Skatteutskottets betänkande

1990/91:SKU24

Miljöavgifter, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1990/91
SkU24

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet förslagen i proposition
1990/91:90 om en ökning av skatterabatten för blyfri bensin,
en justering av miljöklasserna för oljor och en sänkning av
skatten för oljor i miljöklasserna 1 och 2. De motioner som
behandlas i anslutning till dessa förslag avstyrks av
utskottet.

I detta sammanhang behandlar utskottet också ett antal
motioner som rör miljöavgifter m.m. för flyget, handelsgödsel,
bekämpningsmedel, förpackningar, batterier m.m. samt yrkanden
beträffande reklamskatten, reseskatten och hundskatten.
Utskottet avstyrker även dessa motioner.

Vid betänkandet har fogats 26 reservationer och två särskilda
yttranden.

Propositionen

Regeringen hemställer i proposition 1990/91:90 -- såvitt nu är
i fråga -- att riksdagen antar de vid propositionen fogade
förslagen till

11. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

12. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt.

Regeringens förslag innebär att skatterabatten för blyfri
bensin ökas med 7 öre per liter den 1 juli 1991 genom att
skatten för blyfri bensin sänks med 3 öre per liter och
skatten för övrig bensin höjs med 4 öre per liter.

Vidare föreslås vissa justeringar av de nyligen införda
miljöklasserna för oljor samt att skatten för de båda bästa
miljöklasserna sänks med 100 kr. per m3. Dessa
förändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

1990/91:Jo110 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

22. att riksdagen beslutar införa miljöavgift på kadmium i
handelsgödsel i enlighet med miljöavgiftsutredningens förslag.

1990/91:Jo119 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

11. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag
på skatt på engångsförpackningar av papp och papper och att
skatterna bör införas fr.o.m. den 1 juli 1992,

12. att riksdagen beslutar införa skatt på mjölkförpackningar
med 30 öre/kartong fr.o.m. den 1 juli 1992.

1990/91:Jo730 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T207 -- yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om mindre miljöskadliga drivmedel för tunga
fordon.

1990/91:Sk52 av Lars Bäckström m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning om bilbeskattning,
bensinskatter och differentiering enligt vad i motionen
anförts.

1990/91:Sk53 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:Jo105 -- yrkas

1. att riksdagen beslutar att öka differensen mellan skatten
på blyad och oblyad bensin i enlighet med vad som i motionen
anförts,

2. att riksdagen beslutar att införa skatterabatter på
eldningsoljor i miljöklass 1 och 2 i enlighet med vad som i
motionen anförts.

1990/91:Sk54 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo107 -- yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att öka skattedifferens mellan oblyad
resp. blyad bensin.

1990/91:Sk55 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo110 -- yrkas att
riksdagen beslutar om en i förhållande till propositionens
förslag ökad differentiering av bensinskatten inklusive moms
till 50 öre mellan blyad och oblyad bensin.

1990/91:Sk56 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T82 -- yrkas

1. att riksdagen beslutar att energiskatten för motorbrännolja
i miljöklass 3, 2 och 1 fastställs till 700, 400 resp.
100 kr./m3 fr.o.m. den 1 juli 1991,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om framtida justeringar av energiskatt för
motorbrännolja.

1990/91:Sk371 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari --
med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:A451 -- yrkas,
såvitt nu är i fråga,

5. att riksdagen beslutar att bensinskatten skall sänkas.

1990/91:Sk391 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari --
med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Fi221 --
yrkas, såvitt nu är i fråga,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att bensinpriset bör sänkas.

1990/91:Sk395 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T253 -- yrkas,
såvitt nu är i fråga,

6. att riksdagen beslutar sänka bensinskatten med 50 öre per
liter oblyad bensin fr.o.m. den 1 januari 1992.

1990/91:Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är
i fråga,

15. att riksdagen beslutar sänka skatten på oblyad bensin med
50 öre från den 1 januari 1992.

1990/91:Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga,

23. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd skatt
på flygbränsle enligt vad i motionen anförts under avsnitt
8.4,

27. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd skatt
på reklam enligt vad i motionen anförts under avsnitt 8.7.

1990/91:Sk606 av Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson i
Vårgårda (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag om införande av miljöavgifter på bly i enlighet med
vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk609 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
upphävande av lagen (1923:116) om hundregister.

1990/91:Sk625 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga,

7. att riksdagen beslutar att införa en särskild skatt på
blyad bensin och att skattenivån för budgetåret 1991/92 sätts
till 50 öre/liter,

8. att riksdagen beslutar att höja miljöskatterna/avgifterna
för flyget i enlighet med vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöavgift
på all betydande fosforförbrukning i enlighet med vad som
anförts i motionen,

13. att riksdagen beslutar att miljöavgiften på kväve i
handelsgödsel höjs till 20 kr./kg kväve för budgetåret
1991/92,

14. att riksdagen beslutar införa miljöavgifter på
bekämpningsmedel i enlighet med vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett mer
differentierat förslag till miljöavgifter på bekämpningsmedel
i enlighet med vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
miljöavgift på obevuxen åker i Götaland i enlighet med vad som
anförts i motionen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöavgift på kadmium i fosfatgödsel,

18. att riksdagen beslutar att miljöavgift på klor till
klorblekning skall införas i enlighet med vad som anförts i
motionen,

22. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
miljöavgifter på engångsförpackningar i enlighet med vad som
anförts i motionen,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöavgift och återlämningspremie för
nickel/kadmiumbatterier, samt att detta införs fr.o.m. den 1
juli 1991.

1990/91:Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga,

30. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjda
miljöskatter och energibeskattning av flyg från den 1 januari
1992 i enlighet med vad som anförts i motionen,

34. att riksdagen beslutar om fördubbling av reklamskatten
från den 1 juli 1991,

35. att riksdagen beslutar att även TV-reklam skall omfattas
av reklamskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,

36. att riksdagen beslutar att en skatt av 1 krona 20 öre per
förpackning skall tas ut på engångsförpackningar av plast
eller aluminium utom på förpackningar för flytande
mejeriprodukter,

37. att riksdagen hos regeringen begär utredning om
beskattning av papp- och pappersförpackningar.

1990/91:Sk629 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T701 -- yrkas att
riksdagen beslutar vad i motionen anförts om införande av
miljöavgifter, miljöskatter och energiskatter på flygtrafik.

1990/91:Sk632 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av utsläppsavgifter.

1990/91:Sk635 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N233 -- yrkas att
riksdagen beslutar om en miljöavgift på papperskonsumtion som
skall användas till att garantera ett minimipris på
returpapper och till forskning och utveckling av miljövänlig
pappersproduktion.

1990/91:Sk652 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till lag som ger
kommuner och även Stockholms läns landsting rätt att ta ut
särskild skatt på bensin och diesel.

1990/91:Sk655 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om differentierade miljöavgifter.

1990/91:Sk656 av Gunilla Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om differentierad skatt på
förpackningar.

1990/91:Sk666 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:Jo514 -- yrkas, såvitt nu är
i fråga,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
miljöavgift på förpackningar.

1990/91:Sk668 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T231 -- yrkas,
såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöavgifter på kväve och fosfor.

1990/91:Sk686 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en samlad översyn av bilåkandets kostnader i olika delar av
landet.

1990/91:Sk690 av Yngve Wernersson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av en reklamavgift för finansiering av
konsumentupplysning.

1990/91:Sk691 av Åke Selberg och Leif Marklund (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om charterskatten.

1990/91:Sk698 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att frågan om miljöavgifter och
miljöskatter på utsläpp från industriprocesser bör utredas
närmare,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
miljöavgiftssystem på koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider
från industriprocesser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att utveckla ett
internationellt miljöavgiftssystem.

1990/91:Sk702 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:T249 -- yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen snabbt skall undersöka
förutsättningarna för att inrätta en infrastrukturskatt i
enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att införa en flygbränsleavgift,
alternativt -skatt i enlighet med motionens förslag.

1990/91:Sk703 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:L725 -- yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skatt på reklam.

1990/91:Sk706 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att omedelbart avskaffa skatterna på
handelsgödsel och bekämpningsmedel.

1990/91:Sk721 av Stig Bertilsson och Ing-Britt Nygren (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en sänkning av den allmänna
reklamskatten.

1990/91:Sk729 av Elisabet Franzén m.fl. (mp) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:L735 -- yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till differentierad
reklamskatteskala enligt vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk731 av Carl Frick och Inger Schörling (mp) vari --
med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:L736 -- yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen har anförts om att det skall införas en
förpackningsskatt på engångsförpackningar för såväl inhemskt
producerade som för importvaror, som inte uppfyller kraven i
yrkande 3 i motion 1990/91:Jo810.

1990/91:Sk736 av Ingvar Eriksson och Per Stenmarck (m) vari --
med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T446 -- yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skatten på blyfri bensin.

1990/91:T257 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en samlad samhällsekonomisk och
fördelningspolitisk översyn av vägtrafikens och bilismens
kostnader särskilt avseende glesbygdsbilismen.

Utskottet

Inledning

I proposition 1990/91:90 En god livsmiljö presenterar
regeringen mål och riktlinjer för miljöpolitiken, redovisar
de åtgärder som vidtagits samt lägger fram förslag till
riksdagen. Propositionen och de motioner som väckts med
anledning av propositionen har i huvudsak remitterats till
jordbruksutskottet, som behandlar ärendet i betänkandet
1990/91:JoU30 Miljöpolitiken.

Regeringens förslag avser bl.a. bensinskatten och den
miljöklassning av oljor som tillämpas sedan den 1 januari
1991. Dessa båda förslag har remitterats till skatteutskottet
och behandlas nedan tillsammans med ett antal motioner som
väckts med anledning av propositionen och under den allmänna
motionstiden 1991. Det kan anmärkas att närliggande frågor i
flera fall behandlas i jordbruksutskottets betänkande
1990/91:JoU30 Miljöpolitiken.

I propositionen aviseras ett förslag om miljöklasser för nya
fordon. Förslaget har numera lagts fram och återfinns i
proposition 1990/91:156 om miljöklasser för nya fordon, m.m.
som utskottet behandlar i betänkandet 1990/91:SkU25.

Bensinskatten

I propositionen föreslår regeringen att bensinskatten för
blyfri bensin sänks med 3 öre per liter till 2:37 kr. per
liter och att bensinskatten för övrig bensin höjs med 4 öre
till 2:68 kr. per liter fr.o.m. den 1 juli 1991. Om även
koldioxidskatten inkluderas blir skatten för blyfri bensin
2:95 kr. per liter och för annan bensin 3:26 kr. per liter.
Genom förslaget ökar rabatten för den blyfria bensinen från
nuvarande 24 öre per liter till 31 öre per liter. Mot
konsument förstärks skillnaden av att mervärdeskatt tas ut på
bensinen. Härigenom ökar skillnaden till 39 öre per liter.

I motion Sk53 (yrkande 1) av Carl Bildt m.fl. (m) yrkar
motionärerna att skatten för blyfri bensin i stället sänks med
26 öre per liter så att rabatten blir 50 öre per liter. Också
i motionerna Sk371 (yrkande 5) av Gullan Lindblad och Göthe
Knutson (m), Sk391 (yrkande 5) av Gullan Lindblad och Göthe
Knutson (m), Sk395 (yrkande 6) av Rolf Clarkson m.fl. (m),
Sk424 (yrkande 15) av Carl Bildt m.fl. (m) och Sk736 av Ingvar
Eriksson och Per Stenmarck (m) framställs yrkanden om en
sänkning av bensinskatten för blyfri bensin. Dessa yrkanden
avser en sänkning med 50 öre per liter. I motion Sk55 av Bengt
Westerberg m.fl. (fp) yrkas att rabatten för blyfri bensin
fastställs till 40 öre per liter vilket ger en rabatt mot
konsument på 50 öre. Förändringen skall enligt motionärerna
vara statsfinansiellt neutral. I motion Sk54 av Annika Åhnberg
m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om att den i
propositionen föreslagna skillnaden inte är tillräcklig med
tanke på att trafiken är den dominerande källan när det gäller
blyutsläpp. I motion Sk625 (yrkande 7) av Roy Ottosson m.fl.
(mp) understryker motionärerna att vägtrafiken inte står för
sina miljökostnader och yrkar att riksdagen slopar rabatten
för blyfri bensin och i stället inför en särskild skatt på
blyad bensin om 50 öre per liter.

Enligt utskottets mening är det viktigt att utvecklingen mot
en ökad användning av blyfri bensin fortsätter. Sedan en tid
saluförs blyfri bensin med oktantalet 98. Då denna bensin är
förhållandevis kostsam att framställa är den cirka 7 öre
dyrare än motsvarande blyad bensin trots att rabatten för
blyfri bensin för närvarande uppgår till 30 öre inkl.
mervärdeskatt. Om den differentierade bensinskatten skall ge
önskad effekt på försäljningen av blyfri bensin och därmed
påskynda utvecklingen och användningen av sådan bensin fordras
att differentieringen slår igenom också i prissättningen på
bensin. Det är därför enligt utskottets mening motiverat att
ytterligare öka skillnaden mellan blyfri och övrig bensin. Den
i propositionen föreslagna ökningen på 7 öre ger en ökning av
rabatten mot konsument om 9 öre per liter och framstår enligt
utskottets mening som välavvägd. Ökningen bör genomföras på
ett sådant sätt att den är statsfinansiellt neutral. För
närvarande är närmare hälften av all bensin som säljs blyfri
och andelen ökar. Som föreslås i propositionen bör skatten för
blyfri bensin därför sänkas med 3 öre per liter och skatten
för övrig bensin höjas med 4 öre per liter. Utskottet
tillstyrker med det anförda propositionen och avstyrker
motionerna.

I flera motioner tas också upp frågor om en regional
differentiering av bensinskatten. I motion Sk652 av Roy
Ottosson m.fl. (mp) framhåller motionärerna att bilen vållar
mycket problem i tätbefolkade områden samtidigt som beroendet
av bilen som transportmedel är stort i glesbygdsområden och
hemställer att riksdagen begär ett förslag som innebär att
kommuner och landsting får rätt att ta ut skatt på bensin och
diesel. I motion Sk655 av Ove Karlsson m.fl. (s) framhåller
motionärerna att utrymmet för miljöskatter är större i de
ekonomiskt starka storstadsregionerna samt
landsbygdsbefolkningens beroende av bilen. Motionärerna
hemställer att riksdagen ger regeringen till känna att försök
bör göras med någon form av regionalt differentierade
miljöavgifter. I motion Sk686 av Ulla Orring (fp) och i motion
T257 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) begärs en översyn av
bilåkandets kostnader i olika delar av landet och i motion
Sk52 av Lars Bäckström m.fl. (v) begärs en utredning som
syftar till att omvandla fordonsskatten till en regionalt
differentierad bensinskatt.

Utskottet har vid flera tillfällen avstyrkt motionsyrkanden om
en regionalt differentierad bensinskatt med hänvisning till de
praktiska problem som en sådan skulle föra med sig. Utskottet
har inte ändrat uppfattning i denna fråga och avstyrker därför
de nu aktuella motionsyrkandena.

Miljöklassindelningen av oljor

Fr.o.m. den 1 januari 1991 tas allmän energiskatt ut för i
princip alla oljeprodukter. Dessa delas in i tre miljöklasser
beroende på innehållet av svavel och aromatiska kolväten samt
kokintervall. Vanlig diesel och villaolja hänförs normalt till
miljöklass 3. I denna klass är den allmänna energiskatten 540
kr. per m3. I miljöklass 1 och 2 är skatten reducerad till
190 resp. 390 kr. per m3. Den 1 januari 1991 infördes en
koldioxidskatt. Denna uppgår till 720 kr. per m3 för de
nu aktuella oljeprodukterna. Härtill kommer en särskild
svavelskatt för oljeprodukter som har en svavelhalt över en
tiondels viktprocent. Svavelskatten uppgår till 27 kr. per
m3 och tiondels viktprocent svavel.

I propositionen föreslås att den allmänna energiskatten i
miljöklasserna 1 och 2 sänks med 100 kr. den 1 januari 1992.
Vidare föreslås vissa justeringar av miljökraven. För att
säkra styrningen mot önskvärda kvaliteter kompletteras de
nuvarande kraven vad avser svavelhalt och halt av aromatiska
kolväten samt kokintervall med ytterligare tre krav. Dessa
avser halten av polycykliska aromatiska kolväten, naturlig
tändvillighet och densitet. Vidare skärps svavelkravet i
miljöklass 2 till 0,005 viktprocent för att bränslet i denna
miljöklass skall passa vissa s.k. LETT-fordon (lågemitterande
tunga tätortsfordon) som finns i produktion. LETT-normerna
innebär en reduktion av kolväte- och kväveoxidutsläppen med
cirka 50% och en partikelreduktion med 80% jämfört med
dagens tunga dieseldrivna bilpark. I miljöklasserna 1 och 2
anges kokintervallet för en storhet som är mättekniskt enklare
och mer tillförlitlig. Samtidigt höjs den övre gränsen för
kokintervallet något i miljöklass 2 vilket bidrar till att
branschen kan ta fram större volymer av denna kvalitet.

I motion Sk53 (yrkande 2) av Carl Bildt m.fl. (m) yrkar
motionärerna att rabatten för miljöklasserna 1 och 2 höjs med
100 kr. per m3, vilket överensstämmer med propositionens
förslag. I motion Sk56 (yrkande 1) av Claes Roxbergh m.fl.
(mp) yrkar motionärerna att den allmänna energiskatten för
vanlig diesel och villaolja (miljöklass 3) höjs till 700 kr.
per m3, att skatten för miljöklass 2 höjs till 400 kr. per
m3 och att skatten för miljöklass 1 sänks till 100 kr.
per m3. Enligt motionärerna bör skatteuttaget justeras
årligen så att det genomsnittliga uttaget är 540 kr. per m3
(yrkande 2). I motion Jo730 (yrkande 8) av Inger Schörling
m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om att mindre
miljöfarliga dieselkvaliteter med svavelhalter under 0,001
viktprocent bör gynnas skattemässigt.

Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot den
föreslagna förändringen av kraven för miljöklasserna 1 och 2
och tillstyrker därför propositionen i denna del.

När det gäller förslaget om en sänkning av skatten för oljor i
miljöklasserna 1 och 2 med 100 kr. per m3 delar utskottet
föredragande statsrådets bedömning att skatteskillnaden bör
vara så stor att den kan utgöra en pådrivande faktor för de
skattskyldiga bolagen att inrikta produktionen mot bättre
bränslen och säkerställa tillgången på oljor av den kvalitet
som hänförs till miljöklass 2. Den föreslagna sänkningen
framstår enligt utskottets mening som lämplig. Det finns
således inte någon anledning att som föreslås i motion Sk56
kraftigt höja den allmänna energiskatten på vanlig diesel- och
villaolja för att få till stånd en tillräcklig skillnad.
Utskottet avstyrker med det anförda motion Sk56 yrkandena 1
och 2 och tillstyrker propositionen även i denna del. Då
syftet med motion Sk53 yrkande 2 tillgodosetts genom
propositionens förslag avstyrker utskottet även detta yrkande.

Det finns enligt utskottets mening inte någon anledning till
ett tillkännagivande om behovet att skattemässigt gynna mindre
miljöfarliga bränslen. Utskottet avstyrker därför även motion
Jo730 yrkande 8.

Flygets beskattning, m.m.

I motion Sk433 (yrkande 23) av Lars Werner m.fl. (v)
hemställer motionärerna att riksdagen begär ett förslag som
innebär att flygbränsle beskattas efter samma regler som
fordonsbränsle fr.o.m. den 1 juli 1991, och i motion Sk702
(yrkande 2) av Lars Werner m.fl. (v) yrkar motionärerna att
riksdagen fattar beslut om en flygbränsleskatt för att på det
sättet finansiera en av motionärerna föreslagen fond för
järnvägsinvesteringar.

Enligt utskottets uppfattning medger inte de regler som gäller
för det internationella flyget att flygbränsle beskattas. Då
delar av den nationella flygplansflottan har möjlighet att
ekonomitanka utomlands blir härigenom också utrymmet för en
beskattning av inrikesflygets bränsle begränsat. Utskottet är
av dessa skäl inte berett att tillstyrka att det införs en
flygbränsleskatt och avstyrker därför motionerna Sk433 yrkande
23 och Sk702 yrkande 2.

I motion Sk702 (yrkande 1) har motionärerna också framställt
ett yrkande om en infrastrukturskatt på särskilt lönsamma
företag som ett led i finansieringen av den angivna fonden för
järnvägsinvesteringar.

Utskottet ser inte någon anledning att tillstyrka en sådan
beskattning och avstyrker därför även motion Sk702 yrkande 1.

I motionerna Sk625 (yrkande 8) av Roy Ottosson m.fl. (mp),
Sk627 (yrkande 30) av Inger Schörling m.fl. (mp) och Sk629 av
Inger Schörling m.fl. (mp) yrkas att flyget skall
energibeskattas genom landningsavgifter och att
miljöskatten på inrikesflygets utsläpp av koldioxid,
kväveoxid och kolväten skall höjas.

Enligt vad utskottet erfarit pågår det ett arbete med att ta
fram ekonomiska styrmedel för flyget. Miljöskatten på
inrikesflygets avgasutsläpp, som så sent som den 1 januari
1991 kompletterats med en koldioxidskatt, har enligt vad som
framgår av propositionen fått positiva effekter i form av
minskade emissioner och minskat buller. Samtidigt föreligger
förslag från luftfartsverket och miljöavgiftsutredningen som
innebär att Sverige skall använda sig av de landningsavgifter
som den internationella regleringen medger och differentiera
dessa med hänsyn till flygplanens avgasutsläpp och
bulleregenskaper. Av de överväganden som redovisas i
propositionen framgår emellertid att den internationella
regleringen bedöms lägga hinder i vägen också för ett
genomförande av förslaget om avgasrelaterade
landningsavgifter. När det gäller inrikesflyget anförs i
propositionen att den utveckling mot mer avreglerade former
inom flyget som påbörjats kan förväntas medföra att det behövs
ett mer förfinat avgiftssystem än det nuvarande. De framlagda
förslagen kräver enligt regeringens ställningstagande
ytterligare utredning, och luftfartsverket har enligt vad som
framgår fått i uppdrag dels att utreda och lämna förslag till
ekonomiska styrmedel beträffande inrikesflyget, dels att inom
den Europeiska civila luftfartsorganisationen (ECAC) och
Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) driva
frågan om ekonomiska styrmedel också för utrikesflyget.

Utskottet är mot den angivna bakgrunden inte berett att
tillstyrka de aktuella motionsyrkandena utan anser att
luftfartsverkets utredning bör avvaktas och avstyrker därför
motionerna Sk625 yrkande 8, Sk627 yrkande 30 och Sk629.

Gödselmedelsavgiften

Enligt lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel tas avgift
ut med 60 öre per kg kväve och 1:20 kr. per kg fosfor i
gödselmedel. Avgiften motsvarar cirka 10% av priset.
Handelsgödsel är också belagd med en prisregleringsavgift.
Denna har höjts med 30% den 23 oktober 1990. Avgiften
planeras sänkas med 20% den 1 juli 1992 som ett led i
jordbrukets avreglering.

I motion Sk706 (delvis) av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) yrkar
motionärerna att skatten på handelsgödsel avskaffas.
Motionärerna framhåller att beskattningen leder till en
felaktig resursanvändning, att negativa miljöeffekter bara
uppkommer om medlen används felaktigt och att detta inte
förhindras genom ett högt pris. I motion Sk625 (yrkande 13) av
Roy Ottosson m.fl. (mp) framhåller motionärerna att skatten på
kväve i handelsgödsel bör höjas kraftigt som en följd av
jordbrukets avreglering med slopade prisregleringsavgifter. De
yrkar att skatten höjs till 20 kr. per kg. Avsikten är att
skatten skall återföras till bönderna genom ett generellt
arealbidrag. I motion Jo110 (yrkande 22) av Bengt Westerberg
m.fl. (fp) yrkar motionärerna att riksdagen beslutar införa en
skatt på kadmium med den utformning som övervägts av
miljöavgiftsutredningen. Enligt motionärerna är denna åtgärd
den mest kostnadseffektiva när det gäller att minska
spridningen av kadmium till åkermark. I motion Sk625 (yrkande
17) av Roy Ottosson m.fl. (mp) yrkar motionärerna att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
miljöavgift på 50 kr. per kg kadmium i handelsgödsel bör
införas den 1 januari 1992.

Enligt vad som framgår av propositionen (s. 442 f.) bedöms
riksdagens delmål om en tioprocentig minskning av användningen
av handelsgödsel under perioden 1986--1992 kunna nås som en
följd av det livsmedelspolitiska beslutet, höjda
prisregleringsavgifter och ett lägre gödseloptimum. En slutlig
redovisning skall göras av lantbruksstyrelsen senast den 12
december 1991. Om delmålet då inte anses kunna nås skall
lantbruksstyrelsen lämna förslag till ytterligare åtgärder. En
miljöskatt på handelsgödsel bör enligt propositionen övervägas
när prisregleringsavgifterna slopas. Dessförinnan skall det
utredas om en skatt är lämplig och vilken nivå som är
kostnadseffektiv för att få till stånd en minskning av
kväveläckaget. En särskild utredare kommer att (prop. s. 451)
tillkallas för att utreda behov, möjligheter och konsekvenser
av att införa ett avgiftssystem för kadmium i handelsgödsel
när prisregleringssystemet upphör.

Av det anförda framgår att frågan om en ändrad utformning av
gödselmedelsavgiften och om en avgift på kadmium i
handelsgödsel är föremål för överväganden inom
regeringskansliet och kommer att utredas. Utskottet är mot
bakgrund härav inte berett att tillstyrka något av de aktuella
motionsyrkandena utan avstyrker dessa.

Obevuxen åkermark

Miljöavgiftsutredningen har i sitt slutbetänkande (1990:59)
Sätt värde på miljön behandlat frågan om styrmedel för att
hålla åkermarken bevuxen under så stor del av året som möjligt
för att minska växtnäringsläckaget. De metoder som övervägts
är dels kvantitativa restriktioner, dels en avgift på obevuxen
åkermark. Målsättningen har varit att öka andelen höst- och
vinterbevuxen åkermark på främst Götalands och Svealands
slättbygder.

I motion Sk625 (yrkande 16) av Roy Ottosson m.fl. (mp) tar
motionärerna upp miljöavgiftsutredningens förslag om en
minskning av kväveläckaget genom en miljöavgift på åker som är
obevuxen vintertid. De hemställer att riksdagen fattar beslut
om en miljöskatt om 100 kr. per ha och månad i Götalands
kustbygder och om 70 kr. per ha och månad i Götalands övriga
jordbruksbygder. Skatten skall återföras till jordbruket genom
bidrag till mellangrödor.

Av propositionen framgår att krav på att viss procent av
åkermarken skall hållas bevuxen i Götaland höst- och vintertid
kommer att genomföras senast år 1994. Regeringen har vidare
föreslagit att 14,8 milj.kr. anvisas för information samt
försöks- resp. utvecklingsverksamhet rörande höst- och
vinterbevuxen åkermark för perioden 1991/92--1993/94.
Jordbruksutskottet har tillstyrkt förslaget.

Av det anförda framgår att det inte längre är aktuellt med en
avgift för obevuxen åker. Utskottet avstyrker motionen.

I motion Sk668 (yrkande 2, delvis) av Claes Roxbergh m.fl.
(mp) begär motionärerna ett tillkännagivande om att en
miljöavgift på kväveutsläpp från avloppsreningsverk bör
införas.

Utskottet anser att reningsgraden i de kommunala avloppsverken
lämpligen bör styras på annat sätt än genom att de beläggs med
miljöavgifter på sina utsläpp. Utskottet avstyrker motionen.

I motion Sk632 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) begärs ett
tillkännagivande om att de kommunala VA-avgifterna bör
kompletteras med en utsläppsavgift för enskilda hushåll
och företag med bristfällig eller obefintlig rening av
avloppsvatten.

Frågan huruvida en enskild fastighet bör vara ansluten till
reningsverk eller inte och frågan om kostnader som vållas av
företag med särskilt svåra utsläpp bör enligt utskottets
mening i första hand kunna lösas inom ramen för den nuvarande
VA-lagstiftningen. Utskottet anser inte att den föreslagna
utsläppsavgiften utgör något kostnadseffektivt alternativ till
sådana lösningar och avstyrker därför motionen.

Bekämpningsmedel

I motion Sk706 (delvis) av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) yrkar
motionärerna att skatten på bekämpningsmedel avskaffas. I
motion Sk625 (yrkandena 14 och 15) av Roy Ottosson m.fl. (mp)
yrkar motionärerna att den nuvarande skatten på
bekämpningsmedel utvecklas så att en högre avgift läggs på
farligare substanser och så att avgiften omfattar även andra
bekämpningsmedel än sådana som används i jordbruk. Skatten
skall återföras till jordbruket resp. tillfalla en särskild
miljöfond.

Av propositionen framgår att kemikalieinspektionen får i
uppdrag att i samråd med lantbruksstyrelsen och
naturvårdsverket pröva möjligheten att införa differentierade
miljöavgifter i förhållande till medlens farlighet och risken
med deras användning. Uppdraget skall redovisas senast den 1
juni 1992. Utskottet anser att resultatet av detta
utredningsarbete bör avvaktas och avstyrker därför motionen.

Fosfor i tvättmedel

I två motioner framställs yrkanden om miljöskatter på fosfor i
tvättmedel. I motion Sk625 (yrkande 12) av Roy Ottosson m.fl.
(mp) hemställs att riksdagen begär förslag om en skatt på all
betydande fosforförbrukning, och i motion Sk668 (yrkande 2,
delvis) av Claes Roxbergh m.fl. (mp) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att en miljöskatt bör
införas på fosfor i tvättmedel.

De flesta större reningsverken har i dag en väl fungerande
fosforreduktion på 90--95%. Utsläpp av fosfor från enskilda
avloppsanläggningar i glesbygd och fritidshusområden kan dock
utgöra ett problem när de inte är anslutna till reningsverk
med fullgod fosforrening. Regeringen anser därför enligt vad
som framgår av propositionen att tillsynen över dessa
anläggningar måste intensifieras. Frågan om fosfor i
tvättmedel i mjölkrum har utretts av naturvårdsverket (prop.
s. 444). Den totala fosformängden från denna källa är ca 150
ton per år. Naturvårdsverket anser att direkta
rekommendationer om en övergång till fosforfattiga eller
fosforfria tvättmedel i mjölkrum inte bör ges innan
ersättningskemikalierna för fosfor och tilltänkta diskmedels
miljöpåverkan utretts tillfredsställande. I övrigt bör enligt
regeringen (prop. s. 225) en informationskampanj om behovet
och möjligheterna att övergå till fosfatfria tvättmedel
genomföras för att förbättra situationen i glesbygdsområden.

Enligt utskottets mening finns det inte skäl att nu överväga
att införa en allmän avgift på fosfor, och utskottet avstyrker
därför motionerna.

Industriprocesser och klor

I motion Sk625 (yrkande 18) av Roy Ottosson m.fl. (mp) yrkar
motionärerna att det införs en miljöavgift på klor som används
för blekning. I motion Sk698 av Roy Ottosson m.fl. (mp) begär
motionärerna ett tillkännagivande om att frågan om ett
miljöskatte- eller miljöavgiftssystem för industrin bör
utredas (yrkande 1) och hemställer att riksdagen hos
regeringen begär ett förslag om miljöavgifter på koldioxid,
svaveldioxid och kväveoxider i processindustrin (yrkande 2).
Motionärerna begär också ett tillkännagivande om vikten av att
frågan om ett sådant miljöavgiftssystem tas upp i
internationella sammanhang (yrkande 3).

Miljöavgiftsutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU
1990:59) Sätt värde på miljön analyserat frågan om en
svavelskatt på processindustrins utsläpp av svavel och om en
utvidgning av avgiften på utsläpp av kväveoxider till
industriella processer och har därvid funnit att miljöavgifter
av den aktuella storleken skulle innebära kännbara
konsekvenser för de branscher som berörs. Utredningen förordar
därför att styrningen i stället sker genom skärpta krav vid
prövningen enligt miljöskyddslagen. Av propositionen framgår
att regeringen ansluter sig till denna bedömning och avser att
meddela riktlinjer för prövningen enligt miljöskyddslagen av
industriella utsläpp som innebär att åtgärder skall vidtas upp
till en kostnad av 30 kr. per kg svavel och 40 kr. per kg
kväveoxid. När det gäller skogsindustrins utsläpp av
klororganisk substans bedömer regeringen att en avgift måste
sättas så högt att det inte kan uteslutas att den försvagar
branschens lönsamhet och konkurrensförmåga. Då utvecklingen
varit gynnsam när det gäller begränsningar av dessa utsläpp
anser regeringen att det inte är nödvändigt att föreslå en
sådan avgift. Regeringen har dock för avsikt att noga följa
utvecklingen för att förvissa sig om att utsläppen fortsätter
att minska på önskvärt sätt. Naturvårdsverket ges i uppdrag
att upprätta och genomföra ett tioårigt program för översyn av
industrins utsläppsvillkor i syfte att till år 2000 minska
utsläppen ned till sådana nivåer att miljön inte tar skada och
att hälsan inte påverkas.

Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller valet av
styrmedel för industrins processer och avstyrker därför
motionsyrkandena.

Förpackningar, m.m.

I flera motioner framställs yrkanden om införande eller
utredning av olika former av miljöskatter på förpackningar.
Sådana yrkanden framställs i motionerna Sk656 av Gunilla
Andersson och Bengt Silfverstrand (s), Sk666 (yrkande 2) av
Lars Werner m.fl. (v), Sk625 (yrkande 22) av Roy Ottosson
m.fl. (mp), Sk627 (yrkandena 36 och 37) av Inger Schörling
m.fl. (mp), Sk731 av Carl Frick och Inger Schörling (mp) och
Jo119 (yrkandena 11 och 12) av Inger Schörling m.fl. (mp).

Utredningen om åtgärder och styrmedel för att påverka
tillverkning, distribution, användning och kvittblivning av
förpackningar har i ett delbetänkande lagt fram ett förslag om
en ökad differentiering av den nuvarande skatten på
dryckesförpackningar. Med anledning av en utveckling inom EG
på senare tid där tillverkare, distributörer och handel görs
ansvariga för insamling och återvinning av avfall har
regeringen i tilläggsdirektiv givit utredningen i uppdrag att
utarbeta ett principförslag om ett sådant ansvar vad gäller
returhantering och återvinning av förpackningar. Utskottet
anser att detta förslag bör avvaktas innan ställning tas till
frågan om styrmedel för förpackningar och avstyrker i avvaktan
härpå de nu aktuella motionerna.

I motion Sk635 av Rolf L Nilson m.fl. (v) yrkar motionärerna
att det införs en miljöskatt på papperskonsumtion för att
på det sättet garantera ett minimipris på returpapper.

Utskottet konstaterar att propositionen innehåller ett förslag
om ekonomiska styrmedel för att få till stånd en bättre
avfallsåtervinning. Förslaget innebär att kommunerna får
möjlighet att differentiera avfallstaxorna för att på det
sättet stimulera till källsortering och återvinning av avfall.
Det förslag om en avfallsavgift som miljöavgiftsutredningen
lagt fram i sitt slutbetänkande (1990:59) Sätt värde på
miljön har mött praktiska och principiella invändningar. Det
framgår att regeringen anser att de differentierade kommunala
avfallstaxorna kan behöva kompletteras med ytterligare
styrmedel och därför avser att överväga hur sådana styrmedel
kan utformas. Enligt utskottets mening bör effekten av de
föreslagna åtgärderna samt regeringens fortsatta överväganden
nu avvaktas. Utskottet avstyrker därför motionen.

Nickel/kadmiumbatterier

I motion Sk625 (yrkande 23) av Roy Ottosson m.fl. (mp) begär
motionärerna ett tillkännagivande om att en miljöavgift och
återlämningspremie för nickel/kadmiumbatterier bör införas den
1 juli 1991.

Av propositionen framgår att regeringen har för avsikt att
höja den nuvarande batteriavgiften den 1 januari 1992 till en
nivå motsvarande 30 öre per gram batterivikt. Nivån är
avpassad för att en återlämningspremie skall kunna lämnas,
och regeringen avser att efter överläggningar med bl.a.
företrädare för branschen återkomma till riksdagen med förslag
till villkor för ekonomisk ersättning för sådana
premieutbetalningar och lagstiftning som kan behövas.

Enligt utskottets uppfattning bör regeringens förslag i saken
avvaktas, och utskottet avstyrker därför motionen.

Bly i hagel och sänken

I motion Sk606 av Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson i
Vårgårda (c) hemställer motionärerna att riksdagen begär ett
förslag om miljöavgifter på bly i hagel och sänken.

Sedan kemikalieinspektionen och naturvårdsverket i rapporten
Begränsningsuppdraget föreslagit ett förbud mot blyhagel
fr.o.m. den 1 januari 1996 har jakt- och skytteorganisationer
förklarat att de avser att ta initiativ till en frivillig
övergång till järnhagel. Av propositionen framgår att
regeringen kommer att träffa överenskommelser om en sådan
avveckling i samråd med jägarintressen och
naturvårdsintressen. När det gäller jakt i våtmarker och andra
känsliga områden är avsikten att avvecklingen skall ske under
de närmaste åren, och i övrigt bör övergången enligt
regeringens bedömning vara genomförd i början av 2000-talet.
Anledningen till den förhållandevis långa övergångstiden är
att huvuddelen av hagelvapnen måste bytas ut. Problemet med
bly i sänken har uppmärksammats inom sportfisket genom olika
lokala förbud, och sportfiskarnas förbund har utfärdat
rekommendationer till sina medlemmar att använda blyfria
sänken.

Enligt utskottets mening bör den angivna utvecklingen med en
frivillig avveckling av användningen av blyhagel och blysänken
nu avvaktas, och utskottet avstyrker därför motionen.

Reklamskatten

I flera motioner framställs yrkanden beträffande
reklamskatten. I motion Sk721 av Stig Bertilsson och Ing-Britt
Nygren (m) begärs en sänkning av skatten, och i motionerna
Sk433 (yrkande 27) av Lars Werner m.fl. (v), Sk703 av
Elisabeth Persson m.fl. (v) och Sk627 (yrkandena 34 och 35) av
Inger Schörling m.fl. (mp) begärs en höjning och utvidgning av
skatten. I motion Sk729 av Elisabet Franzén m.fl. (mp)
hemställs att skatten differentieras med hänsyn till
utformning och distributionssätt. I motion Sk690 av Yngve
Wernersson (s) begärs att reklamen påförs en ytterligare skatt
för finansiering av konsumentupplysning.

Reklamskatteutredningen har gjort en omfattande översyn av
reklamskatten i syfte bl.a. att komma till rätta med de
tillämpningsproblem och konkurrensneutralitetsproblem som den
tekniska utvecklingen på mediaområdet lett till. Ett annat
syfte har varit att förenkla administrationen av
reklamskatten. Utredningen har överlämnat betänkandet (SOU
1988:17) Reklamskatt. Betänkandet har remissbehandlats och är
för närvarande föremål för överväganden inom
regeringskansliet. Utskottet anser att den fortsatta
behandlingen av reklamskatteutredningens betänkande bör
avvaktas och är därför inte berett att tillstyrka något av de
aktuella motionsyrkandena utan avstyrker dessa.

Reseskatten

I motion Sk691 av Åke Selberg och Leif Marklund (s) yrkar
motionärerna att den nuvarande reseskatten på 300 kr. per
passagerare vid charterflygning till utländsk ort omformas
till en procentavgift så att den inte missgynnar korta resor.

Utskottet anser att praktiska och administrativa skäl lägger
hinder i vägen för en sådan utformning av skatten och
avstyrker därför motionen.

Hundskatten

Enligt 7§ hundskattelagen åligger det varje kommun att föra
ett hundskatteregister över anmälda innehav av skattepliktiga
hundar. Kommunerna har rätt att själva bestämma hundskattens
storlek.

I motion Sk609 av Tom Heyman (m) begär motionären ett
tillkännagivande om att lagen om hundregister bör slopas.
Enligt motionären har det genom en dom i kammarrätten nu
fastslagits att kommunerna inte har rätt att sätta hundskatten
till 0kr. utan att de måste ta ut skatt motsvarande
kostnaden för registret.

Utskottet har vid sin tidigare behandling av liknande
yrkanden, senast i betänkandet 1989/90:SkU6 om hundskatt,
framhållit att ett huvudsyfte med hundregistret och
hundskatten är att säkerställa en tillfredsställande
registrering av hundbeståndet i landet och har därför inte
varit berett att medverka till en omprövning av kommunernas
åligganden i detta hänseende. Vad motionären anfört föranleder
inte något ändrat ställningstagande och utskottet avstyrker
därför motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bensinskatten
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:90 i denna del och
avslår motionerna 1990/91:Sk53 yrkande 1, 1990/91:Sk54,
1990/91:Sk55, 1990/91:Sk371 yrkande 5, 1990/91:Sk391
yrkande 5, 1990/91:Sk395 yrkande 6, 1990/91:Sk424 yrkande
15, 1990/91:Sk625 yrkande 7 och 1990/91:Sk736,
res. 1 (m)
res. 2 (fp)
res. 3 (v)
res. 4 (mp)
s.y. 1 (c)

2. beträffande regionalt differentierad bensinskatt
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk52,
1990/91:Sk652, 1990/91:Sk655, 1990/91:Sk686 och
1990/91:T257,
res. 5 (v)
res. 6 (mp)

3. beträffande miljöklassindelningen av oljor
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:90 i denna del och
avslår motionerna 1990/91:Sk53 yrkande 2, 1990/91:Sk56
yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Jo730 yrkande 8,
res. 7 (mp)

4. beträffande flygbränsle
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk433 yrkande 23 och
1990/91:Sk702 yrkande 2,
res. 8 (v)

5. beträffande infrastrukturskatt
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk702 yrkande 1,
res. 9 (v)

6. beträffande landningsavgifter
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk625 yrkande 8 i
denna del, 1990/91:Sk627 yrkande 30 i denna del och
1990/91:Sk629 i denna del,
res. 10 (mp) -- delvis
s.y. 2 (v) -- delvis

7. beträffande miljöskatten på inrikes flyg
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk625 yrkande 8 i
denna del, 1990/91:Sk627 yrkande 30 i denna del och
1990/91:Sk629 i denna del,
res. 10 (mp) -- delvis
s.y. 2 (v) -- delvis

8. beträffande gödselmedelsavgiften
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk625 yrkandena 13
och 17, 1990/91:Sk706 i denna del och 1990/91:Jo110 yrkande
22,
res. 11 (m)
res. 12 (fp)
res. 13 (mp)

9. beträffande obevuxen åkermark
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk625 yrkande 16,
res. 14 (mp)

10. beträffande miljöavgift på avloppsreningsverk
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk668 yrkande 2 i denna
del,
res. 15 (mp)

11. beträffande utsläppsavgift
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk632,

12. beträffande bekämpningsmedelsavgiften
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk625 yrkandena 14
och 15 och 1990/91:Sk706 i denna del,
res. 16 (m)
res. 17 (mp)

13. beträffande fosfor i tvättmedel
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk625 yrkande 12 och
1990/91:Sk668 yrkande 2 i denna del,
res. 18 (mp)

14. beträffande industriprocesser och klor
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk625 yrkande 18 och
1990/91:Sk698 yrkandena 1--3,
res. 19 (mp)

15. beträffande förpackningar
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk625 yrkande 22,
1990/91:Sk627 yrkandena 36 och 37, 1990/91:Sk656,
1990/91:Sk666 yrkande 2, 1990/91:Sk731 och 1990/91:Jo119
yrkandena 11 och 12,
res. 20 (v)
res. 21 (mp)

16. beträffande miljöskatt på papperskonsumtion
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk635,
res. 22 (v)

17. beträffande nickel/kadmiumbatterier
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk625 yrkande 23,
res. 23 (mp)

18. beträffande bly i hagel och sänken
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk606,

19. beträffande reklamskatten
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk433 yrkande 27,
1990/91:Sk627 yrkandena 34 och 35, 1990/91:Sk690,
1990/91:Sk703, 1990/91:Sk721 och 1990/91:Sk729,
res. 24 (v)
res. 25 (mp)

20. beträffande reseskatten
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk691,

21. beträffande hundskatten
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk609,
res. 26 (m, fp, c)

22. beträffande lagförslagen
att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan hemställt
antar de vid propositionen fogade förslagen till
11. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,
12. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt.

Stockholm den 14 maj 1991

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund
(s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin
(c), Hugo Hegeland (m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson
(m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp),
Karl Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Marianne
Andersson i Gislaved (s), Maggi Mikaelsson (v) och Rune
Berglund (s).

Reservationer

1. Bensinskatten (mom. 1 och mom. 22 i motsvarande del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Vi anser att regeringens förslag är otillräckligt. I dag är
priset på blyfri högoktanig bensin 7 öre högre än priset
för motsvarande blyade bensin. Regeringen föreslår att
skatterabatten för blyad bensin ökar med 7 öre (9 öre inkl.
moms). Detta innebär att priset på blyfri högoktanig bensin
kommer ner på ungefär samma nivå som den blyade bensinen. Vi
anser att prisskillnaden måste ökas ytterligare för att fler
konsumenter skall stimuleras till att övergå till oblyad
bensin.

Prisskillnaden bör enligt vår mening vara 50 öre per liter.
Vårt förslag innebär att även oblyad bensin med högre oktantal
blir konkurrenskraftig i förhållande till motsvarande blyade
bensin. Denna åtgärd kan också påskynda övergången till
katalytiskt avgasrenade bilar.

Vi tillstyrker med det anförda motion Sk53 yrkande 1.

dels vid moment 1 och moment 22 i motsvarande del
hemställt

1. beträffande bensinskatten
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk53 yrkande 1,
med anledning av proposition 1990/91:90 i denna del och
motionerna 1990/91:Sk371 yrkande 5, 1990/91:Sk391 yrkande
5, 1990/91:Sk395 yrkande 6, 1990/91:Sk424 yrkande 15,
1990/91:Sk736 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk54,
1990/91:Sk55 och 1990/91:Sk625 yrkande 7 beslutar sänka
bensinskatten för blyfri bensin med 26 öre per liter,

22. beträffande lagförslagen såvitt avser bensinskatten
att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan hemställt
antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt med den ändringen
att orden "2 kronor 68 öre" byts ut mot orden "2 kronor 64
öre" på två ställen och orden "2 kronor 37 öre" byts ut mot
orden "2 kronor 14 öre" på två ställen.

2. Bensinskatten (mom. 1 och mom. 22 i motsvarande del)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) har

dels anfört följande:

För att ytterligare stimulera övergången från blyad till
blyfri bensin vill vi öka prisskillnaden till 50 öre inklusive
moms. Skillnaden i bensinskatt bör således vara 40 öre per
liter.

Förändringen bör genomföras på ett sådant sätt att den varken
ökar eller minskar statens inkomster av bensinskatt och
således vara statsfinansiellt neutral. Eftersom den blyfria
bensinen svarar för närmare hälften av försäljningen bör
sänkningen av skatten för blyfri bensin vara förenad med en
lika stor höjning av skatten för blyad bensin. Regeringens
förslag om en höjning med 4 öre för blyad bensin och en
sänkning med 3 öre för oblyad bensin är således
överfinansierat.

Enligt vår mening bör således skatteskillnaden ökas med 16 öre
i stället för med 7 öre och förändringen fördelas lika mellan
den blyfria och den blyade bensinen. Vi tillstyrker därför
motion Sk55.

dels vid moment 1 och moment 22 i motsvarande del
hemställt

1. beträffande bensinskatten
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk55, med
anledning av proposition 1990/91:90 i denna del och motionerna
1990/91:Sk371 yrkande 5, 1990/91:Sk391 yrkande 5,
1990/91:Sk395 yrkande 6, 1990/91:Sk424 yrkande 15,
1990/91:Sk736 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk54,
1990/91:Sk53 yrkande 1 och 1990/91:Sk625 yrkande 7
beslutar sänka bensinskatten för blyfri bensin med 8 öre och
höja bensinskatten för blyad bensin med samma belopp,

22. beträffande lagförslagen såvitt avser bensinskatten
att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan hemställt
antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt med den ändringen
att orden "2 kronor 68 öre" byts ut mot orden "2 kronor 72
öre" på två ställen och orden "2 kronor 37 öre" byts ut mot
orden "2 kronor 32 öre" på två ställen.

3. Bensinskatten (mom. 1)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiet anser inte att den av regeringen föreslagna
skatterabatten för blyfri bensin är tillräcklig.
Vänsterpartiet har i tidigare sammanhang föreslagit att
skillnaden i bensinskatt mellan blyad resp. oblyad bensin
skall öka med 10 öre. Vi menar fortfarande att det är en
rimlig ökning.

Regeringens förslag om en ökad skillnad på endast 7 öre är
inte tillräckligt med tanke på att blyutsläppen från trafiken
fortfarande är den dominerande källan och så kommer att förbli
under lång tid. Bly har redan i låga doser mycket negativ
inverkan på allt levande varför differensen bör tas ut som en
höjd skatt på blyad bensin.

Vänsterpartiets förslag i motion Sk54 bör bifallas och
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad som
anförts om att skatteskillnaden bör vara 34 öre plus moms per
liter.

dels vid moment 1 hemställt

1. beträffande bensinskatten
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk54 och med
anledning av motionerna 1990/91:Sk53 yrkande 1,
1990/91:Sk55, 1990/91:Sk371 yrkande 5, 1990/91:Sk391
yrkande 5, 1990/91:Sk395 yrkande 6, 1990/91:Sk424 yrkande
15, 1990/91:Sk625 yrkande 7 och 1990/91:Sk736
dels bifaller proposition 1990/91:90 i denna del,
dels som sin mening ger regeringen till känna att rabatten
för blyfri bensin bör vara 34 öre.

4. Bensinskatten (mom. 1 och mom. 22 i motsvarande del)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Vi inom miljöpartiet anser att full hänsyn inte tagits till
miljökostnaderna i kostnadsansvaret för vare sig bensinskatten
eller kilometerskatten. Såväl försurningen som skador på
byggnadsverk och växtlighet tilltar. Vägtrafikens utsläpp sker
dessutom inne i tättbebyggda områden och drabbar därmed såväl
människors hälsa som byggnader värre än vad utsläpp från t.ex.
fjärrvärmeverk gör. Vi har därför i annat sammanhang
föreslagit att vägtrafikens utsläpp belastas med högre
miljöavgifter för utsläpp av kväveoxid resp. kolväte.

Det är angeläget att snabbt få bort miljögiftet bly ur bensin.
Blyfri bensin är också en förutsättning för effektiv rening.
Högoktaniga blyfria bensinkvalitéer finns numera att tillgå.

Skatteskillnaden mellan blyad och oblyad bensin kan sägas
utgöra en särskild blyskatt. Skillnaden är i dag 24 öre per
liter och är egentligen en rabatt för blyfri bensin. Enligt de
förslag som vi lagt fram skall blyad bensin beläggas med en
extra miljöavgift på 50 öre per liter. Avsikten är att
avgiftsmedlen skall tillfalla en särskild kollektivtrafikfond
för investeringar i markbunden och miljöanpassad
kollektivtrafik. Genom avgiften på bly i bensin blir den
nuvarande skatterabatten på blyfri bensin obehövlig och kan
tas bort.

Enligt min mening bör riksdagen begära ett förslag om en sådan
särskild miljöavgift på bly i bensin. I avvaktan på
regeringens förslag bör bensinskatten för blyad bensin höjas
med 50 öre och den nuvarande rabatten för blyfri bensin
slopas.

Med det anförda tillstyrker jag motion Sk625 yrkande 7.

dels vid moment 1 och moment 22 i motsvarande del
hemställt

1. beträffande bensinskatten
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk625 yrkande
7, med anledning av proposition 1990/91:90 i denna del och med
avslag på motionerna 1990/91:Sk54, 1990/91:Sk53 yrkande 1,
1990/91:Sk55, 1990/91:Sk371 yrkande 5, 1990/91:Sk391
yrkande 5, 1990/91:Sk395 yrkande 6, 1990/91:Sk424 yrkande
15 och 1990/91:Sk736
dels hos regeringen begär förslag om en särskild
miljöavgift på bly i bensin i enlighet med vad som anförts,
dels beslutar höja bensinskatten med 24 öre för blyfri
bensin och med 50 öre för blyad bensin,

22. beträffande lagförslagen såvitt avser bensinskatten
att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan hemställt
antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt med den ändringen
att orden "2 kronor 68 öre" byts ut mot orden "3 kronor 14
öre" på två ställen och orden "2 kronor 37 öre" byts ut mot
orden "2 kronor 64 öre" på två ställen.

5. Regionalt differentierad bensinskatt (mom. 2)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiet anser att bilismen skall bära sina totala
kostnader. Där ingår också de skador på miljön som orsakas av
bilismen. Av de skatter som i dag tas ut inom vägtrafiksektorn
är det få som riktar sig mot själva användandet av fordonet.
Ett skattesystem som i högre grad inriktas mot bränslepriset
skulle få till följd att kollektiva transporter gynnades
liksom fordon med låg bränsleförbrukning och bränslesnål
körteknik. Detta förutsätter dock regionala skillnader i
bensinpriset så att de delar av landet där bilen är det enda
alternativet inte missgynnas. Ofta är det dessutom långa
avstånd i dessa delar.

Vänsterpartiet föreslår att fordonsskatten halveras och att
bensinskatten och kilometerskatten höjs i motsvarande grad.
Det motsvarar en bensinskattehöjning med 25 öre vilket innebär
en höjning av bensinpriset med ca 30 öre (inkl. momseffekt).
En utgångspunkt bör vara att bensinskatten skall vara högre i
storstadsregionerna än i övriga landet och att de områden där
ingen fordonsskatt utgår undantas från bensinskattehöjning.

Vänsterpartiet menar att en förändring av bensinbeskattningen
i ovanstående riktning bättre skulle motsvara biltrafikens
samhällsekonomiska kostnader. Ett sådant system skulle
dessutom ge positiva miljöeffekter och regionala effekter.
Innan en sådan förändring kan träda i kraft fordras dock
ytterligare beredningsarbete för att ta fram konkreta regler
för systemets utformning så att hänsyn kan tas till eventuella
gränsdragningsproblem.

En särskild utredning med denna uppgift bör tillsättas av
regeringen, och riksdagen bör ge regeringen detta till känna.

dels vid moment 2 hemställt

2. beträffande regionalt differentierad bensinskatt
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk52 och med
avslag på motionerna 1990/91:Sk652, 1990/91:Sk655,
1990/91:Sk686 och 1990/91:T257 hos regeringen begär en
utredning om bilbeskattning, bensinskatter och differentiering
i enlighet med vad som anförts.

6. Regionalt differentierad bensinskatt (mom. 2)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Biltrafiken orsakar olika problem och olika mycket problem i
olika delar av landet. I vissa storstäder är biltrafiken så
intensiv att företag och enskilda gör stora förluster enbart
på grund av dålig framkomlighet. På sådana platser blir också
luftföroreningarna från bilarna så koncentrerade att det blir
hälsovådligt. Luftföroreningsskador på fasader, friser m.m.
brukar också synas tydligt i sådan stadsmiljö. Där är det
mycket angeläget att minska biltrafiken. I andra delar av
landet har vi glesbygder där man är beroende av bil för att
komma till affär och skola. Det finns således goda skäl att ha
olika bensin- och dieselskatt i olika delar av landet.

Vi inom miljöpartiet menar att landsting och kommuner bör ges
rätt att ta ut skatt på trafik och drivmedel. Intäkterna från
denna extra skatt torde bäst användas för reparation av
miljöskador, sjukvård, investeringar i kollektivtrafik m.m. av
kommunerna.

Enligt min mening bör riksdagen hos regeringen begära ett
förslag som innebär att kommuner och landsting får en sådan
rätt. Jag tillstyrker därför motion Sk652.

dels vid moment 2 hemställt

2. beträffande regionalt differentierad bensinskatt
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk652 och med
avslag på motionerna 1990/91:Sk52, 1990/91:Sk655,
1990/91:Sk686 och 1990/91:T257 hos regeringen begär ett
förslag som innebär att kommuner och landsting får rätt att ta
ut särskild skatt på bensin och diesel.

7. Miljöklassindelningen av oljor (mom. 3 och mom.22 i
motsvarande del)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Regeringens förslag ansluter i hög grad till det förslag som
vi inom miljöpartiet de gröna lade fram i höstas med anledning
av proposition 1990/91:19 om ändring i lagen om allmän
energiskatt, m.m. (jfr bet. 1990/91:SkU2). Förslaget är
emellertid inte tillräckligt långtgående och innebär dessutom
att skattenivån för oljor sänks.

I motion Sk56 föreslår motionärer från miljöpartiet de gröna
att skillnaden mellan miljöklasserna görs större och att detta
sker vid ett oförändrat totalt skatteuttag. Regeringens
förslag innebär att skatteuttaget sänks. Enligt motionärerna
motsvarar den av dem förslagna skillnaden bättre de faktiska
skillnaderna i kostnader för de berörda bränslena och gynnar
härigenom en ökad användning av miljöanpassade motorbrännoljor
i högre grad än regeringens förslag. Enligt motionärerna bör
det genomsnittliga skatteuttaget ligga på 540 kr. per m3
för de miljöklassade motorbrännoljorna, vilket motsvarar
nuvarande energiskatt på brännolja i miljöklass 3.
Motionärerna föreslår att energiskatten för brännoljor sätts
till 700 kr. per m3 för klass 3, 400 kr. per m3 för
klass 2 och 100 kr. per m3 för klass 1.

Jag ställer mig bakom detta förslag och tillstyrker därför
motion Sk56 yrkande 1.

I takt med att förbrukningsmönstret för de olika
motorbrännoljorna ändras bör också skattesatserna ändras så
att det genomsnittliga skatteuttaget förblir 540 kr. per
m3. Sådana justeringar bör kunna göras årsvis som en del
av statsbudgeten. Det anförda bör ges regeringen till känna.
Jag tillstyrker därför även motion Sk56 yrkande 2.

dels vid moment 3 och moment 22 i motsvarande del
hemställt

3. beträffande miljöklassindelningen av oljor
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk56 yrkandena
1 och 2, med anledning av proposition 1990/91:90 i denna del
och med avslag på motionerna 1990/91:Sk53 yrkande 2, och
1990/91:Jo730 yrkande 8
dels beslutar att energiskatten för motorbrännolja i
miljöklass 3, 2 och 1 fastställs till 700, 400 resp. 100 kr.
per m3 fr.o.m. den 1 juli 1991,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om framtida justeringar av energiskatt för oljor,

22. beträffande lagförslagen såvitt avser allmän
energiskatt
att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan hemställt
antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt med den
ändringen i bilaga 1 att orden "540 kr. per m3 " ersätts
med orden "700 kr. per m3", orden "290 kr. per m3 "
ersätts med orden "400 kr. per m3 " och orden "90 kr. per
m3 " ersätts med orden "100 kr. per m3".

8. Flygbränsle (mom. 4)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiet menar att energibeskattningen bör ses från
energi- och miljöpolitiska utgångspunkter. Vänsterpartiet vill
genom skattepolitiska åtgärder stimulera resurshushållning och
en övergång till miljövänligare energiformer.

Det är nödvändigt att också flyget betalar sina miljö- och
samhällsekonomiska kostnader. Flygbränsle beskattas inte i dag
på samma sätt som andra drivmedel. Bränslet är undantaget från
såväl energiskatt, koldioxidskatt som mervärdeskatt. Det motiv
som anges för att inte beskatta flygbränsle är att
internationella regler lägger hinder i vägen och att en
inhemsk beskattning skulle kunna leda till att svenska
flygföretag väljer att tanka sina plan utomlands.

Riksdagen har i stället infört en flygmiljöskatt på inrikes
flygtrafik. Denna skatt beräknas 1991/92 ge en intäkt på 150
milj.kr. och visar att det faktiskt går att beskatta
flygtrafiken om det kallas miljöskatt. Det går sålunda inte
att motivera ett avslag på vänsterpartiets motion med
argumentet att flygbränslet inte kan beskattas. Om flygbränsle
beskattades efter samma regler som fordonsdrivmedel skulle
detta ge skatteintäkter på cirka 1600 milj.kr.
Vänsterpartiet anser att en motsvarande beskattning av
flygbränsle bör införas.

Sverige bör dessutom i internationella sammanhang verka för
ökade skatter och miljöavgifter på flygtrafik.

Förslagen i motionerna Sk433 yrkande 23 och Sk702 yrkande 2 om
skatt på flygbränsle tillstyrks. Regeringen bör återkomma med
ett förslag i saken.

dels vid moment 4 hemställt

4. beträffande flygbränsle
att riksdagen med bifall motion 1990/91:Sk433 yrkande 23 och
med anledning av motion 1990/91:Sk702 yrkande 2 hos
regeringen begär förslag om skatt på flygbränsle i enlighet
med vad som anförts ovan.

9. Infrastrukturskatt (mom. 5)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Inom tio år behöver enligt vänsterpartiet 100 miljarder kronor
investeras i järnvägsnätet. Detta mot bakgrund av behovet av
en långsiktig samhällsplanering så att behovet av gods- och
persontransporter inte ständigt ökar. I motion T249
förespråkar vänsterpartiet denna satsning på järnvägen. Med en
sådan insats skulle många meningsfulla jobb skapas i olika
led, från industriproduktion till servicearbeten. I dag stiger
arbetslösheten och vi förvarnas om att den kan öka
ytterligare.

Medel för en sådan satsning bör enligt vår mening tas fram
bl.a. genom en infrastrukturskatt på de mest lönsamma
företagen. Regeringen bör snabbt undersöka förutsättningarna
för att inrätta en sådan skatt.

Med det anförda tillstyrks motion Sk702 yrkande 1.

dels vid moment 5 hemställt

5. beträffande infrastrukturskatt
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk702 yrkande 1
begär att regeringen snabbt undersöker förutsättningarna för
att inrätta en infrastrukturskatt i enlighet med det anförda.

10. Flyget (mom. 6 och mom. 7)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Det är nödvändigt att också flyget betalar sina miljö- och
samhällskostnader både när det gäller resursförbrukning och i
fråga om utsläpp.

Den nuvarande miljöskatten på flygets utsläpp av koldioxid,
kväveoxider och kolväten bör skärpas till 35 öre per kg, 40
kr. per kg resp. 24 kr. per kg. Detta motsvarar vad vi inom
miljöpartiet förslagit för energisektorn. Flyget bör också
belastas med skatt motsvarande den energibeskattning som de
andra trafikslagen betalar på sitt bränsle. Med hänsyn till
gällande internationella konventioner på luftfartens områden
kan det vara nödvändigt att utforma denna beskattning på annat
sätt än som en direkt bränsleskatt. Vi anser att det är
önskvärt att den föreslagna miljö- och energibeskattningen av
flyg i första hand kommer till uttryck i differentierade
landningsavgifter. Dessa landningsavgifter bör också
differentieras så att regionalpolitiskt motiverat flyg i
Norrland och på Gotland relativt sett gynnas i förhållande
till annat flyg.

dels vid moment 6 och moment 7 hemställt

6. beträffande landningsavgifter
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk627 yrkande
30 i denna del och med anledning av motionerna 1990/91:Sk625
yrkande 8 i denna del och 1990/91:Sk629 i denna del hos
regeringen begär förslag om energibeskattning av flyget i
enlighet med vad som anförts,

7. beträffande miljöskatten på inrikes flyg
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk627 yrkande
30 i denna del och med anledning av motionerna 1990/91:Sk625
yrkande 8 i denna del och 1990/91:Sk629 i denna del hos
regeringen begär förslag om en höjning av miljöskatten på
inrikes flyg i enlighet med vad som anförts.

11. Gödselmedelsavgiften (mom. 8)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Sedan mitten på 1980-talet tas det ut speciella skatter på ett
par av jordbrukets produktionsmedel -- handelsgödsel och
bekämpningsmedel. När de infördes var det regeringens avsikt
att de -- liksom övriga skatter -- skulle gå in i
statsbudgeten direkt. Riksdagen beslöt dock att dessa skatter
endast skulle få användas för åtgärder som minskar jordbrukets
miljöbelastning.

Skatterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel innebär en
fördyring för det svenska jordbruket med ca 100 milj.kr. varje
år. Motsvarande skatter finns inte i vår nära omvärld. De
medför således en allvarlig konkurrensnackdel.

Skatterna infördes under sken av att vara betingade av
miljöskäl. Resonemanget bygger på en felsyn. Användningen av
handelsgödsel och bekämpningsmedel innebär inte i sig en
negativ miljöpåverkan. Först när de används felaktigt kan
miljöeffekterna bli negativa.

Eftersom dessa produktionsmedel är viktiga beståndsdelar i
konventionell växtodling, minskar inte dess användning mer än
marginellt om priset på dem ökar. Den felaktiga användningen
påverkar man inte alls med ett högre pris. Miljön förbättras
knappast alls på grund av dessa skatter.

Av det anförda framgår att gödselmedelsavgiften bör slopas. Vi
anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen detta
till känna och tillstyrker därför motion Sk706 i denna del.

dels vid moment 8 hemställt

8. beträffande gödselmedelsavgiften
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk706 i denna
del och med avslag på motionerna 1990/91:Sk625 yrkandena 13
och 17 och Jo110 yrkande 22 som sin mening ger regeringen till
känna att gödselmedelsavgiften bör avskaffas omedelbart.

12. Gödselmedelsavgiften (mom. 8)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) har

dels anfört följande:

Regeringens ställningstagande vad gäller kadmiuminnehållet i
handelsgödsel är enligt vår mening otillfredsställande.
Regeringen vill tillsätta en utredare för att göra det som
miljöavgiftsutredningen redan gjort. Kadmium är ett mycket
giftigt ämne som inte har någon biologisk funktion. Målet
måste vara att användningen skall upphöra.

Restriktionerna för industriell användning är hårda. Årligen
tillförs åkrar 6,33 ton (1985) varav 2,9 ton kommer från
handelsgödselmedel, vilket motsvarar 45,8%. Nederbörden
bidrar med 36,4%, stallgödseln med 12,6%, avloppsslam
med 4,4% och kalk med 0,8%. Självfallet måste alla dessa
flöden begränsas. Det största bidraget, som sannolikt dessutom
är billigast att minska, är handelsgödselmedlen.
Miljöavgiftsutredningen har visat att kostnaden för att minska
kadmiumtillförseln till svenska åkrar från handelsgödselmedel
till en femtondel -- från 3 till 0,2 ton per år -- är 23
milj.kr. per år. Jordbrukets kostnad skulle vara 33 milj.kr.
och statens intäkt 10 milj.kr. Den här positiva effekten
skulle i sin helhet infinna sig först efter några år när
gödselindustrin byggt ut reningskapaciteten. Under tiden
skulle det dock leda till en minskning av de medel som har de
högsta halterna av kadmium per kg fosfor.

Vi anser inte att frågan om hur en avgift på kadmium i
handelsgödsel skall anpassas till de slopade
regleringsavgifterna bör få hindra att en sådan avgift införs
snarast. Riksdagen bör således enligt vår mening begära att
regeringen skyndsamt lägger fram förslag om en sådan avgift.

Med det anförda tillgodoses i allt väsentligt motion Jo110
yrkande 22.

dels vid moment 8 hemställt

8. beträffande gödselmedelsavgiften
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo110
yrkande 22 och 1990/91:Sk625 yrkandena 13 och 17 och med
avslag på motion 1990/91:Sk706 i denna del hos regeringen
begär ett skyndsamt förslag om en miljöavgift på kadmium i
handelsgödsel.

13. Gödselmedelsavgiften (mom. 8)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Kväveläckaget till havet har till betydande del sitt ursprung
i konstgödningen med kväve. Det är därför befogat med en
miljöavgift på kväve i konstgödsel. Avgiften bör sättas högt,
till 20 kr. per kg kväve redan 1991/92. Skälet till en så stor
och snar höjning är den påbörjade avregleringen. Avgiften bör
i sin helhet återföras till bönderna, främst genom ett
generellt arealbidrag. Anledningen härtill är jordbrukens
ekonomiskt pressade situation. Avgiften underlättar dessutom
för jordbruket när de interna regleringarna tas bort eftersom
den bidrar till att minska veteöverskottet.

Ett partiellt kadmiumförbud råder i landet. Förbudet är dess
värre otillräckligt. Vi inom miljöpartiet anser det upprörande
att kadmiumhaltig fosforgödsel sprids på åkrarna. Ett strikt
gränsvärde bör införas och dessutom en miljöavgift på 50 kr.
per gram kadmium per den 1 januari 1992. Avgiften bör gå till
en miljöfond som kan bidra till att åtgärda gamla
miljöförsyndelser där ingen direkt ansvarig finns till hands.

Jag tillstyrker med det anförda motion Sk625 yrkandena 13 och
17.

dels vid moment 8 hemställt

8. beträffande gödselmedelsavgiften
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk625 yrkandena
13 och 17, med anledning av motion 1990/91:Jo110 yrkande 22
och med avslag på motion 1990/91:Sk706 i denna del
dels hos regeringen begär förslag om en höjning av
miljöavgiften på kväve i handelsgödsel till 20 kr. per kg
kväve fr.o.m. den 1 juli 1991,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om en miljöavgift på kadmium i fosfatgödsel.

14. Obevuxen åkermark (mom. 9)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Miljöavgiftsutredningen tog fram ett förslag till miljöavgift
på vintertid obevuxen åker i syfte att minska kväveläckaget
till havet. Utredningen visade på att en sådan avgift skulle
kunna ge goda effekter eftersom åkrar som är nakna under en
längre tid kan läcka avsevärda mängder kväve till omgivande
vatten som så småningom hamnar i havet. Detta är en viktig
orsak till problem med algblomning, syrebrist och fiskdöd på
den svenska västkusten. Utredningen lade inget förslag utan
ville att lantbruksstyrelsen skulle utreda vidare.

Vi inom miljöpartiet anser dock att ett system med
miljöavgifter är att föredra i detta fall. Vi föreslår en
avgift på 100 kr. per ha och månad i Götalands kustbygder och
på 70 kr. per ha och månad i Götalands övriga jordbruksbygder.
Sydsvenska höglandet bör dock i sin helhet undantas från
avgiften. Avgiften skall gälla åker som varit obevuxen i minst
en månad och enbart gälla jordbruksföretag med mer än 5 ha
åker. Avgiftsmedlen skall betalas tillbaka till bönderna.
Detta kan ske genom bidrag till odling av mellangrödor, vilket
då ytterligare skulle förstärka effekten att hålla marken
grön.

Enligt min mening bör riksdagen hos regeringen begära förslag
om en avgift på obevuxen åker i enlighet med det anförda, och
jag tillstyrker därför motion Sk625 yrkande 16.

dels vid moment 9 hemställt

9. beträffande obevuxen åkermark
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk625 yrkande
16 hos regeringen begär förslag om en miljöavgift på obevuxen
åker i enlighet med vad som anförts ovan.

15. Miljöavgift på avloppsreningsverk (mom. 10)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Vattenreningsverken renar i dag främst avloppsvattnet från
fosfor i sitt kemiska steg. De större avloppsreningsverken är
ålagda 50% reningsgrad av kväve 1993--95. Detta är en
byråkratisk styrform som upplevs om orättvis med tanke på de
stora kväveläckagen från t.ex. jordbruksmark. Dessutom kan
denna typ av regler leda till suboptimeringar. En miljöavgift
på vattenreningsverkens kväveutsläpp är därför motiverad för
att få till stånd en högre reningsgrad än 50%. Även en
avgift på fosforutsläpp skulle förbättra situationen.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Jag tillstyrker därför motion Sk668 yrkande 2 i denna
del.

dels vid moment 10 hemställt

10. beträffande miljöavgift på avloppsreningsverk
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk668 yrkande 2
i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om miljöavgifter på kväve och fosfor.

16. Bekämpningsmedelsavgiften (mom. 12)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Som framgår av vad vi anfört i reservation 11
Gödselmedelsavgiften bör även bekämpningsmedelsavgiften
avskaffas.

Vi anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen detta
förhållande till känna och tillstyrker därför motion Sk706 i
denna del.

dels vid moment 12 hemställt

12. beträffande bekämpningsmedelsavgiften
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk706 i denna
del och med avslag på motion 1990/91:Sk625 yrkandena 14 och
15 som sin mening ger regeringen till känna att
bekämpningsmedelsavgiften bör avskaffas omedelbart.

17. Bekämpningsmedelsavgiften (mom. 12)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Bekämpningsmedel mot svampar, insekter och ogräs är så gott
som undantagslöst miljögifter. Ämnenas själva syfte är ju att
döda någon form av organismer. I många fall är
bekämpningsmedlen onödiga i den meningen att behovet kan
undvikas genom andra åtgärder. I andra fall kan särskilt
miljöfarliga bekämpningsmedel ersättas med andra mindre
miljöfarliga. Genom en väl utformad miljöavgift kan man få
till stånd både en försiktigare hantering och en övergång till
mindre miljöfarliga medel.

Den nuvarande avgiften på bekämpningsmedel som används i
jordbruk bör bibehållas och utvecklas dels så att farligare
substanser beläggs med högre avgift, dels så att även andra
bekämpningsmedel avgiftsbeläggs. Ett fullt utvecklat system
förutsätter dock att kemikalieinspektionen blir färdig med den
pågående klassificeringen, vilket torde dröja något år.

Enligt min mening bör riksdagen hos regeringen begära förslag
om en utveckling av bekämpningsmedelsavgiften i enlighet med
det anförda och jag tillstyrker därför motion Sk625 yrkande 15
och i allt väsentligt även yrkande 14.

dels vid moment 12 hemställt

12. beträffande bekämpningsmedelsavgiften
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk625 yrkande
15, med anledning av motion 1990/91:Sk625 yrkande 14 och med
avslag på motion 1990/91:Sk706 i denna del hos regeringen
begär förslag om en utvidgning och differentiering av
bekämpningsmedelsavgiften i enlighet med vad som anförts.

18. Fosfor i tvättmedel (mom. 13)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Fosfor är en ändlig naturresurs. Tillgångarna är tämligen
begränsade. Detta motiverar en råvaruskatt på fosfor i syfte
att motverka onödigt slöseri. Fosforutsläpp och visst läckage
till sötvatten och bräckvatten kan orsaka algblomning,
syrebrist och fiskdöd. Vattenreningsverken renar i sitt
kemiska steg främst från fosfor, vilket kan ge en viss
uppfattning om miljökostnaden för fosforutsläpp.

För närvarande finns det en miljöavgift på 1:20 kr. per kg
fosfor i handelsgödsel. Jag anser att en motsvarande avgift
skall gälla för alla fosforprodukter, bl.a. tvättmedel.
Avgiftens höjd bör löpande omprövas i syfte att nå tillräcklig
styreffekt. Avgiftsinkomsterna bör gå till en särkild
kemikaliefond där medlen används för att motverka samma
miljöproblem som avgiften.

Riksdagen bör enligt min mening hos regeringen begära förslag
om en miljöavgift på all betydande förbrukning av fosfor, och
jag tillstyrker därför motion Sk625 yrkande 12.

dels vid moment 13 hemställt

13. beträffande fosfor i tvättmedel
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk625 yrkande
12 och med anledning av motion 1990/91:Sk668 yrkande 2 i
denna del hos regeringen begär förslag om en miljöavgift på
all betydande fosforförbrukning i enlighet med vad som
anförts.

19. Industriprocesser och klor (mom. 14)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Klor i olika former används i stor skala för blekning av
pappersmassa. En del pappersmassefabriker läcker ut avsevärda
mängder av klororganiska föreningar till främst
vattenmiljön. Bland dessa ämnen finns en rad miljögifter. Ett
faktum är att ryggkrökning och andra deformationer är vanliga
hos fisk i närheten av massafabriker med klorblekning, och
expertis har satt detta i samband med just kloranvändningen.

Klor är ett oönskat och i regel onödigt miljögift. Papper kan
blekas på andra sätt, och höggradig blekning är i regel
onödig. För att påskynda avvecklingen av klor bör en
miljöavgift läggas på själva insatsvaran, dvs. i regel klorgas
och klorat, som köps in till blekeriet. Avgiftsnivån bör vara
hög. Jag föreslår att avgiften sätts till 10 kr. per kg
klorgas, 3 kr. per kg klordioxid och 14 kr. per kg
hypokloritjon.

Med hänsyn till att den berörda industrin har gjort stora
investeringar i att få ner de klororganiska utsläppen nyligen,
och att teknik för att erhålla tillräckligt blekt massa för
att kunna sälja i stor skala utomlands för närvarande saknas,
så bör anläggningar som underskrider0,4 kg AOX tills vidare
undantas från avgift. I takt med att bättre teknik utvecklas
bör denna tröskel kunna sänkas successivt.

Riksdagen bör hos regeringen begära ett förslag om en
miljöavgift på klor för blekning i enlighet med vad som
anförts. Jag tillstyrker i allt väsentligt motion Sk625
yrkande 18.

Numera beläggs utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och
koldioxid med miljöskatter eller miljöavgifter. Principen är
att varje utsläpp av luftföroreningar skall kosta lika mycket
oavsett hur det sker. Därigenom gynnas systematiskt sådan
verksamhet som är bättre miljöanpassad och utsläppen kan
effektivt minskas utan en omfattande och hämmande
detaljreglering.

Systemet med miljöskatter och avgifter är dess värre
ofullständigt genomfört. Sålunda är industriprocesser befriade
från såväl koldioxid- och svavelskatten som kväveoxidavgiften.

Miljöavgiftutredningen gjorde några smärre försök att hitta
rimliga miljöavgift/skattesystem även för industriprocesser
vad gäller koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Det visade
sig snabbt att de berörda företagen inte förmådde att
ekonomiskt bära en direkt miljöbeskattning av sina
luftföroreningsutsläpp -- såvida de inte kompenseras på något
sätt. Det visade sig också vara svårt att finna ett enkelt och
enhetligt avgiftssystem med full återföring. Emellertid kan
också sägas att utredningen inte hade tid och resurser att
tillräckligt noggrant penetrera frågan. Sålunda bör det vara
möjligt att t.ex. lägga avgifter på de utsläpp som SSAB gör i
Luleå, och sedan i huvudsak återföra pengarna på grundval av
mängden producerat råstål. Därmed uppkommer ett ekonomiskt
incitament för stålverket att minska sina utsläpp med
bibehållen produktion.

Jag anser att frågan närmare bör utredas i syfte att ta fram
ett förslag till avgifter/skatter/återföringssystem för
processutsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider.
Regeringen bör sedan återkomma till riksdagen med ett sådant
förslag.

Jag anser också att det är av största vikt att frågan tas upp
i internationella sammanhang, i synnerhet i anslutning till
den pågående integreringen i Väst- och Centraleuropa.
Målsättningen bör vara att utveckla ett internationellt
miljöavgiftssystem.

Med det anförda tillstyrker jag även motion Sk698 yrkandena
1--3.

dels vid moment 14 hemställt

14. beträffande industriprocesser och klor
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk625
yrkande 18 och 1990/91:Sk698 yrkandena 1--3
dels hos regeringen begär förslag om miljöavgift på klor
till klorblekning i enlighet med vad som anförts ovan,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om att frågan om miljöavgifter och miljöskatter på
utsläpp från industriprocesser bör utredas närmare,
dels hos regeringen begär förslag till miljöavgiftssystem
på koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider från
industriprocesser,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om vikten av att utveckla ett internationellt
miljöavgiftssystem.

20. Förpackningar (mom. 15)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Fortfarande finns det tandkrämstuber, som ligger i en
pappkartong. Det finns många exempel på onödiga och/eller
onödigt kostsamma förpackningar. I USA betalade konsumenterna
1986 mer för förpackningarna som maten låg i än vad bönderna
tjänade på livsmedelsproduktionen. Någon motsvarande
undersökning av svenska förhållanden finns inte, men utan
tvekan står förpackningarna även här för en stor kostnad. Det
förekommer också ibland att matvaror i lös vikt vägs med
förpackning. Kunden får då betala även för förpackningen.
Dessutom kan det vara så att förpackningarna i stället för att
skydda ett innehåll döljer brist på innehåll. Stora
ytterförpackningar kan visa sig rymma mycket små
innerförpackningar med ännu mindre innehåll. Om onödiga
förpackningar tas bort blir det lättare för konsumenten att
bedöma produkten och göra riktiga val.

Skärpt konkurrensövervakning och lagstiftning är absolut
nödvändigt. Tillsammans med skärpt prisövervakning kommer det
att minska möjligheterna att vältra över enorma
reklamkostnader på konsumenterna. Men det behövs ytterligare
åtgärder. Bl.a. bör miljöavgifter och skatter införas och
samordnas så att retursystem och återvinningsbara
förpackningar befrämjas. Höga miljöavgifter på olämpliga
förpackningar och skattebefrielse på återvinningsbara eller
returförpackningar bör göra kostnadsdifferensen så stor att
den får styreffekt.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om en avgift på
förpackningar i enlighet med vad som anförts. Jag tillstyrker
därför motion Sk666 yrkande 2.

dels vid moment 15 hemställt

15. beträffande förpackningar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk666 yrkande 2
och med anledning av motionerna 1990/91:Sk625 yrkande 22,
1990/91:Sk627 yrkandena 36 och 37, 1990/91:Sk656,
1990/91:Sk731 och 1990/91:Jo119 yrkandena 11 och 12 hos
regeringen begär förslag om en avgift på förpackningar i
enlighet med vad som anförts.

21. Förpackningar (mom. 15)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Engångsförpackningar är en del av det system som utvecklats i
industrisamhället enligt vilket råvaror förvandlas till avfall
efter endast kortvarig nytta. Teknik finns att återanvända
förpackningar och material i sådana, men metoderna måste göras
ekonomiskt lönsamma.

När det speciellt gäller dryckesförpackningar har ett
delbetänkande av förpackningsutredningen avlämnats i oktober
1990. I detta har en tabell presenterats som ger förslag till
olika skattesatser för olika stora förpackningar. Det tycks
vara syftet att skatten per liter skall vara ungefär densamma.
Vi inom miljöpartiet ser snarare en resursbesparing i att ge
större förpackningar en relativt sett lindrigare beskattning
än små förpackningar. Miljöpartiet de gröna föreslår en skatt
om en krona och tjugo öre per engångsförpackning av plast
eller aluminium. Riksdagen bör enligt min mening hos
regeringen begära förslag om en sådan skatt. Härigenom
tillgodoses motion Sk627 yrkande 36.

Vi anser dessutom att behovet av styrande skatter på papp- och
pappersförpackningar skall diskuteras med målsättningen att
även för dessa material sparsamhet skall uppmuntras. Det är
viktigt att själva systemet för distribution av
mejeriprodukter ändras i resursbesparande riktning. Riksdagen
bör därför hos regeringen begära en utredning om beskattning
av papp- och pappersförpackningar. Jag tillstyrker därför även
motion Sk627 yrkande 37.

dels vid moment 15 hemställt

15. beträffande förpackningar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk627 yrkande
37 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk625 yrkande 22,
1990/91:Sk627 yrkande 36, 1990/91:Sk656, 1990/91:Sk666
yrkande 2, 1990/91:Sk731 och 1990/91:Jo119 yrkandena 11
och 12
dels hos regeringen begär förslag om en skatt på
engångsförpackningar av plast eller aluminium i enlighet med
vad som anförts,
dels hos regeringen begär en utredning om beskattning av
papp- och pappersförpackningar.

22. Miljöskatt på papperskonsumtion (mom. 16)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Papperskonsumtionen har uppvisat en stark ökning och förväntas
så göra -- både inom landet och på utländska marknader,
särskilt i Östeuropa om utvecklingen där får en positiv
inriktning. Denna ökade pappersförbrukning, den allmänna
välståndsutvecklingen och skogsskadorna m.m., gör att
returpapper kommer att få ett ökat värde som kommer att
säkerställa pappersåtervinningen. Innan pappersåtervinningen
fungerar långsiktigt bör dock samhället stå som garant för att
pappersåtervinningen fungerar och utvecklas i positiv
riktning.

I motion Sk635 av Rolf L Nilsson m.fl. (v) krävs att staten
garanterar ett minimipris på returpapper så att lönsamhet
garanteras i returpappershanteringen och dess system. Detta
bör finansieras med en miljöavgift på papperskonsumtionen,
t.ex. på tidningar. Avgiften skulle kunna vara omvänt
proportionell mot tidningspapperets innehåll av returpapper.

Avgiften skall även användas till forskning och utveckling av
pappersproduktionen för att t.ex. ta fram papperssorter som
underlättar återvinningen, för att minska råvaru- och
energiförbrukningen i produktionsprocesserna, för att minska
miljöfarliga tillsatser i papperet etc. Det långsiktiga målet
skall vara att öka graden av recirkuleringen av papper och att
det som ändå till sist slutar som avfall antingen kan
deponeras eller brännas utan risk för miljön.

En sådan avgift bör införas och regeringen bör återkomma med
förslag. Förslaget i motion Sk635 tillstyrks.

dels vid moment 16 hemställt

16. beträffande miljöskatt på papperskonsumtion
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk635 hos
regeringen begär förslag om en miljöavgift på
papperskonsumtion i enlighet med vad som anförts.

23. Nickel/kadmiumbatterier (mom. 17)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Uppladdningsbara slutna nickel/kadmiumbatterier bör beläggas
med en miljöavgift på 50 öre per gram batterivikt den 1 juli
1991. Avgiften bör höjas till 1 kr. per gram batterivikt den 1
januari 1993. Samtidigt bör återlämningspremier på slutna
nickel/kadmiumbatterier införas. Vi inom miljöpartiet ansluter
oss till förslaget i miljöavgiftutredningen, dvs. 10 kr. för
enstaka celler och batterier, 50 kr. för kassetter, packar
samt varor med fast monterade batterier. Såväl avgiften som
återlämningspremien bör omprövas och förändras så att avsedd
styreffekt uppnås, dvs snabb introduktion av miljöbättre
alternativ.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen det anförda till
känna. Härigenom tillgodoses i allt väsentligt motion Sk625
yrkande 23.

dels vid moment 17 hemställt

17. beträffande nickel/kadmiumbatterier
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk625 yrkande
23 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om
en miljöavgift och återlämningspremie för
nickel/kadmiumbatterier.

24. Reklamskatten (mom. 19)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Reklamskatt utgår på annonser och reklam. Någon allmän
reklambeskattning finns dock inte. Reklamskatten omfattar tre
områden, nämligen annonser, reklamtrycksaker och viss annan
offentlig reklam. Skatten är 4% för annonser i
nyhetstidning, och i övrigt 11%. Inkomsterna beräknas för
inkomståret 1991/92 till ca 1,1 miljarder kronor.

Reklamskatten bör och kan höjas, som ett led i att begränsa
den kraftiga tillväxten av reklam. För vissa varugrupper
motsvarar reklamkostnaderna den egentliga
produktionskostnaden. Den förändrade mediasituationen talar
vidare för att skatteplikten bör breddas till nya områden, av
konkurrens- och likformighetsskäl. Av presspolitiska skäl
menar dock vänsterpartiet att skatten inte bör höjas på
annonser och reklam i nyhetstidningar.

Vänsterpartiet anser att riksdagen hos regeringen begär ett
skyndsamt förslag om att bredda och höja reklamskatten
motsvarande en inkomstförstärkning på 400 milj.kr. Denna
höjning skall träda i kraft den 1 juli 1991. Motion Sk433
yrkande 27 tillstyrks.

dels vid moment 19 hemställt

19. beträffande reklamskatten
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk433 yrkande
27, med anledning av motion 1990/91:Sk703 och med avslag på
motionerna 1990/91:Sk627 yrkandena 34 och 35,
1990/91:Sk690, 1990/91:Sk721 och 1990/91:Sk729 hos
regeringen begär ett skyndsamt förslag om en breddad och höjd
reklamskatt.

25. Reklamskatten (mom. 19)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Den kraftiga ökningen av reklamen i samhället innebär ett
onödigt resursslöseri både direkt i form av arbetskraft,
papper, m.m. för reklamproduktion och indirekt genom att den
ytterligare driver på en ohejdad konsumtionsutveckling.
Miljöpartiet de gröna har i en parallell motion utvecklat sin
syn på hur beskattningen av reklamen bör ändras och samtidigt
skärpas kraftigt. Vi föreslår att den nuvarande reklamskatten
fördubblas från och med den 1 juli 1991. Skattesatsen blir
således 22% utom för annonser i tidningar, där den blir
8%. Skatten beräknas ge ökade intäkter med ca 0,8 miljarder
kronor vid en med ca 10% minskad reklammängd.

Ett märkligt förhållande är att reklamen i de nyligen startade
reklamkanalerna i TV inte beläggs med reklamskatt. För några
år sedan föreslog reklamnämnden att reklam som förekommer i
satellitkanaler som vidaresänds i kabelnät i Sverige skulle
beläggas med reklamskatt. En särskilt utsedd person skulle
svara för skattskyldigheten här i landet. Vi föreslår att så
sker från den 1 juli 1991 och att procentsatsen sätts till
22% i analogi med den av oss föreslagna generella
reklamskatten.

Med det anförda tillstyrks motion Sk627 yrkandena 34 och 35.
Regeringen bör dock återkomma med förslag i saken.

dels vid moment 19 hemställt

19. beträffande reklamskatten
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk433
yrkande 27, 1990/91:Sk627 yrkandena 34 och 35 och
1990/91:Sk729 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk690,
1990/91:Sk703 och 1990/91:Sk721 hos regeringen begär ett
skyndsamt förslag om en fördubbling av reklamskatten och om en
utvidgning av det skattepliktiga området till TV-reklam.

26. Hundskatten (mom. 21)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo
Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och
Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Gällande lagstiftning förutsätter att kommunerna skall ta ut
hundskatt och att de skall föra ett särskilt
hundskatteregister. Genom en förändring i lagstiftningen år
1980 blev storleken på hundskatteuttaget och användningen av
hundskattemedlen en ren kommunal angelägenhet. Det bör enligt
vår mening prövas om det nu är möjligt att gå vidare och ge
kommunerna ytterligare bestämmanderätt. Vi anser att
förutsättningarna för en ordning som innebär en rätt för
kommunerna att själva bestämma om hundskatt skall utgå samt om
registerföring skall ske bör utredas.

Vi förordar att riksdagen som sin mening ger regeringen det
anförda till känna.

dels vid moment 21 hemställt

21. beträffande hundskatten
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk609 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en
utredning angående hundskatt och hundskatteregister.

Särskilda yttranden

1. Bensinskatten (mom. 1)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har anfört följande:

Vi har redovisat vår syn på utformningen av energibeskattning
och behandlingen av blyfri bensin i utskottets betänkande
1990/91:SkU26 om energipolitiken.

2. Flyget (mom. 6 och mom. 7)

Maggi Mikaelsson (v) har anfört följande:

Vänsterpartiet anser att flyget skall bära sina
samhällsekonomiska kostnader. Detta innebär att beskattningen
av flyget måste öka. Vänsterpartiet har också medverkat vid
tillkomsten av den nuvarande miljöskatten på inrikesflygets
utsläpp.

När det gäller den fortsatta ökningen av flygets beskattning
anser vi att i första hand de nuvarande undantagen för
flygbränsle bör avskaffas. Dessa ställningstaganden redovisas
i reservation till mom. 4. Vi har därför inte något yrkande
under denna punkt.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1
Propositionen1
Motionerna5
Utskottet9
Inledning9
Bensinskatten10
Miljöklassindelningen av oljor11
Flygets beskattning, m.m.12
Gödselmedelsavgiften14
Obevuxen åkermark 15
Bekämpningsmedel15
Fosfor i tvättmedel16
Industriprocesser och klor16
Förpackningar, m.m.17
Nickel/kadmiumbatterier18
Bly i hagel och sänken18
Reklamskatten19
Reseskatten19
Hundskatten19
Hemställan20
Reservationer22
1. Bensinskatten (m)22
2. Bensinskatten (fp)23
3. Bensinskatten (v)24
4. Bensinskatten (mp)25
5. Regionalt differentierad bensinskatt (v)26
6. Regionalt differentierad bensinskatt (mp)26
7. Miljöklassindelningen av oljor (mp)27
8. Flygbränsle (v)28
9. Infrastrukturskatt (v)29
10. Flyget (mp)29
11. Gödselmedelsavgiften (m)30
12. Gödselmedelsavgiften (fp)31
13. Gödselmedelsavgiften (mp)32
14. Obevuxen åkermark (mp)32
15. Miljöavgift på avloppsreningsverk (mp)33
16. Bekämpningsmedelsavgiften (m)34
17. Bekämpningsmedelsavgiften (mp)34
18. Fosfor i tvättmedel (mp)35
19. Industriprocesser och klor (mp)35
20. Förpackningar (v)37
21. Förpackningar (mp)38
22. Miljöskatt på papperskonsumtion (v)38
23. Nickel/kadmiumbatterier (mp)39
24. Reklamskatten (v)40
25. Reklamskatten (mp)40
26. Hundskatten (m, fp, c)41
Särskilda yttranden42
1. Bensinskatten (c)42
2. Flyget (v)42