I betänkandet behandlas fyra motioner med yrkanden om
lättnader i bestämmelserna om rätt för utlänningar att arbeta i
Sverige under kortare eller längre tid. Utskottet avstyrker
motionerna med hänvisning till att överväganden pågår inom
regeringskansliet om hur riktlinjer och kriterier för
arbetskraftsinvandringen skall kunna förändras.
Motionerna
1989/90:Sf299 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om angelägenheten av att utländska
tandläkarstuderande i Sverige som efter avlagd examen vill verka
här också tillåts göra detta.
1989/90:Sf605 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbetstillstånd till utländsk
arbetskraft.
1989/90:Sf634 av Marianne Jönsson och Ingbritt Irhammar (c)
vari yrkas att riksdagen begär att regeringen skall vidta de
förändringar i utlänningsförordningen (1989:547) beträffande
feriearbetstillstånd m.m. som behandlas i motionen.
1989/90:Sf643 av Åsa Domeij m.fl. (mp) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i
utlänningslagen, så att rätt att befinna sig i Sverige
automatiskt ger rätt till arbetstillstånd.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:U547.
Utskottet
Bestämmelser om rätten för utlänningar att vistas i och ha
anställning i Sverige finns i utlänningslagen (1989:529) och i
utlänningsförordningen (1989:547).
Med undantag för nordiska medborgare måste en utlänning ha
uppehålls- och arbetstillstånd för att arbeta i Sverige.
Tillstånd utfärdas av statens invandrarverk (SIV).
Arbetsmarknadsverket (AMS) beslutar om riktlinjer för
bedömningen av ärenden om arbetstillstånd, och AMS och SIV har
träffat överenskommelser om olika yrkesgrupper som kan tillåtas
arbetskraftsinvandra.
SIV skall i arbetstillståndsärenden samråda med
länsarbetsnämnden, om ansökan i ärendet inte skall avslås.
Sådant samråd anses dock ha skett om SIV följt AMS riktlinjer.
I vissa fall gäller undantag från kravet på arbetstillstånd.
Detta kan vara fallet vid arbete under kortare vistelser om
högst tre månader för vissa yrkesutövare och för sådana
utländska studerande som beviljats uppehåll i Sverige för
studier och arbetar under tiden den 15 maj-- den 15 september.
Arbetstillstånd ges för viss tid och får avse ett visst slag
eller vissa slag av arbete och förenas med de övriga villkor som
behövs.
Den utomnordiska arbetskraftsinvandringen har varit reglerad
under de senaste decennierna i enlighet med de riktlinjer för
den samlade invandrarpolitiken som riksdagen antog år 1968
(prop. 1968:142, SU 1968:196, rskr. 405) och som sedan i
tillämpliga delar senast fastställts vid 1983/84 års riksmöte
(prop. 1983/84:144, SfU30, rskr. 410). Riktlinjerna förutsätter
en reglering av den utomnordiska arbetskraftsinvandringen, dels
därför att invandrarna skall ges möjlighet att leva under samma
betingelser som befolkningen i övrigt, dels därför att
möjligheterna till sysselsättning för kvinnorna, de äldre och de
handikappade inte får försämras genom oreglerad invandring.
Uppkommande arbetskraftsbehov skall därför i första hand fyllas
genom utnyttjande av de arbetsmarknadspolitiska medel som står
till buds innan tillstånd till arbetskraftsinvandring ges.
Prövningen av arbetskraftsbehovet skall ske i ett långt
perspektiv och utländsk arbetskraft får inte användas som en
regulator av arbetskraftstillgången. Dessutom förutsätts att
AMS, efter hörande av arbetsmarknadens parter, ger allmänna
riktlinjer för tillståndsärendenas bedömning med hänsyn till
läget på arbetsmarknaden.
I proposition 1983/84:144 anförde föredragande statsrådet att
det mot bakgrund av den dittillsvarande utvecklingen och den
dåvarande sysselsättningssituationen saknades anledning att
räkna med något egentligt behov för Sveriges del av
arbetskraftsinvandring under överskådlig tid. Det var angeläget
att här i landet bosatta arbetssökande samt nordbor i första
hand tillgodoses när arbetstillfällen finns. Hon ansåg därför
att arbetskraftsinvandring i fortsättningen borde tillåtas
endast i undantagsfall och sedan det genom arbetsförmedlingens
aktiva medverkan har visat sig att ett uppkommet
arbetskraftsbehov inte kan tillgodoses genom arbetskraft som
finns i Sverige. Som undantag från principen att utomnordisk
arbetskraftsinvandring inte bör vara tillåten nämns i
propositionen främst nyckelfunktioner inom industrin och
näringslivet i övrigt samt inom vissa andra samhällsområden.
Vidare nämns personer som behövs för kvalificerad forskning,
produktutveckling eller introduktion av en ny teknologi, liksom
inom det kulturella området. Även andra undantag bör enligt
propositionen kunna göras under särskilda förhållanden.
I motion 1989/90:Sf605 yrkande 11 av Carl Bildt m.fl. anför
motionärerna att mot bakgrund av att Europa på sikt blir en
öppen arbetsmarknad för alla dess invånare bör Sverige visa
större öppenhet än i dag, när det gäller att bevilja tillstånd
för utländsk arbetskraft. Motionärerna anser att den nuvarande
inställningen till sådan invandring är alltför restriktiv. Den
mer generösa inställning som motionärerna förespråkar bör
tillämpas både i sådana sammanhang då den har betydelse för att
avhjälpa dagens brist på arbetskraft, men också om sådan brist
inte uttryckligen kan påvisas. Dessutom bör utländsk arbetskraft
välkomnas för t.ex. visst säsongarbete. Motionärerna
understryker också att en positiv svensk inställning till
arbetskraft från de östeuropeiska länderna kan utgöra en god
hjälp till självhjälp för att bygga upp dessa länder och deras
ekonomi. Motionärerna begär därför ett tillkännagivande till
regeringen om att det skall vara möjligt för utländska
medborgare att erhålla arbetstillstånd i Sverige.
Förutsättningen för tillståndet skall vara att arbete är ordnat
innan det ges, och tillståndet skall kunna vara av såväl
permanent som tillfällig natur. Om tillståndet är tillfälligt
skall det åligga arbetsgivaren att garantera kostnaderna för
återresan då tillståndet går ut. Uppehållet i Sverige skall inte
heller kunna anföras som skäl för anknytning till Sverige.
I tre andra motioner tas upp frågor om tillstånd att arbeta i
Sverige i mer speciella situationer. Gullan Lindblad m.fl. begär
i motion 1989/90:Sf299 yrkande 1 ett tillkännagivande om
angelägenheten av att utländska tandläkarstuderande i Sverige,
som efter avlagd examen vill verka här, också tillåts göra
detta. Marianne Jönsson och Ingbritt Irhammar anför i motion
1989/90:Sf634 att antalet ansökningar om feriearbetstillstånd
ökar markant för varje sommar, och SIV har haft stora
svårigheter att uppnå en snabb och effektiv handläggning av
bl.a. dessa tillstånd. Motionärerna anser att det inte är
motiverat att avsätta så stora resurser som sker för att
behandla feriearbetstillstånden, och de begär ett
tillkännagivande om att regeringen skall undanta feriearbete och
säsongarbete inom trädgårdsnäringen från kravet på
arbetstillstånd. Åsa Domeij m.fl. begär i motion 1989/90:Sf643
yrkande 3 ett tillkännagivande om att regeringen skall lägga
fram förslag till ändring av utlänningslagen så att de, som har
rätt att uppehålla sig i Sverige som turister, också skall få
rätt att lönearbeta.
Enligt vad utskottet erfarit pågår för närvarande en
kartläggning av arbetskraftsinvandringen inom en arbetsgrupp i
arbetsmarknadsdepartementet. I detta arbete, som avser såväl
långtids- som korttidsanställningar, ingår också att överväga
hur riktlinjer och kriterier för arbetskraftsinvandringen skall
kunna förändras. Arbetet i den del det avser
korttidsanställningar har nyligen redovisats i en promemoria,
som remissbehandlas. I promemorian föreslår arbetsgruppen att de
nuvarande olika tillståndsformerna för kortare tids arbeten slås
samman till en tillståndstyp, säsongarbetstillstånd. Det nya
förenklade tillståndet skall endast innefatta ett begränsat
antal tillståndskriterier och göras mer generellt. Vidare
föreslås att den nya tillståndstypen handhas av
länsarbetsnämnderna i stället för av SIV.
Utskottet anser att resultatet av det pågående arbetet i
regeringskansliet bör avvaktas. Motionerna Sf299 yrkande 1,
Sf605 yrkande 11 och Sf634 bör därför inte föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida.
Vad särskilt avser den i motion Sf643 yrkande 3 väckta frågan
om en generell rätt för turister att lönearbeta anser utskottet
att önskemål från utländska ungdomars sida att arbeta i Sverige
under en så kort tidrymd som högst tre månader även
fortsättningsvis bör beaktas inom ramen för tillstånden för
kortare tids arbeten, och utskottet avstyrker bifall till
motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande arbetstillstånd för utländsk arbetskraft
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sf605 yrkande 11,
res. 1 (m)
3. beträffande feriearbetstillstånd att riksdagen avslår
motion 1989/90:Sf634,
res. 3 (m, c)
4. beträffande arbetstillstånd för turister att
riksdagen avslår motion 1989/90:Sf643 yrkande 3.
Stockholm den 23 oktober 1990
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Doris Håvik
Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Ulla
Johansson (s), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Lena
Öhrsvik (s), Margit Gennser (m), Nils-Olof Gustafsson (s),
Ingegerd Elm (s), Margareta Persson (s), Barbro Sandberg (fp),
Rune Backlund (c), Margó Ingvardsson (v), Ragnhild Pohanka (mp),
Maud Björnemalm (s), Christina Pettersson (s) och Bertil Persson
(m).
Reservationer
1. Arbetstillstånd för utländsk arbetskraft och utländska
tandläkarstuderande (mom. 1 och 2)
Gullan Lindblad, Margit Gennser och Bertil Persson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar
med "Utskottet anser" och slutar med "riksdagens sida." bort ha
följande lydelse:
Integrationsarbetet inom den europeiska gemenskapen innefattar
borttagande av gränser och hinder för människors möjligheter att
bo och arbeta även i andra länder än i sina egna hemländer.
Större delen av Europa blir på sikt en öppen arbetsmarknad för
alla sina invånare. Bl.a. mot denna bakgrund anser utskottet att
Sverige bör visa större öppenhet än i dag då det gäller att
bevilja arbetstillstånd för utländsk arbetskraft. Denna mer
generösa inställning bör tillämpas i sådana sammanhang då den
har betydelse för att avhjälpa dagens brist på arbetskraft,
särskilt utbildad sådan, men den bör också kunna tillämpas när
brist på arbetskraft inte uttryckligen kan påvisas. Dessutom bör
utländsk arbetskraft välkomnas för t.ex. visst säsongarbete. En
generös inställning kan också få en stor betydelse för de
östeuropeiska länderna och utgöra en god hjälp till självhjälp
för att bygga upp dessa länder och deras ekonomi. Utskottet
delar därför uppfattningen i motion Sf605 att det skall vara
möjligt för utländska medborgare att erhålla såväl permanent som
tillfälligt arbetstillstånd i Sverige om arbete är ordnat innan
tillståndet ges. Om arbetstillståndet är tillfälligt skall det
åligga arbetsgivaren att garantera kostnaderna för återresan då
tillståndet går ut. Uppehållet i Sverige skall inte heller kunna
anföras som skäl för anknytning till landet.
I likhet med vad som framhållits i motion Sf299 anser
utskottet vidare att det är angeläget att utländska
tandläkarstuderande i Sverige, som efter avlagd examen vill
verka här i riket, får möjlighet att göra detta.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att momenten 1 och 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelser:
1. beträffande arbetstillstånd för utländsk arbetskraft
att riksdagen
med bifall till motion 1989/90:Sf605 yrkande 11 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande utländska tandläkarstuderande att
riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sf299 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Feriearbetstillstånd (mom. 3)
Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m),
Rune Backlund (c) och Bertil Persson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar
med "Utskottet anser" och slutar med "riksdagens sida." bort ha
följande lydelse:
Sedan sommaren 1977 gäller att utländska ungdomar som
feriearbetar i Sverige måste ha arbetstillstånd. Sådant
tillstånd måste sökas och beviljas före inresan. Eftersom
antalet ansökningar om feriearbetstillstånd har ökat markant
varje sommar har SIV haft stora svårigheter att uppnå en snabb
och effektiv handläggning av bl.a. dessa ärenden och fått
avsätta stora resurser för ändamålet. Utskottet anser i likhet
med motionärerna i motion Sf634 att en så omfattande
handläggning inte är motiverad och att feriearbete och arbete
inom trädgårdsnäringen bör undantas från kravet på
arbetstillstånd. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
3. beträffande feriearbetstillstånd
att riksdagen
med bifall till motion 1989/90:Sf634 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Ragnhild Pohanka (mp) anför:
I motion Sf643 har begärts förslag till ändring i
utlänningslagen, så att rätt att befinna sig i Sverige
automatiskt ger rätt till arbetstillstånd. Motivet härför är
främst att under den tid som man kan vistas som turist i ett
land underlätta för personer som inte har så gott om pengar,
t.ex. ungdomar, att komma ut i världen och uppleva andra
kulturer.
Utskottet anser att önskemål från utländska ungdomars sida att
arbeta i Sverige under en så kort tidrymd som högst tre månader
även fortsättningsvis bör beaktas inom ramen för tillstånden för
kortare tids arbeten. Med hänsyn till det arbete som pågår i
regeringskansliet med att förenkla denna tillståndsgivning har
jag för för närvarande inget yrkande med anledning av motion
Sf643.