I detta betänkande tillstyrker utskottet de förslag som
regeringen lägger fram beträffande vissa tekniska justeringar av
värderingsförfarandet m.m. inför 1992 års allmänna
fastighetstaxering av lantbruk. De motioner om uppskov med
fastighetstaxeringen och om ändringar i förfarandet som
utskottet behandlar i detta sammanhang avstyrks.
Till betänkandet har fogats reservationer angående uppskov med
fastighetstaxeringen och ändringar i värderingsförfarandet m.m.
Regeringens förslag
Proposition 1990/91:47
Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition
1990/91:47 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag
till
1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt,
3. lag om ändring i lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt,
4. lag om ändring i ärvdabalken (1958:637),
5. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428),
6. lag om ändring i jordabalken (1970:944),
7. lag om ändring i utsökningsbalken (1981:774),
8. lag om ändring i lagen (1982:618) om utländska förvärv av
fast egendom m.m.,
9. lag om ändring i lagen (1989:31) om förvaltning av vissa
samägda jordbruksfastigheter,
10. lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230),
11. lag om ändring i lagen (1979:425) om skötsel av
jordbruksmark,
12. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av
hyresfastighet m.m.,
13. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.
Förslagen innebär vissa ändringar i bestämmelserna om
fastighetstaxering inför 1992 års allmänna fastighetstaxering av
lantbruksenheter. Det är främst fråga om tekniska justeringar i
värderingsförfarandet samt även vissa förenklingar.
STÅENDE TEXT se prop. s. 1-2.
Proposition 1990/91:54
I proposition 1990/91:54 hemställer regeringen
(finansdepartementet) bl.a. att riksdagen antar ett vid
propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen
(1984:1052) om statlig fastighetsskatt (lagförslag 23).
Propositionen behandlas i denna del i detta betänkande för att
samordnas med det förslag beträffande samma lag som läggs fram i
proposition 1990/91:47.
Förslaget i proposition 1990/91:54 innebär vissa
klarlägganden, bl.a. i fråga om bostadsbyggnad som vid
fastighetstaxeringen inte har åsatts något värdeår efter det att
den har färdigställts.
Lagförslagen
De i propositionerna framlagda lagförslagen har följande
lydelse. Förslaget i proposition 1990/91:47 rörande lagen
(1984:1052) om statlig fastighetsskatt har här sammanförts med
det i proposition 1990/91:54 framlagda förslaget som rör 2 §, 3
§ andra stycket och punkt 1 av övergångsbestämmelserna
(1990:652) till denna lag.
NY SIDA STÅENDE TEXT se prop. s. 3-37. NY SIDA
Propositionen
I propositionen föreslås vissa ändringar i bestämmelserna om
fastighetstaxering inför 1992 års allmänna fastighetstaxering av
lantbruksenheter. Det är främst fråga om tekniska justeringar i
värderingsförfarandet samt även vissa förenklingar. Bl.a.
föreslås att värdet på småhus med tomtmark som ingår i
lantbruksenhet skall tillåtas variera med hänsyn till hur stor
enhetens produktiva mark är. Värderingsförfarandet för
åkermarken föreslås bli förenklat bl.a. genom att åkermarken
delas upp i värderingsenheter endast vid arealer av större
omfattning. En ny värdefaktor, storlek, införs med vilken kan
beaktas de olika hektarpriser som förekommer vid olika
arealomfattning. Motsvarande värdefaktor införs även för
betesmark, skogsmark och skogsimpediment. Släktköp skall inte
heller i fortsättningen ingå i prisstatistiken för allmän
fastighetstaxering.
Motioner
I yttrandet behandlar jordbruksutskottet följande motioner:
1990/91:Sk15 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar skjuta den allmänna
fastighetstaxeringen av lantbruksenheter till 1996,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts beträffande utredning av utformningen och
behovet av allmän fastighetstaxering,
3. att riksdagen i den mån yrkandet om att uppskjuta den
allmänna fastighetstaxeringen av lantbruksenheter vinner
riksdagens bifall beslutar avslå proposition 1990/91:47.
1990/91:Sk16 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen angående värdering av skogsmark avslår
förslaget att ändra 2 § 14 kap. fastighetstaxeringslagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om värdering av småhus med tomtmark som ingår
i lantbruksenhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om beräkningen av marknadsvärdet på
jordbruksfastighet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avregleringens inverkan på
fastighetstaxeringen när det gäller indelningen av ägoslag samt
ekonomibyggnadernas användning,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade
regler för särskild fastighetstaxering i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1990/91:Sk17 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:47
beslutar att nästa allmänna fastighetstaxering av
lantbruksenheter skjuts upp till 1996,
samt, vid avslag på yrkande 1,
2. att riksdagen beslutar avslå proposition 1990/91:47 såvitt
avser differentierade hektarvärden i enlighet med vad som i
motionen anförts,
3. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:47 i
denna del beslutar att släktköp skall ingå i prisunderlaget för
fastighetstaxeringen i enlighet med vad som i motionen anförts,
4. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:47
beslutar att jämkning på grund av säregna förhållanden skall
kunna ske i enlighet med vad som i motionen anförts.
1990/91:Sk18 av Hans Dau (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1990/91:47,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om värdering av småhus med tomtmark som ingår
i lantbruksenhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avregleringens inverkan på
fastighetstaxeringen när det gäller ekonomibyggnaders
användning.
1990/91:Sk19 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett tillägg till 5 kap. 5 § i FTL,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skogsvårdsavgiften.
1989/90:Sk367 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen
beslutar att allmän fastighetstaxering av jordbruksfastigheter
skall ske 1996 med 1995 års marknadsvärden som grund.
1989/90:Sk453 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas
6. att riksdagen beslutar att den allmänna
fastighetstaxeringen avseende jordbruksfastigheter skjuts upp
till 1996.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo274.
1989/90:Sk801 av Stina Gustavsson och Kersti Johansson (c)
vari yrkas att riksdagen beslutar att uppskjuta
fastighetstaxeringen av jordbruksfastigheter till år 1996.
1989/90:Sk817 av Ewy Möller och Karl-Gösta Svenson (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade
regler för särskild fastighetstaxering i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1989/90:Sk820 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att uppskjuta fastighetstaxeringen av
jordbruksfastigheter till 1996.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo222.
1989/90:Sk830 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att uppskjuta fastighetstaxeringen av
jordbruksfastigheter.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo246.
1989/90:Sk836 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
hur prisnivån på jordbruksfastigheter i samband med
fastighetstaxering bör fastställas.
Utskottet
Allmän fastighetstaxering av lantbruksenheter m.m.
Uppskov med den allmänna fastighetstaxeringen av
lantbruksenheter och avslag på regeringens proposition yrkas i
flera motioner. Enligt motion Sk15 (m) skall de
fastighetstaxeringsvärden som åsätts lantbruksenheter vid
taxeringen år 1992 bygga på de marknadsvärden som gäller under
innevarande år. Taxeringsvärdena kommer sedan att ligga till
grund för bl.a. uttag av flera skatter. Den prisutveckling som
ägt rum kan förväntas leda till stora nominella höjningar av
taxeringsvärdena. Om inga åtgärder vidtas på beskattningsområdet
kommer uttaget av flera skatter att öka kraftigt. Till detta
kommer att prisnivån för år 1990 kan komma att förändras under
de närmaste åren på grund av den omläggning av
jordbrukspolitiken som beslutats av riksdagen. Sammantaget kan
detta leda till kraftiga prisfall. Att genomföra en allmän
fastighetstaxering år 1992, som baseras på en prisnivå som
sannolikt kommer att vara alltför hög, är orimligt.
Fastighetstaxeringen för lantbruksenheter bör därför skjutas upp
till år 1996 (yrkande 1). Under tiden för uppskovet bör frågan
om behov och utformning av fastighetstaxeringen generellt och
för lantbruksenheter i synnerhet utredas (yrkande 2). I den mån
yrkandet om uppskov med den allmänna fastighetstaxeringen av
lantbruksenheter vinner riksdagens bifall bortfaller behovet att
nu genomföra tekniska förändringar i regelsystemet.
Propositionen bör mot den bakgrunden avslås (yrkande 3). Även i
de moderata motionerna Sk18 yrkande 1 och Sk453 yrkande 6 yrkas
att propositionen avslås resp. att den allmänna
fastighetstaxeringen av lantbruksenheter skjuts upp till år
1996. Enligt motion Sk17 (c) befinner sig det svenska jordbruket
i en brytningstid. Ett nytt riksdagsbeslut har fattats med
inriktning på intern och extern avreglering samt omställning av
produktionen. Detta kommer med stor sannolikhet att få stora
konsekvenser för prisbildningen. Mot denna bakgrund och med
tanke på att taxeringsvärdena skall avspegla marknadsvärdena är
det inte lämpligt med en fastighetstaxering år 1992. Taxeringen
bör skjutas upp till dess näringens omställning enligt
riksdagsbeslutets tidsplan är klar och dess konsekvenser slagit
igenom på fastighetspriserna. År 1996 är en lämplig tidpunkt för
nästa fastighetstaxering. Riksdagen bör därför med avslag på
propositionen besluta att nästa allmänna fastighetstaxering av
lantbruksenheter skall skjutas upp till år 1996 (yrkande 1).
Krav på uppskov med den allmänna fastighetstaxeringen av
lantbruksenheter till år 1996 framförs även i centermotionerna
Sk801, Sk820 och Sk830. Vänsterpartiet yrkar i motion Sk367 att
den allmänna fastighetstaxeringen av jordbruksfastigheter skjuts
upp till år 1996. Enligt motionären kommer förändringarna i
jordbrukspolitiken med all säkerhet att påverka jordbruket både
vad gäller priser på produkter och på jordbruksfastigheter. Det
är orimligt att taxeringsvärdet fastställs i en situation med
stor rörlighet och osäkerhet vad gäller värdet på
jordbruksfastigheter.
I motion Sk16 (m) framhålls att omställningen kan ske under en
följd av år och att det på många håll kan bli aktuellt med en
omtaxering. En sådan särskild fastighetstaxering kan enligt
nuvarande regler ske om fastighetens beskaffenhet påtagligt
ändras. Omtaxering på grund av sjunkande marknadsvärde utgör
däremot ingen tillräcklig grund. Detta kan inte accepteras.
Regeringen bör lägga fram förslag till ändrade regler för
särskild fastighetstaxering så att sjunkande marknadsvärde
tillåts slå igenom på taxeringsvärdet (yrkande 5). Samma yrkande
framförs även i motion Sk817 (m).
Jordbruksutskottet vill för sin del framhålla att den senaste
allmänna fastighetstaxeringen genomfördes år 1981. De
marknadsvärden som låg till grund för denna taxering kan med
största sannolikhet betraktas som inaktuella. Det föreligger
således ett behov av en allmän fastighetstaxering av
lantbruksenheter. Tillräckliga skäl att uppskjuta taxeringen
finns inte. Utskottet erinrar dessutom om att riksdagen vid
flera tillfällen (se bl.a. 1988/89:SkU36, rskr. 298) framhållit
att beskattningsreglerna regelmässigt har omprövats i samband
med att resultatet av en ny allmän fastighetstaxering blir känt.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet för sin del
regeringens förslag och avstyrker motionerna Sk15 yrkandena 1, 2
och 3, Sk17 yrkande 1, Sk18 yrkande 1, Sk367, Sk453 yrkande 6,
Sk801, Sk820 och Sk830.
I samband med riksdagens behandling av vissa förslag om
ändringar i reglerna för fastighetstaxering inför den allmänna
fastighetstaxeringen av småhus år 1990 (prop. 1988/89:137,
SkU36, rskr. 298) konstaterades att den återkommande frågan om
ny taxering vid sjunkande marknadsvärden tidigare avstyrkts med
motiveringen att sådana regler kan befaras leda till att den
särskilda fastighetstaxeringen på en omväg blir en ny allmän
fastighetstaxering. Skäl till ändrat ställningstagande ansågs
inte vara för handen. Jordbruksutskottet har ej funnit anledning
till annan bedömning. Mot bakgrund av det anförda avstyrker
utskottet motionerna Sk16 yrkande 5 och Sk817.
Vissa värderingsregler
Enligt motion Sk16 kan det godtas att en lantbruksenhet med
större areal får en lägre prisnivå per hektar än mindre
lantbruksenheter. Däremot kan förslaget om att värdet för de
första 20 hektaren skog också för större skogsfastigheter skall
fastställas så att de överensstämmer med det värde som skulle ha
gällt om taxeringsenheten bestått av endast 20 ha inte
accepteras. För stora skogsfastigheter är frågan närmast
försumbar medan negativa effekter framför allt kan uppkomma för
familjejordbruken med ett litet kompletterande skogsinnehav.
Regeringens förslag att ändra 14 kap. 2 §
fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL, bör avslås (yrkande
1). Enligt motionärerna visar prisutvecklingen beträffande
småhus med tomtmark ingående i lantbruksenhet ett högre pris än
småhus och tomt på självständig fastighet. Det är enligt
motionärerna felaktigt att denna prisskillnad får slå igenom
fullt ut vid taxeringen eftersom prisskillnaden till stor del
beror på den hittills rådande avdragsrätten för reparation och
underhåll av bostad på jordbruksfastighet (yrkande 2).
Avregleringen av jordbruket borde påverka de kommande
taxeringsvärdena. Detta beror på ändrad användning av mark och
byggnader samt på försämrad lönsamhet. Den försämrade
lönsamheten reser krav på ändrade bestämmelser. Dagens
taxeringsvärde skall motsvara 75 % av ett marknadsvärde som
beräknats med ledning av det genomsnittliga prisläget i orten
under andra året före det år då fastighetstaxering sker. Först i
andra hand beräknas marknadsvärdet med ledning av en
avkastningskalkyl. Betydligt större hänsyn måste tas till en
fastighets avkastningsförmåga än till de pris som satts vid en
försäljning som kunnat ske innan beslutet om avreglering
fattades. Köpeskillingsstatistiken är dessutom i flera avseenden
bristfällig, särskilt beträffande skogsmark. Köp av rotposter
ger ett orealistiskt högt pris. Ett sådant pris saknar
förankring i de förhållanden som måste vara bestämmande för ett
uthålligt skogsbruk på brukningsenheter i allmänhet (yrkande 3).
En annan fråga som enligt motionärerna måste uppmärksammas är
avregleringens påverkan på indelning av ägoslag. Stora belopp
kommer att betalas ut för åkermark som ställs om till annan
produktion än livsmedel. Denna åkermark måste då få en annan
klassificering med sänkt taxeringsvärde som följd. Ersättning
kommer också att lämnas till lantbrukare som minskar eller helt
upphör med sin animalieproduktion. Många ekonomibyggnader kommer
därvid inte att kunna utnyttjas, något som också bör observeras
vid taxeringen. Vad som anförts om avregleringens inverkan på
fastighetstaxeringen bör ges regeringen till känna (yrkande 4).
Även i motion Sk18 (m) yrkas att prisskillnaden mellan småhus
med tomtmark ingående i lantbruksenhet och småhus med tomt på
självständig fastighet inte skall tillåtas slå igenom vid
taxeringen (yrkande 2). I jordbrukets avreglering ingår att
ersättning lämnas till lantbrukare som minskar eller helt upphör
med animalieproduktion. Många ekonomibyggnader kommer därvid
inte att kunna utnyttjas. Detta bör observeras vid taxeringen
(yrkande 3). Enligt motion Sk17 (c) föreslår regeringen
beträffande åker- och skogsmark att differentierade hektarvärden
införs så att små enheter åsätts ett högre pris per hektar än
större enheter. Detta system är onödigt byråkratiskt. Dessutom
skulle beträffande skogsmark även större enheter åsättas ett
högre pris per hektar för de första 20 hektaren. Detta
överensstämmer inte med prisbildningen. Vidare skulle förslaget
medföra att småbrukare belastas med högre fastighetsskatt än
brukare av större fastigheter. Lönsamheten är i allmänhet bättre
för stora enheter. Mot bakgrund härav bör regeringens förslag
såvitt avser differentierade hektarvärden avslås (yrkande 2).
Vidare yrkas att riksdagen beslutar att jämkning av fastighetens
värde skall kunna ske på grund av säregna förhållanden (yrkande
4). Enligt motionärerna är det angeläget att
fastighetstaxeringen så korrekt som möjligt avspeglar
marknadsvärdet. Jämkning skall därför kunna ske om
fastighetsägaren med egen utredning kan göra sannolikt att
fastighetens värde är lägre än det av skattemyndigheterna
åsatta.
I 5 kap. FTL återfinns de övergripande bestämmelserna om hur
taxeringsvärdet fastställs. Taxeringsvärdet skall motsvara 75 %
av marknadsvärdet. Marknadsvärdet kan bestämmas på olika sätt. I
första hand skall ledning tas av fastighetsförsäljningar i
orten. Sådana försäljningar får dock inte beaktas där
ovidkommande omständigheter kan antas ha inverkat på priset. Om
dessa försäljningar inte ger tillräcklig ledning får beräkningen
göras utifrån en avkastningskalkyl. Som sista alternativ kan
marknadsvärdet uppskattas med utgångspunkt i det tekniska
nuvärdet.
I propositionen har föreslagits vissa förändringar såvitt
avser det värderingsförfarande som används för
lantbruksenheterna. Förslaget innebär vissa tekniska justeringar
för kvalitetsförbättringar vid värderingen och förenklingar vid
taxeringen. Med stöd av den av riksdagen år 1989 utvidgade
bestämmelsen i 19 kap. FTL om uppgiftsinsamling pågår en
prisundersökning avseende försålda lantbruksenheter (prop.
1989/90:50, SkU10, rskr. 96). Hittills utförda
prisundersökningar har enligt föredragande statsrådet påvisat en
högre prisnivå per hektar för de lantbruksenheter som har en
mindre areal än de med en större areell omfattning. Detta gäller
såväl åker- och betesmarksdominerade som skogsdominerade
lantbruksenheter. Vid förvärv av mindre lantbruksegendomar
dominerar värdepåverkande faktorer som har att göra med själva
permanent- eller fritidsboendet. Prisbildningen har även
påverkats av 1987 års lättnader i jordförvärvslagen. Ökade
virkespriser, ändringar i skogskonto- och
skogsvårdslagstiftningen har dessutom påverkat värdet av
skogsdominerade fastigheter. Utskottet anser i likhet med
föredragande statsrådet att arealstorlekens prispåverkan måste
beaktas på ett mer differentierat sätt. Mot bakgrund av det
anförda avstyrker utskottet motion Sk17 yrkande 2.
Med samma motivering avstyrks även motionerna Sk16 yrkandena
1, 2, 3 och 4 samt Sk18 yrkandena 2 och 3.
Utöver ovan redovisade övergripande bestämmelser ges vissa
allmänna värderingsregler i 7 kap. FTL. Av bestämmelserna
framgår bl.a. att taxeringsvärdet för vissa byggnadstyper och
ägoslag skall bestämmas med utgångspunkt i riktvärden.
Riktvärden skall bestämmas så att de står i överensstämmelse med
kravet om en taxeringsvärdenivå som motsvarar 75 % av
marknadsvärdet. Riktvärdena är inte bindande. Kan t.ex. bättre
statistik läggas fram än vad som legat till grund för
provvärderingen bör det värde som framräknats med utgångspunkt i
riktvärdena kunna frångås (jfr prop. 1979/80:40 s. 116).
Möjlighet finns således att frångå de framräknade riktvärdena.
Mot bakgrund av det anförda finner utskottet att det i motion
Sk17 yrkande 4 framförda kravet kan tillgodoses inom ramen för
gällande lagstiftning. Motionen avstyrks i berörd del.
Släktköp m.m.
I flera motioner konstateras att en mycket begränsad
försäljningsstatistik används för att fastställa aktuell
prisnivå på jordbruksfastigheter vid fastighetstaxering. S.k.
släktförvärv ingår inte i statistiken. Enligt motion Sk836 (m)
representerar släktförvärven oftast en noggrann och korrekt
bedömning av ett rimligt avkastningsvärde på fastigheten. Vid en
mer omfattande försäljning av jordbruksfastigheter är det
troligt att priserna skulle närma sig denna prisnivå. Det är
därför principiellt felaktigt att inte medtaga dessa
släktförvärv vid fastställandet av prisnivån på
jordbruksfastigheter. Enstaka försäljningar till höga priser
borde tillräknas lågt värde i statistiken. I motion Sk19 (fp)
yrkande 1 framhålls att priset vid släktköp i många fall ligger
på samma nivå som om försäljningen skulle ha skett till
utomstående. Släktköp skall därför endast anses vara en
ovidkommande omständighet -- och köpen därför exkluderas ur
materialet -- i de fall där det visats att det inverkat på
priset. På många mindre orter torde urvalet ändå vara begränsat
när fastighetsvärdena skall fastställas med hjälp av
prisstatistik från de senaste försäljningarna. Ett tillägg med
redovisad innebörd bör därför göras till 5 kap. 5 §
fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Enligt motion Sk17 (c)
utgör släktköpen en stor andel av köpen av lantbruksenheter och
påverkar därmed den totala prisbilden. Därför medför ett
förhållande där släktköpen inte inräknas i prisstatistiken ett
felaktigt underlag för fastighetsskatten. Riksdagen bör därför
besluta att släktköp skall ingå i prisunderlaget för
fastighetstaxeringen (yrkande 3).
I likhet med föredragande statsrådet anser jordbruksutskottet
att det är viktigt att hålla fast vid principen att det i
prisunderlaget endast bör ingå försäljningar där
köpeskillingarna huvudsakligen har bestämts utifrån fastighetens
egenskaper som sådan. Enligt propositionen är det
ortprismaterial som ligger till grund för konstruktion av
värdetabeller och provvärdering inför den allmänna
fastighetstaxeringen år 1992 (AFT-92) dessutom dubbelt så stort
som motsvarande material inför AFT-81. Utskottet har i det
föregående även berört de övergripande bestämmelserna om hur
taxeringsvärdet skall bestämmas och på vilka grunder en
fastighets marknadsvärde kan fastställas. Mot bakgrund av det
anförda har utskottet inte funnit anledning att tillstyrka de
förslag som innebär att s.k. släktköp skall ingå i
prisstatistiken inför 1992 års allmänna fastighetstaxering av
lantbruksenheter. Utskottet avstyrker motionerna Sk17 yrkande 3,
Sk19 yrkande 1 och Sk836.
Direktiven (Dir. 1990:47) för den av regeringen beslutade
utvärderingen och översynen av skogspolitiken omfattar bl.a.
skogsbrukets finansiering. Skogvårdsavgiften och dess användning
samt förslag till eventuella förändringar med utgångspunkt i de
regler och de värden som kommer att gälla efter 1992 års
fastighetstaxering av lantbruksenheter skall redovisas. Med
hänsyn härtill har jordbruksutskottet avstått från att yttra
sig beträffande det i anledning av propositionen väckta
motionsyrkandet om skogsvårdsavgiften.
Propositionen och ifrågavarande motioner föranleder i övrigt
inget särskilt uttalande av jordbruksutskottet.
Stockholm den 22 november 1990
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson
Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Jan Fransson (s), Håkan
Strömberg (s), Sven Eric Lorentzon (m), Martin Segerstedt (s),
Bengt Rosén (fp), Åke Selberg (s), Ingvar Eriksson (m), Sören
Norrby (fp), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (v), Marianne
Samuelsson (mp), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Sverre
Palm (s), Berndt Ekholm (s) och Dag Ericson (s).
Avvikande meningar
1. Allmän fastighetstaxering av lantbruksenhet m.m.
Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Ingvar Eriksson
(m), Lennart Brunander (c) och Carl G Nilsson (m) anför:
De fastighetstaxeringsvärden som åsätts lantbruksenheter vid
taxeringen år 1992 skall bygga på de marknadsvärden som gäller
under innevarande år. Taxeringsvärdena kommer sedan att ligga
till grund för bl.a. uttag av flera skatter. Den prisutveckling
som ägt rum kan förväntas leda till stora nominella höjningar av
taxeringsvärdena. Om inga åtgärder vidtas på beskattningsområdet
kommer skatteuttaget att öka kraftigt. Det svenska jordbruket
befinner sig i en brytningstid. Ett nytt riksdagsbeslut har
fattats med inriktning på intern och extern avreglering samt
omställning av produktionen. Detta kommer med stor sannolikhet
att få stora konsekvenser för prisbildningen. Sammantaget kan
detta leda till kraftiga prisfall. Att genomföra en allmän
fastighetstaxering år 1992, som baseras på en prisnivå som
sannolikt kommer att vara alltför hög, är orimligt.
Fastighetstaxeringen för lantbruksenheter bör därför skjutas upp
till 1996 års taxering. I den mån yrkandet om uppskov med den
allmänna fastighetstaxeringen av lantbruksenheter vinner
riksdagens bifall bortfaller behovet att nu genomföra tekniska
förändringar i regelsystemet. Propositionen bör mot den
bakgrunden avslås. Under tiden för uppskovet bör frågan om behov
och utformning av fastighetstaxeringen generellt och för
lantbruksenheter i synnerhet utredas. Utskottet borde således ha
tillstyrkt motionerna Sk15 yrkandena 1, 2 och 3, Sk17 yrkande 1,
Sk18 yrkande 1, Sk453 yrkande 6, Sk801 och Sk820. Med det
anförda kan motion Sk830 anses tillgodosedd.
2. Allmän fastighetstaxering av lantbruksenhet m.m.
Annika Åhnberg (v) anför:
Som anförs i motion Sk367 bör den allmänna
fastighetstaxeringen av jordbruksfastigheter skjutas upp till år
1996. Förändringarna i jordbrukspolitiken kommer med all
säkerhet att påverka jordbruket både vad gäller priser på
produkter och jordbruksfastigheter. Det är orimligt att
taxeringsvärdet fastställs i en situation med stor rörlighet och
osäkerhet vad gäller värdet på jordbruksfastigheter.
3. Särskild fastighetstaxering
Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson
(allam) anför:
Omställningen av jordbruket kan ske under en följd av år, och
på många håll kan det bli aktuellt med en omtaxering. En sådan
särskild fastighetstaxering kan enligt nuvarande regler ske om
fastighetens beskaffenhet påtagligt ändras. Omtaxering på grund
av sjunkande marknadsvärde utgör däremot ingen tillräcklig
grund. Detta kan inte accepteras. Regeringen bör lägga fram
förslag till ändrade regler för särskild fastighetstaxering så
att sjunkande marknadsvärde tillåts slå igenom på
taxeringsvärdet. Utskottet borde således ha tillstyrkt
motionerna Sk16 yrkande 5 och Sk817.
4. Vissa värderingsregler
Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson
(allam) anför:
I propositionen föreslås beträffande prisbildningen att en
lantbruksenhet med större areal får en lägre prisnivå per hektar
än mindre lantbruksenheter. Detta kan enligt vår mening godtas.
Prisutvecklingen beträffande småhus med tomtmark ingående i
lantbruksenhet visar ett högre pris än småhus och tomt på
självständig fastighet. Det är att fel att denna prisskillnad
får slå igenom fullt ut vid taxeringen. Prisskillnaden beror
säkerligen till stor del på den hittills rådande avdragsrätten
för reparation och underhåll av bostad på jordbruksfastighet.
Avregleringen av jordbruket kommer att påverka de nya
taxeringsvärdena. Detta beror på ändrad användning av mark och
byggnader samt på försämrad lönsamhet. Den försämrade
lönsamheten reser krav på ändrade bestämmelser. Dagens
taxeringsvärde skall motsvara 75 % av ett marknadsvärde som
beräknats med ledning av det genomsnittliga prisläget i orten
under andra året före det år då fastighetstaxering sker. Först i
andra hand beräknas marknadsvärdet med ledning av en
avkastningskalkyl. Betydligt större hänsyn måste tas till en
fastighets avkastningsförmåga än till de pris som satts vid
försäljning som kunnat ske innan beslutet om avreglering
fattades. Köpeskillingsstatistiken är dessutom i flera avseenden
bristfällig, särskilt beträffande skogsmark. Köp av rotposter
ger ett orealistiskt högt pris utan förankring i de förhållanden
som måste vara bestämmande för ett uthålligt skogsbruk på
brukningsenheter i allmänhet. Regeringen föreslår också att
värdet för de första 20 hektaren skog även för större
fastigheter skall fastställas så att det överensstämmer med
värdet som skulle ha gällt om taxeringsenheten bestått av endast
20 ha. För stora skogsfastigheter är frågan närmast försumbar
medan negativa effekter framför allt kan uppkomma för
familjejordbruken med ett litet kompletterande skogsinnehav.
Regeringens förslag att ändra 14 kap. 2 §
fastighetstaxeringslagen (1979:1152) bör avslås. En annan fråga
som måste uppmärksammas är avregleringens påverkan på indelning
av ägoslag. Stora belopp kommer att betalas ut för åkermark som
ställs om till annan produktion än livsmedel. Denna åkermark
måste då få en annan klassificering med sänkt taxeringsvärde som
följd. Ersättning kommer också att lämnas till lantbrukare som
minskar eller helt upphör med animalieproduktion. Många
ekonomibyggnader kommer därvid inte att kunna utnyttjas, något
som också bör observeras vid taxeringen. Utskottet borde således
ha tillstyrkt motionerna Sk16 yrkandena 1, 2, 3 och 4 samt Sk18
yrkandena 2 och 3.
5. Vissa värderingsregler
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anför:
Regeringen föreslår beträffande åker- och skogsmark att
differentierade hektarvärden införs så att små enheter åsätts
ett högre pris per hektar än större enheter. Detta system är
onödigt byråkratiskt. Dessutom skulle beträffande skogsmark även
större enheter åsättas ett högre pris per hektar för de första
20 hektaren. Detta överensstämmer inte med prisbildningen.
Vidare skulle förslaget medföra att småbrukare belastas med
högre fastighetsskatt än brukare av större fastigheter.
Lönsamheten är i allmänhet bättre för stora enheter. Mot
bakgrund härav bör regeringens förslag i denna del avslås.
Riksdagen bör dessutom besluta att jämkning av fastighetens
värde skall kunna ske på grund av säregna förhållanden. Enligt
vår mening är det angeläget att fastighetstaxeringen så korrekt
som möjligt avspeglar marknadsvärdet. Jämkning skall därför
kunna ske om fastighetsägaren med egen utredning kan göra
sannolikt att fastighetens värde är lägre än det av
skattemyndigheterna åsatta. Utskottet borde således ha
tillstyrkt motion Sk17 yrkandena 2 och 4.
6. Släktköp
Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Ingvar Eriksson
(m), Lennart Brunander (c) och Carl G Nilsson (m) anför:
Vid fastighetstaxering av jordbruksfastighet används en mycket
begränsad försäljningsstatistik för att fastställa aktuell
prisnivå på jordbruksfastigheter. Släktförvärv ingår inte i
statistiken. De utgör en stor andel av köpen av lantbruksenheter
och påverkar den totala prisbilden. Därför medför ett
förhållande där släktköpen inte inräknas i prisstatistiken ett
felaktigt underlag för fastighetsskatten. Släktförvärven
representerar oftast en noggrann och korrekt bedömning av ett
rimligt avkastningsvärde på fastigheten. Vid en mer omfattande
försäljning av jordbruksfastigheter är det troligt att priserna
skulle närma sig denna prisnivå. Det är därför principiellt
felaktigt att inte medtaga dessa släktförvärv vid fastställandet
av prisnivån på jordbruksfastigheter. Enstaka försäljningar till
höga priser borde tillräknas lågt värde i statistiken. Riksdagen
bör därför besluta att släktköp skall ingå i prisunderlaget för
fastighetstaxeringen. Utskottet borde således ha tillstyrkt
motionerna Sk17 yrkande 3 och Sk836.
7. Släktköp
Bengt Rosén och Sören Norrby (båda fp) anför:
Som framhålls i motion Sk19 yrkande 1 ligger priset vid
släktköp i många fall på samma nivå som om försäljningen skulle
ha skett till utomstående. Enligt vår mening skall släktköp
därför endast anses vara en ovidkommande omständighet -- och
köpen därför exkluderas ur materialet -- i de fall där det
visats att det inverkat på priset. På många mindre orter torde
urvalet ändå vara begränsat när fastighetsvärdena skall
fastställas med hjälp av prisstatistik från de senaste
försäljningarna. Ett tillägg med redovisad innebörd bör därför
göras till 5 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152).
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1990/91:Sk15 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar skjuta den allmänna
fastighetstaxeringen av lantbruksenheter till 1996,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts beträffande utredning av utformningen av
behovet av allmän fastighetstaxering,
3. att riksdagen vid bifall på yrkande 1 beslutar avslå
propositionen.
1990/91:Sk16 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen angående värdering av skogsmark avslår
förslaget att ändra 2 § 14 kap. fastighetstaxeringslagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om värdering av småhus med tomtmark som ingår
i lantbruksenhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om beräkningen av marknadsvärdet på
jordbruksfastighet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avregleringens inverkan på
fastighetstaxeringen när det gäller indelningen av ägoslag samt
ekonomibyggnadernas användning,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade
regler för särskild fastighetstaxering i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1990/91:Sk17 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på propositionen beslutar att
nästa allmänna fastighetstaxering av lantbruksenhet skjuts upp
till 1996,
2. att riksdagen vid avslag på yrkande 1 avslår propositionen
såvitt avser differentierade hektarvärden i enlighet med vad i
motionen anförts,
3. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del
beslutar att släktköp skall ingå i prisunderlaget för
fastighetstaxeringen i enlighet med vad i motionen anförs,
4. att riksdagen med avslag på propositionen beslutar att
jämkning på grund av säregna förhållanden skall kunna ske i
enlighet med vad i motionen anförs.
1990/91:Sk18 av Hans Dau (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om värdering av småhus med tomtmark som ingår
i lantbruksenhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avregleringens inverkan på
fastighetstaxeringen när det gäller ekonomibyggnaders
användning.
1990/91:Sk19 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett tillägg till 5 kap. 5 § FTL,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skogsvårdsavgiften.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1990
1989/90:Sk367 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen
beslutar att allmän fastighetstaxering av jordbruksfastigheter
skall ske 1996 med 1995 års marknadsvärden som grund.
1989/90:Sk453 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari -- såvitt
nu är i fråga -- yrkas
6. att riksdagen beslutar att den allmänna
fastighetstaxeringen avseende jordbruksfastigheter skjuts upp
till 1996.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo274.
1989/90:Sk801 av Stina Gustavsson och Kersti Johansson (c)
vari yrkas att riksdagen beslutar att uppskjuta
fastighetstaxeringen av jordbruksfastigheter till år 1996.
1989/90:Sk809 av Ingrid Sundberg och förste vice talman
Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att hänsyn skall tas till fastighetens
värde för kulturmiljön vid fastställande av taxeringsvärde för
berörda fastigheter.
1989/90:Sk817 av Ewy Möller och Karl-Gösta Svenson (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade
regler för särskild fastighetstaxering i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1989/90:Sk818 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en ändring av fastighetstaxeringslagen
(1979:1152).
1989/90:Sk820 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att uppskjuta fastighetstaxeringen av
jordbruksfastigheter till 1996.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo222.
1989/90:Sk830 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att uppskjuta fastighetstaxeringen av
jordbruksfastigheter.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo246.
1989/90:Sk836 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
hur prisnivån på jordbruksfastigheter i samband med
fastighetstaxering bör fastställas.
1989/90:Sk837 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en skattereduktion skall kunna utgå
för genomförda vårdåtgärder för att kunna bibehålla det öppna
landskapet på den egna fastigheten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att i samband med fastighetstaxeringen en
sänkning görs av taxeringsvärdet för fastigheter som hyser
fornlämningar, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse eller
intressanta kulturlandskapsavsnitt.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr368.
Yttrande från annat utskott
Jordbruksutskottet har yttrat sig över proposition 1990/91:47
jämte motioner. Yttrandet (1990/91:JoU3y) fogas som bilaga till
betänkandet.
Utskottet
Inledning
År 1981 genomfördes den sista allmänna fastighetstaxeringen
för samtliga fastigheter här i landet. Härefter har förfarandet
lagts om så att fastighetstaxeringen sker i tre omgångar med en
omloppstid på sex år. I det nya systemet har hyreshus,
industrienheter och specialenheter taxerats 1988 och småhus
1990. Lantbruk taxeras 1992. Taxeringen skall enligt dessa
regler i fortsättningen genomföras för en av dessa grupper i
taget vartannat år i samma ordningsföljd (prop. 1984/85:222,
SkU2).
Propositionen (prop. 1990/91:47) utgår från att 1992 års
taxering av lantbruksenheter kommer att genomföras som planerat
och innehåller förslag till vissa tekniska justeringar av
reglerna. Motionerna innehåller krav på uppskov med taxeringen
och berör även andra frågor.
Uppskov med taxeringen, m.m.
I motionerna Sk15 (yrkandena 1 och 3) av Bo Lundgren m.fl.
(m), Sk17 (yrkande 1) av Gunnar Björk m.fl. (c) och Sk18
(yrkande 1) av Hans Dau (m) yrkas att fastighetstaxeringen
skjuts upp till 1966 och att propositionen avslås. Uppskov med
fastighetstaxeringen yrkas även i de under förra riksmötet
väckta motionerna Sk367 av Annika Åhnberg (v), Sk453 av Sven
Eric Lorentzon m.fl. (m), yrkande 6, Sk801 av Stina Gustavsson
och Kersti Johansson (c), Sk820 av Gunhild Bolander (c) och
Sk830 av Olof Johansson m.fl. (c). Som skäl härför anförs bl.a.
att utvecklingen från 1981 års värdenivå inneburit stora
prishöjningar för jordbruksfastigheter men att ett allmänt
kraftigt prisfall är att vänta som ett resultat av den
omläggning av jordbrukspolitiken som har beslutats av riksdagen
(prop. 1989/90:146, SoU25). Även skatteomläggningen kan antas
komma att medföra ett prisfall. Enligt motionärernas mening är
det inte lämpligt att genomföra en allmän fastighetstaxering i
nuvarande osäkra läge. De stora höjningar av taxeringsvärdena
som skulle bli följden skulle medföra en kraftigt ökad och
alltför hård beskattning, om inte detta motverkas genom andra
åtgärder på beskattningsområdet. Ett uppskov till 1996 skulle
innebära att taxeringen kommer att grundas på prisnivån 1994,
dvs. en tidpunkt då effekterna av omläggningarna bättre kan
bedömas.
Jordbruksutskottet har i sitt yttrande avstyrkt motionerna med
hänvisning till att de marknadsvärden som låg till grund för
1981 års fastighetstaxering kan betraktas som inaktuella och att
det föreligger ett behov av en allmän fastighetstaxering av
lantbruk. Skatteutskottet instämmer häri. Ett uppskov innebär
att den nuvarande eftersläpningen för jordbruksfastigheter
förvärras och skulle också medföra att systematiken i den
ordningsföljd som numera gäller för taxeringen av fastigheter av
olika slag bryts. Samtidigt skall framhållas att de
fastighetstaxeringar som enligt detta system har genomförts 1988
och 1990 för hyreshus, industrier och småhus har medfört
väsentliga höjningar av värdenivåerna för sådana enheter. Dessa
och andra uttryck för de allmänna prisförändringarna har redan
beaktats genom lättnader i uttaget av förmögenhetsskatt, och i
proposition 1990/91:54 föreslås nu att också arvs- och
gåvoskatteuttaget mildras. När det gäller dessa skatter vill
utskottet erinra om att förmögenhet i jordbruksfastighet endast
tas upp till 30% av nettobeloppet. Vidare innebär
eftersläpningen för taxeringsvärdena på jordbruksfastigheter en
ej avsedd lättnad i fråga om fastighetsskatten, eftersom
skattesatsen för bostadsbyggnader inom jordbruket inte avviker
från vad som gäller för andra bostadsbyggnader av samma typ.
Beträffande skogsvårdsavgiften påverkas det totala uttaget av
sådana avgifter i princip inte av en allmän höjning av
taxeringsvärdena, eftersom procentsatsen för denna avgift på
sikt avvägs med hänsyn till storleken av vissa kostnader som
samhället har för skogsbruket i dess helhet. Som
jordbruksutskottet framhåller kommer man också att beakta
kommande förändringar av värdenivåerna i den översyn som för
närvarande pågår beträffande skogsvårdsavgiften (dir.
1990:47).
Vad som nu har anförts innebär enligt utskottets uppfattning
att motionärerna överdriver de svårigheter som de väntade
höjningarna av taxeringsvärdena kan antas medföra för
jordbrukarna. Utskottet vill i och för sig inte bestrida att
avregleringen på jordbruksområdet och andra omständigheter kan
medföra ett prisfall på jordbruksfastigheter. I
fastighetstaxerigen är emellertid inbyggd en säkerhetsmarginal
som innebär att värdet skall tas upp endast till 75% av
marknadsvärdet två år före taxeringsåret, och en ny allmän
fastighetstaxering skall enligt gällande regler genomföras 1998
på grundval av marknadsvärdena 1996. Med anledning av vad som
anförts i vissa motioner vill utskottet också framhålla att det
under mellantiden i enskilda fall finns möjligheter till ny
taxering enligt reglerna för särskild fastighetstaxering, t.ex.
om värdet gått ned med minst en femtedel på grund av
skogsavverkning eller annan ändring i fastighetens fysiska
bekaffenhet eller med minst hälften om verksamheten helt eller i
allt väsentligt lagts ned.
Mot den angivna bakgrunden finner utskottet att det inte finns
tillräckliga skäl att uppskjuta 1992 års taxering av
jordbruksfastigheter. Samtidigt förutsätter utskottet att
regeringen noga följer utvecklingen och skyndsamt lägger fram
förslag till åtgärder om det visar sig att avvecklingen av
jordbruksregleringen medför ett så avsevärt prisfall att 1992
års taxeringsnivå ej framstår som acceptabel.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de angivna
motionsyrkandena om uppskov med taxeringen av lantbruk 1992 och
om avslag på propositionen i dess helhet.
Utredning om fastighetstaxeringen
Yrkande 2 i motion Sk15 av Bo Lundgren m.fl. (m) innehåller
ett krav på utredning angående utformningen och behovet av
allmän fastighetstaxering. Enligt motionärernas mening bör man
gå över till en värdering med ledning av avkastningsvärdet. De
anför vidare att förmögenhetsskatten på arbetande kapital,
fastighetsskatten och skogsvårdsavgiften på sikt bör slopas,
något som bl.a. skulle skapa förutsättningar för att också slopa
eller starkt förenkla fastighetstaxeringen.
Utskottet framhöll i våras vid sin behandling av likartade
frågor (1989/90:SkU30) att fastighetstaxeringen fortfarande
framstår som ett lämpligt underlag för bedömningen av många
skattefrågor och att den för närvarande inte kan undvaras. Med
hänsyn till den översyn av frågan som regeringen dock aviserat
(prop. 1989/90:110) kunde det enligt utskottet inte anses
aktuellt för riksdagen att göra något uttalande härom. Enligt
vad utskottet nu har inhämtat kommer den aviserade översynen att
påbörjas i dagarna. Utskottet vidhåller sin uppfattning och
avstyrker motion Sk15 även i denna del.
Särskild fastighetstaxering, m.m.
I motion Sk16 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) anförs att stora
arealer kan komma att ställas om till annan produktion än för
livsmedel, att ekonomibyggnader utrangeras till följd av minskad
eller nedlagd animalieproduktion etc., omständigheter som enligt
motionärernas mening bör beaktas vid fastighetstaxeringen
(yrkande 4). Liknande synpunkter ligger också till grund för det
yrkande i samma riktning (yrkande 3) som framställs i motion
Sk18 av Hans Dau (m). I den förstnämnda motionen (yrkande 5) av
Knut Wachtmeister m.fl. (m) och i motion Sk817 av Ewy Möller och
Karl-Gösta Svenson (m) åberopas sådana och andra förhållanden
till stöd för att sjunkande marknadsvärden skall kunna läggas
till grund för omtaxering enligt reglerna om särskild
fastighetstaxering.
Ändringar i jordbruksdriften kan i väsentlig utsträckning
beaktas vid den ordinarie allmänna fastighetstaxeringen och kan
-- som framgår av vad utskottet redan har anfört -- också
medföra omtaxering genom särskild fastighetstaxering, om
ändringarna är genomgripande. När det gäller fallande
marknadsvärden har utskottet vid sin tidigare behandling av
denna fråga (se bl.a. 1988/89:SkU36) avstyrkt att reglerna
ändras eftersom detta kan befaras leda till att den särskilda
fastighetstaxeringen på en omväg blir en ny allmän
fastighetstaxering. Jordbruksutskottet har i sitt yttrande inte
funnit anledning till annan bedömning. Skatteutskottet avstyrker
de nu aktuella yrkandena.
Värderingsnivåerna
Enligt gällande principer skall taxeringsvärdet motsvara 75%
av fastighetens allmänna saluvärde. I motion Sk16 av Knut
Wachtmeister m.fl. (m) yrkas bl.a. (yrkande 3) att större hänsyn
tas till avkastningsvärdet för ett långsiktigt, rationellt
jordbruk. Enligt motionärernas mening är
köpeskillingsstatistiken bristfällig i flera avseenden, och de
försäljningar som förekommer på den öppna marknaden vilar ofta
på speciella förutsättningar som lett till alltför höga priser.
En annan svaghet i prisstatistiken är att släktköpen inte tagits
med, trots att de ofta representerar en noggrann värdering.
Därtill kommer, som redan nämnts, att avregleringen av
jordbruket väntas medföra en försämrad lönsamhet och ett
kraftigt prisfall.
I motionerna Sk17 yrkande 3 av Gunnar Björk m.fl. (c), Sk19
yrkande 1 av Kjell Johansson m.fl. (fp) och Sk836 av Ivar Virgin
(m) yrkas av motsvarande skäl att släktköp skall kunna ingå i
prisstatistiken.
Enligt utskottets mening bör utgångspunkten -- i avvaktan på
den översyn som nu kommer att företas -- liksom hittills vara
att fastigheterna skall tas upp till 75% av marknadsvärdet två
år före den allmänna fastighetstaxeringen. Utskottet instämmer
också i vad som anförs i propositionen och i jordbruksutskottets
yttrande om att det i prisunderlaget endast bör ingå
försäljningar där köpeskillingarna huvudsakligen har bestämts
utifrån fastighetens egenskaper som sådana. Det ortprismaterial
för jordbruksfastigheter som föreligger är nu dubbelt så stort
som inför fastighetstaxeringen 1981, och statistiken har även av
andra skäl en bättre kvalitet än tidigare. Vid tidigare års
bedömning av värderingsfrågorna har det visat sig att släktköpen
i prishänseende generellt legat ca 50% under andra köp.
Eftersom målsättningen vid fastighetstaxeringen bör vara att få
fram ett värde som utgår från det pris som kan erhållas på den
öppna marknaden finner utskottet i likhet med föredragande
statsrådet och jordbruksutskottet att det inte finns skäl att
frångå ställningstagandet att släktköpen inte skall ingå i
prisstatistiken.
Med det anförda avstyrker utskottet de nu ifrågavarande
yrkandena.
Jämkning
I motion Sk17 av Gunnar Björk m.fl. (c) yrkas bl.a. (yrkande
4) att riktvärdet skall kunna jämkas om ägaren med egen
utredning kan göra sannolikt att fastighetens värde är lägre.
Som anförs i propositionen är riktvärdena inte bindande. Kan
ägaren visa att riktvärdet på grund av särskilda förhållanden är
för högt bör detta sättas ned. Utskottet finner i likhet med
jordbruksutskottet att motionsyrkandet kan tillgodoses inom
ramen för gällande bestämmelser och avstyrker motionen i denna
del.
Arealens storlek
Med hänvisning till vad som hittills framkommit i
prisstatistiken föreslås i propositionen att värdet av småhus
med tomtmark som ingår i lantbruksenhet tillåts variera med
hänsyn till hur stor enhetens produktiva mark är. Motsvarande
förslag läggs fram också beträffande annan mark. Bakgrunden är
att det visat sig att små enheter ofta betingat ett
förhållandevis högt pris till följd av efterfrågan som
permanent- och fritidsbostad och därmed sammanhängande faktorer
av olika slag.
I motionerna Sk16 yrkandena 1 och 2 av Knut Wachtmeister m.fl.
(m), Sk17 yrkande 2 av Gunnar Björk m.fl. (c) och Sk18 yrkande 2
av Hans Dau (m) yrkas avslag helt eller delvis på propositionen
i denna del. Till stöd härför anförs bl.a. att förslagen kan få
kännbara nackdelar för familjejordbruken och att de konstaterade
prisskillnaderna bl.a. kan bero på den avdragsrätt för
reparation och underhåll som hittills rått för bostad på
jordbruksfastighet men som slopas fr.o.m. 1991.
Enligt propositionen visar prisstatistiken en klart högre
prisnivå per hektar för de mindre enheterna. Av vad som anförs i
propositionen och i jordbruksutskottets yttrande framgår att en
rad omständigheter torde ha bidragit till detta förhållande.
Enligt utskottets uppfattning kan man med det framlagda
förslaget få en mer rättvisande värdering än vad som är möjligt
med nuvarande regler. Utskottet tillstyrker därför i likhet med
jordbruksutskottet propositionen och avstyrker motionerna i
denna del.
Kulturbyggnader m.m.
I motion Sk809 av Ingrid Sundberg och förste vice talman
Ingegerd Troedsson (m) begär motionärerna att hänsyn skall tas
till fastighetens värde för kulturmiljön vid fastställande av
taxeringsvärdet. Vidare yrkas i motion Sk837 av Gullan Lindblad
och Göthe Knutson (m) att riksdagen som sin mening ger till
känna att skattereduktion bör kunna medges för åtgärder som
syftar till att behålla ett öppet landskap och att ett lägre
värde bör fastställas för fastigheter med fornlämningar,
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse eller intressanta
kulturlandskapsavsnitt.
Åtgärder för att bibehålla ett öppet kulturlandskap på en
jordbruksfastighet är, som utskottet konstaterat tidigare år,
avdragsgilla vid inkomsttaxeringen.
När det gäller fastighetstaxeringen beaktar man enligt de
anvisningar som har gällt tidigare år att kulturminnen och
liknande kan påverka marknadsvärdet både i höjande och sänkande
riktning. För vissa hus kan en byggnadsminnesförklaring verka
sänkande på marknadsvärdet på grund av högre
underhållskostnader. Så t.ex. kan en justering nedåt
aktualiseras för exempelvis slottsbyggnader. Eftersom dessa
frågor enligt utskottets mening redan uppmärksammas vid
fastighetstaxeringen avstyrker utskottet motionerna.
Taxeringsenhet och beskattningsnatur, fastighetsskatt
Den inkomstskattereform som genomförs fr.o.m. inkomståret 1991
innebär bl.a. att fastigheterna vid inkomstbeskattningen
klassificeras som privatbostadsfastigheter eller
näringsfastigheter. Bestämmelserna vid fastighetstaxeringen om
indelning i jordbruksfastigheter eller annan fastighet behövs
inte längre. I propositionen föreslås därför att denna indelning
slopas, med verkan fr.o.m. den särskilda fastighetstaxeringen
1991.
Vidare förslås att de hyreshus som ibland kan ingå i en
lantbruksenhet -- ca 150 arbetarbostäder och liknande mindre
hyreshus vid 1981 års allmänna fastighetstaxering -- skall
värderas på samma sätt som gäller för småhus i lantbruk, under
förutsättning att de innehåller högst tio lägenheter. Hyreshus
som innehåller mer än tio lägenheter skall enligt förslaget inte
kunna ingå i en lantbruksenhet. Dessa ändringar skall tillämpas
fr.o.m. den allmänna och den särskilda fastighetstaxeringen
1992. Förslaget gäller också för den statliga fastighetsskatten,
med verkan fr.o.m. 1992 års taxering.
Utskottet har inte något att erinra mot dessa förslag. Som
anförs i propositionen blir fastighetsskatten för de
ifrågavarande husen för tre--tio familjer i lantbruk något lägre
än för närvarande, samtidigt som man för dessa hus bör tillämpa
de relativt förmånliga övergångsbestämmelserna för hyreshus även
i fortsättningen. För de större hyreshus som möjligen kan finnas
i lantbruk i något undantagsfall ändras inte skatteuttaget.
Utskottet föreslår att övergångsreglerna rörande
fastighetsskatten kompletteras i dessa hänseenden.
Utskottet har inte heller något att erinra mot de
förtydliganden i reglerna om fastighetsskatt som föreslås i
proposition 1990/91:54.
Val av ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd
Val av ledamöter och suppleanter i allmän
fastighetstaxeringsnämnd förrättas före utgången av december
andra året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum.
Val till särskild fastighetstaxeringsnämnd sker för ett
taxeringsår i taget.
I motion Sk818 av Ove Karlsson m.fl. (s) yrkas att reglerna
samordnas och ändras till vad som gäller för de förtroendevalda
i vanlig taxeringsnämnd, dvs. att ledamöterna får utses för en
period av högst tre år.
Enligt den nya taxeringsorganisation som inrättas fr.o.m. den
1 januari 1991 ersätts taxeringsnämnderna av skattenämnder, en
vid varje skattekontor. Avsikten är att de särskilda
fastighetstaxeringsnämnderna inom en nära framtid skall inordnas
i dessa skattenämnder. Syftet med motionen torde därmed i denna
del bli tillgodosett.
Verksamhetstiden för en allmän fastighetstaxeringsnämnd har en
varaktighet som sträcker sig över en tvåårsperiod, och
verksamhetens art och omfattning varierar avsevärt från period
till period. En motsvarande ändring för dessa nämnder har
hittills inte bedömts som aktuell, och utskottet finner inte
skäl att nu rekommendera en sådan åtgärd.
Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
Skogsvårdsavgiften
I motion Sk19 av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkas (yrkande 2)
ett uttalande om att skogsvårdsavgiften i avvaktan på den
skogspolitiska utredningen (dir. 1990:47) bör sänkas så att
uttaget inte påverkas av de kommande höjningarna av
taxeringsvärdena.
Utskottet finner med hänsyn till vad som utskottet anfört ovan
i denna fråga inte skäl att nu ta ställning till frågan om
skogsvårdsavgiften. Utskottet avstyrker motionen i denna del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande uppskov med taxeringen, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk15 yrkandena 1 och
3, 1990/91:Sk17 yrkande 1, 1990/91:Sk18 yrkande 1,
1989/90:Sk367, 1989/90:Sk453 yrkande 6, 1989/90:Sk801,
1989/90:Sk820 och 1989/90:Sk830,
res. 1 (m, fp, c)
res. 2 (mp)
2. beträffande utredning om fastighetstaxeringen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk15 yrkande 2,
res. 3 (m)
3. beträffande särskild fastighetstaxering, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk16 yrkandena 4 och
5, 1990/91:Sk18 yrkande 3 och 1989/90:Sk817,
res. 4 (m)
4. beträffande släktköp
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk16 yrkande 3 i
denna del, 1990/91:Sk17 yrkande 3, 1990/91:Sk19 yrkande 1
och 1989/90:Sk836 i denna del,
res. 5 (m, fp, c, mp)
5. beträffande avkastningsvärde m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk16 yrkande 3 i
denna del och 1989/90:Sk836 i denna del,
res. 6 (m)
7. beträffande arealens storlek
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk16 yrkandena 1 och
2, 1990/91:Sk17 yrkande 2, 1990/91:Sk18 yrkande 2 och
bifaller propositionen i denna del,
res. 8 (m)
res. 9 (c)
8. beträffande kulturbyggnader m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sk809 och
1989/90:Sk837,
res. 10 (m, mp)
9. beträffande taxeringsenhet och beskattningsnatur,
fastighetsskatt, m.m.
att riksdagen godtar proposition 1990/91:47 och proposition
1990/91:54 i denna del med det tillägg till
övergångsbestämmelserna som utskottet förordat,
10. beträffande val av ledamöter i
fastighetstaxeringsnämnd
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk818,
11. beträffande skogsvårdsavgiften
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk19 yrkande 2,
s.y. 1 (m, c)
s.y. 2 (fp)
12. beträffande lagförslagen
att riksdagen med anledning av vad utskottet anfört antar de
vid propositionerna 1990/91:47 och 1990/91:54 fogade här
ovan på s. 4--39 återgivna förslagen till
1) lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
2) lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt med den ändringen att övergångsbestämmelserna
till lagförslaget erhåller följande såsom utskottets förslag
betecknade lydelse:
Regeringens förslag Denna lag träder i kraft
Utskottets förslag den 1 januari 1991 och
tillämpas första
Denna lag träder i kraft gången vid 1992 års
den 1 januari 1991 och taxering. Vid 1992 års
tillämpas första taxering skall dock vad som
gången vid 1992 års gäller för småhus
taxering. enligt 3§ första stycket
a och punkt 3 av
övergångsbestämmelserna
till lagen (1990:652) om
ändring i lagen om statlig
fastighetsskatt också
gälla för hyreshus som
är inrättat till bostad
åt högst tio familjer
och som ingår i
lantbruksenhet. För annat
hyreshus på lantbruksenhet
skall vid 1992 års taxering
tillämpas vad som gäller
för hyreshus enligt 3§
första stycket b och punkt
5 av nämnda
övergångsbestämmelser.
3) lag om ändring i lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt,
4) lag om ändring i ärvdabalken (1958:637),
5) lag om ändring i delgivningslagen (1970:428),
6) lag om ändring i jordabalken (1970:944),
7) lag om ändring i utsökningsbalken (1981:774),
8) lag om ändring i lagen (1982:618) om utländska förvärv av
fast egendom m.m.,
9) lag om ändring i lagen (1989:31) om förvaltning av vissa
samägda jordbruksfastigheter,
10) lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230),
11) lag om ändring i lagen (1979:425) om skötsel av
jordbruksmark,
12) lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av
hyresfastighet m.m.,
13) lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.
Stockholm den 29 november 1990
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Torsten
Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Anita
Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s), Yvonne
Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m),
Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp), Maggi
Mikaelsson (v), Marianne Andersson i Gislaved (s) och Ingegerd
Elm (s).
Reservationer
1. Uppskov med taxeringen (mom. 1)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo
Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf
Kenneryd (c)
har
dels anfört följande:
Som anförs i flera motioner kan det förutses att en
fastighetstaxering 1992 kommer att leda till mycket kraftiga
höjningar av taxeringsvärdena. Om inga särskilda åtgärder vidtas
kommer som en följd härav skatteuttaget också att öka. Samtidigt
kommer avregleringen av jordbruket med stor sannolikhet att leda
till prisfall för jordbruksfastigheter. Förändringar på
skatteområdet som redan har beslutats och som har aviserats av
regeringen verkar i samma riktning. Så har avdragsrätten för
reparation och underhåll av mangårdsbyggnader slopats med verkan
fr.o.m. 1991. Vidare planerar regeringen avsevärda skärpningar
av arvs- och förmögenhetsbeskattningen genom att mer än
tredubbla de värden som skall tas upp för familjeföretag. Även
andra omständigheter medför att jordbruken befinner sig i en
lönsamhetskris och att framtidsutsikterna på detta område är
synnerligen osäkra.
Att mot denna bakgrund genomföra en allmän fastighetstaxering
av lantbruk 1992 är olämpligt. Fastighetstaxeringen bör anstå en
tid till dess att förhållandena åtminstone i viss utsträckning
har stabiliserats och det finns möjlighet att på ett mer
tillfredsställande sätt än i dag kunna uppskatta en skälig
värdenivå för dessa fastigheter.
Med det anförda tillstyrker vi kraven på ett uppskov till
1996. Med ett sådant uppskov bortfaller behovet av att nu
genomföra tekniska ändringar i regelsystemet. Propositionen bör
alltså avslås.
dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande uppskov vid taxeringen, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk15
yrkande 1 och 3, 1990/91:Sk17 yrkande 1, 1990/91:Sk18
yrkande 1, 1989/90:Sk367, 1989/90:Sk453 yrkande 6,
1989/90:Sk801, 1989/90:Sk820 och 1989/90:Sk830 avslår
proposition 1990/91:47 och antar följande
Förslag till
Lag om uppskov med 1992 års taxering av lantbruk
Härigenom föreskrivs att 1992 års allmänna
fastighetstaxering av lantbruk skall skjutas upp till 1996.
2. Uppskov med taxeringen (mom. 1)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Det kan förutses att en fastighetstaxering 1992 kommer att
leda till mycket kraftiga höjningar av taxeringsvärdena.
Prisstatistiken grundar sig nämligen i väsentlig utsträckning på
försäljningar under speciella omständigheter som föranlett höga
priser.
Om inga särskilda åtgärder vidtas kommer skatteuttaget som en
följd härav att öka kraftigt. Samtidigt kommer avregleringen av
jordbruket med stor sannolikhet att leda till kraftiga prisfall
för jordbruksfastigheter. Sammantaget kan detta leda till en
mycket svår ekonomisk situation för lantbruket.
Att genomföra en allmän fastighetstaxering av lantbruk 1992 är
därför olämpligt. Fastighetstaxeringen bör anstå till dess att
förhållandena har stabiliserats och det finns möjlighet att på
ett mer tillfredsställande sätt än i dag kunna uppskatta en
skälig värdenivå för fastigheterna. Enligt min bedömning är det
från denna synpunkt tillräckligt att nu besluta om ett uppskov
till 1994.
Med ett uppskov bortfaller behovet av att nu genomföra
tekniska ändringar i regelsystemet. Propositionen bör alltså
avslås.
dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande uppskov vid taxeringen, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk15
yrkande 3, 1990/91:Sk17 yrkande 1 såvitt avser avslag på
propositionen och 1990/91:Sk18 yrkande 1 i motsvarande del
samt med anledning av motionerna 1990/91:Sk15 yrkande 1,
1990/91:Sk17 yrkande 1 i övrigt, 1990/91:Sk18 yrkande 1 i
övrigt, 1989/90:Sk367, 1989/90:Sk453 yrkande 6,
1989/90:Sk801, 1989/90:Sk820 och 1989/90:Sk830 avslår
proposition 1990/91:47 och antar följande
Förslag till
Lag om uppskov med 1992 års taxering av lantbruk
Härigenom föreskrivs att 1992 års allmänna
fastighetstaxering av lantbruk skall skjutas upp till 1994.
3. Utredning om fastighetstaxeringen (mom. 2)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
har
dels anfört följande:
I motion Sk15 återkommer motionärerna till behovet av en
skyndsam utredning angående utformningen och behovet av allmän
fastighetstaxering.
De priser som i enskilda fall kan uppnås vid försäljning av
jordbruksfastigheter eller delar av sådana fastigheter grundar
sig ofta på speciella förhållanden och är inte realistiska för
ett uthålligt jordbruk. Vi instämmer i uppfattningen att man vid
fastighetstaxeringen i ökad grad bör ta fasta på
avkastningsvärdet.
Fastighetstaxeringen har numera fått en minskad betydelse.
Enligt vår uppfattning bör den kunna förenklas väsentligt. Det
kan också ifrågasättas om den inte på sikt bör slopas. En sådan
åtgärd framstår som naturlig eftersom vi i annat sammanhang
föreslår att man successivt avskaffar sambandet mellan
beskattningsregler och taxeringsvärden.
Riksdagen begärde redan 1982 en allsidig och förutsättningslös
utredning avseende såväl de materiella som formella reglerna för
fastighetstaxering. Därefter har utskottet vid flera tillfällen
återkommit till behovet av en snar utredning av dessa frågor och
förutsatt att frågorna skulle prövas av regeringen så skyndsamt
som möjligt. De åtgärder som regeringen hittills har vidtagit
begränsar sig emellertid till detaljer. Den översyn som nu
planeras kommer inte heller att angå de grundläggande frågor som
riksdagen avsett med sitt utredningskrav. Yrkandet i motion Sk15
om att regeringen nu skall tillsätta den av riksdagen begärda
utredningen rörande utformningen och behovet av en allmän
fastighetstaxering bör därför bifallas.
dels ansett att riksdagen vid mom. 2 bort hemställa
2. beträffande utredning om fastighetstaxeringen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk15 yrkande 2
begär att regeringen nu tillsätter den av riksdagen år 1982
begärda utredningen angående fastighetstaxeringen.
4. Särskild fastighetstaxering (mom. 3)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
har
dels anfört följande:
Om planerna på en allmän fastighetstaxering 1992 av lantbruk
fullföljs innebär de principer som för närvarande gäller
beträffande värderingen att fastigheterna kommer att åsättas
orealistiskt höga värden. Prisstatistiken grundar sig i
väsentlig utsträckning på försäljningar under speciella
omständigheter som föranlett höga priser. Samtidigt befinner sig
jordbruksnäringen i en mycket osäker och svårbedömd situation.
Med all sannolikhet kommer marknadsvärdena att sjunka drastiskt
som en följd av den avreglering av jordbruksnäringen som nu
genomförs.
Det kan förutses att fastighetstaxeringen kommer att leda till
svåra och omotiverade skatteskärpningar för jordbruken, som av
många andra skäl redan har drabbats av lönsamhetsproblem. Dessa
skatteskärpningar kommer att bestå under lång tid, sex år.
Reglerna innebär nämligen att man under åren mellan de allmänna
fastighetstaxeringarna kan omtaxera en fastighet endast om den
fysiska beskaffenheten ändrats påtagligt eller om verksamheten i
allt väsentligt lagts ned.
Det har sedan länge funnits krav på att ny taxering skall
kunna ske vid fallande marknadsvärden. För att kunna begränsa de
nyss angivna problemen med en fastighetstaxering 1992 är det
angeläget att tillgodose de yrkanden i detta hänseende som nu
upprepas i motionerna Sk16 (yrkande 5) och Sk817. Det är också
ett berättigat önskemål att man i större utsträckning än vad som
för närvarande är möjligt skall kunna ta hänsyn till sådana
omläggningar av driften som påverkar fastighetens värde.
Motionerna Sk16 (yrkande 4) och Sk18 (yrkande 3) bör alltså
bifallas även i dessa delar.
dels vid mom. 3 hemställt
3. beträffande särskild fastighetstaxering, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk16
yrkande 4 och 5, 1990/91:Sk18 yrkande 3 och 1989/90:Sk817
hos regeringen som sin mening ger till känna vad som här har
anförts om behovet av nya regler för särskild
fastighetstaxering, m.m.
5. Släktköp (mom. 4)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo
Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf
Kenneryd (c) och Gösta Lyngå (mp)
har
dels anfört följande:
För att få ett tillförlitligt underlag för
fastighetstaxeringen är det av vikt att prisstatistiken grundar
sig på ett så stort antal försäljningar som möjligt. När det
gäller jordbruksfastigheter är antalet försäljningar begränsat
och statistiken försämras ytterligare av att de s.k.
släktförvärven inte tas med.
Släktköpen torde ofta grunda sig på en noggrann och korrekt
bedömning av fastighetens värde, medan andra försäljningar många
gånger påverkas av speciella förhållanden som leder till höga
köpeskillingar, som t.ex. kommunernas förvärv för
bostadsexploatering.
Mot denna bakgrund instämmer vi i uppfattningen att det är
felaktigt att generellt utelämna släktförvärven ur
prisstatistiken. Släktförhållandet bör endast anses vara en av
alla de omständigheter som vid en samlad bedömning kan leda till
att ett förvärv inte bör beaktas när prisnivån beräknas.
Med det anförda tillstyrker vi motionerna Sk16, Sk17, Sk19 och
Sk836 i denna del.
dels vid mom. 4 hemställt
4. beträffande släktköp
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk16
yrkande 3 i denna del, 1990/91:Sk18 yrkande 3 och
1989/90:Sk817 hos regeringen som sin mening ger till känna vad
som här har anförts rörande släktförvärv och prisstatistik vid
fastighetstaxeringen.
6. Avkastningsvärde m.m. (mom. 5)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
har
dels anfört följande:
Som anförs i motionerna Sk16 och Sk836 är
köpeskillingsstatistiken bristfällig i många hänseenden. En
mycket liten del av jorden och skogen omsätts på den öppna
marknaden, och försäljningarna sker då många gånger under
speciella förhållanden som leder till priser som allmänt sett är
orealistiskt höga, t.ex. avstyckningar för sammanläggning med
andra brukningsenheter, kommuners exploatering för
tätbebyggelse, skogsfastigheter med värdefulla rotposter etc.
Sådana missvisande försäljningar borde rätteligen uteslutas ur
prisstatistiken. Hänsyn bör givetvis också tas till tvingande
bestämmelser som kan påverka fastighetsvärdet, såsom
lagstiftningen om jordbruksarrende med besittningsskydd för
arrendatorn och prisreglering för arrendet.
Sammanfattningsvis bör värderingen utmynna i ett
taxeringsvärde som för ett långsiktigt, rationellt jord- och
skogsbruk inom familjeföretagets ram medger en skälig
förräntning utöver värdet av erforderliga arbetsinsatser.
Med det anförda tillstyrker vi motionerna i dessa delar.
dels vid mom. 5 hemställt
5. beträffande avkastningsvärde m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk16
yrkande 3 i denna del och 1989/90:Sk836 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad som här har anförts rörande
värderingen av jordbruksfastigheter.
7. Jämkning m.m. (mom. 6)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c)
har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk17 är nuvarande möjligheter att jämka
riktvärdet för en fastigheter alltför begränsade. Eftersom det
är angeläget att fastighetstaxeringen så korrekt som möjligt
avspeglar fastighetens värde instämmer vi i motionärernas
uppfattning att riktvärdet skall kunna jämkas om
fastighetsägaren med egen utredning kan göra sannolikt att
fastighetens värde är lägre.
dels vid mom. 6 hemställt
6. beträffande jämkning
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk17 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts
angående jämkning av fastighetsvärdet.
8. Arealens storlek (mom. 7)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
har
dels anfört följande:
Regeringens föreslår att små taxeringsenheter (under 20
hektar) skall kunna åsättas ett förhållandevis högt värde och
att detta högre värde även skall kunna påverka värderingen av
större enheter.
I motion Sk16 riktas kritik mot att förslaget utformats så att
det också får konsekvenser för större skogsfastigheter, såvitt
avser de första 20 hektaren skogsmark. Även i motion Sk17
kritiserar motionärerna propositionen i vad avser
differentierade hektarvärden för skogsmark. De yrkar att
förslaget om en sådan differentiering avslås i sin helhet och
går alltså längre än vad som yrkas i den förstnämnda motionen.
Förslaget i propositionen innebär att lantbruksenheter med en
större areal får en lägre prisnivå än mindre enheter (10--20
hektar). Propositionen stöder sig på vad som hittills framkommit
i prisstatistiken och bör enligt vår uppfattning godtas i denna
del.
Vi delar motionärernas bedömning att negativa effekter kan
uppstå framför allt för familjejordbruk med ett ordinärt,
kompletterande skogsinnehav som överstiger 20 hektar. Dessa
negativa effekter kan i det enskilda fallet bli så betydande att
propositionen inte bör godtas i vad avser skogsarealer över 20
hektar.
Vi instämmer också i vad som anförs i motionerna Sk16 och Sk18
om att prisskillnaden för mindre enheter med småhus inte bör få
slå igenom fullt ut. Som motionärerna anför beror denna
prisskillnad sannolikt till stor del på den avdragsrätt som
hittills rått i fråga om reparation och underhåll av bostad på
jordbruksfastighet. Denna omständighet har inte belysts i
propositionen. Regeringens förslag i denna del bör inte heller
godtas. Därmed tillgodoses till viss del även yrkande 2 i motion
Sk17.
Den föreslagna lagstiftningen, som berör ett flertal detaljer,
kan enligt vår uppfattning genomföras nu för att sedan omarbetas
beträffande de nu angivna frågorna.
dels vid mom. 7
7. beträffande arealens storlek och
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:47 samt
med bifall till motionerna 1990/91:Sk16 yrkande 1, och 2,
1990/91:Sk18 yrkande 2 och 1990/91:Sk17 yrkande 2 begär att
regeringen lägger fram förslag till ändrade regler för skogsmark
över 20 hektar och för småhus med tomtmark i enlighet med vad
som här har anförts.
9. Arealens storlek (mom. 7)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c)
har
dels anfört följande:
I propositionen föreslås beträffande åkermark och skogsmark
att differentierade hektarvärden införs så att små enheter på
10--20 hektar åsätts ett högre pris per hektar än större
enheter. Bakgrunden är enligt propositionen att detta avspeglar
prisbildningen.
Vi finner dock att detta system är onödigt byråkratiskt.
Dessutom skulle beträffande skogsmark även större enheter
åsättas ett högre pris per hektar för de första hektaren, vilket
inte överensstämmer med prisbildningen. Förslaget om
differentierade hektarvärden gäller även för småhus med tomtmark
som ingår i jordbruksfastighet, vilket innebär att småbrukare
skulle belastas med högre fastighetsskatt än brukare av större
fastigheter. Vi anser att detta är felaktigt och leder till
otillfredsställande resultat också med tanke på att lönsamheten
i allmänhet är högre för större enheter.
Mot denna bakgrund ställer vi oss bakom yrkande 2 i motion
Sk17 om att en differentiering med hänsyn till arealens storlek
inte bör genomföras. Därmed tillgodoses även övriga
motionsyrkanden i denna fråga.
Den föreslagna lagstiftningen, som berör ett flertal detaljer,
kan enligt vår uppfattning genomföras nu för att sedan omarbetas
beträffande de nu angivna frågorna.
dels vid mom. 7 hemställt
7. beträffande arealens storlek och
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:47 i vad
avser differentiering med hänsyn till arealens storlek samt
motionerna 1990/91:Sk16 yrkande 1 och 2, 1990/91:Sk17
yrkande 2 och 1990/91:Sk18 yrkande 2 i motsvarande del avslår
proposition 1990/91:47 och begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av fastighetstaxeringsreglerna i enlighet
med vad som här har anförts.
10. Kulturbyggnader m.m. (mom. 8)
Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och
Gösta Lyngå (mp)
har
dels anfört följande:
I motion Sk809 yrkas att större hänsyn tas vid
fastighetsaxeringen till en fastighets värde för kulturmiljön.
Yrkanden i samma riktning framställs också i motion Sk837.
Som anförs i den förstnämnda motionen är kostnaderna för att
hålla värdefull kulturbebyggelse i gott skick höga. Fr.o.m. 1991
kommer nettokostnaderna härför att stiga när det gäller
jordbruksfastigheter, eftersom avdragsrätten för reparation av
bostadsbyggnader inom jordbruket har slopats. Det är därför
viktigt att man vid fastighetstaxeringen tar tillräcklig hänsyn
till dessa förhållanden så att fastighetsägarna även i
fortsättningen får möjlighet att bevara och höja kulturvärdet
utan att detta förhindras eller försvåras genom kraftiga
höjningar av taxeringsvärdet.
Enligt de riktlinjer som gäller för taxeringsarbetet skall
omständigheter av det slag som anges i motionen beaktas. Dessa
riktlinjer tycks emellertid inte få fullt genomslag i praktiken
och de har inte heller utformats på ett sätt som i tillräcklig
grad tillgodoser motionärernas synpunkter. Enligt vår
uppfattning bör regeringen skyndsamt låta omarbeta reglerna så
att de på ett bättre sätt än i dag fyller det här angivna
ändamålet.
Med det anförda tillstyrker vi motion Sk809. Därmed är också
yrkandena i motion Sk837 till väsentlig del tillgodosedda.
dels vid mom. 8 hemställt
8. beträffande kulturbyggnader m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk809 och med
anledning av motion 1989/90:Sk837 som sin mening ger
regeringen till känna vad som här har anförts beträffande en
fastighets värde för kulturmiljön vid fastställande av
taxeringsvärdet.
Särskilda yttranden
1. Skogsvårdsavgiften (mom. 11)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c)
anför:
Som vi har framhållit vid upprepade tillfällen, senast i en
reservation i betänkande 1989/90:SkU30, är det av flera skäl
angeläget att skogsvårdsavgiften slopas. Vi har i det nu
aktuella sammanhanget inte något särskilt yrkande i denna fråga
utan avser att inom kort återkomma härtill i lämpligt
sammanhang.
2. Skogsvårdsavgiften (mom. 11)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp)
anför:
Av vad utskottet anfört beträffande skogsvårdsavgiften framgår
att behovet av att ändra reglerna kommer att uppmärksammas utan
att riksdagen nu vidtar någon särskild åtgärd. För närvarande
har vi därför inte något yrkande i denna fråga.
Jordbruksutskottets yttrande
1990/91:JoU3y
Bilaga
Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har den 6 november 1990 berett
jordbruksutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition
1990/91:47 om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år
1992 jämte motioner.