I betänkandet tillstyrker utskottet samtliga förslag under
avsnittet Sjöfart i budgetpropositionens bilaga 8. Förslagen
avser inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet, dess
resultat-, pris-, soliditets- och servicemål samt verkets
investeringar -- allt under perioden 1991--1993. Förslagen avser
vidare medelsanvisningar till ett flertal sjöfartsändamål. Den
största medelsanvisningen -- 550 milj.kr. -- gäller Bidrag till
svenska rederier. Förslaget skall ses mot bakgrund av riksdagens
båda beslut under år 1988 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder.
I samband med behandlingen av anslaget Transportstöd för
Gotland behandlar utskottet ett flertal motionsyrkanden med krav
på någon form av översyn av färjetrafiken till Gotland.
Utskottet konstaterar att viss osäkerhet råder när det gäller
att bedöma antalet resande med Gotlandsfärjorna och anslagets
utveckling. Mot den bakgrunden säger sig utskottet förutsätta
att regeringen ser till att färjetrafiken blir föremål för en
översyn, med beaktande av bl.a. frågor av den art som behandlas
i motionerna.
I ett avsnitt av betänkandet om sjöfartspolitikens allmänna
inriktning avstyrks m-, fp- och c-yrkanden om införande av ett
svenskt internationellt fartygsregister eller om svensk
medverkan i ett nordiskt eller europeiskt fartygsregister.
Ett stort antal motionsyrkanden syftar till att åstadkomma
miljösäkrare fartygstransporter. Samtliga dessa yrkanden
avstyrks, bl.a. med hänvisning till att sjöfartens
internationella karaktär medför att nationella särlösningar bör
undvikas.
Totalt behandlar utskottet bortemot 140 motionsyrkanden i en
mångfald olika sjöfartsfrågor.
Till betänkandet är fogat 37 reservationer och fem särskilda
yttranden.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Sjöfart
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1990/91:100 bilaga 8
(kommunikationsdepartementet) under avsnitt E. Sjöfart (s.
82--98)
1. att riksdagen godkänner vad i propositionen har förordats
om inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet under perioden
1991--1993 (s. 82--86),
2. att riksdagen godkänner de resultat-, pris-, soliditets-
och servicemål för sjöfartsverkets verksamhet som har förordats
för perioden 1991--1993 (s. 82--86),
3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
sjöfartsverkets investeringar under perioden 1991--1993 samt
bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån (s.
82--86),
4. att riksdagen till Ersättning till sjöfartsverket för
vissa tjänster för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag
på 74200000 kr.(punkt E1., s. 86--88),
5. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
betalningsansvaret för isbrytningens bränslekostnader (punkt
E1., s. 86--88),
6. att riksdagen till Fritidsbåtsregister för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr. (E2., s.
88--90),
7. att riksdagen till Transportstöd för Gotland för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 69000 000 kr.
(E3., s. 90--92),
8. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
statsbidraget till vissa lastbilsföretag för merkostnader i
godstransporterna till och från Gotland (punkt E3., s.
90--92),
9. att riksdagen till Handelsflottans pensionsanstalt för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
(E4., s. 92--93),
10. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
finansiering av Handelsflottans kultur- och fritidsråd (punkt
E5., s. 93--94),
11. att riksdagen till Handelsfottans kultur- och fritidsråd
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
(E5., s. 93--94),
12. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts i
fråga om införande av en passageavgift för Vänersjöfart (punkt
E6., s. 94--96),
13. att riksdagen till Ersättning till viss kanaltrafik m.m.
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
59780000 kr. (punkt E6., s. 94--96),
14. att riksdagen till Stöd till svenska rederier för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 5000000 kr.
(punkt E7., s. 96--97),
15. att riksdagen till Bidrag till svenska rederier för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 550000000
kr.
(punkt E8., s. 97--98).
Motionerna
1990/91:T211 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Gotlandstrafiken,
17. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett
svenskt internationellt sjöfartsregister i enlighet med vad som
anförts i motionen,
29. att riksdagen under förutsättning av bifall till
förslaget om inrättande av ett svenskt internationellt
sjöfartsregister avslår regeringens förslag att till Bidrag till
svenska rederier för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 550000000 kr.
1990/91:T215 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas
8. att riksdagen till E3. Transportstödet för Gotland för
budgetåret 1991/92 anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 6000000 kr. förhöjt anslag om 75000000 kr.
1990/91:T217 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas (delvis)
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den trafikpolitiska utvecklingen i Skåne.
1990/91:T218 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till
förbättring och utveckling av sjöfarten mellan sydöstra Sverige
och övriga Europa.
Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:A428.
1990/91:T220 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
3. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om privatisering av hamnar och
flygplatser.
1990/91:T228 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas (delvis) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av infrastruktursatsningar på
kommunikationsområdet i Norrbottens län.
1990/91:T238 av Roy Ottosson och Eva Goës (båda mp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om översyn av flottningens framtida
möjligheter,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om flyttning av statsisbrytare till
Härnösand.
1990/91:T245 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motion 1990/91:A504 anförts om kustbevakningens
bemanningsplaner för Stockholms skärgård.
1990/91:T247 av Anders Castberger och Elver Jonsson (båda fp)
vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motion 1990/91:A474 anförts om betydelsen för Älvsborgs
län av Vänersjöfarten och statens eget ansvar att föregå med
gott exempel för egna transporter.
1990/91:T249 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
13. att riksdagen i syfte att minska riskerna vid
sjötransporter med farligt gods hos regeringen begär förslag om
bättre övervakning ombord i enlighet med motionens förslag,
14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
utveckling av sjöfartens trafikinformationssystem (TIC) i
enlighet med motionens förslag,
15. att riksdagen beslutar att bevilja Handelsflottans
kultur- och fritidsråd ytterligare medel i enlighet med
motionens förslag.
1990/91:T250 av Barbro Sandberg och Håkan Holmberg (båda fp)
vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Södertälje sluss och kanals betydelse
för sjöfarten i Mälaren,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sjöfartsverkets service.
1990/91:T251 av Hugo Andersson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ekonomiskt stöd till start av
färjeförbindelser.
1990/91:T260 av Ulla Pettersson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att fraktstödet i Gotlandstrafiken bör
behållas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheterna till extra rabatter i
Gotlandstrafiken,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kostnaderna i Gotlandstrafiken,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en annan långsiktig lösning
på statsmakternas engagemang i Gotlands trafiksituation.
1990/91:T262 av Carl Frick och Eva Goës (båda mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att sätta priser för
färjetrafikutnyttjare,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av en skyndsam
trafikutredning för Gotland,
5. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om indragningen av flygtrafikstöd
och transportstöd,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvidgning av färjetrafik sommartid
mellan Öland och Gotland.
1990/91:T266 av Tom Heyman och Sonja Rembo (båda m) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av en anpassning av
farledstaxor.
1990/91:T511 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samhällsekonomiska satsningar på
kustsjöfarten särskilt vad gäller nytt system för godshantering
i hamnar.
1990/91:T601 av Börje Hörnlund och Görel Thurdin (båda c) vari
yrkas att riksdagen begär att regeringen snabbt förelägger
riksdagen förslag om Norrlands lokalisering av våra sju
statsisbrytare.
1990/91:T602 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts angående färjetrafik
Grankullavik--Visby och Västervik--Visby.
1990/91:T603 av Pär Granstedt och Karin Söder (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den planerade farleden över Rödkobbsfjärden i Stockholms
skärgård icke skall inrättas.
1990/91:T604 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sjömätarflottans vinteruppläggningsplats.
1990/91:T605 av Gunilla André och Bengt Kindbom (båda c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utredning av Vänersjöfartens roll i
framtiden,
2. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag om att
fartyg som på Vänern transporterar olja och miljöfarliga
kemikalier skall ha dubbla bottnar.
1990/91:T606 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om registrering av fritidsbåtar och
registeravgift/båtskatt.
1990/91:T607 av Görel Thurdin och Martin Olsson (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om isbrytarnas lokalisering till Härnösand.
1990/91:T608 av Stina Eliasson och Karin Starrin (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående omstationering av isbrytare från
Stockholms inre hamn till Härnösand.
1990/91:T609 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar upphäva flagglagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts rörande svensk medverkan i ett gemensamt
europeiskt kvalitetsregister,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts rörande värdesäkring av sjöfartsstödet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om svenskt tillträde till den europeiska
kustsjöfartsmarknaden.
1990/91:T610 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att utveckla sjöfarten av
energiskäl,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av skärpt lotstvång för
miljöfarliga sjötransporter,
3. att riksdagen beslutar att oljetankrar med en oljelast
överstigande 50000 ton skall förbjudas i Östersjön,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att alla oljetankrar som går i Östersjön och i insjövatten skall
ha särskilda skydd som dubbla bottnar etc.,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om trafikmässig miljökonsekvensanalys vid
större industriprojekt, vägbyggen m.m. där bl.a. alternativ med
sjöfart skall vägas in om så är tillämpligt,
7. att riksdagen beslutar att lämplig utbildning och
behörighet skall krävas för att få framföra segelfartyg som är
minst 7 meter långt,
8. att riksdagen beslutar att lämplig utbildning och
behörighet skall krävas för att få framföra maskindrivet fartyg
som har en maximal hastighet på minst 7 knop,
9. att riksdagen beslutar att såväl sjötrafikföreskrifterna
som "kort A", dvs. symboler och förkortningar för svenska
sjökort, skall medföras på alla fartyg som framdrivs av
maskineri eller segel,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att sjötrafikföreskrifterna bör ses över i enlighet med vad som
anförts i motionen,
11. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förändra fritidsbåtsregistret så att de minsta
båtarna tas ur registret, och så att registret i övrigt
kompletteras med uppgift om förarintyg e.d., motoreffekt m.m.,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av mer fullständig statistik
från sjösäkerhetsrådet,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av relevanta sanktioner mot
vårdslöshet till sjöss.
1990/91:T611 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att fritidsbåtsregistret skall avskaffas.
1990/91:T612 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att slopa registreringen av
fritidsbåtar,
2. att förslagsanslaget på 1000 kr. till
fritidsbåtsregistret för budgetåret 1991/92 utgår.
1990/91:T613 av Sigge Godin och Ulla Orring (båda fp) vari
yrkas att riksdagen beslutar om en omstationering av
"Atle-klassens" tre isbrytare till Härnösand.
1990/91:T614 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts gällande elanslutning av fartyg vid kaj.
1990/91:T615 av Christina Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökad säkerhet inom fritidsbåtslivet.
1990/91:T616 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skärpta regler för motorbåtstrafik
inomskärs och i insjöar och skärpta prestandanormer för
bulleregenskaper för motorbåtar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att sjöfartsverket skall få i uppdrag
att utforma regler för användning av Jet-Ski.
Motiveringen till yrkandena återfinns i motion
1990/91:Jo751.
1990/91:T617 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om förflyttning av isbrytarna till Norrland och Härnösand.
1990/91:T618 av Ulla Orring och Britta Bjelle (båda fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om isbrytarverksamheten.
1990/91:T619 av Björn Samuelson och Viola Claesson (båda v)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag som
garanterar fortsatt flottning på Klarälven.
1990/91:T620 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om driftbidrag till Trollhätte kanal.
1990/91:T621 av Isa Halvarsson och Elver Jonsson (båda fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att säkra och utveckla
Trollhätte kanal.
1990/91:T623 av Lennart Nilsson och Nils T Svensson (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en höjning av
registreringsavgiften för fritidsbåtar i syfte att utveckla
båtlivet i Sverige.
1990/91:T624 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inordna sträckan Västervik--Visby
i koncessionstrafiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av turisttrafik
Öland--Gotland.
1990/91:T625 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att säkerheten i oljetrafiken måste förbättras,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ökad kontroll av
oljetankers som anlöper svensk hamn,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att oljetankers med förutsedda brister i säkerhet bör stoppas
innan insegling sker till svenska hamnar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av nordiska och
internationella överenskommelser i syfte att öka säkerheten till
sjöss.
1990/91:T626 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ändrad lagstiftning avseende
flyttning av fartyg.
1990/91:T627 av Jan Andersson och Christer Skoog (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bättre boendemiljö på fartyg.
1990/91:T628 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om upphävande av koncessionen på Gotlandstrafiken och om fri
konkurrens i färjetrafiken till och från Gotland.
1990/91:T629 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett
svenskt internationellt fartygsregister i enlighet med vad i
motionen anförts,
2. att riksdagen, under förutsättning av bifall till yrkande
1, avslår regeringens förslag att till E8. Bidrag till svenska
rederier anvisa ett förslagsanslag om 550000000 kr.,
3. att riksdagen, under förutsättning av bifall till yrkande
1, avslår regeringens förslag att till E7. Stöd till svenska
rederier anvisa ett förslagsanslag om 5000000 kr.,
4. att riksdagen beslutar att upphäva den s.k. flagglagen
(1989:990),
5. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
hamnväsendet och förslag om förbättringar i enlighet med vad i
motionen anförts,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avgiftsuttag för isbrytningens
bränslekostnader,
7. att riksdagen upphäver lagen (1987:773) om
fritidsbåtsregister,
8. att riksdagen avslår regeringens förslag att till E2.
Fritidsbåtsregister anvisa ett förslagsanslag om 1000 kr.
1990/91:T630 av Arne Andersson i Gamleby (s) och Agne Hansson
(c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder
vidtas så att de reguljära färjeförbindelserna sommartid mellan
Västervik och Visby återupptas.
1990/91:T631 av Jan Strömdahl m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att sjöfartsverket får
i uppdrag att se över tillsyns-, kontroll- och
sanktionsmöjligheterna samt geografiskt avgränsade
fartbegränsningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lyxskatt/mijöavgift, promillegräns,
restriktionsområden och fyrplatsbemanning.
1990/91:T632 av Marianne Samuelsson (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Vänersjöfarten skall stödjas så att den även i
fortsättningen kan konkurrera med landsvägstrafiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om trafikvalsstyrning för transporter av
miljöfarligt gods.
1990/91:T633 av Sven-Olof Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om sjömätarflottans
vinterförläggning till Karlskrona.
1990/91:T634 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att fartyg ur
isbrytarflottan bör stationeras i Härnösand.
1990/91:T635 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det angelägna i att ytterligare kunna öka
fartygsstorleken i Södertälje kanal.
1990/91:T636 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att anslaget till transportstöd för Gotland (E3.) ökas med 10
milj.kr. genom en motsvarande minskning av anslaget G2.,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att en utredning bör tillsättas för en översyn av
Gotlandstrafikens framtida utformning.
1990/91:T638 av Sören Norrby (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
nej till förslaget att anlägga en ny farled över Rödkobbsfjärden
i Stockholms skärgård.
1990/91:T639 av Sven-Olof Petersson och Pär Granstedt (båda c)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag, i
enlighet med vad i motion 1990/91:N319 anförts om statliga
kreditgarantier för nya färjeprojekt.
1990/91:T640 av Bo Hammar och Jan Strömdahl (båda v) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Gotlands kommunikationer,
2. (delvis) att riksdagen beslutar att avslå regeringens
förslag att minska stödet till Gotlands kommunikationer med
20500000 kr.
Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:N448.
1990/91:T641 av Gunhild Bolander och Sven-Olof Petersson (båda
c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Sveriges agerande för ett bättre
internationellt regelverk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av dubbla skrov för fartyg som
transporterar oljeprodukter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett system med trafikledning i
Östersjön.
1990/91:T642 av Karin Wegestål m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
att i de internationella fora som behandlar regler för trafik
genom sund verka för att en överenskommelse träffas om plikt att
anmäla transport av farligt gods genom Öresund.
1990/91:T643 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen
avslår förslaget om betalning för isbrytarhjälp.
1990/91:T644 av Sören Norrby (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en övergripande analys av
färjetrafiken mellan Sverige och Finland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett miljöavtal med rederierna om
färjetrafiken mellan Sverige och Finland.
1990/91:T645 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att låta utreda
kommunikationerna till och från Gotland,
2. att riksdagen till Transportstödet för Gotland anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 6000000 kr.
förhöjt anslag om 75000000 kr.
1990/91:T646 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokalisering av isbrytare till Härnösand.
1990/91:T647 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av ett svenskt
internationellt sjöfartsregister,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att internationellt registrerade
fartyg inte fritt bör få trafikera nordiska vatten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förhandlingar för att få till stånd
gemensamma nordiska regler för de internationella registren,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statliga bidrag till svenska rederier,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om harmonisering med EGs regler,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den s.k. "flagglagen",
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kustsjöfartens driftsförutsättningar,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de factomonopol för hamnverksamhet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om farledsverksamheten,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lotsväsendet,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en internationell harmonisering av
reglerna för konstruktion och inspektion av tankskepp,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avskaffande av fritidsbåtsregistret.
1990/91:T648 av Carl Frick (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar förbjuda stora båtar lastade med
olja att trafikera Östersjön,
2. att riksdagen beslutar att oljetransportfartyg i
Östersjön, Vänern och Mälaren skall ha tredubbla skott och
dubbla bottnar för att i möjligaste mån förebygga oljeutsläpp
till följd av olyckor till havs,
3. att riksdagen beslutar att varje oljetransport skall
märkas på ett sådant sätt att utsläppen kan spåras och att
riksdagen beslutar att Sverige skall verka för att ett sådant
system accepteras internationellt.
Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:U670.
1990/91:T649 av Carl Frick (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att supertankrar lastade med olja
förbjuds trafikera Östersjön,
2. att riksdagen beslutar att alla oljetransportfartyg i
Östersjön, Vänern och Mälaren skall ha tredubbla skott och
dubbla bottnar för att i möjligaste mån förebygga oljeutsläpp
till följd av olyckor till havs,
3. att riksdagen beslutar att varje oljetransport skall
märkas på ett sådant sätt att utsläppen kan spåras,
4. att riksdagen beslutar att Sverige skall verka för att
ett sådant system accepteras internationellt.
Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:N365.
1990/91:T650 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär utredning om
förutsättningarna för fortsatt färjetrafik i Stockholms skärgård
med beaktande av de betydande skadeverkningar på miljö och natur
som främst de stora färjorna förorsakar,
2. att riksdagen i avvaktan på ifrågavarande utredning hos
regeringen begär att tillstånd inte ges till den planerade
farleden över Rödkobbsfjärden i Stockholms skärgård,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i övrigt anförts i motionen om sjösäkerhetsfrågor, m.m.
Motiveringen till yrkandena återfinns i motion
1990/91:Jo815.
1990/91:T651 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion
1990/91:Jo818 anförts om införande av anmälningsplikt före
infart i Mälaren.
1990/91:T919 av Jan Strömdahl (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
sin bestämda uppfattning om Rödkobbsleden i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1990/91:T931 av Hugo Andersson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt
anslag, benämnt Statligt stöd till skärgårdstrafik.
Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:Jo441.
Utskottet
1 Inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet m.m.
Sjöfartsverket har inom transportsektorn till uppgift att
svara för väsentliga delar av sjöfartens infrastruktur i form av
sjövägar och säkerheten i dessa samt för att sjöfart kan
bedrivas i svenska farvatten under säkra och effektiva former.
Därtill svarar sjöfartsverket för säkerheten ombord på svenska
fartyg oberoende av farvatten. Verksamheten inriktas
huvudsakligen på handelssjöfartens intressen, men även
fritidsbåtstrafikens och fiskets intressen skall beaktas.
Den 1 juli 1987 ombildades sjöfartsverket till affärsverk.
Statsmakternas styrning av verksamheten sker genom att
ekonomiska mål och servicemål fastställs på grundval av rullande
treårsplaner. Verket tillämpar fr.o.m. år 1988
kalenderårsredovisning. Kostnader för verksamheten som inte
skall ingå i handelssjöfartens betalningsansvar finansieras
genom anslag över statsbudgeten. Från den 1 juli 1990 har
finansieringen av sjöfartsinspektionens verksamhet
överförts från statsbudgeten till handelssjöfartens
betalningsansvar.
I propositionen föreslås att riksdagen
1. godkänner vad föredragande departementschefen förordat om
inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet under perioden
1991--1993,
2. godkänner de resultat-, pris-, soliditets- och servicemål
för sjöfartsverkets verksamhet som departementschefen förordat
för perioden 1991--1993,
3. godkänner vad departementschefen anfört om
sjöfartsverkets investeringar under perioden 1991--1993 samt
bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån.
Av propositionen framgår att sjöfartsverket i sin treårsplan
för åren 1991--1993 angivit mål för samtliga verksamhetsgrenar
och den planerade inriktningen av verksamheten under perioden.
Sålunda anges t.ex. att målet för verksamheten med farleder
och utmärkning är en säker vägledning av sjöfarten i Sveriges
omgivande farvatten samt att säkerställa framkomlighet och
underlätta hamnanlöp vid nedsatt sikt och
vintersjöfartförhållanden. Som mål för lotsningen anges
bl.a. att alla hamnar av betydelse för handelssjöfarten skall
kunna påräkna lotsningsservice. Denna inriktning sägs innebära
att verket skall ge en fullödig service, som inte påverkas av de
rationaliseringar som planeras. Målet för isbrytningen är
att vintersjöfart skall kunna bedrivas på alla hamnar av
betydelse. För sjöfartsinspektionen är målet bl.a. att se
till att kraven på fartygs säkerhet och på skydd mot
vattenföroreningar från fartyg uppfylls med beaktande av
internationell standard i utvecklade länder.
Som övergripande ekonomiskt mål anger sjöfartsverket, liksom
tidigare år, full kostnadstäckning för den del av verksamheten
som omfattas av handelssjöfartens betalningsansvar. Det
ekonomiska resultatet bör tillgodose statsmakternas krav på
avkastning på verkets fasta statskapital enligt fastställd
avkastningsränta, för närvarande 11,5%. Beträffande
prissättningen framhåller verket att det sedan början av
1980-talet haft som mål att höjningar av de allmänna
sjöfartsavgifterna skall hållas inom inflationsramen. Detta mål
bör enligt verket gälla även under treårsperioden 1991--1993.
Prishöjningarna på verkets allmänna fyr- och farledsvaruavgifter
fr.o.m. den 1 januari 1991 bör emellertid utöver
inflationskompensation även täcka kostnaderna för
sjöfartsinspektionens verksamhet. Soliditeten, vilken
beräknas som andelen eget kapital (verkskapital) i förhållande
till balansomslutningen, väntas komma att ligga runt 85%.
Verkets investeringsplan för treårsperioden omfattar ett
belopp på 248,3 milj.kr. och avser till övervägande del
återanskaffningar.
Departementschefen framhåller att han godtar den av verket
föreslagna inriktningen och omfattningen av verksamheten under
treårsperioden 1991--1993 samt föreslagna servicemål. Den av
verket föreslagna investeringsplanen för perioden kan fullföljas
i sina huvuddrag. Departementschefen godkänner vidare verkets
rationaliseringsplan enligt vilken målsättningen är att inom
nuvarande servicemål uppnå en kostnadsminskning på 16,6 milj.kr.
I motion T245 (fp) framhålls att några ytterligare
nedskärningar i sjöfartsverkets bemanning av Stockholms
skärgård inte bör ske. Övervakningen bör i stället förbättras
av sysselsättnings- och säkerhetspolitiska skäl men också med
hänsyn till fritidsbåtarnas säkerhet.
I motion T650 (m) säger sig motionärerna ha förståelse och
respekt för sjöfartsverkets ambition att minska de offentliga
utgifterna. Försök att dra in ytterligare lotsplatser måste
emellertid avvisas -- säger motionärerna -- med hänsyn till
lotsarnas betydelse inte bara för yrkessjöfarten utan också för
sjöräddning och viss övervakning.
I motion T631 (v) framhålls att bemanningen på kvarvarande
fyrplatser bör säkerställas för att motverka störningar från
fritidsbåtstrafiken.
Utskottet erinrar om de krav som ställs på sjöfartsverket att
fortlöpande vidta åtgärder i rationaliserande och
effektiviserande syfte för att kunna erbjuda sjöfartens olika
intressenter en god service och samtidigt hålla tillbaka
avgiftshöjningarna så långt som möjligt. I de fall sådana
rationaliseringsåtgärder medför personalinskränkningar gäller
förordningen (1982:136) om handläggning av vissa personalfrågor
i statlig verksamhet utmed rikets kuster. Den
handläggningsordning som förordningen föreskriver, och som bl.a.
innebär att regeringen i sista hand kan pröva planerade
personalminskningar inom verksamheten i fråga, innebär enligt
utskottets mening att dessa får en allsidig bedömning. Det kan
tilläggas att sjöfartsverket -- enligt vad utskottet erfarit --
nu inte har några planer på personalinskränkningar i Stockholms
skärgård.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet för sin del
inte skäl till något sådant uttalande som begärs i de motioner
som nu är i fråga. Yrkandena härom avstyrks följaktligen.
Förslaget i propositionen -- att riksdagen godkänner vad som
anförts om inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet --
tillstyrks i motsvarande del.
I motionerna T603 (c), T638 (fp), T650 (m) och T919 (v)
framhålls att sjöfartsverket har för avsikt att inrätta en
allmän farled över Rödkobbsfjärden i Stockholms skärgård
genom sprängning och muddring av 12000 m3 berg mellan
Gjusharen och Kalvören. Med åberopande av miljöskäl motsätter
sig motionärerna att farleden kommer till stånd.
Som framgår av vad utskottet anfört är det av regeringen
föreslagna målet för sjöfartsverkets verksamhet med farleder och
utmärkning att förutsättningar skall skapas för säker vägledning
av sjöfarten i Sveriges omgivande farvatten. Vidare skall
framkomlighet säkerställas och hamnanlöp av fartyg vid nedsatt
sikt och vintersjöfartförhållanden underlättas.
Frågan om inrättande av en farled över Rödkobbsfjärden
prövas, enligt vad utskottet erfarit, för närvarande av
regeringen i enlighet med den ordning som föreskrivs i lagen
(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.
Utskottet godtar för sin del det föreslagna målet för
farledsverksamheten. Mot bakgrund härav och den prövning i laga
ordning som pågår av den av motionärerna aktualiserade frågan
synes något riksdagens uttalande inte påkallat. Motionsyrkandena
härom avstyrks följaktligen. För egen del vill utskottet
framhålla att en farled över Rödkobbsfjärden synes erbjuda
betydande fördelar från sjösäkerhetssynpunkt. Förslaget i
propositionen -- att riksdagen godänner vad som anförts om
inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet -- tillstyrks i den
del som nu är i fråga.
Motion T250 (fp) gäller bl.a. isbrytning i Mälaren.
Motionären framhåller att Mälaren saknar den statliga
isbrytarservice som t.ex. Vänern har och att isbrytningen på
Mälaren inte får vara sämre än den på Vänern.
Det av regeringen föreslagna målet för sjöfartsverkets
isbrytning är, som nämnts, att vintersjöfart skall kunna
bedrivas på alla hamnar av betydelse.
Den statliga isbrytarverksamheten på Vänern sker, enligt vad
utskottet erfarit, genom assistans till sjöss och öppethållande
av rännor för sjöfarten i Göta älv, Trollhätte kanal och Lurö
skärgård. I Mälaren sker verksamheten genom att ränna hålls
öppen i Södertälje kanal och i Mälarens djupled. En
förutsättning för sjöfartsverkets isbrytarverksamhet i båda
sjöarna är att i övrigt erforderlig isbrytningsverksamhet
upprätthålls av lokala intressenter. I Mälaren bryts rännan upp
genom verkets isbrytning, men rännan måste därefter
"underhållas" någon tid av lokala intressenter. Isbrytningen på
Mälaren sker med en av sjöfartsverket inhyrd isbrytande
bogserbåt och på Vänern med verkets isbrytare Ale. Det som kan
framstå som en skillnad i servicegrad sammanhänger med att
isförhållandena i Vänern liknar förhållandena till havs, medan
Mälarens isar liknar skärgårdens. Verkets ambition att
vintersjöfart skall kunna bedrivas på alla hamnar av betydelse
är densamma i båda sjöarna.
Av det anförda framgår att syftet med motionsyrkandet torde
få anses tillgodosett. Någon riksdagens åtgärd synes sålunda
inte påkallad, varför yrkandet härom avstyrks. Regeringens
förslag -- att riksdagen godkänner den inriktning av
sjöfartsverkets verksamhet som förordas i propositionen --
tillstyrks i den del som nu är i fråga.
Utskottet tillstyrker också att riksdagen godkänner vad som
förordas i propositionen om inriktningen av sjöfartsverkets
verksamhet under perioden 1991--1993 i ovan ej berörda delar.
Vidare tillstyrks regeringens förslag i fråga om verkets
resultat-, pris-, soliditets- och servicemål och
investeringar.
2 Anslaget Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster
Från anslaget betalas kostnader inom sjöfartsverkets
ansvarsområde som inte skall ingå i handelssjöfartens
betalningsskyldighet. Bränslekostnaderna för den statliga
isbrytningen undantas för närvarande från denna
betalningsskyldighet. Som ett led i åtstramningspaketet förordar
regeringen att bränslekostnaderna för isbrytningen
fortsättningsvis skall betalas av näringen. Följaktligen bör det
belopp som för innevarande år tagits upp för ändamålet, 43,9
milj.kr., utgöra en del av besparingarna inom
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.
Medelsanvisningen för nästa budgetår föreslås omfatta 74,2
milj.kr.
Utskottet har ingen erinran mot ifrågavarande besparing
eller anslagsberäkningen i övrigt och tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen.
I motion T618 (fp) säger motionärerna att förslaget om nya
avgifter för vintersjöfarten får negativa följder för norrländsk
vintersjöfart och för hela regionen. Regeringen bör enligt
motionärerna omedelbart se över de regionalpolitiska
konsekvenserna av förslaget och därefter återkomma till
riksdagen med de förslag som översynen motiverar.
I motion T629 (fp) framhålls att avgiftsuttaget för
isbrytningen inte endast får drabba den trafik som är beroende
av isbrytarassistans.
I motion T643 (c) yrkas att riksdagen avslår förslaget om
betalning för isbrytarhjälp.
Enligt utskottets mening måste sjöfartsavgifterna höjas som
en följd av att betalningsansvaret för isbrytningens
bränslekostnader överförs från statens till handelssjöfartens
betalningsansvar. Sjöfartsavgifterna betalas solidariskt av alla
fartyg som anlöper varje svensk hamn. Norrländska hamnar
diskrimineras inte. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
att riksdagen godkänner vad departementschefen anfört om
betalningsansvaret för isbrytningens bränslekostnader. Härav
följer att motionsyrkandena avstyrks.
3 Anslaget Fritidsbåtsregister
Regeringen föreslår att nuvarande anslagsfinansiering fr.o.m.
nästa budgetår ersätts med ett tusenkronorsanslag. Det innebär
att sjöfartsverket får disponera de avgifter som flyter in.
Departementschefen framhåller att avgiften nu i det närmaste kan
beräknas täcka de löpande kostnaderna för registerhållningen.
Avgiften bör därför tills vidare kunna hållas oförändrad till 30
kr. Det finns emellertid balanserade kostnader på 9,6 milj.kr.
som successivt också skall täckas av registeravgiften.
I motionerna T611 (m), T612 (m) T629 (fp) och T647 (m)
framställs yrkanden om att fritidsbåtsregistret skall avskaffas,
att lagen därom skall upphävas och att regeringens förslag till
medelsanvisning skall avslås.
Utskottet har i sina av riksdagen godkända betänkanden
1988/89:TU12 (rskr. 164) och 1989/90:TU18 (rskr. 162) utförligt
behandlat motionsyrkanden med samma innebörd som de som nu är i
fråga. Yrkandena har avstyrkts under hänvisning bl.a. till
registrets betydelse för kontrollen av ordningen och säkerheten
till sjöss samt för att underlätta och effektivisera planering
och insatser för båtlivet. Utskottet har inte ändrat uppfattning
och avstyrker därför motionsyrkandena. Regeringens förslag till
medelsanvisning tillstyrks.
I motion T606 (s) begärs en höjning av avgiften till
fritidsbåtsregistret till 50 kr. Även i motion T623 (s)
framhålls att registeravgiften bör höjas. I båda motionerna
betonas att avgiftsökningarna oavkortat bör användas för
båtlivets utveckling m.m.
Utskottet är i likhet med departementschefen för närvarande
inte berett att föreslå en höjning av registeravgiften.
Motionerna avstyrks följaktligen.
I motion T610 (mp) begärs vissa förändringar av
fritidsbåtsregistret. Dessa skulle innebära att fartyg som har
en största längd som understiger sju meter samt maskindrivna
fartyg med en maximal fart av sju knop befrias från
registreringsskyldighet. Vidare skulle registret kompletteras
med uppgift huruvida ägaren har förarintyg e.d., om motoreffekt
m.m.
Utskottet finner de regler som gäller för
fritidsbåtsregistret väl avvägda och kan därför inte förorda
någon sådan ändring som begärs i motionen. Med det sagda
avstyrks motionsyrkandet.
4 Anslaget Transportstöd för Gotland
Från anslaget ges statsbidrag till linjesjöfarten till och
från Gotland. Transportstödet omfattar såväl person- som
godsbefordran och är inbyggt i den taxa som tillämpas.
Priserna för godsbefordran med lastbil till och från Gotland
påverkas dessutom av den prisreglering som gäller med stöd av
lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för
vissa lastbilstransporter. Syftet med regleringen är att
prismässigt jämställa en transport till och från Gotland med
motsvarande transport på fastlandet. Med stöd av lagen och
föreskrifter i anslutning till denna får den som regelbundet
bedriver inrikes fjärrtransporter av gods med lastbil till eller
från Gotland för alla inrikes transporter ta ut ett pristillägg
med högst 0,6% på nettofraktsumman i varje särskilt fraktavtal
(det s.k. Gotlandstillägget). För de merkostnader som
Gotlandstrafiken förorsakar vissa transportförmedlings- eller
lastbilsföretag och som inte kompenseras av Gotlandstillägget
utgår ett statligt bidrag som belastar anslaget och som för
innevarande budgetår uppgår till 6 milj.kr. Regeringen föreslår
att bidraget skall upphöra från den 1 juli innevarande år.
Förslaget motiveras med en hänvisning till regeringens s.k.
åtstramningspaket. Vidare framhåller departementschefen att
systemet med Gotlandstillägget och högstprisregleringen är ett
konkurrensbegränsande och provisoriskt system.
Riksrevisionsverket kommer under våren 1991 att redovisa
förutsättningarna för och konsekvenserna av att tillägget och
högstprisregleringen slopas.
Medelsanvisningen för nästa budgetår föreslås omfatta 69
milj.kr.
Vidare föreslår regeringen att riksdagen godkänner vad
departementschefen anfört om statsbidraget till vissa
lastbilsföretag för merkostnader i godstransporterna till och
från Gotland.
I motionerna T215 (c), T260 (s), T640 (v) och T 645 (c)
framhålls att regeringens förslag i budgetpropositionen innebär
att stödet till Gotlandstrafiken minskar med totalt 20,5
milj.kr. genom att stödet till flygtrafiken på Gotland -- för
närvarande 14,5 milj.kr. -- och det speciella fraktstödet till
lastbilstrafiken slopas. Motionärerna befarar att skattereformen
med turistmoms och persontrafikmoms samt besparingarna på
statsbudgeten kan få som samlad effekt att Gotlands isolering
ökar i betydande grad. De vill därför att fraktstödet bibehålls
och att riksdagen beslutar öka anslaget med 6 milj.kr. utöver
det belopp som regeringen föreslagit.
I motion T260 (s) framhålls även att statens kostnad för
färjetrafiken skulle betydligt ha överstigit 100 milj.kr. om
kostnaden hade fått utvecklas i takt med penningvärdets fall.
Den minskning av det statliga stödet som regeringen nu föreslår
framstår därför enligt motionärerna som oförklarlig.
I motion T262 (mp) framhålls att stödet till
Gotlandstrafiken inte får minska. Tvärtom är en ökning befogad
-- säger motionärerna -- för de fördyringar som momsbeläggningen
av resor har medfört.
Enligt motion T636 (fp) bör anslaget ökas med 10 milj.kr.
utöver det belopp regeringen föreslagit. Ökningen bör enligt
motionären främst användas för att främja Gotlandstrafiken under
turistsäsongen.
Gotlandstillägget och den därmed sammanhängande
prisregleringen är, som departementschefen framhåller, ett
konkurrensbegränsande och provisoriskt system. Statens pris- och
konkurrensverk (SPK) har vid ett flertal tillfällen påtalat att
utbetalningen av statsbidrag till godstransportföretag i
Gotlandstrafiken sker på osäkra grunder. Stödet innebär dessutom
enligt verket ett flertal nackdelar för såväl köpare som säljare
av transporter mellan fastlandet och Gotland.
Mot den angivna bakgrunden har utskottet för sin del ingen
erinran mot att stödet nu slopas. Riksrevisionsverket kommer,
som nämnts, att under våren 1991 redovisa förutsättningarna för
och konsekvenserna av att även Gotlandstillägget och
högstprisregleringen slopas.
Med det sagda tillstyrker utskottet regeringens förslag att
riksdagen godkänner vad departementschefen anfört om
statsbidraget till vissa lastbilsföretag för merkostnader i
godstransporterna till och från Gotland. Motionerna T260 (s)
yrkandena 2 och 4 samt T262 (mp) yrkande 5, i den del som nu är
i fråga, avstyrks.
Departementschefen framhåller att införande av mervärdeskatt
på resor år 1991 har skapat en viss osäkerhet i bedömningen av
antalet resande i Gotlandstrafiken. En minskning av antalet
resande minskar naturligtvis också intäkterna i trafiken och
ökar därmed behovet av statsbidrag. Osäkerheten synes utskottet
ha stärkts sedan budgetpropositionen förelades riksdagen. I ett
svar på en fråga av Ulla Pettersson (s) den 19 februari
innevarande år upplyste kommunikationsministern att
överläggningar pågår mellan företrädare för transportrådet och
koncessionshavaren, N&T Gotlandslinjen AB, i syfte att inför
årets sommartrafik söka finna någon form av rabatt som skulle
öka rederiets intäkter och därmed minska behovet av statsbidrag.
Ministern framhöll vidare att det finns en risk för att man
hamnar i en ond cirkel med högre priser och därmed färre
resande, vilket får till följd att priser och subventioner måste
öka ytterligare. Utskottet utgår från att de pågående
överläggningarna skall leda till en snabb lösning som stimulerar
resandet till Gotland och turismen där. Om det skulle visa sig
att väsentliga anslagsöverskridanden kan förväntas, förutsätter
utskottet att regeringen snarast möjligt återkommer till
riksdagen med besked härom. Av det anförda följer att utskottet
tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Transportstöd
för Gotland för nästa budgetår anvisar ett förslagsanslag på 69
milj.kr. Samtliga motionsyrkanden om en ökning av anslaget
avstyrks.
I flera motioner begärs någon form av översyn av
färjetrafiken på Gotland.
Sålunda framhålls i motion T211 (m) att en helt ny modell
för Gotlandstrafiken bör utredas. Basen skall vara fri
konkurrens, säger motionärerna, eventuellt kompletterad med
upphandling av kompletterande trafik vid de tider på året då
underlaget är för litet för en självbärande trafik. Modellen bör
kombineras med rätt till skattefri proviantering och servering
på båtarna. Detta skulle ge Gotlandstrafiken betydligt större
möjligheter att hävda sig gentemot den skattemässigt oerhört
mycket bättre ställda trafiken på Åland och Finland.
I motion T260 (s) framhålls att det behövs en ny
konstruktion för det statliga engagemanget i Gotlandstrafiken.
Vägen mellan Gotland och fastlandet är den enda privatägda
"länsvägen" i riket, säger motionärerna. I likhet med vad som
gäller för annan mellanregional trafik i landet bör staten ta
det fulla ansvaret och därmed stå för den infrastruktur som
färjorna i Gotlandstrafiken utgör. Vidare framhåller motionären
att skattefri försäljning på färjorna av varor såsom parfym,
kosmetik och konfektyrer skulle stärka Gotland i konkurrensen
med andra orter dit man reser med färjor.
I motion T640 (v) framhålls att färjetrafiken på Gotland bör
förstatligas. Trafiken bör enligt motionärerna drivas i SJs
regi.
I motion T262 (mp) framhålls att en opartisk utredning måste
tillsättas för att man skall kunna komma till rätta med Gotlands
trafiksituation. Utredningen bör utgå från vad som är bra för
Gotland och dess innevånare. Gotlänningar bör ha ett dominerande
inflytande över utredningen. Trafikens ledning och
administration bör finnas på Gotland.
I motion T628 (m) framhålls att statens avtal med Nordström
& Thulin AB (N&T) om färjetrafiken på Gotland bör sägas upp och
att koncessionen för endast ett bolag bör släppas. Andra
färjebolag som är beredda att trafikera Gotland -- och som kan
vara beredda att anlöpa andra hamnar än Nynäshamn, Oskarshamn
och Visby -- måste ges möjlighet härtill. Även om koncessionen
för det nuvarande bolaget släpps innebär inte detta, säger
motionären, att statens övergripande ansvar för Gotlands
trafikförsörjning upphör. Formerna för detta får vidare
övervägas.
I motion T636 (fp) framhålls att det är dags att låta en
utredning se över alla frågorna kring Gotlandstrafiken, såväl
person- som godstrafiken. Det tioåriga avtalet med N&T bör inte
hindra en förutsättningslös prövning för att utröna om trafiken
på Gotland kan ges en utformning som bättre stämmer överens med
den kommunikationsstruktur som råder på andra håll och som
skapar en större likvärdighet med andra regioner.
I motion T645 (c) framhålls att kommunikationerna till och
från Gotland bör bli föremål för en objektiv utredning. Frågan
om ägaransvaret för tonnaget i Gotlandstrafiken bör ingå som
en väsentlig del i utredningsuppdraget.
Omfattningen av färjetrafiken till Gotland ägnas särskild
uppmärksamhet i fyra motioner.
Sålunda framförs i motionerna T602 (c), T624 (fp) och T630
(s,c) önskemål om färjetrafik sommartid mellan Västervik och
Visby.
I motionerna T262 (mp), T 602 (c) och T624 (fp) begärs
färjetrafik sommartid mellan Öland och Gotland. I
fp-motionen framhålls att trafiken bör ombesörjas av ett annat
rederi än koncessionshavaren, N&T. I c-motionen framhålls att
koncessionen för N&T bör upphöra, om inte rederiet ombesörjer
den begärda trafiken.
Även taxesättningen i färjetrafiken på Gotland behandlas i
flera motioner.
I motion T260 (s) framhålls att Gotlandstrafiken uppvisar en
besvärande prisbild. Medan på Gotland mantalsskrivna erhåller en
viss rabatt, drabbas övriga resenärer av högre priser än vid
resor på fastlandet. Den omständigheten att det tar längre tid
att resa till Gotland än lika långt på fastlandet ger
Gotlandstrafiken ett sämre konkurrensläge. En utökad möjlighet
till särskilda rabatter inom Gotlandstrafiken skulle kunna
utjämna en sådan skillnad och bör prövas.
Enligt motion T262 (mp) bör kostnaden för en resa till
Gotland för en familj med två vuxna och med två barn under tolv
år samt med bil inte överstiga den statliga
bilkostnadsersättningen på 12 kr. per mil för sträckan över
havet. Med en sådan taxeberäkning som utgångspunkt skulle priset
bli 100 kr. för en personbil och 50 kr. för en passagerare per
enkel resa.
I motion T640 (v) framhålls att SJs taxor, som helt baseras
på avstånd, bör vara normerande för taxesättningen och att SJs
rabattsystem skall användas.
I motion T645 (c) framhålls att vägpriser bör vara
normerande för taxesättningen.
Utskottet vill med anledning av samtliga dessa motionsyrkanden
till en början erinra om att avtalet mellan staten och Nordström
& Thulin AB innebär att rederiet har ensamrätt på färjetrafiken
till Gotland. Avtalet gäller t.o.m. utgången av år 1997.
Ensamrätten skall ses mot bakgrund av bl.a. trafikens speciella
struktur, som kännetecknas av starka variationer i
resandeunderlaget mellan lågsäsong och den korta högsäsongen
under sommaren. Statsmakternas strävan att åstadkomma en
tillfredsställande trafikförsörjning för Gotland medför att
trafiken måste bedrivas även under tider då resandeunderlaget är
så litet att den inte kan bli lönsam. Koncessionshavarens
ensamrätt är -- vill utskottet särskilt understryka -- förenad
med en skyldighet att bedriva regelbunden trafik även under
lågsäsong. Det intresse som andra rederier kan ha av att
etablera en konkurrerande trafik torde endast gälla högsäsongen.
Genom en sådan trafik minskar resandeunderlaget i
koncessionstrafiken och därmed dennas intäkter, varigenom
behovet av statsbidrag ökar. Det berättigade kravet på
konkurrens har av statsmakterna bedömts böra tillgodoses i
samband med att staten upphandlar trafiken efter ett
anbudsförfarande. Så skedde också när staten utsåg den nuvarande
koncessionshavaren.
Färjetrafiken på Gotland bör enligt utskottets mening ses
mot bakgrund inte bara av önskemålet att tillhandahålla
gotlänningarna en tillfredsställande trafikförsörjning. Turismen
är en av öns huvudnäringar och som sådan känslig för fördyringar
i färjetrafiken. Införandet av mervärdeskatt på resor samt
kraftiga höjningar av drivmedelspriser och av räntenivån har
medfört högst kännbara ökningar av taxorna. Som nämnts har
departementschefen mot den bakgrunden framhållit att en viss
osäkerhet råder, när det gäller att bedöma antalet resande med
Gotlandsfärjorna och anslagets utveckling. Osäkerheten synes
inte obefogad och är enligt utskottets mening ägnad att inge oro
för framtiden. Gotland bör självklart ha en tillfredsställande
trafikförsörjning för sina egna innevånare men också beredas
möjlighet att genom rimliga priser i färjetrafiken stimulera
turister att besöka ön till främjande av dess ekonomiska
utveckling.
Vad utskottet, departementschefen och motionärerna anfört
leder till slutsatsen att färjetrafiken på Gotland bör ses över,
varvid bl.a. frågor av den art som behandlas i motionerna
uppmärksammas. Utskottet förutsätter att regeringen ser till att
en sådan översyn kommer till stånd. Detta ställningstagande
innebär att syftet med samtliga de motionsyrkanden som nu är i
fråga torde få anses tillgodosett eller i väsentlig mån
tillgodosett. Yrkandena bör därför inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
5 Anslaget Handelsflottans pensionsanstalt
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till
Handelsflottans pensionsanstalt för nästa budgetår anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.
6 Anslaget Handelsflottans kultur- och fritidsråd
Handelsflottans kultur- och fritidråd (HKF) planlägger,
samordnar och genomför kultur- och fritidsverksamhet för
sjöfolk. Verksamheten finansieras genom att kostnaderna till
viss del avräknas mot de fyravgifter som handelssjöfarten
erlägger. Avräkningen får dock inte utgöra mer än 9% av
fyravgifterna, såvida inte regeringen beslutar om avsteg från
den principen. Utskottet har betonat att sådant avsteg får göras
endast om regeringen bedömer det som synnerligen angeläget och
att alla möjligheter bör tillvaratas för att rationalisera HKFs
verksamhet, så att avräkningen understiger ett belopp som svarar
mot 9% av fyravgifterna.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till
Handelsflottans kultur- och fritidsråd för nästa budgetår
anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
Vidare föreslår regeringen att riksdagen godkänner vad som
anförs i propositionen om finansiering av Handelsflottans
kultur- och fritidsråd. Departementschefen framhåller att
det är ett viktigt element i den statliga budgetprocessen att
kontinuerligt ompröva de statliga verksamheterna. Han anser att
det finns skäl att närmare undersöka om det kan finnas bättre
alternativ till dagens statliga huvudmannaskap för HKF. Ett
ställningstagande till en av rådet föreslagen treårsbudget får
därför anstå. För nästa budgetår räknar departementschefen med
att 16930000 kr. avräknas från fyravgifterna. Eftersom det
saknas samband mellan sjöfartsverkets inkomster från fyravgifter
och HKFs verksamhet, anser departementschefen att systemet med
procentavräkning bör slopas. Rådet har föreslagit att
nuvarande Handelsflottans kultur- och fritidsråds fond får
ombildas till en fond för investeringar, utvecklingsarbete och
utjämningsändamål. Behållningen i fonden uppgår för närvarande
till 3,2 milj.kr. Detta belopp bör -- framhåller
departementschefen -- kunna få användas av HKF efter beslut av
regeringen. Det överskott som kan uppstå fr.o.m. budgetåret
1991/92 bör fritt få disponeras efter beslut av HKFs styrelse.
I motion T249 (v) tar motionärerna fasta på ett förslag i HKFs
anslagsframställning. Rådet har i denna beräknat utgifterna till
17,9 milj.kr. före pris- och löneomräkning under budgetåret
1991/92 samt hemställt att för budgetåren 1991/92--1993/94
ytterligare medel beviljas motsvarande en procent av
fyravgifterna, eller ca 2,5 milj.kr. Motionärerna gör HKFs
förslag till sitt.
Utskottet finner det, som framgår av vad som anförts i det
föregående, angeläget att minska handelssjöfartens
kostnadsansvar för HKFs verksamhet. Utskottet kan därför inte
förorda en sådan ökning av detta ansvar som motionärernas krav
innebär. Motionsyrkandet avstyrks följaktligen, medan
regeringens förslag tillstyrks.
7 Anslaget Ersättning till viss kanaltrafik m.m.
Från anslaget kompenseras Trollhätte kanalverk och Vänerns
seglationsstyrelse enligt riksdagens beslut att slopa de
särskilda passageavgifterna för Vänertrafiken (prop. 1978/79:24,
bet. TU6, rskr. 61). Riksdagen har därefter beslutat (prop.
1985/86:100 bil. 8, bet. TU14, rskr. 228) att kostnaderna över
anslaget skall betalas av staten.
Anslagsbelastningen för att täcka uteblivna passageavgifter
för Vänersjöfarten har -- framhåller departementschefen -- under
de gångna åren ökat väsentligt. Den har nu nått en nivå där
ytterligare överväganden måste göras om det statliga stödet till
denna sjöfart. Som ett led i regeringens åtstramningspaket
föreslås ett anslag på 59,8 milj.kr. för nästa budgetår, varav
52,8 milj.kr. avser kanalverket och 7 milj.kr.
seglationsstyrelsen. Det innebär -- i förhållande till anslaget
för innevarande budgetår -- en minskning med totalt 10 milj.kr.
För kanalverket innebär förslaget en minskning med 11,2 milj.kr.
och för seglationsstyrelsen en ökning med 1,2 milj.kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.
I propositionen föreslås också att riksdagen godkänner vad
departementschefen anfört om införande av en passageavgift för
Vänersjöfart. Departementschefen framhåller att
kanalverket nu även bör ges möjlighet att ta ut särskilda
avgifter av trafiken på kanalen. En stor del av trafiken är
numera fullt avgiftsbefriad genom att den utförs som inrikes
trafik. Kanalverket bör avväga denna avgift mot olika
servicenivåer och rationaliseringsåtgärder i syfte att
åstadkomma bästa möjliga service i förhållande till
Vänersjöfartens behov och betalningsvilja.
I motion T620 (s) framhålls att regeringens förslag till
medelsanvisning, i den del den gäller Trollhätte kanalverk,
innebär en prutning av kanalverkets anslagsäskande för
driftbidrag under nästa budgetår med 19,1 milj.kr. En sådan
minskning av bidraget kommer -- betonar motionärerna -- att få
allvarliga konsekvenser för kanaltrafiken. Det är enligt
motionärerna osannolikt att kanalverket, med tanke på
konkurrensen från andra transportslag, skall kunna ta ut de
ökade avgifter för sjöfarten på Vänern som regeringens förslag
om passageavgifter innebär. Risken är mycket stor att godset i
så fall i stället kommer att transporteras på väg, något som
från miljö- och samhällssynpunkt skulle vara mycket olyckligt.
Att minska servicen vid kanalverket -- genom att t.ex. stänga
kanalen nattetid -- skulle medföra mycket negativa följder för
Vänersjöfarten.
I motionerna T247 (fp), T605 (c), T621 (fp) och T632 (mp)
framhålls Vänersjöfartens stora betydelse som ett miljövänligt
och energisnålt alternativ till landsvägstransporter, uttalas
farhågor för att kostnadsökningar för denna sjöfart -- till
följd av den föreslagna anslagsminskningen -- skall få negativa
konsekvenser för miljön och för möjligheterna till fortsatt
trafik på sjön samt begärs utredningar i syfte att stärka
Vänersjöfartens roll.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av
Vänersjöfarten i de olika avseenden de anger. Vid bestämmandet
av passageavgiftens storlek är det enligt utskottets mening
väsentligt att man slår vakt om Vänersjöfartens konkurrenskraft
så att sjötransporterat gods inte onödigtvis överförs till
landtransportmedel, med den negativa miljöpåverkan detta
innebär.
Transportstödsutredningen har i sitt betänkande (SOU
1990:73) Transportstöd berört anslaget till viss kanaltrafik
m.m. och därvid övervägt frågan om en regionalisering av
ansvaret för stödet till Vänersjöfarten. Utredningen uttalar i
sammanhanget att Vänerregionens transportsystem av vägar,
järnvägar och sjöfart bör ses i ett samlat perspektiv.
Departementschefen tar fasta på utredningens systemsyn och säger
sig ämna föreslå regeringen att en särskild utredningsman får i
uppdrag att utvärdera det hittillsvarande stödet till
Vänersjöfarten och tillsammans med berörda parter utforma ett
förslag till hur en sådan systemsyn kan uppnås.
Utredningsmannen kommer, enligt vad utskottet erfarit, att
arbeta snabbt och väntas avsluta sitt arbete någon gång på
sensommaren innevarande år.
Kanalverket har i en skrivelse till utskottet låtit förstå
att en anslagsminskning i viss mån kan motverkas genom att vissa
nödvändiga underhållsarbeten ges ett kortvarigt uppskov.
Utskottet förutsätter att utredningsmannen, förutom de
frågor utskottet och departementschefen aktualiserar, även
kommer att beakta de i motion T620 (s) påtalade följderna av att
kanalverket minskar sin service för Vänersjöfarten. Vidare utgår
utskottet från att utredningsmannen behandlar frågan om
ersättning till seglationsstyrelsen för utgifter i samband med
utmärkning m.m. av fritidsbåtsleder.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet syftet med
motionsyrkandena i väsentlig mån tillgodosett. De bör därför
inte för närvarande föranleda någon riksdagens åtgärd och
avstyrks följaktligen. Regeringens förslag tillstyrks.
8 Den allmänna inriktningen av Sveriges internationella
sjöfartspolitik samt anslagen Stöd till svenska rederier och
Bidrag till svenska rederier
8.1 Internationella fartygsregister
Utskottet har under de senaste åren vid ett flertal tillfällen
behandlat motionsyrkanden om införande av ett svenskt
internationellt fartygsregister. Vad förespråkarna av ett
sådant register syftar till är att stärka den svenska
handelsflottans internationella konkurrenskraft genom att inom
ramen för s.k. lokala avtal göra det möjligt att sänka
bemanningskostnaderna. Lokala avtal innebär att utländska
besättningar kan anställas på fartyg på grundval av
kollektivavtal som tecknas med de fackliga organisationerna i
sjöfolkets hemländer.
Förslag om ett svenskt internationellt fartygsregister
återkommer i tre motioner som utskottet nu har att behandla,
nämligen T211 (m), T629 (fp) och T647 (m).
I den sistnämnda motionen framhålls att den svenska
sjöfartspolitiken har medfört att större delen av den svenska
handelsflottan i dag seglar under andra flaggor än den svenska,
och att endast ett fåtal av de nybyggen som nu finns i order
kommer att få svensk flagg. Motionärerna finner denna utveckling
djupt olycklig och framhåller att svenska rederier bör ha samma
möjligheter som övriga svenska företag att bedriva verksamhet i
utlandet på samma villkor som gäller för deras utländska
konkurrenter. Ett svenskt internationellt fartygsregister bör
därför inrättas.
Utskottet vidhåller sin uppfattning -- senast uttalad i det
av riksdagen godkända betänkandet 1989/90:TU18 -- att ett
svenskt internationellt fartygsregister skulle kunna innebära
att man på svenska fartyg underlåter att tillämpa svenska
lagregler på väsentliga områden, inte minst det arbetsrättsliga,
i en utsträckning som synes oförenlig med svensk
rättsuppfattning. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.
I motion T647 (m) framhålls att regeringen bör ta initiativ
till förhandlingar om gemensamma nordiska regler för de
internationella fartygsregistren.
Av utskottets ställningstagande till frågan om ett svenskt
internationellt fartygsregister följer att även det nu aktuella
motionsyrkandet avstyrks.
Vidare avstyrker utskottet motion T609 (c) i den del motionen
avser svensk medverkan i ett gemensamt europeiskt
kvalitetsregister.
I motion T647 (m) aktualiseras ett förbud för
internationellt registrerade fartyg att trafikera nordiska
farvatten. Motionärerna framhåller att den sjöfart som i dag
bedrivs av skepp registrerade i norskt eller danskt
internationellt register är underkastad begränsningar när det
gäller anlöp av hamnar i Norge och Danmark. Den
socialdemokratiska regeringen borde ha eftersträvat en gemensam
nordisk lösning på registerfrågan i stället för att välja en
ensidig svensk subventionspolitik som nu har medfört att norska
och danska skepp registrerade i respektive lands internationella
register har fri tillgång till svensk kustfart. För svensk
kustfart innebär detta en i längden ohållbar konkurrenssituation
som hotar näringens existens.
Motioner med krav på förbud för bekvämlighetsflaggade fartyg
att anlöpa svensk hamn har vid ett flertal tillfällen behandlats
och avstyrkts av utskottet med hänvisning till att Sveriges
internationella åtaganden gör det i princip omöjligt att hindra
fartyg från att anlöpa svensk hamn bara med hänvisning till att
fartyget för en viss flagg. Samma invändning gäller enligt
utskottets mening sådana fartyg som motionen avser.
Frågan om den konkurrens som svensk kustsjöfart möter från
fartyg, som registrerats i de danska och norska internationella
fartygsregistren, berördes av kommunikationsministern i ett
interpellationssvar den 4 april 1989. Statsrådet erinrade om att
Sverige år 1958 hade ingått ett avtal med Norge om att
ömsesidigt upplåta sin kustfart för varandras fartyg. Samma år
förlängdes ett tidigare avtal med Danmark om kustfart. År 1989
beslutade regeringen att fartyg registrerade i de danska och
norska internationella registren skall anses som danska resp.
norska fartyg och därmed omfattas av gällande avtal. Vidare
erinrade kommunikationsministern om det stöd på 550 milj.kr.
till svensk sjöfart som riksdagen hade beslutat om år 1988.
Avsikten med stödet var bl.a. att svenska fartyg skulle kunna
konkurrera med fartyg från de danska och norska registren i
svensk kustfart. Samtidigt skulle svenska fartyg få en ökad
konkurrenskraft i dansk och norsk kustfart. Om den svenska
kustfarten skall skyddas helt från konkurrens utifrån --
framhöll statsrådet -- faller också motivet för att låta fartyg
som utnyttjas i svensk kustfart få del av det statliga stödet.
Utskottet delar kommunikationsministerns sålunda uttalade
uppfattning. Med hänvisning härtill och vad utskottet i övrigt
nu anfört avstyrks motionsyrkandet.
8.2 EGs sjöfartspolitik
I motion T647 (m) framhålls att det inom EG pågår ett arbete
med att skapa en gemensam sjöfartspolitik som skall göra det
möjligt för rederier i EG-länderna att på ett aktivt sätt delta
i internationell sjöfart. Motionärerna framhåller att även
svensk sjöfartspolitik måste utformas så att svenska rederier
kan medverka på samma villkor som gäller i EG-länder. Sverige
måste -- betonas det -- aktivt arbeta så att svenska skepp och
rederier inte utsätts för diskriminering till följd av
konkurrensreglernas tillämpning.
I motion T609 (c) framhålls att Sverige medger kustsjöfart
med utländska fartyg under förutsättning att motsvarande
rättigheter ges svenskt tonnage i utlandet. Inom EG pågår nu
ansträngningar att liberalisera kustsjöfarten. Inför en sådan
utveckling är det angeläget att svenska sjöfartsföretag får
obegränsat tillträde till denna liberaliserade EG-marknad.
Regeringen bör verka för att så sker.
Enligt vad utskottet erfarit omfattar de pågående
överläggningarna mellan EG och EFTA om ett EES-avtal även
sjöfartsfrågor. Från berörda EFTA-staters sida söker man
tillgodose önskemål av den art som de båda motionerna avser. I
avvaktan på resultatet av överläggningarna synes något
riksdagens uttalande i frågan inte erforderligt, varför
motionsyrkandena avstyrks.
8.3 Flagglagen
Lagen (1989:990) om tillstånd till överlåtelse av skepp -- den
s.k. flagglagen -- bör enligt motionerna T609 (c), T629 (fp) och
T647 (m) upphävas. Lagen antogs av riksdagen så sent som i
december 1989 och ersätter 1977 års flagglag, som upphörde att
gälla samtidigt som den nya lagen trädde i kraft den 1 januari
1990 (prop. 1989/90:22, bet. TU8, rskr. 62). Den nya lagen
motiveras främst av beredskapsskäl och innebär i likhet med den
gamla att ett svenskt registreringspliktigt skepp eller andel
däri inte får överlåtas utan tillstånd av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer, om skeppet genom
överlåtelsen upphör att vara svenskt.
I motionerna framhålls bl.a. att flagglagen inte förmått
fullgöra sitt syfte att minska utflaggningen och att den innebär
en effektiv spärr mot nyregistrering under svensk flagg,
eftersom den "inlåsningseffekt" som följer av lagen innebär att
kommersiellt betingade försäljningar eventuellt inte kan
genomföras. Fartygsregistreringarna sker därför till största
delen utomlands. Internationell sjöfart kräver flexibilitet,
anpassningsförmåga och handlingskraft, betonas det i c-motionen.
Flagglagen verkar i motsatt riktning. I m- och fp-motionerna
framhålls också att beredskapsskäl inte är tillräckliga för att
motivera lagen, eftersom endast en mindre del av tonnaget är
krigsplacerat.
Enligt utskottets mening är det nödvändigt att staten med
sitt ansvar för den svenska beredskapen förbehåller sig rätten
till insyn i och visst inflytande över överlåtelser av svenska
fartyg till utlandet. Det förtjänar erinras att ifrågavarande
riksdagsbeslut innebär att tillstånd normalt skall ges om
överlåtelsen sker utan ett bevarat svenskt driftsinflytande. I
fråga om tillstånd till överlåtelser med ett bevarat svenskt
driftsinflytande innebär den nya lagen vissa lättnader i
jämförelse med den gamla. Med det sagda avstyrks
motionsyrkandena.
8.4 Anslagsfrågor
Våren 1982 fattade riksdagen beslut om vissa sjöfartspolitiska
frågor (prop. 1981/82:217, bet. TU37, rskr. 437). Beslutet
innebar bl.a. ett tidsbegränsat stöd till svenska rederier.
Stödet grundas i normalfallet på den sjömansskatt som inbetalts
åren 1982--1985. Sistnämnda år är det sista kvalifikationsåret
för stödet, som inte kan utgå längre än till år 1992.
I nu förevarande proposition föreslås en medelsanvisning på
5 milj.kr. för nästa budgetår.
I motion T629 (fp) yrkas avslag på regeringens förslag till
medelsanvisning, under förutsättning av bifall till
motionärernas yrkande om inrättande av ett svenskt
internationellt fartygsregister.
I motion T647 (m) framhålls att den socialdemokratiska
regeringen valde att införa ett kontant driftstöd till svensk
sjöfart i stället för ett internationellt register. Ingen
näringsgren kan i längden basera sin verksamhet på statliga
bidrag. Om sjöfarten får rimliga och internationellt
konkurrenskraftiga villkor, kan det statliga bidraget till
svenska rederier upphöra. Motionärerna yrkar att vad de sålunda
anfört skall ges regeringen till känna.
Utskottet finner för sin del inte skäl att nu ompröva 1982
års riksdagsbeslut. Anslagsberäkningen har inte heller givit
utskottet anledning till erinran. Med hänvisning till det
anförda och till utskottets ställningstagande i registerfrågan
tillstyrks regeringens förslag och avstyrks fp-yrkandet samt
m-yrkandet i den del detta avser det anslag som nu är i fråga.
Våren 1988 beslutade riksdagen om ett ytterligare stöd till
svenska rederier (prop. 1987/88:129, bet. TU27, rskr. 337).
Beslutet innebar att ett särskilt stöd lämnas till svenska
rederier för att sänka den del av redarnas bemanningskostnader
som avser sociala avgifter. Bidraget har införts fr.o.m. den 1
januari 1989 med 38000 kr. per helårsanställd sjöman
sysselsatt på svenskt handelsfartyg i fjärrfart. Kalenderåret
1988 utgör första kvalificeringsår. För detta bidrag föreslås i
propositionen en medelsanvisning på 300 milj.kr. för nästa
budgetår. I december 1988 beslutade riksdagen att utöver nämnda
bidrag införa ett särskilt statsbidrag till svenska rederier som
motsvarar den sjömansskatt som inbetalas för sjömän sysselsatta
på svenska handelsfartyg i fjärrfart (prop. 1988/89:56, bet.
TU6, rskr. 85). Undantagna från möjligheten att få bidrag från
anslaget är sålunda t.ex. passagerarfärjor i närfart.
Kostnaderna för nästa budgetår beräknas till 250 milj.kr.
Regeringens förslag till medelsanvisning omfattar därmed
totalt 550 milj.kr.
I motionerna T211 (m) och T629 (fp) yrkas avslag på
regeringens förslag till medelsanvisning, under förutsättning av
bifall till motionärernas yrkanden om inrättande av ett svenskt
internationellt fartygsregister.
I motion T647 (m) framhålls, som nämnts, att det statliga
bidraget till svenska rederier bör upphöra.
Utskottet är inte för sin del berett ompröva 1988 års båda
riksdagsbeslut. Vidare vill utskottet ånyo understryka att
ifrågavarande anslag innebär en återbetalning av inbetald skatt
och en "rabatt" på sociala avgifter. Anslaget skall ses som ett
svenskt alternativ till ett internationellt fartygsregister i
syfte att behålla och utveckla svensk sjöfart. Med hänvisning
till det anförda och till utskottets ställningstagande i
registerfrågan tillstyrks regeringens förslag och avstyrks de
båda yrkanden som gäller medelsanvisningen. Vidare avstyrks
yrkande 5 i motion T647 (m) i den del yrkandet avser det anslag
som nu är i fråga.
I motion T609 (c) framhålls att syftet med det
sjöfartspolitiska stödet är att stärka de svenskflaggade och
svenskbemannade fartygens konkurrenskraft genom att kompensera
deras höga kostnadsläge i jämförelse med lågkostnadsflaggade
fartyg. För att inte denna skillnad skall öka fordras det att en
indexuppräkning byggs in i det svenska stödsystemet så att
åtminstone den inhemska kostnadsutvecklingen balanseras. Det
krävs med andra ord en värdesäkring av sjöfartsstödet.
Bidraget på 38000 kr. per helårsanställd sjöman borde nu vara
minst 49000 kr. för att motsvara värdet i utgångsläget.
Av propositionen framgår att nämnden för rederistöd, som
administrerar ifrågavarande statsbidrag, i en skrivelse till
regeringen begärt att den del av bidraget som är relaterat till
de sociala kostnaderna räknas upp från 38000 kr. till 49000
kr. per helårsanställd sjöman. Departementschefen har ställt sig
avvisande till detta förslag med hänvisning till att stödet
också är bundet till sjömansbeskattningen samt till regeringens
förslag om fortsatt reformering av inkomst- och
företagsbeskattningen (prop. 1990/91:54, bet. SkU10, rskr. 106).
Förslaget -- och riksdagens beslut -- innebär att
sjömansskattelagen upphävs och att sjömännen fr.o.m. 1993 års
taxering beskattas enligt landskattesystemet. För att inte
övergången skall medföra en påtaglig skärpning av sjömännens
beskattning är det regeringens avsikt -- framhåller
departementschefen -- att ett system med särskilda
sjöarbetsinkomstavdrag för inkomster ombord på svenska
handelsfartyg skall införas i samband med övergången till
landskattesystemet.
I likhet med departementschefen är utskottet för närvarande
inte berett att förorda en uppräkning av bidraget.
Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.
9 Miljö- och säkerhetsfrågor avseende handelssjöfarten
Frågor om åtgärder mot oljeskador m.m. till sjöss behandlas i
ett flertal motioner.
Utskottet vill med anledning härav erinra om att sådana
frågor behandlades av Kommittén för miljörisker vid
sjötransporter (MIST) i dess betänkande SOU 1979:43--45 Ren Tur
-- program för miljösäkra sjötransporter. Betänkandet låg till
grund för proposition 1980/81:119 om miljösäkrare
sjötransporter. Riksdagens beslut med anledning av
propositionen, i den del som bereddes av trafikutskottet,
framgår av betänkandet TU 1980/81:31 (rskr. 422).
Som framhölls i beslutet medför sjöfartens internationella
karaktär att åtgärder på sjösäkerhetsområdet, för att bli
verkningsfulla, vanligtvis måste vidtas i internationellt
samarbete. På det globala planet bedrivs ett sådant samarbete
inom den internationella sjöfartsorganisationen, IMO, som är FNs
fackorgan för tekniska sjöfartsfrågor, och inom den
internationella arbetsorganisationen, ILO, som behandlar frågor
som rör de ombordanställdas sociala förhållanden, vilka också
har stor betydelse för sjösäkerheten. Arbetet inom IMO har på
sjösäkerhetsområdet resulterat i en rad konventioner som avser
bl.a. fartygs konstruktion, utrustning och certifiering från
säkerhetssynpunkt samt regler för sjötrafiken. På
havsföroreningsområdet bör särskilt nämnas den s.k. MARPOL 73/78
(International Convention for the Prevention of Pollution from
Ships, 1973, as Modified by the Protocol of 1978 Relating
thereto). Det internationella samarbetet bedrivs även på
regional nivå. För Östersjöområdets del kan särskilt nämnas 1974
års Helsingforskonvention om skyddet av Östersjöns marina miljö.
Samarbetet mellan Östersjöstaterna på de områden som täcks av
konventionen sker inom ramen för en kommission med säte i
Helsingfors. Ett regionalt samarbete bedrivs också mellan
sjöfartsverket och sjöfartsmyndigheterna i tretton andra
västeuropeiska länder med stöd av en överenskommelse om
hamnstatskontroll. Samarbetet syftar till att öka möjligheterna
att motverka förekomsten av fartyg som inte uppfyller
internationella normer. Regionalt samarbete bedrivs av
sjöfartsverket och andra sjöfartsmyndigheter även i andra
frågor, såsom t.ex. isbrytning och lotsning.
9.1 Allmänna krav på miljösäkrare fartygstransporter
Sverige har aktivt deltagit i arbetet med att färdigställa
internationella överenskommelser av det slag som nämnts ovan.
Säkerhetsarbetet inom ramen för dessa överenskommelser pågår
ständigt med aktivt svenskt deltagande i syfte att förbättra och
förfina gällande regelverk. Med hänvisning härtill och då
utskottet vidhåller att nationella särlösningar på
sjösäkerhetsområdet bör undvikas, avstyrker utskottet de
motioner som innehåller allmänna krav på skärpta nationella och
internationella regler för ökad sjösäkerhet. De motioner det
gäller är T625 (fp) yrkande 1 om att säkerheten i oljetrafiken
måste förbättras och yrkande 4 om behovet av nordiska och
internationella överenskommelser i syfte att öka säkerheten till
sjöss, T641 (c) yrkande 1 om ett bättre internationellt
regelverk och T647 (m) yrkande 14 om en internationell
harmonisering av reglerna för konstruktion och inspektion av
tankskepp.
I motion T644 (fp) begärs en övergripande analys av
färjetrafiken mellan Sverige och Finland. Analysen bör utgå
från att sjötransporter generellt sett är miljövänliga och
energisnåla jämfört med varje alternativ. Resultatet av analysen
kan utgöra underlag för en anpassning av färjetrafiken till
berörda landtransportsystem, för den långsiktiga inriktningen
och för miljöanpassningen. Även trafikens betydelse för
turistnäring, regionalpolitik och övrig sjöfart behöver belysas.
I motion T650 (m) begärs en utredning om förutsättningarna
för fortsatt färjetrafik i Stockholms skärgård med beaktande av
de betydande skadeverkningar på miljö och natur som främst de
stora färjorna förorsakar.
Färjetrafiken mellan Sverige och Finland genom Stockholms
skärgård är, som framhålls i motion T644 (fp), av mycket stor
betydelse för svensk och finsk utrikeshandel, för turismen och
och för de båda ländernas sjöfartsnäringar. Trafiken har funnits
under många år. Under de senaste 15--20 åren har olika åtgärder
vidtagits för att minska fartygens påverkan på miljön. Detta
arbete fortsätter. Som utskottet nämnt i det föregående är
frågan om inrättande av en allmän farled över Rödkobbsfjärden i
Stockholms skärgård för närvarande föremål för prövning enligt
den ordning som föreskrivs i naturresurslagen. I samband härmed
har sjöfartsverket framhållit att storleksbegränsningar för
färjor bör införas och att färjor genom myndighetsbeslut skall
förmås att gå i farleder, där den minsta risken för
skadeverkningar på miljön uppkommer. I proposition 1990/91:90
om en god livsmiljö, som förelades riksdagen den 18 februari,
föreslår regeringen åtgärder i syfte att minska
luftföroreningarna och vissa andra miljöstörningar i den
nordiska färjetrafiken. Det avsnitt av propositionen som avser
en miljöanpassad sjöfart har remitterats till trafikutskottet
för beredning.
Enligt utskottets mening bör beslut i de frågor som sålunda
är under beredning avvaktas. Någon riksdagens åtgärd med
anledning av motionsyrkandena synes inte nu böra komma i fråga,
varför desamma avstyrks.
I motion T644 (fp) framhålls också att man bör söka få till
stånd ett miljöavtal mellan myndigheter och rederier med
riktlinjer för fördelning på hamnar och farleder av
färjetrafiken mellan Sverige och Finland i syfte att minimera
miljöeffekterna. I ett sådant avtal skulle man också bl.a. kunna
lösa frågan om en ökad miljöanpassning av fartgränser.
Utskottet erinrar om riksdagens beslut år 1984 att någon
statlig styrning av hamnutvecklingen inte bör ske (prop.
1983/84:100 bil. 8, bet. TU14, rskr. 197). Övriga frågor som
motionären behandlar regleras genom beslut av myndigheter efter
sedvanligt samråd med rederier, organisationer och andra berörda
myndigheter. Med det sagda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
9.2 Dubbla bottnar på tankfartyg m.m.
Frågan om dubbla bottnar på tankfartyg -- och andra
konstruktionslösningar såsom dubbla sidor -- för att minska
riskerna för oljeutflöde vid haverier med sådana fartyg
behandlas i motionerna T605 (c), T610 (mp) och T641 (c).
Som framgår av 1981 års riksdagsbeslut om miljösäkrare
sjötransporter innebär MARPOL 73/78 en skärpning av tidigare
gällande regler om tankfartygs konstruktion. Bl.a. infördes krav
på särskilda segregerade ballasttankar i fartygen som skall vara
placerade så att de ger skydd mot oljeutflöde vid grundstötning
eller kollision. Bestämmelserna i MARPOL 73/78 tillämpas nu i
princip av all världens sjöfartsnationer och har inneburit att
tankfartyg byggda sedan början av 1980-talet har en säkrare
skrovkonstruktion än tidigare. I riksdagsbeslutet underströks
också att sjöfartens i hög grad internationella karaktär gör det
nödvändigt att eftersträva enhetliga regler när det gäller
fartygs konstruktion och utrustning. Nationella krav som saknar
förankring i internationella regler innebär inte bara en risk
för att den svenska sjöfartens internationella konkurrenskraft
äventyras utan också att den svenska försörjningstryggheten kan
hotas.
Utvecklingen internationellt visar emellertid att dubbla
bottnar blir allt vanligare på mindre och medelstora
oljetankfartyg, dvs. fartyg som frekvent trafikerar Sverige och
omgivande farvatten. Utskottet ser med tillfredsställelse på
denna utveckling. I sammanhanget förtjänar vidare erinras om den
s.k. kemikaliebulkkoden som antogs av IMO år 1971 och som
tillämpas i Sverige sedan år 1972. I detta regelverk finns olika
konstruktionskrav för olika fartyg, beroende på farlighetsgraden
av de flytande kemikalier de är avsedda att transportera. För de
farligaste lasterna krävs bl.a. dubbla bottnar och sidor.
Som utskottet redan framhållit pågår inom IMO och andra
internationella organisationer ett ständigt arbete -- med aktivt
svenskt deltagande -- för att öka säkerheten vid sjötransporter
av olja och annat miljöfarligt gods. År 1990 bedöms av
sjöfartsverket ha inneburit goda framsteg i säkerhetsarbetet.
Preliminär överenskommelse har i IMO träffats om att
dubbelbotten från miljösynpunkt måste vara definierad i tekniska
termer för att man skall få besked om dess skyddsgrad. Andra
metoder -- om de har samma skyddsgrad -- skall anses vara
likvärdiga med dubbelbotten. En sådan metod är den från svensk
sida föreslagna s.k. vakuum-metoden, som bygger på att genom
undertryck i tankarna förhindra utsläpp av olja vid en
bottenskada. Även kombinationer av metoder kan godtas.
Motionärernas krav på dubbla bottnar o.d. avser fartyg som
trafikerar Östersjön och svenska inre vatten. Utskottet
vidhåller sin uppfattning att nationella särkrav i fråga om
tankfartygs konstruktion bör undvikas. Utskottet förutsätter att
man från svensk sida fortsätter att med kraft driva
säkerhetskraven på det internationella planet. Med hänvisning
till det anförda avstyrks motionsyrkandena.
Av det sålunda redovisade ställningstagandet följer att
utskottet även avstyrker yrkandena i motionerna T648 (mp) och
T649 (mp) med krav på att oljetankfartyg i Östersjön, Vänern och
Mälaren skall ha tredubbla skott och dubbla bottnar. Som
framhölls i utskottets betänkande 1989/90:TU18 framstår
tredubbla skott som en orealistisk idé.
9.3 Förbud mot större tankfartyg i Östersjön
I motionerna T610 (mp), T648 (mp) och T649 (mp) yrkas att
riksdagen beslutar om ett förbud mot större tankfartyg i
Östersjön.
Östersjön utgör till stora delar internationellt vatten.
Något sådant förbud som motionärerna begär kan sålunda Sverige
inte ensidigt besluta om. Motionsyrkandena avstyrks.
9.4 Anmälningsplikt, trafikinformation och trafikledning
I motion T651 (fp) begärs att anmälningsplikt före infart i
Mälaren skall införas för fartyg med miljöfarlig last.
Uppgifter i samband med anmälningen om typ av last och volym
skulle väsentligt underlätta en räddningsaktion om en olycka
händer, framhåller motionärerna.
Enligt vad utskottet erfarit fraktar huvuddelen av de fartyg
som går in i Mälaren bulkgods. De laster som förs i dessa fartyg
är i praktiken kända. Ett förfarande med innebörden att
innehållet i styckegodslaster anmäldes i detalj skulle med all
sannolikhet inte leda till en snabbare och säkrare och
räddningsaktion. Styckegods fraktas i dag till helt övervägande
del i containrar. Den mängd information som skulle hanteras vid
anmälningen skulle bli mycket omfattande. Vid en nödsituation
skulle beslut om räddningsåtgärder inte fattas på grundval av
den informationen utan med stöd av information direkt från
fartyget med anledning av situationen.
Utskottet delar sålunda inte motionärernas uppfattning och
avstyrker motionen.
Enligt motion T642 (s) bör Sverige verka för en internationell
överenskommelse om anmälningsplikt för transporter av farligt
gods genom Öresund.
Enligt vad utskottet erfarit har försök med en sådan
anmälningsplikt gjorts i Stora Bält men misslyckats.
Förutsättningar att nå internationell enighet i frågan bedöms
för närvarande inte föreligga. Utskottet förutsätter att
regeringen och berörda myndigheter följer utvecklingen av
ifrågavarande transporter och på det internationella planet tar
de initiativ som kan visa sig erforderliga. Med det sagda
avstyrks motionen.
I motion T249 (v) framhålls att det inom sjötrafikområdena
Stockholm, Mälaren, Bråviken och Göteborg finns ett system för
trafikinformation (TIC). Med nuvarande omfattning av
systemet är fartygen skyldiga -- säger motionärerna -- att
rapportera passage av i lag fastställda punkter i farlederna
till TIC. Information går därefter tillbaka till fartygen om
aktuella fartygsrörelser i farleden. Motionärerna vill att
trafikinformationssystemet byggs ut och kompletteras med
uppgifter till skydd för miljön.
Ifrågavarande trafikinformationssystem är avsedda att ge
information om fartygsrörelser inom de områden som motionärerna
nämner. Informationen används bl.a. för att underlätta val av
mötesplatser i farlederna. Den leder följaktligen till ökad
sjösäkerhet och därmed till nytta för miljön. Med det sagda
finner utskottet motionärernas krav tillgodosedda, varför
motionsyrkandet avstyrks.
I motion T641 (c) framhålls att Sverige bör verka för en
internationell överenskommelse om trafikledning i Östersjön
för fartyg med miljöfarliga laster.
En sådan överenskommelse skulle förutsätta medverkan av alla
de stater vilkas handelsfartyg trafikerar Östersjön och synes
för närvarande böra bedömas som orealistisk med hänsyn till
sjöfartens traditioner och funktionssätt. Med det sagda
avstyrker utskottet motionsyrkandet.
9.5 Åtgärder för att underlätta spårning av olagliga
oljeutsläpp
I motionerna T648 (mp) och T649 (mp) yrkas att riksdagen
beslutar att varje oljetransport skall märkas på ett sådant sätt
att utsläppen kan spåras samt att riksdagen beslutar att Sverige
skall verka för att ett sådant system accepteras
internationellt.
Enligt vad utskottet erfarit genomfördes i slutet av
1970-talet på svenskt initiativ ett försök med ett
partikelmärkningssystem för oljelaster. Samtliga Östersjöstater
deltog i försöket. Systemet kunde emellertid inte fås att
fungera som avsågs. Då något annat arbete som rör märkning av
oljor för närvarande inte bedrivs, torde det inte vara möjligt
att vinna internationellt gehör för förslag av den art som
framläggs i motionerna. I sammanhanget bör erinras om bl.a. den
regelbundna flygspaning som kustbevakningen bedriver för att
upptäcka och spåra olagliga oljeutsläpp. Med det sagda avstyrks
motionsyrkandena.
9.6 Inspektionsverksamhet
I motion T625 (fp) framhålls att det behövs en ökad kontroll
av oljetankrar som anlöper svenska hamnar. Enligt motionären
anlöper ca 1200 oljetankfartyg årligen Brofjorden. Noggranna
kontroller av detta tonnage kan rimligen inte alltid hinnas med,
säger motionärerna. Man borde sträva efter att minst varannan
tanker, som anlöper svensk hamn, kontrolleras. Vidare framhåller
motionärerna att oljetankfartyg med förutsedda brister bör
stoppas innan insegling sker till svenska hamnar.
Enligt vad utskottet erfarit utgör svenska kusttankfartyg
den övervägande delen av de oljetankfartyg som anlöper
Brofjorden. De svenska fartygen omfattas av den planmässiga
tillsyn som gäller enligt fartygssäkerhetslagen (1988:49) och
med stöd av denna meddelade bestämmelser. Den nämnda
överenskommelsen om hamnstatskontroll mellan sjöfartsverket och
vissa andra västeuropeiska sjöfartsmyndigheter innebär att 25%
av de fartyg som anlöper hamnar i stater som omfattas av
överenskommelsen skall inspekteras, om fartyget inte
inspekterats inom en kortare tid än sex månader före anlöpet. En
sådan inspektionsfrekvens bedöms av de berörda
sjöfartsmyndigheterna som tillräcklig för att åstadkomma en
tillfredsställande kontroll av säkerheten med en rimlig
resursinsats. Utskottet delar självfallet motionärernas
uppfattning att oljetankfartyg med förutsedda brister bör
stoppas. Om ett bristfälligt fartyg upptäcks vid en
hamnstatskontroll -- i någon av de stater som omfattas av
överenskommelsen därom -- stoppas fartyget, om bristen är
allvarlig, och får inte lämna hamnen förrän bristen åtgärdats.
Frågan huruvida fartyg med brister skall hindras anlöpa svensk
hamn torde få avgöras från fall till fall med hänsyn till
sjösäkerheten och den skada på miljön som skulle kunna uppstå,
om det bristfälliga fartyget inte tillåts angöra svensk hamn för
att på ett säkert sätt bli av med sin last. Sverige och andra
seriösa sjöfartsnationer arbetar inom IMO och andra
internationella organ ständigt för en globalt enhetlig
tillämpning av de internationella regelverken inom sjösäkerhets-
och havsmiljöskyddområdena.
Utskottet finner med hänvisning till det anförda inte något
behov av sådana riksdagsuttalanden som begärs i motionen, varför
yrkandena därom avstyrks.
9.7 Lotsningsfrågor
I motion T249 (v) framhålls att samtliga fartyg, oavsett
storlek, skall ha lots ombord under gång i svenska farvatten, då
de är lastade med petroleumprodukter och annat farligt gods.
I motion T610 (mp) framhålls att ett skärpt lotstvång bör
gälla för miljöfarliga sjötransporter.
I motion T647 (m) begärs en översyn av
lotsningsbestämmelserna. Reglerna är enligt motionärerna
schablonartade och motsvarar inte de krav som näringen och
sjösäkerheten ställer. I många fall har det inträffat att den
lots som anlitats haft väsentligt mindre erfarenhet av den
aktuella leden än befälhavaren ombord. I vissa fall finns inga
behöriga lotsar till den aktuella platsen, men lotstvång och
lotsavgift gäller trots detta.
1981 års riksdagsbeslut om miljösäkrare sjötransporter
innebar bl.a. införandet av ett behovsanpassat lotstvång, vars
utformning sjöfartsverket hade att svara för. Enligt beslutet
skall frågan om lotstvång prövas med utgångspunkt i
farledsförhållandena och fartygets storlek, konstruktion,
utrustning beskaffenhet och bemanning samt lastens
miljöfarlighet. Ett principiellt lotstvång föreligger på svenskt
inre vatten. Frågor om undantag från lotstvånget avgörs med
hänsyn till bl.a. lastens beskaffenhet samt befälets kännedom om
farleden och språkkunskaper i den nödvändiga kommunikationen med
lotsplats eller trafikinformationscentral.
Utskottet förutsätter att utformningen och tillämpningen av
sjöfartsverkets lotsningsbestämmelser står i överensstämmelse
med de sålunda angivna riktlinjerna och inte uppluckras. Vidare
utgår utskottet från att tillämpningen fortlöpande följs av dem
som berörs. Riktlinjerna synes väl ägnade att tillgodose sitt
syfte, varför någon förändring i vare sig skärpande eller
mildrande riktning inte torde vara erforderlig. Motionsyrkandena
avstyrks följaktligen.
9.8 Vissa andra miljöfrågor
I motion T610 (mp) framhålls att möjligheten till
sjötransporter bör tas i beaktande när
miljökonsekvensanalyser görs av större industriprojekt,
vägprojekt etc. En sådan trafikmässig miljöprövning --
fortsätter motionärerna -- skall naturligtvis också omfatta
järnvägen som alternativ. Den lösning som ger det bästa
samhällsekonomiska resultatet, med fullt beaktande av
miljökostnaden, bör normalt få företräde.
Utskottet erinrar om att riksdagens trafikpolitiska beslut
år 1988 bl.a. innebär att transportsystemet skall utvecklas så
att en god miljö och hushållningen med naturresurser främjas.
Det finns emellertid -- framhölls det vidare -- ingen anledning
från statens sida att ingripa i företagens val av
transportlösningar. Kundernas krav måste få styras av de
fördelar som olika transportalternativ kan erbjuda (prop.
1987/88:50, bet. TU 13 och 17, rskr. 159 och 246). Utskottet
finner inte skäl att ompröva beslutet och avstyrker
motionsyrkandet.
I motion T614 (s) framhålls att de flesta fartyg använder
högsvavlig tjockolja som bränsle för sina motorer. Då oljan
förbränns bildas kraftigt förorenade rökgaser som släpps ut i
luften. Detta sker även då fartygen ligger vid kaj och har
motorerna i gång för elförsörjningens skull. Genom en
elanslutning av fartyg vid kaj skulle de besvärande
utsläppen
kunna minska.
Fartygsmotorer avger liksom bilmotorer de kraftigast
förorenade avgaserna vid kallstarter. Då ett fartyg elansluts
vid kaj och hjälpmotorerna för elförsörjning stoppas kan i vissa
fall dessa kallna på relativt kort tid. När motorerna startas
på nytt kan därför halten av föroreningar i avgaserna totalt
vara större än den skulle ha varit om motorerna varit i gång.
För färjetrafiken kan följaktligen en generell elanslutning vid
kaj framstå som en mindre värdefull metod för att minska
luftföroreningarna. Mot den angivna bakgrunden har
sjöfartsverket i en rapport om sjöfartens miljöeffekter
framhållit att avgasrening ger betydligt bättre miljöeffekter än
en elanslutning. Av det sagda följer att motionen avstyrks.
I motion T626 (s), med rubriken Flyttning av sjunkna
fartyg, framhålls att man i Eskilstuna kommun sedan år 1981
haft problem med ett sjunket fartyg som ligger på grunt vatten i
närheten av gästhamnen. Enligt motionärerna har kommunen inga
lagliga möjligheter att flytta fartyget. En ändring av lagen
(1986:371) om flyttning av fartyg i allmän hamn bör därför komma
till stånd.
Av proposition 1985/86:122 om flyttning av fartyg i allmän
hamn framgår att det finns bestämmelser som ger möjlighet att
skaffa undan, eller på liknande sätt ta hand om lämnade fartyg,
i flera olika författningar. Kungörelsen (1951:321) om
undanröjande av för sjöfarten eller fisket hinderliga vrak torde
inte vara tillämplig på det relaterade fallet. Som föredragande
departementschefen framhåller kan däremot kommunerna -- i ett
sådant fall som det här synes vara fråga om -- ingripa med stöd
av naturvårdslagen (1964:822) eller renhållningslagen (1979:596)
eller, om ägaren inte är känd och fartyget kan anses övergivet,
lagen (1918:163) med vissa bestämmelser om sjöfynd. I den mån
ersättning för flyttningen inte går att ta ut av ägare eller ur
fartyg får kostnaden -- understryks det i propositionen -- tas
ut av kommunen.
Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen synes --
med hänvisning till det anförda -- inte påkallad. Densamma
avstyrks följaktligen.
10 Vissa andra sjöfartspolitiska frågor med övervägande
internationell anknytning
Enligt motion T266 (m) får de statliga sjöfartsavgifterna
för fartyg som anlöper Göteborgs hamn inte sättas så högt att
hamnen förlorar sin internationella konkurrenskraft. Nuvarande
avgifter överstiger motsvarande avgifter i konkurrenthamnarna i
Skandinavien och på kontinenten, säger motionärerna. Anlöpen i
Göteborg genererar i dag inkomster som till stor del betalar
kostnaderna för andra mindre trafikerade hamnar.
I motion T647 (m) framhålls att farlederna huvudsakligen
skall svara mot sjöfartens och fiskets behov och att
avgiftsuttaget inte bör överstiga kostnaderna för drift av de
aktuella farlederna. I vissa fall bör övervägas -- fortsätter
motionärerna -- om inte tillsyn av farledsutprickning m.m. kan
skötas av den industri eller hamnförvaltning som har nytta av
leden. En motsvarande kostnadsreducering för utnyttjandet bör då
ske.
Som framgår av riksdagens trafikpolitiska beslut (prop.
1987/88.50 bil. 1, bet. TU17, rskr. 246) innebär det statliga
avgiftssystemet för sjöfarten att all utrikessjöfart drabbas
lika oavsett kostnaderna för farledshållningen i det enskilda
fallet. Detta leder på skilda håll till större intäkter än vad
som svarar mot sjöfartsverkets kostnader. Generellt sett gäller
att trafiken ger ett överskott längs väst- och sydkusten och ett
underskott längs ost- och Norrlandskusten. Kostnaderna för
farledshållningen kan emellertid inte i alla delar hänföras till
trafiken på enskilda hamnar och kan följaktligen inte
kostnadsföras på en specifik hamn. Fyrar,
radionavigeringsstationer, sjökartläggning, isbrytning,
tjänstefartyg m.m. utgör i väsentliga delar en gemensam kostnad.
Däremot kan kostnaderna för främst lotsning, lokal
farledsutmärkning, lokal sjökartläggning och del av
administrationen hänföras till speciella farleder där ytterst
hamnen har ett direkt intresse av förekommande kapacitets- och
servicenivå. Sjöfartsverkets kostnader för denna "lokala
farledshållning" uppskattades i den trafikpolitiska
propositionen till 250 milj.kr. Av den propositionen framgick
vidare att departementschefen mot den angivna bakgrunden hade
övervägt ett system som skulle innebära att hamnarna som kunder
köper vissa infrastrukturtjänster av sjöfartsverket. En effekt
av ett sådant system skulle bli att västkusthamnarna tjänade ca
70 milj.kr. För övriga hamnar skulle uppstå en motsvarande
merkostnad. Departementschefen såg vissa fördelar med en
omläggning av avgiftssystemet i angiven riktning men fann dock
att det trafikpolitiska målet att åstadomma en regional balans
talade för att bibehålla systemet med en generell
avgiftsutjämning.
Utskottet och riksdagen anslöt sig till departementschefens
uppfattning. Utskottet vidhåller för sin del denna uppfattning
och vill erinra om att sjöfartsverket enligt 8§ förordningen
(1977:1119) om farledsvaruavgift kan medge kommersiellt
betingade rabatter. Med det sagda avstyrks yrkande 6 i motion
T266 (m) och yrkande 10, i den del yrkandet gäller principerna
för debitering av sjöfartsavgifter, i motion T647 (m).
Enligt vad utskottet erfarit förekommer det på flera håll
utmed våra kuster att kommuner eller industriföretag svarar för
farledsutprickning och tillsyn av denna i sådana fall där
sambandet mellan trafiken och en viss hamn är otvetydigt.
Kostnaden härför ingår inte i beräkningsunderlaget för verkets
avgifter. Någon riksdagens åtgärd med anledning av yrkande 10 i
motion T647 (m), i nu berörd del, synes med hänvisning till det
anförda inte erforderlig, varför motionsyrkandet avstyrks i sin
helhet.
I motion T647 (m) framhålls att de bestämmelser som reglerar
sjöfarten måste anpassas så att konkurrensförutsättningarna blir
desamma som gäller för landtransportföretag. En översyn av
bemannings-, arbetstids- och tillsynsregler bör därför komma
till stånd.
Frågor som rör bemanning, arbetstid och tillsyn regleras i
bl.a. fartygssäkerhetslagen (1988:49) och sjöarbetstidslagen
(1970:105). Denna lagstiftning skall naturligtvis ses mot
bakgrund av att arbete till sjöss med nödvändighet -- inte minst
av säkerhetsskäl -- i åtskilliga avseenden skiljer sig från
arbete i land. Särregler kan därför inte undvaras. Det bör dock
vara en strävan att så långt möjligt söka utjämna skillnaderna.
Den nämnda lagstiftningen tillgodoser enligt utskottets mening
detta önskemål. Med det sagda avstyrker utskottet
motionsyrkandet.
11 Trafik- och energipolitiska aspekter på sjöfarten m.m.
I motion T217 (s) framhålls att kommunerna i Skåne genom
satsningar i hamnanläggningar och infrastruktur byggt upp ett
transportsystem med goda utsikter för framtiden.
Fartygstransporter är -- betonar motionärerna -- gynnsamma från
energi- och miljösynpunkt. Mycket mer av det svenska och
internationella transportarbetet skulle kunna göras med sjöfart.
I motion T228 (s) behandlas infrastruktursatsningar för
Norrbotten. Ett försummat område för sådana satsningar är enligt
motionärerna möjligheterna att utveckla kustsjöfarten. Ett
samarbete som de norrbottniska basindustriföretagen bedriver för
att gemensamt effektivisera transporterna visar att genom
måttliga investeringar på terminalområdet, 1 à 2 miljarder
kronor, kan stora möjligheter skapas att utveckla sjöfarten på
Norrlandshamnarna.
I motion T511 (fp) framhålls att en politik som syftar till
att bromsa den stigande energikonsumtionen är önskvärd och
ligger rätt i tiden. Den landbaserade godstrafiken bör därför i
högre grad än nu balanseras mot sjötransporter, som är ett
energisnålt sätt att frakta gods. För att ta hand om långväga
transporter är ett kust- och närsjöfartssystem ett alternativ,
både till vägtrafiken och järnvägen.
I motion T610 (mp) framhålls att Sverige är starkt beroende
av sjöfarten för de internationella transporterna. Med hänsyn
därtill och behovet att minska energianvändningen av miljöskäl,
och då i synnerhet fossila bränslen, vill motionärerna verka för
sjöfartens utveckling på landsvägstrafikens bekostnad. Det bör
finnas goda möjligheter att utöka såväl kustsjöfarten som den
internationella sjöfarten.
Effektiva sjötransporter är enligt utskottets mening av
strategisk betydelse för transportsektorn. Tillgången till
sjötransporter ger också -- som betonades i riksdagens
trafikpolitiska beslut år 1988 -- en ökad valfrihet för
näringslivet och därmed lägre transportkostnader. Även energi-
och miljöskäl talar -- som motionärerna framhåller -- för
sjöfarten. I proposition 1989/90:88 om vissa näringspolitiska
frågor framhöll kommunikationsministern att det inför 1990-talet
är viktigt att peka på den infrastruktur som redan finns
uppbyggd inom sjöfarten och som kan avlasta landtransporterna.
Utskottet delar denna uppfattning och ser positivt på det arbete
till främjande av den svenska kust- och närsjöfarten som utförs
av transportforskningsberedningen (TFB) och konsultföretaget
MariTerm AB.
Arbetet har resulterat i en nyligen framlagd förstudie som
behandlar förutsättningarna att bygga ut den svenska kust- och
närsjöfarten för parti- och styckegods (den s.k.
Ostkustpendeln). En orsak till att studien genomfördes var bl.a.
det stora intresse som ett antal industrier visat för
kustsjöfarten. Studien visar bl.a. att ett system med
mekaniserad lastning och lossning, baserat på växelflaket som
lastbärare, skulle bli kostnadsmässigt konkurrenskraftigt med
landtransportmedlen. Systemet skulle vidare ge en god
servicenivå vad avser antalet avgångar, transporttid,
leveranssäkerhet etc. samt medföra utomordentligt positiva
miljö- och samhällseffekter. Möjligheterna att fördjupa studien
och att övergå till ett projekt diskuteras bl.a. mellan
företrädare för TFB, avlastare, hamnarna och sjöfartsverket.
Mot bakgrund av den uppmärksamhet som de av motionärerna
behandlade frågorna sålunda ägnas synes något riksdagsuttalande
med anledning av motionerna inte erforderligt, varför yrkandena
härom avstyrks.
12 Lokaliseringsfrågor
I motionerna T238 (mp), T607 (c), T608 (c), T613 (fp), T617
(s), T634 (m) och T646 (v) framhålls att isbrytarflottan
eller delar av den bör förläggas till Härnösand. I motion T601
(c) framhålls att statsisbrytarna bör förläggas till norrländska
hamnar.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län har i en utredning
föreslagit omstationering till Härnösand av Atle-klassens tre
isbrytare, alternativt två av dem. Sjöfartsverket har i ett
remissyttrande över utredningen framhållit att denna till ingen
del beaktat vad som är rationellt och ekonomiskt för
isbrytarverksamhetens bedrivande. Som ett allvarligt problem vid
en omstationering till Härnösand pekar verket bl.a. på
personalsituationen. En flyttning dit skulle skapa utdragna
rekryteringsproblem för de nyckelbesättningar som finns på
isbrytarna. Omställningssvårigheterna skulle bli synnerligen
besvärande med hänsyn till den tid som det tar att
bygga upp erfaren specialistkompetens. Vidare framhåller verket
att den koppling som görs i utredningen mellan Lunde varv och
en stationering i Härnösand inte medför någon som helst fördel.
Verket upphandlar isbrytarunderhållet på årlig bas enligt helt
affärsmässiga principer och kan inte på förhand binda sig för
något enskilt varv. Även med en utbyggnad av varvets torrdocka,
som diskuteras i utredningen, blir denna i minsta laget för
Atle-isbrytarna.
Utskottet vill för sin del understryka vikten av att all
sjöfartsverkets verksamhet, även isbrytningen, drivs i så
rationella former som möjligt. Fördyringar av verksamheten
medför ökningar av de sjöfartsavgifter som handelssjöfarten har
att betala. Med hänvisning till det sagda och till de principer
som gäller för statsmakternas styrning av affärsverken avstyrker
utskottet motionsyrkandena.
I motionerna T604 (s) och T633 (c,m) behandlas
sjömätarflottans lokalisering. Motionärerna säger att
sjöfartsverket i en utredning sökt olika alternativ för
vinteruppläggning av sjömätningsfartygen Johan Nordenankar,
Jacob Hägg och Nils Strömcrona med anledning av förestående
avflyttning från Muskö. Verket har valt Norrköping som
lokaliseringsort trots att chefen för marinen förordar en
flyttning till Karlskrona. Enligt motionärerna är Karlskrona
lämpligare, eftersom besättningarna bor där och
vinteruppläggningen där kan ske i statlig regi. I Norrköping är
det däremot ett privat företag som skall svara för
vinterförvaringen.
I den mån underhåll av sjömätningsfartygen inte utförs av
den egna personalen upphandlas det, på samma sätt som gäller för
isbrytarunderhållet, på affärsmässiga grunder. Verket kan inte
på förhand binda sig vid någon myndighet eller något företag för
underhållet. Vidare gäller att verket ersätter chefen för
marinen för kostnaderna för besättningarna. Den kostnaden ingår
i beräkningsunderlaget, när Norrköping har valts som
förläggningsort. Verket har också gjort den bedömningen att en
förläggning till Norrköping ger värdefulla samordningsfördelar
och andra vinster i förhållandet mellan verkets huvudkontor och
fartygen.
Utskottet hänvisar till sitt ställningstagande till
motionsyrkandena om isbrytarflottans lokalisering och avstyrker
även de motionsyrkanden som nu är i fråga.
13 Hamnfrågor
I motion T220 (fp) framhålls att flera svenska hamnar bör
privatiseras.
I motion T629 (fp) framhålls att regeringen bör göra en
översyn av hamnväsendet och lämna förslag till riksdagen som
syftar till en ökad konkurrens i hamnväsendet och skapandet av
en rationell hamnstruktur.
I motion T647 (m) framhålls att de fackliga och kommunala
monopol som etablerats för hamnverksamhet på olika
platser måste bringas att upphöra och att fri etableringsrätt
skall gälla även på detta område.
Frågan om en statlig styrning av hamnverksamheten
behandlades i 1984 års budgetproposition. Föredragande
departementschefen framhöll att tidigare tankar på någon form av
tvingande statlig styrning av hamninvesteringar borde överges.
Också omsorgen om den kommunala självbestämmanderätten
motiverade en sådan inställning från statens sida. Hamnägaren,
med sitt ekonomiska ansvar för hamnen, borde också ha rätt att
så långt som möjligt själv bestämma över dennas verksamhet och
inriktning. Utskottet och riksdagen anslöt sig till denna
bedömning (prop. 1983/84:100 bil. 8, bet. TU 14, rskr. 197).
Utskottet finner inte skäl frångå detta riksdagsbeslut och
avstyrker därför de båda fp-yrkandena.
Med samma motivering avstyrker utskottet vidare yrkandet i
m-motionen.
14 Stöd till internationella färjeförbindelser
I motionerna T218 (c), T251 (c) och T639 (c) framhålls att den
politiska utvecklingen i Östeuropa har skapat ett behov av nya
färjeförbindelser mellan svenska och östeuropeiska hamnar. Under
ett uppbyggnadsskede av sådana förbindelser behövs statligt stöd
genom kreditgarantier eller på annat sätt.
Utskottet välkomnar sådana nya färjeförbindelser som
motionärerna avser men vill för sin del understryka att de måste
stödja sig på det transportbehov som finns. Något särskilt
statligt stöd för dessa transporter bör enligt utskottets
bestämda uppfattning inte komma i fråga. Motionsyrkandena
avstyrks följaktligen.
15 Vissa fritidsbåtsfrågor
I motion T610 (mp) yrkas att lämplig utbildning och behörighet
skall krävas för att få framföra segelfartyg som är minst sju
meter långt eller maskindrivet fartyg som har en maximal
hastighet på minst sju knop.
Enligt kungörelsen (1970:344) om kompetenskrav för förare
av större fritidsbåtar får fritidsbåt vars skrov har en
största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst
fyra meter föras endast av den som har skepparexamen. Enligt vad
utskottet erfarit avläggs ca 4500 skepparexamina varje år.
Omkring 80% av dessa avser fritidsbåtsägare. För förande av
fritidsbåtar som är mindre än dem som omfattas av den nämnda
kungörelsen finns inga direkta kompetenskrav utfärdade.
Sjöfartsverket har emellertid sedan år 1961 administrerat en
verksamhet som syftar till att stimulera fritidsbåtsförare att
frivilligt lära sig navigation och sjövägsregler. Bevis om
förvärvade kunskaper och färdigheter utfärdas i form av ett
förarintyg. I januari 1991 hade omkring 315000 sådana intyg
utfärdats. Sjöfartsverket har vidare tillsammans med Svenska
båtunionen, Svenska seglarförbundet och Svenska kryssarklubben
bildat en ideell förening med namnet Nämnden för
båtlivsutbildning. Nämnden fastställde våren 1989 vissa
kunskapskrav för förare av högfartsbåtar och utfärdar bevis om
förvärvade kunskaper i form av ett manöverintyg. Utbildningen
kom i gång under fjolåret och tillhandahålls -- i likhet med vad
som gäller för förarintygen -- i studieförbundens och
båtorganisationernas regi. Enligt vad utskottet erfarit har
företrädare för sjöfartsverket, polisen och båtorganisationerna
efter överläggningar inte funnit sig nu böra förorda införande
av obligatoriska kunskapskrav för förare av andra fritidsbåtar
än dem som omfattas av den nämnda kungörelsen. Antalet olyckor
med ifrågavarande typer av fritidsbåtar är relativt litet och
har under senare år inte ökat trots att antalet båtar ökat
kraftigt. I sammanhanget förtjänar nämnas att obligatorisk
ansvarsförsäkring för ägare av fritidsbåtar har aktualiserats i
olika sammanhang, bl.a. av lagutskottet, som behandlade frågan
senast i sitt betänkande 1989/90:LU15.
Trafiken med vissa fritidsbåtar är även enligt utskottets
mening av stor betydelse för säkerheten till sjöss. Utskottet
förutsätter därför att de frågor som motionärerna aktualiserar
fortsättningsvis noga följs av berörda myndigheter och
organisationer.
Vad utskottet sålunda anfört synes ägnat att i huvudsak
tillgodose syftet med motionsyrkandena. Dessa bör därför inte
föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.
Enligt motion T610 (mp) bör riksdagen besluta att
sjötrafikföreskrifter och teckenförklaring till sjökort
måste medföras på alla fartyg som framdrivs av maskineri eller
segel.
I motion T610 (mp) begärs vidare en översyn av
sjötrafikföreskrifterna. En kanotist bör ges samma rätt som en
liten motorbåt med stark motor, säger motionärerna.
Fritidsbåtar emellan finns inga regler som säger att små
skall vika för stora. Kravet på att sjötrafikföreskrifter och
teckenförklaring till sjökort skall medföras på alla fartyg är
enligt utskottets mening alltför långtgående. Med det sagda
avstyrks motionsyrkandena.
I motion T610 (mp) begärs också förbättringar av
sjösäkerhetsrådets olycksstatistik. Rådets årliga rapporter
har endast i undantagsfall -- säger motionärerna -- innehållit
uppgifter om personskador andra än dödsfall. Den bristen bör
omgående åtgärdas.
Enligt vad utskottet erfarit förklaras den av motionärerna
påtalade bristen av att andra olyckor än sådana med dödlig
utgång är relativt ovanliga och av att de rapporteras i mycket
liten utsträckning. Socialstyrelsen har tagit initiativ till ett
program inom vars ram en kartläggning av ifrågavarande olyckor
väntas kunna ske. Med det sagda avstyrks motionsyrkandet.
I motion T610 (mp) framhålls vidare att vissa förare av
fritidsbåtar gör sig skyldiga till vårdslöst beteende genom
t.ex. brott mot sjöväjningsreglerna, körning som i onödan
vållar besvär för andra båtar och fartyg samt körning som i
väsentlig grad stör andra människor eller miljö vid strand. Det
behövs relevanta sanktioner för att komma till rätta med dessa
störningar från fritidsbåtar, säger motionärerna.
I motion T615 (s) framhålls att man bör införa en
promillegräns för båtförare, hastighetsbegränsning för båtar vid
körning nära land och en åldersgräns för rätt att köra
snabbgående båtar.
Även i motion T631 (v) begärs att man inför en promillegräns
för förare av fritidsbåtar. Vidare vill motionärerna ha en
översyn av tillsyns-, kontroll- och sanktionsmöjligheterna med
avseende på båtlivet samt av geografiskt avgränsade
hastighetsbegränsningar.
I motion T616 (mp) begärs skärpta regler för motorbåtstrafik
inomskärs och i insjöar samt skärpta prestandanormer för
bulleregenskaper för motorbåtar.
I motion T616 (m) begärs vidare att sjöfartsverket får i
uppdrag att utforma regler för användning av s.k. Jet-Ski, dvs.
vattenskotrar.
I motion T650 (m) framhålls att övervakning, kontroll och
kraftfulla åtgärder krävs för att komma till rätta med avsaknad
av lanternor, smuggling, båtfylleri och busliv.
Regeringen har aviserat en proposition senare i vår om ändring
i sjölagen (sjöfylleri). I den departementspromemoria (Ds
1990:52 Sjöfylleri m.m.) som ligger till grund för propositionen
föreslås också en regel i sjölagen som anger att förare av
motordrivet fartyg skall behandla fartyget så att det inte
bullrar onödigt mycket eller i onödan släpper ut avgaser i sådan
mängd att de orsakar olägenheter. Vidare skulle regeln kunna
innehålla bestämmelser som anger att sjöfärder vad gäller
färdväg, hastighet och färdsätt i övrigt skall anpassas så att
inte omgivningen störs i onödan. Det innebär t.ex. att
sjöfärder, särskilt nattetid, inte i onödan skall ske i närheten
av bebyggelse eller andra båtar som ankrat upp. Det innebär
också att om sådana färder ändå måste ske så skall hastighet och
färdsätt i övrigt väljas på ett sådant sätt att färden orsakar
så små störningar som möjligt för omgivningen.
I en rapport till regeringen om sjöfartens miljöeffekter
föreslår sjöfartsverket att en fritidsbåt inte skall få
framföras med högre fart än 18 knop inom ett vattenområde intill
300 meter från närmaste land. Vidare föreslår verket bl.a. att
en motordriven fritidsbåt som kan uppnå en fart av 18 knop
endast skall få framföras av den som fyllt 15 år.
Naturvårdsverket har föreslagit ett totalförbud mot
vattenskotrar.
I proposition 1990/91:190 om en god livsmiljö framhålls att
sjöfartsverket tillsammans med naturvårdsverket och med hjälp av
en referensgrupp skall arbeta fram en åtgärdsplan för sjöfarten.
I planen skall bl.a. fritidsbåtstrafikens negativa miljöeffekter
behandlas.
I avvaktan på den nämnda propositionen om ändring i sjölagen
och resultatet av det arbete som sjöfartsverket m.fl. kommer att
utföra finner utskottet någon riksdagens åtgärd inte erforderlig
med anledning av motionsyrkandena, varför desamma avstyrks.
Enligt motion T631 (v) bör en lyxskatt eller miljöskatt
för "muskelbåtar" övervägas i syfte att främja båtlivets
utveckling.
Frågan om införande av en skatt på fritidsbåtar ägnades,
innan fritidsbåtsregistret infördes, ingående överväganden inom
regeringskansliet. Dessa gav vid handen att en sådan skatt är
förenad med betydande praktiska och administrativa problem.
Utskottet gör samma bedömning och avstyrker motionsyrkandet.
Enligt motion T631 (v) bör vidare -- i syfte att främja
båtlivets utveckling -- kontrollområden, skyddsområden och
militära områden med begränsat tillträde för utlänningar resp.
civila i allmänhet avvecklas i största möjliga utsträckning.
Möjligheterna härtill bör ses över, framhåller motionärerna.
Frågor av det berörda slaget regleras i lagen (1990:217) om
skydd för samhällsviktiga anläggningar (prop. 1989/90:54, FöU6,
rskr. 227) och en därtill anslutande förordning. Lagen antogs av
riksdagen i maj 1990 och föregicks av ett omfattande
utredningsarbete. Någon ytterligare översyn torde för närvarande
inte erfordras, varför yrkandet härom avstyrks.
16 Södertälje kanal
I motion T250 (fp) framhålls att fartygsstorlekarna i
Södertälje kanal skulle kunna öka väsentligt genom blygsamma
investeringar.
I motion T635 (s) framhålls vikten av att motorvägsbron över
Södertälje kanal har en segelfri höjd av 42 meter. Vidare finns
inom sjöfartsverket -- säger motionärerna -- förslag om vissa
begränsade arbeten i kanalen, till en kostnad av ca 30 milj.kr.,
som medför kraftigt ökad transportkapacitet. Lastkapaciteten
skulle kunna ökas med ca 40 à 50% eller från maximalt 8000
ton till närmare 12000 ton. Motionärerna betonar det angelägna
i att dessa arbeten utförs.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om den stora
betydelsen av Södertälje kanal för Mälarsjöfarten.
Sjöfartsverket nämner i sin treårsplan för åren 1991--1993
planer på en utbyggnad av Södertälje kanal för att göra det
möjligt för fartyg med en dödvikt av 10000 ton, i stället för
dagens 6000 ton, att trafikera Mälaren. Ett genomförande av
planerna bör enligt verket diskuteras med den s.k.
Mälarledskommittén. Planerna måste också ses i samband med
frågan om att återställa motorvägsbron över kanalen efter dess
haveri. Den frågan återkommer utskottet till senare i vår vid
sin behandling av vägfrågorna. Något riksdagsuttalande med
anledning av de båda motionerna synes mot bakgrund av det
anförda inte nu böra komma i fråga, varför yrkandena härom
avstyrks.
17 Flottning
I motion T238 (mp) anförs att det finns anledning, med hänsyn
bl.a. till den mycket negativa utvecklingen på miljöområdet, att
pröva möjligheterna att i lämpliga fall övergå till flottning.
Enligt motionen bör en samlad översyn av flottningens framtida
möjligheter -- och av vilka stimulansåtgärder som skulle kunna
bli aktuella -- utföras av kommunikationsdepartementet.
Riksdagen beslutade år 1979 att konsekvenserna av en
nedläggning av löstimmerflottningen i landet borde bli föremål
för en allsidig bedömning (bet. TU 1978/79:28, rskr. 434).
Utskottet konstaterade med anledning härav att det endast var i
Klarälven som flottningen var företagsekonomiskt motiverad (bet.
TU 1981/82:22, rskr. 256). Några särskilda statliga insatser
fann inte utskottet motiverade.
Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan. Eventuella
initiativ för att utveckla flottningen får i första hand tas av
berörda intressenter. Motionsyrkandet avstyrks med hänvisning
till det anförda.
I motion T619 (v) framhålls att flottningen på Klarälven
kommer att upphöra. Företagsekonomiska kalkyler och den
förlust av energiråvara som barkningen av timret inför
flottningen medför anses tala mot en fortsatt flottning. På
senare år har emellertid nya värderingar funnit sin plats i
politiken som inte självklart låter de strikt företagsekonomiska
kalkylerna väga tyngst. Alltmer lyfts miljöskäl,
samhällsekonomiska aspekter och sårbarhetsgrad in i den samlade
avvägningen. Att flytta över den flottade timmervolymen till
lastbil är ett miljöovänligare alternativ, säger motionärerna.
Deras yrkande är att riksdagen hos regeringen begär förslag som
garanterar fortsatt flottning på Klarälven.
Enligt vad utskottet erfarit har Stora Skog AB beslutat att
fr.o.m. maj 1991 inte längre tillföra något flottgods till
Trysil- och Klarälvens vattensystem. Eftersom företaget i dag är
den enda flottgodsägaren betyder detta att år 1991 blir den
sista flottningssäsongen på dessa älvar. I dag flottas ca 100 à
120000 kubikfot norsk massaved från Trysil och
Engerdalsområdet på älven. Skoghallsverken, med en årlig
förbrukning på 1,6 miljoner kubikfot, är den enda industri som
tar emot flottningsvirke. Stora kommer även i fortsättningen att
ta hand om detta norska virke och destinera det dels till
Kvarnsveden och Skutskär, dels till Gruvön och Skoghall. I
båda fallen kommer järnväg att utnyttjas och inte i annat än
extrema undantagsfall kommer virket att köras på bil genom
Klarälvsdalen. När flottningen i Trysil- och Klarälven upphör
innebär det enligt Stora Skog att två norska och nio svenska
kraftstationer kan köras effektivare. Därmed kan i genomsnitt
ytterligare ca 16000 megawattimmar per år tas ut ur dessa
kraftstationer. I dag finns ingen användning för barken, där den
ligger vid flottledsavlägg, uppger företaget vidare. Vid
Skoghallsverken och Gruvön finns däremot möjligheter och behov
av att ersätta delar av oljebehovet med biobränsle, såsom t.ex.
bark. Den aktuella barkvolymen, ca 9000 kubikfot, beräknas
kunna ersätta ca 1200 m3 olja per år. Omläggningen från
flottning till ett bil/järnvägssystem innebär å andra sidan ett
ökat energibehov med ca 550 m3 olja per år. Totalt innebär
den effektivare användningen av kraftstationerna och
barkanvändningen en besparing på mellan 2400 och 4600 m3
olja per år.
De sålunda återgivna uppgifterna synes enligt utskottets
mening inte tala för fortsatt flottning på Klarälven i enlighet
med motionärernas önskan. Under alla förhållanden är det en
fråga i första hand för berörda intressenter. Med det sagda
avstyrker utskottet motionen.
18 Övriga frågor
I motion T627 (s) behandlas boendemiljön för
ombordanställda. Motionärerna framhåller att bestämmelserna om
besättningsutrymmen i fartyg bör ändras i syfte att snarast
uppnå mera "land"-liknande förhållanden. Sådana
standardförbättringar bör avse rätt till enkelhytt, hyttstandard
med hygienutrymmen och tillgång till dagsljus i hytter, mässar
och dagrum.
7 § fartygssäkerhetslagen (1988:49) har följande lydelse:
Ett fartyg skall erbjuda de ombordanställda en
tillfredsställande bostads- och fritidsmiljö. Där skall i
behövlig omfattning finnas sovrum, dagrum, måltidsrum, kök,
motsvarande utrymmen för personlig hygien, sjukrum och andra
särskilt inrättade utrymmen för de ombordanställdas personliga
behov, bekvämlighet och trevnad. Alla dessa utrymmen skall vara
tillräckligt stora och inredda och utrustade på lämpligt sätt.
Närmare föreskrifter meddelas av sjöfartsverket. Verket
arbetar för närvarande med sådana föreskrifter, vilka är avsedda
att ersätta sjöfartsverkets kungörelse om bostäder och
ekonomilokaler m.m. på fartyg, 1970:A4. Utskottet förutsätter
att verket i sitt arbete med de nya föreskrifterna överväger
önskemål av det slag som motionärerna framställer. Någon
riksdagens åtgärd synes med hänvisning till det anförda inte
erforderlig med anledning av motionen, varför densamma avstyrks.
I motion T931 (c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till ett nytt anslag för statligt stöd till
skärgårdstrafik. Stödets konstruktion bör enligt motionärerna
utformas i enlighet med de regler som tidigare gällt för stöd
till sådan trafik.
Riksdagen beslutade år 1986 att avveckla driftstödet till
den lokala och regionala kollektivtrafiken. Ett bidrag till
skärgårdstrafik utgjorde en del av detta stöd. Utskottet är inte
berett att förorda att skärgårdsstödet återinförs och avstyrker
därför motionsyrkandet.
19 Hemställan
Utskottet hemställer
Inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet m.m.
1. beträffande sjöfartsverkets bemanning av Stockholms
skärgård
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T245 yrkande 1,
1990/91:T631 yrkande 2 i denna del och 1990/91:T650 yrkande 3 i
denna del godkänner den inriktning av sjöfartsverkets verksamhet
i motsvarande del under perioden 1991--1993 som förordas i
propositionen,
res. 1 (v)
2. beträffande allmän farled över Rödkobbsfjärden
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T603,
1990/91:T638, 1990/91:T650 yrkande 2 och 1990/91:T919 yrkande 2
godkänner den inriktning av sjöfartsverkets verksamhet i denna
del under perioden 1991--1993 som förordas i propositionen,
res. 2 (v, mp)
3. beträffande isbrytning i Mälaren
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:T250 yrkande 7
godkänner den inriktning av sjöfartsverkets verksamhet i denna
del under perioden 1991--1993 som förordas i propositionen,
4. beträffande inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet
i övrigt
att riksdagen godkänner den inriktning av sjöfartsverkets
verksamhet under perioden 1991--1993 som förordas i
propositionen och som inte omfattas av vad utskottet hemställt
ovan,
5. beträffande resultatmål m.m.
att riksdagen godkänner de resultat-, pris- och soliditets-
samt servicemål för sjöfartsverkets verksamhet som förordas i
propositionen för perioden 1991--1993,
6. beträffande investeringar m.m.
att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om
sjöfartsverkets investeringar under perioden 1991--1993 samt
bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån,
Anslagsfrågor m.m.
7. beträffande medelsanvisning för ersättning till
sjöfartsverket för vissa tjänster m.m.
att riksdagen till Ersättning till sjöfartsverket för vissa
tjänster för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
74200000 kr.,
8. beträffande betalningsansvaret för isbrytningens
bränslekostnader
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T618,
1990/91:T629 yrkande 6 och 1990/91:T643 godkänner vad som härom
anförs i propositionen,
res. 3 (v)
9. beträffande fritidsbåtsregister
att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med
avslag på motionerna 1990/91:T611, 1990/91:T612 och 1990/91:T629
yrkandena 7 och 8 samt 1990/91:T647 yrkande 15 till
Fritidsbåtsregister för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.,
res. 4 (m, fp)
10. beträffande höjning av avgiften till
fritidsbåtsregistret
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T606 och 1990/91:T623,
11. beträffande förändringar av fritidsbåtsregistret
att riksdagen avslår motion 1990/91:T610 yrkande 11,
res. 5 (mp)
12. beträffande statsbidrag till vissa lastbilsföretag
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T260 yrkandena
2 och 4 samt 1990/91:T262 yrkande 5 i denna del godkänner vad
som anförs i propositionen om statsbidraget till vissa
lastbilsföretag för merkostnader i godstransporterna till och
från Gotland,
res. 6 (c, v, mp)
13. beträffande medelsanvisning för transportstöd för
Gotland
att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med
avslag på motionerna 1990/91:T215 yrkande 8, 1990/91:T636
yrkande 1, 1990/91:T640 yrkande 2 i denna del och 1990/91:T645
yrkande 2 till Transportstöd för Gotland för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 69000000 kr.,
res. 7 (c, v, mp)
14. beträffande översyn av färjetrafiken på Gotland
att riksdagen lämnar motionerna 1990/91:T211 yrkande 16,
1990/91:T260 yrkandena 3 och 5, 1990/91:T262 yrkandena 1, 4 och
6, 1990/91:T602, 1990/91:T624, 1990/91:T628, 1990/91:T630,
1990/91:T636 yrkande 3, 1990/91:T640 yrkande 1 och 1990/91:T645
yrkande 1 utan vidare åtgärd,
15. beträffande medelsanvisning för handelsflottans
pensionsanstalt
att riksdagen till Handelsflottans pensionsanstalt för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
16. beträffande medelsanvisning för handelsflottans
kultur- och fritidsråd m.m.
att riksdagen till Handelsflottans kultur- och fritidsråd
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
17. beträffande finansiering av handelsflottans kultur-
och fritidsråd
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:T249 yrkande 15
godkänner vad som härom anförs i propositionen,
res. 8 (v)
18. beträffande medelsanvisning för ersättning till viss
kanaltrafik m.m.
att riksdagen till Ersättning till viss kanaltrafik m.m.
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
59780000 kr.,
19. beträffande införande av en passageavgift för
Vänersjöfart
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T247 yrkande 3,
1990/91:T605 yrkande 1, 1990/91:T620, 1990/91:T621 och
1990/91:T632 godkänner vad som härom anförs i propositionen,
res. 9 (c, v, mp)
20. beträffande ett svenskt internationellt
fartygsregister
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T211 yrkande 17,
1990/91:T629 yrkande 1 och 1990/91:T647 yrkande 2,
res. 10 (m, fp)
21. beträffande gemensamma nordiska regler för de
internationella registren
att riksdagen avslår motion 1990/91:T647 yrkande 4,
res. 11 (m, fp)
22. beträffande svensk medverkan i ett gemensamt
europeiskt kvalitetsregister
att riksdagen avslår motion 1990/91:T609 yrkande 2,
res. 12 (c)
23. beträffande förbud för internationellt registrerade
fartyg att trafikera nordiska farvatten
att riksdagen avslår motion 1990/91:T647 yrkande 3,
24. beträffande EGs sjöfartspolitik
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T609 yrkande 4 och
1990/91:T647 yrkande 6,
25. beträffande flagglagen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T609 yrkande 1,
1990/91:T629 yrkande 4 och 1990/91:T647 yrkande 7,
res. 13 (m, fp, c)
26. beträffande medelsanvisning för stöd till svenska
rederier
att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med
avslag på motionerna 1990/91:T629 yrkande 3 och motion
1990/91:T647 yrkande 5 i denna del till Stöd till svenska
rederier för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
5000000 kr.,
res. 14 (m, fp)
27. beträffande medelsanvisning för bidrag till svenska
rederier
att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med
avslag på motionerna 1990/91:T211 yrkande 29, 1990/91:T629
yrkande 2 och 1990/91:T647 yrkande 5 i denna del till Bidrag
till svenska rederier för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 550000000 kr.,
res. 15 (m, fp)
28. beträffande värdesäkring av sjöfartsstödet
att riksdagen avslår motion 1990/91:T609 yrkande 3,
res. 16 (c, mp)
Miljö- och säkerhetsfrågor avseende handelssjöfarten
29. beträffande allmänna krav på miljösäkrare
fartygstransporter
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T625 yrkandena 1 och
4, 1990/91:T641 yrkande 1 och 1990/91:T647 yrkande 14,
30. beträffande analys av färjetrafiken mellan Sverige och
Finland
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T644 yrkande 1 och
1990/91:T650 yrkande 1,
31. beträffande miljöavtal mellan myndigheter och
rederier
att riksdagen avslår motion 1990/91:T644 yrkande 2,
32. beträffande dubbla bottnar på tankfartyg m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T605 yrkande 2,
1990/91:T610 yrkande 4 och 1990/91:T641 yrkande 2,
res. 17 (c, v, mp)
33. beträffande tredubbla skott och dubbla bottnar
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T648 yrkande 2 och
1990/91:T649 yrkande 2,
res. 18 (mp)
34. beträffande förbud mot större tankfartyg i Östersjön
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T610 yrkande 3,
1990/91:T648 yrkande 1 och 1990/91:T649 yrkande 1,
res. 19 (mp)
35. beträffande anmälningsplikt före infart i Mälaren
att riksdagen avslår motion 1990/91:T651,
36. beträffande anmälningsplikt för transporter av farligt
gods genom Öresund
att riksdagen avslår motion 1990/91:T642,
38. beträffande trafikledning i Östersjön
att riksdagen avslår motion 1990/91:T641 yrkande 3,
39. beträffande åtgärder för att underlätta spårning av
olagliga oljeutsläpp
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T648 yrkande 3 och
1990/91:T649 yrkandena 3 och 4,
40. beträffande inspektionsverksamhet
att riksdagen avslår motion 1990/91:T625 yrkandena 2 och 3,
43. beträffande elanslutning av fartyg vid kaj
att riksdagen avslår motion 1990/91:T614,
44. beträffande flyttning av sjunkna fartyg
att riksdagen avslår motion 1990/91:T626,
Vissa andra sjöfartspolitiska frågor med övervägande
internationell anknytning
45. beträffande sjöfartsavgifterna m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T266 yrkande 6 och
1990/91:T647 yrkande 10,
46. beträffande översyn av bemanningsregler m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:T647 yrkande 8,
47. beträffande trafik- och energipolitiska aspekter på
sjöfarten m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T217 i denna del,
1990/91:T228 i denna del, 1990/91:T511 yrkande 1 och
1990/91:T610 yrkande 1,
49. beträffande sjömätarflottans lokalisering
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T604 och 1990/91:T633,
Hamnfrågor
50. beträffande privatisering av hamnar m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T220 yrkande 3 i denna
del och 1990/91:T629 yrkande 5,
res. 26 (fp)
51. beträffande monopol för hamnverksamhet
att riksdagen avslår motion 1990/91:T647 yrkande 9,
res. 27 (m)
Stöd till internationella färjeförbindelser
52. beträffande stöd till internationella
färjeförbindelser
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T218 yrkande 4,
1990/91:T251 yrkande 2 och 1990/91:T639,
res. 28 (c)
Vissa fritidsbåtsfrågor
53. beträffande kompetenskrav för förare av större
fritidsbåtar
att riksdagen avslår motion 1990/91:T610 yrkandena 7 och 8,
res. 29 (mp)
54. beträffande sjötrafikföreskrifter och teckenförklaring
till sjökort m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:T610 yrkandena 9 och 10,
res. 30 (mp)
56. beträffande störningar från fritidsbåtar
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T610 yrkande 13,
1990/91:T615, 1990/91:T616, 1990/91:T631 yrkande 1 och yrkande 2
i denna del samt 1990/91:T650 yrkande 3 i denna del,
res. 32 (v, mp)
57. beträffande lyxskatt för "muskelbåtar"
att riksdagen avslår motion 1990/91:T631 yrkande 2 i denna
del,
res. 33 (v)
58. beträffande skyddsområden m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:T631 yrkande 2 i denna
del,
res. 34 (v)
Södertälje kanal
59. beträffande Södertälje kanal
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T250 yrkande 6 och
1990/91:T635 yrkande 2,
Flottning
60. beträffande översyn av flottningens framtida
möjligheter
att riksdagen avslår motion 1990/91:T238 yrkande 8,
res. 35 (v, mp)
61. beträffande flottningen på Klarälven
att riksdagen avslår motion 1990/91:T619,
res. 36 (v)
Övriga frågor
62. beträffande boendemiljön för ombordanställda
att riksdagen avslår motion 1990/91:T627,
63. beträffande statligt stöd till skärgårdstrafik
att riksdagen avslår motion 1990/91:T931 yrkande 1.
res. 37 (c, v)
Stockholm den 7 mars 1991
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
Närvarande: Birger Rosqvist (s), Ove Karlsson (s), Olle
Östrand (s), Elving Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s), Görel
Bohlin (m), Margit Sandéhn (s), Sten-Ove Sundström (s), Sten
Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c),
Viola Claesson (v), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s), Yngve
Wernersson (s), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp).
Reservationer
1. Sjöfartsverkets bemanning av Stockholms skärgård (mom.1)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "motsvarande del"
bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det angeläget att främja en bättre
utveckling av båtlivet och delar därför motionärernas
uppfattning att sjöfartsverkets bemanning i Stockholms skärgård
inte får minska. Tvärtom bör bemanningen kraftigt förbättras.
Bemannade lots- och fyrplatser innebär en vakthållning mot de
tunga högfartsbåtar som tyvärr i alltför hög grad hotar miljö
och säkerhet, liksom energi- och naturresurser, och som ofta
uppträder störande och hotande gentemot andra fartyg, djur och
natur.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet
med motionsyrkandena torde få anses tillgodosett -- bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande sjöfartsverkets bemanning av Stockholms
skärgård
att riksdagen med anledning av vad som anförs i propositionen
om inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet i denna del under
perioden 1991--1993 samt motionerna 1990/91:T245 yrkande 1,
1990/91:T631 yrkande 2 i denna del och 1990/91:T650 yrkande 3 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,
2. Allmän farled över Rödkobbsfjärden (mom.2)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Som framgår" och slutar med "i fråga" bort ha
följande lydelse:
Sjöfartsverkets ansvar för farledsverksamheten får enligt
utskottets mening inte innebära att farleder anläggs i strid mot
övergripande miljöintressen. Det ingrepp i en skärgårdsnatur av
oskattbart värde för framtiden, både från yrkesfiskets och det
rörliga friluftslivets synpunkt, som skulle bli följden om
sjöfartsverkets planer fullföljs, står i uppenbar strid mot
naturresurslagens intentioner att mark- och vattenområden av
aktuellt slag skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som
kan påverka områdenas karaktär eller skada naturmiljön. Det är
enligt utskottets bestämda uppfattning ett nationellt intresse
att Rödkobbsfjärden skyddas mot ett så omfattande ingrepp som
det här är fråga om.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att
motionerna T603 (c), T638 (fp) och T919 yrkande 2 tillstyrks,
medan syftet med motion T650 (m) yrkande 2 torde få anses
tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande allmän farled över Rödkobbsfjärden
att riksdagen med anledning av vad som anförs i propositionen
om inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet i denna del under
perioden 1991--1993 och motion 1990/91:T650 yrkande 2 samt med
bifall till motionerna 1990/91:T603, 1990/91:T638 och
1990/91:T619 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet härom anfört,
3. Betalningsansvaret för isbrytningens bränslekostnader
(mom.8)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "motionsyrkandena
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan för sin del inte godta regeringens förslag att
betalningsansvaret för isbrytningens bränslekostnader överförs
från statens till handelssjöfartens betalningsansvar. Staten bör
således enligt utskottets mening även i fortsättningen ha det
fulla betalningsansvaret för dessa kostnader.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att syftet med
motionsyrkandena torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande betalningsansvaret för isbrytningens
bränslekostnader
att riksdagen med anledning av vad som i propositionen anförs
härom samt motionerna 1990/91:T618, 1990/91:T629 yrkande 6 och
1990/91:T643 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,
4. Fritidsbåtsregister (mom.9)
Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl
(fp), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottet har" och slutar med "medelsanvisning
tillstyrks" bort ha följande lydelse:
Fritidsbåtsregistret fortsätter att ta statliga resurser i
anspråk på ett sätt som inte avsågs när det inrättades. Polis
och kustbevakning har lagt ned stora resurser på att inkassera
den statliga registeravgiften om 30 kr., till förfång för
viktigare arbetsuppgifter. Utskottet konstaterar med förvåning
att sjöfartsverket, enligt regeringens tankegångar, skall
finansiera kostnaderna för registret genom upplåning i
riksgäldskontoret i den mån registeravgifterna inte räcker till.
Statlig kreditgivning bör enligt utskottets mening användas för
produktivare ändamål än en onödig, byråkratisk apparat. Någon
reell kontroll av registrerade båtar förekommer inte, och genom
falskregistrering har skapats nya möjligheter att på ett fullt
legalt sätt ändra ägarförhållanden för stulna båtar. Utskottet
delar sålunda motionärernas uppfattning att fritidsbåtsregistret
bör avskaffas, att lagen därom bör upphävas och att regeringens
förslag till medelsanvisning bör avslås. Regeringen bör snarast
möjligt förelägga riksdagen förslag om upphävande av lagen i
fråga.
Utskottet tillstyrker följaktligen motionerna T612 (m)
yrkande 2 och T629 (fp) yrkande 8 och avstyrker regeringens
förslag till medelsanvisning.
Vad utskottet nu anfört -- och som torde tillgodose syftet
med motionerna T611 (m), T612 (m) yrkande 1, T629 (fp) yrkande 7
och T647 (m) yrkande 15 -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande fritidsbåtsregister
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T612 yrkande
2 och 1990/91:T629 yrkande 8 samt med anledning av motionerna
1990/91:T611, 1990/91:T612 yrkande 1, 1990/91:T629 yrkande 7 och
1990/91:T647 yrkande 15 avslår regeringens förslag till
medelsanvisning för fritidsbåtsregister och som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
5. Förändringar av fritidsbåtsregistret (mom.11)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "avstyrks
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att
fritidsbåtsregistret bör begränsas så att mindre segelbåtar och
långsamtgående motorbåtar inte tas med. De föreslagna gränserna,
7 meters längd eller 7 knops hastighet, finner utskottet väl
valda eftersom de ansluter till internationella regler vad
gäller lanternor m.m. Genom en sådan begränsning torde
fritidsbåtsregistret bli mer hanterligt och mindre byråkratiskt,
utan att nyttan med registret i någon påtaglig grad försämras.
Utskottet förordar därför att fritidsbåtsregistret förändras på
det sätt som motionärerna föreslår.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att
motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande förändringar av fritidsbåtsregistret
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T610 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,
6. Statsbidraget till vissa lastbilsföretag (mom.12)
Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v) och
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Gotlandstillägget och" och slutar med "fråga,
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det anmärkningsvärt att regeringen föreslår
ett slopande av det särskilda statsbidraget till vissa
lastbilsföretag innan man utrett frågan huruvida
Gotlandstillägget skall behållas. Det särskilda statsbidraget är
ju en följd av Gotlandstilläggets tillkomst. Utskottet motsätter
sig ifrågavarande besparing.
Med det anförda tillstyrker utskottet yrkande 2 i motion
T260 (s). Utskottets ställningstagande innebär att syftet med
yrkande 4 i samma motion och yrkande 5, i den del som nu är i
fråga, i motion T262 (mp) torde få anses tillgodosett.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:
12. beträffande statsbidraget till vissa lastbilsföretag
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T260 yrkande 2
samt med anledning av vad som anförs i propositionen om
statsbidraget till vissa lastbilsföretag för merkostnader i
godstransporterna till och från Gotland och motionerna
1990/91:T260 yrkande 4 och 1990/91:T262 yrkande 5 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,
7. Medelsanvisning för transportstöd till Gotland (mom.13)
Under förutsättning av bifall till reservation 6
Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v) och
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Departementschefen framhåller" och slutar med
"anslaget avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att riksdagen
under anslaget bör anvisa 6 milj.kr. utöver det belopp
regeringen föreslagit eller 75 milj.kr. Motionerna T215 (c)
yrkande 8, T640 (v) yrkande 2, i den del som nu är i fråga, och
1990/91:T645 yrkande 2 tillstyrks följaktligen. Syftet med
motion T636 (fp) yrkande 1 torde genom utskottets
ställningstagande få anses i väsentlig mån tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande
lydelse:
13. beträffande medelsanvisning för transportstöd till
Gotland
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T215 yrkande
8, 1990/91:T640 yrkande 2 i denna del och 1990/91:T645 yrkande 2
samt med anledning av regeringens förslag och motion
1990/91:T636 yrkande 1 till Transportstöd för Gotland för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 75000000
kr.,
8. Finansiering av Handelsflottans kultur- och fritidsråd m.m.
(mom.17)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "förslag
tillstyrks" bort ha följande lydelse:
HKF har i anslagsframställning för nästa budgetår beräknat
utgifterna till 17,9 milj.kr. före pris- och löneomräkning under
budgetåret 1991/92 samt hemställt att för budgetåren
1991/92--1993/94 ytterligare medel beviljas motsvarande en
procent av fyravgifterna, eller ca 2,5 milj.kr. Med hänsyn till
den stora betydelsen av HKFs kultur- och fritidsverksamhet för
sjöfolket ansluter sig utskottet till detta förslag.
Vad utskottet nu anfört -- och som torde tillgodose syftet
med motionsyrkandet -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande
lydelse:
17. beträffande medelsanvisning för Handelsflottans
kultur- och fritidsråd m.m.
att riksdagen med anledning av vad som anförs härom i
propositionen och motion 1990/91:T249 yrkande 15 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Införande av en passageavgift för Vänersjöfart (mom.19)
Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v) och
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Utskottet delar" och på s. 24 slutar med "förslag
tillstyrks" bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag om införande av en passageavgift för
Vänersjöfart är en följd av dess förslag att minska anslaget
till Trollhätte kanalverk med 10 milj.kr. i jämförelse med
anslaget för innevarande budgetår eller med hela 19,1 milj.kr. i
förhållande till kanalverkets anslagsäskande. Som framhålls i
motion T620 (s) är det inte sannolikt att kanalverket, med tanke
på konkurrensen från andra transportmedel, kan ta ut de
avgiftsökningar som regeringens förslag leder till. Om
avgifterna ökas är risken mycket stor att godset inte fraktas på
Vänern utan i stället på väg, något som från miljö- och
samhällssynpunkt vore mycket olyckligt. Utskottet motsätter sig
sålunda regeringens förslag.
Utskottet delar vidare den i motionerna uttalade
uppfattningen att Vänersjöfarten bör stödjas så att den även i
fortsättningen kan konkurrera med landsvägstrafiken. En
utredning för att finna former för detta stöd bör tillsättas.
Vidare finner även utskottet det angeläget att man tillsätter en
utredning om trafikvalsstyrning i Vänerregionen med inriktning
på att minimera riskerna för olyckor inom tättbebyggt område och
i närheten av dricksvattentäkter.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna T605 (c)
yrkande 1 och T632 (mp). Syftet med övriga motionsyrkanden som
nu är i fråga torde genom utskottets ställningstagande få anses
tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande
lydelse:
19. beträffande införande av en passageavgift för
Vänersjöfart
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T605 yrkande
1, 1990/91:T621 och 1990/91:T632 samt med anledning av vad som i
propositionen anförs härom och motionerna 1990/91:T247 yrkande 3
och 1990/91:T620 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,
10. Ett svenskt internationellt fartygsregister (mom.20)
Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl
(fp), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "avstyrks
följaktligen" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig helt till de överväganden som enligt
motionerna talar för att Sverige bör införa ett internationellt
fartygsregister. Enligt utskottets mening bör regeringen
skyndsamt förelägga riksdagen förslag härom.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att
motionsyrkandena tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande
lydelse:
20. beträffande ett svenskt internationellt
fartygsregister
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T211 yrkande
17, 1990/91:T629 yrkande 1 och 1990/91:T647 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
11. Gemensamma nordiska regler för de internationella
registren (mom.21)
Under förutsättning av bifall till reservation 10
Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl
(fp), Tom Heyman (fp) och Anders Castberger (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "Av utskottets" och slutar med "motionsyrkandet
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsyrkanden om
att regeringen skyndsamt bör förelägga riksdagen förslag om ett
svenskt internationellt fartygsregister. Enligt utskottets
mening bör regeringen parallellt med arbetet på ett sådant
förslag ta upp förhandlingar med övriga nordiska länder om
gemensamma regler för de nordiska, internationella
fartygsregistren.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att
motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande
lydelse:
21. beträffande gemensamma nordiska regler för de
internationella registren
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T647 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,
12. Svensk medverkan i ett gemensamt europeiskt
kvalitetsregister (mom.22)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "Vidare avstyrker" och slutar med "europeiskt
kvalitetsregister" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det dock angeläget att man söker
komma framåt i frågan om ett internationellt register för
svenska fartyg. Av särskilt intresse är de förberedelser som
företas inom EG för att åstadkomma ett internationellt
kvalitetsregister på en gemensam europeisk grund. En sådan
lösning kan ha flera fördelar. Sjöfartens utpräglat
internationella karaktär gör det rimligt att Sverige söker en
lösning inom en gemensam europeisk ram. Enligt utskottets mening
skulle det vara onaturligt om Sverige stod vid sidan av en sådan
utveckling. Det är angeläget att överläggningar snarast kommer
till stånd, dels mellan berörda parter, dels med EG, om
förutsättningarna för en lösning enligt en sådan gemensam
europeisk modell.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motion
T609 (c) yrkande 2 tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande
lydelse:
22. beträffande svensk medverkan i ett gemensamt
europeiskt kvalitetsregister
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T609 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,
13. Flagglagen (mom.25)
Elving Andersson (c), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö
(m), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c), Tom Heyman (m) och
Anders Castberger (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Flagglagen begränsar enligt utskottets mening på ett högst
olyckligt sätt de svenska rederiernas handlingsfrihet när det
gäller att disponera tonnaget. Detta innebär nackdelar på en
marknad där flexibilitet och rörlighet är viktiga
förutsättningar för framgång. Regeringen bör därför utan
dröjsmål förelägga riksdagen förslag om upphävande av lagen.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som torde tillgodose
syftet med motionsyrkandena -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande
lydelse:
25. beträffande flagglagen
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:T609 yrkande
1, 1990/91:T629 yrkande 4 och 1990/91:T647 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
14. Medelsanvisning för stöd till svenska rederier (mom.26)
Under förutsättning av bifall till reservation 10
Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl
(fp), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "i fråga" bort ha
följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsyrkanden om
att regeringen bör förelägga riksdagen förslag om införande av
ett svenskt internationellt fartygsregister. Så har skett i
förvissning om att subventioner inte är rätta vägen att gå för
att stärka den svenska sjöfartsnäringens internationella
konkurrenskraft. Det är mot bakgrund av det anförda följdriktigt
att utskottet tillstyrker motionsyrkandet om avslag på
regeringens förslag till medelsanvisning för stöd till svenska
rederier.
Vidare tillstyrker utskottet yrkandet i motion T647 (m), i
den del som nu är i fråga, om att det statliga bidraget till
svenska rederier bör upphöra.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande
lydelse:
26. beträffande medelsanvisning för stöd till svenska
rederier
att riksdagen dels med bifall till motion 1990/91:T629
yrkande 3 avslår regeringens förslag, dels med bifall till
motion 1990/91:T647 yrkande 5 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
15. Medelsanvisning för bidrag till svenska rederier
(mom.27)
Under förutsättning av bifall till reservation 10
Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl
(fp), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Utskottet är" och på s. 28 slutar med "i fråga" bort
ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsyrkanden om
att regeringen bör förelägga riksdagen förslag om införande av
ett svenskt internationellt fartygsregister. Så har skett i
förvissning om att subventioner inte är rätta vägen att gå för
att stärka den svenska sjöfartsnäringens internationella
konkurrenskraft. Det är mot bakgrund av det anförda följdriktigt
att utskottet tillstyrker motionsyrkandena om avslag på
regeringens förslag till medelsanvisning för bidrag till svenska
rederier.
Vidare tillstyrker utskottet yrkandet i motion T647 (m), i
den del som nu är i fråga, om att det statliga bidraget till
svenska rederier bör upphöra.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande
lydelse:
27. beträffande medelsanvisning för bidrag till svenska
rederier
att riksdagen dels med bifall till motionerna 1990/91:T211
yrkande 29 och 1990/91:T629 yrkande 2 avslår regeringens förslag
till medelsanvisning, dels med bifall till motion
1990/91:T647 yrkande 5 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet härom anfört,
16. Värdesäkring av sjöfartsstödet (mom.28)
Elving Andersson (c), Rune Thorén (c) och Roy Ottosson (mp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "I likhet" och slutar med "avstyrks följaktligen"
bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening angeläget att det stöd som
lämnas från anslaget Bidrag till svenska rederier behålls på en
realt oförändrad nivå. Regeringen bör därför i kommande
budgetpropositioner lämna förslag ägnade att säkerställa att så
sker. Vidare bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med
förslag om en höjning av bidraget för nästa budgetår som är så
avpassad att stödet får samma reala nivå som det hade då det
infördes.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att
motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande
lydelse:
28. beträffande värdesäkring av sjöfartsstödet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T609 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,
17. Dubbla bottnar på tankfartyg m.m. (mom.32)
Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v) och
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30
börjar med "Som framgår" och på s. 31 slutar med "avstyrks
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör regeringen förelägga riksdagen
förslag om att tankfartyg som anlöper svenska hamnar bör vara
försedda med dubbel botten för att minimera riskerna för utflöde
av olja vid grundstötning. Vidare bör regeringen verka för att
kravet på dubbla bottnar skall gälla även internationellt, i
första hand på Östersjön.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna T610 (mp)
yrkande 4 och T641 (c) yrkande 2. Utskottets ställningstagande
innebär att syftet med motion T605 (c) yrkande 2 torde få anses
tillgodosett.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande
lydelse:
32. beträffande dubbla bottnar på tankfartyg m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T610 yrkande
4 och 1990/91:T641 yrkande 2 samt med anledning av motion
1990/91:T605 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet härom anfört,
18. Tredubbla skott och dubbla bottnar (mom.33,
motiveringen)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som
börjar med "Av det" och slutar med "orealistisk idé" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att säkerhetskraven på fartyg med
miljöfarlig last måste höjas. De utsläpp och de olyckor som
regelbundet inträffar visar på att ytterligare åtgärder är
motiverade. Den stadigt försämrade miljösituationen i havet
måste tas på ett större allvar än vad som hittills varit fallet.
Därvid bör alla tillgängliga möjligheter kunna utvecklas på ett
förutsättningslöst sätt.
Yrkandena i motionerna T648 (mp) och T649 (mp) innebär dock
en låsning till viss teknik. Utskottet anser att även andra
möjligheter bör kunna komma i fråga. Motionsyrkandena avstyrks
därför.
19. Förbud mot större tankfartyg i Östersjön (mom.34)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som
börjar med "Östersjön utgör" och slutar med "Motionsyrkandena
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att supertankrar
bör förbjudas i Östersjön. En stor olycka med en oljetanker i
100000-tonsklassen skulle få direkt förödande effekter för
mycket långa tider och måste därför undvikas. Regeringen bör
därför skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om förbud
mot de största oljetankfartygen som nu tillåts gå in i den
svenska delen av Östersjön. En lämplig gräns kan vara 50000
ton. Regeringen bör också omgående ta initiativ till att förmå
övriga Östersjöstater att förbjuda trafik med sådana
supertankrar i sina resp. delar av Östersjön.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet
med motionsyrkandena torde få anses tillgodosett -- bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande
lydelse:
34. beträffande förbud mot större tankfartyg i Östersjön
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:T610 yrkande
3, 1990/91:T648 yrkande 1 och 1990/91:T649 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
20. Trafikinformation (mom.37)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32
börjar med "Ifrågavarande trafikinformationssystem" och slutar
med "motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringen bör
förelägga riksdagen förslag om utbyggnad och komplettering av
trafikinformationssystemet (TIC) med uppgifter till skydd för
miljön.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att utskottet
tillstyrker motionsyrkandet -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande
lydelse:
37. beträffande trafikinformation
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T249 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,
21. Lotsningsfrågor (mom. 41)
Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl
(fp), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34
börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "avstyrks
följaktligen" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av de uppgifter som lämnas i motion T647 (m)
finner även utskottet en utredning av lotsverksamheten
erforderlig och tillstyrker yrkande 12 i nämnda motion.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Övriga motionsyrkanden som nu är i fråga avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande
lydelse:
41. beträffande lotsningsfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T647 yrkande 12
samt med avslag på motionerna 1990/91:T249 yrkande 13 och
1990/91:T610 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet härom anfört,
22. Lotsningsfrågor (mom.41)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34
börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "avstyrks
följaktligen" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör regeringen förelägga riksdagen
förslag om en skärpning av lotstvånget så att samtliga fartyg,
oavsett storlek, skall ha lots ombord under gång i svenska
farledsområden, då de är lastade med farligt gods. Till farligt
gods bör hänföras petroleumprodukter och farligt gods som
klassats som sådant av IMO. Med det anförda tillstyrker
utskottet motion T249 (v) yrkande 13. Utskottets
ställningstagande innebär att syftet med motion T610 (mp)
yrkande 2 torde få anses tillgodosett.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Motion T647 (m) yrkande 12 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande
lydelse:
41. beträffande lotsningsfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T249 yrkande 13
och med anledning av motion 1990/91:T610 yrkande 2 samt med
avslag på motion 1990/91:T647 yrkande 12 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
23. Lotsningsfrågor (mom.41)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som
börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "avstyrks
följaktligen" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det angeläget att transporter av
miljöfarligt gods sker på säkrast möjliga sätt. Skärpt lotstvång
bör därför gälla för miljöfarliga sjötransporter. Kraven för
dispensgivning bör också skärpas avsevärt. Med det anförda
tillstyrker utskottet motion T610 (mp) yrkande 2. Därmed torde
även syftet med motion T249 (v) yrkande 13 i väsentlig del få
anses tillgodosett.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Motion T647 (m) yrkande 12 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande
lydelse:
41. beträffande lotsningsfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T610 yrkande 2,
med anledning av motion 1990/91:T249 yrkande 13 samt med avslag
på motion 1990/91:T647 yrkande 12 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet härom anfört,
24. Miljökonsekvensanalyser (mom.42)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "avstyrker
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör möjligheten att transportera på
sjön tas i beaktande när miljökonsekvensanalyser görs av större
industri- och vägprojekt o.d. En sådan trafikmässig
miljöprövning bör naturligtvis också omfatta järnvägen. Den
lösning som ger det bästa samhällsekonomiska resultatet, med
fullt beaktande av den fulla miljökostnaden, bör normalt få
företräde.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att
motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande
lydelse:
42. beträffande miljökonsekvensanalyser
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T610 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,
25. Isbrytarflottans lokalisering (mom.48)
Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v) och
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "utskottet
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Utredningen av länsstyrelsen i Västernorrlands län visar att
en lokalisering av Atle-klassens tre isbrytare till Härnösand
innebär bl.a. följande fördelar:
Centralt läge inom operationsområdet.
Kort och säker insegling.
Egen kaj och eget kajområde.
Egen drivmedelsdepå med stor kapacitet.
Närhet till skeppsvarv och verkstäder.
God och säker tillgång till kvalificerad arbetskraft.
Nära samordning med marinkommando, kustbevakning, kustradio
och Sjöcentral Nord.
Centralt läge inom tätorten.
Länsstyrelsens förslag synes således mycket väl grundat och
bör därför enligt utskottets mening genomföras.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna T238 (mp)
yrkande 9, T607 (c), T608 (c), T613 (fp), T617 (s), T634 (m) och
T646 (v). Syftet med motionerna T601 (c) och T613 (fp) torde
genom utskottets ställningstagande få anses tillgodosett.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande
lydelse:
48. beträffande isbrytarflottans lokalisering
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T238 yrkande
9, 1990/91:T607, 1990/91:T608, 1990/91:T617, 1990/91:T634 och
1990/91:T646 samt med anledning av motionerna 1990/91:T601 och
1990/91:T613 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,
26. Privatisering av hamnar m.m. (mom.50)
Hugo Bergdahl och Anders Castberger (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40
börjar med "Frågan om" och slutar med "båda fp-yrkandena" bort
ha följande lydelse:
Trots att sjöfarten rationaliserat hårt under det senaste
decenniet har sjötransporterna haft svårt att möta konkurrensen
med transporterna på land. En anledning kan vara att den
kostnadsminskning sjöfarten genomfört inte har någon
motsvarighet i hamnarna. Bättre terminallösningar och
helmekaniserade lasthanteringssystem är enligt utskottets mening
helt nödvändiga i en modern hamn. I det avseendet släpar de
svenska hamnarna efter i utvecklingen.
Med tanke på hamnkapaciteten borde det finnas en konkurrens
mellan hamnarna, som skulle ha drivit på
rationaliseringsarbetet. Så tycks dock inte vara fallet. En
förklaring kan vara att olönsamma hamnar kunnat leva vidare
genom subventioner från de kommunala huvudmännen. De flesta
hamnarna drivs ju i kommunal regi. Enligt utskottets mening
skulle både sjöfarten och kommunerna vinna på att fler hamnar
såldes till privata intressenter.
Mot den angivna bakgrunden ansluter sig utskottet till
motionärernas uppfattning att regeringen bör låta göra en
översyn av hamnväsendet och lämna förslag till riksdagen som
syftar till att öka konkurrensen inom detta och till att skapa
en rationell hamnstruktur.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att
yrkandena i de båda fp-motionerna tillstyrks -- bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande
lydelse:
50. beträffande privatisering av hamnar m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T220 yrkande
3 i denna del och 1990/91:T629 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
27. Monopol för hamnverksamhet (mom.51)
Görel Bohlin, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40
börjar med "Med samma" och slutar med "i m-motionen" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att de fackliga
och kommunala de facto-monopol för hamnverksamhet som etablerats
på olika platser måste bringas att upphöra. Fri etableringsrätt
bör -- som motionärerna framhåller -- gälla även på detta
område.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motion
T647 (m) yrkande 9 tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 51 bort ha följande
lydelse:
51. beträffande monopol för hamnverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T647 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,
28. Stöd till internationella färjeförbindelser (mom.52)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40
börjar med "Utskottet välkomnar" och slutar med "avstyrks
följaktligen" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion T251 (c) har en rad kommuner längs
den svenska Östersjökusten kontakter med grannländerna, ofta med
vänorter. I och med den politiska utvecklingen i Östeuropa och
den ökade öppenhet som den inneburit utvecklas nu många
kontakter, både gamla och nya. I många sammanhang blir det
uppenbart att kommunikationerna måste förbättras för att
samarbetet skall fungera. Det finns också många idéer och planer
på att bygga ut förbindelserna över Östersjön. Nya, effektiva
färjelinjer är en av grundförutsättningarna för att kunna klara
behovet av kommunikationer. Under ett uppbyggnadsskede kan det
emellertid vara svårt att få sådana linjer lönsamma.
Beläggningsgraden och tillfälliga fluktuationer i utnyttjandet,
liksom betalningssvårigheter i öststaterna, ger dålig lönsamhet.
För att klara problem av denna typ är det enligt utskottets
mening angeläget att staten ställer upp med ekonomiskt stöd
under uppbyggnadsskedet så att dessa kommunikationers framtid
säkerställs.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion T251 (c)
yrkande 2. Syftet med de övriga motionsyrkanden som nu är i
fråga torde genom utskottets ställningstagande få anses
tillgodosett.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande
lydelse:
52. beträffande stöd till internationella
färjeförbindelser
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T251 yrkande 2
samt med anledning av motionerna 1990/91:T218 yrkande 4 och
1990/91:T639 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,
29. Kompetenskrav för förare av vissa fritidsbåtar (mom.53)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41
börjar med "Trafiken med" och slutar med "avstyrks följaktligen"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör regeringen förelägga riksdagen
förslag om att lämplig utbildning och behörighet skall krävas av
den som vill framföra fartyg som är minst sju meter långt eller
maskindrivet fartyg som har en maximal hastighet på minst sju
knop. Den snabba ökningen av fritidsbåtstrafiken, den ökande
trängseln i attraktiva skärgårdar och båtarnas högre hastigheter
motiverar en sådan skärpning.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet
med motionsyrkandena torde få anses tillgodosett -- bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 53 bort ha följande
lydelse:
53. beträffande kompetenskrav för förare av större
fritidsbåtar
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:T610 yrkandena 7
och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,
30. Sjötrafikföreskrifter och teckenförklaring till sjökort
m.m. (mom.54)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41
börjar med "Fritidsbåtar emellan" och slutar med "avstyrks
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör regler införas om att såväl
sjötrafikföreskrifterna som kort A, som innehåller symboler och
förkortningar för svenska sjökort, skall medföras på alla fartyg
som framdrivs av maskineri eller segel.
Utskottet delar också motionärernas uppfattning att
sjötrafikföreskrifterna behöver ses över och förbättras med
hänsyn bl.a. till den ökande fritidsbåtstrafiken. För översynen
bör regeringen tillsätta en lämpligt sammansatt kommitté.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet
med motionsyrkandena torde få anses tillgodosett -- bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande
lydelse:
54. beträffande sjötrafikföreskrifter och teckenförklaring
till sjökort m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:T610 yrkandena 9
och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,
31. Sjösäkerhetsrådets olycksstatistik (mom.55)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41
börjar med "Enligt vad" och slutar med "avstyrks
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att
sjösäkerhetsrådets olycksstatistik bör förbättras så att den i
större utsträckning än för närvarande innehåller uppgifter om
olyckor som inte fått dödlig utgång.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att
motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 55 bort ha följande
lydelse:
55. beträffande sjösäkerhetsrådets olycksstatistik
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T610 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,
32. Störningar från fritidsbåtar (mom.56)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42
börjar med "I avvaktan" och slutar med "desamma avstyrks" bort
ha följande lydelse:
Utskottet vill för sin del särskilt betona vikten av att
sjöfartsverket ser över tillsyns-, kontroll- och
sanktionsmöjligheterna i fråga om fritidsbåttrafiken. En sådan
översyn bör också omfatta geografiskt avgränsade
fartbegränsningar till sjöss från miljö- och säkerhetssynpunkt.
Vidare finner utskottet det angeläget att en promillegräns till
sjöss övervägs av förebyggande säkerhetsskäl. En åldersgräns för
rätt att köra snabbgående båtar bör också införas liksom skärpta
regler för motorbåtstrafik inomskärs och skärpta prestandanormer
för bulleregenskaper för motorbåtar. Regler bör även utformas
för användning av vattenskotrar av typ Jet-Ski.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna T631 (v)
yrkande 1 och yrkande 2 i nu berörd del samt T615 (s) och T616
(mp). Syftet med de övriga motionsyrkanden som nu är i fråga
torde genom utskottets ställningstagande få anses tillgodosett.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande
lydelse:
56. beträffande störningar från fritidsbåtar
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T631 yrkande
1 och yrkande 2 i denna del, 1990/91:T615 och 1990/91:T616 samt
med anledning av motionerna 1990/91:T610 yrkande 13 och
1990/91:T650 yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet härom anfört,
33. Lyxskatt för "muskelbåtar" (mom.57)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42
börjar med "Frågan om" och slutar med "avstyrker
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Båtlivet och båtsporten är av stor vikt för många svenskar.
Båtliv kan finna former som passar alla och som är ekonomiskt
överkomliga för alla. Men en del av båtlivet hotar nu miljö,
säkerhet, energi- och naturresurser. Det handlar om de tunga
högfartsbåtarna, "muskelbåtarna", som alltför ofta uppträder
störande och hotande gentemot andra fartyg, djur och natur. Det
finns all anledning att reglera och beskatta detta slag av
störande båtliv. Dessa högfartsbåtar har också en klar
lyxkaraktär. Regeringen bör enligt utskottets mening förelägga
riksdagen förslag om en lämplig avgift eller skatt.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att
motionsyrkandet i nu berörd del tillstyrks -- bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 57 bort ha följande
lydelse:
57. beträffande lyxskatt för "muskelbåtar"
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T631 yrkande 2 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,
34. Skyddsområden m.m. (mom.58)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43
börjar med "Frågor av" och slutar med "härom avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att flera åtgärder
behöver vidtas för att ge båtlivet möjligheter till en bättre
utveckling. En sådan åtgärd, som utskottet i likhet med
motionärerna förordar, är att kontrollområden, skyddsområden och
militära områden med begränsat tillträde för utlänningar resp.
civila i allmänhet avvecklas i största möjliga utsträckning.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att
motionsyrkandet i nu berörd del tillstyrks -- bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande
lydelse:
58. beträffande skyddsområden m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T631 yrkande 2 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,
35. Översyn av flottningens framtida möjligheter (mom.60)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43
börjar med "Riksdagen beslutade" och på s. 44 slutar med "det
anförda" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker yrkandet i motion T238 (mp) att
regeringen bör låta företa en samlad översyn av flottningens
framtida möjligheter och av de stimulansåtgärder som skulle
kunna bli aktuella.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att
motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 60 bort ha följande
lydelse:
60. beträffande översyn av flottningens framtida
möjligheter
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T238 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,
36. Flottningen på Klarälven (mom.61)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44
börjar med "Enligt vad" och slutar med "utskottet motionen" bort
ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt
motionen talar för att flottningen på Klarälven fortsätter.
Regeringen bör därför -- som motionärerna framhåller --
förelägga riksdagen förslag i syfte att säkerställa fortsatt
flottning.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionen
tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande
lydelse:
61. beträffande flottningen på Klarälven
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T619 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45
börjar med "Riksdagen beslutade" och slutar med "därför
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Riksdagen beslutade år 1986 att stödet till
skärgårdstrafiken skulle avvecklas. Detta stöd utgick med 35%
av den bidragsgrundande kostnaden. Som framhålls i motion T931
(c) är transporterna i skärgården en dyr verksamhet. Dessutom
finns skärgårdarna främst i kommuner som har svag ekonomi.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringen bör
förelägga riksdagen förslag till ett nytt anslag benämnt
Statligt stöd till skärgårdstrafik och att bidrag från anslaget
skall utgå i enlighet med de regler som gällde tidigare.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att
motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 63 bort ha följande
lydelse:
63. beträffande statligt stöd till skärgårdstrafik
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T931 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört.
Särskilda yttranden
1. Allmän farled över Rödkobbsfjärden (mom.2)
Görel Bohlin (m) anför:
Jag delar den i motion T650 (m) uttalade uppfattningen att ett
förverkligande av planerna på en farled över Rödkobbsfjärden
skulle innebära ett allvarligt ingrepp i en skärgårdsnatur av
oskattbart värde för framtiden, från såväl yrkesfiskets som det
rörliga friluftslivets synpunkt. Det är enligt min mening
angeläget att man tar fasta på de bestämmelser i
naturresurslagen som föreskriver att mark- och vattenområden av
ifrågavarande slag så långt möjligt skall skyddas mot åtgärder
som kan påverka områdenas karaktär eller skada naturmiljön. Jag
förutsätter att den beredning av frågan som för närvarande pågår
inom regeringskansliet fyller de anspråk på en klargörande och
allsidig utredning som enligt motion T650 (m) bör komma till
stånd.
2. Förbud för internationellt registrerade fartyg att
trafikera nordiska farvatten (mom.23)
Görel Bohlin, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m)
anför:
De regler som gäller för internationell sjöfart gör det inte
möjligt för Sverige att förbjuda internationell trafik för
tonnage från andra länder.
Såväl Norge som Danmark har dock infört speciella krav för
tonnage i resp. lands internationella register, men dessa skepp
har dock fri tillgång till svensk kustfart.
Det konkurrensläge som därigenom uppkommit är i längden inte
acceptabelt.
En lösning på sikt bör åstadkommas så att svenska redare får
likvärdiga konkurrensvillkor som utländska.
3. Åtgärder för att underlätta spårning av olagliga
oljeutsläpp (mom.39)
Roy Ottosson (mp) anför:
I några enskilda mp-motioner föreslås att riksdagen skall
besluta att olja i oljetankers skall märkas så att eventuella
utsläpp enklare och mer entydigt kan spåras till den skyldige.
Erfarenhetsmässigt har det hittills visat sig mycket svårt att
på ett juridiskt hållbart sätt binda förövaren till ett visst
ustläpp, kustbevakningens flygspaning till trots. Jag
förutsätter därför att regeringen verkar för att ett
märkningssystem utvecklas och vinner internationellt erkännande.
4. Sjöfartsavgifterna m.m. (mom.45)
Görel Bohlin, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m)
anför:
Sjöfartsverket har, som utskottet konstaterat, redan i dag
möjlighet att lämna kommersiella rabatter i vissa fall.
Det är dock viktigt att man definierar konkurrensen och de
konsekvenser som ett ändrat trafikmönster kan få.
Ett ändrat trafikmönster som innebär att direktanlöp av en
transocean containerlinje ersätts med matartrafik från
kontinenten får stora följder för såväl Göteborgs hamn som
sjöfartsverkets inkomster.
På samma sätt kan en flerfaldigt högre avgift för tankskepp
i Sverige jämfört med andra Nordsjöhamnar leda till avveckling
av raffinaderikapacitet i Göteborg, vilket också får allvarliga
följder för Göteborgs hamn och sjöfartsverket.
5. Översyn av bemanningsregler m.m. (mom.46)
Görel Bohlin, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m)
anför:
Möjligheterna till dispenser från bemanningskraven har under
senare år förbättrats kraftigt, och försöksverksamhet med
reducerad bemanning pågår på flera håll. Någon speciell åtgärd
erfordras därför inte just nu, men det finns anledning att följa
utvecklingen noga så att inte sjöfarten drabbas av fördyrande
särregler.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionen2
Motionerna3
Utskottet12
1 Inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet m.m.12
2 Anslaget Ersättning till sjöfartsverket för vissa
tjänster15
3 Anslaget Fritidsbåtsregister16
4 Anslaget Transportstöd för Gotland17
5 Anslaget Handelsflottans pensionsanstalt21
6 Anslaget Handelsflottans kultur- och fritidsråd21
7 Anslaget Ersättning till viss kanaltrafik m.m.22
8 Den allmänna inriktningen av Sveriges internationella
sjöfartspolitik samt anslagen Stöd till svenska rederier och
Bidrag till svenska rederier24
8.1 Internationella fartygsregister24
8.2 EGs sjöfartspolitik25
8.3 Flagglagen26
8.4 Anslagsfrågor26
9 Miljö- och säkerhetsfrågor avseende handelssjöfarten28
9.1 Allmänna krav på miljösäkrare fartygstransporter29
9.2 Dubbla bottnar på tankfartyg m.m.30
9.3 Förbud mot större tankfartyg i Östersjön31
9.4 Anmälningsplikt, trafikinformation och trafikledning32
9.5 Åtgärder för att underlätta spårning av olagliga
oljeutsläpp33
9.6 Inspektionsverksamhet33
9.7 Lotsningsfrågor34
9.8 Vissa andra miljöfrågor34
10 Vissa andra sjöfartspolitiska frågor med övervägande
internationell anknytning36
11 Trafik- och energipolitiska aspekter på sjöfarten m.m.37
12 Lokaliseringsfrågor38
13 Hamnfrågor39
14 Stöd till internationella färjeförbindelser40
15 Vissa fritidsbåtsfrågor40
16 Södertälje kanal43
17 Flottning43
18 Övriga frågor45
19 Hemställan45
Reservationer51
Särskilda yttranden71