I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag att
transportrådet bör avvecklas. Utskottet ansluter sig vidare i
huvudsak till den föreslagna fördelningen av rådets
arbetsuppgifter på olika myndigheter. Vad gäller ansvaret för
beredskaps- och ransoneringsfrågor avstyrks dock förslaget om
att den organisatoriska hemvisten bör vara statens väg- och
trafikinstitut. Utskottets ställningstagande innebär i stället
att uppgiften omförs till överstyrelsen för civil beredskap
(ÖCB) resp. till statens energiverk (STEV) eller den nya
myndighet som kan komma att överta verkets uppgifter på
beredskapsområdet enligt regeringens förslag i proposition
1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt.
Till betänkandet har fogats tre reservationer och ett särskilt
yttrande.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Anslaget till transportrådet
Regeringen föreslår i proposition 1990/91:100 bilaga 8
(kommunikationsdepartementet) under punkten G1. (s. 110--111)
att riksdagen till Transportrådet för budgetåret 1991/92 anvisar
ett förslagsanslag på 13613000 kr.
Avveckling av transportrådet
Vidare föreslår regeringen (kommunikationsdepartementet) under
avsnittet Särskilda frågor i rubriken B. Avveckling av
transportrådet (s. 147--185)
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer som i propositionen
anförts om ökad politisk styrning av myndigheterna, om
målformuleringar och trafikpolitiska analyser samt om utformning
av beslutsunderlag,
2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
att transportrådet avvecklas vid årsskiftet 1991-1992,
3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om de
uppgifter och medel som senast vid årsskiftet 1991-1992 skall
överföras till vissa organ och myndigheter,
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att, med anledning av
vad som sägs under punkterna 2 och 3 i propositionen, under året
få disponera återstående medel,
5. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
att trafikhuvudmännen skall kunna söka bidrag direkt hos
vägverket,
6. att riksdagen godkänner de riktlinjer som i propositionen
i övrigt anförts för vägverkets statsbidragsgivning och om
vägverkets och banverkets ansvar för kollektivtrafiken,
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att senast vid
årsskiftet 1991-1992 förordna en eller flera förhandlare för
statens köp av interregional persontrafik på järnväg (anslag
G5.) och för ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss
persontrafik på järnväg (anslag G6.),
8. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
att förhandlingsverksamheten under punkt 7 skall finansieras
inom ramen för anslaget G5.,
9. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
att administrationen av transportstödet till Gotland överförs
till sjöfartsverket,
10. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
att verksamheten under punkt 9 skall finansieras inom ramen för
anslaget E3. Transportstöd för Gotland,
11. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
förhandlingar om avtal om koncessioner för linjesjöfarten till
och från Gotland,
12. att riksdagen tar del av vad i propositionen har anförts
om transportrådets databas och metodik för prognoser och
samhällsekonomiska bedömningar.
Motionerna
1990/91:T203 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att transportrådet skall avskaffas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att ett statligt verk för transporthushållning
("transportverket") bör inrättas och att verkets uppgifter och
inriktning skall vara i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
långtgående samordning eller sammanslagning av vägverk, banverk
och trafiksäkerhetsverk inom ramen för ett trafikverk i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1990/91:T215 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar att nedläggningen av
transportrådet skall innebära att högst hälften av nuvarande
tjänster förs till andra organ innebärande en ytterligare
besparing med 5 milj.kr.,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om parlamentariska utredningar.
1990/91:T233 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sammanläggning av banverket och
vägverket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samordning med övriga trafikverk.
1990/91:T636 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att administrationen av transportstödet bör överföras från
transportrådet till länsstyrelsen i Gotlands län.
1990/91:T645 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett särskilt trafikråd eller en
delegation direkt underställd regeringen.
1990/91:T929 av Hans Lindblad och Kerstin Ekman (båda fp) vari
yrkas
1. att riksdagen beslutar att överstyrelsen för civil
beredskap skall bli centralt ansvarig myndighet för funktionen
Transporter inom den civila delen av totalförsvaret,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
ansvaret för drivmedelsförsörjning överförs till den ansvariga
myndigheten för funktionen Energiförsörjning inom den civila
delen av totalförsvaret, alltså energiverket.
1990/91:T939 av Göthe Knutson (m) och Roland Brännström (s)
vari yrkas att riksdagen med avsteg från regeringens förslag
beslutar att transportrådets beredskapsuppgifter överförs till
överstyrelsen för civil beredskap och statens energiverk i
enlighet med vad som anförts i motionen.
Yttranden från andra utskott
Över motionerna T929 av Hans Lindblad och Kerstin Ekman (båda
fp) och T939 av Göthe Knutson (m) och Roland Brännström (s) som
behandlar vilken myndighet som skall ha ansvar för beredskaps-
och ransoneringsfrågor samt propositionen i denna del har
yttranden inhämtats från försvarsutskottet och näringsutskottet.
Yttrandet från försvarsutskottet (1990/91:FöU3y) har fogats till
detta betänkande som bilaga 1 och näringsutskottets yttrande
(1990/91:NU5y) som bilaga 2.
Bakgrund
Transportrådet (TPR) inrättades den 1 januari 1980 som en
följd av 1979 års trafikpolitiska beslut. Rådet övertog de
arbetsuppgifter som tidigare ombesörjdes av transportnämnden,
bussbidragsnämnden och fraktbidragsnämnden. Vidare tillfördes
rådet arbetsuppgifter rörande bl.a. viss trafikplanering, den
yrkesmässiga trafiken, handikappanpassning av den kollektiva
trafiken och energihushållning inom transportsektorn.
Under den dryga tioårsperiod som rådet verkat har TPRs
arbetsuppgifter förändrats på flera sätt. Särskilt markant var
förändringen genom 1988 års trafikpolitiska beslut (prop.
1988/89:50 bil. 1, bet. TU14, rskr. 157). Förändringarna har
inneburit både att vissa uppgifter minskat i omfattning och att
andra uppgifter tillkommit. Kännetecknande för denna utveckling
har varit att det är trafikplanerings- och
utredningsverksamheten som tillsammans med förhandlings- och
samordningsfrågor vuxit i omfattning och betydelse medan olika
tillsyns- och statsbidragsfrågor kommit att spela relativt
sett en mer underordnad roll.
De nuvarande arbetsuppgifterna vid transportrådet anges
enligt förordningen (1988:1179) med instruktion för TPR till att
vara central förvaltningsmyndighet för frågor som rör
trafikplanering,
energihushållning inom transportområdet,
handikappanpassning av kollektiva färdmedel,
civil transportverksamhet under kriser och krig,
riksfärdtjänsten,
statlig upphandling av viss persontrafik på järnvägar,
regionalpolitiskt transportstöd,
yrkestrafik och internationell vägtrafik samt
ransonering av drivmedel.
Med hänvisning bl.a. till de väsentliga förändringar som flera
trafikpolitiska riksdagsbeslut inneburit för TPR tillkallade år
1988 den dåvarande kommunikationsministern, med stöd av
regeringens bemyndigande, en särskild utredare för att
förutsättningslöst se över verksamheten vid rådet. Utredningen
(K 1988:4) Översyn av transportrådets verksamhet avgav i januari
1990 betänkandet (SOU 1990:4) Transportrådet. Förslaget innebar
som bärande princip att TPR borde ombildas till ett renodlat
prognos-, planerings- och utredningsorgan med ställning som ett
kvalificerat stabsorgan åt regeringen. Betänkandet har
remissbehandlats under våren 1990.
Utskottet
1. Övergripande trafikpolitiska frågor
Kommunikationsministern inleder motiveringen till sitt förslag
med att framhålla att TPR på ett förtjänstfullt sätt medverkat i
det trafikpolitiska utvecklingsarbetet och aktivt bidragit till
en på samhällsekonomiska grunder förbättrad trafikförsörjning.
TPRs insatser att ta fram planerings- och beslutsunderlag,
genomförande av olika förhandlingsfrågor och hanteringen av dess
tillsynsuppgifter har enligt statsrådet varit betydelsefulla och
skötts på ett effektivt sätt. Departementschefen anser dock att
de utgångspunkter som låg till grund för TPRs bildande behöver
omprövas med hänsyn till de nya förutsättningar och den
förändrade omvärld som vi nu står inför.
Kommunikationsministern fortsätter sin framställning med att
framhålla att utrymmet för politisk styrning från regering och
riksdag över centrala trafikpolitiska frågor bör öka.
Målstyrningen från regeringens sida av myndigheterna bedöms
vidare behöva utvecklas. Vad gäller formulering av mål inom
trafikpolitiken, trafikpolitiska analyser samt utformning av
underlag för regeringsbeslut påtalar departementschefen behovet
av ökade resurser. Organisationsmässigt anges att denna typ av
stabsfunktioner är en uppgift för regeringskansliet och inte bör
ligga på myndighetsnivå.
Mot denna bakgrund förordas att till regeringskansliet
(kommunikationsdepartementet) överförs TPRs stabsresurser för
beredning av bl.a. övergripande trafikpolitiska frågor.
Propositionen anger vidare att rådets övriga frågor bör
omorganiseras och TPR avvecklas vid årsskiftet 1991-1992.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att TPRs verksamhet
under den dryga tioårsperiod som rådet verkat inte har varit
oomstridd. Vid ett antal tillfällen under 1980-talet har sålunda
frågan om rådets verksamhet behandlats i riksdagen. Motioner om
en avveckling av TPR har framlagts av företrädare för såväl fp,
c, v som mp. Utskottets majoritet har dock avstyrkt
motionsförslagen. Under senare år har i detta sammanhang
hänvisningar skett i utskottsbetänkandena till det tidigare
nämnda utredningsarbetet kring TPRs roll.
Övergripande frågor om utvecklad trafikplanering har
tagits upp i två motioner.
I motion T203 (mp) yrkas att transportrådet ersätts med ett
nytt statligt verk för transporthushållning. Det nya verket
skall enligt motionärerna förutom TPRs tidigare arbetsuppgifter
även bl.a. samordna trafikinvesteringar för att de ur energi-,
miljö-, social och samhällsekonomisk synpunkt bästa
transportlösningarna skall kunna utvecklas. Enligt motionen bör
vidare övervägas att på sikt låta den nya myndigheten överta
delar av främst vägverkets men kanske även banverkets uppgifter
för att stärka samordningen av landtransporterna. Även
trafiksäkerhetsverket skulle kunna integreras i en sådan ny
organisation. Inom ramen för det föreslagna utredningsarbetet
bör vidare som ett alternativ prövas att öka samordningen mellan
de berörda verken i syfte att minska byråkratin och stärka de
allmänna intressena i trafikpolitiken.
Frågan om en ökad samordning av trafikens infrastruktur
behandlas även i motion T233 (s) där det framhålls att en
prövning bör göras om banverket och vägverket kan läggas samman.
Enligt motionärerna bör dessutom en samordning ske med övriga
trafikverk.
Vad gäller frågan om bl.a. en utvecklad trafikplanering som
tas upp i de båda motionerna kan utskottet ansluta sig till
motionärernas grundtanke om att en stärkt samordnad
investeringsplanering är angelägen. Utskottet har också vid
flera tillfällen under senare år framhållit att infrastrukturen
har en grundläggande betydelse för samhällets utveckling och att
det därför är naturligt att stat och kommun har ansvaret för att
sådana trafikanläggningar som tillgodoser allmänna
transportbehov kommer till utförande. I detta ansvar ingår hur
statsmakterna skall göra avvägningar i satsningar på de olika
trafikslagen. Trafikutskottet har vidare i ett yttrande till
konstitutionsutskottet om förekomsten och utformningen av
konsekvensanalyser i propositioner avlämnade under 1990 bedömt
att det politiska inflytandet över planeringsprocessen bör
stärkas genom en utvecklad investeringsplanering (1990/91:TU2y).
Utskottet konstaterar vidare att kommunikationsministern som
ett av motiven för den nu aktuella omorganisationen tagit upp
kravet på att investeringsplaneringen behöver förbättras. Enligt
departementschefen innebär sålunda den förordade förstärkningen
av regeringskansliet att den samordnade investeringsplaneringen
kan utvecklas. I detta arbete ingår att på samhällsekonomiska
grunder avväga resurserna mellan de olika trafikgrenarna och att
utföra analyser över sådana strategiska investeringar som på ett
avgörande sätt kan påverka färdmedelsvalet. I propositionen om
en samordnad näringspolitik som regeringen nyligen förelagt
riksdagen presenteras ytterligare förslag om hur
investeringsplaneringen kan utvecklas.
Utskottet delar kommunikationsministerns uppfattning om att
detta arbete bör ledas från regeringskansliet. Detta innebär att
det fortsatta utvecklingsarbetet mot bl.a. en mer
samhällsekonomisk trafikförsörjning kan ske utan att tillskapa
nya organisatoriska lösningar som särskilda statliga verk.
Utskottet tillstyrker därför vad som i propositionen anförts om
ökad politisk styrning av myndigheter, om målformuleringar och
trafikpolitiska analyser samt om utformning av beslutsunderlag.
Utskottets ställningstagande innebär därmed att de nu aktuella
motionsyrkandena avstyrks.
I motion T215 (c) tas upp TPRs funktion som ett
parlamentariskt kontaktorgan. Enligt motionärerna förstärker
TPRs nedläggning betydelsen av att förslag på trafikområdet bör
förberedas genom tillsättande av parlamentariska utredningar för
att kompensera den kontaktyta som TPRs styrelse har
representerat.
Utskottet konstaterar att TPRs uppgifter förs till en rad
andra statliga myndigheter. Med hänsyn till att dessa organ har
styrelser där en parlamentarisk representation finns kommer även
fortsättningsvis motionärernas önskemål om en politisk
anknytning delvis att tillgodoses. Beträffande de stabsuppgifter
som förs till regeringskansliet har utskottet tidigare efterlyst
bl.a. en utvecklad samordnad investeringsplanering och ett
bättre beslutsunderlag för resultatuppföljning och en
precisering av de trafikpolitiska målen. Detta innebär att
riksdagen fortsättningsvis kan ges bättre förutsättningar att få
ett mer utvecklat beslutsunderlag vilket främjar också att den
parlamentariska behandlingen kan bli mer ändamålsenlig.
Slutligen vad avser de olika förhandlings- och utredningsfrågor
som TPR från tid till annan varit engagerad i anser utskottet
att det bör avgöras från fall till fall i vilka former ett
sådant arbete bör ske. Självfallet kan det bli aktuellt med ett
parlamentariskt inflytande vid detta arbete. Med hänvisning till
vad som nu har anförts avstyrker utskottet motionen i denna del.
Vad gäller kommunikationsministerns förslag om
transportrådets avveckling har utskottet ingenting att
erinra emot att rådets verksamhet avvecklas vid årsskiftet
1991-1992. Detta innebär att motsvarande yrkande i motion T203
(mp) om TPRs avveckling tillgodoses varför motionen i denna del
kan lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens sida.
2. Organisationsfrågor
I propositionen redogör kommunikationsministern för hur TPRs
nuvarande arbetsuppgifter bör överföras till vissa organ och
myndigheter. Förslaget kan sammanfattas i följande tolv
huvudpunkter.
1. Övergripande trafikpolitiska frågor och utvärderingar
samt analyser av prognoser och samhällsekonomiska bedömningar
förs till kommunikationsdepartementet.
2. Trafikprognoser och samhällsekonomiska bedömningar samt
nulägesbeskrivningar och statistik förs till VTI.
3. Vägverket övertar ansvaret för statsbidraget till
investeringar i bl.a. trafikmedel som främjar miljö, samordning
och energieffektivitet.
4. Administrationen av transportstödet till Gotland förs
till sjöfartsverket medan ansvaret för förhandlingar om avtal om
koncessioner för linjesjöfarten till och från Gotland läggs hos
regeringskansliet.
5. Trafikupphandling av olönsam långväga tågtrafik förs
tillsammans med anslaget för trafikhuvudmännens ersättning för
trafiken på länsjärnvägarna till en eller flera förhandlare.
6. Till VTI överförs ansvaret för beredskapsfunktionen
Transporter inom den civila delen av totalförsvaret samt
uppgiften drivmedelsransonering inom delfunktionen bränslen och
drivmedel.
7. För handikappanpassning av den kollektiva trafiken anges
att TSV skall ha den överordnade rollen att bestämma
funktionskrav, initiera, planera och följa upp
handikappanpassningen av kollektiva färdmedel samt verka för att
handikappanpassningen samordnas mellan olika trafikslag.
Ansvariga trafikverk skall vidare inom sina resp. områden ha ett
mer direkt ansvar för anpassningsarbetet och genom egna
driftåtgärer underlätta handikappades resor.
8. För riksfärdtjänsten anmäls att överläggningar skall tas
upp med kommunförbuden om överföring av huvudmannaskapet för
riksfärdtjänsten.
9. För informationsinsatser om energihushållning och miljö
förs ansvaret till resp. trafikmyndighet medan konsumentverket
övertar ansvaret för förhandlingar med personbilsleverantörer om
begränsningar av drivmedelsförbrukningen hos nya personbilar.
VTI får vidare ansvaret att ta fram beslutsunderlag i form av
konsekvensbeskrivningar för energihushållningen och miljön av
olika trafik- och miljöpolitiska åtgärder.
10. För inrikes yrkestrafik övertar TSV ansvaret för bl.a.
att svara för tillståndsprövning av sådan inrikes linjetrafik
som berör flera län, att avgöra om trafikhuvudman skall kunna
utan tillstånd få driva linjetrafik över länsgräns samt meddela
vissa föreskrifter i fråga om yrkesmässig trafik,
transportförmedling och biluthyrning samt kanslifunktion för
buss- och taxivärderingnämnden resp. för kollektivtrafiknämnden.
11. För utrikes yrkestrafik förs förhandlingsansvaret om
tillstånd och kvoter till regeringskansliet medan tullverket
förordas meddela transporttillstånd i fråga om godstrafik och
beställningstrafik med buss. Till TSV förs vidare handläggning
av frågor om internationell linjetrafik och rätt att utfärda
föreskrifter om internationella vägtransporter.
12. Administrationen av transportstödet för Norrland förs
till statens industriverk.
Utskottet behandlar i det följande kommunikationsministerns
förslag till organisationsförändring med undantag av förslaget
om riksfärdtjänsten. Denna fråga behandlas i ett senare
betänkande från utskottets sida om vissa handikappfrågor.
Den beskrivna arbetsfördelningen har i stort sett inte
ifrågasatts eller kommenterats av de motioner som väckts med
anledning av den föreslagna organisationsförändringen. För
hanteringen av beredskaps- och ransoneringsfrågor finns dock
avvikande uppfattningar. Vidare finns för Gotlandstrafiken krav
på annorlunda organisationsformer.
För verksamheten inom beredskapsplaneringen ifrågasätts
sålunda i motionerna T929 (fp) och T939 (m,s) om VTI med sin
inriktning mot olika forskningsfrågor är en lämplig hemvist för
denna typ av uppgifter. Motionärerna yrkar i stället på att TPRs
beredskapsuppgifter inom funktionsansvaret Transporter överförs
till överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) och att ansvaret
för drivmedelsförsörjningen inom delfunktionen bränslen och
drivmedel övergår till statens energiverk (STEV).
Utskottet har i denna fråga berett försvars- och
näringsutskotten tillfälle att yttra sig över dels motionerna,
dels budgetpropositionens förslag.
Försvarsutskottet anser i sitt yttrande till trafikutskottet
(bilaga 1) att det naturliga vore att som funktionsansvarig för
funktionen Transporter välja en myndighet inom
kommunikationsdepartementets område med motsvarande överblick
som TPR har. Försvarsutskottet ställer sig dock i likhet med
motionärerna tveksamt till om VTI är den lämpligaste myndigheten
för de aktuella beredskapsuppgifterna. Det finns enligt
försvarsutskottets mening inte heller någon annan myndighet inom
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde som tillräckligt
väl passar för att handha beredskapsfrågorna. Försvarsutskottet
anser mot denna bakgrund att ÖCB bör åläggas ansvaret för
funktionen Transporter. ÖCBs ansvar i denna nya roll innebär
enligt försvarsutskottet inte att sektorn skall föras över från
kommunikationsdepartementet till försvarsdepartementet.
Försvarsutskottet förutsätter sålunda att ÖCB i det nya
funktionsansvaret tar direktiv från och fortlöpande rapporterar
till kommunikationsdepartementet.
Även beträffande ansvaret för drivmedelsransonering delar
försvarsutskottet motionärernas uppfattning. Enligt
försvarsutskottets mening har STEV som funktionsansvarig
myndighet för energiförsörjning förutsättningar för att handha
drivmedelsförsörjningen på ett effektivt sätt.
Näringsutskottet har i sitt yttrande till trafikutskottet
(bilaga 2) kommit till samma slutsats vad gäller ansvaret för
drivmedelsransonering. Enligt näringsutskottet har ansvaret för
planeringen av drivmedelsransonering nära samband med de
beredskapsuppgifter på energiområdet som åvilar energiverket
resp. skulle åvila det nya verk som enligt regeringens förslag i
proposition 1990/91:88 övertar väsentliga funktioner från
energiverket.
Trafikutskottet anser det i och för sig viktigt att principen
om att en funktionsansvarig myndighet skall ha fredsuppgifter
bibehålls inom kommunikationsområdet. Utskottet instämmer dock i
vad som både försvars- och näringsutskotten anfört om att ÖCB
resp. STEV för närvarande torde vara en lämpligare
organisatorisk hemvist för de aktuella beredskapsfrågorna än
VTI. I ÖCBs ansvar bör därvid även ingå att planera och leda
landsvägstransporter under kriser och krig. En förutsättning bör
härvid vara, som försvarsutskottet understrukit, att ÖCB i den
nya rollen tar direktiv från och fortlöpande rapporterar till
kommunikationsdepartementet. Motsvarande ordning bör vidare
gälla för hanteringen av drivmedelsfrågor.
Med hänvisning till vad som nu anförts tillstyrker utskottet
de aktuella motionerna och avstyrker regeringens förslag i denna
del. Utskottets ställningstagande innebär att
beredskapsplaneringen inom funktionen Transporter bör föras till
ÖCB medan ansvaret för drivmedelsransonering bör åvila
energiverket eller den nya myndighet som kan komma att överta
dess uppgifter bl.a. på beredskapsområdet.
Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till
känna.
För administrationen av transportstödet till Gotland
konstateras i motion T636 (fp) att sjöfartsverket inte har
tidigare uppdrag av det slag som kommunikationsministern nu
förordar skall överföras från TPR till verket. Motionären
bedömer mot denna bakgrund att det vore både billigare och mer
praktiskt om länsstyrelsen på Gotland övertog administrationen
av transportstödet.
I motion T645 (c) framhålls att Gotlandstrafiken har en
avgörande och strategisk regionalpolitisk betydelse för Gotland.
Det är därför angeläget att ett särskilt trafikråd eller en
delegation direkt underställd regeringen fortsättningsvis svarar
för dessa frågor.
Utskottet konstaterar att det är angeläget att hanteringen
av frågor om Gotlandstrafiken sker i former som tillgodoser
berättigade krav på medinflytande och samråd från bl.a.
näringsliv, olika organisationer och bosatta på Gotland.
Utskottet förutsätter att bytet av statlig huvudman till
sjöfartsverket gör att det samrådsarbete som tidigare funnits
kan bestå och utvecklas vidare. Beträffande förhandlingar om
avtal i Gotlandstrafiken förutsätter utskottet att
regeringskansliets arbete med dessa frågor kan ske i former som
också medger ett inflytande från olika Gotlandsintressenter. Med
hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet
motionsyrkandena och tillstyrker vad regeringen föreslagit om
att administrationen bör överföras till sjöfartsverket.
Vidare tillstyrks vad i propositionen anförts om
Gotlandsförhandlingar att avtal om koncessioner för
linjesjöfarten till och från Gotland skall åvila
regeringskansliet.
Vad gäller kommunikationsministerns förslag till övriga
organisationsförändringar m.m. om de uppgifter och medel som
senast vid årsskiftet 1991-1992 skall överföras till vissa organ
och myndigheter har utskottet inga erinringar.
Kommunikationsministern anmäler vidare i sin föredragning om
trafikprognoser m.m. att TPRs databas och metodik för
prognoser och samhällsekonomiska bedömningar bör överföras till
statens väg- och trafikinstitut. Enligt departementschefen är
det ett betydande samhällskapital som under en tioårsperiod
byggts upp inom TPR i form av databaser och prognosmetodik och
framför allt genom kompetensutveckling hos personalen. Det
bedöms mot den bakgrunden angeläget att det kvalificerade
utvecklingsarbete som utförts inom TPR så långt som möjligt
under övergångstiden kan föras vidare i nära samverkan mellan
TPR och VTI. Utskottet lämnar utan erinran vad
kommunikationsministern anfört i denna del.
3. Bidrags- och ansvarsfrågor m.m.
I anslutning till omorganisationen av TPRs arbetsuppgifter har
kommunikationsministern tagit upp vissa förslag beträffande
bidrags- och ansvarsfrågor m.m. Vad gäller ansvaret för
länstrafikanläggningar förordas att trafikhuvudmännen skall
kunna ansöka om bidragsmedel direkt hos vägverket. Förslaget
innebär att omgången via länsstyrelserna delvis kan slopas i
bidragshanteringen. Vidare framhålls vad gäller
kollektivtrafiken att med den nya rollfördelningen bör
vägverket och banverket vara statens företrädare för
kollektivtrafikfrågor på central nivå inom sina resp. områden.
För upphandling av interregional tågtrafik m.m. begärs
vidare bemyndiganden att senast vid årsskiftet 1991-1992
förordna en eller flera förhandlare.
Utskottet har ingen erinran mot de nämnda förslagen.
4. Anslagsfrågor
I budgetpropositionen föreslås vad gäller anslag till
transportrådet att riksdagen anvisar 13613000 för nästa
budgetår. Medelsberäkningen har skett med beaktande av att TPR
avvecklas vid årsskiftet 1991-1992 och att medel från anslaget i
samband därmed kan omföras till berörda myndigheter och organ
som får tillkommande arbetsuppgifter. I propositionen anges att
genom den föreslagna omorganisationen kan medel motsvarande 14
årsarbetskrafter inbesparas. Kommunikationsministern beräknar
att detta innebär att 5 milj.kr. kan sparas in på statsbudgeten.
Härutöver uppges en besparing ske med drygt 1 milj.kr. genom att
vissa uppgifter fortsättningsvis avgiftsbeläggs.
I motion T215 (c) bedöms att besparingseffekten genom TPRs
nedläggning är underskattad. Enligt motionärerna bör
rationaliseringvinsten kunna förstärkas genom att endast hälften
av nuvarande tjänster vid TPR överförs till andra organ. Detta
beräknas innebära att en ytterligare besparing med 5 milj.kr. är
möjlig att uppnå.
Utskottet delar regeringens uppfattning om vilka besparingar
som nu är möjliga att genomföra. Utskottet förutsätter dock att
inom ramen för det fortsatta budgetarbetet med fördjupade
treårsanalyser en uppföljning görs av hur de aktuella
arbetsuppgifterna har integrerats inom resp. organ i syfte att
uppnå ytterligare besparingseffekter. Med hänvisning till vad
som nu har anförts avstyrker utskottet motionsyrkandet och
tillstyrker den i propositionen föreslagna medelsanvisningen.
Kommunikationsministern har vidare tagit upp vissa andra
ekonomiska förutsättningar i samband med omorganisationen och
begärt att en överföring av återstående förvaltningsmedel
får göras från anslaget G1. Transportrådet till berörda organ
som övertar ansvaret för uppgifterna. Vidare begärs att
förhandlingsverksamheten vid tågupphandling m.m. får belasta
anslaget G5. Statens köp av interregional tågtrafik och att
administrationen av Gotlandstrafiken får belasta anslaget
E3. Transportstöd för Gotland.
Utskottet har för sin del ingen erinran mot regeringens
förslag i nu aktuell del.
5. Hemställan
Utskottet hemställer
Övergripande trafikpolitiska frågor
1. beträffande utvecklad trafikplanering
att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med
avslag på motionerna 1990/91:T203 yrkandena 3 och 4 samt
1990/91:T233 godkänner de riktlinjer som i propositionen
anförts om ökad politisk styrning av myndigheterna, om
målformuleringar och trafikpolitiska analyser samt om utformning
av beslutsunderlag,
res. 1 (v, mp)
3. beträffande transportrådets avveckling
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om att
transportrådet avvecklas vid årsskiftet 1991-1992 samt lämnar
motion 1990/91:T203 yrkande 2 utan vidare åtgärd,
Organisationsfrågor
4. beträffande beredskapsplaneringen
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T929 och
1990/91:T939 och med avslag på regeringens förslag i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. beträffande administrationen av transportstödet till
Gotland
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T636 yrkande 2
och 1990/91:T645 yrkande 4 godkänner vad i propositionen anförts
om att administrationen av transportstödet till Gotland överförs
till sjöfartsverket,
6. beträffande Gotlandsförhandlingar
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
förhandlingar om avtal om koncessioner för linjesjöfarten till
och från Gotland,
7. beträffande övriga organisationsförändringar m.m.
att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om de
uppgifter och medel som senast vid årsskiftet 1991-1992 skall
överföras till vissa organ och myndigheter,
8. beträffande trafikprognoser m.m.
att riksdagen lämnar utan erinran vad regeringen anfört om
transportrådets databas och metodik för prognoser och
samhällsekonomiska bedömningar,
Bidrags- och ansvarsfrågor m.m.
9. beträffande ansvaret för länstrafikanläggningar
att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om att
trafikhuvudmännen skall kunna söka bidrag direkt hos vägverket,
10. beträffande kollektivtrafiken
att riksdagen godkänner de riktlinjer i övrigt som anförts i
propositionen för vägverkets statsbidragsgivning och om
vägverkets och banverkets ansvar för kollektivtrafiken,
11. beträffande upphandling av interregional tågtrafik
m.m.
att riksdagen bemyndigar regeringen att senast vid årsskiftet
1991-1992 förordna en eller flera förhandlare för statens köp av
interregional persontrafik på järnväg och för ersättning till
trafikhuvudmännen för köp av viss persontrafik på järnväg,
Anslagsfrågor
12. beträffande anslag till Transportrådet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1990/91:T215 yrkande 3 till Transportrådet
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
13613000 kr.,
res. 3 (c)
13. beträffande överföring av återstående
förvaltningsmedel
att riksdagen medger regeringen att med anledning av
omorganisationen få disponera återstående medel under anslaget
Transportrådet,
14. beträffande förhandlingsverksamheten vid
tågupphandling m.m.
att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om
förhandlingsverksamhetens finansiering,
15. beträffande administrationen av Gotlandstrafiken
att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om att
administrationen av transportstödet till Gotland skall
finansieras inom ramen för anslaget Transportstöd för Gotland.
Stockholm den 7 mars 1991
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
Närvarande: Birger Rosqvist (s), Ove Karlsson (s), Olle
Östrand (s), Elving Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s), Görel
Bohlin (m), Margit Sandéhn (s), Sten-Ove Sundström (s), Sten
Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c),
Viola Claesson (v), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s), Yngve
Wernersson (s), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp).
Reservationer
1. Utvecklad trafikplanering (mom.1)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar
med "Utskottet delar" och slutar med "motionsyrkandena avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att beslutet att avveckla transportrådet är
riktigt. För att få de ur miljö-, social, energi- och
samhällsekonomisk synpunkt bästa trafiklösningarna krävs dock en
helt ny organisation. Utskottet tillstyrker därför förslagen i
motion T203 (mp) om att bilda ett nytt verk för
transporthushållning. På sikt bör vidare övervägas att delar av
främst vägverkets men kanske även banverkets uppgifter övertas
av den nya myndigheten i syfte att stärka samordningen av
landtransporterna. Inom ramen för det utredningsarbete som bör
starta i frågan bör vidare som ett alternativ prövas att öka
samordningen mellan de berörda verken för att därmed minska
byråkratin och stärka de allmänna intressena i trafikpolitiken.
Trafikutskottets ställningstagande innebär att syftet med motion
T233 (s) blir tillgodosett.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande utvecklad trafikplanering
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T203 yrkandena 3
och 4 och med anledning av regeringens förslag och motion
1990/91:T233 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Parlamentariskt kontaktorgan (mom.2)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Utskottet konstaterar" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det viktigt som anges i motion
T215 (c) att förslag på trafikområdet förbereds väl genom
tillsättande av parlamentariska utredningar. Detta behov
förstärks när den kontaktyta som TPRs styrelse representerar
bortfaller vid årsskiftet 1991-1992.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionsyrkandet
tillstyrks, bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande parlamentariskt kontaktorgan
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T215 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Anslag till Transportrådet (mom.12)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "föreslagna
medelsanvisningen" bort ha följande lydelse:
Utskottet bedömer att rationaliseringsvinsten genom
transportrådets nedläggning är underskattad. Enligt utskottets
bedömning bör som framhålls i motion T215 (c) en halvering av
nuvarande antal tjänster vid rådet vara rimlig. Detta skulle ge
en besparing på ytterligare ca 5 milj.kr. Utskottet förutsätter
att denna riktlinje bör vara gällande inför det nu förestående
organisationsarbetet. Med hänsyn till att transportrådet
avvecklas vid årsskiftet 1991-1992 bör därmed regeringens
förslag till medelsanvisning reduceras med 2,5 milj.kr. för
budgetåret 1991/92. Helårseffekten av den sammanlagda
besparingen blir därmed 10 milj.kr.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:
12. beträffande anslag till Transportrådet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T215 yrkande 3
och med avslag på regeringens förslag till Transportrådet
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
11113000 kr.,
Särskilt yttrande
Administrationen av transportstödet till Gotland (mom.5)
Sten Andersson i Malmö, Görel Bohlin och Tom Heyman (alla m)
anför:
Moderata samlingspartiet har i motion T211 (m) behandlat
kommunikationerna till Gotland m.m. I motionen anförs bl.a. att
det bör vara fri konkurrens i trafiken. Det särskilda
transportstödet till Gotland och dess administration bör därmed
också kunna avvecklas. Till dessa frågor återkommer utskottet i
ett betänkande senare i vår.
Trafikutskottet har den 5 februari beslutat bereda
försvarsutskottet tillfälle att yttra sig dels över
motionerna 1990/91:T929 (fp) och 1990/91:T939 (m, s), dels
över budgetpropositionens bilaga 8 i motsvarande del.
De aktuella motionerna, liksom propositionstexten i denna del,
behandlar främst överföring av transportrådets
beredskapsuppgifter till annan myndighet.
Bakgrund
I 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100, bil. 8)
föreslår kommunikationsministern bl.a. att transportrådet (TPR)
skall avvecklas och att dess beredskapsuppgifter i samband
därmed kommer att föras över till väg- och trafikinstitutet
(VTI). I sin motivering framhåller statsrådet att
samordningsfunktionen för beredskapen inom transportområdet bör
finnas hos en myndighet inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde. Härigenom skulle förutsättningarna öka för
att beredskapssynpunkter skall kunna beaktas inom olika delar av
och på olika nivåer inom det komplexa transportområdet. Han
anser också att beredskapsplaneringen skulle vinna i kvalitet om
de för planeringen ansvariga har nära kontakt med den
fredsmässiga utvecklingen på området.
Föredragande statsrådet anser att man kan tänka sig att dela
upp beredskapsplaneringen inom TPR och lägga ansvaret för
drivmedelsransoneringen på statens energiverk (STEV). Det
fredstida arbetet med bränsleransonering utförs nämligen av
energiverket. Kommunikationsministern anser dock en sådan
uppdelning vara olämplig. Eftersom planeringen av
drivmedelsransonering har ett nära samband med den övriga delen
av TPRs nuvarande beredskapsplanering föreslås att VTI även får
ansvaret för drivmedelsransonering.
Försvarsutskottet
Försvarsutskottet konstaterar att transportområdet är av vital
betydelse för alla delar av vårt totalförsvar, särskilt i
samband med mobilisering. Landsvägstransporterna, som är mest
flexibla, kommer tillsammans med järnvägarna att då få svara för
det största transportarbetet. Transporterna till och från övre
Norrland kan antas ställa de högsta kraven. I vissa lägen kan
dock flygtransporter spela en avgörande roll. Även
sjötransporter kan få stor betydelse.
Försvarsutskottet anser, med hänsyn till transportfrågornas
vikt vad gäller samordningen såväl mellan den militära och den
civila verksamheten som mellan de olika delarna inom
transportområdet, att det av den funktionsansvariga myndigheten
även krävs god överblick och kompetens i totalförsvarsfrågor.
Beredskapsfrågorna bör vara en del av myndighetskulturen.
Det naturliga vore att som funktionsansvarig för funktionen
Transporter välja en myndighet inom kommunikationsområdet med
motsvarande överblick som TPR har. Utskottet ställer sig dock, i
likhet med motionärerna i de båda motionerna 1990/91:T929 och
1990/91:T939, tveksamt till om VTI är den lämpligaste
myndigheten för de aktuella beredskapsuppgifterna. Även om
institutet i propositionen föreslås få andra och vidgade
uppgifter kvarstår också framdeles att huvuduppgiften är
forskning och utveckling rörande väg- och järnvägstrafiken.
Det finns enligt försvarsutskottets mening inte heller någon
annan myndighet inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde som tillräckligt väl svarar mot de krav som
nyss har angetts. Detta leder till att en myndighet utanför
transportsektorn får väljas. Överstyrelsen för civil beredskap
(ÖCB) synes då ligga närmast till hands, vilken myndighet också
förordas i de bägge aktuella motionerna. ÖCB är nämligen
funktionsansvarig myndighet för civil ledning och har därigenom
goda kunskaper om verksamheten vid länsstyrelser,
civilbefälhavare och statliga organ som i krig har ansvar för
samverkan med försvarsmakten i fråga om att gemensamt utnyttja
landets samlade transportresurser. ÖCB och TPR har vidare
gemensamma intresseområden i såväl fredsarbetet som när det
gäller krigsuppgifterna, eftersom uppgiften att prioritera
transportinsatserna för hela totalförsvaret har nära sammanhang
med ÖCBs uppgifter att leda och samordna det civila försvaret
och att samverka med det militära försvaret.
Att av de skäl som anförts förorda att ÖCB åläggs ansvaret för
funktionen Transporter bör dock enligt försvarsutskottets mening
betraktas som ett undantag från den övergripande principen att
en funktionsansvarig myndighet skall ha fredsuppgifter inom den
aktuella samhällssektorn. ÖCBs ansvar i en sådan ny roll innebär
inte att ansvaret inom regeringen för beredskapsförberedelser
inom transportsektorn skall föras över från
kommunikationsdepartementet till försvarsdepartementet.
Försvarsutskottet förutsätter sålunda att ÖCB, i den nyss
angivna nya rollen, tar direktiv från och fortlöpande
rapporterar till kommunikationsdepartementet.
Försvarsutskottet delar motionärernas uppfattning även i
frågan om vart ansvaret för drivmedelsransoneringen bör föras.
Således anser utskottet att det är på länsnivån som man har bäst
kunskaper om prioriteringen av olika transportbehov i samband
med en ransonering, samtidigt som man för det praktiska arbetet
är beroende av entydiga besked från den centrala nivån. STEV,
som är funktionsansvarig myndighet för energiförsörjningen, bör
ha goda förutsättningar för att kunna hantera frågor som rör
drivmedelsförsörjning på ett effektivt sätt. STEV har för en
sådan uppgift också betydelsefulla kunskaper om
drivmedelstillgångar och distributionsmöjligheter, förvärvade
genom sina upparbetade kontakter med oljebolagen.
Sammanfattningsvis anser försvarsutskottet, med instämmande i
den uppfattning som framförs i de båda motionerna 1990/91:T929
och 1990/91:T939, att TPRs beredskapsuppgifter bör överföras,
dels till ÖCB när det gäller att vara funktionsansvarig
myndighet för funktionen Transporter, dels till STEV när det
gäller ansvaret för drivmedelsransonering.
Stockholm den 14 februari 1991
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
Närvarande: Arne Andersson i Ljung (m), Roland Brännström
(s), Ingvar Björk (s), Iréne Vestlund (s), Kerstin Ekman (fp),
Gunhild Bolander (c), Göran Allmér (m), Christer Skoog (s), Sven
Lundberg (s), Karin Wegestål (s), Ivar Virgin (m), Hans Lindblad
(fp), Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c), Jan Jennehag (v), Paul
Ciszuk (mp) och Britt Bohlin (s).
Näringsutskottets yttrande
1990/91:NU5y
Bilaga 2
Myndighetsansvar för drivmedelsransonering
Till trafikutskottet
Trafikutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge
yttrande över dels motionerna 1990/91:T929 (fp) och
1990/91:T939 (m, s), dels proposition 1990/91:100
(budgetpropositionen) bilaga8 (kommunikationsdepartementet) i
motsvarande del.
Motionerna gäller vad som i propositionen föreslås om
överföring av vissa beredskapsuppgifter från transportrådet i
samband med avveckling av detta. Enligt regeringens förslag
skall ansvaret för funktionen Transporter inom den civila delen
av totalförsvaret och ansvaret för uppgiften
drivmedelsransonering inom delfunktionen bränslen och drivmedel
övertas av statens väg- och trafikinstitut (VTI), vilket skulle
omvandlas till ett delvis nytt organ med kvalificerade
utredningsuppgifter inom hela transportsektorn. Motionärerna
anser att i det förra fallet överstyrelsen för civil beredskap,
i det senare fallet statens energiverk borde vara ansvarig
myndighet.
Näringsutskottet inskränker sig till att behandla frågan om
myndighetsansvaret för drivmedelsransonering.
Energiverket är inom totalförsvarets civila del ansvarig
myndighet för funktionen energiförsörjning och skall därvid
bl.a. ansvara för beredskapslagring av bränslen och drivmedel
inkl. anskaffning och drift av anläggningar och lokaler samt
köp och försäljning av varor. I proposition 1990/91:87 om
näringspolitik för tillväxt föreslår regeringen att en ny
central näringspolitisk myndighet skall inrättas och överta
uppgifter bl.a. från energiverket, som samtidigt skall läggas
ned. Ett genomförande av detta förslag synes emellertid inte
ändra förutsättningarna för bedömning av den nu aktuella
organisationsfrågan. Energiberedskap kräver, betonas det i
propositionen (s. 239), god kännedom om utvecklingen på
energimarknaden i Sverige och internationellt. Målet för
verksamheten på detta område är att hålla en hög
handlingsberedskap inför eventuella krissituationer för att
negativa effekter av störningar i energitillförseln skall kunna
minimeras. Till den nya myndighetens uppgifter bör enligt
propositionen höra att samordna planering och insatser inom
energiberedskapen och utöva tillsyn över beredskapslager för
olja samt att svara för driften av de statliga lagren av
oljeprodukter.
I likhet med motionärerna anser näringsutskottet att
regeringen inte på ett övertygande sätt har motiverat varför
ansvaret för planeringen av drivmedelsransonering borde läggas
på VTI. Denna uppgift har uppenbarligen nära samband med de
beredskapsuppgifter på energiområdet som åvilar energiverket
resp. skulle åvila det nya verk som enligt regeringens förslag i
proposition 1990/91:87 övertar väsentliga funktioner från detta.
De synpunkter på VTIs resp. energiverkets förutsättningar att
handha beredskapsuppgifter som anförs i motion 1990/91:T929
(fp) förefaller näringsutskottet beaktansvärda.
Näringsutskottet vill förorda att trafikutskottet vid
behandlingen av regeringens förslag rörande avveckling av
transportrådet uttalar sig för att myndighetsansvaret för
uppgiften drivmedelsransonering skall åvila statens energiverk
eller den nya myndighet som kan komma att överta energiverkets
uppgifter bl.a. på beredskapsområdet.
Stockholm den 19 februari 1991
På näringsutskottets vägnar
Lennart Pettersson
Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp),
Per-Ola Eriksson (c), Birgitta Johansson (s), Inga-Britt
Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar
Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (v), Lars
Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Karin
Falkmer (m), Björn Kaaling (s), Bertil Danielsson (m) och Håkan
Hansson (c).