I betänkandet behandlas budgetpropositionen såvitt avser anslag
till tullverket och ett antal motioner om tullverksamheten.
Flertalet motioner gäller en i propositionen lämnad redogörelse
för en ny organisation i tullverket från den 1 januari 1992.
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna.
Vid betänkandet har fogats 17 reservationer och 4 särskilda
yttranden.
SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1990/91:100 bilaga 9
(finansdepartementet) under punkt E 1 (s. 59--71) att riksdagen
till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 1054 523000 kr. Genom
propositionen bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad som
anförts angående inriktningen av de föreslagna ändringarna i
tullverkets organisation.
Motionerna
1990/91:Sk607 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tullverksamheten i Skåne och vikten av att
Helsingborg även i fortsättningen får kvarstå som en
självständig och fristående tullregion,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en särskild tullkommission i
EG-frågor med bred tull- och samhällskunskap.
1990/91:Sk610 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:Ju802 -- yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om förstärkning av tullens resurser.
1990/91:Sk611 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bevarande av Helsingborg som egen
tullregion.
1990/91:Sk613 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att ompröva tulldatasystemets konstruktion i syfte att skapa en
billigare lösning och med hänsyn tagen till följderna av en
svensk EG-anslutning.
1990/91:Sk614 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari
yrkas att riksdagen med avslag på prop. 1990/91:100, bil. 9 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utformningen av tullverkets organisation i
Kalmar län.
1990/91:Sk617 av Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om bibehållandet av tullexpeditionen i Örnsköldsvik.
1990/91:Sk618 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av en gränskontrollstyrka i östra Sverige för
förbättrad narkotikabekämpning.
1990/91:Sk621 av Siw Persson och Kjell-Arne Welin (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om frysning av tullens organisationsöversyn
samt tillsättande av en särskild tullkommission.
1990/91:Sk622 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om tullorganisationen.
1990/91:Sk637 av Rune Rydén och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att tullverket får i uppdrag
att tillfredsställande lösa tullövervakningen på ön Ven i
Öresund.
1990/91:Sk640 av Kaj Nilsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tullverksamheten i Skåne och betydelsen av
att Helsingborg får kvarstå som en självständig och fristående
tullregion,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en särskild
tullkommission i EG-frågor med hög kompetens tillsätts.
1990/91:Sk659 av Leo Persson och Magnus Persson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ny regional och lokal organisation av
tullverket.
1990/91:Sk660 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Västervik även i framtiden skall ha
permanent tullbemanning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att tullens resursfördelning mellan de tre
orterna Kalmar, Oskarshamn och Västervik bör bibehållas på
nuvarande nivå.
1990/91:Sk661 av Gunhild Bolander och Ulla Pettersson (c,s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att tullverkets organisation på
Gotland bibehålls.
1990/91:Sk662 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rutinmässig pass- och tullkontroll.
1990/91:Sk670 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Ju824 -- yrkas att
riksdagen till Tullverket: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag om
1056023000 kr.
1990/91:Sk671 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Ju826 -- yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tullens resurser,
2. att riksdagen beslutar att tullen skall tillföras tio nya
narkotikahundar.
1990/91:Sk693 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om organisationsförändringen av tullen i
Tornedalen.
1990/91:Sk694 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
bibehållande av tullens personalresurser i Norrbottens län.
1990/91:Sk695 av Göthe Knutson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om byggandet av den tidigare beslutade
tullstationen vid E 18 i Hån, Värmlands län.
1990/91:Sk696 av Arne Andersson i Gamleby m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortsatt hög servicenivå i fråga om
tullverkets verksamhet i Kalmar län.
1990/91:Sk697 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om upphävande av bestämmelserna om tulltillägg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att om
det första yrkandet ej bifalls tulltillägg ej skall påföras då
det är fråga om mervärdeskatt.
1990/91:Sk704 av Barbro Sandberg och Håkan Holmberg (fp) vari
-- med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T250 --
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om betydelsen av en tullkammare i Uppsala.
1990/91:Sk705 av Göran Ericsson (m) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:T439 -- yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av en skärptare kontroll vid in- och utförsel av
motorfordon och delar till sådana.
1990/91:Sk722 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen av en ny tullorganisation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning om generaltullstyrelsens
framtida roll och verksamhet,
3. att riksdagen beslutar senarelägga ikraftträdandet av en ny
tullorganisation till den 1 juli 1992 i avvaktan på ytterligare
utredning i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Sk723 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om regionalpolitisk hänsyn till utformning och
dimensionering av tullens lokala organisation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tullbevakningen längs mellanriksvägar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bemanning vid tullstationerna i Tornedalen
och Jäckvik (Arjeplog).
1990/91:Sk724 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att tullverket ser över
sin verksamhet så att bevakning av Norrlandskustens hamnar sker
både dagtid och nattetid,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utökat
samarbete mellan tull och polis som ger polisman inom vissa
områden samma befogenheter som tulltjänsteman,
3. att riksdagen hos regeringen begär att omorganisationen av
tullverket nu skall "frysas" i enlighet med Tullmannaförbundets
förslag.
1990/91:Sk725 av Kjell Ericsson och Göthe Knutson (c,m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om öppethållande vid tullstationen i Hån.
1990/91:Sk726 av Göthe Knutson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tullverkets organisationsfrågor och
verksamheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bibehållande av nuvarande regionala
organisationsindelning i avvaktan på EG-medlemskapets följder
för tullverksamheten i Norden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utreda behovet av bemannad tullstation i
Kristinehamn innan frågan om eventuell indragning prövas.
1990/91:Sk727 av Margareta Persson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en gränskontrollstyrka i östra
tullregionen.
1990/91:Sk730 av Carl Frick och Eva Goës (mp) vari -- med
hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T262 -- yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen har anförts om indragningarna för tullen.
1990/91:Sk732 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari -- med hänvisning
till innehållet i motion 1990/91:T264 -- yrkas, såvitt nu är i
fråga,
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om klassificeringen av Kristianstads flygplats,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samverkan mellan tull och polis.
1990/91:Sk822 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avskaffande av tulltillägget.
Utskottet
Anslag, m.m.
Arbetet i tullverket har under flera år starkt påverkats av
förändringar i utrikeshandeln. Personalen har i allt större
utsträckning fått tas i anspråk för hanteringen av
tulldeklarationer och andra tullhandlingar. Tulltaxerings- och
kontrollarbetet har under senare år undantagits från
besparingskrav. Särskilda resursförstärkningar har fått göras
för narkotikakontrollen. De begränsade sparmål som kunnat
genomföras har i huvudsak gällt tullverkets centrala
administration.
Ett omfattande förändringsarbete har samtidigt förberetts. För
behandling av tullärenden installeras nu ett tekniskt avancerat
datasystem med vilket tulldokument kan överföras elektroniskt
mellan företagen och tullverket. Systemet används i provdrift i
exportärenden sedan sommaren 1990. Under början av år 1992
beräknas systemet kunna börja användas på importsidan, och i
återstående delar skall det vara i stort sett klart under år
1993. I samband med datoriseringen av tullrutinerna har
tullverkets organisation utretts. En ny organisation skall
införas den 1 januari 1992.
I årets budgetförslag framhålls som särskilt angeläget att
tullverket fortsätter uppbyggnaden av tulldatasystemet så att
det blir tillgängligt i hela landet. Stora ansträngningar bör
ägnas åt att förmå företagen att ansluta sig till den
elektroniska överföringen av uppgifter för export och import. En
förutsättning för att datoriseringen skall ge positiva effekter
för samhället är enligt propositionen också att tullverkets
organisation blir effektiv och rationell. På lite längre sikt
kommer det enligt propositionen sannolikt att bli en avgörande
fråga att anpassa tullverksamheten till de förhållanden som
kommer att råda vid ett eventuellt svenskt medlemskap i EG.
I propositionen föreslås att tullverket för budgetåret 1991/92
till förvaltningskostnader tilldelas ett förslagsanslag på
1054 milj.kr. Förslaget innebär bl.a. resursförstärkningar om
sammanlagt ca 14 milj.kr. för utbyggnad av tullverkets s.k.
SPADI-system för narkotikakontroll och för hanteringen av
enhetsdokumentet i EG/EFTA-handeln. För att upprätthålla
kontroll och service i samband med öppnande av nya färjelinjer
m.m. föreslås att tullverket skall få disponera inflytande
avgifter från tullförrättningar i deras helhet. Detta kan
beräknas motsvara ett medelstillskott om ca 8 milj.kr.
Vid tillämpning av ett rationaliseringskrav på tullverket för
budgetåret 1991/92 har beräknats ca 13 milj.kr. för konkreta
effektivitetshöjande åtgärder att disponeras efter särskilt
beslut av regeringen.
Av boksluten för tullverket 1988/89 och 1989/90 har framgått att
de totala kostnaderna för tullverket har ökat med ca 130
milj.kr. Ökningen utgörs till övervägande del av lönekostnader
inkl. kostnader för administration och utbildning. Härutöver
tillkommer kostnader om ca 123 milj.kr. för att utveckla
tulldatasystemet. I propositionen förutsätts att
generaltullstyrelsen i samband med kommande bokslut gör en
kostnadsanalys av verksamheten.
En förnyad särskild kostnadsanalys för tulldatasystemet har
visat på fördyringar om 75%. Besparingsbehovet i tullverket
under de närmaste 5--6 åren har i propositionen beräknats till
ca 300 milj.kr. Regeringen skall senare redovisa hur stor del av
denna besparing som skall belasta budgetåret 1991/92. För att
generaltullstyrelsen skall kunna fortsätta att utveckla och
införa tulldatasystemet enligt de ursprungliga planerna avser
regeringen att även i samband med förslag om utgifter på
tilläggsbudget II för 1990/91 återkomma till behovet av medel
för tulldatasystemet.
Utskottet återkommer i det följande till tulldatasystemets
kostnader.
Genom propositionen har riksdagen också beretts tillfälle att ta
del av inriktningen av den nya organisation som skall införas
den 1 januari 1992.
Den nya organisationen innebär en minskning av antalet
tullregioner från sju till fyra. Huvudorter i de fyra nya
regionerna blir Haparanda (norra tullregionen), Stockholm
(östra), Göteborg (västra) och Malmö (södra). Antalet lokala
myndigheter och lokaliseringen av dessa skall vara anpassat till
trafikens och näringslivets behov av tullinsatser samt
statsmakternas krav på en effektiv och rationell klarerings- och
kontrollverksamhet. I vilken takt rationaliseringarna kan
genomföras är enligt propositionen beroende av företagens
benägenhet att ansluta sig till tulldatasystemet. Den nya
organisationen innebär att antalet årsarbetskrafter minskas med
352 på fem års sikt med början budgetåret 1991/92.
Flertalet av de motioner som väckts i anslutning till
budgetförslaget avser den i propositionen lämnade redovisningen
om en ny tullorganisation. Resurserna för tullens
narkotikabekämpning och tulldatasystemet har tagits upp i andra
motioner. Utskottet går först in på organisationsfrågorna.
I flera motioner förordas en senareläggning av en ny
organisation i avvaktan på ytterligare utredning i
organisationsfrågan eller ett kommande beslut angående en svensk
EG-anslutning.
En senareläggning till den 1 juli 1992 och fortsatt utredning
föreslås i motion Sk722 yrkande 3 av Görel Thurdin m.fl. (c).
Utredningsarbetet skall enligt motionen syfta till en
organisation utan regionalt mellanled (yrkande 1). Vidare skall
generaltullstyrelsens framtida roll och verksamhet i en ny
organisation klargöras (yrkande 2). En organisation utan
regional mellannivå förordas också i motion Sk614 av Marianne
Jönsson och Agne Hansson (båda c).
Ett bibehållande av tullorganisationen i avvaktan på beslut i
EG-frågan yrkas i motionerna Sk659 av Leo Persson och Magnus
Persson (båda s), Sk724 yrkande 3 av Inger Schörling m.fl. (mp)
och Sk726 yrkande 2 av Göthe Knutson m.fl. (m,fp,c). I motion
Sk621 av Siw Persson och Kjell-Arne Welin (båda fp) förordas en
bibehållen organisation med undantag för förändringar som följer
av tullens datorisering. Den sistnämnda motionen innehåller även
ett krav på att tillsätta en särskild kommission i EG-frågor.
Liknande yrkanden finns i motionerna Sk607 yrkande 2 av Bengt
Silfverstrand m.fl. (s) och Sk640 yrkande 2 av Kaj Nilsson m.fl.
(mp).
Yrkandena i motionerna anknyter till olika förslag som lagts
fram under beredningen av organisationsfrågan i utredningen och
regeringskansliet. I fråga om strukturen på en ny organisation
har framförts förslag av statskontoret och riksrevisionsverket
(RRV) om att arbeta fram en organisation som saknar regionalt
mellanled.
De olika skäl som kan anföras för att avvakta i
organisationsfrågan har i propositionen vägts mot intresset att
så snart som möjligt ge tullverket en rationellare organisation.
Tullverket blir härigenom bättre rustat att möta de krav som
tullverksamheten kommer att ställas inför inte minst genom den
europeiska integrationen. Tullverket måste enligt propositionen,
i likhet med andra statliga myndigheter, snarast underkastas de
ökade kraven på förnyelse och effektivitet. Vad gäller
organisationsstrukturen har i propositionen hänvisats till att
styrningen och resultatuppföljningen av en så komplex verksamhet
som tullverkets förutsätter ett led mellan den lokala och den
centrala nivån, men att antalet regioner bör begränsas. En annan
organisationsstruktur skulle medföra en inte obetydlig
försening. Finansieringen av tulldatasystemet skulle därmed
försämras och den erforderliga förnyelsen av tullverket få
skjutas på framtiden.
Utskottet har inte funnit anledning att ta avstånd från det i
propositionen redovisade ställningstagandet i
organisationsfrågan. Ett tillstyrkande till motionsyrkandena
skulle i praktiken innebära att de nu planerade
organisationsförändringarna skulle behöva skjutas upp en
förhållandevis lång tid framöver. Ett sådant dröjsmål förefaller
inte rimligt i ett läge där det är angeläget att
rationaliseringar i effektivitetshöjande syfte kan genomföras så
snart som möjligt.
Vad gäller utvecklingen inom EG och betydelsen av ett eventuellt
svenskt medlemskap är detta självfallet frågor som regeringen
och generaltullstyrelsen har anledning att följa i detalj. Detta
sker även fortlöpande i och med den betydelse som utvecklingen
inom EG redan i dag har för tullverksamheten och med hänsyn till
redan gjorda åtaganden i konventioner som Sverige anslutit sig
till. Utskottet anser det inte vara nödvändigt att tillsätta en
särskild kommission för tullfrågorna.
Med anledning av det i motion Sk722 framförda yrkandet angående
generaltullstyrelsens framtida roll och verksamhet vill
utskottet framhålla att också tullverkets centrala organisation
naturligtvis skall vara anpassad till de förändrade krav som
framöver kommer att ställas på tullverket. En arbetsgrupp inom
generaltullstyrelsen arbetar med detta.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna
Sk607 yrkande 2, Sk614 i denna del, Sk621, Sk640 yrkande 2,
Sk659 i denna del, Sk722 yrkande 1--3, Sk724 yrkande 3 och Sk726
yrkande 2.
Den närmare utformningen av regionala och lokala
tullverksamheter berörs i flera motioner. I motionerna Sk607
yrkande 1 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s), Sk640 yrkande 1 av
Kaj Nilsson m.fl. (mp) och Sk611 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c)
yrkas att en tullregion med Helsingborg som huvudort bör
behållas. Enligt de två förstnämnda motionsyrkandena skall också
bemanningen vid nuvarande tullkammaren i Landskrona och
tullstationen i Höganäs behållas. Rune Rydén och Ingvar Eriksson
(båda m) återkommer i motion Sk637 till ett tidigare behandlat
yrkande om tullövervakningen av ön Ven. Enligt motion Sk614 av
Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) yrkas såvitt nu är i
fråga att den nya organisationen inte får innebära försämringar
i Västervik, Oskarshamn och Kalmar. Enligt motion Sk660 yrkande
1 av Bertil Danielsson (m) bör tullen anordna permanent
bemanning i Västervik. Yrkande 2 i samma motion gäller att
fördelningen av tullens resurser mellan Kalmar, Oskarshamn och
Västervik skall bibehållas. En fortsatt hög servicenivå i Kalmar
län efterlyses i motion Sk696 av Arne Andersson i Gamleby m.fl.
(s). I motion Sk659 av Leo Persson och Magnus Persson (båda s)
hemställs i denna del om en ytterligare prövning av bl.a.
nedläggning av tullverksamhet i Charlottenberg och Kristinehamn.
Göthe Knutson m.fl. (m,fp,c) hemställer i motion Sk726 yrkande 1
om ett bibehållande av Karlstads tullregion, och i yrkande 3 i
samma motion vill motionärerna utreda behovet av en bemannad
tullstation i Kristinehamn. Göthe Knutson m.fl. (m,fp,c) yrkar i
en annan motion, Sk695, att en ny tullstation skall uppföras i
Hån i Värmland. Enligt motion Sk725 av Kjell Ericsson (c) och
Göthe Knutson (m) bör öppethållandet av tullstationen i Hån inte
inskränkas. Enligt motion Sk704 av Barbro Sandberg och Håkan
Holmberg (båda fp) bör riksdagen uttala att det finns behov av
en tullkammare i Uppsala. En bibehållen tullorganisation på
Gotland yrkas i motionerna Sk661 av Gunhild Bolander (c) och
Ulla Pettersson (s) samt i Sk730 av Carl Frick och Eva Goës
(mp). Görel Thurdin (c) yrkar i motion Sk617 att
tullexpeditionen i Örnsköldsvik behålls. Enligt motion Sk622 av
Stina Eliasson (c) skall tullens stationering i Östersund
behållas. Sten-Ove Sundström m.fl. (s) yrkar i motion Sk693 att
tullpersonal i Tornedalen skall minskas endast med naturliga
avgångar. Bibehållna personalresurser i Norrbottens län yrkas i
motion Sk694 av Bengt Hurtig (v). Tullverksamheten i Norrbotten
tas upp även i motion Sk723 av Per-Ola Eriksson (c). Enligt
motionens yrkande 1 bör det tas regionalpolitiska hänsyn vid
utformning av tullens organisation i Norrbotten. I yrkande 2
förordas en bättre bevakning längs mellanriksvägar. Enligt
yrkande 3 bör riksdagen uttala att negativa effekter följer av
bristande bemanning i Tornedalen och Jäckvik. Inger Schörling
m.fl. (mp) återkommer i motion Sk724 yrkande 1 till ett krav om
en översyn i syfte att uppnå bättre bevakning av
Norrlandskustens hamnar.
I den planerade nya organisationen ingår som framgått tidigare
endast fyra tullregioner. Den utredning som arbetat med
organisationsfrågan föreslog ytterligare en tullregion med
Helsingborg som huvudort. Emellertid skulle det i denna region
finnas endast tre tullmyndigheter utöver den på huvudorten,
vilken dessutom skulle förfoga över 80% av resurserna.
Utskottet har inte något att erinra mot den i propositionen
förordade indelningen i fyra regioner. Utskottet delar också den
i propositionen redovisade utgångspunkten att det är de krav
trafiken ställer och effektiviteten i klarerings- och
kontrollarbetet som måste vara styrande. Hur verksamheten skall
vara utformad på olika orter för att motsvara dessa krav är i
första hand en uppgift som tullverket skall lösa. Utskottet
finner mot denna bakgrund inte skäl att gå in närmare på de
olika motionsförslagen om tullverksamheten i olika delar av
landet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga de
motionsyrkanden om regionala och lokala verksamheter som
redovisats ovan.
Uppbyggnaden av tulldatasystemet har försenats och blivit
avsevärt dyrare än vad tulldatautredningen räknade med.
Generaltullstyrelsen har i samråd med statskontoret gjort en
förnyad ekonomisk bedömning och lönsamhetskalkyl. Den nya
kalkylen visar att kostnaderna för att utveckla och driva
tulldatasystemet under uppbyggnadsskedet uppgår till 520
milj.kr. i 1990 års prisläge, vilket innebär en ökning av
kostnaderna med ca 75% i förhållande till tulldatautredningens
slutrapport. Eftersom möjligheterna att påverka kostnadssidan
är begränsade måste enligt propositionen ytterligare besparingar
utöver de föreslagna 352 årsarbetskrafterna göras. För att få
lönsamhet i systemet enligt den tidigare kalkylen krävs det
ytterligare besparingar om 50 milj.kr. per år under en
femårsperiod, dvs. totalt 250 milj.kr.
Genom att maximalt utnyttja en tidigareläggning av
personalminskningarna kan enligt tullverkets hittillsvarande
planering kostnaderna minska med ytterligare 35 milj.kr. under
den närmaste femårsperioden. Härutöver är det enligt
propositionen möjligt, bl.a. genom att endast inrätta fyra
tullregioner samt genom vissa ändringar i den lokala och
centrala organisationen, att under åren 1992--1996 minska
kostnaderna för tullverket med ytterligare 40 milj.kr.
Sammanlagt skall enligt propositionen tullverket under de
närmaste åren spara 300 milj.kr. inkl. den nämnda
personalminskningen. Ytterligare krav på besparingar skulle
enligt propositionen medföra stora ingrepp i kvarvarande
tullstationers öppethållande eller i verksamhetens totala
kontrollnivå.
Mot denna bakgrund läggs inte fram något förslag om ytterligare
besparingar för att få tulldatasystemet lönsamt till budgetåret
1996/97 enligt den ursprungliga målsättningen. Det är enligt
propositionen inte heller rimligt att tullverket helt skall
bekosta den fördyring av datoriseringen som beror på bl.a.
lokaliseringen av tulldatacentralen till Luleå och införandet av
ett tekniskt mycket komplicerat system, som dessutom drivs som
ett statligt pilotfall inte minst vad gäller elektronisk
överföring av dokument och därtill knutna regler för ansvarighet
av lämnade uppgifter.
Regeringen avser att senare redovisa hur stor del av
besparingarna som skall belasta budgetåret 1991/92. Enligt
propositionen förväntas generaltullstyrelsen efter hand ta fram
erforderligt material för statsmakternas uppföljning av de
ekonomiska konsekvenserna av tullverkets datorisering.
Utgångspunkten måste enligt propositionen vara att de nämnda
besparingarna skall kunna åstadkommas under den kommande
femårsperioden.
Enligt motion Sk613 av Tom Heyman (m) bör det ske en omprövning
av tulldatasystemets konstruktion i syfte att skapa en mindre
kostnadskrävande lösning och med hänsyn till följderna av en
eventuell svensk EG-anslutning. Enligt motionen har projektet
blivit nästan dubbelt så dyrt på grund av att systemet utformats
för att klara av ett uppgiftslämnande med juridiskt bindande
elektroniska dokument.
Utskottet vill framhålla att ett viktigt skäl bakom
tulldatasystemets tillkomst varit att ge tullverket ett
instrument för att motverka att resurserna i ökad omfattning
måste användas för att manuellt hantera ett stadigt ökande antal
tulldokument. Den beslutade satsningen i ny teknik bör i
förening med en ny organisation för tullverket ge goda
förutsättningar för rationalisering och förnyelse i
tullverksamheten.
En omprövning av grundläggande delar av systemets konstruktion i
enlighet med motionen skulle innebära förseningar i
rationaliseringsarbetet och nya kostnader. Utskottet anser i
stället att det nu är angeläget att tullverket fortsätter med
uppbyggnaden av tulldatasystemet så att systemet så snart som
möjligt kan vara i bruk på arbetsplatser i hela landet.
Utskottet vill understryka vad som anförs i propositionen om att
stora ansträngningar bör ägnas åt att förmå företagen att
ansluta sig till den elektroniska överföringen av uppgifter för
import och export. Anslutningsgraden har en avgörande betydelse
för att investeringen skall kunna bli ekonomiskt lönsam inom
rimlig tid.
Utskottet godtar de i propositionen gjorda övervägandena rörande
tulldatasystemet och avstyrker följaktligen motion Sk613.
Utskottet har tidigare betonat vikten av att
kostnadsutvecklingen följs upp kontinuerligt. Mot bakgrund av
den kostnadsökning som uppkommit är det mycket angeläget att en
noggrann sådan uppföljning sker.
För att effektivisera tullverkets narkotikabekämpning har i
propositionen beräknats 6,9 milj.kr. för utbyggnad av
SPADI-systemet. Särskilda medel har däremot inte beräknats för
verksamheten med flygövervakning. Om tullen bedömer det vara
angeläget med flygövervakning får denna finansieras inom ramen
för anvisade medel, t.ex. genom en något lägre utbyggnadstakt av
SPADI-systemet.
I några motioner har yrkats om ytterligare förstärkningar av
tullverkets resurser för narkotikabekämpningen. Enligt motion
Sk610 av Carl Bildt m.fl. (m) och motion Sk671 av Rolf Dahlberg
m.fl. (m) skall detta ske genom bl.a. en utvidgning av
narkotikahundtjänsten. I Rolf Dahlbergs m.fl. (m) motion Sk670
preciseras kravet till att avse en anslagshöjning med 1,5
milj.kr. för utbildning av ytterligare tio narkotikahundar.
Beslut om medel för ytterligare hundförare och fordon skall
enligt motionen fattas senare. I motionerna Sk610 och Sk671
förordas också en straffskärpning när narkotikan smugglas in
dold i kroppen. I motionerna Sk618 av Ylva Annerstedt (fp) och
Sk727 av Margareta Persson m.fl. (s) yrkas att det företas en
prövning av förutsättningarna för en gränskontrollstyrka i östra
Sverige för bättre narkotikakontroll.
Bekämpningen av den illegala narkotikainförseln är en av
tullverkets viktigaste uppgifter och verksamheten är
högprioriterad. Att tullverket har erforderliga resurser och
goda förutsättningar i övrigt för att kunna bedriva en
målmedveten narkotikabekämpning är av stor betydelse för att
samhället skall kunna nå framgång i sin narkotikapolitik.
Särskilda satsningar på tullens narkotikabekämpning har gjorts
under senare år, bl.a. genom anskaffande av fler narkotikahundar
och teknisk utrustning samt inrättande av särskilda
kontrollstyrkor. Antalet narkotikabeslag har också ökat. En
jämförelse mellan åren 1989 och 1990 visar på en markant ökning
av såväl antalet beslag som storleken på dessa för flertalet
narkotikaslag.
Utvecklingen av antalet beslag tyder på att de särskilda
insatserna varit lyckosamma. Emellertid anser utskottet det vara
tveksamt att ta ställning för ytterligare punktvisa insatser av
det slag som motionärerna förordar utan att ta hänsyn till vad
förändringsarbetet inom tullverket kommer att innebära för
narkotikakontrollen. I fråga om kontrollstyrkor kan nämnas att
generaltullstyrelsen inom ramen för tillgängliga resurser
inrättat en rörlig kontrollstyrka även på Arlanda.
Utskottet är inte berett att nu ta ställning för andra åtgärder
för att stärka narkotikakontrollen än dem som föreslagits i
propositionen och avstyrker följaktligen motionerna Sk610,
Sk618, Sk670, Sk671 yrkande 1 och 2 och Sk727.
Beträffande den fråga om hårdare straff för s.k. sväljare som
tagits upp i motionerna Sk610 och Sk671 vill utskottet nämna,
att straffvärdet av denna typ av smuggling tagits upp av
utredningen (Fi 1986:05) med uppdrag att se över lagen
(1960:418) om straff för varusmuggling. Utredningsarbetet är
ännu inte avslutat.
Med hänsyn till utskottets ställningstaganden ovan tillstyrker
utskottet i propositionen föreslaget anslagsbelopp.
Utskottet har ingen erinran mot den sammanslagning av anslagen
som förordas i propositionen. Utskottet föreslår att riksdagen
beslutar att lägga till handlingarna den redovisning av
inriktningen av en ny organisation för tullverket som riksdagen
genom propositionen beretts tillfälle att ta del av.
Samarbete mellan tull och polis, m.m.
I några motioner behandlas frågor som gäller samordning av
kontrollverksamhet i syfte att uppnå bättre service eller
besparingar. Enligt motion Sk659 av Leo Persson och Magnus
Persson (båda s) bör organisationen för den internordiska
passkontrollen ses över liksom befogenheterna för tulltjänstemän
att utföra kontrollåtgärder som inte f.n. ligger inom ramen för
tullverksamheten. Även gränskontrollsamarbetet i de nordiska
länderna berörs. En samordning av och införande av en tidsgräns
för rutinmässig pass- och tullkontroll begärs i motion Sk662 av
Per Olof Håkansson (s). Inger Schörling m.fl. (mp) hemställer i
motion Sk724 yrkande 2 att polismän inom vissa områden skall
kunna få samma kontrollbefogenheter som tulltjänstemän. I motion
Sk732 yrkande 2 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs att
förutsättningarna för en utökad samverkan mellan tull och polis
utreds.
Utskottet har tidigare framhållit betydelsen av att
samarbetsmöjligheterna mellan tull och polis tas till vara för
att kontrollen och även servicen vid landets gränser skall
fungera så effektivt som möjligt. Samarbetet mellan tullen och
polisen är visserligen väl utvecklat, särkilt vad gäller
narkotikakontrollen, men utskottet har betonat att det samarbete
som redan sker bör vidareutvecklas och fördjupas.
Utskottet har tidigare hänvisat till visst pågående arbete som
anknyter till frågor om gränsdragning mellan polis och andra
myndigheter. Generaltullstyrelsen har med anledning av det
arbetet redovisat några områden, där det enligt
generaltullstyrelsen finns anledning att stärka samarbetet. Ett
sådant område gäller gränsbevakningstjänstemans befogenheter. I
förra årets budgetproposition redovisades att det inom kort
skulle finnas underlag för att bättre bedöma möjligheterna till
ett effektivare samarbete i den internordiska passkontrollen. I
avvaktan på att resultatet av beredningsarbetet redovisas för
riksdagen finner utskottet inte skäl att gå närmare in på de
olika förslagen i motionerna. Motionsyrkandena avstyrks
följaktligen.
In- och utförsel av motorfordon
I motion Sk705 av Göran Ericsson (m) yrkas om skärpt kontroll
vid in- och utförsel av motorfordon. Enligt utskottets mening
skulle en registrering och uppföljning i gränstrafiken i den
omfattning som motionären synes syfta till vara ytterligt
resurskrävande och medföra störningar i den normala
gränstrafiken. Det problem som motionären tar upp är dock
föremål för särskild uppmärksamhet från berörda myndigheters
sida. Samarbetsmöjligheterna med de andra nordiska länderna är
också goda. Det finns enligt utskottets mening inte anledning
att överväga sådana åtgärder som föreslås i motionen och
utskottet avstyrker följaktligen denna.
Klassning av flygplats
I motion Sk732 yrkande 1 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas ett
tillkännagivande till regeringen om att Kristianstads flygplats
skall omklassificeras från C-flygplats till B-flygplats för att
förbättra förutsättningarna för utrikes trafik på flygplatsen.
Flygplatser som i tullhänseende är C-flygplatser utgör inte
tullklareringsområde. Flygplan i internationell fart skall ha
trafiktillstånd från tullmyndighet för att trafikera
flygplatsen. Trafiktillstånd medges om det är möjligt med hänsyn
till tullkontrollen. Under vissa förutsättningar kan
internationell trafik bedrivas utan sådant trafiktillstånd. Det
gäller mindre flygplan som endast går i trafik till eller från
Danmark, Norge eller Finland.
Enligt utskottets mening är det en uppgift för
generaltullstyrelsen att utifrån trafiksituationen på olika
flygplatser avgöra omfattningen av tullkontrollen och
flygplatsens klassificering i tullhänseende. Utskottet anser
inte att det finns anledning för riksdagen att besluta ett
tillkännagivande till regeringen om klassificeringen av en viss
flygplats och avstyrker följaktligen motionsyrkandet.
Tulltillägg
I motionerna Sk697 av Britta Bjelle (fp) och Sk822 yrkande 19
av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkas att riksdagen skall uttala
sig för att upphäva bestämmelserna om tulltillägg. I andra hand
yrkas att tulltillägg inte skall påföras då det är fråga om
oredovisad avdragsgill ingående mervärdeskatt.
De i motionerna väckta frågorna har utskottet behandlat vid
flera tidigare tillfällen. Utskottet har framhållit bl.a. att
tulltillägget införts för att komma till rätta med fel och
brister i tulldeklarationerna. Kvaliteten på tulldeklarationerna
har förbättrats sedan tulltillägget infördes. Utskottet har inte
ändrat uppfattning i frågan och avstyrker motionerna Sk697
yrkande 1 och Sk822 yrkande 19.
Utskottet avstyrker även yrkande 2 i motion Sk697, dvs.
förslaget att tulltillägg inte skall påföras för mervärdeskatt.
I detta sammanhang vill utskottet erinra om att kommittén för
indirekta skatter (KIS) har uttalat sig positivt för ett system
som innebär att vissa mervärdeskatteskyldiga befrias från
mervärdeskatt som påförs i samband med införsel. Det är
emellertid ännu för tidigt att ta ställning till en sådan
åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande senareläggning av en ny organisation
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk614 i denna del,
1990/91:Sk621 i denna del, 1990/91:Sk659 i denna del,
1990/91:Sk722 yrkandena 1--3, 1990/91:Sk724 yrkande 3 och
1990/91:Sk726 yrkande 2,
res. 1 (c)
res. 2 (v, mp)
s.y. 1 (m)
2. beträffande en särskild tullkommission för EG-frågor
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk607 yrkande 2,
1990/91:Sk621 i denna del och 1990/91:Sk640 yrkande 2,
res. 3 (v, mp)
3. beträffande regionala och lokala tullverksamheter
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk607 yrkande 1,
1990/91:Sk611, 1990/91:Sk614 i denna del, 1990/91:Sk617,
1990/91:Sk622, 1990/91:Sk637, 1990/91:Sk640 yrkande 1,
1990/91:Sk659 i denna del, 1990/91:Sk660 yrkandena 1 och 2,
1990/91:Sk661, 1990/91:Sk693, 1990/91:Sk694,
1990/91:Sk695, 1990/91:Sk696, 1990/91:Sk704,
1990/91:Sk723 yrkandena 1--3, 1990/91:Sk724 yrkande 1,
1990/91:Sk725, 1990/91:Sk726 yrkandena 1 och 3 och
1990/91:Sk730,
res. 4 (mp)
res. 5 (v)
res. 6 (mp)
res. 7 (v)
res. 8 (mp)
s.y. 2 (c)
s.y. 3 (v)
5. beträffande narkotikabekämpning
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk610,
1990/91:Sk618, 1990/91:Sk670, 1990/91:Sk671 yrkandena 1
och 2 och 1990/91:Sk727,
res. 11 (m)
6. beträffande anslagsbelopp, m.m.
att riksdagen
dels lägger proposition 1990/91:100 bil. 9 till
handlingarna i vad den avser inriktningen av en ny organisation
inom tullverket,
dels med bifall till proposition 1990/91:100 bil. 9 i
denna del till E 1. Tullverket: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
1054523000 kr.,
res. 12 (m)
7. beträffande samarbete mellan tull och polis, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk659 i denna del,
1990/91:Sk662, 1990/91:Sk724 yrkande 2 och 1990/91:Sk732
yrkande 2,
res. 13 (m, v)
res. 14 (mp)
8. beträffande in- och utförsel av motorfordon
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk705,
9. beträffande klassning av flygplats
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk732 yrkande 1,
res. 15 (m)
10. beträffande tulltillägg
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk697 yrkande 1 och
1990/91:Sk822 yrkande 19,
res. 16 (m, fp)
11. beträffande tulltillägg i fråga om mervärdeskatt
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk697 yrkande 2.
res. 17 (m, fp, c)
Stockholm den 12 mars 1991
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund
(s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin
(c), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s),
Yvonne Sandberg-Fries (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson
(fp), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (v), Gösta Lyngå (mp),
Kjell Nordström (s) och Marianne Andersson i Gislaved (s).
Reservationer
1. Senareläggning av en ny organisation (mom. 1)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser
dels att de delar av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Utskottet har" och på s. 8 slutar med "yrkande 2" samt på
s. 8 börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "yrkande 2"
bort ha ersatts med ett yttrande av följande lydelse:
Utskottet delar inte uppfattningen i propositionen att en
särskild regional administration i tullverket skall behållas.
Förutsättningarna för tullverksamheten varierar i olika delar av
landet, och en regional administration som täcker stora områden
får svårt att rätt bedöma den operativa verksamheten på olika
orter. Den samordning som skall ske kan åstadkommas mellan de
lokala myndigheterna som finns nära den operativa verksamheten.
I stället för en treledsorganisation förordar centerpartiet i
motion Sk722 en organisation som består av enbart ett antal
tullkammare med generaltullstyrelsen som central myndighet.
Förslaget innebär mindre byråkrati i och med att
decentraliseringen av befogenheter och ansvar till de operativa
delarna i tullorganisationen blir mer långtgående och den
organisatoriska överbyggnaden med funktioner som ledning,
styrning, uppföljning och administration minimeras. Härigenom
frigörs resurser till de lokala tullstationerna, och önskemålen
om en både smidig och effektiv tullkontroll kan uppnås. Inte
minst på grund av en intensiv och ökande båttrafik från andra
länder måste tullen kunna hålla en hög kontrollnivå med tanke på
att riskerna för narkotikasmuggling därmed också ökar. Enligt
motionen skall förslaget väl kunna rymmas inom den budgetram som
budgetpropositionen redovisar.
Förslaget i motion Sk722 bör enligt utskottets mening läggas
till grund för tullverkets nya organisation. Som yrkas i
motionen måste i sammanhanget även generaltullstyrelsens
framtida organisation och verksamhet ses över. Med hänsyn till
det underlag som finns genom bl.a. riksrevisionsverkets och
statskontorets yttranden bör ett nytt organisationsförslag
tillsammans med en översyn av generaltullstyrelsen kunna vara
klart före årets utgång. Därmed bör en ny organisation kunna
träda i kraft den 1 juli 1992 i enlighet med vad som förutsatts
i motionen.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion
Sk722. Detta innebär att motion Sk614 tillgodoses i väsentliga
delar.
Under den tid som utredningsarbetet fortgår finns det också
möjligheter att bevaka utvecklingen i EG-frågan. Det intresse av
en ytterligare belysning på grund av EG-perspektivet som förs
fram i några motioner bör alltså kunna tillgodoses i
utredningsarbetet. Det finns mot bakgrund av det
integreringsarbete som redan pågår i fråga om tullrutiner m.m.
också anledning att se på hur tullen är organiserad i de andra
länder som vi har stort handelsutbyte med.
dels att utskottet under moment 1 bort hemställa:
1. beträffande senareläggning av en ny organisation
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk722 yrkandena
1--3 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk614 i denna
del, 1990/91:Sk621 i denna del, 1990/91:Sk659 i denna del,
1990/91:Sk724 yrkande 3 och 1990/91:Sk726 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
fortsatt utredning och genomförande av en ny organisation för
tullverket.
2. Senareläggning av en ny organisation (mom. 1)
Lars Bäckström (v) och Gösta Lyngå (mp) anser
dels att de delar av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Utskottet har" och slutar på s. 8 med "yrkande 2" samt på
s. 8 börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "yrkande 2"
bort ha ersatts med ett yttrande av följande lydelse:
Förslaget om en ny organisation för tullverket från den 1
januari 1992 innebär stora förändringar. Den nya organisationen
innebär att tullverksamheten avvecklas på en mängd platser,
antalet årsarbetskrafter beräknas minska med minst 352, och
anslagen reduceras med 300 milj.kr. under de närmaste fem--sex
åren. Förslaget om en snabb övergång till en ny organisation
motiveras bl.a med att göra besparingar i syfte att finansiera
de kraftiga fördyringarna av det nya tulldatasystemet, en
fördyring som enligt propositionen kräver ytterligare
besparingar om 50 milj.kr per år under en femårsperiod. Det kan
ifrågasättas om det är rimligt att tullens fältverksamhet genom
snabba organisationsförändringar och personalreduceringar skall
tvingas bära så stor andel av fördyringen av tulldatasystemet.
Det beslut som kommer att fattas i EG-frågan kan vidare komma
att få stora konsekvenser för tullverkets framtida organisation.
Av ovanstående skäl förefaller det inte välbetänkt att i detta
läge snabbt forcera fram en ny organisation för tullverket.
Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen ta fasta på
förslaget i motion Sk724 yrkande 3 om en "frysning" av
organisationen tills vidare. Utskottet tillstyrker detta
förslag. Härigenom tillgodoses i princip även motionerna Sk621 i
denna del, Sk659 i denna del, Sk726 och Sk722 yrkande 3 i någon
mån. Utskottet ser ej skäl att binda sig för att förorda ett
fortsatt utredningsarbete i enlighet med motion Sk722 yrkandena
1 och 2 och Sk614. Med hänsyn till att organisationsfrågorna nu
ändå bör få anstå en tid är det emellertid inget som hindrar att
det sker fortsatta överväganden med anledning av de förslag som
riksrevisionsverket och statskontoret lagt fram.
Regeringen bör återkomma i frågan i tilläggsbudet och där också
lägga fram förslag som bygger på förutsättningen att
organisationen bibehålls tills vidare.
dels att utskottet under moment 1 bort hemställa:
1. beträffande senareläggning av en ny organisation
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk724
yrkande 3, 1990/91:Sk621 i denna del, 1990/91:Sk659 i denna
del och 1990/91:Sk726 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om en "frysning" av tullens
organisation i avvaktan på beslut i EG-frågan samt avslår
motionerna 1990/91:Sk722 yrkandena 1--3 och 1990/91:Sk614 i
denna del.
3. En särskild tullkommission för EG-frågor (mom. 2)
Lars Bäckström (v) och Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Vad gäller" och slutar med "för tullfrågorna" bort ha
följande lydelse:
Det skulle enligt utskottets mening vara värdefullt att samla de
EG-frågor som har betydelse för tullverksamheten för beredning i
en särskild kommission med bred tull- och samhällskunskap.
Utskottet finner det således önskvärt att regeringen inrättar en
sådan kommission. En grundläggande uppgift för kommissionen bör
vara att kartlägga tullverksamheten i Europa och jämföra denna
med svenska förhållanden. Det vidare arbetet i kommissionen blir
sedan beroende på ett svenskt ställningstagande i EG-frågan.
dels att utskottet under moment 2 bort hemställa:
2. beträffande en särskild tullkommission för EG-frågor
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk607
yrkande 2, 1990/91:Sk621 i denna del och 1990/91:Sk640
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om tillsättande av en särskild tullkommission.
4. Regionala och lokala tullverksamheter såvitt avser
Helsingborg, Landskrona och Höganäs (mom. 3, delvis)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att utskottet i fråga om regionala och lokala
tullverksamheter såvitt avser Helsingborg, Landskrona och
Höganäs bort anföra följande:
En överflyttning av den regionala administrationen i Helsingborg
till Malmö innebär flera nackdelar. Beslutsvägarna vid behov av
snabba ingripanden blir längre. Det finns också risk för
negativa följder för bl.a. narkotikabekämpningen. Dessutom
minskar antalet arbetstillfällen i Helsingborg. Utskottet anser
att det finns starka skäl för att behålla Helsingborg som en
egen tullregion och tillstyrker därför motion Sk640 yrkande 1 i
denna del. Som utvecklas närmare i motionen är det angeläget att
behålla personalen vid tullkammaren i Landskrona och
tullstationen i Höganäs. Tullkammaren i Landskrona är en mycket
stor myndighet med viktiga funktioner inte minst i
narkotikabekämpningen. Höganäs ligger vid en svårbevakad
kuststräcka från Helsingborg till Kullen. Riksdagen bör besluta
ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad som i
motionen anförts om tullverksamheten i Skåne. Därmed är också
motion Sk607 yrkande 1 i allt väsentligt tillgodosedd.
dels att utskottet under moment 3 -- såvitt nu är i fråga --
bort hemställa:
3. beträffande regionala och lokala tullverksamheter såvitt
avser Helsingborg, Landskrona och Höganäs
a) att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk640 yrkande
1 i denna del och med anledning av motionerna 1990/91:Sk607
yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sk611 som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motion 1990/91:Sk640 anförts
om betydelsen av att Helsingborg får kvarstå som en egen
tullregion,
b) att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk640 yrkande
1 i denna del och med anledning av motion 1990/91:Sk607
yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motion 1990/91:Sk640 anförts om tullverksamheten i
Skåne.
5. Regionala och lokala tullverksamheter såvitt avser
tullverksamheten i Hån i Värmland (mom. 3, delvis)
Lars Bäckström (v) anser
dels att utskottet i fråga om regionala och lokala
tullverksamheter såvitt avser tullverksamheten i Hån i Värmland
bort ha anfört följande:
I motionerna Sk695 och Sk725 har tagits upp frågor som angår
förutsättningarna för tullverksamheten i Hån i Värmland. Som
utvecklas i motionerna är Hån en stor gränspassage med bl.a.
120000 långtradare per år. Motionärerna förordar uppförande av
en ny tullbyggnad närmare gränsen, vilket bl.a. skulle
underlätta samordningen mellan svensk och norsk tull. Enligt
motion Sk725 bör tullstationen även hålla öppet nattetid med
hänsyn till den omfattande trafiken. Enligt utskottets mening
bör regeringen göra en grundlig prövning av vilka förbättringar
som kan åstadkommas för tullverksamheten i Hån. Utskottet
förordar att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande i frågan
till regeringen.
dels att utskottet vid moment 3 -- såvitt nu är i fråga --
bort hemställa:
3. beträffande regionala och lokala tullverksamheter såvitt
avser tullverksamheten i Hån i Värmland
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk695 och
1990/91:Sk725 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört rörande tullverksamheten i Hån i Värmland.
6. Regionala och lokala tullverksamheter såvitt avser
tullorganisationen på Gotland (mom. 3, delvis)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att utskottet i fråga om regionala och lokala
tullverksamheter såvitt avser tullorganisationen på Gotland bort
ha anfört följande:
I enlighet med vad som anförts i motion Sk730 avvisar utskottet
planerna på att dra ner på tullverksamheten på Gotland.
Regeringen måste se med allvar på Gotlands situation och vidta
åtgärder som möjliggör en bra framtid för öns befolkning.
Utskottet tillstyrker ett tillkännagivande till regeringen i
enlighet med motionen.
dels att utskottet vid moment 3 -- såvitt nu är i fråga --
bort hemställa:
3. beträffande regionala och lokala tullverksamheter såvitt
avser tullorganisationen på Gotland
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk730 och med
anledning av motion 1990/91:Sk661 som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motion 1990/91:Sk730 anförts
om tullverksamheten på Gotland.
7. Regionala och lokala tullverksamheter såvitt avser
tullorganisationen i Norrbotten (mom. 3, delvis)
Lars Bäckström (v) anser
dels att utskottet i fråga om regionala och lokala
tullverksamheter såvitt avser tullorganisationen i Norrbotten
bort ha anfört följande:
Enligt motion Sk694 kan utvecklingen mycket väl innebära att
Sverige som EG-medlemsland får ett ansvar för EGs gräns mot
yttervärlden om Finland och Norge inte blir medlemmar. Utskottet
instämmer i vad som anförts i motionen om att det ännu är för
tidigt att dra slutsatsen att en stor del av tulltjänsterna i
Norrbotten kan rationaliseras bort utan att detta leder till
olyckliga konsekvenser. Därför bör tullens personalresurser
frysas på innevarande nivå och regeringen återkomma med förslag
till ytterligare medel som behövs för ändamålet. Utskottet
tillstyrker således motion Sk694. Härigenom tillgodoses i viss
mån motion Sk723.
dels att utskottet vid moment 3 -- såvitt nu är i fråga --
bort hemställa:
3. beträffande regionala och lokala tullverksamheter såvitt
avser tullorganisationen i Norrbotten
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk694 och med
anledning av motion 1990/91:Sk723 yrkandena 1--3 som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motion
1990/91:Sk694 anförts om bibehållande av tullens
personalresurser i Norrbottens län.
8. Regionala och lokala tullverksamheter såvitt avser bevakning
av Norrlandskustens hamnar (mom. 3, delvis)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att utskottet i fråga om regionala och lokala
tullverksamheter såvitt avser bevakningen av Norrlandskustens
hamnar bort ha anfört följande:
Som anförts i motion Sk724 är hamnarna utefter Norrlandskusten
dåligt bevakade. En intensiv båttrafik från ett stort antal
länder utgör ett starkt motiv för att hålla en hög kontrollnivå
inte minst med hänsyn till risken för narkotikasmuggling.
Utskottet tillstyrker förslaget i motion Sk724 yrkande 1 om en
översyn i syfte att uppnå bättre bevakning av Norrlandskustens
hamnar.
dels att utskottet vid moment 3 -- såvitt nu är i fråga --
bort hemställa:
3. beträffande regionala och lokala tullverksamheter såvitt
avser bevakning av Norrlandskustens hamnar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk724 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om en översyn i syfte att förbättra bevakningen.
9. Tulldatasystemet (mom. 4)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar
med "Utskottet godtar" och slutar med "uppföljning sker" bort ha
följande lydelse:
Med hänsyn till de investeringar som redan gjorts anser
utskottet att det inte är meningsfullt att nu ompröva tidigare
ställningstaganden till olika systemlösningar m.m. Den nya
kostnadsberäkning som gjorts för tulldatasystemet avviker dock
alltför mycket från den ursprungliga kalkylen än vad som är
acceptabelt. Enligt utskottets mening måste det göras en mycket
noggrann genomgång av de uppkomna kostnaderna och resultatet av
denna redovisas för riksdagen. Regeringen bör även vidta
åtgärder som förhindrar att så stora diskrepanser mellan olika
kalkyltillfällen uppkommer i fortsättningen. Underlaget måste
redan från början kunna ge riksdagen en fullständig bild av de
ekonomiska konsekvenserna. Regeringen bör redovisa för riksdagen
vilka åtgärder den skall vidta för att höja kvaliteten på
kostnadsberäkningarna. Detta bör ges regeringen till känna med
anledning av motion Sk613.
dels att utskottet under moment 4 bort hemställa:
4. beträffande tulldatasystemet
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk613 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
kostnadsuppföljning och åtgärder för att höja kvaliteten i
kostnadsberäkningar som ingår i beslutsunderlag för riksdagen.
10. Tulldatasystemet (mom. 4)
Lars Bäckström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar
med "Utskottet godtar" och slutar med "uppföljning sker" bort ha
följande lydelse:
Att kostnadsfördyringar för tulldatasystemet delvis uppstått på
grund av regionalpolitiska hänsynstaganden i samband med
lokaliseringen av tulldatacentralen till Luleå och ökade
kostnader på grund av en helt ny teknik i förvaltningen måste i
och för sig accepteras. Det är dock inte tillfredsställande att
underlaget för kostnadsberäkningarna inte tillräckligt har
beaktat kostnader som borde ha kunnat förutses bättre. Utskottet
anser att regeringen bör vidta åtgärder som garanterar ett
bättre underlag för kostnadsbedömningarna i liknande fall i
framtiden. Det är ej heller tillfredsställande att stora delar
av kostnadsfördyringen snabbt vältras över på tullverkets
fältverksamhet. Detta bör ges regeringen till känna med
anledning av den motion som väckts i frågan.
dels att utskottet under moment 4 bort hemställa:
4. beträffande tulldatasystemet
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk613 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om bättre
underlag för kostnadsbedömningar och fördelningen av dessa
merkostnader för tulldatasystemet.
11. Narkotikabekämpning (mom. 5)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar
med "Utskottet är" och slutar med "och Sk727" bort ha följande
lydelse:
Praktiskt taget all illegal hantering av narkotika i vårt land
avser insmugglad narkotika. Det är därför av största betydelse
att tullen har tillräckliga resurser för att begränsa den
illegala införseln av narkotika. Är gränsskyddet starkt och
effektivt gynnas övriga myndigheters insatser på
narkotikaområdet.
Tullens narkotikahundar svarar för en ständigt ökande andel av
tullens beslag. De senaste årens satsningar på fler
narkotikahundar har alltså varit mycket lyckosamma. Hundarna
bidrar till att skapa effektivitet i verksamheten även genom att
det snabbt kan konstateras att det inte finns narkotika i
undersökt gods.
Enligt utskottets mening bör tullens resurser för
narkotikabekämpningen stärkas. Därigenom ökar också
möjligheterna att tillgodose de olika regionala synpunkter som
framgår av flera motioner. Riksdagen bör redan för budgetåret
1991/92 anvisa erforderliga medel för utbildning -- i den takt
utbildningsresurserna medger -- av tio nya narkotikahundar. Med
hänsyn till den tid det tar att utbilda nya hundar får medel för
hundförare och specialfordon anvisas i samband med kommande
budgetbeslut. Som ett underlag för kommande beslut bör
regeringen utarbeta en plan för hur de nya hundarna skall tas i
bruk.
Utskottet tillstyrker även det som anförts i motionerna Sk610
och Sk671 att straffsatserna bör skärpas vid sådan smuggling som
sker genom att narkotikan tas in i kroppen i samband med
smugglingen.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motionerna Sk610,
Sk670 och Sk671.
Utskottet ser i och för sig positivt på yrkandena om ytterligare
gränskontrollstyrkor i motionerna Sk618 och Sk727. Det är dock
något för tidigt att ta ställning till dessa preciserade
förslag. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna.
dels att utskottet under moment 5 bort hemställa:
5. beträffande narkotikabekämpning
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk610,
1990/91:Sk670 och 1990/91:Sk671 yrkandena 1 och 2 beslutar
att för budgetåret 1991/92 tillföra tullverket medel för
utbildning av tio nya narkotikahundar och som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om tullverkets
resurser för narkotikakontrollen m.m. samt avslår motionerna
1990/91:Sk618 och 1990/91:Sk727.
12. Anslagsbelopp, m.m. (mom. 6)
Under förutsättning av bifall till reservation 11
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
att utskottet under moment 6 bort hemställa:
6. beträffande anslagsbelopp, m.m.
att riksdagen
dels lägger proposition 1990/91:100 bil. 9 till
handlingarna i vad den avser inriktningen av en ny organisation
inom tullverket,
dels med anledning av proposition 1990/91:100 bil. 9 i
denna del till E 1. Tullverket: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
1056023000 kr.
13. Samarbete mellan tull och polis (mom. 7)
Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och
Lars Bäckström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar
med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort
ha följande lydelse:
Tullhantering och poliskontroll i samband med internationell
handel och gränspassage kan förorsaka besvärande och ofta
kostsamma hinder bl.a. för näringslivet. Ett minimikrav för ett
effektivt system borde vara att de kontroller och annan
administration som äger rum i samband därmed samordnas i en
gemensam aktivitet från myndigheternas sida. Ett utvidgat
samarbete är även fördelaktigt ur kostnadssynpunkt för
myndigheterna själva och därmed för samhällsekonomin.
Förutsättningarna för ett utvidgat samarbete mellan tull och
polis bör utredas. Ett sådant utredningsarbete bör utmynna i
konkreta förslag på åtgärder för att uppnå ett effektivt och
kostnadsbesparande samarbete.
dels att utskottet under moment 7 bort hemställa:
7. beträffande samarbete mellan tull och polis, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk732 yrkande 2
och med anledning av motionerna 1990/91:Sk659 i denna del,
1990/91:Sk662 och 1990/91:Sk724 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om en utredning om
utökad samverkan mellan tull och polis.
14. Samarbete mellan tull och polis, m.m. (mom. 7)
Gösta Lyngå (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar
med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort
ha följande lydelse:
Utskottet förutsätter att utskottets tidigare uttalade önskemål
om ett fördjupat och vidareutvecklat samarbete snabbt kan leda
till resultat och redovisas för riksdagen. Utskottet anser att
frågan om en mer övergripande utredning i samarbetsfrågorna bör
få anstå i avvaktan på vad den fortsatta beredningen kommer att
resultera i. I motion Sk724 yrkande 2 har emellertid tagits upp
en särskild fråga som gäller samarbete mellan polis och tull för
bevakningen av hamnar längs Norrlandskusten. Motionsförslaget
syftar till att söka en lösning på ett mera akut problem som
uppkommit i ett läge då tullverkets resurser inte räcker till
för att ha en önskvärd kontroll längs Norrlandskusten. Ett sätt
vid sidan av att tullverket ser över sin verksamhet och
eventuellt tillförs ytterligare resurser är att utöka samarbetet
mellan tullen och polisen på det sättet att polisen inom vissa
områden kan få samma befogenheter som tullen. Utskottet
tillstyrker därför förslaget härom i motion Sk724 yrkande 2.
Utskottet avstyrker däremot motionerna Sk659 i denna del, Sk662
och Sk732 yrkande 2.
dels att utskottet under moment 7 bort hemställa:
7. beträffande samarbete mellan tull och polis, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk724 yrkande 2
hos regeringen begär förslag om utökat samarbete mellan tull och
polis som ger polisman inom vissa områden samma befogenheter som
tulltjänsteman samt avslår motionerna 1990/91:Sk659 i denna
del, 1990/91:Sk662 och 1990/91:Sk732 yrkande 2.
15. Klassning av flygplats (mom. 9)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar
med "Enligt utskottets" och slutar med "följaktligen
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Förutsättningarna att från olika flygplatser bedriva
utrikestrafik får inte hindras av administrativa skäl som
exempelvis bristande möjligheter att anordna tullkontroll och
passkontroll. Som anförs i motion Sk732 yrkande 1 bör
förutsättningarna för utrikes flygtrafik på Kristianstads
flygplats förbättras genom en omklassificering till s.k.
B-flygplats. Utskottet tillstyrker följaktligen motionsyrkandet.
dels att utskottet under moment 9 bort hemställa:
9. beträffande klassning av flygplats
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk732 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts rörande klassificeringen av Kristianstads flygplats.
16. Tulltillägg (mom. 10)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Leif Olsson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar
med "De i motionerna" och slutar med "yrkande 1" bort ha
följande lydelse:
Tulldeklarationer måste ofta upprättas under stor tidspress. Det
är oundvikligt att det under sådana omständigheter uppkommer
felkällor även om deklaranten bemödar sig om att göra en korrekt
redovisning. Att påföra en straffavgift i en situation där inte
ens en normalt aktsam och noggrann person kan undgå att göra fel
är inte rimligt. Det förekommer t.ex. att tulltillägg debiteras
även i de fall kompletta importhandlingar, exempelvis
leverantörsfakturor, avlämnas till tullverket tillsammans med
tulldeklarationen som klart visar vilka belopp som är
tullpliktiga.
Enligt utskottets uppfattning måste bestämmelserna om
tulltillägg upphävas. Utskottet tillstyrker därför motionerna
Sk697 yrkande 1 och Sk822 yrkande 19.
dels att utskottet under moment 10 bort hemställa:
10. beträffande tulltillägg
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk697 yrkande
1 och 1990/91:Sk822 yrkande 19 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om upphävande av bestämmelserna
om tulltillägg.
17. Tulltillägg i fråga om mervärdeskatt (mom. 11)
Under förutsättning av bifall till utskottets hemställan under
mom. 10
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo
Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf
Kenneryd (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar
med "Utskottet avstyrker" och på s. 14 slutar med "sådan åtgärd"
bort ha följande lydelse:
Tulltillägg utgår även i fråga om mervärdeskatt som utgör den
mest betydande pålagan vid import. Detta får oskäliga
konsekvenser eftersom den mervärdeskatt som betalas vid
importtillfället får lyftas av senare i deklarationen. Betalas
för litet skatt vid importtillfället minskas alltså den del som
får lyftas av i motsvarande mån. Enligt utskottets mening skall
tulltillägg inte få påföras då det är fråga om mervärdeskatt.
Utskottet tillstyrker således motion Sk697 yrkande 2.
dels att utskottet under moment 11 bort hemställa:
11. beträffande tulltillägg i fråga om mervärdeskatt
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk697 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
upphävande av tulltillägget i fråga om mervärdeskatt.
Särskilda yttranden
1. Senareläggning av en ny organisation (mom. 1)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anför:
En successiv volymökning i tullverksamheten under senare år har
gjort det svårt att åstadkomma verkliga rationaliseringar och
större besparingar. Det är bra att tullen omorganiseras redan
fr.o.m. den 1 januari 1992, men samtidigt är det mycket viktigt
att regeringen och tullverket tar till vara de möjligheter
nyorganisationen erbjuder att genomföra varaktiga
effektivitetshöjningar. Vi förutsätter också att
rationaliseringsarbetet inte stannar av i och med den nya
organisationen. Tullverket måste fortlöpande bevaka vilka
åtgärder som kan vidtas för att ytterligare höja effektiviteten.
2. Regionala och lokala tullverksamheter (mom. 3)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:
Det organisationsförslag som enligt propositionen skall läggas
till grund för en ny tullorganisation leder enligt vår mening
till en onödig nedrustning av lokal tullservice och
kontrollaktiviteter. De problem som tullen ställs inför i en
sådan organisation framgår tydligt i en rad motioner om
tullverksamheten i olika delar av landet. Centerns förslag till
ny tullorganisation innebär i stället att resurser frigörs från
det regionala mellanledet och central administration till förmån
för tullservicen på de orter där det praktiska tullarbetet skall
utföras. Vi har samma inställning som utskottet när det gäller
att det i första hand är tullverket som skall lösa de praktiska
problemen i olika delar av landet, men vi befarar att tullverket
kommer att få svårt att lösa sina uppgifter med den i
propositionen valda organisationsformen. Också andra brister än
de som nu tagits upp i flera motioner kommer så småningom att
utkristallisera sig. Det är lämpligt att senare göra en samlad
bedömning av de åtgärder som behövs.
3. Regionala och lokala tullverksamheter (mom. 3)
Lars Bäckström (v) anför:
Jag delar utskottets uppfattning att det i första hand är
tullverkets uppgift att utforma verksamheten i olika delar av
landet med hänsyn till de krav som tullklarerings- och
kontrollarbetet ställer. På ett par punkter anser jag dock att
starka skäl talar för att riksdagen ställer speciella krav. Det
gäller personalsituationen i Norrbotten och viss tullverksamhet
i Värmland. I dessa frågor har jag därför funnit det nödvändigt
att lämna reservationer.
4. Tulldatasystemet (mom. 4)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:
På den relativt korta tid som förflutit mellan
tulldatautredningens slutrapport och den nya kostnadsberäkningen
för tulldatasystemet har kostnaderna ökat med 75%. Detta är
enligt vår mening ett exempel som illustrerar behovet av bättre
genomtänkta konsekvensanalyser av regeringens förslag. Vi utgår
ifrån att regeringen överväger vilka åtgärder som skall vidtas
för att åstadkomma förbättringar i detta hänseende.