I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till
anslag till skatteförvaltningen samt ytterligare några
anslagsposter. Motionsyrkanden om lägre resp. högre anslag
avstyrks, liksom några motioner om verksamhetens inriktning.
Reservationer har i denna del lämnats dels av c, som yrkar lägre
anslag, dels av v och mp, vilka kräver en uppräkning av
anslaget.
I betänkandet behandlas vidare ett antal motioner om bl.a.
olika taxerings-, uppbörds- och betalningssäkringsfrågor.
Samtliga motioner avstyrks. I denna del har m genomgående
reserverat sig. Även fp har lämnat ett antal reservationer,
liksom c och i några fall även v.
SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1990/91:100 bilaga 9
(finansdepartementet)
1. under punkt B 1 (s. 18--19)
att riksdagen till Riksskatteverket för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 1000071000 kr.,
2. under punkt B 2 (s. 20--22)
att riksdagen till Regional och lokal skatteförvaltning för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
3325774000 kr.,
3. under punkt B 4 (s. 24)
att riksdagen till Stämpelkostnader för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 2812000 kr.,
4. under punkt B 5 (s. 24)
att riksdagen till Fastighetstaxering för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 40000000 kr.,
5. under punkt B 6 (s. 25)
att riksdagen till Ersättning till postverket m.fl. för
bestyret med skatteuppbörd m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar
ett förslagsanslag på 56000000 kr.,
6. under punkt G 1 (s. 99)
att riksdagen till Bidrag till vissa internationella byråer
och organisationer m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 250000 kr.,
7. under punkt G 2 (s. 99)
att riksdagen till Bidrag till vissa handikappade ägare av
motorfordon för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
15000000 kr.,
8. under punkt G 3 (s. 100)
att riksdagen till Exportkreditbidrag för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
Motionerna
1990/91:Sk352 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:N254 -- yrkas, såvitt nu är i
fråga,
8. att riksdagen beslutar att det preliminära B-skatteuttaget
skall sänkas till 100% av föregående års skatteuttag.
1990/91:Sk636 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förändringar
i betalningssäkringslagen i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen beslutar att bevissäkringslagen för skatte-
och avgiftsprocessen skall upphävas,
3. att riksdagen beslutar om sådan ändring i taxeringslagen
att 56§ återgår till den lydelse bestämmelsen hade före 1
januari 1988,
4. att riksdagen beslutar att upphäva lagen mot skatteflykt,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en omvänd
generalklausul i enlighet med vad i motionen anförts,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
lagstiftning som innebär att enskilda som huvudregel får rätt
till ersättning för rättegångskostnader i skattemål.
1990/91:Sk801 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar befria vissa näringsidkare från att erlägga
straffavgift vid utebliven fyllnadsinbetalning av preliminär
skatt i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk803 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen
avskaffar lagen (1982:1106) om avdrags- och uppgiftsskyldighet
beträffande vissa uppdragsersättningar.
1990/91:Sk804 av Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag till
förbättrad lagstiftning om ersättning för rättegångskostnader i
skattemål i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk805 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen
begränsar anslagsökningen för budgetåret 1991/92 för
skatteförvaltningen och exekutionsväsendet (Lit.B) till
sammanlagt 450 milj. kr.
1990/91:Sk806 av Rune Backlund m.fl. (c,m,fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar i
uppbördslagen vad avser anstånd vid eftertaxering i enlighet med
vad som i motionen anförts.
1990/91:Sk807 av Filip Fridolfsson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arbetsgivares ställföreträdaransvar.
1990/91:Sk808 av Elisabet Franzén m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen beslutar om ändring av 5§ lagen (1985:146) om
avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk809 av Rosa Östh och Kersti Johansson (c) vari yrkas
att riksdagen beslutar om kompensation till inkomsttagare med
B-skatt i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk810 av Sten Svensson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om förändringar i
betalningssäkringslagen avseende riskrekvisitet, förmånsrätten,
förlängning av tidsfrist, muntlig förhandling, begränsning i
skadeståndsbeloppet, begreppet förmögenhetsskada samt ersättning
för ombudskostnader i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk811 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga,
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en översyn av skattelagstiftningen i syfte
att skapa klara och generella regler,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tolkningsföreträde för enskilda
skattebetalare,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en "legal
nödbroms" i enlighet med vad i motionen anförts,
5. att riksdagen beslutar avskaffa lagen mot skatteflykt,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ersättning
för kostnader i skatteprocessen i enlighet med vad i motionen
anförts,
7. att riksdagen beslutar att en skattskyldigs kostnader för
skatteprocess i högre instans än länsrätt alltid skall bestridas
med offentliga medel om det allmänna för talan över tidigare
beslut,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förenklad
självdeklaration i enlighet med vad i motionen anförts,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i
taxeringslagen i enlighet med vad i motionen anförts avseende
taxering i första instans,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förstärkt
sekretess vid beslut om avvikelse från självdeklaration,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade
regler för taxeringsrevision i enlighet med vad i motionen
anförts,
12. att riksdagen beslutar avskaffa bevissäkringslagen,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av
betalningssäkringslagen i enlighet med vad i motionen anförts,
14. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att
beslut om eftertaxering skall fattas av länsrätt,
15. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i
taxeringslagen vad avser förutsättningarna för eftertaxering,
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade
regler för skattetillägg i enlighet med vad i motionen anförts,
17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av
gällande bestämmelser vad avser uppdragsgivares
betalningsskyldighet för uppdragstagares skatter och avgifter i
enlighet med vad i motionen anförts,
18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade
regler avseende uppbördsfrågor i enlighet med vad i motionen
anförts,
20. att riksdagen beslutar avskaffa lagen om avdrags- och
uppgiftsskyldighet.
1990/91:Sk812 av Rune Backlund m.fl. (c,m,fp) vari yrkas att
riksdagen ändrar 4§ lagen (1988:479) om ersättning för
kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1990/91:Sk813 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att upphäva bevissäkringsslagen (1975:1027) för skatte-
och avgiftsprocessen.
1990/91:Sk814 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till lagstiftning i syfte att öka
rättssäkerheten på skatteområdet.
1990/91:Sk815 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att RSVs anslag skall uppräknas med
20000000 kr.
2. att riksdagen hos regeringen begär att RSVs ansträngningar
att avslöja ekonomisk brottslighet intensifieras,
3. att riksdagen hos regeringen begär att RSV initierar en
informationskampanj med syfte att göra medborgarna till
ansvariga skattebetalare.
1990/91:Sk816 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Ju820 -- yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att upprusta skattemyndigheterna.
1990/91:Sk817 av Margit Gennser och Hugo Hegeland (m) vari
yrkas att riksdagen till Riksskatteverket för budgetåret 1991/92
anvisar ett med 220 milj. kr. reducerat förslagsanslag om 850
milj. kr.
1990/91:Sk818 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
kontrolluppgiftsskyldighet för bankräntor även skall omfatta
juridiska personer.
1990/91:Sk819 av Göran Engström och Kjell Ericsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kompensation till inkomsttagare med
B-skatt.
1990/91:Sk820 av Arne Kjörnsberg och Lahja Exner (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om anstånd med betalning av slutlig skatt.
1990/91:Sk822 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga,
1. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts
beslutar att förlängning av tidsfristen för betalningssäkring
endast skall få ske vid synnerliga skäl och endast med en månad
i taget,
2. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts
beslutar om tidsbegränsning av handläggning av mål beträffande
betalningssäkrad fordran,
3. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts
beslutar om motivering av beslut om betalningssäkring,
4. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts
beslutar att "väsentligt lägre belopp" i skadeståndshänseende
definieras i lag till att avse minst ett basbelopp,
5. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts
beslutar att skadeståndsansvaret skall omfatta kostnader för
ersättning och biträde i betalningssäkringsmålet,
6. att rikdagen i enlighet med vad i motionen anförts beslutar
om strikt skadeståndsansvar för staten även i fall där fordran
är fastställd,
7. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts
beslutar att jämkning av skadeståndet endast skall få ske om det
föreligger ett kausalsamband mellan handlingen och skadan eller
om det skulle vara uppenbart oskäligt att ersättning utgår,
8. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts
beslutar att frågor om eftertaxering skall behandlas av länsrätt
som första instans,
9. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts
beslutar att s.k. misstagstaxeringar och oriktiga taxeringar
p.g.a. felaktig kontrolluppgift inte skall kunna föranleda
eftertaxering,
10. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts
beslutar att omprövning av taxeringsförhållande till den
skattskyldiges nackdel ej skall kunna ske efter utgången av
november månad taxeringsåret,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förtryckta blanketter för förenklad
självdeklaration,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om taxeringsrevision av ADB-baserade
räkenskaper,
14. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts
beslutar om tidsgräns för att meddela beslut om avvikelse från
självdeklaration,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förutsättningarna för eftertaxering,
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade
regler för skattetillägg i enlighet med vad som anförts i
motionen,
17. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts
beslutar upphäva bestämmelserna om avgift på
fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett centralt koncernregister.
1990/91:Sk823 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar upphäva reglerna om generalklausul i
skattelagstiftningen.
1990/91:Sk825 av Lars Bäckström m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att medel motsvarande 1,5% av de
medel som sparas genom tillämpning av ett rationaliseringskrav
hos riksskatteverket ställs till regeringens disposition för
effektivitetshöjande åtgärder i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen till Regional och lokal skatteförvaltning för
budgetåret 1991/92 anslår 29000000 kr. utöver vad regeringen
har föreslagit.
1990/91:Sk826 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:A504 -- yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om att riksskatteverket
får i uppdrag att presentera en ändrad fördelningsmodell av
resurser för granskning av deklarationer.
1990/91:Sk827 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:Fi428 -- yrkas
1. att riksdagen beslutar att till Riksskatteverket för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 900071000
kr.,
2. att riksdagen beslutar att till Regional och lokal
skatteförvaltning för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 3075774000 kr.
Utskottet
Anslagsfrågor
Anslag till skatteförvaltningen
Regeringens budgetförslag innebär bl.a. en total anslagsökning
för skatteförvaltningen och exekutionsväsendet på ca 860 milj.
kr. För skatteförvaltningens del innebär detta dels ett
tillskott av reala resurser som i huvudsak är avsett att
finansiera de omfattande reformer som nu skall genomföras inom
RSV:s verksamhetsområde, dels inbesparingar på vissa andra
områden. Finansministern räknar med en minskning av
resursförbrukningen inom verksamhetsområdet fram till budgetåret
1996/97 med ett belopp motsvarande 5--10% av anslagen till
skatteförvaltningen. Vidare framhålls att en successiv
omfördelning av resurser pågår inom skatteförvaltningen för att
uppnå balans mellan resurstilldelning och arbetsmängd i länen.
Den fortsatta omfördelningen innebär en viss ytterligare
överflyttning av resurser till framför allt Stockholms län.
Till riksskatteverket (RSV) föreslår regeringen ett
förslagsanslag på 1000071000 kr. Av inbesparade medel
skall enligt förslaget ett belopp motsvarande 1% av anslaget
ställas till regeringens disposition för att kunna användas för
effektivitetshöjande åtgärder.
Även anslaget till regional och lokal skatteförvaltning, som
enligt regeringen bör bestämmas till 3325774000 kr.,
innebär ett rationaliseringskrav samtidigt som det tillskjuts
reala resurser för att säkra genomförandet av de nyligen
beslutade skatte- och taxeringsreformerna. Även här föreslås att
medel motsvarande 1% av anslaget skall hämtas från de
besparingar som rationaliseringen ger upphov till och ställas
till regeringens disposition för att kunna användas för
effektivitetshöjande åtgärder.
Motioner har väckts med yrkanden om såväl en begränsning som
en utökning av anslagen till skatteförvaltningen. Till de förra
hör motionerna Sk817 av Margit Gennser och Hugo Hegeland (båda
m), Sk805 av Tom Heyman (m) och Sk827 av Gunnar Björk m.fl. (c)
som föreslår en nedskärning av den sammanlagda
anslagstilldelningen med 220 milj.kr., 410 milj.kr. resp. 350
milj.kr. Nedskärningarna preciseras i den sistnämnda motionen
till 100 milj.kr. för RSV (yrkande 1) och 250 milj.kr. för den
regionala och lokala skatteförvaltningen (yrkande 2). Krav på
förstärkningar framställs bl.a. av Lars Bäckström m.fl. (v) i
motion Sk825. Där begärs dels beträffande anslaget till RSV att
medel motsvarande 1,5% av anslaget ställs till regeringens
disposition för att kunna användas för effektivitetshöjande
åtgärder (yrkande 1), dels, i fråga om anslaget till den
regionala och lokala skatteförvaltningen, en uppräkning med 29
milj.kr. (yrkande 2). I motion Sk815 av Gösta Lyngå m.fl. (mp)
yrkas en uppräkning av det sammanlagda anslaget med 20 milj.kr.
(yrkande 1), en intensifiering av ansträngningarna att avslöja
ekonomisk brottslighet (yrkande 2) och en informationskampanj
för att göra medborgarna till bättre skattebetalare (yrkande 3).
I motion Sk816 av Hans Göran Franck m.fl. (s) föreslås ett
tillkännagivande om ökade resurser åt skattemyndigheterna i
kampen mot ekonomisk brottslighet. Slutligen föreslås i motion
Sk826 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) en ändrad fördelning av
resurserna för deklarationsgranskning till förmån för Stockholms
län.
Utskottet har inhämtat upplysningar i ärendet av företrädare
för RSV och tvingas konstatera att skatteförvaltningen befarar
svårigheter att inom ramen för det beräknade anslaget både säkra
genomförandet av de stora och genomgripande reformer inom
beskattningen m.m. som beslutats under senare år och samtidigt
sköta den löpande verksamheten -- bl.a. service och kontroll --
med upprätthållande av en hög ambitionsnivå. Om hänsyn tas till
löne- och prisomräkning m.m. innebär budgetförslaget faktiskt en
minskning av anslaget till den befintliga löpande verksamheten.
Mot den bakgrunden finner utskottet yrkandena om ytterligare
nedskärningar oacceptabla. Med hänsyn härtill och mot bakgrund
av det statsfinansiella läget anser utskottet de i propositionen
föreslagna anslagen väl avvägda. Utskottet ställer sig också
bakom de överväganden som redovisas i propositionen och som
ligger till grund för anslagsberäkningen. Enligt utskottets
uppfattning bör bl.a. de medel som enligt propositionen skall
ställas till regeringens disposition för att kunna användas till
effektivitetshöjande åtgärder kunna tillgodose viktiga behov.
Utskottet har förståelse för syftet bakom motion Sk826 att
tillgodose de särskilda behoven i Stockholmsregionen. Utskottet
har tidigare medverkat till att skjuta till 20 milj.kr. för att
förbättra personalförsörjningen i Stockholms län och anser det
viktigt att de positiva effekterna av dessa insatser inte går
förlorade. Till en viss del bör Stockholmsproblemen kunna lösas
inom ramen för den interna omfördelning av resurser som pågår
inom skatteförvaltningen och som enligt propositionen bör
påskyndas. Utskottet förutsätter att regeringen även i
fortsättningen särskilt uppmärksammar resurssituationen inom
Stockholms län. Härigenom anser utskottet att motionen i allt
väsentligt är tillgodosedd.
Vad gäller frågan om att bekämpa ekonomisk brottslighet
förutsätter utskottet att kontrollverksamheten liksom hittills
inriktas på att komma till rätta med väsentliga
skatteundandraganden. Som finansministern uttalar i
budgetpropositionen är det angeläget att så långt det är möjligt
upprätthålla den förbättrade kontroll av stora företag som har
kunnat byggas upp de senaste åren och att höja ambitionsnivån i
kontrollverksamheten i övrigt i de mest arbetstyngda länen.
Härigenom får även motion Sk816 anses i väsentliga delar
tillgodosedd.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker propositionen
såvitt avser anslagen till skatteförvaltningen och avstyrker
samtliga nu behandlade motioner.
Övriga anslag
I fråga om övriga anslag inom skatteutskottets
beredningsområde har utskottet inte funnit någon anledning till
erinran. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen även i
dessa delar.
Taxeringsfrågor
Inledning
Våren 1990 fattade riksdagen, efter beredning i
skatteutskottet, beslut om en genomgripande reform på
taxeringsområdet. Reformen innebar bl.a. att den tidigare
taxeringslagen upphävdes och ersattes av två nya lagar -- en ny
taxeringslag och en lag om självdeklaration och
kontrolluppgifter. Vidare ersattes de tidigare
länsskattemyndigheterna och lokala skattemyndigheterna med en
skattemyndighet i varje län. På varje ort där det tidigare fanns
en lokal skattemyndighet inrättades det ett lokalt skattekontor.
Taxeringsnämnderna ersattes av förtroendeorgan -- skattenämnder
-- i skattemyndigheterna, en vid varje skattekontor.
Myndighetens beslut skall i fortsättningen fattas av tjänstemän.
Beslut skall dock fattas med nämnd i de fall ett
lekmannainflytande är värdefullt, främst när fråga är om
tvistiga omprövningar.
För varje skattenämnd eller, om nämnden är avdelningsindelad,
avdelning av skattenämnd skall finnas en ordförande. Vid varje
skattekontor skall det dessutom finnas ett antal vice
ordförande. Ordföranden och vice ordföranden utses av RSV och
skall vara tjänstemän vid skattemyndigheten. En vice ordförande
skall inte vara knuten till viss avdelning. Det skall ytterst
ankomma på regeringen att fastställa hur många vice ordförande
det skall finnas vid varje skattekontor. Skattemyndighetens chef
får träda in som ordförande i skattenämnden vid behandling av
ärende som av särskild anledning kräver hans medverkan.
Skattenämnden är beslutsför när ordföranden och fyra övriga
ledamöter är närvarande. Den skattskyldige får lämna muntliga
upplysningar i ett ärende som behandlas i skattenämnd om inte
särskilda skäl talar emot det.
Skattemyndigheterna har fått en vidare beslutsbehörighet än de
tidigare taxeringsnämnderna och kan bl.a. fatta beslut om
eftertaxering. Vidare har ett väsentligt utvidgat
omprövningsförfarande införts. I fråga om omprövningsbeslut till
den skattskyldiges nackdel gäller härvid regeln att sådana
beslut måste fattas inom ett år från utgången av taxeringsåret.
Taxering i första instans
I motion Sk811 (yrkande 9, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m)
begärs förslag om regler om en skyndsam behandling av
skatteärendena samt klara och fullständiga beslutsmotiveringar.
Vidare föreslår motionärerna att det förutom ordförande skall
finnas två vice ordförande i varje skattenämnd eller avdelning
av skattenämnd. Skattemyndighetens chef bör enligt motionärerna
inte få träda in som ordförande i nämnd utan endast som
adjungerad ledamot. Motionärerna yrkar vidare obligatorisk
behandling i skattenämnd om den skattskyldige begär det och
skyldighet för skattenämnden att ta emot muntliga upplysningar
av den skattskyldige, om inte synnerliga skäl talar däremot.
I samband med 1990 års taxeringsreform prövades och avvisades
samtliga de förslag som nu lagts fram i den aktuella motionen.
Utskottet finner inte anledning för riksdagen att nu -- endast
några månader efter reformens ikraftträdande -- ändra sitt
ställningstagande i dessa frågor. Utskottet avstyrker
följaktligen motionen i denna del.
Behörigheten att besluta om eftertaxering
I motionerna Sk811 (yrkande 14) av Bo Lundgren m.fl. (m) och
Sk822 (yrkande 8) av Kjell Johansson m.fl. (fp) begärs förslag
om att eftertaxering skall fattas av länsrätten. Principiella
skäl åberopas.
Utskottet prövade även denna fråga i samband med
taxeringsreformen och stannade därvid för den ordning som numera
gäller. Skäl saknas att nu ändra uppfattning i frågan, varför
utskottet avstyrker motion Sk811 även i denna del, liksom motion
Sk822 i nu aktuell del.
Förenklad deklaration
I motionerna Sk811 (yrkande 8) av Bo Lundgren m.fl. (m) och
Sk822 (yrkande 12) av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkas att de
inkomstuppgifter som skattemyndigheterna erhållit skall finnas
förtryckta i den förenklade självdeklarationen. En sådan ordning
är enligt motionärerna att föredra, bl.a. av rättssäkerhetsskäl.
I samband med den ovan angivna taxeringsreformen efterlyste
riksdagen genom ett tillkännagivande en sådan lösning som
motionärerna förespråkar. Enligt vad utskottet erfarit övervägs
frågan för närvarande inom finansdepartementet. Att göra ett
nytt tillkännagivande nu är enligt utskottets uppfattning inte
påkallat, och utskottet avstyrker därför även detta yrkande i
motionerna Sk811 och Sk822.
Kontrolluppgift avseende ränteinkomster
I motion Sk818 återkommer Bengt Silfverstrand och Birthe
Sörestedt (båda s) med en begäran om förslag att införa en
skyldighet att lämna kontrolluppgift avseende bankräntor även
för juridiska personer. Införandet av en sådan
uppgiftsskyldighet skulle enligt motionärerna bidra till att
komma till rätta med en betydande underdeklaration av
ränteinkomster och dessutom tillgodose starka rättvisekrav.
Kontrolluppgifter skall lämnas för den som mottagit eller
gottskrivits ränta. Uppgiftsskyldigheten avser främst fysiska
personer. Att undantag gjorts i fråga om banker,
hypoteksinstitut, försäkringsföretag, aktiebolag eller
föreningar eller stiftelser som har tilldelats
organisationsnummer beror på att kontrolluppgiftsskyldigheten
annars skulle bli alltför omfattande och att företag i regel
ändå inte skulle kunna taxeras för sina kapitalinkomster endast
på grundval av kontrolluppgifter. Utskottet har tidigare ställt
sig tveksamt till det ändamålsenliga i att utvidga
kontrolluppgiftsskyldigheten på det sätt motionärerna
förespråkar, bl.a. därför att syftet uppnås på ett effektivare
sätt med andra metoder, t.ex. en förbättrad revisionsverksamhet,
något som i olika sammanhang också prioriterats högt. Utskottet
vill dessutom tillägga att genom den nyligen genomförda
moderniseringen av företagens uppgiftslämnande i
självdeklarationerna har möjligheterna till en mera likformig
och effektiv kontroll av företagen förbättrats (prop. 1990/91:5,
bet. 1990/91:SkU3). Att pålägga kreditinstituten det ökade
krångel som det skulle innebära att behöva lämna
kontrolluppgifter avseende räntor till juridiska personer finner
utskottet således inte motiverat. Utskottet förutsätter
emellertid, nu liksom tidigare, att arbetet med att skapa ett
tillfredsställande beskattningsresultat på detta område
fortsätter och om möjligt intensifieras. Med det anförda
avstyrker utskottet motion Sk818.
Tidsgräns för meddelande om avvikelse
I motion Sk822 (yrkande 14) av Kjell Johansson m.fl. (fp)
yrkas att beslut till den skattskyldiges nackdel ej skall få
fattas senare än en månad före taxeringsårets utgång. Detta är
också innebörden av gällande lagstiftning på denna punkt, och
motionen är därför redan till fullo tillgodosedd. Utskottet
avstyrker motionsyrkandet.
Sekretessen i fråga om beslut om avvikelse från
självdeklaration
I motion Sk811 (yrkande 10) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs
förslag om sekretess för den del av ett taxeringsbeslut som inte
blir föremål för längdföring. Integritetsskäl åberopas av
motionärerna.
Utskottet vill hänvisa till att konstitutionsutskottet
tidigare -- efter en ingående beredning innefattande bl.a.
remiss till RSV av frågan -- avstyrkt liknande motionsyrkanden
bl.a. med hänsyn till allmänhetens intresse av att ha
möjligheter att granska beskattningsmyndigheternas verksamhet.
Konstitutionsutskottet har samtidigt utgått ifrån att
taxeringsnämnderna iakttar nödvändiga integritetshänsyn.
Skatteutskottet är av samma mening och avstyrker därför motion
Sk811 också i denna del.
Omprövning till den skattskyldiges nackdel
I motion Sk811 (yrkande 9, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m)
yrkas införande av bestämmelser som innebär att beslut om
omprövning till den skattskyldiges nackdel får fattas senast sex
månader efter taxeringsåret. I motion Sk822 (yrkande 10) av
Kjell Johansson m.fl. (fp) föreslås att omprövning till den
skattskyldiges nackdel skall få ske senast vid utgången av
november taxeringsåret.
Även yrkanden liknande de nu aktuella prövades i samband med
taxeringsreformen men utskottet stannade för att förorda den nu
gällande tidsfristen, som innebär att omprövningsbeslut till den
skattskyldiges nackdel får fattas under ett år från utgången av
taxeringsåret. Härigenom åstadkom man enligt utskottets
uppfattning den bästa avvägningen mellan å ena sidan
myndigheternas behov av tid för utredning och komplettering av
ärendena och å andra sidan de skattskyldigas intresse av att så
snart som möjligt få ett slutgiltigt taxeringsbeslut. Utskottet
har inte funnit skäl att ändra uppfattning i denna fråga utan
avstyrker motionerna i denna del.
Eftertaxering vid oriktig uppgift
I motion Sk811 (yrkande 15, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m)
begärs att eftertaxeringsgrunden "oriktig uppgift" ses över så
att hänsyn tas till den skattskyldiges situation. Även Kjell
Johansson m.fl. (fp) föreslår i motion Sk822 (yrkande 15) ett
uttalande som går ut på att eftertaxering ej skall få ske om den
skattskyldige lämnat de uppgifter han rimligen bort inse att han
bort lämna.
Enligt vad utskottet erfarit övervägs hithörande frågor för
närvarande inom regeringskansliet, och en departementspromemoria
som upprättats inom finansdepartementet om bl.a. oskäliga
eftertaxeringar kommer att läggas fram inom kort. Resultatet av
detta arbete bör enligt utskottets mening avvaktas innan
ställning tas till de nu aktuella motionsyrkandena, och
utskottet avstyrker dem följaktligen.
Eftertaxering vid misstag m.m.
I motion Sk811 (yrkande 15, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m)
föreslås att möjligheten till eftertaxering vid rättelse av
felräkning, misskrivning och annat uppenbart förbiseende utgår.
Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkar detsamma i motion Sk822
(yrkande 9) samt att eftertaxering ej skall få ske i de fall den
felaktiga taxeringen beror på en felaktig kontrolluppgift.
Vid utskottets prövning av motsvarande fråga i samband med
taxeringsreformen fann utskottet att det blev mer överskådligt
om skattemyndighetens olika möjligheter att efter
ettårsperiodens utgång ändra taxeringsbeslut till den
skattskyldiges nackdel samlades inom ramen för ett
eftertaxeringsinstitut. Utskottet vidhåller denna uppfattning
och avstyrker motionerna även i denna del.
Skattetillägg
I motionerna Sk811 (yrkande 16) av Bo Lundgren m.fl. (m) och
Sk822 (yrkande 16) av Kjell Johansson m.fl. (fp) begärs förslag
om en ny utformning av reglerna om skattetillägg så att hänsyn
tas till omständigheterna i det enskilda fallet.
I den promemoria om eftertaxeringar som är under utarbetande
inom finansdepartementet och som utskottet berört ovan kommer
enligt vad utskottet erfarit även skattetilläggsfrågor av nu
berört slag att behandlas. Vad utskottet anfört ovan om att
avvakta resultatet av övervägandena inom regeringskansliet innan
ställning tas till de aktuella frågorna gäller även här.
Utskottet avstyrker därför motionerna Sk811 och Sk822 även i
denna del.
Taxeringsrevision
I motion Sk811 (yrkande 11) av Bo Lundgren m.fl. (m) föreslås
att möjligheten till s.k. tredjemansrevision avskaffas. Vidare
föreslår motionärerna att regleringen vid granskning av
ADB-baserade räkenskaper bör gå ut på att räkenskaperna -- på
revisorns begäran -- skall tas fram av den vars räkenskaper
skall granskas. Även i motion Sk636 (yrkande 3) av Bengt
Westerberg m.fl. (fp) yrkas avskaffande av generella
taxeringskontroller avseende tredjeman. Kjell Johansson m.fl.
(fp) begär i motion Sk822 (yrkande 13) ett uttalande av
riksdagen om att reglerna bör utformas så att hänsyn bör tas
till företagens krav på insynsskydd och enskilda människors
integritet, men också med tanke på taxeringsmyndigheternas
kontrollverksamhet.
Utskottet vill erinra om att revisionsverksamheten för
närvarande är föremål för utredning av
datastraffrättsutredningen (Ju 1989:04, dir. 1989:54). Utredaren
skall bl.a. ta upp till förnyad granskning de komplikationer som
är förenade med skattemyndigheternas befogenheter i fråga om
datorlagrad information. Utredningen beräknas avge sitt
slutbetänkande under juni 1992. Ett ställningstagande av
riksdagen till de frågor som tagits upp i motionerna bör enligt
utskottet anstå till dess att resultatet av utredarens arbete
föreligger. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk811
och Sk822 även i denna del, liksom motion Sk636 yrkande 3.
Uppbördsfrågor
Preliminär B-skatt
Preliminär B-skatt debiteras normalt med 120% av den
slutliga skatt som påförts året före inkomståret. I vissa fall
debiteras preliminär B-skatt med 110% av den slutliga skatt
som påförts året före inkomståret. Förutsättningen är att den
preliminära B-skatt som avräknas mot den slutliga skatten
ursprungligen debiterats med ett belopp som överstiger den
slutliga skatten. Preliminär B-skatt får dock inte fastställas
till lägre belopp än som svarar mot den preliminära B-skatt som
senast fastställts för året före inkomståret.
Under uppbördsåret 1991/92 gäller att uttaget av preliminär
B-skatt från en fysisk person skall vara 110% av den slutliga
skatt som har påförts året före inkomståret. Regeringen avser
att återkomma i fråga om senare uppbördsår (prop. 1990/91:5 s.
111--112, bet. 1990/91:SkU3 s. 81).
I motion Sk352 (yrkande 8) av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas --
med hänvisning till motivering i motion N254 -- en sänkning av
det preliminära B-skatteuttaget till 100% av föregående års
slutliga skatt. Samma förslag läggs fram i motion Sk811
(yrkande 18, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m).
Enligt utskottets tidigare redovisade uppfattning leder den
nuvarande schablonregeln -- i förening med den undantagsregel
som är avsedd att användas i de enskilda fall då huvudregeln
skulle medföra ett för högt preliminärt uttag -- i allmänhet
till ett tillfredsställande beskattningsresultat. Med den
lättnad för innevarande uppbördsår som infördes för enskilda
näringsidkare så sent som i höstas anser utskottet att det
preliminära B-skatteuttaget nu har fått en rimlig avvägning.
Utskottet avstyrker därför motion Sk352 i denna del, liksom även
motion Sk811 i denna del.
Avgift på fyllnadsinbetalningar
Genom riksdagsbeslut i december 1988 infördes en avgift på
2% på fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt som görs under
tiden den 19 januari--den 30 april taxeringsåret. När underlaget
för avgiften bestäms skall ett belopp på 20000 kr. räknas av
(prop. 1988/89:46, bet. 1988/89:SkU4).
Skattereformen har bl.a. inneburit att rätten till brutet
räkenskapsår avskaffats för enskilda näringsidkare, dödsbon och
juridiska personer som förvaltar samfällighet och vars inkomst
beskattas hos delägarna samt för sådana handelsbolag där fysisk
person eller dödsbo skall beskattas för bolagets inkomster. En
dispensmöjlighet har införts för vissa fall. Enligt
övergångsbestämmelserna skall ett brutet räkenskapsår, som har
börjat löpa före den 1 juli 1990 och som omfattar del av år
1991, avkortas så att det slutar den 31 december 1990. Ett
brutet räkenskapsår som har börjat löpa under perioden den 1
juli 1990--den 31 december 1990 skall antingen avkortas så att
det slutar den 31 december 1990 eller förlängas så att det
slutar den 31 december 1991 (prop. 1989/90:110, bet.
1989/90:SkU30).
Näringsidkare som vid 1991 års taxering redovisar inkomst
avseende två räkenskapsår, varav det ena avkortats så att det
slutat den 31 december 1990, har medgetts förhöjt avdrag för
avsättning till resultatutjämningsfond. Syftet är att mildra
effekterna av en tillfällig likviditetspåfrestning i samband med
betalningen av slutlig skatt till följd av att några
preliminärskatteinbetalningar inte gjorts (prop. 1990/91:54,
bet. 1990/91:SkU10).
I motion Sk822 (yrkande 17) av Kjell Johansson m.fl. (fp)
yrkas avskaffande av fyllnadsinbetalningsavgiften den 19
januari--den 30 april. I motion Sk801 av Knut Wachtmeister (m)
yrkas befrielse från avgiften för de företagare som har haft
bokslutsdag den 30 juni eller den 31 augusti och som nu övergått
till kalenderår. Förslaget motiveras med att den nödvändiga
förkortningen eller förlängningen av räkenskapsåret inte behöver
beslutas förrän deklarationen skall avlämnas, vanligtvis den 31
mars.
Utskottet vill framhålla följande. Motivet bakom avgiften är
att motverka ett ohämmat utnyttjande av möjligheten till
skattekredit genom att dröja med inbetalningen av
preliminärskatt. Fribeloppet på 20000 kr. syftar till att
lämna en tillräcklig marginal vid bedömningen av den slutliga
skattens storlek. Möjligheten till förhöjt avdrag för
avsättning till resultatutjämningsfond har ansetts ge en
tillräcklig lättnad för de näringsidkare som drabbas av
likviditetsproblem i samband med omläggningen av räkenskapsår i
enlighet med de nya reglerna. Dessa synpunkter finner utskottet
alltjämt giltiga, och utskottet avstyrker därför motion Sk822
även i denna del och motion Sk801.
Anstånd
I motion Sk811 (yrkande 18, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m)
begärs bl.a. att regeringen lägger fram förslag om generösare
regler för anstånd, om rätt att överklaga beslut om vägrat
anstånd och om att reglerna om anstånd skall bli giltiga även
för mervärdeskatt, punktskatter, prisregleringsavgifter och
vägtrafikskatter. I motion Sk806 av Rune Backlund m.fl. (c, m
och fp) begärs förslag om generösare anståndsregler vid
eftertaxering. De nuvarande svårigheterna av rättslig natur att
bevilja anstånd samtidigt som förutsättningar för eftertaxering
bedöms föreligga motiverar enligt motionärerna en ändring av
reglerna med denna inriktning. En mera begränsad fråga tas upp i
motion Sk820 i vilken Arne Kjörnsberg och Lahja Exner (båda s)
begär ett tillkännagivande om ökade möjligheter till anstånd för
studenter som fått kvarskatt på grund av feriearbete m.m.
Motionärerna anser att det nuvarande systemet, som innebär att
anstånd med betalningen kan sökas först sedan ärendet
överlämnats till indrivning, är stelbent och att den
omständigheten att det här rör sig om unga människor motiverar
en generösare tillämpning.
Utskottet inleder med den sistnämnda motionen och erinrar om
att anståndsreglerna fått en avsevärd uppmjukning i samband med
1990 års taxeringsreform. Bl.a. får anstånd medges om det vid en
omprövning eller ett överklagande råder ovisshet om utgången i
ärendet eller målet eller om betalningen av skatten skulle för
den skattskyldige medföra betydande skadeverkningar eller annars
framstå som obillig. Att införa några ytterligare lättnader i
anståndsreglerna för den speciella kategori som motionärerna
bakom motion Sk820 har pekat på är enligt utskottets uppfattning
inte välbetänkt. Utskottet avstyrker således motionen, liksom
motion Sk811 såvitt nu är i fråga.
Med hänvisning till utskottets nyss redovisade uppfattning
rörande anståndsreglernas utformning ställer sig utskottet
avvisande även till förslaget till uppmjukning av
anståndsreglerna när det gäller eftertaxering. Utskottet
avstyrker följaktligen motion Sk806, liksom motion Sk811 i
aktuell del.
Inte heller i övrigt finner utskottet att det finns anledning
att nu överväga några lättnader i anståndsreglerna som genomgick
en avsevärd uppmjukning så sent som förra året. Utskottet
avstyrker således även i övrigt motion Sk811 yrkande 18 i denna
del.
Tolkningsföreträde
I motion Sk811 (yrkande 2) av Bo Lundgren m.fl. (m) förordas
ett tolkningsföreträde för enskilda skattebetalare när
lagstiftning, förarbeten och rättspraxis inte ger klart belägg
för hur en viss fråga skall avgöras. I motionen yrkas att
riksdagen gör ett tillkännagivande härom.
Utskottet vidhåller sin tidigare uttalade uppfattning att
taxeringsmyndigheterna inte bör ges särskilda förhållningsregler
i fråga om regeltolkningen som skiljer sig från vad som i
allmänhet gäller för de rättstillämpande myndigheterna. Vad
gäller den särskilda frågan om tolkningsföreträde i avvaktan på
domstolsprövning av en skattefråga vill utskottet hänvisa till
vad som nyss sagts i fråga om anstånd. Härigenom tillgodoses i
allt väsentligt kravet på ett tolkningsföreträde för de
skattskyldiga till dess saken avgjorts av domstol. Med det
anförda avstyrker utskottet motionen i denna del.
Ö-skatteränta vid B-skatt
I motionerna Sk809 av Rosa Östh och Kersti Johansson (båda c)
och Sk819 av Göran Engström och Kjell Ericsson (båda c) begärs
kompensation i form av förhöjd ö-skatteränta för för mycket
inbetald preliminär B-skatt för innevarande års inkomster.
Motionärerna motiverar yrkandet med att den sänkta
inkomstskatten till följd av inkomstskattereformen inte har lett
till någon minskning i preliminärskatteuttaget för dem som
betalar B-skatt.
Utskottet prövade våren 1990 motsvarande fråga med anledning
av den skattesänkning som genomfördes för det årets inkomster
och fann därvid att motiv saknades för en särskild räntesats för
dem som erlade preliminär B-skatt. Utskottet intar nu samma
ståndpunkt och avstyrker följaktligen motionen.
Arbetsgivares ansvar för ej erlagd skatt
I motionerna Sk811 (yrkande 18, delvis) av Bo Lundgren (m)
begärs förslag om en möjlighet för handelsbolag och enkla bolag
till jämkning av betalningsskyldigheten när bristande betalning
av anställdas innehållna preliminärskatter beror på förhållanden
som arbetsgivaren/ställföreträdaren haft svårt att kontrollera.
I motion Sk807 återkommer Filip Fridolfsson m.fl. (m, fp och c)
med samma yrkande.
Vid utskottets senaste behandling av motsvarande fråga (bet.
1989/90:SkU32 s. 292 ff.) tillbakavisade utskottet med en
utförlig argumentering ett liknande yrkande. Utskottet hänvisar
till vad utskottet anfört i detta betänkande och vill nu endast
understryka att det i detta sammanhang speciella med
handelsbolag är att bolagsmännen solidariskt svarar för bolagets
förpliktelser (2 kap. 20§ första stycket lagen om handelsbolag
och enkla bolag). Denna inom associationsrätten grundläggande
bestämmelse gäller allmänt i fråga om bolagets och bolagsmännens
förhållande till tredje man, alltså inte bara gentemot
skattemyndigheterna. Att ändra på denna bestämmelse kan enligt
utskottets uppfattning inte komma i fråga. Däremot har utskottet
tidigare förutsatt att man i samband med beredningsarbetet av
kommande lagstiftning inom skatteansvars- och
preliminärskatteavdragsområdet undersöker möjligheterna att få
till stånd en högre grad av enhetlighet mellan olika
näringsidkare oavsett företagsform och gör en översyn av
förefintliga jämknings- och eftergiftsmöjligheter för olika
kategorier av arbetsgivare. Med det anförda avstyrker utskottet
motion Sk811 även i denna del samt motion Sk807.
Uppdragsgivares betalningsskyldighet för uppdragstagares
skatter och avgifter
I motion Sk811 (yrkande 17) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs
att regeringen lägger fram förslag som går ut på att en
uppdragsgivare inte skall kunna åläggas något betalningsansvar i
fråga om en uppdragstagares preliminärskatter och sociala
avgifter om uppdragstagaren vid avtalets ingående är registrerad
för betalning av preliminär B-skatt eller för redovisning av
mervärdeskatt eller om det är uppenbart att ersättningen för
uppdragstagaren utgör intäkt av näringsverksamhet.
Utskottet vill erinra om att riksdagen tidigare, på utskottets
hemställan, efterlyst förslag som tillgodoser motionärernas
önskemål. De förslag på detta område som lagts fram i
finansdepartementets promemoria (Ds 1988:59) F-skattebevis --
nya regler för skatteavdrag och socialavgifter övervägs för
närvarande inom regeringskansliet, och regeringen har för avsikt
att så snart det blir möjligt återkomma till riksdagen med
förslag i ämnet. Något nytt uttalande av riksdagen i frågan är
således inte erforderligt, och utskottet avstyrker därför
motionen i denna del.
Vissa övriga uppbördsfrågor
I motion Sk811 (yrkande 18, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m)
begärs att regeringen lägger fram förslag om återinförande av
tvåårsbegränsningen för respitränta och att omprövningsbeslut
till enskilds nackdel skall få ske senast sex månader efter
utgången av aktuellt uppbördsår eller -- i fråga om sociala
avgifter -- tolv månader efter utgiftsåret. Vidare krävs
upphävande av den nyligen införda bestämmelsen att företrädare
för en juridisk person kan åläggas betalningsansvar för olika
skatter och avgifter även om skatterna och avgifterna beslutats
efter det att den juridiska personen gått i konkurs.
Utskottet vill framhålla att reglerna om respitränta syftar
till att ge statsverket kompensation för den ränteförlust som
annars skulle uppkomma vid skatteinbetalningar efter tidpunkten
för inbetalning av kvarstående skatt och är således både en
konsekvens av kreditsynpunkter och motiverade av rättviseskäl.
Utskottet vill vidare erinra om att reglerna blev föremål för
vissa förändringar i samband med taxeringsreformen förra året,
och bl.a. slopades då den av motionärerna åsyftade
tvåårsbegränsningen, samtidigt som en möjlighet infördes att
befria från respitränta om det föreligger synnerliga skäl.
Utskottet anser inte att det på den punkt motionärerna pekat på
finns anledning att återgå till den tidigare ordningen.
Vad gäller tiden för omprövning av uppbördsärenden till den
enskildes nackdel fattade riksdagen beslut så sent som i
december förra året. Avsikten var att bringa den i samklang med
vad som gäller på taxeringsområdet. Någon anledning att ändra på
de nu angivna regleringarna föreligger enligt utskottets
uppfattning inte.
Den av motionärerna kritiserade bestämmelsen om
ställföreträdaransvar i vissa fall av konkurs infördes också
nyligen i samband med annan lagstiftning för att förebygga
skatteundandragande. Även denna bestämmelse bör enligt
utskottets mening vara kvar.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet följaktligen
motion Sk811 även i denna del.
Betalningssäkringsfrågor
Inledning
Genom riksdagsbeslut hösten 1989 företogs åtskilliga ändringar
i betalningssäkringslagen för att skapa bättre garantier
mot att enskilda drabbas av felaktiga beslut om
betalningssäkring och för att i övrigt förbättra den enskildes
ställning i sådana mål. Bl.a. skärptes beviskravet för att
betalningssäkring skulle få beslutas avseende en ännu inte
fastställd fordran. Vidare beslöts att muntlig förhandling skall
hållas av länsrätt och kammarrätt i mål om betalningssäkring på
gäldenärens begäran om det inte är uppenbart obehövligt.
Riksdagsbeslutet innebar vidare att ett beslut om
betalningssäkring för en fordran som inte är fastställd skall
hävas av länsrätten, om det allmänna inte har väckt talan
beträffande fordringen inom sex månader från beslutet och
fordringen eller underlaget inte har bestämts i annan ordning
inom samma tid. Om särskilda skäl föreligger får länsrätten dock
medge förlängning av tidsfristen.
I fråga om skadestånd för omotiverade betalningssäkringsbeslut
innebar de nya reglerna att staten, oberoende av om fel eller
försummelse har begåtts, skall ersätta skada som drabbar enskild
till följd av beslut om betalningssäkring för en icke fastställd
fordran, om fordringen inte senare fastställs eller fastställs
till ett väsentligt lägre belopp än som har betalningssäkrats.
Ersättning skall dock inte lämnas för skada som inte är av någon
betydelse. Ersättningen skall kunna jämkas om den enskilde har
varit medvållande till skadan.
Utskottet behandlade frågorna i betänkandet 1989/90:SkU1. På
grund av sedermera väckta motioner återkom utskottet till flera
av frågorna i betänkandet 1989/90:SkU32.
Riskrekvisitet vid betalningssäkring
I motionerna Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl.
(m), Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp)
och Sk810 (delvis) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och c) begärs
att regeringen lägger fram förslag som går ut på att
betalningssäkring skall få tillgripas endast vid
betalningssabotage.
Utskottet vidhåller sin uppfattning att
betalningssäkringslagen efter de ovan redovisade ändringarna
fyller högt ställda krav på rättssäkerhet. En begränsning av
förutsättningarna till att avse enbart risk för s.k.
betalningssabotage skulle enligt utskottets uppfattning på ett
menligt sätt öka den kreditrisk det allmänna löper i ärenden av
detta slag. Utskottet avstyrker därför motionerna.
Beslutsmotivering i betalningssäkringsmål
I motionerna Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl.
(m), Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp)
och Sk822 (yrkande 3) av Kjell Johansson m.fl. (fp) begärs
införande av en lagregel om att domstol skall ange skälen för
ett beslut om betalningssäkring.
Utskottet har tidigare funnit att domstolarna i allmänhet
utformar beslutsmotiveringarna med tillbörlig omsorg och att en
bestämmelse av nu förordat slag inte behövs. Någon anledning att
nu göra en annan bedömning har inte förekommit, och utskottet
avstyrker därför motionerna.
Muntlig förhandling
I motionerna Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl.
(m) och Sk810 (delvis) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och c)
begärs att regeringen skall lägga fram förslag om upphävande av
begränsningen i rätten till muntlig förhandling.
Utskottet har tidigare framhållit att det faktiskt behövs en
möjlighet för domstolarna att avstå från muntlig förhandling --
även när gäldenären begär det -- i sådana fall där en muntlig
förhandling är uppenbart onödig. Utskottet vidhåller denna
uppfattning och avstyrker motionerna i denna del.
Tidsfristen för väckande av talan om fastställelse av
betalningssäkrad fordran
I motionerna Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl.
(m), Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp),
Sk822 (yrkande 1) av Kjell Johansson m.fl. (fp) och Sk810
(delvis) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och c) krävs en
skärpning av kravet på "särskilda skäl" till "synnerliga skäl"
för förlängning av tidsfristen på sex månader för väckande av
talan om fastställelse av betalningssäkrad fordran. En
förlängning bör enligt motionärerna få ske med endast en månad
åt gången.
Nu liksom tidigare finner utskottet att en begränsning av
möjligheterna att medge förlängning i enlighet med motionärernas
önskemål skulle öka risken för undermåliga utredningar i
komplicerade och vidlyftiga mål. Utskottet avstyrker därför
motionerna i denna del.
Tidsfrist för beslut om fastställelse av betalningssäkrad
fordran
I motionerna Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl.
(m), Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp),
Sk822 (yrkande 2) av Kjell Johansson m.fl. (fp) och Sk810
(delvis) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och c) krävs att en
betalningssäkrad fordran skall ha fastställts inom ett år från
beslutet om betalningssäkring, om betalningssäkringen skall
bestå.
Utskottet har tidigare funnit att en dylik föreskrift inte
behövs, eftersom de aktuella målen av domstolarna normalt tas
med förtur och enligt utskottets bedömning behandlas med
tillbörlig skyndsamhet. Därtill kommer att den nu genomförda
inkomstskattereformen med alla förenklingar på
inkomstbeskattningens område kan förväntas avsevärt minska
arbetsbelastningen på domstolarna, vilka alltså i framtiden bör
kunna förväntas behandla förtursärenden av aktuellt slag med
ännu större skyndsamhet. Med hänsyn härtill och till de
nackdelar som är förknippade med tidsfrister av det här slaget
saknas enligt utskottets uppfattning anledning att införa någon
tidsfrist för länsrätternas handläggning. Med det anförda
avstyrker utskottet de nu behandlade motionsyrkandena.
Det allmännas företrädare i mål om betalningssäkring
I motion Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl. (m)
begärs förslag om att det allmännas talan skall föras av ett
fristående allmänt ombud med en oberoende ställning.
Utskottet vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt att
samordningen mellan de olika verksamheter inom
skatteförvaltningen som berörs av betalningssäkring vinner på
att skattemyndigheten för det allmännas talan i mål om
betalningssäkring. En sådan ordning ligger också i linje med
riksdagens tidigare beslut att uppgiften att föra det allmännas
talan i skatteprocessen skall fullgöras av skattemyndigheten som
sådan. Utskottet avstyrker därför motionen även i denna del.
Förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar
I motionerna Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg
m.fl. (fp) och Sk810 (delvis) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och
c) föreslås att förmånsrätten i konkurs för betalningssäkrade
fordringar som inte är fastställda slopas.
Utskottet finner nu liksom tidigare att en förmånsrätt av en
så begränsad omfattning som skulle bli resultatet av
motionärernas förslag allvarligt skulle försvaga det allmännas
ställning i denna typ av ärenden. Detta vill utskottet inte
medverka till utan avstyrker motionerna i denna del.
Strikt skadeståndsansvar
I motionerna Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl.
(m), Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp)
och Sk822 (yrkande 6) av Kjell Johansson m.fl. (fp) föreslås
införande av strikt skadeståndsansvar för staten för skador till
följd av obefogade beslut om betalningssäkring även i fall där
fordringen är fastställd.
Utskottet vill erinra om att de allmänna bestämmelserna i
skadeståndslagen gäller i de fall motionärerna åsyftar. Reglerna
om det allmännas skadeståndsansvar är för närvarande föremål för
en översyn av en kommitté (Ju 1989:03, dir. 1989:52), som
beräknar avsluta sitt arbete före utgången av år 1992. Utskottet
anser att riksdagen bör avvakta med ett ställningstagande till
en eventuell ändring av reglerna om det allmännas
skadeståndsansvar i denna typ av ärenden till dess att
resultatet av kommitténs utredningsarbete föreligger och
avstyrker därför motionerna i denna del.
Väsentlighetskravet för skadestånd
När det gäller väsentlighetskravet för utfående av skadestånd
begär Bo Lundgren m.fl. (m) i motion Sk811 (yrkande 13, delvis)
ett borttagande av detta krav. I motionerna Sk636 (yrkande 1,
delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp), Sk822 (yrkande 4) av
Kjell Johansson m.fl. (fp) och Sk810 (delvis) av Sten Svensson
m.fl. (m, fp och c) föreslås däremot en precisering i lagtexten
av väsentlighetskravet till minst ett basbelopp.
Utskottet anser, nu liksom tidigare, att den nuvarande
regleringen ger en förfördelad ett tillfredsställande
skadeståndsskydd och är bättre och mindre stelbent än den
ordning som motionärerna föreslår. Utskottet avstyrker därför
motionerna.
Ersättningsberättigade skador
I motion Sk810 (delvis) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och c)
föreslås att uttrycket "ren förmögenhetsskada" byts ut mot
"skada".
Utskottet har tidigare framhållit att det är en uppgift för
den ovan nämnda översynen av det allmännas skadeståndsansvar att
bedöma om en eventuell ersättning i hithörande sammanhang bör
bestämmas under hänsynstagande till andra omständigheter än
sådana som har rent ekonomisk betydelse. Med hänvisning härtill
och då resultatet av översynen även i denna fråga bör avvaktas
innan riksdagen tar ställning avstyrker utskottet motionen.
Ersättning för biträde
En återkommande fråga är om ersättning för kostnader för ombud
och biträde i betalningssäkringsmål skall utgå. Förslag härom
begärs i motionerna Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren
m.fl. (m), Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl.
(fp), Sk822 (yrkande 5) av Kjell Johansson m.fl. (fp) och Sk810
(delvis) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och c).
Med hänsyn till de regler som gäller i fråga om rätt till
ersättning för kostnader för biträde och utredning i ärenden och
mål om skatt vidhåller utskottet sin uppfattning att det inte
rimligen kan antas att den som är berättigad till sådan
ersättning behöver någon ytterligare ersättning i ett eventuellt
betalningssäkringsmål. Utskottet avstyrker därför de nu aktulla
motionsyrkandena.
Viss begränsning av skadeståndsansvaret
I motionerna Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl.
(m) och Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp)
begärs förslag om slopande av "självrisken" på 5000 kr.
Utskottet vill erinra om att kostnadsnivån på 5000 kr.,
under vilken ersättning normalt inte utgår, är anpassad till vad
som gäller enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i
ärenden och mål om skatt. Utskottet vill vidare, liksom
tidigare, erinra om att avsikten är att självriskens omfattning
skall bedömas från fall till fall och att reglerna skall
tillämpas så att oskäliga effekter undviks. Med det anförda
avstyrker utskottet motionerna i denna del.
Jämkning av skadestånd vid betalningssäkring
I motionerna Sk811 (yrkande 13, delvis) av Bo Lundgren m.fl.
(m), Sk636 (yrkande 1, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp)
och Sk822 (yrkande 7) av Kjell Johansson m.fl. (fp) begärs
förslag om att ett skadestånd skall få jämkas endast om det
finns ett orsakssamband mellan den skattskyldiges handlande och
det felaktiga betalningssäkringsbeslutet eller om det skulle
vara uppenbart oskäligt att ersättning utgår.
Liksom tidigare finner utskottet att den av motionärerna
föreslagna förändringen inte har någon större betydelse med
hänsyn till att det redan nu krävs, för att ett skadestånd skall
kunna jämkas, att gäldenären genom vållande skall ha medverkat
till skadan. Inte heller torde enligt utskottets uppfattning det
föreslagna tillägget "uppenbart" leda till någon nämnvärt
förbättrad ställning för de gäldenärer det här är fråga om. Mot
bakgrund härav avstyrker utskottet motionerna såvitt nu är i
fråga.
Övriga frågor
Avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter
Enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av
skatter och avgifter får avräkning underlåtas om det föreligger
särskilda skäl att avstå från avräkning. I rättspraxis har i
detta sammanhang sociala hänsyn inte ansetts kunna beaktas. I
motion Sk808 Elisabet Franzén m.fl. (mp) yrkas att
kronofogdemyndigheten får en möjlighet att underlåta avräkning
vid återbetalning av skatter och avgifter om det är motiverat av
sociala och humanitära skäl.
Utskottet vill erinra om att avsikten med den berörda
bestämmelsen är att möjliggöra för kronofogdemyndigheten att
avstå från avräkning i helt andra situationer än vad
motionärerna har i åtanke, t.ex. när förutsättningarna för en av
kronofogdemyndigheten beviljad avbetalningsplan för ett restfört
företag annars skulle rubbas. Detta hindrar inte att regeringen
bör ha uppmärksamheten riktad även mot de sociala effekterna av
lagstiftningen. Enligt utskottets uppfattning bör dock de
sociala aspekterna i de aktuella indrivningsfallen normalt
tillgodoses på annat sätt än på det som motionären föreslår.
Utskottet avstyrker därför motionen.
Ersättning för kostnader i skatteprocess i mål som den
enskilde vinner helt eller delvis
I motion Sk811 (yrkande 6) återkommer Bo Lundgren m.fl. (m)
med krav om en ovillkorlig rätt till ersättning för kostnader i
samband med skatteprocesser då den skattskyldige vinner målet
och en möjlighet till ersättning även då den skattskyldige
endast delvis vinner målet eller förlorar målet. Även Bengt
Westerberg m.fl. (fp) begär i motion Sk636 (yrkande 6, delvis)
förslag om rätt till ersättning för en enskild som helt eller
delvis vinner ett mål. I motion Sk812 (delvis) av Rune Backlund
m.fl. (c, m och fp) yrkas rätt till ersättning för
ombudskostnader, bl.a. när den skattskyldige vunnit målet helt
eller delvis och ombudskostnaderna behövts för att tillvarata
den enskildes rätt och det inte beror på den skattskyldige att
processen uppkommit eller blivit mer omfattande än nödvändigt.
Även i motion Sk804 av Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda
c) yrkas en ökad rätt till ersättning för ombudskostnader.
Utskottet vill erinra om den möjlighet som införts att med
statliga medel ersätta en skattskyldig för hans eller hennes
kostnader för ombud, utredning eller annat som skäligen behövts
för att ta vara på hans eller hennes rätt i ett ärende eller ett
mål om skatt, om det med hänsyn till omständigheterna är
oskäligt att han eller hon står för kostnaderna själv. Även om
huvudregeln liksom tidigare är att den skattskyldige själv skall
svara för sina kostnader i ordinära ärenden och mål om skatt har
de nya reglerna inneburit förbättringar för dem som har haft
kostnader utöver vad som kan anses normalt och det funnits skäl
att t.ex. anlita ombud eller biträde. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna i aktuella delar.
Ersättning för kostnader i skatteprocess efter överklagande av
det allmänna
I motion Sk811 (yrkande 7) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att
den skattskyldiges kostnader för en skatteprocess i högre
instans än länsrätt skall bestridas av offentliga medel, om det
är det allmänna som för talan över det tidigare beslutet. Även i
motion Sk636 (yrkande 6, delvis) av Bengt Westerberg m.fl. (fp)
begärs att regeringen lägger fram förslag om rätt till
ersättning för den enskilde när myndigheterna driver målet i
prejudikatsyfte.
De nyss redovisade skälen mot en ökad rätt till ersättning av
allmänna medel för ombudskostnader m.m. i skattemål gäller
enligt utskottet även i förevarande fall. Utskottet avstyrker
således även de nu aktuella motionsyrkandena.
Ersättning i övrigt för kostnader i skatteprocess
I motion Sk812 (delvis) av Rune Backlund m.fl. (c, m och fp)
yrkas slutligen rätt till ersättning för ombudskostnader dels
när rättsfrågan är mycket komplicerad, dels när det framstår som
skäligt med hänsyn till förhållandena i övrigt.
Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört avstyrker
utskottet motionen även i nu aktuell del.
Ett centralt koncernregister
I motion Sk822 (yrkande 18) av Kjell Johansson m.fl. (fp)
begärs ett uttalande som manar till försiktighet vid
utformningen av ett nytt koncernregister. Utgångspunkten för
beslut i samband med taxeringsrevisioner bör enligt motionärerna
vara att besluten grundas på material som inhämtats vid
revisionen i respektive företag.
Utskottet vill erinra om följande. För att förbättra
skattemyndigheternas revisionsverksamhet antog riksdagen i
höstas på förslag av regeringen nya regler om att dotterföretag
skall lämna vissa uppgifter rörande moderbolaget i en koncern.
Dessa uppgifter samt uppgifter om antal årsanställda i
koncernen, totalt resp. i Sverige, koncernomsättning och
koncernbalansomslutning för koncernmoderföretag får föras in i
det centrala skatteregistret. Skattemyndigheterna har fått
terminalåtkomst till uppgifterna. Ett annat förslag av RSV om en
ökad uppgiftsskyldighet för bl.a. företag med s.k.
intressegemenskap togs däremot inte upp till övervägande. Den av
RSV väckta frågan om ett "koncernregister" är därmed
slutbehandlad av regeringen och alltså inte längre aktuell. Mot
bakgrund härav finns ingen anledning att nu ta upp denna fråga,
och utskottet avstyrker därför motionen i berörd del.
Lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa
uppdragsersättningar
I motion Sk811 (yrkande 20) återkommer Bo Lundgren m.fl. (m)
med ett yrkande om avskaffande av lagen om avdrags- och
uppgiftsskyldighet för vissa uppdragsersättningar. Samma yrkande
ställs i motion Sk803 av Tom Heyman (m).
Utskottet avstyrkte så sent som i höstas ett liknande
motionsyrkande med hänvisning till det beredningsarbete som
pågår inom finansdepartementet med anledning av departementets
promemoria (Ds 1988:59) F-skattebevis -- nya regler för
skatteavdrag och socialavgifter, vari bl.a. föreslås att lagen
avskaffas. Enligt vad utskottet erfarit räknar man inom
finansdepartementet med att lägga fram en lagrådsremiss på
grundval av promemorian senare i vår. Utskottet vidhåller sin
uppfattning att regeringens ställningstagande bör avvaktas innan
ställning tas av riksdagen till ett upphävande av lagen.
Utskottet avstyrker således motionen även i denna del.
Bevissäkringslagen
I motionerna Sk811 (yrkande 12) av Bo Lundgren m.fl. (m),
Sk636 (yrkande 2) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Sk813 av
Martin Olsson (c) yrkas avskaffande av bevissäkringslagen.
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att
bevissäkringslagen behövs för att under vissa förutsättningar
kunna säkerställa nödvändigt kontrollmaterial. Utskottet anser
vidare att lagens regler -- efter olika förändringar under
senare år med syfte att förstärka den enskildes rättssäkerhet --
numera innefattar en rimlig avvägning mellan myndigheternas
kontrollbehov och den enskildes berättigade rättssäkerhetskrav.
Slutligen vill utskottet erinra om att den tidigare omnämnda
datastraffrättsutredningen har till uppgift att bl.a. bedöma
behovet av förändringar i bevissäkringslagen. Med det anförda
avstyrker utskottet motionerna Sk811 och Sk636 i aktuella delar
samt motion Sk813.
Lagen mot skatteflykt
I motionerna Sk811 (yrkande 5) av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk636
(yrkande 4) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Sk823 av Görel
Thurdin m.fl. (c) yrkas avskaffande av lagen mot skatteflykt.
Riksdagen beslutade så sent som i höstas att förlänga
tillämpningen av lagen mot skatteflykt, som enligt utskottet
behövs för att kunna ingripa mot förfaranden som syftar till
skatteundandragande, till och med år 1993. Att nu ändra detta
beslut och i stället upphäva lagen ställer utskottet sig helt
avvisande till. Utskottet avstyrker således motionerna i aktuell
del.
"Legal nödbroms" m.m.
I motion Sk811 (yrkande 3) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs
införande av en möjlighet till inhibition när en strikt
tillämpning av olika lagar och bestämmelser ger upphov till
orimliga konsekvenser. I motion Sk636 (yrkande 5) återkommer
Bengt Westerberg m.fl. (fp) till ett tidigare förslag om en
"omvänd generalklausul". Nic Grönvall (m) begär i motion Sk814
förslag om en generösare gränsdragning mellan omkostnad i
rörelse och kapitalförlust och om regler om skydd av äganderätt
och rättssäkerhet. Vidare bör enligt den sistnämnda motionären
enbart ordalydelsen i lag och förarbete få användas vid
tolkning.
Utskottet anser nu liksom vid sin återkommande behandling av
snarlika frågor att en reglering av den innebörd motionärerna
förespråkar skulle förorsaka närmast oöverstigliga svårigheter i
den praktiska tillämpningen, leda till olikheter i behandlingen
av likartade fall och knappast stärka den enskildes
rättssäkerhet. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna.
Översyn av skattelagstiftningen
I motion Sk811 (yrkande 1) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs en
översyn av skattelagstiftningen i syfte att skapa klara och
generella regler.
Utskottet vill erinra om att den nyligen genomförda
skattereformen, som föregåtts av ett omfattande och intensivt
utredningsarbete, haft till syfte att åstadkomma en
genomgripande omläggning av beskattningen, bl.a. just för att
tillgodose behovet av enkla och lättbegripliga regler.
Regeringen avser att nu -- efter skattereformens genomförande --
företa en teknisk översyn av lagkomplexet på
inkomstbeskattningens område. Direktiv till denna översyn är för
närvarande under utarbetande på finansdepartementet. Härmed får
motion Sk811 i denna del anses tillgodosedd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslaget till riksskatteverket
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 9
punkt B1 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk817,
1990/91:Sk805 i denna del, 1990/91:Sk827 yrkande 1,
1990/91:Sk825 yrkande 1 och 1990/91:Sk815 yrkandena 1--3 till
Riksskatteverket för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1000071000 kr.,
res. 1 (c)
res. 2 (v)
res. 3 (mp)
2. beträffande anslaget till regional och lokal
skatteförvaltning
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 9
punkt B2 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk805 i denna
del, 1990/91:Sk827 yrkande 2, 1990/91:Sk825 yrkande 2,
1990/91:Sk816 och 1990/91:Sk826 till Regional och lokal
skatteförvaltning för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 3325774000 kr.,
res. 4 (c)
res. 5 (v)
3. beträffande anslaget till stämpelkostnader
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 9
punkt B4 till Stämpelkostnader för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 2812000 kr.,
4. beträffande anslaget till fastighetstaxering
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 9
punkt B5 till Fastighetstaxering för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 40000000 kr.,
5. beträffande anslaget till ersättning till postverket
m.fl. för bestyret med skatteuppbörd m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 9
punkt B6 till Ersättning till postverket m.fl. för bestyret
med skatteuppbörd m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 56000000 kr.,
6. beträffande anslaget till bidrag till vissa
internationella byråer och organisationer m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 9
punkt G1 till Bidrag till vissa internationella byråer och
organisationer m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 250000 kr.,
7. beträffande anslaget till bidrag till vissa handikappade
ägare av motorfordon
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 9
punkt G2 till Bidrag till vissa handikappade ägare av
motorfordon för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag
på 15000000 kr.,
8. beträffande anslaget till exportkreditbidrag
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 9
punkt G3 till Exportkreditbidrag för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
9. beträffande taxering i första instans
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk811 yrkande 9 i denna
del,
res. 6 (m)
s.y. 2 (c)
10. beträffande behörigheten att besluta om eftertaxering
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 14 och
1990/91:Sk822 yrkande 8,
res. 7 (m, fp)
s.y. 3 (c)
11. beträffande förenklad deklaration
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 8 och
1990/91:Sk822 yrkande 12,
res. 8 (m, fp, c)
13. beträffande tidsgräns för meddelande om avvikelse
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk822 yrkande 14,
14. beträffande sekretessen i fråga om beslut om avvikelse
från självdeklaration
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk811 yrkande 10,
res. 10 (m, fp)
15. beträffande omprövning till den skattskyldiges nackdel
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 9 i
denna del och 1990/91:Sk822 yrkande 10,
res. 11 (m, fp, c)
16. beträffande eftertaxering vid oriktig uppgift
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 15 i
denna del och 1990/91:Sk822 yrkande 15,
res. 12 (m, c)
s.y. 4 (fp)
17. beträffande eftertaxering vid misstag m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 15 i
denna del och 1990/91:Sk822 yrkande 9,
res. 13 (m, fp)
18. beträffande skattetillägg
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 16 och
1990/91:Sk822 yrkande 16,
res. 14 (m, c)
s.y. 4 (fp)
20. beträffande preliminär B-skatt
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk352 yrkande 8 och
1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna del,
res. 16 (m)
s.y. 6 (c)
21. beträffande avgift på fyllnadsinbetalningar
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk822 yrkande 17 och
1990/91:Sk801,
res. 17 (m, fp)
22. beträffande anstånd vid studier
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk820 och
1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna del,
res. 18 (m)
res. 19 (v)
s.y. 7 (m)
23. beträffande anstånd vid eftertaxering
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk806 och
1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna del,
res. 18 (m)
res. 20 (fp, c)
24. beträffande anstånd i övrigt
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna
del,
res. 18 (m)
26. beträffande ö-skatteränta vid B-skatt
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk809 och
1990/91:Sk819,
s.y. 6 (c)
27. beträffande arbetsgivares ansvar för ej erlagd skatt
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 18 i
denna del och 1990/91:Sk807,
res. 22 (m, fp, c)
28. beträffande uppdragsgivares betalningsskyldighet för
uppdragstagares skatter och avgifter
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk811 yrkande 17,
res. 23 (m, fp, c)
29. beträffande vissa övriga uppbördsfrågor
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna
del,
res. 24 (m)
s.y. 8 (c)
30. beträffande riskrekvisitet vid betalningssäkring
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i
denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk810
i denna del,
res. 25 (m, fp, c)
31. beträffande beslutsmotivering i betalningssäkringsmål
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i
denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk822
yrkande 3,
res. 26 (m, fp)
32. beträffande muntlig förhandling
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i
denna del och 1990/91:Sk810 i denna del,
res. 27 (m)
33. beträffande tidsfristen för väckande av talan om
fastställelse av betalningssäkrad fordran
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i
denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sk822
yrkande 1 och 1990/91:Sk810 i denna del,
res. 28 (m, fp, c)
34. beträffande tidsfrist för beslut om fastställelse av
betalningssäkrad fordran
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i
denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sk822
yrkande 2 och 1990/91:Sk810 i denna del,
res. 29 (m, fp, c, v)
35. beträffande det allmännas företrädare i mål om
betalningssäkring
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk811 yrkande 13 i denna
del,
res. 30 (m, fp, c)
36. beträffande förmånsrätten för betalningssäkrade
fordringar
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk636 yrkande 1 i
denna del och 1990/91:Sk810 i denna del,
res. 31 (m, fp)
37. beträffande strikt skadeståndsansvar
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i
denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk822
yrkande 6,
res. 32 (m, fp, c)
38. beträffande väsentlighetskravet för skadestånd
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i
denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sk822
yrkande 4 och 1990/91:Sk810 i denna del,
res. 33 (m)
res. 34 (fp)
39. beträffande ersättningsberättigade skador
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk810 i denna del,
s.y. 9 (m, fp)
40. beträffande ersättning för biträde
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i
denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sk822
yrkande 5 och 1990/91:Sk810 i denna del,
res. 35 (m, fp)
41. beträffande viss begränsning av skadeståndsansvaret
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i
denna del och 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del,
res. 36 (m, fp, c)
42. beträffande jämkning av skadestånd vid
betalningssäkring
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 13 i
denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk822
yrkande 7,
res. 37 (m, fp)
43. beträffande avräkning vid återbetalning av skatter och
avgifter
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk808,
44. beträffande ersättning för kostnader i skatteprocess i
mål som den enskilde vinner helt eller delvis
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 6,
1990/91:Sk636 yrkande 6 i denna del, 1990/91:Sk812 i denna del
och 1990/91:Sk804,
res. 38 (m, fp, c)
45. beträffande ersättning för kostnader i skatteprocess
efter överklagande av det allmänna
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 7 och
1990/91:Sk636 yrkande 6 i denna del,
res. 39 (m, fp, c)
46. beträffande ersättning i övrigt
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk812 i denna del,
47. beträffande ett centralt koncernregister
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk822 yrkande 18,
s.y. 10 (m, fp)
48. beträffande lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet
beträffande vissa uppdragsersättningar
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 20 och
1990/91:Sk803,
res. 40 (m, c)
49. beträffande bevissäkringslagen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 12,
1990/91:Sk636 yrkande 2 och 1990/91:Sk813,
res. 41 (m, fp, c)
50. beträffande lagen mot skatteflykt
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk811 yrkande 5,
1990/91:Sk636 yrkande 4 och 1990/91:Sk823,
res. 42 (m, fp, c)
52. beträffande översyn av skattelagstiftningen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk811 yrkande 1.
res. 44 (m)
Stockholm den 5 mars 1991
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Torsten
Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Anita
Johansson (s), Bruno Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries (s),
Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf
Kenneryd (c), Lars Bäckström (v), Kjell Nordström (s), Karl
Hagström (s), Nils Fredrik Aurelius (m) och Åsa Domeij (mp).
Reservationer
1. Anslaget till riksskatteverket (mom. 1)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7
med "Utskottet har inhämtat" och slutar på s. 8 med "behandlade
motioner" bort ha följande lydelse:
Det av regeringen föreslagna anslaget till RSV innebär en
kraftig uppräkning utöver pris- och löneomräkningen. En del av
denna uppräkning av anslaget utgörs av ökade kostnader för RSV
till följd av övertagandet av ansvaret för folkbokföringen. I
enlighet med vad som bl.a. framgår av centerns partimotion om
kyrkopolitik anser utskottet att beslutet att frånta kyrkan
ansvaret för folkbokföringen bör rivas upp och att RSVs anslag
bör reduceras i förhållande till regeringens förslag med den
summa som anvisats gällande folkbokföringen. Vidare anser
utskottet att en viss ytterligare neddragning av föredragandens
förslag bör göras som ett led i en minskning av den centrala
administrationen. Utskottet biträder därför förslaget i motion
Sk827 att det av föredragande statsrådet förordade anslaget
räknas ned med 100000000 kr.
Även det i propositionen föreslagna anslaget till regional och
lokal skatteförvaltning innebär en ökning utöver pris- och
löneomräkningen. Av denna reala ökning utgörs merparten av
merkostnader till följd av att skatteförvaltningen skall överta
ansvaret för folkbokföringen. Utskottet anser att anslaget bör
räknas ned med denna summa samt något ytterligare. Som framhålls
i motion Sk827 innebär detta ändock en viss real ökning av
anslaget. Utskottet föreslår att det av föredragande statsrådet
förordade anslaget räknas ned med 250000000 kr.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Sk827.
Övriga motioner avstyrks.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1. beträffande anslaget till riksskatteverket
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk827 yrkande 1
och med avslag på proposition 1990/91:100 bilaga 9 punkt B 1 och
motionerna 1990/91:Sk817, 1990/91:Sk805 i denna del,
1990/91:Sk825 yrkande 1 och 1990/91:Sk815 yrkandena 1--3 till
Riksskatteverket för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 900071000kr.
2. Anslaget till riksskatteverket (mom. 1)
Lars Bäckström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7
med "Utskottet har inhämtat" och slutar på s. 8 med "behandlade
motioner" bort ha följande lydelse:
Anslagsökningen i årets budgetproposition för
skatteförvaltningen består i allt väsentligt av s.k. pris- och
löneomräkning. Det mesta är intecknat för reformer och särskilda
uppgifter som t.ex. allmän fastighetstaxering. Övrig verksamhet
-- i huvudsak kontroll och service -- drabbas däremot av en
neddragning.
I årets budgetproposition minskas anslag och anslagsposter
till RSV med 1,5%. Av denna summa skall emellertid 2/3 (dvs.
1% av anslagen) ställas till regeringens disposition för att
återföras till förvaltningen och användas till
effektivitetshöjande åtgärder.
Budgetförslaget innebär vidare att ett antal s.k.
engångsanvisningar som i praktiken har avsett löpande verksamhet
försvinner. Det gäller bl.a. 5 milj.kr. för kontroll av stora
bolag. Vidare blir det enligt budgetpropositionen ingen
fortsättning på det särskilda resurstillskott på 20 milj.kr.
till skatteförvaltningen i Stockholms län, som riksdagen
beviljade under 1989/90 på grund av svårigheter med
personalförsörjningen.
Utskottet har inhämtat upplysningar i ärendet av företrädare
för RSV och tvingas konstatera att skatteförvaltningen befarar
svårigheter att inom ramen för det beräknade anslaget både säkra
genomförandet av de stora och genomgripande reformer inom
beskattningen m.m. som beslutats under senare år och samtidigt
sköta den löpande verksamheten -- bl.a. service och kontroll --
med upprätthållande av en hög ambitionsnivå. Om hänsyn tas till
löne- och prisomräkning m.m. innebär budgetförslaget faktiskt en
neddragning av anslagen till den löpande verksamheten. Mot den
bakgrunden finner utskottet yrkanden om ytterligare
nedskärningar oacceptabla.
Utskottets bedömning överensstämmer således med den som ligger
till grund för yrkandena i vänsterpartiets kommittémotion Sk825.
Det innebär att utskottet finner att RSV har vägande skäl för
sin anslagsframställan. Med hänsyn till den strama
anslagsprövning, främst för central förvaltning som bör gälla
bör man dock i stort följa regeringens proposition såvitt avser
anslaget till den centrala förvaltningen. Det är dock
välmotiverat att medel motsvarande hela huvudförslagets
sparbeting på 1,5% ställs till regeringens disposition för
effektivitetshöjande åtgärder.
Vad gäller anslaget till regional och lokal skatteförvaltning
anser utskottet att budgetförslaget innebär att
resurstilldelningen kan få så negativa konsekvenser för kontroll
och service att det inte kan accepteras. Det är inte osannolikt
att förenklingar i skattesystemet och effektivitetshöjande
åtgärder inom skatteförvaltningen över tiden kan möjliggöra
besparingar. Under kommande budgetår utsätts dock förvaltningen
för stora påfrestningar i form av en omfattande omorganisation
och resurskrävande utbildningsinsatser för att klara övergången
till ett nytt skattesystem, samtidigt som löpande kontroll och
service skall upprätthållas.
Anslaget till regional och lokal skatteförvaltning bör bl.a.
för att trygga dessa åtaganden ökas med 14 milj.kr. Detta gör
att förvaltningen i princip undantas från huvudförslaget krav på
reducering. Dessutom bör RSVs begäran om 5 milj.kr. för kontroll
av stora bolag bifallas och 10 milj.kr. extra omedelbart anvisas
för att trygga personalförsörjningen i Stockholms län. Totalt
ger detta ökade anslag på 29 milj.kr.
Av material som lagts fram av RSV framgår att skattekontrollen
år 1990 gett upphov till ökade skatteintäkter på drygt 15
miljarder kronor. Även om man beaktar att stora belopp aldrig
kommer att kunna drivas in kan man inte bortse från att
merintäkterna på grund av kontrollen är flera gånger större än
hela skatteförvaltningens totala budget. Väl avvägda insatser
för en förbättrad skattekontroll bidrar således till en
nettoförstärkning av statsfinanserna genom att skatteinkomsterna
ökar. Det finns således inga statsfinansiella skäl som talar mot
de av utskottet extra anvisade medlen till RSV.
Det bör också framhållas att många skattekontroller -- en på
fyra för rörelseidkare och en på tre för löntagare -- lett fram
till sänkta taxeringar. Mera resurser till skattekontrollen ökar
således rättvisan och rättssäkerheten för alla deklaranter.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Sk825 i
ifrågavarande delar. Härigenom tillgodoses även yrkande 2 i
motion Sk815, liksom motionerna Sk816 och Sk826. Övriga motioner
avstyrks.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1. beträffande anslaget till riksskatteverket
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk825 yrkande 1
och med anledning av proposition 1990/91:100 bilaga 9 punkt B 1
och motion 1990/91:Sk815 yrkande 2 och med avslag på motionerna
1990/91:Sk817, 1990/91:Sk805 i denna del, 1990/91:Sk827 yrkande
1 och 1990/91:Sk815 yrkandena 1 och 3
dels till Riksskatteverket för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 1000071000kr.,
dels som sin mening ger regeringen till känna att, av de
medel som sparas genom tillämpningen av ett
rationaliseringskrav, medel motsvarande 1,5% av anslaget
ställs till regeringens disposition för att kunna användas för
effektivitetshöjande åtgärder.
3. Anslaget till riksskatteverket (mom. 1)
Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7
med "Utskottet har inhämtat" och slutar på s. 8 med "behandlade
motioner" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den oro som kommer till uttryck i motion
Sk815. Det under det senaste decenniet alltmer tilltagande
mönstret för skatteundandragande är ytterst olyckligt. Dels är
förlusten för statskassan stor och därmed bördan på ärliga
skattebetalare oproportionerlig, dels urholkas känslan för
ansvar gentemot samhället genom att en attityd utvecklas att så
långt som möjligt lura myndigheterna i skattefrågor. Märkligt
nog kan man ibland finna en viss beundran hos folk i gemen för
den som kan sko sig på samhällets bekostnad.
Ur ekonomisk synpunkt är det viktigast att komma åt avancerad
ekonomisk brottslighet, t.ex. skalbolagsaffärer. Ut etisk
synpunkt är det viktigt att ändra attityden till sådana
företeelser som svart eller odeklarerat arbete, som oftast
bedrivs i liten skala, och medveten falskdeklaration av
inkomster, traktamenten e.d.
Utskottet biträder därför förslaget i motion Sk815 att
riksskatteverket får resurser dels för att fylla sin uppgift när
det gäller bekämpandet av storskalig skattesmitning, dels för en
psykologisk offensiv som syftar till att genom media och på
andra sätt framskapa en attityd av ansvarsfullhet hos den gemene
skattebetalaren. RSV bör för dessa två ändamål få utökade anslag
med 20 milj.kr., 10 milj.kr. för vardera projektet. Dessa
kostnader kommer mer än väl att täckas av de nya skatteinkomster
som satsningarna innebär, varför särskild finansiering inte
erfordras.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Sk815.
Härigenom tillgodoses även motion Sk816. Övriga motioner
avstyrks.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1. beträffande anslaget till riksskatteverket
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk815 yrkandena
1--3 och med avslag på proposition 1990/91:100 bilaga 9 punkt B
1 och motionerna 1990/91:Sk817, 1990/91:Sk805 i denna del,
1990/91:Sk827 yrkande 1 och 1990/91:Sk825 yrkande 1
dels till Riksskatteverket för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 1020071000kr.,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört angående en intensifiering av kampen mot
ekonomisk brottslighet och en kampanj för bättre skattemoral.
4. Anslaget till regional och lokal skatteförvaltning (mom. 2)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser -- med
hänvisning till vad som anförts i reservation 1 -- att moment 2
i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande anslaget till regional och lokal
skatteförvaltning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk827 yrkande 2
och med avslag på proposition 1990/91:100 bilaga 9 punkt B 2 och
motionerna 1990/91:Sk805 i denna del, 1990/91:Sk825 yrkande 2,
1990/91:Sk816 och 1990/91:Sk826 till Regional och lokal
skatteförvaltning för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 3075774000kr.
5. Anslaget till regional och lokal skatteförvaltning (mom.
2)
Lars Bäckström (v) anser -- med hänvisning till vad som
anförts i denna del i reservation 2 --
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
2. beträffande anslaget till regional och lokal
skatteförvaltning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk825 yrkande 2,
med anledning av motionerna 1990/91:Sk816 och 1990/91:Sk826 och
med avslag på proposition 1990/91:100 bilaga 9 punkt B 2 och
motionerna 1990/91:Sk805 i denna del och 1990/91:Sk827 yrkande 2
till Regional och lokal skatteförvaltning för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3354774000kr.
6. Taxering i första instans (mom. 9)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "I samband" och slutar med "denna del" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser, i likhet med m-motionärerna bakom motion
Sk811, att taxeringen i första instans bör organiseras efter
följande principer.
Det är nödvändigt att taxeringsarbetet präglas av rättvisa och
likformighet. Det skall utföras skyndsamt och med hänsynstagande
till det skydd de enskilda skattebetalarna erfordrar.
Det är också av största vikt att beslut om verkställd taxering
blir klart och fullständigt motiverade. Deklaranten skall kunna
kontrollera beslutet och kunna utgå från detsamma vid en
eventuell omprövning.
Antalet vice ordförande i skattenämnd bör regleras i lag.
Utskottet föreslår därför att i varje skattenämnd eller
avdelning av skattenämnd skall förutom ordförande finnas två
vice ordförande.
Enligt taxeringslagen har skattemyndighetens chef rätt att i
vissa fall träda in som ordförande i skattenämnd. Denna rätt bör
inte finnas. Dennes medverkan i skattenämnd bör endast kunna ske
i form av adjungerad ledamot.
Utöver taxeringslagens bestämmelser skall beslut i
taxeringsfråga alltid fattas i skattenämnd i den mån begäran
härom inkommer från den skattskyldige. Skattenämndens rätt att
vägra skattskyldig att inför nämnden lämna muntliga upplysningar
bör i normalfallet slopas. Enligt utskottets mening bör en
skattskyldig som begär att få lämna muntliga upplysningar
normalt alltid få göra det. Endast om synnerliga skäl talar emot
kan denna begäran avslås.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
9. beträffande taxering i första instans
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 9 i
denna del hos regeringen begär förslag om ändrade regler för
taxering i första instans i enlighet med vad utskottet anfört.
7. Behörigheten att besluta om eftertaxering (mom.10)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m),
Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet prövade" och slutar med "aktuell del" bort
ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom m- och fp-motionerna anser
utskottet att det är av stor principiell betydelse att en
eftertaxering prövas av domstol i första instans. Utöver de
bedömningar som görs vid ett vanligt beskattningsbeslut
tillkommer vid eftertaxering frågan om den enskilde lämnat
oriktig uppgift eller ej. Effektivitetshänsyn måste här stå
tillbaka för den enskildes berättigade krav på rättssäkerhet.
Med det anförda biträder utskottet motionärernas yrkande om en
ordning där eftertaxering prövas av länsrätt. Utskottet
tillstyrker således motionerna Sk811 och Sk822.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
10. beträffande behörigheten att besluta om eftertaxering
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande
14 och 1990/91:Sk822 yrkande 8 hos regeringen begär förslag om
ändrade regler för eftertaxering i enlighet med vad utskottet
anfört.
8. Förenklad deklaration (mom. 11)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),
Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och
Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "I samband" och slutar med "och Sk822" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör det förenklade
deklarationsförfarandet vara så utformat att de till
skattemyndigheterna inkomna inkomstuppgifterna finns förtryckta
på den blankett som översänds till deklaranten och att denne
därvid får möjlighet att kontrollera att de uppgifter som kommit
in till skattemyndigheten är korrekta. Den förlängda
deklarationstid som detta system förutsätter bör enligt
utskottets uppfattning inte menligt påverka skattemyndigheternas
efterföljande gransknings- och taxeringsarbete. Det är
anmärkningsvärt att regeringen ännu nästan ett år efter
riksdagens tillkännagivande i saken inte bestämt i vilken form
utredningsarbetet skall bedrivas. Denna senfärdighet motiverar
enligt utskottets uppfattning att riksdagen nu begär förslag.
Utskottet tillstyrker därför motionerna Sk811 och Sk822 i denna
del.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
11. beträffande förenklad självdeklaration
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande
8 och 1990/91:Sk822 yrkande 12 hos regeringen begär förslag om
förtryckta blanketter för förenklad självdeklaration i enlighet
med vad utskottet anfört.
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.
10 med "Kontrolluppgifter skall" och slutar på s. 11 med "motion
Sk818" bort ha följande lydelse:
Tidigare riksomfattande och regionala kontrollaktioner visar
att företagens ränteinkomster i betydande omfattning har
underdeklarerats. Det är därför enligt utskottets uppfattning
angeläget att skapa ett tillfredsställande kontrollsystem på
detta område. Mot den bakgrunden och då en
kontrolluppgiftsskyldighet redan finns avseende fysiska personer
faller det sig naturligt att utsträcka denna skyldighet till att
omfatta även juridiska personer, något som är motiverat också
från rättvisesynpunkt. Utskottet biträder således förslaget
härom i motion Sk818.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
12. beträffande kontrolluppgift avseende ränteinkomster
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk818 hos
regeringen begär förslag i enlighet med vad utskottet anfört.
10. Sekretessen i fråga om beslut om avvikelse från
självdeklarationen (mom. 14)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m),
Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:
Taxeringsförfarandet är en mycket omfattande
myndighetsutövning som berör större delen av befolkningen. De
skattskyldiga har långtgående skyldigheter att till ledning för
taxeringen lämna uppgifter om personliga och ekonomiska
förhållanden. Bl.a. på grund härav är huvudregeln inom
beskattningsområdet att sekretessen är absolut, dvs. något
skaderekvisit finns inte och inte heller någon meddelarfrihet. I
samband med införandet av den nya sekretesslagen framhölls i
förarbetena att den då rådande sekretessnivån, som i princip
innebar absolut sekretess, borde bibehållas. Utformningen av 9
kap. 1 § sekretesslagen har emellertid uppenbarligen medfört en
ej förutsedd utveckling mot minskad sekretess, som gör att
syftet med den avsedda sekretessen på skatteområdet till stor
del förfelas. Detta har lett till att mycket integritetskänsliga
uppgifter som taxeringsnämnderna omnämnt i sina motiveringar kan
bli offentliga. Enligt utskottets uppfattning talar på grund
härav starka skäl för att motiveringarna till
taxeringsnämndernas beslut bör åtnjuta sekretesskydd. Riksdagen
bör hemställa hos regeringen om förslag till ändring av 9 kap. 1
§ sekretesslagen i enlighet med det ovan anförda. Med det
anförda tillstyrker utskottet motion Sk811 i denna del.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
14. beträffande sekretessen i fråga om beslut om avvikelse
från självdeklaration
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
11. Omprövning till den skattskyldiges nackdel (mom. 15)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),
Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och
Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Även yrkanden" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:
Den tidsfrist för ett omprövningsbeslut som föreslås i
propositionen och som innebär att beslut om omprövning till den
skattskyldiges nackdel får meddelas inom ett år efter utgången
av taxeringsåret är enligt utskottets uppfattning inte
tillfredsställande. Den skattskyldige måste i rimlig tid kunna
veta att deklarationen vunnit laga kraft. Beslut om omprövning
till den skattskyldiges nackdel bör därför endast få meddelas
inom sex månader efter utgången av taxeringsåret. Med
tillstyrkande av motion Sk811 i denna del och med avstyrkande av
motion Sk822 i denna del föreslår utskottet att riksdagen begär
förslag i enlighet härmed.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
15. beträffande omprövning till den skattskyldiges nackdel
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 9 i
denna del och med avslag på motion 1990/91:Sk822 yrkande 10 hos
regeringen begär förslag om ändrade regler för omprövning till
den skattskyldiges nackdel i enlighet med vad utskottet anfört.
12. Eftertaxering vid oriktig uppgift (mom. 16)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Karl-Gösta Svenson (m),
Rolf Kenneryd (c) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Enligt vad" och slutar med "den följaktligen" bort
ha följande lydelse:
Mot bakgrund av de tidigare länsskattemyndigheternas olika
praxis vad beträffar användningen av eftertaxeringsinstitutet
och skattesystemets komplexitet, som inte sällan ställer
orimliga krav på den enskilde skattebetalaren, delar utskottet
den uppfattning som framförs i motionerna att förutsättningarna
för eftertaxering bör omprövas. Det bör vara till fyllest om den
skattskyldige i deklarationen lämnat de upplysningar som han
eller hon ansett sig rimligen böra lämna. I den mån
skattemyndigheten underlåtit att inom ramen för sitt
taxeringsarbete utreda den aktuella skattefrågan bör i princip
någon möjlighet till eftertaxering inte föreligga. Genom att på
så vis ställa högre krav på taxeringen i första instans ökar
också rättssäkerheten för den enskilde. Med det anförda
tillstyrker utskottet motionerna Sk811 och Sk822 i denna del.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
16. beträffande eftertaxering vid oriktig uppgift
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande
15 i denna del och 1990/91:Sk822 yrkande 15 hos regeringen begär
förslag om ändrade regler för eftertaxering vid oriktig uppgift
i enlighet med vad utskottet anfört.
13. Eftertaxering vid misstag m.m. (mom. 17)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m),
Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Vid utskottets" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att det är oacceptabelt från
rättssäkerhetssynpunkt att området för vilka taxeringar som kan
rivas upp utvidgats till att även omfatta de tidigare
länsskattemyndigheternas extraordinära besvärsrätt vid
misstagstaxering och tillfällen när taxeringen blivit oriktig på
grund av felaktig kontrolluppgift. Osäkerheten för den enskilde
hur dennes ekonomi kommer att te sig i framtiden har härmed
ökat. Detta är särskilt anmärkningsvärt eftersom eftertaxering
inte längre kommer att beslutas av en domstol -- som kan
förutsättas göra en mer kvalificerad bedömning -- utan av
skattemyndigheten som första instans. Med det anförda
tillstyrker utskottet motionerna Sk811 och Sk822.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
17. beträffande eftertaxering vid misstag m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande
15 i denna del och 1990/91:Sk822 yrkande 9 hos regeringen begär
förslag om ändrade regler för eftertaxering vid misstag m.m. i
enlighet med vad utskottet anfört.
14. Skattetillägg (mom. 18)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Karl-Gösta Svenson (m),
Rolf Kenneryd (c) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "I den" och slutar med "denna del" bort ha följande
lydelse:
Det administrativa sanktionssystemet med bl.a. skattetillägg
måste vara så utformat att det uppfattas som ett rättvist system
av de skattskyldiga. Enligt utskottet är en förutsättning därför
att hänsyn kan tas till omständigheterna i varje enskilt fall.
Tidigare har angivits att frågan är föremål för överväganden
inom finansdepartementet men något förslag har ännu inte kommit.
Riksdagen bör därför nu begära att regeringen lägger fram ett
förslag med angiven innebörd. Med det anförda tillstyrker
utskottet de nu behandlade yrkandena i motionerna Sk811 och
Sk822.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
18. beträffande skattetillägg
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande
16 och 1990/91:Sk822 yrkande 16 hos regeringen begär förslag om
ändrade regler för skattetillägg i enlighet med vad utskottet
anfört.
15. Taxeringsrevision (mom. 19)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 3" bort ha
följande lydelse:
Reglerna för taxeringsrevision innebär fr.o.m. den 1 januari
1988 att skattemyndigheterna får tillgång till företagens egna
datasystem och tekniska utrustning. Dessutom får myndigheterna
rätt att i samband med taxeringsrevision inhämta uppgifter om
personer som företagit olika rättshandlingar i beröring med ett
företag. Utskottet vill i och för sig inte motsätta sig att
taxeringsrevision utförs hos företag som har sin redovisning på
ADB. Revisionen får emellertid inte läggas upp på ett sådant
sätt att otillbörligt intrång i företagets eller tredje persons
integritet kan förekomma. Taxeringsrevision bör vidare endast få
ske för kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldigheten
fullgjorts i enlighet med gällande bestämmelser och endast hos
den som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen eller
skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen
samt hos annan juridisk person som inte är dödsbo eller
myndighet. Enligt utskottets uppfattning bör reglerna därför
återges sin tidigare innebörd och regeringen efter ny utredning
återkomma med ett nytt förslag om taxeringsrevision. Med det
anförda tillstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner i
denna del.
dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
19. beträffande taxeringsrevision
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande
11, 1990/91:Sk636 yrkande 3 och 1990/91:Sk822 yrkande 13 hos
regeringen begär förslag om ändrade regler för taxeringsrevision
i enlighet med vad utskottet anfört.
16. Preliminär B-skatt (mom. 20)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "denna del" bort
ha följande lydelse:
Som yrkas i motionerna Sk352 och Sk811 bör uttaget av
preliminär B-skatt normalt vara 100% av den slutliga skatt som
påförts året före inkomståret. Motionerna tillstyrks i aktuella
delar.
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
20. beträffande preliminär B-skatt
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk352 yrkande
8 och 1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna del hos regeringen begär
förslag om ändrade regler för preliminär B-skatt i enlighet med
vad utskottet anfört.
17. Avgift på fyllnadsinbetalningar (mom. 21)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m),
Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "motion Sk801" bort
ha följande lydelse:
Den nya bestämmelsen om avgift på fyllnadsinbetalningar
drabbar framför allt de inkomsttagare -- löntagare eller
företagare -- för vilka det är svårt eller omöjligt att
överblicka sin ekonomiska situation och därmed skatteuttaget vid
deklarationstidpunkten. Med dagens krångliga skattesystem är
detta en realitet för många skattebetalare, och det är därför
enligt utskottets uppfattning inte rimligt att ta ut denna
kvarskatteavgift redan innan skyldighet att avlämna deklaration
föreligger. Utskottet ställer sig därför bakom förslaget i
motion Sk822 i denna del att avgiften skall slopas. Riksdagen
bör enligt utskottets uppfattning begära förslag härom. De nya
reglerna bör ges retroaktiv verkan och gälla fr.o.m. den 19
januari i år. Härigenom tillgodoses även motion Sk801.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
21. beträffande avgift på fyllnadsinbetalningar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk822 yrkande 17
och med anledning av motion 1990/91:Sk801 hos regeringen begär
förslag om ändrade regler för avgift på fyllnadsinbetalningar i
enlighet med vad utskottet anfört.
18. Anstånd (mom. 22--24)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Utskottet inleder" och slutar med "denna del" bort
ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör den enskildes möjligheter till
att få anstånd med att betala in skatt och avgift utsträckas.
Anstånd bör således medges efter ansökan om inte synnerliga skäl
talar emot det. Krav på säkerhet bör endast ställas om det finns
stor risk för att anståndsbeloppet inte kommer att betalas.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion Sk811 i
denna del. Övriga nu behandlade motioner blir härigenom
tillgodosedda.
dels att momenten 22--24 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
22. beträffande anstånd vid studier
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 18
i denna del och med anledning av motion 1990/91:Sk820 hos
regeringen begär förslag om ändrade regler för anstånd i
enlighet med vad utskottet anfört,
23. beträffande anstånd vid eftertaxering
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 18
i denna del och med anledning av motion 1990/91:Sk806 hos
regeringen begär förslag om ändrade regler för anstånd i
enlighet med vad utskottet anfört,
24. beträffande anstånd i övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 18
i denna del hos regeringen begär förslag i enlighet med vad
utskottet anfört.
19. Anstånd vid studier (mom. 22)
Lars Bäckström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Utskottet inleder" och slutar med "i fråga" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör reglerna om anstånd utformas
så att det blir möjligt att bevilja anstånd i det fall som
redovisas i motion Sk820. Exemplet skildrar studerande som ådrar
sig kvarstående skatt efter tillfälliga arbeten på kvällar,
helger och ferier för att dryga ut studiemedlen. Denna kvarskatt
skall erläggas senast den 30 april. Om vederbörande avslutar
sina studier det år som den kvarstående skatten skall erläggas
och börjar ett arbete under sommaren är det dock inte möjligt
att medge uppskov. Om skatten inte betalas överlämnas skulden
till indrivning, och den skattskyldige hänvisas i förekommande
fall till att begära uppskov med betalningen hos
kronofogdemyndigheten.
Detta stelbenta system bör enligt utskottets uppfattning
ändras, uppskov bör i sådana fall kunna lämmnas så att skatten
senast erläggs under december månad samma år. Vidare bör ränta
utgå för den tid som uppskov beviljas. Utskottet föreslår i
likhet med de ifrågavarande motionärerna att detta som
riksdagens mening ges regeringen till känna.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
22. beträffande anstånd vid studier
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk820 och med
anledning av motion 1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
20. Anstånd vid eftertaxering (mom. 23)
Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Leif Olsson (fp) och
Rolf Kenneryd (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar "Med hänvisning" och slutar med "aktuell del" bort ha
följande lydelse:
Det är förmodligen inte avsikten att det skall vara svårare
att erhålla anstånd vid eftertaxering än vid ordinarie taxering,
men detta blir innebörden av de nyligen antagna lagändringarna
som bl.a. inneburit att eftertaxeringsinstitutet flyttats till
skattemyndigheterna. I stället borde det förhålla sig tvärtom,
särskilt med hänsyn till att eftertaxering är en mer ingripande
åtgärd och att den normalt sker flera år efter taxeringsåret.
För att särskilt undvika de negativa effekterna ur
rättssäkerhetssynpunkt, när eftertaxeringsinstitutet flyttas
från domstolarna till skattemyndigheterna, bör anstånd vara
regel vid skattemyndighets eftertaxering. Riksdagen bör enligt
utskottets mening hos regeringen begära förslag i enlighet med
det anförda. Motion Sk806 tillstyrks således, varigenom även
motion Sk811 i denna del får anses tillgodosedd.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
23. beträffande anstånd vid eftertaxering
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk806 och med
anledning av motion 1990/91:Sk811 yrkande 18 i denna del hos
regeringen begär förslag till ändring i uppbördsreglerna i
enlighet med vad utskottet anfört.
21. Tolkningsföreträde (mom. 25)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.
15 med "Utskottet vidhåller" och slutar på s. 16 med "denna
del" bort ha följande lydelse:
Den enskilde har en i förhållande till det offentliga svag
ställning, och den enskildes rätt bör därför, som anges i motion
Sk811, ges företräde i tvister om skattelagstiftningens tolkning
i de fall då lagstiftningen är oklar. Utskottet tillstyrker
därför motion Sk811 i denna del.
dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
25. beträffande tolkningsföreträde
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
22. Arbetsgivares ansvar för ej erlagd skatt (mom. 27)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),
Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och
Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Vid utskottets" och slutar med "motion Sk807" bort
ha följande lydelse:
Ansvaret för anställdas skatter utgör med gällande regler en
orimlig börda för en arbetsgivare som driver sitt företag som
handelsbolag eller enskild firma. Förhållandena måste betraktas
som oacceptabla från rättssäkerhetssynpunkt. Snabba åtgärder bör
därför vidtagas.
En första åtgärd bör vara att den jämkningsmöjlighet som finns
för ställföreträdare för bolag som är juridiska personer
utvidgas till att omfatta allt arbetsgivaransvar och där ej
betalt belopp beror på förhållanden som arbetsgivaren haft svårt
att kontrollera. Ett sådant fall är t.ex. när en anställd
handhaft företagets redovisning på ett vilseledande sätt som
gjort att arbetsgivare haft svårt att upptäcka att felaktigheter
förelegat vid redovisningen till staten.
Utskottet ställer sig därför bakom förslaget i motion Sk811
att arbetsgivare befrias från ansvaret för inbetalning av
skatter och avgifter då denne blivit utsatt för bedrägliga
förfaranden som man inte med normala kontrollmetoder kan
upptäcka.
Vidare bör en utredning tillkallas för att se över frågan om
ansvaret för olika skatter och avgifter och föreslå en ordning
som skapar enhetlighet mellan företagsformerna och ökad
rättssäkerhet. Härigenom tillgodoses även motion Sk807.
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
27. beträffande arbetsgivares ansvar för ej erlagd skatt
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande
18 i denna del och med anledning av 1990/91:Sk807 hos regeringen
begär förslag till ändrade regler för arbetsgivares ansvar för
ej erlagd skatt i enlighet med vad utskottet anfört.
23. Uppdragsgivares betalningsskyldighet för uppdragstagares
skatter och avgifter (mom. 28)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),
Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och
Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:
I likhet med motionärerna bakom motion Sk811 anser utskottet
att bestämmelserna i uppbördslagen om uppdragsgivares ansvar för
uppdragstagares skatt bör ändras så att den enskildes
rättstrygghet stärks och större hänsyn kan tas till
omständigheterna i varje enskilt fall. Detta torde låta sig göra
utan några större svårigheter med tanke på det utvecklade
samarbetet i den nya skatteorganisationen mellan de lokala
skattekontoren och mervärdeskatteenheterna när det gäller
inbetalningen av preliminär skatt och registrering till
mervärdeskatt, och den noggranna kontroll som görs innan någon
person registreras som skatt- och redovisningsskyldig till
mervärdeskatt. Med hänsyn härtill anser utskottet att reglerna
bör utformas så att, om uppdragstagaren vid tidpunkten för
avtalets ingående är registrerad för betalning av preliminär
B-skatt eller för redovisning av mervärdeskatt, uppdragsgivaren
inte skall kunna åläggas betalning för skatten. Det är
anmärkningsvärt att regeringen ännu dröjer med att lägga fram
förslag i ärendet trots att ett utredningsförslag föreligger
sedan flera år tillbaka (Ds 1988:59 F-skattebevis -- nya regler
för skatteavdrag och socialavgifter) och riksdagen förra året
gjorde ett uttalande om vikten av att finna en snar lösning på
detta problem. Utskottet föreslår därför att riksdagen nu begär
att regeringen skyndsamt lägger fram förslag till lagändringar i
enlighet med vad utskottet anfört. Utskottet tillstyrker
följaktligen motion Sk811 i denna del.
dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
28. beträffande uppdragsgivares betalningsskyldighet för
uppdragstagares skatter och avgifter
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 17
hos regeringen begär förslag om ändrade regler för
uppdragsgivares betalningsskyldighet för uppdragstagares skatter
och avgifter i enlighet med vad utskottet anfört.
24. Vissa övriga uppbördsfrågor (mom. 29)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Sk811
att uppbördssystemet bör förändras i följande hänseenden.
Den tidigare gällande begränsningen att respitränta inte i
något fall skall beräknas för längre tid än två år bör åter
införas.
Beslut om omprövning till den skattskyldiges eller
arbetsgivares nackdel enligt uppbördslagen och lagen om uppbörd
av sociala avgifter får inte meddelas sex månader efter utgången
av det kalenderår under vilket uppbördsåret gått till ända resp.
tolv månader efter utgiftsåret.
Riksdagens beslut nyligen att företrädare för en juridisk
person kan åläggas betalningsansvar för olika skatter och
avgifter, även om skatterna och avgifterna beslutas först efter
det att den juridiska personen gått i konkurs, var enligt
utskottets mening inte tillräckligt underbyggt. I avvaktan på
ytterligare utredning bör ifrågavarande bestämmelse slopas. Som
anförts i reservation 22 bör ställföreträdares ansvar för
skatter och avgifter bli föremål för utredning för att skapa
enhetlighet mellan företagsformerna och en ökad rättssäkerhet.
dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
29. beträffande vissa övriga uppbördsfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 18
i denna del hos regeringen begär förslag till ändrade
uppbördsregler i enlighet med vad utskottet anfört.
25. Riskrekvisitet vid betalningssäkring (mom. 30)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),
Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och
Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "därför
motionerna" bort ha följande lydelse:
Med nuvarande regler kan betalningssäkring användas när en
skattskyldig visserligen har dålig ekonomi men inte är
insolvent, kanske därför att skattefordringarna ännu inte är
förfallna till betalning. Betalningssäkring kan alltså i
praktiken tillgripas redan innan konkursgrund föreligger och i
själva verket vara en åtgärd som framkallar en konkurs och som
spolierar en gäldenärs ansträngningar att undvika konkurs.
Staten kan således inför en befarad konkurs genom beslut om
betalningssäkring säkerställa sin fordran till förfång för
gäldenärens andra borgenärer. Mot denna bakgrund anser utskottet
att det s.k. riskrekvisitet getts en alltför vid utformning.
Enligt utskottets uppfattning bör betalningssäkring endast
omfatta de fall då det s.k. sabotagekravet är uppfyllt, vilket
bör uttryckas genom att det skäligen kan befaras att gäldenären
inte kommer att betala fordringen. Med det anförda tillstyrker
utskottet motionerna Sk811, Sk636 och Sk810 i denna del.
dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
30. beträffande riskrekvisitet vid betalningssäkring
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande
13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och
1990/91:Sk810 i denna del hos regeringen begär förslag till
ändrade regler för betalningssäkring i enlighet med vad
utskottet anfört.
26. Beslutsmotivering i betalningssäkringsmål (mom.31)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m),
Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Utskottet har" och slutar med "därför motionerna"
bort ha följande lydelse:
Av propositionen om ändrade regler för betalningssäkring
framgick att domstolarna i sina beslut om betalningssäkring inte
sällan lämnar en bristande redovisning för skälen för beslutet.
För att råda bot på detta förhållande tillstyrker utskottet
förslaget i motionerna Sk811, Sk636 och Sk822 att införa en
bestämmelse om att ett beslut om betalningssäkring skall
motiveras.
dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
31. beträffande beslutsmotivering i betalningssäkringsmål
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande
13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och
1990/91:Sk822 yrkande 3 hos regeringen begär förslag till
ändrade regler för betalningssäkring i enlighet med vad
utskottet anfört.
27. Muntlig förhandling (mom. 32)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Utskottet har" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:
Med beaktande av att ett beslut om betalningssäkring innebär
ett kraftigt ingrepp i gäldenärens förfoganderätt över sin
egendom är det enligt utskottets mening synnerligen viktigt att
gäldenären får tillfälle att personligen komma till tals med
domstolen. Utskottet ansluter sig därför till den uppfattning
som förs fram i motionerna Sk811 och Sk810 att domstolen inte
bör kunna vägra muntlig förhandling när en gäldenär begärt att
sådan skall hållas. Utskottet föreslår att riksdagen begär
förslag härom.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
32. beträffande muntlig förhandling
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande
13 i denna del och 1990/91:Sk810 i denna del hos regeringen
begär förslag till ändrade regler för betalningssäkring i
enlighet med vad utskottet anfört.
28. Tidsfristen för väckande av talan om fastställelse av
betalningssäkrad fordran (mom. 33)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),
Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och
Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Nu liksom" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning innebär sex månader en skälig
avvägning mellan den enskildes krav på en tidsbegränsning av ett
beslut om betalningssäkring av en icke fastställd fordran för
skatt m.m. och det allmännas behov av tid för utredning. Denna
tidrymd bör räcka till för att utreda även komplicerade mål. En
förlängning bör få ske endast om den skattskyldige förhalar
utredningen, vilket bör komma till uttryck i lagtexten genom att
det anges att synnerliga skäl skall föreligga. Utskottet
tillstyrker således motionerna Sk811, Sk636, Sk822 och Sk810 i
denna del.
dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
33. beträffande tidsfristen för väckande av talan om
fastställelse av betalningssäkrad fordran
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande
13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och
1990/91:Sk810 i denna del hos regeringen begär förslag till
ändrade regler för betalningssäkring i enlighet med vad
utskottet anfört.
29. Tidsfrist för beslut om fastställelse av betalningssäkrad
fordran (mom. 34)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),
Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c),
Lars Bäckström (v) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.
19 med "Utskottet har" och slutar på s. 20 med "behandlade
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Med beaktande av de negativa effekter som en betalningssäkring
utgör för gäldenären räcker det enligt utskottets uppfattning
inte med en tidsfrist avseende väckande av talan i länsrätten
beträffande den aktuella fordringen. Handläggningen av ett
sådant mål i länsrätten bör prioriteras och bestämmelser bör
införas om att det skall prövas inom ett år från beslutet om
betalningssäkring. Förlängning av denna tidsfrist bör endast ske
om den skattskyldige har förhalat målets handläggning. Med det
anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk811, Sk636, Sk822 och
Sk810 i denna del.
dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
34. beträffande tidsfrist för beslut om fastställelse av
betalningssäkrad fordran
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande
13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del,
1990/91:Sk822 yrkande 2 och 1990/91:Sk810 i denna del hos
regeringen begär förslag till ändrade regler för
betalningssäkring i enlighet med vad utskottet anfört.
30. Det allmännas företrädare i mål om betalningssäkring (mom.
35)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),
Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och
Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "denna del" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att det i betalningssäkringsmål är angeläget
att det allmännas talan förs av ett fristående allmänt ombud med
en gentemot skattemyndigheten oberoende ställning. Utskottet
föreslår därför att riksdagen begär förslag härom och
tillstyrker således motion Sk811 i denna del.
dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
35. beträffande det allmännas företrädare i mål om
betalningssäkring
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 13
i denna del hos regeringen begär förslag till ändrade regler för
betalningssäkring i enlighet med vad utskottet anfört.
31. Förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar (mom. 36)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m),
Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:
Som bestämmelserna för närvarande är utformade har
betalningssäkringslagen längre gående rättsverkningar än
kvarstad i vad avser förmånsrätt vid konkurs. Som framförs i
motionerna Sk636 och Sk810 bör emellertid enligt utskottets
uppfattning betalningssäkring inte medföra förmånsrätt om
statens fordran inte är fastställd vid konkurstillfället.
Utskottet anser att riksdagen bör begära förslag härom och
tillstyrker följaktligen motionerna Sk636 och Sk810 i denna del.
dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
36. beträffande förmånsrätten för betalningssäkrade
fordringar
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk636 yrkande
1 i denna del och 1990/91:Sk810 i denna del hos regeringen begär
förslag om ändrade regler för förmånsrätt i enlighet med vad
utskottet anfört.
32. Strikt skadeståndsansvar (mom. 37)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),
Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och
Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.
20 med "Utskottet vill" och slutar på s. 21 med "denna del" bort
ha följande lydelse:
Risken för felaktiga beslut är större i betalningssäkringsmål
än i annan statlig verksamhet. Enligt utskottets uppfattning är
det därför från rättssäkerhetssynpunkt självklart att en enskild
skall ersättas för all skada som han eller hon lidit på grund av
ett felaktigt beslut om betalningssäkring, oberoende av om
skadan vållats genom fel eller försummelse vid
myndighetsutövningen. Eftersom risken för fel inte heller kan
undvikas vid beslut om betalningssäkring för fastställda
fordringar bör enligt utskottets mening ett strikt
skadeståndsansvar föreligga även i dessa fall. Utskottet
föreslår därför att bestämmelserna i betalningssäkringslagen
utformas i enlighet härmed och tillstyrker således de i detta
sammanhang behandlade motionsyrkandena.
dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
37. beträffande strikt skadeståndsansvar
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande
13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och
1990/91:Sk822 yrkande 6 hos regeringen begär förslag till
ändrade regler för skadestånd i samband med betalningssäkring i
enlighet med vad utskottet anfört.
33. Väsentlighetskravet för skadestånd (mom. 38)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "därför motionerna"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att skadeståndsansvaret bör vara strikt även i
den meningen att alla styrkta skador, alltså även sådana av
mindre omfattning, bör ersättas fullt ut. Härav följer att
väsentlighetskravet enligt utskottets uppfattning bör tas bort.
Utskottet tillstyrker således såvitt nu är i fråga motion Sk811
och avstyrker övriga nu behandlade motionsyrkanden.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
38. beträffande väsentlighetskravet för skadestånd
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 13
i denna del och med avslag på motionerna 1990/91:Sk636 yrkande 1
i denna del, 1990/91:Sk822 yrkande 4 och 1990/91:Sk810 i denna
del hos regeringen begär förslag om ändring i reglerna om
skadestånd i samband med betalningssäkring i enlighet med vad
utskottet anfört.
34. Väsentlighetskravet för skadestånd (mom. 38)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "därför motionerna"
bort ha följande lydelse:
Utskottet godtar att det bör få föreligga en viss avvikelse
mellan betalningssäkringsbeslutet och den fastställda fordringen
utan att rätt till ersättning inträder. För att
ersättningsrätten inte skall urholkas genom en restriktiv
tolkning av ett sådant väsentlighetsrekvisit biträder utskottet
samtidigt förslaget i motionerna Sk636, Sk822 och Sk810 att
avvikelsen fastställs till ett basbelopp. Vidare avstyrker
utskottet motion Sk811 i denna del.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
38. beträffande väsentlighetskravet för skadestånd
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk636 yrkande
1 i denna del, 1990/91:Sk822 yrkande 4 och 1990/91:Sk810 i denna
del och med avslag på motion 1990/91:Sk811 yrkande 13 i denna
del hos regeringen begär förslag om ändring i reglerna om
skadestånd i samband med betalningssäkring i enlighet med vad
utskottet anfört.
35. Ersättning för biträde (mom. 40)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m),
Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Med hänsyn" och slutar med "aktuella
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av att riskerna för felaktiga beslut är särskilt
stora i betalningssäkringsmål finner utskottet att det är
rimligt att ett skadestånd också omfattar den enskildes
kostnader för att tillvarata sin rätt. Utskottet föreslår därför
att bestämmelsen om att ersättning inte lämnas för kostnader för
biträde eller utredning tas bort. Följaktligen tillstyrker
utskottet motionerna Sk811, Sk636, Sk822 och Sk810 i denna del.
dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
40. beträffande ersättning för biträde
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande
13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del,
1990/91:Sk822 yrkande 5 och 1990/91:Sk810 i denna del hos
regeringen begär förslag om ändrade regler för skadestånd i
samband med betalningssäkring i enlighet med vad utskottet
anfört.
36. Viss begränsning av skadeståndsansvaret (mom.41)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),
Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och
Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör, då fel från myndigheternas
sida är begånget, deras ansvar av principiella och moraliska
skäl inte vara begränsat till en viss nivå på skadan utan också
såvitt avser beloppet vara strikt. Utskottet föreslår således
att den gällande självrisken på 5000kr. slopas och
tillstyrker motionerna Sk811 och Sk636 såvitt nu är i fråga.
dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
41. beträffande viss begränsning av skadeståndsansvaret
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande
13 i denna del och 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del hos
regeringen begär förslag om ändrade regler för skadestånd i
samband med betalningssäkring i enlighet med vad utskottet
anfört.
37. Jämkning av skadestånd vid betalningssäkring (mom. 42)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m),
Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Liksom tidigare" och slutar med "i fråga" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör ett skadestånd av aktuellt
slag få jämkas endast om det finns ett klart orsakssamband
mellan den skattskyldiges handlande och det felaktiga
betalningssäkringsbeslutet eller om det annars är uppenbart
oskäligt att ersättning utgår. Utskottet föreslår att
bestämmelserna utformas i enlighet härmed och tillstyrker
motionerna Sk811, Sk636 och Sk872 i denna del.
dels att moment 42 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
42. beträffande jämkning av skadestånd vid
betalningssäkring
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande
13 i denna del, 1990/91:Sk636 yrkande 1 i denna del och
1990/91:Sk822 yrkande 7 hos regeringen begär förslag om ändrade
regler för skadestånd i samband med betalningssäkring i enlighet
med vad utskottet anfört.
38. Ersättning för kostnader i skatteprocess i mål som den
enskilde vinner helt eller delvis (mom. 44)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),
Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och
Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "aktuella delar" bort
ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det nödvändigt att öka de
enskildas rätt till ersättning för kostnader i ärenden och mål
om skatt. Bara härigenom kan den rådande obalansen mellan de
enskilda och myndigheterna utjämnas. Enligt utskottets mening
bör en skattskyldig som vinner ett skatteärende eller skattemål
alltid ha rätt till ersättning för de kostnader den
skattskyldige nedlagt och som skäligen behövts för att ta till
vara vederbörandes rätt, förutsatt att det inte beror på den
skattskyldige att processen uppkommit eller blivit mer
omfattande än nödvändigt. Utskottet förordar att riksdagen begär
förslag i enlighet härmed och tillstyrker således motionerna
Sk811, S636 och Sk812 i denna del. Härigenom tillgodoses även
motion Sk804.
dels att moment 44 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
44. beträffande ersättning för kostnader i skatteprocess i
mål som den enskilde vinner helt eller delvis
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande
6, 1990/91:Sk636 yrkande 6 i denna del, 1990/91:Sk812 i denna
del och 1990/91:Sk804 hos regeringen begär förslag om ändrade
ersättningsregler i enlighet med vad utskottet anfört.
39. Ersättning för kostnader i skatteprocess efter
överklagande av det allmänna (mom. 45)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),
Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och
Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "De nyss" och slutar med "aktuella motionsyrkandena"
bort ha följande lydelse:
Också om den skattskyldige förlorar helt eller delvis bör
enligt utskottet ersättning kunna utgå. Ersättningens storlek
bör i dessa fall bedömas med hänsyn till den skattskyldiges
behov av hjälp och till målets omfattning och komplexitet. Har
t.ex. det allmänna anfört besvär i syfte att forma praxis bör
full ersättning utgå.
Ersättning bör också utgå när målet avser besvär som det
allmänna anfört över ett beslut i första instans. Vidare kan det
ifrågasättas om inte motsvarande regel bör gälla för den
enskildes kostnader i kammarrätt och regeringsrätt när det
allmänna fört målet vidare till dessa instanser.
Enligt utskottets uppfattning bör regeringen få i uppdrag att
skyndsamt återkomma med ett förslag med angiven utformning.
Utskottet tillstyrker därför motionerna Sk811 och Sk636 i denna
del.
dels att moment 45 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
45. beträffande ersättning för kostnader i skatteprocess
efter överklagande av det allmänna
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande
7 och 1990/91:Sk636 yrkande 6 i denna del hos regeringen begär
förslag om ändrade ersättningsregler i enlighet med vad
utskottet anfört.
40. Lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa
uppdragsersättningar (mom. 48)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Karl-Gösta Svenson (m),
Rolf Kenneryd (c) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "Utskottet avstyrkte" och slutar med "denna del" bort
ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är tiden sedan länge mogen att
avskaffa den särskilda uppgiftsskyldighet som ålades småhusägare
och lägenhetsinnehavare hösten 1982 och som alltsedan dess
utsatts för kritik från alla håll. Utskottet anser att det är
orimligt att kräva att personer som i allmänhet saknar praktisk
erfarenhet som arbetsgivare skall lämna uppgifter i sina
självdeklarationer om företag, hantverkare eller andra
uppdragstagare av skilda slag som de anlitat. Det är inte heller
rimligt att de som äger en vanlig bostad skall kunna åläggas
betalningsansvar för en uppdragstagares skatteskulder. Dessutom
ifrågasätter utskottet om reglerna över huvud taget har haft
någon nämnvärd effekt då det gällt att motverka förekomsten av
s.k. grå arbetskraft. En särskild lag om avdrags- och
uppgiftsskyldighet behövs enligt utskottets mening inte heller
med tanke på de bestämmelser om när kontrolluppgift skall lämnas
som redan finns och som innebär skyldighet att lämna sådan
uppgift så fort ett anställningsförhållande uppkommit.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att den särskilda
lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet beräffande vissa
uppdragsersättningar bör avskaffas omedelbart. Utskottet
tillstyrker följaktligen motion Sk811 i denna del och motion
Sk803.
dels att moment 48 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
48. beträffande lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet
beträffande vissa uppdragsersättningar
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande
20 och 1990/91:Sk803 antar följande
Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1982:1106) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar
Härigenom föreskrivs att lagen (1982:1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar skall
upphöra att gälla.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1991.
41. Bevissäkringslagen (mom. 49)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),
Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och
Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "motion Sk813"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är
principiellt fel att skattemyndigheterna med tvång får bereda
sig tillträde till privata utrymmen. Enligt utskottets
uppfattning bör det i de flesta fall vara tillräckligt med ett
vitesföreläggande mot de deklarations- och uppgiftsskyldiga som
inte är misstänkta för brott och som vägrar att lämna från sig
material för granskning för att förmå dem att göra detta.
Möjligen kan det i några fall då det visar sig att detta inte
räcker till vara befogat att låta skattemyndigheterna efter
prövning av domstol och via handräckning av kronofogdemyndighet
få tillgång till önskat material. Vid misstanke om skattebrott
bör de regler som gäller för genomförande av husrannsakan vara
tillräckliga som säkerhetsåtgärd. Utskottet tillstyrker således
yrkandet i de berörda motionerna att bevissäkringslagen upphävs.
dels att moment 49 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
49. beträffande bevissäkringslagen
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande
12, 1990/91:Sk636 yrkande 2 och 1990/91:Sk813 antar följande
Förslag till
Lag om upphävande av bevissäkringslagen (1975:1027) för
skatte- och avgiftsprocessen
Härmed föreskrivs att bevissäkringslagen (1975:1027) för
skatte- och avgiftsprocessen skall upphöra att gälla.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1991.
42. Lagen mot skatteflykt (mom. 50)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c),
Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och
Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Riksdagen beslutade" och slutar med "aktuell del"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning uppfyller lagen mot skatteflykt
i sin nuvarande utformning inte ens elementära krav på
rättssäkerhet. De skattskyldiga har till följd av lagens
generella utformning inte någon möjlighet att förutse dess
tillämplighet vid olika förhållanden. En lagstiftning av det
slaget leder till olikformighet i den praktiska tillämpningen.
Den är alltså inte minst från rättvisesynpunkt oacceptabel.
Utskottets slutsats är att man nu bör avskaffa
generalklausulinstitutet. Med det anförda tillstyrker utskottet
motionerna Sk811, Sk636 och Sk823 såvitt nu är i fråga.
dels att moment 50 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
50. beträffande lagen mot skatteflykt
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande
5, 1990/91:Sk636 yrkande 4 och 1990/91:Sk823 antar följande
Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1980:865) mot skatteflykt
Härigenom föreskrivs att lagen (1980:865) mot skatteflykt
skall upphöra att gälla.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1991.
43. "Legal nödbroms" m.m. (mom. 51)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m),
Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "följaktligen
motionerna" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar de i motionerna Sk811 och Sk636 framförda
uppfattningarna att de mycket svåröverskådliga och svårtolkade
svenska skattereglerna behöver kompletteras med en omvänd
generalklausul i syfte att förhindra att skattskyldiga på grund
av lagstiftningens bristande utformning utsätts för en
beskattning som är oskälig och som inte står i överensstämmelse
med lagstiftningens grunder och en möjlighet till inhibition i
tillämpningen. Regeringen bör snarast möjligt återkomma till
riksdagen med förslag om hur en sådan regel bör utformas. Med
det anförda tillstyrker utskottet de aktuella motionerna i
berörda delar. Härigenom stärks rättssäkerheten, vilket
tillgodoser syftet även med motion Sk814.
dels att moment 51 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
51. beträffande "legal nödbroms" m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk811 yrkande
3 och 1990/91:Sk636 yrkande 5 och med anledning av 1990/91:Sk814
hos regeringen begär förslag i enlighet med vad utskottet
anfört.
44. Översyn av skattelagstiftningen (mom. 52)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "anses tillgodosedd"
bort ha följande lydelse:
En förutsättning för ett förenklat deklarationsförfarande är
att också skattelagstiftningen så långt som möjligt förenklas.
Som anförs i motion Sk811 bör regeringen därför föranstalta om
en översyn av skattelagstiftningen i syfte att skapa klara och
entydiga regler samt snarast förelägga riksdagen förslag med
anledning av denna. Utskottet tillstyrker således motionen i
denna del.
dels att moment 52 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
52. beträffande översyn av skattelagstiftningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk811 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Ärendet såvitt avser taxeringsfrågor, uppbördsfrågor,
betalningssäkringsfrågor och övriga frågor (mom. 9--52)
Lars Bäckström (v) anför:
I ärendet behandlas förutom anslagen till RSV ett stort antal
motioner från den allmänna motionstiden i år om taxeringsfrågor,
uppbördsfrågor och andra närliggande frågor. Vänsterpartiet har
tidigare redovisat sin uppfattning i dessa frågor och i skilda
sammanhang lagt fram de förslag som partiets ståndpunkt lett
fram till. Huvuddelen av de yrkanden som behandlas i
föreliggande betänkande har för mycket kort tid sedan behandlats
av riksdagen. Med tanke på detta har vänsterpartiet till detta
betänkande fogat ett begränsat antal reservationer. Vi vidhåller
dock förut redovisade ståndpunkter bl.a. vad gäller moment 28,
Uppdragsgivares betalningsansvar för uppdragstagares skatter och
avgifter.
2. Taxering i första instans (mom. 9)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:
Centern har tidigare redovisat sitt ställningstagande i fråga
om hur taxeringsarbetet i första instans bör vara organiserat.
Centerns ståndpunkt, som delvis sammanfaller med reservation 6,
går i huvudsak ut på följande.
Skattenämnderna bör ha fasta medlemmar valda för en
mandatperiod i taget. Ordförande och vice ordförande bör vara
lekmän. Det bör endast finnas en ordförande och en vice
ordförande. På dessa bör ställas särskilt höga krav beträffande
insikt i skattefrågor. Posterna bör vara arvoderade.
Tjänstemännen i skattemyndigheten bör endast fungera som
föredragande utan rösträtt. Skattemyndighetens chef bör ej kunna
fungera som ordförande i skattenämnd. Denne bör således heller
inte tillfälligt kunna träda in som ordförande i skattenämnden.
Nämnden bör vara beslutsför då ordförande och minst fem övriga
ledamöter är närvarande.
Vi avser att även i fortsättningen arbeta för ett system
enligt dessa riktlinjer. Vi kommer att i lämpligt sammanhang
lägga fram de förslag som vi finner motiverade.
3. Behörigheten att besluta om eftertaxering (mom.10)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:
Enligt vår mening kan man i och för sig anföra att det
förhållandet att eftertaxeringsinstrumentet genom de nyligen
genomförda lagändringarna närmat sig omprövningsinstitutet
medfört att skattemyndigheten bör få kunna besluta om
eftertaxering som första instans. Reglernas komplexitet och de
risker som ligger i att skattemyndighetens tjänstemän kan få
anledning att pröva kvaliteten på den egna granskningsinsatsen
motiverar dock enligt vår mening att skattemyndighetens
tjänstemän ej ensamma skall kunna fatta beslut om eftertaxering.
Ett beslut om eftertaxering bör vara förankrat bland de
förtroendevalda lekmännen. Enligt vår bedömning bör därför
skattenämnden kunna fatta beslut om eftertaxering i första
instans. Vi återkommer i lämpligt sammanhang med förslag härom.
4. Eftertaxering vid oriktig uppgift och skattetillägg (mom.
16 och 18)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anför:
Som framgår av fp:s kommittémotion bör eftertaxering inte få
tillgripas om den skattskyldige lämnat de uppgifter som, enligt
vad han rimligen kunnat inse, bort lämnas. I den mån
skattemyndigheten underlåtit att inom ramen för sitt
taxeringsarbete utreda den aktuella skattefrågan bör i princip
någon möjlighet till eftertaxering inte föreligga. Också när det
gäller skattetillägg bör enligt vår mening hänsyn kunna tas till
omständigheterna i varje enskilt fall, dvs. att lagen ges en mer
flexibel tillämpning.
Vi förutsätter att de överväganden som för närvarande pågår
inom finansdepartementet utmynnar i förslag med denna
inriktning. Då resultatet av övervägandena är att vänta inom
kort avstår vi nu från att ställa något formellt yrkande, men vi
förbehåller oss att senare återkomma med våra förslag till
riksdagen i dessa frågor.
5. Taxeringsrevision (mom. 19)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anför:
Enligt vår mening uppfyller inte reglerna om generella
taxeringskontroller elementära rättssäkerhetskrav. Vi måste
naturligtvis ha en fungerande skattekontroll, men att som nu få
göra taxeringsrevision i form av generella kontroller hos varje
bokföringsskyldig innebär att det är fritt fram att kontrollera
handlingar hos vem som helst, när som helst, så fort
granskningen kan sättas i samband med deklarationsskyldigheten.
Taxeringsrevision kan nu ske planlöst hos exempelvis
privatpraktiserande läkare, advokater, revisorer, banker och
andra, vilkas verksamhet normalt omfattas av sträng sekretess.
Skattemyndigheterna behöver inte heller när taxeringsrevision
utförs uppge namnet på den person som är utsatt för revisionen.
Detta innebär att den som blir föremål för revision (som inte är
den granskade) inte känner till vad granskningsmannen söker
efter, inte kan bedöma om det granskningsmannen vill se är
relevant för revisionen och därför inte heller kan bedöma hur
vederbörande utnyttjar sina befogenheter.
Dessa regler bör enligt vår mening ändras. Med hänsyn till
pågående utredningsarbete på området avvaktar vi med att ställa
yrkanden härom till dess att resultatet av denna utredning
föreligger.
6. Preliminär B-skatt och ö-skatteränta vid B-skatt (mom. 20
och 26)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:
Genom konjunkturläget och den för exempelvis jordbruket ovissa
situationen för närvarande är det sannolikt att
inkomstökningarna detta år blir lägre än tidigare. Med hänsyn
härtill och till skattesänkningen för innevarande års inkomster
hade det enligt vår mening varit motiverat att minska eller
åtminstone inte höja uttaget även på den preliminära B-skatten.
Vi förutsätter att regeringen har sin uppmärksamhet riktad på
detta förhållande och att den lägger fram de förslag som kan
vara påkallade för att komma till rätta med icke avsedda problem
till följd av B-skattesystemet i dess nuvarande utformning. Vi
avser att i annat sammanhang återkomma till denna fråga.
7. Anstånd vid studier (mom. 22)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson och Nils Fredrik Aurelius
(alla m) anför:
Vi anser i och för sig att det är befogat att införa en
möjlighet att medge anstånd för studerande som efter avslutade
studier -- som delvis finansierats med tillfälliga arbeten --
nyss börjat förvärvsarbeta, såsom yrkats i motion Sk820. Det
finns emellertid också andra kategorier som med fog borde kunna
påkalla anstånd med sina skatteinbetalningar. Problemet löses
enligt vår mening bäst genom att ge anståndsreglerna den
generösa utformning som föreslås i motion Sk811.
8. Vissa övriga uppbördsfrågor (mom. 29)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:
Vi instämmer delvis i reservanternas uppfattning som på någon
punkt sammanfaller med vad centern tidigare har yrkat. Vi
ställer oss således bakom förslaget att omprövningsbeslut till
enskilds nackdel bör få ske senast sex månader efter utgången av
aktuellt uppbördsår eller -- i fråga om sociala avgifter -- tolv
månader efter utgiftsåret. Vi avser att i lämpligt sammanhang
återkomma med förslag härom.
9. Ersättningsberättigade skador (mom. 39)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m),
Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anför:
I princip anser vi att all skada som den enskilde drabbats av
på grund av ett felaktigt beslut om betalningssäkring bör
ersättas. Den nuvarande begränsningen till ren förmögenhetsskada
bör därför ändras. Ett ställningstagande av riksdagen till hur
gränsen skall dras och vilka skador som bör ersättas bör dock
anstå till dess att skadeståndsansvarskommittén redovisat
resultatet av sitt arbete. På grund härav avstår vi för
närvarande från att ställa något yrkande.
10. Ett centralt koncernregister (mom. 47)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Karl-Gösta Svenson (m),
Leif Olsson (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anför:
Efter vidtagna lagstiftningsåtgärder i höstas avseende
skyldighet för dotterföretag att i självdeklaration lämna vissa
uppgifter om moderföretaget är det enligt regeringen inte längre
aktuellt med någon ytterligare utbyggnad av registreringen av
koncernförhållanden. Vi utgår från att tanken på ett
koncernregister av den karaktär RSV föreslagit nu definitivt har
avförts och inte aktualiseras igen i framtiden.