I betänkandet tillstyrker utskottet förslaget i proposition
1990/91:156 om införande av ett system med miljöklasser för
nya bilar fr.o.m. 1993 års modell och avstyrker de motioner
som behandlas i anslutning till förslaget.
Vidare behandlar utskottet i detta sammanhang ett antal
motioner rörande trafikbeskattningen. Utskottet avstyrker
dessa motioner.
Vid betänkandet har fogats 22 reservationer.
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition
1990/91:156 att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
1. lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386),
2. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon,
3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),
4. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på
utländska fordon,
5. lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343).
Lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
1990/91:Jo113 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöklassning av personbilar.
1990/91:Jo120 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T82 -- yrkas
2. att riksdagen beslutar att eldrivna fordon befrias från
såväl accis som fordonsskatt,
3. att riksdagen beslutar att vätgasdrivna fordon befrias från
såväl accis som fordonsskatt,
4. att riksdagen beslutar att biogasdrivna fordon befrias från
såväl accis som fordonsskatt.
1990/91:Jo123 av Eva Goës och Krister Skånberg (mp) vari --
med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N62 -- yrkas
1. att riksdagen beslutar att vätgasdrivna fordon skall
befrias från såväl accis som fordonsskatt.
1990/91:Sk58 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
med avslag på förslaget i propositionen hos regeringen begär
nytt förslag i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Sk59 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att förutom de i propositionen
föreslagna klasserna en miljöklass 0 inrättas som innebär full
befrielse från fordonsskatt,
2. att riksdagen beslutar att kraven för miljöklass 1 sätts på
sätt som anges i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket
fortlöpande skall ge förslag om fordonstyper som kvalificerar
för miljöklass 0,
4. att riksdagen beslutar att eldrivna fordon klassificeras
till miljöklass 0,
5. att riksdagen beslutar att vätgasdrivna fordon
klassificeras till miljöklass 0 på sätt som anges i motionen,
6. att riksdagen beslutar att solenergidrivna fordon
klassificeras till miljöklass 0,
7. att riksdagen beslutar att biogasdrivna fordon
klassificeras till miljöklass 0,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
kommuner skall ha rätt att förbjuda eller begränsa
distributionstrafik i tätorter med dieseldrivna fordon
tillhörande miljöklass 2 och 3,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljökvalitetsnormer och därmed
sammanhängande kommunala åtgärder,
10. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar i
vägtrafikskattelagen (1988:327) och lagen (1988:328) om
vägtrafikskatt för utländska fordon,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändringar i
vägtrafikskattelagen (1988:327) och lagen (1988:328) om
vägtrafikskatt för utländska fordon i enlighet med vad som
angivits i motionen,
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nedsättning
av mervärdeskatten på land- och sjöbaserad kollektivtrafik för
att uppnå neutralitet i beskattningen av trafiken.
1990/91:Sk60 av Kjell Johansson (fp) vari yrkas att riksdagen
med avslag på propositionen hos regeringen begär ett nytt
förslag om miljöstimulanser och certifieringssystem i enlighet
med vad i motionen anförts.
1990/91:Sk61 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen sagts om nödvändigheten att minska biltrafiken,
2. att riksdagen beslutar inrätta en särskild miljöklass för
eldrivna och andra miljövänliga fordon i enlighet med vad som
anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att eldrivna och ur miljösynpunkt
därmed jämförbara fordon skall kompenseras med en
försäljningsskatt som minskas med 4 000 kr. jämfört med klass
1,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
avgasgodkännande för arbetsfordon så att även sådana fordon
kan omfattas av miljöklassificeringen,
5. att riksdagen avslår propositionens förslag vad avser sänkt
kilometerskatt,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att bilismen skall bära sina egna
kostnader,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om differentierad bensinskatt.
1990/91:Sk62 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att komplettera miljöklasserna med en
elitklass,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att införa miljöklass 1 och 2 för tunga
lastbilar och bussar,
3. att riksdagen beslutar införa bidrag till
avgasreningsutrustning i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Sk63 av Anders Castberger (fp) vari yrkas att
riksdagen med ändring i regeringens förslag beslutar införa
ett system med miljöklasser inkl. certifieringsregler i
enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Sk395 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T253 -- yrkas,
såvitt nu är i fråga,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om motorhobbyers positiva effekter,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vägskattebefrielse och schablonbelopp
vid införsel av minst 30 år gamla fordon,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om accis och dispensavgift för s.k.
amatörbyggda fordon.
1990/91:Sk619 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:Jo722 -- yrkas, såvitt nu är
i fråga,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om trafikbeskattningen.
1990/91:Sk626 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T207 -- yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att införa ett miljöanpassat
skattesystem för att bättre bemästra trafikens miljöproblem
m.m.,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skattemässigt
gynnande av särskilt miljövänliga väg- och arbetsfordon i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk654 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att riksskatteverket får i uppdrag att
utarbeta rimliga skattevillkor för sällan använda A-traktorer
och därtill hörande transportanordningar.
1990/91:Sk687 av Siw Persson och Kjell-Arne Welin (fp) vari
yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning rörande beskattning av traktortåg.
1990/91:Sk688 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att traktorer som används och
utför med lastbilar jämförbart transportarbete skall bära sina
egna kostnader gentemot samhället.
1990/91:Sk700 av Anders Castberger m.fl. (fp) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T438 -- yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om slopad vägtrafikskatt för fordon som är
äldre än 30 år.
1990/91:Sk716 av Sven-Åke Nygårds m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fordonsskatten.
1990/91:Sk717 av Carl Frick och Krister Skånberg (mp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en snabb utredning för en accis som
stimulerar till köp av drivmedelssnåla personbilar.
Utskottet
Miljöklasser för nya fordon
I propositionen föreslås att nya personbilar, lastbilar och
bussar delas in i tre olika miljöklasser fr.o.m. 1993 års
modell. Indelningen skall ske i samband med avgasgodkännandet,
och uppgift om en bils miljöklass skall finnas i
bilregistret. De bilar som uppfyller särskilda miljökrav
erhåller en rabatt på försäljningsskatten om 4000 kr. resp.
6000 kr. som kompensation för den högre kostnaden för
avgasreningsutrustning m.m. Avsikten är att på detta sätt
stödja introduktionen av teknik som ger lägre avgasutsläpp än
vad som krävs enligt bilavgaslagen (1986:1386).
Miljöklassindelningen utgår från de grundläggande krav på låga
utsläpp och på avgasreningssystemens hållbarhet som gäller för
avgasgodkännande enligt bilavgaslagen. Bilar som uppfyller
dessa krav hänförs till miljöklass 3. Bilar som har väsentligt
lägre utsläpp eller uppfyller högre krav när det gäller
avgasreningssystemens hållbarhet hänförs till miljöklass 2.
Miljöklass 1 är reserverad för bilar som har väsentligt lägre
utsläpp och som dessutom uppfyller särskilt höga krav när det
gäller avgasreningssystemens hållbarhet och bilar som är
särskilt lämpade för användning i tätortstrafik till följd av
låga utsläpp av avgaser och andra ämnen eller låga
bulleremissioner. Den angivna regleringen föreslås införd i
bilavgaslagen.
Mer detaljerade bestämmelser om hur miljöklass 1 och 2 skall
vara avgränsade kommer att införas i bilavgasförordningen. Med
hänsyn till att det är angeläget för industrins
utvecklingsarbete och framförhållning med tydliga signaler om
innehållet i de avgasreningskrav som skall gälla i framtiden
avses kraven i miljöklass 2 för tunga och lätta fordon
utformas så att de så nära som möjligt överensstämmer med de
krav som kommer att införas i Sverige senast år 1996 och som
ligger på den nivå som införs federalt i USA från 1994 års
modeller. Regeringen bedömer att utsikterna är goda att också
övriga länder inom EFTA och EG inför motsvarande krav 1996.
Miljöklass 2 skall således inrymma bilar som uppfyller de krav
som kommer att införas inom EFTA och EG 1996, om dessa från
miljömässiga utgångspunkter motsvarar de krav som gäller från
1994 års modeller i USA. Också vid utformningen av kraven för
miljöklass 1 är det enligt propositionen betydelsefullt att
stor hänsyn tas till en framtida internationell samordning.
Försäljningsskatten för personbilar, lätta lastbilar och
bussar reduceras med 4000 kr. i miljöklass 1 och höjs med
2000 kr. i miljöklass 3. Försäljningsskatt utgår för
närvarande med 6,40 kr. per kg, och för en genomsnittlig
personbil är skatten cirka 7000 kr. För de lätta lastbilar
med flak som i dag inte är försäljningsskattepliktiga införs
en försäljningsskatt om 6000 kr. i miljöklass 3 och om
4000 kr. i miljöklass 2. Också för tunga lastbilar och
bussar införs bestämmelser om försäljningsskatt. I miljöklass
3 uppgår skatten till 20000 kr. om fordonets totalvikt är
högst 7000 kg och annars 65000 kr. I miljöklass 2 utgår
skatten med 6000 kr. resp. 20000 kr. De nya reglerna
tillämpas fr.o.m. 1993 års modell. För bilar av 1992 års eller
tidigare modell erläggs fr.o.m. den 1 januari 1993
försäljningsskatt efter de regler som gäller för fordon i
miljöklass 3.
För att hålla förändringarna statsfinansiellt neutrala
återförs intäkterna från försäljningsskatten för tunga
lastbilar och bussar samt lätta lastbilar med flak genom att
kilometerskatten sänks den 1 januari 1993.
I två motioner framställs yrkanden om avslag på
propositionen. I motion Sk58 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkar
motionärerna att propositionen avslås och att riksdagen begär
ett nytt förslag. De anför att kombinationen med miljöklasser
för tunga fordon och ett unikt svenskt certifieringssystem
utestänger utländska producenter och riskerar att betraktas
som ett handelshinder. De framhåller vidare att de
grundläggande avgaskraven för tunga fordon skärpts fr.o.m.
1993 års modell och att den nya försäljningsskatten kommer att
försvåra introduktionen av denna årsmodell. Enligt
motionärerna bör regeringen återkomma med ett nytt förslag där
miljökraven och certifieringsbestämmelserna EG-anpassats och
där stimulanser används för att snabbare införa miljövänliga
modeller. Också i motion Sk60 (delvis) av Kjell Johansson (fp)
yrkar motionären att propositionen avslås och att riksdagen
begär ett nytt förslag. Enligt motionären bör förslaget vara
utformat så att varje minskning av avgaserna utöver EGs krav
resulterar i en rabatt vid inköp av fordon samt bygga på ett
EG-anpassat certifieringssystem. Även enligt denne motionär
kommer den nya försäljningsskatten för tunga fordon att
fördröja introduktionen av de fordon som uppfyller 1993 års
skärpta miljökrav.
I motion Sk63 (delvis) av Anders Castberger (fp) yrkar
motionären att det svenska certifieringssystemet
EG-anpassas.
Utformningen av miljöklasserna för personbilar och lätta
lastbilar tas upp i två motioner. I motion Sk63 (delvis) av
Anders Castberger (fp) vänder sig motionären mot att
miljöklasserna för personbilar och lätta lastbilar skall
baseras på USA-krav och föreslår att riksdagen antar ett
förslag som innebär att kraven för miljöklass 1 och 2
motsvarar de EG-krav som införs 1996 resp. 1991/92, och i
motion Sk59 (yrkande 2) av Gösta Lyngå m.fl. (mp) yrkar
motionärerna att kravet för kväveoxidutsläpp i miljöklass 1
skärps till 0.16g per km och att bullerkrav motsvarande
minst de som planeras inom EG uppställs i denna klass.
Frågan om en senareläggning av miljöklasserna för tunga
fordon för att undvika att försäljningen av 1993 års modell
försvåras tas upp i två motioner. I motion Sk63 (delvis) av
Anders Castberger (fp) yrkar motionären att riksdagen fattar
beslut om en senareläggning och i motion Sk62 (yrkande 2) av
Görel Thurdin m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande om att
denna åtgärd bör övervägas.
I två motioner framställs yrkanden om avslag på propositionens
förslag om en sänkning av kilometerskatten. Sådana
yrkanden framställs i motion Sk61 (yrkande 5) av Maggi
Mikaelsson m.fl. (v) och i motion Sk59 (yrkande 10) av Gösta
Lyngå m.fl. (mp). I det senare fallet begärs dessutom att
kilometerskatten i stället höjs (yrkande 11) och att
mervärdeskatten på land- och sjöbaserad kollektivtrafik sänks
(yrkande 12).
Det finns enligt utskottets mening starka skäl att komplettera
de grundläggande avgaskraven med en särskild stimulans för
fordon som uppfyller högre krav. Enligt de beräkningar som
miljöavgiftsutredningen gjort när det aktuella förslaget
utarbetades medför systemet med miljöklasser att
kväveoxidutsläppen blir drygt 10000 ton lägre och
kolväteutsläppen drygt 1000 ton lägre år 2000 jämfört med
den annars förväntade utvecklingen. För att ett system med
sådana stimulanser inte skall bli alltför komplicerat bör
stimulanserna utgå vid vissa bestämda kravnivåer. Utskottet
anser således att ett system med miljöklasser av praktiska
skäl är att föredra. Systemet med miljöklasser bör enligt
utskottets mening knytas till redan existerande regler och
således anknyta till det system som används i dag för
godkännande och kontroll av nya fordons avgasegenskaper.
Härigenom kan bilavgaslagens regler för certifiering och
kontroll utnyttjas. Det certifieringssystem som tillämpas vid
avgasgodkännandet bör således enligt utskottets mening
tillämpas också vid miljöklassindelningen. När det gäller
utformningen av miljöklasserna bedömer utskottet förslaget som
välavvägt. Som framgår av förslaget är avsikten att kraven
skall vara anpassade till såväl amerikanska som europeiska
krav. Försäljningsskatteplikten för de tunga fordonen medför
en viss fördyring av 1993 års modell i förhållande till
tidigare års modeller. Möjligheten att sälja 1992 års och
tidigare modeller utan försäljningsskatt upphör därför enligt
förslaget med 1992 års utgång. Även om det således uppstår en
viss tröskeleffekt vid övergången till 1993 års modeller är
denna enligt utskottets mening inte av en sådan storlek att
den kan motivera att förslaget senareläggs i denna del. Enligt
utskottets mening bör miljöklasserna således tillämpas också
på tunga fordon fr.o.m. 1993 års modeller. Inte heller när det
gäller den föreslagna sänkningen av kilometerskatten ser
utskottet något skäl att frångå förslaget.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och
avstyrker de nu aktuella motionerna.
Arbetsfordon
I motion Sk61 (yrkande 4) av Maggi Mikaelsson m.fl. (v)
hemställer motionärerna att riksdagen hos regeringen begär ett
förslag som innebär att också arbetsfordon omfattas av kravet
på avgasgodkännande och därmed av miljöklassindelningen.
Enligt motionärerna svarar arbetsfordonen i dag för nästan
lika stor del av t.ex. kväveoxidutsläppen som den tunga
trafiken.
Det framgår av proposition 1990/91:90 En god livsmiljö att
regeringen har för avsikt att införa avgaskrav för traktorer
och arbetsmaskiner samordnat med EFTA och EG fr.o.m. 1995 och
att en indelning i miljöklasser övervägs också för denna typ
av fordon. Enligt utskottets mening finns det vid dessa
förhållanden inte någon anledning att nu begära ett förslag om
avgasgodkännande för arbetsfordon. Utskottet avstyrker därför
motionen.
Särskilt miljövänliga fordon
I flera motioner framställs yrkanden om införande av en
särskild klass med hel skattebefrielse för elbilar och andra
miljövänliga fordon med ingen eller mycket liten
miljöpåverkan. Sådana yrkanden framställs i motionerna Sk62
(yrkande 1) av Görel Thurdin m.fl. (c), Jo113 (yrkande 36) av
Olof Johansson m.fl. (c), Sk61 (yrkandena 2 och 3) av Maggi
Mikaelsson m.fl. (v), Sk626 (yrkande 2) av Inger Schörling
m.fl. (mp), Sk59 (yrkande 1 och 3--7) av Gösta Lyngå m.fl.
(mp), Jo120 (yrkandena 2, 3 och 4) av Claes Roxbergh m.fl.
(mp) och Jo123 (yrkande 1) av Eva Goës och Krister Skånberg
(mp). Även ett genomförande av förslaget i motion Sk60
(delvis) av Kjell Johansson (fp) innebär att fordon som ej ger
skadliga emissioner skattebefrias.
Enligt det nu aktuella förslaget om miljöklasser för nya
fordon skall elbilar erlägga försäljningsskatt efter de regler
som gäller för miljöklass 1. Sedan tidigare gäller att
försäljningsskatten beräknas utan att batterivikten inräknas
och att elfordon är undantagna från kilometerskatt. Utskottet
erinrar vidare om att regeringen i proposition 1990/91:87
Näringspolitik för tillväxt föreslagit kraftfulla satsningar
på ny, miljöanpassad fordonsteknik. Det kan nämnas att
Göteborgs kommun uttryckt en ambition att skapa en garanterad
marknad för 1000 elbilar år 1995 och att en satsning på
kollektivtrafikfordon med avancerad teknik sker i Stockholms
kommun. Vidare har regeringen i proposition 1990/91:88
Energipolitik lagt fram förslag om ett stöd till
utvecklingsinsatser för motoralkoholdrivna fordon.
Mot den angivna bakgrunden finns det enligt utskottets mening
inte något praktiskt behov av en särskild miljöklass för de nu
aktuella fordonen. Utskottet avstyrker motionerna.
Lokala restriktioner för vissa fordon
I motion Sk59 (yrkande 8 och 9) av Gösta Lyngå m.fl. (mp)
begär motionärerna tillkännagivanden om att kommunerna bör ges
rätt att begränsa trafiken med dieselfordon i klass 2 och 3
och att vidta ytterligare åtgärder när miljökvalitetsnormer
överskrids.
Av proposition 1990/91:90 En god livsmiljö framgår att
regeringen har för avsikt att ändra vägtrafikkungörelsen på så
sätt att det blir möjligt att föreskriva att endast sådana
tunga dieseldrivna bussar och lastbilar som möter särskilt
hårda avgaskrav tillåts trafikera miljökänsliga delar av
stadskärnorna. Det kan här också anmärkas att riksdagen under
hösten 1990 fattat beslut om en lag om tillfälliga bilförbud
som ger kommunerna rätt att ingripa med förbud då
luftföroreningarna utgör ett akut hot mot människors hälsa
(prop. 1989/90:143, bet. 1990/91:TU4). Det finns mot den
angivna bakgrunden inte någon anledning för riksdagen att göra
något av de begärda tillkännagivandena. Utskottet avstyrker
därför motionen.
Bensinslukaravgift, m.m.
I motion Sk717 av Carl Frick och Krister Skånberg (mp) begärs
en snabbutredning som syftar till en förändring av
försäljningsskatten så att den stimulerar köp av bensinsnåla
bilar. I motion Sk716 av Sven-Åke Nygårds m.fl. (s) begärs ett
tillkännagivande om att fordonsskatten bör omvandlas till en
drivmedelsskatt.
Frågan om en stimulans för bensinsnåla bilar har utretts av
miljöavgiftsutredningen i betänkandet (SOU 1990:59) Sätt
värde på miljön, som föreslagit att en s.k. bensinslukaravgift
införs för bilar som har särskilt hög förbrukning. Förslag om
en omvandling av fordonsskatten till drivmedelsskatt har lagts
fram av kommittén för indirekta skatter (KIS). Utskottet är
för närvarande inte berett att tillstyrka att dessa förslag
genomförs och avstyrker därför motionerna.
Bidrag till avgasreningsutrustning
I motion Sk62 (yrkande 3) av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkar
motionärerna att riksdagen beslutar återinföra det bidrag till
montering av avgasreningsutrustning på äldre bilar som nyligen
avskaffats och bestämmer detta till 4000 kr.
Beslutet att avskaffa bidraget till reningsutrustning för
äldre bilar har fattats av riksdagen den 11 april i år (prop.
1990/91:100 bilaga 8, TU23). Utskottet är inte berett att
tillstyrka att bidraget nu återinförs och avstyrker därför
motionen.
Vissa övriga yrkanden
I tre motioner begärs tillkännagivanden om inriktningen av
trafikbeskattningen. I motion Sk619 (yrkande 2) av Carl
Bildt m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om att
trafikbeskattningen i större utsträckning bör relateras till
de faktiska miljöeffekterna. I motion Sk61 av Maggi Mikaelsson
m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om att biltrafiken måste
minskas till förmån för spårbunden trafik och sjöfart (yrkande
1), att bilismen och då särskilt den tunga trafiken bör bära
sina egna kostnader (yrkande 6) och att drivmedelsskatterna
bör vara differentierade så att människor som bor i de delar
av landet där bilen är nödvändig inte drabbas (yrkande 7). I
motion Sk626 (yrkande 1) av Inger Schörling m.fl. (mp) begärs
ett tillkännagivande om att ett miljöanpassat skattesystem med
ytterligare höjningar av bensin- och kilometerskatten behövs
för att bemästra trafikens miljöproblem.
Utskottet erinrar om att det ovan behandlade förslaget kan
väntas medföra stora miljövinster och om de förslag om ökad
rabatt för blyfri bensin och miljövänlig dieselolja som
utskottet behandlat i betänkandet 1990/91:SkU25 om
miljöavgifter m.m. Det är enligt utskottets mening bl.a. genom
åtgärder som dessa som beskattningen kan bidra till minskade
miljöproblem inom trafiken. Utskottet avstyrker motionerna.
Slutligen har i motionerna Sk395 (yrkande 7--9) av Rolf
Clarkson m.fl. (m), Sk700 av Anders Castberger m.fl. (fp),
Sk687 av Siw Persson och Kjell-Arne Welin (fp), Sk688 av Kurt
Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) och Sk654 av Börje
Hörnlund (c) framställts yrkanden beträffande beskattningen av
amatörbyggda fordon, veteranbilar,
jordbrukstraktorer och A-traktorer.
Utskottet har behandlat liknande yrkanden i höstens betänkande
1990/91:SkU5 om ändringar i vägtrafikskattelagen och därvid
avstyrkt dem. Utskottet har inte ändrat inställning i dessa
frågor och avstyrker därför de nu aktuella yrkandena.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk58 och
1990/91:Sk60 i denna del,
res. 1 (m)
res. 2 (fp)
2. beträffande certifieringssystemet
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:156 i denna del och
avslår motion 1990/91:Sk63 i denna del,
res. 3 (m, fp)
3. beträffande miljöklasserna för personbilar och lätta
lastbilar
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:156 i denna del och
avslår motionerna 1990/91:Sk59 yrkande 2 och 1990/91:Sk63
i denna del,
res. 4 (m)
res. 5 (mp)
4. beträffande en senareläggning av miljöklasserna för tunga
fordon
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:156 i denna del och
avslår motionerna 1990/91:Sk62 yrkande 2 och 1990/91:Sk63
i denna del,
res. 6 (fp, c)
5. beträffande kilometerskatten, m.m.
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:156 i denna del och
avslår motionerna 1990/91:Sk59 yrkandena 10--12 och
1990/91:Sk61 yrkande 5,
res. 7 (v)
res. 8 (mp)
13. beträffande veteranbilar
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk395 yrkandena 7
och 8 och 1990/91:Sk700,
res. 21 (m, fp, c)
14. beträffande trafik och jordbrukstraktorer
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk687 och
1990/91:Sk688,
15. beträffande A-traktorer
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk654,
res. 22 (m, fp, c)
16. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt och
med bifall till propositionen i övrigt antar de vid
propositionen fogade förslagen till
1. lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386),
2. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon,
3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),
4. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på
utländska fordon,
5. lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343).
Stockholm den 14 maj 1991
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund
(s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin
(c), Hugo Hegeland (m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson
(m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp),
Karl Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Marianne
Andersson i Gislaved (s), Maggi Mikaelsson (v) och Rune
Berglund (s).
Reservationer
1. Avslag på propositionen (mom. 1)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Enligt vår mening finns det ett behov av ekonomiska
stimulanser av den typ som regeringen föreslår. En stor del av
de luftburna miljöföroreningarna härrör från trafiken, och
det är därför nödvändigt att trafikens miljömässiga effekter
minskas under 1990-talet. Nya bränslesnåla fordon, utrustade
med effektiv rening, kan på kort sikt minska utsläppen i
betydande omfattning. Bättre vägar och smidigare trafikföring
kan också verka i denna riktning. Elbilar och användning av
alternativa miljövänliga bränslen kan bidra ytterligare till
minskade utsläpp. En sådan positiv teknikutveckling bör
stimuleras.
Vi måste emellertid konstatera att regeringens förslag fått en
utformning som kan ge upphov till allvarliga problem i
Sveriges förhållande till EFTA, EG och övriga handelspartners.
Den föreslagna indelningen i miljöklasser avseende tunga
fordon riskerar nämligen att bli betraktad som ett tekniskt
handelshinder. I kombination med ett unikt svenskt
certifieringssystem torde miljöklassningen i princip komma att
utestänga utländsk konkurrens eftersom den svenska marknaden
är liten. Förslaget om höjda och nya försäljningsskatter står
också i motsats till den anpassning av skatterna som kan
väntas vid ett EG-medlemskap.
Tyvärr hotar förslaget också att motverka arbetet med att ta
fram miljövänliga tunga fordon. Regeringen har valt att införa
en försäljningsskatt på upp till 65000 kr. för tunga fordon
i miljöklass 3 för att på så sätt stimulera efterfrågan på
fordon i miljöklasserna 1 och 2. Problemet är emellertid att
denna skatt också stimulerar till inköp av 1992 års modell och
tidigare modeller. En avsevärd försäljningsökning under åren
1991--1992 kommer att bli följden. Dessutom torde följden bli
att man utnyttjar äldre årsmodeller längre för att undvika den
ökade beskattningen. En sådan utveckling vore mycket olycklig
eftersom nya, skärpta avgaskrav gäller för tunga fordon
fr.o.m. 1993 års modell. Sannolikheten är således mycket stor
att införandet av ekonomiska styrmedel enligt regeringens
förslag kommer att fördröja introduktionen av miljövänligare
fordon i Sverige.
Beskattningen av svensk åkerinäring är redan nästan dubbelt så
hög som i länderna i EG. Genom att i Sverige ensidigt införa
bestämmelser enligt regeringens förslag ökar risken
ytterligare att stora delar av svensk åkerinäring etableras
utanför vårt lands gränser för att på så sätt kunna konkurrera
på lika villkor med åkerinäringen inom EG.
Vi avvisar regeringens förslag. Självklart måste vi i Sverige
minska miljöföroreningarna som härrör från trafiken.
Regeringen bör därför snarast återkomma med ett nytt förslag
som innebär att miljökrav och certifieringsbestämmelser
EG-harmoniseras. Då kan också en positiv miljöeffekt uppnås.
Ett nytt förslag bör dessutom innehålla stimulansåtgärder för
att snabbare införa miljövänligare fordonsmodeller.
dels vid moment 1 hemställt
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk58 och med
anledning av motion 1990/91:Sk60 i denna del avslår
proposition 1990/91:156 och begär ett nytt förslag i
enlighet med vad som anförts.
2. Avslag på propositionen (mom. 1)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) har
dels anfört följande:
Folkpartiet liberalerna har i över två decennier hävdat att
marknadskrafterna bör utnyttjas i miljöarbetets tjänst. Vi är
övertygade om att en kombination av miljöavgifter och
ekonomiska stimulanser kan leda till positiva dynamiska
effekter för miljön. Med det snabbt ökande miljömedvetandet
hos det svenska folket torde denna typ av åtgärder ha goda
förutsättningar att lyckas. Många konsumenter efterfrågar
miljövänliga produkter. Att klassificera fordon så att de i
detta avseende får olika grader av "godkänd-stämpel" synes
vara en bra väg att gå. Även om vi alltså till fullo delar de
i propositionen uttryckta ambitionerna att nedbringa trafikens
utsläpp radikalt, har vi en rad synpunkter på det
föreliggande förslaget.
När det gäller framför allt de tunga fordonen finns risk
att förslaget leder till en effekt motsatt den önskvärda.
Eftersom fordon i miljöklasserna 1 och 2 endast i
undantagsfall blir tillgängliga på marknaden under de allra
närmaste åren blir den huvudsakliga signalen till
fordonsköparna att de skall köpa nya billigare lastbilar
senast 1992 för att slippa den nya försäljningsskatten. Enligt
vissa beräkningar slipper en lastbilsägare i så fall
fördyringar i storleksordningen 100000kr. När så den bilen
är inköpt hålls investeringar i ny vagnpark tillbaka, vilket
vore olyckligt från miljösynpunkt. De positiva miljöeffekterna
av de nya avgaskrav som gäller fr.o.m. 1993 års modeller
fördröjs i stället för att påskyndas.
Enligt regeringens förslag skall certifieringssystem A30
tillämpas vid miljöklassningen. Detta är utvecklat i Sverige
och unikt svenskt. Föregångare inom A-serien har skapat
åtskilliga problem, högre kostnader och i praktiken försvårat
möjligheterna att installera utrustning för att uppnå bättre
reningsgrad än den fastställda. Folkpartiet liberalerna har
länge kritiserat effekterna av detta svenska särsystem. Enligt
vår mening bör Sverige vid införandet av nya normer sträva
efter att i all möjlig utsträckning anpassa dem till kända
eller förväntade krav inom EG. Provmetoder, kontroll och
certifieringsprocedur skall inte utan synnerligen starka skäl
avvika från vad som är känt som EG-bestämmelser eller
motsvarande. EGs allmänna certifieringssystem -- ackreditering
-- håller på att inarbetas i vår egen lagstiftning. Om
regeringens förslag antas är faran överhängande att vi kommer
att ha två parallella lagsystem. Detta vore mycket olyckligt.
Enligt nu gällande lagstiftning får en personbil fr.o.m. 1989
års modell släppa ut en viss mängd emissioner per körd
kilometer. Eftersom tillåtna utsläppsmängder är uttryckta i
absoluta tal per körsträcka måste bilar med hög
bränsleförbrukning ha en högre grad av rening än bilar med låg
bränsleförbrukning för att klara gällande gränsvärden. Ett
framtida rabattsystem för bättre rening bör enligt vår
mening utformas så att stimulansen avser införande av bästa
möjliga reningsteknik oavsett bränsleförbrukning. I ett sådant
rabattsystem bör föroreningar som ej kan reduceras genom känd
reningsteknik såsom koldioxid och bly beläggas med
miljöavgifter på drivmedlet. Reducering av förorenande ämnen
som kan minskas samt reducering av buller bör däremot
resultera i en avgasrabatt vid inköp av fordonet. Kraven
enligt EGs allmänna avgaskrav bör utgöra minimibestämmelser.
Klassgränser därutöver är däremot olyckliga eftersom varje
förbättring bör resultera i en motsvarande rabatt, oavsett om
en ny klassgräns för alla emissioner uppnås eller ej. Det här
skisserade systemet är alltså ett mera flexibelt system som
skulle stimulera konsumenter och producenter att i varje
valsituation eftersträva bästa möjliga miljöteknik.
Sammanfattningsvis skulle ett sådant system stimulera
biltillverkarna att införa bästa möjliga rening oavsett om en
viss åtgärd resulterar i uppflyttning till en ny klass eller
ej.
Av det anförda framgår att regeringens förslag inte har fått
en ur miljösynpunkt optimal utformning och att det brister
också i andra hänseenden. Vi anser att förslaget bör avslås
och att regeringen bör uppmanas att återkomma med ett nytt
förslag om miljöstimulanser och certifieringssystem i enlighet
med vad vi anfört. Vi tillstyrker således motion Sk60 i denna
del.
dels vid moment 1 hemställt
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk60 i denna
del och med anledning av motion 1990/91:Sk58 avslår
proposition 1990/91:156 och hos regeringen begär ett nytt
förslag i enlighet med det anförda.
3. Certifieringssystemet (mom. 2)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Leif Olsson (fp) har
dels anfört följande:
Som vi anfört i reservationerna 1 och 2 är det angeläget att
miljöklassningen inte bygger på det unika svenska
certifieringssystemet.
Även om miljöklasserna införs bör regeringen återkomma med ett
förslag som innebär att ett EG-anpassat certifieringssystem
kan tillämpas vid miljöklassningen av bilar när denna träder i
kraft. Härigenom tillgodoses i allt väsenligt motion Sk63 i
denna del.
dels vid moment 2 hemställt
2. beträffande certifieringssystemet
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk63 i denna
del och proposition 1990/91:156 i denna del hos regeringen
begär förslag om ett EG-anpassat certifieringssystem som kan
tillämpas vid avgasgodkännande och miljöklassning av bilar
fr.o.m. den 1 januari 1992.
4. Miljöklasserna för personbilar och lätta lastbilar (mom. 3)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Sverige har starka ekonomiska band med Europa och utvecklingen
går nu snabbt mot ett alltmer omfattande utbyte.
Förhandlingarna om ett EES-avtal befinner sig i sitt slutskede
och Sverige kommer inom kort att lämna in en ansökan om
medlemskap i EG. Det är mot denna bakgrund förvånande att
regeringen föreslår att miljöklasserna skall bygga på de krav
som utvecklats i USA. Enligt vår mening bör utgångspunkten för
de krav som uppställs i stället vara den utveckling som är att
vänta inom EG.
Regeringen bör enligt vår mening utarbeta förslag till sådana
EG-anpassade krav och återkomma med en redovisning av dessa
under hösten 1991 så att riksdagen kan ta ställning till dem
innan miljöklasserna träder i kraft den 1 januari 1992.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 3 hemställt
3. beträffande miljöklasserna för personbilar och lätta
lastbilar
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:156 i
denna del och motion 1990/91:Sk63 i denna del och med avslag
på motion 1990/91:Sk59 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts om EG-anpassade
miljökrav.
5. Miljöklasserna för personbilar och lätta lastbilar (mom. 3)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Kraven för miljöklass 1 måste ställas högre än som föreslås i
propositionen. För personbilar bör kravet på
kväveoxidutsläppen skärpas från föreslagna0,25 gram per km
till0,16 gram per km. Därtill bör bullerkrav motsvarande
minst dem som planeras inom EG uppfyllas.
Regeringen bör utarbeta förslag till sådana skärpta krav och
återkomma med en redovisning av dessa under hösten 1991 så att
riksdagen kan ta ställning till dem innan miljöklasserna
träder i kraft den 1 januari 1992.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 3 hemställt
3. beträffande miljöklasserna för personbilar och lätta
lastbilar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk59 yrkande 2,
med anledning av proposition 1990/91:156 i denna del och med
avslag på motion 1990/91:Sk63 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts om skärpta krav för
miljöklass 1.
6. En senareläggning av miljöklasserna för tunga fordon
(mom.4)
Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Leif Olsson (fp) och
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
När det gäller framför allt de tunga fordonen finns risk att
förslaget leder till en effekt motsatt den önskvärda. Eftersom
fordon i miljöklasserna 1 och 2 endast i undantagsfall blir
tillgängliga på marknaden under de allra närmaste åren blir
den huvudsakliga signalen till fordonsköparna att de skall
köpa nya billigare lastbilar senast 1992 för att slippa den
nya försäljningsskatten. Enligt vissa beräkningar slipper en
lastbilsägare i så fall fördyringar i storleksordningen
100000kr. När så den bilen är inköpt hålls investeringar i
ny vagnpark tillbaka, vilket vore olyckligt från
miljösynpunkt. De positiva miljöeffekterna av de nya avgaskrav
som gäller fr.o.m. 1993 års modeller fördröjs i stället för
att påskyndas.
Enligt uppgift kan ett ytterligare problem vara att rätt
bränsle för de svenska fordonen inte finns tillgängligt inom
EG under 1992.
Av dessa skäl bör det övervägas att skjuta på introduktionen
av miljöklasserna 1 och 2 till den 1 januari 1993. Det anförda
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 4 hemställt
4. beträffande en senareläggning av miljöklasserna för tunga
fordon
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk62 yrkande 2
och med anledning av motion 1990/91:Sk63 i denna del
dels bifaller proposition 1990/91:156 i denna del,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om att en senareläggning av miljöklasserna 1 och 2 för
tunga lastbilar och bussar bör övervägas.
7. Kilometerskatten, m.m. (mom. 5 och mom. 16 i motsvarande
del)
Maggi Mikaelsson (v) har
dels anfört följande:
Vänsterpartiet kan inte acceptera att miljöklassindelningen
skall vara statsfinansiellt neutral. Vi anser att bilismen
skall bära sina totala kostnader och att detta inte är fallet
i dag. Det gäller framför allt den tunga lastbilstrafiken och
bilismen i storstadsområdena. Vänsterpartiet accepterar ej
propositionens förslag om att miljöklassindelningen
kompenseras med sänkt kilometerskatt. En sådan sänkning skulle
dessutom ge kompensation endast till dieseldrivna fordon
eftersom de är de enda som erlägger kilometerskatt. Om en
högre försäljningsskatt kompenseras av en sänkt kilometerskatt
på de fordon som svarar för en stor del av utsläppen
försvinner incitamentet att övergå till fordon med mindre
utsläpp.
Generellt sett bör de ekonomiska styrmedlen vara mer inriktade
på ett fordons användning. Ett sådant skattesystem skulle
gynna kollektiva transporter, fordon med låg
bränsleförbrukning och bränslesnål körteknik. Ett system med
differentierade drivmedelspriser skulle bidra till att
människor som bor i delar av landet där bilen är nödvändig
inte drabbas lika hårt som i storstadsområdena. Vi har i annat
sammanhang föreslagit förändringar i skattesystemet med den
inriktningen (jfr betänkande 1990/91:SkU24 Miljöavgifter
m.m.).
Med det anförda hemställer jag att propositionens förslag om
sänkt kilometerskatt avslås. Förslagen i motion Sk59 yrkandena
11 och 12 om höjd kilometerskatt, m.m. avstyrks.
dels vid moment 5 och moment 16 i motsvarande del
hemställt
5. beträffande kilometerskatten, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk61
yrkande 5 och 1990/91:Sk59 yrkande 10 avslår proposition
1990/91:156 i denna del samt motion 1990/91:Sk59 yrkandena
11 och 12,
16. beträffande lagförslagen såvitt avser
kilometerskatten, m.m.
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt
avslår de vid propositionen fogade förslagen till
3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327)
4. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på
utländska fordon.
8. Kilometerskatten, m.m. (mom. 5 och mom. 16 i motsvarande
del)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Regeringens förslag innebär att kilometerskatten sänks med ca
10%, även för fordon som inte åläggs någon som helst
försäljningsskatt! Härigenom gynnas miljöfarlig verksamhet
genom skattelättnader och motverkas uppenbart syftet med det
föreslagna miljöklassningssystemet. Förslaget strider mot den
grundläggande idén att använda ekonomiska styrmedel för en
bättre miljö.
Miljöavgiftutredningens förslag var att införa ett system med
avgifter och bidrag för nya tyngre lastbilar och bussar som i
dag inte omfattas av nybilsskatten. Dessutom hade utredningen
föreslagit att kilometerskatten skulle höjas så att
kostnadsansvaret för kväveoxidutsläppen ökas från nuvarande 15
kr. per kg till 25 kr. per kg, vilket kan jämföras med att
miljöavgiften på kväveoxidutsläpp från större
energianläggningar nu är 40 kr. per kg.
Jag anser att regeringens förslag till sänkning av
kilometerskatten måste avvisas och att regeringen bör uppmanas
att skyndsamt återkomma med ett förslag om en höjning av
kilometerskattens kostnadsansvar till 60 kr. per kg kväveoxid.
Den statsfinansiella neutraliteten bör i stället uppnås genom
en sänkning av mervärdeskatten på land- och sjöbaserad
kollektivtrafik. Regeringen bör återkomma med ett förslag även
i denna del.
Med det anförda tillstyrker jag motion Sk59 yrkandena 10--12.
dels vid moment 5 och moment 16 i motsvarande del
hemställt
5. beträffande kilometerskatten, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk59
yrkandena 10--12 och 1990/91:Sk61 yrkande 5
dels avslår proposition 1990/91:156 i denna del,
dels hos regeringen begär ett förslag som innebär att
kilometerskattens kostnadsansvar för kväveoxidutsläpp höjs
till 60 kr. per kg,
dels hos regeringen begär förslag om nedsättning av
mervärdeskatten på land- och sjöbaserad kollektivtrafik,
16. beträffande lagförslagen såvitt avser kilometerskatten
m.m.
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt
avslår de vid propositionen fogade förslagen till
3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327)
4. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på
utländska fordon.
9. Arbetsfordon (mom. 6)
Maggi Mikaelsson (v) har
dels anfört följande:
Regeringens förslag innebär att arbetsfordon, dvs.
skogsmaskiner, fordonstruckar, traktorer och jordbruksmaskiner
m.m. är undantagna från miljöklassindelningen. Arbetsfordon
svarar i dag för nästan lika stor del av t.ex.
kväveoxidutsläppen som den tunga trafiken och måste
självfallet också miljöklassas. 1988 var utsläppen av
kväveoxid från arbetsfordon 72000 ton och för tunga fordon
75000 ton. Då det i dag inte finns krav på avgasgodkännande
för denna typ av fordon, bör regeringen återkomma med ett
sådant förslag så att även dessa fordon kan omfattas av
miljöklassificeringen.
Jag tillstyrker motion Sk61 yrkande 4.
dels vid moment 6 hemställt
6. beträffande arbetsfordon
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk61 yrkande 4
hos regeringen begär förslag om avgasgodkännande för
arbetsfordon så att även dessa kan omfattas av
miljöklassningen.
10. Särskilt miljövänliga fordon (mom. 7)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) har
dels anfört följande:
Vi har i reservation 2 redovisat hur ett framtida rabattsystem
för bättre rening bör vara utformat. Föroreningar som inte kan
reduceras genom känd reningsteknik såsom koldioxid och bly bör
beläggas med miljöavgifter på drivmedlet. Rabatter vid inköp
av fordon bör ges för låga halter av ämnen som kan minskas med
känd reningsteknik samt för lågt buller. Rabatten skall utgå
så snart EGs minimikrav överskrids och vara en direkt funktion
av reningsgraden. Några miljöklasser behövs inte eftersom
varje förbättring resulterar i en motsvarande rabatt,
oberoende av om en viss klassgräns uppnåtts eller ej. Det här
skisserade systemet är alltså ett mera flexibelt system som
skulle stimulera konsumenter och producenter att i varje
valsituation eftersträva bästa möjliga miljöteknik.
I det föreslagna systemet får särskilt miljövänliga fordon
också särskilt stora fördelar och detta oberoende av vald
teknik. Någon "nollklass" för elbilar, vätgasbilar, solbilar
etc. skulle inte behövas i detta system. Det anförda bör
riksdagen med anledning av motion Sk60 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 7 hemställt
7. beträffande särskilt miljövänliga fordon
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk60 i denna
del och med avslag på motionerna 1990/91:Sk59 yrkandena 1
och 3--7, 1990/91:Sk61 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Sk62
yrkande 1, 1990/91:Jo113 yrkande 36, 1990/91:Jo120
yrkandena 2--4, 1990/91:Jo123 yrkande 1 och 1990/91:Sk626
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om särskilt miljövänliga fordon i ett klasslöst system
för miljöstimulanser.
11. Särskilt miljövänliga fordon (mom. 7)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
Införandet av tre miljöklasser kan skynda på en successiv
utveckling av etablerad miljövänlig teknik. Dessa klasser är
dock knappast tillräckliga för att stimulera fram nya
motortyper och bränslen. För att få till stånd sådana
satsningar krävs enligt vår uppfattning införande av en
"elitklass" som representerar framtidens bil med ingen eller
mycket liten negativ miljöpåverkan. Exempel på sådan teknik
kan vara t.ex. en vätgasdriven bil med ångmotor och en bil med
något slag av miljövänliga bränsleceller, motoralkoholdrivna
fordon eller en elbil med bättre batterier. Elitklassen skulle
ha en ytterligare förmånlig beskattningssituation utöver
miljöklass 1.
Meningen med centerns förslag är att stimulera
teknikutvecklingen. Det finns enligt vår uppfattning ingen
anledning att avvakta, tvärtom. Nutidens bestämmelser är i hög
grad avgörande för framtidens teknik. Förutsättningarna för
att komplettera de föreslagna tre miljöklasserna med en
elitklass enligt ovanstående förslag bör därför noggrant
undersökas och prövas. Detta bör ges regeringen till känna.
dels vid moment 7 hemställt
7. beträffande särskilt miljövänliga fordon
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk62 yrkande 1
och med anledning av motionerna 1990/91:Sk59 yrkandena 1 och
3--7, 1990/91:Sk60 i denna del, 1990/91:Sk61 yrkandena 2
och 3, 1990/91:Jo113 yrkande 36, 1990/91:Jo120 yrkandena
2--4, 1990/91:Jo123 yrkande 1 och 1990/91:Sk626 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om
att komplettera miljöklasserna med en elitklass.
12. Särskilt miljövänliga fordon (mom. 7)
Maggi Mikaelsson (v) har
dels anfört följande:
Vänsterpartiet föreslår ytterligare en miljöklass för
eldrivna, biobränsledrivna och andra ur miljösynpunkt goda
fordon. Denna miljöklass bör skattegynnas med 4000 kr. i
förhållande till skatteklass 1.
Regeringen skriver i propositionen att en sådan miljöklass kan
behövas i framtiden. Vänsterpartiet menar att det är viktigt
att införa en sådan redan nu. Det är viktigt som en signal
till marknaden för att stimulera till ökade insatser för att
ta fram bra alternativ till dagens fordon. Det visar också på
samhällets viljeinriktning att övergå till miljövänlig teknik.
Riksdagen bör hos regeringen begära ett skyndsamt förslag om
en miljöklass för särskilt miljövänliga fordon.
dels vid moment 7 hemställt
7. beträffande särskilt miljövänliga fordon
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk61 yrkandena
2 och 3 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk59
yrkandena 1 och 3--7, 1990/91:Sk60 i denna del,
1990/91:Sk62 yrkande 1, 1990/91:Jo113 yrkande 36,
1990/91:Jo120 yrkandena 2--4, 1990/91:Jo123 yrkande 1 och
1990/91:Sk626 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om en
särskild miljöklass för eldrivna och andra miljövänliga fordon
där försäljningsskatten sätts ner med ytterligare 4000 kr.
13. Särskilt miljövänliga fordon (mom. 7)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Vi hävdar att samhället aktivt bör stödja en övergång till
fordon utan miljöfarliga utsläpp och föreslår därför att en
skatteklass0 inrättas för sådana. Klassen skulle medge total
befrielse från fordonsskatt.
Det är vår förväntan att den snabba tekniska utvecklingen
skall medföra att fordonstyper tas fram som är kvalificerade
för skatteklass0. Det är naturvårdsverkets uppgift att följa
denna utveckling och lämna förslag till riksdagen om sådan
klassifikation. Det bör observeras att klassifikationen skall
avse miljöegenskaperna för fordonet vid dess drift. Utsläpp
m.m. vid framställningen av energibärare (elektricitet, vätgas
etc.) bör beskattas vid källan för framställningen. I dagens
läge vill vi som exempel på klass0 ange el-bilen,
vätgasbilen, solenergibilen och biogasdrivna fordon.
Fördelarna med eldrift av fordon är många. Eldrivna fordon ger
i sig inte upphov till några utsläpp och är därför förnämliga
i bl.a. stadskärnor. Elmotorn är i sig mycket energieffektiv.
Eldrift kan enkelt kombineras med andra framdrivningssätt i
s.k. hybridfordon. Teknik för vätgasdrivna fordon har redan
utvecklats på flera håll i världen (exempelvis i Japan,
Tyskland och USA). Ur miljösynpunkt är vätgasen ett utmärkt
drivmedel. Utsläppen består väsentligen av vattenånga. Bilar
drivna direkt av solenergi eller från batterier som laddats
med solceller finns för närvarande, men tekniken befinner sig
på utvecklingsstadiet. Vi har i annat sammanhang framhållit
att nya fordon bör kunna gå på biobränslen. Tekniken är väl
utvecklad, men det fordras målmedveten politik att understödja
dess utnyttjande. Exempelvis krävs statligt engagemang i
uppbyggnaden av biobränslefabriker. Såväl de två alkoholerna
etanol och metanol som biogas är intressanta produkter.
Sammanfattningsvis kan sägas att ny, miljövänlig teknik finns,
men att den i konkurrensen med etablerad, miljöskadlig teknik
behöver samhällets uppmuntran. Det är en viktig utmaning för
både industri och samhälle att forma ett framtida trafiksystem
utan miljöskadliga utsläpp och utan konsumtion av jordens
ändliga resurser. Därför anser jag att regeringen bör
återkomma med ett förslag om införande av miljöklass0.
dels vid moment 7 hemställt
7. beträffande särskilt miljövänliga fordon
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk626 yrkande 2
och med anledning av motionerna 1990/91:Sk59 yrkandena 1 och
3--7, 1990/91:Sk60 i denna del, 1990/91:Sk61 yrkandena 2
och 3, 1990/91:Sk62 yrkande 1, 1990/91:Jo113 yrkande 36,
1990/91:Jo120 yrkandena 2--4 och 1990/91:Jo123 yrkande 1
hos regeringen begär förslag om en miljöklass0 i enlighet
med vad som anförts.
14. Lokala restriktioner för vissa fordon (mom. 8)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Särskilda tätortskrav bör ställas på distributionsfordon i
städerna. Kommunerna bör ges rätt att förbjuda eller begränsa
trafik av fordon som drivs med dieselbränsle i miljöklass 2
eller 3 i tätorter (undantaget genomfartsleder där alternativ
saknas). Kommunerna bör också ges rätt att ställa långtgående
krav på avgasrening m.m. på fordon som särskilt trafikerar
tätorter.
Kommunerna bör vidare ha rätt till ytterligare åtgärder mot
bl.a. trafiken då miljökvalitetsnormer överskrids. Dessa
normer fastställs av staten. Därigenom skulle staten och
kommunerna gemensamt arbeta för lokalt anpassade åtgärder för
en bättre miljö. Givetvis bör kommunerna ha möjlighet att
införa strängare normer än de av staten fastställda.
Regeringen bör enligt min mening ges det anförda till känna.
dels vid moment 8 hemställt
8. beträffande lokala restriktioner för vissa fordon
att riksdagen med bifall till 1990/91:Sk59 yrkandena 8 och 9
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om
rätt för kommuner att förbjuda trafik i tätorter och om
miljökvalitetsnormer och därmed sammanhängande kommunala
åtgärder.
15. Bensinslukaravgift, m.m. (mom. 9)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
Bilismen står för mycket stora delar av de utsläpp som görs i
Sverige. Det finns ett klart samband mellan utsläppen och den
totala drivmedelsförbrukningen. Drivmedelsåtgången är mycket
stor och uppgår till närmare fem miljoner kubikmeter per år.
Det är miljöpartiet de grönas övertygelse att vi måste minska
den förbrukningen av jordens ändliga resurser kraftigt. En
viktig del av detta arbete är att minska bensinförbrukningen.
Därför måste samhället gynna användning av sådana personbilar
som förbrukar lite drivmedel. Försäljningsskatten bör därför
öka med en bils bensinförbrukning. Förändringen kan hållas
statsfinansiellt neutral genom att de medel som inflyter från
bensindrivna fordon med en förbrukning som överstiger0,70
liter per mil återbetalas till dem som köper fordon med
förbrukning under denna nivå. Tanken är att det skall vara ett
nollsummespel så att staten bara tar hand om så mycket medel
som erfordras för administration av systemet.
Valet av nivå kan synas godtyckligt, men tanken är att den
successivt justeras ner till lägre värden när det kommer
alltfler bensinsnåla bilar i drift. De närmare formerna måste
utredas med stor skyndsamhet. Det är viktigt om vi i framtiden
vill ha små energisnåla bilar i trafik. Ett liknande system
måste övervägas för dieseldrivna personbilar.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 9 hemställt
9. beträffande bensinslukaravgift, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk717 och med
avslag på motion 1990/91:Sk716 som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts om en snabb utredning av en
försäljningsskatt som stimulerar till köp av drivmedelssnåla
personbilar.
16. Bidrag till avgasreningsutrustning (mom. 10)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Det är enligt vår uppfattning mycket angeläget att
avgasreningen i befintliga fordon förbättras. De miljöskadliga
utsläppen från äldre fordon är ofta mångdubbelt större än från
nya fordon med katalysatorrening eller motsvarande.
Riksdagen beslutade 1988 om ett bidrag för frivillig
installation av avgasreningsutrustning i den befintliga
fordonsparken. Den socialdemokratiska regeringen motsatte sig
beslutet. Informationen om bidraget har varit bristfällig och
bidraget har därför utnyttjats dåligt. Med hänvisning härtill
har nu riksdagen på regeringens förslag avskaffat bidraget.
Detta är olyckligt ur miljösynpunkt.
Vi yrkar på att bidraget återinförs och att bidragsbeloppet
höjs till 4000 kr.
dels vid moment 10 hemställt
10. beträffande bidrag till avgasreningsutrustning
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk62 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna att bidraget för
installation av avgasreningsutrustning skall återinföras och
höjas till 4000 kr.
17. Inriktningen av trafikbeskattningen (mom. 11)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Om Sverige skall klara av att uppfylla Torontokonferensens
rekommendationer fordras en fortgående modernisering --
förnyelse -- av hela samhället. Nya industriprocesser,
resurssnåla trafiksystem och effektiv energianvändning är
nödvändigt för att kunna minska koldioxidutsläppen.
Marknadsekonomin spelar en betydelsefull roll i denna
dynamiska moderniseringsprocess, eftersom endast en fri
marknad kan åstadkomma en effektiv resurshushållning.
Politiken måste syfta till att skapa utvecklingsutrymme. Hård
politisk styrning och detaljreglering hämmar denna nödvändiga
förnyelse. Politiken bör skapa möjligheter -- bl.a. genom att
bejaka teknisk förnyelse. Den ständigt fortgående
moderniseringsprocessen i samhället gör att koldioxidtaket
inte står i någon motsatsställning till ekonomisk utveckling.
Inom trafiksektorn kan ett antal konkreta åtgärder genomföras.
Den lägsta bränsleförbrukningen och därmed koldioxidutsläppen
erhålls normalt vid hastigheter kring 80 km/tim. Vid högre
hastigheter ökar visserligen utsläppen, men de allra största
koldioxidutsläppen bildas vid hastigheter understigande 40
km/tim. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) skriver i sin
lägesrapport om Trafik, miljö och hälsa följande:
Ännu allvarligare är den starka ökningen vid hastigheter under
40 km/tim. Detta innebär att körning i kötrafik -- som är
vanlig i storstadsområdena -- mer än fördubblar
koldioxidutsläppen jämfört med körning i optimal hastighet.
(IVA-rapport 379, 1990)
För varje ny årsmodell minskar den genomsnittliga
bensinförbrukningen med 1%. Nya motorer är ofta mer
bränslesnåla. Bränsleförbrukningen kan minskas genom bättre
samspel mellan motor och växellåda, samt genom minskat rull-
och luftmotstånd. Även fortsatt utveckling av turbotekniken
kan ge ökad bränsleeffektivitet. En snabbare förnyelse av
bilparken är därför positiv från miljösynpunkt. För att
påskynda utskrotningen av äldre bilar har vi därför i annat
sammanhang (jfr 1990/91:JoU30 Miljöpolitiken) begärt att en
höjning av bilskrotningspremien övervägs.
Det vore enligt vår mening en fördel om trafikbeskattningen i
större utsträckning relaterades till de faktiska
miljöeffekterna. Målet bör vara att uppnå såväl en enkel och
rättvis som modern och miljörelaterad trafikbeskattning.
Beskattningen bör premiera ny teknik som uppvisar goda
miljöegenskaper, exempelvis fordon som drivs med el eller
alternativa bränslen med goda miljöegenskaper.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 11 hemställt
11. beträffande inriktningen av trafikbeskattningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk619 yrkande 2
och med avslag på motionerna 1990/91:Sk61 yrkandena 1, 6 och
7 och 1990/91:Sk626 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts om trafikbeskattningen.
18. Inriktningen av trafikbeskattningen (mom. 11)
Maggi Mikaelsson (v) har
dels anfört följande:
Den ständigt ökande bilismen utgör ett av de allvarligaste
hoten mot vår miljö. Ungefär två tredjedelar av de svenska
kväveoxidutsläppen kommer från trafiken. Kväveoxider är
tillsammans med svavel en av de främsta orsakerna till
försurning av mark och vatten. Trafikens utsläpp av koldioxid
bidrar till växthuseffekten. Av de totala koldioxidutsläppen
svarar trafiken för 30%.
Utsläppen från trafiken är också huvudorsaken till
luftföroreningarna, framför allt i städerna. Luftföroreningar
skadar både människors hälsa och är ett hot mot miljön. Enligt
vissa beräkningar orsakar luftföroreningarna 700--1100 nya
cancerfall per år.
Fram till 1990 har den årliga trafikökningen legat på ca
4--5%. Under 1990 har, troligen till följd av Gulfkrisen,
trafikökningen avstannat. Det finns i dag inget som tyder på
ett trendbrott i trafikutvecklingen. Tvärtemot kommer andra
förslag från regeringen -- t.ex. Öresundsbron -- att innebära
ytterligare ökad biltrafik.
Att minska den miljöskadliga biltrafiken till förmån för
spårbunden trafik och sjöfart är det bästa och effektivaste
sättet att minska utsläppen. Bilismen måste bära sina totala
kostnader. Detta är inte fallet i dag. Särskilt den tunga
lastbilstrafiken och bilismen i storstadsområdena står inte
för de kostnader som den vållar. Generellt sett borde de
ekonomiska styrmedlen vara mer inriktade på användandet av
fordonet. Ett skattesystem som i högre grad inriktades mot
användandet av fordonet skulle gynna kollektiva transporter,
fordon med låg bränsleförbrukning och bränslesnål körteknik.
Ett system med differentierade drivmedelspriser skulle
dessutom bidra till att människor som bor i delar av landet
där bilen är nödvändig inte drabbas lika hårt som i
storstadsområdena.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 11 hemställt
11. beträffande inriktningen av trafikbeskattningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk61 yrkandena
1, 6 och 7 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk619
yrkande 2 och 1990/91:Sk626 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts om nödvändigheten av att
minska biltrafiken, om att bilismen bör bära sina egna
kostnader och om differentierad bensinskatt.
19. Inriktningen av trafikbeskattningen (mom. 11)
Gösta Lyngå (mp) har
dels anfört följande:
I ett miljöanpassat skattesystem tas skatterna i högre grad ut
på bränslen, energi, råvaror och konsumtion. Samtidigt minskas
skatterna på arbete, dvs. inkomstskatten och
arbetsgivaravgifterna, i motsvarande mån. Skatter och avgifter
används dels som styrmedel, dels som budgetinkomst för att
bekosta investeringar i miljövänlig riktning -- våra förslag
kan således medföra ett förhöjt skattetryck men endast under
en övergångsperiod.
Eftersom man bör kräva ett rimligt kostnadsansvar för miljö,
hälsa och vägar blir beskattningen av vägtrafiken särskilt
hög. Det är ju just vägtrafiken som ger negativa konsekvenser
i dessa hänseenden. Även införande av sådana särskilda
miljöavgifter, områdesavgifter m.m. som avser att styra över
delar av vägtrafiken till mer miljöanpassade trafikformer
innebär viss skattebelastning.
Vi har från miljöpartiet de grönas sida allt sedan vårt
bildande 1981 krävt ett miljöanpassat "grönt" skattesystem,
med inslag som kraftigt höjd bensin- och kilometerskatt. Vi
har under hela 80-talet mött ett utomordentligt hårt motstånd
mot dessa förslag, men sedan vi kom in i riksdagen 1988 har
ett nytänkande uppkommit. Vi har nu faktiskt fått igenom en
stor del av våra ursprungliga förslag om bensin- och
kilometerskattehöjningar. Prishöjningarna under 1990 har också
medfört en minskad biltrafik med en rad positiva effekter till
följd.
Dessvärre innebär samhällsutvecklingen fortfarande en hög
bilism och tilltagande miljöförstöring. Detta motiverar
ytterligare höjningar av de styrande skatterna.
Det anförda bör ges regeringen till känna.
dels vid moment 11 hemställt
11. beträffande inriktningen av trafikbeskattningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk626 yrkande 1
och med avslag på motionerna 1990/91:Sk61 yrkandena 1, 6 och
7 och 1990/91:Sk619 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts om behovet av att införa ett
miljöanpassat skattesystem för att bättre bemästra trafikens
miljöproblem m.m.
20. Amatörbyggda fordon (mom. 12)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Samhället stöder på olika sätt de flesta fritidsaktiviteter,
framför allt för ungdomar. Motorintresserade ungdomar utsätts
emellertid för onödigt krångel och byråkrati.
Regler och bestämmelser utformas ofta med allmänna företeelser
som grund. Därvid uppstår inte sällan problem för mindre
vanliga verksamheter. Inom motorområdet kan detta belysas med
följande exempel.
När någon bygger ett eget fordon (s.k. amatörbyggt fordon)
klassas det som ett fordon med ny identitet och måste därför
betala bilaccis på tusentals kronor. Detta kan ifrågasättas,
eftersom huvudparten av delarna redan tidigare funnits på ett
motorfordon där accisen betalats.
De nya avgasreglerna från 1989 års bilmodeller har gett och
kommer att ge betydande utsläppsminskningar. Avgasreglerna ger
dock upphov till mycket stora problem för många
motorentusiaster. Möjligheten att importera äldre och på de
svenska vägarna ovanliga fordon har beskurits starkt och den
som renoverar äldre fordon inom landet har problem. När
fordonen efter renoveringen skall tas i bruk räknas dessa ofta
som nya fordon och kravet på avgasrening enligt 1989 års
modell ställs på dem. De fordon som modifierats betydligt kan
visserligen klassas som amatörbyggda fordon och behöver då
inte klara avgasnormerna. Däremot utkrävs en s.k.
dispensavgift på 7000 kr.
Bilaccisen och dispensavgiften uppgår till betydande belopp,
och det bör prövas om inte dessa avgifter kan avskaffas eller
minimeras för amatörbyggda fordon. Det anförda bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Vi tillstyrker således motion Sk395 yrkande 9.
dels vid moment 12 hemställt
12. beträffande amatörbyggda fordon
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk395 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om
accis och dispensavgift för amatörbyggda fordon.
21. Veteranbilar (mom. 13)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo
Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Motorintresset är stort i vårt land. Bland ungdomar är
motorintresse och motorhobby stora fritidsfrågor. Trots att de
motorintresserade ungdomarna utgör en så stor grupp behandlas
de ofta med stor njugghet. Att var aktivt engagerad i någon
motorsport, och därmed också t.ex. i renovering av bilar eller
motorcyklar, byggande av choppers, båtar, flygplan eller s.k.
hot rods ger goda möjligheter till utveckling och
självförverkligande. Dessutom ger en sådan verksamhet tekniska
kunskaper, känsla för ansvar och planering, kamratskap m.m. De
seriöst verksamma ungdomarna löper mindre risk att få alkohol-
eller narkotikaproblem. Denna verksamhet bör därför
uppmuntras.
Det är mot denna bakgrund oacceptabelt att införsel och
innehav av äldre kulturhistoriskt intressanta fordon försvåras
genom stela och omotiverat hårda skatteregler. Vissa lättnader
för denna kategori fordon bör enligt vår mening kunna
genomföras utan risk för missbruk.
Dagens bestämmelse om skattebefrielse för årsmodell 1950 och
äldre bör således ersättas av en rullande trettioårsgräns.
Vidare bör införsel av 30 år gamla och äldre fordon inte
beläggas med full accis utan med en schablonaccis i likhet med
vad som gäller i Norge. Beloppet är där 1500 kr.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Vi tillstyrker således motion Sk395 yrkandena 7 och 8
och motion Sk700.
dels vid moment 13 hemställt
13. beträffande veteranbilar
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk395
yrkandena 7 och 8 och 1990/91:Sk700
dels som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om motorhobbyns positiva effekter,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om en schablonaccis vid införsel av veteranfordon och
om en rullande trettioårsgräns för vägtrafikskattebefrielse.
22. A-traktorer (mom. 15)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo
Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
A-traktorer används av lantbrukare och andra egenföretagare
för olika transporter som t.ex. i fråga om lantbrukare för
produkter i form av avsaluspannmål, sockerbetor och
fabrikspotatis. I hela landet finns ca 1500 A-traktorer.
Dessa kör i genomsnitt högst 200 mil per år på allmän väg.
Skatten för ett helt år kan uppgå till mellan 20000 och
30000 kr. Skattekostnaden per mil på allmän väg kan således
vara flera hundra kronor.
Det finns i och för sig en möjlighet att ställa traktorn under
vissa perioder för att nedbringa kostnaden. Detta alternativ
är dock svåradministrerat och inte speciellt lämpligt eftersom
avställningen måste omfatta minst 15 dagar. I många fall sker
transporter diskontinuerligt. Det är i sådana fall inte
möjligt att avregistrera fordonet under någon större del av
året.
Enligt vår mening bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna att A-traktorer som används av egenföretagare för
egna transportbehov och har låga miltal bör ges rimligare
skattevillkor.
dels vid moment 15 hemställt
15. beträffande A-traktorer
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk654 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om rimliga
skattevillkor för sällan använda A-traktorer.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionen1
Motionerna14
Utskottet17
Miljöklasser för nya fordon17
Arbetsfordon19
Särskilt miljövänliga fordon20
Lokala restriktioner för vissa fordon20
Bensinslukaravgift, m.m.21
Bidrag till avgasreningsutrustning21
Vissa övriga yrkanden21
Hemställan22
Reservationer24
1. Avslag på propositionen (m)24
2. Avslag på propositionen (fp)25
3. Certifieringssystemet (m, fp)27
4. Miljöklasserna för personbilar och lätta lastbilar (m)27
5. Miljöklasserna för personbilar och lätta lastbilar (mp)28
6. En senareläggning av miljöklasserna för tunga fordon (fp,
c)28
7. Kilometerskatten, m.m. (v)29
8. Kilometerskatten, m.m. (mp)30
9. Arbetsfordon (v)31
10. Särskilt miljövänliga fordon (fp)31
11. Särskilt miljövänliga fordon (c)32
12. Särskilt miljövänliga fordon (v)32
13. Särskilt miljövänliga fordon (mp)33
14. Lokala restriktioner för vissa fordon (mp)34
15. Bensinslukaravgift, m.m. (mp)34
16. Bidrag till avgasreningsutrustning (m, c)35
17. Inriktningen av trafikbeskattningen (m)36
18. Inriktningen av trafikbeskattningen (v)37
19. Inriktningen av trafikbeskattningen (mp)38
20. Amatörbyggda fordon (m)38
21. Veteranbilar (m, fp, c)39
22. A-traktorer (m, fp, c)40