I betänkandet behandlar utskottet flertalet av de motioner om
mervärdeskattefrågor som väckts under den allmänna
motionstiden 1991. I motionerna framställs yrkanden
beträffande mervärdeskatten för byggande och boende,
persontransporter, turistnäringarna, ideella föreningar,
fotvård, naprapater, dans och diskotek, införsel av
kulturföremål, gallerier, fartyg etc.
Utskottet förordar att riksdagen vidtar åtgärder med anledning
av motionsyrkanden beträffande försäkringsbolagen,
Sjöräddningssällskapet och vattenförbunden. I övrigt avstyrker
utskottet motionerna.
Vid betänkandet har fogats 25 reservationer och 5 särskilda
yttranden.
Motionerna
1990/91:Sk331 av Elving Andersson m.fl. (c) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T609 -- yrkas,
såvitt nu är i fråga,
1. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag i
syfte att undanröja olägenheterna för den internationellt
konkurrensutsatta sjöfarten av breddad moms i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1990/91:Sk367 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Bo224 -- yrkas,
såvitt nu är i fråga,
1. att riksdagen hos regeringen begär en omprövning av
skatteomläggningen och i första hand ett slopande av
fjärrvärmemomsen och uttagsskatten.
(Yrkandet behandlas endast såvitt avser uttagsskatten.)
1990/91:Sk368 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:Kr286 -- yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skattereglerna för kulturskapare.
(Yrkandet behandlas endast såvitt avser mervärdeskatten för
konstgallerier.)
1990/91:Sk371 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari
-- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:A451 --
yrkas, såvitt nu är i fråga,
2. att riksdagen beslutar att den s.k. "turistmomsen" skall
avskaffas.
1990/91:Sk391 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari
-- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Fi221 --
yrkas, såvitt nu är i fråga,
6. att riksdagen beslutar att den tidigare reduktionen av
mervärdeskatten på serverings- och hotelltjänster skall
återinföras.
1990/91:Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga,
17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om reducerat
uttag av mervärdeskatt på inrikes persontransporter i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk428 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T647 -- yrkas,
såvitt nu är i fråga,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om mervärdeskatt inom sjöfarten.
1990/91:Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga,
18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad moms
på kollektivtrafik enligt vad i motionen anförts under avsnitt
8.2,
19. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad
uttagsbeskattning på fastighetsarbete i egen regi enligt vad i
motionen anförts under avsnitt 8.3.
1990/91:Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga,
22. att riksdagen beslutar att mervärdeskatt med 60% av
beskattningsvärdet skall utgå för serverings- och
hotelltjänster i enlighet med vad som anförts i motionen,
23. att riksdagen beslutar att tjänster avseende
personbefordran inom landet undantas från skatteplikt enligt
mervärdeskattelagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk602 av Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om turistnäringens ökade betydelse för de små
jordbrukskommunerna och beskattningens negativa konsekvenser
ur regionalpolitisk synvinkel.
1990/91:Sk603 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och
Jan-Erik Wikström (m, fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till undantagande från moms vid
införsel av sådana kulturföremål som omfattas av lagen om
utförsel av kulturföremål.
1990/91:Sk604 av Rune Thorén och Elving Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om momsbefrielse för
Sjöräddningssällskapets verksamhet.
1990/91:Sk616 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av åtgärder för stöd för
Sjöräddningssällskapets verksamhet.
1990/91:Sk620 av Jens Eriksson m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att befria Sällskapet för räddning av
skeppsbrutna från erläggandet av mervärdeskatt.
1990/91:Sk624 av Karl-Gösta Svenson och Nic Grönvall (m)
vari yrkas att riksdagen beslutar att Svenska Sällskapet för
Räddning af Skeppsbrutne medges rätt till avdrag och
återbetalning av ingående mervärdeskatt i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1990/91:Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga,
32. att riksdagen beslutar att momsbeläggning av
kollektivtrafiken snarast skall upphöra utom i fråga om
flygtrafik,
38. att riksdagen beslutar återinföra reduceringen av
mervärdeskatt för hotell- och restaurangtjänster.
1990/91:Sk631 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om borttagande av tullhinder för nordiskt
kultursamarbete.
1990/91:Sk638 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av en dispensregel vid
momsbeskattningen av vissa svenska kulturföremål när dessa
återinförs till vårt land.
1990/91:Sk639 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson
(m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att tjänster avseende fot- och
naprapatvård undantas från mervärdebeskattning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om konkurrensneutral verksamhet inom vård,
omsorg och skola.
1990/91:Sk643 av Anita Stenberg och Ragnhild Pohanka (mp)
vari -- med hänvisning till innehållet i motion
1990/91:So450 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
naprapattjänster befrias från mervärdeskatt.
1990/91:Sk645 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen beslutar att upphäva sitt beslut från den 15
december 1989 om en fördubbling av momssatsen för hotell- och
restaurangtjänster och att tidigare momsskattenivå återinförs,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning
tillsätts i syfte att utreda förutsättningarna för en
likställdhet mellan området turism/reseliv och övriga
exportnäringar vad avser momsskattereglerna,
3. att riksdagen -- om yrkandena 1 och 2 inte bifalls -- som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
undantag från den högre momssatsen i vissa fall.
1990/91:Sk646 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar om ändring av reglerna för mervärdeskatt på
försäkringsbolags interntjänster för att eliminera de
konkurrenssnedvridande effekterna.
1990/91:Sk647 av Sonja Rembo (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar om sådan ändring i lagen om mervärdeskatt
(1968:430) att tjänster relaterade till
försäkringsverksamhet av det slag som anförs i motionen
befrias från mervärdeskatt.
1990/91:Sk648 av Karl-Gösta Svenson och förste vice talman
Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
försäkringsföretagens fördelning av gemensamma administrativa
kostnader mellan de bolag i en ägargrupp som bildats i
enlighet med försäkringslagens bestämmelser skall hänföras
till icke yrkesmässig verksamhet.
1990/91:Sk649 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om
mervärdeskatt att veterinära tjänster undantas från momsplikt.
1990/91:Sk650 av Ing-Britt Nygren (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar ändra 17§ fjärde stycket momsskattelagen
så att vattenvårdsförbund jämställs med vägförening så att
erlagd moms får transporteras till momspliktig delägare även
när det gäller vattenvårdsförbund.
1990/91:Sk651 av Gunhild Bolander och Marianne Samuelsson
(c, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om uttagsbeskattning av
vissa fastigheter i egen regi avseende redan momsbefriade
föreningar och kulturella institutioner.
1990/91:Sk663 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Kr512 -- yrkas,
såvitt nu är i fråga,
1. att riksdagen beslutar upphäva beslutet om höjd moms på
restaurang- och hotelltjänster.
1990/91:Sk665 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Kr513 -- yrkas,
såvitt nu är i fråga,
1. att riksdagen hos regeringen begär utredning om ideella
föreningars möjlighet att erhålla avdragsrätt för erlagd
mervärdeskatt på varor och tjänster i enlighet med vad som
anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att tillhandahållande av tjänst för
idrottsutövning undantas från mervärdebeskattning i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk672 av Olof Johansson m.fl. (c) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Bo225 -- yrkas,
såvitt nu är i fråga,
1. att riksdagen beslutar att mervärdeskatt vid
tillhandahållande av produkter, varor och tjänster i samband
med boende och byggande skall utgå med 13,64% från den 1
juli 1991 i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen beslutar att mervärdeskatt för
tillhandahållande av fastighetstjänster, sophämtning, vatten
och avloppsrening skall utgå med 13,64% från den 1 juli 1991
i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Sk674 av Lars De Geer (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de ekonomiska förutsättningarna för en framtida
positiv utveckling av turistnäringen.
1990/91:Sk675 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl.
(m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att från den 1 maj 1991 återställa
momsen på hotell- och restaurangverksamhet till den relativa
nivå som gällde före den 1 januari 1990,
2. att riksdagen beslutar att moms på liftverksamhet från den
1 maj 1991 skall tas ut enligt samma principer som hotell- och
restaurangmomsen.
1990/91:Sk676 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av rutinerna
beträffande bunkerolja för fartyg i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1990/91:Sk677 av Lars Ernestam (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om befrielse från momsskyldighet på provisionen vid
försäljning av konstverk som är i konstnärens ägo.
1990/91:Sk678 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar avskaffa gallerimomsen.
1990/91:Sk679 av Ulla Tillander och Rosa Östh (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om momsbefrielse av fotvård som kan betraktas
som hälso- och sjukvård.
1990/91:Sk680 av Kenth Skårvik och Kerstin Ekman (fp) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning som
snarast ser över möjligheterna för Sjöräddningssällskapet att
även i fortsättningen kunna bedriva sin verksamhet ideellt.
1990/91:Sk681 av Karin Israelsson och Erik Holmkvist (c, m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om uttagsbeskattning av vissa
fastigheter i egen regi avseende redan momsbefriade föreningar
och kulturella institutioner.
1990/91:Sk682 av Björn Ericson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av förtydligande av begreppet
försäkringstjänster.
1990/91:Sk699 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N317 -- yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
mervärdeskatten för restaurang- och hotellverksamhet skall
sänkas med 40%.
1990/91:Sk702 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T249 -- yrkas,
såvitt nu är i fråga,
3. att riksdagen beslutar att momsen på kollektivtrafiken
skall avskaffas.
1990/91:Sk707 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson
(m) vari -- med hänvisning till innehållet i motion
1990/91:Fi516 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
mervärdebeskattningen avseende tjänster.
1990/91:Sk709 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer (m)
vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att de tidigare reduceringsreglerna
för mervärdeskatt vad gäller hotell- och restaurangnäringen
återinförs den 1 juli 1991,
2. att riksdagen beslutar att motsvarande reduceringsregler
skall gälla för inrikes persontransporter fr.o.m. den 1 juli
1991.
1990/91:Sk710 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den genom riksdagsskrivelse 1989/90:96 begärda
konsekvensuppföljningen påskyndas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förslag till åtgärder redan under våren
1991 för att undvika ytterligare resultatförsämring,
arbetslöshet och valutabalansförsämring inom
turism-/reselivssektorn.
1990/91:Sk711 av Rune Thorén och Roland Larsson (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar att biljettintäkter från
diskotek- och danstillställningar i fortsättningen skall vara
befriade från moms.
1990/91:Sk712 av Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om momsbeläggning av dansarrangemang.
1990/91:Sk713 av Tom Heyman (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att flygbränsle till försvarets
flygplan skall undantas från momsplikt,
2. att riksdagen, därest yrkandet under 1 icke bifalles,
beslutar uppräkna anslagen till försvaret i motsvarande mån.
1990/91:Sk714 av Göthe Knutson och Anders G Högmark (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag, i enlighet
med vad i motionen anförts, till ändringar av
mervärdeskattelagstiftningen för att undanröja de
snedvärderande effekterna av mervärdeskatteregeln vid
försäljning av utbildningstjänster.
1990/91:Sk715 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av förtydligande av begreppet
försäkringstjänst.
1990/91:Sk734 av Marianne Andersson i Vårgårda och Ingvar
Karlsson i Bengtsfors (c) vari -- med hänvisning till
innehållet i motion 1990/91:T565 -- yrkas att riksdagen
beslutar om en sådan ändring i skattelagstiftningen att momsen
på persontrafik tas bort.
1990/91:Sk735 av Görel Thurdin (c) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:Kr527 -- yrkas att
riksdagen beslutar att mervärdeskatten på hotell och
restaurang skall utgå med 60% av beskattningsvärdet i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Sk737 av Gunhild Bolander (c) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:A502 -- yrkas
1. att riksdagen beslutar att mervärdeskatten på hotell- och
restaurangtjänster skall utgå med 60% av beskattningsvärdet
i enlighet med vad som anförts i motionen, alltså en återgång
till tidigare nivå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att färjetrafiken till/från Gotland
skall undantas från mervärdeskatt eller på annat sätt
kompenseras för denna pålaga.
Utskottet
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet de motionsyrkanden om
mervärdeskattefrågor som väckts under den allmänna
motionstiden 1991. Vissa yrkanden med en mer allmän
skattepolitisk inriktning som t.ex. yrkanden om slopad eller
sänkt mervärdeskatt på livsmedel behandlas dock i betänkandet
1990/91:SkU17 om inkomstskattefrågor. Yrkanden som avser
mervärdeskatten på energi kommer utskottet att behandla i ett
senare betänkande.
Flertalet av de nu aktuella motionsyrkandena har samband med
den nyligen genomförda reformeringen av
mervärdebeskattningen. Ett första steg togs genom riksdagens
beslut i december 1989 (prop. 1989/90:10, SkU10). Beslutet
innebar i huvudsak följande. Den 1 mars 1990 belades energi
med mervärdeskatt. Flygbensin och flygfotogen undantogs dock,
och i fråga om fjärrvärme uppsköts ikraftträdandet till den 1
januari 1991. Mervärdeskatten utvidgades vidare så att den nu
omfattar också tillhandahållande av vatten samt tjänster
avseende avloppsrening och soptömning. Slutligen slopades de
särskilda reduceringsreglerna för serverings- och
hotelltjänster.
Våren 1990 fattade riksdagen beslut om en reformerad inkomst-
och företagsbeskattning och beslut om en reformerad indirekt
beskattning (prop. 1989/90:110 och 111, SkU30 och 31). Genom
beslutet breddades underlaget för mervärdeskatten så att den i
princip omfattar alla varor och tjänster som tillhandahålls
yrkesmässigt. Vidare slopades de kvarvarande
reduceringsreglerna på fastighetsområdet. I syfte att uppnå en
förbättrad konkurrensneutralitet mellan upphandling och
egenregi i offentlig verksamhet infördes en generell
avdragsrätt för ingående mervärdeskatt för kommunerna och en
särskild rätt till avräkning för ingående mervärdeskatt för
statliga myndigheter. Kommunerna erhåller också ett särskilt
statsbidrag som täcker mervärdeskattekostnaden i verksamhet
som kommunerna bidrar till. Konkurrensneutraliteten mellan
egenregi och upphandling har också motiverat en särskild
uttagsbeskattning av fastighetsägare som utför arbete på den
egna fastigheten.
En teknisk översyn av mervärdeskattelagstiftningen genomförs
för närvarande av utredningen om teknisk översyn av
mervärdeskatten (dir. 1990:1).
Fastighetsområdet
Skattereformbesluten innebär bl.a. följande förändringar på
fastighetsområdet. Den 1 januari 1990 belades vatten,
avloppsrening och sophämtning med mervärdeskatt. Den 1 januari
1991 gjordes samtliga tjänster avseende fastighetsförvaltning
och fastighetsskötsel skattepliktiga och avskaffades de
reduceringsregler som gällt för tjänster som avser byggnads-
och anläggningsarbeten (60-procentregeln) och projekterings-
och byggkonsulttjänster samt arbeten som avser mark
(20-procentregeln). För att eliminera konkurrenssnedvridningar
infördes en särskild uttagsbeskattning av arbete på egen
fastighet som används i verksamhet för vilken skattskyldighet
till mervärdeskatt inte föreligger. Uttagsbeskattningen avser
ny-, till- eller ombyggnad, reparationer m.m. samt
lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan
fastighetsskötsel om lönekostnaderna inkl. avgifter överstiger
150000 kr. per år.
I flera motioner framställs yrkanden som syftar till en
sänkning av bostadskostnaderna genom olika former av
skattelättnader på fastighetsområdet. I motion Sk672 av Olof
Johansson m.fl. (c) yrkar motionärerna att pålägget på varor
och tjänster som tillhandahålls i samband med boende och
byggande sätts ner från 25% till 13,64% med verkan
fr.o.m. den 1 juli 1991. I motion Sk367 av Lars Werner m.fl.
(v) begärs en omprövning av boendebeskattningen som -- såvitt
nu är i fråga -- innebär att uttagsbeskattningen av arbete
på egen fastighet slopas fr.o.m. 1992. Ett yrkande av samma
innebörd framställs i motion Sk433 av Lars Werner m.fl. (v).
Utskottet har vid sitt ställningstagande våren 1990 funnit att
den utökning av mervärdeskatteplikten som då föreslogs för
tjänster på fastighetsområdet låg i linje med principen om en
enhetlig och generell mervärdeskatt och tillstyrkte därför de
förändringar som då genomförts och som nyss beskrivits. De
boendekostnadsökningar som förutsågs bli följden av denna
åtgärd borde enligt vad utskottet då anförde mötas genom
åtgärder utanför skatteområdet. Ett särskilt
investeringsbidrag som täcker höjningen av mervärdeskatten för
byggande har härefter införts med verkan fr.o.m. den 1 januari
1991. Utskottet har alltjämt uppfattningen att subventioner
till boendet i första hand bör ges via budgeten och inte genom
olika former av undantag från de generella skattereglerna och
avstyrker därför motion Sk672 yrkandena 1 och 2.
När det gäller uttagsbeskattningen är denna en följd av att
vissa områden, bl.a. fastighetsförvaltning, av olika skäl
måste undantas från den generella mervärdeskatteplikten. Genom
uttagsbeskattningen uppnås att kostnaden för fastighetsskötsel
m.m. i sådan verksamhet blir densamma som när motsvarande
tjänst köps på den öppna marknaden. Den får således ses som
ett uttryck för en rättvis beskattning. Enligt utskottets
uppfattning skulle en slopad uttagsbeskattning utgöra ett
allvarligt hot mot främst de mindre byggföretagen och
byggnadshantverkarna som till stor del har sin verksamhet
inriktad på arbeten åt fastighetsförvaltare. Utskottet är inte
berett att slopa denna regel och avstyrker därför även
motionerna Sk367 yrkande 1 i denna del och Sk433 yrkande 19.
Vård, omsorg, utbildning
Undantagets utformning
Sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning är undantagna
från den generella mervärdeskatteplikten. Undantaget för
sjukvård och tandvård omfattar i huvudsak sådan vård som
berättigar till sjukvårdsersättning enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring och vård som tillhandahålls av någon med
särskild legitimation att utöva yrke inom sjukvården.
Undantaget för social omsorg omfattar offentlig eller privat
verksamhet som är inrättad för barnomsorg, äldreomsorg,
särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda och annan
social omsorg. Undantaget för utbildning är begränsat till
varor och tjänster som tillhandahålls den som åtnjuter
utbildningen.
I flera motioner väcks yrkanden om en utvidgning av undantaget
för vård. I motion Sk639 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid
Hemmingsson (m) yrkar motionärerna att såväl fotvård som
den vård som tillhandahålls av naprapater undantas från
mervärdeskatt. I motion Sk643 av Anita Stenberg och Ragnhild
Pohanka (mp) begärs ett tillkännagivande om att den vård som
naprapater tillhandahåller bör vara befriad från
mervärdeskatt, och i motion Sk679 av Ulla Tillander och Rosa
Östh (c) hemställs om ett motsvarande tillkännagivande
beträffande fotvård som kan betraktas som hälso- och sjukvård.
Enligt utskottets mening finns det goda skäl att knyta
undantaget för vård till de ersättnings- och
legitimationsregler som gäller på detta område. En sådan
ordning innebär en förenkling för såväl de enskilda som
skattemyndigheterna och ger en viss följsamhet till
utvecklingen på området. Vad motionärerna anfört om en
särskild skattebefrielse för fotvård och vård som
tillhandahålls av naprapater utgör enligt utskottets
uppfattning inte tillräckliga skäl för att frångå dessa
principer, och utskottet avstyrker därför motionerna Sk639
yrkande 1, Sk643 och Sk679.
I detta sammanhang tar utskottet också upp yrkandet i motion
Sk649 av Carl G Nilsson (m) om ett undantag för
veterinärtjänster.
Veterinärtjänster bör enligt utskottets mening behandlas på
samma sätt som andra tjänster som tillhandahålls på
kommersiell grund och således omfattas av den generella
mervärdeskatteplikten, och utskottet avstyrker därför motion
Sk649.
Enskild verksamhet
För att uppnå neutralitet mellan egenregi och upphandling får
kommunerna avdrag för all ingående mervärdeskatt men skall
ersätta staten för avdragsrätten. Ersättningen utformas på ett
sådant sätt att det inte finns en direkt koppling mellan
årliga avdragsbelopp och kommunernas återbetalning. Vid
upphandling på mervärdeskattefria områden får kommunerna
dessutom ett särskilt statsbidrag som täcker näringsidkarens
kostnad för ingående mervärdeskatt. Statsbidraget begränsas
till utgifter avseende sjukvård, tandvård, social omvårdnad
och utbildning. Statens kostnader för bidraget ersätts av
kommunerna på samma sätt som föreslås beträffande den
generella avdragsrätten.
I två motioner tar motionärerna upp det förhållandet att de
nya reglerna inte ger en fullständig neutralitet på vård-,
omsorgs- och utbildningsområdet eftersom enskilda
näringsidkare som är verksamma på detta område inte har samma
möjlighet som kommuner och landsting att dra av sin ingående
mervärdeskatt. I motion Sk639 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid
Hemmingsson (m) begärs ett tillkännagivande om att reglerna
bör ändras så att enskilda näringsidkare med verksamhet på
detta område inte drabbas av mervärdeskattekostnader. I motion
Sk714 av Göthe Knutson och Anders G Högmark (m) framhåller
motionärerna att utbildningsanordnare som i hög grad förlitar
sig på inhyrda tjänster får höga mervärdeskattekostnader och
därför har det särskilt svårt i konkurrensen med kommuner och
landsting. De hemställer att riksdagen hos regeringen begär
ett förslag som innebär att utbildningsanordnare får bli
skattskyldiga för den del av verksamheten som riktar sig till
företag, myndigheter och andra med rätt att lyfta av
mervärdeskatt.
Enligt utskottets uppfattning innebär den nuvarande ordningen
med en generell avdragsrätt för kommunerna en stor förbättring
när det gäller att tillskapa konkurrensneutralitet mellan
offentlig egenregiverksamhet och upphandling. Att kommunernas
generella avdragsrätt för ingående mervärdeskatt ger dessa ett
mindre försteg i förhållande till enskilda näringsidkare på
vård-, omsorgs- och utbildningsområdet innebär inte någon
egentlig konkurrenssnedvridning eftersom den offentliga
verksamheten på dessa områden är skattefinansierad. Vad
motionärerna anfört om bristande neutralitet mellan enskild
och offentlig verksamhet utgör därför enligt utskottets mening
inte tillräckliga skäl för att befria enskilda näringsidkare
på detta område från den mervärdeskattekostnad som
skattskyldiga som befriats från mervärdeskatt alltid måste
räkna med eller för att nu göra ändringar i undantaget för
utbildning. Utskottet avstyrker motionerna Sk639 yrkande 2 och
Sk714.
Ideella föreningar
Allmännyttiga ideella föreningar är inte
mervärdeskatteskyldiga för verksamhet som har naturlig
anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av
hävd används som finansieringskälla för ideellt arbete.
Undantaget är kopplat till den skattebefrielse som gäller på
inkomstskattesidan och som för närvarande utreds av stiftelse-
och föreningsskattekommittén (Fi 1988:03).
I motion Sk665 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär en utredning som syftar till
att befria idrottsrörelsen och andra ideella föreningar från
den mervärdeskatt som erläggs vid inköp av varor och
tjänster. Vidare yrkar motionärerna att tillhandahållandet
av bowlinghallar, tennisbanor och liknande befrias från
mervärdeskatt så att konkurrensneutralitet uppstår mellan de
näringsidkare och ideella föreningar som erbjuder tjänster av
denna typ.
Utskottet är medvetet om att de ideella föreningarnas
befrielse från mervärdeskatt kan ge upphov till en ökad
konkurrenssnedvridning på vissa områden men har trots detta
accepterat att undantaget behålls med hänsyn till
föreningslivets betydelse för samhället. Det bör enligt
utskottet framhållas att konkurrensförutsättningarna för
allmännyttiga föreningar och näringsidkare inte heller i
övrigt är lika. Att undantaget har nackdelar av denna typ kan
enligt utskottets mening emellertid inte motivera att också de
näringsidkare som är verksamma på området skall vara befriade
från mervärdeskatt. En sådan befrielse skulle dessutom medföra
en betydande skattebelastning vid nyinvesteringar. Utskottet
är således inte berett att tillstyrka något undantag för
bowlinghallar, tennisbanor och liknande och avstyrker därför
motion Sk665 yrkande 3.
När det gäller yrkandet om att de ideella föreningarna skall
befrias från den ingående mervärdeskatten vill utskottet
framhålla att en sådan åtgärd innebär att den skatt som
föreningens leverantörer erlagt för sitt mervärde inte
inflyter i budgeten utan i stället utbetalas till föreningen.
En utgångspunkt för skattereformen är att denna typ av
subventioner, s.k. kvalificerade undantag, över huvud taget
inte skall få förekomma i mervärdebeskattningen. Utskottet kan
därför inte tillstyrka förslaget om att de ideella
föreningarna befrias från den ingående mervärdeskatten och
avstyrker därför även yrkande 1 i motion Sk665.
I motion Sk651 av Gunhild Bolander (c) och Marianne Samuelsson
(mp) och i motion Sk681 av Karin Israelsson (c) och Erik
Holmkvist (m) hemställer motionärerna att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att ideella föreningar m.fl.
bör undantas från uttagsbeskattningen.
Någon uttagsbeskattning av det arbete som en förening utför på
en egen fastighet som används i den allmännyttiga verksamheten
torde inte bli aktuell med lagtextens nuvarande utformning.
Det finns därför inte någon anledning till ett
tillkännagivande från riksdagens sida i denna del, varför
utskottet avstyrker även motionerna Sk651 och Sk681.
Persontransporter
Mervärdeskatteplikten för persontransporter tas upp i
flera motioner. I motionerna Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m) och
Sk709 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer (båda m)
hemställs att mervärdeskatten för persontrafik reduceras med
40%, och i motionerna Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) och
Sk734 av Marianne Andersson i Vårgårda och Ingvar Karlsson i
Bengtsfors (c) hemställs att mervärdeskatteplikten slopas för
persontransporter. I motionerna Sk433 och Sk702 av Lars Werner
m.fl. (v) och i motion Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp)
hemställer motionärerna att mervärdeskatteplikten för
kollektivtrafik slopas. Slutligen begärs i motion Sk737 av
Gunhild Bolander (c) ett tillkännagivande om att
Gotlandstrafiken bör undantas från mervärdeskatten eller
på annat sätt kompenseras för denna pålaga.
En samhällsekonomiskt effektiv mervärdebeskattning bör enligt
utskottets uppfattning vara generell och enhetlig eftersom
undantag och reducerade mervärdeskattesatser påverkar
samhällsekonomin negativt. Undantag bör förekomma endast i en
begränsad omfattning. Persontransporterna utgör en väsentlig
del av konsumtionen. Den genomsnittliga budgeteffekten
1991--1993 av mervärdeskatten på detta område har i
proposition 1990/91:110 om reformerad inkomst- och
företagsbeskattning beräknats till 2 miljarder kronor. Starka
skäl talar därför för att principen om en generell och
enhetlig mervärdeskatt upprätthålls på detta område. Utskottet
kan med hänsyn härtill inte tillstyrka förslagen om reducerad
eller slopad mervärdeskatt utan avstyrker motionerna Sk424
yrkande 17, Sk433 yrkande 18, Sk435 yrkande 23, Sk627 yrkande
32, Sk702 yrkande 3, Sk709 yrkande 2, Sk734 och Sk737 yrkande
2.
Turistnäringen
I anslutning till riksdagens beslut om slopade
reduceringsregler för serverings- och hotelltjänster gjorde
utskottet följande uttalande beträffande beslutets inverkan på
turismen (1989/90:SkU10 s. 79).
Enligt utskottets uppfattning bör hotell- och
restaurangnäringen i skattehänseende behandlas som alla andra
näringar här i landet. Det kan dock inte uteslutas att man
inom vissa utsatta turistorter där prisläget redan i dag är
högt kan få vissa svårigheter att hävda konkurrensen med
motsvarande turistmål utomlands. Utskottet utgår från att
regeringen uppmärksamt kommer att följa utvecklingen i detta
hänseende och om förhållandena så påkallar vidtar de åtgärder
av regionalpolitisk art som kan erfordras, utan någon särskild
framställan från riksdagens sida.
Regeringen har härefter givit statens industriverk i uppdrag
att följa utvecklingen. Enligt vad utskottet inhämtat kommer
en rapport att avlämnas i mars i år. Eftersom en sådan rapport
inte kan avse hela vintersäsongen 1990/91 kan det bli aktuellt
med en kompletterande rapport i juni.
I ett stort antal motioner framställs yrkanden om en reducerad
eller slopad mervärdeskatt för serverings- och hotelltjänster
i syfte att stödja turistnäringarna. Sådana yrkanden
framställs i Sk371 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m),
Sk391 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m), Sk435 av Görel
Thurdin m.fl. (c), Sk602 av Mona Saint Cyr (m), Sk627 av Inger
Schörling m.fl. (mp), Sk645 av Agne Hansson och Marianne
Jönsson (c), Sk663 av Jan Hyttring m.fl. (c), Sk675 av förste
vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m), Sk699 av Inger
Schörling m.fl. (mp), Sk709 av Birgit Henriksson och Karin
Falkmer (m), Sk735 av Görel Thurdin (c) och Sk737 av Gunhild
Bolander (c). Motionärerna bakom Sk645 begär dessutom en
utredning som syftar till att likställa turism/reseverksamhet
med export. I motion Sk674 av Lars De Geer (fp) hemställs att
utredningen om Sveriges turistråds verksamhet får i uppdrag
att utreda ett återbäringssystem för icke-nordiska turisters
utlägg på hotell och restauranger i Sverige. Motionärerna
bakom Sk675 yrkar även att mervärdeskatten på skidliftar
reduceras. I motion Sk710 av Alf Wennerfors (m) hemställer
motionärerna att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att regeringens uppföljning bör påskyndas och förslag
till åtgärder föreläggas riksdagen redan i vår.
Enligt utskottets mening finns det inte anledning att frångå
det redovisade ställningstagandet. Utskottet är således inte
berett att tillstyrka något av de förslag om olika former av
undantag eller särregler för hotell- och restaurangbranschen
eller för skidliftar som föreslås i motionerna. Som framgår av
redovisningen ovan följer regeringen utvecklingen, och
utskottet utgår nu liksom tidigare ifrån att regeringen vidtar
de åtgärder t.ex. av regionalpolitisk art som utvecklingen
kan föranleda till. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna Sk371 yrkande 2, Sk391 yrkande 6, Sk435 yrkande 22,
Sk602, Sk627 yrkande 38, Sk645 yrkandena 1--3, Sk663 yrkande
1, Sk674 yrkande 1, Sk675 yrkandena 1 och 2, Sk699, Sk709
yrkande 1, Sk710 yrkandena 1 och 2, Sk735 och Sk737 yrkande 1.
Betydelsen av sänkt mervärdeskatt tas upp i motion Sk707
av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (m). Motionärerna
begär ett tillkännagivande om att det är viktigt för
landsbygdens utveckling och för kvinnornas sysselsättning att
mervärdeskatten sänks.
Utskottet, som på annat sätt vill värna både landsbygden och
kvinnornas sysselsättning, anser att det saknas anledning för
riksdagen att göra ett uttalande av föreslagen art och
avstyrker därför motion Sk707.
Dans och diskotek
Cirkus-, biograf-, teater-, opera- och balettföreställningar
samt konserter är undantagna från mervärdeskatt.
I motion Sk711 av Rune Thorén och Roland Larsson (c)
hemställer motionärerna att diskotek och dans undantas från
mervärdeskatteplikten. I motion Sk712 av Bengt Kindbom (c)
anför motionären att samma villkor bör gälla oberoende av om
dansen arrangeras av en ideell förening eller en näringsidkare
och begär en översyn av reglerna med detta syfte.
Utskottet är inte berett att tillstyrka att diskotek och dans
undantas från den generella mervärdeskatteplikten och
avstyrker därför motion Sk711.
När det gäller de ideella föreningarnas möjlighet att erbjuda
mervärdeskattefria arrangemang avser denna endast verksamhet
som har en naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga
ändamål eller som av hävd utnyttjats som finansieringskälla
för ideellt arbete. Som redan framhållits under rubriken
Ideella föreningar är utskottet inte berett att låta detta
undantag gälla även näringsidkare som är verksamma på samma
område. Utskottet tillstyrker således inte en översyn med
detta syfte och utan avstyrker även motion Sk712.
Gallerimomsen
I mervärdeskattelagen finns sedan gammalt ett särskilt
undantag från mervärdeskatteplikt för alster av bildkonst som
ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo. Kulturpolitiska skäl
har ansetts tala för att detta undantag bibehålls också efter
den 1 januari 1991. På grund av undantaget kan konstnärer
normalt inte dra av den mervärdeskatt som de erlägger vid
inköp av varor och tjänster utan måste betrakta
mervärdeskatten som en kostnad i verksamheten. Den
kostnadsökning som den generella mervärdeskatteplikten för
tjänster medfört för konsumenterna i gemen har därför drabbat
också konstnärerna, bl.a. genom att galleriernas
förmedlingstjänster blivit mervärdeskattepliktiga.
I motionerna Sk677 av Lars Ernestam (fp), Sk678 av Karin
Falkmer (m) och Sk368 av Carl Bildt m.fl. (m) framställs
yrkanden om slopad mervärdeskatteplikt för galleriernas
förmedlingstjänster. Motionärerna framhåller att skatteplikten
för dessa tjänster utgör ett hot mot såväl konstnärernas som
galleriernas verksamhet.
Utskottet är inte berett att tillstyrka att det införs nya
undantag från den generella mervärdeskatteplikten i syfte att
gynna gallerinäringen. När det gäller konstnärernas situation
finns det anledning att framhålla att dessa redan är befriade
från mervärdeskatten och att den ytterligare befrielse som
begärs skulle innebära att konstnärerna i praktiken erhöll ett
s.k. kvalificerat undantag för galleriprovisionen. Som
utskottet redan påpekat i annat sammanhang har en av
utgångspunkterna för den reformerade mervärdeskatten varit att
denna typ av undantag över huvud taget inte bör förekomma i
mervärdebeskattningen. Utskottet är inte berett att medverka
till att konstnärerna medges ett sådant undantag. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna Sk677 och Sk678 samt
Sk368 i denna del.
Motion Sk368 behandlas i övrigt i betänkandet 1990/91:SkU17
om inkomstskattefrågor.
Införsel av kulturföremål, m.m.
I motion Sk603 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och
Jan-Erik Wikström (m, fp) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär ett förslag som innebär att kulturföremål som
omfattas av utförselförbudet i lagen (1988:950) om
kulturminnen undantas från mervärdeskatten vid införsel. I
motion Sk638 av Ingrid Sundberg (m) begärs ett
tillkännagivande om att en möjlighet till dispens från
mervärdeskatten vid införsel bör införas för vissa
kulturföremål. I motion Sk631 av Ingrid Sundberg (m) begärs
ett tillkännagivande att film, video och konst i olika former
bör befrias från tull och andra liknande formaliteter när de
förs över gränsen som ett led i ett nordiskt kulturutbyte.
Utskottet har senast i betänkandet 1989/90:SkU31 om
reformerad mervärdeskatt m.m. behandlat yrkanden om en
befrielse från mervärdeskatt vid införsel av vissa
kulturföremål och avstyrkte då yrkandena med hänvisning till
de kontrollsvårigheter ett sådant undantag skulle medföra.
Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga och
avstyrker därför motionerna Sk603 och Sk638.
Samma invändning kan riktas mot förslaget i motion Sk631
varför även denna motion avstyrks av utskottet.
Fartyg och bunkerolja
Skattereformbeslutet innebär att det undantag från
mervärdeskatteplikten som gällde för skepp för yrkesmässig
sjöfart eller yrkesmässigt fiske och fartyg för bogsering,
bärgning eller livräddning slopades fr.o.m. den 1 januari
1991. Det var fråga om ett s.k. kvalificerat undantag där den
som omsatte fartyg ändå var berättigad till avdrag för den
ingående mervärdeskatten. Bunkerolja har varit
mervärdeskattepliktig sedan den 1 mars 1989.
I motion Sk428 av Rolf Clarkson m.fl. (m) yrkar motionärerna
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
mervärdeskatten för fartyg och bunkerolja bör slopas eftersom
den leder till en kostsam byråkrati och inte tillför några
skattepengar. I motion Sk676 av Erling Bager m.fl. (fp) begärs
en översyn av rutinerna beträffande bunkerolja för fartyg som
pendlar mellan utrikes och inrikes trafik mot bakgrund bl.a.
av att dessa kan leda till att mervärdeskatt erläggs för samma
olja vid två tillfällen. I motion Sk331 av Elving Andersson
m.fl. (c) framhåller motionärerna att den breddade
mervärdeskatten medför problem för handelssjöfarten och
hemställer att åtgärder vidtas skyndsamt.
Det finns enligt utskottets mening inte tillräckliga skäl för
att behålla undantaget för vissa fartyg när mervärdeskatten
förändras i riktning mot en mer generell och enhetlig
beskattning. Att mervärdeskatten numera omfattar alla fartyg
innebär inte heller någon allvarligare belastning eftersom
avdragsrätt praktiskt taget alltid föreligger för den
mervärdeskatt som erläggs vid förvärv som avser yrkesmässig
verksamhet. Utskottet är således inte berett att tillstyrka
att det tidigare undantaget för fartyg återinförs och är inte
heller berett att medge ett särskilt undantag för bunkerolja.
När det gäller rutinerna för mervärdeskatten för bunkerolja i
fartyg är utskottet medvetet om att vissa problem kan ha
uppstått i anslutning till ikraftträdandet den 1 mars 1989 av
mervärdeskatteplikten för energi genom att tullmyndigheterna
-- efter en praxisändring -- ansåg sig tvingade att ta ut
såväl bränsleskatter som mervärdeskatt för bunkeroljan i ett
fartyg som övergick från utrikes till inrikes trafik.
Problemet har emellertid fått sin lösning genom att
generaltullstyrelsens bevaknings- och kontrollbyrå i ett
meddelande den 5 april 1990 (A 63) klargjort att befrielse
medges från bränsleskatterna om bunkeroljan är avsedd att
förbrukas i fartyget samt att utländska fartyg med särskilt
tillstånd till inrikes sjöfart medges befrielse också från
mervärdeskatten för sådan bunkerolja. Vad angår den befarade
dubbla beskattningen av bunkerolja finns det anledning att
framhålla att mervärdeskatten inte utgör någon kostnad för den
som bedriver yrkesmässig verksamhet. Att den mervärdeskatt som
tas ut vid införsel av bunkerolja delvis kan avse olja som
inköpts i Sverige och följaktligen varit belagd med
mervärdeskatt redan vid anskaffandet har därför inte någon
egentlig betydelse för näringsidkaren i fråga. Utskottet anser
inte att det finns skäl att som motionären önskar genomföra en
översyn av rutinerna i avsikt att komma till rätta med detta
förhållande.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk428 yrkande
6, Sk676 och Sk331.
Sjöräddningssällskapet
Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne,
Sjöräddningssällskapet, har bl.a. till uppgift att sköta
sjöräddningstjänsten kring kusterna och i Vänern, Vättern och
Mälaren och att söka vidmakthålla intresset för
sjöräddningstjänsten. Sällskapet innehar räddningsstationer,
räddningskryssare m.m. och svarar för ca 30% av det totala
antalet sjöräddningsinsatser. Verksamheten finansieras med
medlemsavgifter från ca 20000 medlemmar, bidrag från olika
stödföreningar och gåvor från allmänheten, företag m.fl.
Driftskostnaderna uppgår till ca 10 milj.kr., och
investeringskostnaderna är i samma storleksordning. Sällskapet
har inte varit och är inte mervärdeskatteskyldigt för sin
verksamhet och ser därför mervärdeskatten på inköpta varor och
tjänster som en kostnad. De livräddningsfartyg som
tillhandahålls sällskapet var tidigare enligt ett särskilt
stadgande i mervärdeskattelagen kvalificerat undantagna från
mervärdeskatt. Härigenom hade sällskapet möjlighet att
anskaffa sina livräddningsfartyg helt utan
mervärdeskattekostnad. Skattereformbeslutet innebar att detta
undantag slopades.
I flera motioner framställs yrkanden som syftar till att
återinföra Sjöräddningssällskapets möjlighet att anskaffa
fartyg mervärdeskattefritt eller på annat sätt kompensera
sällskapet för den fördyring som det slopade undantaget
medfört. I motion Sk604 av Rune Thorén och Elving Andersson
(c) begärs ett tillkännagivande om att sällskapet bör befrias
från mervärdeskatten eller medges ett motsvarande statsbidrag.
I motion Sk620 av Jens Eriksson m.fl. (m) yrkar motionärerna
att riksdagen beslutar befria Sjöräddningssällskapet från
mervärdeskatt, och i motion Sk624 av Karl-Gösta Svenson och
Nic Grönvall (m) hemställs att riksdagen beslutar medge
sällskapet en generell rätt till återbetalning av ingående
mervärdeskatt fr.o.m. den 1 januari 1991. I motion Sk616 av
Christer Skoog m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att
regeringen bör återkomma med ett förslag om någon form av
kompensation till Sjöräddningssällskapet och i motion Sk680 av
Kenth Skårvik och Kerstin Ekman (fp) hemställs om en översyn
av Sjöräddningssällskapets möjligheter att bedriva sin
verksamhet ideellt.
Utskottet vill inledningsvis betona att den verksamhet som
Sjöräddningssällskapet bedriver är en viktig del av
sjöräddningstjänsten.
En av utgångspunkterna för riksdagens beslut om en reformerad
mervärdeskatt var att dolda eller indirekta subventioner borde
undvikas och att den subventionsform -- s.k. kvalificerat
undantag -- som använts i detta fall över huvud taget inte
borde få förekomma i mervärdeskattelagen. Dessa principer för
mervärdebeskattningen bör enligt utskottets mening gälla också
fortsättningsvis, och utskottet kan därför inte tillstyrka att
Sjöräddningssällskapet åter får möjlighet att köpa in sina
fartyg mervärdeskattefritt. Sjöräddningssällskapet bör i
mervärdeskattehänseende vara likställt med andra konsumenter.
Detta ställningstagande innebär emellertid inte att utskottet
ställer sig avvisande till ett fortsatt stöd till
Sjöräddningssällskapets inköp av livräddningsfartyg. Som
utskottet framhållit är den verksamhet som
Sjöräddningssällskapet bedriver viktig för sjöräddningen i
Sverige, och det vore enligt utskottets mening olyckligt om
den i och för sig nödvändiga reformeringen av
mervärdebeskattningen skulle få negativa följder för denna
verksamhet. Utskottet ställer sig således inte avvisande till
att Sjöräddningssällskapet medges någon form av kompensation
för den fördyring som uppkommit.
Sjöräddningssällskapets representanter har inför utskottet
givit uttryck för en viss tveksamhet när det gäller att ta
emot ett direkt stöd från staten. Utskottet har förståelse för
denna synpunkt men vill i detta sammanhang framhålla att redan
den särregel som gällt för sällskapets anskaffning av
livräddningsbåtar enligt utskottets mening utgjort ett sådant
direkt statligt stöd.
Det bör ankomma på Sjöräddningssällskapet att ta initiativet
till ett bidrag eller stöd från staten genom en framställning
till regeringen i saken.
Stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi 1988:03) arbetar
för närvarande med en översyn av skattereglerna för stiftelser
och ideella föreningar och därvid bl.a. med frågan om statlig
subventionering av allmännyttig verksamhet skall ske via
generella skattelättnader vid inkomstbeskattningen eller i
form av direkta bidrag. Utskottet anser att de frågor som
uppkommit i detta ärende bör beaktas i kommitténs arbete och
förordar därför att de nu aktuella motionerna överlämnas till
stiftelse- och föreningsskattekommittén.
I den mån motionerna Sk604, Sk616, Sk620, Sk624 och Sk680 inte
är tillgodosedda genom det anförda avstyrker utskottet dessa.
Försvarets flygbränsle
I motion Sk713 tar Tom Heyman (m) upp försvarets ökade kostnad
för flygbränsle med anledning av att mervärdeskatt utgår för
bränslet fr.o.m. den 1 mars 1989. I första hand yrkar
motionären att försvarets flygbränsle undantas från
mervärdeskatteplikt på samma sätt som övrigt flygbränsle och i
andra hand att försvarsanslaget räknas upp i motsvarande mån.
Försvarets merkostnad för jetbensin har enligt vad utskottet
inhämtat kompenserats genom att regeringen i mars 1990
medgivit ett anslagsöverskridande på försvarsanslaget.
Budgetåret 1991/92 uppkommer inte någon merkostnad eftersom
försvaret då har rätt att avräkna sina mervärdeskattekostnader
mot budgetens inkomstsida. Det finns således inte anledning
att vidta någon av de begärda åtgärderna, varför utskottet
avstyrker motion Sk713 yrkandena 1 och 2.
Försäkringsbolagen
Enligt skattereformbeslutet är försäkringstjänster undantagna
från den generella mervärdeskatteplikten. Med
försäkringstjänster avses även återförsäkringsverksamhet och
tjänster utförda av försäkringsmäklare. Att
försäkringstjänsterna -- och de finansiella tjänsterna --
undantagits är en följd av att de internationella och tekniska
aspekterna av en mervärdeskattebeläggning bedömts som
svåröverblickbara. Frågan har utretts av utredningen om
beskattning av den finansiella sektorn som i betänkandet
Särskild skatt i den finansiella sektorn (SOU 1990:46)
funnit att de skattetekniska svårigheterna är betydande.
I fem motioner tar motionärerna upp den mervärdeskattekostnad
som uppkommer när försäkringsbolagen i en koncern köper
tjänster av varandra. Motionärerna framhåller att
försäkringsbolagen enligt lag är tvingade att bedriva olika
verksamheter i skilda bolag och att det i detta läge är
naturligt att man låter vissa uppgifter som ADB, redovisning
och andra administrativa tjänster utföras av ett bolag för
hela gruppen. Vidare framhålls att det förekommer att ett
försäkringsbolags verksamhet helt eller delvis handhas av ett
annat försäkringsbolag. I motionerna Sk646 av Per-Ola Eriksson
m.fl. (c) och Sk647 av Sonja Rembo (m) yrkar motionärerna att
mervärdeskatten på de interntjänster som utförs mellan
försäkringsbolagen i en koncern elimineras genom att bolagen
får möjlighet att uppträda som ett enda skattesubjekt i
mervärdeskattehänseende. I motion Sk648 av Karl-Gösta Svenson
och förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) hemställs att
mervärdeskatten för de interna tjänsterna elimineras genom att
de hänförs till ej yrkesmässig verksamhet, och i motionerna
Sk682 av Björn Ericson m.fl. (s) och Sk715 av Gudrun Norberg
(fp) föreslås att problemet löses genom att begreppet
försäkringstjänst utvidgas att omfatta också de interna
tjänsterna.
Enligt utskottets uppfattning är undantaget för
försäkringstjänster i mervärdeskattelagen utformat på samma
sätt som förutsätts i EGs sjätte mervärdeskattedirektiv. Någon
särskild av mervärdeskatteskäl motiverad definition av
begreppet finns inte vare sig i den svenska lagstiftningen
eller enligt EG-rätten. Att i den svenska skattelagstiftningen
vidga begreppet till att omfatta olika slags interna tjänster
mellan försäkringsbolag skulle ge upphov till besvärliga
gränsdragningsproblem och vara ett avsteg från gängse
principer.
I några EG-länder finns en möjlighet att i vissa fall tillåta
en enda mervärdeskatteredovisning för företag som ingår i en
särskild intressegemenskap. Härigenom kan
mervärdeskattetransaktioner som sker inom denna gemenskap
undvikas. Regler av detta slag innebär emellertid att
skattesystemet blir mer komplicerat. Det är ändå angeläget att
behovet av denna möjlighet närmare undersöks. Särskilt bör
beaktas om frånvaron av en sådan ordning innebär
konkurrensnackdelar för svenska företag. Utskottet förutsätter
att regeringen uppmärksammar detta och tar de initiativ som
anses erforderliga. Det anförda bör ges regeringen till känna.
I den mån motionerna Sk646, Sk647, Sk648, Sk682 och Sk715 inte
tillgodosetts genom det anförda avstyrker utskottet dem.
Vattenförbund
Vattenförbund har enligt lagen (1976:997) om vattenförbund
till uppgift att genom rensning, vattenreglering eller andra
vattenvårdande åtgärder främja ett från allmän eller enskild
synpunkt ändamålsenligt nyttjande av vattenområde. Allmänna
förvaltningskostnader täcks med en förbundsavgift, och i
övrigt fördelas kostnader på medlemmarna efter andelstal. Den
som har rätt att inverka på vattenförhållandena inom
förbundets verksamhetsområde skall vara medlem. --
Vattenförbund är juridiska personer men kan inte registreras
som mervärdeskatteskyldiga eftersom de inte bedriver någon
yrkesmässig verksamhet. Ett vattenförbund kan därför inte
lyfta av ingående mervärdeskatt.
I motion Sk650 av Ing-Britt Nygren (m) yrkar motionären att
vattenvårdsförbund jämställs med samfällighet för
vattenreglering m.m. så att mervärdeskatteskyldiga delägare
får möjlighet att dra av den ingående mervärdeskatt som
belöper på dessa.
I 17§ mervärdeskattelagen finns en bestämmelse som ger
delägare i samfällighet för vattenreglering, väghållning eller
liknande ändamål rätt att dra av den ingående mervärdeskatt
som belöper på delägaren. När denna regel tillkom 1973
uttalades med anledning av remissynpunkter om att den borde
vara tydligare utformad att riksskatteverket bör kunna meddela
erforderliga anvisningar för tillämpningen med utgångspunkt i
att bestämmelsernas syfte är att eliminera kumulativa effekter
för mervärdeskatteskyldiga delägare utan att därför påverka
skattebelastningen för andra delägare i en samfällighet (prop.
1973:163 s. 56 f).
Enligt utskottets mening bör frågan om delägare i
vattenförbund kan medges avdrag för förbundets ingående
mervärdeskatt lösas genom rekommendationer från
riksskatteverket. Utskottet hemställer att riksdagen med
anledning av motion Sk650 som sin mening ger regeringen det
anförda till känna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande reducerad mervärdeskatt för boende och
byggande
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk672 yrkandena 1 och 2,
res. 1 (c)
2. beträffande slopad uttagsbeskattning
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk367 yrkande 1 i
denna del och 1990/91:Sk433 yrkande 19,
res. 2 (v)
3. beträffande fotvård
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk639 yrkande 1 i
denna del och 1990/91:Sk679,
res. 3 (m, c, mp)
res. 4 (v)
4. beträffande naprapater
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk639 yrkande 1 i
denna del och 1990/91:Sk643,
res. 5 (m, c, mp)
5. beträffande veterinärtjänster
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk649,
6. beträffande enskild verksamhet på vård-, utbildnings- och
omsorgsområdet
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk639 yrkande 2 och
1990/91:Sk714,
res. 6 (m, c)
7. beträffande bowlinghallar och tennisbanor
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk665 yrkande 3,
res. 7 (m)
8. beträffande de ideella föreningarnas ingående
mervärdeskatt
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk665 yrkande 1,
res. 8 (m)
9. beträffande uttagsbeskattning av ideella föreningar
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk651 och
1990/91:Sk681,
13. beträffande betydelsen av sänkt mervärdeskatt
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk707,
s.y. 2 (m)
s.y. 3 (c)
14. beträffande dans och diskotek
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk711 och
1990/91:Sk712,
res. 18 (m)
res. 19 (c)
15. beträffande gallerimomsen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk677,
1990/91:Sk678 och 1990/91:Sk368 i denna del,
res. 20 (m)
16. beträffande införsel av kulturföremål m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk603,
1990/91:Sk631 och 1990/91:Sk638,
res. 21 (m)
17. beträffande fartyg och bunkerolja
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk428 yrkande 6,
1990/91:Sk676 och 1990/91:Sk331 yrkande 1,
res. 22 (m)
res. 23 (c)
18. beträffande Sjöräddningssällskapet
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk604,
1990/91:Sk616, 1990/91:Sk620, 1990/91:Sk624 och
1990/91:Sk680 hos regeringen begär att motionerna överlämnas
till stiftelse- och föreningsskattekommittén,
res. 24 (m, c, v, mp)
s.y. 4 (m)
19. beträffande försvarets flygbränsle m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk713 yrkandena 1 och 2,
s.y. 5 (m)
20. beträffande försäkringsbolagen
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk646,
1990/91:Sk647, 1990/91:Sk648, 1990/91:Sk682 och
1990/91:Sk715 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
res. 25 (m, c)
21. beträffande vattenförbund
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk650 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 26 mars 1991
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund
(s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin
(c), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Yvonne
Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m),
Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp), Kjell
Nordström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Maggi
Mikaelsson (v).
Reservationer
1. Reducerad mervärdeskatt för boende och byggande (mom. 1)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar
med "Utskottet har" bort ha följande lydelse:
Finansieringen av skatteomläggningen har fått en utformning
som innebär betydande skärpningar av bostadsbeskattningen.
Boendekostnaderna bedöms 1990 och 1991 stiga med drygt 40%
oavsett upplåtelseform. De allmännyttiga bostadsföretagen
(SABO) har angett att månadskostnaden för en normal
trerumslägenhet 1991 kommer att ha ökat med mer än 1000 kr.
jämfört med 1989. Skattereformen svarar för 600 kr. av denna
ökning.
Stora grupper tål inte ytterligare höjningar av
boendekostnaderna. Den redovisade ökningen av
boendekostnaderna har redan resulterat i att allt fler blir
bidragsberoende, och under 1991 bedöms ytterligare 100000
barnfamiljer bli bidragsberättigade. Detta är nästan en
fördubbling av antalet bidragstagare.
Den skärpta beskattningen av boendet leder således till en
kostnads- och hyresökning på bostadsmarknaden, som i första
hand drabbar redan tidigare utsatta grupper. Det gäller bl.a.
låg- och medelinkomsttagare som får liten eller ingen del av
inkomstskattesänkningarna men också nyblivna villaägare, ofta
unga familjer, som drabbas av höga räntor och ökad
mervärdeskatt. Den ökade indirekta beskattningen leder således
till en kraftigt ökad "rundgång" och ökat inflationstryck,
vilket långsiktigt kommer att urholka skattereformen.
I centerpartiet har man förutsett denna utveckling och redan i
samband med skatteomläggningen föreslagit att finansieringen
får en mer fördelningspolitiskt acceptabel profil genom att
mervärdeskatten på mat och boende sänks. Enligt utskottets
mening är det nödvändigt att dessa förslag nu genomförs.
Mervärdeskatten för allt boende och byggande av bostäder bör
således sänkas till 13,64%. Alla varor och tjänster som har
samband med boende och byggande bör omfattas av den lägre
mervärdeskatten. Detta gäller även fastighetstjänster, vatten,
sophämtning, va-avgifter etc.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk672 yrkandena 1
och 2.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande reducerad mervärdeskatt för boende och
byggande
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk672 yrkandena
1 och 2 antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att 14§ lagen (1968:430) om
mervärdeskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14§
Beskattningsvärdet utgörs av vederlaget och, vid uttag, av
saluvärdet. Vid uttag för försäljning från fartyg som avses i
2a§ sjunde stycket, av andra än där uppräknade varor,
skall dock beskattningsvärdet utgöras av varans inköpsvärde.
Vid omsättning av varor och
tjänster som har samband
med boende och byggande av
bostäder sätts
beskattningsvärdet ner till
60 procent av vederlaget eller
saluvärdet.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
2. Slopad uttagsbeskattning (mom. 2)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar
med "När det" bort ha följande lydelse:
En alltför stor del av skatteomläggningen har finansierats
genom ökad skattebelastning av boendet. Boendekostnaderna
bedöms 1990 och 1991 stiga med drygt 40% oavsett
upplåtelseform. De allmännyttiga bostadsföretagen (SABO) har
angett att månadskostnaden för en normal trerumslägenhet 1991
kommer att ha ökat med mer än 1000 kr. jämfört med 1989.
Skattereformen svarar för 600 kr. av denna ökning.
De ökande boendekostnaderna drabbar alla men slår hårdast mot
låginkomsttagare. Sammantaget ger boendebeskattningen
fördelningseffekter som inte är godtagbara. De ökade
boendekostnaderna härrör bl.a. från
moms på vatten-avlopp-sophämtning
full moms på byggande
moms på fastighetsskötsel i egen regi
Den höjda byggmomsen bör kompenseras via ett statsbidrag.
Fastighetsskötsel, avloppsrening och sophämtning samt vatten
bör undantas från den generella mervärdeskatteplikten.
Den särskilda skatten på företag som bedriver
fastighetsskötsel i egen regi drabbar bl.a. många
allmännyttiga och kooperativa bostadsföretag och leder på
detta sätt till ökade hyreskostnader.
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Sk433
av Lars Werner m.fl. (v) att denna skatt bör slopas och
tillstyrker därför att riksdagen hos regeringen begär ett
förslag som innebär att uttagsbeskattningen avskaffas den 1
januari 1992. Härigenom tillgodoses i allt väsentligt också
motion Sk367 yrkande 1 i denna del.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande slopad uttagsbeskattning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk433 yrkande
19 och med anledning av motion 1990/91:Sk367 yrkande 1 i
denna del hos regeringen begär ett förslag som innebär att
uttagsbeskattningen slopas den 1 januari 1992.
3. Fotvård (mom. 3)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c) och Gösta Lyngå (mp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar
med "Enligt utskottets" bort ha följande lydelse:
Starka skäl talar för att fotvård bör behandlas på samma sätt
som annan vård. De tjänster som utförs av fotterapeuter
tillhandahålls nästan uteslutande människor som har medicinska
problem. Diabetiker, reumatiker och äldre människor är i stort
behov av förebyggande och behandlande fotvård. Det är således
ingen tvekan om att det är fråga om vårdtjänster. Inga tecken
tyder heller på att verksamheten kan rubriceras som någon form
av skönhetsvård.
Behovet av enkla och klara regler för gränsdragningen kring
undantaget för vård kan enligt utskottets mening inte motivera
att diabetiker, reumatiker och andra med ett medicinskt behov
av fotvård får sin kostnad för denna vård kraftigt höjd.
Utskottet tillstyrker därför att fotvård undantas från
mervärdeskatt. Riksdagen bör med anledning av motionerna Sk639
i denna del och Sk679 hos regeringen begära ett förslag som
innebär att fotvård undantas från mervärdeskatt.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande fotvård
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk639
yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk679 hos regeringen begär
ett förslag som innebär att fotvård undantas från
mervärdeskatt.
4. Fotvård (mom. 3)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar
med "Enligt utskottets" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar vänsterpartiets uppfattning om hela
skatteuppgörelsen och konstaterar att den fått konsekvenser
som ej förutsetts. Basbreddningen av mervärdeskatteunderlaget
är en del av finansieringen av de sänkta inkomstskatterna.
Sjukvård som berättigar till ersättning enligt lagen om allmän
försäkring är undantagen liksom vård som utförs av legitimerad
vårdpersonal. Exemplet med fotvård, som med dessa regler ej är
undantagen från moms, visar att skatteomläggningen var
ogenomtänkt och att dess konsekvenser inte förutsågs. Det
visar även på behovet av en översyn av vilka vårdformer som
skall omfattas av lagen om allmän försäkring. Det är uppenbart
att sjukvård i form av fotvård fått en felaktig bedömning.
Människors behov av sjukvård skall inte vara momsbelagd, och
regeringen bör rätta till de uppenbara felaktigheter som
uppstått.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande fotvård
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk639
yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk679 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om en översyn av
vilka vårdformer som bör vara undantagna från mervärdeskatt.
5. Naprapater (mom. 4)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c) och Gösta Lyngå (mp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar
med "Enligt utskottets" bort ha följande lydelse:
Undantaget för vård har fått en alltför snäv utformning. Genom
att det begränsats till vård som ersätts av försäkringskassan
eller meddelas av legitimerad vårdgivare kommer sjuka
människor som söker sig till och själva bekostar annan
likvärdig vård att drabbas. Trots att de själva måste betala
hela vårdkostnaden beläggs deras vårdbehov dessutom med
mervärdeskatt.
Doctors of Naprapathy är en yrkesgrupp som är väldefinierad
och har en klar yrkesidentitet. Umeå universitet har
utvärderat den behandlingsteknologi som napraterna använder
sig av, s.k. manipulationsbehandling, och har därvid
konstaterat att denna behandlingsform har effekt vid akuta
bröst- och ländryggssmärtor. Företagshälsovården,
idrottsrörelsen och fackföreningsrörelsen samarbetar i dag med
naprapatin.
Naprapaterna har ännu inte fått sitt önskemål om legitimation
tillgodosett vilket medför att försäkringskassan inte alltid
betalar för den vård som naprapater ger.
Utskottet anser att den vård som meddelas av naprapaterna bör
omfattas av vårdundantaget och föreslår därför att riksdagen
hos regeringen begär ett förslag av denna innebörd. Härigenom
är motionerna Sk639 yrkande 1 i denna del och Sk643 i allt
väsentligt tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande naprapater
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk639
yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk643 hos regeringen begär
ett förslag som innebär att vård som meddelas av Doctors of
Naprapathy är undantagen från mervärdeskatteplikt.
6. Enskild verksamhet på vård-, utbildnings- och
omsorgsområdet (mom. 6)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som
börjar med "Enligt utskottets" bort ha följande lydelse:
Kommunernas generella avdragsrätt för ingående mervärdeskatt
medför konkurrenssnedvridande effekter på vård-, utbildnings-
och omsorgsområdet. Enskilda näringsidkare som är verksamma på
dessa områden har inte någon möjlighet att lyfta av den
ingående mervärdeskatten utan måste betrakta den som en
kostnad. Bedrivs motsvarande verksamhet i kommunal regi eller
i enskild regi som upphandlas av kommun erhålls däremot full
kompensation för mervärdeskatten.
På utbildningsområdet accentueras den konkurrenssnedvridande
effekten genom att undantaget är begränsat till den som direkt
tillhandahåller utbildning. Skolor som köper sin
lärarkompetens måste därför räkna med höga
mervärdeskattekostnader. I motion Sk714 anges som exempel på
en sådan skola Bergsskolan i Filipstad som drivs i
stiftelseform med bl.a. Jernkontoret som huvudman.
Enligt utskottets mening är konkurrenssnedvridande effekter
som dessa inte acceptabla eftersom de missgynnar enskild
verksamhet på vård-, utbildnings- och omsorgsområdet. Eftersom
skattelagstiftningen skall vara konkurrensneutral måste en
förändring vidtas så att enskild verksamhet inom dessa områden
inte drabbas av mervärdeskattekostnader. Vad utskottet anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker motion Sk639
yrkande 2. Härigenom är också motion Sk714 i viss mån
tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande enskild verksamhet på vård-, utbildnings- och
omsorgsområdet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk639 yrkande 2
och med anledning av motion 1990/91:Sk714 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om att enskild
verksamhet på vård-, utbildnings- och omsorgsområdet bör
befrias från mervärdeskattekostnaden.
7. Bowlinghallar och tennisbanor (mom. 7)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som
börjar med "Utskottet är" bort ha följande lydelse:
Den generella mervärdeskatteplikten ger upphov till problem på
sport- och idrottsområdet. Bowling och tennis är exempel på
idrottsgrenar där själva utövandet i vissa fall kommer att
mervärdebeskattas. Det är nämligen inte ovanligt inom dessa
idrotter att någon annan än en ideell idrottsorganisation
tillhandahåller möjligheter till spel och träning. I sådana
fall kommer själva spelaravgiften att mervärdebeskattas.
Det är orimligt att införa regler som ger sådana här effekter,
särskilt som enskilda initiativ också inom idrotten bör
stimuleras och uppmuntras. Enligt utskottets uppfattning bör
all idrottsutövning ha samma villkor. Detta uppnås om
mervärdeskattefriheten för idrott i de ideella föreningarnas
regi utsträcks att gälla all idrott. Utskottet föreslår därför
att riksdagen med bifall till motion Sk665 yrkande 3 hos
regeringen begär ett förslag av denna innebörd.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande bowlinghallar och tennisbanor
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk665 yrkande
3 hos regeringen begär ett förslag som innebär att allt
tillhandahållande av idrott undantas från mervärdeskatteplikt.
8. De ideella föreningarnas ingående mervärdeskatt (mom. 8)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som
börjar med "När det" bort ha följande lydelse:
Skatteomläggningen har finansierats på ett sätt som drabbar
särskilt idrotten, främst genom den breddade och höjda
mervärdeskatten. Redan under 1990 har omläggningen märkbart
påverkat idrottens kostnader exempelvis genom full
mervärdeskatt på hotell- och restaurangkostnader.
Bensinskattehöjningar och därtill hörande mervärdeskatt har
också medfört betydande merkostnader för idrotten. Härtill
kommer de delar av skatteomläggningen som gäller fr.o.m. den 1
januari 1991. Mervärdeskatt har införts på bussresor och andra
resor till idrottsevenemang. Detsamma gäller telefonkostnader
liksom fastighetsskötsel etc. Mervärdeskatten på projektering
av idrottsanläggningar har höjts från 4,14% till 25% och
mervärdeskatten på reparationer har höjts från 13,64% till
25%. Denna mervärdeskatt är inte avdragsgill utan utgör en
direkt kostnad för föreningarna.
Det bör enligt utskottet övervägas om inte ideella föreningar
skall göras tekniskt mervärdeskatteskyldiga och därmed få full
avdragsrätt för erlagd mervärdeskatt på varor och tjänster.
Eftersom de samlade effekterna av en sådan reform är något
svårbedömda anser utskottet att möjligheten att införa ett
sådant system snabbt bör utredas. Det skulle kunna kompensera
idrottsrörelsen för en stor del av de ökade kostnader som
skatteomläggningen medför.
Utskottet förordar att riksdagen med bifall till motion Sk665
yrkande 1 hos regeringen begär att frågan om en teknisk
mervärdeskatteskyldighet för ideella föreningar skyndsamt
utreds.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande de ideella föreningarnas ingående
mervärdeskatt
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk665 yrkande 1
hos regeringen begär en utredning om möjligheten att göra
ideella föreningar tekniskt mervärdeskatteskyldiga.
9. Persontransporter (mom. 10)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som
börjar med "En samhällsekonomiskt" bort ha följande lydelse:
Mervärdebeskattningen av inländsk personbefordran har fått
orimliga konsekvenser. Det har t.ex. blivit billigare att köpa
biljett till Helsingör för en resa Stockholm--Helsingborg.
Effekterna av mervärdeskattebeläggningen på detta område bör
snarast utvärderas.
I avvaktan på en utvärdering bör enligt utskottets mening
mervärdeskatten på persontransporter sänkas med 40%.
Utskottet tillstyrker således förslaget i motion Sk424 yrkande
17 om en reducering av mervärdeskatten för persontransporter.
Regeringen bör dock få i uppdrag att återkomma med ett förslag
i saken.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande persontransporter
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk424
yrkande 17, 1990/91:Sk433 yrkande 18, 1990/91:Sk435
yrkande 23, 1990/91:Sk627 yrkande 32, 1990/91:Sk702
yrkande 3, 1990/91:Sk709 yrkande 2 och 1990/91:Sk734 hos
regeringen begär ett förslag som innebär att mervärdeskatten
för persontransporter sätts ner med 40%.
10. Persontransporter (mom. 10)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som
börjar med "En samhällsekonomiskt" bort ha följande lydelse:
Mervärdeskatten på personbefordran innebär att den kollektiva
trafiken får kraftigt försämrade konkurrensförhållanden
gentemot privatbilismen. Kostnadsökningen för
kollektivtrafiken gör att resandefrekvensen för
kollektivtrafiken med tåg och buss minskar kraftigt, vilket i
sin tur gör att kommuner och landsting kan tvingas bidra med
skattemedel för att täcka ett allt större underskott i
kollektivtrafiken. En ytterligare konsekvens är att
skidliftarna beläggs med mervärdeskatt vilket drabbar
turistnäringen.
Mervärdebeskattningen av kollektivtrafik strider mot såväl
fastlagda energi- och miljömål som mot samhällets
trafikpolitiska målsättningar. Inrikes personbefordran bör
därför undantas från mervärdeskatteplikt. Utskottet
tillstyrker förslaget härom i motionerna Sk435 yrkande 23 och
Sk734.
I den mån övriga motioner inte tillgodoses härigenom avstyrks
de.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande persontransporter
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk435
yrkande 23 och 1990/91:Sk734 och med anledning av motionerna
1990/91:Sk424 yrkande 17, 1990/91:Sk433 yrkande 18,
1990/91:Sk627 yrkande 32, 1990/91:Sk702 yrkande 3 och
1990/91:Sk709 yrkande 2 antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1968:430) om
mervärdeskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 §
Från skatteplikt undantas-- -- -- --för allmän
begravningsplats,
20) persontransporter.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
11. Persontransporter (mom. 10)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som
börjar med "En samhällsekonomiskt" bort ha följande lydelse:
Mervärdebeskattning av persontransporter slår hårt mot
kollektivtrafiken. Prisökningarna motverkar en önskvärd ökning
av det kollektiva resandet och drabbar särskilt
låginkomsttagarna. Detta strider mot såväl fastlagda energi-
och miljömål som mot samhällets trafikpolitiska motsättningar.
I ett rättvist och miljöriktigt samhälle måste kollektiva
färdmedel vara tillgängliga för alla. All kollektivtrafik bör
därför undantas från mervärdeskatteplikten.
Utskottet tillstyrker med det anförda förslaget om slopad
mervärdeskatt för kollektivtrafik i motion Sk433 yrkande 18.
I den mån övriga motioner inte tillgodoses härigenom avstyrker
utskottet dem.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande persontransporter
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk433 yrkande
18 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk627 yrkande 32,
1990/91:Sk702 yrkande 3, 1990/91:Sk424 yrkande 17,
1990/91:Sk435 yrkande 23, 1990/91:Sk709 yrkande 2 och
1990/91:Sk734 hos regeringen begär ett förslag som innebär
att mervärdeskatten för kollektivtrafik slopas.
12. Persontransporter (mom. 10)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som
börjar med "En samhällsekonomiskt" bort ha följande lydelse:
Mervärdebeskattning av persontransporter slår hårt mot
kollektivtrafiken. Prisökningarna motverkar en önskvärd ökning
av det kollektiva resandet och drabbar särskilt
låginkomsttagarna. Detta strider mot såväl fastlagda energi-
och miljömål som mot samhällets trafikpolitiska motsättningar.
I ett rättvist och miljöriktigt samhälle måste kollektiva
färdmedel vara tillgängliga för alla. All kollektivtrafik utom
flyget bör därför undantas från mervärdeskatteplikten. När
utsläpps- och drivmedelsskatterna är så avpassade att också
flyget betalar sin rättvisa andel, bör även flyget
momsbefrias.
Utskottet tillstyrker med det anförda förslaget om slopad
mervärdeskatt för kollektivtrafik i motion Sk627 yrkande 32.
I den mån övriga motioner inte tillgodoses härigenom avstyrker
utskottet dem.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande persontransporter
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk627 yrkande
32 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk433 yrkande 18,
1990/91:Sk702 yrkande 3, 1990/91:Sk424 yrkande 17,
1990/91:Sk435 yrkande 23, 1990/91:Sk709 yrkande 2 och
1990/91:Sk734 antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1968:430) om
mervärdeskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 §
Från skatteplikt undantas-- -- -- --för allmän
begravningsplats,
20) kollektivtrafik utom
flyget.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
13. Gotlandstrafiken (mom. 11)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som
börjar med "En samhällsekonomiskt" såvitt avser
Gotlandstrafiken bort ha följande lydelse:
Gotlandstrafiken har drabbats särskilt hårt av mervärdeskatten
på persontransporter. Enligt utskottets mening är det
motiverat att nu medge en särskild reducering av
mervärdeskatten för just denna förbindelse. Mervärdeskatten
för Gotlandstrafiken bör därför skyndsamt reduceras med 40%.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion
Sk737 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande Gotlandstrafiken
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk737 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om reducerad mervärdeskatt för Gotlandstrafiken.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som
börjar med "En samhällsekonomiskt" såvitt avser
Gotlandstrafiken bort ha följande lydelse:
Den utvidgade mervärdeskatten slår hårt mot Gotland som är ett
av Sveriges viktigaste turistlän. Mervärdeskatten för
persontrafik slår inte bara mot turismen utan också mot
gotlänningarnas möjligheter att upprätthålla släktkontakter
och liknande.
Utskottet anser att Gotlandstrafiken bör befrias helt från
mervärdeskatteplikt och tillstyrker därför motion Sk737
yrkande 2. Regeringen bör dock återkomma med ett förslag.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande Gotlandstrafiken
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk737 yrkande
2 hos regeringen begär ett förslag som innebär att
Gotlandtrafiken befrias från mervärdeskatt.
15. Turistnäringen (mom. 12)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som
börjar med "Enligt utskottets" bort ha följande lydelse:
Beslutet att avskaffa reduceringsreglerna för hotell- och
restaurangverksamhet har enligt utskottets mening fått
olyckliga konsekvenser. Trots en kraftig internationell
expansion för turismen har utvecklingen i Sverige under 1990
inneburit 12000 förlorade jobb, en 10-procentig arbetslöshet
och en försämring av resevalutabalansen med 4 miljarder
kronor. 1991 och 1992 beräknas balansen försämras ytterligare.
Resevalutabalansen kan 1992 väntas stå för Sveriges halva
bytesbalansunderskott.
I flertalet EG-länder förekommer differentierade skattesatser
beträffande hotell- och restaurangverksamhet. Denna s.k.
turistmoms ligger på en avsevärt lägre nivå än den svenska.
Den vanligaste skattesatsen är i Europa 7% för hotell och
10% för restauranger.
Sverige har möjlighet att undvika den angivna utvecklingen men
det krävs då att den svenska turistnäringen får möjlighet att
konkurrera på någorlunda likvärdiga villkor med sina utländska
konkurrenter.
Också mervärdeskatten på skidliftar drabbar turistnäringen.
Vinterturismen i den svenska fjällvärlden kommer härigenom i
ett utsatt läge i förhållande till konkurrensen från t.ex.
Norge och alpländerna. Norge, Frankrike, Schweiz och Italien
har ingen mervärdeskatt för skidliftar.
Skidliftarna utgör motorn i vinterturismen. Den genererar en
omsättning på 4,5 miljarder kronor och skapar sysselsättning
för ca 16000 årsverken. Härav finns drygt tre fjärdedelar i
glesbygd och stödområden. Många av liftföretagen utgörs av
relativt unga företag som fortfarande befinner sig i ett
uppbyggnadsskede och har låg lönsamhet. De som drabbas mest av
denna skattehöjning är naturligtvis familjer med flera barn.
De får sin vintersemester fördyrad med upp emot 1000 kr. per
vecka om de väljer att semestra i Sverige.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att de före den
1 januari 1990 gällande reduceringsreglerna avseende hotell-
och restaurangverksamhet återinförs fr.o.m. den 1 maj 1991 och
att reglerna därvid får omfatta också skidliftar.
Med det anförda torde de nu aktuella motionerna i stor
utsträckning vara tillgodosedda. I den mån så inte är fallet
avstyrker utskottet dem.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:
12. beträffande turistnäringen
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk371
yrkande 2, 1990/91:Sk391 yrkande 6, 1990/91:Sk435 yrkande
22, 1990/91:Sk627 yrkande 38, 1990/91:Sk645 yrkande 1,
1990/91:Sk663 yrkande 1, 1990/91:Sk675 yrkandena 1 och 2,
1990/91:Sk699, 1990/91:Sk735 och 1990/91:Sk737 och med
anledning av motionerna 1990/91:Sk602, 1990/91:Sk645
yrkandena 2 och 3, 1990/91:Sk674, 1990/91:Sk709 yrkande 1
och 1990/91:Sk710 yrkandena 1 och 2, antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att 14§ lagen (1968:430) om
mervärdeskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14§
Beskattningsvärdet utgörs av vederlaget och, vid uttag, av
saluvärdet. Vid uttag för försäljning från fartyg som avses i
2a§ sjunde stycket, av andra än där uppräknade varor,
skall dock beskattningsvärdet utgöras av varans inköpsvärde.
Vid servering och
rumsuthyrning samt
skidliftverksamhet sätts
beskattningsvärdet ner till
60 procent av vederlaget eller
saluvärdet.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1991.
16. Turistnäringen (mom. 12)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som
börjar med "Enligt utskottets" bort ha följande lydelse:
Beslutet att avskaffa reduceringsreglerna för hotell- och
restaurangverksamhet har enligt utskottets mening fått
olyckliga konsekvenser. Trots en kraftig internationell
expansion för turismen har utvecklingen i Sverige under 1990
inneburit 12000 förlorade jobb, en 10-procentig arbetslöshet
och en försämring av resevalutabalansen med 4 miljarder
kronor. 1991 och 1992 beräknas balansen försämras ytterligare.
Resevalutabalansen kan 1992 väntas stå för Sveriges halva
bytesbalansunderskott.
I flertalet EG-länder förekommer differentierade skattesatser
beträffande hotell- och restaurangverksamhet. Denna s.k.
turistmoms ligger på en avsevärt lägre nivå än den svenska.
Den vanligaste skattesatsen är i Europa 7% för hotell och
10% för restauranger.
Sverige har möjlighet att undvika den angivna utvecklingen men
det krävs då att den svenska turistnäringen får möjlighet att
konkurrera på någorlunda likvärdiga villkor med sina utländska
konkurrenter.
Beslutet att avskaffa reduceringsreglerna för hotell- och
restaurangverksamhet får också andra effekter. Det påverkar
t.ex. människors möjlighet till semester med sin familj och
till social samvaro med medmänniskor och fördyrar
arbetslunchen för alla. Det får också fördyrande effekter för
t.ex idrottsrörelsen.
Utskottet föreslår att de före den 1 januari 1990 gällande
reduceringsreglerna avseende hotell- och restaurangverksamhet
återinförs fr.o.m. den 1 juli 1991.
Utskottet har redan tidigare (reservation 10) hemställt att
persontransporter--och därmed även skidliftar--undantas från
mervärdeskatt.
Med det anförda torde de nu aktuella motionerna i stor
utsträckning vara tillgodosedda. I den mån så inte är fallet
avstyrker utskottet dem.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:
12. beträffande turistnäringen
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk371
yrkande 2, 1990/91:Sk391 yrkande 6, 1990/91:Sk435 yrkande
22, 1990/91:Sk627 yrkande 38, 1990/91:Sk645 yrkande 1,
1990/91:Sk663 yrkande 1, 1990/91:Sk709 yrkande 1,
1990/91:Sk735 och 1990/91:Sk737 och med anledning av
motionerna 1990/91:Sk602, 1990/91:Sk645 yrkandena 2 och 3,
1990/91:Sk674, 1990/91:Sk675 yrkandena 1 och 2,
1990/91:Sk699 och 1990/91:Sk710 yrkandena 1 och 2 antar
följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att 14§ lagen (1968:430) om
mervärdeskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14§
Beskattningsvärdet utgörs av vederlaget och, vid uttag, av
saluvärdet. Vid uttag för försäljning från fartyg som avses i
2a§ sjunde stycket, av andra än där uppräknade varor,
skall dock beskattningsvärdet utgöras av varans inköpsvärde.
Vid servering och
rumsuthyrning sätts
beskattningsvärdet ner till
60 procent av vederlaget eller
saluvärdet.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
17. Turistnäringen (mom. 12)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som
börjar med "Enligt utskottets" bort ha följande lydelse:
Beslutet att avskaffa reduceringsreglerna för hotell- och
restaurangverksamhet har enligt utskottets mening fått
olyckliga konsekvenser. Trots en kraftig internationell
expansion för turismen har utvecklingen i Sverige under 1990
inneburit 12000 förlorade jobb, en 10-procentig arbetslöshet
och en försämring av resevalutabalansen med 4 miljarder
kronor. 1991 och 1992 beräknas balansen försämras ytterligare.
Resevalutabalansen kan 1992 väntas stå för Sveriges halva
bytesbalansunderskott.
I flertalet europeiska länder förekommer differentierade
skattesatser beträffande hotell- och restaurangverksamhet.
Denna s.k. turistmoms ligger på en avsevärt lägre nivå än den
svenska. Den vanligaste skattesatsen är i Europa 7% för
hotell och 10% för restauranger.
Sverige har möjlighet att undvika den angivna utvecklingen men
det krävs då att den svenska turistnäringen får möjlighet att
konkurrera på någorlunda likvärdiga villkor med sina utländska
konkurrenter.
Beslutet att avskaffa reduceringsreglerna för hotell- och
restaurangverksamhet får också andra effekter. Det påverkar
t.ex. människors möjlighet till semester med sin familj och
till social samvaro med medmänniskor på restauranger och
kaféer. Det fördyrar arbetslunchen och det får också
fördyrande effekter för idrottsrörelsen och annan
föreningsverksamhet.
Det bör observeras att kostnader för hotell- och
restaurangtjänster gäller arbetskraft i långt högre grad än
komsumtion av materiella resurser och därför bör beskattas
relativt lågt.
Utskottet föreslår att de före den 1 januari 1990 gällande
reduceringsreglerna avseende hotell- och restaurangverksamhet
återinförs fr.o.m. den 1 juli 1991.
Med det anförda torde de nu aktuella motionerna i stor
utsträckning vara tillgodosedda. I den mån så inte är fallet
avstyrker utskottet dem.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:
12. beträffande turistnäringen
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk371
yrkande 2, 1990/91:Sk391 yrkande 6, 1990/91:Sk435 yrkande
22, 1990/91:Sk627 yrkande 38, 1990/91:Sk645 yrkande 1,
1990/91:Sk663 yrkande 1, 1990/91:Sk709 yrkande 1,
1990/91:Sk735 och 1990/91:Sk737 och med anledning av
motionerna 1990/91:Sk602, 1990/91:Sk645 yrkandena 2 och 3,
1990/91:Sk674, 1990/91:Sk675 yrkandena 1 och 2,
1990/91:Sk699 och 1990/91:Sk710 yrkandena 1 och 2 antar
följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att 14§ lagen (1968:430) om
mervärdeskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14§
Beskattningsvärdet utgörs av vederlaget och, vid uttag, av
saluvärdet. Vid uttag för försäljning från fartyg som avses i
2a§ sjunde stycket, av andra än där uppräknade varor,
skall dock beskattningsvärdet utgöras av varans inköpsvärde.
Vid servering och
rumsuthyrning sätts
beskattningsvärdet ner till
60 procent av vederlaget eller
saluvärdet.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
18. Dans och diskotek (mom. 14)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som
börjar med "Utskottet är" bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som gäller för idrott uppkommer på detta
område en konkurrenssnedvridning som beror på att de ideella
föreningarna har möjlighet att arrangera mervärdeskattefria
diskoteks- och danstillställningar under det att en enskild
arrangör måste ta ut mervärdeskatt.
Det är enligt utskottets mening viktigt att enhetliga regler
gäller i detta hänseende och utskottet tillstyrker därför
yrkandet i motion Sk711 att entréavgifter till diskoteks- och
danstillställningar befrias från mervärdeskatt. Regeringen bör
dock återkomma med ett förslag i saken.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande
lydelse:
14. beträffande dans och diskotek
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk711 och med
anledning av motion 1990/91:Sk712 hos regeringen begär ett
förslag som innebär att diskoteks- och danstillställningar
befrias från mervärdeskatt.
19. Dans och diskotek (mom. 14)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som
börjar med "Utskottet är" bort ha följande lydelse:
På detta område uppkommer en konkurrenssnedvridning som beror
på att de ideella föreningarna har möjlighet att arrangera
mervärdeskattefria diskoteks- och danstillställningar under
det att en enskild arrangör måste ta ut mervärdeskatt.
Som framhålls i motion Sk712 kan problemet lösas antingen
genom att entréavgiften för danstillställningar befrias från
mervärdeskatt eller genom att entréavgiften alltid är
mervärdeskattepliktig om danstillställningar anordnas
regelmässigt eller yrkesmässigt.
För närvarande råder också stor osäkerhet om gränsdragningen
mellan vad som är mervärdeskattepliktigt arrangemang och inte.
I likhet med vad som skett när det gäller idrottsrörelsen bör
enligt utskottets uppfattning en uppföljning av effekterna av
de nya skattereglerna göras. Utgångspunkten bör därvid vara
att konkurrensneutralitet skall föreligga mellan olika
arrangörer. Riksdagen bör enligt utskottets mening ge
regeringen i uppdrag att genomföra en sådan uppföljning och
återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk712.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande
lydelse:
14. beträffande dans och diskotek
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk712 och med
anledning av motion 1990/91:Sk711 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
20. Gallerimomsen (mom. 15)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som
börjar med "Utskottet är" bort ha följande lydelse:
Fr.o.m. den 1 januari 1991 tar gallerierna ut mervärdeskatt på
sin ersättning för förmedling av tavlor trots att tavlorna i
många fall är mervärdeskattefria. Galleriernas provision kan i
dag motsvara 40--50% av konstnärens ersättning för tavlan.
Enligt utskottets mening kommer mervärdeskatten på
galleriernas förmedling att få negativa konsekvenser för
konstnärerna genom att dessa måste ta ut ett högre pris för
tavlorna om de vill undvika att få en sänkning av sin
ersättning. Det finns risk att den s.k. gallerimomsen föder en
grå marknad. En snedvridning uppkommer också i förhållande
till ideella föreningar som kan förmedla konst utan att
mervärdeskatt utgår på provisionen. Det finns också en risk
att gallerierna inte orkar med fördyringen och därför tvingas
lägga ner sin verksamhet. Utan gallerier blir konstnärernas
villkor kraftigt försämrade.
Det finns således starka skäl som talar för att galleriernas
förmedling av tavlor undantas från mervärdeskatt, och
utskottet förordar därför att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att ett sådant undantag nu bör komma
till stånd.
Utskottet tillstyrker således motion Sk368 i denna del. I den
mån övriga motioner inte tillgodosetts härigenom avstyrker
utskottet dessa.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande
lydelse:
15. beträffande gallerimomsen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk368 i denna
del och med anledning av motionerna 1990/91:Sk677 och
1990/91:Sk678 som sin mening ger riksdagen det anförda till
känna.
21. Införsel av kulturföremål m.m. (mom. 16)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som
börjar med "Utskottet har" bort ha följande lydelse:
Lagen om utförsel av kulturföremål kom enligt förarbetena till
för att skydda vårt kulturarv och förhindra att värdefulla
konstföremål, möbler, handskrifter m.m. förs ut ur landet.
Samtidigt förhindrar reglerna i lagen om mervärdeskatt att
sådana värdefulla möbler, tavlor m.m. som redan lämnat landet
återförs till Sverige. De beläggs nämligen då med full
mervärdeskatt. Endast museerna är undantagna från denna.
Ett aktuellt fall gäller en mycket förnämlig Hauptbyrå, som
för några tiotal år sedan fördes ut ur Sverige. Den skall nu
bjudas ut till försäljning. En försäljning på t.ex. en
kvalitetsauktion i Sverige skulle i avbränningar, främst genom
mervärdeskatten, kosta kanske en halv miljon kronor mot mindre
än hälften vid försäljning i England.
Det ter sig orimligt att bestraffa dem som vill föra in samma
sorts föremål som vi vill hindra andra från att föra ut ur
Sverige. Det rimliga borde i stället vara att stimulera de
utomlands boende ägarna att sälja sådana konstföremål, möbler
m.m. som utgör en del av det svenska kulturarvet tillbaka till
Sverige utan att vid gränsen drabbas av en avgift på för
närvarande 25% av Hauptbyråns, Roslinmålningens eller
Mariebergsfajansens värde.
Ett sätt vore att befria de föremål från mervärdeskatt vid
återinförsel till Sverige för vilka utförsel skulle ha
vägrats. Samma kulturvårdande institutioner som prövar
ansökningar om tillstånd att föra ut kulturföremål ur landet
borde i så fall också pröva frågan om föremålet är av sådan
betydelse för det nationella kulturarvet att det bör befrias
från moms. Eventuellt kunde en begränsad avgift tas ut för
konstföremål som befrias från mervärdeskatt för att täcka
kostnaderna för ifrågavarande institutioner. Ett sådant system
skulle med all sannolikhet leda till ett återinflöde av för
kulturarvet värdefulla svenska kulturföremål, vilket borde
stämma överens med lagstiftarens intentioner.
Enligt utskottets mening bör regeringen återkomma med ett
förslag av angiven innebörd. Utskottet tillstyrker således
motion Sk603.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande
lydelse:
16. beträffande införsel av kulturföremål m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk603 och med
anledning av motion 1990/91:Sk631 och 1990/91:Sk638 hos
regeringen begär ett förslag som innebär att kulturföremål som
omfattas av utförselförbud befrias från mervärdeskatt vid
införsel.
22. Fartyg och bunkerolja (mom. 17)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som
börjar med "Det finns" bort ha följande lydelse:
I motion Sk428 av Rolf Clarkson m.fl. (m) anförs att
utvidgningen av mervärdeskatten till fartyg leder till en
mängd krångliga bestämmelser. Skepp som första gången skall
göra svensk inrikes resa måste "inmomsas", momsade resp. icke
momsade skepp måste registreras, enskild tulltjänsteman skall
kunna avgöra rätt värde vid deklarationstillfället och ny
inmomsning av hela skeppet måste ske om dockning och
reparation skett vid varv i utlandet. Eftersom hela denna
process inte tillför några skattepengar till statsverket,
tvärtom kan staten i vissa fall drabbas av räntekostnader, och
alltså endast innebär en omfattande och kostsam byråkrati, bör
enligt motionärerna reglerna omgående ändras. Sverige bör inte
införa egna regler för internationell sjöfart när man inom
EG-området beslutat att mervärdeskatt inte skall utgå på skepp
och flygplan.
I motionen tar man också upp mervärdebeskattningen av
bunkerolja som förbrukas i inrikes resa. En ny meningslös
rutin för beräkning och deklaration av bunkerolja har måst
införas; mervärdeskatt betalas och sedan återbetalas igen.
Eftersom EG beslutat att bunkerolja ej skall belastas med
mervärdeskatt bör Sverige enligt motionärerna snarast anpassa
sina bestämmelser till dem som gäller för EG-området. Detta
speciellt som inga inkomster tillförs statskassan via denna
mervärdeskatt, endast utgifter.
Utskottet delar motionärernas synpunkter på beskattningen av
fartyg och bunkerolja och tilstyrker därför yrkandet i
motionen om att riksdagen som sin mening skall ge regingen
till känna att mervärdeskatten på fartyg och bunkerolja bör
slopas.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande
lydelse:
17. beträffande fartyg och bunkerolja
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk428 yrkande 6
och med anledning av motionerna 1990/91:Sk676 och
1990/91:Sk331 yrkande 1 som sin mening ger regingen till
känna att mervärdeskatten på bunkerolja och fartyg bör slopas.
23. Fartyg och bunkerolja (mom. 17)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som
börjar med "Det finns" bort ha följande lydelse:
I motion Sk676 av Erling Bager m.fl. (c) begärs en översyn av
rutinerna beträffande bunkerolja på fartyg. Enligt
motionärerna har Sverige som första land i Europa breddat
mervärdeskatten till att omfatta också handelsjöfarten såväl
när det gäller själva fartygen som bunker och andra
förnödenheter. Näringens internationella prägel skapar härvid
stora tillämpningsproblem som enligt vad motionärerna anför
visar att Sverige borde ha avvaktat med denna åtgärd och i
stället harmoniserat reglerna med EG-länderna.
Utskottet delar motionärernas bedömning. Enligt utskottets
mening bör den angivna problemställningen nu skyndsamt
analyseras och åtgärdas så att fiskala åtgärder av ringa
ekonomisk betydelse för statskassan inte får stora negativa
skadeverkningar på de svenska rederiernas konkurrenskraft. Det
anförda bör riksdagen med bifall till motion Sk331 yrkande 1
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande
lydelse:
17. beträffande fartyg och bunkerolja
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk331 yrkande 1
och med anledning av motionerna 1990/91:Sk428 yrkande 6 och
1990/91:Sk676 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om utredning och förslag i syfte att
undanröja olägenheterna för den internationellt
konkurrensutsatta sjöfarten av breddad mervärdeskatt.
24. Sjöräddningssällskapet (mom. 18)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp)
och Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som
börjar med "Utskottet vill" bort ha följande lydelse:
Sjöräddningssällskapet har till uppgift att sköta
sjöräddningstjänsten kring kusterna och i Vänern, Vättern och
Mälaren och att söka vidmakthålla intresset för
sjöräddningstjänsten. Sällskapet har exklusiva resurser för
verksamheten i form av räddningsstationer, räddningskryssare
m.m. och svarar för närmare 30% av det totala antalet
sjöräddningsinsatser i landet.
Sjöräddningssällskapet instiftades 1907 och har sedan dess
bedrivit sin sjöräddningstjänst utan statliga bidrag.
Verksamheten finansieras genom avgifter och bidrag från ca
20000 medlemmar och 28 stödföreningar samt gåvor och
donationer från företag, besättningar i svenska fiske- och
handelsflottan, båtklubbar och -organisationer etc. Sällskapet
är befriat från inkomst-, gåvo-, arvs- och förmögenhetsskatt
samt var fram till den 1 januari 1991 befriat också från
mervärdeskatt vid sin anskaffning av livräddningsfartyg.
Riksdagens beslut våren 1990 om en breddning av
mervärdeskatten innebar bl.a. att undantaget för
Sjöräddningssällskapets anskaffning av livräddningsfartyg
slopades med verkan fr.o.m. den 1 januari 1991. Härigenom kom
Sjöräddningssällskapets kostnader för dessa fartyg över en
natt att stiga med 25%. Enligt vad företrädare för
sällskapet uppgivit inför utskottet motsvarar detta en
kostnadsökning på 3--4 milj.kr. per år. Sällskapet har inte
någon möjlighet att snabbt öka sina inkomster med ett
motsvarande belopp. En kostnadsökning av denna storleksordning
gör det därför mycket svårt för Sjöräddningssällskapet att
bibehålla en verksamhet av nuvarande kvalité och omfattning.
Sjöräddningssällskapet står för närmare 30% av
sjöräddningsinsatserna i Sverige och verksamheten grundar sig
helt på frivilliga insatser. Enligt utskottets mening innebär
beslutet att belasta denna verksamhet med mervärdeskatt en
oförsvarbar njugghet från samhällets sida.
Utskottet anser att Sjöräddningssällskapet skyndsamt bör
medges full kompensation för den kostnadsökning som uppkommit
fr.o.m. den 1 januari 1991. Vad utskottet anfört bör riksdagen
med anledning av nu aktuella motioner som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande
lydelse:
18. beträffande sjöräddningssällskapet
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk604,
1990/91:Sk616, 1990/91:Sk620, 1990/91:Sk624 och
1990/91:Sk680 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om att Sjöräddningssällskapet skyndsamt bör
medges full kompensation för den merkostnad som det slopade
undantaget för livräddningsfartyg medfört för sällskapet
fr.o.m. den 1 januari 1991.
25. Försäkringsbolagen (mom. 20)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som
börjar med "Enligt utskottets" bort ha följande lydelse:
Den nya mervärdeskatten för tjänster har fått en utformning
som hotar att leda till kostnadsfördyringar för
försäkringsföretagen i Sverige jämfört med vad som gäller för
försäkringsföretagen i EG.
Enligt försäkringsrörelselagen får inte sak- och livförsäkring
drivas i samma bolag. Också fondanknuten livförsäkring (s.k.
unit linked) måste drivas i särskilt bolag. Inte heller får
försäkrings- och bankrörelse drivas i samma bolag. Ett
försäkringsföretag som tillhandahåller sina kunder
försäkringstjänster måste således dela upp sin verksamhet på
flera bolag.
Det är vanligt att försäkringsbolag effektiviserar sin
organisation genom att låta olika administrativa rutiner
utföras av ett av bolagen i gruppen för allas räkning. Vid den
interna fördelningen av dessa gemensamma administrativa
kostnader uppkommer från den 1 januari 1991 en
mervärdebeskattning avseende ifrågavarande tjänsteprestation.
Denna skattebelastning kan endast undvikas genom att varje
bolag i gruppen själv svarar för sina administrativa rutiner.
Denna situation har uppmärksammats inom EG där medlemsstaterna
har rätt att som ett enda skattesubjekt behandla bolag som är
nära knutna till varandra genom finansiella, ekonomiska och
organisatoriska band. Enligt upppgift har denna möjlighet
utnyttjats av bl.a. Nederländerna, Storbritannien och
Tyskland.
Sveriges Försäkringsförbund och Folksam har i skrivelser till
utskottet i detta ärende lagt fram förslag om en annan lösning
som innebär att undantaget för försäkringstjänster utvidgas så
att det omfattar alla de tjänster som ett försäkringsbolag
utför åt ett annat försäkringsbolag i samma ägargrupp.
Enligt utskottets mening måste problemet med beskattningen av
försäkringsbolagens interntjänster lösas. Det finns skäl att
utreda om inte den inom EG använda möjligheten att låta
grupper av bolag med ett nära samband uppträda som en enda
skattskyldig bör införas även i Sverige. Metoden har den
fördelen att den löser motsvarande problem också inom andra
branscher och innebär en anpassning av de svenska reglerna
till vad som gäller inom EG. Utskottets förutsätter att
regeringen uppmärksammar detta och tar erforderliga initiativ.
I avvaktan på att frågan om gemensam mervärdeskatteredovisning
i ägargrupper utreds bör det av Sveriges Försäkringsförbund
och Folksam framlagda förslaget genomföras. I denna del bör
regeringen skyndsamt återkomma med ett förslag som innebär att
de tjänster som försäkringsbolagen i en ägargrupp utför åt
varandra blir fria från mervärdeskatt med verkan fr.o.m. den 1
januari 1991.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande
lydelse:
20. beträffande försäkringsbolagen
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk646,
1990/91:Sk647, 1990/91:Sk648, 1990/91:Sk682 och
1990/91:Sk715
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om en utredning beträffande möjligheten att
låta bolag med ett nära samband uppträda som en enda
skattskyldig,
dels hos regeringen begär ett skyndsamt förslag som
innebär att undantaget från mervärdeskatt för
försäkringstjänster med verkan fr.o.m. den 1 januari 1991
utvidgas på så sätt att det omfattar alla de tjänster som
försäkringsbolagen inom en ägargrupp utför åt varandra.
Särskilda yttranden
1. Turistnäringen (mom. 12)
Maggi Mikaelsson (v) har anfört:
Mervärdeskattebeläggningen av turistnäringen riskerar att
försvåra den svenska turistnäringens situation. Med anledning
härav har skatteutskottet när beslutet om en refomerad
mervärdeskatt togs våren 1990 också förutsatt att regeringen
uppmärksamt följer utvecklingen och vidtar åtgärder om det
behövs. Sedermera har statens industriverk fått regeringens
uppdrag att följa utvecklingen och enligt vad som upplysts i
ärendet kommer en första rapport att avlämnas inom kort.
Vänsterpartiet anser att det är viktigt att värna om turismen,
och det kan inte uteslutas att det kommer att behövas åtgärder
av något slag. En av de åtgärder som vänsterpartiet övervägt
är en differentierad mervärdeskatt för bl.a. turism i
glesbygd.
Vi anser emellertid att den första rapporten från statens
industriverk nu bör avvaktas, och jag har därför inte något
yrkande i denna del.
2. Betydelsen av sänkt mervärdeskatt (mom. 13)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
anfört:
Genom att sänka skatter och samtidigt avreglera och
avmonopolisera den offentliga sektorn kan man stimulera till
ett ökat kvinnligt företagande och skapa nya jobb för kvinnor.
Det svenska skattetrycket bör sänkas kontinuerligt, och det är
härvid nödvändigt att i första hand angripa skatter som
minskar konkurrenskraften med vår omvärld. Mervärdeskatten är
ett sådant område. En skattenivå på 25% hämmar bl.a.
utvecklingen av tjänsteproduktionen.
En sänkt mervärdeskatt är således enligt vår mening viktig
både för kvinnornas sysselsättning och för landsbygdens
utveckling. Vi har därför framställt yrkanden om sänkt
mervärdeskatt för turism, sänkt mervärdeskatt för resande,
slopad mervärdeskatt för fotvård och vård som meddelas av
naprapater och yrkanden om att mervärdebeskattningen skall
vara konkurrensneutral i förhållande till enskild och
offentlig verksamhet.
Vi anser det inte påkallat att härutöver framställa ett
särskilt yrkande om ett tillkännagivande om betydelsen för
kvinnornas sysselsättning och landsbygdens utveckling av sänkt
mervärdeskatt och har därför inte något yrkande i denna del.
3. Betydelsen av differentierad mervärdeskatt (mom.13)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har anfört:
Vi anser att samhällsekonomiska och fördelningspolitiska skäl
talar för en differentiering av mervärdeskatten och har därför
konsekvent motsatt oss den höjda mervärdeskatten inom bygg-
och bostadssektorn liksom införande av mervärdeskatt på
energi, kollektivtrafik och hotell- och restaurang. Vi har
också föreslagit att mervärdeskatten på mat sänks. Om våra
förslag genomförts skulle skatteomläggningen ha fått en mera
fördelaktig fördelningsprofil samtidigt som en betydande
rundgång via barn- och bostadsbidrag kunnat undvikas, liksom
ett ökat inflationstryck.
Vi har framställt och kommer att framställa dessa yrkanden i
sina sammanhang. Vi anser inte att det finns skäl att
härutöver begära ett särskilt tillkännagivande om betydelsen
av sänkt mervärdeskatt och har därför inte något yrkande i
denna del.
4. Sjöräddningssällskapet (mom. 18)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
anfört:
Vi anser att problemet med Sjöräddningssällskapets ökade
kostnader för livräddningsfartyg i första hand bort lösas
genom att undantaget från mevärdeskatt för
Sjöräddningssällskapets livräddningsfartyg återinförs.
Sällskapet har bedrivit sjöräddningstjänst sedan 1907 utan
något som helst statligt stöd. Det finns enligt vår mening
inte någon anledning att nu tvinga in denna ideella verksamhet
i ett statligt beroende.
För att ge kravet på skyndsam och fullständig kompensation
till sjöräddningssällskapet ökad tyngd avstår vi från att nu
driva vårt förstahandskrav. Vi vill dock understryka att full
kompensation till Sjöräddningssällskapet endast kan uppnås
genom att den mervärdeskattebefrielse som sällskapet åtnjutit
sedan mervärdeskattelagens tillkomst återinförs med verkan
fr.o.m. den 1 januari 1991. Denna befrielse står också i
överensstämmelse med vad som gäller i motsvarande fall inom
EG. Om regeringen inte snarast återkommer med ett förslag av
denna innebörd kommer vi att på nytt ta upp vårt krav.
5. Försvarets flygbränsle m.m. (mom. 19)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
anfört:
Vi anser att det är viktigt att den kompensation som utgår
till försvaret för mervärdebeskattningen av jetbränsle till
fullo motsvarar den uppkomna fördyringen och har för avsikt
att på nytt ta upp frågan om det skulle visa sig att så inte
är fallet. För närvarande har vi emellertid inte något yrkande
i denna del.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Motionerna 1
Utskottet 7
Inledning 7
Fastighetsområdet 8
Vård, omsorg, utbildning 9
Undantagets utformning 9
Enskild verksamhet 10
Ideella föreningar 11
Persontransporter 12
Turistnäringen 12
Dans och diskotek 13
Gallerimomsen 14
Införsel av kulturföremål, m.m. 15
Fartyg och bunkerolja 15
Sjöräddningssällskapet 16
Försvarets flygbränsle 18
Försäkringsbolagen 18
Vattenförbund 19
Hemställan 20
Reservationer 22
1. Reducerad mervärdeskatt för boende och byggande (c) 22
2. Slopad uttagsbeskattning (v) 24
3. Fotvård (m, c, mp) 24
4. Fotvård (v) 25
5. Naprapater (m, c, mp) 25
6. Enskild verksamhet på vård-, utbildnings- och
omsorgsområdet (m, c) 26
7. Bowlinghallar och tennisbanor (m) 27
8. De ideella föreningarnas ingående mervärdeskatt (m) 28
9. Persontransporter (m) 28
10. Persontransporter (c) 29
11. Persontransporter (v) 30
12. Persontransporter (mp) 30
13. Gotlandstrafiken (m) 31
14. Gotlandstrafiken (c, v) 32
15. Turistnäringen (m) 32
16. Turistnäringen (c) 33
17. Turistnäringen (mp) 35
18. Dans och diskotek (m) 36
19. Dans och diskotek (c) 36
20. Gallerimomsen (m) 37
21. Införsel av kulturföremål m.m. (m) 38
22. Fartyg och bunkerolja (m) 39
23. Fartyg och bunkerolja (c) 39
24. Sjöräddningssällskapet (m, c, v, mp) 40
25. Försäkringsbolagen (m, c) 41
Särskilda yttranden 42
1. Turistnäringen (v) 42
2. Betydelsen av sänkt mervärdeskatt (m) 43
3. Betydelsen av differentierad mervärdeskatt (c) 43
4. Sjöräddningssällskapet (m) 44
5. Försvarets flygbränsle m.m. (m) 44