I betänkandet tillstyrker utskottet förslaget i proposition
1990/91:88 att bränsle som används för värmeproduktion i ett
kraftvärmeverk skall vara undantaget från allmän energiskatt och
föreslår dessutom en utvidgning som innebär att bensin undantas
från bensinskatt när den används på motsvarande sätt. Utskottet
tillstyrker vidare att den nuvarande skattebefrielsen för
elkraft som används i avkopplingsbara elpannor slopas. De
motioner som behandlas i anslutning till dessa förslag avstyrks
av utskottet.
Utskottet behandlar också motioner som väckts med anledning av
propositionen och under den allmänna motionstiden beträffande
mervärdeskatten på fjärrvärme, energiintensiv industri, små
kraftverk, råtallolja, motorsågsbränsle och bensincheckar för
utländska turister. Härvid föreslår utskottet tillkännagivanden
till regeringen när det gäller skattepliktsgränsen för
vindkraftverk och prissättningen på råtallolja. I övrigt
avstyrker utskottet motionerna.
Vid betänkandet har fogats 16 reservationer.
Propositionen
Regeringen (industridepartementet) hemställer i proposition
1990/91:88 -- såvitt nu är i fråga -- att riksdagen antar de i
propositionen fogade förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,
2. lag om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt.
I propositionen föreslår regeringen (industridepartementet)
att kraftvärmen undantas från allmän energiskatt på bränslen.
Vidare föreslås att skattebefrielsen för el som används i s.k.
avkopplingsbara elpannor avskaffas.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.
Lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
Motioner som väckts med anledning av propositionen
1990/91:N63 av Roland Larsson och Kersti Johansson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skattebefrielse för mindre
elproduktionsenheter.
1990/91:N68 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
56. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
de principer för energiskatter och miljöavgifter som anges i
motionens kapitel 12.2 skall vara vägledande för
skattelagstiftningen,
57. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
all energiskatt skall tas ut på energiråvaran,
58. att riksdagen beslutar att energiråvaror fr.o.m.
budgetåret 1992/93 ej skall vara mervärdebeskattade,
59. att riksdagen beslutar att förnybar energi skall vara
befriad från mervärdeskatt,
60. att riksdagen beslutar att producenter av inhemsk förnybar
energi skall erhålla restitution på i rörelsen erlagd
mervärdeskatt,
61. att riksdagen beslutar att elskatten skall avskaffas,
62. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skatteuttag per energienhet,
63. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om uranskatt,
64. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skatt på energiråvara som används för
icke-energiändamål,
65. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om restitutioner till konkurrensutsatt
industri,
68. att riksdagen avslår regeringens förslag i
hemställanspunkterna 10.1--10.7 samt 10.9 och 10.10 i enlighet
med vad som anförts i motionens kapitel 12.7,
70. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
kraftvärmeverk och värmeverk skall befrias från mervärdeskatt på
kapitalkostnadsdelen av sina el- och värmeleveranser.
Yrkande 68 i motionen behandlas i detta betänkande såvitt
avser hemställanspunkterna 10.1 och 10.2.
1990/91:N69 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en miljöanpassad
produktionsbeskattning på energiområdet i syfte att stimulera
effektivare energianvändning och ökat utnyttjande av förnybar
energi som ett led i omställningen av energisystemet och
avvecklingen av kärnkraften i enlighet med vad i motionen
anförts.
1990/91:N73 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
koldioxidavgift på energiproduktion enligt vad som anförts i
motionen,
11. att riksdagen beslutar att elskatten på 7,2 öre/kWh skall
återgå till den som levererar vindkraftsel.
1990/91:N88 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående förutsättningar för hur olika
energislag skall utvecklas,
14. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i 2 § lagen (1957:262) om allmän energiskatt.
Yrkande 2 i motionen behandlas i detta betänkande såvitt avser
energibeskattningen.
1990/91:N90 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att stödet till
kraftvärmeproduktion utformas så att biobränsleeldade verk ej
missgynnas.
1990/91:N93 av Krister Skånberg (mp) vari yrkas
4. att riksdagen beslutar att en koldioxidavgift på 25 öre per
kg skall tas ut på all förbränning av fossila bränslen inom
elsektorn och att avgiftsmedlen skall återbetalas i proportion
till genererad elmängd från alla källor utom vattenkraft och
kärnkraft.
Motioner som väckts under den allmänna motionstiden
1990/91:Sk367 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:Bo224 -- yrkas, såvitt nu är i
fråga,
1. att riksdagen hos regeringen begär en omprövning av
skatteomläggningen och i första hand ett slopande av
fjärrvärmemomsen och uttagsskatten.
Yrkande 1 i motionen behandlas i detta betänkande såvitt avser
fjärrvärmemomsen.
1990/91:Sk388 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m)
vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
3. att riksdagen beslutar att ersätta nuvarande punktskatter
avseende energiområdet med en koldioxidutsläppsrelaterad skatt
avseende fossila bränslen.
1990/91:Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är
i fråga,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
omläggning av energibeskattning i enlighet med vad som anförts i
motionen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utformningen av miljöavgifter.
1990/91:Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga,
20. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad moms
på fjärrvärme enligt vad i motionen anförts under avsnitt 8.4,
21. att riksdagen beslutar om höjd skatt för el från
kärnkraftverk enligt vad i motionen anförts under avsnitt 8.4,
22. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd skatt
på el från vattenkraftverk enligt vad i motionen anförts under
avsnitt 8.4.
1990/91:Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga,
25. att riksdagen beslutar att energiområdet skall undantas
från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen från den 1 juli 1991
i enlighet med vad i motionen anförts,
26. att riksdagen beslutar om införande av
elproduktionsbeskattning och avskaffande av elbeskattningen i
konsumtionsled i enlighet med vad som anförts i motionen
innbärande: a) att skatt utgår med 13 öre/kWh för vattenkrafts-
och kärnkraftsproducerad el i produktionsled, b) att
skattefrihet för avkopplingsbar el ej medges, c) att för el
producerad med biobränslen, vind och sol medges skattefrihet, d)
att lika beskattning av bränslen införs oavsett om de utnyttjas
för el eller värmeproduktion i enlighet med vad som anförts i
motionen,
27. att riksdagen beslutar att energiskatten på bensin resp.
kilometerskatten höjs från den 1 juli 1991 i enlighet med vad i
motionen anförts,
28. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
nedsättningsregler för den elintensiva industrin i enlighet med
vad som anförts i motionen,
29. att riksdagen beslutar att skatteavdrag för
produktionsskatter medges vid export och import av el i enlighet
med vad i motionen anförts.
1990/91:Sk601 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar att upphäva sitt tidigare beslut om
införande av moms på energi och fjärrvärme så att dessa undantas
från momsbeskattning.
1990/91:Sk605 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en höjning av den skattefria gränsen för
energiproduktion för att främja småskalig egenproduktion av
elenergi.
1990/91:Sk612 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:N403 -- yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående en miljörelaterad energibeskattning.
1990/91:Sk615 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar att slopa beskattningen på
tvåtaktsbränsle för motorsågar och arbetsredskap, som fyller
uppställda krav ur arbetsmiljösynpunkt.
1990/91:Sk619 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:Jo722 -- yrkas, såvitt nu är i
fråga,
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
miljörelaterad energibeskattning i enlighet med vad som i
motionen anförts.
1990/91:Sk625 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga,
1. att riksdagen beslutar att koldioxidskatten höjs till 35
öre/kg för budgetåret 1991/92,
2. att riksdagen beslutar att koldioxidskatt skall tas ut även
vid kraftproduktion,
3. att riksdagen beslutar att koldioxidskatten skall
inflationsuppräknas varje år,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om eventuella industripolitiska stöd,
5. att riksdagen beslutar att bensinskatten höjs med 24
öre/liter som en följd av utökat kostnadsansvar för utsläpp av
luftföroreningar,
6. att riksdagen beslutar att kilometerskatten höjs så att
kostnadsansvaret för kväveoxidutsläpp motsvarar 60 kr./kg och så
att kostnadsansvaret för kolväteutsläpp motsvarar 36 kr./kg,
9. att riksdagen beslutar att miljöskatten på
svaveldioxidutsläpp höjs till 50 kr./kg,
10. att riksdagen beslutar att miljöskatten på
svaveldioxidutsläpp skall inflationsuppräknas varje år,
11. att riksdagen beslutar att de i "kostnadsansvaret"
ingående miljöskatterna i bensinskatt och kilometerskatt skall
inflationsuppräknas varje år.
1990/91:Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga,
21. att riksdagen hos regeringen begär förslag om automatisk
inflationsuppräkning av råvaruskatter och utsläppsskatter
fr.o.m. år 1992 i enlighet med vad som anförts i motionen,
22. att riksdagen hos regeringen begär förslag till att
ersätta mervärdeskatten på energi med en enhetlig
råvarubeskattning i enlighet med vad som anförts i motionen,
23. att riksdagen beslutar om borttagande av nuvarande
punktskatter på fossila bränslen från den 1 juli 1991,
24. att riksdagen beslutar införa en råvaruskatt på fossila
bränslen motsvarande bränslets energiinnehåll samt
koldioxidskatt enligt i motionen angivna skattesatser,
25. att riksdagen beslutar att den nuvarande skatten på
elektricitet tas bort från den 1 juli 1991,
26. att riksdagen beslutar höja vattenkraftsskatten med 6
öre/kWh från den 1 juli 1991,
27. att riksdagen beslutar att det införs en skatt på uran
motsvarande uranets energiinnehåll enligt i motionen angiven
skattesats,
28. att riksdagen vid avslag på momenten 23--27 beslutar att
förnybara energikällor undantas från mervärdeskatt på energi,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att, i internationella organ, Sverige bör
verka för slopande av subventioner till elintensiv industri,
31. att riksdagen beslutar höja kilometerskatten från den 1
juli 1991 i enlighet med vad som anförts i motionen,
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sänkning av arbetsgivaravgifterna i vissa
områden samt inom vården.
1990/91:Sk628 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:Jo733 -- yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om svavelskatten.
1990/91:Sk630 av Olle Östrand (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
åtgärder i avsikt att skapa konkurrens på lika villkor för den
industri som använder råtallolja som råvara.
1990/91:Sk634 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N421 -- yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
elskatten skall avskaffas och att energiråvaruskatter skall
införas, vilka för varje råvara är desamma oberoende av varans
användningssätt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
energiråvaror inte skall beläggas med mervärdeskatt, ej heller
levererad energi från energileverantörer,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
punktskatter på energi -- inkl. koldioxidskatt -- skall utformas
så att den totala skatten blir lägre än skatten under år 1990
(inkl. mervärdeskatt),
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
råvaruskatt skall införas på uranenergi i enlighet med vad som
anförts i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om erforderligt stöd till elintensiv industri
under en övergångstid,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
inhemsk förnybar energi såsom vindenergi, spillvärme, biologiska
bränslen, biogas från avfallsanläggningar etc. skall vara helt
skattefria.
1990/91:Sk653 av Sigge Godin och Britta Bjelle (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om försök med bensincheckar för utländska
turister.
1990/91:Sk663 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:Kr512 -- yrkas, såvitt nu är i
fråga,
2. att riksdagen beslutar upphäva beslutet om införande av
moms på energi.
1990/91:Sk673 av Lars De Geer och Karin Falkmer (fp, m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att genom tilläggsdirektiv ge den sittande
utredningen om nuvarande maximigräns om 1,7 % av faktureringen
som maximalt uttag av energiskatt i uppdrag att därtill utforma
det nya systemet på ett sådant sätt att en del av erlagd
energiskatt får dras av precis som mervärdeskatten.
1990/91:Sk689 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om skattebefrielse för mindre elproduktionsenheter.
1990/91:Sk692 av Mona Saint Cyr och Carl G Nilsson (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
svavelskatten omvandlas till en svavelavgift i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1990/91:Sk718 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om
skattebefrielse för specialbensin för motor- och röjsågar.
1990/91:Sk720 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att den inför sådana bestämmelser att inte
råvara blir beskattad som energi i enlighet med vad som anförts
i motionen.
Yttrande från annat utskott
Näringsutskottet har yttrat sig över propositionen, de
motioner som väckts med anledning av denna och motionerna Sk630
och Sk720. Yttrandet (1990/91:NU12y Energibeskattning) fogas som
bilaga till detta betänkande.
Utskottet
Inledning
I proposition 1990/91:88 Energipolitiken föreslår regeringen
att riksdagen antar den överenskommelse om riktlinjerna för
energipolitiken som träffats mellan socialdemokraterna,
folkpartiet liberalerna och centerpartiet i januari 1991 och att
riktlinjerna i berörda delar får ersätta dem som riksdagen
beslutade om år 1988. Propositionen har remitterats till
näringsutskottet som behandlar den i sitt betänkande
1990/91:NU40 Energipolitik.
I propositionen läggs bl.a. fram förslag om ändrade
skatteregler för kraftvärmeverk och avkopplingsbar el.
Näringsutskottet har överlämnat propositionen i denna del samt
sju motioner som väckts med anledning av propositionen till
skatteutskottet med yttrande, 1990/91:NU12y Energibeskattning.
I detta sammanhang behandlar utskottet också ett antal
motioner om energibeskattningsfrågor från den allmänna
motionstiden. Skatteutskottet har berett näringsutskottet
tillfälle att inkomma med yttrande över två av dessa motioner
som gäller prissättningen på råtallolja. Näringsutskottets
yttrande avser även dessa båda motioner.
Riktlinjerna för energibeskattningen
I motion Sk424 (yrkande 13) av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om en miljörelaterad
energibeskattning som innebär att de kvarvarande punktskatterna
ersätts med en höjd koldioxidskatt. Yrkanden av denna innebörd
framställs också i motionerna Sk388 (yrkande 3) av Ingrid
Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m), Sk612 av Carl Bildt
m.fl. (m) och Sk619 (yrkande 1) av Carl Bildt m.fl. (m). I
motion N88 (yrkande 2, delvis) av Carl Bildt m.fl. (m) begärs
ett tillkännagivande om att en sådan beskattning ger de bästa
förutsättningarna för en stor framtida biobränsleanvändning i
Sverige. Svavelskatten bör enligt yrkanden som framställs i
motionerna Sk424 (yrkande 14) av Carl Bildt m.fl. (m), Sk628 av
Carl Bildt m.fl. (m) och Sk692 av Mona Saint Cyr och Carl G
Nilsson (m) omvandlas till en avgift där intäkterna används för
miljöåtgärder.
I motion Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkas att energi
skall vara undantagen från mervärdeskatt (yrkande 25), att
elskatten ersätts med en elproduktionsbeskattning där
biobränsle, vind och sol undantagits (yrkandena 26 och 29) och
att bensinskatten härvid höjs med 24 öre per liter och
kilometerskatten i motsvarande mån (yrkande 27). Yrkanden om
mervärdeskattefrihet för energi framställs också i motionerna
Sk601 (delvis) av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) och
Sk663 (yrkande 2) av Jan Hyttring m.fl. (c). I motion N69 av
Per-Ola Eriksson m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande om att en
elproduktionsbeskattning bör införas i syfte att stimulera
effektivare energianvändning och ökat utnyttjande av förnybar
energi.
I motion Sk433 (yrkandena 21 och 22) av Lars Werner m.fl. (v)
framställs yrkanden om höjd skatt för el från kärnkraftverk och
vattenkraftverk. I motion N73 (yrkande 8) av Rolf L Nilson m.fl.
(v) yrkar motionärerna att riksdagen hos regeringen begär
förslag om en koldioxidavgift på all energiproduktion.
I motion Sk625 av Roy Ottosson m.fl. (mp) yrkar motionärerna
att koldioxidskatten höjs till motsvarande 35 öre per kg
(yrkande 1) och att även bränsle som används för skattepliktig
elproduktion beskattas (yrkande 2). Industrier som får svårt att
klara prishöjningen bör medges rabatter (yrkande 4). Enligt
motionärerna bör trafikens miljöansvar öka, och de yrkar att
bensinskatten höjs med 24 öre per liter (yrkande 5) och
kilometerskatten i motsvarande mån (yrkande 6). Svavelskatten
bör höjas till 50 kr. per kg (yrkande 9). Miljöskatter skall
enligt motionärerna räknas upp automatiskt med inflationen
(yrkandena 3, 10 och 11). -- I motion Sk627 av Inger Schörling
m.fl. (mp) yrkas att elskatten, punktskatterna på fossila
bränslen och mervärdeskatten på energi ersätts med råvaruskatt,
koldioxidskatt, svavelavgift, kväveavgift, vattenkraftskatt och
uranskatt (yrkandena 22--27). I andra hand begärs att förnybara
energikällor undantas från mervärdeskatt (yrkande 28). Också
enligt dessa motionärer bör trafikens kostnadsansvar öka, och de
yrkar att den föreslagna beskattningen av bränslen kompletteras
med en höjning av kilometerskatten med 30%. De anser också att
beloppsbestämda skatter och avgifter bör inflationsuppräknas
varje år (yrkande 21). De föreslagna skattehöjningarna gör det
enligt motionärerna möjligt att sänka arbetsgivaravgifterna i
vissa delar av Sverige samt i vården (yrkande 39). -- I motion
Sk634 (yrkandena 1--6) av Inger Schörling m.fl. (mp) begärs
tillkännagivanden om att elskatten och mervärdeskatten på energi
bör avskaffas och en råvaruskatt införas för energiråvaror.
Härvid får skatten inte ligga under 1990 års nivå. En uranskatt
införs, och under en övergångstid kan stöd utgå till elintensiv
industri. Inhemsk förnybar energi skall vara skattefri. -- I
motion N68 av Inger Schörling m.fl. (mp) begärs
tillkännagivanden om att elskatten och mervärdeskatten på energi
bör avskaffas och energiskatt utgå på all energiråvara inkl.
vattenkraft och uran. Förnybara bränslen skall vara befriade
från energiskatt (yrkandena 56 och 57). Motionärerna yrkar att
elskatten avskaffas (yrkande 61), att energiråvaror undantas
från mervärdeskatt (yrkandena 57 och 58) och att producenter som
använder inhemsk förnybar energi återfår erlagd mervärdeskatt
(yrkande 60). De begär slutligen tillkännagivanden om att
energiskatt bör tas ut även om råvaran används för annat ändamål
än energialstring, att skatteuttag bör anges per energienhet,
att uranskatten bör ligga på samma nivå som för kol samt att
konkurrensutsatt industri bör erhålla kompensation för viss del
av den kostnadsbelastning som dessa skatter utgör (yrkandena
62--63, 64, delvis, och 65, delvis). -- I motion N93 (yrkande 4)
av Krister Skånberg (mp) yrkar motionären att en koldioxidavgift
på 25 öre per kg införs på all förbränning av fossila bränslen
inom elsektorn. Avgiften återbetalas i proportion till genererad
elmängd från alla källor utom vattenkraft och kärnkraft.
Näringsutskottet har i sitt yttrande anslutit sig till vad som
anförts om energibeskattningen i de riktlinjer för
energipolitiken som läggs fram i propositionen och avstyrkt
motionerna N88 yrkande 2 i denna del, N69, N73 yrkande 8 och N68
yrkandena 56--61 och 63. Näringsutskottet har även avstyrkt
yrkandena 62, 64 och 65 i den sistnämnda motionen.
Enligt utskottets mening har reformeringen av skattesystemet
inneburit en kraftig ökning av energibeskattningen och en
samtidig skärpning av miljöprofilen. Genom reformeringen av
skattesystemet har totalt ca 18 miljarder kronor flyttats från
skatten för arbetsinkomster till olika typer av energi- och
miljöskatter. Sedan den 1 mars 1990 är konsumtion av energi
jämställd med annan konsumtion i mervärdeskattehänseende. Detta
är fördelaktigt ur samhällsekonomisk synpunkt och bidrar till en
mer likformig, överskådlig och rationell utformning av
skattesystemet. En koldioxidskatt infördes den 1 januari 1991 på
bränslen som vid förbränning tillför fossilt bundet kol till
kretsloppet mellan atmosfären och biomassan. Dieseloljor och
eldningsoljor har den 1 januari delats in i miljöklasser med
olika skattesatser. För oljor, med en svavelhalt som
överstiger0,1 viktprocent, samt kol och torv har en särskild
svavelskatt införts. Den 1 januari 1992 införs en miljöavgift på
utsläpp av kväveoxider från större förbränningsanläggningar.
Det är från principiella utgångspunkter rimligt med ett
energiskattesystem i vilket skatten på fossila bränslen är
beroende av de utsläpp som förbränningen ger upphov till men
oberoende av till vad energin används. En sådan beskattning
skulle gynna användningen av förnybara energislag och även
kraftvärmen. Som anförs i de riktlinjer för energipolitiken som
regeringen lägger fram i propositionen skulle emellertid en
fullt genomförd energibeskattning efter dessa principer höja
totalkostnaderna för elproduktionen och den elintensiva
industrin. Den skulle också kunna ge upphov till problem i det
nordiska kraftutbytet. Åtgärder mot koldioxidutsläpp från
elproduktion bör därför samordnas med övriga länder i Europa. I
avvaktan på en sådan samordning måste andra styrmedel än
koldioxidskatten utnyttjas för att främja de förnybara
energislagen och kraftvärmen. I propositionen föreslås också en
rad ekonomiska stimulansåtgärder som tillsammans med de
skatteändringar som behandlas nedan utgör viktiga steg mot en
bättre energihushållning och miljöhänsyn.
De yrkanden som läggs fram i de anförda motionerna syftar
enligt utskottets uppfattning till en omläggning av
energibeskattningen efter helt andra principer än de nu
gällande. Utskottet är inte berett att tillstyrka en sådan
omläggning och avstyrker därför motionerna.
Kraftvärme
I propositionen föreslås att kraftvärmen får en skattefördel i
förhållande till kondenskraften. Det bränsle som används för
framställning av värme i ett kraftvärmeverk skall enligt
förslaget vara undantaget från allmän energiskatt fr.o.m. den
1juli 1991. Skattebefrielsen skall gälla anläggningar som är
avsedda för bränslebaserad samtidig produktion av el och värme,
där båda produkterna framställs i mer än obetydlig omfattning
och båda nyttiggörs.
I motion N68 av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkar motionärerna
att förslaget avslås (yrkande 68, delvis) och begär ett
tillkännagivande om att kraftvärmeverk i stället bör befrias
från mervärdeskatten på kapitalkostnadsdelen av sina el- och
värmeleveranser (yrkande 70). I motion N90 (yrkande 1) av Arne
Kjörnsberg m.fl. (s) begär motionärerna ett tillkännagivande om
att stödet inte bör vara bundet till användningen av bränsle
utan avse kraftvärmeprocessen som sådan för att undvika att
biobränsleeldade verk missgynnas.
Näringsutskottet har tillstyrkt propositionens förslag och
därvid erinrat om att avsikten är att skattebefrielsen skall
gälla för kraftvärmeverk där elproduktionen är av icke obetydlig
omfattning. Näringsutskottet utgår ifrån att tillämpningen och
konsekvenserna kommer att följas av regeringen och att
erfarenheterna delges riksdagen i den årliga redovisning rörande
de energipolitiska programmens resultat som förutskickas i
propositionen. Näringsutskottet har avstyrkt motionerna.
Enligt skatteutskottets mening bör konkurrenskraften hos
kraftvärmeteknikens energieffektiva och därmed miljövänliga
samproduktion av el och värme stärkas i förhållande till såväl
kondenskraftproduktion som ren värmeproduktion. Som anförs i
propositionen kan detta syfte uppnås på ett lämpligt sätt om
beskattningen ändras så att kraftvärmen undantas från allmän
energiskatt men inte från koldioxidskatt. Härigenom tillskapas
en konkurrensfördel för kraftvärmen utan att beskattningens
påverkan på bränslevalet i kraftvärmen upphävs. Utskottet anser
att förslaget bör genomföras. Enligt vad utskottet erfarit finns
det numera planer på bensindrivna kraftvärmeverk. Den föreslagna
befrielsen bör enligt utskottets mening omfatta även denna typ
av kraftvärmeverk.
När det gäller biobränslen föreslås i propositionen särskilda
insatser för att utveckla biobränsletekniken och förstärka
biobränslenas konkurrenskraft på lång sikt. För att säkerställa
en fortsatt stabil marknad för dessa bränslen föreslås vidare
ett bidrag på 1000 kr. per kWh för biobränsleeldade
kraftvärmeverk och ett bidrag på 4000 kr. per kWh för
investeringar i sådana anläggningar. Härigenom erhåller även
biobränsleeldade kraftvärmeverk en konkurrensförstärkning.
Undantaget från allmän energiskatt bör enligt utskottets
mening avse anläggningar som är avsedda för bränslebaserad
samtidig produktion av el och värme, där båda produkterna
framställs i mer än obetydlig omfattning och båda nyttiggörs.
Vid bedömningen om framställningen av el resp. värme har
tillräcklig omfattning bör hänsyn kunna tas till vald
produktionsteknik och andra omständigheter som är av betydelse.
Avsikten med dessa krav är bl.a. att utesluta anläggningar som
inte har den energisnålhet och därmed miljövänlighet som är
kännetecknande för kraftvärmetekniken.
Utskottet har erfarit att regeringsrätten i en dom den 23
april i år (dnr 995-1989) som gäller ett dieselkraftverk på
Gotland funnit att det nuvarande undantaget från allmän
energiskatt på bränsle som använts för produktion av el skall
omfatta skatten på allt bränsle som konsumerats i kraftverket
även om verket producerat värme som nyttiggjorts. Avgörandet
har motiverats med att den nyttiggjorda värmen haft karaktär av
spillvärme som annars skulle ha kylts bort. Enligt de regler som
tillämpats hitintills har det inte varit möjligt att nyttiggöra
värmen i en anläggning utan en motsvarande bränslebeskattning.
Utskottet har inhämtat att det finns ett antal ansökningar om
förhandsbesked i närliggande frågor hos riksskatteverkets nämnd
för rättsärenden. Ytterligare avgöranden kan därför väntas.
Regeringsrättens avgörande torde innebära att vissa av de
kraftvärmeverk som skulle ha omfattats av det föreslagna
undantaget redan nu är befriade från allmän energiskatt. För
övriga kraftvärmeverk kvarstår dock behovet av någon form av
förbättring av konkurrenskraften. Avgörandet ändrar därför inte
utskottets bedömning att propositionens förslag bör genomföras.
Med det anförda och med instämmande i näringsutskottets
önskemål om en redovisning av tillämpningen och konsekvenserna
av dessa regler tillstyrker utskottet propositionen i denna del
med den ändringen att även bensindrivna kraftvärmeverk omfattas
av undantaget. Utskottet avstyrker motionerna.
När det gäller lagtexten bör kravet på registrering som
skattskyldig förbrukare enligt vissa andra lagar i 24§ lagen
(1957:262) om allmän energiskatt slopas då riksdagen numera
(prop. 1990/91:95, SkU20) fattat beslut om att registreringen
till de olika skatterna skall vara parallell. Vidare föranleder
utvidgningen av undantaget till bensinskatt de ändringar i lagen
(1961:372) om bensinskatt och de ytterligare ändringar i
lagarna om allmän energiskatt och koldioxidskatt som framgår av
hemställan.
Avkopplingsbar el
Avkopplingsbar elpannekraft är undantagen från skatteplikt
under förutsättning bl.a. att ingen oljebaserad produktion av
elkraft förekommer inom landet av energibalansskäl under den tid
som pannan utnyttjas. Pannan är avkopplingsbar om det finns ett
alternativt uppvärmningssystem som kan ta över när elpannan
kopplas bort. Skattebefrielsen har tillkommit för att olja skall
kunna ersättas med billig el från vatten- och kärnkraft när
sådan finns tillgänglig.
I propositionen föreslås att skattebefrielsen för el som
används i avkopplingsbara elpannor upphör fr.o.m. den 1 juli
1991. Oljans andel av energiinsatsen i fjärrvärmeverk har
minskat från 90% år 1980 till 11% år 1989, bl.a. genom att
olja har ersatts med fasta bränslen, spillvärme, värmepumpar
etc. Dessutom har systemet kritiserats för att ha medfört att
investeringar i pannor för fasta bränslen har skjutits upp. De
ökade skatteintäkterna beräknas motsvara det bortfall som följer
av skattebefrielsen för bränsle vid kraftvärmeproduktion.
I motion N88 (yrkande 14) av Carl Bildt m.fl. (m) yrkar
motionärerna att propositionen avslås. Enligt motionärerna har
systemet varit effektivt när det gäller att utnyttja de
variationer i elproduktionen som är ofrånkomliga på grund av den
stora andelen vattenkraft och kärnkraft i det svenska systemet.
Utskottet tillstyrker propositionen även i denna del och
avstyrker motionen.
Fjärrvärme
I motion Sk601 (delvis) av Agne Hansson och Marianne Jönsson
(c) yrkar motionärerna att fjärrvärme undantas från
mervärdeskatt eftersom skatten drastiskt försämrar fjärrvärmens
konkurrenskraft och därvid drabbar fliseldade fjärrvärmeverk
särskilt hårt. Också i motionerna Sk367 (yrkande 1, delvis) av
Lars Werner m.fl. (v) och Sk433 (yrkande 20) av Lars Werner
m.fl. (v) begär motionärerna att mervärdeskatten på fjärrvärme
skall slopas. Enligt motionärerna talar såväl miljöpolitiska som
bostadspolitiska skäl för en sådan åtgärd.
När mervärdeskatteplikten utvidgades till energiområdet den 1
mars 1990 sköts skatteplikten för fjärrvärme till den 1 januari
1991 i avvaktan på den omläggning av energibeskattningen med
bl.a. koldioxidskatt som då planerades. Fjärrvärmen bedömdes
annars kunna få svårigheter att hävda sig i konkurrensen med
andra produktionsformer. Den planerade omläggningen har härefter
genomförts och mervärdeskatteplikten för fjärrvärme därför
kunnat träda i kraft som planerat.
Utskottet är medvetet om att enskilda fjärrvärmeverk i vissa
kommuner kan ha problem med kostnadsbilden som en följd bl.a. av
stora kapitalkostnader. Detta förhållande kan emellertid inte
motivera att det nu införs ett särskilt stöd för samtliga
fjärrvärmeverk i form av en mervärdeskattebefrielse.
Biobränsleeldade verk har redan en fördel genom att bränslet
inte beläggs med koldioxidskatt. När det gäller det
bostadspolitiska argumentet finns det enligt utskottets mening
skäl att erinra om att bostadspolitiken inrymmer en mängd olika
former av styrmedel som i första hand bör komma till användning
om det bedöms som nödvändigt att söka förändra kostnadsbilden
för de boende. Utskottet är således inte berett att tillstyrka
att fjärrvärmen undantas från den generella mervärdeskatteplikt
som nu gäller på energiområdet. Utskottet avstyrker motionerna.
Energiintensiv industri
Allmän energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som förbrukas
vid industriell tillverkning tas ut med sådant belopp att
skatten inte överstiger 3% av de tillverkade produkternas
försäljningsvärde. Härvid inräknas även energiskatten på
elkraft. Riksskatteverket beslutar om nedsättningen och tar
därvid hänsyn endast till den genomsnittliga storleken av
energiskatten och koldioxidskatten i förhållande till
försäljningsvärdet för företagen inom en bransch eller en grupp
av företag med likartad tillverkning. Riksskatteverket har
hitintills inte funnit att skattebelastningen överstigit 3% i
någon bransch. Regeringen kan härutöver medge nedsättning för
visst företag. Regeringens beslut för 1991 innebär att skatten
begränsas till 1,7% av försäljningsvärdet. För olja gäller att
endast 473 kr. per m3 av den allmänna energiskatten får
beaktas.
I motion Sk673 av Lars De Geer och Karin Falkmer (fp, m)
begärs ett tillkännagivande om att återbäring av energiskatter
över
1,7% av försäljningsvärdet står i strid med GATTs och EGs
bestämmelser och måste ersättas av en rätt att dra av erlagd
energiskatt, varför utredningen om den energiintensiva industrin
bör få tilläggsdirektiv av denna innebörd. I motion Sk627 av
Inger Schörling m.fl. (mp) framhålls att Sverige bör verka
internationellt för slopade subventioner till elintensiv
industri och begärs ett tillkännagivande härom. I motion Sk435
(yrkande 28) av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkar motionärerna att
nedsättningsreglerna för den elintensiva industrin utformas så
att lönsamheten ökar vid effektivare energianvändning. I motion
N68 (yrkandena 64, delvis, och 65, delvis) av Inger Schörling
m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden om att energiråvaror bör
beskattas även om de används för annat ändamål som t.ex.
framställning av plast och att industrins skattenedsättning bör
avse endast viss del av den kostnadsbelastning som skatterna
utgör.
Utredningen (Fi 1990:10) om översyn av reglerna om
skattenedsättning för industrin och växthusnäringen har i
uppdrag (dir. 1990:41) att utreda effekterna för
energiintensiv industri av ett energisystem med mervärdeskatt
och allmän energiskatt samt koldioxidskatt, svavelskatt och
andra miljörelaterade pålagor och därvid pröva det fortsatta
behovet av nedsättningsregler för industrin. Ett eventuellt
förslag om ändrade nedsättningsregler bör vara utformat så att
reglerna stimulerar till energihushållning och åtgärder för
minskade utsläpp av miljöskadliga ämnen med bevarande av rimliga
internationella konkurrensvillkor. I utredningsuppdraget ingår
att bedöma nuvarande och eventuellt nya nedsättningsregler ur
handelspolitisk synpunkt och då särskilt med hänsyn till GATTs,
EFTAs och EGs regelsystem.
Näringsutskottet har avstyrkt motion N68 yrkandena 64 och 65
med hänvisning till den pågående utredningen och därvid särskilt
pekat på den del av utredningsuppdraget som rör
nedsättningsreglernas förenlighet med internationella
förpliktelser.
Utskottet delar näringsutskottets bedömning av dessa frågor
och anser således att resultatet av den pågående utredningen nu
bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför såväl motion N68 såvitt
nu är i fråga som de övriga motioner som redovisats under denna
rubrik.
Små kraftverk
Enligt 2§ andra stycket a) lagen om allmän energiskatt tas
skatt inte ut för elkraft som framställs inom landet av en
producent som förfogar över en installerad generatoreffekt som
är mindre än 100 kW och som inte yrkesmässigt distribuerar
elektrisk kraft. En producent som har en yrkesmässig
distribution av elkraft anses således ha producerat
skattepliktig elektrisk kraft även om generatoreffekten är
mindre än 100 kW. Distribution anses yrkesmässig när inkomsten
utgör skattepliktig intäkt av näringsverksamhet enligt
kommunalskattelagen eller om distributionen sker i former
jämförliga med näringsverksamhet.
I motion Sk605 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) begärs
ett tillkännagivande om att skattepliktsgränsen för små vatten-
och vindkraftverk bör höjas till minst 200 kW installerad effekt
och att skatteplikt inte heller bör inträda om energiproduktion
per år understiger 600000 kWh. I motion N63 av Roland Larsson
och Kersti Johansson (båda c) begärs ett tillkännagivande om att
skattepliktsgränsen för vindkraftverk bör gå vid en installerad
effekt på 500 kW eller en årsproduktiom om 700000 kWh. Samma
yrkande framställs i motion Sk689 av Roland Larsson (c). Rolf L
Nilson (v) yrkar i motion N73 (yrkande 11) att riksdagen
beslutar om återbetalning av elskatten på 7,2 öre per kWh till
den som levererar vindkraft. Slutligen begärs i motion Sk634
(yrkande 6, delvis) av Inger Schörling m.fl. (mp) att vindenergi
skall vara helt skattefri.
Näringsutskottet har anslutit sig till det förslag om
skattebefrielse för småskaliga vindkraftverk som förs fram i
motion N63 och har därvid anfört följande.
Vindkraftsproduktion i denna storleksordning är skattemässigt
missgynnad.
För elproduktionsanläggningar med mindre än 100 kW installerad
effekt råder i dag skattebefrielse under vissa villkor.
Maximinivån 100 kW har satts med utgångspunkt i den gängse
effekten hos tidigare små vattenkraftverk. Genom att gränsen för
skattebefrielse baseras på installerad effekt missgynnas
vindkraften i förhållande till vattenkraften. Ett
vattenkraftverk med en installerad effekt på 100 kW har en
tillgänglighet på 95% och ett medeleffektuttag på ca 80%,
medan ett motsvarande vindkraftverk har en produktionstid på
70% och en medeleffekt på ca 30%. Uppgifterna om
vindkraftverken är hämtade från den danska
vindkraftsstatistiken. I årsproduktion betyder det att 100 kW
installerad effekt för ett vattenkraftverk ger ca 665000 kWh
medan den för vindkraftverket endast ger ca 180000 kWh. Då
dessutom vindförhållandena i Danmark är dokumenterat goda finns
det skäl att anta att ett landbaserat vindkraftverk i södra
Sverige endast når upp till en årsproduktion på ca 160000 kWh.
Enligt näringsutskottet bör den nuvarande gränsen för
skatteplikten höjas och skatt utgå vid en årsproduktion på
700000 kWh eller vid en installerad effekt på 500 kW.
Skatteutskottet delar näringsutskottets bedömning. Riksdagen
bör enligt utskottets mening anmoda regeringen att snarast lägga
fram ett förslag av angiven innebörd. Med det anförda
tillstyrker utskottet motionerna N63 och Sk689. Härigenom
tillgodoses även motionerna Sk605 och N73 i viss utsträckning. I
övrigt avstyrker utskottet dessa motioner.
Råtallolja
Råtallolja framkommer som en biprodukt inom massa- och
pappersindustrin och kan användas för framställning av
specialkemikalier. Oljan kan också användas som ersättning för
eldningsolja och andra bränslen. Någon allmän energiskatt eller
koldioxidskatt tas inte ut för råtallolja eftersom den är ett
biobränsle på samma sätt som halm, flis, metanol etc. Inom
massaindustrin sätts priset till externa köpare lägst så att det
motsvarar priset -- inkl. energiskatter -- för den eldningsolja
som råtalloljan skulle kunna ersätta.
I två motioner tar motionärerna upp bränslebeskattningens
prishöjande effekt på råtalloljan. I motion Sk630 av Olle
Östrand (s) framhåller motionärerna att svensk industri måste
betala ett väsentligt högre pris för råtallolja än sina
konkurrenter på världsmarknaden och begär ett tillkännagivande
om att åtgärder bör vidtas för att skapa konkurrens på lika
villkor för denna industri. Också i motion Sk720 av Karin
Starrin (c) anförs att det angivna förhållandet innebär en
allvarlig konkurrensnackdel för svensk industri. Enligt
motionären finns det olika lösningar. En möjlighet är att låta
producenten få en motsvarande kvantitet eldningsolja skattefritt
om han försäkrar att råtalloljan försålts för att användas för
inhemsk förädling. En annan möjlighet är att återbetala en
fiktiv bränsleskatt till köparen om denne använder råtalloljan
för annat ändamål än energialstring. Motionären begär ett
tillkännagivande om att regeringen bör införa bestämmelser som
innebär att inte råvara blir beskattad som energi på detta sätt.
Liknande motionsyrkanden har behandlats av riksdagen våren
1990. I sitt yttrande då framhöll näringsutskottet att det från
sysselsättningssynpunkt och beredskapssynpunkt är angeläget att
den förädlingsindustri som baserar sin tillverkning på tallolja
kan fortsätta sin verksamhet och att hindret för en konkurrens
på likvärdiga villkor kan undanröjas. Möjligheterna att finna en
lösning borde därför prövas. Utskottet pekade härvid på
skattefriheten för bränsle som förbrukats för annat ändamål än
energialstring. Olika alternativ till lösningar kunde enligt vad
näringsutskottet anförde diskuteras, och det var angeläget att
behovet av en konkurrensneutral lösning uppmärksammades.
Prövningen borde ske så snabbt att en ändrad ordning kunde komma
till stånd före den 1 januari 1991. Skatteutskottet delade
näringsutskottets uppfattning att det från
sysselsättningssynpunkt och beredskapssynpunkt var angeläget att
den förädlingsindustri som baserar sin tillverkning på tallolja
kan fortsätta sin verksamhet och att hindret för en konkurrens
på likvärdiga villkor kan undanröjas. Frågan om den berörda
industrins situation med avseende bl.a. på försörjningen av
råtallolja skulle enligt vad utskottet då erfor utredas inom
regeringskansliet, och utskottet förutsatte att de redovisade
synpunkterna därvid skulle komma att beaktas utan något särskilt
uttalande av riksdagen.
Skatteutskottet har inhämtat att den nämnda utredningen om de
berörda branscherna nu har färdigställts. Frågan bereds för
närvarande gemensamt inom försvars-, finans- och
industridepartementen.
Näringsutskottet har beretts tillfälle till yttrande över de
nu aktuella motionerna och har anfört bl.a. följande.
Våren 1990 uttryckte näringsutskottet sina farhågor för de nu
påtalade förhållandena. Utskottet erfor i detta sammanhang att
frågan om den berörda industrins situation med avseende bl.a. på
försörjningen med råtallolja skulle utredas i regeringskansliet
och ansåg att de synpunkter som utskottet därvid hade redovisat
borde beaktas. Enligt vad som har framkommit har den
färdigställda utredningen hittills inte lett till det resultat
som näringsutskottet hade förutskickat. Näringsutskottet vill på
nytt betona att det är angeläget att problemen för den berörda
industrin får sin lösning. Olika möjligheter står därvid till
buds, vilket näringsutskottet visade på redan förra året.
Näringsutskottet tillstyrker yrkandet i motion Sk630 om att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder
bör vidtas i avsikt att skapa konkurrens på lika villkor för den
industri som använder råtallolja som råvara. Härigenom blir
också motion Sk720 i huvudsak tillgodosedd.
Med hänsyn till att det är angeläget att problemen för den
råtalloljebaserade industrin får sin lösning och då utredningen
om de berörda branscherna nu färdigställts bör enligt
skatteutskottets mening regeringen skyndsamt pröva frågan och
vidta erforderliga åtgärder. Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Härigenom tillgodoses motion
Sk630 och i allt väsentligt även motion Sk720.
Motorsågsbränsle
I motion Sk615 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c)
yrkar motionärerna att riksdagen slopar beskattningen av
motorsågsbränsle som uppfyller särskilda ur arbetsmiljösynpunkt
uppställda krav. I motion Sk718 av Jan Hyttring och Kjell
Ericsson (c) framställs ett liknande yrkande.
Utskottet har vid sin tidigare behandling (jfr 1990/91:SkU5)
av liknande yrkanden framhållit att utskottet ser positivt på
det arbete som bedrivs för att få fram en motorsågsbensin som
reducerar de obehag som skogsarbetare upplever på grund av
motorsågens avgaser men har samtidigt förklarat att utskottet
inte är övertygat om att en skattebefrielse är den bästa
metoden för att säkerställa användningen av det nya bränslet.
Utskottet har härvid framhållit bl.a. att en skattebefrielse
skulle vara av marginell betydelse i sammanhanget och ge upphov
till administrativa och kontrollmässiga problem. Utskottet har
inte ändrat uppfattning och avstyrker därför motionerna.
Bensincheckar till utländska turister
I motion Sk653 av Sigge Godin och Britta Bjelle (fp) anför
motionärerna att regeringen bör pröva frågan om försök med
bensincheckar för utländska turister och hemställer att
riksdagen som sin mening ger regeringen det anförda till känna.
En utgångspunkt för beskattningen måste enligt utskottets
mening vara att olika näringar behandlas på samma sätt.
Utskottet har också i betänkandet 1990/91:SkU18 Vissa
mervärdeskattefrågor avstyrkt ett flertal yrkanden om olika
former av särregler på turistområdet. Utskottet har inte ändrat
uppfattning i denna del och avstyrker därför även denna motion.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande riktlinjerna för energibeskattningen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk388 yrkande 3,
1990/91:Sk424 yrkande 13, 1990/91:Sk433 yrkandena 21 och 22,
1990/91:Sk435 yrkandena 25--27 och 29, 1990/91:Sk601 i denna
del, 1990/91:Sk612, 1990/91:Sk619 yrkande 1, 1990/91:Sk625
yrkandena 1--6 och 11, 1990/91:Sk627 yrkandena 21--28, 31 och
39, 1990/91:Sk634 yrkandena 1--5, 6 i denna del,
1990/91:Sk663 yrkande 2, 1990/91:N68 yrkandena 56--63, 64 i
denna del och 65 i denna del, 1990/91:N69, 1990/91:N73
yrkande 8, 1990/91:N88 yrkande 2 i denna del och 1990/91:N93
yrkande 4,
res. 1 (m)
res. 2 (c)
res. 3 (v)
res. 4 (mp)
2. beträffande svavelskatten
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk424 yrkande 14,
1990/91:Sk625 yrkandena 9 och 10, 1990/91:Sk628 och
1990/91:Sk692,
res. 5 (m)
res. 6 (mp)
3. beträffande kraftvärme
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:88 i
denna del och med avslag på motionerna 1990/91:N68 yrkandena
68 i denna del och 70 och 1990/91:N90 yrkande 1 beslutar
undanta bränsle som används för produktion av värme i ett
kraftvärmeverk från allmän energiskatt och bensinskatt,
res. 7 (m)
res. 8 (mp)
4. beträffande avkopplingsbar el
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:88 i denna del
och avslår motion 1990/91:N88 yrkande 14,
res. 9 (m)
5. beträffande fjärrvärme
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk367 yrkande 1 i
denna del, 1990/91:Sk433 yrkande 20 och 1990/91:Sk601 i
denna del,
res. 10 (m)
res. 11 (c)
res. 12 (v)
6. beträffande energiintensiv industri
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk435 yrkande 28,
1990/91:Sk627 yrkande 29, 1990/91:Sk673 och 1990/91:N68
yrkandena 64 i denna del och 65 i denna del,
res. 13 (c)
res. 14 (mp)
7. beträffande små kraftverk
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:N63 och
1990/91:Sk689 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk605,
1990/91:Sk634 yrkande 6 i denna del och 1990/91:N73 yrkande
11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om en höjning av skattepliktsgränsen för små vindkraftverk,
8. beträffande råtallolja
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk630 och med
anledning av motion 1990/91:Sk720 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om åtgärder som
syftar till att skapa konkurrens på lika villkor för den
industri som använder råtallolja som råvara,
res. 15 (m)
9. beträffande motorsågsbränsle
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk615 och
1990/91:Sk718,
res. 16 (c)
10. beträffande bensincheckar till utländska turister
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk653,
11. beträffande lagförslag
att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och
hemställt
dels antar de vid propositionen fogade förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt
med den ändringen att 24 och 25§§ erhåller följande som
utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
24§
I deklaration som -- -- -- -- -- -- -- -- första stycket d),
h) förbrukats för h) förbrukats för
produktion av värme vid produktion av värme vid
samtidig produktion av samtidig produktion av
värme och skattepliktig värme och skattepliktig
elektrisk kraft i en elektrisk kraft i en
kraftvärmeanläggning om kraftvärmeanläggning. i)
förbrukaren även är försålts med -- -- -- --
registrerad som skattskyldig -- -- -- -- -- -- --
förbrukare enligt lagen betalningen avser.
(1990:582) om koldioxidskatt
och i förekommande fall
enligt lagen (1990:587) om
svavelskatt för bränslet
i fråga.
25§
I deklaration -- -- -- -- -- -- -- -- -- om bensinskatt.
Avdrag får även göras Avdrag får även göras
för skatt på bränsle för skatt på bensin
som anges i bilaga 1 och som eller i bilaga 1 angivet
förbrukats vid produktion bränsle, som förbrukats
av sådan värme som avses vid produktion av sådan
i 24§ första stycket h) värme som avses i 7§ 1
av den som inte kan medges mom. första stycket h)
registrering som skattskyldig lagen (1962:372) om
förbrukare av bränsle. bensinskatt eller 24§
första stycket h) av den
som inte kan medges
registrering som skattskyldig
förbrukare av bensin eller
i bilaga 1 angivet bränsle.
2. lag om ändring i lagen
(1990:582) om koldioxidskatt
med den ändringen att 3§
erhåller följande som
utskottets förslag
betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
3§
I fråga om -- -- -- -- -- -- -- -- -- allmän energiskatt.
I fråga om varuslag som I fråga om varuslag som
är skattepliktiga enligt är skattepliktiga enligt
1§ andra stycket 1§ andra stycket
tillämpas lagen (1961:372) tillämpas lagen (1961:372)
om bensinskatt utom 1§ och om bensinskatt utom 1§,
2§ första och andra 2§ första och andra
styckena. Bestämmelserna om styckena och 7§ 1 mom.
bensin i nämnda lag första stycket h).
gäller de varuslag som Bestämmelserna om bensin i
är skattepliktiga enligt nämnda lag gäller de
1§ andra stycket denna lag. varuslag som är
skattepliktiga enligt 1§
andra stycket denna lag.
dels antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt
Härigenom föreskrivs att 7§ lagen (1961:372) om
bensinskatt1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7§2
1 mom. I deklaration får avdrag göras för skatt på bensin, som
har
a) förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen
rörelse och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt,
b) återtagits i samband med återgång av köp,
c) förbrukats eller sålts för förbrukning för framdrivande av
tåg eller andra järnvägsfordon,
d) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur
Sverige eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att
förbrukas där,
e) sålts med förlust för den skattskyldige, i den mån
förlusten hänför sig till bristande betalning från köparen,
f) förbrukats eller f) förbrukats eller
sålts för förbrukning sålts för förbrukning
vid produktion av vid produktion av
skattepliktig elkraft. skattepliktig elkraft,
h) förbrukats för
produktion av värme vid
samtidig produktion av
värme och skattepliktig
elektrisk kraft i en
kraftvärmeanläggning.
Avdrag enligt första stycket e) får göras med belopp som
svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av
varans försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter
därefter betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på
de varor som betalningen avser.
2 mom. Annan än den som är registrerad får köpa in bensin utan
skatt mot avgivande av en försäkran till leverantören att
bensinen skall användas för ett sådant ändamål som avses i 1
mom. första stycket c) eller f).
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
1 Lagen omtryckt 1984:993
2 Senaste lydelse 1990:585
Stockholm den 23 maj 1991
På skatteutskottets vägnar
Bo Forslund
Närvarande: Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Kjell
Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s), Yvonne
Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m),
Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp), Kjell
Nordström (s), Knut Wachtmeister (m), Lisbeth Staaf-Igelström
(s), Marianne Andersson i Gislaved (s), Martin Olsson (c) och
Maggi Mikaelsson (v).
Reservationer
1. Riktlinjerna för energibeskattningen (mom. 1)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Grunden för en ny energibeskattning bör vara omtanken om miljön.
Den reformering av energibeskattningen som till en del inleddes
i samband med skatteomläggningen bör fullföljas. Inom ramen för
nuvarande uttag bör återstående punktskatter på energiområdet
ersättas med en högre koldioxidskatt och bensinskatten sänkas
till Europanivå. Varje bränsle bör således beskattas utifrån hur
stora koldioxidutsläpp som uppstår. Ju större koldioxidutsläpp,
desto större beskattning. Biobränslen ger inte upphov till några
varaktiga utsläpp av koldioxid. Därför bör inte heller någon
koldioxidskatt utgå på biobränslen. Härigenom kan den skogliga
resursen vårdas och utnyttjas på ett sådant sätt att det är
balans mellan ekologi och ekonomi. Det innebär också att vatten-
och kärnkraftsproducerad elenergi inte belastas med någon skatt.
Detsamma gäller förnyelsebara energikällor som vindkraft och
sol. Problemen med de små kraftverken uppkommer således inte med
vårt förslag. Genom den miljörelatering av skatteuttaget som
energisektorn får blir det lönsammare att producera energi i
sådana former som inte leder till för miljön negativa utsläpp av
koldioxid. Omläggningen av energibeskattningen bör som nämnts
inledningsvis ske inom ramen för ett oförändrat skatteuttag från
energisektorn. Den pågående Europaintegreringen kommer
emellertid att leda till en lägre skattebelastning på bl.a.
energi.
Koldioxidskatt bör inte utgå när bränslen används i industriella
processer där kolet binds till det framställda ämnet och inte
heller om det för processen är nödvändigt att utnyttja just
grundämnet kol.
Den nuvarande spärregeln som gör att allmän energiskatt och
koldioxidskatt inte behöver överstiga 1,7% av de tillverkade
produkternas värde bör avskaffas i samband med övergången till
den av oss föreslagna nya formen för energibeskattning. Det kan
emellertid inom vissa branscher föreligga svårigheter att
anpassa bränslevalet efter nya förhållanden. Det bör därför
finnas möjlighet att under en övergångstid åtnjuta en viss
nedsättning. Etablerad gasolanvändning inom vissa industrier och
yrkesmässig växthusodling kan vara exempel på näringsgrenar där
en sådan övergångsperiod måste aktualiseras.
Det av oss framlagda beskattningsförslaget skulle ge en
långsiktig konkurrensfördel för olika biobränslen. LRFs
näringspolitiska sektion har i en promemoria den 4 december 1990
beträffande konsekvenserna av olika beskattningsförslag skrivit
att det moderata förslaget innebär att konkurrenskraft skapas
för inhemska bränslen i befintliga och nya hetvattencentraler,
att konvertering från kol- och gasoleldade hetvattencentraler
till inhemska bränslen blir lönsam medan konkurrenssituationen
gentemot olja och gas är mer tveksam, att konkurrenskraft skapas
för inhemska bränslen i såväl befintliga som nybyggda
kraftvärmeanläggningar och att konvertering från koleldade
kraftvärmeanläggningar till inhemska bränslen har
förutsättningar att bli lönsam. Man kan således konstatera att
det moderata beskattningsförslaget, som är utformat med hänsyn
till miljöpåverkan, ger de bästa förutsättningarna för en stor
framtida biobränsleanvändning i Sverige.
Regeringen föreslår att allmän energiskatt inte skall tas ut på
bränsle i kraftvärmeanläggningar, men att koldioxidskatt skall
tas ut. Det är knappast en logisk slutsats. I ren
kraftproduktion befrias bränslet från både koldioxidskatt och
allmän energiskatt. Regeringens förslag är ett exempel på hur
inkonsekvenser i regeringens energibeskattningssystem försämrar
konkurrenskraften för biobränslen.
Vi anser att mervärdeskatten på fjärrvärme bör slopas för att på
det sättet förbättra fjärrvärmens konkurrenskraft gentemot
enskilda värmepannor. Detta innebär att såväl kraftvärme- som
fjärrvärmeverk erhåller en förstärkning av konkurrenskraften i
förhållande till enskilda värmepannor. Detta gäller även
bensindrivna anläggningar. En sådan åtgärd skulle dessutom inte,
som regeringens förslag, missgynna biobränslen. En
koldioxidrelaterad energibeskattning av fossila bränslen i
kombination med nollmoms för fjärrvärme skapar goda
förutsättningar för att utnyttja det miljövänliga biobränslet på
kommersiell basis.
Vi förordar att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
energibeskattning efter dessa riktlinjer och att riksdagen
härvid som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om förutsättningarna för en stor biobränsleanvändning i Sverige.
dels vid moment 1 hemställt
1. beträffande riktlinjerna för energibeskattningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk424 yrkande
13, 1990/91:Sk612, 1990/91:Sk619 yrkande 1 och 1990/91:N88
yrkande 2 i denna del, med anledning av motion 1990/91:Sk388
yrkande 3 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk433 yrkandena
21 och 22, 1990/91:Sk435 yrkandena 25--27 och 29,
1990/91:Sk601 i denna del, 1990/91:Sk625 yrkandena 1--6 och
11, 1990/91:Sk627 yrkandena 21--28, 31 och 39, 1990/91:Sk634
yrkandena 1--5 och 6 i denna del, 1990/91:Sk663 yrkande 2,
1990/91:N68 yrkandena 56--63, 64 i denna del och 65 i denna
del, 1990/91:N69, 1990/91:N73 yrkande 8 och 1990/91:N93
yrkande 4
dels hos regeringen begär förslag om en miljörelaterad
energibeskattning i enlighet med vad som anförts,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om förutsättningarna för en stor framtida
biobränsleanvändning i Sverige.
2. Riktlinjerna för energibeskattningen (mom. 1)
Rolf Kenneryd och Martin Olsson (båda c) har
dels anfört följande:
En miljöanpassad och framtidsinriktad energibeskattning innebär
att miljövänlig och förnybar energi gynnas på bekostnad av
miljöförstörande importerade energislag. Vidare att en
överföring av skattebelastningen bör ske från arbetskraft till
energi och råvaror. En sådan omläggning av skatteuttaget skapar
incitament för hushållning med våra naturresurser och stimulerar
till ökande sysselsättning.
Vi förordar en konsekvent övergång till att skatter/avgifter på
el och värme tas ut i produktionsledet för att stimulera till
effektivisering och begränsning av utsläpp i produktion,
distribution och konsumtionsled. Vårt förslag till ändringar i
energibeskattningens utformning innebär följande:
1. Skatte- och avgiftsuttaget på energi skall bygga på en
miljöanpassad punktbeskattning. Detta innebär att
mervärdeskatten på energi slopas.
2. Nuvarande konsumtionsbeskattning av el slopas och ersätts av
vattenkraftsskatt, uranskatt och lika beskattning och avgifter
på bränslen oavsett om de används för värme eller elproduktion.
Tekniskt tas skatten ut i produktionsledet på producerad el
motsvarande 13 öre/kWh i konsumtionsledet.
3. Höjd punktbeskattning på bensin med 24 öre/l med motsvarande
höjning av kilometerskatten.
4. Biobränslen, vindkraft, vågkraft och el från solceller skall
vara skattefria.
5. Den energiintensiva industrins nedsättning av energiskatt och
koldioxidavgift utformas så att den ökar lönsamheten vid
effektivare energianvändning.
Samkörningen av det nordiska elproduktionssystemet är viktig för
att optimalt utnyttja tillgängliga resurser. För att denna
samkörning inte skall störas av de produktionsskatter vi
föreslår krävs att ett generellt skatteavdrag får göras med 13
öre/kWh vid export av el samt att motsvarande påslag görs vid
import av el. Detta innebär att produktionsskatten behandlas på
samma sätt som moms vid export och import.
Fjärrvärmeverken är det enda område där biobränslena har fått en
ordentlig framgång. Trots detta har man låtit
mervärdeskattebelägga fjärrvärme vilket har drabbat mycket hårt
eftersom dessa anläggningar måste täcka sina kapitalkostnader
via priset på värme. Vår omläggning innebär att mervärdeskatten
på fjärrvärme avskaffas.
Enligt vår mening bör riksdagen hos regeringen begära förslag om
en energibeskattning i enlighet med det anförda.
dels vid moment 1 hemställt
1. beträffande riktlinjerna för energibeskattningen
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk435
yrkandena 25--27 och 29, 1990/91:Sk601 i denna del,
1990/91:Sk663 yrkande 2 och 1990/91:N69 och med avslag på
motionerna 1990/91:Sk388 yrkande 3, 1990/91:Sk424 yrkande
13, 1990/91:Sk433 yrkandena 21 och 22, 1990/91:Sk612,
1990/91:Sk619 yrkande 1, 1990/91:Sk625 yrkandena 1--6 och
11, 1990/91:Sk627 yrkandena 21--28, 31 och 39, 1990/91:Sk634
yrkandena 1--5 och 6 i denna del, 1990/91:N68 yrkandena
56--63, 64 i denna del och 65 i denna del, 1990/91:N73 yrkande
8, 1990/91:N88 yrkande 2 i denna del och 1990/91:N93 yrkande
4 hos regeringen begär förslag om en energibeskattning i
enlighet med vad som anförts.
3. Riktlinjerna för energibeskattningen (mom. 1)
Maggi Mikaelsson (v) har
dels anfört följande:
Vänsterpartiet menar att energibeskattningen bör ses från
energi- och miljöpolitiska utgångspunkter. Vänsterpartiet vill
genom skattepolitiska åtgärder stimulera resurshushållning och
en övergång till miljövänligare energiformer. Detta skapar
förutsättningar för en avveckling av kärnkraften. I detta syfte
kan olika instrument användas, punktskatter, miljöavgifter
liksom sänkt eller slopad moms på energiformer som särskilt bör
gynnas.
All energiproduktion bör enligt vår mening beskattas lika genom
en särskild avgift på koldioxidutsläpp. En sådan avgift bör
kompletteras med en höjning av skatten för el från kärnkraftverk
och vattenkraftverk. Sådana höjningar bör kunna genomföras
snarast.
Mervärdeskatten för fjärrvärme bör sättas till0%. Skälen
härför utvecklas nedan (jfr reservation 12).
Skatten på elkraft från kärnkraftverk bör höjas med 6 öre per
kWh den 1 juli 1991. Detta beräknas ge en intäkt på ca 3,6
miljarder kronor för budgetåret 1991/92.
Skatten på el från vattenkraftverk bör höjas till 6 öre/kWh, en
höjning från 1,5 resp. 2 öre per kWh. Höjningen innebär att
differentieringen avskaffas mellan vattenkraftverk byggda före
resp. efter 1973. Skattehöjningen skall träda i kraft den 1 juli
1991. Detta beräknas ge en inkomstökning på 2,7 miljarder kronor
för budgetåret 1991/92.
Genom att införa moms på energi och reducera andra energiskatter
gynnas särskilt energikrävande produktion. En miljöinriktad
beskattning av energianvändandet i produktionen skall, enligt
vänsterpartiet, i stället tillgodoses via styrande punktskatter
och miljöavgifter, om dessa utformas på ett effektivt sätt.
Vi förordar att riksdagen hos regeringen begär förslag i
enlighet med vad som anförts.
dels vid moment 1 hemställt
1. beträffande riktlinjerna för energibeskattningen
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk433
yrkandena 21 och 22 och 1990/91:N73 yrkande 8 och med avslag
på motionerna 1990/91:Sk388 yrkande 3, 1990/91:Sk424 yrkande
13, 1990/91:Sk435 yrkandena 25--27 och 29, 1990/91:Sk601 i
denna del, 1990/91:Sk612, 1990/91:Sk619 yrkande 1,
1990/91:Sk625 yrkandena 1--6 och 11, 1990/91:Sk627 yrkandena
21--28, 31 och 39, 1990/91:Sk634 yrkandena 1--5 och 6 i denna
del, 1990/91:Sk663 yrkande 2, 1990/91:N68 yrkandena 56--63,
64 i denna del och 65 i denna del, 1990/91:N69, 1990/91:N88
yrkande 2 i denna del och 1990/91:N93 yrkande 4 hos regeringen
begär förslag om höjd skatt på kärnkraft och vattenkraft samt om
en koldioxidavgift på energiproduktion i enlighet med vad som
anförts.
4. Riktlinjerna för energibeskattningen (mom. 1)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Miljöpartiet de gröna anser att energiskattesystemet bör vara
utformat så att energianvändningen reduceras; hög
energiförbrukning innebär slöseri med resurser. De låga svenska
energipriserna har medfört att framför allt elkonsumtionen i
Sverige blivit betydligt högre än i jämförbara europeiska
länder.
Särskilt viktigt är att beskattningen stimulerar till sparsamhet
med ändliga resurser, exempelvis fossila bränslen och uran.
Skatterna skall också konstrueras så att de motverkar ett starkt
beroende av import av energiråvara och sålunda skapar ökad
försörjningstrygghet. Energibeskattningen bör också bidra till
att skatten på mänskligt arbete kan sänkas.
Mervärdeskatten på energi, elskatten och punktskatterna på
fossila bränslen bör slopas och ersättas med ett system med
skatt på energiråvaror, uranenergi och vattenkraft samt
koldioxidskatt. Biobränslen, och tills vidare även torv, skall
vara befriade från koldioxidskatt. Principen att all
energiråvara bör vara beskattad innebär att även uran skall
beskattas. Normen för en sådan uranskatt bör vara skatten på det
ur miljösynpunkt sämsta fossila bränslet, nämligen kol. Detta
betyder att tillförd uranenergi belastas med en skatt per kWh
som svarar mot summan av energiskatt och koldioxidskatt för kol.
Eftersom detta ger ett mycket högt pris på elenergi från
kärnkraftverk föreslår vi att denna skatt införs stegvis under
en treårsperiod. När energiråvaror används för icke
energiändamål bör de beläggas med samma skatter och
miljöavgifter som vid användningen för energiändamål. För
jämförbarhetens skull anges skatter och avgifter på detta område
per kWh. Nedanstående tabell visar uttaget av råvaruskatt och
koldioxidskatt i öre per kWh.
Energislag Råvaruskatt Koldioxidskatt Totalt
Kol 5,9 8,0 13,9
Olja 5,9 7,2 13,1
Naturgas 5,9 5,0 10,9
Uran 9,0 9,0
Vattenkraft
äldre 8,0 8,0
nyare 7,0 7,0
Biobränslen 0
Vindkraft 0
Eftersom skatterna anges i krontal måste de justeras
regelbundet för att undvika att de urholkas av inflationen. En
automatisk uppräkning bör därför införas.
Bensinskatten och kilometerskatten är delvis att betrakta som
miljöskatter. Enligt vår bedömning har inte full hänsyn tagits
till trafikens miljökostnader med det nuvarande uttaget. Såväl
försurningen som skador på byggnadsverk och växtlighet tilltar
ju. Vi anser att bensinskatten bör höjas med 24 öre per liter
och kilometerskatten med 30%.
Vi anser att införandet av en principiellt logisk och jämlik
energibeskattning av denna modell inte behöver hindras av
hänsynen till industrins kostnader om beskattningen kompletteras
med kompensationsregler för industrin under en övergångstid.
Dessa bör vara utformade på ett sådant sätt att den
konkurrensutsatta industrin får ersättning för viss del av den
kostnadsbelastning som skatterna utgör. Ersättningen skall inte
baseras på de enskilda industriernas skattekostnadsbelastning
utan på branschens genomsnittliga belastning och utgå per
producerad enhet.
Huvuddelen av de intäkter som inflyter genom höjda
energiskatter m.m. bör användas till sänkta arbetsgivaravgifter.
Avgiften bör sänkas med 10 procentenheter i hela Norrland, vissa
kommuner i Dalarna och Värmland samt Gotland. Vidare bör
avgifterna sänkas med 4 procentenheter i övriga Sverige utom
storstadområdena för att industrin inte skall drabbas alltför
hårt. I storstadsområdena genomförs en sänkning för sjukvård,
handikapp- och äldreomsorg.
I avvaktan på att ett förslag till energibeskattning efter
dessa principer kan läggas fram bör enligt vår mening förnybara
energikällor undantas från mervärdeskatt. Producenter av sådana
bränslen skall vidare få sin ingående mervärdeskatt återbetald.
Jag förordar att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
energibeskattning med denna utformning samt ett skyndsamt
förslag om undantag från mervärdeskatten för förnybara bränslen.
Vad som anförts om sänkta arbetsgivaravgifter bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 1 hemställt
1. beträffande riktlinjerna för energibeskattningen
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk625
yrkandena 1--6 och 11, 1990/91:Sk627 yrkandena 21--28, 31 och
39, 1990/91:Sk634 yrkandena 1--5 och 6 i denna del och
1990/91:N68 yrkandena 56--63, 64 i denna del och 65 i denna
del och med avslag på motionerna 1990/91:Sk388 yrkande 3,
1990/91:Sk424 yrkande 13, 1990/91:Sk433 yrkandena 21 och 22,
1990/91:Sk435 yrkandena 25--27 och 29, 1990/91:Sk601 i denna
del, 1990/91:Sk612, 1990/91:Sk619 yrkande 1, 1990/91:Sk663
yrkande 2, 1990/91:N69, 1990/91:N73 yrkande 8, 1990/91:N88
yrkande 2 i denna del och 1990/91:N93 yrkande 4
dels begär förslag om en energibeskattning i enlighet med
vad som anförts,
dels begär förslag om undantag från mervärdeskatten för
förnybara bränslen i enlighet med vad som anförts,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om sänkta arbetsgivaravgifter.
5. Svavelskatten (mom. 2)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Miljölagstiftningen bör enligt vår mening kompletteras med
miljöavgifter som svavelskatten och kväveoxidavgiften. Dessa
rena miljöavgifter måste emellertid utformas på ett väsentligt
annorlunda sätt än koldioxidskatten. Förutsättningen för att
sådana styrmedel skall kunna accepteras är enligt vår mening att
intäkterna återgår till den verksamhet som belastas eller till
åtgärder som syftar till att undanröja uppkomna miljöeffekter.
Syftet får inte vara att finansiera offentlig verksamhet. Det är
viktigt att vid införandet av miljöskatter eller -avgifter komma
ihåg att Sverige är en öppen ekonomi vars näringsliv har att
konkurrera med andra länders. De bör således utformas så att
konkurrenskraften inte försämras.
Ett exempel är svavelskatten som i dag flyter in i budgeten.
Enligt vår mening bör intäkterna i stället användas för att
finansiera miljöåtgärder, bl.a. skogsmarkskalkning. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 2 hemställt
2. beträffande svavelskatten
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk424
yrkande 14 och 1990/91:Sk628, med anledning av motion
1990/91:Sk692 och med avslag på motion 1990/91:Sk625
yrkandena 9 och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts om användningen av intäkterna från svavelskatten.
6. Svavelskatten (mom. 2)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Skatten på svavelinnehåll i brännoljor med svavelhalter
överstigande0,1 viktprocent är för närvarande 30 kr. per kg
svaveldioxid. Restitution erhålls för svavel som inte släpps ut
i miljön.
Med hänsyn till att försurningsskadorna fortfarande tilltar i
landet anser vi inom miljöpartiet de gröna att ambitionsnivån
borde ligga betydligt högre. Vår bedömning är att skattenivån
bör höjas till 50 kr. per kg svaveldioxid. Med hänsyn till att
möjligheterna till rening är goda och att en rad svavelfattiga
alternativ finns att tillgå, bör detta vara en rimlig
ambitionsnivå.
Miljöskatternas syfte är dels att i sig styra mot mer
miljöanpassade alternativ, dels att delvis finansiera statens
kostnader såväl för att reparera miljöskador som för att
stimulera utveckling av alternativ. Eftersom miljöskatter är
punktskatter i fasta belopp verkar inflationen urholkande på
styreffekten. Skall miljöskatter styra som förutsetts så måste
de inflationsuppräknas varje år. Vi anser att svavelskatten
skall inflationsuppräknas automatiskt varje år.
Riksdagen bör hos regeringen begära förslag i enlighet med det
anförda.
dels vid moment 2 hemställt
2. beträffande svavelskatten
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk625 yrkandena
9 och 10 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk424 yrkande
14, 1990/91:Sk628 och 1990/91:Sk692 hos regeringen begär
förslag om höjning och automatisk inflationsuppräkning av
svavelskatten i enlighet med det anförda.
7. Kraftvärme (mom. 3)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Regeringens förslag innebär att allmän energiskatt inte skall
tas ut på bränsle i kraftvärmeanläggningar, men att
koldioxidskatt dock skall tas ut. Det är knappast en logisk
slutsats. I ren kraftproduktion befrias bränslet från både
koldioxidskatt och allmän energiskatt. Regeringens förslag är
ett exempel på hur inkonsekvenser i regeringens
energibeskattningssystem försämrar konkurrenskraften för
biobränslen.
Som vi framhållit tidigare innebär det förslag som läggs fram
av moderata samlingspartiet att mervärdeskatt inte tas ut vid
försäljning av värme från kraftvärme- eller
fjärrvärmeverk. Härigenom stärks konkurrenskraften för denna
typ av värme i förhållande till enskilda värmepannor. Detta
gäller även bensindrivna anläggningar. En sådan åtgärd skulle
dessutom inte, som regeringens förslag, missgynna biobränslen.
En koldioxidrelaterad energibeskattning av fossila bränslen i
kombination med nollmoms avseende tillhandahållande av
fjärrvärme skapar således goda förutsättningar att på
kommersiell basis utnyttja det miljövänliga biobränslet för
denna produktion.
Vi har inte någon erinran mot att regeringens förslag nu
genomförs med den komplettering som föreslås av utskottet när
det gäller bensindrivna kraftvärmeverk men anser att riksdagen
som sin mening bör ge regeringen till känna att en omläggning
efter de riktlinjer som förespråkas av moderata samlingspartiet
skulle stärka konkurrenskraften för kraftvärme utan att
biobränslen missgynnas.
dels vid moment 3 hemställt
3. beträffande kraftvärme
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:88 i
denna del och motionerna 1990/91:N68 yrkande 70 och
1990/91:N90 yrkande 1 och med avslag på motionerna
1990/91:N68 yrkande 68 i denna del och 1990/91:N90 yrkande 1
dels beslutar undanta bränsle som används för produktion
av värme i ett kraftvärmeverk från allmän energiskatt och
bensinskatt,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om att en omläggning i enlighet med vad som anförts
skulle stärka konkurrenskraften för kraftvärme utan att
biobränslen missgynnas.
8. Kraftvärme (mom. 3 och mom. 11 i motsvarande del)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Vi i miljöpartiet de gröna avvisar regeringens förslag att
befria fossila bränslen i kraftvärmeanläggningar från
energiskatt. En sådan befrielse missgynnar biobränslen. Däremot
kan vi tänka oss att befria värmeverk och kraftvärmeverk från
mervärdeskatten på den del av priset på levererad värme och el
som svarar mot anläggningens kapitalkostnad. Härigenom erhålls
en bränsleneutral stimulans som stärker värmeverkens och
kraftvärmeverkens konkurrenskraft gentemot individuellt eldade
fastigheter.
Med hänvisning till det anförda hemställer jag att riksdagen
avslår förslaget om befrielse från allmän energiskatt och
bensinskatt för kraftvärmeverken och som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts om en delvis befrielse
från mervärdeskatt för värme och el från dessa anläggningar.
dels vid moment 3 och moment 11 i motsvarande del
hemställt
3. beträffande kraftvärme
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N68 yrkandena
68 i denna del och 70 och med anledning av motion 1990/91:N90
yrkande 1
dels avslår proposition 1990/91:88 i denna del,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om en delvis befrielse från mervärdeskatt för värme och
el från kraftvärmeverk och värmeverk,
11. beträffande lagförslag såvitt avser kraftvärme
att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och
hemställt avslår de vid propositionen fogade förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,
såvitt avser 24 ch 25 §§,
2. lag om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt.
9. Avkopplingsbar el (mom. 4 och mom. 11 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Systemet med avkopplingsbara pannor har varit ett effektivt
sätt att utnyttja de variationer i elproduktionen som är
ofrånkomliga på grund av den stora andelen vattenkraft och
kärnkraft i det svenska elsystemet. Under vissa tider på dygnet
eller vissa tider under året kan det uppstå överskott på
elkraft, som på ett bra sätt kan ersätta miljöfarliga bränslen.
Mot bakgrund av att vi förordar en i grunden mindre styrande
energibeskattning som gör det möjligt att använda ledig
överskottsel under lönsamma former utan att snedvrida
konkurrensen yrkar vi avslag på regeringens förslag.
dels vid moment 4 och moment 11 i motsvarande del
hemställt
4. beträffande avkopplingsbar el
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N88 yrkande 14
avslår proposition 1990/91:88 i denna del,
11. beträffande lagförslag såvitt avser avkopplingsbar el
att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och
hemställt avslår det vid propositionen fogade förslaget till
1. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,
såvitt avser 2 §.
10. Fjärrvärme (mom. 5)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Vi har i reservation 1 begärt förslag om en energibeskattning
där de nuvarande punktskatterna ersätts med en förhöjd
koldioxidskatt inom ramen för nuvarande skatteuttag. Härigenom
förbättras förutsättningarna för bl.a. biobränslen. Ett inslag i
omläggningen är att mervärdeskatten för fjärrvärme bestäms
till0% för att stärka konkurrenskraften för denna typ av
värme i förhållande till enskilda pannor.
Även om vårt förslag till ny energibeskattning inte vinner
bifall anser vi att en sänkning av mervärdeskatten för
fjärrvärme till0% bör genomföras. Riksdagen bör hos
regeringen begära förslag härom.
dels vid moment 5 hemställt
5. beträffande fjärrvärme
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk367
yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sk433 yrkande 20 och
1990/91:Sk601 i denna del hos regeringen begär förslag om en
mervärdeskattesats på0% för fjärrvärme.
11. Fjärrvärme (mom. 5)
Rolf Kenneryd och Martin Olsson (båda c) har
dels anfört följande:
Riksdagsbeslutet att belägga fjärrvärme och inhemska
energislag med moms är mycket olyckligt. Det motverkar
riksdagens energipolitiska målsättning att komma bort från
kärnkraften som energikälla och ersätta importerad ändlig energi
med inhemsk förnybar energi. Det motverkar de miljöpolitiska
strävandena att minska de farliga utsläppen. Det ger ökad
belastning på bytesbalansen, och det tar bort viktiga
arbetstillfällen lokalt som skulle kunna skapas om avsättning
skapades för alternativ energi, t.ex. i form av biobränslen.
Fjärrvärme är ett av våra absolut renaste och bästa
uppvärmningsalternativ med verkningsgrader på omkring 80%
räknat hos konsumenten. Det kan t.ex. jämföras med kärnkrafts-
och kondenskraftsel där verkningsgraden ligger på ungefär
hälften. Fjärrvärmeanläggningar är det enda
energiförsörjningssystem där biobränslet, vårt inhemska
bränsle, har fått en ordentlig framgång.
Eftersom momsbeläggning på fjärrvärme omfattar moms på alla
kostnader inkl. kapitalkostnaderna, som kan uppgå till 45% av
det totala konsumtionspriset, försämrar detta mycket drastiskt
fjärrvärmens konkurrenskraft framför allt på fliseldade verk.
Beräkningar från Västerviks kommun visar att fjärrvärmetaxan
blir 25% högre än kostnaden för enskild oljeuppvärmning när
moms nu tillkommit på den flisbaserade fjärrvärmen. Det är en
helt omöjlig konkurrenssituation. Den kommer att få till följd
att allt fler går över till oljeuppvärmning.
En fördyring av det slag som nu inträffat genom moms på
fjärrvärme kommer således att innebära att oljevärme och elvärme
ökar i omfattning. Belastningen på miljön ökar, bytesbalansen
försämras, viktiga lokala arbetstillfällen försvinner och de
energipolitiska målen i övrigt kommer att motverkas.
Vi anser att fjärrvärme bör undantas från mervärdeskatt och
förordar att riksdagen hos regeringen begär ett förslag härom.
Med hänsyn till att mervärdeskatt tagits ut sedan den 1 januari
1991 bör förslaget även inrymma en kompensation för den
mervärdeskatt som tagits ut fram till den dag då undantaget för
fjärrvärme kan börja tillämpas.
dels vid moment 5 hemställt
5. beträffande fjärrvärme
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk367
yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sk433 yrkande 20 och
1990/91:Sk601 i denna del hos regeringen begär förslag om
undantag från mervärdeskatten för fjärrvärmen i enlighet med vad
som anförts.
12. Fjärrvärme (mom. 5)
Maggi Mikaelsson (v) har
dels anfört följande:
Vänsterpartiet anser att momssatsen för fjärrvärme bör sättas
till0%. Detta är motiverat av såväl bostadspolitiska skäl
som miljöskäl. Mervärdesbeskattningen av fjärrvärmen gör att
detta energi- och miljöpolitiskt välmotiverade energisystem
riskerar att slås ut från stora delar av energimarknaden. En
nollskattesats gör även att boendekostnaderna kan pressas ned.
För att momsreduceringen verkligen skall resultera i sänkta
hyror fordras tid för övergångsförhandlingar. Vänsterpartiet
föreslår att nollskattesatsen skall gälla från den 1 januari
1992.
dels vid moment 5 hemställt
5. beträffande fjärrvärme
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk367
yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sk433 yrkande 20 och
1990/91:Sk601 i denna del hos regeringen begär förslag om en
sänkning av mervärdeskatten för fjärrvärme till0% i enlighet
med vad som anförts.
13. Energiintensiv industri (mom. 6)
Rolf Kenneryd och Martin Olsson (båda c) har
dels anfört följande:
Den nuvarande skattenedsättningen för energiintensiv industri
har en utformning som gör att det inte kvarstår något som helst
incitament till energisparande sedan den fastställda nivån för
skattenedsättningen uppnåtts. Detta är oacceptabelt.
Nedsättningsreglerna bör i stället vara utformade på ett sådant
sätt att effektiv energianvändning premieras.
Det är viktigt att den pågående utredningen inriktas på en
lösning efter dessa linjer. Riksdagen bör därför hos regeringen
begära ett förslag av angiven innebörd.
dels vid moment 6 hemställt
6. beträffande energiintensiv industri
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk435 yrkande
28 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk627 yrkande 29,
1990/91:Sk673 och 1990/91:N68 yrkandena 64 i denna del och
65 i denna del hos regeringen begär förslag om ändrade
nedsättningsregler för energiintensiv industri i enlighet med
vad som anförts.
14. Energiintensiv industri (mom. 6)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Inom miljöpartiet de gröna har vi tidigare kritiserat att
begränsningen av skatteuttaget för elintensiv industri inte har
en utformning som gynnar energisparande. Det är positivt att
notera att en utredare nu tillsatts. Vi avvaktar för närvarande
resultatet av denna utredning, som för övrigt skall vara klar
den 31 maj i år.
Vi vill dock påpeka att den energiintensiva industrins förmåga
att spara på energi är av vikt för den globala
energikonsumtionen och den globala miljön. Regeringen bör därför
bedriva ett aktivt arbete för att i internationella organ förmå
andra länder att också överväga slopandet av subventioner till
energikrävande industri. Detta bör framför allt framföras via
FN, GATT och EFTA, där Sverige har inflytande.
dels vid moment 6 hemställt
6. beträffande energiintensiv industri
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk435 yrkande 28 och med
anledning av motionerna 1990/91:Sk627 yrkande 29,
1990/91:Sk673 och 1990/91:N68 yrkandena 64 i denna del och
65 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om slopade subventioner till energiintensiv industri.
15. Råtallolja (mom. 8)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Råtalloljan drabbas indirekt av bränsleskatterna genom att
köparen betalar ett pris som motsvarar priset för den
eldningsolja som går åt för att ersätta råtalloljan som bränsle.
En lösning som ligger i linje med den nuvarande rätten att få
göra skatteavdrag för bränslen som används för annat ändamål än
energialstring är att låta producenterna av råtallolja få
skattefri eldningsolja motsvarande de volymer råtallolja de
säljer för vidareförädling.
Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om att producenter
av råtallolja snarast befrias från skatt på den eldningsolja som
inköps som ersättning för råtallolja som säljs till
vidareförädling.
dels vid moment 8 hemställt
8. beträffande råtallolja
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk720 och med
anledning av motion 1990/91:Sk630 hos regeringen begär förslag
om ändrade bestämmelser så att inte råtallolja blir beskattad
som energi i enlighet med vad som anförts.
16. Motorsågsbränsle (mom. 9)
Rolf Kenneryd och Martin Olsson (båda c) har
dels anfört följande:
Skogsarbetare utsätts för en nära och långvarig kontakt med
det bränsle som används vid motorsågsarbetet. Det har härvid
visat sig att tidigare använd bensin inte är lämplig. Det är
bl.a. den ökade förekomsten av aromatiska kolväten som givit
besvär. I Sverige har därför bedrivits ett forskningsarbete med
målsättningen att få fram ett bättre bränsle. Detta arbete har
resulterat i en specifikation av ett särskilt motorsågsbränsle
med mycket låg halt av aromatiska kolväten.
Enligt vår mening är det angeläget att det nya
motorsågsbränslet verkligen kommer till största möjliga
användning. Genom att bränslet är dyrare än vanlig bensin finns
det en risk att det inte slår igenom fullt ut. Vanlig bensin är
billigare och dessutom mer lättillgänglig.
Vi anser att det är motiverat med en skattebefrielse för de
bränslen som uppfyller de särskilda krav som bör ställas på
bränslen som används i motorsågsarbete och liknande. Regeringen
bör återkomma med ett förslag i saken.
dels vid moment 9 hemställt
9. beträffande motorsågsbränsle
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk615 och
1990/91:Sk718 hos regeringen begär förslag om en slopad
bensinskatt för motorsågsbränsle i enlighet med vad som anförts.
Näringsutskottets yttrande
Bilaga
Energibeskattning
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att
yttra sig över två motioner, 1990/91:Sk630 (s) och
1990/91:Sk720(c), som rör energibeskattning. Sju motioner som
har väckts med anledning av proposition 1990/91:88 om
energipolitiken och hänvisats till näringsutskottet innehåller
yrkanden som avser energibeskattning. Näringsutskottet
överlämnar propositionen såvitt gäller ändringar i lagen
(1957:262) om allmän energiskatt och lagen (1990:582) om
koldioxidskatt (avsnitt 10 momenten 1 och 2) samt de senast
angivna motionerna i berörda delar till skatteutskottet -- under
förutsättning av dess medgivande -- med det yttrande som här
följer.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av proposition
1990/91:88 och som med detta yttrande överlämnas till
skatteutskottet är följande:
1990/91:N63 (c),
1990/91:N68 (mp) (yrkandena 56--65, yrkande 68 såvitt gäller
avslag på proposition 1990/91:88 i här aktuell del och yrkande
70),
1990/91:N69 (c),
1990/91:N73 (v) (yrkandena 8 och 11),
1990/91:N88 (m) (yrkande 2 såvitt gäller beskattning och
yrkande 14),
1990/91:N90 (s) (yrkande 1),
1990/91:N93 (mp) (yrkande 4).
Näringsutskottet kommenterar också följande motioner från
allmänna motionstiden som har hänvisats till skatteutskottet:
1990/91:Sk630 (s) Prissättningen på råtallolja,
1990/91:Sk720 (c) Prissättningen på råtallolja.
Huvudpunkterna i regeringens förslag
En överenskommelse om riktlinjer för energipolitiken träffades
den 15 januari 1991 mellan socialdemokraterna, folkpartiet
liberalerna och centerpartiet. I proposition (1990/91:88) om
energipolitiken föreslås nu att dessa riktlinjer -- som däri
återges till sin exakta ordalydelse -- antas av riksdagen.
Energipolitikens mål är, sägs det i propositionen, att på kort
och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med
omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Härigenom främjas en god
ekonomisk och social utveckling i Sverige. Energipolitiken skall
utgå ifrån vad natur och miljö kan bära.
I propositionen föreslås i enlighet härmed åtgärder av olika
slag. Förslagen gäller bl.a. stöd till kraftvärmeproduktion med
biobränslen och till investeringar i vindkraftverk.
Beskattningen av energi omfattas av två förslag.
Konkurrenskraften för kraftvärmeproduktion skall förbättras.
Sådan teknik innebär en samproduktion av elkraft och värme,
varvid det insatta bränslet utnyttjas effektivare än vid
produktion av enbart elkraft vid s.k. kondenskraftverk. Vid
kraftvärmeproduktion, som hittills inte har haft någon
skattemässig fördel, skall enligt vad som nu föreslås den
allmänna energiskatten för det insatta bränslet få dras av.
Däremot avses koldioxidskatt även i fortsättningen belasta den
del av bränslet som går åt för produktionen av värme. Detta
innebär att beskattningens styreffekt på bränslevalet finns
kvar. Skattebortfallet beräknas till 130 milj.kr. Det föreslås
bli kompenserat genom att hittillsvarande skattebefrielse för
sådan elkraft som används i s.k. avkopplingsbara elpannor
avskaffas.
Näringsutskottet
Riktlinjer för energibeskattningen
Efter de förändringar av avgifter och skatter på energiområdet
som riksdagen fattade beslut om under föregående riksmöte
omfattar energibeskattningen nu dels mervärdeskatt, dels
punktskatter. I det följande redovisas huvuddragen i gällande
system.
Mervärdeskatt belastar energi fr.o.m. den 1 mars 1990 (prop.
1989/90:50, 1989/90:SkU10). För fjärrvärme infördes
skatteplikten först den 1 januari 1991, vilket motiverades med
att fjärrvärmeverkens konkurrenskraft inte borde försämras i
avvaktan på en samordnad reform på energiskatteområdet.
Punktskatterna är numera av två slag, nämligen energiskatter
och miljöskatter. Enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt
gäller skatteplikt dels för elkraft, dels för fossila bränslen.
För att elkraften inte skall dubbelbeskattas medges avdrag för
allmän energiskatt och -- numera -- koldioxidskatt (se i det
följande) för det bränsle som har använts för elproduktion.
Omläggningen av energiskattesystemet syftade bl.a. till att en
skarpare miljöprofil skulle åstadkommas. Genom lagen (1990:582)
om koldioxidskatt, som trädde i kraft den 1 januari 1991,
infördes skatt på bränslen som vid förbränning tillför fossilt
bundet kol till kretsloppet mellan atmosfären och biomassan.
Koldioxidskatten omfattar därmed inte biobränslen,
avfall och torv samt metanol och etanol.
I fråga om punktskatterna gäller bestämmelser om avdrag resp.
nedsättning, vilka syftar till att skatteeffekterna i vissa fall
skall lindras. Avdrag medges, som nyss har nämnts, för bränsle
för att man skall undvika dubbelbeskattning vid produktion av
elkraft. Vidare får avdrag göras bl.a. för bränsle som säljs
eller förbrukas för annat ändamål än energialstring, t.ex. i
samband med metallurgiska processer. Möjligheterna till avdrag
regleras i lagen om allmän energiskatt. Bestämmelser om
nedsättning finns i lagen (1974:988) om nedsättning av allmän
energiskatt och koldioxidskatt. Lagen medger möjligheter till
begränsning av -- eller ett tak för -- det totala uttaget av
energiskatter och har betydelse i första hand för den
energiintensiva industri som möter internationell konkurrens
från länder utan motsvarande skattebelastning på energiområdet.
I proposition 1990/91:88 om energipolitiken föreslår
regeringen beträffande kraftvärmeproduktion att den allmänna
energiskatten på insatt bränsle får dras av. I övrigt skall
nuvarande beskattningsprinciper behållas. Skattebefrielsen för
elkraft som används i avkopplingsbara elpannor föreslås
samtidigt upphöra.
De förslag till ändringar i energibeskattningen som läggs fram
i den energipolitiska propositionen berörs i motioner från
moderata samlingspartiet, centerpartiet, vänsterpartiet och
miljöpartiet de gröna. Dessa motioner har hänvisats till
näringsutskottet, som med detta yttrande överlämnar motionerna i
berörda delar till skatteutskottet. De riktlinjer för
energibeskattningen som de nämnda partierna anger i de till
näringsutskottet hänvisade motionerna överensstämmer i stora
drag med dem som de förordar i motioner i ämnet från allmänna
motionstiden vilka har hänvisats till skatteutskottet. Dessa
sistnämnda motioner omfattas inte av yttrandet.
Partiernas huvudlinjer när det gäller de olika skatteslagen är
följande.
En gemensam utgångspunkt är att energibeskattningen i större
utsträckning skall vara ett miljöpolitiskt styrmedel. Skilda
vägar föreslås för att detta mål skall nås.
Mervärdeskatten på energi bör slopas, eller i vart fall bli
föremål för vissa modifieringar, anser centerpartiet och
miljöpartiet. Dessa skulle främst gälla fjärrvärmeteknik och
enligt miljöpartiet dessutom kraftvärmeproduktion. Även
vänsterpartiet och moderata samlingspartiet vill skattemässigt
gynna fjärrvärmeteknik, vilket skulle ske genom befrielse från
mervärdeskatt. I övrigt uttalar det sistnämnda partiet sitt stöd
för fortsatt mervärdeskatt på energi.
Alla fyra partierna förespråkar en ökad användning av
punktskatter eller införande av avgifter som har en styrande
effekt när det gäller valet av bränsle. Moderata samlingspartiet
anser att användningen av biobränsle borde gynnas genom att
punktskatten relateras enbart till koldioxidutsläpp.
Centerpartiets förslag går ut på en principiell omläggning av
systemet som innebär att skatten bara skall tas ut på
produktionen. Miljöpartiet förordar skatt endast på råvaran. En
konsekvens av båda förslagen är att gällande skatt på elkraft
slopas. För att oönskade effekter inte skall uppkomma -- t.ex.
för viss energiråvara, viss produktionsmetod eller viss
brukargrupp -- diskuteras modifieringar av olika slag rörande
energibeskattningen, såsom befrielse, avdrag, nedsättning eller
andra former för kompensation. De olika partiernas förslag bör
emellertid ses som sammanhållna system och ställas i relation
till finansieringen.
Fyra av de motioner som berör energibeskattningen innehåller
yrkanden av övergripande karaktär.
Grunden för en ny energibeskattning bör vara omtanken om
miljön, anförs i motion 1990/91:N88 (m). Nuvarande punktskatter
på bränslen och energi bör därför ersättas med en
koldioxidrelaterad skatt. Detta innebär att varken biobränslen
-- som inte ger upphov till varaktiga utsläpp av koldioxid --
eller elenergi som har producerats i vattenkraftverk eller i
kärnkraftverk belastas med någon punktskatt. Motionärerna anser
vidare att mervärdeskatten på energi bör behållas. Vid
försäljning av värme eller ånga, en åtgärd varigenom den
miljövänliga tekniken i fjärrvärme kan tillvaratas, borde
emellertid inte någon mervärdeskatt tas ut. Inledningsvis borde
omläggningen av energibeskattningen ske inom ramen för ett
oförändrat skatteuttag från energisektorn, menar motionärerna.
De räknar emellertid med att den pågående Europaintegrationen
kommer att leda till en lägre skattebelastning, bland annat på
energi.
Viss kritik mot att principerna för den framtida
energibeskattningen inte tas upp i propositionen förs fram i
motion 1990/91:N69 (c). Enligt centerpartiets uppfattning är det
nödvändigt att skatter och avgifter utformas så att de främjar
utnyttjandet av förnybara och miljövänliga energislag. Riksdagen
bör därför fatta ett principbeslut om att skatter och avgifter
på el och värme skall tas ut i produktionsledet, anförs det.
Konsumtionsskatten på el borde följaktligen avskaffas och
ersättas med skatt på uran och vattenkraft. Energiområdet borde
beskattas enbart genom punktskatter; mervärdeskatten borde
alltså slopas. Punktskatten på bensin borde höjas liksom
kilometerskatten. Skattefrihet borde även i fortsättningen gälla
för biobränslen, vind- och vågenergi samt energi från solceller.
Beskattningen på bränslen skall vara lika, oavsett om de används
för uppvärmning eller för elproduktion.
Också i motion 1990/91:N73 (v) förordas att all
energiproduktion beskattas lika. Detta kan väntas leda till att
koldioxidutsläppen från energiproduktionen minskar. Regeringen
borde lägga fram förslag om en koldioxidavgift i detta syfte.
Likaså borde vindkraftsproduktionen främjas genom att elskatten
får återgå till dem som levererar elenergi från vindkraftverk.
Motionärerna betecknar det som angeläget att beskattningen
utnyttjas som ett medel för att åstadkomma sådana förändringar
inom energisektorn som både på kort och framför allt på lång
sikt är nödvändiga för ett ekologiskt hållbart system.
En logisk och mer jämlik beskattning på energiområdet
efterlyses i motion 1990/91:N68 (mp). I denna anges en rad
principer för energiskatter och miljöavgifter som, enligt
motionärernas mening, tillgodoser detta syfte. Miljöpartiets
förslag innebär sammanfattningsvis att energi beskattas enbart
genom punktskatter och att skatten träffar endast råvaran. Mer
konkret innebär detta i fråga om mervärdeskatt att riksdagen
beslutar att denna skatteform avskaffas helt budgetåret 1992/93
i fråga om energi. Redan tidigare kan emellertid en partiell
avveckling medges, menar man. Kapitalkostnadsandelen i
kraftvärme- resp. värmeverk borde vara befriad från
mervärdeskatt fr.o.m. nästkommande budgetår. Sådan
skattebefrielse borde samtidigt omfatta energi som härrör från
förnybara energikällor. Producenter av "inhemsk förnybar energi"
borde erhålla restitution på i rörelsen erlagd mervärdeskatt.
Som kompensation för den slopade mervärdeskatten föreslår
miljöpartiet att punktskatterna på energi höjs. Skatten på
elkraft borde ersättas med skatt på bl.a. uran; införandet borde
härvid fördelas över en treårsperiod.
Motioner från fyra partier (m; c; v; mp) om
energibeskattningen i stort behandlades förra året av
näringsutskottet. I sitt yttrande (1989/90:NU10y) till
skatteutskottet över dessa erinrade näringsutskottet om att
mervärdeskatten på energi hade införts av i huvudsak andra skäl
än sådana som kan anföras från energipolitisk synpunkt. Skatten
kan dock ha effekter, t.ex. på energiförbrukningen, av intresse
också med hänsyn till riktlinjerna för energipolitiken,
påpekades det. Näringsutskottet anslöt sig till regeringens
uppfattning att gällande punktskatter på energiområdet borde
bibehållas vid sidan av de miljörelaterade skatterna. Dessa
punktskatter utgör, framhöll utskottet, ett av de ekonomiska
styrmedel som nu används för att styra energitillförsel och
energianvändning i den riktning som har beslutats av riksdagen;
de borde finnas kvar i samma syfte även i fortsättningen.
Utskottet utgick från att det i den då aviserade energipolitiska
propositionen skulle komma att ingå en analys av hur
energiskatterna medverkar som styrmedel för förverkligandet av
däri formulerade energipolitiska mål och program. Avvikande
meningar anmäldes (m; c; v; mp).
Frågan om beskattning av uran har behandlats av
miljöavgiftsutredningen i delbetänkandet (SOU 1989:83)
Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken, Energi och trafik
(s.443--453). Utredningens slutsats var att en eventuell
beskattning, avsedd att träffa kärnkraftsproduktionen, borde
utformas som en skatt på elkraft från kärnkraftverk. Eftersom
sådan elkraft redan är beskattad enligt lagen (1983:1104) om
särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, menade
utredningen att en höjning av skattesatsen till önskad nivå
skulle ge avsett resultat.
Principiella aspekter på energibeskattningen har behandlats av
utredningen om kraftföretagens vinster, som i januari 1991 lade
fram sitt betänkande (SOU 1991:8) Beskattning av kraftföretag.
Bakgrunden till utredningen var förväntningar om kraftiga
elprishöjningar under 1990-talet, orsakade av omställningen av
energisystemet och de höjda vinster i befintliga
kraftanläggningar som denna skulle medföra. Efter att ha
analyserat effekterna av fyra olika beskattningsmodeller --
skatt per kWh, skatt per kW, fastighetsskatt och vinstskatt --
förordar utredningen att den nuvarande kWh-skatten ersätts med
en fastighetsskatt, baserad på markvärdena enligt nu gällande
principer för taxering. Detta skulle, enligt utredningens
uppfattning, bäst tillgodose de olika krav som har ställts upp,
bl.a. möjligheten av att beskattade medel skall kunna återföras
till de regioner där vattenkraften produceras. Betänkandet
remissbehandlas för närvarande.
I den överenskommelse mellan socialdemokraterna, folkpartiet
liberalerna och centerpartiet, vari riktlinjerna för
energipolitiken dras upp, sägs (prop. s. 9) bl.a. följande om
ekonomiska styrmedel för ny kraftproduktion:
Från principiella utgångspunkter är det rimligt med ett
energiskattesystem i vilket skatten på fossila bränslen är
beroende av de utsläpp förbränningen ger upphov till men
oberoende av till vad energin används. Miljöhänsyn kan tas genom
särskilda utsläppsavgifter, t.ex. skatt på koldioxid och svavel.
Med en sådan beskattning skulle användningen av förnybara
energislag och även kraftvärmen gynnas. Sådana
beskattningsprinciper skulle dock höja totalkostnaderna i den
svenska elproduktionen och för den elintensiva industrin. Vidare
skulle det kunna uppstå problem i det nordiska kraftutbytet.
Bl.a. kunde kondensanläggningar utomlands komma att utnyttjas
före kraftvärme i Sverige.
Åtgärder mot koldioxidutsläpp från elproduktion bör samordnas
med övriga länder i Europa. Sverige bör eftersträva sådana
internationella överenskommelser som möjliggör en ökad
användning av gentemot omvärlden konkurrensneutrala
koldioxidskatter.
EGs miljöministerråd har nyligen uppdragit åt kommissionen att
ta fram förslag till ekonomiska styrmedel avseende bl.a.
klimateffekter.
I avvaktan på en internationell samordning måste andra
styrmedel än koldioxidskatten utnyttjas för att främja de
förnybara energislagen och kraftvärmen.
Vidare anförs (prop. s. 9):
Den koldioxidbeskattning som har trätt i kraft vid årsskiftet
belastar kraftvärmen. För att förbättra kraftvärmens
konkurrenskraft föreslås att beskattningen ändras så att
kraftvärmen undantas från energiskatt på bränslen. Härigenom
stärks kraftvärmeverkens konkurrenskraft gentemot såväl
kondenskraftverk som värmeverk. Samtidigt bör åtgärder vidtas
för att säkerställa konkurrenskraften för de befintliga
biobränsleeldade kraftvärmeverken.
Bortfallet av intäkterna av energiskatten från kraftvärmen kan
finansieras genom att möjligheterna till skatteavdrag vid
användning av s.k. avkopplingsbara elpannor avskaffas.
Kraftvärmens konkurrenskraft skulle stärkas ytterligare om
Sverige tillsammans med andra europeiska länder vidgar
koldioxidskatten till att omfatta elproduktionen. Vi bör noga
följa utvecklingen i Europa och vara beredda på att genomföra en
sådan utvidgning.
Näringsutskottet ansluter sig till de riktlinjer för
energibeskattningen som anges i propositionen på grundval av den
nämnda överenskommelsen. Den omläggning av skatter och avgifter
på energiområdet som för närvarande genomförs innebär en ökad
användning av ekonomiska styrmedel för att energisystemets
miljöpåverkan skall kunna reduceras. I propositionen föreslås en
rad ekonomiska stimulansåtgärder som tillsammans med nu
föreslagna skatteändringar utgör viktiga steg mot de mål som
motionerna ytterst syftar till, nämligen energihushållning och
miljöhänsyn. Med vad nu har sagts avstyrks motion 1990/91:N88
(m) yrkande 2 i ifrågavarande del, motion 1990/91:N69 (c),
motion 1990/91:N73 (v) yrkande 8 och motion 1990/91:68 (mp)
yrkandena 56--61 och 63.
Åtgärder för främjande av kraftvärmeproduktion, m.m.
Avdrag för allmän energiskatt vid kraftvärmeproduktion
Regeringen föreslår (prop. s. 54 f.) att den allmänna
energiskatten på insatt bränsle skall få dras av vid
kraftvärmeproduktion. I övrigt skall nuvarande
beskattningsprinciper behållas. Förslaget syftar till att
kraftvärmetekniken skall främjas. Kraftvärmeteknikens
energieffektiva och därmed miljövänliga samproduktion av
elenergi och nyttiggjord värme har hittills inte fått någon
särskild fördel i beskattningshänseende. Dess konkurrenskraft
bör, sägs det i propositionen, generellt stärkas gentemot såväl
kondenskraftsproduktion som ren värmeproduktion. Förslaget
innebär att endast koldioxidskatt skall tas ut för det bränsle
som åtgår för värmeproduktionen i kraftvärmeanläggningar.
Härigenom uppnås konkurrensfördelarna utan att beskattningens
påverkan på valet av bränsle för kraftvärmeproduktionen upphävs.
Biobränslenas relativa konkurrenskraft bedöms inte bli nämnvärt
försämrad. Intäktsbortfallet, som beräknas till ca 130 milj.kr.
per år, förutsätts bli kompenserat genom att skattebefrielsen
för avkopplingsbara elpannor upphör (se i det följande).
Lagtekniskt består ändringen i dels tillägg till24 och
25 §§ lagen (1957:262) om allmän energiskatt, dels en
följdändring i3§ lagen (1990:582) om koldioxidskatt.
Ikraftträdandet föreslås till den 1 juli 1991.
Regeringens förslag om att kraftvärmeproduktionen skall
främjas på detta sätt tillbakavisas i motion 1990/91:N68 (mp)
yrkande 68 i ifrågavarande del. Formellt täcker yrkandet även
den lagändring som föreslås beträffande avkopplingsbar el (se i
det följande). Vid behandlingen inom näringsutskottet har
emellertid från motionärernas sida klargjorts att avsikten
inte har varit att regeringens förslag i detta senare avseende
skulle avstyrkas. I yrkande 70 i samma motion föreslås i stället
att kraftvärmeverk och värmeverk befrias från mervärdeskatt för
sina leveranser såvitt gäller kapitalkostnadsandelen.
Upphovsmännen till motion 1990/91:N90 (s) ansluter sig till
uppfattningen att kraftvärmetekniken bör premieras men ställer
sig frågande till att den metod som regeringen anvisar är den
rätta. De begär ett uttalande av riksdagen om vikten av att
stödet till kraftvärmeproduktion utformas så att
biobränsleeldade verk inte missgynnas.
Näringsutskottet fäster uppmärksamheten på den definition av
begreppet kraftvärmeverk som är knuten till det aktuella
förslaget till ändring i 24 och 25 §§ lagen om allmän
energiskatt. Därav följer att avdrag för sådan skatt på insatt
bränsle får göras endast om elproduktionen vid anläggningen är
av icke obetydlig omfattning. Näringsutskottet konstaterar att
det får ankomma på riksskatteverket att precisera innebörden av
denna bestämning. Med erinran härom tillstyrker näringsutskottet
de föreslagna ändringarna i 24 och 25 §§ lagen om allmän
energiskatt och i 3 § lagen om koldioxidskatt. Härav följer att
utskottet avstyrker motion 1900/91:N68 (mp) yrkande 68 i
ifrågavarande del och yrkande 70 samt motion 1990/91:N90 (s)
yrkande 1.
Föredragande statsrådet uttalar (s. 55) att han avser att noga
följa utvecklingen när det gäller såväl utbyggnaden av
kraftvärme som utnyttjande av de befintliga anläggningarna.
Näringsutskottet utgår från att också tillämpningen och
konsekvenserna av de här behandlade reglerna för skatteavdrag
kommer att beaktas i detta sammanhang och att erfarenheterna
härvidlag kommer att delges riksdagen i den årliga redovisning
rörande de energipolitiska programmens resultat som
förutskickas i propositionen (s. 8).
Skattebefrielse för avkopplingsbara elpannor
Regeringen föreslår (prop. s. 55 f.) att hittillsvarande
skattebefrielse för elkraft som används i s.k. avkopplingsbara
elpannor skall upphöra. Undantag för skatt av detta slag har
funnits sedan 1950-talet och infördes för att man ville främja
att olja i värmepannor skulle ersättas med billig elenergi från
vatten- och kärnkraftverk under perioder då det fanns god
tillgång på sådan energi. En avsevärt minskad oljeförbrukning
har också åstadkommits. Nu har emellertid oljans andel av
energiinsatsen i fjärrvärmeverk minskat från 90 % år 1980 till
11 % år 1989, bl.a. genom att olja har ersatts med fasta
bränslen, spillvärme och utnyttjande av värmepumpar. Därför har
de tidigare skälen för skattebefrielse försvagats. Dessutom har
systemet kritiserats för att ha medfört att investeringar i
pannor för fasta bränslen har skjutits upp. De ökade
skatteintäkterna beräknas motsvara det bortfall (ca 130 milj.kr.
per år) som följer av avdraget för bränsle vid
kraftvärmeproduktion (se i det föregående).
Lagtekniskt innebär ändringen att 2 § andra stycket punkt e)
lagen (1957:262) om allmän energiskatt slopas. Ikraftträdandet
föreslås till den 1 juli 1991.
Invändningar mot förslaget förs fram i motion 1990/91:N88 (m).
Motionärerna pekar på att systemet har varit effektivt när det
gäller att utnyttja de variationer i elproduktionen som är
ofrånkomliga på grund av den stora andelen vattenkraft och
kärnkraft i det svenska systemet.
Näringsutskottet tillstyrker att riksdagen antar förslaget om
ändring i 2 § lagen (1957:262) om allmän energiskatt. Av det
sagda följer att motion 1990/91:N88 (m) yrkande 14 avstyrks av
utskottet.
Koldioxidskatt m.m.
Information om koldioxidskatten
Koldioxidskatt -- och i vissa fall svavelskatt -- skall tas ut
på råvaran per kilo utsläpp av koldioxid resp. svavel, sägs det
i motion 1990/91:N68 (mp) yrkande 62. Av praktiska skäl, heter
det vidare, bör skatten omräknas till belopp per vikt- eller
volymenhet för de olika bränslena. För att man skall kunna
åstadkomma bättre jämförbarhet bör skatten alltid omräknas till
och anges som skatt per kWh.
Enligt lagen (1990:582) om koldioxidskatt, som trädde i kraft
den 1 januari 1991, tas sådan skatt ut för bränslen som vid
förbränning tillför fossilt bundet kol till kretsloppet mellan
atmosfären och biomassan. Koldioxidskatten utgår med belopp som
motsvarar 25 öre per kg utsläppt koldioxid. Skatt tas inte ut på
biobränslen, avfall, torv, metanol och etanol. Enligt
miljöavgiftsutredningen (SOU 1989:83) är det inte praktiskt
möjligt att införa pålagor som beräknas på faktiska utsläpp.
Utredningen förordade därför att skatten tas ut på
insatsvarorna. Detta är också den lösning som sedermera valdes.
I bilaga till lagen anges således skatten per ton, per m3 eller
per liter, alltefter bränslets beskaffenhet. Statens energiverk
lämnar i sina sammanställningar av gällande skattesatser också
information om punktskatterna, beräknade i öre per kWh.
Näringsutskottet finner att de krav som framställs i motionen
i huvudsak är tillgodosedda genom de uppgifter avseende
koldioxidskatten som anges i lagen. Med det sagda avstyrker
utskottet motion 1990/91:N68 (mp) yrkande 62.
Återföring av koldioxidavgift
Också i motion 1990/91:N93 (mp) tas en fråga med anknytning
till koldioxidskatt upp. Innebörden är att koldioxidutsläpp i
högre utsträckning än som gäller i dag borde belastas med
kostnader, som dessutom borde justeras i takt med inflationen.
En höjning av den nyss införda koldioxidskatten skulle vara
befogad, hävdas det. Motionären anser i andra hand att en
koldioxidavgift -- förslagsvis på 25 öre per kg koldioxid -- bör
tas ut på all förbränning av fossila bränslen som används för
produktion av elkraft. Avgiftsmedlen skall härefter återbetalas
i proportion till genererad elmängd från alla källor utom
vattenkraft och kärnkraft.
Ett system liknande det som föreslås i motionen, med en
"återföring" av det totala inbetalda beloppet, har behandlats i
miljöavgiftsutredningens betänkande Ekonomiska styrmedel i
miljöpolitiken. Utredningen anger såväl fördelar som nackdelar
med ett sådant system (s. 301 f.). Bland de senare nämns dess
omfattning och komplexitet samt behovet av en omfattande
administration.
I det föregående har en redovisning lämnats för den nyligen
införda koldioxidskatten. Näringsutskottet finner inte att någon
åtgärd i enlighet med motionärens förslag är påkallad. Motion
1990/91:N93 (mp) yrkande 4 avstyrks härmed.
Råtallolja
Vissa effekter av energibeskattningssystemet uppkommer
därigenom att energiråvara i vissa industriella processer kan
användas även som råvara eller insatsvara. Även det omvända
förhållandet förekommer, nämligen att en industriråvara också
kan användas såsom bränsle. I några motioner har härmed
sammmanhängande frågor uppmärksammats.
Råtallolja framkommer som biprodukt inom massa- och
pappersindustrin. Produkten kan försäljas externt för
framställning av specialkemikalier. Råtalloljan kan också
användas som bränsle vid massa- och pappersproduktion. Inom
denna sätts därför priset på råtalloljan till externa köpare så
att det motsvarar priset -- inkl. energiskatter -- för den
eldningsolja som skulle kunna ersätta råtalloljan som bränsle.
Härigenom kommer en indirekt skattebelastning att drabba
råtallolja i industriell användning.
Våren 1990 aktualiserades denna fråga i riksdagen genom två
motioner (m; c). I yttrande (1989/90:NU10y s. 14 f.) till
skatteutskottet betecknade näringsutskottet det som uppenbart
att de successiva höjningarna av skatten på olja hade lett till
att den svenska råtalloljebaserade industrin hade fått sina
konkurrensförutsättningar kraftigt försämrade i förhållande till
framför allt motsvarande industri i länder med låg
energibeskattning. Näringsutskottet anförde vidare:
Näringsutskottet anser att det från sysselsättningssynpunkt
och beredskapssynpunkt är angeläget att den förädlingsindustri
som baserar sin tillverkning på tallolja kan fortsätta sin
verksamhet och att det hinder för en konkurrens på likvärdiga
villkor som nu angivna förhållanden utgör kan undanröjas.
Möjligheterna att finna en lösning på det här angivna problemet
bör därför prövas. Bestämmelserna i 24 § första stycket f) lagen
(1957:262) om allmän energiskatt, enligt vilken avdrag medges
för skatt på bränsle som har förbrukats eller försålts för
förbrukning för annat ändamål än energialstring, ger enligt
näringsutskottets mening stöd åt detta krav. Olika alternativ
till lösning kan diskuteras och det är angeläget att behovet av
en konkurrensneutral lösning uppmärksammas vid prövningen.
Prövningen bör ske så att en ändrad ordning kan komma till stånd
innan de nya punktskatterna på energi träder i kraft den
1 januari 1991.
Den utredning inom regeringskansliet som, enligt uppgift till
näringsutskottet, skulle komma att behandla frågan om den
berörda industrins situation med avseende bl.a. på försörjningen
med råtallolja borde beakta de synpunkter som utskottet hade
redovisat. Näringsutskottet ansåg att riksdagen med anledning av
de berörda motionerna som sin mening borde ge regeringen till
känna vad utskottet hade anfört.
Skatteutskottet (1989/90:SkU31 s. 128 f.) delade visserligen
näringsutskottets uppfattning om att det hinder för en
konkurrens på likvärdiga villkor som de angivna förhållandena
utgjorde borde undanröjas, men ansåg att de redovisade
synpunkterna skulle komma att beaktas av den aviserade
utredningen utan något särskilt uttalande av riksdagen. En
reservation (m) förelåg. Riksdagen beslöt enligt
skatteutskottets förslag och avslog motionerna.
I två motioner har nu frågan om den indirekta effekten av
energibeskattningen på priset på råtallolja återkommit. I motion
1990/91:Sk720 (c) framförs krav på bestämmelser som innebär
något slags kompensation för "skatten". Motionären anger två
alternativ. Antingen bör avdrag medges för skatten på
eldningsolja om köparen försäkrar att oljan skall användas för
att ersätta försåld råtallolja eller bör en återbetalning av
skatten medges i likhet med vad som gäller för utländska
beskickningar. Också i motion 1990/91:Sk630 (s) begärs åtgärder
som medför att konkurrens på lika villkor möjliggörs för den
industri som använder råtallolja som industriråvara. Motionären
erinrar om riksdagens behandling våren 1990 av frågan och
påpekar att något förslag i det aktuella avseendet inte har
lagts fram för riksdagen. Inte heller har regeringen vidtagit
andra åtgärder för att problemet skall undanröjas.
Näringsutskottet har inhämtat att utredningen om berörda
branscher nu har färdigställts. Frågan bereds för närvarande
gemensamt inom försvars-, finans- och industridepartementen.
Våren 1990 uttryckte näringsutskottet sina farhågor för de nu
påtalade förhållandena. Utskottet erfor, som nämnts, i detta
sammanhang att frågan om den berörda industrins situation med
avseende bl.a. på försörjningen med råtallolja skulle utredas i
regeringskansliet och ansåg att de synpunkter som utskottet
därvid hade redovisat borde beaktas. Enligt vad som har
framkommit har den färdigställda utredningen hittills inte lett
till det resultat som näringsutskottet hade förutskickat.
Näringsutskottet vill på nytt betona att det är angeläget att
problemen för den berörda industrin får sin lösning. Olika
möjligheter står därvid till buds, vilket näringsutskottet
visade på redan förra året. Med det sagda tillstyrker
näringsutskottet motion 1990/91:Sk630 (s). Genom ett uttalande
av riksdagen av nu angiven innebörd blir också motion
1990/91:Sk720(c) i huvudsak tillgodosedd.
Energiintensiv industri
Punktskatterna -- allmän energiskatt och koldioxidskatt --
påverkar de energiintensiva företagens internationella
konkurrenskraft. För industriell tillverkning vid sådana företag
medges för närvarande normalt nedsättning av den sammanlagda
energiskatten för elkraft och bränslen så att den begränsas till
1,7% av de tillverkade produkternas faktiska eller beräknade
försäljningsvärde fritt fabrik. Enligt regeringens beslut får
hela energiskatten på elkraft, kolbränslen, gasol och naturgas
beaktas vid skattebelastningen. För olja gäller numera att 473
kr. per m3 av den allmänna energiskatten får beaktas.
Koldioxidskatten på andra bränslen än bensin skall ingå i
underlaget för industrins nedsättning.
Våren 1990 tillstyrkte näringsutskottet regeringens förslag om
att koldioxidskatten skall ingå i underlaget.
Miljöavgiftsutredningen och EL 90 hade i resp. betänkanden (SOU
1989:83 och SOU 1990:21) föreslagit att koldioxidskatten skulle
ingå i nedsättningsunderlaget i avvaktan på att motsvarande
åtgärder avseende koldioxidutsläpp genomfördes i den svenska
industrins viktigaste konkurrentländer.
Innebörden i den nu aktuella delen av motion 1990/91:N68 (mp)
är att skatt skall betalas fullt ut även för sådana
energiråvaror som används för andra ändamål än energialstring.
Detta förslag ligger i linje med miljöpartiets inställning att
all energiråvara bör vara beskattad. Motionärerna nämner som
exempel olja som används vid framställning av plast och kol som
används i metallurgiska processer. I motionen sägs vidare att
det system med nedsättning av skatten som gäller enligt lagen
(1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt och
koldioxidskatt bör ersättas med restitutioner.
En särskild utredare (Fi 1990:10) tillkallades i juni 1990 för
att göra en översyn av reglerna om skattenedsättning för
industrin och växthusnäringen m.m. I uppdraget ingår (dir.
1990:41) att från vissa utgångspunkter pröva de tre systemen för
modifiering av energiskatter, nämligen nedsättning, avdrag och
skattebefrielse.
I fråga om nedsättningsreglerna skall utredaren bedöma om det
-- för att industrin skall ges rimliga internationella
konkurrensförutsättningar -- finns ett fortsatt behov av sådana
regler inom ett skattesystem på energiområdet med mervärdeskatt,
allmän energiskatt och miljörelaterade pålagor. En utgångspunkt
bör vara att konkurrensneutrala och icke diskriminerande regler
skall eftersträvas. Om utredaren skulle finna ett fortsatt behov
av sådana regler bör han föreslå hur de skall utformas. Reglerna
bör dels stimulera till energihushållning och åtgärder för
minskade utläpp av miljöskadliga ämnen med bevarande av rimliga
internationella konkurrensvillkor för den energiintensiva
industrin, dels vara väsentligt enklare att tillämpa än de
nuvarande.
Vidare ingår det i uppdraget att pröva om bestämmelserna om
skatteavdrag och om undantag från skatteplikt som avser inhemska
produkter enligt lagen om allmän energiskatt och lagen om
koldioxidskatt bör behållas av miljö-, energi- och
industripolitiska skäl.
Slutligen skall utredaren bedöma gällande och föreslagna
bestämmelser om nedsättning, avdrag och undantag ur
handelspolitisk synvinkel, främst med hänsyn till regelsystemen
inom GATT, EFTA och EG.
Utredaren skall senast den 31 maj 1991 redovisa sina
överväganden till regeringen.
Näringsutskottet anser att resultatet av den pågående
utredningen bör avvaktas innan statsmakterna tar ställning i
fråga om nedsättningsreglerna för den energiintensiva industrin.
Utskottet vill härvid särskilt peka på den del av
utredningsuppdraget som rör nedsättningsreglernas förenlighet
med internationella handelsförpliktelser. Motion 1990/91:N68
(mp) yrkandena 64 och 65 avstyrks sålunda.
Vindkraftsproduktion
Skattebefrielse för småskalig vindkraftsproduktion
Enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt utgår inte skatt
för elektrisk kraft som framställs inom riket av producent som
förfogar över en installerad generatoreffekt av mindre än 100 kW
och som icke yrkesmässigt distribuerar elektrisk kraft.
Bestämmelsen tillkom i första hand för att produktionen vid små
vattenkraftverk inte skulle drabbas av skatt. Gränsen, som från
början var 50 kW, höjdes till nuvarande nivå genom en ändring i
lagen år 1985 (prop. 1984/85:120, SkU 1984/85:50).
Gällande gräns om 100 kW för skattebefrielse har kommit att
diskriminera sådan elkraft som framställs vid små vindkraftverk,
anförs det i motion 1990/91:N63 (c). Anledningen är skillnaderna
-- när det gäller såväl produktionstid som medeleffekt -- mellan
vattenkraftverk och vindkraftverk i denna storleksordning. En
möjlighet att undanröja detta missförhållande vore att höja
gränsen för skattebefrielse. Denna borde, enligt motionärernas
uppfattning, vara antingen 500 kW installerad effekt eller
700000 kWh i årsproduktion.
Våren 1990 behandlades samma fråga av riksdagen. Motioner (fp,
c; vpk) tillstyrktes av näringsutskottet (1989/90:NU10y s.21),
som uttalade följande:
Regeln om skattebefrielse för elproduktion i anläggningar med
högst 100 kW installerad effekt var ursprungligen anpassad till
mindre vattenkraftverk. Dessa kan emellertid, som framhålls i
motionerna 1989/90:Sk644 (fp) och 1989/90:Sk642 (c), inte direkt
jämföras med vindkraftverk, eftersom de senare har avsevärt
lägre tillgänglighet och medeleffektuttag. Näringsutskottet
delar motionärernas uppfattning att skattebefrielse för elkraft
från små vindkraftverk resp. små vattenkraftverk på så sätt inte
ges på lika villkor. Lagen (1957:262) om allmän energiskatt bör
därför ändras så att denna skevhet undanröjs.
Enligt näringsutskottets mening bör riksdagen anmoda
regeringen att pröva de olika alternativ till lösning som anges
i motionerna och härefter återkomma med förslag till riksdagen.
Enligt en avvikande mening (s) borde riksdagen inte göra något
uttalande i saken; denna förutsattes bli beaktad i den planerade
energipolitiska propositionen.
Skatteutskottet avstyrkte (1989/90:SkU31 s. 126) samtliga
motioner med hänvisning till att den energipolitiska
propositionen borde avvaktas. Utskottet erinrade samtidigt om
att den aktuella effektgränsen motiveras av rent administrativa
skäl. Den är avsedd att på ett enkelt och schablonmässigt sätt
hålla nere antalet registrerings- och skattskyldiga.
Skatteutskottet hänvisade också till att kommittén för indirekta
skatter hade redovisat sina överväganden i fråga om en justering
av effektgränsen för vindkraftverk i betänkandet (SOU 1989:35)
Reformerad mervärdeskatt. Motionerna följdes upp i en
reservation (c, v, mp).
I propositionen om energipolitiken framhåller regeringen
(s.66) som angeläget att småskaliga vindkraftverk erbjuds
rimliga villkor för leverans av el till nätet. Det erinras om
den ändring av ellagen (1902:71 s. 1) som genomfördes år 1988
(prop. 1986/87:167, NU 1987/88:7) och som innebär att
eldistributionsföretag är skyldiga att köpa elenergi från små
elproduktionsanläggningar inom företagets distributionsområde.
Samtidigt har givits möjlighet att få skäligheten i pris och
andra villkor prövad av en oberoende statlig instans.
Storleksgränsen om 1500 kWh medför att flertalet "oberoende"
små vatten- eller vindkraftverk omfattas av bestämmelserna.
Regeringen aviserar nu en översyn av alla lagregler och andra
förutsättningar som kan ha betydelse för utbyggnad och drift av
småskaliga vindkraftverk.
Näringsutskottet ansluter sig till det förslag om
skattebefrielse för småskaliga vindkraftverk som förs fram i
motion 1990/91:N63 (c). Vindkraftsproduktion i denna
storleksordning är skattemässigt missgynnad.
För elproduktionsanläggningar med mindre än 100 kW installerad
effekt råder i dag skattebefrielse på vissa villkor. Maximinivån
100 kW har satts med utgångspunkt i den gängse effekten hos
tidigare små vattenkraftverk. Genom att gränsen för
skattebefrielse baseras på installerad effekt missgynnas
vindkraften i förhållande till vattenkraften. Ett
vattenkraftverk med en installerad effekt på 100 kW har en
tillgänglighet på 95 % och ett medeleffektuttag på ca 80 %,
medan ett motsvarande vindkraftverk har en produktionstid på
70% och en medeleffekt på ca 30 %. Uppgifterna om
vindkraftverken är hämtade från den danska
vindkraftsstatistiken. I årsproduktion betyder det att 100 kW
installerad effekt för ett vattenkraftverk ger ca 665 000 kWh,
medan den för vindkraftverket endast ger ca 180 000 kWh. Då
dessutom vindförhållandena i Danmark är dokumenterat goda finns
det skäl att anta att ett landbaserat vindkraftverk i södra
Sverige endast når upp till en årsproduktion på ca 160 000 kWh.
För att man skall komma till rätta med de nu påtalade
missförhållandena bör gränsen för skattebefrielse höjas. Skatt
bör utgå vid en årsproduktion på 700 000 kWh eller vid en
installerad effekt på 500 kW.
Riksdagen bör anmoda regeringen att snarast lägga fram förslag
av nu angiven innebörd. Näringsutskottet tillstyrker sålunda
motion 1990/91:N63 (c).
Återbetalning av elskatt
Den som har levererat elenergi från ett vindkraftverk borde få
tillbaka elskatten, hävdas det i motion 1990/91:N73 (v) yrkande
11; ett sådant system skulle bidra till den snabba och kraftiga
utbyggnad av vindkraftsproduktionen som motionärerna anser
nödvändig.
Regeringen föreslår i den energipolitiska propositionen (s.
65--67) åtgärder av olika slag för att utnyttjande av vindkraft
skall främjas. Dessa består av dels insatser för utveckling av
storskalig vindkraftsproduktion, dels stöd till investeringar i
vindkraftverk. Investeringsbidraget gäller 25 % av kostnaden för
investeringar i verk med en eleffekt på minst 60 kW.
Stödsystemet föreslås träda i kraft den 1 juli 1991 och gälla
under en femårsperiod. De medel som beräknas, totalt 250
milj.kr., bör enligt regeringens mening anvisas i form av årliga
anslag på 50 milj.kr. Frågan om investeringsbidrag behandlar
näringsutskottet i betänkandet 1990/91:NU40.
Vid remissbehandlingen av miljöavgiftsutredningens förslag om
ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken framkom, anförs det i
propositionen (s. 57), att ett rent driftstöd har betydande
nackdelar. Bl.a. framhöll många remissinstanser att ett
driftsbidrag knappast skulle få någon betydande styrverkan vid
valet av anläggning, eftersom det upplevs som mycket osäkert.
Ett investeringsbidrag skulle därför vara att föredra eftersom
ett sådant kan betraktas som en säker post i
investeringskalkylen.
Enligt näringsutskottets mening är det av regeringen
föreslagna investeringsstödet till vindkraftsproduktion väl
ägnat att främja en sådan utveckling av denna som motionärerna
vill åstadkomma med ett system för återbetalning av elskatt.
Några insatser härutöver finner utskottet inte erforderliga.
Motion 1990/91:N73 (v) yrkande 11 avstyrks med vad nu har
anförts.
Stockholm den 25 april 1991
På näringsutskottets vägnar
Lennart Pettersson
Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune
Jonsson (s)**, Per-Ola Eriksson (c), Bo Finnkvist (s)*, Reynoldh
Furustrand (s), Gudrun Norberg (fp)*, Roland Larsson (c)**, Rolf
L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats
Lindberg (s), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp)**, Barbro
Andersson (s), Lars Ahlström (m)***, Ivar Franzén (c)*, Björn
Kaaling (s), Christina Raud (s)** och Bertil Danielsson (m).
* Avsnitten Riktlinjer för energibeskattningen,
Skattebefrielse för avkopplingsbara elpannor, Information om
koldioxidskatten, Energiintensiv industri och Återbetalning av
elskatt.
** Avsnitten Avdrag för allmän energiskatt vid
kraftvärmeproduktion, Återföring av koldioxidavgift, Råtallolja
och Skattebefrielse för småskalig vindkraftsproduktion.
*** Ej avsnittet Återbetalning av elskatt.
Avvikande meningar
1. Riktlinjer för energibeskattningen
Karin Falkmer (m), Lars Ahlström (m) och Bertil Danielsson (m)
anser att den del av yttrandet -- under rubriken Riktlinjer för
energibeskattningen -- som börjar med "Näringsutskottet
ansluter" och slutar med "och 63" bort ha följande lydelse:
Enligt näringsutskottets uppfattning måste intresset av att
värna om miljön läggas till grund för en ny energibeskattning.
Detta är också huvudtanken i de riktlinjer för
beskattningssystemet som anges i moderata samlingspartiets
motioner i ämnet, bl.a. i motion 1990/91:N88. Nuvarande
punktskatter på bränslen och energi bör ersättas med en
koldioxidrelaterad skatt. Varje bränsle bör sålunda beskattas
utifrån hur stora koldioxidutsläpp som uppstår. Ju större
koldioxidutsläpp, desto större beskattning. Biobränslen ger inte
upphov till några varaktiga utsläpp av koldioxid. Därför bör
inte heller någon koldioxidskatt utgå på biobränslen. Det
innebär också att den elenergi som produceras i vattenkraftverk
och kärnkraftverk inte belastas med någon skatt.
Näringsutskottet finner det däremot befogat att mervärdeskatt
tas ut på energi. Reglerna härom bör alltså inte ändras, utom på
en punkt. Försäljning av värme eller ånga bör ha
mervärdeskattesatsen noll. Därigenom kan den miljövänliga
tekniken i fjärrvärmeproduktionen tillvaratas.
Ett skattesystem enligt nu angivna huvudlinjer tillgodoser
enligt utskottets mening det angelägna intresset av att
koldioxidutsläppen reduceras. Det ger en logisk och långsiktigt
hållbar struktur för beskattningen av olika bränslen. Det ger
också de gynnsammaste förutsättningarna för en
biobränsleanvändning i Sverige.
I fråga om den totala skattebelastningen för energi anser
näringsutskottet att omläggningen av energibeskattningen
inledningsvis bör ske inom ramen för ett oförändrat skatteuttag
från energisektorn. Den pågående integrationen i Europa kommer
att ställa krav på en lägre skattebelastning på bland annat
energi.
Med det anförda tillstyrker näringsutskottet motion
1990/91:N88 (m) yrkande 2 i ifrågavarande del. Övriga här
behandlade motioner avstyrks.
2. Riktlinjer för energibeskattningen
Per-Ola Eriksson (c) och Ivar Franzén (c) anser att den del av
yttrandet -- under rubriken Riktlinjer för energibeskattningen
-- som börjar med "Näringsutskottet ansluter" och slutar med
"och 63" bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet noterar att regeringen i propositionen inte
berör principerna för hur den framtida energibeskattningen
långsiktigt skall utformas. Detta är en brist. Beslut om
energiinvesteringar präglas i allmänhet av långsiktighet. En
motsvarande framförhållning i fråga om de ekonomiska
förutsättningar som anges av statsmakterna är därför nödvändig.
Mot den nu angivna bakgrunden ansluter sig näringsutskottet
till de riktlinjer för energibeskattningen som föreslås i motion
1990/91:N69 (c). Det är angeläget att energibeskattningen
utformas så att den i högre grad stimulerar förnyelseprocessen i
energisystemet. En miljöanpassad och framtidsinriktad
energibeskattning innebär att miljövänlig energiproduktion,
baserad på förnybara energiråvaror, gynnas på bekostnad av
miljöförstörande importerade energislag.
Näringsutskottet vill ange följande huvuddrag i
skattesystemet. Energiområdet skall undantas från mervärdeskatt.
Uttaget av skatter och avgifter på energi skall ske genom en
miljöanpassad punktbeskattning, kombinerad med miljöavgifter.
Punktskatten på bensin skall höjas liksom kilometerskatten.
Biobränslen, vindkraft, vågkraft och el från solceller skall
vara skattefria. Nuvarande konsumtionsbeskattning av elenergi
skall ersättas med skatt på vattenkraft och uran. Vidare skall
beskattningen på bränslen vara lika, oavsett om de används för
värme eller elproduktion.
Riksdagen bör, enligt näringsutskottets mening, fatta ett
principbeslut om övergång till ett system som innebär att
skatter och avgifter på elenergi och värme tas ut i
produktionsledet. Ett sådant system stimulerar till
effektivisering såväl i produktionsledet som i distributions-
och konsumtionsleden och därmed till en begränsning av
utsläppsnivåerna. Ett generellt skatteavdrag för
produktionsskatten bör kunna göras vid export av elenergi med
motsvarande påslag vid import. Med vad som här har anförts
tillstyrker näringsutskottet motion 1990/91:N69 (c). Övriga
här behandlade motioner avstyrks.
3. Riktlinjer för energibeskattningen
Rolf L Nilson (v) anser att den del av yttrandet -- under
rubriken Riktlinjer för energibeskattningen -- som börjar med
"Näringsutskottet ansluter" och slutar med "och 63" bort ha
följande lydelse:
Den i särklass mest miljövänliga energin är den som inte
behöver produceras. Denna insikt bör vara riktningsgivande för
den framtida energipolitiken. Detta är också en central
tankegång i vänsterpartiets energipolitiska motioner, till vilka
näringsutskottet ansluter sig. Införandet av effektivare
processer i produktion, distribution och konsumtion av energi
stimuleras och påskyndas genom att man genom politiska beslut
åstadkommer ett högre relativpris på energi. Miljöavgifter --
främst på koldioxid -- är härvid ett viktigt styrmedel. Vidare
bör skattepolitiken på energiområdet inriktas på att all
energiproduktion skall beskattas lika. Härigenom får den
miljövänliga kraftvärmetekniken stärkt konkurrenskraft. Detta
möjliggör i sin tur minskad energiproduktion. Det är
angeläget att produktion av vindkraft stimuleras skattevägen.
Till denna fråga återkommer näringsutskottet i det följande.
Regeringen bör anmodas att lägga fram förslag i enlighet med
de riktlinjer som anges i motion 1990/91:N73 (v) yrkande 8.
Näringsutskottet tillstyrker sålunda denna i berörd del. Övriga
nu aktuella motioner avstyrks.
4. Riktlinjer för energibeskattningen
Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet -- under
rubriken Riktlinjer för energibeskattningen -- som börjar med
"Näringsutskottet ansluter" och slutar med "och 63" bort ha
följande lydelse:
Näringsutskottet vill slå fast att energiskattesystemet bör
vara utformat så att energianvändningen reduceras; stor
energiförbrukning innebär slöseri med resurser. Särskilt viktigt
är att beskattningen stimulerar till sparsamhet med ändliga
resurser, exempelvis fossila bränslen och uran. Skatterna skall
också konstrueras så att de motverkar ett starkt beroende av
import av energiråvara och sålunda skapar ökad
försörjningstrygghet. Energibeskattningen bör också bidra till
att skatten på mänskligt arbete kan sänkas.
Ett system för beskattning och avgiftsbeläggning av energi bör
därför vara baserat på följande principer. Energiskatt skall tas
ut på energiråvaran och betalas lika av alla användare. I fråga
om vattenkraft bör dock skatten av praktiska skäl baseras på
kraftverkets avgivna nettoeffekt och inte på vattenflöde gånger
fallhöjd. All energi bör undantas från mervärdebeskattning. En
sådan drabbar konsumentledet och gynnar därigenom producenterna.
Det finns, menar näringsutskottet, ingenting som säger att
industrins energianvändning skulle vara nyttigare än hushållens.
I en värld med knappa resurser behöver inte produktionen
stimuleras. I avvaktan på att mervärdeskatten på energi slopas
helt bör befrielse från sådan skatt införas tidigare när det
gäller förnybara bränslen och kapitalkostnadsandelen i
kraftvärmeverk och värmeverk.
Näringsutskottet anser också att förnybara bränslen även i
fortsättningen skall vara fria från allmän energiskatt.
Energiproducenter som utnyttjar förnybara energiråvaror bör
dessutom få i verksamheten inbetald mervärdeskatt restituerad.
Elenergi är ingen energiråvara och skall därför inte beskattas.
Skatt skall betalas i proportion till förbrukningen av
energiråvara och energiråvarans egenskaper. Dessutom har
näringsutskottet synpunkter på hur skatteuttaget bör omräknas
och anges när det gäller koldioxidskatt. Den frågan återkommer
utskottet nu till. Biobränslen, och tills vidare även torv,
skall vara befriade från koldioxidskatt. Principen att all
energiråvara bör vara beskattad innebär att även uran skall
beskattas. Normen för en uranskatt bör vara skatten på det
sämsta fossila bränslet, nämligen kol. Detta betyder att
tillförd uranergi belastas med en skatt per kWh som svarar mot
summan av energiskatt och koldioxidskatt för kol. Eftersom detta
ger ett mycket högt pris på elenergi från kärnkraftverk föreslår
utskottet att denna skatt införs stegvis under en treårsperiod.
När energiråvaror används för icke energiändamål bör de beläggas
med samma skatter och miljöavgifter som vid användningen för
energiändamål. Även till denna fråga återkommer utskottet i det
följande.
Enligt näringsutskottets mening bör riksdagen anmoda
regeringen att lägga fram förslag till energibeskattning enligt
de principer som åsyftas i motion 1990/91:N68 (mp) yrkandena
56--61 och 63. Motionen tillstyrks alltså i dessa delar. Övriga
här aktuella motioner avstyrks.
5. Avdrag för allmän energiskatt vid kraftvärmeproduktion
Karin Falkmer (m), Lars Ahlström (m) och Bertil Danielsson (m)
anser att den del av yttrandet -- under rubriken Avdrag för
allmän energiskatt vid kraftvärmeproduktion -- som börjar med
"Näringsutskottet fäster" och slutar med "propositionen (s. 8)"
bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet ansluter sig till vad moderata
samlingspartiet har anfört om miljörelaterad energibeskattning.
Genom en sådan får kraftvärmeproduktionen goda
konkurrensförutsättningar. Regeringen bör snarast lämna förslag
till en sådan energibeskattning. Mot denna bakgrund avstyrker
utskottet de föreslagna ändringarna i 24 och 25 §§ lagen
(1952:262) om allmän energiskatt och i 3 § lagen (1990:582) om
koldioxidskatt. Inte heller kan utskottet ansluta sig till
motion 1990/91:N68 (mp) yrkande 68 i ifrågavarande del och
yrkande 70 samt motion 1990/91:N90 (s) yrkande 1. Även dessa
avstyrks.
6. Avdrag för allmän energiskatt vid kraftvärmeproduktion
Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet -- under
rubriken Avdrag för allmän energiskatt vid kraftvärmeproduktion
-- som börjar med "Näringsutskottet fäster" och slutar med
"propositionen (s. 8)" bort ha följande lydelse:
Åtgärder för att produktionen av kraftvärme skall främjas är
enligt näringsutskottets uppfattning viktiga. De åtgärder i
detta syfte som regeringen nu föreslår är emellertid inte
ändamålsenliga; förslagen måste därför avvisas. Ett bättre
alternativ är, menar utskottet, att alla kraftvärme- och
fjärrvärmeanläggningar befrias från mervärdeskatt för den del
som avser kapitalkostnaderna. Fjärrvärmeverkens
konkurrensförmåga i förhållande till individuell uppvärmning av
fastigheter förbättras då liksom konkurrensförmågan för
kraftverkens elproduktion i förhållande till kondenskraftverk.
Näringsutskottet tillstyrker med det nu sagda motion
1990/91:N68 (mp) yrkande 68 i ifrågavarande del och yrkande 70
och avstyrker regeringens förslag till ändringar i 25 och 26 §§
lagen (1957:262) om allmän energiskatt såvitt gäller avdrag för
bränsle i kraftvärmeverk och i 3 § lagen (1990:582) om
koldioxidskatt. I anslutning till motion 1990/91:N90 (s)
yrkande1 vill utskottet betona vikten av en kraftfull satsning
på biobränsle i kraftvärmeproduktionen.
7. Skattebefrielse för avkopplingsbara elpannor
Karin Falkmer (m), Lars Ahlström (m) och Bertil Danielsson (m)
anser att den del av yttrandet -- under rubriken Skattebefrielse
för avkopplingsbara elpannor -- som börjar med "Näringsutskottet
tillstyrker" och slutar med "av utskottet" bort ha följande
lydelse:
Näringsutskottet anser att skattebefrielsen för
avkopplingsbara elpannor bör bibehållas. Under vissa tider på
dygnet och vissa tider på året kan överskott på elkraft uppstå.
Sådana variationer är ofrånkomliga på grund av den stora andelen
vattenkraft och kärnkraft i det svenska elsystemet. Syftet med
avkopplingsbara elpannor är att man effektivt skall kunna
utnyttja variationer av detta slag i elproduktionen. Härigenom
kan miljöfarliga bränslen ersättas.
I konsekvens med att näringsutskottet förordar en i grunden
mindre styrande energibeskattning -- som möjliggör användning av
överskottsel under lönsamma former utan att konkurrensen
snedvrids -- avstyrker utskottet propositionen såvitt gäller 2 §
lagen (1957:262) om allmän energiskatt. Motion 1990/91:N88 (m)
yrkande 14 tillstyrks.
8. Information om koldioxidskatten
Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet -- under
rubriken Information om koldioxidskatten -- som börjar med
"Näringsutskottet finner" och slutar med "yrkande 62" bort ha
följande lydelse:
Näringsutskottet instämmer i vad motionärerna har uttalat om
vikten av att energiskatten för olika bränslen och för elkraft
kan jämföras. För att hushållningen med energi skall främjas bör
brukarna särskilt informeras om skatteuttag per energienhet och
per kWh. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av
denna innebörd. Med vad nu har anförts tillstyrker
näringsutskottet motion 1990/91:N68 (mp) yrkande 62.
9. Återföring av koldioxidavgift
Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet -- under
rubriken Återföring av koldioxidavgift -- som börjar med "I det"
och slutar med "avstyrks härmed" bort ha följande lydelse:
Enligt näringsutskottets mening krävs klara styrsignaler till
kraftindustrin och elanvändarna. En ökad kostnadsbelastning bör
gälla för utsläpp av koldioxid -- men även för utsläpp av andra
växthusgaser -- som har uppkommit genom mänsklig aktivitet.
I fråga om koldioxid bör, såsom framgår av motion Sk627 (mp)
som behandlas av skatteutskottet, i första hand den nyligen
införda skatten från och med den 1 januari 1992 höjas med 10 öre
per kg koldioxid och år. Den ändrade skattesatsen bör tillämpas
till dess att utsläppen av fossil förbränning påtagligt har
minskats. Detta innebär att koldioxidskatten -- som nu
uppgår till 25 öre per kg koldioxid -- under år 1992 bör vara 35
öre. Dessutom anser näringsutskottet att skatten bör uppräknas
med inflationen. Detta alternativ förutsätter samtidigt att
allmän energiskatt tas ut såvitt gäller bränsle, medan däremot
den del som gäller elkraft slopas.
Skulle detta krav beträffande skatten på koldioxid inte vinna
gehör anser näringsutskottet i andra hand i enlighet med motion
N93 yrkande 4 att en avgift på koldioxid bör införas. Avgiften,
som bör avse förbränning av alla fossila bränslen, bör uppgå
till 25 öre per kg koldioxid. I det nu angivna alternativet
förutsätts att skatten på elkraft finns kvar. Därför bör
avgiften återbetalas till alla elkraftproducenter som använder
fossila bränslen och biobränslen. Återföringen bör ske i
proportion till levererad elmängd. Detta innebär att den
elenergi som genereras vid kärnkraftverk och vattenkraftverk
undantas från sådan återföring av avgiften.
Såsom näringsutskottet har antytt i det föregående har även
andra växthusgaser än koldioxid skadliga effekter på klimatet
m.m. Därför bör även sådana gaser -- t.ex. metan -- omfattas av
punktskatter och avgifter. Kostnadsbelastningen bör i
förhållande till den växthuseffekt som gasen genererar vara
dubbelt så stor som den som nu gäller för koldioxid. Regeringen
bör uppmanas att lägga fram förslag i enlighet med vad som här
har sagts. Med det nu anförda tillstyrker utskottet motion
1990/91:93 (mp) yrkande 4.
10. Råtallolja
Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet -- under
rubriken Råtallolja -- som börjar med "Våren 1990" och slutar
med "huvudsak tillgodosedd" bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet har förståelse för den uppfattning som kommer
till uttryck i de nu behandlade motionerna och som går ut på att
den berörda branschen bör kompenseras för den indirekta skatten
på råtallolja. Utskottet anser emellertid inte att sådan
ersättning bör åstadkommas genom avdrag för skatt eller liknande
skattelindring. Alla fossila bränslen som kan användas för
energialstring bör enligt utskottets mening vara skattebelagda.
I stället bör köpare av råtallolja som används för industriell
förädling kompenseras i särskild ordning genom ett
restitutionssystem. Regeringen bör anmodas att lägga fram
förslag till bestämmelser av denna innebörd. I detta avseende
delar näringsutskottet den uppfattning som kommer till uttryck i
motion 1990/91:Sk630 (s). Synpunkterna om befrielse från skatt
kan emellertid utskottet inte ansluta sig till, varför denna
motion liksom motion 1990/91:Sk720 (c) avstyrks.
11. Energiintensiv industri
Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet -- under
rubriken Energiintensiv industri -- som börjar med
"Näringsutskottet anser" och slutar med "avstyrks sålunda" bort
ha följande lydelse:
Näringsutskottet finner förslaget i motion 1990/91:68 (mp)
yrkande 65 om ett restitutionssystem för den energiintensiva
industrin väl värt att ta fasta på. Under förutsättning att ett
system för energibeskattningen som innebär att all energiskatt
tas ut på energiråvaran införs -- vilket utskottet har
förespråkat i det föregående -- kommer detta att medföra
konsekvenser för den del av den energiintensiva industrin som
möter konkurrens på världsmarknaden.
I lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt finns
bestämmelser som innebär möjlighet för regeringen att medge
nedsättning för visst företag. Den nuvarande tillämpningen av
dessa bestämmelser -- som innebär att den sammanlagda
energiskatten på elkraft och bränslen har begränsats till 1,7%
av de tillverkade produkternas faktiska eller beräknade
försäljningsvärde fritt fabrik -- blir enligt utskottets mening
tekniskt komplicerad. Reglerna är vidare ineffektiva när det
gäller att uppnå målet att energihushållningen skall stimuleras.
Den nuvarande ordningen bör därför ersättas med ett system genom
vilket den del av den energiintensiva industrin som möter
internationell konkurrens får ersättning för viss del av den
kostnadsbelastning som skatterna utgör. Ersättningen bör
beräknas på basis inte av det enskilda industriföretagets
skattebelastning utan av den berörda branschens genomsnittliga
skattebelastning. Den bör utgå per producerad enhet.
Näringsutskottet anser att den nu verksamma utredningen om
nedsättning av energiskatter genom tilläggsdirektiv bör ges i
uppdrag att utreda det nu föreslagna restitutionssystemet.
Riksdagen bör anmoda regeringen att föranstalta härom. Med det
nu sagda tillstyrker näringsutskottet motion 1990/91:N68 (mp)
yrkandena 64 och 65.
12. Återbetalning av elskatt
Karin Falkmer (m), och Bertil Danielsson (m)
anser att den del av yttrandet -- under rubriken Återbetalning
av elskatt -- som börjar med "Enligt näringsutskottets" och
slutar med "har anförts" bort ha följande lydelse:
Enligt näringsutskottets mening är det av moderata
samlingspartiet i bl.a. motion 1990/91:N88 föreslagna systemet
för energibeskattning väl ägnat att främja en utveckling av
vindkraftsproduktionen. Med en miljörelaterad energibeskattning,
där nuvarande punktskatter omvandlas till en beskattning av
koldioxidutsläppen, skulle vindkraften inte belastas med vare
sig elskatt eller någon annan punktskatt. Några insatser
härutöver finner utskottet inte erforderliga.
13. Återbetalning av elskatt
Rolf L Nilson (v) och Lars Norberg (mp) anser att den del av
yttrandet -- under rubriken Återbetalning av elskatt -- som
börjar med "Enligt näringsutskottets" och slutar med "har
anförts" bort ha följande lydelse:
Enligt näringsutskottets uppfattning utesluter inte ett system
med återbetalning av elskatten till elleverantören att även ett
system med investeringsbidrag tillämpas.
Det är, menar utskottet, nödvändigt att statsmakterna nu
vidtar ändamålsenliga åtgärder för att en snabb och kraftig
utbyggnad av vindkraftsproduktionen skall kunna komma till
stånd. Vid produktion i större skala är kostnaden för vindkraft
konkurrenskraftig jämfört med annan ny elproduktion. Skulle man
därtill väga in kostnaderna för miljöeffekter blir vindkraften
ekonomiskt överlägsen. Riksdagen bör därför besluta att
elskatten -- som för närvarande uppgår till mellan 5 och 7,2 öre
per kWh beroende av område och brukarkategori -- skall återgå
till den som levererar elenergi från vindkraftverk. Motion
1990/91:73 (v) yrkande 11 tillstyrks med vad här har anförts.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionen1
Motionerna6
Motioner som väckts med anledning av propositionen6
Motioner som väckts under den allmänna motionstiden7
Yttrande från annat utskott11
Utskottet11
Inledning11
Riktlinjerna för energibeskattningen 12
Kraftvärme14
Avkopplingsbar el16
Fjärrvärme16
Energiintensiv industri17
Små kraftverk18
Råtallolja19
Motorsågsbränsle21
Bensincheckar till utländska turister22
Hemställan22
Reservationer25
1. Riktlinjerna för energibeskattningen (m)25
2. Riktlinjerna för energibeskattningen (c)27
3. Riktlinjerna för energibeskattningen (v)28
4. Riktlinjerna för energibeskattningen (mp)29
5. Svavelskatten (m)31
6. Svavelskatten (mp)32
7. Kraftvärme (m)32
8. Kraftvärme (mp)33
9. Avkopplingsbar el (m)34
10. Fjärrvärme (m)34
11. Fjärrvärme (c)35
12. Fjärrvärme (v)36
13. Energiintensiv industri (c)36
14. Energiintensiv industri (mp)36
15. Råtallolja (m)37
16. Motorsågsbränsle (c)37
Bilaga Näringsutskottets yttrande 1990/91:NU12y39