I betänkandet behandlar utskottet proposition 1990/91:5 om en
modernisering av företagens självdeklarationer och
förfarandefrågor i anslutning till skattereformen, m.m.
Utskottet tillstyrker propositionen med vissa justeringar. Med
anledning av propositionen och en i ärendet väckt motion (c)
föreslår utskottet bl.a. att de föreslagna nya reglerna om
skyldighet att betala preliminär skatt på räntor och utdelningar
skall tillämpas fr.o.m. den 1 april 1991 i stället för den 1
januari 1991. Övriga i ärendet väckta motioner avstyrks av
utskottet.
Vid betänkandet har fogats elva reservationer (m, c, mp) och
ett särskilt yttrande (c).
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition
1990/91:5 att riksdagen antar de vid propositionen fogade
förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
3. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
4. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
6. lag om uttag av prelimär B-skatt från en fysisk person
under uppbördsåret 1991/92,
7. lag om ändring i lagen (1990:750) om betalningar till och
från utlandet m.m.,
8. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137).
I propositionen föreslås en modernisering av företagens
uppgiftslämnande i självdeklarationerna. Uppgiftslämnandet görs
enhetligt och anpassas till den eftersträvade inriktningen av
kontrollverksamheten, företagens bokföring och den tekniska
utvecklingen. Genom förslaget förbättras möjligheterna till en
mera likformig och effektiv kontroll av företagen. För många
företag innebär förslaget förenklingar genom att de uppgifter
som skall lämnas kan hämtas direkt ur bokföringen.
Det nya uppgiftslämnandet föreslås gälla fr.o.m. 1992 års
taxering. Företag som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut
ges dock möjlighet att vid taxeringen 1992 i stället lämna
uppgifter enligt nuvarande ordning.
I propositionen föreslås vidare att preliminär skatt i
allmänhet skall tas ut på fysiska personers kapitalinkomster i
form av räntor och utdelningar med normalt 30%. Den
preliminära skatten skall innehållas och betalas in av det
kreditinstitut eller liknande som gottskriver eller betalar ut
avkastningen under förutsättning att det är skyldigt att lämna
kontrolluppgift beträffande avkastningen. Genom förslaget
behöver den som endast har sådana inkomster inte lämna någon
självdeklaration eller själv betala in någon skatt.
De nya reglerna om preliminär skatt på avkastning föreslås
gälla fr.o.m. den 1 januari 1991.
Uttaget av preliminär B-skatt för fysiska personer föreslås
sänkt från normalt 120% till 110% av den slutliga skatten
året före inkomståret. Förslaget avser dock endast B-skatten för
1991.
Propositionen innehåller också en rad ändringar av
huvudsakligen följdkaraktär med anledning av de omfattande
förändringar av skattereglerna som riksdagen nyligen beslutat om
(prop. 1989/90:110, SkU30, rskr. 356).
Slutligen föreslås att kontrolluppgiftsskyldigheten
beträffande räntor skall utvidgas till att omfatta också räntor
till personer som inte är bosatta i Sverige.
Lagförslagen har följande lydelse.
NY SIDA STÅENDE TEXT se prop. s. 5-72 NY SIDA
Motionerna
1990/91:Sk4 av Carl Frick och Claes Roxbergh (båda mp) vari
yrkas
1. att riksdagen avslår den del av propositionen som handlar
om preliminär skatt på avkastning av kapital m.m.,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar att barn
skall medges rätt till sparavdrag på 1600 kr.
1990/91:Sk5 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari -- såvitt nu är i
fråga -- yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen vad avser att
handelsbolag skall lämna de närmare uppgifterna om
näringsverksamhet för taxeringsarbetet,
2. att riksdagen beslutar att de nya reglerna för företagens
uppgiftslämnande skall gälla från och med 1993 års taxering,
3. att riksdagen med avslag på propositionen beträffande
registrering i skatteregister hos regeringen begär förslag om
ändring i skatteregisterlagen i enlighet med vad som anförts i
motionen,
5. att riksdagen avslår förslaget i propositionen beträffande
uppgifter om koncernförhållanden,
6. att riksdagen avslår förslaget om införande av
preliminärskatt för räntor och utdelningar,
7. att riksdagen beslutar införa ett särskilt grundavdrag vid
inkomst av kapital på 1000 kr. från och med den 1 januari 1991
i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen avslår förslaget om skyldighet att ange
personnummer när konto öppnas i bank m.m.,
9. att riksdagen, om propositionen bifalls vad avser
preliminärskatteuttag på ränta och utdelningar, ändrar
ikraftträdandet till den 1 januari 1992,
10. att riksdagen beslutar att preliminär B-skatt för fysisk
person skall beräknas till samma belopp som den slutliga skatt
som påförts året före inkomståret.
1990/91:Sk6 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:5 beslutar
att preliminärskatteavdrag ej skall göras på konto som avslutas
och där tillgodoförd ränta understiger 100 kr. i enlighet med
vad i motionen anförts,
2. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:5 beslutar
att berört utskott fastställer ikraftträdandeperiod för regler
för preliminärskatt på fysiska personers kapitalinkomster i
enlighet med vad i motionen anförts.
Yttrande av annat utskott
Skatteutskottet har inhämtat konstitutionsutskottets yttrande
angående vissa förslag i propositionen. Konstitutionsutskottets
yttrande (1990/91:KU2y) har fogats som bilaga till detta
betänkande.
Utskottet
Inledning
Våren 1990 beslutade riksdagen om en skattereform som innebär
omfattande ändringar i inkomst- och företagsbeskattningen
fr.o.m. 1992 års taxering (prop. 1989/90:110, bet. SkU30, rskr.
356). Riksdagen beslutade under våren också om förändringar i
skatteorganisationen, och i det sammanhanget ersattes 1956 års
taxeringslag av en ny taxeringslag och en särskild lag om
kontrolluppgifts- och deklarationsskyldighet (prop. 1989/90:74,
bet. SkU32, rskr. 217). Vid tidpunkten för de nämnda
riksdagsbesluten kunde frågan om erforderliga anpassningar i
förfarandereglerna med anledning av den reformerade inkomst- och
företagsbeskattningen inte behandlas. Beträffande exempelvis
reglerna om kontrolluppgifts- och deklarationsskyldighet skulle
regeringen senare lägga fram förslag till riksdagen.
I proposition 1990/91:5 har regeringen nu lagt fram förslag om
ändrade regler för kontrolluppgifts- och deklarationsskyldighet
och andra ändringar i förfarandereglerna. Till stor del är de
föreslagna lagändringarna rena konsekvensändringar till de nya
materiella skatteregler som tillkommit genom skattereformen.
Några av lagändringarna bygger också på att riksdagen antar den
proposition om värdepappersfonder som nyligen beretts av
näringsutskottet (prop. 1989/90:153, bet. 1990/91:NU4). På ett
par punkter gäller proposition 1990/91:5 dessutom mer
genomgripande förändringar i förfarandet. Det ena är ett nytt
system för företagens uppgiftslämnande vid taxeringen på
grundval av förslag från kommissionen mot ekonomisk brottslighet
och ett utredningsarbete som utförts av riksskatteverket. Det
andra genomgripande förslaget gäller införande av ett system för
uttag av preliminärskatt på räntor och utdelningar till i
Sverige bosatta fysiska personer och svenska dödsbon.
Propositionen i denna del baseras på ett förslag av
inkomstskatteutredningen i betänkandet (SOU 1989:33) Reformerad
inkomstbeskattning.
Flera betänkanden som skatteutskottet lämnar under hösten
innehåller frågor som anknyter till skattereformen. Betänkandet
1990/91:SkU6 om fastighetstaxering och betänkandet 1990/91:SkU7
om nya omprövningsregler vid uppbörd av inkomstskatter och
socialavgifter innehåller vissa sådana frågor. I ett senare
betänkande, 1990/91:SkU10, kommer utskottet att behandla de
kvarstående frågor med anledning av skattereformen som tagits
upp i regeringens proposition 1990/91:54.
Företagens uppgiftslämnande för taxering
I proposition 1990/91:5 föreslås ett nytt system för
företagens uppgiftslämnande för taxeringen. Uppgiftslämnandet
skall vara anpassat till den redovisning många företag har för
egen del. Uppgifterna skall lämnas enligt ett visst schema, och
detaljeringsgraden skall vara oberoende av om företaget avslutar
sina räkenskaper med årsbokslut eller inte. Det nya
uppgiftslämnandet har utformats på ett sätt som medger en bättre
skattekontroll med hjälp av datateknik.
Närmare innebär förslaget att den som har inkomst av
näringsverksamhet, med undantag för bl.a. delägare i
handelsbolag, skall i ett räkenskapsutdrag i självdeklarationen
för varje förvärvskälla lämna uppgifter om varje slag av
intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner, skatter och
skattemässiga avsättningar samt tillgångar, skulder och eget
kapital. Uppgifterna skall kunna lämnas på blankett eller, efter
riksskatteverkets medgivande, på ADB-medium. Vilka poster som
skall ingå i räkenskapsutdraget kommer att fastställas genom
verkställighetsföreskrifter.
En möjlighet för enskilda företag att få dispens från
skyldigheten att följa räkenskapsschemat skall finnas. Dispens
skall kunna medges av skattemyndigheten under förutsättning
bl.a. att företaget har sådan utformning av sin redovisning att
det inte utan stora svårigheter och förhållandevis stora
kostnader kan lämna begärda uppgifter i form av
räkenskapsutdrag.
Utskottet, som i det följande tar upp vissa enskildheter i
förslaget, anser det vara tillfredsställande att det nu är
möjligt att genomföra en reformering av företagens
uppgiftslämnande vid taxeringen. Ett uppgiftslämnande i enlighet
med vad som föreslås i propositionen bör enligt utskottets
mening kunna främja en effektivare skattekontroll av företagen,
samtidigt som uppgiftslämnandet bör bli enklare för företagen
själva i och med att uppgifter kan lämnas direkt ur bokföringen.
Propositionen innebär i fråga om räkenskapsutdrag i
handelsbolag och rederi för registreringspliktigt fartyg att
handelsbolaget eller rederiet -- inte delägarna -- skall lämna
räkenskapsutdrag till ledning för delägarnas taxering. Fullgörs
inte uppgiftsskyldigheten i rätt tid skall handelsbolaget eller
rederiet kunna påföras förseningsavgift.
I motion Sk5 yrkande 1 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas avslag
på propositionen i denna del. Motionärerna framhåller att
handelsbolag inte är och inte heller bör göras till ett eget
skattesubjekt. Enligt motionen bör handelsbolaget som sådant
därför inte göras ansvarigt för att räkenskapsutdrag lämnas.
Utskottet vill erinra om att redan nuvarande regler innebär
att handelsbolag och rederier för registreringspliktigt fartyg
är skyldiga att lämna vissa uppgifter till ledning för
delägarnas taxeringar. Det gäller uppgifter om storleken på
delägarnas andelar och del i inkomsterna. Utskottet finner det
lämpligt att också räkenskapsutdrag skall lämnas av
handelsbolaget och rederiet. Härigenom undviks att det uppkommer
osäkerhet om vem av delägarna som skall vara skyldig att lämna
uppgifterna. Den föreslagna ordningen bör därför underlätta
såväl för delägarna vid uppgiftslämnandet som för
skattemyndigheterna. Utskottet tillstyrker således propositionen
i denna del och avstyrker motion Sk5 yrkande 1.
Det nya systemet för uppgiftslämnandet skall göra det möjligt
att med hjälp av datastöd utföra rimlighetskontroller och urval
för fördjupad kontroll. Kontrollverksamheten skall härigenom
kunna lättare styras mot granskning av deklarationer som kan
antas vara särskilt granskningsvärda. Enligt propositionen skall
skatteregistret tillföras de uppgifter som lämnas via
räkenskapsutdraget. Skatteregistret kommer därmed att innehålla
fler uppgifter om företagens räkenskaper än för närvarande.
Detta ställer krav på att åtkomsten görs begränsad.
Skatteförvaltningens ADB-system har enligt propositionen ett
behörighetssystem som medger att man kan begränsa
åtkomstmöjligheterna till uppgifterna i registret till endast de
tjänstemän som har behov av uppgifterna.
Enligt yrkande 3 i den ovan nämnda motion Sk5 bör systemet med
räkenskapsutdrag utvärderas bl.a. med hänsyn till olika
branschförhållanden innan en ändring av skatteregisterlagen
genomförs.
Utskottet vill först allmänt framhålla att räkenskapsschemat
visserligen omfattar ett stort antal poster, men för många
företag blir det dock inte aktuellt att lämna uppgifter annat än
på en mindre del av posterna. Att alla företag skall följa samma
räkenskapsschema underlättar vid deklarationsgranskningen och
befrämjar en likformig bedömning vid taxeringen. Med anledning
av vad som anförts i motionen om hänsyn till olika
branschförhållanden vill utskottet nämna att det enligt
propositionen inte är något som hindrar att riksskatteverket tar
fram bl.a. branschanpassade deklarationsblanketter. En möjlighet
att ta hänsyn till olika branschförhållanden skall alltså på
detta sätt vara tillgänglig i det nya uppgiftslämnandet. Enligt
utskottets mening finns det inte anledning att fördröja beslutet
om att räkenskapsuppgifterna skall få ingå i skatteregistret.
För att de förväntade effektivitetsvinsterna i kontrollarbetet
skall kunna uppnås är det viktigt att uppgifterna från
räkenskapsutdragen redan från början får tillföras
skatteregistret och bearbetas med stöd av datateknik.
Skatteutskottet har i fråga om den föreslagna utvidgningen av
skatteregisterlagen inhämtat konstitutionsutskottets yttrande.
Konstitutionsutskottet (1990/91:KU2y) har inte framfört någon
erinran mot förslaget.
Med hänvisning till det ovan anförda tillstyrker
skatteutskottet propositionen i här berörd del och avstyrker
följaktligen motion Sk5 yrkande 3.
I fråga om ikraftträdandet av de nya reglerna för företagens
uppgiftslämnande för taxeringen föreslås i propositionen att
reglerna skall gälla fr.o.m. 1992 års taxering. Företag som
avslutar sina räkenskaper med årsbokslut kan i stället välja att
vid 1992 års taxering lämna uppgifter enligt gällande regler.
Bo Lundgren m.fl. föreslår i motion Sk5 yrkande 2 att
ikraftträdandet av de nya reglerna skall flyttas fram till 1993
års taxering och då gälla utan undantag.
Utskottet kan inte dela motionärernas uppfattning i fråga om
ikraftträdandet. Den i propositionen föreslagna tidpunkten
innebär att det nya uppgiftslämnandet i tiden bättre
sammanfaller med nya materiella beskattningsregler. Med det i
propositionen föreslagna undantaget för de företag för vilka
omställningen kommer att få störst betydelse anser utskottet att
företagen ges ett tillräckligt rådrum för att anpassa sig till
den nya ordningen. Utskottet tillstyrker följaktligen
propositionen i fråga om ikraftträdandet och avstyrker därmed
även yrkande 2 i motion Sk5.
Beträffande företagens uppgiftsskyldighet i övrigt innebär
propositionen bl.a. att skyldigheten att bifoga
revisionsberättelser begränsas till att omfatta endast
berättelser som innehåller anmärkningar m.m. och som därför kan
vara av intresse för skattemyndigheten. I det sammanhanget tas i
propositionen avstånd från ett tidigare utredningsförslag om att
revisorn skall åläggas ett större ansvar för uppgifterna i
självdeklarationen genom en skyldighet att lämna s.k.
revisorsintyg. Utskottet har inte funnit anledning till någon
erinran mot propositionen i detta hänseende eller mot förslagen
rörande företagens uppgiftslämnande i övrigt. Utskottet
tillstyrker således propositionen i dess helhet vad gäller
företagens uppgiftsskyldighet för taxeringen.
Övriga frågor om uppgiftslämnande för taxering
I propositionen föreslås även vissa andra förändringar i fråga
om uppgiftslämnandet för taxering. Enligt propositionen är de
nuvarande reglerna om kontrolluppgiftsskyldighet utformade på
sådant sätt att det är tveksamt om en sådan skyldighet
föreligger i flera fall där den ter sig rimlig och befogad. Ett
huvudsyfte med skattereformen är att skapa en neutral
beskattning av arbetsinkomster så att alla typer av ersättningar
beskattas likformigt. Mot den bakgrunden föreslås i
propositionen att kontrolluppgiftsskyldigheten skall omfatta
samtliga ersättningar och förmåner som utgör inkomst av tjänst.
Närmare innebär propositionen i denna del att den som betalar
lön eller andra förmåner som utgör skattepliktig inkomst av
tjänst för mottagaren skall vara kontrolluppgiftsskyldig. För
att skyldigheten inte skall bli alltför betungande för personer
som inte driver näringsverksamhet undantas dock ersättning från
fysiska personer och dödsbon, om ersättningen inte utgör
omkostnad i näringsverksamhet eller för år räknat inte uppgår
till 1000 kr. Därmed uppnås också överensstämmelse med den
beloppsgräns som gäller för skyldigheten att betala sociala
avgifter.
I anslutning till de nya inkomstskatteregler som beslutades
våren 1990 föreslås att traktamentsersättning och ersättning för
resa med egen bil i tjänsten som understiger eller motsvarar
schablonbelopp inte behöver redovisas i den skattskyldiges
självdeklaration. Arbetsgivaren skall i kontrolluppgift ange att
sådan ersättning betalats ut men inte beloppets storlek. Om det
utbetalda beloppet överstiger schablon skall den överskjutande
delen redovisas särskilt för sig. Kostnadsersättning för logi
vid tjänsteresa motsvarande den faktiska utgiften behöver inte
redovisas i självdeklarationen. Det skall i kontrolluppgift
anges att sådan kostnadsersättning betalats ut. Detsamma gäller
för kostnadsersättningar motsvarande gjorda utlägg för resa i
tjänsten med allmänt kommunikationsmedel, hyrbil eller taxi och
representationsersättning. Övriga kostnadsersättningar skall
redovisas i såväl kontrolluppgift som deklaration.
Kontrolluppgift om räntor m.m. skall lämnas även för personer
bosatta i utlandet.
Utskottet har inte något att erinra mot de ovan redovisade
förslagen utan tillstyrker propositionen i dessa delar.
Ett annat förslag om uppgiftsskyldighet gäller att
dotterföretag i sin deklaration skall lämna vissa uppgifter om
koncernförhållanden. Uppgifterna skall avse namn och
organisationsnummer för moderföretaget jämte aktie- eller
andelsinnehav med angivande av röstvärde samt, i förekommande
fall, uppgifter om namn och organisationsnummer för dettas
moderföretag. De av dotterföretaget lämnade uppgifterna samt
uppgifter om antal årsanställda i koncernen, totalt resp. i
Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för
koncernmoderföretag skall få föras in i centrala
skatteregistret. Skattemyndigheterna skall få ha terminalåtkomst
till uppgifterna.
I motion Sk5 yrkande 5 av Bo Lundgren m. fl. (m) yrkas att
propositionen skall avslås i denna del. Som skäl härför anförs i
motionen att frågor om uppgiftslämnandet i fråga om koncerner
bereds inom EG och att Sverige bör avvakta resultatet av det
arbetet.
Förslaget i propositionen syftar till att underlätta
skattekontrollen av koncerner. Genom att i det centrala
skatteregistret föra in grundläggande uppgifter om
koncernföretag får skatteförvaltningen ett hjälpmedel för att
kunna bedöma vilka företag som bör granskas och vilka resurser
som kommer att krävas för granskningen. Att skattemyndigheten
har tillgång till relevanta och aktuella uppgifter om koncerner
i taxeringsarbetet kommer enligt utskottets mening att bidra
till att granskningen av företagens deklarationer kan ske på ett
rationellt sätt. Konstitutionsutskottet har yttrat sig i frågan
och har inte haft något att erinra mot propositionen i denna
del. Skatteutskottet, som förutsätter att regeringen
uppmärksammar utvecklingen inom EG i förevarande fråga,
tillstyrker förslaget och avstyrker därmed motion Sk5 yrkande 5.
Preliminär skatt för avkastning på kapital m.m.
I propositionen föreslås en ordning med uttag i vissa fall av
preliminär skatt på räntor och utdelningar som gottskrivs
eller utbetalas fr.o.m. den 1 januari 1991. Förslaget innebär
att fysisk person som är bosatt i Sverige och svenskt dödsbo
skall betala preliminär skatt på sådana ränte- och
utdelningsinkomster för vilka kontrolluppgift skall lämnas.
Preliminärskatten skall tas ut enligt den skattesats som gäller
för kapitalinkomster, dvs. normalt 30%.
Preliminärskatteuttaget på räntor och utdelningar på utländska
värdepapper skall vara sådant att det tillsammans med vad som
dragits av för skatt i utlandet uppgår till 30%.
Skatten skall innehållas och betalas in av den som är skyldig
att lämna kontrolluppgift om räntan eller utdelningen, bl.a.
bankerna, fondkommissionärerna och värdepapperscentralen (VPC).
Inbetalning av preliminär skatt skall ske månadsvis och
redovisas i en särskild uppbördsdeklaration. Ansvarsregler
motsvarande reglerna för arbetsgivares skatteavdrag skall gälla
också för skatteavdrag på räntor och utdelningar.
Deklarationsskyldighet skall inte föreligga för den som bara
har ränteinkomster eller utdelningsinkomster för vilka
preliminär skatt skall betalas. Taxeringsbeslutet skall i sådant
fall grundas på kontrolluppgifter. Skattejämkning skall kunna
äga rum även på kapitalinkomster. Emellertid skall en jämkning
i första hand avse andra inkomster än kapitalinkomster.
En följd av förslaget om preliminär skatt på kapitalinkomster
är att skattetabellerna för preliminär A-skatt på inkomst av
tjänst skall grundas på förutsättningen att den skattskyldige
erhåller schablonavdrag med 4000 kr., dock högst 10% av
inkomsten. Schablonavdraget beaktas inte fullt ut i dagens
skattetabeller, eftersom räntor, utdelningar och andra
sidoinkomster som den skattskyldige kan ha inte beaktas.
I motion Sk4 yrkande 1 i denna del av Carl Frick och Claes
Roxbergh (båda mp) och i motion Sk5 yrkande 6 av Bo Lundgren
m.fl. (m) hemställs om avslag på förslaget om preliminärskatt på
räntor och utdelningar. Enligt mp-motionen medför förslaget
konsekvenser från rättsäkerhets- och integritetssynpunkter.
Motionärerna hänvisar härvid till att det i propositionen
föreslås en skyldighet att ange personnummer när ett bankkonto
öppnas. Vidare ifrågasätts i motionen om banker och andra som
lämnar kontrolluppgifter på kapitalinkomster också bör anförtros
att verkställa skatteuppbörden. Enligt motion Sk5 medför det
föreslagna systemet komplikationer av olika slag. Antalet
jämkningsärenden kommer att öka. För korrekta
preliminärskatteavdrag måste bankerna m.fl. göra besvärliga
bedömningar i olika hänseenden, t.ex. i fråga om innehållet i
dubbelbeskattningsavtal.
Utskottet vill framhålla att den i våras beslutade
skattereformen innebär avsevärda förändringar i beskattningen av
kapitalinkomster. Fr.o.m. den taxering som sker år 1992
beskattas kapitalinkomster med en proportionell statlig skatt på
normalt 30%. Sparavdraget på 1600 kr. avskaffas, och
grundavdrag skall inte medges på kapitalinkomster.
Konstruktionen av den nya kapitalbeskattningen innebär en
möjlighet att utveckla uppbördssystemet för att uppnå större
överensstämmelse mellan uttaget av preliminär och slutlig skatt.
Det förutsattes i inkomstskatteutredningens förslag till en
reformerad inkomstbeskattning att preliminär skatt skall betalas
på räntor och utdelningar. Riksdagen antog under våren de nya
materiella reglerna för kapitalbeskattningen. Det beslutet måste
enligt utskottets mening nu följas upp med de erforderliga
förändringarna i uppbördsförfarandet för att skattereformen
skall bli helt genomförd i denna del.
En ordning med preliminärskatteavdrag på räntor och
utdelningar medför den praktiskt sett betydelsefulla
konsekvensen att skattskyldiga, som inte har andra inkomster än
kapitalinkomster, fortfarande i stor utsträckning kan befrias
från deklarationsskyldighet. Om preliminärskattesystemet inte
infördes skulle personer med endast kapitalinkomster, i många
fall barn, bli tvungna att deklarera för dessa inkomster,
eftersom sparavdraget slopas och grundavdrag inte medges på
kapitalinkomster.
Med anledning av vad som anförts i motionerna vill utskottet
framhålla att det slag av administration som ett
preliminärskattesystem kräver i dag är en naturlig del av
verksamheten hos arbetsgivarna, och ett liknande system för
kapitalinkomster bör också kunna hanteras hos de banker m.fl.
finansinstitut som lämnar kontrolluppgifter på räntor och
utdelningar. Utskottet kan inte dela den tveksamhet i detta
hänseende som kommer till uttryck i motion Sk4. Vad gäller
sådana tekniska problem som tas upp i motion Sk5 är det
ofrånkomligt att ett nytt uppbördssystem under en inledande
period kan medföra vissa praktiska svårigheter. Utskottet anser
emellertid att motionärerna överdrivit svårigheterna. Något
hinder mot att genomföra systemet föreligger inte enligt
utskottets mening.
Utskottet tillstyrker propositionen i fråga om uttag av
preliminär skatt på kapitalinkomster. Detta innebär att
utskottet avstyrker motionerna Sk4 yrkande 1 i denna del och Sk5
yrkande 6.
Som utskottet nämnde ovan föreslås i propositionen att det
införs en skyldighet att uppge personnummer när konto öppnas
i bank eller pengar annars placeras för förräntning hos någon
som är kontrolluppgiftsskyldig beträffande räntan eller när
skuldförbindelse för den allmänna marknaden anskaffas. En
bakgrund till förslaget är det krångel som kan uppkomma när
kontrolluppgifter om räntor saknar personnummer.
I motionerna Sk4 yrkande 1 i denna del av Carl Frick och Claes
Roxbergh (båda mp) och Sk5 yrkande 8 av Bo Lundgren m.fl. (m)
hemställs att förslaget om en skyldighet att uppge personnummer
inte skall genomföras.
Utskottet vill erinra om att redan gällande regler om
bankernas m.fl. kontrolluppgiftsskyldighet förutsätter att
personnummer skall anges. Emellertid saknas det fortfarande
personnummer i många kontrolluppgifter. I många fall får
skattemyndigheterna lägga ned ett betydande arbete på att
identifiera den som kontrolluppgiften avser. Enligt
propositionen finns det även en risk för att enskilda personer i
vissa fall kan drabbas av rättsförluster om uppgift om ränta och
om verkställt skatteavdrag inte kan härledas till rätt person.
Konstitutionsutskottet (1990/91:KU2y) framhåller i yttrandet
till skatteutskottet bl.a. att integritetshänsyn talar för en
begränsning så långt möjligt av användningen av personnummer.
Samtidigt framhåller konstitutionsutskottet att personnumret är
ett enhetligt och för varje person unikt identifikationsbegrepp
och att det därför är ett effektivt hjälpmedel när det t.ex.
gäller att förebygga förväxlingar av personers identitet. Det
kan därför i vissa fall vara av betydelse bl.a. från
rättssäkerhetssynpunkt. På grund härav har
konstitutionsutskottet från sina utgångspunkter inte något att
erinra mot förslaget.
För att undvika de problem för myndigheter och enskilda som
kan uppkomma i vissa fall då personnummer saknas i
kontrolluppgift anser skatteutskottet det motiverat att införa
en uttrycklig regel om att personnummer skall uppges i de i
propositionen avsedda fallen. Med instämmande i vad
konstitutionsutskottet anfört i det ovan nämnda yttrandet
tillstyrker skatteutskottet propositionen i förevarande del.
Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk4 och Sk5 såvitt
nu är i fråga.
I motion Sk4 yrkande 2 av Carl Frick och Claes Roxbergh (båda
mp) hemställs -- vid avslag på motionens yrkande 1 -- att ett
sparavdrag om 1600 kr. på kapitalinkomster skall medges
barn t.o.m. det år barnet fyller 18 år. Det framgår av vad
utskottet tidigare anfört att det nuvarande sparavdraget om
1600 kr. på kapitalinkomster inte finns kvar i det reformerade
skattesystem som riksdagen beslutade om i våras. Utskottet vill
inte förorda en omprövning av det beslutet. Ett sparavdrag
skulle för övrigt vara svårt att hantera i ett
preliminärskattesystem för kapitalinkomster. Utskottet avstyrker
motionsyrkandet.
Bo Lundgren m.fl. (m) föreslår i motion Sk5 yrkande 7 ett
särskilt grundavdrag på kapitalinkomster. Det särskilda
grundavdraget skall enligt motionen uppgå till 1000 kr. Ett
liknande yrkande prövades av utskottet i samband med beslutet om
skattereformen och avstyrktes. Utskottet har inte ändrat
uppfattning i frågan och avstyrker följaktligen även det nu
väckta motionsyrkandet.
I motion Sk6 yrkande 1 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) har tagits
upp en fråga om undantag från skyldigheten att verkställa
skatteavdrag på konton med ränta under 100 kr. Propositionen
innebär i detta hänseende att preliminär skatt inte skall tas ut
om en bankkunds räntor på ett eller flera konton hos banken
under ett år understiger 100 kr. Detta korresponderar med redan
gällande regler om kontrolluppgiftsskyldighet. Enligt motionen
skall preliminärskatteavdrag inte behöva göras på konto som
avslutas under året och där tillgodoförd ränta understiger 100
kr. Motionärerna anför som skäl för att undanta de mindre
kontona att de skattebelopp som det rör sig om inte motiverar
den extra administrativa hantering som blir följden för
bankerna.
När ett konto med ränta under 100 kr. avslutas under året kan
enligt propositionen banken göra en prognos för att se om räntan
för kunden totalt under året kan antas uppgå till 100 kr. eller
ej. En annan möjlighet är enligt propositionen att banken först
när ytterligare ränta tillgodoförts innehåller skatt med 30%
på den sammanlagda räntan. Enligt propositionen får det
överlåtas åt banken att välja metod för att fullgöra sin
skyldighet att innehålla preliminär skatt.
En utformning av reglerna enligt motionsförslaget skulle
innebära att banken skulle vara skyldig att betala in skatt på
ett avslutat konto endast om räntan på detta konto uppgår till
100 kr., även om kunden har andra konton hos banken och den
upplupna räntan sammanlagt på kundens samtliga konton i banken
överstiger 100 kr. Utskottet anser en sådan ordning vara mindre
bra med hänsyn till den skillnad som i sådana fall helt
omotiverat skulle uppkomma mellan uttaget av preliminär skatt
och slutlig skatt. Utskottet är inte berett att förorda en
avvikelse från propositionen i detta hänseende. Utskottet
tillstyrker följaktligen propositionen i denna del och avstyrker
motion Sk6 yrkande 1.
Som utskottet nämnt tidigare föreslås i propositionen den 1
januari 1990 som tidpunkt för ikraftträdande av reglerna om
uppbörd av preliminär skatt på räntor och utdelningar. Fråga
om att flytta fram ikraftträdandet har väckts i två motioner.
Enligt motion Sk5 yrkande 9 av Bo Lundgren m.fl. (m) skall
ikraftträdandet flyttas fram till den 1 januari 1992. Yrkandet
är ett andrahandsyrkande till motionens yrkande 6 om avslag på
propositionen i fråga om preliminärskatt på kapitalinkomster.
I motion Sk6 yrkande 2 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) hemställs att
skatteutskottet, efter hörande av kreditinstituten, lägger fram
förslag om en ny ikraftträdandetidpunkt som medger en längre
förberedelseperiod.
Med anledning av vad som anförts i motion Sk6 vill utskottet
nämna att Svenska Bankföreningen, Svenska Sparbanksföreningen
och Sveriges Föreningsbankers Förbund vid en uppvaktning och i
skrivelser har lämnat synpunkter på bl.a. ikraftträdandet av
preliminärskattesystemet.
Propositionen innebär att ikraftträdandet av
preliminärskattesystemet för kapitalinkomster samordnas med
ikraftträdandet av den nya kapitalbeskattningen i övrigt, dvs.
den 1 januari 1991. Härigenom undviks att personer som endast
har inkomst i form av räntor och utdelningar skall behöva
deklarera och själva betala in skatten. Utskottet har i princip
inte någon annan uppfattning om ikraftträdandet och kan därför
inte biträda yrkandet i motion Sk5 om ett ikraftträdande den 1
januari 1992. Med hänsyn till den korta tid som nu återstår till
årsskiftet anser utskottet att en viss justering ändå är
motiverad. En framflyttning till den 1 april 1991 medför att
banker och andra som skall verkställa skatteavdrag får
ytterligare tid för bl.a. utbildning av personal och utarbetande
av nya datarutiner. En åtgärd som begränsas på detta sätt bör
inte föranleda några större problem, eftersom huvudparten räntor
och utdelningar gottskrivs eller betalas senare under året.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Sk5
yrkande 9 och förordar att riksdagen med anledning av
propositionen i denna del och motion Sk6 yrkande 2 tillför den i
propositionen föreslagna övergångsbestämmelsen till
uppbördslagen en bestämmelse av innebörd att reglerna i 3 § 2
mom. tredje stycket och 39 § 3 mom. om skyldighet att betala
respektive innehålla preliminär skatt på ränta och utdelning
inte skall tillämpas på belopp som gottskrivs eller betalas ut
före den 1 april 1991.
Uttaget av preliminär B-skatt
I propositionen föreslås att uttaget av preliminär B-skatt
från fysisk person under uppbördsåret 1991/92 skall sänkas från
120% till 110% av den slutliga skatt som har påförts året
före inkomståret. Reglerna om uttaget av B-skatt enligt
huvudregeln i 13 § 1 mom. första stycket uppbördslagen
(1953:272) föreslås bli tillfälligt ersatta med en tidsbegränsad
särskild lag avseende fysiska personers B-skatt.
Bakgrunden till förslaget är att skattereformen beräknas
medföra en inte obetydlig sänkning av skatteuttaget för den
genomsnittlige enskilde näringsidkaren. En annan konsekvens av
skattereformen är den återföring av obeskattade reserver som
skall ske i samband med övergången till det nya systemet. Det
finns enligt propositionen anledning att räkna med att det stora
flertalet enskilda näringsidkare väntar med att återföra dessa
reserver till beskattning vid 1993 års taxering. Vid avvägningen
av nivån på B-skatteuttaget har även vägts in att preliminär
A-skatt skall betalas på räntor och utdelningar. B-skatten
beräknas för närvarande på alla slags inkomster i
näringsverksamheten. Fysiska personer som är näringsidkare skall
emellertid betala preliminär A-skatt på kapitalinkomster. Även
detta förhållande motiverar alltså ett något lägre
B-skatteuttag.
I motion Sk5 yrkande 10 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att
preliminär B-skatt för fysisk person skall beräknas till samma
belopp som den slutliga skatt som påförts året före inkomståret.
Enligt utskottets mening är propositionens förslag tillräckligt
för att det avsedda syftet att underlätta vid övergången till
det nya systemet skall kunna uppnås. Utskottet avstyrker
motionsyrkandet.
Vissa andra följdändringar till skattereformen, m.m.
I propositionen föreslås en rad andra ändringar till följd av
skattereformen. Exempelvis måste både den allmänna och den
förenklade självdeklarationen delvis ges en ny utformning. Bland
övriga förslag kan nämnas att det gällande förbudet för den som
är bosatt i Sverige mot att betala mer än 3000 kr. om året i
premie för en livförsäkring i utlandet föreslås bli upphävt.
Genom skattereformen införs en beskattning av premier till
utländska försäkringsbolag, och det finns därför inte ett lika
påtagligt behov av en sådan begränsning. Utskottet har inte
funnit anledning till någon erinran i sak mot dessa förslag
eller mot propositionen i övrigt. Frånsett vissa justeringar i
de framlagda lagförslagen, som utskottet strax återkommer till,
tillstyrker utskottet de i propositionen framlagda förslagen i
övriga delar.
Övriga frågor
I propositionen föreslås att när kommun överklagar beslut av
kammarrätten skall -- i likhet med vad som gäller för
riksskatteverket -- överklagandet ha kommit in inom två månader
från den dag beslutet meddelades. Det vid propositionen fogade
förslaget till ändring i 6 kap. 13 § taxeringslagen har
utformats i enlighet härmed. Denna ändring och vissa andra
föreslagna ändringar i taxeringslagen skall enligt
ikraftträdandebestämmelsen tillämpas fr.o.m. 1992 års taxering.
Detta innebär emellertid att en kommun som överklagar ett
kammarrättsbeslut angående 1991 års taxering skulle få iaktta
den i förvaltningsprocesslagen (1971:291) föreskrivna tiden om
tre veckor, något som inte är avsett. Utskottet föreslår att
ikraftträdandebestämmelsen justeras så att överklagandetiden på
två månader gäller även 1991 års taxering.
Enligt vad utskottet erfarit under ärendets beredning förutser
riksskatteverket att skattemyndigheterna kan förväntas få ett
större antal ansökningar från arbetsgivare enligt 10 § första
stycket uppbördslagen än man hinner med att behandla under
december i år. Utskottet vill mot denna bakgrund föreslå att det
öppnas möjlighet för arbetsgivarna att under en övergångstid få
verkställa preliminärskatteavdrag med beaktande av
schablonbelopp enligt punkt 3 a av anvisningarna till 33 §
kommunalskattelagen även för tjänsteresor som varat mer än tre
månader utan hinder av att en ansökan hunnit prövas. Utskottet
föreslår att det i propositionen framlagda förslaget till
ändring i 10 § uppbördslagen tillförs en övergångsbestämmelse av
innebörd att vad som sägs i 10 § första stycket andra meningen
skall gälla under tiden januari -- mars 1991, även om
skattemyndigheten inte prövat en sådan ansökan som avses i den
nämnda bestämmelsen.
Slutligen har utskottet gjort ett par rättelser som avser
förslagen till ändring i 4 kap. 6 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter samt 39 § 3 mom.
uppbördslagen (1953:272).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande räkenskapsutdrag i handelsbolag, m.m.
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:5 i denna del och
avslår motion 1990/91:Sk5 yrkande 1,
res. 1 (m)
2. beträffande skatteregistret
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:5 i denna del och
avslår motion 1990/91:Sk5 yrkande 3,
res. 2 (m)
3. beträffande ikraftträdande av nya regler för företagens
uppgiftslämnande
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:5 i denna del och
avslår motion 1990/91:Sk5 yrkande 2,
res. 3 (m)
4. beträffande uppgifter om koncernförhållanden
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:5 i denna del och
avslår motion 1990/91:Sk5 yrkande 5,
res. 4 (m)
5. beträffande övriga frågor om uppgiftslämnande för
taxering
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:Sk5 i denna del,
6. beträffande preliminär skatt på räntor och utdelningar
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:5 i denna del och
avslår motionerna 1990/91:Sk4 yrkande 1 i denna del och
1990/91:Sk5 yrkande 6,
res. 5 (m)
7. beträffande skyldighet att uppge personnummer
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:5 i denna del och
avslår motionerna 1990/91:Sk4 yrkande 1 i denna del och
1990/91:Sk5 yrkande 8,
res. 6 (m, mp)
9. beträffande särskilt grundavdrag på kapitalinkomster
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk5 yrkande 7,
res. 8 (m)
10. beträffande konton med ränta under 100 kr.
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:5 i denna del och
avslår motion 1990/91:Sk6 yrkande 1,
res. 9 (m, c, mp)
11. beträffande ikraftträdande av reglerna om uppbörd av
preliminär skatt på räntor och utdelningar
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:5 i denna
del och motion 1990/91:Sk6 yrkande 2 och med avslag på motion
1990/91:Sk5 yrkande 9 beslutar att preliminär skatt inte skall
betalas eller innehållas på ränta eller utdelning som
gottskrivs eller betalas ut före den 1 april 1991,
res. 10 (m) -- villk. 5
12. beträffande uttaget av preliminär B-skatt
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:5 i denna del och
avslår motion 1990/91:Sk5 yrkande 10,
res. 11 (m)
13. beträffande vissa andra följdändringar till
skattereformen, m.m.
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:5 i denna del,
14. beträffande lagförslagen
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:5 och vad
utskottet ovan anfört och hemställt antar de vid propositionen
fogade förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter med den ändringen 4 kap. 6 § första stycket
får följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
4 kap. 6 §
Skattemyndighetens beslut Skattemyndighetens beslut
enligt 2 kap. 19 § och 3 enligt 2 kap. 19 § får
kap. 12 § får överklagas till
överklagas till riksskatteverket. Övriga
riksskatteverket. Övriga beslut av skattemyndigheten
beslut av skattemyndigheten enligt denna lag får inte
enligt denna lag får inte överklagas.
överklagas.
2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) med den ändringen
beträffande
a) 39 § 3 mom. att momentet får följande som Utskottets
förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
39 § 3 mom.
3 mom. Vid utbetalning eller 3 mom. Vid utbetalning eller
gottskrivning av sådan gottskrivning av sådan
ränta eller utdelning som ränta eller utdelning som
avses i 3 § 2 mom. 1 tredje avses i 3 § 2 mom. 1 tredje
stycket skall den som har att stycket skall den som har att
avge kontrolluppgift avge kontrolluppgift
beträffande räntan eller beträffande räntan eller
utdelningen göra utdelningen göra
skatteavdrag för betalning skatteavdrag för betalning
av preliminär A-skatt som av preliminär A-skatt som
mottagaren har att betala. I mottagaren har att betala. I
fråga om sådant avdrag fråga om sådant avdrag
skall bestämmelserna i 27 skall bestämmelserna i 27
§ 2 mom., 39 § 1 mom. § 2 mom., 39 § 1 mom.
fjärde stycket och 44 § tredje stycket och 44 §
gälla i tillämpliga gälla i tillämpliga
delar. Vad som där sägs delar. Vad som där sägs
om arbetsgivare och om arbetsgivare och
arbetstagare skall då arbetstagare skall då
gälla den som har att avge gälla den som har att avge
kontrolluppgift beträffande kontrolluppgift beträffande
räntan eller utdelningen, räntan eller utdelningen,
respektive den som gottskrivs respektive den som gottskrivs
eller mottar räntan eller eller mottar räntan eller
utdelningen. utdelningen.
b) övergångsbestämmelserna att bestämmelserna får
följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft den 31 december 1990 och tillämpas
första gången vid uppbörd av skatt på inkomst som skall taxeras
1992.
Den äldre bestämmelsen i 1 § beträffande särskild vinstskatt
gäller dock vid uppbörd av skatt enligt 1992 års taxering.
De nya bestämmelserna i 3
§ 2 mom. 1 tredje stycket
och 39 § 3 mom. angående
skyldighet att betala
respektive innehålla
preliminär skatt på
ränta och utdelning
tillämpas inte på belopp
som gottskrivs eller betalas
ut före den 1 april 1991.
Under tiden januari -- mars 1991 gäller vad som sägs i 10 §
första stycket andra meningen även om skattemyndigheten inte
prövat en sådan ansökan som avses där.
3. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) med den
ändringen att övergångsbestämmelsen till lagen får följande som
Utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1991 och den 1 januari 1991 och
tillämpas från och med tillämpas såvitt avser 6
1992 års taxering. Äldre kap. 13 § från och med
bestämmelser i 1 kap. 1 1991 års taxering och i
§ första stycket 9 övrigt från och med 1992
gäller dock till och med års taxering. Äldre
1992 års taxering. bestämmelser i 1 kap. 1
§ första stycket 9
gäller dock till och med
1992 års taxering.
4. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
6. lag om uttag av preliminär B-skatt från en fysisk person
under uppbördsåret 1991/92,
7. lag om ändring i lagen (1990:750) om betalningar till och
från utlandet m.m.,
8. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137).
Stockholm den 20 november 1990
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Torsten
Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Anita
Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta
Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp), Kjell
Nordström (s), Karl Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s),
Isa Halvarsson (fp), Maggi Mikaelsson (v) och Marianne Andersson
i Gislaved (s).
Reservationer
1. Räkenskapsutdrag i handelsbolag, m.m. (mom. 1 och mom. 14 i
motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73
börjar med "Utskottet vill" och på s. 74 slutar med "yrkande 1"
bort ha följande lydelse:
Handelsbolagen utgör en viktig företagsform jämsides med
aktiebolag och enskild näringsverksamhet. Nuvarande regler för
beskattning av näringsverksamhet som drivs i handelsbolag bör
därför behållas i huvudsak. Detta innebär att inkomsterna även i
framtiden skall beskattas hos delägarna. Mot den bakgrunden bör
det inte införas regler som innebär att handelsbolaget och inte
delägarna skall svara för att räkenskapsutdrag lämnas. Yrkandet
i motion Sk5 om avslag på propositionen i denna del tillstyrks
därför. Samma regler bör gälla för sådana rederier som omfattas
av propositionen. De i propositionen framlagda lagförslagen i
berörda delar bör utgå ur förslaget, vilket gäller även den
föreslagna bestämmelsen om förseningsavgift för handelsbolag
m.fl. som inte lämnat räkenskapsutdrag. Det får ankomma på
regeringen att skyndsamt återkomma med de justeringar i andra
bestämmelser som kan vara erforderliga.
dels att utskottet under moment 1 och moment 14 i
motsvarande del bort hemställa:
1. beträffande räkenskapsutdrag i handelsbolag, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk5 yrkande 1
avslår proposition 1990/91:5 såvitt avser förslaget att
handelsbolag och rederi för registreringspliktigt fartyg skall
lämna räkenskapsutdrag till ledning för delägarnas taxering och
kunna påföras förseningsavgift,
14. beträffande lagförslagen i fråga om räkenskapsutdrag i
handelsbolag, m.m.
att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan under
moment 1
dels antar det vid proposition 1990/91:5 fogade förslaget
till ändring i 2 kap. 25 § lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter med den ändringen att den föreslagna
ändringen av paragrafens första stycke utgår,
dels avslår det vid proposition 1990/91:5 fogade förslaget
till ändring i 5 kap. 5 § taxeringslagen (1990:324).
2. Skatteregistret (mom. 2 och mom. 14 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 3" bort ha
följande lydelse:
Det nya standardiserade uppgiftslämnandet berör alla som
driver näringsverksamhet. Riksdagen bör redan i detta sammanhang
slå fast att det skall ske en utvärdering av hur det nya
systemet utfaller. En sådan utvärdering kan leda till att det
krävs anpassningar till förhållandena inom olika branscher och
företagstyper. I avvaktan på en sådan utvärdering bör inte
skatteregistret tillföras den stora mängd uppgifter om enskilda
företag som blir följden av förslaget i propositionen. Yrkande 3
i motion Sk5 tillstyrks och propositionen avstyrks därmed i
denna del.
dels att utskottet under moment 2 och moment 14 i
motsvarande del bort hemställa:
2. beträffande skatteregistret
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk5 yrkande 3
avslår proposition 1990/91:5 såvitt avser registrering av
uppgifter från räkenskapsutdrag och hos regeringen begär att den
efter utvärdering av det nya systemet med räkenskapsutdrag
lägger fram förslag till ändring i skatteregisterlagen,
14. beträffande lagförslagen i fråga om registrering av
uppgifter från räkenskapsutdrag i skatteregistret
att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan under
moment 2 avslår förslaget till ändring i 7 § 18
skatteregisterlagen (1980:343).
3. Ikraftträdande av de nya reglerna för företagens
uppgiftslämnande (mom. 3 och mom. 14 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75
börjar med "Utskottet kan" och slutar med "motion Sk5" bort ha
följande lydelse:
Den föreslagna omläggningen i företagens uppgiftslämnande för
taxeringen innebär stora förändringar för många företag. Detta
kommer delvis till uttryck i propositionen genom förslaget att
företag som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut vid 1992
års taxering kan välja att lämna uppgifter enligt gällande
regler. Alla andra företag skall emellertid tillämpa reglerna
från 1992 års taxering. Företagen bör i enlighet med vad som
föreslås i motion Sk5 få en längre förberedelsperiod inför
övergången till det nya systemet. Därmed behövs inte heller
särskilda undantagsregler för de företag som avslutar sina
räkenskaper mot årsbokslut. Yrkande 2 i den nyss nämnda motionen
tillstyrks.
dels att utskottet under moment 3 och moment 14 i
motsvarande del bort hemställa:
3. beträffande ikraftträdande av de nya reglerna för
företagens uppgiftslämnande
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk5 yrkande 2 och
med anledning av proposition 1990/91:5 i denna del beslutar att
de nya reglerna för företagens uppgiftslämnande för taxering
skall tillämpas första gången vid 1993 års taxering,
14. beträffande lagförslagen i fråga om ikraftträdande av de
nya reglerna för företagens uppgiftslämnande
att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan under
moment 3 antar det vid proposition 1990/91:5 fogade förslaget
till övergångsbestämmelser till lagen om ändring i lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter med de
ändringarna,
dels att punkten 1 får följande lydelse: "1. Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas såvitt avser 2
kap. 19 § första gången vid 1993 års taxering, såvitt avser 2
kap. 33 § första gången vid 1991 års taxering, och i övrigt
första gången vid 1992 års taxering."
dels att punkten 3 i övergångsbestämmelserna utgår och att
punkten 4 numreras om till 3.
4. Uppgifter om koncernförhållanden (mom. 4 och mom. 14 i
motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76
börjar med "Förslaget i" och slutar med "yrkande 5" bort ha
följande lydelse:
Som anförs i motion Sk5 bör förslaget i propositionen om att
dotterföretag skall lämna uppgifter rörande moderbolaget i en
koncern avslås. Inom EG övervägs för närvarande gemensamma
regler om redovisning av uppgifter om koncernförhållanden. Dessa
bör avvaktas innan den svenska lagstiftningen ändras. Yrkande 5
i den nyss nämda motionen tillstyrks således och propositionen
avstyrks i denna del.
dels att utskottet under moment 4 och moment 14 i
motsvarande del bort hemställa:
4. beträffande uppgifter om koncernförhållanden
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk5 yrkande 5
avslår proposition 1990/91:5 i denna del,
14. beträffande lagförslagen i fråga om uppgifter om
koncernförhållanden
att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan under
moment 4
dels antar det vid proposition 1990/91:5 fogade förslaget
till ändring i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter med den ändringen att den föreslagna
ändringen av paragrafens fjärde stycke utgår,
dels antar det vid propositionen fogade förslaget till
ändring i 7 § 1 skatteregisterlagen (1980:343) med den ändringen
att uttrycket "och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter" utgår,
dels avslår det vid propositionen fogade förslaget till 7
§ 22 skatteregisterlagen (1980:343).
5. Preliminär skatt på räntor och utdelningar (mom. 6 och mom.
14 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77
börjar med "Utskottet vill" och på s. 78 slutar med "yrkande 6"
bort ha följande lydelse:
Ett system för avdrag av preliminärskatt på räntor och
utdelningar medför många komplikationer. Korrekta
preliminärskatteavdrag kan inte utföras utan att det krävs
bedömningar i fråga om valutakurser, innehållet i
dubbelbeskattningsavtal m.m. Det torde vara svårt att få
systemet att fungera rättssäkert. Antalet jämkningsansökningar
skulle sannolikt öka kraftigt, vilket skulle tynga ned och
fördyra skatteadministrationen. I enlighet med vad som yrkas i
motionerna Sk4 yrkande 1 i denna del och Sk5 yrkande 6 bör det
föreliggande förslaget om preliminärskatteavdrag på räntor och
utdelningar inte genomföras. Utskottet tillstyrker följaktligen
motionsyrkandena och avstyrker propositionen i denna del. I
enlighet härmed bör riksdagen avslå de i propositionen
föreslagna ändringarna i uppbördslagen såvitt avser ett
preliminärskattesystem för räntor och utdelningar. Det får
ankomma på regeringen att skyndsamt återkomma angående
följdändringar i andra lagar till följd av att
preliminärskattesystemet inte införs.
dels att utskottet under moment 6 och moment 14 i
motsvarande del bort hemställa:
6. beträffande preliminär skatt på räntor och utdelningar
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk4 yrkande 1
i denna del och 1990/91:Sk5 yrkande 6 avslår proposition
1990/91:5 i denna del,
14. beträffande lagförslagen i fråga om preliminär skatt på
räntor och utdelningar
att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan under
moment 6 beträffande det vid proposition 1990/91:5 fogade
förslaget till uppbördslagen (1953:272), dels antar 3 § 2
mom. 1 med den ändringen att det föreslagna nya tredje stycket
och den föreslagna nya lydelsen av nuvarande tredje stycket
utgår, dels avslår den föreslagna lydelsen av 7 §, dels
antar 10 § med den ändringen att den föreslagna lydelsen av
paragrafens femte stycke d)--h) utgår, dels antar 13 § 1
mom. med den ändringen att orden "enligt 3 § 2 mom. 1 tredje
stycket" i paragrafens fjärde stycke utgår, dels antar 24 §
1 mom. med den ändringen att orden "för annan inkomst än
kapital" utgår, dels antar 33 § med den ändringen att den
föreslagna nya lydelsen av första stycket och det nya andra
stycket utgår, dels avslår förslaget till 39 § 3 mom.,
dels antar 45 § 1 mom. 2) med den ändringen att det nya
fjärde stycket utgår, antar 46 § 2 mom. med den ändringen att
det nya fjärde stycket utgår, dels antar 54 § 1 mom. med den
ändringen att paragrafens sjätte stycke upphävs, dels avslår
förslaget till ny 87 a §.
6. Skyldighet att uppge personnummer (mom. 7 och mom. 14 i
motsvarande del)
Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78
börjar med "Utskottet vill" och på s. 79 slutar med "i fråga"
bort ha följande lydelse:
Användningen av personnummer bör så långt möjligt begränsas.
Det framgår av propositionen att personnummer inte är en
nödvändig förutsättning för det system med skatteavdrag från
räntor och utdelning som föreslås i propositionen. Att i det
sammanhanget ändå tillföra lagstiftningen en uttrycklig regel om
en sådan skyldighet gentemot bankerna, m.fl. förefaller därför
inte välmotiverat. I enlighet med vad som yrkats i motionerna
Sk4 och Sk5 bör propositionen avslås i denna del.
dels att utskottet under moment 7 och moment 14 i
motsvarande del bort hemställa:
7. beträffande personnummer
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk4 yrkande 1
i denna del och 1990/91:Sk5 yrkande 8 avslår proposition
1990/91:5 i denna del,
14. beträffande lagförslagen i fråga om skyldighet att uppge
personnummer
att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan under
moment 9 antar det vid proposition 1990/91:5 fogade förslaget
till ändring i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter med den ändringen att det föreslagna nya
tredje stycket i paragrafen utgår.
7. Sparavdrag (mom. 8)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79
börjar med "Det framgår" och slutar med "avstyrker
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
I en sund samhällsekonomi måste det finnas ett utrymme för
enskilda att kunna spara av sina inkomster för framtida behov.
Ett sparat kapital ger en grundtrygghet och större valfrihet när
det gäller att ordna sin privata ekonomi. Skattereformen innebär
att sparavdrag inte längre skall medges. Detta är principiellt
tvivelaktigt särskilt när det gäller barns sparande. Som anförs
i motion Sk4 bör ett sparavdrag om 1600 kr. finnas kvar för
barn t.o.m. det år barnet fyller 18 år. Riksdagen bör nu med
anledning av yrkande 2 i den nyss nämnda motionen uttala sig för
ett på detta sätt utformat sparavdrag. Det bör emellertid
ankomma på regeringen att skyndsamt återkomma med ett förslag
till riksdagen av denna innebörd. Sparavdraget bör tillämpas
redan fr.o.m. 1991 års inkomster.
dels att utskottet under moment 8 bort hemställa:
8. beträffande sparavdrag
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk4 yrkande 2
hos regeringen begär förslag om ett bibehållet sparavdrag för
barn t.o.m. det år barnet fyller 18 år i enlighet med vad som
anförts i motionen.
8. Särskilt grundavdrag på kapitalinkomster (mom. 9)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79
börjar med "Ett liknande" och slutar med "väckta
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Den under våren beslutade omläggningen av kapitalbeskattningen
innebär att grundavdrag inte skall medges från inkomst av
kapital. Detta kan vara riktigt i princip, men för att undvika
att mycket små belopp ger upphov till taxeringsåtgärder och
debitering av skatt bör införas ett särskilt grundavdrag på
1000 kr. Detta grundavdrag bör samordnas med det allmänna
grundavdraget så att den totala summan inte kan överstiga det
senare. Ett på så sätt uformat grundavdrag tillgodoser även
intresset av att uppmuntra barn att spara. Riksdagen bör nu med
anledning av motion Sk5 yrkande 7 i denna del uttala sig för ett
särskilt grundavdrag i enlighet med det ovan anförda fr.o.m. den
1 januari 1991. Regeringen får skyndsamt återkomma till
riksdagen med förslag om erforderliga lagändringar.
dels att utskottet under moment 9 bort hemställa:
9. beträffande särskilt grundavdrag på kapitalinkomster
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk5 yrkande 7
hos regeringen begär förslag om ett särskilt grundavdrag på
kapitalinkomster fr.o.m. den 1 januari 1991 i enlighet med vad
som anförts i motionen.
9. Konton med ränta under 100 kr. (mom. 10)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c) och Gösta Lyngå (mp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80
börjar med "En utformning" och slutar med "yrkande 1" bort ha
följande lydelse:
Som anförs i motion Sk6 skulle det föra för långt och vara
förenat med, i förhållande till de skattebelopp det här rör sig
om, alltför stor administrativ hantering att kräva att
kreditinstituten skall ta ut preliminär skatt på avslutade
konton med ränta under 100 kr. I enlighet med yrkande 1 i
motionen bör riksdagen besluta att preliminärskatteavdrag ej
skall göras på konton som avslutas och där den tillgodoförda
räntan understiger 100 kr.
dels att utskottet under moment 10 och moment 14 i
motsvarande del bort hemställa:
10. beträffande konton med ränta under 100 kr.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk6 yrkande 1
avslår proposition 1990/91:5 i denna del,
14. beträffande lagförslagen i fråga om konton med ränta
under 100 kr.
att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan under
moment 10 antar det vid propositionen fogade förslaget till 3 §
2 mom. 1 tredje stycket uppbördslagen (1953:272) med den
ändringen att stycket tillförs en bestämmelse av följande
innehåll: "Preliminär skatt skall inte betalas ifråga om ränta
på konto som avslutats om räntan på det avslutade kontot
understiger 100 kronor."
10. Ikraftträdande av reglerna om uppbörd av preliminär skatt
på räntor och utdelningar (mom. 11 och mom. 14 i motsvarande
del)
Vid avslag på reservation 5
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80
börjar med "Propositionen innebär" och på s. 81 slutar med
"april 1991" bort ha följande lydelse:
Det föreslagna systemet med preliminärskatteavdrag på
kapitalinkomster innebär avsevärda och dyrbara omställningar för
banker, fondkommissionärer och andra som betalar ut räntor och
utdelningar. Ikraftträdandetidpunkten bör bestämmas så att
omarbetningar av dataprogram, personalutbildning, information
m.m. säkert kan genomföras. En framflyttning bör ske så att
reglerna skall tillämpas i fråga om räntor och utdelningar först
under år 1992. Detta innebär ett tillstyrkande av motion Sk5
yrkande 9.
dels att utskottet under moment 11 och moment 14 i
motsvarande del bort hemställa:
11. beträffande ikraftträdande av reglerna om uppbörd av
preliminär skatt på räntor och utdelningar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk5 yrkande 9 och
med anledning av motion 1990/91:Sk6 yrkande 2 och med avslag på
proposition 1990/91:5 i denna del beslutar att ikraftträdandet
flyttas fram till den 1 januari 1992,
14. beträffande lagförslagen i fråga om ikraftträdande av
reglerna om uppbörd av preliminär skatt på räntor och
utdelningar
att riksdagen beslutar
dels såvitt avser det vid proposition 1990/91:5 fogade
förslaget till ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter att punkt 1 övergångsbestämmelserna
tillförs en mening av följande lydelse: "De nya reglerna rörande
räntor och utdelningar tillämpas dock första gången vid 1993 års
taxering",
dels såvitt avser det vid proposition 1990/91:5 fogade
förslaget till ändring i uppbördslagen (1953:272) att första
stycket övergångsbestämmelsen tillförs en mening av följande
lydelse: "I fråga om uppbörd av skatt på räntor och utdelningar
tillämpas dock lagen första gången vid uppbörd av skatt som
skall taxeras vid 1993 års taxering".
11. Uttaget av preliminär B-skatt (mom. 12 och mom. 14 i
motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Som yrkas i motion Sk5 bör uttaget av preliminär B-skatt
normalt vara 100% av den slutliga skatt som påförts året före
inkomståret. Motionens yrkande 10 tillstyrks.
dels att utskottet under moment 12 och moment 14 i
motsvarande del bort hemställa:
12. beträffande uttaget av preliminär B-skatt
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk5 yrkande 10
och med anledning av proposition 1990/91:5 i denna del beslutar
att uttaget av preliminär B-skatt skall motsvara 100% av den
slutliga skatt som påförts året före inkomståret,
14. beträffande lagförslagen i fråga om uttaget av
preliminär B-skatt
att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan under
moment 12 antar det vid proposition 1990/91:5 fogade förslaget
till 13 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272) med den ändringen att
paragrafens första, andra och tredje stycken ersätts med en
mening av följande lydelse: "Preliminär B-skatt skall tas ut med
belopp motsvarande den i 14 § angivna delen av den slutliga
skatt som har påförts den skattskyldige året före inkomståret om
den preliminära B-skatten inte skall beräknas med ledning av
preliminär taxering enligt 2 mom. eller annars när särskilda
omständigheter föreligger".
Särskilt yttrande
Sparavdrag (mom. 8)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:
Vi har från centerns sida motsatt oss det beslut av riksdagen
som innebär att sparavdraget slopas fr.o.m. nästa år. Vi ser det
som mycket angeläget att på olika sätt stimulera det privata
sparandet. Sparavdraget är en viktig sparstimulans med hänsyn
till den betydelse det har för personer med låga eller normala
inkomster. En person med låg marginalskatt som utnyttjat
sparavdraget riskerar att få höjd skatt på sitt sparande efter
skattereformen. Detta är en följd av att en sådan sparare inte
får någon större nytta av att skattesatsen sänkts till 30% på
kapitalinkomster. Denna risk bör undanröjas. Ett sparavdrag bör
enligt vår uppfattning även i fortsättningen finnas kvar i
skattesystemet. Med tanke på att skattesatsen sänkts finner vi
att 1000 kr. kan vara en lämplig nivå på avdraget.
Konstitutionsutskottets yttrande
1990/91:KU2y
Bilaga
Vissa taxerings- och kontrollfrågor i anslutning till
skattereformen (prop. 1990/91:5) jämte motioner
Till skatteutskottet
Till skatteutskottet har hänvisats proposition 1990/91:5,
Taxering, kontroll och uppbörd i anslutning till skattereformen.
Regeringen föreslår bl.a. ändrade regler för företagens
uppgiftslämnande i självdeklarationer. Vidare föreslås att
preliminär skatt i allmänhet skall tas ut på fysiska personers
kapitalinkomster i form av räntor och utdelningar. Av det senare
följer -- utöver regler om befrielse i vissa fall från
deklarationsskyldighet och om uppbörd m.m. -- bl.a. ett förslag
om skyldighet att ange sitt personnummer.
Skatteutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle
att yttra sig över de i propositionen framlagda förslagen till
ändringar dels i 3 kap. 57§ lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter (LSK) såvitt avser
skyldighet att ange personnummer, dels i skatteregisterlagen
(1980:343). De övriga författningar som berörs är bl.a.
uppbördslagen (1953:272), taxeringslagen (1990:324) och
kommunalskattelagen (1928:370). Med anledning av propositionen
har väckts tre motioner, 1990/91:Sk4 av Carl Frick och Claes
Roxbergh (båda mp), 1990/91:Sk5 av Bo Lundgren m.fl. (m) samt
1990/91:Sk6 av Rolf Kenneryd m.fl. (c).
Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till de frågor
som omedelbart berör utskottets ansvarsområde och som tas upp i
motionerna Sk4 yrkande 1 samt Sk5 yrkandena 3, 5 och 8.
Utskottet
Enskilds personnummer -- 3 kap. 57 § LSK
Den reformering av inkomst- och företagsbeskattningen som
riksdagen nyligen beslutat om (prop. 1989/90:110, SkU30, rskr.
356) för också med sig behov av ändringar och anpassningar på
taxerings- och uppbördsområdena. Vissa förändringar i
skatteorganisationen och när det gäller förfarandet på
skatteområdet har redan genomförts. Således har taxeringslagen
(1956:623) upphävts samt ersatts av en ny taxeringslag
(1990:324) och lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter (LSK).
Det kan erinras om att den förenklade självdeklaration som
infördes fr.o.m. 1987 års taxering bl.a. bygger på att den
enskilde och skattemyndigheterna i stor utsträckning har
tillgång till samma information av betydelse vid taxeringen;
skyldigheten att lämna kontrolluppgifter utökades således. Detta
gällde t.ex. banker och andra kreditinstitut, som blev skyldiga
att lämna kontrolluppgifter om räntor.
Genom skattereformen införs en proportionell 30-procentig
statlig skatt på inkomstslaget kapital. Detta gäller alla och
utan grundavdrag. För att undvika att den nya
kapitalbeskattningen för med sig att t.ex. omyndiga barn måste
deklarera och betala in skatt föreslås i propositionen (s.100
ff, jfr s.109ff, s.112f och s.113f) en preliminär,
normalt 30-procentig skatt från den 1 januari 1991 på ränte- och
utdelningsinkomster. Regeln gäller fysiska personer bosatta i
Sverige och svenskt dödsbo för avkastning beträffande vilken
kontrolluppgift skall lämnas; därigenom undantas t.ex.
räntebetalning från en privatperson. Undantag gäller vidare
bl.a. för små belopp (s.105 ff).
Banker m.fl. skall redan i dag ange personnummer i
kontrolluppgifter (3 kap. 57§ LSK). Personnumret finns
emellertid inte alltid tillgängligt. Ofullständiga
kontrolluppgifter, i synnerhet sådana utan eller med felaktigt
personnummer, orsakar ofta ett betydande merarbete och krångel.
Det föreslås nu i propositionens avsnitt 5.3 (s.103ff) en
osanktionerad skyldighet bl.a. för den som placerar pengar för
förräntning att i vissa fall ange sitt personnummer. Denna fråga
har uppmärksammats i motionerna Sk4 yrkande 1 (mp) och Sk5
yrkande 8 (m). Lagrådet redovisade tveksamhet, inte av omsorg om
integriteten, utan på grund av regelns placering i lagen och att
skyldigheten inte förenas med någon sanktion.
Utskottet, som noterar att skyldighet för enskild att i andra
fall än inför myndighet ange sitt personnummer inte annat än
undantagsvis kan härledas ur lag (jfr dock 3 kap. 10§ första
stycket aktiebolagslagen /1975:1385/ och 3 kap. 28§ LSK), vill
också framhålla att personnumret är ett enhetligt och för varje
person unikt identifikationsbegrepp. Oaktat de skäl som bl.a. av
integritetshänsyn talar för en begränsning så långt möjligt av
användningen av personnummer -- här kan erinras om data- och
offentlighetskommitténs delbetänkande Integritetsskyddet i
informationssamhället 4 (SOU 1987:31) och pågående
lagstiftningsarbete i justitiedepartementet -- är personnumret
ett effektivt hjälpmedel när det t.ex. gäller att förebygga
förväxlingar av personers identitet. Det kan därför i vissa fall
vara av betydelse bl.a. från rättssäkerhetssynpunkt. På grund
härav har konstitutionsutskottet inte från sina utgångspunkter
något att erinra mot förslaget om ett nytt tredje stycke i 3
kap. 57§ LSK.
Gransknings- och taxeringsarbetet i fråga om inkomst av
näringsverksamhet är uppbyggt på ett annat sätt än för enskilda.
Det bygger snarare på självdeklarationer än på obligatoriska
kontrolluppgifter. En mer ingående granskning kan sedan ske
genom kontroll av bokföringen, men först efter ett beslut om
taxeringsrevision. En sådan är förhållandevis resurskrävande. I
syfte att effektivisera skattekontrollen lägger regeringen nu
fram ett förslag om ändringar i skatteregisterlagen som ytterst
går tillbaka på ett principförslag till standardiserade
räkenskapsutdrag som kommissionen mot ekonomisk brottslighet
lade fram i delbetänkandena (SOU 1983:75 och 76) Företagens
uppgiftslämnande för beskattningsändamål. Uppgifterna skall
kunna lämnas på ADB-medium. Vidare utvidgas skyldigheten att
lämna uppgifter om koncernförhållanden.
Omfattningen av företagens uppgiftslämnande tas upp närmare
med början i propositionens avsnitt 3.1 (s.77ff). Den som
har inkomst av näringsverksamhet -- med undantag bl.a. för
delägare i handelsbolag -- skall lämna uppgifter som återger de
väsentliga beskattningsförhållandena på ett enhetligt sätt,
närmare bestämt inom ramen för en s.k. bruttoförteckning med
drygt 140 poster (se s.222f). Skattemyndigheterna skall
därefter med hjälp av ADB kunna välja ut de deklarationer som
kan antas ha väsentliga fel och djupgranska dessa. Det kan också
nämnas att dessa poster inte räknas upp närmare i lagen utan att
detta sker i verkställighetsföreskrifter. Uppgiftsskyldigheten
lagfästs i 2 kap. 19§ LSK. Av 7§ 18 skatteregisterlagen
framgår att dessa uppgifter får tas in i det centrala
skatteregistret. De närmare formerna för uppgiftslämnandet --
blankett eller ADB-medium -- tas upp i avsnitt 3.3 (s.87f).
Också detta berörs i 2 kap. 19§ LSK.
Av avsnitt 3.6 (s. 91 f), som handlar om rätten att få ta in
lämnade uppgifter i skatteregistren samt åtkomsten till dem (7
och 10 §§ skatteregisterlagen), framgår att datainspektionen
inte har haft några erinringar mot förslaget. En annan mening
har bl.a. Företagens uppgiftslämnardelegation; jfr också motion
Sk5 yrkande 3 (m). Det kan i detta sammanhang erinras om att det
enligt 9 kap. 1§ sekretesslagen (1980:100) hos andra
myndigheter än tullverket och domstolar i huvudsak föreligger
s.k. absolut sekretess, dvs. utan skaderekvisit, för uppgifter i
skatteregistren; beslut i skatteärenden är dock i princip
undantagna.
Lagrådet har utan erinran (s. 114 och s. 221) yttrat sig över
förslaget om ändringar i skatteregisterlagen såvitt avser 7§
18.
Propositionens kapitel 4 har rubriken Övriga frågor om
uppgiftslämnande för taxering. Avsnitt 4.4 (s. 99f) innehåller
den allmänna motiveringen för förslaget att utvidga
dotterföretags uppgiftsskyldighet. De skall även -- för notering
i skatteregistren -- lämna besked i olika hänseenden om
moderföretaget (2 kap. 16§ LSK samt 7 och 10 §§
skatteregisterlagen). Uppgifterna skall underlätta
skattekontrollen av koncerner. På denna punkt finns ett yrkande,
nr 5, i motion Sk5 (m).
Av propositionen framgår att det nya uppgiftslämnandet vad
gäller räkenskaperna skiljer sig från det nuvarande i fråga om
enhetlighet, detaljeringsgrad och koppling till företagens
redovisning. För det övervägande antalet företag blir det endast
fråga om att lämna uppgifter om en mindre del av alla posterna.
Inemot hälften av alla företag i Sverige har en årsomsättning på
mindre än 20 basbelopp. I praktiken kommer flertalet av dem inte
att behöva lämna fler uppgifter än i dag. När det gäller övriga
företag kan det enligt propositionen bli fråga om såväl fler som
färre uppgifter som skall lämnas. För i stort sett alla blir
uppgiftslämnandet smidigare. Riksskatteverket har uppgett att
uppemot ett 30-tal av de nuvarande deklarationsbilagorna kan
avskaffas. I fråga om den utvidgade uppgiftsskyldigheten för
dotterbolag är, som nämnts, motivet att underlätta
koncernrevisioner.
Mot bakgrund av det anförda finns inte anledning till någon
erinran från konstitutionell synpunkt vare sig mot att i berörda
hänseenden utvidga uppgiftsskyldigheten eller mot reglerna om
registrering av och åtkomst till dessa uppgifter i
skatteregistren.
Lagstiftningens ikraftträdande
I några motioner, Sk5 yrkandena 2 och 9 (m) samt Sk6 yrkande 2
(c), förordas ett senare ikraftträdande för vissa av de nya
reglerna än vad som föreslås i propositionen. I denna del vill
utskottet hänvisa till sina uttalanden i samband med
granskningen av författningsutgivningen (senast 1989/90:KU30,
s.19 ff). Det får ankomma på skatteutskottet att bedöma
möjligheten att uppskjuta tidpunkterna för ikraftträdande.
Stockholm den 8 november 1990
På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson
Närvarande: Olle Svensson (s), Kurt Ove Johansson (s),
Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans
Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Anita Modin (s), Torgny Larsson
(s), Elisabeth Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bo Hammar
(v), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s), Rosa-Lill
Wåhlstedt (s), Stig Bertilsson (m) och Rosa Östh (c).
Avvikande meningar
1. Enskilds personnummer -- 3 kap. 57 § LSK
Hans Nyhage (m), Elisabeth Fleetwood (m), Hans Leghammar (mp)
och Stig Bertilsson (m) anser att den del av utskottets yttrande
under rubriken Enskilds personnummer -- 3 kap. 57§ LSK som
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "3 kap. 57§ LSK"
bort ha följande lydelse:
Den föreslagna, sanktionslösa skyldigheten för enskilda att i
förhållande till banker m.fl. i vissa fall ange sitt
personnummer står i strid med strävandena att begränsa
användningen av detta identifikationsbegrepp. Mot denna bakgrund
samt då det framgår av propositionen att personnumret inte är en
nödvändig förutsättning för ett system med skatteavdrag från
räntor och utdelningar anser konstitutionsutskottet, i likhet
med vad som sägs i motionerna Sk4 yrkande 1 (mp) och Sk5 yrkande
8 (m), att integritetshänsyn talar för att propositionen avslås
vad gäller förslaget om ett nytt tredje stycke i 3 kap. 57§
LSK.
Hans Nyhage, Elisabeth Fleetwood och Stig Bertilsson (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande under rubriken
Företagens uppgiftslämnande -- skatteregisterlagen som
börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "i skatteregistren"
bort ha följande lydelse:
Det finns inte anledning till någon erinran från
konstitutionell synpunkt mot förslaget om ändrat
uppgiftslämnande när det gäller räkenskaperna. Däremot anser
konstitutionsutskottet att förslaget om utvidgad
uppgiftsskyldighet i koncernförhållanden bör avstyrkas med
hänsyn till att det inom EG övervägs gemensamma regler i detta
hänseende. Som framhålls i motion Sk5 yrkande 5 (m) bör dessa
regler avvaktas innan den svenska lagstiftningen ändras. Vad
härefter angår rätten att ta in uppgifter ur räkenskaperna i
skatteregistren anser utskottet, på sätt som görs gällande i
motion Sk5 yrkande 3 (m), att de nya räkenskapsutdragen bör
utvärderas bl.a. med hänsyn till olika branschförhållanden och
skatteregisterlagen först därefter ändras.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 71
Yttrande av annat utskott 72
Utskottet 72
Inledning 72
Företagens uppgiftslämnande för taxering 73
Övriga frågor om uppgiftslämnande för taxering 75
Preliminär skatt för avkastning på kapital m.m. 76
Uttaget av preliminär B-skatt 81
Vissa andra följdändringar till skattereformen, m.m. 81
Övriga frågor 82
Hemställan 82
Reservationer 86
Räkenskapsutdrag i handelsbolag, m.m. (m) 86
Skatteregistret (m) 87
Ikraftträdandet av de nya reglerna för företagens
uppgiftslämnande (m) 87
Uppgifter om koncernförhållanden (m) 88
Preliminär skatt på räntor och utdelningar (m) 89
Skyldighet att uppge personnummer (m, mp) 90
Sparavdrag (mp) 91
Särskilt grundavdrag på kapitalinkomster (m) 91
Konton med ränta under 100 kr. (m, c, mp) 92
Ikraftträdande av reglerna om uppbörd av preliminär skatt på
räntor och utdelningar (m) 92
Uttaget av preliminär B-skatt (m) 93
Särskilt yttrande 94
Sparavdrag (c) 94
Bilaga Konstitutionsutskottets yttrande 1990/91:KU2y 95
rättelser till sättningen
s.11 första stycket i högerspalt (siffra ändrad)
7. vad som behövs för
beräkning av
pensionsgrundande inkomst
enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring
eller av fastighetsskatt
enligt lagen (1984:1052) om
statlig fastighetsskatt.
s.58 87 a § ett paragraftecken borttaget inne i stycket
Vad som sägs i 46 § 3
mom., 47, 58, 65 och 66
§§, 69 § 1 mom., 70
§ 2 mom., 71, 75--77 a och
78 §§ samt i 80, 81, 83
och 84 §§, 85 § 1
mom., 86 § 1 mom. samt 86 a
§ gäller i
tillämpliga delar också
i fråga om den som är
skyldig att göra
skatteavdrag från sådan
ränta eller utdelning som
avses i 3 § 2 mom. 1 tredje
stycket. Vad som där
sägs om arbetsgivare och
arbetstagare skall då
gälla den som är skyldig
att göra skatteavdraget,
respektive den för vilken
skatteavdraget gjorts.