I betänkandet behandlar utskottet proposition 1990/91:53
om lag om folkbokföringsregister, m.m. och de motioner som
har väckts med anledning av denna.
Utskottet tillstyrker propositionen med vissa justeringar.
I anslutning till behandlingen av en motion (fp) förespråkar
utskottet att riksskatteverket för närvarande inte skall ha
registeransvar för det centrala referensregister som avses
bli inrättat. Vidare finner utskottet att medborgarskap inte
bör få användas som sökbegrepp i ett lokalt
folkbokföringsregister och tillstyrker därmed ett
motionsyrkande (fp). Slutligen föreslår utskottet med
anledning av ett motionsyrkande (fp) att en bestämmelse om
gallring av folkbokföringsregistren förs in i registerlagen.
Vid betänkandet har fogats 19 reservationer (m, fp, c, mp)
och sex särskilda yttranden (m, fp, c).
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition
1990/91:53 att riksdagen antar de vid propositionen fogade
förslagen till
1. lag om folkbokföringsregister,
2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).
Regeringen bereder vidare riksdagen tillfälle att ta del
av vad som i propositionen anförts om den nya
folkbokföringsorganisationen.
I propositionen läggs fram förslag till en lag om de
register för folkbokföringsverksamheten som fr.o.m. den 1
juli 1991 skall föras med hjälp av automatisk databehandling
(ADB). Ett lokalt register skall finnas för varje lokalt
skattekontors verksamhetsområde och ett centralt
referensregister för hela riket.
Lagförslaget innehåller bestämmelser om registrens
ändamål, registeransvar, registerinnehåll, terminalåtkomst
och utlämnande av uppgifter på ADB-medium samt sökbegrepp
m.m.
I propositionen anges också hur arbetsuppgiften att svara
för folkbokföringen skall inordnas i skattemyndigheternas
organisation, hur de allmänna försäkringskassorna skall
medverka i arbetet med folkbokföringen och hur ADB-stödet
för verksamheten skall vara uppbyggt.
Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran.
Lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
1990/91:Sk22 av Inger Hestvik och Inga-Britt Johansson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om tillgängligheten till
folkbokföringsregistren.
1990/91:Sk23 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts beträffande åtskillnad av
folkbokföringsverksamheten från skattekontorens verksamhet i
övrigt,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär
att pastorsexpeditionerna i Svenska Kyrkan i stället för
försäkringskassorna kan medverka i folkbokföringsarbetet i
enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen avslår proposition 1990/91:53 vad avser
införandet av ett centralt referensregister inom
folkbokföringen,
4. att riksdagen hos regeringen begär en snabb översyn av
sekretess- skyddet inom folkbokföringen i enlighet med vad i
motionen anförts.
1990/91:Sk24 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av en central
folkbokföringsmyndighet.
1990/91:Sk25 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1990/91:53,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, avslår
regeringens förslag att ge riksskatteverket registeransvar
för det centrala folkbokföringsregistret,
3. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar att 12
§ första stycket i lag om folkbokföringsregister får
följande lydelse: "I ett lokalt folkbokföringsregister får
som sökbegrepp användas uppgifter som avses i 6 § första
stycket 1--4 och 7--8 med undantag för uppgift om
adoption.",
4. att riksdagen beslutar lägga ned den kommersiella delen
av statens person- och adressregister (SPAR) samt statens
person- och adressregisternämnd.
1990/91:Sk26 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lösning
av sårbarhets- och säkerhetsfrågorna med anledning av lag om
folkbokföringsregister,
2. att riksdagen beslutar att gallring ur
folkbokföringsregistret skall lagregleras i enlighet med vad
i motionen anförts,
3. att riksdagen beslutar att postadress inte skall
förekomma i folkbokföringsregistret i de fall den är annan
än folkbokföringsadress,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om särskild sekretessprövning.
1990/91:Sk27 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1990/91:53 om lag om
folkbokföringsregister,
2. att riksdagen, vid bifall på yrkande 1 och till följd
härav, som sin mening ger regeringen till känna att
förberedelserna för folkbokföring med hjälp av automatisk
databehandling vid skattekontor och försäkringskassor bör
avbrytas,
3. att riksdagen, vid bifall på yrkande 1, som sin mening
ger regeringen till känna att folkbokföringen bör ske i
lokala folkbokföringsmyndigheter,
4. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1--3, som sin
mening ger regeringen till känna att reformen bör uppskjutas
så att den fortsatta folkbokföringen, anställningsprocessen
och datorinköpen inte sker i oreda,
5. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1--3, som sin
mening ger regeringen till känna att en alternativ
organisation med datorisering vid pastorsexpeditionerna bör
utredas,
6. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1--3, hos
regeringen begär förslag till ändring av datalagen med
innebörden att försäljning av personuppgifter från
folkbokföringsregister ej tillåts,
7. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1--3, hos
regeringen begär en fullständig lägesredovisning av
reformen.
1990/91:Sk28 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1990/91:53,
2. att riksdagen beslutar att upphäva beslutet enligt
proposition 1986/87:258, SkU 1987/88:2, rskr. 2 om ny
organisation för folkbokföringen i enlighet med vad i
motionen anförts.
1990/91:Sk29 av Marianne Stålberg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om försäkringskassornas medverkan i
folkbokföringsarbetet.
Yttranden från andra utskott
Konstitutionsutskottet och kulturutskottet har yttrat sig
över proposition 1990/91:53 jämte motioner. Yttrandena
(1990/91:KU4y och 1990/91:KrU2y) har fogats som bilaga 1 och
bilaga 2 till betänkandet.
Utskottet
Inledning
Nuvarande folkbokföring sker i två former, nämligen dels
som kyrkobokföring, dels som mantalsskrivning.
Kyrkobokföringen utförs löpande hos pastorsämbetena.
Mantalsskrivningen sker årligen och ombesörjs av en lokal
skattemyndighet (fr.o.m. den 1 januari 1991 ett lokalt
skattekontor, se i det följande). Syftet med
mantalsskrivningen är bl.a. att man skall kunna kontrollera
kyrkobokföringen och bereda möjlighet till rättelser.
Riksdagen fattade hösten 1987 ett principbeslut om en ny
organisation för folkbokföringen (prop. 1986/87:158, SkU
1987/88:2, rskr. 2). Regeringens förslag om att ansvaret för
den löpande folkbokföringen skulle föras över från
pastorsämbetena till de lokala skattemyndigheterna antogs av
riksdagen med det tillägget att de allmänna
försäkringskassorna borde ges en aktiv roll i
folkbokföringsarbetet i enlighet med vad riksdagen hade
uttalat. Verksamhetsmässiga skäl talade för att den löpande
folkbokföringen borde handhas av en borgerlig myndighet,
ansåg riksdagen. Våren 1988 avslog riksdagen motioner som
gick ut på att riksdagsbeslutet skulle rivas upp (SkU
1987/88:32).
Organisationskommittén för folkbokföringen presenterade i
februari 1990 sitt delbetänkande (SOU 1990:18) Lag om
folkbokföringsregister m.m. I detta lades konkreta förslag
fram om den nya organisationen för folkbokföringen och därav
föranledda ändringar beträffande datorisering,
integritetsskydd m.m. Den nu behandlade propositionen har
sin utgångspunkt i detta betänkande. Ytterligare en
kommitté, folkbokföringskommittén, lade i maj 1990 fram sitt
slutbetänkande (SOU 1990:50) Ny folkbokföringslag. Häri har
föreslagits nya regler i fråga om folkbokföringens
materiella innehåll, såsom moderniserade bosättningsregler,
beslutsfattande instanser och skydd mot personförföljelse. I
dessa frågor avser regeringen att förelägga riksdagen en
proposition under våren 1991.
Våren 1990 anvisade riksdagen 370 milj.kr. till vissa
åtgärder för genomförande av folkbokföringsreformen (prop.
1989/90:150, bil. 4, 1989/90:SkU33, rskr. 355). Anslaget
avser att täcka kostnader av engångsnatur för bl.a.
arbetet på att föra över information från de personakter som
hittills har använts inom kyrkobokföringen till de nya
datorbaserade folkbokföringsregistren. Samtidigt avslog
riksdagen motionsyrkanden om bl.a. genomförandet av reformen
och arkivhantering.
Regeringens nu framlagda proposition (1990/91:53) om lag
om folkbokföringsregister, m.m. innebär en precisering av
riksdagens tidigare beslut om att huvudmannaskapet för
folkbokföringen skall överföras från Svenska kyrkan till
skatteförvaltningen. Förslaget har anpassats till den nya
organisation inom förvaltningen som träder i kraft den 1
januari 1991 och som bl.a. innebär att de nuvarande lokala
skattemyndigheterna upphör som självständiga myndigheter och
övergår till att bli lokala skattekontor i en
skattemyndighet för varje län. Likaså har riksdagens beslut
om försäkringskassornas medverkan i folkbokföringen givits
en närmare utformning. Samtidigt föreslås -- likaledes i
linje med principbeslutet -- ett ökat ADB-stöd (automatisk
databehandling). Registerverksamheten avses bli reglerad i
en särskild lag med bestämmelser som syftar till skydd för
den enskildes integritet. Begreppet folkbokföring
introduceras som ersättning för de hittillsvarande begreppen
kyrkobokföring och mantalsskrivning.
Huvudmannaskap
Såsom har framgått i det föregående är förslaget i
propositionen att huvudmannaskapet för folkbokföringen
överflyttas från Svenska kyrkan till skatteförvaltningen
baserat på ett riksdagsbeslut hösten 1987. Riksdagen anförde
som ett skäl för sitt ställningstagande att den nya
organisationen skulle tillgodose de krav som bör ställas på
en snabb och säker folkbokföring och en förbättrad service
åt allmänheten. Vidare skulle de principiella
religionsfrihetsaspekter som rör organisationsfrågan
tillgodoses.
I tre motioner läggs förslag fram som har till syfte eller
får till effekt att riksdagens beslut från år 1987 i
organisationsfrågan rivs upp. Två av yrkandena går ut på att
ansvaret bör återföras till Svenska kyrkan. I motion Sk28 av
Görel Thurdin m.fl. (c) begärs uttryckligen ett upphävande
av riksdagens beslut. I motion Sk24 av Rune Rydén (m) yrkas
att ett en central myndighet skall inrättas, fristående från
de intressen som använder uppgifterna i sin egen verksamhet.
Detta förslag skulle således utesluta riksskatteverket som
central myndighet, vilket föreslås i propositionen. I motion
Sk27 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) krävs att
folkbokföringen skall utföras av lokala
folkbokföringsmyndigheter som, enligt motionärernas
uppfattning, skulle kunna utgöras av pastorsexpeditionerna
eller formellt avdelade enheter därav. Vidare krävs att en
alternativ organisation med datorisering av den
hittillsvarande verksamheten vid pastorsexpeditionerna skall
utredas.
Riksdagen har vid flera tidigare tillfällen avslagit
motioner med krav på att det av riksdagen fattade
principbeslutet borde upphävas. Vid den senaste behandlingen
våren 1990 hänvisade utskottet (1989/90:SkU33, s. 4) sålunda
till tidigare ställningstaganden, däribland det av riksdagen
godtagna (SkU 1987/88:32) betänkandet. I detta framhölls att
en rak och enhetlig organisation för folkbokföringen nu
borde tillskapas som -- i samarbete med andra myndigheter --
ger förutsättningar för en effektiv, rationell och
serviceinriktad verksamhet som kan tillgodose de anspråk som
i framtiden kommer att ställas på folkbokföringen.
Inte heller nu kan utskottet finna att vägande skäl har
lagts fram som motiverar ett ändrat ställningstagande i
principfrågan. Motionerna Sk24, Sk27 och Sk28, de båda
senare i berörd del, avstyrks med vad som här har sagts.
Medverkan i folkbokföringsverksamheten
I propositionen sägs (s. 10) att de allmänna
försäkringskassorna skall medverka i folkbokföringsarbetet.
Deras uppgift skall bestå i att lämna information till
allmänheten, tillhandahålla blanketter och hjälpa enskilda
med att upprätta anmälningar eller kontrollera anmälningar
som dessa har upprättat på egen hand.
Två motioner -- med olika inriktning -- tar upp frågan om
myndigheters medverkan i folkbokföringen. I den ena motionen
förespråkas pastorsexpeditionerna, i den andra de allmänna
försäkringskassorna.
I motion Sk23 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs att
regeringen skall lägga fram ett förslag som innebär att
pastorsexpeditionerna tillförs de uppgifter i
folkbokföringsarbetet som i den nu framlagda propositionen
föreslås ankomma på försäkringskassorna.
I frågan om huruvida försäkringskassorna eller
pastorsexpeditionerna borde medverka i folkbokföringsarbetet
erinrar utskottet om att riksdagen år 1987 -- efter att ha
tagit ställning i frågan om folkbokföringen skulle ske i
kyrkans eller statens regi -- hade att avgöra vilken statlig
förvaltning som borde tilldelas ansvaret,
skattemyndigheterna eller de allmänna försäkringskassorna.
När valet så föll på skatteförvaltningen uppkom frågan om
kassorna kunde medverka i arbetet för att vissa angelägna
syften skulle tillgodoses. Riksdagen godkände denna ordning
med skatteförvaltningen som ansvarig och de allmänna
försäkringskassorna som medverkande. Frågan om en blandning
mellan ansvaret i statens regi och medverkan i kyrkans regi
var däremot inte föremål för några närmare överväganden.
Inte heller i den nu föreliggande propositionen har en sådan
lösning aktualiserats eftersom den helt uppenbart inte var
förenlig med riksdagsbeslutet.
En ordning som inte heller har utretts gäller frågan om en
parallell medverkan från båda organisationerna. Det finns
enligt vad utskottet har erfarit inga formella hinder att
Svenska kyrkan -- vid sidan av kassorna -- lämnar samma
service som nu är föreslagen. Utskottet menar dock att en
organisation med tre olika förvaltningar inblandade i en
funktion skulle innebära fler olägenheter än fördelar.
Riksdagen avslog våren 1990 (1989/90:SkU33, s. 5) motioner
som har släktskap med den nu aktuella. Innebörden i dessa
var att svenska kyrkan även efter genomförandet av
folkbokföringsreformen skulle kunna utnyttjas för att på
entreprenad utföra uppgifter inom folkbokföringsreformen.
Utskottet kan inte finna att några nya omständigheter har
tillkommit som motiverar ett ändrat ställningstagande. Med
hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Sk23 i berörd del.
I motion Sk29 av Marianne Stålberg (s) begärs att
försäkringskassorna skall ges en aktivare roll än vad
regeringsförslaget innebär. Det s.k.
handläggningsalternativet förespråkas av motionären, som
emellertid anser att även ärenden som har initierats utan
personligt besök, dvs. genom telefon eller brev, borde kunna
handläggas av försäkringskassorna. Skulle detta förslag inte
vinna bifall bör hela frågan om kassornas medverkan
omprövas, menar motionären.
Vad gäller kravet på en medverkan från
försäkringskassornas sida i vad som skulle kunna rubriceras
som ett "utökat" handläggningsalternativ vill utskottet --
med instämmande i vad regeringen har uttalat i saken --
framhålla den betydande oklarhet som uppkommer när det
gäller kompetens och ansvar för de inblandade myndigheterna.
Som regeringen framhåller kan rättssäkerheten därvid komma
att sättas ur spel. Det nu framlagda förslaget om ett s.k.
förmedlingsalternativ synes, enligt vad utskottet kan finna,
stå i god överensstämmelse med de krav på snabbhet och god
service som riksdagen förutskickade vid tidigare
ställningstaganden. Samtidigt erinrar utskottet om att
personlig inställelse i samband med folkbokföringsärenden
krävs i endast mycket ringa omfattning. Motion Sk29 bör
enligt utskottets uppfattning inte föranleda någon åtgärd av
riksdagen, och den avstyrks därför.
Lag om folkbokföringsregister, m.m.
Tre motioner har väckts med yrkanden om avslag på
propositionen. I motion Sk25 av Kjell Johansson m.fl. (fp)
framhålls att propositionen om registerlag borde ha lagts
fram för samtidig behandling med propositionen med förslag
om de materiella reglerna om folkbokföringen. Ett flertal
skäl till kravet på avslag förs fram i motion Sk27 av Kjell
Dahlström m.fl. (mp). Motionärerna vänder sig emot att ett
av det offentliga samhällets mest decentraliserade nätverk
rivs ned vid ett genomförande av förslaget. De anser vidare
att pågående förberedelser för det tilltänkta systemet skall
avbrytas. I motion Sk28 av Görel Thurdin m.fl. (c) hävdas
att de skäl som centerpartiet har framfört vid riksdagens
tidigare behandling om en ändrad organisation fortfarande är
giltiga. Det nuvarande systemet ger arbetstillfällen i
sysselsättningssvaga områden, framhålls det bl.a.
Konstitutionsutskottet har lämnat synpunkter på frågan om
ordningen för lagstiftningen (se bilaga 1) och därvid anfört
bl.a. att det enligt utskottets mening självfallet hade
varit att föredra om folkbokföringslagen hade kunnat
behandlas samtidigt med folkbokföringsregisterlagen.
Folkbokföringskommitténs arbete kunde dock inte slutföras
förrän tre månader efter det att organisationskommitténs
betänkande lades fram, konstaterar utskottet. Detta har
medfört att det brustit i den tidsmässiga samordningen.
Enligt utskottets mening bör detta dock inte medföra att
tidpunkten för omorganisationen förläggs senare än riksdagen
bestämde år 1987. Konstitutionsutskottet tillstyrker bifall
till propositionen och avstyrker motion Sk25 yrkande 1.
Skatteutskottet instämmer i vad konstitutionsutskottet har
anfört. För att reformen skall kunna genomföras på ett
ändamålsenligt sätt har det varit nödvändigt att riksdagen
redan nu tar ställning i registerfrågan. Utskottet erinrar
också om att datainspektionen har lämnat ett tidsbegränsat
tillstånd för riksskatteverket att lägga upp register så att
nödvändiga förberedelser skall kunna genomföras. Någon
anledning till ändrad ståndpunkt finns inte. Såsom har
anförts i det föregående bör riksdagens tidigare beslut
ligga fast. Inte heller finner utskottet att övriga yrkanden
bör tillgodoses. Med hänvisning till vad som nu har sagts
avstyrker utskottet motionerna Sk25, Sk27 och Sk28 i här
behandlade delar.
Folkbokföringen i skatteförvaltningen
Regeringen anser (prop. s. 8) att all löpande
folkbokföringsverksamhet inom skattemyndigheten skall ske på
lokal nivå. Genom den reform i skatteorganisationen som
träder i kraft den 1 januari 1991 avses med lokal nivå
sålunda ett lokalt skattekontor.
I en motion behandlas folkbokföringens organisatoriska
inlemmande i skatteförvaltningen. Ett tillkännagivande till
regeringen om att folkbokföringen bör hållas klart skild
från skattekontorets övriga verksamhet begärs i motion Sk23
av Bo Lundgren m.fl. (m).
I propositionen tas särskilt frågan om gränsdragningen
mellan skatte- och folkbokföringsverksamheterna upp. Där
sägs (s. 10) att regeringen inte ser några principiella skäl
som gör det nödvändigt att i samtliga fall låta
gränsdragningen mellan dessa båda verksamhetsgrenar komma
till uttryck genom att i organisatoriskt hänseende föra dem
till skilda arbetsenheter. I sitt ställningstagande har
regeringen härvid vägt in den begränsning i terminalåtkomst
som föreslås, innebärande att ett lokalt skattekontor skall
ha terminalåtkomst endast till det lokala register som avser
kontorets verksamhetsområde.
Enligt datalagen (1973:289) krävs licens och -- i fråga om
integritetskänsliga uppgifter av visst slag -- dessutom
tillstånd av datainspektionen för att personregister skall
få inrättas och föras. För personregister, vars inrättande
beslutas av riksdagen eller regeringen, behövs emellertid
inte ett sådant tillstånd. Däremot skall ett yttrande
inhämtas från datainspektionen innan ett sådant beslut
fattas av statsmakterna för det fall att registret avses
innehålla känsliga uppgifter av angivet slag (2 a §
datalagen).
I sitt yttrande enligt 2 a § datalagen över
lagrådsremissen rörande de nu framlagda lagförslagen m.m.
(prop. bilaga 6) anknyter inspektionen till sitt remissvar
över organisationskommitténs betänkande. I detta hade
inspektionen förordat lokala folkbokföringsmyndigheter med
hänsyn till dels integritetsskyddet enligt sekretess- och
datalagarna, dels offentlighetsprincipen enligt
tryckfrihetsförordningen. Vid en jämförelse mellan detta
förslag och det som återfanns i lagrådsremissen säger sig
datainspektionen emellertid inte kunna finna någon större
skillnad. Efter att ha utvecklat sina skäl ytterligare anför
inspektionen att man inte har anledning att motsätta sig
förslaget i lagrådsremissen.
Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande (bilaga 1) till
skatteutskottet berört den organisatoriska utformningen --
såväl inom skattekontoret som mellan de olika kontoren
tillhörande samma skattemyndighet -- och de effekter härav
som uppkommer i fråga om integritetsskyddet.
Enligt konstitutionsutskottets mening innebär
propositionens förslag att behovet av integritet för den
enskilde och kravet på rationalitet och effektivitet har
fått en väl avvägd lösning.
Konstitutionsutskottet framhåller dock att det finns en
osäkerhet kring de praktiska konsekvenserna av att
folkbokföringen och beskattningen skall betraktas som skilda
verksamhetsgrenar oavsett om de ingår i samma
organisatoriska enhet. Mot bakgrund av denna osäkerhet
förutsätter utskottet att frågan följs med uppmärksamhet
inom regeringskansliet.
Skatteutskottet ansluter sig till vad
konstitutionsutskottet har uttalat och vill i likhet med
detta utskott betona det angelägna i att här aktualiserade
förhållanden noggrant bevakas. Med vad nu har sagts avstyrks
motion Sk23 i nu behandlad del.
ADB-stöd i folkbokföringen
I anslutning till frågan om datorisering av
folkbokföringen aktualiseras också frågor om systemets
säkerhet och sårbarhet. Regeringen bör lägga fram förslag
med lösning på kvarstående frågor i dessa avseenden, yrkas
det i motion Sk26 av Margitta Edgren (fp).
I propositionen konstateras (s. 14 f.) att det har funnits
behov av ytterligare utredning av vissa frågor om bl.a.
sårbarhet, säkerhet och beredskapsplanering vid datoriserad
registerföring inom folkbokföringen. Vad gäller
förhållandena under beredskap har organisationskommittén för
folkbokföringen i skrivelse till regeringen hösten 1990
redovisat de åtgärder som krävs för att ADB-stödet för
folkbokföringen skall kunna utformas så att sårbarhets- och
säkerhetsaspekterna beaktas på ett tillfredsställande sätt.
Beträffande normala förhållanden pågår inom riksskatteverket
arbete på framtagande av rutiner för att störningar i
systemet ej skall hindra folkbokföringsverksamheten.
Regeringen framhåller vikten av att ADB-stödet utformas så
att säkerhetsaspekterna -- såväl under normala förhållanden
som under beredskap -- blir beaktade på ett fullt
tillfredsställande sätt.
Konstitutionsutskottet har med hänsyn till de pågående
insatserna inom riksskatteverket inte funnit någon anledning
för riksdagen att vidta en sådan åtgärd som förordas i den
berörda motionen. Utskottet säger sig dock förutsätta att
frågan följs inom regeringskansliet.
Med instämmande i vad konstitutionsutskottet nu har anfört
avstyrker skatteutskottet motion Sk26 i denna del.
Centralt referensregister
Regeringen föreslår (prop. s. 13--15, 18--22 och 25--30)
att -- förutom lokala register inom den lokala
skatteförvaltningen -- även ett centralt referensregister
skall inrättas. Bestämmelser om att ett sådant centralt
register skall finnas anges i 1 § lagförslaget. I
referensregistret skall sådana uppgifter lagras som är
nödvändiga för att man skall kunna ta reda på i vilket av de
lokala registren som uppgifter om en person kan sökas. Det
centrala registret får användas till handläggning av
ärenden enligt folkbokföringsförfattningarna eller andra
författningar, för framställning av personbevis och uttag av
längder samt för planering och tillsyn av
folkbokföringsverksamheten. Registret får innehålla
uppgifter om personummer och namn på personer som har
tilldelats personnummer. Även uppgift om avregistrering får
ingå liksom uppgift om i vilket lokalt register ytterligare
uppgifter finns. Riksskatteverket föreslås få registeransvar
för det centrala referensregistret.
Mot inrättandet av ett centralt register framförs
invändningar i motion Sk23 av Bo Lundgren m.fl. (m); andra
centrala register kan fylla samma funktion, menar
motionärerna.
I propositionen (s. 19) framhålls att förutsättningarna
för inrättandet och förandet av ett centralt register hänger
nära samman med vilka restriktioner som skall gälla för de
lokala registren. Dessa avses få en mycket starkt lokal
prägel. Integritetsskäl talar för att åtkomsten till ett
lokalt register inte skall bli vidare än vad som behövs med
hänsyn till det verksamhetsområde som registret omfattar.
Med denna begränsning behövs komplettering genom ett
centralt register som innehåller vissa grundläggande
referensuppgifter som alla folkbokföringsmyndigheter har
tillgång till, anförs det. Kravet att ett ärende som berör
mer än ett lokalt skattekontor kan handläggas så smidigt som
möjligt och på ett riktigt sätt tillgodoses härigenom.
Konstitutionsutskottet framför bl.a. följande. Det
centrala referensregistret, som innehåller endast ett fåtal
slag av personuppgifter, ger möjlighet att svara mot högt
ställda integritetskrav när det gäller de lokala registren.
Andra centrala register såsom centrala skatteregistret
hämtar uppgifter från folkbokföringen och kan således inte
direkt ersätta det centrala referensregistret. Mot bakgrund
av vad som har anförts härom i propositionen bör, enligt
konstitutionsutskottets mening, denna tillstyrkas och
motionen avstyrkas.
Skatteutskottet finner i likhet med konstitutionsutskottet
att förslaget om ett centralt referensregister är
välmotiverat. Motion Sk23 avstyrks sålunda i ifrågavarande
del.
Registeransvar
I propositionen (s. 20--22) föreslås att riksskatteverket
skall ha registeransvar för det centrala referensregistret.
Med registeransvar följer enligt datalagen en rad
åligganden. Bl.a. är den registeransvarige ovillkorligen
skyldig att rätta en oriktig eller missvisande uppgift. Som
skäl för att riksskatteverket bör ges detta ansvar anges att
det centrala registret skall användas för den planering och
tillsyn av folkbokföringsverksamheten som ankommer på
riksskatteverket i egenskap av centralmyndighet för
folkbokföringen. Vidare ankommer det på verket att ta hand
om driften av registret.
Invändningar mot förslaget förs fram i motion Sk25 av
Kjell Johansson m.fl. (fp); det är inte förenligt med
datalagens bestämmelser, hävdar motionärerna.
Datainspektionen har i sitt yttrande över lagrådsremissen
(prop. bilaga 6) avstyrkt att riksskatteverket åläggs
registeransvar för det centrala referensregistret.
Konstitutionsutskottet har utrett frågan om registeransvar
i datalagens mening. Denna utredning mynnar ut i slutsatsen
att förfoganderätten till ett personregister, dvs. rätten
att påverka registrets innehåll och överföra detta till
läsbar form, tillsammans med dess ändamål är avgörande för
vem som skall ansvara för registret i datalagens mening. Med
hänsyn till att det kommer att dröja några år innan det blir
aktuellt med personnummertilldelning från det centrala
referensregistret och verket dessförinnan enligt utskottets
uppfattning inte kan anses förfoga över registret förordar
konstitutionsutskottet för närvarande inte något
registeransvar för riksskatteverket. Konstitutionsutskottet
förutsätter emellertid att frågan senare omprövas om det
blir aktuellt med riksskatteverkets medverkan i
tilldelningen av personnummer från det centrala
referensregistret. Enligt utskottets mening bör således 5 §
första stycket i förslaget till lag om
folkbokföringsregister utgå.
Skatteutskottet delar den uppfattning som
konstitutionsutskottet nu har fört fram i fråga om
riksskatteverkets registeransvar. Detta innebär således att
riksskatteverket för närvarande inte bör ha det aktuella
registeransvaret. Propositionen avstyrks och motion Sk25
tillstyrks i det nu behandlade avseendet.
De lokala registrens innehåll
Regeringen föreslår (prop. s. 22) att ett lokalt
folkbokföringsregister får innehålla uppgifter om den som är
eller har varit folkbokförd inom det verksamhetsområde för
vilket registret förs. Inga andra uppgifter än sådana som
behövs för folkbokföringsverksamheten skall finnas. I lagen
anges praktiskt taget uttömmande vilka uppgifter om en
registrerad person som får finnas i ett lokalt register. I 6
§ första stycket p. 3 anges att registren får innehålla
uppgift om en persons adress. Detta utvecklas närmare i
specialmotiveringen. Där sägs (prop. s. 39 f.) att uppgiften
om adress avser både bostads- och postadress. Bostadsadress
är adressen för den fastighet på vilken en person är
folkbokförd; postadress är den till vilken en persons post
skall delas ut för att den regelmässigt skall nå personen i
fråga. Regeringen hänvisar till att externa s.k.
aviseringsmottagare, t.ex. postverket, har pekat på de
olägenheter som uppkommer genom att nuvarande system bara
har ett adressfält. Felaktigt angivna adresser uppges
förorsaka mycket höga kostnader i den postala hanteringen.
Det sägs också att det i ett senare sammanhang kan komma
förslag om föreskrifter om anmälningsskyldighet vid ändrad
postadress.
I motion Sk26 av Margitta Edgren (fp) begärs ett beslut av
riksdagen av innebörd att uppgift om postadress inte skall
förekomma i de lokala folkbokföringsregistren i de fall den
avviker från folkbokföringsadressen. Motionären hänvisar
till datainspektionen och instämmer i dess uppfattning att
en uppgift av detta slag inte är oundgängligen nödvändig för
folkbokföringen.
Datainspektionen riktar i yttrandet över lagrådsremissen
(prop. bilaga 6) kritik mot förslaget om postadress.
Konstitutionsutskottet har uttalat att uppgift om
postadress faller inom ramen för registerändamålet. Det
finns uppenbarligen i de flesta fall, bl.a. för de enskilda
berörda, ett stort värde i att den faktiska postadressen
finns i registret. Konstitutionsutskottet tillstyrker därför
propositionen i denna del och avstyrker det behandlade
motionsyrkandet.
Skatteutskottet biträder den bedömning som
konstitutionsutskottet har gjort och föreslår således att
propositionen bifalls och motion Sk26 i berörd del avslås.
Terminalåtkomst m.m.
I propositionen föreslås (s. 27) att ett lokalt
skattekontor endast får ha terminalåtkomst till det lokala
register som avser kontorets verksamhetsområde. En
skattemyndighet får ha terminalåtkomst till det centrala
referensregistret.
Vissa invändningar mot den föreslagna begränsningen i
terminalåtkomst förs fram i motion Sk22 av Inger Hestvik och
Inga-Britt Johansson (båda s). De menar att de olika
kontoren i en skattemyndighet bör få tillgång till varandras
register, inte minst från effektivitetssynpunkt.
I det föregående har utskottet behandlat frågan om skilda
verksamhetsgrenar inom ett skattekontor. Den här aktuella
motionen tar sikte på förhållanden mellan de olika kontoren
i samma skattemyndighet.
Enligt konstitutionsutskottets uppfattning innebär
propositionens förslag att behovet av integritet för den
enskilde och kravet på rationalitet och effektivitet har
fått en väl avvägd lösning. Konstitutionsutskottet har
därför med bifall till regeringens förslag i denna del
avstyrkt den nu behandlade motionen.
Skatteutskottet ansluter sig till konstitutionsutskottets
synpunkter och avstyrker motion Sk22.
Utlämnande av registeruppgift på ADB-medium
I propositionen (s. 30 f.) föreslås att personuppgifter i
ett lokalt folkbokföringsregister och i det centrala
referensregistret får lämnas ut på ADB-medium endast med
stöd av lag eller förordning eller särskilt beslut.
I två motioner tas -- med delvis olika ansats -- frågan om
utlämnande av registeruppgift på ADB-medium upp.
Den kommersiella delen av statens person- och
adressregister bör avvecklas liksom statens person- och
adressregisternämnd, sägs i motion Sk25 av Kjell Johansson
m.fl. (fp). Ett förslag från regeringen om förbud mot
försäljning av personuppgifter från folkbokföringsregister
begärs i motion Sk27 av Kjell Dahlström m.fl. (mp).
Konstitutionsutskottet har pekat på att regeringen nyligen
har beslutat om en lagrådsremiss om offentlighet, integritet
och ADB. I remissen förordas en uppstramning i fråga om
myndigheters försäljning av personuppgifter. Utskottet, som
menar att den kommande propositionen inte bör föregripas,
avstyrker motionerna Sk25 yrkande 4 och Sk27 yrkande 6.
Inte heller skatteutskottet har någon erinran mot
propositionens förslag i denna del. Propositionen tillstyrks
och motionerna Sk25 och Sk27 avstyrks.
Bevarande
I propositionen sägs (s. 32) att särskilda
uppgiftssammanställningar (folklängder och andra längder)
som framställs för förvaring av folkbokföringsuppgifter hos
statliga arkivmyndigheter får framställas på ADB-medium i
enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen. Det
handlar här om en avvägning mellan intresset av
integritetsskydd och forskningsintresset. Enligt regeringens
bedömning är en särskild lagreglering om gallring inte
nödvändig. Det kan emellertid finnas anledning att --
lämpligen genom en förordning -- meddela föreskrifter i
ämnet, anförs det. Regeringen är dock inte beredd att nu ta
närmare ställning till frågan.
I motion Sk26 av Margitta Edgren (fp) sägs att det klart
borde framgå av lagen att uppgifterna i
folkbokföringsregistret skall gallras bort när de inte
längre behövs för sitt ändamål. Motionärens slutsats är att
gallringen bör lagregleras.
Kulturutskottet har i sitt yttrande lämnat en närmare
redogörelse för bestämmelserna om gallring av personregister
i arkiv- och datalagarna. Med hänvisning till riksdagens
klara ställningstagande i fråga om arkivlagen, nämligen att
bestämmelser om gallring i regel skall ha lagform, föreslår
kulturutskottet att en bestämmelse tas in som 13 § i lagen
om folkbokföringsregister om att gallring av uppgifter i ett
lokalt folkbokföringsregister och i det centrala
referensregistret skall ske i enlighet med arkivlagens
bestämmelser.
Skatteutskottet delar kulturutskottets uppfattning och
tillstyrker motion Sk26 i den här aktuella delen.
Sökbegrepp
I propositionen föreslås (s. 33) att de grundläggande
sökmöjligheterna i folkbokföringsregistren regleras i lag.
Sökbegrepp som anses nödvändiga för att syftet med
registrering skall kunna tillgodoses är personnummer, namn
och adress. Även medborgarskap föreslås utgöra sökbegrepp.
Detta motiveras med det värdefulla t.ex. för kommuner i att
känna till vilka invandrargrupper som är företrädda i
kommunen. Vidare använder riksskatteverket och politiska
partier uppgifterna i samband med utskick av valinformation
på främmande språk. Enligt regeringens mening är risken för
otillbörligt integritetsintrång förhållandevis liten. Det
hänvisas till det skydd som medges enligt sekretesslagen i
tryckfrihetsförordningen.
I motion Sk25 av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkas att
medborgarskap inte skall vara sökbegrepp. Motionärerna anser
att integritetsskyddet för utländska medborgare är
otillräckligt.
Konstitutionsutskottet har i denna del uttalat att man
inte delar propositionens ståndpunkt i fråga om det
berättigade i behovet av att kunna söka på medborgarskap i
folkbokföringsregistret. De skäl som anförts i propositionen
för att införa ett sådant sökbegrepp väger enligt utskottets
mening inte tillräckligt tungt för att värnet om den
enskildes integritet skall få åsidosättas. Utskottet anser
således att medborgarskap inte bör få användas som
sökbegrepp i lokalt folkbokföringsregister och tillstyrker
följaktligen motion Sk25 yrkande 3.
Skatteutskottet finner att konstitutionsutskottets
synpunkter i denna del är väl motiverade och tillstyrker
sålunda motion Sk25 i behandlat avseende samt föreslår att
propositionen i denna del avslås.
Särskilt om sekretesskyddet
I två motioner berörs berörs frågan om sekretesskyddet
från en mer generell utgångspunkt.
I Sk23 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs en snabb översyn av
sekretesskyddet inom folkbokföringen. Motionärerna hänvisar
till att skyddet mot otillbörligt intrång i integriteten är
starkare på beskattningsområdet än när det gäller
folkbokföringen.
Kvinnor som är hotade kan behöva ett särskilt skydd,
framhålls i motion Sk26 av Margitta Edgren (fp), vari begärs
ett tillkännagivande om särskild sekretessprövning.
Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande bl.a.
framhållit att gällande bestämmelser ger möjlighet att
hemlighålla både känsliga uppgifter och uppgifter som
normalt är harmlösa men av särskild anledning, exempelvis
risk för personförföljelse, ändå behöver skyddas. Med hänsyn
härtill och till att frågan nyligen har utretts av
organisationskommittén avstyrker utskottet yrkande 4 i
motion Sk23 om översyn av lagstiftningen i syfte att
förstärka folkbokföringssekretessen.
Mot bakgrund av bestämmelserna om s.k. särskild
sekretessprövning, som bl.a. innebär att man genom en
upplysning eller spärr kan utmärka att en sådan särskild
sekretessprövning skall göras för varje tillfälle uppgiften
begärs utlämnad, saknas enligt utskottets mening skäl att
vidta någon särskild åtgärd från riksdagens sida med
anledning av motion Sk26 yrkande 4.
Skatteutskottet ansluter sig till vad
konstitutionsutskottet har uttalat och avstyrker motionerna
Sk23 och Sk26 i här behandlade delar. Utskottet vill
emellertid samtidigt erinra om att riksdagen, på förslag av
utskottet, så sent som i våras i ett tillkännagivande
efterlyste en snar lösning på problemet att ge personer som
utsätts för våld, hot eller trakasserier ett
tillfredsställande skydd mot att kunna spåras upp genom
användning av folkbokföringsregistret (1989/90:SkU33).
Ikraftträdande
Registerlagen föreslås (prop. s. 36 f.) träda i kraft den
1 juli 1991. Denna tidpunkt överensstämmer med vad riksdagen
i sina tidigare ställningstaganden har förutskickat
beträffande reformens genomförande.
Ett tillkännagivande till regeringen om att reformen bör
skjutas upp begärs i motion Sk27 av Kjell Dahlström m.fl.
(mp). Den fortsatta folkbokföringen, anställningsprocessen
och datorköpen kan annars komma i oreda, heter det i
motionen.
Enligt skatteutskottets mening är det nu av största vikt
att pågående arbeten inte avbryts. Såväl hänsynen till
berörda personalgrupper som effektivitetsskäl motiverar att
förberedelsearbetet drivs i riktning mot att reformen skall
kunna genomföras i enlighet med den sedan lång tid uppgjorda
planeringen. Enligt vad utskottet har erfarit finns det
inget som tyder på att några störningar har uppstått eller
hotar att uppkomma under det återstående arbetet. Motion
Sk27 avstyrks i berörd del och propositionen tillstyrks.
Lägesredovisning av reformen
I motion Sk27 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) yrkas att
regeringen skall lämna en fullständig redovisning av
reformen. Närmare tidpunkt för när en sådan borde äga rum
anges ej.
Skatteutskottet finner det för sin del naturligt att stora
och genomgripande reformer utvärderas efter det att rimlig
tid har hunnit förflyta. Utskottet räknar med att detta
kommer att bli fallet även beträffande den nu aktuella
omorganisationen av folkbokföringen. Något uttalande av
riksdagen med anledning av motionen behövs inte enligt
utskottets mening. Motion Sk27 avstyrks.
Propositionen i övrigt
Regeringens förslag till lagändring och andra förslag till
den del de inte har behandlats av utskottet i det föregående
ger ingen anledning till kommentarer från utskottets sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande huvudmannaskap
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk24, motion
1990/91:Sk27 yrkandena 3 och 5 och motion 1990/91:Sk28
yrkande 2,
res. 1 (c)
res. 2 (mp)
s.y. 1 (m)
2. beträffande pastorsexpeditionernas medverkan i
folkbokföringsverksamheten
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk23 yrkande 2,
res. 3 (m)
s.y. 2 (c)
3. beträffande utökad medverkan från försäkringskassorna
i folkbokföringsverksamheten
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk29,
s.y. 3 (fp)
4. beträffande avslag på propositionen om lag om
folkbokföringsregister, m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk25 yrkande 1, motion
1990/91:Sk27 yrkandena 1 och 2 och motion 1990/91:Sk28
yrkande 1,
res. 4 (m)
res. 5 (fp)
res. 6 (c)
res. 7 (mp)
5. beträffande folkbokföringen i skatteförvaltningen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk23 yrkande 1,
res. 8 (m)
s.y. 4 (c)
6. beträffande ADB-stöd i folkbokföringen
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:53 i
denna del avslår motion 1990/91:Sk26 yrkande 1,
res. 9 (m, fp)
7. beträffande inrättande av ett centralt
referensregister
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:53 i
denna del avslår motion 1990/91:Sk23 yrkande 3,
res. 10 (m)
s.y. 5 (c)
8. beträffande registeransvar för det centrala
referensregistret
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk25 yrkande
2 avslår proposition 1990/91:53 i denna del,
9. beträffande de lokala registrens innehåll
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:53 i
denna del avslår motion 1990/91:Sk26 yrkande 3,
10. beträffande skattekontorens terminalåtkomst
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:53 i
denna del avslår motion 1990/91:Sk22,
11. beträffande utlämnande av registeruppgifter på
ADB-medium m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:53 i
denna del avslår motion 1990/91:Sk25 yrkande 4 och motion
1990/91:Sk27 yrkande 6,
res. 11 (m)
res. 12 (fp)
res. 13 (mp)
s.y. 6 (c)
12. beträffande bevarande
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk26 yrkande
2 och proposition 1990/91:53 i denna del beslutar införa en
föreskrift om gallring i enlighet med vad utskottet
förordat,
13. beträffande sökbegrepp
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk25 yrkande
3 avslår proposition 1990/91:53 i denna del,
16. beträffande ikraftträdande
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:53 i
denna del avslår motion 1990/91:Sk27 yrkande 4,
res. 18 (mp)
17. beträffande lägesredovisning av
folkbokföringsreformen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk27 yrkande 7,
res. 19 (mp)
18. beträffande propositionen i övrigt
att riksdagen antar förslagen i proposition 1990/91:53
utom lagförslagen i den mån de inte har behandlats ovan,
19. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och
hemställt antar de vid proposition 1990/91:53 fogade
förslagen till
a) lag om folkbokföringsregister med de ändringarna att 5
§ första stycket utgår och 12 § första stycket får följande
såsom utskottets förslag betecknade lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
12 §
I ett lokalt I ett lokalt
folkbokföringsregister folkbokföringsregister
får som sökbegrepp får som sökbegrepp
användas uppgifter som användas uppgifter som
avses i 6 § första avses i 6 § första
stycket 1--4 och 6--8 med stycket 1--4, 7 och 8 med
undantag för uppgift om undantag för uppgift om
adoption. adoption.
samt att lagen tillförs en
ny paragraf, 13 §, med
följande lydelse.
13 §
Gallring av uppgifter i ett
lokalt
folkbokföringsregister och
i det centrala
referensregistret sker i
enlighet med arkivlagens
(1990:782) bestämmelser.
b)lag om ändring i
skatteregisterlagen
(1980:343).
Stockholm den 5 december 1990
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo
Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp),
Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s),
Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp),
Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp), Karl Hagström (s),
Lisbeth Staaf-Igelström (s), Maggi Mikaelsson (v) och
Marianne Andersson i Gislaved (s).
Reservationer
1. Huvudmannaskap (mom. 1)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser dels
att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Inte heller" och slutar med "har sagts" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad centerpartiet vid
tidigare tillfällen har uttalat, nämligen att riksdagens
principbeslut från år 1987 bör upphävas. De goda skäl som
centerpartiet redan vid denna tidpunkt förde fram äger
fortfarande giltighet. Sålunda vill utskottet framhålla den
höga kompetens i folkbokföringsfrågor som präglar svenska
kyrkans hantering. Vidare är den hittillsvarande
organisationen avsevärt mer decentraliserad än den som nu
föreslås; omkring 1400 pastorsexpeditioner skall jämföras
med ett drygt 100-tal lokala skattekontor. Graden av
decentralisering har också betydelse för systemets
sårbarhet. Det hittillsvarande systemet har också stor
betydelse när det gäller arbetstillfällen, framför allt i
sysselsättningssvaga områden. Utöver de nu nämnda argumenten
vill utskottet framhålla det planerade systemets stora
investerings- och driftkostnader. Att tillskapa en ny
centraliserad byråkrati i statens regi ter sig märkligt,
inte minst mot bakgrund av vad regeringen, bl.a.i sin
skrivelse 1990/91:50, har uttalat om behovet av
neddragningar av den statliga administrationen.
Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att en fortsatt
folkbokföring i svenska kyrkans regi framstår som den mest
ändamålsenliga organisationen. Utskottet finner mot denna
bakgrund att riksdagen bör upphäva sitt tidigare fattade
beslut i organisationsfrågan. Med vad nu har anförts
tillstyrker utskottet motionerna S24, Sk27 och Sk28 i
berörda delar.
dels att utskottet under moment 1 bort hemställa
1. beträffande huvudmannaskap
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk28 yrkande
2 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk24 och 1990/91:Sk27
yrkandena 3 och 5 upphäver sitt principbeslut från år 1987
om en ny organisation för folkbokföringen, till följd varav
Svenska kyrkan även framgent blir huvudman för
folkbokföringen,
2. Huvudmannaskap (mom. 1)
Gösta Lyngå (mp) anser dels att den del av
utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Inte heller"
och slutar med "har sagts" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner att det beslut om nytt huvudmannaskap för
folkbokföringen som riksdagen -- före miljöpartiets inträde
i denna församling -- fattade beslut om år 1987 var
förhastat. Att överföra den verksamhet som under så många år
har fungerat på ett mycket uppskattat sätt från svenska
kyrkan till staten innebär inte bara en mångfald negativa
effekter från administrativ synpunkt. Betydligt värre är det
faktum att införandet av den nya organisationen medför att
ett för Sverige omistligt kulturarv nu slås i spillror.
Ytterligare ett problem med den planerade förändringen av
huvudmannaskap är den centralisering som reformen innebär.
Med det förslag som miljöpartiet har lagt fram i sin
motion Sk27, nämligen att pastorsexpeditionerna skulle kunna
utgöra en organisation av lokala folkbokföringsmyndigheter,
torde i huvudsak samma intressen kunna tillgodoses som
riksdagen önskade värna om. Det är därför fortfarande
angeläget att riksdagsbeslutet omprövas. Med ett beslut i
denna riktning blir motionen tillgodosedd i berört avseende.
dels att utskottet under moment 1 bort hemställa
1. beträffande huvudmannaskap
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk24, motion
1990/91:Sk27 yrkandena 3 och 5 och motion 1990/91:Sk28
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om huvudmannaskapet för folkbokföringen.
3. Pastorsexpeditionernas medverkan i
folkbokföringsverksamheten (mom. 2)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser dels att den del av utskottets yttrande som på
s. 11 börjar med "Utskottet kan" och slutar med "berörd del"
bort ha följande lydelse:
Enligt vad utskottet har kunnat finna innebär den
föreslagna organisationen av folkbokföringen att den närhet
till de enskilda människorna som finns i den nuvarande
organisationen kommer att minska betydligt. Riksdagens
beslut år 1987 om en överföring av ansvaret från svenska
kyrkan till skatteförvaltningen utgör den grundläggande
orsaken till att detta ökade avstånd uppkommer.
I det nu framlagda förslaget förutsätts en medverkan i
folkbokföringsarbetet från de allmänna försäkringskassorna.
Ett skäl härför är att en ökad service skulle åstadkommas.
Utskottet anser emellertid att man bör pröva möjligheten att
låta Svenska kyrkan genom pastorsexpeditionerna i stället
för försäkringskassorna svara för denna medverkan. Därmed
skulle den närhet som finns i den nuvarande organisationen i
viss mån kunna bevaras. Regeringen bör anmodas att lägga
fram förslag i enlighet med vad utskottet nu har uttalat.
Motionsyrkandet tillstyrks med det anförda.
dels att utskottet under moment 2 bort hemställa
2. beträffande pastorsexpeditionernas medverkan i
folkbokföringsverksamheten
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk23 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om pastorsexpeditionernas medverkan i
folkbokföringsverksamheten.
4. Avslag på propositionen om lag om
folkbokföringsregister, m.m. (mom. 4 och 19)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser dels att den del av utskottets yttrande som
börjar på s. 12 börjar med "Skatteutskottet instämmer" och
slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet beklagar att riksdagens beslut från år 1987
fortfarande består men får nu utgå från att det inte kan
ändras. Däremot finns det en rad vägande argument för att
det nu framlagda förslaget, som sålunda avser utgöra en
konkretisering av riksdagens beslut, avvisas. De många
svagheterna i propositionen, påtalade av datainspektionen,
konstitutionsutskottet och kulturutskottet, gör den mindre
lämplig som underlag för riksdagens beslut. Propositionen
bör enligt utskottets uppfattning avslås i sin helhet.
dels att utskottet under moment 4 och moment 19 bort
hemställa
4. beträffande avslag på propositionen om lag om
folkbokföringsregister, m.m.
att riksdagen med godkännande av vad ovan anförts bifaller
motionerna 1990/91:Sk25 yrkande 1, 1990/91:Sk27 yrkande 1
och 1990/91:Sk28 yrkande 1 samt avslår motion 1990/91:Sk27
yrkande 2,
19. beträffande lagförslagen
att riksdagen avslår de vid proposition 1990/91:53 fogade
lagförslagen.
5. Avslag på propositionen om lag om
folkbokföringsregister, m.m. (mom. 4 och 19)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anser dels
att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 12
börjar med "Skatteutskottet instämmer" och slutar med
"behandlade delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att frågan om registerlag bör prövas först
i samband med att riksdagen tar ställning till de materiella
reglerna för den framtida folkbokföringen. I denna fråga
instämmer utskottet med datainspektionens kritik mot
ordningsföljden i lagstiftningsarbetet i sitt yttrande över
lagrådsremissen. I detta anförde inspektionen att
föreskrifterna i en registerlag om ett registers ändamål
och innehåll m.m. naturligtvis måste styras av de materiella
bestämmelserna om verksamheten och dess organisation. Enligt
utskottets uppfattning innebär den nu uppkomna situationen
att helhetsbilden saknas, vilket försvårar möjligheterna för
riksdagen att göra en relevant bedömning, t.ex. i fråga om
de sökbegrepp som föreslås. Utskottet anser därför att
propositionen i sin helhet bör avslås av riksdagen. Detta
ställningstagande innebär att motion Sk25 i nu behandlad del
tillstyrks.
dels att utskottet under moment 4 och moment 19 bort
hemställa
4. beträffande avslag på propositionen om lag om
folkbokföringsregister, m.m.
att riksdagen med godkännande av vad ovan anförts bifaller
motionerna 1990/91:Sk25 yrkande 1, 1990/91:Sk27 yrkande 1
och 1990/91:Sk28 yrkande 1 samt avslår motion 1990/91:Sk27
yrkande 2,
19. beträffande lagförslagen
att riksdagen avslår de vid proposition 1990/91:53 fogade
lagförslagen.
6. Avslag på propositionen om lag om
folkbokföringsregister, m.m. (mom. 4 och 19)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser
delsatt den del av utskottets yttrande som börjar på
s. 11 med "Skatteutskottet instämmer" och slutar med
"behandlade delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet hänvisar till de skäl som har förts fram i
reservation 1. Av dessa skäl följer att den nu framlagda
propositionen bör avslås i sin helhet. Motion Sk28
tillstyrks i nu berörd del.
dels att utskottet under moment 4 och moment 19 bort
hemställa
4. beträffande avslag på propositionen om lag om
folkbokföringsregister, m.m.
att riksdagen med godkännande av vad ovan anförts bifaller
motionerna 1990/91:Sk25 yrkande 1, 1990/91:Sk27 yrkande 1
och 1990/91:Sk28 yrkande 1 samt avslår motion 1990/91:Sk27
yrkande 2,
19. beträffande lagförslagen
att riksdagen avslår de vid proposition 1990/91:53 fogade
lagförslagen.
7. Avslag på propositionen om lag om
folkbokföringsregister, m.m. (mom. 4 och 19)
Gösta Lyngå (mp) anser dels att den del av
utskottets yttrande som börjar på s. 12 med "Skatteutskottet
instämmer" och slutar med "behandlade delar" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det finns en
rad mycket goda skäl till att förslaget till omorganisation
av folkbokföringen inte bör genomföras. Beslutet år 1987 i
riksdagen att riva upp den väl fungerande folkbokföringen
var inte bara ett administrativt misstag. Det måste också
betecknas som ett kulturellt nidingsdåd, vars konsekvenser
det ännu är svårt att inse vidden av. Risken är uppenbar att
vi helt förlorar de historiska spåren av vårt lands
indelning i socknar och församlingar.
Det är mycket som Sverige genom reformen riskerar att gå
miste om i fråga om kulturarv. Härtill kommer en inte
obetydlig belastning på statsbudgeten. En blick på den s.k.
intäktssidan är emellertid inte heller uppmuntrande.
Datoriseringen av folkbokföringen kommer att innebära en
avsevärd koncentration av personuppgifter på ADB-medium. De
tilltänkta 24 skattemyndigheterna skall härvid jämföras med
de ca 1 400 pastorsexpeditioner som i dag ombesörjer
folkbokföringen. Riskerna från integritetssynpunkt är
uppenbara och har också påtalats av datainspektionen. De
kommersiella intressena att utnyttja de uppgifter som kan
utvinnas ur registren kommer att göra sig alltmer gällande
och också tillgodoses. En sammanvägd bedömning leder till
slutsatsen att den nu framlagda propositionen bör avslås av
riksdagen. Samtidigt bör regeringen ges till känna att
förberedelserna för införandet av reformen med folkbokföring
genom automatisk databehandling bör avbrytas.
Motion Sk27 tillstyrks i berörda delar.
dels att utskottet under moment 4 och moment 19 bort
hemställa
4. beträffande avslag på propositionen om lag om
folkbokföringsregister, m.m.
att riksdagen med godkännande av vad ovan anförts bifaller
motionerna 1990/91:Sk25 yrkande 1, 1990/91:Sk27 yrkandena 1
och 2 och 1990/91:Sk28 yrkande 1,
19. beträffande lagförslagen
att riksdagen avslår de vid proposition 1990/91:53 fogade
lagförslagen.
8. Folkbokföringen i skatteförvaltningen (mom. 5)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser dels att den del av utskottets yttrande som på
s. 13 börjar med "Skatteutskottet ansluter" och slutar med
"behandlad del" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens uppfattning att all löpande
folkbokföringsverksamhet skall skötas på lokal nivå. Däremot
vill utskottet betona vikten av att verksamheten med
folkbokföring hålls klart åtskild från skattekontorens
arbete i övrigt. Denna synpunkt, som också har framförts av
datainspektionen, har emellertid inte accepterats av
regeringen. Datainspektionen har i sitt remissyttrande över
delbetänkandet (SOU 1990:18) Lag om folkbokföringsregister
m.m. riktat kritik mot att det hos skattemyndigheterna på
länsnivå uppstår en sådan koncentration av
folkbokföringsuppgifter att detta inte är acceptabelt från
integritetssynpunkt. Inspektionen har därför förordat en
lösning som går ut på att ansvaret för folkbokföringen skall
ligga på särskilda, lokala folkbokföringsmyndigheter.
Utskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen bör ge
regeringen till känna att folkbokföringsverksamheten bör
organiseras på det sätt som datainspektionen m.fl. har
angett. Motion Sk23 tillstyrks.
dels att utskottet under moment 5 bort hemställa
5. beträffande folkbokföringen i skatteförvaltningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk23 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om folkbokföringen i skatteförvaltningen.
9. ADB-stöd i folkbokföringen (mom. 6)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Leif Olsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Med instämmande" och slutar med "denna del" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser -- i likhet med vad som sägs i motionen --
att
sårbarhets- och säkerhetsfrågorna i fråga om
folkbokföringsregistren borde ha klarats ut innan regeringen
presenterade ett förslag om registerlag för riksdagen. För
riksdagens ställningstagande till de olika delarna i
lagförslaget är det nödvändigt att ett underlag föreligger
även i fråga om dessa för registrets funktion helt avgörande
frågor. För att de negativa effekterna av bristen i
beslutsunderlag i möjligaste mån skall kunna motverkas bör
regeringen anmodas att till riksdagen återkomma med förslag
i denna del. Motion Sk26 tillstyrks i det nu behandlade
avseendet.
dels att utskottet under moment 6 bort hemställa
6. beträffande ADB-stöd i folkbokföringen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk26 yrkande
1 avslår proposition 1990/91:53 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om .
10. Inrättande av centralt referensregister
(mom. 7 och mom. 19 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser dels att den del av utskottets yttrande som på
s. 15 börjar med "Skatteutskottet finner" och slutar med
"ifrågavarande del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser inte att det är nödvändigt att införa ett
nytt centralt referensregister. I dag finns redan centrala
register som bör kunna användas för det ändamål som det
centrala referensregistret föreslås ha. Enligt vad utskottet
har kunnat finna skulle det vara möjligt att för detta syfte
använda det centrala skatteregistret som -- via det s.k.
riksaviseringsbandet -- byggs upp genom uppgifter från de
nuvarande länsregistren inom folkbokföringen. Även det
förhållandet att regeringen nu föreslår vissa ändringar i
denna riktning i skatteregisterlagen (1980:343) talar för
att det centrala skatteregistret kan ersätta det föreslagna
referensregistret. Med hänsyn härtill och till att register
inte skall byggas upp annat än om de är oundgängligen
nödvändiga avstyrks förslaget om att ett centralt
referensregister skall inrättas, och tillstyrks motion Sk23
i nu berörd del.
dels att utskottet under moment 7 och moment 19 i
motsvarande del bort hemställa
7. beträffande inrättande av ett centralt
referensregister
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk23 yrkande
3 avslår proposition 1990/91:53 i denna del,
19. beträffande lagförslagen såvitt avser inrättande av
ett centralt referensregister
att riksdagen i fråga om det vid proposition 1990/91:53
fogade förslaget till lag om folkbokföringsregister gör de
ändringarna att 3 §, 5 § första stycket, 7 §, 10 § och 12 §
andra stycket utgår samt att i 1 § orden "och ett centralt
referensregister för hela landet" utgår.
11. Utlämnande av registeruppgifter på ADB-medium
(mom. 11)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser dels att den del av utskottets yttrande som på
s. 17 börjar med "Inte heller" och slutar med "Sk27
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att de frågor som har aktualiserats
i motion Sk27 har uppmärksammats av regeringen. Enligt
utskottets uppfattning kan det finnas skäl beträffande den
nu pågående försäljningen av uppgifter från personregister,
t. ex. från SPAR, att i första hand avvakta behandlingen av
proposition 1990/91:60 om offentlighet, integritet och ADB.
I denna förordas en uppstramning i fråga om myndigheternas
försäljning av personuppgifter. Däremot anser utskottet att
de nya register som kommer att inrättas inte bör omfattas av
de regler och den praxis som i dag gäller för försäljning av
sådana uppgifter. I dessa fall bör alltså behandlingen av
den nu framlagda propositionen avvaktas.
dels att utskottet under moment 11 bort hemställa
11. beträffande utlämnande av registeruppgifter på
ADB-medium m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk25 yrkande
4 och motion 1990/91:Sk27 yrkande 6 och med avslag på
proposition 1990/91:53 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om utlämnande av
registeruppgifter på ADB-medium.
12. Utlämnande av registeruppgifter på ADB-medium
(mom. 11)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anser dels
att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med
"Inte heller" och slutar med "Sk27 avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Utskottet finner att det finns fog för en kritisk
inställning till SPAR-registret såsom den kommer till
uttryck i motion Sk25. Detta register bygger på uppgifter
som har samlats in för helt andra ändamål än försäljning.
Med sin mängd av olika uppgifter som kan användas i olika
sammanställningar, såväl förutsedda som icke förutsedda, är
SPAR-registret ett av de mer integritetskänsliga registren i
Sverige. Härtill kommer att registret omfattar i princip
hela befolkningen. Köpare av uppgifterna är bl.a företag som
sysslar med direktreklamverksamhet. Enligt utskottets
uppfattning saknas skäl för staten att bedriva denna typ av
kommersiell verksamhet. En nedläggning av SPAR-registret
till den del som inte omfattas av uppdatering av adresser
till myndigheter bör därför snarast genomföras. Likaså bör
statens person- och adressnämnd, som är huvudman för
registret, avvecklas. Utskottet föreslår att riksdagen
beslutar i enlighet med vad som nu har uttalats. Genom ett
beslut av denna innebörd blir motionen tillgodosedd i berörd
del.
dels att utskottet under moment 11 bort hemställa
11. beträffande utlämnande av registeruppgifter på
ADB-medium m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk25 yrkande
4, med anledning av motion 1990/91:Sk27 yrkande 6 och med
avslag på proposition 1990/91:53 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om utlämnande
av registeruppgifter på ADB-medium.
13. Utlämnande av registeruppgifter på ADB-medium
(mom. 11)
Gösta Lyngå (mp) anser dels att den del av
utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Inte heller"
och slutar med "Sk27 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill starkt understryka att folkbokföringens
olika register inte i något sammanhang bör komma till
användning för kommersiellt bruk. Dessvärre ger den nu
föreslagna organisationen ökade möjligheter till massuttag,
bl.a. för direktreklamändamål. Denna negativa effekt av
centraliseringen måste motverkas genom att datalagen ändras
så att försäljning av personuppgifter från
folkbokföringsregister inte tillåts. Regeringen bör anmodas
att lägga fram ett förslag till riksdagen av denna innebörd.
Utskottet tillstyrker motion Sk27 i berört avseende.
dels att utskottet under moment 11 bort hemställa
11. beträffande utlämnande av registeruppgifter på
ADB-medium m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk25 yrkande
4 och motion 1990/91:Sk27 yrkande 6 och med avslag på
proposition 1990/91:53 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om utlämnande av
registeruppgifter på ADB-medium.
14. Översyn av sekretesskyddet (mom. 14)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser dels att utskottets yttrande i fråga om översyn
av sekretesskyddet bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör folkbokföringssekretessen
förstärkas. Folkbokföringen i den nya organisationen skall
hanteras av de lokala skattekontoren, vilket innebär en risk
för sammanblandning av folkbokföringsverksamheten och
skatteförvaltningen. Samtidigt är sekretessen starkare på
skatteområdet än på folkbokföringsområdet. Utskottet
föreslår därför att riksdagen anmodar regeringen att
ombesörja en snabb översyn av sekretesskyddet inom
folkbokföringen i enlighet med vad som här har anförts.
Motion Sk23 tillstyrks i berörd del.
dels att utskottet under moment 14 bort hemställa
14. beträffande översyn av sekretesskyddet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk23 yrkande
4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om översyn av sekretesskyddet.
15. Översyn av sekretesskyddet (mom. 14)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser dels
att utskottets yttrande i fråga om översyn av
sekretesskyddet bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det förslag om en översyn av
sekretesskyddet i folkbokföringen som återfinns i motion
Sk23 välmotiverat. Den ändrade organisationen kommer att
medföra avsevärda svagheter i den enskildes skydd mot
otillbörligt intrång i integriteten, inte minst genom den
centralisering som det nya systemet innebär. Även den
osäkerhet som råder när det gäller graden av organisatorisk
åtskillnad mellan folkbokföringen och skatteområdet inom
skatteförvaltningen och effekterna härav på sekretessen ger
anledning till särskild uppmärksamhet. Regeringen bör
föranstalta om en skyndsam översyn i dessa frågor. Motion
Sk23 tillstyrks i denna del.
dels att utskottet under moment 14 bort hemställa
14. beträffande översyn av sekretesskyddet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk23 yrkande
4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om översyn av sekretesskyddet.
16. Översyn av sekretesskyddet (mom. 14)
Gösta Lyngå (mp) anser dels att utskottets yttrande
i fråga om översyn av sekretesskyddet bort ha följande
lydelse:
Utskottet instämmer i de synpunkter som har förts fram i
motion Sk23 rörande sekretesskyddet. I ett flertal avseenden
råder ännu ovisshet hur den planerade omorganisationen och
lagstiftningen inverkar på skyddet mot otillbörligt intrång
i den enskildes integritet. Därför bör en utredning
tillsättas för att snarast möjligt få en överblick av
konsekvenserna och föreslå de åtgärder som behövs för att
skyddet skall stärkas.
Genom ett beslut av riksdagen med denna inriktning blir
motion Sk23 tillgodosedd i berörd del.
dels att utskottet under moment 14 bort hemställa
14. beträffande översyn av sekretesskkyddet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk23 yrkande
4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om översyn av sekretesskyddet.
17. Särskild sekretessprövning (mom. 15)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anser dels
att utskottets yttrande i fråga om särskild
sekretessprövning bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som ligger till grund för
motion Sk26, nämligen att behovet av skydd för personer som
är förföljda eller på annat sätt behöver skydd inte får
underskattas. Synpunkter av denna innebörd har också förts
fram i regeringsdeklarationen. Genom ett uttalande av
riksdagen i nu berört avseende blir motionsyrkandet
tillgodosett.
dels att utskottet under moment 15 bort hemställa
15. beträffande särskild sekretessprövning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk26 yrkande
4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om särskild sekretessprövnng.
18. Ikraftträdande (mom. 16)
Gösta Lyngå (mp) anser dels att den del av
utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Enligt
skatteutskottets" och slutar med "propositionen tillstyrks"
bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i förslaget i motion Sk27 om att
genomförandet av folkbokföringsreformen borde uppskjutas.
Det förhastade riksdagsbeslutet är bara en anledning. En
annan gäller det budgetmässiga läget; ett par hundra
miljoner skulle kunna sparas årligen. Ett tredje skäl är att
förberedelsearbetet inte ligger tillräckligt långt framme
för att man skall kunna garantera att systemet får en bra
start; varken rekrytering av personal eller datorinköp är
avklarade när endast några månader återstår. Utskottet
föreslår därför att riksdagen beslutar att uppskjuta
ikraftträdandet av reformen. Motionen tillstyrks alltså.
dels att utskottet under moment 16 bort hemställa
16. beträffande ikraftträdande
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk27 yrkande
4 och med avslag på proposition 1990/91:53 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
ikraftträdandet.
19. Lägesredovisning av folkbokföringsreformen (mom. 17)
Gösta Lyngå (mp) anser dels att den del av
utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Skatteutskottet
finner" och slutar med "Sk27 avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Utskottet ansluter sig till uppfattningen som kommer till
uttryck i motion Sk27 om behovet av en lägesredovisning av
den nu planerade folkbokföringsreformen. En sådan avstämning
är desto mer angelägen mot bakgrund av att propositionens
förslag på ett flertal punkter präglas av betydande
osäkerhet i fråga om effekterna. Detta gäller såväl i
samband med förberedelsearbetet som på längre sikt.
Riksdagen bör hos regeringen begära en fullständig
lägesredovisning av reformen. Motionen tillstyrks med vad nu
har sagts.
dels att utskottet under moment 17 bort hemställa
17. beträffande lägesredovisning av
folkbokföringsreformen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk27 yrkande
7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om lägesredovisning av folkbokföringsreformen.
Särskilda yttranden
1. Huvudmannaskap (mom. 1)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anför:
Vi instämmer i de synpunkter på huvudmannaskap för
folkbokföringen som kommer till uttryck i de behandlade
motionerna. Moderata samlingspartiet yrkade år 1987 avslag
på förslaget om en organisationsförändring och har härefter
vid upprepade tillfällen återkommit till detta. Emellertid
är de grundläggande besluten i denna fråga redan fattade av
riksdagen, vilket är ett faktum som vi får böja oss för med
hänsyn till det snara ikraftträdandet. Samtidigt anser vi
att det är viktigt att i det nu aktuella sammanhanget påpeka
de svagheter som finns i den framlagda propositionen. Dessa
har också blivit belysta av konstitutionsutskottet i dess
yttrande i ämnet till skatteutskottet. Vi vill bl.a. peka på
frågorna om registeransvar och sökbegrepp men även på de
angelägna sekretessfrågorna i övrigt. I dessa fall har
konstitutionsutskottet fäst uppmärksamheten på den stora
osäkerhet som gäller. Vi anser att propositionen borde
omarbetas på väsentliga punkter och åtekommer senare i denna
fråga.
2. Pastorsexpeditionernas medverkan (mom. 2)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:
Vi vill erinra om att centerpartiet vid riksdagens
ställningstagande år 1987 i principfrågan om
folkbokföringens organisation tog avstånd från förslaget om
en förändring. Det bärande skälet var att det vid detta
tillfälle inte fanns ett fullgott beslutsunderlag. Detta
gällde exempelvis servicefrågan liksom även frågorna om
sekretess och sysselsättning. Efter denna tidpunkt har
centerpartiet vid återkommande tillfällen haft anledning att
upprepa sina argument. Inte heller nu finner vi att våra
frågor har blivit tillfredsställande besvarade. Vi har
därför i vår motion Sk28 yrkat att principbeslutet skall
rivas upp men också yrkat avslag på den nu framlagda
propositionen. Till följd av dessa yrkanden av mer
övergripande slag har vi avstått från att kommentera och
yrka på enskilda delar i propositionen. Dock vill vi i ett
särskilt yttrande beröra frågan om pastorsexpeditionernas
medverkan i det framtida folkbokföringen. I likhet med vad
som sägs i motion Sk23 anser vi att man i stället för den nu
föreslagna ordningen borde pröva möjligheten att låta
pastorsexpeditionerna svara för de uppgifter som är tänkta
att läggas på de allmänna försäkringskassorna.
3. Utökad medverkan från försäkringskassorna i
folkbokföringsverksamheten (mom. 3)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anför:
Vi vill erinra om vad skatteutskottet har uttalat om de
allmänna försäkringskassornas uppgifter i folkbokföringen i
samband med tidigare behandling av denna fråga. Detta har
också berörts i motion Sk29. Vi ansluter oss till de
synpunkter som där förs fram i fråga om regeringsförslagets
effekter på servicenivån. I motionen antyds också vilka
alternativa möjligheter som står till buds för att det
angelägna intresset av god service i folkbokföringsärenden
skall kunna tillgodses. Vi anser att dessa förslag är väl
värda att beakta.
4. Folkbokföringen i skatteförvaltningen (mom 5.)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:
Vad som i motion Sk23 sägs om de ännu olösta frågorna om
folkbokföringens inordnande i skatteförvaltningen förtjänar
enligt vår mening att ytterligare bli belysta. Av
propositionen framgår inte tillräckligt klart hur
integritetsskyddet skall ordnas i detta avseende. För det
fortsatta förtroendet för handläggningen av
folkbokföringsärenden bör en tydlig gräns upprätthållas
gentemot det skatteadministrativa området. Med hänsyn till
den markering i frågan som skatteutskottet har gjort anser
vi emellertid att något särskilt yrkande i denna del inte
behövs.
5. Inrättande av ett centralt referensregister (mom. 7)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:
Vi anser inte att motiven för att ett särskilt
referensregister skall inrättas har blivit tillräckligt
utvecklade i propositionen. I likhet med vad som sägs i
motion Sk23 anser vi att andra centrala register borde kunna
fylla samma funktion. Regeringen borde ha utrett denna fråga
närmare innan förslaget lades fram för riksdagen.
6. Utlämnande av registeruppgifter på ADB-medium m.m.
(mom. 11)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:
Genom den nya organisationen av folkbokföringen kommer
förutsättningarna att ändras när det gäller möjligheterna
till utlämnande av registeruppgifter på ADB-medium. Det
kommersiella utnyttjande av personregistret kan öka.
Härigenom riskerar integritetsskyddet att urholkas. Vi delar
de farhågor i detta avseende som kommer till uttryck i
motionerna Sk25 och Sk27. Det är enligt vår uppfattning av
största vikt att dessa frågor ägnas särskild uppmärksamhet.
Konstitutionsutskottets yttrande
1990/91:KU4y
Bilaga 1
Lag om folkbokföringsregister, m.m.
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har berett konstitutionsutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1990/91:53 om lag
om folkbokföringsregister, m.m. samt motioner som väckts med
anledning av propositionen. Konstitutionsutskottet begränsar
sitt yttrande till att gälla dels frågan om ordningen för
lagstiftningen på området, dels data- och sekretessfrågorna.
Sådana frågor tas upp i fem av motionerna. I motion Sk23 av
Bo Lundgren m.fl. (m) begärs att propositionen avslås i vad
avser införandet av ett centralt referensregister inom
folkbokföringen. Vidare understryks det angelägna i att
folkbokföringsverksamheten hålls klart avskild från
skattekontorens arbete i övrigt. Slutligen framhålls i denna
motion behovet av en förstärkning av
folkbokföringssekretessen.
I motion Sk25 av Kjell Johansson m.fl. (fp) hemställs att
riksdagen avslår propositionen och att frågan om registerlag
prövas först i samband med de materiella reglerna för den
framtida folkbokföringen. I andra hand yrkas i motionen att
riksskatteverket inte skall ges registeransvar för det
centrala folkbokföringsregistret, att medborgarskap inte
skall tillåtas som sökbegrepp samt att riksdagen skall
besluta lägga ned den kommersiella delen av statens person-
och adressuppgifter (SPAR) liksom statens person- och
adressregisternämnd. Också motion Sk27 av Kjell Dahlström
m.fl. (mp) vänder sig mot försäljning av personuppgifter, i
detta fall från folkbokföringsregister. I motion Sk26 av
Margitta Edgren (fp) framförs att regeringen snarast bör
återkomma till riksdagen med förslag om lösning av
sårbarhets- och säkerhetsfrågorna. Motionen vänder sig
vidare mot att postadress alltid skall förekomma i
folkbokföringsregistret och mot att särskild
sekretessprövning -- "hemligstämpling" -- i propositionen
anses vara en fråga av endast teknisk-administrativ art.
I motion Sk22 av Inger Hestvik och Inga-Britt Johansson
(båda s) begärs en ökad tillgänglighet mellan registren i de
olika skattekontoren inom samma skattemyndighet. Den
föreslagna ordningen där en sådan s.k. terminalåtkomst inte
tillåts är enligt motionärerna orationell och ineffektiv.
1. Ordningen för lagstiftningen om folkbokföringen
Bakgrund
Principbeslutet om ny organisation för folkbokföringen
fr.o.m. den 1 juli 1991 fattades av riksdagen hösten 1987.
Huvuddragen i den föreslagna datoriseringen av
folkbokföringen har varit föremål för riksdagens bedömning i
samband med behandlingen av årets kompletteringsproposition
(prop. 1989/90:150, SkU33). Riksdagen beslutade i enlighet
med regeringens förslag och anvisade medel för genomförandet
av reformen, bl.a. vad gäller datoriseringen.
Organisationskommittén för folkbokföringen påbörjade i
februari 1988 sitt arbete med att utarbeta förslag till
genomförande av den nya organisationen. I februari 1990 lade
organisationskommittén fram betänkandet (SOU 1990:18) Lag om
folkbokföringsregister m.m. Ett par månader tidigare, den 21
december 1989, hade 1983 års folkbokföringskommitté, som
arbetade med en ny folkbokföringslag, genom tilläggsdirektiv
fått i uppdrag att överväga och lämna förslag till åtgärder
som förhindrar att någon med hjälp av personnummer kan söka
rätt på en person i syfte att utöva våld, hot eller
trakasserier. Folkbokföringskommitténs betänkande (SOU
1990:50) Ny folkbokföringslag lades sedan fram i maj 1990,
tre månader efter organisationskommitténs förslag om
folkbokföringsregister. Folkbokföringskommitténs betänkande
har varit föremål för remissbehandling till början av hösten
1990 och bereds för närvarande i finansdepartementet.
Motionen
I motion Sk25 av Kjell Johansson m.fl. (fp) hävdas att
förslagen har lagts fram för riksdagen i fel ordning.
Föreskrifterna i en registerlag måste enligt motionen
naturligtvis styras av de materiella bestämmelserna om
verksamheten och dess organisation. Det finns som
datainspektionen framhållit svårigheter förknippade med att
ta ställning till lagregleringen av registerfrågorna först
och den materiella regleringen av folkbokföringsverksamheten
senare.
Konstitutionsutskottets bedömning
Riksdagens principbeslut 1987 innebär att den nya
folkbokföringsorganisationen skall genomföras den 1 juli
1991. Uppbyggnaden av ADB-stöd för
folkbokföringsverksamheten förutsätter att registerlag för
folkbokföringen antas så tidigt att det finns möjligheter
att bygga upp det ADB-system som lagen kräver. Enligt
konstitutionsutskottets mening hade det självfallet varit
att föredra om folkbokföringslagen kunnat behandlas
samtidigt med folkbokföringsregisterlagen.
Folkbokföringskommitténs arbete kunde dock inte slutföras
förrän tre månader efter det att organisationskommitténs
betänkande lades fram, vilket medfört att det brustit i den
tidsmässiga samordningen. Detta bör emellertid enligt
konstitutionsutskottets mening inte få medföra att
tidpunkten för omorganisationen förläggs senare än riksdagen
bestämde 1987. Konstitutionsutskottet avstyrker motion Sk25
yrkande 1.
2. Centralt referensregister
Propositionen
Enligt 1 § förslaget till folkbokföringsregisterlag skall
för vissa ändamål med hjälp av automatisk databehandling
föras ett lokalt folkbokföringsregister för varje lokalt
skattekontors verksamhetsområde och ett centralt
referensregister för hela landet. Det centrala
referensregistret får användas för handläggning av
folkbokföringsärenden som enligt folkbokföringslagen eller
annan lag eller förordning prövas av skattemyndigheten, för
framställning av personbevis och andra registerutdrag, för
uttag av folklängder och andra samlingar av uppgifter för
förvaring hos statliga arkivmyndigheter och för planering
och tillsyn av folkbokföringsverksamheten. Riksskatteverket
är enligt 5§ i förslaget registeransvarigt för det
centrala referensregistret, och skattemyndigheten i länet är
ansvarig för uppgifter i detta register som avser en person
som är eller senast har varit folkbokförd inom myndighetens
verksamhetsområde eller som av myndigheten tilldelats
personnummer utan att vara folkbokförd i Sverige.
I propositionen framhålls att förutsättningarna för
inrättande och förandet av ett centralt register hänger nära
samman med frågan om terminalåtkomsten till det lokala
registret inom de olika skattekontorens verksamhetsområde.
Eftersom terminalåtkomst mellan de olika skattekontorens
register inte tillåts i förslaget måste ett lokalt register
kompletteras med ett register utan den snäva geografiska
avgränsningen. Det behövs enligt propositionen ett centralt
register med vissa grundläggande referensuppgifter som alla
folkbokföringsmyndigheter har tillgång till för att ett
ärende som berör mer än ett lokalt skattekontor skall kunna
handläggas så smidigt som möjligt och på ett riktigt sätt.
Bl.a. måste dubbelregistrering självfallet kunna undvikas.
Referensregistret skall enligt propositionen användas för
att lokalisera personer som är folkbokförda utanför
skattekontorets verksamhetsområde, t.ex. när meddelande om
flyttning kommer in. Med hjälp av ett register som omfattar
hela befolkningen kan man få upplysning om nuvarande
folkbokföringsort och hos det aktuella skattekontoret
inhämta de uppgifter som behövs för att pröva den väckta
folkbokföringsfrågan. Referensregistret behövs också vid
tilldelning av personnummer. Det nuvarande centrala
personnummerregistret avses inom några år ersättas av ett
system med personnummertilldelning ur det centrala
referensregistret.
-- I sammanhanget kan nämnas att ett delat registeransvar
tillämpas enligt både skatteregisterlagen (1980:343) och
utsökningsregisterlagen (1986:617).
Motionerna
Enligt motion Sk23 av Bo Lundgren m.fl. (m) är det inte
nödvändigt att införa ett nytt centralt referensregister,
eftersom det redan i dag finns centrala register som kan
användas för det aktuella ändamålet och det inte är
oundgängligen nödvändigt att bygga upp ett nytt register
(yrkande3). I motion Sk25 av Kjell Johansson m.fl. (fp)
framhålls att riksskatteverkets uppgifter att hålla tillsyn
över och planera folkbokföringsverksamheten inte bör få
medföra att verket kan påverka uppgifterna i registret.
Enligt motionärerna överensstämmer inte förslaget om
riksskatteverkets registeransvar med datalagens bestämmelser
(yrkande2).
Konstitutionsutskottets bedömning
I propositionen framhålls att integritetsskäl talar för
att åtkomsten till ett lokalt register inte skall bli vidare
än vad som behövs med hänsyn till den verksamhet för vilken
registret förs. Med denna begränsning behövs komplettering
genom ett centralt register som innehåller uppgifter om
personnummer och namn och eventuell avregistrering samt
hänvisning till aktuellt lokalt register. Det centrala
referensregistret som således innehåller endast ett fåtal
slag av personuppgifter ger möjlighet att tillgodose högt
ställda integritetskrav när det gäller de lokala registren.
Andra centrala register t.ex. det centrala skatteregistret
hämtar uppgifter från folkbokföringen och kan således inte
direkt ersätta det centrala referensregistret.
Konstitutionsutskottet anser mot denna bakgrund att
propositionen i denna del bör tillstyrkas och motion Sk23
yrkande3 avstyrkas.
Förfoganderätten till ett personregister, dvs. rätten att
påverka registrets innehåll och överföra detta till läsbar
form, är tillsammans med dess ändamål avgörande för vem som
skall ansvara för registret i datalagens mening. Den som
förfogar över ett personregister anses som registeransvarig
enligt datalagen och har vissa skyldigheter när det gäller
rättelser och kompletteringar. Riksskatteverket skall
använda det centrala referensregistret för planering och
tillsyn av folkbokföringsverksamheten. Enligt propositionen
dröjer det några år innan det blir aktuellt med
personnummertilldelning från det centrala referensregistret.
Dessförinnan kan verket enligt utskottets mening inte anses
förfoga över registret. Det bör därför, som i andra hand
förordas i motion Sk25 yrkande2, för närvarande inte
föreskrivas något registeransvar för riksskatteverket.
Konstitutionsutskottet förutsätter emellertid att frågan
senare omprövas, om det blir aktuellt med riksskatteverkets
medverkan i tilldelningen av personnummer från det centrala
referensregistret. Enligt konstitutionsutskottets mening bör
således motionsyrkandet bifallas och 5§ första stycket i
förslaget till lag om folkbokföringsregister utgå.
3. Tillgängligheten till folkbokföringsregistren
Propositionen
Folkbokföringsverksamheten i skatteförvaltningens regi bör
i enlighet med riksdagens principbeslut skötas på lokal
nivå. Datainspektionen hade i sitt remissyttrande över
utredningsbetänkandet (SOU 1990:18) Lag om
folkbokföringsregister, m.m. framfört att en koncentration
av folkbokföringsuppgifter till länets skattemyndighet inte
var acceptabel från integritetssynpunkt. Datainspektionen
förordade därför i stället att ansvaret för folkbokföringen
skulle ligga på särskilda lokala folkbokföringsmyndigheter.
I propositionen föreslås ett annat sätt att komma till rätta
med problemet med alltför stor koncentration av
personuppgifter. Innehållet i ett lokalt
folkbokföringsregister skall enligt förslaget endast kunna
påverkas hos det lokala skattekontor för vars verksamhet
registret förs. Att registeransvaret enligt datalagen
kopplas till myndighetsbegreppet och alltså skall vila på
skattemyndigheten innebär enligt propositionen inte att
övriga lokala skattekontor eller andra organisatoriska
enheter inom skattemyndigheten behöver ha terminalåtkomst
till registren. Vid en avvägning mellan rationell verksamhet
och risken för otillbörligt intrång i den registrerades
integritet som terminalåtkomst kan medföra har föredragande
statsrådet funnit det naturligt att det införs sådana
begränsningar att endast ett lokalt skattekontor har
terminalåtkomst till uppgifter i det register som avser
kontorets verksamhetsområde. Datainspektionen har i sitt
yttrande enligt 2a§ datalagen från integritetssynpunkt
inte funnit skäl rikta kritik mot att denna ordning införs i
stället för den av inspektionen tidigare förordade lösningen
med självständiga lokala folkbokföringsmyndigheter.
Motionerna
I motion Sk22 av Inger Hestvik och Inga-Britt Johansson
(bådas) begärs ökad terminalåtkomst så att registren kan
nås mellan de lokala kontoren inom en skattemyndighet. En
begränsning av terminalåtkomsten i enlighet med förslaget
innebär att de olika kontoren inte kan hjälpa varandra och
att resursutnyttjandet blir ineffektivt och orationellt.
Motionärerna understryker också det förhållandet att det är
skattemyndigheten för länet som i förslaget, i enlighet med
datalagen, ges registeransvar och att ansvaret inte är
uppdelat på kontor. En motsatt inställning framförs i motion
Sk23 av Bo Lundgren m.fl. (m), som understryker vikten av
att verksamheten med folkbokföring hålls klart åtskild från
skattekontorens arbete i övrigt. Motionärerna hänvisar till
datainspektionens ställningstagande.
Konstitutionsutskottets bedömning
Som framhålls i propositionen måste kravet på en effektiv
och rationell verksamhet vägas mot risken för otillbörligt
intrång i de registrerades integritet. Utan begränsning i
terminalåtkomst riskerar man en onödig spridning av
uppgifter i registret, inte minst genom att uppgifterna blir
tillgängliga för allmänheten hos varje skattekontor i länet.
Om däremot folkbokföringsverksamheten helt avskiljs från
skattekontorens verksamhet i övrigt skulle detta troligtvis
vara till nackdel från effektivitetssynpunkt.
Datainspektionens ursprungliga ställningstagande till förmån
för särskilda lokala folkbokföringsmyndigheter byggde på att
alternativet innebar en alltför stor koncentration av
personuppgifter till länets skattemyndighet. I det nu
framlagda förslaget föreslås sådana begränsningar i
terminalåtkomsten att syftet med datainspektionens förslag
måste anses tillgodosett. Inspektionen har inte heller i
sitt yttrande enligt 2a§ datalagen från
integritetssynpunkt haft några invändningar mot förslaget.
Med hänsyn till vad nyss sagts innebär propositionens
förslag enligt konstitutionsutskottets mening att behovet av
integritet för den enskilde och kravet på rationalitet och
effektivitet fått en väl avvägd lösning.
Konstitutionsutskottet tillstyrker propositionens förslag
och avstyrker motionerna Sk22 och Sk23 yrkande1.
Konstitutionsutskottet vill emellertid framhålla att det
föreligger en osäkerhet kring de praktiska konsekvenserna av
att folkbokföringen och beskattningen betraktas som skilda
verksamhetsgrenar oavsett om de ingår i samma
organisatoriska enhet. Mot bakgrund av detta förhållande
förutsätter konstitutionsutskottet att frågan följs med
största uppmärksamhet inom regeringskansliet.
4. Registerinnehåll, sökbegrepp och
folkbokföringssekretess
Propositionen
Registerändamålet för de lokala folkbokföringsregistren
anges i 2§ förslaget till lag om folkbokföringsregister.
Ett sådant register får bl.a. användas för samordnad
registerföring av identifieringsuppgifter för fysiska
personer och andra folkbokföringsuppgifter. Registret får
också användas för handläggning av folkbokföringsärenden och
för framställning av personbevis och för tillhandahållande
av folkbokföringsuppgifter som myndigheter behöver för att
fullgöra sin verksamhet. Enligt 6§ i förslaget får
registret bl.a. innehålla uppgift om adress. Av
propositionens specialmotivering framgår att både bostads-
och postadress avses.
I propositionen föreslås som sökbegrepp i ett lokalt
folkbokföringsregister endast personnummer, namn, adress,
folkbokföringsort, folkbokföringsfastighet och folkbokföring
under särskild rubrik, medborgarskap, civilstånd och -- med
undantag för uppgift om adoptionsförhållande -- uppgift om
familjerättsligt samband. Datainspektionen har framhållit
att avgörande för vilket sökbegrepp som bör få användas bör
vara det behov som föreligger med hänsyn till
folkbokföringsverksamheten men har endast haft invändningar
mot förslaget om registerinnehåll och sökbegrepp när det
gäller adressuppgift.
Skälet till att medborgarskap föreslagits som sökbegrepp
är att utländsk medborgarskapslagstiftning och bestämmandet
av utländska medborgarskap ofta vållar svårigheter. För att
kunna göra efterhandskontroller i dessa ärenden skulle det
enligt propositionen vara en fördel om medborgarskap får
användas som sökbegrepp. Vidare framhålls att ett sådant
sökbegrepp är värdefullt för kommuner, som i sin verksamhet
har behov av uppgifter om t.ex. vilka olika invandrargrupper
som finns företrädda i en kommun. Uppgifterna används också
av riksskatteverket och av politiska partier för
distribution av valinformation på främmande språk. I
propositionen hänvisas till att sekretesslagen ger ett
visst skydd mot missbruk av folkbokföringsuppgifter. Enligt
7kap. 15§ sekretesslagen gäller sekretess i bl.a.
folkbokföringsverksamheten för uppgift om enskilds
personliga förhållanden i de fall det finns särskild
anledning att anta att den enskilde eller honom närstående
lider men av att uppgiften röjs.
Motionen
I motion Sk26 av Margitta Edgren (fp), som hänvisar till
datainspektionens yttrande, framhålls att uppgift om
postadress inte bör finnas i registret eftersom den inte är
oundgängligen nödvändig för folkbokföringen (yrkande3). I
motion Sk25 av Kjell Johansson m.fl. (fp) framhålls att det
i och för sig berättigade intresset för kommuner m.fl. att
kunna söka på medborgarskap måste vika till förmån för
skyddet för de utländska medborgarnas integritet.
Motionärerna hänvisar till att folkbokföringssekretessen är
för svag för att detta sökbegrepp skall få användas
(yrkande3). Folkbokföringssekretessen tas också upp i
motion Sk23 av Bo Lundgren m.fl. (m). Motionärerna anser att
sekretesskyddet för folkbokföringen i allmänhet i dag är för
svagt och bör bli föremål för en översyn (yrkande4). I
motion Sk26 framhålls att särskild sekretessprövning inte
endast är en teknisk-administrativ fråga eftersom det kan
gälla kvinnor som behöver skydda sin identitet på grund av
förföljelse (yrkande4).
Konstitutionsutskottets bedömning
Uppgift om postadress faller enligt
konstitutionsutskottets mening inom ramen för
registerändamålet. Det finns uppenbarligen i de flesta fall
för bl.a. de enskilda berörda ett stort värde i att den
faktiska postadressen finns i registret.
Konstitutionsutskottet tillstyrker propositionen i denna del
och avstyrker motion Sk26 yrkande3.
Konstitutionsutskottet delar däremot inte propositionens
ståndpunkt i fråga om det berättigade i behovet av att kunna
söka på medborgarskap i folkbokföringsregistret. De skäl som
anförts i propositionen för att införa ett sådant sökbegrepp
väger enligt konstitutionsutskottets mening inte
tillräckligt tungt med hänsyn till den enskildes
integritetsintresse. Konstitutionsutskottet vill i
sammanhanget hänvisa till att invandrarverket har andra
möjligheter att tillgå än folkbokföringsregistret när det
gäller att säkerställa att invandrare och flyktingar skall
få del av verkets information om deras rättigheter enligt
lag. Konstitutionsutskottet anser således att medborgarskap
inte bör få användas som sökbegrepp i lokalt
folkbokföringsregister och tillstyrker följaktligen motion
Sk25 yrkande3.
Vad gäller frågan om förstärkt folkbokföringssekretess
anser konstitutionsutskottet att bestämmelsen i 7 kap. 15§
sekretesslagen är ägnad att tillgodose den enskildes behov
av integritet och möjliggöra att vissa personuppgifter är
tillgängliga för myndigheter och andra. Det bör framhållas
att ett omvänt skaderekvisit med presumtion för sekretess
skulle ge som huvudregel att folkbokföringsuppgifterna
skulle hållas hemliga. Konstitutionsutskottet får erinra om
att organisationskommittén för folkbokföringen i sitt
betänkande (SOU 1990:18) Lag om folkbokföringsregister m.m.
anser att en sådan ordning ter sig som alltför omvälvande.
Gällande bestämmelser ger också möjlighet att hemlighålla
både känsliga uppgifter och uppgifter som normalt är
harmlösa men av särskild anledning, exempelvis risk för
personförföljelse, ändå behöver skyddas. Med hänsyn härtill
och till att frågan nyligen utretts av
organisationskommittén avstyrker konstitutionsutskottet
yrkande4 i motion Sk23 om översyn av lagstiftningen i
syfte att förstärka folkbokföringssekretessen.
En fördel från integritetssynpunkt är bestämmelsen i
förslagets 8§ om att registret får innehålla bl.a.
tekniska och administrativa uppgifter som behövs för att
tillgodose registrets ändamål. Med sådana uppgifter avses
bl.a. uppgift om särskild sekretessprövning. Det är då fråga
om en upplysning eller spärr som ett observandum om att det
finns anledning att vara särskilt försiktig vid prövning av
utlämnande av uppgift ur registret. Själva
sekretessprövningen skall göras för varje tillfälle
uppgiften begärs utlämnad. Av propositionen framgår inte
annat än att upplysningen och spärren i fråga skall räknas
till kategorin tekniska och administrativa uppgifter. Enligt
konstitutionsutskottets mening saknas skäl vidta någon
särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av
motionsyrkandet. Motion Sk26 yrkande4 avstyrks.
5. Sårbarhets- och säkerhetsfrågorna
Propositionen
I propositionen understryks att det är särskilt viktigt
att ADB-stödet för folkbokföringen utformas så att
säkerhetsaspekterna blir beaktade på ett fullt
tillfredsställande sätt, både när det gäller normala
förhållanden och under beredskap. Inom riksskatteverket
pågår ett arbete med säkerhetsanalyser. Rutiner tas fram för
att verksamheten skall kunna skötas även vid störningar i
ADB-driften. Arbetet sker i enlighet med riktlinjerna i
förordningen (1989:29) om säkerhetsanalyser av statliga
myndigheters ADB-system och skall vara klart till
driftsstarten den 1 juli 1991. Enligt förordningen skall
göras säkerhetsanalyser av de ADB-system som är av väsentlig
betydelse för egen eller andras verksamhet. I analyserna
skall riskerna för störning av ADB-systemen identifieras och
värderas. I anslutning till sina analyser skall berörda
myndigheter utarbeta en plan för de säkerhetsåtgärder som
behövs. Arbetet skall ske i nära kontakt med statskontoret.
Motionen
I motion Sk26 av Margitta Edgren (fp) yrkande 1 begärs att
riksdagen beslutar att regeringen snarast bör återkomma till
riksdagen med förslag till lösning av sårbarhets- och
säkerhetsfrågorna. Frågorna borde enligt motionären ha lösts
innan det aktuella lagförslaget presenterats för riksdagen.
De viktiga sårbarhets- och säkerhetsfrågorna borde
diskuteras parallellt med lagförslaget.
Konstitutionsutskottets bedömning
Som framgår av propositionen bedrivs inom riksskatteverket
ett omfattande arbete för att ADB-stödet för folkbokföringen
skall utformas så att säkerhetsaspekterna blir beaktade på
ett fullt tillfredsställande sätt. Konstitutionsutskottet,
som förutsätter att frågan följs med uppmärksamhet inom
regeringskansliet, anser inte att det finns anledning för
riksdagen att vidta en sådan åtgärd som förordas i motion
Sk26 yrkande 1.
6. Försäljning av personuppgifter
Motionerna
I motion Sk25 av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkande 4
framhålls att riksdagen omgående bör kunna fatta beslut om
att lägga ned SPAR-registret. Det finns enligt motionärerna
inga skäl för staten att syssla med kommersiell försäljning
av personuppgifter. Privata företag har enligt datalagen
inte möjlighet att bygga upp motsvarande register. I motion
Sk27 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) begärs förslag till
ändring av datalagen med innebörden att försäljning av
personuppgifter från folkbokföringsregister ej tillåts
(yrkande6).
Konstitutionsutskottets bedömning
Lagförslag om offentlighet, integritet och ADB har nyligen
granskats av lagrådet. I lagrådsremissen förordas en
uppstramning i fråga om myndigheters försäljning av
personuppgifter. Enligt konstitutionsutskottets mening bör
propositionen inte föregripas. Konstitutionsutskottet
avstyrker motionerna Sk25 yrkande4 och Sk27 yrkande6.
Stockholm den 29 november 1990
På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson
Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Kurt
Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö
(c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg (s),
Elisabeth Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bo Hammar
(v), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s), Rosa-Lill
Wåhlstedt (s), Ingegerd Sahlström (s), Hugo Andersson (c)
och Conny Fredriksson (s).
Avvikande meningar
1. Ordningen för lagstiftningen om folkbokföringen
Birgit Friggebo och Ylva Annerstedt (båda fp) anser att
den del av utskottets yttrande i avsnittet Ordningen för
lagstiftningen om folkbokföringen som rubriceras
Konstitutionsutskottets bedömning bort ha följande lydelse:
Konstitutionsutskottet delar den bedömning som
datainspektionen gjort i fråga om de svårigheter som är
förknippade med att ta ställning till lagregleringen av
registerfrågorna först och den materiella regleringen av
folkbokföringsverksamheten först senare. Föreskrifterna i en
registerlag måste naturligtvis styras av de materiella
bestämmelserna om verksamheten och dess organisation. Enligt
konstitutionsutskottets mening bör således riksdagen inte
fatta beslut om registerlag innan ny folkbokföringslag
förelagts riksdagen. Propositionen bör följaktligen avslås
och motion Sk25 yrkande1 bifallas.
2. Centralt referensregister
Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla
m) anser att den del av konstitutionsutskottets yttrande i
avsnittet Centralt referensregister under rubriken
Konstitutionsutskottets bedömning som börjar med "I
propositionen" och slutar med "3 avstyrkas" bort ha följande
lydelse:
I propositionen föreslås, förutom lokala register för
folkbokföring, att ett centralt referensregister skall
finnas och föras med hjälp av automatisk databehandling. Det
centrala referensregistret avses vara en stödfunktion till
de lokala registren för att ge möjlighet att ta reda på var
uppgifter om en person finns.
Enligt konstitutionsutskottets mening är det inte
nödvändigt att på detta sätt införa ytterligare ett centralt
referensregister. Redan i dag finns det centrala register
som bör kunna användas för det syfte som redovisats för
centrala referensregistret. Konstitutionsutskottet, som vill
understryka att register inte bör byggas upp annat än om de
är oundgängligen nödvändiga, avstyrker propositionen i den
del som avser centralt referensregister. Motion Sk23
yrkande3 tillstyrks följaktligen.
3. Sökbegrepp
Olle Svensson, Kurt Ove Johansson, Sture Thun, Sören
Lekberg, Ulla Pettersson, Rosa-Lill Wåhlstedt, Ingegerd
Sahlström och Conny Fredriksson (alla s) anser att den del
av konstitutionsutskottets yttrande i avsnittet
Registerinnehåll, sökbegrepp och folkbokföringssekretess
som börjar med "Konstitutionsutskottet delar" och slutar med
"yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Konstitutionsutskottet delar propositionens ståndpunkt att
det finns ett berättigat behov av att kunna söka på
medborgarskap i folkbokföringsregistret. Nämnas kan att
riksdagen anslagit medel för information till invandrare
inför de kommunala valen (se 1989/90:KU38). Det är då fråga
om information som är riktad med hänsyn till olika språk,
och folkbokföringens uppgifter om medborgarskap har därvid
varit av avgörande betydelse. I sammanhanget vill
konstitutionsutskottet också hänvisa till att statens
invandrarverk använt sig av folkbokföringens uppgifter om
medborgarskap för riktad information till olika
invandrargrupper om rättigheter och skyldigheter i Sverige.
Konstitutionsutskottet vill också erinra om att
sekretesslagen ger möjlighet att vägra lämna ut uppgifter
bl.a. om ett utlämnande skulle vara till men för den
enskilde. Konstitutionsutskottet tillstyrker således
propositionens förslag när det gäller sökbegrepp. Motion
Sk25 yrkande3 avstyrks följaktligen.
4. Försäljning av personuppgifter
Hans Leghammar (mp) anser att den del av
konstitutionsutskottets yttrande i avsnittet Försäljning
av personuppgifter som rubricerats
"Konstitutionsutskottets bedömning" bort ha följande
lydelse:
Konstitutionsutskottet delar den i motion Sk27 framförda
uppfattningen att försäljning av personuppgifter ur
folkbokföringen inte bör vara tillåten. Enligt
konstitutionsutskottets mening bör i datalagen införas en
uttrycklig regel som förbjuder all möjlighet att försälja
personuppgifter ur folkbokföringsregistret. Detta bör ges
regeringen till känna. Motion Sk27 yrkande6 tillstyrks
följaktligen.
Särskilt yttrande
Bertil Fiskesjö och Hugo Andersson (båda c) anför:
I yttrandet har konstitutionsutskottet tagit ställning i
olika frågor som alla bygger på att omorganisation av
kyrkobokföringsverksamheten skall genomföras.
Konstitutionsutskottet har inte behandlat frågan om
omorganisationens genomförande och därmed inte
centerpartiets motion 1990/91:Sk28. Vi vill framhålla att
vår grundinställning är den att omorganisationen inte bör
genomföras och att propositionen därför bör avslås. I ett
läge då regeringen föreslår neddragningar av den statliga
administrationen är det olämpligt att tillskapa en ny
centraliserad byråkrati i statens regi. Det nuvarande
systemet är decentraliserat och ger därför god service till
medborgarna. Kyrkobokföringen som utförs vid ca 1100
pastorsexpeditioner skall i huvudsak övertas av ett par
hundra lokala skattekontor. Det hittillsvarande systemet ger
arbetstillfällen i sysselsättningssvaga områden, det är
mindre sårbart än ett mer centraliserat system och är mindre
kostnadskrävande.
Kulturutskottets yttrande
1990/91:KrU2y
Bilaga 2
Lag om folkbokföringsregister, m.m.
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har den 20 november 1990 beslutat bereda
kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition
1990/91:53 om lag om folkbokföringsregister, m.m. jämte de
med anledning av propositionen väckta motionerna
1990/91:Sk22--29.
Kulturutskottet begränsar sitt yttrande till att avse
propositionen såvitt däri tas upp frågan om
författningsreglering av gallring samt motion Sk26 yrkande 2
vari föreslås att gallring ur folkbokföringsregistret skall
lagregleras.
Utskottet
I proposition 1990/91:53 om lag om folkbokföringsregister,
m.m. gör föredragande statsrådet den bedömningen att någon
särskild lagreglering om gallring inte är nödvändig. Han
anför att det kan finnas anledning att -- lämpligen genom
förordning -- meddela föreskrifter i ämnet. Han är dock inte
beredd att nu ta ställning till några detaljer (s. 33).
Enligt motion Sk26 (fp) bör det klart framgå av lagen att
uppgifterna i folkbokföringsregistret skall gallras bort när
de inte längre behövs för sitt ändamål. Detta betyder, säger
motionären, att gallringen bör lagregleras.
Grundregler om gallring av allmänna handlingar lämnas i
12§ arkivlagen (1990:782). Denna grundregel skall gälla om
det inte finns särskilda bestämmelser i annan lag eller
förordning. Vid behandlingen våren 1990 av regeringens
förslag om arkivlag (prop. 1989/90:72, bet. KrU29, rskr.
307) underströk utskottet i sitt av riksdagen godkända
betänkande att särbestämmelser som skall ta över grundregeln
bör ha lagform. Utskottet ansåg dock att -- i enlighet med
vad som förordades i propositionen -- det bör finnas
möjlighet att göra undantag från huvudregeln med tanke på
att det kan finnas fall då en lagreglering enbart med hänsyn
till en gallringsbestämmelse vore onödig.
I regeringsförslaget om arkivlag behandlades närmare vissa
områden -- bland dem datalagen (1973:289) -- för vilka det
finns särskilda regler att beakta när det gäller bevarande
och gallring. Beträffande reglerna i datalagen som reglerar
integritetsskyddet när personuppgifter behandlas med hjälp
av ADB lämnades följande redovisning i propositionen (s.
48--49).
-- -- -- I datalagen skiljs mellan personregister som får
föras efter enbart en licens från datainspektionen (här
nedan kallade licensregister) och sådana personregister som
därutöver fordrar ett särskilt tillstånd i varje enskilt
fall (här nedan kallade tillståndsregister). Det är framför
allt de speciellt integritetskänsliga registren som fordrar
tillstånd. Undantag från kravet på tillstånd gäller bl.a.
sådana register som inrättas enligt beslut av riksdagen
eller regeringen (s.k. statsmaktsregister).
I fråga om licensregister gäller bl.a. den generella
föreskriften att personuppgifter skall utgå ur ett register
då uppgifterna inte längre behövs med hänsyn till ändamålet
med registret. Skyldighet att ta bort en personuppgift
föreligger dock inte, om den skall bevaras på grund av
bestämmelse i lag eller annan författning eller enligt
myndighets beslut som har meddelats med stöd av författning
(12 §). Beträffande tillståndsregister bestämmer
datainspektionen i de föreskrifter som skall lämnas för
personregistret, i den mån det behövs för att förebygga risk
för otillbörligt intrång i den personliga integriteten, vad
som skall gälla om bevarande och gallring av uppgifterna i
registret (6 §). Skulle författningsföreskrifter i detta
hänseende saknas beträffande ett statsmaktsregister,
ankommer det på datainspektionen att lämna föreskrifter
därom (6a§). Datainspektionen kan också med stöd av 18§
datalagen meddela föreskrifter om gallring beträffande
licensregister, om det behövs med anledning av vad som
framkommit om registret.
Bestämmelserna i den föreslagna arkivlagen om bevarande
och gallring samt föreskrifter som meddelas med stöd av
arkivlagen, t.ex. om bevarande för forskningsändamål, blir
regler som enligt datalagens gällande lydelse tar över
datalagens regel i 12 § om förstörande. Licensregister hos
myndigheter som utgör allmän handling -- och som inte är
författningsreglerade i särskild ordning -- kommer därmed
att gallras enligt arkivlagens normsystem. -- -- --
När datainspektionen meddelar föreskrifter om bevarande
och gallring för tillståndsregister (6§ datalagen) skall
inspektionen förutom integritetsaspekten även beakta de skäl
som talar för ett bevarande. Frågor om bevarande och
gallring av personregister avgörs enligt 12§
dataförordningen (1982:480) efter samråd med riksarkivet.
Det är min uppfattning att datainspektionens föreskrifter om
bevarande och gallring i praktiken tillkommer under
vederbörlig hänsyn till gängse gallringsprinciper. Jag anser
inte att arkivlagen bör medföra någon ändring när det gäller
datainspektionens uppgifter med tillståndsregistren.
Bestämmelsen i 6§ datalagen bör därför gälla före
arkivlagens regler. När det införs en generell
arkivlagstiftning som anger mål för arkivverksamheten och
knyter gallringsreglerna till dessa mål har inspektionen
givetvis att beakta den lagstiftningen och väga intressena
för bevarande mot integritetsintresset. I sak torde det
emellertid inte vara något nytt för inspektionen. Jag ser
därför inte nu anledning att i datalagen närmare reglera
denna avvägningsfråga.
Sammanfattningsvis innebär den sammantagna regleringen i
arkivlagen och datalagen att när det är fråga om
tillståndsregister och jämställda statsmaktsregister är det
datainspektionen som meddelar föreskrifter om gallring och
bevarande medan det är riksarkivet resp. de kommunala
arkivmyndigheterna som i övrigt meddelar sådana
föreskrifter, alltså även beträffande licensregister.
Av det här aktuella lagförslaget framgår inte huruvida
folkbokföringsregistren skall falla under 6§ eller 12§
datalagen. I avsaknad av en explicit gallringsbestämmelse
finns det alltså risk för att det uppkommer oklara
situationer och svåra avvägningsproblem. Enligt utskottets
mening är det otillfredsställande om avgörande i sådana fall
skulle lämnas till förordningsnivå. Utskottet vill också
erinra om att organisationskommittén för folkbokföringen --
i betänkandet (SOU 1990:18) Lag om folkbokföringsregister
m.m. (s. 151 ff.) -- föreslagit en särskild lagbestämmelse
om gallring.
Med hänvisning till riksdagens klara ställningstagande vid
behandlingen av förslaget till arkivlag av innehåll att
bestämmelser om gallring i regel skall ha lagform föreslår
utskottet att en bestämmelse om gallring tas in som 13§ i
lagen om folkbokföringsregister, m.m. Denna paragraf bör ha
följande lydelse:
13§ Gallring av uppgifter i ett lokalt
folkbokföringsregister och i det centrala referensregistret
sker i enlighet med arkivlagens (1990:782) bestämmelser.
Stockholm den 27 november 1990
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s),
Berit Oscarsson (s), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s),
Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa
(s), Leo Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg
(fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj
Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg (s) och Lola
Björkquist (fp).
Särskilt yttrande
Jan Hyttring (c), Stina Gustavsson (c) och Kaj Nilsson
(mp) anför:
Vi vill erinra om att förslag om att propositionen skall
avslås har lagts fram i motioner från centerpartiet och
miljöpartiet. Ett bifall till dessa motioner innebär att
gallringsfrågan inte blir aktuell i detta riksdagsärende.