Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen bör
anvisa 558 milj.kr. för upphandling av interregional
persontrafik på järnväg.
Beträffande inlandsbanan anser utskottet att ansvaret för
trafiken i första hand bör överlåtas på berörda trafikhuvudmän
och att ett statsbidrag på 36 milj.kr. per år bör utgå.
Trafikhuvudmännen skall pröva om de inom bidragsramen kan driva
järnvägstrafik. Om detta inte är möjligt skall prövas om
Inlandskommunerna Ekonomisk Förening kan ta över ansvaret för
järnvägstrafiken. Vid fortsatt järnvägstrafik bör befintlig
vagnpark få disponeras utan kostnad. Om det med de angivna
villkoren inte är möjligt att fortsätta järnvägstrafiken får
trafikhuvudmännen använda bidraget för annan persontrafik
enligt det avtal som slutits med transportrådet.
Till betänkandet har fogats 14 reservationer.
Fp-, c-, v- och mp-ledamöterna framhåller i en gemensam
reservation att SJ även nästa år bör driva persontrafik på
inlandsbanan. Under detta år skall undersökas om
Inlandskommunerna Ekonomisk Förening kan ta över ansvaret för
järnvägstrafiken.
C-, v- och mp-ledamöterna anför i var sin reservation att
riksdagen bör anvisa betydligt större belopp för
tågupphandlingen än vad regeringen föreslagit.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1990/91:100 bilaga8
(kommunikationsdepartementet)
dels i avsnitt D. Järnvägstrafik, kap. 2.2
1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
den framtida trafiken på inlandsbanan (s. 67--68),
2. att riksdagen bemyndigar regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer att träffa avtal med trafikhuvudmännen
längs med inlandsbanan om ekonomisk ersättning för övertagande
av ansvaret för trafikförsörjningen (s. 67--68),
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att från anslaget
D1. Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar föra över
medel till anslaget G5. Ersättning till trafikhuvudmännen för
köp av viss persontrafik på järnväg (punkt D1., s. 68--69),
dels under punkterna G5. och G6. (s. 117--120)
4. att riksdagen till Köp av interregional persontrafik på
järnväg för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
558000000kr.,
5. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
tågupphandlingens handläggningsordning och principerna om en
kostnadsnivå på 558000000 kr. för budgetåret 1992/93,
6. att riksdagen till Ersättning till trafikhuvudmännen för
köp av viss persontrafik på järnväg för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 138000000 kr.,
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret
1991/92 vid behov omfördela medel mellan anslagen G5. Köp av
interregional persontrafik på järnväg och G6. Ersättning till
trafikhuvudmännen för köp av viss persontrafik på järnväg.
Motionerna
1990/91:T204 av Kjell Ericsson m.fl. (c, m, fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kostnadsansvaret för pendeltrafiken
inom Värmland.
1990/91:T211 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
24. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för
järnvägspolitiken.
1990/91:T213 av Lennart Brunander (c) vari yrkas
2. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motion 1990/91:A419 anförts om järnvägsbanorna
Borås--Göteborg, Borås--Herrljunga, kust-till-kust-banan och
Viskadalsbanan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motion 1990/91:A419 anförts om statsbidrg till
länstrafiken.
1990/91:T215 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas
15. att riksdagen till G6. Köp av interregional
persontrafik på järnväg för budgetåret 1991/92 anvisar
149500000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller
således 707500000kr. att användas för uppköp av trafik på
de sträckor som anges i motionen,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inlandsbanan.
1990/91:T221 av Lars-Ove Hagberg (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatt persontrafik på bandelen
Mora--Borlänge på de villkor som motionen anger.
1990/91:T231 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
5. att riksdagen till köp av interregional persontrafik på
järnväg för budgetåret 1991/92 anslår 850 milj.kr.
1990/91:T236 av Ragnhild Pohanka och Eva Goës (båda mp) vari
yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inlandsbanans anslutning i Värmland.
1990/91:T237 av Rune Berglund m.fl. (s) vari yrkas
2. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om satsning på järnvägar i
Jämtlands län.
1990/91:T239 av Ulla Orring (fp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att staten avsätter ekonomiska medel för drift av inlandsbanan
och i SJs regi med spårbunden trafik ytterligare ett år,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förhandlingar upptas med
Inlandskommunerna Ekonomisk Förening för deras övertagande av
driften och med ersättning från staten.
1990/91:T240 av Ragnhild Pohanka och Eva Goës (båda mp) vari
yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de ekonomiska möjligheterna att köpa
persontrafik.
1990/91:T242 av Karin Starrin och Gunnar Björk (båda c) vari
yrkas
3. att riksdagen för att bibehålla nuvarande banan
Gävle--Krylbo-- Örebro anslår 25000000 kr.,
4. att riksdagen hos regeringen begär att trafiken i
Bergslagen utreds för att få en långsiktig lösning.
1990/91:T246 av Karin Israelsson (c) vari yrkas
2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bevarande av inlandsbanan.
1990/91:T249 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
5. att riksdagen under punkt G5. Köp av interregional
persontrafik på järnväg beslutar anslå 900 milj.kr. för
budgetåret 1991/92.
1990/91:T259 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statsbidrag till länstrafiken.
1990/91:T264 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om järnvägstrafiken mellan Kristianstad
och Hässleholm.
1990/91:T268 av Håkan Hansson m.fl. (c) vari yrkas
4. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i övrigt anförts i motionen om de olika
järnvägslinjerna i Skåne.
1990/91:T501 av Birgitta Hambraeus m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om fortsatt
persontrafik på inlandsbanan i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1990/91:T504 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att förslaget att ej inhandla tågtrafik på
sträckan Örebro--Avesta/ Krylbo--Gävle av regionalpolitiska skäl
omprövas.
1990/91:T508 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
3. att riksdagen till Köp av interregional persontrafik på
järnväg för budgetåret 1991/92 anslår 850000000 kr.,
16. att riksdagen hos regeringen begär en förändrad
beslutsordning vad gäller köp av interregional persontrafik på
järnväg i syfte att öka riksdagens möjligheter att direkt
påverka vilket utbud staten köper,
18. att riksdagen beslutar att länstrafikhuvudman som vill
bedriva persontrafik på länsjärnväg som inte hade sådan trafik
1988 ändå skall ha rätt till statligt driftbidrag i fem år i
enlighet med vad som anförts i motionen,
22. att riksdagen beslutar att medel ur anslaget Ersättning
till trafikhuvudmännen för viss persontrafik på järnväg endast
skall utbetalas till järnvägstrafik.
1990/91:T512 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inlandsbanans persontrafik skall
bibehållas och utvecklas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en enklare elektrifiering av
inlandsbanan typ Västgötamodell,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ny sträcka och utbyte av räls på vissa
sträckor,
4. att riksdagen beslutar att persontrafiken på
inlandsbanan skall fortsätta i minst nuvarande omfattning tills
vidare,
5. att riksdagen till köp av interregional persontrafik på
järnväg anslår 850 milj.kr. och att persontrafiken på
inlandsbanan bekostas inom detta anslag.
1990/91:T514 av Bengt Kindbom m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ett långsiktigt avtal tecknas för
trafiken Nässjö--Falköping--Skövde.
1990/91:T518 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att snarast få till stånd ett
långsiktigt trafikavtal för sträckan Nässjö--Falköping,
2. att riksdagen beslutar att resurser för bibehållen
turtäthet belastar regeringens aviserade omfördelning av
anslagen G5. och G6. i proposition 1990/91:100 bil. 8.
1990/91:T526 av Sonia Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den interregionala betydelse som banan
Mjölby--Motala--Hallsberg har.
1990/91:T527 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om inlandsbanan.
1990/91:T530 av Lars-Ove Hagberg (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att persontrafik säkerställs på Västerdalsbanan och att banan
rustas upp enligt vad i motionen anförts.
1990/91:T534 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att resurser för
struktureringsbidrag till Värmland belastar regeringens
aviserade omfördelning av proposition 1990/91:100 bil. 8,
anslagen G5. och G6.
1990/91:T535 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att persontrafiken Gävle--Avesta/Krylbo--Örebro skall upphandlas
för budgetåret 1991/92,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en snabbutredning
tillsätts i enlighet med vad som angetts i motionen.
1990/91:T537 av Karin Falkmer och Birgit Henriksson (båda m)
vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att persontrafiken på järnvägslinjen
Gävle--Avesta--Fagersta--Skinnskatteberg--Örebro skall
tryggas.
1990/91:T540 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en fortsatt persontrafik på järnvägssträckan
Örebro--Fagersta--Gävle.
1990/91:T542 av Hans Dau m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att huvudmannaskapet för persontrafiken på inlandsbanan, med
de i motionen angivna förutsättningarna, överförs på kommunerna
längs banan via deras samarbetsorgan Inlandskommunerna Ekonomisk
Förening.
1990/91:T543 av Birgitta Hambraeus och Göran Engström (båda c)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatt drift av persontrafiken på
Västerdalsbanan,
2. att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring i
reglerna vid statsbidrag i samband med överlåtelse av
trafikeringsrätt på järnväg, att statsbidraget endast kan
användas till tåg.
1990/91:T544 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statligt stöd för utökad tågtrafik på
sträckan Mjölby--Hallsberg.
1990/91:T546 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att nattågen till övre Norrland skall
upprätthållas i minst samma omfattning som i dag,
2. att riksdagen avvisar förslaget om besparingar om 28
milj.kr. på nattågen till övre Norrland,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om satsningar på inlandsbanan.
1990/91:T547 av Viola Claesson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen under punkt G5., Köp av interregional
persontrafik på järnväg, beslutar anslå 60 milj.kr. till trafik
på inlandsbanan för budgetåret 1991/92,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statligt stöd till upprustning av
inlandsbanan med sidolinjer,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om upprustning av inlandsbanans stationer
till resecentra,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett nordiskt samarbete som kan
utveckla godstrafiken på inlandsbanan.
1990/91:T552 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att nattågstrafiken på övre Norrland
skall upprätthållas i nuvarande omfattning,
2. att riksdagen avvisar förslaget om besparingar om 28
milj.kr. på nattågstrafiken till övre Norrland.
1990/91:T553 av Sverre Palm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av långsiktighet i upphandlingen av interregional
tågtrafik.
1990/91:T556 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett övertagande av ansvaret för
persontrafiken på inlandsbanan av Inlandskommunerna Ekonomisk
Förening,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag att bemyndiga
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att träffa
avtal med trafikhuvudmännen längs inlandsbanan om ekonomisk
ersättning för övertagande av ansvaret för trafikförsörjningen,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag att bemyndiga
regeringen att från anslaget D1. Drift och vidmakthållande av
statliga järnvägar föra över medel till anslaget G 6. Ersättning
till trafikhuvudmännen för köp av viss persontrafik på järnväg,
6. att riksdagen till G5. Köp av interregional
persontrafik på järnväg för budgetåret 1991/92 anvisar
60000000 kr. mer än regeringen föreslagit eller totalt
618000000 kr.
1990/91:T557 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om persontrafiken på sträckan
Gävle--Avesta--Örebro.
1990/91:T558 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att driftbidrag skall utgå även i de fall trafikhuvudmän vill
återuppta järnvägstrafik, i enlighet med vad som anförts i
motionen,
3. att riksdagen, om yrkande 2 inte bifalls, som sin mening
ger regeringen till känna att driftbidrag skall utgå till
trafikhuvudmän om de vill återuppta trafiken på elektrifierade
sträckor i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:T564 av Ulf Melin och Anders Björck (båda m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att trafikhuvudmannen i Jönköpings län i
enlighet med de trafikpolitiska beslutens intentioner tilldelas
erforderligt antal motorvagnar för de länsjärnvägar huvudmannen
trafikerar.
Hearings, uppvaktningar m.m.
I samband med behandlingen av ärendet, främst gäller det
frågan om inlandsbanans framtid, har det till utskottet
framförts synpunkter från olika håll. Sålunda har utskottet
mottagit ett stort antal skrivelser som begär att persontrafiken
på inlandsbanan skall bibehållas. Upplysningar och synpunkter
har inför utskottet lämnats av banverket, berörda
trafikhuvudmän, Inlandskommunerna Ekonomisk Förening samt
organisationer som värnar om inlandsbanans framtid. Utskottet
har vidare mottagit en skrivelse från SJ angående värdet av de
motorvagnar som SJ i dag disponerar för trafiken.
Utskottet
1 Anslaget G5. Köp av interregional persontrafik på
järnväg
1.1 Köp av trafik, exkl. inlandsbanan
Från anslaget finansieras statens köp av interregional
persontrafik på järnväg som är regionalpolitiskt angelägen men
som inte kan upprätthållas på företagsekonomiska villkor.
Anslaget kan även disponeras för ersättning till statens
järnvägar för vissa samkostnader på länsjärnvägar.
Som ett led i regeringens åtstramningspaket föreslås en
sänkning av anslaget för statens köp av interregional
persontrafik på järnväg med 60 milj.kr. i förhållande till
1990/91 års anslag. Det innebär att regeringen föreslår att
riksdagen anvisar 558 milj.kr. under nästa budgetgår.
Transportrådet har inom denna ram upphandlat följande trafik för
budgetåret 1991/92.
Regeringens förslag innebär vidare att besparingar på nattågen
till och från övre Norrland har gjorts med 28 milj.kr. genom
bl.a. indragning av vissa helgtåg under vintersäsongen och genom
en omläggning av SJ:s taxesystem. På sträckorna Örebro--Mjölby,
Västerås--Katrineholm och Eskilstuna--Södertälje sker en
sammanlagd besparing med 10 milj.kr. På sträckan
Nässjö--Falköping--Skövde sker en besparing med 5 milj.kr. genom
en neddragning av SJs ersättning för trafiken på sträckan.
I motion T215 (c) yrkas att riksdagen anvisar 149,5 milj.kr.
utöver regeringens förslag. Härav avser 60 milj.kr. inlandsbanan
som utskottet behandlar i ett följande avsnitt. Enligt
motionärerna bör ett oförändrat trafikutbud upprätthållas på de
berörda sträckorna.
I motion T249 (v) yrkas att riksdagen anvisar 342 milj.kr.
utöver regeringens förslag. Trafiken på inlandsbanan är
inkluderad i detta belopp. Enligt motionen bör rejäla satsningar
göras i stället för den ogina behandling av järnvägen som nu
markerats ytterligare genom regeringens s.k. krispaket.
I motionerna T231 (mp), T508 (mp) och T512 (mp) yrkas att
riksdagen anvisar 292 milj.kr. utöver regeringens förslag. Även
i dessa yrkanden är trafiken på inlandsbanan inkluderad. Enligt
motionärerna kan därmed all nuvarande trafik bibehållas och all
trafik från 1988 återställas. Därtill kan ytterligare trafik
upphandlas.
I motionerna T546 (v) och T552 (v) yrkas att trafiken med
nattåg till övre Norrland upprätthålls i minst samma omfattning
som i dag samt att riksdagen avvisar förslaget om besparingar på
28 milj.kr. beträffande dessa nattåg.
I motionerna T242 (c), T504 (s), T535 (v), T537 (m), T540
(s) och T557 (s) behandlas tågtrafiken i Bergslagen.
Motionärerna kräver att staten även fortsättningsvis upphandlar
trafik på sträckan Gävle--Avesta/Krylbo--Örebro. Detta skall ske
antingen genom att riksdagen anvisar 25 milj.kr. eller genom
omprioriteringar inom den givna anslagsramen. I motionerna T242
(c) och T535 (v) begärs dessutom att riksdagen beslutar att
trafiken i Bergslagen skall utredas för att en långsiktig
lösning skall uppnås.
Enligt motion T221 (v) bör riksdagen uttala att
upphandlingen av interregional trafik skall omfatta
persontrafiken på banan Mora--Borlänge. Oförändrad trafik bör
upprätthållas på banan.
I motion T204 (c, m, fp) framhålls att transportrådet under
det gångna året har bidragit med driftstöd till pendeltrafiken i
Värmland. För nästa budgetår utgår enligt propositionen inget
stöd till denna trafik, vilket innebär en merkostnad på 12
milj.kr. för Värmlandstrafik AB. Enligt motionärerna måste det
vara en statlig angelägenhet att klara av denna merkostnad. En
omprioritering bör därför ske.
För att kunna upprätthålla den interregionala trafiken i
Värmland på stomnätet mellan Stockholm och Oslo erhöll enligt
motion T534 (s) länshuvudmannen i Värmland ett
omstruktureringsbidrag på 7 milj.kr. för trafikåret 1989/90.
Riksdagen beslutade förra året att bidraget skulle bli tvåårigt.
I årets budgetproposition finns inte anslaget upptaget.
Motionärerna anser att 1989/90 års riksdagsbeslut om
struktureringsbidrag till Värmland inte får frångås.
Tågtrafiken på sträckan Mjölby--Hallsberg behandlas i
motionerna T526 (s) och T544 (v). Enligt den förstnämnda
motionen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna
den interregionala betydelse som banan har. I den sistnämnda
motionen yrkas att statligt stöd bör utgå för utökad tågtrafik
på banan.
I motionerna T514 (c) och T518 (s) begärs att riksdagen
uttalar att ett långsiktigt avtal bör tecknas för trafiken på
sträckan Nässjö--Falköping--Skövde. Enligt den förstnämnda
motionen bör riksdagen anvisa de erforderliga medlen. I den
sistnämnda motionen framhålls att finansieringen bör ordnas
genom en omprioritering av givna anslag.
I motion T264 (m) framhålls att regeringen bör ges till
känna att en tillfredsställande trafik mellan Kristianstad och
Hässleholm skall upprätthållas. I motion T268 (c) begärs att
fortsatt statligt stöd bör utgå för trafiken på denna bandel.
På stomnätet förekommer interregional persontrafik som inte är
lönsam. Om staten vill att sådan trafik skall tryggas skall den
enligt 1988 års trafikpolitiska beslut upphandlas av
transportrådet. Enligt utskottets mening är detta en riktig
princip. Om SJ åläggs att upprätthålla olönsam trafik utan
ersättning försvårar man för SJ att agera som ett självständigt
trafikföretag som skall uppfylla vissa lönsamhetskrav.
Utskottet anser att den i budgetpropositionen föreslagna
medelsanvisningen medför att regionalpolitiskt viktig trafik kan
tryggas. Förslaget innebär att betydande insatser görs för att
trygga tågtrafiken på övre Norrland. Närmare hälften av den
föreslagna medelsanvisningen avser denna trafik.
Trafiken på sträckan Gävle--Avesta/Krylbo--Örebro tas upp i
flera av motionerna. Utskottet har erfarit att transportrådet i
samverkan med berörda intressenter studerar hur en framtida
långsiktig trafiklösning för hela Bergslagen kan se ut och som
innebär ett effektivare resursutnyttjande.
SJ och berörda kommuner har förhandlat om en begränsad
trafik på banan Gävle--Avesta/Krylbo--Örebro under nästa
trafikår. Kostnaderna har beräknats till knappt 8 milj.kr.
Utskottet anser det angeläget att trafiken på denna bana
upprätthålls till dess att resultatet av transportrådets
utredning föreligger. Utskottet förutsätter att SJ allvarligt
överväger att inom den givna anslagsramen inrymma den trafik som
kommunerna i Bergslagen och SJ förhandlat om.
Med hänvisning till det statsfinansiella läget delar
utskottet regeringens uppfattning att besparingar bör göras på
anslaget och att därför viss tågtrafik inte kan upphandlas.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen för
nästa budgetår anvisar 558 milj.kr. under anslaget. Samtliga nu
behandlade motionsyrkanden avstyrks. Till inlandsbanan
återkommer utskottet i följande avsnitt.
1.2 Inlandsbanan
I propositionen framhålls att trafikhuvudmännen bör ges
möjlighet att ta över trafiken på inlandsbanan. Staten bör
således inte upphandla trafik på sträckan Mora--Gällivare. För
att trafikhuvudmännen skall kunna ta över trafiken bör enligt
propositionen regeringen ges bemyndigande att sluta avtal med
dessa om ersättning för övertagandet av ansvaret för
trafikförsörjningen. För detta ändamål föreslås att regeringen
ges bemyndigande att föra över erforderliga medel från anslaget
D1. Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar till
anslaget G6. Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss
persontrafik på järnväg. Det framhålls vidare i propositionen
att godstrafiken på inlandsbanan bör ges möjlighet att utvecklas
där SJ anser att det finns ett långsiktigt underlag. För att
detta skall kunna genomföras måste banverket anvisas särskilda
medel. Sådana medel har beräknats under anslaget D1. Drift och
vidmakthållande av statliga järnvägar.
I motion T211 (m) framhålls att statens engagemang genom SJ i
inlandsbanan bör avvecklas och att ansvaret för eventuell
fortsatt trafik bör flyttas närmare de berörda.
Enligt motion T542 (m) bör huvudmannaskapet för
persontrafiken överföras till kommunerna längs inlandsbanan via
deras samarbetsorgan Inlandskommunerna Ekonomisk Förening.
Motionärerna anser att om riksdagen menar något med sitt beslut
att öppna banan för lokala och regionala intressenter måste man
prova detta nu när det finns de som förklarar sig beredda att ta
över ansvaret för trafiken till samma kostnad som
länshuvudmännen. Om de senare får ansvaret för trafiken överförs
denna med all sannolikhet till landsvägsbuss.
I motion T556 (fp) framhålls att alternativet med
inlandskommunerna som huvudman bör prövas. Eftersom kommunerna
inte kan överta driften redan från den 1 juli 1991 föreslår
motionärerna att SJ får driva persontrafiken under ytterligare
ett år. De yrkar därför att riksdagen anvisar 60 milj.kr. under
anslaget Köp av interregional persontrafik på järnväg. Samtidigt
yrkas i motionen att banverket under anslaget D1. Drift och
vidmakthållande av statliga järnvägar tillförs 17 milj.kr. för
underhåll av banan. Eftersom regeringen har beräknat att 36
milj.kr. från detta anslag skall tillföras trafikhuvudmännen kan
anslaget minskas med 19 milj.kr. Motionärernas ställningstagande
innebär att de motsätter sig regeringens begäran om bemyndigande
att träffa avtal med trafikhuvudmännen om ekonomisk ersättning
för övertagande av ansvaret för trafikförsörjningen.
Motion T239 (fp) instämmer i de yrkanden som framförs i
motion T556 (fp).
I motion T215 (c) framhålls att staten även fortsättningsvis
bör ta ansvaret för inlandsbanan. Riksdagen bör för nästa
budgetår anvisa 60 milj.kr. för köp av järnvägstrafik på banan.
Även i motionerna T246 (c) och T501 (c) framhålls att
persontrafiken på inlandsbanan måste bibehållas. Enligt den
förstnämnda motionen måste nya driftsformer prövas för att
bibehålla denna unika järnväg. I den sistnämnda motionen anförs
att riksdagen bör besluta att SJ skall fortsätta driva
persontrafik på banan utan avbrott tills en offentlig utredning
tillsammans med Inlandskommunerna Ekonomisk Förening har
genomförts. Riksdagen bör enligt denna motion anslå samma summa
till SJ som i budgeten beräknats utgå till trafikhuvudmännen om
de tar över trafiken. Motorvagnarna -- värda ca 21 milj.kr. --
bör kunna disponeras fritt under försöksperioden för att
därefter överlämnas gratis till en eventuell ny huvudman.
Enligt motion T547 (v) är regeringens förslag ett försök att
gynna landsvägstrafiken, avveckla trafiken på inlandsbanan och
övervältra ansvar och kostnader från staten till länen. I
motionen yrkas att riksdagen anvisar 60 milj.kr. för
persontrafiken på inlandsbanan för nästa budgetår. Motionärerna
menar att tiden fram till nästa budgetbeslut i riksdagen måste
utnyttjas till en förhandlingsomgång mellan staten och
inlandskommunerna.
I motion T249 (v) yrkas att riksdagen under anslaget Köp av
interregional persontrafik på järnväg anvisar 900 milj.kr. varav
60 milj.kr. torde avse inlandsbanan.
I motionerna T231 (mp), T508 (mp) och T512 (mp) yrkas att
riksdagen under anslaget Köp av interregional persontrafik på
järnväg anvisar 850 milj.kr. Motionärerna menar att inom denna
ram skall medel avsättas för att trygga och utveckla trafiken på
inlandsbanan. Enligt den sistnämnda motionen skall
persontrafiken på banan fortsätta i minst nuvarande omfattning
tills vidare.
I motion 1990/91:T512 (mp) yrkas att persontrafiken på
inlandsbanan finansieras inom anslaget G5. Köp av
interregional persontrafik på järnväg. Persontrafiken på
inlandsbanan bör enligt motionen fortsätta i minst nuvarande
omfattning tills vidare.
I motion T237 (s) anförs att en sammanhållen trafik med en
enda trafikutövare för hela sträckan Mora--Gällivare bör
eftersträvas för persontrafik som bedrivs med motorvagnståg även
efter den 10 juni 1991.
I motion T527 (s) begärs att SJ bibehåller ansvaret för
persontrafiken fram till den 1 juli 1993 och trafikerar banan i
dagens omfattning med en minimal trafik under vinterhalvåret och
en utökad trafik under den s.k. turisttrafikperioden.
Motionärerna hänvisar till att reglerna för trafikeringsrätten
kan ändras vid denna tidpunkt då SJ, banverket, transportrådet
och statens pris- och konkurrensverk redovisat konsekvenserna av
en sådan nyordning.
Utskottet har inhämtat uppgifter från banverket om vilka
merkostnader i form av investeringar och underhåll som uppkommer
om persontrafiken på inlandsbanan bibehålls. Alla kostnader
redovisas i prisnivå januari 1992. De kostnader som godstrafiken
kräver belastar i banverkets redovisning inte persontrafiken.
Merkostnaderna för persontrafiken avser således endast de
kostnader som uppkommer om persontrafiken bibehålls jämfört med
ett alternativ då banan bara utnyttjas för godstrafik.
Banverket redovisar två alternativ. Det ena alternativet
avser kostnaderna vid lägsta tänkbara standard. Största tillåtna
hastighet för motorvagnar och godståg blir 80--90 km/tim. resp.
50--70 km/tim. Det andra alternativet avser kostnaderna vid låg
standard. Motsvarande största tillåtna hastigheter blir 100
km/tim. resp. 70--80 km/tim.
Merkostnaderna i form av investeringar vid det förstnämnda
alternativet -- lägsta tänkbara standard -- uppgår till
390milj.kr. Underhållskostnaderna uppgår i detta alternativ
till 35milj.kr. per år. Vid sidan av dessa kostnader
tillkommer driftskostnader för att täcka underskottet i
trafiken.
Vid upprustning till låg standard tillkommer investeringar
-- utöver kostnaderna för att uppnå lägsta tänkbara standard --
på 440 milj.kr. varav 350 milj.kr. för persontrafiken.
Underhållskostnaderna i detta alternativ uppgår totalt till
57milj.kr. per år.
Om persontrafiken upprätthålls i ett år -- i avvaktan på
resultatet av eventuella förhandlingar -- uppgår enligt
banverket kostnaderna för nödvändiga förstärknings- och
underhållsinsatser av banan till 60milj.kr. Kostnaderna kan
bli högre beroende på tjällossningen.
Banverket har vidare angivit att om man väljer att
trafikera banan med lättare vagnar kommer kalkylerna inte att
påverkas i nämnvärd omfattning. Om motorvagnarna på vissa
sträckor körs med låg hastighet kan en viss begränsning av
reinvesteringarna göras främst genom att åtgärderna fördelas
över en längre tidsperiod.
Den 14 februari 1991 skrev staten (transportrådet) och
trafikhuvudmännen i Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län under ett avtal, som innebär att staten under en
tioårsperiod lämnar trafikhuvudmännen en årlig ersättning på
36milj.kr. om de övertar ansvaret för persontrafiken fr.o.m.
den 10 juni 1991. Avtalet förutsätter bl.a. att riksdagen
bemyndigar regeringen att godkänna detsamma.
Utskottet anser för sin del att ansvaret för persontrafiken
längs inlandsbanan i första hand bör överföras till
trafikhuvudmännen i de fyra berörda länen. Detta ligger helt i
linje med tidigare riksdagsbeslut om att flytta ansvaret för
trafiken så nära de berörda som möjligt. Huvudmännen får därmed
ett samlat ansvar för kollektivtrafiken i sina län. Därmed
skapas förutsättningar att bygga upp en väsentligt bättre
persontrafik till rimliga kostnader.
I första hand bör prövas om trafikhuvudmännen inom den
bidragsram -- 36milj.kr. per år -- som de förhandlat med
transportrådet om kan upprätthålla järnvägstrafik på banan. Om
så är fallet bör befintlig vagnpark utan kostnad få disponeras
av huvudmännen. De krav på ersättning som SJ därvid kan ställa
får regleras i kommande budgetarbete.
Om trafikhuvudmännen inte anser sig kunna driva
järnvägstrafik i egen regi bör regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer undersöka om Inlandskommunerna Ekonomisk
Förening är beredd att ta över ansvaret för järnvägstrafiken
fr.o.m. den 10 juni 1991. Även i detta fall skall villkoren vara
att ett årligt statsbidrag på 36milj.kr. utgår samtidigt som
befintlig vagnpark får disponeras utan kostnad.
Utskottet vill framhålla att det är angeläget att uppnå
långsiktiga lösningar. Vidare förutsätter utskottet att en
trafikförsörjning på nuvarande nivå kan upprätthållas.
Som redovisats ovan krävs enligt banverket betydande
investerings- och underhållsinsatser för att banan skall få en
sådan standard att järnvägstrafik skall kunna upprätthållas på
densamma. Föreningen har hävdat att dessa kostnader kan
reduceras avsevärt. Utskottet är för sin del inte berett förorda
att särskilda medel tillförs banverket för investerings- och
underhållsarbeten på inlandsbanan vad gäller persontrafiken. De
merkostnader som kan följa av en bibehållen persontrafik på
inlandsbanan bör enligt utskottets mening främst betalas av de
lokala och regionala intressenter som vill driva denna trafik.
Om det visar sig att ovan beskrivna möjligheter till
fortsatt tågtrafik på inlandsbanan inte kan realiseras bör
enligt utskottets mening det avtal som tecknats mellan
transportrådet och trafikhuvudmännen godkännas. Det bör beaktas
att avtal och myndighetsbeslut skall vara klara i så god tid att
en tillfredsställande trafikförsörjning kan upprätthållas efter
den 10 juni 1991.
Regeringen bör vidare få överföra erforderliga medel för
avtal som tecknas om persontrafiken längs inlandsbanan från
anslaget D1. Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar
till anslaget G6. Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av
viss persontrafik på järnväg.
Godstrafiken på inlandsbanan har stor betydelse för
näringslivet i Norrlands inland. Utskottet menar därför att det
är nödvändigt med betydande satsningar på banan för att göra det
möjligt att upprätthålla en effektiv godstrafik. Detta är även
nödvändigt av regionalpolitiska skäl. I budgetpropositionen har
80 milj.kr. beräknats för sådana investeringar under nästa
budgetår. Banverket räknar med att under kommande år investera
för ca 370milj.kr. för att godstrafiken skall kunna utvecklas.
Utskottet ser det som angeläget att dessa satsningar genomförs.
Vad utskottet nu anfört om inlandsbanan bör av riksdagen
ges regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär
att många av motionsyrkandena helt eller delvis blir
tillgodosedda. Dessa och övriga motionsyrkanden påkallar ingen
åtgärd från riksdagens sida och avstyrks följaktligen.
I motion T547 (v) framhålls att den tidigare beslutade
upprustningen av inlandsbanan med sidolinjer måste
fullföljas av regional- och miljöpolitiska skäl. Stationerna
utmed banan bör rustas upp och förnyas. Enligt motionen skulle
stationerna kunna säljas för en symbolisk summa till kommunerna
och utvecklas till resecentra.
I motion T546 (v) anförs att inlandsbanans framtid måste
säkras och rejäla satsningar göras på banunderhåll.
Turisttrafiksatsningarna måste fortsätta.
Enligt motion T512 (mp) bör banan som skall gå från
Göteborg via Kil till Gällivare elektrifieras. Sträckan
Arvidsjaur--Gällivare behöver dock inte elektrifieras. Vid en
elektrifiering av de delar som är söder om Gällivare kan en
billigare modell utnyttjas, den s.k. Västgötamodellen.
Motionärerna menar vidare att en förkortning av banan skulle
kunna göras genom att från Hagfors till Nora (eller Oforsen)
genskjuta och sammanbinda de båda banorna.
I motion T236 (mp) framhålls att inlandsbanan bör anslutas
norrifrån till Hagfors och vidare söderut till Kil eller
Karlstad.
Utskottet anser att det i första hand ankommer på banverket
att avgöra de frågor som tas upp i motionerna. Med hänvisning
härtill avstyrks motionerna i denna del.
I motion T215 (c) framhålls att inlandsbanan skulle kunna
utvecklas ur ett gemensamt nordiskt perspektiv. Särskilt banans
möjligheter att betjäna och förstärka det norska järnvägsnätet
bör studeras.
Även i motion T547 (v) framhålls att det i ett utvecklat
nordiskt samarbete kan finnas utvecklingsmöjligheter för
inlandsbanan och dess godstrafik. I ett eventuellt
norskt-svenskt samarbetsprojekt utgår motionärerna från att det
främst är godsfrakter i kombitrafik som kan bli intressant för
Norges del.
Enligt utskottets mening ankommer det främst på
järnvägsföretagen i Sverige och Norge att diskutera denna fråga.
Med hänvisning härtill avstyrks motionsyrkandena.
1.3 Anslagsberäkning
Vad utskottet ovan anfört under avsnitten 1.1 och 1.2 innebär
att riksdagen tillstyrker regeringens förslag att riksdagen
under anslaget G5. Köp av interregional persontrafik på
järnväg för nästa budgetår bör anvisa 558 milj.kr.
1.4 Handläggningsordningen och kostnadsnivå budgetåret 1992/93
Av propositionen framgår att regeringen anser att
upphandlingen av interregional tågtrafik på sikt bör ges en
inriktning mot långsiktiga avtal och ökat regionalt inflytande.
Regeringen har mot denna bakgrund gett SJ, banverket,
transportrådet samt statens pris- och konkurrensverk i uppdrag
att utreda vilka konsekvenser en förändring av
trafikeringsrätten på stomnätet kan få bl.a. för den statliga
upphandlingen av tågtrafik. Därvid bör beaktas möjligheten att
upphandla trafik av andra trafikutövare än SJ.
Av dessa skäl anser regeringen att den statliga
upphandlingen av interregional persontrafik på järnväg även för
budgetåret 1992/93 i huvudsak bör grundas på nuvarande
förutsättningar. Som utgångspunkt inför förhandlingarna om
tågtrafiken för budgetåret 1992/93 bör enligt propositionen den
nu föreslagna anslagsnivån -- 558 milj.kr. -- gälla efter
omräkning med hänsyn till pris- och rationaliseringseffekter.
I motion T508 (mp) framhålls att upphandlingen av
interregional tågtrafik hittills gjorts långt innan riksdagen
beslutat om anslaget. I praktiken har riksdagen därigenom
undandragits möjligheten att påverka upphandlingen. Enligt
motionen är det nödvändigt med en lång framförhållning
beträffande detta anslag med tanke på den tid det tar att
upprätta tågplaner och planera kollektivtrafiken hos
trafikhuvudmännen. Denna långa framförhållning är också
nödvändig för att riksdagen skall kunna ha något reellt
inflytande över anslaget.
Även i motion T553 (s) framhålls att det för att trafiken
skall kunna bedrivas effektivt krävs att den kan planeras
långsiktigt. Tidtabeller och vagnomlopp fastställs omkring ett
halvt år innan de skall gälla. Motionärerna yrkar därför att
regeringen skall ges till känna behovet av långsiktighet i
upphandlingen av interregional tågtrafik.
Utskottet har vid flera tillfällen framfört kritik mot
handläggningsordningen för trafikupphandlingen på stomnätet
(bet. 1988/89:TU16 och 1989/90:TU17). Bakom kritiken låg bl.a.
att utskottet ansåg att beslutsunderlaget var otillräckligt och
att riksdagens beslut om medelstilldelning togs för sent för att
kunna påverka SJs tågplaner. Dessa planer fastställs ca 6
månader före ikraftträdandet medan riksdagens beslut om
medelstilldelning fattas bara några veckor innan tågplanen
börjar gälla.
I förra årets budgetproposition framhöll regeringen att den
hade för avsikt att förändra handläggningsordningen bl.a. i
syfte att uppnå långsiktiga överenskommelser och trafiklösningar
som så långt möjligt skall vara regionalt förankrade. Den nya
formen för upphandling skulle också enligt propositionen syfta
till att skapa tillräckligt med tid mellan riksdagsbeslutet om
medelsanvisning och den tidpunkt vid vilken den aktuella
trafiken startar.
Utskottet konstaterar att regeringen ännu inte lagt fram
något förslag om förändrad handläggningsordning. Med hänvisning
till att konsekvenserna av en förändring av trafikeringsrätten
på stomnätet skall utredas föreslår regeringen att nu gällande
ordning även skall tillämpas vid förhandlingarna om tågtrafiken
budgetåret 1992/93.
Utskottet som vidhåller sin uppfattning i frågan förutsätter
att regeringen så snart som möjligt återkommer till riksdagen
med förslag till ny handläggningsordning som ligger i linje med
vad utskottet angivit.
Med hänvisning till det anförda lämnar utskottet utan
erinran vad regeringen anfört om tågupphandlingens
handläggningsordning1992/93. Av det anförda följer
vidare att motionsyrkandena delvis blir tillgodosedda. De
påkallar ingen åtgärd från riksdagens sida varför de avstyrks av
utskottet.
Utskottet tillstyrker att en kostnadsram på 558 milj.kr.
beräknas för budgetåret 1992/93.
2 Anslaget G6. Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av
viss persontrafik på järnväg
Som en följd av 1988 års trafikpolitiska beslut har regeringen
den 11 maj 1988 godkänt principöverenskommelsen om lokal och
regional kollektivtrafik på järnväg m.m. Enligt denna
överenskommelse får regeringen eller den myndighet som
regeringen förordnar (transportrådet) teckna överenskommelse med
trafikhuvudmännen om ersättning till dessa för övertagande av
ansvaret för trafikförsörjningen på en angiven sträcka.
Ersättningens storlek skall motsvara SJs kostnad vid
övertagandet för att upprätthålla den aktuella tågtrafiken.
Ersättningen utgår oavsett val av färdmedel.
I budgetpropositionen föreslås att riksdagen för nästa
budgetår anvisar 138 milj.kr. samt att regeringen vid behov får
omfördela medel mellan detta anslag och anslaget G5. Köp av
interregional persontrafik på järnväg.
Utskottet tillstyrker såväl den föreslagna
medelsanvisningen som förslaget att regeringen bör
bemyndigas att vid behov omfördela medel mellan anslagen G5.
och G6.
I motionerna T508 (mp) och T543 (c) yrkas att medel från
anslaget endast skall utbetalas till tågtrafik.
Den ovan redovisade principöverenskommelsen om lokal och
regional kollektivtrafik på järnväg m.m. träffades mellan
staten, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och Svenska
lokaltrafikföreningen. Överenskommelsen förutsätter att bidrag
utgår till trafikhuvudmannen, om han övertar ansvaret för
trafikförsörjningen på viss sträcka, oavsett val av färdmedel
under avtalsperioden. Trafikhuvudmannen kan således välja att
fortsätta att köra tåg på sträckan eller ersätta tågtrafiken med
buss.
Utskottet anser detta vara en riktig princip. Beslut om hur
den lokala och regionala trafiken skall utformas fattas bäst av
trafikhuvudmännen. Förslaget i motionerna att statsbidraget
endast skall kunna användas för tågtrafik innebär ett brott mot
principöverenskommelsen och skulle därmed i avsevärd
utsträckning motverka syftet att föra över ansvaret för den
lokala och regionala trafikförsörjningen på trafikhuvudmännen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionsyrkandena om att statsbidrag endast skall utgå för
tågtrafik.
I motionerna T508 (mp) och T558 (mp) yrkas att driftbidrag
också utgår till länsjärnvägar där persontrafiken var nedlagd år
1988 om trafikhuvudmannen vill återuppta järnvägstrafiken.
Enligt den sistnämnda motionen bör driftbidrag utgå åtminstone
till återupptagen järnvägstrafik på elektrifierade banor.
Utskottet som inte är berett att förorda att anslaget
används på det sätt som föreslås i motionerna avstyrker
motionsyrkandena.
I följande motioner tas frågor upp som berör statsbidraget
till lokal och regional järnvägstrafik.
I motion T213 (c) framhålls att statsbidraget till
Viskadalsbanan skall vara sådant att det möjliggör en tätare
trafik på banan.
Enligt motion T240 (mp) ger anslaget utrymme att öka
persontrafiken på banor som i dag endast utnyttjas för
godstrafik.
I motion T259 (v) föreslås att ett speciellt statsbidrag
utgår till länstrafiken i län med stora avstånd.
Den tidigare refererade principöverenskommelsen innebär att
överenskommelser träffats mellan transportrådet och
trafikhuvudmannen om ersättning då huvudmannen övertar ansvaret
för trafikförsörjningen på en viss angiven sträcka. Utskottet
menar att förutsättningar skapats för trafikhuvudmännen att
under rimliga ekonomiska villkor ta över ansvaret för den lokala
och regionala tågtrafiken. Någon anledning för riksdagen att
göra uttalanden av det slag som begärs i motionerna anser
utskottet inte föreligga. Med hänvisning härtill avstyrks
motionsyrkandena.
I motion T530 (v) anförs att Västerdalsbanan är av
riksintresse och att det behövs särskilda anslag för en
utbyggnad av banan och drift av trafiken.
I motion T543 (c) framhålls att SJ bör uppmanas att
samarbeta med kommunerna för att främja persontrafiken på
Västerdalsbanan.
Av samma skäl som utskottet ovan framfört avstyrks de båda
motionsyrkandena om Västerdalsbanan.
I motion T564 (m) yrkas att trafikhuvudmannen i Jönköpings län
i enlighet med de trafikpolitiska beslutens intentioner
tilldelas erforderligt antal motorvagnar för de länsjärnvägar
huvudmannen trafikerar.
I samband med 1988 års trafikpolitiska beslut slöts, som
också framhålls i motionen, avtal om att överlåta
motorvagnar till vissa trafikhuvudmän. Utskottet utgår från
att avtalet tillämpas på ett korrekt sätt.
Enligt vad utskottet erfarit har fördelningen av
motorvagnar till länsjärnvägarna skett med utgångspunkt i den
trafik som SJ tidigare upprätthållit. Med hänsyn till att den
tidigare trafikuppläggningen i en del fall skett med tågomlopp
som gått över länsgränserna och reservvagnar som disponerats för
större regioner har olika uppfattningar i vissa fall rått om hur
många vagnar som resp. län bör ha rätt till. Samtidigt gäller
enligt de avtal som transportrådet tecknat med trafikhuvudmännen
att motorvagnar skall återlämnas till staten om en övergång sker
till busstrafiklösningar på kort sikt. Detta innebär att extra
motorvagnar kan komma att bli disponibla i framtiden. Utskottet
förutsätter att vid överväganden om dessa vagnars utnyttjande
frågan om antalet motorvagnar till Jönköpings län kan komma upp
till förnyad prövning.
Med hänvisning till vad som nu har anförts bör riksdagen
inte vidta någon åtgärd i frågan varför motionen avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande köp av trafik, exkl. inlandsbanan
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1990/91:T204 yrkande 3, 1990/91:T215
yrkande 15 i denna del, 1990/91:T221 yrkande 1, 1990/91:T231
yrkande 5 i denna del, 1990/91:T242 yrkandena 3 och 4,
1990/91:T249 yrkande 5 i denna del, 1990/91:T264 yrkande 3,
1990/91:T268 yrkande 4 i denna del, 1990/91:T504, 1990/91:T508
yrkande 3 i denna del, 1990/91:T512 yrkande 5 i denna del,
1990/91:T514, 1990/91:T518, 1990/91:T526, 1990/91:T534,
1990/91:T535, 1990/91:T537 yrkande 3, 1990/91:T540, 1990/91:T544
yrkande 2, 1990/91:T546 yrkandena 1 och 2, 1990/91:T552
yrkandena 1 och 2 samt 1990/91:T557 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 1 (c)
res. 2 (v)
res. 3 (mp)
2. beträffande inlandsbanan
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1990/91:T211 yrkande 24 i denna del,
1990/91:T215 yrkandena 15 i denna del och 16 i denna del,
1990/91:T231 yrkande 5 i denna del, 1990/91:T237 yrkande 2 i
denna del, 1990/91:T239 yrkandena 8 och 9, 1990/91:T246 yrkande
2, 1990/91:T249 yrkande 5 i denna del, 1990/91:T501,
1990/91:T508 yrkande 3 i denna del, 1990/91:T512 yrkandena 1, 4
och 5 i denna del, 1990/91:T527, 1990/91:T542, 1990/91:T547
yrkande 1 och 1990/91:T556 yrkandena 3--6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 4 (fp, c, v, mp)
3. beträffande upprustning av inlandsbanan
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T236 yrkande 4,
1990/91:T512 yrkandena 2 och 3, 1990/91:T546 yrkande 6 och
1990/91:T547 yrkandena 2 och 3,
res. 5 (c, v, mp)
4. beträffande nordiskt samarbete
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T215 yrkande 16 i
denna del och 1990/91:T547 yrkande 4,
res. 6 (c, v, mp)
5. beträffande anslag till Köp av interregional persontrafik
på järnväg
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Köp
av interregional persontrafik på järnväg för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 558 000 000 kr.,
res. 7 (fp)
res. 8 (c)
res. 9 (v)
res. 10 (mp)
6. beträffande handläggningsordning och kostnadsnivå
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1990/91:T508 yrkande 16 och 1990/91:T553
godkänner vad som i propositionen anförts om tågupphandlingens
handläggningsordning och principen om en kostnadsnivå på
558000000 kr. för budgetåret 1992/93,
res. 11 (c, v, mp)
7. beträffande anslag till Ersättning till trafikhuvudmännen
för köp av viss persontrafik på järnväg
att riksdagen till Ersättning till trafikhuvudmännen för köp
av viss persontrafik på järnväg för budgetåret 1991/92 anvisar
ett reservationsanslag på 138 000 000 kr.,
8. beträffande bemyndigande att omfördela medel mellan
anslag
att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1991/92
vid behov omfördela medel mellan anslagen G5. Köp av
interregional persontrafik på järnväg och G6. Ersättning till
trafikhuvudmännen för köp av viss persontrafik på järnväg,
9. beträffande bidrag endast för tågtrafik
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T508 yrkande 22 och
1990/91:T543 yrkande 2,
res. 12 (c, v, mp)
10. beträffande bidrag för återupptagen järnvägstrafik
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T508 yrkande 18 och
1990/91:T558 yrkandena 2 och 3,
res. 13 (v, mp)
11. beträffande statsbidraget till lokaltrafiken
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T213 yrkandena 2 i
denna del och 3, 1990/91:T240 yrkande 7 och 1990/91:T259 yrkande
5,
12. beträffande Västerdalsbanan
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T530 och 1990/91:T543
yrkande 1,
res. 14 (v)
13. beträffande överlåtelse av motorvagnar
att riksdagen avslår motion 1990/91:T564.
Stockholm den 7 mars 1991
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m),
Ove Karlsson (s), Olle Östrand (s), Elving Andersson (c),
Sven-Gösta Signell (s), Görel Bohlin (m), Margit Sandéhn (s),
Sten-Ove Sundström (s), Sten Andersson i Malmö (m),
Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v),
Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s), Yngve Wernersson (s) och
Anders Castberger (fp).
Reservationer
1. Köp av trafik, exkl. inlandsbanan (mom.1)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "På stomnätet" och på s. 11 slutar med "följande
avsnitt" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion T215
(c) att all trafik som staten i dag köper bör bibehållas.
Riksdagen bör därför anvisa 89,5 milj.kr. utöver regeringens
förslag. Tågupphandlingen bör vara långsiktig. Inriktningen bör
vara att denna anslagsnivå skall gälla även för de närmast
följande åren. Till inlandsbanan återkommer utskottet i nästa
avsnitt.
Utskottets ställningstagande innebär att motion T215 (c)
tillstyrks i denna del. Yrkandena i övriga motioner om
bibehållen trafik på olika bandelar blir tillgodosedda.
Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande köp av trafik, exkl. inlandsbanan
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T215 yrkande 15 i
denna del och med anledning av regeringens förslag och
motionerna 1990/91:T204 yrkande 3, 1990/91:T221 yrkande 1,
1990/91:T231 yrkande 5 i denna del, 1990/91:T242 yrkandena 3 och
4, 1990/91:T249 yrkande 5 i denna del, 1990/91:T264 yrkande 3,
1990/91:T268 yrkande 4 i denna del, 1990/91:T504, 1990/91:T508
yrkande 3 i denna del, 1990/91:T512 yrkande 5 i denna del,
1990/91:T514, 1990/91:T518, 1990/91:T526, 1990/91:T534,
1990/91:T535, 1990/91:T537 yrkande 3, 1990/91:T540,
1990/91:T544 yrkande 2, 1990/91:T546 yrkandena 1 och 2,
1990/91:T552 yrkandena 1 och 2 samt 1990/91:T557 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Köp av trafik, exkl. inlandsbanan (mom.1)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "På stomnätet" och på s. 11 slutar med "följande
avsnitt" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen för köp av interregional
persontrafik, exkl. inlandsbanan, på stomnätet bör anvisa 282
milj.kr. utöver regeringens förslag. Därmed kan nuvarande trafik
bibehållas, och därtill ytterligare trafik upphandlas. Exempel
på trafik som kan upphandlas finns redovisade i motionerna.
Tågupphandlingen bör vara långsiktig. Inriktningen bör vara att
denna anslagsnivå skall gälla för de närmast följande åren.
Utskottets ställningstagande innebär att motion T249 (v)
tillstyrks i denna del medan yrkandena i övriga motioner om
bibehållen trafik på olika bandelar tillgodoses.
Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande köp av trafik, exkl. inlandsbanan
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T249 yrkande 5 i
denna del och med anledning av regeringens förslag och
motionerna 1990/91:T204 yrkande 3, 1990/91:T215 yrkande 15 i
denna del, 1990/91:T221 yrkande 1, 1990/91:T231 yrkande 5 i
denna del, 1990/91:T242 yrkandena 3 och 4, 1990/91:T264 yrkande
3, 1990/91:T268 yrkande 4 i denna del, 1990/91:T504,
1990/91:T508 yrkande 3 i denna del, 1990/91:T512 yrkande 5 i
denna del, 1990/91:T514, 1990/91:T518, 1990/91:T526,
1990/91:T534, 1990/91:T535, 1990/91:T537 yrkande 3,
1990/91:T540, 1990/91:T544 yrkande 2, 1990/91:T546 yrkandena 1
och 2, 1990/91:T552 yrkandena 1 och 2 samt 1990/91:T557 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Köp av trafik, exkl. inlandsbanan (mom.1)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "På stomnätet" och på s. 11 slutar med "följande
avsnitt" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i motionerna T231 (mp),
T508 (mp) och T512 (mp) att riksdagen för köp av interregional
persontrafik, exkl. inlandsbanan, på stomnätet bör anvisa 232
milj.kr. utöver regeringens förslag. Därmed kan nuvarande trafik
bibehållas, all trafik från 1988 återställas och därtill
ytterligare trafik upphandlas. Exempel på trafik som kan
upphandlas finns redovisade i motionerna. Tågupphandlingen bör
vara långsiktig. Inriktningen bör vara att denna anslagsnivå
skall gälla även för de närmast följande åren.
Utskottets ställningstagande innebär att samtliga
motionsyrkanden om bibehållen trafik på olika bandelar
tillgodoses.
Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande köp av trafik, exkl. inlandsbanan
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T231 yrkande
5 i denna del, 1990/91:T508 yrkande 3 i denna del och
1990/91:T512 yrkande 5 i denna del samt med anledning av
regeringens förslag och motionerna 1990/91:T204 yrkande 3,
1990/91:T215 yrkande 15 i denna del, 1990/91:T221 yrkande 1,
1990/91:T242 yrkandena 3 och 4, 1990/91:T249 yrkande 5 i denna
del, 1990/91:T264 yrkande 3, 1990/91:T268 yrkande 4 i denna del,
1990/91:T504, 1990/91:T514, 1990/91:T518, 1990/91:T526,
1990/91:T534, 1990/91:T535, 1990/91:T537 yrkande 3,
1990/91:T540, 1990/91:T544 yrkande 2, 1990/91:T546 yrkandena 1
och 2, 1990/91:T552 yrkandena 1 och 2 samt 1990/91:T557 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Inlandsbanan (mom.2)
Elving Andersson (c), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c),
Viola Claesson (v), Roy Ottosson (mp) och Anders Castberger (fp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Utskottet anser" och på s. 14 slutar med "avstyrks
följaktligen" bort ha följande lydelse:
Det avtal som transportrådet och trafikhuvudmännen slutit
innebär att persontrafiken på inlandsbanan kommer att ersättas
med busstrafik.
Kommunerna efter banan har framfört önskemål om att överta
driften mot ersättning från staten. I detta syfte har
Inlandskommunerna Ekonomisk Förening bildats. Föreningen hävdar
att den skulle kunna klara såväl drift som underhåll av banan
till lägre kostnad än om staten är huvudman. Föreningen har
förklarat sig beredd att driva tågtrafiken inom ramen för ett
statsbidrag på 36 milj.kr. per år.
Utskottet anser att alternativet med inlandskommunerna som
huvudman bör prövas. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer bör därför omedelbart uppta förhandlingar
med Inlandskommunerna Ekonomisk Förening om villkoren för en
överlåtelse av trafikeringsrätten på banan till föreningen. Det
bör stå regeringen fritt att pröva alternativ med andra huvudmän
för järnvägstrafiken, t.ex. berörda trafikhuvudmän.
Regeringen bör så snart som möjligt och senast i kommande
budgetproposition för riksdagen redovisa resultatet av
förhandlingarna. I avvaktan på riksdagens ställningstagande till
förhandlingsresultatet bör SJ driva persontrafiken på
inlandsbanan under ytterligare ett år. För detta ändamål bör SJ
erhålla 60 milj.kr.
Regeringen har under anslaget D1. Drift och
vidmakthållande av statliga järnvägar beräknat 36 milj.kr. till
trafikhuvudmännen längs banan om de övertar ansvaret för
trafikförsörjningen. Utskottet anser att regeringen bör överföra
dessa medel till anslaget G5. Köp av interregional
persontrafik på järnväg. Eftersom SJ bör anvisas 60 milj.kr. för
att köra tågtrafiken ytterligare ett år bör enligt utskottets
mening anslaget höjas med 24 milj.kr. utöver regeringens
förslag.
Behovet av upprustning av banan tas upp såväl i
propositionen som i flera av motionerna. Utskottets förslag att
persontrafiken skall drivas vidare av SJ ytterligare ett år
kräver att banverket utför vissa upprustningsarbeten.
Utskottet anser det vidare självklart att betydande
satsningar på banan måste göras för att godstrafiken skall kunna
utvecklas. Godstrafiken har stor betydelse för näringslivet i
Norrlands inland. Sådana satsningar har även stor
regionalpolitisk betydelse. I budgetpropositionen har 80
milj.kr. beräknats för investeringar som krävs för att utveckla
godstrafiken. Banverket räknar med att under kommande år
investera för ca 370 milj.kr. för att godstrafiken skall kunna
utvecklas. Utskottet ser det som angeläget att dessa satsningar
genomförs.
Utskottets ställningstagande innebär att samtliga
motionsyrkanden helt eller delvis blir tillgodosedda.
Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande inlandsbanan
att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med
anledning av motionerna 1990/91:T211 yrkande 24 i denna del,
1990/91:T215 yrkandena 15 i denna del och 16 i denna del,
1990/91:T231 yrkande 5 i denna del, 1990/91:T237 yrkande 2 i
denna del, 1990/91:T239 yrkandena 8 och 9, 1990/91:T246 yrkande
2, 1990/91:T249 yrkande 5 i denna del, 1990/91:T501,
1990/91:T508 yrkande 3 i denna del, 1990/91:T512 yrkandena 1, 4
och 5 i denna del, 1990/91:T527, 1990/91:T542, 1990/91:T547
yrkande 1 och 1990/91:T556 yrkandena 3--6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Upprustning av inlandsbanan (mom.3)
Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v) och
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att oavsett om Inlandskommunerna Ekonomisk
Förening tar över trafikeringsrätten för banan eller ej så har
staten ett ansvar för att såväl persontrafiken som godstrafiken
skall bibehållas och utvecklas. Rejäla satsningar på
investeringar och underhåll av banan måste göras för att en
konkurrenskraftig och attraktiv trafik på banan skall kunna
upprätthållas.
Enligt utskottets mening ankommer det på banverket att
fatta beslut om de frågor som tas upp i motionerna. Frågan om
medelsanvisning till banverket tar utskottet upp senare i vår.
Vad utskottet nu anfört vilket innebär att syftet med
motionsyrkandena helt eller delvis blir tillgodosett bör av
riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande upprustning av inlandsbanan
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:T236 yrkande
4, 1990/91:T512 yrkandena 2 och 3, 1990/91:T546 yrkande 6 samt
1990/91:T547 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
6. Nordiskt samarbete (mom.4)
Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v) och
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna
att regeringen bör ta initiativ till att undersöka om det finns
möjligheter att utveckla inlandsbanan genom ett norskt-svenskt
samarbete.
Vad utskottet nu anfört vilket innebär att syftet med
motionsyrkandena tillgodoses bör av riksdagen ges regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande nordiskt samarbete
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:T215 yrkande
16 i denna del och 1990/91:T547 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Anslag till Köp av interregional persontrafik på järnväg
(mom.5)
Under förutsättning av bifall till reservation 4
Hugo Bergdahl och Anders Castberger (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Vad utskottet" och slutar med "558 milj.kr." bort ha
följande lydelse:
Utskottets ställningstagande under avsnitten 1.1 och 1.2
innebär att riksdagen under anslaget Köp av interregional
persontrafik på järnväg bör anvisa 582 milj.kr. under nästa
budgetår.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande anslag till Köp av interregional
persontrafik på järnväg
att riksdagen till Köp av interregional persontrafik på
järnväg för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag
på 582 000 000 kr.,
8. Anslag till Köp av interregional persontrafik på järnväg
(mom.5)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 4
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Vad utskottet" och slutar med "558 milj.kr." bort ha
följande lydelse:
Utskottets ställningstagande under avsnitten 1.1 och 1.2
innebär att riksdagen under anslaget Köp av interregional
persontrafik på järnväg bör anvisa 707,5 milj.kr. för nästa
budgetår.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande anslag till Köp av interregional persontrafik
på järnväg
att riksdagen till Köp av interregional persontrafik på
järnväg för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag
på 707500000 kr.,
9. Anslag till Köp av interregional persontrafik på järnväg
(mom. 5)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 2 och 4
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Vad utskottet" och slutar med "558 milj.kr." bort ha
följande lydelse:
Utskottets ställningstagande under avsnitten 1.1 och 1.2
innebär att riksdagen under anslaget Köp av interregional
persontrafik på järnväg bör anvisa 900 milj.kr. för nästa
budgetår.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande anslag till Köp av interregional persontrafik
på järnväg
att riksdagen till Köp av interregional persontrafik på
järnväg för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag
på 900000000 kr.,
10. Anslag till Köp av interregional persontrafik på järnväg
(mom.5)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 3 och 4
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Vad utskottet" och slutar med "558 milj.kr." bort ha
följande lydelse:
Utskottets ställningstagande under avsnitten 1.1 och 1.2
innebär att riksdagen under anslaget Köp av interregional
persontrafik på järnväg bör anvisa 850 milj.kr. för nästa
budgetår.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande anslag till Köp av interregional persontrafik
på järnväg
att riksdagen till Köp av interregional persontrafik på
järnväg för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag
på 850000000 kr.,
11. Handläggningsordning och kostnadsnivå (mom.6)
Elving Andersson (c) Rune Thorén (c), Viola Claesson (v) och
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottet som" och på s. 17 slutar med "budgetåret
1992/93" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion T508 (mp) har upphandlingen hittills
gjorts långt innan riksdagen har beslutat om anslaget. I
praktiken har därigenom riksdagen undandragits möjligheten att
påverka upphandlingen. Fjolårets beslut av riksdagen om att
anslaget skall ligga fast i två år revs upp av regeringen redan
påföljande höst.
Utskottet vidhåller sin tidigare framhållna kritik och
anser att handläggningsordningen måste ändras så att den
möjliggör för riksdagen att påverka upphandlingen och skapa
möjligheter att uppnå långsiktiga överenskommelser som så långt
möjligt skall vara regionalt förankrade.
Vad utskottet nu anfört tillgodoser syftet med båda
motionsyrkandena.
Utskottet avstyrker vidare regeringens förslag om en
kostnadsnivå på 558 milj.kr. för tågupphandlingen budgetåret
1992/93.
Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande handläggningsordning och kostnadsnivå
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:T508 yrkande
16 och 1990/91:T553 samt med avslag på regeringens förslag som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Bidrag endast för tågtrafik (mom.9)
Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v) och
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "för tågtrafik" bort
ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslagen i motionerna T508 (mp) och
T543 (c) att anslaget G6. Ersättning till trafikhuvudmännen
för köp av viss persontrafik på järnväg endast skall få användas
för tågtrafik.
Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande bidrag endast för tågtrafik
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T508 yrkande
22 och 1990/91:T543 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
13. Bidrag för återupptagen järnvägstrafik (mom.10)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Utskottet som" och slutar med "avstyrker
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Det nuvarande bidragssystemet innebär att driftbidrag inte
kan utgå till de banor som miste sin reguljära trafik före år
1988. Ett antal bandelar, i vissa fall t.o.m. elektrifierade,
ställs därmed utan möjligheter att återuppta trafiken med hjälp
av statsbidrag. Dellenbanan är ett sådant exempel.
Utskottet anser att bidragssystemet bör förändras på det
sätt som anges i motionerna.
Vad utskottet nu anfört vilket innebär att motionerna
tillstyrks i denna del bör av riksdagen ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande bidrag för återupptagen järnvägstrafik
att riksdagen med bifall til motionerna 1990/91:T508 yrkande
18 och 1990/91:T558 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Västerdalsbanan (mom.12)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Av samma" och slutar med "om Västerdalsbanan"
bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker yrkandet i motion T530 (v) att
särskilda anslag bör utgå för en utbyggnad av Västerdalsbanan
och för drift av trafiken. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag till medelsanvisning.
Utskottets ställningstagande som även innebär att syftet
med yrkandet i motion T543 (c) blir tillgodosett bör av
riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:
12. beträffande Västerdalsbanan
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T530 och med
anledning av motion 1990/91:T543 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,