I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner på
alkoholbeskattningens och tobaksbeskattningens område.
Utskottet avstyrker motionerna.
Till betänkandet har fogats 15 reservationer och ett särskilt
yttrande.
Motionerna
1990/91:Sk339 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m,s,fp,c,v,mp)
vari -- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:So236 --
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en avgift på 2,5 öre för att bekosta
information om tobakens skadeverkningar.
1990/91:Sk428 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T647 -- yrkas,
såvitt nu är i fråga,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den fria provianteringsrättens betydelse
för färjesjöfarten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fri provianteringsrätt på
Gotlandstrafiken.
1990/91:Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga,
26. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd skatt
på alkohol och tobak enligt vad i motionen anförts under avsnitt
8.6.
1990/91:Sk608 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förslag till skattefri servering i
Gotlandstrafiken.
1990/91:Sk623 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att alkoholen skall undantas vid en
EG-integration.
1990/91:Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga,
33. att riksdagen beslutar om höjning av skattesatserna för
sprit och tobak med 20 % resp. 40 % och på vin, malt- och
läskedrycker med 10 % från den 1 juli 1991.
1990/91:Sk633 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:So238 -- yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att skatten på tobak höjs med 40 %,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en extra avgift på 2,5 öre tas ut per
cigarett för att användas för upplysning om tobakens
skadeverkningar,
3. att riksdagen hos regeringen begär att direktiv utarbetas
för att en hälsovårdsavgift införs på tobaksvaror, att fördelas
landstingsvis efter en viss andel av tobaksförsäljningen inom
resp. landsting.
1990/91:Sk641 av Görel Bohlin och Birger Hagård (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
åtgärder bör vidtas som medger skattefri proviantering på fartyg
i trafik mellan svenska fastlandet och Gotland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
åtgärder bör vidtas som medger skattefri försäljning på fartyg i
trafik mellan svenska fastlandet och Gotland,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Gotland bör förklaras som frizon.
1990/91:Sk642 av Anita Stenberg m.fl. (mp) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:So256 -- yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att den pågående harmoniseringen till EG
inte får leda till att skatterna på alkoholhaltiga drycker
sänks,
2. att riksdagen beslutar höja skatten på sprit med 20 % och
på vin och maltdrycker med 10 % fr.o.m. den 1 juli 1991,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att skatt skall betalas på all införsel av
alkoholhaltiga drycker.
1990/91:Sk657 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om införande av sjukvårdsavgift på alkoholdrycker.
1990/91:Sk658 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om omklassificering av färjeförbindelsen
Simrishamn--Allinge till lång rutt och om att frågan omgående
bör tas upp till diskussion med Danmark.
1990/91:Sk664 av Martin Olsson och Kersti Johansson (c) vari
-- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo473 --
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utnyttjande av prisinstrument för
begränsning av tobaksbruket.
1990/91:Sk667 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:So280 -- yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en aktiv prispolitik,
2. att riksdagen beslutar höja tobaksskatten i enlighet med
vad i motionen anförts.
1990/91:Sk683 av Gösta Lyngå och Anna Horn af Rantzien (mp)
vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att färjeleden
Ystad--Rönne förklaras som kort rutt i skattehänseende,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att internordiska färjeleder bör förklaras
som korta rutter.
1990/91:Sk684 av Karl Erik Olsson och Ingbritt Irhammar (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om omklassificering av linjen
Simrishamn--Allinge.
1990/91:Sk685 av Gudrun Norberg och Karin Israelsson (fp,c)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om
särskild avgift för serveringstillstånd för alkoholdrycker i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk701 av Roland Larsson och Hugo Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av en 5-procentig hälso- och
sjukvårdsavgift på alkohol och tobak.
1990/91:Sk728 av Ulla Pettersson m.fl. (c) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T260 -- yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheterna till viss skattefri
försäljning.
1990/91:Sk732 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:T264 -- yrkas, såvitt nu är i
fråga,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om "Lex Öresund",
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om omklassificering av färjelinjen mellan
Simrishamn och Allinge.
1990/91:Sk733 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:So336 -- yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om en höjning av
alkoholskatten i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk738 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) vari
yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad
beskattning av lättviner i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
differentierad skatt för starköl i enlighet med vad som anförts
i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lindrad
beskattning av alkoholdrycker för servering.
1990/91:So207 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lagstiftning om höga, obligatoriska avgifter för
utskänkningstillstånd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utskänkningstillståndens överlåtelse,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till projekt för drogfria miljöer för
ungdomar.
Yttrande från annat utskott
Socialutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet
(1990/91:SoU4y) har fogats som bilaga till betänkandet.
Yttrandet omfattar inte tobaksskatten, dvs. motionerna Sk339,
Sk633, Sk664 och Sk667, och ej heller frågan om Gotland som
frizon (motion Sk641 yrkande 3). Den av socialutskottet nämnda
motionen Sk737 behandlas av skatteutskottet i annat sammanhang.
Utskottet
Alkoholpolitiska frågor m.m.
De motioner som utskottet behandlar i detta betänkande angår
bl.a. prisfrågor m.m. på alkohol- och tobaksområdet.
Socialutskottet har i sitt yttrande redogjort för innehållet i
flertalet av dessa motioner och frågornas riksdagsbehandling
tidigare år. Socialutskottet avstyrker motionerna bl.a. med
hänvisning till det utredningsarbete som kommer att redovisas
inom kort angående beskattningens utformning och till de
överväganden i övrigt som pågår inom regeringen. I sammanhanget
kan nämnas att frågan om utökade resurser till länsstyrelserna
för tillsyn av restaurangerna nyligen har behandlats av
bostadsutskottet, som i sitt betänkande 1990/91:BoU14 avstyrkt
de hos bostadsutskottet aktuella motionerna med hänvisning bl.a.
till det arbete som pågår inom socialdepartementet med denna
fråga.
Utskottet utgår från att regeringen liksom hittills
uppmärksamt följer utvecklingen på alkoholområdet och vid
lämplig tidpunkt lägger fram förslag till de skattehöjningar som
motiveras av prisutvecklingen och utvecklingen i övrigt. I
motionerna har inte anförts några nya omständigheter som bör
föranleda att regeringens kommande ställningstaganden bör
föregripas eller att riksdagens ställningstaganden tidigare år
till de aktuella frågorna nu bör omprövas. Med hänvisning
härtill och till vad socialutskottet anfört avstyrker utskottet
de motioner som omfattas av socialutskottets yttrande.
Utöver de motioner som socialutskottet tagit upp i sitt
yttrande behandlar skatteutskottet tre andra motioner i
likartade skattefrågor, nämligen motionerna Sk339 om en avgift
med 2,5 öre per cigarrett för att bekosta information om
tobakens skadeverkningar, Sk641 om Gotland såsom frizon och
Sk728 om skattefri försäljning i Gotlandstrafiken av konfektyrer
och kosmetika m.m. Vad utskottet nyss anfört gäller även dessa
motionsyrkanden. Utskottet avstyrker således motionerna även i
dessa delar.
Tobaksskatten
I fyra motioner yrkas med hänvisning till tobaksbrukets
skadeverkningar skattehöjningar på tobaksvaror för att
åstadkomma kraftigare prishöjningar än vad som följer av den
allmänna prisutvecklingen. Till grund för motionerna ligger
också uppfattningen att priset på tobaksvaror sedan 1970-talet
släpat efter den allmänna prisutvecklingen.
Utskottet har vid sin behandling av motsvarande yrkanden
tidigare år -- senast i sitt yttrande 1989/90:SkU2y till
finansutskottet och betänkandet 1989/90:SkU31 -- anfört att
de principer som tillämpas på detta område liksom i fråga om
alkoholbeskattningen innebär att skattehöjningar bör genomföras
med täta intervall och utformas så att priserna i vart fall
följer den allmänna prisutvecklingen. De skattehöjningar som
genomfördes per den 7 maj 1990 innebar att prisutvecklingen på
samtliga tobaksvaror blev något över den allmänna
prisutvecklingen, vilket enligt vad utskottet anförde
överensstämde med de åtgärder som har genomförts under
1980-talet. Utskottet framhöll också att tobakskonsumtionen
visat avtagande tendenser. I avvaktan på kommande
ställningstaganden till tobaksutredningens förslag fann
utskottet inte skäl att förorda ytterligare skatteskärpningar.
Med hänvisning till sina tidigare ställningstaganden och till
att frågan om en anpassning av tobaksskatten till
penningvärdeutvecklingen lämpligen bör prövas samtidigt med
motsvarande frågor beträffande alkoholdrycker avstyrker
utskottet motionerna även i denna del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande allmän höjning av alkoholbeskattningen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk433 yrkande 26,
1990/91:Sk627 yrkande 33 i denna del, 1990/91:Sk642 yrkande
2 och 1990/91:Sk733,
res. 1 (fp, c)
res. 2 (v)
res. 3 (mp)
2. beträffande särskilda avgifter för alkohol och tobak
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk339,
1990/91:Sk633 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Sk657 och
1990/91:Sk701,
res. 4 (v)
res. 5 (mp)
3. beträffande beskattningen av lättviner och starköl
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk738 yrkandena 1 och 2,
res. 6 (m)
4. beträffande beskattningen av alkoholdrycker för
servering
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk738 yrkande 3,
res. 7 (m)
5. beträffande Gotlandstrafiken, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk428 yrkande 4,
1990/91:Sk608, 1990/91:Sk641 och 1990/91:Sk728,
res. 8 (m)
6. beträffande lex Öresund
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk732 yrkande 3,
res. 9 (m)
7. beträffande korta och långa rutter
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk658,
1990/91:Sk683, 1990/91:Sk684 och 1990/91:Sk732 yrkande 4,
res. 10 (m, fp, c)
res. 11 (mp)
8. beträffande resandeinförseln, m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk642 yrkande 3,
res. 12 (mp)
9. beträffande EG-frågor
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk428 yrkande 3,
1990/91:Sk623 och 1990/91:Sk642 yrkande 1,
res. 13 (v, mp)
s.y. (fp, c)
10. beträffande serveringstillstånd, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk685 och
1990/91:So207,
11. beträffande tobaksskatten
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk627 yrkande 33 i
denna del, 1990/91:Sk633 yrkande 1, 1990/91:Sk664 och
1990/91:Sk667.
res. 14 (fp, c)
res. 15 (mp)
Stockholm den 9 april 1991
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund
(s), Torsten Karlsson (s), Görel Thurdin (c), Anita Johansson
(s), Hugo Hegeland (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm
(s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Lars Bäckström
(v), Gösta Lyngå (mp), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Isa
Halvarsson (fp), Håkan Hansson (c) och Marianne Andersson i
Gislaved (s).
Reservationer
1. Allmän höjning av alkoholbeskattningen (mom. 1)
Görel Thurdin (c), Leif Olsson (fp), Isa Halvarsson (fp) och
Håkan Hansson (c) har
dels anfört följande:
I det alkoholpolitiska program som riksdagen under bred
enighet antog 1977 ingår bl.a. att föra en aktiv prispolitik som
innebär att alkoholpriserna skall vara höga och följa den
allmänna prisutvecklingen och att prishöjningar skall genomföras
relativt ofta. Prishöjningarna har emellertid under senare tid
inte kommit till stånd i den takt som är nödvändig för att
prisinstrumentet skall ha åsyftad verkan. Alkoholskatterna har
inte höjts sedan den 7 maj 1990 och då endast med 5%.
Vi anser att alkoholskatterna bör höjas med 10% under 1991
och att skattehöjningarna bör utformas så att man i ökad
utsträckning tar hänsyn till dryckernas alkoholhalt på sätt som
anges i motion Sk733. Vi tillstyrker således denna motion.
Därmed är övriga motionsyrkanden i denna fråga till väsentlig
del tillgodosedda.
dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande allmän höjning av alkoholbeskattningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk733 och med
anledning av motionerna 1990/91:Sk433 yrkande 26,
1990/91:Sk627 yrkande 33 i denna del och 1990/91:Sk642
yrkande 2 hos regeringen begär förslag om höjning av
alkoholbeskattningen i enlighet med vad som har anförts i
reservationen.
2. Allmän höjning av alkoholbeskattningen (mom. 1)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Vänsterpartiet instämmer i uppfattningen att skatten på
alkoholdrycker bör höjas. En skattehöjning bör, som anförs i
motion Sk433, genomföras per den 1 juli 1991 och utformas så att
skatteintäkterna ökar med 10%. Motion Sk433 tillstyrks alltså.
Därmed är övriga motionsyrkanden i denna fråga till väsentlig
del tillgodosedda.
dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande allmän höjning av alkoholbeskattningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk433 yrkande
26 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk627 yrkande 33 i
denna del, 1990/91:Sk642 yrkande 2 och 1990/91:Sk733 hos
regeringen begär skyndsamt förslag om höjning av
alkoholbeskattningen i enlighet med vad som har anförts i
reservationen.
3. Allmän höjning av alkoholbeskattningen (mom. 1)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Med hänsyn till de stora sociala problem och sjukvårdsproblem
som orsakas av alkoholkonsumtionen bör skatten på alkoholdrycker
höjas i reala termer. Jag instämmer i de krav som framställs i
motion Sk627 om att skatten på sprit höjs med 20% och på vin
och öl klass II med 10% fr.o.m. den 1 juli 1991. Detta kan
förväntas ge skatteintäkter om ca 2,2 miljarder kronor om man
antar att det samtidigt orsakar en konsumtionsminskning i
storleksordningen 5--15%. Regeringen bör skyndsamt lägga fram
erforderliga förslag till ändringar i skattereglerna. Därmed
tillgodoses i allt väsentligt samtliga motionsyrkanden i denna
fråga.
dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande allmän höjning av alkoholbeskattningen
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk433
yrkande 26, 1990/91:Sk627 yrkande 33 i denna del,
1990/91:Sk642 yrkande 2 och 1990/91:Sk733 hos regeringen
begär skyndsamt förslag om höjning av alkoholbeskattningen i
enlighet med vad som har anförts i reservationen.
4. Särskilda avgifter för alkohol och tobak (mom. 2)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Den sexpartimotion, So236, som inlämnats av Elisabeth
Fleetwood tillsammans med 11 andra kvinnliga riksdagsledamöter
tar upp det väsentliga problem som består i att samhället inte
hittills visat tillräcklig kraft och vilja för att förhindra
rökdebut hos unga eller för att hjälpa vuxna med att sluta röka.
I Sverige ligger sedan mitten av 1980-talet andelen rökare
bland befolkningen på omkring 27% dagligrökare bland vuxna.
Unga, lågutbildade kvinnor är i dag den grupp som röker mest
(60%). Det finns indikationer på att rökningen åter börjat öka
bland skolungdom efter många års minskning. Det bör framhållas
att det här står stora mänskliga och ekonomiska värden på spel
och att dröjsmål med åtgärder inte kan godtas.
Av dessa skäl framförs i motionerna So236 och Sk633 krav på
att en avgift på 2,5 öre per cigarett skall tas ut för att
bekosta information om tobakens skadeverkningar. Dessa yrkanden
bör bifallas.
dels vid mom. 2 hemställt
2. beträffande särskilda avgifter för alkohol och tobak
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk339 och
1990/91:Sk633 yrkande 2 och med avslag på motionerna
1990/91:Sk633 yrkande 3, 1990/91:Sk657 och 1990/91:Sk701
som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts i
reservationen om en avgift på 2,5 öre per cigarrett för att
bekosta information om tobakens skadeverkningar.
5. Särskilda avgifter för alkohol och tobak (mom. 2)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Den sexparti-motion, So236, som inlämnats av Elisabeth
Fleetwood tillsammans med 11 andra kvinnliga riksdagsledamöter
tar upp det väsentliga problem som består i att samhället inte
hittills visat tillräcklig kraft och vilja för att förhindra
rökdebut hos unga eller för att hjälpa vuxna med att sluta röka.
I Sverige ligger sedan mitten av 1980-talet andelen rökare
bland befolkningen på omkring 27% dagligrökare bland vuxna.
Unga, lågutbildade kvinnor är i dag den grupp som röker mest
(60%). Det finns indikationer på att rökningen åter börjat öka
bland skolungdom efter många års minskning. Det bör framhållas
att det här står stora mänskliga och ekonomiska värden på spel
och att dröjsmål med åtgärder inte kan godtas.
Av dessa skäl framförs i motionerna So236 och Sk633 krav på
att en avgift på 2,5 öre per cigarett skall tas ut för att
bekosta information om tobakens skadeverkningar. Dessa yrkanden
bör bifallas.
Som föreslås i motion Sk633 bör man också ta ut en
hälsovårdsavgift på tobaksvaror att fördelas landstingsvis på
basis av tobaksförsäljningen inom respektive landsting.
Inkomsterna av denna avgift tillfaller således berörda
sjukvårdshuvudmän för att bidra till sjukvårdens merkostnader på
grund av sjukdomar som orsakas av tobaksbruket.
dels vid mom. 2 hemställt
2. beträffande särskilda avgifter för alkohol och tobak
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk339 och
1990/91:Sk633 yrkandena 2 och 3, med anledning av motion
1990/91:Sk701 och med avslag på motion 1990/91:Sk657 som sin
mening ger regeringen till känna vad som har anförts i
reservationen om en avgift på 2,5 öre per cigarrett för att
bekosta information om tobakens skadeverkningar och om en
hälsovårdsavgift på tobaksvaror.
6. Beskattningen av lättviner och starköl (mom. 3)
Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m)
har
dels anfört följande:
Målsättningen för alkoholpolitiken är att minska den totala
alkoholkonsumtionen och att få till stånd en övergång till
konsumtion av svagare alkoholdrycker. Samtidigt måste de
alkoholpolitiska åtgärder som vidtas ha en bred förankring hos
medborgarna. Följande förändringar av nuvarande lagstiftning bör
enligt vår mening vidtas:
Lättvinsbeskattningen bör ändras så att kvalitetsviner blir
billigare och vissa förhållandevis alkoholstarka lättviner
dyrare. Detta sker genom att den s.k. procentavgiften sänks
samtidigt som grundavgiften höjs. Vidare bör en ny skatteklass
införas för öl med en alkoholhalt som inte överstiger 3,6
viktprocent. Därmed skapas förutsättningar för ett kvalitetsöl
som i fråga om alkoholstyrka och beskattning kommer att ligga
mitt emellan folkölet och det nuvarande starkölet. Öl i den nya
skatteklassen bör försäljas endast på Systembolaget. Genom den
prisskillnad som uppstår mellan det nya "svaga" starkölet och
normalt starköl kommer en övergång att ske till det svagare
starkölets förmån och en minskning av totalkonsumtionen därmed
ske.
dels vid mom. 3 hemställt
3. beträffande beskattningen av lättviner och starköl
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk738 yrkandena
1 och 2 hos regeringen begär förslag om ändrad beskattning av
lättviner och av starköl i enlighet med vad som har anförts i
reservationen.
7. Beskattningen av alkoholdrycker för servering (mom. 4)
Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m)
har
dels anfört följande:
Som anförs i reservation 6 bör beskattningen av lättviner och
starköl ändras i syfte att få till stånd en övergång till
svagare drycker och minska den totala alkoholkonsumtionen. En
ytterligare åtgärd i samma syfte kan vara att lindra
beskattningen av alkohol i samband med servering. Om
restaurangpriserna på alkohol sänks kommer alkoholkonsumtionen
att styras till restaurangerna, vilket kan leda till att
konsumtionen före och/eller efter restaurangbesök minskar.
Åtgärden kan alltså leda till att totalkonsumtionen sänks. Som
anförs i motion Sk738 bör regeringen snarast utreda denna fråga.
Vi tillstyrker således motionen även i denna del (yrkande 3).
dels vid mom. 4 hemställt
4. beträffande beskattningen av alkoholdrycker för
servering
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk738 yrkande 3
hos regeringen begär förslag till lindrad beskattning av
alkoholdrycker för servering.
8. Gotlandstrafiken, m.m. (mom. 5)
Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m)
har
dels anfört följande:
Från olika håll har under senare år förslag lagts fram om viss
skattefri försäljning av varor i färjetrafiken mellan Gotland
och det svenska fastlandet. Bl.a. har länsstyrelsen i Gotlands
län, Gotlands kommun och statens industriverk ställt sig bakom
denna tanke. Härvid har åberopats att förekomsten av en sådan
försäljning skulle stimulera en god trafikförsörjning, förlänga
turistsäsongen och öka Gotlands attraktionskraft för den växande
konferensnäringen. Vidare har framhållits att många europeiska
länder i dag tillåter en viss försäljning av skattefria varor i
trafik mellan fastlandet och en ö inom det egna landet om
trafiken sker över internationellt vatten.
Vi anser i likhet med motionärerna i motionerna Sk428 (m)
yrkande 4, Sk608 (m) och Sk641 (m) yrkandena 1 och 2 att man bör
undersöka möjligheten att tillåta servering av obeskattade
alkoholdrycker ombord på Gotlandsfärjorna. En sådan ordning
skulle enligt vår mening inte medföra några större
kontrollproblem eller andra problem med ordningen, trevnaden
och nykterheten ombord. De nu nämnda motionerna tillstyrks
alltså.
dels vid mom. 5 hemställt
5. beträffande Gotlandstrafiken, m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk428
yrkande 4, 1990/91:Sk608, 1990/91:Sk641 och 1990/91:Sk728
som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts i
reservationen om en skattefri servering och försäljning i
Gotlandstrafiken.
9. Lex Öresund (mom. 6)
Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m)
har
dels anfört följande:
Till grund för de yrkanden som framställs i motion Sk732 av Bo
Lundgren m.fl. (m) ligger bl.a. uppfattningen att samma regler
bör gälla för färjeförbindelserna mellan Skåne och Danmark som
för övriga linjer, exempelvis mellan Göteborg och Danmark samt
Halland och Danmark. Sverige bör därför, som anförs i motionen,
ta initiativ till nya överläggningar med Danmark för att få bort
den s.k. lex Öresund. Vi tillstyrker alltså motionen i denna
del.
dels vid mom. 6 hemställt
6. beträffande lex Öresund
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk732 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts i
reservationen om lex Öresund.
10. Korta och långa rutter (mom. 7)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Isa Halvarsson (fp)
och Håkan Hansson (c) har
dels anfört följande:
Enligt vår mening finns det inte något skäl till att
färjetrafiken på Bornholm inte skall få bedrivas på samma
villkor som gäller för rederierna i Göteborgs- och
Stockholmsregionerna. Genom att anse samtliga förbindelser med
Bornholm som långa rutter skapas förutsättningar för ett ökat
passagerarunderlag, vilket medför att trafiken kan utökas och
förbättras.
Av de linjer som i dag går i trafik på Bornholm är det endast
linjen Ystad--Rönne som enligt beslut våren 1989 får drivas som
lång rutt. För den linjen gäller alltså de villkor som enligt
vad som nyss sagts bör gälla för all Bornholmstrafik.
Klassificeringen för linjen Simrishamn--Allinge har däremot inte
ändrats från kort rutt till lång rutt. Därigenom har det
uppkommit en helt oacceptabel snedvridning i
konkurrensförhållandena. Frågan är också av regionalpolitisk
betydelse för östra Skåne, inte minst med tanke på
turistnäringen.
Enligt vår mening måste regeringen omedelbart ta upp frågan om
ändrad klassificering också för linjen Simrishamn--Allinge till
diskussion med Danmark. Detta framstår i dag som angeläget och
brådskande med tanke på att regeringen i dagarna har lämnat ännu
ett rederi tillstånd att bedriva trafik mellan Ystad och Rönne
såsom lång rutt och att detta rederi kommer att utnyttja
snabbgående katamaraner av samma typ som används i trafiken
Simrishamn--Allinge. Konkurrenssituationen har därmed
förskjutits ytterligare så att man nu befarar att behöva lägga
ned trafiken på den sistnämnda linjen om inte förhållandena
skyndsamt rättas till.
Med det anförda tillstyrker vi motionerna Sk658, Sk684 och
Sk732 yrkande 4 och avstyrker motion Sk683.
dels vid mom. 7 hemställt
7. beträffande korta och långa rutter
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk658,
1990/91:Sk684 och 1990/91:Sk732 yrkande 4 och med avslag på
motion 1990/91:Sk683 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna att färjeförbindelsen Simrishamn--Allinge bör
klassificeras som lång rutt.
11. Korta och långa rutter (mom. 7)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk683 finns det mycket positivt i
turismen, mycket positivt som höjer livskvalitén för människor.
Samtidigt har det uppstått en märklig koppling mellan turism och
försäljningen av alkohol och tobak i och med att skattebefrielse
erhålls på en del färjeleder. Detta sker samtidigt som
Världshälsoorganisationen satt som mål att alkoholkonsumtionen
skall minskas med 25% fram till år 2000 och samtidigt som det
blir allt klarare att tobaksbruket är en av huvudorsakerna till
en alltför tidig död hos många människor. Man uppmuntrar alltså
medvetet hälsoskador för att stödja turistnäringen som
egentligen borde ha andra och mer positiva funktioner.
Jag anser därför att internordiska färjeleder skall
klassificeras som korta rutter.
Frågan ställs på sin spets när vissa färjelinjer klassificeras
som långa rutter med tillstånd till skattefri försäljning, medan
andra liknande rutter inte får sådana tillstånd. Ett flagrant
exempel på detta är det olyckliga beslutet att omklassificera
Ystad--Rönne-leden till lång rutt i motsats till vad som gäller
för leden Simrishamn--Allinge.
Beslutet att förklara Ystad--Rönne som lång rutt bör alltså
rivas upp av två anledningar, dels för att inte uppmuntra
hälsoskadorna av alkohol och tobak skattevägen, dels för att
återställa konkurrensneutraliteten gentemot Simrishamn--Allinge.
dels vid mom. 7 hemställt
7. beträffande korta och långa rutter
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk683 yrkandena
1 och 2 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk658,
1990/91:Sk684 och 1990/91:Sk732 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna att färjeförbindelsen Ystad--Rönne bör
klassificeras som kort rutt och att även övriga internordiska
färjeleder bör förklaras som korta rutter.
12. Resandeinförseln, m.m. (mom. 8)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Den skattefria införseln av vin och sprit i samband med
utlandsresor har med tiden fått allt större betydelse.
Konsumtionen av sådana obeskattade drycker utgör en väsentlig
del av den totala alkoholkonsumtionen. Eftersom nuvarande regler
medför problem av olika slag och inte ligger i linje med den
restriktivitet som bör råda på detta område bör den skattefria
resandeinförseln slopas. Jag instämmer därför i det i motion
Sk642 framställda yrkandet om att skatt skall betalas på all
införsel av alkoholhaltiga drycker.
dels vid mom. 8 hemställt
8. beträffande resandeinförseln, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk642 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
reservationen om skatt på införsel av alkoholhaltiga drycker.
13. EG-frågor (mom. 9)
Lars Bäckström (v) och Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
En bestämd målsättning för de pågående förhandlingarna om ett
närmare samarbete med EG bör vara att Sverige självständigt får
bedriva en socialt motiverad alkoholpolitik och en
alkoholpolitiskt motiverad beskattning av alkoholdrycker. En
anpassning av alkoholskatterna till en nivå som är vanlig inom
EG skulle leda till en kraftig konsumtionsökning och ett
uppgivande av vår målsättning att minska den totala
alkoholkonsumtionen. Regeringen bör därför upplysa EG om att
Sverige inte kommer att tillämpa de prisnivåer på alkoholdrycker
som nu är aktuella inom EG och att Sverige inte avser att ändra
sin socialt motiverade alkoholpolitik. Med det anförda
tillstyrker vi motionerna Sk623 och Sk642 i denna del.
dels vid mom. 9 hemställt
9. beträffande EG-frågor
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk428
yrkande 3, 1990/91:Sk623 och 1990/91:Sk642 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad som har anförts i
reservationen om EG och alkoholbeskattningen.
14. Tobaksskatten (mom. 11)
Görel Thurdin (c), Leif Olsson (fp), Isa Halvarsson (fp) och
Håkan Hansson (c) har
dels anfört följande:
Som framhålls i flera motioner är det av många skäl angeläget
att begränsa tobakskonsumtionen och därmed också de svåra
skadeverkningar som tobaksröken medför både för dem som röker
och för andra. Det är av vikt att prisinstrumentet på sätt som
anges i motion Sk664 och Sk667 utnyttjas aktivt för att komma
till rätta med missbruket. Förslagen är enligt vår uppfattning
väl avvägda.
Vi instämmer i de krav som framställs i motionerna Sk664 och
Sk667 och anser att regeringen skyndsamt bör lägga fram förslag
till de lagändringar som behövs. Med det anförda är övriga
motionsyrkanden på detta område helt eller delvis tillgodosedda.
dels vid mom. 11 hemställt
11. beträffande tobaksskatten
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk664 och
1990/91:Sk667 yrkande 1 och med anledning av motionerna
1990/91:Sk627 yrkande 33 i denna del, 1990/91:Sk633 yrkande
1 och 1990/91:Sk667 yrkande 2 som sin mening uttalar vad som
anförs i reservationen om att prisinstrumentet bör utnyttjas
aktivt för att komma till rätta med missbruket av tobak och hos
regeringen begär förslag om sådana höjningar av tobaksskatten
som anges i reservationen.
15. Tobaksskatten (mom. 11)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Konsumtionen av alkohol och tobak orsakar stora
skadeverkningar såväl för dem som röker och många personer i
deras omgivning som för samhället. Med tanke på alla de
olägenheter och merkostnader som tobaksbruket medför bör
tobaksskatten höjas väsentligt. Jag instämmer därför i de krav
som framställs i motionerna Sk633 och Sk627 om en höjning av
tobaksskatten med 40%. Regeringen bör lägga fram förslag till
de lagändringar som behövs.
Med det anförda tillgodoses även de övriga motionsyrkandena på
detta område.
dels vid mom. 11 hemställt
11. beträffande tobaksskatten
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk633 yrkande 1
och med anledning av motionerna 1990/91:Sk627 yrkande 33 i
denna del, 1990/91:Sk664 och 1990/91:Sk667 som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförs i reservationen om en
höjning av skatten på tobak med 40%.
Särskilt yttrande
EG-frågor (mom. 9)
Görel Thurdin (c), Leif Olsson (fp), Isa Halvarsson (fp) och
Håkan Hansson (c) anför:
När det gäller den västeuropeiska integrationen har
socialutskottet i sitt yttrande åter konstaterat att det inte
finns någon gemensam alkoholpolitik inom EG och inte heller
någon gemensam skattepolitik. Diskussioner pågår dock om
skattepolitiken. Inget hindrar ett land från att bedriva en
restriktiv alkoholpolitik, där t.ex. prismekanismen utnyttjas
som ett aktivt alkoholpolitiskt instrument. Det bör kraftigt
understrykas att integrationsarbetet från svensk sida inte får
bedrivas så att en effektiv svensk alkoholpolitik försvåras. Vi
utgår från att regeringen noga bevakar denna fråga.
Skatteutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra
sig över ett antal motioner från den allmänna motionstiden 1991
som rör alkoholskattefrågor. Det gäller motionerna Sk428
yrkandena 3 och 4, Sk433 yrkande 26, Sk608, Sk623, Sk627 yrkande
33, Sk641, Sk642, Sk657, Sk658, Sk683, Sk684, Sk685, Sk701,
Sk732 yrkandena 3 och 4, Sk733, Sk737 yrkande 2 och Sk738.
Socialutskottet begränsar sitt yttrande till rena
alkoholskattefrågor och tar därför inte upp motionerna Sk641
yrkande 3 och Sk737 yrkande 2. En motion om avgifter på
serveringstillstånd, som hänvisats till utskottet, överlämnas
samtidigt till skatteutskottet.
Alkoholbeskattningen
I fyra motioner begärs att alkoholskatten höjs under år 1991.
Det gäller motionerna Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) yrkande
26, Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkande 33, Sk642
av Anita Stenberg m.fl. (mp) yrkande 2 och Sk733 av Bengt
Westerberg m.fl. (fp). I motion Sk701 av Roland Larsson och
Hugo Andersson (båda c) begärs att en femprocentig hälso- och
sjukvårdsavgift införs på alkohol och tobak. I motionerna
åberopas genomgående alkoholpolitiska skäl.
Riktlinjerna för den nuvarande alkoholpolitiken beslutades år
1977 (prop. 1976/77:108, SkU40). Riksdagen antog då under bred
enighet ett samlat alkoholpolitiskt program med tonvikt på
socialpolitiska insatser i vid mening och ökade resurser till
förebyggande åtgärder och upplysningsverksamhet. I riktlinjerna
ingår också att föra en aktiv prispolitik. Häri ligger att
beskattningen bör utnyttjas så att den ger bästa möjliga effekt
på dryckesvanorna. Principerna innebär bl.a. att alkoholpriserna
skall vara höga och följa den allmänna prisutvecklingen och att
prishöjningarna skall genomföras relativt ofta.
I sitt betänkande En aktiv alkoholpolitik, m.m. (1989/90:SoU2)
uttalade socialutskottet att riksdagen måste besluta om konkreta
åtgärder som leder till en sänkning av alkoholkonsumtionen.
Utgångspunkten för dessa insatser borde vara det
alkoholpolitiska beslut som riksdagen fattade år 1977. Utskottet
ställde sig återigen bakom WHOs mål att minska
alkoholkonsumtionen med 25 % från år 1980 till år 2000. Det
fanns bl.a., enligt utskottets mening, skäl att ägna särskild
uppmärksamhet åt prisutvecklingen på alkoholdrycker som en
faktor av betydelse för konsumtionen.
Vad ett enigt utskott anfört om behovet av en mer aktiv
alkoholpolitik gav riksdagen regeringen till känna.
En alkoholpolitisk proposition är aviserad till i april 1991.
Alkoholskatten höjdes med 5 % på samtliga alkoholdrycker den 7
maj 1990 (prop. 1989/90:114, FiU20, SkU2y).
Utskottet vill nu anföra följande.
Beskattningen av de alkoholhaltiga dryckerna är ett centralt
alkoholpolitiskt instrument, som måste användas så att det ger
bästa möjliga effekt på dryckesvanorna. I likhet med vad
skatteutskottet tidigare anfört (1989/90:SkU2y) vill
socialutskottet dock framhålla att en aktiv prispolitik endast
är ett av flera medel som bör utnyttjas för att sänka
alkoholkonsumtionen. Lämpligheten av en höjning av
alkoholpriserna bör bedömas med hänsyn till utvecklingen i stort
på alkoholområdet och till faran för skadeverkningar, t.ex. i
form av ökad hemtillverkning.
Med hänvisning härtill och till att regeringens kommande
proposition på det alkoholpolitiska området bör avvaktas innan
riksdagen tar ställning till en skattehöjning föreslår utskottet
att motionerna Sk433 (v) yrkande 26, Sk627 (mp) yrkande 33,
Sk642 (mp) yrkande 2 och Sk733 (fp) avslås.
I motion Sk701 (c) begärs att en femprocentig sjukvårdsavgift
skall tas ut på såväl tobak som alkohol.
Skatteutskottet har vid sin bedömning av likalydande motioner
ansett att en avgift av detta slag givetvis borde ses som en
skatt och att det inte finns någon anledning att dela upp
beskattningen av de aktuella varorna på det sätt som
motionärerna föreslagit. Socialutskottet saknar anledning att
göra en annan bedömning och föreslår därför att motion Sk701 (c)
avslås.
Motion Sk738 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (båda
m) rör beskattningens närmare utformning. I fråga om lättvin
anser motionärerna att beskattningen bör ändras så att
kvalitetsviner blir billigare och alkoholstarka lättviner dyrare
(yrkande 1). Motionärerna vill också ha en ny lägre
skatteklass för starköl med högst 3,6 viktprocent alkohol
(yrkande 2) samt begär förslag om lindrad beskattning av
alkoholdrycker för servering (yrkande 3). Syftet med det
sistnämnda yrkandet är att styra alkoholkonsumtionen till
restaurangerna och minska konsumtionen före och/eller efter
restaurangbesök och därmed åstadkomma en sänkning av
totalkonsumtionen.
En utredning om beskattningen av alkoholhaltiga drycker
tillsattes 1989 (dir. 1989:51). Utgångspunkten för
utredningsarbetet är att skapa ett skattesystem där
beskattningen av alkoholdrycker och därmed också priset i högre
grad än för närvarande bestäms av dryckens alkoholhalt.
Utredarens strävanden bör enligt direktiven vara att för
samtliga alkoholdrycker åstadkomma ett enhetligt skattesystem
som är neutralt i förhållande till konsumentens val mellan olika
produkter med likvärdig alkoholstyrka. Det skall också ankomma
på utredaren att pröva om den nuvarande klassindelningen av
maltdrycker är ändamålsenlig och går att inordna i ett enhetligt
skattesystem. Utredaren kommer att redovisa resultatet av sitt
arbete senare i vår.
Socialutskottet anser att det pågående arbetet i
alkoholbeskattningsutredningen bör avvaktas innan
riksdagen tar ställning till sådana krav som förs fram i
yrkandena 1 och 2. Motion Sk738 (m) avstyrks därför i dessa
delar.
Utskottet anser inte att det finns underlag för att anta att
en sänkning av alkoholpriserna på restauranger skulle leda till
en sänkt totalkonsumtion. Det torde i stället finnas risk för
att nya alkoholkonsumenter attraheras av sänkta alkoholpriser
och att totalkonsumtionen ökar. Det är för övrigt inte givet att
sänkta skatter skulle leda till lägre priser, eftersom
restaurangerna själva bestämmer prissättningen. Motion Sk738
avstyrks därför även i nu aktuell del (yrkande 3).
Färjetrafik, m.m.
Resande som kommer till Sverige får införa resandeutrustning
och vissa varor fritt från tull, skatt och andra avgifter. På
alkoholområdet gäller att den som fyllt 20 år och varit
utomlands minst ett dygn får medföra 1 liter sprit, 1 liter vin
och 2 liter starköl. Om sprit ej medförs får 2 liter vin
medföras. Tullfrihet gäller inte alkoholhaltiga drycker som har
anskaffats ombord på fartyg på s.k. korta rutter, t.ex.
Öresundstrafiken och förbindelsen Simrishamn--Allinge. -- I
samband med utlandsresan kan den som reser med flyg eller båt
inköpa varor skattefritt. Försäljningen i s.k. tax-free shops
begränsar sig till de kvantiteter som får införas tull- och
skattefritt. Beträffande den skattefria serveringen ombord
gäller inga särskilda restriktioner. Frågan om huruvida
färjelinjer skall betraktas som långa eller korta rutter
regleras i en överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Norge och
Finland, den s.k. nordiska provianteringsöverenskommelsen (bil.
4302 till TFS 1968:210). Passagerarfartyg som går i trafik
mellan hamnar i Danmark, Finland, Norge och Sverige har s.k. fri
provianteringsrätt, dvs. rätt att slippa skatt på varor som
säljs för förtäring ombord eller för ilandförsel. Våren 1989
omklassificerades linjen Ystad--Rönne genom beslut av regeringen
till s.k. lång rutt, och därmed får skattefri försäljning ske
ombord.
Rätten till skattefri proviantering och försäljning på fartyg
i Gotlandstrafiken tas upp i motionerna Sk428 av Rolf Clarkson
m.fl. (m) yrkande 4, Sk608 av Charlotte Cederschiöld (m) och
Sk641 av Görel Bohlin och Birger Hagård (båda m) yrkandena
1--2.
Yrkandena grundar sig främst på en omsorg om Gotlandstrafikens
ekonomi och en önskan att främja turismen till Gotland.
Motioner med liknande innehåll som de nu aktuella har flera
gånger avstyrkts av skatteutskottet med hänvisning bl.a. till
att skattefri servering och försäljning av alkoholdrycker bör
förbehållas den internationella trafiken. Utskottet delar
skatteutskottets bedömning. Utskottet anser dessutom att ett
tillgodoseende av motionärernas förslag skulle strida mot
riksdagens uttalanden om vikten av att sänka totalkonsumtionen
av alkohol. Motionerna Sk428 (m) yrkande 4 och Sk608 (m)
yrkandena 1 och 2 avstyrks därför.
Frågan om skattefri försäljning i Bornholmstrafiken tas upp i
flera motioner.
I motionerna Sk658 av Kaj Larsson m.fl. (s), Sk684 av
Karl-Erik Olsson och Ingbritt Irhammar (båda c) och Sk732 av Bo
Lundgren m.fl. (m) yrkande 4 begärs tillkännagivanden till
regeringen om att färjeförbindelsen Simrishamn--Allinge bör
omklassificeras till lång rutt. Motionärerna hänvisar till att
Ystad--Rönne är en lång rutt och anser det orimligt ur
konkurrenssynpunkt att två närliggande rutter behandlas på olika
sätt. Motionärerna i motion Sk683 av Gösta Lyngå och Anna Horn
af Rantzien (båda mp) anser också att konkurrensneutraliteten
mellan de båda linjerna bör återställas, men på motsatt sätt,
dvs. genom att färjelinjen Ystad--Rönne förklaras som kort rutt
i skattehänseende.
Frågan om huruvida färjelinjer skall betraktas som långa eller
korta regleras, som ovan nämnts, i den nordiska
provianteringsöverenskommelsen. Sverige kan inte ensidigt ändra
klassificeringen utan att säga upp överenskommelsen. Motioner om
omklassificering av färjelinjen Simrishamn--Allinge till lång
rutt har avstyrkts av skatteutskottet, bl.a. med hänvisning till
att detta kräver nya förhandlingar med Danmark, som hittills
inte visat intresse för en omklassificering av denna linje.
I detta sammanhang kan nämnas att EGs ministerråd har uttalat
sig för ett avskaffande av resandebestämmelserna från 1993.
Danmark har dock haft reservationer i detta avseende.
Utskottet instämmer i uppfattningen att närliggande rutter bör
behandlas lika. Enligt utskottets bedömning vore det från
alkoholpolitisk synpunkt lämpligt om den skattefria
försäljningen på sträckan Ystad--Rönne upphörde. Detta kräver
dock nya förhandlingar med Danmark. Med hänsyn härtill föreslår
utskottet att de nu aktuella motionerna avstyrks.
Motionärerna i motion Sk642 (mp) anser att skatt skall
betalas på all införsel av alkoholhaltiga drycker (yrkande
3). I motion Sk683 (mp) begärs ett tillkännagivande om att
inter-nordiska färjeleder förklaras som korta rutter. Enligt
motionärerna bör inte hälsoskadorna av alkohol och tobak
uppmuntras skattevägen i syfte att stödja turistnäringen.
Motioner om att slopa skattelättnader vid försäljningen och
införseln av alkoholdrycker i utlandstrafiken har behandlats av
skatteutskottet flera gånger tidigare, se bl.a. 1989/90:SkU2y.
Skatteutskottet har vid behandlingen av dessa frågor haft viss
förståelse för önskemålet att ingripa mot utlandsresenärernas
skattefria införsel men har avstyrkt yrkandena med hänvisning
till svårigheterna att nå fram till internationella
överenskommelser i denna fråga och till att det inte kunde anses
aktuellt att söka speciella lösningar för i Sverige bosatta
personer.
Socialutskottet delar skatteutskottets inställning. Motionerna
Sk642 (mp) yrkande 3 och Sk683 (mp) yrkande 2 avstyrks alltså.
Som tidigare påpekats har EGs ministerråd uttalat sig för ett
avskaffande av de särskilda resandebestämmelserna fr.o.m. 1993.
I motion Sk732 (m) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande
om vad som i motionen anförts om att avskaffa den s.k. Lex
Öresund. Motionärerna anser att de regler som skall gälla för
färjeförbindelserna från Skåne till Danmark i princip bör ha
samma utformning som för övriga linjer, t.ex. linjerna mellan
Göteborg och Danmark samt Halland och Danmark. Sverige bör
enligt motionärerna ta initiativ till nya överläggningar med
Danmark för att få bort "Lex Öresund".
"Lex Öresund" innebär att rätt till tullfri införsel av varor
som anskaffats ombord inte gäller spritdrycker, vin eller
starköl och inte mer än 40 cigaretter eller 20 cigarrer för
resande som kommer med fartyg i trafik mellan dansk hamn vid
Öresund eller Östersjön och Malmöhus, Kristianstads och Blekinge
län eller Kalmar län t.o.m. Kalmar i norr (8 §
resandeförordningen (1987:1072).
En utvidgning av rätten till tullfri införsel av
alkoholdrycker skulle enligt utskottets bedömning motverka den
sänkning av den totala alkoholkonsumtionen som riksdagen
tidigare uttalat sig för. Motion Sk732 (m) yrkande 4 avstyrks
därför.
EG och alkoholbeskattningen
I motion Sk623 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs ett
tillkännagivande till regeringen om vad som i motionen anförts
om att alkoholen skall undantas vid en EG-integration. Sverige
har av sociala och medicinska skäl all anledning att behålla
sina högre punktskatter på alkohol, anför motionärerna. Sverige
måste alltså kräva att alkoholen undantas från integrationen i
ett eventuellt EES-avtal och vid ett eventuellt EG-medlemskap.
Även i motion Sk642 (mp) begärs ett tillkännagivande till
regeringen om att den pågående harmoniseringen till EG inte får
leda till att skatten på alkoholhaltiga drycker sänks (yrkande
1).
I motion Sk428 (m) begärs ett tillkännagivande om att den
fria provianteringsrätten inom färjetrafiken bör bibehållas
även inom ett utökat EG-område (yrkande 3).
Frågan om harmonisering av skattesatser omfattas inte av de nu
pågående EG--EFTA-förhandlingarna.
1987 presenterade EG-kommissionen förslag rörande
harmoniseringen av den indirekta beskattningen inom EG. Efter
kritik från medlemsländerna presenterades 1989 kraftigt
reviderade förslag.
I de nu liggande förslagen avseende moms och punktskatter
anges minimiskattesatser, vilket således inte hindrar ett land
från att använda högre skattesatser. Kommissionens uppfattning
är dock att man på sikt bör eftersträva en harmonisering av de
indirekta skatterna inom EG. Tidsplanen för den fortsatta
behandlingen av förslagen är oklar eftersom det rör sig om
kontroversiella frågor, som dessutom kräver enhälliga beslut i
rådet.
Frågor om resandebestämmelser -- kvantitets- och värdegränser
för varor som inköpts av resande för personligt bruk -- har i
någon mån varit uppe för diskussion inom ramen för
Luxemburgprocessen, där sakdiskussionerna dock skjutits på
framtiden. Frågan har också tagits upp i EFTA-kretsen inom ramen
för Oslo/Bryssel-processen. Vad som härvid diskuterats är inte
någon fullständig harmonisering av resandebestämmelserna, utan
endast möjligheterna att samordna villkoren för dessa
bestämmelser (inom EG avser de uppsatta värdegränserna
beskattade varor, medan motsvarande gränser i flertalet
EFTA-länder avser varor som köpts tax-free). Kommissionens
inställning till att diskutera dessa frågor med EFTA-sidan är
för närvarande oklar.
När det gäller utvecklingen inom EG har rådet uttalat sig för
ett avskaffande av resandebestämmelserna från 1993. Danmark har
dock reservationer i detta avseende.
Den enda fråga med alkoholpolitiska beröringspunkter som
direkt aktualiserats i EES-förhandlingarna gäller statliga
handelsmonopol.
Socialutskottet konstaterade i ett yttrande till
utrikesutskottet över motioner om Sverige och den västeuropeiska
integrationen att det inte finns någon gemensam alkoholpolitik
inom EG och inte heller någon gemensam skattepolitik
(1990/91:SoU1y).
Socialutskottet anförde vidare:
Diskussioner pågår dock om skattepolitiken. Inget hindrar ett
land från att bedriva en restriktiv alkoholpolitik, där t.ex.
prismekanismen utnyttjas som ett aktivt alkoholpolitiskt
instrument. Socialutskottet vill kraftigt understryka att
integrationsarbetet från svensk sida inte får bedrivas så att en
effektiv svensk alkoholpolitik försvåras. Utskottet utgår från
att regeringen noga bevakar denna fråga.
Skatteutskottet uppgav i sitt yttrande i samma fråga att de
pågående EES-förhandlingarna inte i någon nämnvärd utsträckning
omfattat beskattningsfrågorna, vare sig på alkoholområdet eller
i övrigt. Vidare hänvisade skatteutskottet till att den framtida
utformningen av de svenska alkoholskatterna för övrigt är under
utredning (Fi 1989:06), varvid bl.a. EG-aspekterna skall beaktas
(dir. 1989:51). I fråga om skatterna på bl.a. alkoholdrycker
hade skatteutskottet tidigare understrukit att målet för ett
svenskt deltagande i den västeuropeiska integrationsprocessen
borde vara att de sociala och hälsomässiga strävandena inom den
svenska politiken inte fick försvagas (1990/91:SkU1y).
Utrikesutskottet anslöt sig till social- och skatteutskottens
yttranden (1990/91:UU8 s. 62) och avstyrkte de då aktuella
motionerna. Riksdagen följde utrikesutskottet.
Alkoholskatteutredningen, som alltså även skall beakta
EG-aspekterna i sin översyn, kommer som tidigare nämnts att
lägga fram ett betänkande senare under våren 1991.
Här kan också nämnas att Europarådets parlamentariska
församling den 4 oktober 1990 har rekommenderat
ministerkommittén att låta en expertgrupp utarbeta nationella
strategier för att sänka alkoholkonsumtionen och förhindra
missbruk. I parlamentariska församlingens rekommendation (nr
1136) betonas bl.a. att alkoholtraditionerna skiljer sig
väsentligt mellan olika delar i Europa och att det därför krävs
varierande nationella strategier för att sänka
alkoholkonsumtionen. En anpassning till de olika
alkoholtraditionerna medför också att skillnaderna i
alkoholskattenivåer mellan de olika länderna bör tillåtas bestå,
heter det i rekommendationen.
Utskottet vill återigen understryka att det europeiska
integrationsarbetet från svensk sida inte får bedrivas så att en
effektiv svensk alkoholpolitik försvåras. Några sådana initiativ
som begärs i motionerna Sk623 (v), Sk642 (mp) och Sk428 (m)
behövs dock inte, varför utskottet föreslår att motionerna
avstyrks.
Avgifter på utskänkningstillstånd
I motion Sk685 av Gudrun Norberg (fp) och Karin Israelsson
(c)
begärs förslag om en särskild avgift för serveringstillstånd för
alkoholdrycker. En sådan avgift skulle enligt motionärerna bl.a.
kunna bidra till återhållsamhet med ansökningar och ha en
skötsamhetseffekt. I motion So207 av Eva Goës m.fl. (mp),
som remitterats till socialutskottet, begärs lagstiftning om
"höga, obligatoriska avgifter för serveringstillstånd"
(yrkande 1).
Utskottet beslutar att med detta yttrande överlämna det senare
motionsyrkandet till skatteutskottet.
Skatteutskottet behandlade frågan om en höjning av
expeditionsavgifterna för serveringstillstånd i ett yttrande
till finansutskottet våren 1990 (1989/90:SkU2y). Skatteutskottet
anförde:
Frågan om en höjning av expeditionsavgifterna för
serveringstillstånd, som tidigare har tagits upp av
alkoholhandelsutredningen (SOU 1985:15, jfr SkU 1987/88:4y), har
på nytt aktualiserats av socialstyrelsen. I sitt remissyttrande
över länsstyrelsernas anslagsframställningar har socialstyrelsen
föreslagit att nuvarande expeditionsavgifter för
alkoholtillstånd omformas till ansökningsavgifter och höjs.
Förslaget innebär också att en årlig registerhållnings- och
tillsynsavgift införs och avpassas så att länsstyrelsernas
kostnad för tillsynen kan täckas (prop. 1989/90:100 bil. 15 s.
62). Enligt utskottets mening kan man utgå från att de nu
aktuella avgiftsfrågorna och förhållandena inom
restaurangbranschen kommer att tas upp av regeringen i samband
med det fortlöpande arbetet som pågår angående de
alkoholpolitiska frågorna utan särskild framställning från
riksdagens sida. Syftet med motionerna får därför i viss mån
anses vara redan tillgodosett. I den mån så inte är fallet
avstyrker utskottet de nu aktuella yrkandena.
Finansutskottet gjorde för sin del ingen annan bedömning utan
föreslog riksdagen att avslå de då aktuella motionerna
(1989/90:FiU20). Riksdagen följde finansutskottet (rskr. 205).
En alkoholpolitisk proposition har aviserats till den 26 april
1991.
Socialutskottets tillkännagivande till regeringen hösten 1989
om behovet av en mer aktiv alkoholpolitik skedde bl.a. med
anledning av en motion (fp) om avgifter på serveringstillstånd
(1989/90:SoU2). Socialutskottet, som ansåg att
serveringstillstånden utgjorde ett växande problem med hänsyn
till det stora antalet ungdomar som besöker restauranger och
andra serveringsställen, utgick från att regeringen skulle ta
initiativ till de förändringar beträffande serveringstillstånd
som kunde behövas.
Socialutskottet anser att den alkoholpolitiska propositionen
bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till frågan om
avgifter på serveringstillstånd. Utskottet föreslår att
motionerna Sk685 (fp, c) och So207 (mp) yrkande 1 avstyrks.
Stockholm den 5 mars 1991
På socialutskottets vägnar
Daniel Tarschys
Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita
Persson (s), Aina Westin (s), Ulla Tillander (c), Ingrid
Andersson (s), Per Stenmarck (m), Rinaldo Karlsson (s), Ingegerd
Anderlund (s), Ingrid Hemmingsson (m), Rosa Östh (c), Gudrun
Schyman (v), Anita Stenberg (mp), Jan Andersson (s), Sinikka
Bohlin (s), Ingegerd Troedsson (m) och Barbro Westerholm (fp).
Avvikande meningar
1. Alkoholbeskattningen
Daniel Tarschys (fp), Ulla Tillander (c), Rosa Östh (c) och
Barbro Westerholm (fp) anför:
I det alkoholpolitiska program som riksdagen under bred
enighet antog år 1977 ingår bl.a. att föra en aktiv prispolitik.
Principerna för beskattningen bör vara att alkoholpriserna skall
vara höga och följa den allmänna prisutvecklingen och att
prishöjningar skall genomföras relativt ofta. Prishöjningar har
emellertid under senare tid inte kommit till stånd i den takt
som är nödvändig för att prisinstrumentet skall ha åsyftad
verkan. Alkoholskatten har inte höjts sedan den 7 maj 1990 och
då med 5 %. Vi tillstyrker därför motion Sk733 (fp), vari
föreslås en alkoholskattehöjning med minst 10 % under år 1991.
Övriga motioner angående alkoholskattehöjningar avstyrks till
den del de inte är tillgodosedda med vad som här anförts.
2. Alkoholbeskattningen
Gudrun Schyman (v) anför:
Alkoholbruket leder ofta till svåra hälsoproblem för
individen. I sin förlängning orsakar denna ohälsa samhället
stora kostnader för vård och förlorad produktion. Jag anser
därför i likhet med motionärerna i motion Sk433 (v) att det är
motiverat med ett högt indirekt skatteuttag på alkohol. Skatten
bör höjas med 10 % från den 1 juli 1991. Motion Sk433 (v)
yrkande 26 tillstyrks alltså.
Övriga motioner angående alkoholskattehöjningar avstyrks till
den del de inte är tillgodosedda med vad som här anförts.
3. Alkoholbeskattningen
Anita Stenberg (mp) anför:
Med hänsyn till de stora sociala problem och
sjukvårdskostnader som orsakas av alkoholkonsumtionen bör en
real skattehöjning ske på detta område. Jag tillstyrker därför
motionerna Sk627 (mp) yrkande 33 och Sk642 (mp) yrkande 2, vari
föreslås att skatten på sprit höjs med 20 % och skatten på vin-
och maltdrycker med 10 % från den 1 juli 1991.
Övriga motioner angående alkoholskattehöjningar avstyrks till
den del de inte är tillgodosedda med vad som här anförts.
4. Beskattningens utformning
Per Stenmarck, Ingrid Hemmingsson och Ingegerd Troedsson (alla
m) anför:
Målsättningen för alkoholpolitiken är att minska den totala
alkoholkonsumtionen och att få till stånd en övergång till
konsumtion av svagare alkoholdrycker. Samtidigt måste de
alkoholpolitiska åtgärder som vidtas ha en bred förankring hos
medborgarna. Följande förändringar av nuvarande lagstiftning bör
enligt vår mening vidtas:
Lättvinsbeskattningen bör ändras så att kvalitetsviner blir
billigare och vissa förhållandevis alkoholstarka lättviner
dyrare. Detta sker genom att den s.k. procentavgiften sänks
samtidigt som grundavgiften höjs. Vidare bör en ny skatteklass
införas för öl med en alkoholhalt som inte överstiger 3,6
viktprocent. Därmed skapas förutsättningar för ett kvalitetsöl
som i fråga om alkoholstyrka och beskattning kommer att ligga
mitt emellan folkölet och det nuvarande starkölet. Öl i den nya
skatteklassen bör försäljas endast på Systembolaget. Genom den
prisskillnad som uppstår mellan det nya "svaga" starkölet och
normalt starköl kommer en övergång att ske till det svagare
starkölets förmån och en minskning av totalkonsumtionen därmed
ske. Regeringen bör också snarast utreda frågan om hur en
lindring av beskattningen av sådan alkohol som tillhandahålls
genom servering skall kunna utformas. Om restaurangpriserna på
alkohol sänks kommer alkoholkonsumtionen att styras till
restaurangerna och konsumtionen före och/eller efter
restaurangbesök att minska. Därmed är det troligen möjligt att
åstadkommma en sänkning av totalkonsumtionen.
Vi tillstyrker alltså motion Sk738 (m) yrkandena 1--3.
5. Färjetrafiken
Per Stenmarck, Ingrid Hemmingsson och Ingegerd Troedsson (alla
m) anför:
Från olika håll har under senare år förslag lagts fram om viss
skattefri försäljning av varor i färjetrafiken mellan Gotland
och det svenska fastlandet. Bl.a. har länsstyrelsen i Gotlands
län, Gotlands kommun och statens industriverk ställt sig bakom
denna tanke. Härvid har åberopats att förekomsten av en sådan
försäljning skulle stimulera en god trafikförsörjning, förlänga
turistsäsongen och öka Gotlands attraktionskraft för den växande
konferensnäringen. Vidare har framhållits att många europeiska
länder i dag tillåter en viss försäljning av skattefria varor i
trafik mellan fastlandet och en ö inom det egna landet om
trafiken sker över internationellt vatten.
Vi anser i likhet med motionärerna i motionerna Sk428 (m)
yrkande 4, Sk608 (m) och Sk641 (m) yrkandena 1 och 2 att man bör
undersöka möjligheten att tillåta servering av obeskattade
alkoholdrycker ombord på Gotlandsfärjorna. En sådan ordning
skulle enligt vår mening inte medföra några större
kontrollproblem eller andra problem med ordningen, trevnaden
och nykterheten ombord. De nu nämnda motionerna tillstyrks
alltså.
Vi anser vidare att det inte finns något skäl till att
färjetrafiken på Bornholm inte skall få bedrivas på samma
villkor som gäller för rederierna i Göteborgs- och
Stockholmsregionerna. Genom att anse samtliga förbindelser med
Bornholm som långa rutter skapas förutsättningar för ett ökat
passagerarunderlag, vilket medför att trafiken kan utökas och
förbättras.
Av de linjer som i dag går i trafik på Bornholm är det endast
linjen Ystad--Rönne som enligt beslut våren 1989 får drivas som
lång rutt. För den linjen gäller alltså de villkor som enligt
vad som nyss sagts bör gälla för all Bornholmstrafik.
Klassificeringen för linjen Simrishamn--Allinge har däremot inte
ändrats från kort rutt till lång rutt. Därigenom har det
uppkommit en helt oacceptabel snedvridning i
konkurrensförhållandena. Frågan är också av regionalpolitisk
betydelse för östra Skåne, inte minst med tanke på
turistnäringen.
Enligt vår mening måste regeringen omedelbart ta upp frågan om
ändrad klassificering också för linjen Simrishamn--Allinge till
diskussion med Danmark.
Det anförda innebär att vi tillstyrker motionerna Sk658 (s),
Sk684 (c) och Sk732 (m) yrkande 4 och avstyrker motion Sk683
(mp).
När det sedan gäller färjetrafiken i Öresund anser vi att
de regler som skall gälla för färjeförbindelserna från Skåne
till Danmark i princip måste ha samma utformning som för övriga
linjer mellan exempelvis Göteborg och Danmark samt Halland och
Danmark. Sverige bör ta initiativ till nya överläggningar med
Danmark för att få bort den s.k. Lex Öresund.
Vi tillstyrker alltså motion Sk732 (m) yrkande 4.
6. EG och alkoholbeskattningen
Gudrun Schyman (v) och Anita Stenberg (mp) anför:
I ett EES-avtal och vid ett EG-medlemskap kommer svenska
skattehöjningar på alkohol inte att accepteras. Att lägre pris
leder till högre totalkonsumtion, fler högkonsumenter och fler
alkoholskadade är väl känt bland forskare och personer inom
missbrukarvården.
Vi anser därför att Sverige av sociala och medicinska skäl har
all anledning att behålla sina högre punktskatter på alkohol.
Sverige måste alltså kräva att alkoholen undantas från
integrationen i ett eventuellt EES-avtal och vid ett eventuellt
EG-medlemskap. Vad vi nu har anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Det innebär att vi i berörda delar
tillstyrker motionerna Sk623 (v) och Sk642 (mp) yrkande 1.
7. Avgifter på serveringstillstånd
Anita Stenberg (mp) anför:
Jag delar uppfattningen i motionerna Sk685 (fp, c) och So207
(mp) yrkande 1 att höga avgifter för serveringstillstånd bör
införas. Detta skulle kunna vara ett sätt att komma till rätta
med överetablering och överträdelser av alkohollagstiftningen.
De nu nämnda motionerna tillstyrks alltså, såvitt här är i
fråga.