Skatteutskottets betänkande
1990/91:SKU28

Ny folkbokföringslag


Innehåll

1990/91
SkU28

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om en
ny folkbokföringslag med en viss komplettering med anledning av
en motion om statsrådens folkbokföringsort. I övrigt avstyrker
utskottet samtliga motioner som behandlas i ärendet, bl.a. några
c- och mp-motioner från allmänna motionstiden i vilka yrkats att
den instundande omorganisationen av folkbokföringen skall rivas
upp.
Reservationer har avgivits av c och mp var för sig beträffande
huvudmannaskapet för folkbokföringen. I denna fråga har m
avgivit ett särskilt yttrande. Vidare har m, c, v och mp avgivit
ett antal reservationer beträffande olika detaljfrågor i
propositionen samt några frågor som avser tidigare fattade
riksdagsbeslut om ett nytt folkbokföringsregister.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition
1990/91:153 att riksdagen antar de vid propositionen fogade
förslagen till
1. folkbokföringslag,
2. lag om införande av folkbokföringslagen (1991:000),
3. lag om fingerade personuppgifter,
4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
5. lag om ändring i rättegångsbalken,
6. lag om ändring i lagen (1991:000) om ändring i lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag,
7. lag om ändring i föräldrabalken,
8. lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951:680),
9. lag om ändring i lagen (1969:629) om ändring i ärvdabalken,
10. lag om ändring i vallagen (1972:620),
11. lag om ändring i datalagen (1973:289),
12. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
13. lag om ändring i namnlagen (1982:670),
14. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,
15. lag om ändring i äktenskapsbalken,
16. lag om ändring i församlingslagen (1988:180),
17. lag om ändring i begravningslagen (1990:1144),
18. lag om ändring i lagen (1990:1536) om
folkbokföringsregister,
19. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,
20. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt,
21. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),
22. lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt
medborgarskap,
23. lag om ändring i lagen (1951:691) om viss lindring i
skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan,
24. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
25. lag om ändring i kungörelsen (1953:524) angående
upphävande av skyldigheten för svensk medborgare att tillhöra
nationell kyrkoförsamling m.m.,
26. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,
27. lag om ändring i ärvdabalken,
28. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
29. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
30. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension,
31. lag om ändring i brottsbalken,
32. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av
skatt, m.m.
33. lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i
fastighetsmål,
34. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar,
35. lag om ändring i lagen (1972:119) om fastställande av
könstillhörighet i vissa fall,
36. lag om ändring i lagen (1972:229) om kyrkliga
indelningsdelegerade,
37. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),
38. lag om ändring i kommunallagen (1977:179),
39. lag om ändring i högskolelagen (1977:218),
40. lag om ändring i lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar,
41. lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520),
42. lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala
indelningsdelegerade,
43. lag om ändring i lagen (1979:560) om transportförmedling,
44. lag om ändring i lagen (1979:561) om biluthyrning,
45. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
46. lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso-
och sjukvårdspersonalen m.fl.,
47. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
48. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),
49. lag om ändring i lagen (1981:324) om medborgarvittnen,
50. lag om ändring i lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap,
51. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,
52. lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer
m.m.,
53. lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118),
54. lag om ändring i skollagen (1985:1100),
55. lag om ändring i lagen (1986:159) om grundläggande
svenskundervisning för invandrare,
56. lag om ändring i yrkestrafiklagen (1988:263),
57. lag om ändring i lagen (1988:491) om
skatteutjämningsbidrag,
58. lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag,
59. lag om ändring i lagen (1988:846) om ungdomsbosparande,
60. lag om ändring i lagen (1989:425) om särskilda
inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare,
61. lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av
arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift.
I propositionen läggs fram förslag till en ny
folkbokföringslag.
I den föreslagna lagen ersätts de nuvarande begreppen
kyrkobokföring och mantalsskrivning med ett enhetligt begrepp,
folkbokföring, som avser den löpande registreringen av
befolkningens identitets-, bosättnings- och familjeförhållanden.
Hela det särskilda mantalsskrivningsförfarandet föreslås
avskaffat. Bosättningsbegreppet har moderniserats och
förenklats. Även ordningen för beslut om folkbokföring och
handläggning av överklaganden har förenklats.
Lagförslaget innehåller vidare en bestämmelse som syftar till
att hindra att uppgifterna i folkbokföringen missbrukas för att
söka rätt på en person i syfte att hota eller på annat sätt
förfölja denne. En förföljd person skall kunna beredas skydd
genom att han eller hon efter ansökan hos skattemyndigheten får
behålla sin tidigare folkbokföringsort när han eller hon
flyttat eller avser att flytta från en bostad på grund av
förföljelse. Dessutom föreslås en särskild lag som reglerar
möjligheterna för en person som är utsatt för ett allvarligt hot
att efter prövning av domstol registreras med fingerade
personuppgifter.
Propositionen innehåller slutligen förslag till följdändringar
i lagar där begreppen mantalsskrivning, kyrkobokföring och
pastorsämbete förekommer.
Den nya folkbokföringslagen föreslås träda i kraft den 1 juli
1991. Lagändringarna till följd av mantalsskrivningens
upphörande föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.
Lagförslagen har följande lydelse.


Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1990/91:Sk65 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att kommunerna ges rätt att hos den
lokala skattemyndigheten begära prövning av viss persons
folkbokföring oavsett om beslutet härom vunnit laga kraft eller
ej,
2. att riksdagen beslutar att den flyttande på
flyttningsblanketten genom kryssmarkering bör upplysa om denne
genom ägande eller förhyrning disponerar bostad utöver den till
vilken flyttning anmäls.
1990/91:Sk66 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att upphäva riksdagens beslut om ny
organisation för folkbokföringen med överföring av ansvaret för
folkbokföringen från svenska kyrkan till skattemyndigheterna i
enlighet med vad som i motionen anförts,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger
regeringen till känna att staten bör ta det fulla
kostnadsansvaret för vården av kyrkobokföringsarkiven i enlighet
med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger
regeringen till känna att landsarkiven i vissa situationer skall
ha skyldighet att ta emot arkivalier från pastorat i enlighet
med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del
beslutar bibehålla nuvarande ordning med allmänt ombud i
folkbokföringsmål.
1990/91:Sk67 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
fastighetsägare inte bör åläggas att lämna uppgifter om vem som
bor i deras fastigher.
1990/91:Sk68 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om principerna för postverkets agerande i samband med ny
folkbokföringslag.
1990/91:Sk69 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att nuvarande bestämmelser när det gäller statsråds
folkbokföring bibehålls.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1991
1990/91:Sk346 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler så att
mantalsskrivning sker från den dag man bosätter sig i en kommun.
1990/91:Sk901 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att förberedelserna för folkbokföring med
hjälp av automatisk databehandling vid skattekontor och
försäkringskassor bör avbrytas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att folkbokföringen bör ske i lokala
folkbokföringsmyndigheter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en alternativ organisation med
datorisering vid pastorsexpeditionerna bör utredas,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i datalagen att försäljning av personuppgifter från
folkbokföringsregister ej tillåts.
1990/91:Sk902 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att
pastorsexpeditionerna ersätter försäkringskassorna vid
medverkan i det framtida folkbokföringsarbetet i enlighet med
vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att något centralt
folkbokföringsregister inte skall införas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kravet att skilja
folkbokföringsverksamheten från skattemyndigheternas övriga
verksamhet.
1990/91:Sk903 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Ju822 -- yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheterna att byta personnummer.
1990/91:Sk904 av Olof Johansson m.fl. (c) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:K618 -- yrkas
1. att riksdagen upphäver sitt tidigare beslut om ny
organisation för folkbokföringen (prop. 1986/87:258) om
överföring av ansvaret för folkbokföringen från svenska kyrkan
till lokala skattemyndigheten samt som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att svenska kyrkan även i
fortsättningen skall ansvara för folkbokföringen,
2. att -- vid avslag på yrkande 1 -- riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lag om
församlingsregister.
1990/91:Sk906 av Birgit Henriksson (m) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:Ju226 -- yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om såväl restriktivare användning av personnummer som
möjligheter att kunna byta personnummer.
Yttrande av annat utskott
Konstitutionsutskottet har avgett yttrande över propositionen
och motionerna. Yttrandet (1990/91:KU5y) är fogat som bilaga
till detta betänkande.

Utskottet

Huvudmannaskap för folkbokföringen
I oktober 1987 fattade riksdagen principbeslut om en ny
organisation av folkbokföringen. Detta beslut innebär bl.a. att
ansvaret för den löpande folkbokföringen skall föras över från
pastorsämbetena till skattemyndigheterna och att de allmänna
försäkringskassorna skall integreras i folkbokföringsarbetet.
Omorganisationen skall genomföras den 1 juli 1991.
Riksdagen har härefter byggt vidare på beslutet, dels genom
att i olika omgångar bevilja anslag till förberedelserna och
dels genom att anta en ny lag om folkbokföringsregister. I det
sistnämnda sammanhanget beslutades också hur folkbokföringen
skall inordnas i skattemyndigheternas nya organisation, hur de
allmänna försäkringskassorna skall medverka i arbetet med
folkbokföringen och hur ADB-stödet för verksamheten skall vara
uppbyggt.
I den nu föreliggande propositionen föreslås en ny
folkbokföringslag med nya regler om bl.a. bosättningsbegreppet
samt om beslutsordning och handläggning av överklaganden.
Dessutom föreslås en bestämmelse som syftar till att hindra att
uppgifterna i folkbokföringen missbrukas för att söka rätt på en
person i syfte att hota eller på annat sätt trakassera denne.
I tre motioner har förslag lagts fram som syftar till att riva
upp 1987 års principbeslut om en omorganisation. I motionerna
Sk904 (yrkande 1) av Olof Johansson m.fl. (c) -- med hänvisning
till motion K618 --  och Sk66 (yrkande 1) av Görel Thurdin m.fl.
(c) yrkas sålunda att beslutet om ny organisation för
folkbokföringen upphävs och att uppgiften även i fortsättningen
skall handhas av svenska kyrkan. I motion Sk901 (yrkandena 1--3)
av Kjell Dahlström m.fl. (mp) krävs att förberedelserna för
folkbokföring vid skattekontor och försäkringskassor avbryts.
Enligt de sistnämnda motionärerna bör folkbokföringen i stället
ske i lokala folkbokföringsmyndigheter. De förslår också att en
alternativ organisation med datorisering vid pastorsämbetena
utreds.
Utskottet vill erinra om att det principbeslut om en
omorganisation som fattades i oktober 1987 grundar sig på
mångåriga utredningsarbeten som visar att folkbokföringen är i
stort behov av en rationalisering och förbättring. Riksdagen har
också flera gånger prövat frågan om att riva upp beslutet på
grund av väckta motioner men har ansett att omorganisationen bör
genomföras. Utskottet finner ingen anledning att nu -- när
endast någon månad återstår till ikraftträdandet -- ompröva
denna bedömning. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna
Sk904, Sk66 och Sk901 i nu behandlade delar.
Hemortskommun vid beskattning
I propositionen föreslås att mantalsskrivningen avskaffas och
att hemortskommunen vid beskattning för fysisk person
som är bosatt i landet även i fortsättningen skall vara den
kommun där vederbörande författningsenligt skall vara
folkbokförd den 1 november andra året före taxeringsåret.
I motion Sk346 av Birgitta Hambraeus (c) föreslås
skattskyldighet  till kommunen från och med den dag man fyllt i
postens blankett om definitiv flyttning.
Enligt utskottets uppfattning skulle ett genomförande av
motionärens idé innebära så många praktiska och administrativa
olägenheter att utskottet avvisar tanken. Utskottet tillstyrker
således propositionen och avstyrker motionen.
Folkbokföringsort för statsråd m.fl.
Utgångspunkten för folkbokföringen kommer liksom hittills att
vara att en person skall anses bosatt där han faktiskt vistas.
Detta innebär i första hand den plats där personen normalt
tillbringar sin dygnsvila.
Samtidigt har man strävat efter att utforma de nya
bosättningsreglerna så att familjen i större utsträckning än nu
hålls samman i folkbokföringen även om en familjemedlem av något
skäl delvis tillbringar sin dygnsvila på en annan plats.
Reglerna om dubbel bosättning, dvs. när en person regelmässigt
har sin dygnsvila på mer än en plats, har utformats i enlighet
härmed. Den som har dubbel bosättning skall enligt den nya lagen
anses bosatt där han har gemensam bostad med sin familj -- make,
sambo eller barn -- eller där han med hänsyn till övriga
omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist. När det
gäller ensamstående personer och familjer som gemensamt har en
dubbel bosättning bör enligt propositionen -- liksom nu --
arbetsförhållandena vara utslagsgivande för bedömningen av
bosättningsort.
De nya reglerna om var man skall anses bosatt vid tillfälliga
vistelser på annan ort anknyter till det nu anförda.
Propositionen innebär bl.a. att en tillfällig vistelse som är
avsedd att vara högst sex månader och som utgör ett avbrott i en
annars pågående bosättning inte skall anses leda till ändrad
bosättning. Om familjen bor kvar på den ursprungliga
bostadsorten skall motsvarande gälla även om den tillfälliga
vistelsen på annan ort är avsedd att vara en längre tid. För
personer som saknar familj eller för makar som båda vistats
borta från sitt ordinarie hem bör däremot enligt propositionen
en sex månaders vistelse på annan ort normalt leda till ändrad
bosättning.
Om den tillfälliga vistelsen på annan ort föranleds enbart av
uppdrag som riksdagsledamot eller av vissa andra omständigheter
mer eller mindre av tvångskaraktär -- värnpliktstjänstgöring
eller vistelse på olika typer av vårdinstitutioner -- skall
enligt propositionen bortavistelsen inte leda till ändrad
bosättning (se 10 § förslaget till ny folkbokföringslag).
Eftersom i dessa fall i första hand familjens hemvist ändå skall
vara utslagsgivande för vilken plats som skall anses som
bosättningsort kommer regeln främst att få betydelse för
ensamstående som enbart på grund av ett riksdagsuppdrag m.m.
vistas borta från sin ordinarie bostad i mer än sex månader. För
att fråga skall uppkomma att folkbokföra en person som på grund
av en sådan omständighet flyttat hemifrån på den nya orten --
för riksdagsledamöter normalt Stockholm -- måste konstateras att
han eller hon flyttat dit av annan anledning än
riksdagsledamotskapet, värnpliktstjänstgöringen eller vad det
kan vara fråga om i det aktuella fallet.
I den nu gällande folkbokföringslagen finns en särskild
bestämmelse som innebär att statsråd som för att utöva
statsrådsämbetet flyttar från församling, där han eller hon var
bosatt vid utnämningen, fortfarande får vara kyrkobokförd där
(21 §). Motsvarande gäller under vissa omständigheter den som
har förordnats av regeringen till ledamot i kommitté eller
kommission eller fått uppdrag att biträda i statsdepartement som
sakkunnig eller fått särskilt uppdrag av riksdagen (22 §). Denna
rätt att vara kvarskriven är personlig och gäller inte en
eventuell familj. Rätten att vara kvarskriven gäller inte heller
en flyttning som inte beror på utövandet av tjänsten.
Förslaget i propositionen innebär att dessa bestämmelser
utmönstras. Folkbokföringen för statsråd m.fl. från landsorten
som vistas i Stockholm -- för att fullgöra sina uppgifter eller
av annan anledning -- kommer således att följa de allmänna
reglerna enligt den nyss lämnade redovisningen. Detta innebär
att t.ex. statsråd som är ensamstående och som uppehåller sig i
Stockholm mer än sex månader för att utöva sitt ämbete mister
möjligheten att vara folkbokförd på den ort ute i landsorten där
han eller hon bodde vid utnämningen.
I motion Sk69 av Hugo Hegeland (m) yrkas bibehållande av
nuvarande regler för statsråd. Motionären åberopar praktiska
skäl för att statsråden skall få behålla sin nuvarande valfrihet
i fråga om folkbokföringen.
Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande -- vilket är fogat
som bilaga till detta betänkande -- anfört att det saknas skäl
att i folkbokföringssammanhang behandla statsråd annorlunda än
riksdagsledamöter. Även kommittéledamöter samt sakkunniga i
departement och personer som erhållit särskilt uppdrag av
riksdagen, dvs. de grupper som omfattas av den nuvarande 22 §
folkbokföringslagen, bör enligt konstitutionsutskottets
bedömning bli föremål för samma behandling i
folkbokföringshänseende som riksdagsledamöter.
Konstitutionsutskottets ståndpunkt torde bl.a. innebära
följande. För statsråd m.fl. som har familj och som vid
utnämningen hade sin bostad utanför Stockholm men som vistas i
Stockholm för att utöva sitt ämbete, samtidigt som den övriga
familjen bor kvar ute i landsorten, upphör i normalfallet den
nuvarande möjligheten att skriva sig på den fastighet i
Stockholm där de bor för att fullgöra sitt uppdrag.
Utslagsgivande för den folkbokföringsmässiga bosättningen blir i
stället i första hand familjens hemvist. Om däremot ett statsråd
m.fl. i en motsvarande situation avvecklar sin
folkbokföringsmässiga anknytning till den tidigare orten och
flyttar till Stockholm med sin familj -- och det med fog kan
hävdas att flyttningen inte enbart beror på utövandet av
tjänsten -- bör liksom hittills vederbörande skrivas på den nya
fastighet där familjen bosatt sig. Om statsrådet m.fl. däremot
behåller något anknytningsmoment till den tidigare orten --
t.ex. en bostad -- får folkbokföringsfrågan i det enskilda
fallet bedömas med hänsyn till samtliga föreliggande
omständigheter.
Statsråd m.fl. som är ensamstående och som uppehåller sig i
Stockholm för att utöva sitt ämbete får ha kvar möjligheten att
vara folkbokförd på den ort ute i landsorten där han eller hon
bodde vid utnämningen, åminstone så länge det inte kan
konstateras att vederbörande vistas i Stockholm även av andra
anledningar än tjänsten.
I praktiken torde den av konstitutionsutskottet förordade
ordningen inte innebära några större skillnader mot vad som
gällt tidigare. Konstitutionsutskottets förslag torde således
innebära att syftet med motion Sk69 infrias.
Skatteutskottet delar konstitutionsutskottets uppfattning att
skäl saknas att i folkbokföringssammanhang behandla statsråd
annorlunda än riksdagsledamöter. Även politiskt tillsatta
tjänstemän och politiskt sakkunniga i departement, vars
anställning är beroende av de politiska förhållandena, bör
omfattas av bestämmelserna, liksom kommittéledamöter och av
riksdagen särskilt tillkallade uppdragstagare. Utskottet
föreslår därför att riksdagen med anledning av motionen
kompletterar 10 § förslaget till ny folkbokföringslag i enlighet
med det anförda.
Flyttningsanmälan
Förslaget i propositionen innebär att den som flyttat skall
anmäla detta inom en vecka. Vilka uppgifter som en
flyttningsanmälan skall innehålla anges i lagen, vilket bl.a.
innebär att den flyttande inte behöver ange något eventuellt
ytterligare bostadsinnehav.
I motion Sk65 (yrkande 2) av Hugo Hegeland (m) föreslås att
bestämmelserna utökas med en föreskrift om att den flyttande på
flyttningsblanketten genom kryssmarkering upplyser om hon eller
han disponerar bostad utöver den till vilken flyttning anmäls.
Motionären anser att en sådan upplysningsskyldighet behövs
särskilt i storstäderna för att man skall komma till rätta med
problemet med skenskrivningar på fritidsfastigheter i andra
kommuner.
Enligt konstitutionsutskottets mening kan det inte anses
nödvändigt att införa en sådan uppgiftsskyldighet som
föreslagits i motionen. Skatteutskottet delar denna uppfattning
och tillstyrker därför propositionen och avstyrker motion Sk65 i
denna del.
Postens uppgifter i samband med mottagandet av en
flyttningsanmälan
Förslaget i propositionen innebär bl.a. att en
flyttningsanmälan liksom hittills skall få göras på postkontor.
I motion Sk68 av Margitta Edgren (fp) föreslås olika
föreskrifter om postens uppgifter i samband med mottagande av en
flyttningsanmälan, bl.a. en lagstadgad skyldighet att
vidarebefordra anmälan till folkbokföringen och även till
statens person- och adressregister.
Enligt utskottets uppfattning ankommer det i första hand på
regeringen att pröva behovet av verkställighetsföreskrifter av
den typ som efterlyses av motionären. Utskottet avstyrker därför
motion Sk68.
Uppgifter från fastighetsägare
I propositionen föreslås att den nuvarande skyldigheten för
fastighetsägare att löpande lämna bostadsanmälan slopas. I
stället skall skattemyndigheten ha rätt att förelägga en
fastighetsägare att uppge till vilka hon eller han upplåter
bostad och vilka som enligt hennes eller hans kännedom bor i
bostaden.
Gösta Lyngå m.fl. (mp) motsätter sig i motion Sk67 att
fastighetsägare får åläggas att lämna uppgifter om vem som bor i
deras fastigheter. Uppgiftsskyldigheten härom innebär enligt
motionärerna en oacceptabel integritetskränkning.
Konstitutionsutskottet erinrar i sitt yttrande om att
propositionens förslag innebär en begränsning i
uppgiftsskyldigheten i förhållande till vad som gäller i dag.
Enligt konstitutionsutskottets mening väger behovet av att kunna
kontrollera om folkbokföringen är rätt tyngre än den eventuella
integritetskränkning som uppgiftsskyldigheten skulle kunna
innebära. Skatteutskottet, som är av samma uppfattning,
tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motion Sk67.
Kommuns rätt att begära prövning av folkbokföring
Förslaget i propositionen går ut på att skattemyndigheterna
efter anmälan eller på eget initiativ skall besluta om en person
skall folkbokföras inom länet. Beslut om en persons
folkbokföring på fastighet eller liknande skall kunna
överklagas, bl.a. av en berörd kommun. Överklagandetiden för en
kommun föreslås till tre veckor från den dag beslutet
meddelades.
I motion Sk65 (yrkande 1) av Hugo Hegeland (m) yrkas att
kommun skall få begära prövning av viss persons folkbokföring
oavsett om beslutet härom vunnit laga kraft eller ej. Förslaget
syftar till att ge kommunerna bättre möjligheter att komma till
rätta med skenskrivningar i andra kommuner.
Enligt konstitutionsutskottet kan kommunerna bevaka sin rätt
även med den i propositionen föreslagna besvärsordningen.
Intresset för den enskilde att veta när hans folkbokföring
vinner laga kraft mot kommunen väger enligt
konstitutionsutskottets mening tyngre än nackdelen för kommunen
när det gäller möjligheten att utnyttja överklaganderätten.
Skatteutskottet delar denna uppfattning och tillstyrker
propositionen i denna del och avstyrker yrkande 1 i motion Sk65.
Allmänt ombud
Enligt propositionen bör riksskatteverket överta de uppgifter
som det allmänna ombudet nu har i folkbokföringsmål. Syftet är
att åstadkomma en samordning med vad som i övrigt gäller i fråga
om det allmännas processföring på skatteområdet.
I motion Sk66 (yrkande 4) av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkas
avslag på propositionen i denna del. Motionärerna anser under
åberopande av rättssäkerhetsskäl att nuvarande ordning med
allmänt ombud i folkbokföringsmål bör bibehållas.
Utskottet finner i likhet med föredragande statsrådet att
praktiska skäl talar för den ordning som föreslagits i
propositionen. De invändningar om försämrad rättssäkerhet som
riktats mot propositionens förslag i motion Sk66 finner
utskottet inte bärande. Utskottet tillstyrker därför
propositionen i denna del och avstyrker motionen i motsvarande
del.
Skydd för förföljda personer
I propositionen föreslås att en person som på grund av
förföljelse flyttar från en bostad skall kunna få behålla sin
tidigare folkbokföringsort (kvarskrivning). Dessutom
skall en person som är utsatt för ett allvarligt hot kunna
registreras med fingerade personuppgifter. Samtliga
identifierande uppgifter i folkbokföringen skall kunna få bytas
ut och sambandet med den tidigare identiteten utplånas
(identitetsbyte).
I motionerna Sk903 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) och Sk906
(delvis) av Birgit Henriksson (m) begärs -- med hänvisning till
motiveringar i motion Ju822 resp. Ju226 -- bättre möjligheter
att byta personnummer för förföljda kvinnor som är i behov av
skydd.
Genom förslaget i propositionen tillgodoses en begäran som
riksdagen tidigare på utskottets förslag riktat till regeringen
om att förbättra möjligheterna för personer som utsätts för
våld, hotelser och trakasserier att freda sig mot att bli
uppspårade genom användning av folkbokföringsregistret.
Utskottet finner liksom konstitutionsutskottet att den
föreslagna ordningen utgör en väl avvägd lösning på ett svårt
problem och tillstyrker propositionen i denna del. Motionerna
Sk903 och Sk906 i denna del får enligt utskottets mening anses
tillgodosedda.
Försäkringskassornas medverkan i folkbokföringsverksamheten
m.m.
Riksdagen har tidigare ställt sig bakom tanken att
försäkringskassorna skall medverka i folkbokföringsarbetet genom
att lämna information till allmänheten, tillhandahålla
blanketter och hjälpa enskilda med att upprätta anmälningar
eller kontrollera anmälningar som dessa har upprättat på egen
hand (prop. 1990/91:53, bet. 1990/91:SkU9). Förslaget i den nu
föreliggande propositionen innebär att de allmänna
försäkringskassorna -- jämte skattemyndigheterna -- skall ta
emot anmälningar, förutom om flyttning också om namn och
gemensam vårdnad samt ansökningar om hindersprövning. Prövningen
skall dock göras av den skattemyndighet där vederbörande är
folkbokförd.
I motion Sk902 (yrkande 1) av Knut Wachtmeister m.fl. (m)
begärs förslag om en överföring till pastorsexpeditionerna av
försäkringskassornas uppgifter i det framtida
folkbokföringsarbetet. Enligt motionärerna skulle härmed
kompetensen, närheten till och tillgängligheten för allmänheten
i betydligt högre grad garanteras.
Att som regeringen föreslår låta försäkringskassorna medverka
genom att ta emot vissa anmälningar och dylikt ligger enligt
utskottets mening i linje med riksdagens tidigare beslut om
försäkringskassornas medverkan i folkbokföringsarbetet. Vad
gäller frågan om att dessutom låta svenska kyrkan ta hand om
vissa uppgifter vill utskottet till att börja med erinra om att
man vid vigsel även i fortsättningen skall kunna göra anmälan om
efternamn till vigselförrättaren och vid dop inom svenska kyrkan
göra anmälan om förnamn till dopförrättaren. Tanken att
därutöver anförtro olika folkbokföringsuppgifter åt svenska
kyrkan, antingen detta skulle ske parallellt med eller i stället
för försäkringskassorna, har utskottet tidigare avvisat med
motiveringen att en organisation med tre olika förvaltningar i
en funktion skulle innebära fler olägenheter än fördelar.
Utskottet kan inte finna att några nya omständigheter har
tillkommit som motiverar ett ändrat ställningstagande. Med
hänsyn härtill tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker
motion Sk902 i denna del.
Förvaringen av kyrkobokföringsarkiven
Beträffande förvaringen av kyrkobokföringsarkiven föreslås i
propositionen att pastor skall sköta dessa arkiv till dess att
de kan tas om hand av landsarkiven och att pastoraten skall ha
det ekonomiska ansvaret för arkivvården.
I motion Sk66 (yrkande 2) av Görel Thurdin m.fl. (c) begärs
ett tillkännagivande om att staten bör ta fullt kostnadsansvar
för vården av kyrkobokföringsarkiven. Den ordning som föreslås i
propositionen finner motionärerna orättfärdig.
Utskottet vill erinra om att pastoraten redan i dag svarar för
att pastor har lokaler, personal och det som i övrigt behövs för
arkivvården. Storleken av församlingsskatteuttaget grundar sig
bl.a. på detta förhållande. Den ordning som föreslås
övergångsvis i propositionen innebär ingen ändring jämfört med
nuvarande förhållanden med avseende på det ekonomiska ansvaret.
Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet propositionen och
avstyrker motion Sk66 i aktuell del.
Landsarkivens övertagande av arkivhandlingar
I propositionen föreslås att övergångsbestämmelserna till den
nya folkbokföringslagen förses med en bestämmelse om att
pastorernas vård av kyrkobokföringshandlingar skall ske enligt
arkivlagens bestämmelser till dess att handlingarna har
överlämnats till en statlig arkivmyndighet. Detta innebär bl.a.
att landsarkiven när som helst kan överta arkivhandlingarna från
pastor.
I motion Sk66 (yrkande 3) av Görel Thurdin m.fl. (c)
förespråkas att det föreskrivs en skyldighet för landsarkiven
att ta emot arkivalier från pastorat i samband med t.ex.
pastoratsregleringar då vissa expeditioner upphör eller när
pastoraten på grund av verksamhetsmässiga och ekonomiska skäl
avyttrar lokaler. I motionen begärs ett tillkännagivande härom.
Enligt vad utskottet erfarit är landsarkivens resurser
begränsade när det gäller att överta arkivhandlingar från
pastoraten. Att föreskriva en skyldighet om ett sådant
övertagande är därför enligt utskottets uppfattning inte
lämpligt. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen
och avstyrker motion Sk66 i berörd del.
Församlingsregister
I motion Sk904 (yrkande 2) av Olof Johansson m.fl. (c) begärs
-- med hänvisning till motivering i motion K618 -- ett uttalande
om införande av församlingsregister i enlighet med ett förslag
av svenska kyrkans centralstyrelse. Motionärerna hänvisar bl.a.
till behovet av hjälp från kyrkan till polis, sociala
myndigheter och andra t.ex. vid stora olyckor och katastrofer.
Mot bakgrund av att erforderliga föreskrifter härom enligt
uppgift kommer att införas i datainspektionens
författningssamling finner konstitutionsutskottet att syftet med
motionen får anses vara uppfyllt. I sammanhanget understryker
konstitutionsutskottet också vikten av att hanteringen av
befolkningsregister är så organiserad att bl.a. eftersökningar
av anhöriga i samband med olyckor och katastrofer underlättas.
Skatteutskottet har inte funnit anledning att göra en annan
bedömning än konstitutionsutskottet i denna fråga. Utskottet
avstyrker därför motionen.
Folkbokföringen i skatteförvaltningen
I motion Sk902 (yrkande 3) av Knut Wachtmeister m.fl. (m)
krävs en klar åtskillnad mellan folkbokföringsverksamheten och
skattemyndigheternas övriga verksamhet. Härigenom skulle man
enligt motionärerna minska risken för en oacceptabelt stor
koncentration av uppgifter om den enskilde hos
skattemyndigheten.
Motionen anknyter till riksdagens beslut i höstas (prop.
1990/91:53, SkU9) som bl.a. innebar att folkbokförings- och
beskattningsverksamheten inte i organisatoriskt hänseende skulle
föras till skilda arbetsenheter. I ställningstagandet vägdes in
att ett lokalt skattekontor får terminalåtkomst endast till det
lokala register som avser kontorets verksamhetsområde.
Skatteutskottet förutsatte att frågan om en avvägning mellan å
ena sidan den enskildes integritetsbehov och å andra sidan det
allmännas krav på rationalitet och effektivitet i förvaltningen
samt de praktiska konsekvenserna av den valda organisatoriska
lösningen skulle följas med uppmärksamhet inom
regeringskansliet. Utskottet har inte funnit skäl att nu ändra
sitt tidigare ställningstagande utan avstyrker motion Sk902 i
denna del.
Centralt referensregister
I motion Sk902 (yrkande 2) av Knut Wachtmeister m.fl. (m)
begärs ett beslut av riksdagen att inte införa något centralt
folkbokföringsregister. Liknande skäl som beträffande det nyss
behandlade motionsyrkandet åberopas.
Även denna fråga omfattades av riksdagens beslut i höstas
(prop. 1990/91:53, SkU9). Enligt beslutet skall de lokala
registren inom den lokala skatteförvaltningen kompletteras med
ett centralt register som innehåller vissa grundläggande
referensuppgifter som alla folkbokföringsmyndigheter behöver ha
tillgång till. I detta sammanhang avslog riksdagen -- helt i
enlighet med utskottets hemställan -- ett motionsyrkande
liknande det nu aktuella. Utskottet har, liksom
konstitutionsutskottet, inte funnit anledning att nu ändra på
sin bedömning att ett centralt register med vissa grundläggande
referensuppgifter som alla folkbokföringsmyndigheter har
tillgång till behövs för att möjliggöra en så smidig
handläggning som möjligt av ärenden som berör mer än ett
skattekontor. Utskottet avstyrker därför motion Sk902 även i nu
behandlad del.
Restriktivare användning av personnummer
I motion Sk906 (delvis) av Birgit Henriksson (m) begärs -- med
hänvisning till innehållet i motion Ju226 -- ett uttalande om en
restriktivare användning av personnummer.
I sitt yttrande till skatteutskottet hänvisar
konstitutionsutskottet till en nyligen antagen lagstiftning som
innebär att regleringen av användningen av personnummer numera
stramats upp. I likhet med konstitutionsutskottet finner
skatteutskottet att syftet med motionsyrkandet härigenom får
anses tillgodosett och avstyrker därför motionen i denna del.
Försäljning av personuppgifter ifrån folkbokföringsregister
I motion Sk901 (yrkande 4) av Kjell Dahlström m.fl. (mp)
begärs förslag om förbud mot försäljning av personuppgifter för
kommersiella ändamål.
Beträffande detta motionsyrkande har konstitutionsutskottet
erinrat om att konstitutionsutskottet nyligen tillstyrkt
införandet av en bestämmelse av innebörd att försäljning inte
får ske av uppgifter ur ett personregister hos en myndighet
annat än när det finns särskilt stöd för detta i lag, förordning
eller särskilt beslut av regeringen. Med hänsyn härtill
avstyrker skatteutskottet motionen i denna del.
Lagförslagen
10 § förslaget till ny folkbokföringslag (lagförslag 1) bör
ändras till att omfatta statsråd m.fl. i enlighet med vad
utskottet förordat ovan i avsnittet om folkbokföringsort för
statsråd m.fl. Vidare bör de föreslagna ändringarna i 20 § lagen
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar (lagförslag 34) och
i 9 § lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar (lagförslag 40)
anpassas till de ändringar i samma paragrafer som riksdagen
nyligen beslutat om på justitieutskottets hemställan (se bet.
1990/91:JuU18). I övrigt tillstyrker utskottet propositionens
lagförslag.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande huvudmannaskap för folkbokföringen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk904 yrkande 1,
1990/91:Sk66 yrkande 1 och 1990/91:Sk901 yrkandena 1--3,
res. 1 (c)
res. 2 (mp)
s.y. (m)
2. beträffande hemortskommun vid beskattningen
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:153 i denna del
och avslår motion 1990/91:Sk346,
3. beträffande folkbokföringsort för statsråd m.fl.
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:153 i
denna del och motion 1990/91:Sk69 beslutar att statsråd m.fl.
skall omfattas av samma undantag från ändrad bosättning vid
tillfällig vistelse som bl.a. riksdagsledamöter,
4. beträffande flyttningsanmälan
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:153 i denna del
och avslår motion 1990/91:Sk65 yrkande 2,
res. 3 (m)
5. beträffande postens uppgifter i samband med mottagandet
av flyttningsanmälan
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk68,
6. beträffande uppgifter från fastighetsägare
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:153 i denna del
och avslår motion 1990/91:Sk67,
res. 4 (mp)
7. beträffande kommuns rätt att begära prövning av
folkbokföring
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:153 i denna del
och avslår motion 1990/91:Sk65 yrkande 1,
res. 5 (m, v)
8. beträffande allmänt ombud
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:153 i denna
del avslår motion 1990/91:Sk66 yrkande 4,
res. 6 (m, c)
9. beträffande skydd för förföljda personer
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:153 i denna
del avslår motionerna 1990/91:Sk903 och
1990/91:Sk906 i denna del,
10. beträffande försäkringskassornas medverkan i
folkbokföringen m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:153 i denna
del avslår motion 1990/91:Sk902 yrkande 1,
res. 7 (m)
11. beträffande förvaringen av kyrkobokföringsarkiven
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:153 i denna
del avslår motion 1990/91:Sk66 yrkande 2,
res. 8 (m, c)
12. beträffande landsarkivens övertagande av
arkivhandlingar
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:153 i denna
del avslår motion 1990/91:Sk66 yrkande 3,
res. 9 (c)
13. beträffande församlingsregister
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk904 yrkande 2,
res. 10 (c)
14. beträffande folkbokföringen i skatteförvaltningen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk902 yrkande 3,
res. 11 (m, c)
15. beträffande centralt referensregister
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk902 yrkande 2,
res. 12 (m, c)
16. beträffande restriktivare användning av personnummer
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk906 i denna del,
17. beträffande försäljning av personuppgifter från
folkbokföringsregister
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk901 yrkande 4,
res. 13 (mp)
18. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och
hemställt
dels antar de vid propositionen fogade förslagen till
1. folkbokföringslag med den ändringen att 10 § erhåller
följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag                     Utskottets förslag
                                10 §
En vistelse anses inte leda             En vistelse anses inte leda
till ändrad bosättning                  till ändrad bosättning
om den föranleds enbart av              om den föranleds enbart av
1. uppdrag som                          1. uppdrag som
riksdagsledamot, 2.                     riksdagsledamot, 2. uppdrag
fullgörande av värnplikt                som statsråd, 3.
eller vapenfri                          förordnande till ledamot i
tjänsteplikt, 3. vård                   kommitté eller kommission,
vid en institution för                  befattning som politiskt
sjukvård, vård av unga,                 tillsatt tjänsteman eller
kriminalvård eller vård                 uppdrag att biträda som
av missbrukare                          politiskt sakkunnig i
                                        statsdepartement eller
                                        särskilt uppdrag av
                                        riksdagen, 4. fullgörande
                                        av värnplikt eller vapenfri
                                        tjänsteplikt, 5. vård
                                        vid en institution för
                                        sjukvård, vård av unga,
                                        kriminalvård eller vård
                                        av missbrukare,
                                        2. lag om införande av
                                        folkbokföringslagen
                                        (1991:000),
                                        3. lag om fingerade
                                        personuppgifter,
                                        4. lag om ändring i
                                        kommunalskattelagen
                                        (1928:370),
                                        5. lag om ändring i
                                        rättegångsbalken,
                                        6. lag om ändring i lagen
                                        (1991:000) om ändring i
                                        lagen (1947:529) om
                                        allmänna barnbidrag,
                                        7. lag om ändring i
                                        föräldrabalken,
                                        8. lag om ändring i
                                        religionsfrihetslagen
                                        (1951:680),
                                        9. lag om ändring i lagen
                                        (1969:629) om ändring i
                                        ärvdabalken,
                                        10. lag om ändring i
                                        vallagen (1972:620),
                                        11. lag om ändring i
                                        datalagen (1973:289),
                                        12. lag om ändring i
                                        sekretesslagen (1980:100),
                                        13. lag om ändring i
                                        namnlagen (1982:670),
                                        14. lag om ändring i lagen
                                        (1986:378) om förlängt
                                        barnbidrag,
                                        15. lag om ändring i
                                        äktenskapsbalken,
                                        16. lag om ändring i
                                        församlingslagen
                                        (1988:180),
                                        17. lag om ändring i
                                        begravningslagen (1990:1144),
                                        18. lag om ändring i lagen
                                        (1990:1536) om
                                        folkbokföringsregister,
                                        19. lag om ändring i lagen
                                        (1927:77) om
                                        försäkringsavtal,
                                        20. lag om ändring i lagen
                                        (1941:416) om arvsskatt och
                                        gåvoskatt,
                                        21. lag om ändring i
                                        värnpliktslagen (1941:967),
                                        22. lag om ändring i lagen
                                        (1950:382) om svenskt
                                        medborgarskap,
                                        23. lag om ändring i lagen
                                        (1951:691) om viss lindring i
                                        skattskyldigheten för den
                                        som icke tillhör svenska
                                        kyrkan,
                                        24. lag om ändring i
                                        uppbördslagen (1953:272),
                                        25. lag om ändring i
                                        kungörelsen (1953:524)
                                        angående upphävande av
                                        skyldigheten för svensk
                                        medborgare att tillhöra
                                        nationell kyrkoförsamling
                                        m.m.,
                                        26. lag om ändring i lagen
                                        (1958:295) om sjömansskatt,
                                        27. lag om ändring i
                                        ärvdabalken,
                                        28. lag om ändring i lagen
                                        (1959:551) om beräkning av
                                        pensionsgrundande inkomst
                                        enligt lagen (1962:381) om
                                        allmän försäkring,
                                        29. lag om ändring i lagen
                                        (1962:381) om allmän
                                        försäkring,
                                        30. lag om ändring i lagen
                                        (1962:392) om hustrutillägg
                                        och kommunalt
                                        bostadstillägg till
                                        folkpension,
                                        31. lag om ändring i
                                        brottsbalken,
                                        32. lag om ändring i lagen
                                        (1965:269) med särskilda
                                        bestämmelser om kommuns och
                                        annan menighets utdebitering
                                        av skatt, m.m.
                                        33. lag om ändring i lagen
                                        (1969:246) om domstolar i
                                        fastighetsmål,
                                        34. lag om ändring i lagen
                                        (1971:289) om allmänna
                                        förvaltningsdomstolar med
                                        den ändringen att 20 §
                                        utgår,
                                        35. lag om ändring i lagen
                                        (1972:119) om fastställande
                                        av könstillhörighet i
                                        vissa fall,
                                        36. lag om ändring i lagen
                                        (1972:229) om kyrkliga
                                        indelningsdelegerade,
                                        37. lag om ändring i
                                        rättshjälpslagen
                                        (1972:429),
                                        38. lag om ändring i
                                        kommunallagen (1977:179),
                                        39. lag om ändring i
                                        högskolelagen (1977:218),
                                        41. lag om ändring i
                                        familjebidragslagen
                                        (1978:520),
                                        42. lag om ändring i lagen
                                        (1979:412) om kommunala
                                        indelningsdelegerade,
                                        43. lag om ändring i lagen
                                        (1979:560) om
                                        transportförmedling,
                                        44. lag om ändring i lagen
                                        (1979:561) om biluthyrning,
                                        45. lag om ändring i
                                        fastighetstaxeringslagen
                                        (1979:1152),
                                        46. lag om ändring i lagen
                                        (1980:11) om tillsyn över
                                        hälso- och
                                        sjukvårdspersonalen m.fl.,
                                        47. lag om ändring i
                                        skatteregisterlagen
                                        (1980:343),
                                        48. lag om ändring i
                                        socialtjänstlagen
                                        (1980:620),
                                        49. lag om ändring i lagen
                                        (1981:324) om
                                        medborgarvittnen,
                                        50. lag om ändring i lagen
                                        (1981:1216) om kyrklig
                                        beredskap,
                                        51. lag om ändring i lagen
                                        (1983:890) om
                                        allemanssparande,
                                        52. lag om ändring i lagen
                                        (1984:533) om
                                        arbetsställenummer m.m.,
                                        53. lag om ändring i
                                        vuxenutbildningslagen
                                        (1984:1118),
                                        54. lag om ändring i
                                        skollagen (1985:1100),
                                        55. lag om ändring i lagen
                                        (1986:159) om grundläggande
                                        svenskundervisning för
                                        invandrare,
                                        56. lag om ändring i
                                        yrkestrafiklagen (1988:263),
                                        57. lag om ändring i lagen
                                        (1988:491) om
                                        skatteutjämningsbidrag,
                                        58. lag om ändring i lagen
                                        (1988:786) om bostadsbidrag,
                                        59. lag om ändring i lagen
                                        (1988:846) om
                                        ungdomsbosparande,
                                        60. lag om ändring i lagen
                                        (1989:425) om särskilda
                                        inskolningsplatser hos
                                        offentliga arbetsgivare,
                                        61. lag om ändring i lagen
                                        (1990:912) om nedsättning
                                        av arbetsgivaravgifter och
                                        allmän löneavgift.
                                        dels avslår det vid
                                        propositionen fogade
                                        förslaget till 40. lag om
                                        ändring i lagen (1978:28)
                                        om försäkringsdomstolar
                                        dels antar följande
Förslag till lag om ändring i lagen (1991:208) om ändring i
lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar
Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1991:208) om ändring i
lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar samt punkt 1
av övergångsbestämmelserna till nämnda lag skall ha följande
lydelse.
20 § Valbar till nämndeman i kammarrätt och länsrätt är
svensk medborgare, som är folkbokförd i länet och som inte är
underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken.
Tjänsteman vid domstol, skattemyndighet, länsstyrelse eller
under länsstyrelse lydande myndighet, allmän försäkringskassa
eller riksförsäkringsverket får inte vara nämndeman. Detsamma
gäller lagfaren domare, åklagare, polisman och advokat eller
annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta,
ledamot av socialförsäkringsnämnd och icke lagfaren ledamot av
försäkringsöverdomstolen.
Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i
kammarrätt.
Den som har fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder
är inte skyldig att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har
avgått som nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag
förrän efter tre år.
Rätten prövar självmant den valdes behörighet.
1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 20 § första stycket
den 1 juli 1991 och i övrigt den dag regeringen bestämmer.
Stockholm den 14 maj 1991
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund
(s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin
(c), Hugo Hegeland (m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m),
Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (v), Gösta Lyngå (mp), Karl
Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Isa Halvarsson (fp),
Marianne Andersson i Gislaved (s) och Rune Berglund (s).

Reservationer

1. Huvudmannaskap för folkbokföringen (mom. 1)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.
82 med "Utskottet vill" och slutar på s. 83 med "behandlade
delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad centerpartiet vid tidigare
tillfällen har uttalat, att riksdagens principbeslut från år
1987 bör upphävas. De goda skäl som centerpartiet redan vid
denna tidpunkt förde fram äger fortfarande giltighet. Sålunda
vill utskottet framhålla den höga kompetens i
folkbokföringsfrågor som präglar svenska kyrkans hantering.
Vidare är den hittillsvarande organisationen avsevärt mer
decentraliserad än den som nu avses genomföras och som innebär
att arbetet vid omkring 1 400 pastorsexpeditioner skall bedrivas
vid ett drygt hundratal lokala skattekontor. Graden av
decentralisering har också betydelse för systemets sårbarhet och
antalet arbetstillfällen, framför allt i sysselsättningssvaga
områden. Utöver de nu nämnda argumenten vill utskottet framhålla
det planerade systemets stora investerings- och driftskostnader.
Att tillskapa en ny centraliserad byråkrati i statens regi ter
sig märkligt, inte minst mot bakgrund av vad regeringen, bl.a. i
den senaste kompletteringspropositionen, har uttalat om behovet
av neddragningar av den statliga administrationen.
Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att en fortsatt
folkbokföring i svenska kyrkans regi framstår som den mest
ändamålsenliga organisationen. Utskottet finner mot denna
bakgrund att riksdagen bör upphäva sitt tidigare fattade beslut
i organisationsfrågan. Riksdagen bör vidare ge regeringen i
uppdrag att träffa överenskommelse med svenska kyrkan om att på
uppdragsbasis även fortsättningsvis handha folkbokföringen. En
sådan lösning står även i överensstämmelse med kyrkomötets
uttalande 1989.
Med vad nu har anförts tillstyrker utskottet motionerna Sk904
och Sk66 i berörda delar.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1. beträffande huvudmannaskap för folkbokföringen
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk904 yrkande
1 och 1990/91:Sk66 yrkande 1 och med avslag på motion
1990/91:Sk901 yrkandena 1--3 upphäver sitt principbeslut från år
1987 om en ny organisation för folkbokföringen och ger
regeringen i uppdrag att träffa överenskommelse med svenska
kyrkan om att på uppdragsbasis även i fortsättningen handha
folkbokföringen,
2. Huvudmannaskap för folkbokföringen (mom. 1)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.
82 med "Utskottet vill" och slutar på s. 83 med "behandlade
delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner att det beslut om nytt huvudmannaskap för
folkbokföringen som riksdagen -- före miljöpartiet de grönas
inträde i denna församling -- fattade år 1987 var förhastat. Att
överföra den verksamhet som under så många år har fungerat på
ett mycket uppskattat sätt från svenska kyrkan till staten
innebär inte bara en mångfald negativa effekter från
administrativ synpunkt. Betydligt värre är det förhållandet att
införandet av den nya organisationen medför att ett för Sverige
omistligt kulturarv nu slås i spillror. Ytterligare ett problem
med den planerade förändringen av huvudmannaskapet är den
centralisering och de ökade risker från integritetssynpunkt som
reformen innebär. Vidare dräneras landsbygden på tusentals
arbetstillfällen, särskilt för kvinnor.
Mot bakgrund av det anförda biträder utskottet miljöpartiet de
grönas krav att förberedelserna för folkbokföring med hjälp av
ADB vid skattekontor och försäkringskassor avbryts. I stället
bör, som datainspektionen tidigare föreslagit, folkbokföringen
decentraliseras till lokala folkbokföringsmyndigheter för att
försvåra felaktig användning av stora mängder samlade
personuppgifter, exempelvis massuttag för kommersiell
användning.
Som miljöpartiet de gröna framhåller bedrivs folkbokföringen
fortfarande manuellt på nästan samtliga pastorsexpeditioner.
Utskottet delar partiets uppfattning att en datorisering bör
kunna genomföras även med bibehållande av en lokal organisation.
Utskottet ställer sig därför positivt till förslaget att man
utreder en alternativ organisation med datorisering vid
pastorsexpeditionerna.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion
Sk901 i nu behandlad del.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1. beträffande huvudmannaskap för folkbokföringen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk901 yrkandena
1--3 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk904 yrkande 1 och
1990/91:Sk66 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om huvudmannaskapet för folkbokföringen,

3. Flyttningsanmälan (mom. 4 och 18 i motsvarande del)
Hugo Hegeland (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 85 som
börjar med "Enligt konstitutionsutskottets" och slutar med
"denna del" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening underskattas i propositionen det
problem som skenskrivningar på fritidsfastigheter i en annan
kommun och ofta i ett annat län utgör för främst storstäderna.
De kontrollmöjligheter som den hittillsvarande
mantalsskrivningen erbjudit försvinner med den ordning som nu
avses införas. I avsaknad av uppgift om den flyttande genom
ägande eller förhyrning disponerar bostad utöver den till vilken
flyttning anmäls har myndigheterna minimala möjligheter att ens
i en första grovsortering ta fram de ärenden som bör granskas
ytterligare; därigenom är myndigheternas möjligheter att beivra
skenskrivningar av nämnt slag mycket små. Mot den anförda
bakgrunden biträder utskottet förslaget i motion Sk65 att den
flyttande på flyttningsblanketten -- exempelvis genom
kryssmarkering -- skall ange om det förhåller sig så.
dels att momenten 4 och 18 i motsvarande del i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande flyttningsanmälan
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk65 yrkande 2
avslår proposition 1990/91:153 i denna del,
18. beträffande lagförslagen såvitt avser
flyttningsanmälan
att riksdagen i fråga om det vid proposition 1990/91:153
fogade förslaget till folkbokföringslag såvitt avser 28 § första
stycket gör den ändringen att en ny punkt, 6, läggs till stycket
med följande lydelse: "6. upplysning om tillgång -- genom ägande
eller förhyrning -- finns till ytterligare bostad."
4. Uppgifter från fastighetsägare (mom. 6 och 18 i motsvarande
del)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 86 som
börjar med "Konstitutionsutskottet erinrar" och slutar med
"motion Sk67" bort ha följande lydelse:
Den skyldighet som föreslås i propositionen att på
skattemyndighetens anmaning lämna upplysning om vem
fastighetsägaren upplåtit bostad till och vem som enligt hans
eller hennes kännedom bor i fastigheten innebär enligt
utskottets uppfattning en kränkning av integriteten. Ävenledes
är det orätt av samhället att kräva att en person skall ange en
annan om endast brott av formell karaktär eller underlåtelse
föreligger. Utskottet avråder i likhet med miljöpartiet de gröna
bestämt från att en fastighetsägare skall åläggas att lämna
upplysningar om sina hyresgäster. Detta gränsar till angiveri,
och sådana regler torde upplevas som stötande av många
medborgare. Följaktligen avstyrker utskottet motion Sk67.
dels att momenten 6 och 18 i motsvarande del i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande uppgifter från fastighetsägare
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk67 avslår
proposition 1990/91:153 i denna del,
18. beträffande lagförslagen såvitt avser uppgifter från
fastighetsägare
att riksdagen avslår det vid proposition 1990/91:153 fogade
förslaget till folkbokföringslag såvitt avser 32 §,
5. Kommuns rätt att begära prövning av folkbokföring (mom. 7
och 18 i motsvarande del)
Hugo Hegeland (m) och Lars Bäckström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.
86 med "Enligt konstitutionsutskottet" och slutar på s. 87 med
"motion Sk65" bort ha följande lydelse:
Enligt konstitutionsutskottet kan kommunerna bevaka sin rätt
även med den i propositionen föreslagna besvärsordningen.
Utskottet vill för sin del framhålla att kommunerna i praktiken
inte ges någon möjlighet att överklaga ett beslut i och med att
en flyttning inte anmäls. Regeringen bör återkomma med förslag
som löser detta problem. Som en provisorisk åtgärd föreslår
utskottet att den tidsmässiga begränsningen för kommunernas rätt
att anföra besvär slopas. I denna del avstyrker således
utskottet propositionen och tillstyrker motion Sk65.
dels att momenten 7 och 18 i motsvarande del i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande kommuns rätt att begära prövning av
folkbokföring
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk65 yrkande 1
avslår proposition 1990/91:153 i denna del,
18. beträffande lagförslagen såvitt avser kommuns rätt att
begära prövning av folkbokföring
att riksdagen i fråga om det vid proposition 1990/91:153
fogade förslaget till folkbokföringslag gör de ändringarna i 38
§ andra stycket att i andra meningen orden "en kommun eller"
utgår samt att följande mening läggs till stycket: "Ett
överklagande av en kommun får ske utan tidsbegränsning."
6. Allmänt ombud (mom. 8 och 18 i motsvarande del)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 87 som
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "motsvarande del"
bort ha följande lydelse:
Utskottet motsätter sig liksom motionärerna bakom motion Sk66
att riksskatteverket på olika områden inom skatterätten övertar
det allmänna ombudets uppgifter. Ordningen med allmänt ombud är
bättre ur rättssäkerhetssynpunkt eftersom ombudet på ett klarare
sätt är fristående från skattemyndigheterna. Dessa skäl är
giltiga även när det gäller folkbokföringsmålen. 1983 års
folkbokföringskommitté har föreslagit att regionala allmänna
ombud för folkbokföringen inrättas. Så har dock inte skett.
Enligt utskottets uppfattning bör i vart fall ett centralt
placerat allmänt ombud kvarstå.
Utskottet föreslår en ändring i propositionens lagförslag i
enlighet med det anförda och tillstyrker således motion Sk66 i
denna del.
dels att momenten 8 och 18 i motsvarande del i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande allmänt ombud
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk66 yrkande 4
avslår proposition 1990/91:153 i denna del,
18. beträffande lagförslagen såvitt avser allmänt ombud
att riksdagen i fråga om det vid proposition 1990/91:153
fogade förslaget till folkbokföringslag inför en ny rubrik och
en ny paragraf, 41 §, av följande lydelse.
Allmänt ombud
41 § Det allmännas talan i ärenden om folkbokföring enligt
denna lag förs av ett allmänt ombud.
Det allmänna ombudet får även föra talan till enskilds eller
kommuns förmån.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
förordnar det allmänna ombudet och ersättare för denne.
7. Försäkringskassornas medverkan i folkbokföringen m.m. (mom.
10)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 88 som
börjar med "Att som" och slutar med "denna del" bort ha följande
lydelse:
Utskottet befarar att den snart genomförda omorganisationen av
folkbokföringen innebär att den närhet till de enskilda
människorna som finns i den nuvarande organisationen kommer att
minska betydligt. Riksdagens beslut år 1987 om en överföring av
ansvaret från svenska kyrkan till skatteförvaltningen utgör den
grundläggande orsaken till att detta ökade avstånd uppkommer.
I det nu framlagda förslaget påläggs de allmänna
försäkringskassorna ytterligare uppgifter. Utskottet anser att
man i stället bör låta svenska kyrkan genom
pastorsexpeditionerna svara för denna medverkan. Därmed skulle
den närhet som finns i den nuvarande organisationen i viss mån
bevaras. Det kommer med säkerhet att väcka irritation hos
allmänheten att man inte längre skall kunna lämna in en ansökan
om t.ex. hindersprövning till kyrkans företrädare. Regeringen
bör anmodas att lägga fram förslag i enlighet med vad utskottet
nu har uttalat. Motionsyrkandet tillstyrks och propositionen
avstyrks med det anförda.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
10. beträffande försäkringskassornas medverkan i
folkbokföringen m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk902 yrkande 1
och med anledning av proposition 1990/91:153 i denna del hos
regeringen begär förslag i enlighet med vad utskottet anfört,
8. Förvaringen av kyrkobokföringsarkiven (mom. 11)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 88 som
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "aktuell del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill erinra om att regeringen tidigare i år i
samband med budgetpropositionen (1990/91:100 bilaga 9
finansdepartementet) har föreslagit en neutralisering av
skattereformens och folkbokföringens budgetmässiga effekter för
de kyrkliga kommunerna. Neutraliseringen leder enligt regeringen
till att 140 milj.kr. skall dras in till staten, vilket föreslås
ske genom en minskning av statsbidragen till kyrkofonden.
Riksdagen har godkänt propositionen i denna del (bet.
1990/91:FiU29).
Mot bakgrund härav är det enligt utskottets uppfattning inte
rimligt att pastorsexpeditionerna skall ha hela kostnadsansvaret
för kyrkobokföringsarkiven till dess att de tas om hand av
landsarkiven. Pastoraten skall självfallet ha ekonomisk
ersättning för arkivvården. Staten måste ta det fulla
kostnadsansvaret. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Utskottet avstyrker således propositionen
i denna del och tillstyrker motionen i motsvarande del.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
11. beträffande förvaringen av kyrkobokföringsarkiven
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk66 yrkande 2
och med anledning av proposition 1990/91:153 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Landsarkivens övertagande av arkivhandlingar (mom. 12)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 89 som
börjar med "Enligt vad" och slutar med "berörd del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet biträder kravet i centermotionen Sk66 att
landsarkiven också måste ha en skyldighet att omgående ta emot
arkivalier från pastorat i samband med exempelvis
pastoratsregleringar då vissa expeditioner upphör eller när
pastoraten av verksamhetsmässiga och ekonomiska skäl avyttrar
lokaler. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Med det sagda avstyrker utskottet propositionen i denna del
och tillstyrker motionen i denna del.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
12. beträffande landsarkivens övertagande av
arkivhandlingar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk66 yrkande 3
och med anledning av proposition 1990/91:153 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Församlingsregister (mom. 13)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 89 som
börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "därför motionen" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att de omständigheter som åberopats i centerns
partimotion Sk904 förtjänar beaktande. Utskottet vill därför
erinra om följande.
Kyrkomötet 1990 beslutade om regler för svenska kyrkans
kyrkobokföring. De kyrkliga kungörelserna bygger på att kyrkan
får tillgång till uppgifter från folkbokföringen och rätt att
använda ADB-register för personuppgifter. Svenska kyrkans
centralstyrelse hade utarbetat ett förslag till lag om
församlingsregister. Utskottet delar centerns uppfattning att
offentliga register som innehåller stora informationsmängder bör
regleras i särskilda registerlagar. Behovet av sådan
lagstiftning motiveras bl.a. av kyrkans myndighetsuppgifter när
det gäller prövning av medlemskap enligt religionsfrihetslagen
och begravningslagens regler om rätt till begravningsplats och
medling. I förgrunden tränger också den hjälp som polis, sociala
myndigheter och andra begär från kyrkan t.ex. vid katastrofer
och olyckor. Om kyrkans präster inte har tillgång till register
på samtliga boende i församlingen kan dessa viktiga uppgifter
inte fullgöras på det omvittnat fina sätt som skett hittills.
Regeringen bör förelägga riksdagen förslag till lag om
församlingsregister i huvudsak i enlighet med det förslag som
svenska kyrkans centralstyrelse överlämnat till regeringen. Med
det anförda tillstyrker utskottet motionen.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
13. beträffande församlingsregister
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk904 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Folkbokföringen i skatteförvaltningen (mom. 14)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.
89 med "Motionen anknyter" och slutar på s. 90 med "denna del"
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill betona vikten av att verksamheten med
folkbokföring hålls klart åtskild från skattekontorens arbete i
övrigt. Denna synpunkt har också framförts av datainspektionen.
Datainspektionen riktade i sitt remissyttrande över
delbetänkandet (SOU 1990:18) Lag om folkbokföringsregister m.m.
kritik mot att det hos skattemyndigheterna på länsnivå skulle
uppstå en sådan koncentration av folkbokföringsuppgifter att
detta inte kunde accepteras från integritetssynpunkt.
Inspektionen förordade därför en lösning som gick ut på att
ansvaret för folkbokföringen skulle ligga på särskilda, lokala
folkbokföringsmyndigheter.
Utskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen bör ge
regeringen till känna att folkbokföringsverksamheten bör
organiseras på det sätt som datainspektionen m.fl. har angett.
Motion Sk902 tillstyrks i denna del.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
14. beträffande folkbokföringen i skatteförvaltningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk902 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Centralt referensregister (mom. 15)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 90 som
börjar med "Även denna" och slutar med "behandlad del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att det var fel att införa ett nytt centralt
referensregister. I dag finns redan centrala register som
bör kunna användas för det ändamål som det centrala
referensregistret avses få. Enligt vad utskottet har kunnat
finna skulle det vara möjligt att för detta syfte använda det
centrala skatteregistret som -- via det s.k.
riksaviseringsbandet -- byggs upp genom uppgifter från de
nuvarande länsregistren inom folkbokföringen. Även de ändringar
i denna riktning i skatteregisterlagen som riksdagen beslutade
om i höstas (prop. 1990/91:53, SkU9) talar för att det centrala
skatteregistret kan ersätta det föreslagna referensregistret.
Med hänsyn härtill och till att register inte skall byggas upp
annat än om de är oundgängligen nödvändiga föreslår nu utskottet
att ett centralt referensregister inte skall inrättas och
tillstyrker motion Sk902 i nu berörd del.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
15. beträffande centralt referensregister
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk902 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
ett förbud mot inrättande av ett centralt referensregister,
13. Försäljning av personuppgifter från folkbokföringsregister
(mom. 17)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.
90 med "Beträffande detta" och slutar på s. 91 med "denna del"
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill starkt understryka att folkbokföringens olika
register inte i något sammanhang bör komma till användning för
kommersiellt bruk. Dess värre ger den kommande organisationen
ökade möjligheter till massuttag, bl.a. för direktreklamändamål.
Denna negativa effekt av centraliseringen måste motverkas genom
att datalagen ändras så att försäljning av personuppgifter från
folkbokföringsregister inte tillåts. Regeringen bör anmodas att
lägga fram ett förslag till riksdagen av denna innebörd.
Utskottet tillstyrker motion Sk901 i berört avseende.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
17. beträffande försäljning av personuppgifter från
folkbokföringsregister
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk901 yrkande 4
hos regeringen begär förslag om förbud mot försäljning av
personuppgifter för kommersiella ändamål,

Särskilt yttrande
Huvudmannaskap för folkbokföringen (mom. 1)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anför följande:
Vi instämmer i princip i de synpunkter på huvudmannaskap för
folkbokföringen som kommer till uttryck i de behandlade
motionerna. Moderata samlingspartiet yrkade år 1987 avslag på
förslaget om en organisationsförändring och har härefter vid
upprepade tillfällen återkommit till detta. Emellertid är de
grundläggande besluten i denna fråga redan fattade av riksdagen,
vilket är ett faktum som vi får böja oss för med hänsyn till att
ikraftträdandet skall ske redan den 1 juli 1991. Samtidigt anser
vi att det är viktigt att i det nu aktuella sammanhanget påpeka
de svagheter som finns i den nya organisationen. Vi vill bl.a.
peka på de angelägna sekretessfrågorna. I dessa fall har
konstitutionsutskottet tidigare fäst uppmärksamheten på den
stora osäkerhet som gäller. Vi återkommer senare i denna fråga.