Skatteutskottets betänkande

1990/91:SKU30

Företagsskattefrågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1990/91
SkU30

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1990/91:167 om
skattefrihet vid utdelning av aktier i vissa fall och
avstyrker den motion som väckts i ärendet.

Samtidigt behandlas ett antal under den allmänna motionstiden
1991 väckta motioner om företagsbeskattningen. Utskottet
föreslår att riksdagen med anledning av tre av motionerna
skall besluta ett tillkännagivande till regeringen beträffande
skadeförsäkringsföretagens skatteförhållanden. I övrigt
avstyrks motionerna. Beträffande en i flera motioner väckt
fråga om avdragsrätt för förlust av pengar i samband med
butiksrån m.m. förutsätter utskottet emellertid att regeringen
uppmärksammar om det finns behov av lagändring.

Vid betänkandet har fogats 33 reservationer (m, fp, c, v, mp).

Proposition 1990/91:167

Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition
1990/91:167 att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning,

4. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:642).

I propositionen läggs fram förslag om skatteregler som medger
att aktiebolag under vissa förutsättningar kan omstrukturera
utan omedelbara inkomstskatteeffekter genom att dela upp
verksamheten på mindre enheter.

De föreslagna reglerna tar sikte på det fallet att ett
moderbolag till sina aktieägare delar ut aktier i ett
dotterbolag. Sådan utdelning skall under vissa förutsättningar
vara skattefri. Utdelning på den nya aktien och försäljning av
aktien beskattas dock enligt allmänna regler.

För att utdelningen inte skall beskattas krävs i huvudsak
följande. Det utdelande bolaget skall ha aktier inregistrerade
vid Stockholms fondbörs. Utdelningen skall avse samtliga
aktier i ett helägt svenskt dotterbolag. Det krävs också att
verksamheterna i de båda bolagen efter delningen har viss
omfattning.

Anskaffningsvärdet på aktierna i det utdelande bolaget skall
proportioneras mellan de ursprungliga och de utdelade aktierna
med ledning av den förändring av marknadsvärdet som uppkommit
till följd av delningen.

Bestämmelsen om skattefri utdelning är kombinerad med undantag
från uttagsbeskattning hos moderbolaget.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1991
för att tillämpas första gången vid 1992 års taxering.
Reglerna blir därmed tillämpliga på alla utdelningar av det
aktuella slaget som redovisas vid 1992 års taxering.

Proposition 1990/91:166 i viss del

Proposition 1990/91:166 innehåller ett förslag rörande
justering i reglerna rörande bilförmån så att värdet härav
skall kunna jämkas även för enskilda näringsidkare. Utskottet
(bet. 1990/91:SkU29) har tillstyrkt förslaget. Den
författningsmässiga regleringen har dock uppskjutits för att
samordnas med den ändring i punkt 1 av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen som föreslås i proposition 1990/91:167.

Proposition 1990/91:107 i viss del

I proposition 1990/91:107 har regeringen föreslagit nya regler
om skattefrihet för utdelning från utländska dotterbolag.
Förslaget förutsätter en ändring i 7 § 8 mom. lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt. Utskottet (bet. 1990/91:SkU34) har
tillstyrkt proposition 1990/91:107 i denna del, men den
författningsmässiga regleringen har fått anstå för att
samordning skall kunna ske med den ändring i samma lagrum som
föreslås i proposition 1990/91:167.

Lagförslagen

Med de redaktionella justeringar som föranleds av förslagen i
propositionerna 1990/91:107 och 1990/91:166 har de vid
proposition 1990/91:167 fogade lagförslagen följande lydelse.

Motionerna

Motion väckt med anledning av proposition 1990/91:167

1990/91:Sk75 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att 3 § 7 mom. fjärde stycket SIL utformas
så att skattefrihet skall gälla för alla aktiebolag på sätt
som framgår i motionen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1991

1990/91:Sk305 av Ingbritt Irhammar och Per-Ola Eriksson (c)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om
ändrat skatteuttag vid butiksrån i enlighet med vad i motionen
anförts.

1990/91:Sk306 av Ulf Melin och Anders G Högmark (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att småföretagare skall befrias från
skatt, egenavgifter och moms på rånade medel.

1990/91:Sk307 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av lagstiftningen
när det gäller beskattning av genom stöld förlorade pengar i
enlighet med vad som i motionen anförts.

1990/91:Sk320 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändring av beskattning av fiskevårdsområden.

1990/91:Sk322 av Marianne Andersson i Vårgårda m.fl. (c, m,
fp) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter
en utredning med uppgift att utreda möjligheterna att medge
avdragsrätt för premier till s.k. kompanjonförsäkringar.

1990/91:Sk331 av Elving Andersson m.fl. (c) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T609 -- yrkas,
såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen beslutar återinföra fartygsfonder i enlighet
med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att stämpelskatten vid
fartygsförsäljningar avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1991.

1990/91:Sk337 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts angående befrielse av moms,
egenavgifter och skatt på medel som tilltvingats genom våld
(rån).

1990/91:Sk344 av Gunilla Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om översyn av avdragsreglerna vid
kapitalförlust resp. driftförlust.

1990/91:Sk345 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändring av gällande regler för disposition av
allmän investeringsreserv inom jordbruksrörelser.

1990/91:Sk349 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo306 -- yrkas,
såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avskrivningsregler för investeringar i
skogsbilvägar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om egenavgifter på kapitalavkastning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjligheter att behandla
lantmäterikostnader som avdragsgilla kostnader.

1990/91:Sk352 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:N254 -- yrkas, såvitt nu är i
fråga,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående reserveringsmöjligheter för små
företag,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående spärregler vid beskattning av
fåmansföretag,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående reserveringsmöjligheter för
egenföretagare.

1990/91:Sk353 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:N255 -- yrkas, såvitt nu är i
fråga,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om successivt
slopad dubbelbeskattning av aktieutdelningar enligt vad i
motionen anförts.

1990/91:Sk358 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär sådana ändringar av lagstiftningen att
förluster på grund av rån, stölder och inbrott ej beskattas.

1990/91:Sk361 av Lars Svensson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
konkurrensneutralitet mellan ömsesidiga bolag och aktiebolag
bör uppnås i samband med skattereformens genomförande.

1990/91:Sk362 av Kjell Ericsson och Göran Engström (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förändringar i inkomst- och
företagsbeskattningen.

Motionen behandlas i detta sammanhang såvitt avser
räntefördelning.

1990/91:Sk365 av Göran Engström och Kjell Ericsson (c) vari --
med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo307 -- yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett högre skogsavdrag.

1990/91:Sk384 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att de ömsesidiga skadeförsäkringsbolagen utan
avskattning får överföra hälften av de obeskattade reserverna
till beskattat eget kapital.

1990/91:Sk386 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Bo233 -- yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lägesavgifter för kontorslokaler.

1990/91:Sk388 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m)
vari yrkas, såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen beslutar att slopa den särskilda årliga
skatten med 15 procent avseende ränta på skogskontomedel,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om särskild löneskatt.

1990/91:Sk389 av Bo Hammar och Jan Strömdahl (v) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N448 -- yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Cementa AB skall erlägga en
miljöavgift som skall tillfalla Gotlands kommun.

1990/91:Sk390 av Håkan Hansson m.fl. (c) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N322 -- yrkas,
såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om företagsbeskattningen för mindre
företag.

1990/91:Sk391 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari --
med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Fi221 --
yrkas, såvitt nu är i fråga,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att de s.k. spärreglerna för
fåmansföretagen slopas,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
16-årsgränsen för beskattning av eget barn i fåmansföretag
slopas,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att reserveringsreglerna bör förbättras
för egenföretagare.

1990/91:Sk397 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo314 -- yrkas,
såvitt nu är i fråga,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av
reglerna för skogskonton i enlighet med vad som i motionen
anförts,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
kostnaderna för byggande av skogsbilvägar samt investeringar i
skogsdikning skall vara avdragsgilla vid inkomsttaxering.

1990/91:Sk409 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att skatt och sociala avgifter ej skall tas ut på
stulna belopp i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk410 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder
för att underlätta samverkan mellan enskilda näringsidkare
enligt vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk411 av Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär skyndsamt förslag till lösning på de
problem som aktualiserats i motionen.

1990/91:Sk412 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade skatteregler
för fiskevårdsområdesföreningar i enlighet med vad som anförts
i motionen.

1990/91:Sk413 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag om att frågan om
möjligheterna till en snabbare skattemässig avskrivning av
företagens tillgångar i form av byggnader, markanläggningar,
maskinell utrustning och inventarier blir föremål för en
regionalpolitisk utredning.

1990/91:Sk414 av Karin Söder och Elver Jonsson (c, fp) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om en snabb
översyn i avsikt att skattebefria Stiftelsen Sveriges
nationaldag och Svenska flaggans dag.

1990/91:Sk415 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att åtgärder bör vidtas som innebär att
konkurrensneutralitet mellan ömsesidiga bolag och aktiebolag i
skattehänseende skall kunna uppnås.

1990/91:Sk416 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av att skapa
konkurrensneutralitet mellan ömsesidiga bolag och aktiebolag
inom försäkringsbranschen,

2. att riksdagen beslutar att utjämningsfonden och
regleringsfonden för trafikförsäkring får överföras till
beskattat eget kapital utan avskattning,

3. att riksdagen beslutar att 70 % av säkerhetsfonden får
föras över till obeskattat eget kapital utan avskattning.

1990/91:Sk417 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skatteregler för föräldrakooperativa
daghem.

1990/91:Sk418 av Rolf Kenneryd och Göran Engström (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar medge fri periodisering av
investeringskostnad för skogsbilvägar.

1990/91:Sk419 av Kjell Ericsson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning om konsekvenserna
av ett friare användningssätt av skogskontomedel i enlighet
med vad som i motionen anförts.

1990/91:Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är
i fråga,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
nuvärdeavskrivning och rätt till avsättning till
periodiseringsfonder i enlighet med vad som i motionen
anförts,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i övrigt i motionen anförts om företagsbeskattningen.

1990/91:Sk428 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T647 -- yrkas,
såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sjöfartens kapitalförsörjning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om återanskaffningsfonder,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stämpelskatt.

1990/91:Sk429 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade
regler för beskattning av realisationsvinst vid försäljning av
näringsfastigheter i enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade
regler för beskattning av ränta på skogskonto och
upphovsmannakonto i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrat
underlag för beräkning av skatteutjämningsreserv i enlighet
med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk430 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga,

5. att riksdagen beslutar att arbetsrättsligt skadestånd är
avdragsgillt i rörelsen.

1990/91:Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skärpt bolagsbeskattning under avsnitt
5,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående avskaffande av
skatteutjämningsreserv under avsnitt 5.1,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en allmän översyn av
företagsbeskattningen under avsnitt 5.2,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särskild
skatt på finansiella företag enligt vad i motionen anförts
under avsnitt 5.3,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om begränsad
avdragsrätt enligt vad i motionen anförts under avsnitt 5.4.

1990/91:Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga,

15. att riksdagen beslutar om takregel för
realisationsvinstbeskattning vid försäljning av
näringsfastighet och bostadsrätt i näringsverksamhet på samma
nivå som fritidshus,

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag till särskild
redovisningsmetod i enlighet med vad som anförts i motionen,

18. att riksdagen beslutar om avsättningsregler till SURV för
egenföretagare i enlighet med vad som anförts i motionen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en översyn av principen för
räntefördelning.

1990/91:Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga,

40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avdragsrätt för reklamkostnader,

41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avdragsrätt för kostnader för
konferenser och kurser.

1990/91:Sk811 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga,

19. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopat
skatteansvar vid stöld och rån i enlighet med vad i motionen
anförts.

1990/91:Sk905 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:U306 -- yrkas att
riksdagen begär att regeringen i kompletteringspropositionen
återkommer med förslag på en avgift för finansiering i
enlighet med motionens förslag.

Utskottet

Proposition 1990/91:167

I propositionen föreslås -- som ett provisorium i avvaktan på
resultatet av en generell översyn av skattefrågorna i samband
med omstrukturering -- ett begränsat ingrepp i skattereglerna
i syfte att göra det möjligt för vissa aktiebolag att dela upp
verksamheten på mindre enheter utan omedelbara
inkomstskattekonsekvenser.

Förslaget motiveras med att en uppdelning kan behöva ske när
en verksamhetsgren i ett bolag har en annan karaktär eller är
särskilt riskfylld. Det förhållandet att en verksamhetsgren i
ett bolag i olika avseenden avviker från den normala
verksamheten kan leda till att aktiemarknadens värdering av
företaget inte blir så effektiv och rättvisande som skulle
vara önskvärt. Om den avvikande verksamhetsgrenen placeras i
ett särskilt bolag och aktierna blir allmänt tillgängliga på
marknaden kan bättre förutsättningar för en effektiv värdering
skapas. Därigenom påverkas också villkoren för de olika
verksamhetsgrenarnas möjligheter till extern
kapitalförsörjning genom nyemissioner.

Uppdelningen skall ske genom att ett moderbolag till sina
aktieägare delar ut samtliga aktier i ett helägt svenskt
dotterbolag. Flera ytterligare villkor skall vara uppfyllda,
bl.a. skall gälla ett krav på börsnotering, dvs. att
bolaget skall ha aktier inregistrerade vid Stockholms
fondbörs. I detta hänseende har propositionen föranlett en
motion. Enligt motionen, Sk75 av Kjell Johansson m.fl. (fp),
skall skattefriheten inte begränsas till bara de börsnoterade
bolagen.

De skäl som ligger till grund för förslaget är i huvudsak
tillämpliga endast på marknadsnoterade bolag. Genom kravet på
börsnotering avses ett spritt ägande bli säkerställt, och
utskottet har inte funnit skäl att frångå propositionen i
detta hänseende. Som anförts i propositionen kan den kommande
översynen av omstruktureringsfrågorna ge anledning till att
ompröva vissa av de villkor som ställs upp i samband med det
nu förevarande begränsade ingreppet i skattereglerna.
Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen i denna del
och avstyrker motion Sk75.

Beträffande propositionen i övrigt skall, förutom det
nämnda grundläggande villkoret att samtliga aktier i det
helägda dotterbolaget skall delas ut, gälla bl.a. att
verksamheterna i de båda bolagen skall vara av en viss
omfattning efter delningen. Den som tar emot utdelningen i
form av aktierna i dotterbolaget kommer att undantas från
skattskyldighet för utdelningen. Undantaget om skattefri
utdelning kombineras med en uttrycklig regel om undantag från
uttagsbeskattning hos moderbolaget.

Särskilda regler införs för fördelning av anskaffningsvärdet
mellan aktier i moderbolaget och utdelade aktier. Annellavdrag
skall inte medges moderbolaget om skattebefrielse för
utdelningen medges enligt de nya reglerna och ej heller
dotterbolaget för nyemissioner före utdelningstillfället.
Särskilda regler om övertagande av skatteutjämningsreserv
(SURV) eller uppskovsbelopp för obeskattade reserver införs
inte. Lagstiftningen skall tillämpas på utdelningar som
redovisas fr.o.m. 1992 års taxering.

Utskottet har inte någon erinran mot dessa förslag och
tillstyrker följaktligen propositionen även i övriga delar.
Utskottet återkommer senare i betänkandet till vissa tekniska
justeringar i lagförslagen på grund av samordning med
lagförslag i propositionerna 1990/91:107 och 1990/91:166.

Vissa allmänna frågor om företagsbeskattning

I motion Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) begärs att riksdagen
skall uttala sig för vissa förändringar i den allmänna
inriktningen av företagsbeskattningen. Enligt motionen bör
skatteuttaget från företagssektorn ökas, främst på de större
börsnoterade bolagen (yrkande 7). Motionärerna vill också
avskaffa SURV-systemet (yrkande 8) och utreda det totala
skatteuttaget på produktion för att uppnå en
företagsbeskattning utformad efter en samlad fördelnings- och
näringspolitisk bedömning (yrkande 9). De förordar även en
särskild skatt på finansiella företag (yrkande 10).

Genom riksdagens beslut om en genomgripande reformering av
företagsbeskattningen fr.o.m. 1992 års taxering har de
principer som skall gälla för denna beskattning lagts fast.
Utskottet finner inte någon anledning till att nu ta upp vissa
grundläggande delar av reformen till förnyat övervägande. Vad
gäller yrkandet angående en särskild skatt på finansiella
tjänster vill utskottet nämna att ett utredningsförslag bereds
i regeringskansliet, och det finns inte anledning att här gå
in på denna fråga. Utskottet avstyrker yrkandena 7--10 i
motion Sk433.

I motionerna Sk353 yrkande 6 och Sk424 yrkande 12 i denna del
av Carl Bildt m.fl. (m) hemställs om ett successivt
avskaffande av dubbelbeskattningen av aktieutdelningar
genom att erlagd bolagsskatt får avräknas vid beskattning av
utdelning hos aktieägaren.

Motsvarande yrkande avslogs av riksdagen i samband med
skattereformbeslutet. Med hänvisning till det tidigare
ställningstagandet avstyrker utskottet de nu förevarande
motionsyrkandena.

Flera motionärer har väckt yrkanden som rör det pågående
utredningsarbetet om en särskild redovisningsmetod för
egenföretagare. Karl Erik Olsson m.fl. (c) anser i motion
Sk349 yrkande 3 att det för skogsbrukets del är viktigt med en
särskild redovisningsmetod eller en liknande lösning. I motion
Sk352 yrkande 7 i denna del vill Carl Bildt m.fl. (m) få en
snabb lösning på egenföretagarnas resultat- och
konsolideringsmöjligheter med utgångspunkt i det föreliggande
förslaget om en särskild redovisningsmetod. Liknande yrkanden
finns i motionerna Sk390 yrkande 1 av Håkan Hansson m.fl. (c)
och Sk435 yrkande 17 av Görel Thurdin m.fl. (c). Gullan
Lindblad och Göthe Knutson (m) har i motion Sk391 yrkande 11
en mera allmän begäran om förbättrade reserveringsmöjligheter
för egenföretagare.

Under utredningsarbetet till skattereformen prövades
möjligheten att tillskapa en beskattningsmetod som skulle ge
egenföretagarna vissa fördelar som annars bara kan uppnås
genom en ombildning till aktiebolag. Ett förslag om s.k.
särskild redovisningsmetod finns, men det har aktualiserat en
rad problem som inte kan förbigås vid ett ställningstagande i
frågan. En särskild utredare fortsätter nu arbetet med
beskattningen av enskilda näringsidkare och beskattningen av
handelsbolagsinkomster. Utskottet förutsätter att arbetet
bedrivs skyndsamt och finner i avvaktan på att detta slutförts
inte anledning att göra uttalanden i frågan utöver vad som
redan sagts i betänkandet 1989/90:SkU30. Följaktligen
avstyrker utskottet motionerna Sk349 yrkande 3, Sk352 yrkande
7 i denna del, Sk390 yrkande 1, Sk391 yrkande 11 och Sk435
yrkande 17.

De nyss nämnda motionerna Sk352 yrkande 5 och Sk424 yrkande 12
i denna del av Carl Bildt m.fl. (m) behandlar också mer
allmänt reserveringsmöjligheter m.m. i små och medelstora
företag. Ett konkret förslag, som tar sikte på nyföretagande,
gäller införande av en s.k. MINI-SURV med utgångspunkt
från de överväganden i denna fråga som gjordes under
utredningsarbetet till skattereformen.

Utskottet har vid tidigare behandling framhållit att en sådan
ytterligare avsättningsmöjlighet sannolikt skulle ha en
begränsad ekonomisk betydelse för företagen med hänsyn till de
allmänna förbättringar som den nya företagsbeskattningen
innebär. Utskottet vill också erinra om att
utredningsförslaget om ett tak för SURV-avsättningarna inte
genomfördes. Detta gynnar naturligtvis de kapitalintensiva
småföretagen. Utskottet avstyrker motionerna Sk352 yrkande 5
och Sk424 yrkande 12 i denna del.

En fråga med koppling till den principiella utformningen av
den nya företagsbeskattningen gäller yrkandena i motionerna
Sk331 yrkande 2 av Elving Andersson m.fl. (c) och Sk428
yrkande 2 av Rolf Clarkson m.fl. (m) om att rätten att göra
avsättningar till fartygsfond med avdragsrätt skall
återinföras.

Skattereformbeslutet innebar en avveckling av fondsystemet. En
sänkt beskattning kunde inte kombineras med så omfattande
reserveringsmöjligheter i olika former som erbjöds i det
tidigare skattesystemet. Möjligheterna till avsättning till
K-SURV fyller dock delvis samma funktion som
fondavsättningarna gjorde. Vid det nämnda beslutet avstyrkte
utskottet yrkanden om att behålla fartygsfonderna. Utskottet
får med hänvisning till det tidigare ställningstagandet
avstyrka även de nu aktuella motionsyrkandena.

Den nya förvärvskälleindelningen för egenföretagare
behandlas i flera motioner.

Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) yrkar i motion Sk410
och Rolf Kenneryd (c) i motion Sk411 om åtgärder för att
underlätta samverkan mellan enskilda näringsidkare, bl.a. i
fråga om möjligheterna för jordbrukare att utnyttja
omställningsstöd för minskad livsmedelsproduktion i gemensamma
projekt. Motion Sk345 av Roland Larsson (c) rör
förvärvskälleindelningen på det sättet, att motionären vill
ändra reglerna så att de medel som nu finns på
investeringskonto skall få tas i anspråk även för förädling av
producerade energigrödor, t.ex. för uppförande av
etanolfabriker. Motionären har i sammanhanget också fört fram
ett yrkande om att den längsta tid under vilken medel får stå
inne på investeringskonto skall förlängas med två år.

Förvärvskälleindelningen har tagits upp också i motion Sk424
yrkande 12 i denna del av Carl Bildt m.fl. (m). Enligt
motionen bör reglerna medge fri kvittning av underskott mellan
olika förvärvskällor. I motion Sk428 yrkande 1 av Rolf
Clarkson m.fl. (m) yrkas att det skall göras en översyn av
skattereglerna rörande bl.a. partrederier och förvärvskällorna
i syfte att öka tillströmning av riskvilligt kapital till
sjöfartsnäringen.

Motionerna Sk410 och Sk411 behandlar de regler som innebär att
en inkomst från ett handelsbolag utgör en egen förvärvskälla
även om verksamheten i bolaget har anknytning till annan
verksamhet som delägaren bedriver som enskild näringsidkare.
På grund av de olika förvärvskällorna kan ett underskott i
handelsbolaget alltså inte kvittas mot inkomster i annan
näringsverksamhet. Ett handelsbolag uppkommer i princip om
flera personer gemensamt utövar näringsverksamhet.

Riksdagen har genom skattereformbeslutet lagt fast de regler
om förvärvskällor som skall gälla i den nya
företagsbeskattningen. Verksamhet i handelsbolagsform skall
även fortsättningsvis utgöra en egen förvärvskälla. Utskottet
är inte berett att med anledning av vad som anförts i
motionerna gå in på frågor om justeringar i reglerna eller att
genomföra en ny översyn vid sidan av det tidigare nämnda
arbetet med beskattningen av enskilda näringsidkare och
handelsbolag. Detsamma gäller den fråga om partrederier som
tagits upp i en av motionerna.

Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk410, Sk411,
Sk424 yrkande 12 i denna del och Sk428 yrkande 1. Utskottet
avstyrker även den i motion Sk345 föreslagna ändringen
angående medel på investeringskonto.

Skadeförsäkringsföretag

Vid skattereformbeslutet våren 1990 (prop. 1989/90:110, bet.
SkU30) pågick fortfarande ett utredningsarbete angående
konsolideringsmöjligheterna i skadeförsäkringsföretag. Detta
medförde att frågan om dessa företag skulle få tillgång till
SURV och vissa avskattningsfrågor fick anstå.

Under hösten 1990 har riksdagen beslutat (prop. 1990/91:54,
bet. SkU10) att ge skadeförsäkringsföretagen möjlighet till
SURV-avsättningar enligt generella regler, dock att
utjämningsfond och regleringsfond för trafikförsäkring inte
skall räknas som skuld vid beräkning av underlaget för SURV.
En minskning av dessa fonder utgör skattepliktig intäkt, men
fonderna behöver inte lösas upp vid övergången. Avskattningen
av övriga reserver skall följa de generella reglerna, dvs. att
den del av dessa reserver som inte täcks av den första
SURV-avsättningen som görs i bolagen skall skattas av under en
fyraårsperiod med början vid 1992 års taxering.

I fyra motioner begärs ytterligare åtgärder i syfte att
motverka konkurrensförskjutning i försäkringsbranschen. Enligt
motion Sk361 av Lars Svensson m.fl. (s) skall riksdagen i ett
tillkännagivande till regeringen uttala att
konkurrensneutralitet mellan ömsesidiga bolag och aktiebolag
bör uppnås i samband med skattereformens genomförande.
Yrkanden av i princip samma innbörd finns i motionerna Sk415
av Elver Jonsson m.fl. (fp) och Sk416 yrkande 1 av Per-Ola
Eriksson m.fl. (c). Den sistnämnda motionen innhåller även i
yrkandena 2 och 3 ett förslag om att riksdagen skall besluta
att utjämningsfonden, regleringsfonden för trafikförsäkring
och 70% av säkerhetsreserven skall få överföras till
beskattat eget kapital utan avskattning. Enligt motion Sk384
av Hugo Hegeland (m) skall riksdagen besluta om att de
ömsesidiga skadeförsäkringsföretagen utan avskattning skall få
överföra hälften av de obeskattade reserverna till beskattat
eget kapital.

Motionärerna framhåller att de ömsesidiga bolagens
förutsättningar för kapitaltillväxt och priskonkurrens är
sämre än om verksamheten skulle bedrivits i ett
försäkringsaktiebolag. Detta har enligt motionerna sin grund
i att det relativt sett mindre kapitalunderlaget i ett
ömsesidigt bolag medför sämre möjligheter att bilda
obeskattade reserver. Härigenom skapas ett starkt incitament
för de ömsesidiga bolagen att överge sin associationsform.

Det problem som tagits upp i motionerna uppmärksammades vid
skattereformbeslutet och aktualiserades på nytt hösten 1990
när de kvarstående frågorna i skattereformen behandlades.
Utskottet godtog det i proposition 1990/91:54 framlagda
förslaget men förutsatte att regeringen noga skulle följa
utvecklingen när det gäller de ömsesidiga försäkringsbolagens
konkurrenssituation.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att
konkurrensaspekterna bör tas upp till en förnyad bedömning.
Ett ställningstagande till vilka åtgärder som kan behövas
förutsätter emellertid ytterligare överväganden. Utskottet
föreslår därför att riksdagen med anledning av motionerna
Sk361, Sk415 och Sk416 yrkande 1 beslutar ett tillkännagivande
till regeringen om att konkurrensneutralitet bör föreligga
mellan ömsesidiga bolag och aktiebolag i samband med
skattereformens genomförande. Utskottet förutsätter att
beredningen av frågan kan ske skyndsamt. Därmed avstyrker
utskottet att riksdagen nu fattar beslut om åtgärder i
enlighet med motionerna Sk384 och Sk416 yrkandena 2 och 3.

Avdragsfrågor
I flera motioner begärs klarare regler om avdragsrätt m.m.
vid kapitalförlust i samband med rån eller andra
tillgreppsbrott. Dessa motioner är Sk305 av Ingbritt Irhammar
och Per-Ola Eriksson (båda c), Sk306 av Ulf Melin och Anders G
Högmark (m), Sk307 av Knut Wachtmeister (m), Sk337 av Birgit
Henriksson och Karin Falkmer (m), Sk344 av Gunilla Andersson
m.fl. (s), Sk358 av Martin Olsson (c), Sk409 av Wiggo Komstedt
(m) och Sk811 yrkande 19 av Bo Lundgren m.fl. (m).

Motionärerna framhåller bl.a. att de ändringar i
kapitalförlustbegreppet som gjordes för några år sedan medfört
att en bank som utsatts för rån i praxis medgetts avdragsrätt.
Motsvarande avdrag för stulna pengar hos en butiksägare har
dock inte medgivits.

Reglerna om kapitalförlust på grund av brottslig handling fick
sitt nuvarande innehåll genom lagstiftning 1981 som har verkan
fr.o.m. 1984 års taxering. Reglerna utvidgades då med en
uttrycklig regel om att förlust genom brottslig handling av
varulager och inventarier i rörelse och jordbruk inte skall
utgöra kapitalförlust. Därmed föreligger således avdragsrätt
för sådan förlust.

När det gäller förlust av pengar genom brottslig handling får
fråga om avdragsrätt avgöras utifrån den allmänna bestämmelsen
om kapitalförlust i punkt 5 av anvisningarna till 20§ KL.
Enligt den regeln betraktas som kapitalförluster (och därmed
inte avdragsgilla) dels sådana förluster som inte har samband
med någon förvärvskälla, dels förluster som visserligen har
ett samband med förvärvskällan men som inte kan anses normala
för förvärvskällan i fråga.

I fråga om mervärdeskatt finns inte några regler som ger
avdragsrätt för förluster av pengar vid rån o.d. Inte heller
medges i sådana fall nedsättning eller befrielse från
mervärdeskatt enligt dispensregeln i 76§ mervärdeskattelagen
(1968:430).

Med hänsyn till en påtaglig och återkommande risk för
förluster i verksamheten av svenska pengar genom rån, stöld,
bankboxsprängning, m.m. har en bank i ett ärende om
förhandsbesked fått avdrag för vissa förluster av pengar (RÅ
1986 ref. 148).

Skatteutskottet har tidigare (bet. SkU 1985/86:33 och SkU
1986/87:33) prövat motioner med liknande innehåll som de nu
aktuella. Utskottet var inte främmande för att det nuvarande
kapitalförlustbegreppet kunde behöva omprövas. I avvaktan på
närmare erfarenheter från tillämpningen av den lagstiftning
som gäller fr.o.m. 1984 års taxering var utskottet emellertid
inte berett att medverka till en ändring av
kapitalförlustbegreppet. Utskottet uttalade i sammanhanget att
det är angeläget att försäkringsbolagen noga informerar
försäkringstagarna om de villkor som gäller som förutsättning
för att de vid uppkommen skada skall vara berättigade till
ekonomisk gottgörelse för lidna förluster.

Avdragsrätt i andra verksamheter än bankverksamhet synes inte
ha prövats i högre instans. Även om det torde kunna förväntas
att avdrag skall kunna medges även i andra näringsverksamheter
än bankverksamhet måste tillämpningen av reglerna fortfarande
anses som oklar. De problem som detta medför för de
affärsställen som blir utsatta för rån och andra
tillgreppsbrott aktualiserar enligt utskottets mening på nytt
frågan om en lagändring bör komma till stånd. Utskottet utgår
ifrån att regeringen uppmärksammar de uppkommande
skatteproblemen och, om det behövs, i lämpligt sammanhang
återkommer till riksdagen i frågan. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena. Syftet med
motionerna får emellertid anses vara tillgodosett med hänsyn
till vad utskottet anfört.

I motion Sk430 yrkande 5 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)
hemställs om återinförande av avdragsrätt för arbetsgivare för
arbetsrättsliga skadestånd. Utskottet har tidigare
avstyrkt liknande yrkanden med hänvisning till att
skadeståndets preventiva funktion jämställer detta med böter
och viten och andra icke avdragsgilla kostnader enligt 20§
KL. Utskottet finner inte skäl att ändra uppfattning i frågan.
Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.

En fråga som utskottet behandlat vid upprepade tillfällen
gäller den i motion Sk322 av Marianne Andersson i Vårgårda
m.fl. (c, m, fp) väckta frågan om avdragsrätt för premier till
kompanjonförsäkringar. Utskottet avstyrker ånyo detta
förslag.

Göran Engström och Kjell Ericsson (c) har i motion Sk365 yrkat
att skogsavdrag skall medges med 75% vid större
fastighetsregleringar. Gällande regler innebär att fysiska
personer under sin innehavstid kan göra skogsavdrag med
sammanlagt högst 50% av skogens anskaffningsvärde. För
juridiska personer är avdragsutrymmet mindre, högst 25%. Det
årliga avdraget kan i samband med rationaliseringsförvärv bli
högre, men det sammanlagda avdragsbeloppet (avdragsutrymmet)
får dock inte överstiga 50% av anskaffningsvärdet för
rationaliseringsförvärvet. Några sakliga ändringar i reglerna
har inte gjorts i samband med skattereformen. Utskottet har
inte funnit några bärande skäl för att ändra i reglerna.
Motionen avstyrks följaktligen.

I motion Sk349 yrkande 4 av Karl Erik Olsson m.fl. (c)
hemställs att kostnader för lantmäteriförrättningar skall
vara avdragsgilla. Utskottet har tidigare avstyrkt liknande
yrkanden med hänvisning till bl.a. att vid
rationaliseringsförvärv i underlaget för skogsavdrag skall
inräknas bl.a. lantmäterikostnader. Detta innebär att avdrag
för lantmäterikostnader i sådana fall kan medges mot
skogsinkomster med 50% av den totala kostnaden. Utskottet
har inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker motionen.

I motion Sk433 yrkande 11 av Lars Werner m.fl. (v) hemställs
om inskränkt avdragsrätt för utbildnings- och
konferensverksamhet förlagd till utlandet. Ett liknande
yrkande finns i motion Sk627 yrkande 41 av Inger Schörling
m.fl. (mp). Enligt den sistnämnda motionens yrkande 40 bör
avdragsrätten för reklamkostnader utredas. Utskottet har
inte funnit skäl att förorda någon åtgärd med anledning av
motionerna och avstyrker följaktligen dessa.

Avskrivningsregler m.m.

I motion Sk424 yrkande 11 av Carl Bildt m.fl. (m) hemställs om
ett system med nuvärdeavskrivning och periodiseringfonder
i enlighet med vad som föreslagits under utredningsarbetet
till skattereformen. Frågan bereds för närvarande i
regeringskansliet. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motionsyrkandet.

I motion Sk349 yrkande 2 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) och
Sk397 yrkande 4 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) återkommer
motionärerna till frågan om direktavdrag för kostnader vid
byggande av skogsbilvägar. Förslaget i motion Sk397
gäller som tidigare även skogsdikning. Rolf Kenneryd och Göran
Engström (båda c) yrkar i motion Sk418 att det skall vara
tillåtet med fri periodisering av investeringskostnader för
skogsbilvägar.

Vid skattereformbeslutet (1989/90:SkU30) redovisade
utskottet de regler som gäller för skogsbilvägar och
skogsdikningar. Skattereformen innebär en förändring i så
måtto att avskrivningsunderlaget för samtliga typer av
markanläggningar -- alltså även öppna dikningar -- höjts från
75% till 100% av anskaffningskostnaden. Utskottet anser
det inte vara motiverat med ytterligare ändringar i nu
aktuella avskrivningsregler och avstyrker de nämnda
motionsyrkandena.

I motion Sk413 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) begärs en
regionalpolitisk utredning om snabbare avskrivningar i
stödområden av byggnader, markanläggningar, maskiner och
inventarier.

Skatteutskottet har tidigare gett uttryck för uppfattningen
att regionala skattelättnader bör komma i fråga endast i rena
undantagsfall. Utskottet har också regelmässigt avvisat
motionsyrkanden med samma inriktning som det nu förevarande.
Utskottet har inte ändrat sin principiella inställning och
avstyrker motion Sk413.

SURV-regler och räntefördelning, m.m.

Motionerna Sk352 yrkande 7 i denna del av Carl Bildt m.fl. (m)
och Sk435 yrkande 18 av Görel Thurdin m.fl. (c) gäller en viss
utvidgning beträffande avsättningsnivåerna för SURV i
egenföretag. Enligt motionerna bör SURV-avsättning kunna ske
med 30% på kapitalet och 20% av företagets inkomster
eller, alternativt, med 30% på kapitalet och 15% av
lönesumman. I motion Sk352 förutsätts att egenföretagarens
egen inkomst och inte endast de anställdas skall få räknas med
vid lönebaserade SURV-avsättningar.

De ursprungliga reglerna om egenföretagarnas SURV reviderades
hösten 1990 i samband med att vissa kvarstående frågor i
skattereformen behandlades (prop. 1990/91:54, bet. SkU10).
Syftet med ändringarna var att anpassa reglerna till vad som
gäller för aktiebolagen och för att mildra skatteuttaget på
stora engångsintäkter. Egenföretagare får enligt de nya
reglerna göra SURV-avsättning med 30% på eget kapital och
20% på inkomsten eller, alternativt, 15% av de löner som
utbetalats till anställda.

Utskottet har inte funnit anledning att frångå det tidigare
ställningstagandet angående nivåerna för avsättning till SURV
i egenföretag. Följaktligen avstyrks motionerna Sk352 yrkande
7 i denna del och Sk435 yrkande 18.

I tre motioner har tagits upp frågor som gäller eller har
anknytning till reglerna om räntefördelning i egenföretag.

Enligt motionerna Sk362 i denna del av Kjell Ericsson och
Göran Engström (c) samt Sk429 yrkande 10 av Bo Lundgren m.fl.
(m) bör egenföretagares fastighet vid beräkning av
SURV-underlag få tas upp till hela anskaffningsvärdet och inte
reduceras till 70%. Som skäl för förslaget anförs i motion
Sk362 att man därigenom skulle komma till rätta med de problem
som består i att ett s.k. negativt kapitalunderlag uppkommer
för företagaren i samband med tillämpning av reglerna om
räntefördelning.

Görel Thurdin m.fl. (c) hemställer i motion Sk435 yrkande 19
om en översyn av reglerna om räntefördelning.

Regeln att fastigheten vid SURV-avsättning skall medräknas med
70% av det skattemässiga värdet syftar till att ge ett
rättvisande totalt skatteuttag för näringsfastigheter eftersom
försäljningsvinster beskattas som inkomst av kapital med
skattesatsen 30%. Genom att fastighetens värde reduceras vid
beräkningen av kapitalunderlaget motverkas den olikformighet i
beskattningen som ligger i att ränteutgifter är avdragsgilla i
inkomstslaget näringsverksamhet -- mot egenavgifter eller
särskild löneskatt och mot full inkomstskatt -- samtidigt som
försäljningsvinsterna beskattas som inkomst av kapital.

För enskild näringsverksamhet skall också tillämpas de
särskilda reglerna om räntefördelning. Dessa innebär att om
kapitalunderlaget är negativt -- efter justering med ett
fribelopp om 50000 kr. -- skall ett belopp motsvarande det
negativa underlaget multiplicerat med statslåneräntan tas upp
som intäkt i förvärvskällan. Ett avdrag av motsvarande storlek
medges i inkomstslaget kapital. Reglerna om räntefördelning
syftar till att begränsa avdragsrätten för utgiftsräntor av
privat karaktär så att skattelättnaden inte överstiger 30%.

De ovan redovisade bestämmelserna medför att ett negativt
kapitalunderlag som föranleder räntefördelning uppkommer
om ett fastighetsförvärv är lånefinansierat till mer än 70%.
För att lindra effekten härav tillåts fullt avdrag för
låneräntorna på fastigheten även till den del de överstiger
det s.k. ränteavdragstaket på 100000 kr.

Reglerna om räntefördelning är komplicerade och utskottet har
tidigare uttalat att det inte är uteslutet att reglerna kan
medföra svårigheter för de skattskyldiga och för
skattemyndigheterna. Utskottet förutsatte att regeringen
skulle följa utvecklingen och vidta de åtgärder som kunde
behövas. Vissa justeringar i reglerna har därefter gjorts och
regeringen har även aviserat vissa justeringar i reglerna för
enskild näringsidkare som finansierar en fastighet med
statligt subventionerade lån (prop. 1990/91:54, SkU10).
Utskottet vill hänvisa till de tidigare uttalandena och finner
inte skäl att förorda en särskild översyn eller ytterligare
ändringar i reglerna. Följaktligen avstyrks motionerna Sk362 i
denna del, Sk429 yrkande 10 och Sk435 yrkande 19.

I de nyss nämnda motionerna Sk429 och Sk435 yrkas även en
ändring i den takregel som gäller vid beskattning av vinst vid
icke yrkesmässig avyttring av näringsfastighet. För
näringsfastigheter och sådana bostadsrätter som ingår i en
näringsverksamhet innebär takregeln att reavinsten
alternativt får beräknas till 90% av försäljningsintäkten.
För permanentbostäder får vinsten alternativt beräknas till
30% av försäljningsintäkten och för övriga
privatbostadsfastigheter och privatbostäder gäller 60%.
Motionärerna vill att sistnämna takregel, 60%, skall
tillämpas också för näringsfastigheter.

Utskottet har senast i betänkandet 1990/91:SkU10 avstyrkt
motsvarande yrkanden med hänvisning till de ställningstaganden
som gjordes i samband med skattereformbeslutet våren 1990.
Utskottet har inte ändrat sin uppfattning i frågan och
avstyrker följaktligen även motion Sk429 yrkande 2 och Sk435
yrkande 15.

Skogskonto

I motion Sk397 yrkande 3 i denna del av Sven Eric Lorentzon
m.fl. (m) hemställs om en permanentning av nuvarande
insättningsnivåer på skogskonton och att uppskovstid skall
förlängas från 10 till 15 år.

Utskottet har tidigare avstyrkt yrkanden om permanentning av
de tillfälligt förhöjda insättningsnivåerna för taxeringsåren
1987--1992. Syftet med dessa höjningar är att stimulera till
en ökad avverkning under denna period. Liksom tidigare finner
utskottet inte skäl att permanenta reglerna. Även frågan om
uppskovstidens längd har utskottet prövat tidigare och
avstyrkt. Mot bakgrund av de allmänna förbättringar
skattereformen innebär finns numera än mindre skäl än tidigare
till en förlängd uppskovstid.

En fråga om användningen av skogskontomedel har tagits upp
i motion Sk419 av Kjell Ericsson m.fl. (c). I motionen begärs
utredning av konsekvenserna av att skogskontomedel får tas i
anspråk för investeringar i nya näringsgrenar i den kommun där
medlen förvärvats. Motsvarande yrkande avstyrktes i samband
med skattereformbeslutet (1989/90:SkU30). Utskottet
konstaterade att förslaget går långt utöver syftet med
skogskontot, som är att möjliggöra en utjämning av inkomster
av skogsavverkning mellan olika år. Motionen avstyrks.

I motionerna Sk388 yrkande 2 av Ingrid Hemmingsson och
Karl-Gösta Svenson (m), Sk397 yrkande 3 i denna del av Sven
Eric Lorentzon m.fl. (m) och Sk429 yrkande 8 av Bo Lundgren
m.fl. (m) hemställs om ett slopande av den 15-procentiga
källskatten på skogskontomedel. Den sistnämnda
motionen avser även upphovsmannakonto.

Vid det ovan nämnda skattereformbeslutet avstyrkte utskottet
yrkanden om att ej införa en beskattning av ränta på medel på
skogskonto och upphovsmannakonto. Utskottet vidhåller sin
uppfattning i frågan och avstyrker motionsyrkandena.

I den nyss nämnda motion Sk388 av Ingrid Hemmingsson och
Karl-Gösta Svenson (m) har i sammanhanget väckts fråga om
den särskilda löneskatten på skogsinkomster (yrkande 4).
Utskottet avstyrker även detta yrkande.

Spärregler i fåmansföretag

I motion Sk352 yrkande 6 av Carl Bildt m.fl. (m) hemställs om
lättnader i beskattningen av aktieutdelningar och vinster på
aktieinnehav i fåmansföretag. Enligt motion Sk391 yrkande 8 av
Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) bör spärreglerna i
fåmansföretag slopas. Även i motion Sk424 yrkande 12 i denna
del av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas att reglerna omprövas.

De särskilda spärregler på utdelningar och reavinster som
åsyftas i motionerna infördes vid skattereformen för att
hindra att arbetsinkomster i fåmansföretag omsätts till lägre
beskattad utdelning eller reavinst. Reglerna har därefter
undergått vissa justeringar (prop. 1990/91:54, bet. SkU10).
Utskottet har tidigare avstyrkt motionsvägen väckta förslag om
att slopa reglerna och är också nu av uppfattningen att
reglerna måste finnas kvar. Detsamma gäller de övriga
spärregler mot vissa transaktioner som delägare kan göra med
sitt eget bolag. Dessa s.k. stoppregler har följaktligen
behållits vid skattereformen med vissa ändringar.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
Sk352 yrkande 6, Sk391 yrkande 8 och Sk424 yrkande 12 i denna
del.

Föräldrakooperativa daghem

I motion Sk417 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) yrkas om en
ändring i skattereglerna som uppmuntrar till att driva
föräldrakooperativa daghem i form av ekonomiska föreningar.

Enligt motionen är det inte ovanligt att det kommunala stödet
är konstruerat så, att ett överskott skall täcka kommande års
underskott. Nuvarande bestämmelser medför enligt motionärerna
att detta överskott beskattas trots att det är avsett att
täcka utgifterna under kommande år.

Beskattningen av s.k. föräldrakooperativ torde enligt
utskottets mening normalt ske enligt reglerna för ekonomiska
föreningar eftersom kooperativet främjar föräldrarnas egna
intressen genom ekonomisk verksamhet. Kooperativet får därmed
rätt till skattefri reservering i form av SURV-avsättning.
Under förutsättning att bidrag och avgifter från föräldrarna
inte är alltför stora i förhållande till utgifterna bör då
skattepliktig inkomst inte uppkomma.

Eventuella problem kring föräldrakooperativ barntillsyn kan
uppmärksammas inom stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi
1988:03). Utskottet anser det inte vara nödvändigt med ett
tillkännagivande till regeringen i frågan och avstyrker
följaktligen motionen.

Övriga frågor

I motion Sk391 yrkande 9 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson
(m) hemställs att en ändring i de regler som innebär att lön
till eget barn i familjeföretag beskattas hos barnet först
när detta har fyllt 16 år.

Utskottet hänvisar till sitt tidigare ställningstagande i
frågan (bet. 1989/90:SkU30) och avstyrker följaktligen
motionsyrkandet.

I motion Sk386 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) yrkas utredning om
en lägesavgift för kontorslokaler i storstadsområden.
Avsikten med förslaget är bl.a. att minska antalet
företagsetableringar i innerstäderna. Utskottet har inte
funnit skäl att förorda en sådan utredning och avstyrker
motionen.

I motionerna Sk320 av Carl G Nilsson (m) och Sk412 av Roy
Ottosson m.fl. (mp) yrkas att det skall införas en möjlighet
till skattefria reserveringar i
fiskevårdsområdesföreningar för att bekosta gemensamma
investeringar.

Fiskevårdsområdesföreningarna är inte skattesubjekt, och de
har inte någon möjlighet att göra SURV-avsättningar eller på
annat sätt bilda obeskattade reserver. Utskottet anser det
inte vara motiverat med en sådan förändring som avses i
motionerna. Utskottet avstyrker följaktligen dessa.

I motionerna Sk331 yrkande 3 av Elving Andersson m.fl. (c) och
Sk428 yrkande 5 av Rolf Clarkson m.fl. (m) hemställs att
stämpelskatten vid förvärv av skepp avskaffas.

Stämpelskatten på skepp slopas den 1 januari 1993. Utskottet
har tidigare (bet. 1989/90:SkU31) avstyrkt motsvarande
yrkanden med hänvisning till att stämpelskatt på skepp bör tas
ut även under 1991 och 1992. Utskottet vidhåller denna
uppfattning och avstyrker motionsyrkandena.

I motion Sk414 av Karin Söder och Elver Jonsson (c, fp) yrkas
att det görs en snabb översyn i syfte att skattebefria
Stiftelsen Sveriges nationaldag och Svenska flaggans dag.

Stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi 1988:03)
behandlar frågor om förmånsbehandlade subjekt. Utskottet anser
att utredningsarbetet bör avvaktas och avstyrker motionen.

I två motioner föreslås införande av skatter på viss
verksamhet. Den ena motionen, Sk905 av Gudrun Schyman m.fl.
(v), gäller en avgift på vapenindustrin för finansiering
av freds- och konfliktforskning. Enligt den andra motionen,
Sk389 av Bo Hammar och Jan Strömdahl (v), bör det införas en
miljöavgift på kalkstensbrytning på Gotland som skall
tillfalla kommunen.

I fråga om specialdestinerade skatter är det utskottets
principiella inställning att sådana bör undvikas. Utskottet
anser att de inte bör införas en särskild skatt för att
finansiera vissa forskningsprojekt eller för viss kommun.
Utskottet avstyrker båda motionerna.

Beträffande lagförslagen har utskottet i betänkandet
1990/91:SkU29 tillstyrkt en i proposition 1990/91:166
föreslagen justering i reglerna rörande bilförmån av innebörd
att värdet härav skall kunna jämkas även för enskilda
näringsidkare. Den författningsmässiga regleringen har
uppskjutits för att samordnas med den ändring i punkt 1 av
anvisningarna till 22§ kommunalskattelagen som föreslås i
proposition 1990/91:167. Utskottet har justerat det i
förevarande betänkande återgivna förslaget till ändring i
kommunalskattelagen (lagförslag 1) i enlighet härmed.

Vidare har utskottet i betänkandet 1990/91:SkU34 tillstyrkt
regeringens förslag i proposition 1990/91:107 angående
ändring i reglerna om skattefrihet för utdelning från
utländska dotterbolag. Förslaget förutsätter en ändring i 7§
8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Den
författningsmässiga regleringen har uppskjutits för att
samordnas med den ändring i samma lagrum som föreslås i
proposition 1990/91:167. Utskottet har justerat det i detta
betänkande återgivna förslaget till ändring i lagen om statlig
inkomstskatt (lagförslag 2) i enlighet härmed.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande krav på börsnotering
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:167 i denna del
och avslår motion 1990/91:Sk75,
res. 1 (m, fp, c)
2. beträffande propositionen i övrigt
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:167 i denna del,
3. beträffande den allmänna inriktningen av
företagsbeskattningen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk433 yrkandena 7--10,
res. 2 (v)
4. beträffande dubbelbeskattningen av aktieutdelningar
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk353 yrkande 6 och
1990/91:Sk424 yrkande 12 i denna del,
res. 3 (m, fp)
5. beträffande särskild redovisningsmetod
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk349 yrkande 3,
1990/91:Sk352 yrkande 7 i denna del, 1990/91:Sk390 yrkande
1, 1990/91:Sk391 yrkande 11 och 1990/91:Sk435 yrkande 17,
res. 4 (m)
res. 5 (c)
6. beträffande MINI-SURV m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk352 yrkande 5 och
1990/91:Sk424 yrkande 12 i denna del,
res. 6 (m, c)
7. beträffande fartygsfond
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk331 yrkande 2 och
1990/91:Sk428 yrkande 2,
res. 7 (m, c)
8. beträffande förvärvskällereglerna för egenföretagare
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk345,
1990/91:Sk410, 1990/91:Sk411, 1990/91:Sk424 yrkande 12 i
denna del och 1990/91:Sk428 yrkande 1,
res. 8 (m)
res. 9 (c)
9. beträffande skadeförsäkringsföretag
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk361,
1990/91:Sk415 och 1990/91:Sk416 yrkande 1 och med avslag
på motionerna 1990/91:Sk384 och 1990/91:Sk416 yrkandena 2
och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört angående konkurrensneutralitet mellan ömsesidiga bolag
och aktiebolag i samband med skattereformens genomförande,
10. beträffande avdragsrätt m.m. vid kapitalförlust i
samband med rån
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk305,
1990/91:Sk306, 1990/91:Sk307, 1990/91:Sk337,
1990/91:Sk344, 1990/91:Sk358, 1990/91:Sk409 och
1990/91:Sk811 yrkande 19,
res. 10 (m)
11. beträffande arbetsrättsliga skadestånd
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk430 yrkande 5,
res. 11 (m, fp)
12. beträffande kompanjonförsäkringar
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk322,
res. 12 (m)
13. beträffande skogsavdrag
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk365,
14. beträffande kostnader för lantmäteriförrättningar
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk349 yrkande 4,
res. 13 (m, c)
15. beträffande utbildnings- och konferensverksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk433 yrkande 11 och
1990/91:Sk627 yrkande 41,
res. 14 (v, mp)
16. beträffande reklamkostnader
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk627 yrkande 40,
res. 15 (mp)
17. beträffande nuvärdeavskrivning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk424 yrkande 11,
res. 16 (m)
18. beträffande skogsbilvägar m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk349 yrkande 2,
1990/91:Sk397 yrkande 4 och 1990/91:Sk418,
res. 17 (m)
res. 18 (c)
19. beträffande avskrivningar i stödområden
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk413,
20. beträffande avsättningsnivåerna för SURV i egenföretag
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk352 yrkande 7 i
denna del och 1990/91:Sk435 yrkande 18,
res. 19 (m)
res. 20 (c)
21. beträffande räntefördelning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk362 i denna del,
1990/91:Sk429 yrkande 10 och 1990/91:Sk435 yrkande 19,
res. 21 (m)
res. 22 (c)
22. beträffande avyttring av näringsfastighet
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk429 yrkande 2 och
1990/91:Sk435 yrkande 15,
res. 23 (m, c)
23. beträffande insättningsnivåer på skogskonton
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk397 yrkande 3 i denna
del,
res. 24 (m)
24. beträffande användningen av skogskontomedel
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk419,
25. beträffande källskatten på skogskontomedel, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk388 yrkande 2,
1990/91:Sk397 yrkande 3 i denna del och 1990/91:Sk429
yrkande 8,
res. 25 (m)
26. beträffande den särskilda löneskatten
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk388 yrkande 4,
res. 26 (m)
27. beträffande spärregler i fåmansföretag
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk352 yrkande 6,
1990/91:Sk391 yrkande 8 och 1990/91:Sk424 yrkande 12 i
denna del,
res. 27 (m)
28. beträffande föräldrakooperativa daghem
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk417,
res. 28 (v)
29. beträffande lön till eget barn i familjeföretag
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk391 yrkande 9,
res. 29 (m, c)
30. beträffande lägesavgift för kontorslokaler
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk386,
res. 30 (v, mp)
31. beträffande fiskevårdsområdesföreningar
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk320 och
1990/91:Sk412,
res. 31 (mp)
32. beträffande stämpelskatten vid förvärv av skepp
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk331 yrkande 3 och
1990/91:Sk428 yrkande 5,
res. 32 (m, c)
33. beträffande Stiftelsen Sveriges nationaldag och Svenska
flaggans dag
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk414,
34. beträffande avgift på vapenindustrin
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk905,
res. 33 (v, mp)
35. beträffande miljöavgift på kalkstensbrytning på
Gotland
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk389,
36. beträffande lagförslagen
att riksdagen med anledning av propositionerna 1990/91:107 i
denna del, 1990/91:166 i denna del och 1990/91:167 i denna
del samt till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt
antar de på s. 3--13 återgivna förslagen till 1. lag om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt,
3. lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning,

4. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:642).

Stockholm den 14 maj 1991

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund
(s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin
(c), Hugo Hegeland (m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson
(m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (v),
Gösta Lyngå (mp), Karl Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström
(s), Marianne Andersson i Gislaved (s) och Rune Berglund (s).

Reservationer

1. Krav på börsnotering (mom. 1)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo
Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och
Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "De skäl" och slutar med "motion Sk75" bort ha
följande lydelse:

Begränsningen att endast börsnoterade bolag skall kunna
åtnjuta skattefrihet vid utdelning av alla sina
dotterbolagsaktier är inte tillräckligt välgrundad. Även ett
icke börsnoterat bolag kan ha intresse av att effektivisera
sin kapitalanvändning genom uppdelning på flera bolag utan
skattekonsekvenser. Aktiemarknadsapekterna behöver inte vara
en anledning till delningen, utan denna kan vara starkt
motiverad av andra skäl. En delning kan t.ex. öka bolagens
kreditmöjligheter.

I enlighet med vad som anförts i motion Sk75 bör kretsen av
bolag som skattefritt får dela ut dotterbolagsaktier vidgas på
så sätt att alla aktiebolag får omfattas av den aktuella
skattefriheten vid delning av företag.

dels att utskottet under moment 1 och moment 36 i
motsvarande del bort hemställa:
1. beträffande krav på börsnotering
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk75 och med
anledning av proposition 1990/91:167 i denna del beslutar
att den i propositionen föreslagna skattefriheten vid delning
av företag skall gälla alla aktiebolag,
36. beträffande lagförslagen i fråga om 3§ 7 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:167 i
denna del antar det vid propositionen fogade förslaget till
lag om ändring i 3§ 7 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt med den ändringen att i det fjärde nya stycket
meningen "Det utdelande bolaget skall ha aktier inregistrerade
vid Stockholms fondbörs" utgår ur lagförslaget.

2. Den allmänna inriktningen av företagsbeskattningen (mom. 3)

Lars Bäckström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Genom riksdagens" och slutar med "motion Sk433"
bort ha följande lydelse:

Svenska företag har länge haft en mycket förmånlig beskattning
och skattereformen har inte ändrat i detta. Reformen borde ha
lett till ökade skatter på främst de stora företagen som
finansiering av sänkt skatt på arbetsinkomster. Den ledde i
stället till Västeuropas troligen lägsta företagsskatt.
Allmänt sett gäller dock fortfarande att skatteuttaget är
högre på mindre företag än exempelvis familjeföretag jämfört
med de större börsnoterade bolagen.

I enlighet med vad som anförts i motion Sk433 bör det
genomsnittliga skatteuttaget från företagssektorn ökas, och
detta främst genom att skatteuttaget ökas på de större
börsnoterade företagen. SURV-systemet bör avskaffas för att
förhindra inlåsningar av kapital i företagen och
snedvridningar av industriella och andra
näringslivssatsningar.

Det totala skatteuttaget på produktionen utgörs inte bara av
inkomstskatten. Även andra skatter och avgifter påverkar
kostnadsläge, vinst- och löneutrymme samt investeringar och
sysselsättning. Övriga skatter som påverkar detta är bl.a.
energibeskattningen och miljöavgifter, samt socialavgifter. I
grunden utgör arbetsgivaravgifterna avgifter för sociala
förmåner, men till en del kan de ses som en lönebaserad skatt.

Det är en defensiv industri- och näringspolitisk strategi att
söka trygga den ekonomiska tillväxten genom låg
bolagsbeskattning eller andra skattesubventioner. Resultatet
av en sådan politik blir låg produktivitetstillväxt och
inlåsningseffekter. Starka fördelningspolitiska skäl talar
därjämte mot en alltför låg bolagsbeskattning.

En ny företagsskatteutredning bör tillsättas med uppgift att
se över det totala skatteuttaget från produktion så att
företagsbeskattningen utformas efter en samlad fördelnings-
och näringspolitisk bedömning. I utredningen skall ingå att
lägga förslag om fastighetsskatt på industrifastigheter.
Utskottet tillstyrker motion Sk433 yrkandena 7--9 om
tillkännagivande till regeringen i nämnda avseenden.

Ett utredningsförslag om en särskild skatt om 4% på
finansiella tjänster har nyligen remissbehandlats. Enligt
motion Sk433 skall riksdagen också begära att regeringen
lägger fram ett förslag på grundval av det nyss
remissbehandlade utredningsförslaget. Skattesatsen bör
emellertid sättas till 6%. Av tekniska skäl faller denna
inkomst ut först under budgetåret 1992/93. Under mellantiden
bör arbetsgivaravgifterna höjas i enlighet med vad som
föreslås i motionen. Utskottet tillstyrker yrkande 10 i motion
Sk 433 om att regeringen skall få i uppdrag att lägga fram de
förslag som nu sagts.

dels att utskottet under moment 3 bort hemställa:
3. beträffande den allmänna inriktningen av
företagsbeskattningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk433 yrkandena
7--10 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat skatteuttag från företagssektorn, avskaffande
av SURV-systemet och översyn av skatteuttaget på produktion
och hos regeringen begär förslag om en beskattning av
finansiella tjänster i enlighet med motionen.

3. Dubbelbeskattningen av aktieutdelningar (mom. 4)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Motsvarande yrkande" och slutar med "förevarande
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som yrkas i motionerna Sk352 yrkande 6 och
Sk424 yrkande 12 i denna del bör dubbelbeskattningen av
aktieutdelningar successivt slopas. Den teknik som bör väljas
är den som kommer att gälla eller redan gäller i flertalet
europeiska länder. Den erlagda bolagsskatten får räknas av vid
beskattningen av utdelningen hos aktieägaren. Avvecklingen av
dubbelbeskattningen bör inledas snarast. Motionsyrkandena
tillstyrks följaktligen.

dels att utskottet under moment 4 bort hemställa:
4. beträffande dubbelbeskattningen av aktieutdelningar
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk353
yrkande 6 och 1990/91:Sk424 yrkande 12 i denna del hos
regeringen begär förslag till slopande av dubbelbeskattningen
av aktieutdelningar i enlighet med vad utskottet anfört.
4. Särskild redovisningsmetod (mom. 5)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Under utredningsarbetet" och slutar med "Sk435
yrkande 17" bort ha följande lydelse:

Regeringen utreder fortfarande de väsentliga frågor om
egenföretagarnas skatter som kvarstod vid
skattereformbeslutet. Enligt utskottets uppfattning måste
frågan om egenföretagarnas resultatutjämnings- och
konsolideringsmöjligheter lösas skyndsamt. Den teknik som
kallas särskild redovisningsmetod bör härvid läggas till grund
för ett förslag till riksdagen. Däremot skall frågan om
handelsbolagens rättsliga ställning inte utredas vidare.
Nuvarande princip för handelsbolagens beskattning skall lämnas
oförändrad. Utskottet tillstyrker med hänvisning till det
anförda motionerna Sk352 yrkande 7 i denna del. I övrigt får
de motioner som rör särskild redovisningsmetod anses
tillgodosedda genom vad utskottet nu anfört.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa:
5. beträffande särskild redovisningsmetod
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk352 yrkande 7
i denna del och med anledning av motionerna 1990/91:Sk349
yrkande 3, 1990/91:Sk390 yrkande 1, 1990/91:Sk391 yrkande
11 och 1990/91:Sk435 yrkande 17 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om ett skyndsamt
förslag om särskild redovisningsmetod.

5. Särskild redovisningsmetod (mom. 5)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Under utredningsarbetet" och slutar med "Sk435
yrkande 17" bort ha följande lydelse:

Skattereformen som trätt i kraft vid årsskiftet har i huvudsak
lämnat egenföretagarnas skattesituation ofullständigt löst.
För småföretagen medför det klara negativa konsekvenser att
den viktiga frågan om en särskild redovisningsmetod kvarstår
att behandla trots att skattereformen medför genomgripande
förändringar i företagsbeskattningen i övrigt. Arbetet måste
nu bedrivas intensivt med inriktning på att skapa en rimlig
skatte- och avgiftsnivå för egenföretagen. Regeringen bör
skyndsamt lägga fram ett förslag till riksdagen om en särskild
redovisningsmetod som ger möjlighet till uppbyggnad av ett
eget kapital för förstärkning och utveckling av företaget.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk435 yrkande
17 och Sk390 yrkande 1. I övrigt bör de motioner som rör
frågor om särskild redovisningsmetod kunna vara helt eller
delvis tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa:
5. beträffande särskild redovisningsmetod
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk390
yrkande 1 och 1990/91:Sk435 yrkande 17 och med anledning av
motionerna 1990/91:Sk349 yrkande 3, 1990/91:Sk352 yrkande
7 i denna del och 1990/91:Sk391 yrkande 11 hos regeringen
begär förslag om särskild redovisningsmetod i enlighet med vad
utskottet anfört.

6. MINI-SURV m.m. (mom. 6)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Utskottet har" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:

Möjligheterna till resultatutjämning, konsolidering och
expansion för små och medelstora företag måste förbättras. En
viktig åtgärd för att underlätta vid nystart av små och
medelstora företag är att i enlighet med motion Sk352 yrkande
5 införa en särskild reserveringsmöjlighet för nystartade
företag med utgångspunkt från det förslag angående s.k.
MINI-SURV som togs fram under utredningsarbetet till
skattereformen. Den extra reserveringsmöjligheten bör dock
utformas så att den gäller oavsett om det egna kapitalet eller
lönesumman valts som bas för reserveringarna. Utskottet
tillstyrker att förslag skall tas fram som kan tillgodose
kraven i motionerna Sk352 yrkande 5 och Sk424 yrkande 12 i
denna del. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 6 bort hemställa:
6. beträffande MINI-SURV m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk352
yrkande 5 och 1990/91:Sk424 yrkande 12 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionerna anförts om
de små och medelstora företagens skatteförhållanden.

7. Fartygsfond (mom. 7)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Skattereformbeslutet innebar" och slutar med
"aktuella motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Hösten 1989 slopades möjligheten till särskild avskrivning på
fartyg och luftfartyg. Våren 1990 avskaffades också
fartygsfonderna. Dessa båda förändringar leder till avsevärda
svårigheter att anskaffa ersättningsfartyg, särskilt för de
mindre rederierna. Gamla fartyg och luftfartyg som egentligen
tjänat ut skall inte behöva behållas av skatteskäl. Enligt
utskottets uppfattning bör riksdagen med anledning av
motionerna Sk331 yrkande 2 och Sk428 yrkande 2 hos regeringen
begära att den skyndsamt lägger fram ett förslag som innebär
att ett system med fartygsfond återinförs.

dels att utskottet under moment 7 bort hemställa:
7. beträffande fartygsfond
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:331
yrkande 2 och 1990/91:Sk428 yrkande 2 begär att regeringen
lägger fram förslag om fartygsfonder i enlighet med vad
utskottet anfört.

8. Förvärvskällereglerna för egenföretagare (mom. 8)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Riksdagen har" och slutar med "på
investeringskonto" bort ha följande lydelse:

Det gällande förbudet mot kvittning mellan olika
förvärvskällor i enskild näringsverksamhet påverkar
förutsättningarna för nyföretagande och tillgång på
riskvilligt kapital på ett mycket negativt sätt. De nuvarande
reglerna bör utmönstras och ersättas med regler som i princip
medger fri kvittning av underskott mellan olika
förvärvskällor. Vissa restriktioner bör gälla endast i fråga
om vilka kostnader som skall få leda till kvittningsbara
underskott.

Det är angeläget att dessa förändringar kan genomföras snabbt.
För att komma till rätta med de akuta problem som uppkommit i
samband med den pågående omställningen från
livsmedelsproduktion i jordbruket, är det dock sannolikt
nödvändigt att regeringen får lägga fram förslag i två steg.
En första åtgärd som riksdagen bör begära av regeringen är
således att den lägger fram förslag till en snabb lösning på
de problem som uppkommer vid samverkan mellan näringsidkare
och som tagits upp i motion Sk410. Arbetet bör därefter
fortsätta så att regeringen så snabbt som möjligt kan
återkomma till riksdagen med förslag till en fullständig
lösning i enlighet med vad som föreslås i motion Sk424 yrkande
12 i denna del. Detta förslag bör även omfatta de frågor
rörande partrederier och sjöfartsnäringen som tagits upp i
motion Sk428 yrkande 1. Härigenom tillgodoses motion Sk411 och
motion Sk345 till viss del.

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa:
8. beträffande förvärvskällereglerna för egenföretagare
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk410,
1990/91:Sk424 yrkande 12 i denna del och 1990/91:Sk428
yrkande 1 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk345,
1990/91:Sk411 hos regeringen begär förslag angående
förvärvskällor och kvittning av underskott m.m. i enlighet med
vad utskottet anfört.

9. Förvärvskällereglerna för egenföretagare (mom. 8)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Riksdagen har" och slutar med "på
investeringskonto" bort ha följande lydelse:

Gällande skatteregler ger en enskild näringsidkare vissa
möjligheter till en fortsatt utveckling av sin verksamhet så
länge investeringarna stannar inom en och samma förvärvskälla.
Som reglerna om förvärvskällor är konstruerade upphör dessa
utvecklingsmöjligheter om näringsidkaren samverkar med andra
näringsidkare. Detta förhållande hämmar angelägna
investeringar, som av finansieringsskäl eller andra skäl måste
göras gemensamt med andra näringsidkare. Ett aktuellt exempel
där de negativa effekterna framträder tydligt gäller det
omställningsarbete som nu sker inom jordbruket. Nuvarande
regler gör det omöjligt för jordbrukare att tillsammans
investera i kostnadskrävande anläggningar för förädling av de
energigrödor man producerar inom rörelsen, t.ex.
etanolfabriker.

Enligt utskottets mening måste de nämnda problemen med
förvärvskälleindelningen få en snabb lösning. Utskottet
tillstyrker yrkandet i motion Sk411 att regeringen skall få i
uppdrag att skyndsamt lägga fram ett förslag till riksdagen i
frågan. Förslaget bör även omfatta de frågor angående
investeringsreserverna som aktualiserats i motion Sk345.
Härmed bör även motion Sk410 anses tillgodosedd och till viss
del motionerna Sk424 yrkande 12 i denna del och Sk428 yrkande
1.

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa:
8. beträffande förvärvskällereglerna för egenföretagare
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk411 och med
anledning av motionerna 1990/91:Sk345, 1990/91:Sk410,
1990/91:Sk424 yrkande 12 i denna del och 1990/91:Sk428
yrkande 1 hos regeringen begär skyndsamt förslag till lösning
av problemen med förvärvskälleindelningen i enlighet med vad
utskottet anfört.

10. Avdragsrätt m.m. vid kapitalförlust i samband med rån
(mom. 10)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Avdragsrätt i" och slutar med "utskottet anfört"
bort ha följande lydelse:

De problem som oklarheterna i rådande praxis medför för de
affärsställen som blir utsatta för rån och andra
tillgreppsbrott motiverar enligt utskottet att en lagändring
bör genomföras. Lagändringen skall innebära ett slopat
skatteansvar för en företagare som drabbas av stöld eller rån
av influtna kontanter i verksamheten. Utskottet förordar att
riksdagen med anledning av de motioner som väckts i frågan
uppdrar åt regeringen att skyndsamt lägga fram ett förslag i
enlighet med vad nu sagts.

dels att utskottet under moment 10 bort hemställa:
10. beträffande avdragsrätt m.m. vid kapitalförlust i
samband med rån
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk305,
1990/91:Sk306, 1990/91:Sk307, 1990/91:Sk337,
1990/91:Sk344, 1990/91:Sk358, 1990/91:Sk409 och
1990/91:Sk811 yrkande 19 hos regeringen begär förslag om
slopat skatteansvar för näringsidkare som drabbas av förlust
av influtna kontanter.

11. Arbetsrättsliga skadestånd (mom. 11)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "I motion Sk430" och slutar med "avstyrks
följaktligen" bort ha följande lydelse:

En huvudprincip vid beskattningen är att ett belopp som är
skattepliktigt för mottagaren också skall vara avdragsgillt
för mottagaren. Detta gäller inte -- på grund av en särskild
undantagsregel -- för allmänt skadestånd för åsidosättande av
arbetsrättsliga regler. Enligt utskottets mening finns det
inte skäl för ett sådant särskilt undantag för arbetsrättsliga
skadestånd. Utskottet tillstyrker motion Sk430 yrkande 5. Det
bör ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med
lagförslag.

dels att utskottet under moment 11 bort hemställa:
11. beträffande arbetsrättsliga skadestånd
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk430 yrkande 5
hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för
arbetsrättsliga skadestånd i enlighet med vad som anförts i
motionen.
12. Kompanjonförsäkringar (mom. 12)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "En fråga" och slutar med "detta förslag" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att det bör prövas om det skall införas en
avdragsrätt för premier som betalas för s.k.
kompanjonförsäkringar. Följaktligen tillstyrks yrkandet i
motion Sk322 att det bör uppdras åt regeringen att utreda
frågan.

dels att utskottet under moment 12 bort hemställa:
12. beträffande kompanjonförsäkringar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk322 hos
regeringen begär utredning om rätt till avdrag för
kompanjonförsäkringar.

13. Kostnader för lantmäteriförrättningar (mom. 14)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "I motion Sk349" och slutar med "avstyrker
motionen" bort ha följande lydelse:

De höga lantmäterikostnaderna utgör ofta ett hinder mot
angelägen omarrondering. Enligt utskottets mening bör
lantmäterikostnader vara avdragsgilla. Utskottet tillstyrker
följaktligen förslaget i motion Sk349 yrkande 4 att riksdagen
beslutar ett tillkännagivande till regeringen av denna
innebörd.

dels att utskottet under moment 14 bort hemställa:
14. beträffande kostnader för lantmäteriförrättningar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk349 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avdragsrätt för lantmäterikostnader.

14. Utbildnings- och konferensverksamhet (mom. 15)

Lars Bäckström (v) och Gösta Lyngå (mp) anser

dels att utskottet i fråga om utbildnings- och
konferensverksamhet bort ha anfört:

Företagen satsar stora summor på utbildnings- och
konferensverksamhet. Beräkningar har visat att företagen
satsar mer på konferens- och reseverksamhet än vad man betalar
i bolagsskatt. Till övervägande del är dock dessa satsningar
ägnade att stärka produktivitet och utvecklingsmöjligheter i
näringslivet.

Det finns emellertid inslag som har karaktären av ren
marknadsföring eller dolda personalvårdsförmåner till vissa
personalkategorier. Enligt utskottets uppfattning är
avdragsrätten för konferenser och kurser för generellt
utformad och den kan därmed användas på ett sätt som inte är
avsett. Det finns anledning att närmare bereda vilka
förutsättningar det finns att skärpa avdragsreglerna så att
osunda inslag kan minimeras.

Till betydande del sker företagens utbildnings- och
konferensverksamhet numera utomlands. Enligt uppgifter från
Sveriges turistråds turist- och resedatabas kan kostnaderna
för de svenska företagens utlandsresor beräknas till drygt 20
miljarder kronor under 1990. Ca en tredjedel av dessa resor är
kurs- eller konferensarrangemang. Företagen kan göra avdrag
för sin kurs- och konferensverksamhet oavsett var den bedrivs.
Detta gäller ej exempelvis i Tyskland. Där medges inte någon
avdragsrätt om det inte föreligger sakliga skäl för företaget
att förlägga utbildningen utom landet. Utskottet anser att
Sverige bör överväga att införa liknande regler. En sådan
begränsning skulle kunna reducera underskotten i bytesbalansen
och bidra till att stärka turistnäringen i Sverige. Det får
ankomma på regeringen att lägga fram ett förslag härom till
regeringen. Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna
Sk433 yrkande 11 och Sk627 yrkande 41.

dels att utskottet under moment 15 bort hemställa:
15. beträffande utbildnings- och konferensverksamhet
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk433
yrkande 11 och 1990/91:Sk627 yrkande 41 hos regeringen begär
förslag om begränsad avdragsrätt för utbildnings- och
konferensverksamhet i enlighet med vad utskottet anfört.

15. Reklamkostnader (mom. 16)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att utskottet i fråga om reklamkostnader bort ha
anfört:
De intensiva satsningar som görs på reklam innebär ett enormt
resursslöseri samtidigt som reklamen i sig ofta innebär ett
intrång i köpfriden. Reklamen uppmuntras inte minst av de
frikostiga avdragsbestämmelser som företagen kan utnyttja.
Utskottet instämmer i förslaget i motion Sk627 yrkande 40 att
frågan om avdragsrätt för reklam behöver utredas, varvid också
den svåra gränsdragningen mellan konsumentinformation och
konsumentpåverkan bör diskuteras.

dels att utskottet under moment 16 bort hemställa:
16. beträffande reklamkostnader
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk627 yrkande
40 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående en utredning om begränsad avdragsrätt för
reklamkostnader.

16. Nuvärdeavskrivning (mom. 17)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "I motion Sk424" och slutar med "utskottet
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

I utredningsarbetet till skattereformen har lagts fram ett
förslag om nuvärdeavskrivning och periodiseringsfonder som
skulle medföra positiva effekter på företagens risktagande och
likviditet. Enligt utskottets uppfattning bör regeringen få
riksdagens uppdrag att skyndsamt lägga fram ett förslag om
nuvärdeavskrivning och periodiseringsfonder i enlighet med det
föreliggande utredningsförslaget. Utskottet tillstyrker
följaktligen motion Sk424 yrkande 11.

dels att utskottet under moment 17 bort hemställa:
17. beträffande nuvärdeavskrivning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk424 yrkande
11 hos regeringen begär förslag om nuvärdeavskrivning och
periodiseringsfonder i enlighet med motionen.

17. Skogsbilvägar m.m. (mom. 18)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Vid skattereformbeslutet" och slutar med "nämnda
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

De bidrag som för närvarande utgår till byggande av
skogsbilvägar och skogsdikning bör slopas. I stället bör
kostnaderna vara direkt avdragsgilla vid taxeringen. Utskottet
tillstyrker följaktligen motion Sk397 yrkande 4.

dels att utskottet under moment 18 bort hemställa:
18. beträffande skogsbilvägar m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk397 yrkande 4
och med anledning av motionerna 1990/91:Sk349 yrkande 2 och
1990/91:Sk418 hos regeringen begär förslag om direktavdrag
för kostnader för byggande av skogsbilvägar och investeringar
i dikning.

18. Skogsbilvägar m.m. (mom. 18)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Vid skattereformbeslutet" och slutar med "nämnda
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Skogsvägar har en avgörande betydelse för ett rationellt
enskilt skogsbruk. Avskrivningstiden för investeringar i
bilvägar för skogsbruket är emellertid för lång. En ordning
med kostnadsavdrag i direkt anslutning till byggandet skulle
avsevärt stimulera skogsvägbyggandet. Många projekt skulle då
också kunna komma till stånd utan statsbidrag. Utskottet
tillstyrker motion Sk349 yrkande 2. Detta innebär att motion
Sk418 tillgodoses i allt väsentligt.

dels att utskottet under moment 18 bort hemställa:
18. beträffande skogsbilvägar m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk349 yrkande 2
och med anledning av motionerna 1990/91:Sk397 yrkande 4 och
1990/91:Sk418 som sin mening ger regeringen till känna vad i
motion 1990/91:Sk349 anförts om direktavdrag för större
delen av kostnaderna vid byggande av skogsbilvägar.

19. Avsättningsnivåerna för SURV i egenföretag (mom. 20)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "De ursprungliga" och slutar med "yrkande 18" bort
ha följande lydelse:

Reglerna för beskattning av enskilda näringsidkare har inte
fått en tillfredsställande utformning genom
skatteomläggningen. Reserveringsmöjligheterna bör förbättras
genom att egenföretagarens egen inkomst skall få ingå i
SURV-underlaget. Avsättning till SURV skall även få ske med
antingen 30% på ingående kapital och 20% av inkomster för
beskattningsåret eller med 30% på ingående eget kapital och
15% av årets lönesumma. Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motion Sk352 yrkande 7 och med anledning av motion
Sk435 yrkande 18 beslutar ett tillkännagivande till regeringen
av denna innebörd.

dels att utskottet under moment 20 bort hemställa:
20. beträffande avsättningsnivåerna för SURV i egenföretag
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk352 yrkande 7
i denna del och med anledning av motion 1990/91:Sk435
yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

20. Avsättningsnivåerna för SURV i egenföretag (mom. 20)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "De ursprungliga" och slutar med "yrkande 18" bort
ha följande lydelse:

Genom riksdagens ändringar i skattereformbeslutet hösten 1990
togs ett steg i rätt riktning när det gäller SURV i
egenföretagen. Den åtgärd som då vidtogs är emellertid inte
tillräckligt långtgående. Avsättning till SURV skall även få
ske med antingen 30% på ingående kapital och 20% av
inkomster för beskattningsåret eller med 30% på ingående
eget kapital och 15% av årets lönesumma. Utskottet föreslår
att riksdagen med bifall till motion Sk435 yrkande 18 och med
anledning av motion Sk352 yrkande 7 beslutar att hos
regeringen begära att den skyndsamt lägger fram ett förslag av
denna innebörd till riksdagen.

dels att utskottet under moment 20 bort hemställa:
20. beträffande avsättningsnivåerna för SURV i egenföretag
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk435 yrkande
18 och med anledning av motion 1990/91:Sk352 yrkande 7 i
denna del hos regeringen begär förslag till höjda
avsättningsnivåer för SURV i egenföretag i enlighet med vad
utskottet anfört.

21. Räntefördelning m.m. (mom. 21)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Reglerna om" och slutar med "yrkande 19" bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör fysisk persons näringsfastighet i
likhet med vad som gäller för aktiebolag få tas upp till hela
anskaffningsvärdet vid beräkning av SURV-underlaget. Dessutom
bör reglerna om räntefördelning avskaffas. Utskottet
tillstyrker följaktligen motion Sk429 yrkande 10. Motionerna
Sk362 i nu berörd del och Sk435 yrkande 18 är tillgodosedda
genom vad utskottet anfört.

dels att utskottet under moment 21 bort hemställa:
21. beträffande räntefördelning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk429 yrkande
10 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk362 i denna del
och 1990/91:Sk435 yrkande 19 hos regeringen begär förslag om
värdering av fastighet vid SURV-avsättning i enlighet med vad
utskottet anfört.
22. Räntefördelning m.m. (mom. 21)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Reglerna om" och slutar med "yrkande 19" bort ha
följande lydelse:

Systemet med räntefördelning har vissa brister. En påfallande
sådan brist är att nyanskaffningar av fastigheter i enskild
näringsverksamhet försvåras på sätt som utvecklats i motion
Sk362. Utskottet tillstyrker förslaget i motion Sk435 yrkande
19 om att en översyn skall göras. Denna översyn bör resultera
i sådana ändringar i reglerna att den situation som avses i
motion Sk362 inte skall uppkomma.

dels att utskottet under moment 21 bort hemställa:
21. beträffande räntefördelning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk435 yrkande
19 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk362 i denna del
och 1990/91:Sk429 yrkande 10 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om en översyn av reglerna om
räntefördelning.

23. Avyttring av näringsfastighet (mom. 22)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Utskottet har senast" och slutar med "yrkande 15"
bort ha följande lydelse:

De takregler som gäller vid beskattning av
fastighetsförsäljningar innebär en negativ särbehandling av
näringsfastigheter och bostadsrätter i näringsverksamhet.
Skatten kan komma att uppgå till 27%, att jämföra med 9%
för permanentbostad och 18% för fritidshus. Enligt
utskottets uppfattning är det skäligt att försäljning av
näringsfastighet åtminstone jämställs med försäljning av
fritidshus. Det skulle innebära att skatten begränsas till
18%. Detta motsvarar en beskattning av 60% av
försäljningsintäkten. Utskottet förordar att regeringen med
anledning av motionerna Sk429 yrkande 2 och Sk435 yrkande 15
får i uppdrag att lägga fram ett lagförslag till riksdagen.

dels att utskottet under moment 22 bort hemställa:
22. beträffande avyttring av näringsfastighet
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk429
yrkande 2 och 1990/91:Sk435 yrkande 15 hos regeringen begär
förslag om en ändring i takregeln vid försäljning av
näringsfastigheter och bostadsrätter i näringsverksamhet i
enlighet med vad som anförts i motionerna.

24. Insättningsnivåer på skogskonton (mom. 23)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med "förlängd
uppskovstid" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har benägenheten att avverka skog
påverkats positivt av de tidsbegränsade högre procentsatserna
för insättning på skogskonto som gäller t.o.m. 1992 års
taxering. Reglerna bör därför permanentas. Vidare bör
uppskovstiden för skogskontomedel förlängas till 15 år.
Utskottet tillstyrker följaktligen att riksdagen med bifall
till motion Sk397 yrkande 3 i denna del hos regeringen begär
ett förslag av nämnda innebörd.

dels att utskottet under moment 23 bort hemställa:
23. beträffande insättningsnivåer på skogskonton
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk397 yrkande 3
i denna del hos regeringen begär förslag om permanentning av
gällande förhöjda insättningsnivåer på skogskonto och
förlängning av uppskovstiden i enlighet med vad som anförts i
motionen.

25. Källskatten på skogskontomedel, m.m. (mom. 25)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "Vid det" och slutar med "avstyrker
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Beslutet hösten 1989 att ta ut 15% skatt på ränta på
skogskontomedel innebär en försämring i skogsbrukarnas
resultatutjämningsmöjligheter och riskerar att minska
avverkningarna och virkestillgången. Det finns starka skäl för
att avskaffa denna skatt och motsvarande skatt på
upphovsmannakonton. Utskottet föreslår att riksdagen med
anledning av motionerna Sk388 yrkande 2, Sk397 yrkande 3 i
denna del och Sk429 yrkande 8 begär att regeringen lägger
fram ett förslag till riksdagen om slopande av
extrabeskattningen av skogskonton och upphovsmannakonton.

dels att utskottet under moment 25 bort hemställa:
25. beträffande källskatten på skogskontomedel, m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk388
yrkande 2, 1990/91:Sk397 yrkande 3 i denna del och
1990/91:Sk429 yrkande 8 hos regeringen begär förslag om
slopande av källskatten på skogskonto och upphovsmannakonto.

26. Den särskilda löneskatten (mom. 26)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "I den" och slutar med "detta yrkande" bort ha
följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförts i motion Sk388 om den
skatteskärpning som uppkommer till följd av att den särskilda
löneskatten även drabbar skogskontouttag. Utskottet
tillstyrker motionsförslaget om ett tillkännagivande till
regeringen i frågan och vill därutöver tillägga att det är
utskottets uppfattning att den särskilda löneskatten skall
slopas.

dels att utskottet under moment 26 bort hemställa:
26. beträffande den särskilda löneskatten
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk388 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den särskilda löneskatten.
27. Spärregler i fåmansföretag (mom. 27)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "De särskilda" och slutar på s. 30 med "denna del"
bort ha följande lydelse:

De spärregler som införts i fråga om aktieutdelningar och
vinster på aktieinnehav i fåmansbolag har fått en utformning
som är diskriminerande. Den skärpta beskattningen av
exempelvis vinster från mindre och medelstora företag har
naturligtvis en hämmande effekt på nyföretagandet. I enlighet
med vad som föreslås i motion Sk352 yrkande 6 bör regeringen
få riksdagens uppdrag att snarast återkomma med förslag till
lindringar i spärreglerna. I det sammanhanget bör regeringen
även genomföra den i motion Sk424 yrkande 12 i denna del
avsedda omprövningen av de s.k. stoppreglerna för
fåmansföretagen. Utskottet tillstyrker följaktligen de båda
nämnda motionsyrkandena. Härigenom är motion Sk391 yrkande 8 i
allt väsentligt tillgodosedd.

dels att utskottet under moment 27 bort hemställa:
27. beträffande spärregler i fåmansföretag
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk352
yrkande 6 och 1990/91:Sk424 yrkande 12 i denna del och med
anledning av motion 1990/91:Sk391 yrkande 8 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om reglerna för
fåmansföretag.

28. Föräldrakooperativa daghem (mom. 28)

Lars Bäckström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30
börjar med "Eventuella problem" och slutar med "följaktligen
motionen" bort ha följande lydelse:

Som framgår av motion Sk417 finns vissa oklarheter i fråga om
de föräldrakooperativa daghemmens status som ekonomiska eller
ideella föreningar. Utskottet anser att regeringen bör pröva
om skattereglerna fått en lämplig utformning när det gäller de
föräldrakooperativa daghemmen.

dels att utskottet under moment 28 bort hemställa:
28. beträffande föräldrakooperativa daghem
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk417 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om de
föräldrakooperativa daghemmen.

29. Lön till eget barn i familjeföretag (mom. 29)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30
börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "följaktligen
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Ersättning till barn under 16 år som hjälper till i
föräldrarnas verksamhet beskattas i dag hos den av föräldrarna
som har den högsta inkomsten från bolaget. Anställs annan
ungdom under 16 år gäller däremot vanliga regler. Den
särskilda regeln om lön till eget barn kan motiveras av
kontrollskäl, men åldersgräns bör sänkas till 15 år. Utskottet
förordar att riksdagen hos regeringen begär ett förslag av
denna innebörd.

dels att utskottet under moment 29 bort hemställa:
29. beträffande lön till eget barn i familjeföretag
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk391 yrkande
9 hos regeringen begär förslag om sänkt åldersgräns vid
beskattningen av lön till barn i familjeföretag i enlighet med
vad utskottet anfört.

30. Lägesavgift för kontorslokaler (mom. 30)

Lars Bäckström (v) och Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30
börjar med "I motion Sk386" och slutar med "avstyrker
motionen" bort ha följande lydelse:

En lägesavgift på kontorslokaler skulle minska intresset för
företagsetablering i innerstäderna. Den företagare som
ändå vill etablera sig inom ett område med lägesavgift skulle
därigenom dock få ge ett skäligt bidrag till samhällets
investeringar i trafikanläggningar m.m. Lägesavgiften får även
effekten att minska kontoriseringen av innerstäderna och till
och med vända utvecklingen så att kontorslokaler börjar byggas
om till bostäder. Utskottet tillstyrker yrkandet i motion
Sk386 om att frågan om införande av en lägesavgift bör
utredas.

dels att utskottet under moment 30 bort hemställa:
30. beträffande lägesavgift för kontorslokaler
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk386 som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
lägesavgift för kontorslokaler.

31. Fiskevårdsområdesföreningar (mom. 31)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31
börjar med "Fiskevårdsområdesföreningarna är" och slutar med
"följaktligen dessa" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Sk412 är det viktigt att främja
fiskevården. Fiskevårdsområdesföreningarna bör ges möjlighet
att spara ihop överskott från ett eller flera år för att kunna
göra större insatser eller investeringar. Detta sparande i
föreningsregi bör då inte beskattas annat än om det är att
betrakta som en förmögenhet. I enlighet med vad som yrkas i
motion Sk412 bör regeringen få riksdagens uppdrag att
återkomma till riksdagen med ett förslag av denna innebörd.
Detta innebär att motion Sk331 yrkande 3 torde vara
tillgodosedd i allt väsentligt.

dels att utskottet under moment 31 bort hemställa:
31. beträffande fiskevårdsområdesföreningar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk412 och med
anledning av motion 1990/91:Sk320 som sin mening ger
regeringen till känna vad i motion 1990/91:Sk412 anförts om
skattefria reserveringar i fiskevårdsområdesföreningar.

32. Stämpelskatten vid förvärv av skepp (mom. 32)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31
börjar med "Stämpelskatten på" och slutar med "avstyrker
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motionerna Sk331 och Sk428 att
stämpelskatten på skepp skall avskaffas. Enligt utskottet bör
riksdagen begära att regeringen skyndsamt lägger fram förslag
härom till riksdagen.

dels att utskottet under moment 32 bort hemställa:
32. beträffande stämpelskatten vid förvärv av skepp
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk331
yrkande 3 och 1990/91:Sk428 yrkande 5 hos regeringen begär
förslag om slopad stämpelskatt på skepp i enlighet med vad
utskottet anfört.

33. Avgift på vapenindustrin (mom. 34)

Lars Bäckström (v) och Gösta Lyngå (mp) anser

dels att utskottet i fråga om avgift på vapenindustrin
bort anföra:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion Sk905 om att
regeringen skall arbeta fram ett förslag till en särskild
avgift på vapenindustrin. Avgiften skall användas till att
finansiera freds- och konfliktforskning.

dels att utskottet under moment 34 bort hemställa:
34. beträffande avgift på vapenindustrin
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk905 hos
regeringen begär förslag om en avgift på vapenindustrin i
enlighet med vad som anförts i motionen.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1
Proposition 1990/91:1671
Proposition 1990/91:166 i viss del2
Proposition 1990/91:107 i viss del2
Lagförslagen2
Motionerna14
Motion väckt med anledning av proposition 1990/91:16714
Motioner väckta under allmänna motionstiden 199114
Utskottet19
Proposition 1990/91:16719
Vissa allmänna frågor om företagsbeskattning20
Skadeförsäkringsföretag23
Avdragsfrågor24
Avskrivningsregler m.m.26
SURV-regler och räntefördelning, m.m.27
Skogskonto29
Spärregler i fåmansföretag29
Föräldrakooperativa daghem30
Övriga frågor30
Hemställan32
Reservationer35
1. Krav på börsnotering (m, fp, c) 35
2. Den allmänna inriktningen av företagsbeskattningen (v)36
3. Dubbelbeskattningen av aktieutdelningar (m, fp)37
4. Särskild redovisningsmetod (m)37
5. Särskild redovisningsmetod, m.m. (c)38
6. MINI-SURV m.m. (m, c)38
7. Fartygsfond (m, c) 39
8. Förvärvskällereglerna för egenföretagare (m)39
9. Förvärvskällereglerna för egenföretagare (c)40
10. Avdragsrätt m.m. vid kapitalföretagare (m)41
11. Arbetsrättsliga skadestånd (m, fp)41
12. Kompanjonförsäkringar (m)42
13. Kostnader för lantmäteriförrättningar (m, c)42
14. Utbildnings- och konferensverksamhet (v, mp)43
15. Reklamkostnader (mp)43
16. Nuvärdeavskrivning (m)44
17. Skogsbilvägar m.m. (m)44
18. Skogsbilvägar m.m. (c)45
19. Avsättningsnivåerna för SURV i egenföretag (m)45
20. Avsättningsnivåerna för SURV i egenföretag (c)46
21. Räntefördelning m.m. (m)46
22. Räntefördelning m.m. (c)47
23. Avyttring av näringsfastighet (m, c)47
24. Insättningsnivåer på skogskonto (m)48
25. Källskatten på skogskontomedel, m.m. (m)48
26. Den särskilda löneskatten (m)49
27. Spärregler i fåmansföretag (m)49
28. Föräldrakooperativa daghem (v)49
29. Lön till eget barn i familjeföretag (m, c)50
30. Lägesavgift för kontorslokaler (v, mp)50
31. Fiskevårdsområdesföreningar (mp)51
32. Stämpelskatten vid förvärv av skepp (m, c)51
33. Avgift på vapenindustrin (v, mp)52