Skatteutskottets betänkande
1990/91:SKU05

Ändringar i vägtrafikskattelagen


Innehåll

1990/91
SkU5

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1990/91:37 om
vägtrafikskatten för utländska fordon, m.m. och avstyrker en med
anledning av propositionen väckt motion.
I betänkandet behandlar utskottet vidare ett antal motioner
som väckts under den allmänna motionstiden 1990.
Motionsyrkandena rör beskattningen av amatörbyggda fordon,
samlarfordon, traktorer och elbilar samt motorsågsbränsle. I en
motion tas frågan om kommunala områdesavgifter upp. Utskottet
avstyrker motionerna.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition
1990/91:37 att riksdagen antar de vid propositionen fogade
förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på
utländska fordon,
2. lag om ändring i lagen (1990:576) om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt,
3. lag om ändring i lagen (1990:578) om särskilt bidrag till
kommuner,
4. lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning
av vissa värdepapper.
I enlighet med förslag som lämnats av en nordisk arbetsgrupp
för vägtrafikskattefrågor föreslås vissa ändringar i lagen
(1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon. Förslagen
innebär att utländska fordon skall beskattas endast om
totalvikten överstiger 6 000 kg. Nuvarande skattepliktsgräns är
3 500 kg. Vidare föreslås att kilometerskatt för de utländska
fordonen inte skall tas ut om körsträckan är högst 100 km.
Nuvarande gräns går vid 50 km.
I propositionen föreslås också i fråga om mervärdeskatt bl.a.
att ingående mervärdeskatt vid hyra av personbil eller
motorcykel för yrkesmässig personbefordran inte skall omfattas
av de avdragsbegränsningar som gäller avseende hyra av sådant
fordon. Vidare föreslås att den kommunala förvaltningen av egna
bostadsfastigheter skall omfattas av uttagsbeskattning.
Kommunerna föreslås också få rätt till statsbidrag när man
utger bidrag eller andra ersättningar till kommunalförbund i
vissa fall.
Slutligen föreslås vissa följdändringar i lagen om
mervärdeskatt och lagen om omsättningsskatt på vissa värdepapper
på grund av ändringar i annan lagstiftning.
Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 1991.
Lagförslagen har följande lydelse.
NY  SIDA  STÅENDE TEXT se prop. s. 2-10.  NY SIDA

Motionerna

Motion väckt med anledning av propositionen
1990/91:Sk14 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen i den del som avser
ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska
fordon,
2. att riksdagen begär att regeringen verkar för
internationella miljöavgifter m.m. i enlighet med vad som
anförts i motionen.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1990
1989/90:Sk424 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ändrade avgifter för amatörbyggda, ombyggda samt samlarfordon.
1989/90:Sk440 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari -- såvitt nu är
i fråga -- yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vägskattebefrielse och schablonbelopp vid
införsel av minst 30 år gamla fordon.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T248.
1989/90:Sk613 av Lennart Brunander och Karin Starrin (båda c)
vari yrkas att riksdagen beslutar slopa beskattningen på
tvåtaktsbränsle för motorsågar och arbetsredskap, som fyller
uppställda krav ur arbetsmiljösynpunkt.
1989/90:Sk618 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
beskattning av traktorer.
1989/90:Sk625 av Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson
(båda c) vari yrkas att riksdagen beslutar ändra
vägtrafikskattelagen 11 a §, punkt 2, så att de A-traktorer som
enbart används i jordbruket även efter den 30 juni 1990 hänförs
till klass II (jordbrukstraktorer).
1989/90:Sk628 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari -- såvitt nu är
i fråga -- yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
lagändring att kommuner får rätt att införa särskilda områdes-
eller trängselavgifter i storstäders cityområden samt
beträffande särskilda restriktioner i sådant område vid
tillfälliga allvarliga utsläppssituationer, s.k. inversioner.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T212.
1989/90:Sk629 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om
inrättande av en särskild fordonsklass för batteridrivna elbilar
i enlighet med vad i motionen anförts.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T413.
1989/90:Sk641 av Hugo Andersson (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till sådan ändring i 11 a §, punkt
2, vägtrafikskattelagen, att de A-traktorer som enbart används i
jordbruket även efter den 30 juni 1990 hänförs till klass II
(jordbrukstraktorer).

Utskottet

Propositionen
I propositionen föreslås att viktgränsen för fordons- och
kilometerskatt för utländska fordon som används i Sverige höjs
från nuvarande 3 500 kg till 6 000 kg. Också den körsträckegräns
som gäller för kilometerbeskattningen av sådana fordon föreslås
höjd, från 50 km till 100 km.
I motion Sk14 av Roy Ottosson m.fl. (mp) yrkar motionärerna
att propositionen avslås. Motionärerna motsätter sig förslaget
då det enligt deras uppfattning innebär en oacceptabel lättnad i
beskattningen av viss tung trafik. De anser att
gränsöverskridande transporter i stället bör underlättas genom
en samordning av miljöavgifter inom de nordiska länderna och
yrkar att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
regeringen bör verka för att gemensamma miljöavgifter införs på
tung landsvägstrafik och färjetrafik inom de nordiska länderna.
Bakom förslaget i propositionen ligger en strävan att
underlätta den gränsöverskridande trafiken i Norden. Nordiska
ministerrådet (finansministrarna) har i en ekonomisk
handlingsplan för åren 1989--1992, Ett starkare Norden, angivit
bl.a. de nu föreslagna förenklingarna i vägtrafikbeskattningen
som en av de åtgärder som bör vidtas för att utveckla Norden som
hemmamarknad. Utskottet anser att den föreslagna förenklingen
bör genomföras och tillstyrker därför propositionen i denna del
och avstyrker motion Sk14 yrkande 1.
När det gäller miljöavgifter på landsvägstrafik och
färjetrafik pågår i Sverige ett arbete som syftar till en
styrning mot miljövänligare bränslen, fordon och fartyg.
Miljöavgiftsutredningen har lagt fram olika förslag med denna
inriktning. Vissa av dessa förslag, som t.ex. en miljöklassning
av motorbrännoljor, har redan genomförts och andra förslag, som
miljöklasser för tunga fordon och ett miljöavgiftssystem för
sjöfart, är föremål för överväganden inom regeringskansliet.
Ett inslag i det nordiska samarbetet är att söka finna
gemensamma nordiska lösningar i olika sammanhang. Som framgår av
detta ärende bedrivs ett sådant samarbete bl.a. i Nordiska
ministerrådet, som är ett samarbetsorgan mellan de nordiska
regeringarna.
Utskottet anser inte att det framkommit något som föranleder
ett uttalande från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför
även motion Sk14 yrkande 2.
Vad gäller propositionen i övrigt har utskottet inte
funnit anledning till erinran och tillstyrker därför förslagen.
I förtydligande syfte bör dock anges att den i propositionen
föreslagna rättelsen i 7 § lagen (1983:1053) om omsättningsskatt
på vissa värdepapper tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1990.
Vissa allmänna motioner
I det följande tar utskottet upp vissa motioner som väckts
under den allmänna motionstiden 1990.
Amatörbyggda fordon
Försäljningsskatt för motorfordon (bilaccis) tas ut efter
fordonets vikt. Också amatörbyggda fordon beskattas och detta
gäller även om fordonet är ihopsatt av delar från andra fordon.
För en personbil på 1 000 kg uppgår bilaccisen till 6 400 kr.
I bilavgaslagen (1986:1386) och bilavgasförordningen
(1987:586) uppställs särskilda avgasreningskrav för fordon av
1976 års och senare modeller. Statens naturvårdsverk har
meddelat föreskrifter (SNFS 1990:12) om dispens från
reningskraven för bl.a. ombyggda och amatörbyggda fordon. Med
stöd av 10 § bilavgaslagen tas en dispensavgift ut som är avsedd
att jämna ut den ekonomiska fördelen av att fordonet inte
behöver uppfyller uppställda krav. Fr.o.m. den 1 juli är
avgiften 7000 kr för fordon av årsmodell 1976 och senare.
I motion Sk424 av Jan Sandberg (m) begär motionären ett
tillkännagivande om att amatörbyggda och ombyggda fordon som
fogats samman av delar från andra fordon bör undantas från
bilaccisen och dispensavgiften.
Utskottet har vid sina tidigare ställningstaganden till
liknande yrkanden framhållit svårigheterna med att
författningsreglera en nedsättning eller schablonisering av
bilaccisen för fordon som består av delar av äldre fordon.
Skattskyldigheten för motorfordon som tillverkats inom landet av
icke yrkesmässiga tillverkare inträder som framgått när fordonet
förs in i registret. Att införa särskilda undantagsregler för
accisen för de fall att det nytillverkade fordonet byggts av
delar av äldre, beskattade fordon skulle enligt utskottet leda
till praktiska problem av olika slag. Utskottet vidhåller sin
inställning i denna fråga.
När det gäller dispensavgiften utgår denna inte för fordon med
årsmodell före 1976. Ett nytillverkat fordon registreras normalt
med ett modellår som ansluter till tillverkningsåret. Genom s.k.
årsmodelldispens är det emellertid möjligt att åsätta ett fordon
som till alla delar överensstämmer med ett ursprungligt
fabrikstillverkat fordon det ursprungliga modellåret. En
Chevrolet av 1958 års modell som betraktas som nytillverkad vid
registreringsbesiktningen kan således genom årsmodelldispens
åsättas modellåret 1958. Någon dispens från bilavgaslagens krav
på avgasrening behövs normalt inte i ett sådant fall och
dispensavgift utgår därmed inte. Trafiksäkerhetsverket har den 1
januari 1989 skärpt sin praxis när det gäller årsmodelldispens
som en följd av att ett missbruk konstaterats. Regeringen har
dock medgivit årsmodelldispens i ett antal besvärsärenden som
avgjorts i juni i år. I regeringens beslutsmotivering anges att
det i regel rör sig om fordon som har satts samman av
bilentusiaster för att användas vid utställningar,
veteranbilsrallyn etc., att mycket arbete och pengar lagts ner
på fordonen och att de kan antas endast i mindre utsträckning
komma att trafikera vägarna. Enligt vad utskottet inhämtat pågår
inom trafiksäkerhetsverket ett arbete med att utforma
föreskrifter för en årsmodelldispens efter dessa riktlinjer.
Utskottet konstaterar att den angivna utvecklingen innebär att
motionärens krav i viss mån tillgodosetts. Utskottet vill dock
klargöra att utskottet inte är berett att tillstyrka undantag
från principen att en dispens från bilavgaslagens krav inte bör
medföra någon ekonomisk förmån.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk424.
Veteranbilar
Fordonsskatt och kilometerskatt tas inte ut för fordon som
enligt bilregistret har årsmodell 1950 eller äldre.
I motion Sk440 av Rolf Clarkson (m) begär motionären ett
tillkännagivande om att vägtrafikskattebefrielsen för äldre
fordon bör ändras till en rullande trettioårsgräns och att en
schablonaccis bör införas vid införsel i likhet med vad som
gäller i Norge.
Utskottet har tidigare framhållit att man vid en jämförelse
mellan de norska och svenska bestämmelserna bör beakta att den
norska accisen för personbilar är avsevärt högre än den svenska.
Mot den bakgrunden har utskottet funnit att förhållandena i
Norge knappast kan åberopas för att i Sverige sänka accisen på
importerade veteranfordon. Utskottet vidhåller denna
uppfattning. Utskottet har vid behandlingen av liknande frågor
tidigare också funnit att man med en rullande trettioårsgräns
skulle riskera att ett alltför stort antal gamla bilar i trafik
inom några år skulle komma att omfattas av skattebefrielsen.
Utskottet vidhåller även denna uppfattning och anser dessutom
att en fast gräns av praktiska skäl är att föredra framför en
rullande.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk440.
Motorsågsbränsle
Arbetarskyddsstyrelsen har initierat ett forskningsprojekt vid
arbetsmiljöinstitutet i Umeå beträffande motorsågsbensin.
Projektet har resulterat i en undersökningsrapport
Motorsågsavgaser och bränslen (1988:29). I rapporten presenteras
ett förslag till specifikation för en miljövänlig
motorsågsbensin som bedöms innebära avsevärt mindre akuta besvär
samt minskade långtidsrisker för skogsarbetaren. Problemet med
den höga koloxidexponeringen vid motorsågsarbete bedöms i
rapporten emellertid kvarstå också med den nya blandningen och
det är inte heller säkert att den helt tar bort de besvär som
kan uppstå vid sådant arbete.
I motion Sk613 av Lennart Brunander och Karin Starrin (båda c)
yrkar motionärerna att riksdagen slopar beskattningen av
tvåtaktsbränsle för motorsågar och arbetsredskap som uppfyller
uppställda krav ur arbetsmiljösynpunkt.
Utskottet har vid sin tidigare behandling av liknande yrkande
framhållit att utskottet ser positivt på det arbete som bedrivs
för att få fram en motorsågsbensin som reducerar de obehag som
skogsarbetare upplever på grund av motorsågens avgaser. Det är
enligt utskottets mening viktigt att de arbetsmiljöproblem som
framkallas av olämpliga motorbränslen snabbt får sin lösning.
Sedan utskottet senast behandlade liknande yrkande kan noteras
att två motorsågsbränslen nu finns på marknaden och att
arbetarskyddsstyrelsen gjort vissa rekommendationer beträffande
användningen av sådana bränslen.
När det gäller frågan om en eventuell skattebefrielse är
utskottet emellertid inte övertygat om att en sådan är den bästa
metoden för att säkerställa en användning av det nya bränslet.
Skattebefrielser är ett trubbigt instrument och ger
erfarenhetsmässigt upphov till administrativa och
kontrollmässiga problem. Den sänkning av priset som skulle bli
följden framstår också i nu aktuella sammanhang som marginell.
Mervärdeskatten på bensin lyfts av och i övrigt är kostnaden för
bensinen avdragsgill. Bensinkostnaden torde dessutom utgöra en
mindre del av de kostnader inklusive lön och avgifter som
arbetsgivaren har för denna typ av arbete.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk613.
Jordbrukstraktorer
Trafiktraktorer är traktorer över 2 ton som används för
transport på allmän väg. En sådan traktor anses emellertid som
en jordbrukstraktor om den uteslutande eller så gott som
uteslutande används för transport av produkter från eller
förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling
eller yrkesmässigt fiske. För skogsbruk gäller detta under
förutsättning att lasten  sammanlagt inte överstiger 15 ton. Om
en jordbrukstraktor tillfälligt skall användas på ett sådant
sätt att den blir att anse som en trafiktraktor skall
tilläggsskatt betalas för en minsta period om 15 dagar. För
trafiktraktorer utgår fordonsskatten efter vikt. Fordonsskatten
för en bensindriven trafiktraktor med en tjänstevikt på 3 ton
uppgår till 1 360 kr. Fordonsskatten för en jordbrukstraktor
över 2 500 kg är 225 kr.
I motion Sk618 av Siw Persson (fp) begärs ett tillkännagivande
om att traktorer inte bör betraktas som jordbrukstraktorer om de
används för transporter åt andra eller har en större last än 15
ton.
Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt liknande
yrkanden med hänvisning till att en sådan begränsning kan
medföra en ökning av antalet transporter, vilket inte skulle
förbättra trafiksäkerheten. Utskottet avstyrker motionen.
A-traktorer
Riksdagen har hösten 1986 beslutat att bilar som byggts om
till traktorer (A-traktorer) alltid skall utgöra
trafiktraktorer. Under en treårig övergångsperiod fram till den
30 juni 1990 skulle dock A-traktorer som används i jordbruk
alltjämt anses som jordbrukstraktorer (prop. 1986/87:50, SkU10).
I motion Sk625 av Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson
(båda c) hemställer motionärerna att riksdagen beslutar att
A-traktorer som enbart används i jordbruk skall hänföras till
jordbrukstraktorer även efter den 30 juni 1990. Samma yrkande
framställs av Hugo Andersson (c) i motion Sk641.
När den förändring som nu är i fråga beslutades av riksdagen
hösten 1986 anförde utskottet bl.a. följande.
I fråga om ombyggda bilar finner utskottet det angeläget att
bestämmelserna  utformas så att skatten blir enklare att
administrera och kontrollera inte minst mot bakgrund av att
många av dessa s.k. A-traktorer och Epa-traktorer ägs av
ungdomar och används för nöjeskörning och alltså redan i dag
rätteligen borde vara registrerade som trafiktraktorer. Den
skattehöjning som berörda jordbrukare kan drabbas av bör enligt
utskottets mening inte överdrivas då det torde vara vanligt att
dessa fordon då de används för bettransporter o.d. är avställda
en stor del av året. Kravet på en rimlig anpassningstid i fråga
om de A-traktorer som används inom jordbruket och liknande
näringsgrenar får dessutom till stor del anses tillgodosett
genom förslaget om en treårig övergångstid.
Utskottet har härefter vid olika tillfällen haft anledning att
avstyrka yrkanden om ett generellt undantag för A-traktorer i
jordbruket. Utskottet är alltjämt av uppfattningen att dessa
regler inte bör förses med ett sådant undantag och avstyrker
därför motionerna.
Områdesavgifter
I motion Sk628 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) yrkar motionärerna
att riksdagen beslutar ge kommunerna en rätt att införa
områdesavgifter i storstädernas cityområden samt särskilda
restriktioner vid allvarliga utsläpp.
Riksdagen har nyligen antagit en lag om tillfälliga bilförbud
(prop. 1989/90:143, bet 1990/91:TU04, rskr. 20). Lagen ger en
kommun rätt att tillfälligt förbjuda person- och lastbilstrafik
inom vissa områden i situationer då luftföroreningarna utgör ett
akut hot mot människors hälsa. Lagen bygger på ett förslag som
lämnats av storstadstrafikkommittén i betänkandet
Storstadstrafik 1 -- Tillfälligt förbud mot biltrafik vid
särskilt svåra luftföroreningar (1988:62).
Storstadstrafikkommittén har också lagt fram förslag om
bilavgifter (Storstadstrafik 3 -- bilavgifter, SOU 1989:43) och
om regionala miljöavgifter på drivmedel (Storstadstrafik 5 --
ett samlat underlag, SOU 1990:16).
Enligt utskottets mening har motionen i viss utsträckning
tillgodosetts genom den nyligen antagna lagen om tillfälliga
bilförbud. Något skäl att nu fatta ytterligare beslut med denna
inriktning finns inte, och utskottet avstyrker därför motionen i
denna del. När det gäller frågan om regionala miljöavgifter
anser utskottet att den fortsatta behandlingen av de förslag som
lagts fram av storstadstrafikkommittén nu bör avvaktas.
Utskottet avstyrker därför motionen även i denna del.
Elbilar
För elbilar erläggs bilaccis och fordonsskatt. Batteriets vikt
undantas vid beräkningen av bilaccis. Någon kilometerskatt tas
inte ut för elbilar.
I motion Sk629 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m)
hemställer motionärerna att riksdagen hos regeringen begär
förslag om en särskild fordonsklass för elbilar.
Utskottet erinrar om att olika utredningar lagt fram förslag
om vägtrafikbeskattningens utformning. Storstadstrafikkommittén
har föreslagit skattelättnader för elfordon både när det gäller
försäljningsskatten och fordonsskatten. Miljöavgiftsutredningen
har i sitt delbetänkande Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken
-- energi och trafik (SOU 1989:83) föreslagit att nya fordon
placeras i en av tre miljöklasser beroende på fordonets utsläpp
av olika förorenande ämnen. Enligt utskottets mening bör den
fortsatta behandlingen av dessa förslag nu avvaktas. Utskottet
avstyrker motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande fordons- och kilometerskatt för utländska
fordon
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:37 i denna
del och avslag på motion 1990/91:Sk14 yrkande 1 antar det vid
propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon,
res. 1 (mp)
2. beträffande nordiska miljöavgifter på landsvägstrafik
och färjetrafik
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk14 yrkande 2,
res. 2 (mp)
3. beträffande propositionen i övrigt
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:37 i denna
del antar de vid propositionen fogade
Förslagen till
2. lag om ändring i lagen (1990:576) om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt,
3. lag om ändring i lagen (1990:578) om särskilt bidrag till
kommuner,
4. lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning
av vissa värdepapper, med den ändringen att
ikraftträdandebestämmelsen erhåller följande lydelse. "Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1991. 7 § tillämpas i sin nya
lydelse fr.o.m. den 1 juli 1990."
4. beträffande amatörbyggda fordon
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk424,
res. 3 (m)
5. beträffande veteranbilar
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk440,
res. 4 (m, c)
res. 5 (fp)
6. beträffande motorsågsbränsle
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk613,
res. 6 (c, v)
7. beträffande jordbrukstraktorer
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk618,
8. beträffande A-traktorer
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sk625 och
1989/90:Sk641,
res. 7 (m, c)
9. beträffande områdesavgifter
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk628 yrkande 1,
s.y. (v)
10. beträffande elbilar
att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk629.
res. 8 (v, mp)

Stockholm den 20 november 1990
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Torsten
Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Anita
Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta
Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp), Kjell
Nordström (s), Karl Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s),
Isa Halvarsson (fp), Maggi Mikaelsson (v) och Marianne Andersson
i Gislaved (s).

Reservationer

1. Fordons- och kilometerskatt för utländska fordon (mom. 1)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Regeringen föreslår en sänkning av skattekraven på utländska
lastbilar.
Vi inom miljöpartiet de gröna anser att det är viktigt att
vägtrafiken inte undgår sitt kostnadsansvar. Särskilt den tunga
trafiken är förenad med stora samhällskostnader för väghållning,
miljöförstöring, olyckor m.m., och vi anser att den tunga
trafiken inte står för de samhällskostnader den orsakar. Även om
det är viktigt att skattebelastningen är densamma för inländsk
och utländsk trafik är det mot denna bakgrund betänkligt att
minska beskattningen på tunga utländska fordon. Propositionen
bör därför avslås.
Jag avstyrker propositionen och tillstyrker motion Sk14
yrkande 1.
dels vid moment 1 hemställt:
1. beträffande fordons- och kilometerskatt för utländska
fordon
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk14 yrkande 1
och med avslag på proposition 1990/91:37 i denna del avslår
förslaget till lag om ändring i lagen (1988:328) om
vägtrafikskatt på utländska fordon.
2. Nordiska miljöavgifter på landsvägstrafik och färjetrafik
(mom. 2)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Det är viktigt att det nordiska samarbetet utvecklas och att
transporterna till och från våra grannländer underlättas. En
förutsättning är dock att de åtgärder som vidtas är förenliga
med ett bibehållet samhällsekonomiskt ansvarstagande. En
utvecklingsmöjlighet är då att införa gemensamma nordiska
miljöavgifter eller samordnade miljöskatter på t.ex. tung trafik
och färjetrafik inom de nordiska länderna.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen det anförda till
känna.
Jag tillstyrker motion Sk14 yrkande 2.
dels vid moment 2 hemställt:
2. beträffande nordiska miljöavgifter på landsvägstrafik
och färjetrafik
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk14 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om
gemensamma nordiska miljöavgifter eller samordnade miljöskatter
på tung trafik och färjetrafik inom de nordiska länderna.
3. Amatörbyggda fordon (mom. 4)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Samhället stöder på olika sätt de flesta fritidsaktiviteter,
framför allt för ungdomar. Motorintresserade ungdomar utsätts
emellertid för onödigt krångel och byråkrati.
Regler och bestämmelser utformas ofta med allmänna företeelser
som grund. Därvid uppstår inte sällan problem för mindre vanliga
verksamheter. Inom motorområdet kan detta belysas med följande
exempel.
När någon bygger ett eget fordon (s.k. amatörbyggt fordon)
klassas det som ett fordon med ny identitet och måste därför
betala bilaccis på 1 000-tals kronor. Detta kan ifrågasättas,
eftersom huvudparten av delarna redan tidigare funnits på ett
motorfordon där accisen betalats.
De nya avgasreglerna från 1989 års bilmodeller har gett och
kommer att ge betydande utsläppsminskningar. Avgasreglerna ger
dock upphov till mycket stora problem för många
motorentusiaster. Möjligheten att importera äldre och på de
svenska vägarna ovanliga fordon har beskurits starkt och den som
renoverar äldre fordon inom landet har problem. När fordonen
efter renoveringen skall tas i bruk räknas dessa ofta som nya
fordon och kravet på avgasrening enligt 1989 års modell ställs
på dem. De fordon som modifierats betydligt kan visserligen
klassas som amatörbyggda fordon och behöver då inte klara
avgasnormerna. Däremot utkrävs en s.k. dispensavgift på 7 000
kr.
Bilaccisen och dispensavgiften uppgår till betydande belopp,
och det bör prövas om inte dessa avgifter kan avskaffas eller
minimeras för amatörbyggda och ombyggda fordon samt
samlarfordon. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Vi tillstyrker således motion Sk424.
dels vid moment 4 hemställt:
4. beträffande amatörbyggda fordon
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk424 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om skatt och
avgifter för amatörbyggda och ombyggda fordon samt samlarfordon.
4. Veteranbilar (mom. 5)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Det är oacceptabelt att införsel och innehav av äldre
kulturhistoriskt intressanta fordon försvåras genom stela och
omotiverat hårda skatteregler. Vissa lättnader för denna
kategori fordon bör enligt vår mening kunna genomföras utan risk
för missbruk.
Dagens bestämmelse om skattebefrielse för årsmodell 1950 och
äldre bör således ersättas av en rullande trettioårsgräns.
Vidare bör införsel av 30 år gamla och äldre fordon inte
beläggas med full accis utan med en schablonaccis.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Vi tillstyrker således motion Sk440.
dels vid moment 5 hemställt:
5. beträffande veteranbilar
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk440 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om en rullande
trettioårsgräns för vägtrafikskattebefrielse och om en
schablonaccis vid införsel av äldre fordon.
5. Veteranbilar (mom. 5)
Kjell Johansson och Isa Halvarsson (båda fp) har
dels anfört följande:
Vi anser att dagens bestämmelse om vägtrafikskattebefrielse
för fordon av årsmodell 1950 och äldre bör kunna ersättas av en
rullande trettioårsgräns utan risk för missbruk. Härigenom
underlättas innehav av äldre kulturhistoriskt intressanta
fordon.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Vi tillstyrker således motion Sk440 i denna del.
dels vid moment 5 hemställt:
5. beträffande veteranbilar
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Sk440 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om en rullande
trettioårsgräns för vägtrafikskattebefrielse.
6. Motorsågsbränsle (mom. 6)
Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Maggi Mikaelsson (v)
har
dels anfört följande:
Skogsarbetare utsätts för en nära och långvarig kontakt med
det bränsle som används vid motorsågsarbetet. Det har härvid
visat sig att dagens bensin inte är lämplig. Det är bl.a. den
ökade förekomsten av aromatiska kolväten som givit besvär. I
Sverige har därför bedrivits ett forskningsarbete med
målsättningen att få fram ett bättre bränsle. Detta arbete har
resulterat i en specifikation av ett särskilt motorsågsbränsle
med mycket låg halt av aromatiska kolväten.
Enligt vår mening är det angeläget att det nya
motorsågsbränslet verkligen kommer till användning. Genom att
bränslet är dyrare än vanlig bensin finns det en risk att det
inte slår igenom fullt ut. Vanlig bensin är billigare och
dessutom mer lättillgänglig.
Vi anser att det är motiverat med en skattebefrielse för de
bränslen som uppfyller de särskilda krav som bör ställas på
bränslen som används i motorsågsarbete och liknande och
tillstyrker därför motion Sk613. Regeringen bör dock återkomma
med ett förslag i saken.
dels vid moment 6 hemställt:
6. beträffande motorsågsbränsle
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Sk613 hos
regeringen begär förslag om skattebefrielse för
motorsågsbränslen i enlighet med vad som anförts ovan.
7. A-traktorer (mom. 8)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
A-traktorer används så gott som uteslutande för lantbrukarnas
egna transporter av produkter i form av främst avsaluspannmål,
sockerbetor och fabrikspotatis. Fordonen används inte för
entreprenadverksamhet och dylikt. I hela landet finns cirka 1
500 A-traktorer. Dessa kör i genomsnitt högst 200 mil per år på
allmän väg.
En transportutrustning av denna typ skrivs normalt av på 15
till 20 år. Inköpskostnaden för en A-traktor kan uppgå till
mellan 50 000 och 100 000 kr., och inköpskostnaden för ett släp
är i samma storleksordning. De lantbrukare som investerat i
A-traktorer borde därför när reglerna ändrades hösten 1986
rimligen ha fått en tioårig övergångsperiod. Detta förordades
också av lantbruksstyrelsen och vissa länsstyrelser när de nya
reglerna antogs.
Årskostnaden för en A-traktor var fram till den 1 juli 1990 i
stort sett densamma som för en jordbrukstraktor. Nu uppgår
skatten för ett helt år till mellan 20 000 och 30 000 kr.
Lantbrukarna har ingen möjlighet att betala en så hög
fordonsskatt. Enda alternativet är skrotning vilket är ett såväl
företagsekonomiskt som nationalekonomiskt slöseri.
Det finns i och för sig en möjlighet att ställa traktorn under
vissa perioder för att nedbringa kostnaden. Detta alternativ är
dock svåradministrerat och inte speciellt lämpligt eftersom
avställningen måste omfatta minst 15 dagar. T.ex. transporter av
avsaluspannmål sker diskontinuerligt och då speciellt från
företag som har egna torknings- och lagringsanläggningar. Det är
i sådana fall inte möjligt att avregistrera fordonet under någon
större del av året.
Vi anser att A-traktorer som enbart används i lantbruk har
bort betraktas som jordbrukstraktorer även efter den 30 juni
1990 och tillstyrker därför motionerna Sk625 och Sk641. Reglerna
bör således ändras på det sätt motionärerna yrkar och en
särskild kompensation utbetalas till de lantbrukare som hunnit
erlägga den högre skatten. Regeringen bör dock återkomma med ett
förslag i saken.
dels vid moment 8 hemställt:
8. beträffande A-traktorer
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sk625 och
Sk641 hos regeringen begär ett skyndsamt förslag i enlighet med
det anförda.
8. Elbilar (mom. 10)
Gösta Lyngå (mp) och Maggi Mikaelsson (v) har
dels anfört följande:
Elbilen är mycket miljövänlig och går helt ljudlöst. De flesta
resor med bil är kortare än en mil, och 80 % av resorna är
kortare än fem mil. Elbilen är därför idealisk för
närtransporter, särskilt i tätorter. Den lämpar sig dessutom
särskilt väl som ungdomsbil.
Vi anser att någon form av stimulans för elbilsanvändning bör
införas och föreslår att riksdagen med anledning av motion Sk629
begär ett förslag som innebär att eldrivna bilar befrias från
fordonsskatt.
dels vid moment 10 hemställt:
10. beträffande elbilar
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Sk629 hos
regeringen begär ett förslag som innebär att eldrivna bilar
befrias från fordonsskatt.
Särskilt yttrande
Områdesavgifter (mom. 9)
Maggi Mikaelsson (v) har anfört:
Vänsterpartiet stöder tanken på särskilda bilavgifter i
storstädernas cityområden. Frågan har utretts av
storstadstrafikkommittén, som också lagt fram ett förslag i
delbetänkandet Storstadstrafik 3 -- Bilavgifter, SOU 1989:43.
Det är viktigt att bilavgifter i någon form införs så att
trafik- och miljöproblemen i storstadsområdena kan minskas. Jag
förutsätter att regeringen inom kort lägger fram ett förslag med
denna inriktning och har därför inte något yrkande i detta
ärende.