I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om en
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister, m.m.
Motionsyrkanden om avslag på propositionen i denna del avstyrks.
Däremot tillstyrker utskottet att ikraftträdandet senareläggs
med ett år.
Utskottet tillstyrker vidare propositionen såvitt avser en
fråga om vissa personalvårdsförmåner och avstyrker en m-motion.
Reservationer har avgivits av fp och c avseende avslag på
propositionen såvitt avser en särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister. M-ledamöterna har reserverat sig
till förmån för ett förslag som innebär att dispens skall medges
även nästa år och att skatten i övrigt skall vara 15 %. M och c
har avlämnat var sin reservation i fråga om
personalvårdsförmåner.
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition
1990/91:159 att riksdagen antar de vid propositionen fogade
förslagen till
1. lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister
m.fl.,
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
4. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
5. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte-
och avgiftsprocessen,
6. lag om ändring i allmänna ordningsstadgan (1956:617),
7. lag om ändring i lagen (1956:618) om allmänna
sammankomster,
8. lag om ändring i lagen (1990:328) om skatteavdrag i vissa
fall från artistersättning m.m.,
9. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid
återbetalning av skatter och avgifter,
10. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt.
I propositionen föreslås att reglerna om uttag av eller
befrielse från bevillningsavgift slopas. Vidare slopas det
nuvarande systemet med tillståndskrav för utländska artister. I
stället föreslås en ny lag om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister som utövar artistisk verksamhet i
Sverige. Även utomlands bosatt person som tillhandahåller eller
arrangerar artistisk verksamhet med utländsk artist här i landet
beskattas. Förslaget omfattar också utomlands bosatt idrottsman.
Skattepliktig inkomst föreslås för utomlands bosatt artist,
idrottsman eller artistföretag hemmahörande i utlandet bli vad
som erhålls i kontant ersättning eller annat vederlag. För
arrangör hemmahörande i utlandet utgörs den skattepliktiga
inkomsten av de intäkter i form av biljettintäkter,
reklamintäkter m.m. av en tillställning som arrangören uppbär.
Från skattepliktig inkomst undantas vederlag i form av nödvändig
resa och förmån av kost och logi. Avdrag för kostnader medges
inte. Möjligheten att genom särskilt beslut erhålla
skattebefrielse försvinner.
Den särskilda inkomstskatten skall i sin helhet tillfalla
staten. Skattesatsen föreslås bli 15 % för samtliga
skattesubjekt, dvs. artist, artistföretag och arrangör.
Riksskatteverket blir beskattningsmyndighet. Överklagande sker
till kammarrätten. Det allmännas talan förs av ett allmänt
ombud. Uppbörd m.m. sker i huvudsak enligt reglerna i
uppbördslagen.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.
I propositionen föreslås också en viss utvidgning av
skattefriheten för s.k. korsvisa personalrabatter.
Efter justering av lagförslag 4 med hänsyn till lagförslag 6 i
proposition 1990/91:141 Rehabilitering och
rehabiliteringsersättning (bet. 1990/91:SfU16) och lagförslag 4
i proposition 1990/91:166 om särskild löneskatt på
pensionskostnader, m.m. (bet. 1990/91:SkU29) har lagförslagen
följande lydelse.
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt
Härigenom föreskrivs att 1 § 1 mom. lagen (1958:295)1
om sjömansskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §
1 mom.2 Sjömansskatt enligt denna lag skall erläggas av
sjöman för inkomst ombord på svenskt handelsfartyg med en
bruttodräktighet av minst 100, vilket huvudsakligast nyttjas i
sådan närfart eller fjärrfart, som i 2 § sägs.
Sjömansskatt skall icke erläggas av sjöman ombord på svenskt
handelsfartyg i fart inom landet huvudsakligen i hamnar eller på
floder, kanaler eller insjöar eller inomskärs vid kusterna eller
i Kalmarsund (inre fart) utom i fall som avses i 7 § 2 mom.
andra stycket.
Sjömansskatt skall icke erläggas av sjöman ombord på svenskt
handelsfartyg i fart inom landet huvudsakligen i hamnar eller på
floder, kanaler eller insjöar eller inomskärs vid kusterna eller
i Kalmarsund (inre fart) utom i fall som avses i 7 § 2 mom.
andra stycket. Sjömansskatt skall icke heller erläggas för
sådan ersättning som avses i lagen (1991:000) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och som inte
är undantagna från skatteplikt enligt 8 § 2 och 3 nämnda lag.
Den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant under
fartygs byggande eller biträder vid fartygets utrustning för att
senare tillträda befattning på fartyget skall erlägga
sjömansskatt för inkomsterna under kontrollant- eller
utrustningstiden.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
1 Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens
rubrik 1974:777.
2 Senaste lydelse 1982:255.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1990/91:Sk70 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om ändrade regler för beskattning
av s.k. personalrabatter eller personalvårdsförmåner i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk71 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen avslår propositionen såvitt avser särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta artister.
1990/91:Sk72 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå propositionen såvitt avser
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar om
ikraftträdande vid tidpunkt som undanröjer risken för
retroaktivitet i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Sk73 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att alla ärenden om särskild inkomstskatt
för utländska artister skall handläggas av skattemyndigheten i
Örebro.
Motion väckt under allmänna motionstiden 1990
1989/90:Sk805 av Maud Björnemalm m.fl. (s, m, fp, c, vpk) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att alla ärenden om särskild inkomstskatt
för utländska artister skall handläggas av länsskattemyndigheten
i Örebro län.
Yttrande från annat utskott
Kulturutskottet har yttrat sig över proposition 1990/91:159
jämte motioner. Yttrandet (1990/91:KrU6y) är fogat som bilaga
till betänkandet.
Utskottet
Införande av en särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
artister
I propositionen föreslås att det nuvarande systemet med
tillståndskrav och bevillningsavgift för utländska artister
slopas och ersätts med en ny lag om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister som utövar artistisk verksamhet i
Sverige. Även artistföretag och arrangörer hemmahörande i
utlandet som arrangerar uppträdanden med utländska artister här
i landet skall enligt förslaget beskattas enligt den nya lagen.
Förslaget omfattar också utomlands bosatt idrottsman.
Skattesatsen föreslås bli 15 % av bruttoinkomsten för samtliga
skattesubjekt, dvs. artister, artistföretag och arrangörer.
Socialavgifter eller särskild löneskatt skall inte tas ut.
Föredragande statsrådet beräknar inkomsterna av den nya skatten
till ca 30 milj.kr. och initialkostnaderna för administrationen
av skatten till ca 5 milj.kr. första året. Enligt propositionen
uppgick bevillningsavgifterna 1989 till 6 milj.kr.
Syftet bakom den nya skatten är bl.a. att skapa enkla och
klara regler, lätta att hantera för artister, artistföretag och
myndigheter. Vidare har man strävat efter att åstadkomma en
beskattning som är neutral gentemot beskattningen av svenska
artister. Dessutom har man sökt minimera möjligheterna till
skatteflykt.
I motionerna Sk71 av Kjell Johansson m.fl. (fp) och Sk72
(yrkande 1) av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkas avslag på
propositionen i denna del. Motionärerna är i och för sig inte
främmande för en modernisering av de nuvarande reglerna och ett
slopande av den enligt deras mening föråldrade
tillståndsgivningen. Samtidigt riktar de emellertid en rad
invändningar mot regeringsförslaget vars effekter de anser vara
bristfälligt utredda. Motionärerna befarar att skatteskärpningen
leder till ett minskat kultur- och idrottsutbyte med andra
länder.
Med hänsyn till behovet av en förändring av det nuvarande
bevillningssystemet och till att den valda skattekonstruktionen
uppfyller rimliga krav på en enkel och i förhållande till
inhemska artister konkurrensneutral beskattning anser
kulturutskottet -- vars yttrande är fogat som bilaga till detta
betänkande -- att något ytterligare utredningsarbete inte är
motiverat. Skatteutskottet delar denna uppfattning och förordar
att beslut fattas nu om att införa den nya inkomstskatten för
utomlands bosatta artister. Utskottet avstyrker följaktligen
motionerna Sk71 och Sk72 yrkande 1.
Ikraftträdandet
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.
Samtidigt upphävs lagen om bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter samt tillståndskungörelsen.
Bestämmelserna i lagen och kungörelsen som upphävs får dock
gälla sammanhängande engagemang hos samma anordnare, om
engagemanget påbörjats innan den nya lagen har trätt i kraft.
I motion Sk72 (yrkande 2) av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkas
uppskov med ikraftträdandet. Motionärerna gör gällande att den
föreslagna ikraftträdandetidpunkten innebär en retroaktiv
beskattning av många arrangemang som redan bokats in för tiden
efter denna tidpunkt.
Enligt kulturutskottets uppfattning bör hänsyn tas till bl.a.
det förhållandet att kulturinstitutionerna enligt branschens
sedvana redan slutit de avtal om utländsk medverkan som avser
arrangemang under 1992. Skatteutskottet delar denna uppfattning
och biträder därför också kulturutskottets förslag att skjuta
upp ikraftträdandet så att de berörda institutionerna kan ta
hänsyn till de nya reglerna i sin planering. Ett sådant uppskov
har enligt propositionens redovisning av remissutfallet stöd
även av riksskatteverket, som av resursskäl förordat att
reglerna om särskild inkomstskatt genomförs först från och med
inkomståret 1993. Utskottet föreslår därför, med anledning av
motion Sk72 i denna del, att ikraftträdandet senareläggs med ett
år till den 1 januari 1993.
Beskattningsmyndighet
I propositionen föreslås att riksskatteverket blir
beskattningsmyndighet. Avsikten är att verkets
beskattningsavdelning i Ludvika skall handlägga frågor enligt
den nya lagen. I propositionen framhålls att befrielseärendena
enligt bevillningslagen sedan den 1 april 1990 prövas där och
att kunskap om artistmarknaden således håller på att byggas upp
i Ludvika.
I motionerna Sk73 av Maud Björnemalm m.fl. (s) och
fempartimotionen 1989/90:Sk805 (s, m, fp, c och vpk) -- också
med Maud Björnemalm som första namn -- förordas i stället att
skattemyndigheten i Örebro blir beskattningsmyndighet.
Motionärerna framhåller den särskilda kompetens som denna
skattemyndighet besitter, bl.a. med hänsyn till att den
administrerar inbetalning och redovisning av preliminärskatten
för svenska artister.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att
övervägande skäl talar för att riksskatteverkets
beskattningsavdelning i Ludvika bör handlägga frågor enligt den
nya lagen. Utskottet biträder därför förslaget i propositionen
att riksskatteverket skall vara beskattningsmyndighet och
avstyrker motionerna Sk73 och 1989/90:Sk805.
Personalvårdsförmåner
I propositionen föreslås att reglerna om beskattning av s.k.
korsvisa rabatter liberaliseras. Det innebär att en
personalvårdsförmån i form av sedvanliga rabatter vid inköp av
varor och tjänster, som ingår i det ordinarie utbudet från ett
företag som är närstående arbetsgivarens företag, skall vara
skattefri i den mån varorna eller tjänsterna har ett nära
samband med arbetsgivarens verksamhet.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot
regeringens förslag men vill i sammanhanget tillfoga att nära
samband också bör anses föreligga när det är fråga om produkter
som är näraliggande dem som ingår i arbetsgivarens sortiment.
Exempel härpå kan vara olika typer av bilar eller olika slags
hushållsapparater eller sportartiklar som tillverkas av skilda
företag inom samma koncern. Med det anförda tillstyrker
utskottet propositionen i denna del.
Vad gäller personalvårdsförmåner i övrigt begärs i motion
Sk70 av Bo Lundgren m.fl. (m) förslag om ändrade regler för
beskattningen så att t.ex. anställda vid tidningsföretag inte
beskattas för fri tidning till bostaden och anställda vid ett
transportföretag inte beskattas för traditionella
personalvårdsförmåner i form av fria resor. Motionärerna
efterlyser större rättvisa mellan olika kategorier anställda.
Riksdagen har nyligen på utskottets hemställan avslagit ett
flertal motionsyrkanden som liknar det nu aktuella. Beträffande
förmånen av fria eller billiga resor för anställda i
trafikföretag hänvisade utskottet till den försiktiga värdering
som skall göras i dessa fall. När det gäller fria tidningar till
bostaden uttalade utskottet att det i första hand ankommer på
riksskatteverket att efter hand lösa praktiska
tillämpningsproblem av detta slag. Utskottet vidhåller sin
ståndpunkt och avstyrker motion Sk70.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande införande av en särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl.
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:159 i denna del
och avslår motionerna 1990/91:Sk71 och 1990/91:Sk72 yrkande 1,
res. 1 (fp, c)
res. 2 (m)
2. beträffande ikraftträdandet
att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:159 i denna
del och med anledning av motion 1990/91:Sk72 yrkande 2 bestämmer
ikraftträdandetidpunkten till den 1 januari 1993,
res. 3 (m)
3. beträffande beskattningsmyndighet
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:159 i denna del
och avslår motionerna 1990/91:Sk73 och 1989/90:Sk805,
4. beträffande korsvisa rabatter
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:159 i denna del,
5. beträffande personalvårdsförmåner i övrigt
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk70,
res. 4 (m)
res. 5 (v)
6. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och
hemställt antar de på s. 13--18 i detta betänkande återgivna
förslagen till
1) lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister
m.fl. med den ändringen att ikraftträdandebestämmelserna
erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1992. den 1 januari 1993.
Genom lagen -- -- -- -- -- -- -- -- -- hela perioden.
2) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den
ändringen att ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande
såsom utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1992 såvitt den 1 januari 1993 såvitt
avser ändringen i 54 §. avser ändringen i 54 §.
Äldre bestämmelser Äldre bestämmelser
gäller dock fortfarande i gäller dock fortfarande i
fråga om sådan inkomst fråga om sådan inkomst
för vilken avgift enligt för vilken avgift enligt
lagen (1908:128 s. 1) om lagen (1908:128 s. 1) om
bevillningsavgifter för bevillningsavgifter för
särskilda förmåner särskilda förmåner
och rättigheter skall och rättigheter skall
erläggas eller erläggas eller
beträffande vilken beträffande vilken
befrielse från sådan befrielse från sådan
avgift skall medges enligt avgift skall medges enligt
särskilt stadgande i samma särskilt stadgande i samma
lag. lag.
Ändringen av -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- 1992 års
taxering.
3) lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) med den
ändringen att ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande
såsom utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1992. Äldre den 1 januari 1993. Äldre
bestämmelser gäller dock bestämmelser gäller dock
fortfarande i fråga om fortfarande i fråga om
bevillningsavgifter som skall bevillningsavgifter som skall
uppbäras enligt uppbäras enligt
bestämmelserna i lagen bestämmelserna i lagen
(1908:128 s. 1) om (1908:128 s. 1) om
bevillningsavgifter för bevillningsavgifter för
särskilda förmåner särskilda förmåner
och rättigheter. och rättigheter.
4) lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter
med den ändringen att
ikraftträdandebestämmelsen
erhåller följande
såsom utskottets förslag
betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1992. den 1 januari 1993.
5) lag om ändring i
bevissäkringslagen
(1975:1027) för skatte- och
avgiftsprocessen med den
ändringen att
ikraftträdandebestämmelsen
erhåller följande
såsom utskottets förslag
betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1992. den 1 januari 1992 såvitt
avser lagen (1991:000) om
särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta och
den 1 januari 1993 såvitt
avser lagen (1991:000) om
särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta
artister m.fl.
6) lag om ändring i
allmänna ordningsstadgan
(1956:617) med den
ändringen att
ikraftträdandebestämmelsen
erhåller följande
såsom utskottets förslag
betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1992. den 1 januari 1993.
7) lag om ändring i lagen
(1956:618) om allmänna
sammankomster med den
ändringen att
ikraftträdandebestämmelsen
erhåller följande
såsom utskottets förslag
betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1992. den 1 januari 1993.
8) lag om ändring i lagen
(1990:328) om skatteavdrag i
vissa fall från
artistersättning m.m. med
den ändringen att
ikraftträdandebestämmelserna
erhåller följande
såsom utskottets förslag
betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1992. Äldre den 1 januari 1993. Äldre
bestämmelser gäller dock bestämmelser gäller dock
fortfarande i fråga om fortfarande i fråga om
ersättning beträffande ersättning beträffande
vilken avgift tas ut enligt vilken avgift tas ut enligt
bestämmelserna i lagen bestämmelserna i lagen
(1908:128 s. 1) om (1908:128 s. 1) om
särskilda förmåner särskilda förmåner
och rättigheter eller om och rättigheter eller om
befrielse från sådan befrielse från sådan
avgift skall åtnjutas avgift skall åtnjutas
enligt bestämmelse i samma enligt bestämmelse i samma
lag. lag.
9) lag om ändring i lagen
(1985:146) om avräkning vid
återbetalning av skatter
och avgifter med den
ändringen att
ikraftträdandebestämmelsen
erhåller följande
såsom utskottets förslag
betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1992. den 1 januari 1992 såvitt
avser ändringen i 1 §
första stycket 9 och den 1
januari 1993 såvitt avser
ändringen i 1 §
första stycket 10.
10) lag om ändring i lagen
(1958:295) om sjömansskatt
med den ändringen att
ikraftträdandebestämmelsen
erhåller följande
såsom utskottets förslag
betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1992. den 1 januari 1993.
Stockholm den 14 maj 1991
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund
(s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin
(c), Hugo Hegeland (m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m),
Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (v), Gösta
Lyngå (mp), Karl Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s),
Marianne Andersson i Gislaved (s) och Rune Berglund (s).
Reservationer
1. Införande av en särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
artister m.fl. (mom. 1 och 6 i motsvarande del)
Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Leif Olsson (fp) och
Rolf Kenneryd (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Med hänsyn" och slutar med "yrkande 1" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som förts fram i fp- och
c-motionerna Sk71 resp. Sk72 att den föreslagna lagändringen kan
befaras få negativa effekter på kultur- och idrottsutbytet och
att en mera fullständig utredning av den nya skattens
konsekvenser bör föreligga innan beslut fattas om ett införande
av den. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt
förslag där en grundlig analys gjorts av de föreslagna reglernas
effekter för artister och idrottsmän samt arrangörer av
artistframträdanden och idrottsevenemang. Förslaget bör också
innehålla en analys av förslagets verkningar på det
internationella kulturutbytet och dess inverkan på statens och
kommunernas ekonomi. Med hänvisning till det anförda tillstyrker
utskottet motionerna Sk71 och Sk72 yrkande 1 och avstyrker det i
propositionen framlagda lagförslaget såvitt avser nya regler för
inkomstbeskattning av utländska artister m.fl.
dels att momenten 1 och 6 i motsvarande del i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande införande av en särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk71 och
1990/91:Sk72 yrkande 1 avslår proposition 1990/91:159 i
denna del,
6. beträffande lagförslagen såvitt avser införande av en
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.
att riksdagen
dels avslår de vid proposition 1990/91:159 fogade
förslagen till
2) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) såvitt
avser ändringen i 54§ och första stycket av
ikraftträdandebestämmelserna, 5) lag om ändring i
bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och
avgiftsprocessen såvitt avser den nya hänvisningen till lagen
(1991:000) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
artister m.fl.,
9) lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid
återbetalning av skatter och avgifter såvitt avser 1§ första
stycket 10,
dels avslår övriga lagförslag.
2. Införande av en särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
artister m.fl. (mom. 1)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Med hänsyn" och slutar med "yrkande 1" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar kulturutskottets uppfattning att den äldre
ordningen med tillstånd, bevillningsavgift och dispenser för
utländska artister behöver ersättas med en ny. Den lag som
föreslås i propositionen uppfyller i de flesta hänseenden de
krav som bör ställas och som i huvudsak går ut på att skatten
bör vara neutral i förhållandet mellan svenska och utländska
artister och idrottsutövare och enkel att hantera. Samtidigt bör
man som kulturutskottet framhåller beakta att ett ikraftträdande
redan nästa årsskifte kan vålla problem för de institutioner som
redan har bokat in utländska engagemang och räknat med att
åtnjuta dispens från bevillningsavgiften.
Mot denna bakgrund accepterar utskottet att den nya lagen nu
införs, men samtidigt bör regeringen ges i uppdrag att skyndsamt
göra en omarbetning av den så att den under år 1992 inte träffar
sådana framträdanden av artister och andra som enligt lagen
(1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter skulle ha medgivits dispens. Övriga evenemang
bör däremot beskattas enligt den nya lagen med 15%. Förslag
härom bör läggas fram i så god tid att riksdagen hinner fatta
beslut före årsskiftet. Utskottet föreslår att riksdagen med
anledning av motionerna Sk71 och Sk72 begär förslag i enlighet
med det anförda.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1. beträffande införande av en särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:159 i
denna del och med anledning av motionerna 1990/91:Sk71 och
1990/91:Sk72 yrkande 1 hos regeringen begär nytt förslag i
enlighet med vad utskottet anfört,
3. Ikraftträdandet (mom. 2 och 6 i motsvarande del)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Enligt kulturutskottets" och slutar på s. 21 med
"januari 1993" bort ha följande lydelse:
Förslaget i reservation 2 tillgodoser enligt utskottets
uppfattning behovet av planering hos de kulturinstitutioner som
redan slutit avtal om utländsk artistmedverkan under 1992. Ingen
skatt kommer att utgå nästa år för de framträdanden för vilka
enligt gällande regler dispens kan påräknas. För övriga
evenemang blir skatten 15% i stället för som i dag 30%.
Därigenom bortfaller behovet av att skjuta på ikraftträdandet.
Andrahandsyrkandet i motion Sk72 avstyrks.
dels att momenten 2 och 6 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
2. beträffande ikraftträdandet
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:159 i
denna del avslår motion Sk72 yrkande 2,
6. beträffande lagförslagen såvitt avser ikraftträdandet
att riksdagen antar de vid proposition 1990/91:159 fogade
lagförslagen i denna del,
4. Personalvårdsförmåner i övrigt (mom. 5)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Riksdagen har" och slutar med "motion Sk70" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör reseförmåner som utgår
exempelvis inom SAS och SJ åtminstone till viss del anses utgöra
sedvanliga personalrabatter. I viss utsträckning bör således
dessa resor vara helt skattefria. En beskattning av värdet av
övriga resor bör ske genom en värdering som tar hänsyn till de
starka restriktioner som omgärdar resorna. De företas ofta på
s.k. stand by-basis med företräde för betalande passagerare och
därför ibland långa väntetider vid anslutningsflyg.
Även beträffande förmånen av fria tidningar har skattereformen
medfört särskilda problem. Av praktiska skäl är det enligt
utskottets mening rimligt att en person som på grund av sin
tjänst bör ta del av facktidskrifter eller behöver läsa en
tidning som ges ut av arbetsgivaren kan erhålla denna tidskrift
eller tidning till bostaden utan att behöva utsättas för en ej
motiverad beskattning.
Genom att skattefriheten bibehållits för exempelvis rabatter
för anställda inom handelsföretag samt för anställda hos
biltillverkare framstår dessa förhållanden som orättvisa. Genom
det nu lagda förslaget om ökad skattefrihet för olika
koncernförmåner accentueras denna orättvisa. Enligt utskottets
uppfattning bör regeringen skyndsamt lägga fram förslag som
likställer s.k. personalrabatter och personalvårdsförmåner
mellan olika kategorier anställda. Utskottet tillstyrker således
motion Sk70.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
5. beträffande personalvårdsförmåner i övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk70 hos
regeringen begär förslag i enlighet med vad utskottet anfört.
5. Personalvårdsförmåner i övrigt (mom. 5)
Lars Bäckström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Riksdagen har" och slutar med "motion Sk70" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar så till vida den uppfattning som kommer till
uttryck i motion Sk70 att skattereformen har medfört vissa
problem vad gäller beskattningen av vissa personalvårdsförmåner.
Ett sådant område är förmånen av fria tidningar. Av praktiska
skäl är det enligt utskottets mening rimligt att en person som
på grund av sin tjänst bör ta del av facktidskrifter eller
behöver läsa en tidning som ges ut av arbetsgivaren kan erhålla
denna tidskrift eller tidning till bostaden utan att behöva
utsättas för beskattning.
Genom att skattefriheten bibehållits för exempelvis rabatter
för anställda inom handelsföretag samt för anställda hos
biltillverkare framstår dessa förhållanden dessutom som
orättvisa. Genom det nu lagda förslaget om ökad skattefrihet för
olika koncernförmåner accentueras denna orättvisa ytterligare.
Enligt utskottets uppfattning bör regeringen företa en allmän
översyn av beskattningen av olika personalrabatter och
personalvårdsförmåner i syfte att uppnå en ökad likställighet
mellan olika kategorier anställda. Utskottet föreslår att
riksdagen med anledning av motionen gör ett uttalande härom.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
5. beträffande personalvårdsförmåner i övrigt
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk70 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Kulturutskottets yttrande
1990/91:KrU6y
Bilaga
Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.
1990/91
KrU6y
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har genom beslut den 9 april 1991 berett
kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition
1990/91:159 om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
artister, m.m. jämte eventuella motioner.
Med anledning av propositionen har väckts motionerna
1990/91:Sk70--Sk73. Yrkandet i motion 1990/91:Sk73 har samma
innehåll som yrkandet i den under allmänna motionstiden 1990
väckta motionen 1989/90:Sk805.
Utskottet
Förslaget i propositionen om en särskild inkomstskatt för
utländska artister m.fl. innebär att den nuvarande
bevillningsavgiften ersätts med en definitiv källskatt på
artistersättningar -- eller utländska arrangörers intäkter --
och ersättningar till idrottsmän. Samtidigt avskaffas de
möjligheter till befrielse från pålagan som nu finns beträffande
bevillningsavgiften.
Frågan om de föreslagna reglernas konsekvenser för
kulturinstitutionerna och för idrotten behandlas i motionerna
Sk71 (fp) och Sk72 (c). Motionärerna ansluter sig till
bedömningen i propositionen att nuvarande regler behöver ses
över. De befarar dock att kostnaden för den nya skatten kommer
att bäras helt av de svenska kulturinstitutionerna och av
idrottens organisationer. Kultur- och idrottsförbindelserna med
andra länder kan komma att skadas. Eftersom flera av de
arrrangörer som kommer att få ökade kostnader till följd av den
föreslagna skatten finansieras bl.a. med statsbidrag, innebär
förslaget för deras del endast en rundgång av statsmedel, anför
motionärerna.
Som anmärkts i propositionen och i motion Sk72 framfördes
liknande synpunkter på skatteförslagets effekter vid
remissbehandlingen av det betänkande som lagts fram av
artistbeskattningskommittén och på vilket propositionsförslaget
grundar sig.
Enligt utskottets mening saknas det inte fog för de farhågor
som i enlighet med det ovan anförda framförts. Sådana kultur-
och idrottsarrangemang som med rådande praxis befrias från
bevillningsavgift kommer sannolikt i många fall att bli
belastade med ökade kostnader om regeringsförslaget genomförs.
Merkostnaderna kommer, åtminstone till väsentlig del, att
slutligt drabba de svenska arrangörerna. Som framgått av
framställningen ovan råder emellertid enighet om behovet av en
förändring av det nuvarande bevillningssystemet. Den valda
skattekonstruktionen uppfyller med utskottets synsätt kraven på
en enkel och -- i förhållande till inhemska artister -- rimligt
konkurrensneutral beskattning. Något ytterligare
utredningsarbete är därför inte motiverat. Utskottet tillstyrker
alltså det i propositionen framlagda förslaget till nya regler
för inkomstbeskattning av utländska artister m.fl.
Vad avser tidpunkten för de nya reglernas ikraftträdande
vill utskottet anföra följande.
Enligt regeringsförslaget skall lagen om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta artister m.fl. träda i kraft den 1 januari
1992.
Motionärerna bakom motionerna Sk71 och Sk72 anför att
kulturinstitutionerna, enligt branschens sedvana, redan slutit
merparten av de avtal om utländsk medverkan som avser
arrangemang under år 1992. Motionärerna framhåller att en
lagändring med ikraftträdande redan vid kommande årsskifte
medför att dessa institutioner -- i den mån som de kunnat
påräkna befrielse från bevillningsavgift -- får en merkostnad
till följd av skatten som de inte har räknat med i sin
verksamhetsplanering.
Vad motionärerna anfört vinner stöd av uttalanden under
remissbehandlingen av artistbeskattningskommitténs betänkande
och av den kännedom kulturutskottet i övrigt har av rådande
praxis i fråga om tecknande av avtal med utländska artister.
Det måste alltså antas att om de nya skattereglerna införs
fr.o.m. 1992 kommer detta att medföra inte obetydliga,
oförutsedda merkostnader för kulturinstitutionerna. Effekterna
av ett så tidigt ikraftträdande kan också med fog uppfattas som
i viss mån slumpartade -- de institutioner som redan bundit sig
gentemot utländska uppträdande kommer i en sämre position än de
som ännu inte avslutat sina engagemangsförhandlingar för
kommande säsonger.
Utskottet anser att det är angeläget att de beskrivna
övergångsproblemen effektivt motverkas. Enligt utskottets mening
bör därför ikraftträdandet av de nya skattereglerna uppskjutas
så att berörda institutioner kan ta hänsyn till de nya reglerna
i sin planering. Det bör ankomma på skatteutskottet att bedöma
om längre uppskov med ikraftträdandet än ett år erfordras.
Stockholm den 2 maj 1991
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
Närvarande: Åke Gustavsson (s), Berit Oscarsson (s), Lars
Ernestam (fp), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars
Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo
Persson (s), Lars Ahlström (m), Stina Gustavsson (c), Alexander
Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla
Berg (s), Göran Åstrand (m) och Lola Björkquist (fp).
Avvikande mening
Lars Ernestam (fp), Jan Hyttring (c), Stina Gustavsson (c) och
Lola Björkquist (fp) anser att den del av utskottets yttrande
som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "artister
m.fl." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets (= utskottet 6 rader) svenska arrangörerna.
Sådana effekter av den föreslagna lagändringen på kultur- och
idrottsutbytet framstår som betänkliga. Med utskottets synsätt
bör något beslut om den nya skatten inte fattas förrän dess
konsekvenser blivit fullständigt utredda. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med ett nytt förslag där en grundlig
analys gjorts av de föreslagna reglernas effekter för artister
och idrottsmän samt arrangörer av artistframträdanden och
idrottsevenemang. Förslaget bör också innehålla en analys av
förslagets verkningar på det internationella kulturutbytet och
dess inverkan på statens och kommunernas ekonomi. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet det i propositionen
framlagda förslaget till nya regler för inkomstbeskattning av
utländska artister m.fl.