Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1990/91:54
om kvarstående frågor i reformeringen av inkomst- och
företagsbeskattningen, m.m. Utskottet tillstyrker propositionen
med mindre ändringar och föreslår i sammanhanget bl.a. vissa
förtydliganden i några tidigare antagna lagförslag. En i ärendet
väckt motion (s) har föranlett utskottet att föreslå en
förändring i fråga om skattereduktion för fackföreningsavgift.
Övriga motioner avstyrks. Det gäller även tre motioner som
väckts med anledning av ökade kostnader för drivmedel m.m. till
följd av Irak-krisen.
Vid betänkandet har fogats ett stort antal reservationer (m,
fp, c, v, mp) och särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition
1990/91:54 att riksdagen antar de vid propositionen fogade
förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
3. lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i
taxeringslagen (1990:324),
4. lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
5. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
6. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt,
7. lag om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.,
8. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
9. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
10. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt,
11. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst,
12. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av
varulager för inkomsttaxeringen,
13. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,
14. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
15. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),
16. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar,
17. lag om ändring i lagen (1972:78) om skatt för gemensamt
kommunalt ändamål,
18. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och
reklam,
19. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),
20. lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141),
21. lag om ändring i utsökningsbalken,
22. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter,
24. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk
skatt,
25. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare,
26. lag om ändring i lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa
fall från folkpension,
27. lag om ändring i lagen (1990:654) om
skatteutjämningsreserv,
28. lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av
obeskattade reserver,
29. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på
pensionsmedel,
30. lag om ändring i lagen (1990:668) om nedsättning av vissa
underhållsbidrag,
31. lag om särskilda regler för avsättning till
resultatutjämningsfond vid 1991 års taxering,
32. lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från
arbetsplatsen vid 1991 och 1992 års taxeringar,
33. lag om upphävande av lagen (1927:321) om
utskiftningsskatt,
34. lag om upphävande av lagen (1933:395) om ersättningsskatt,
35. lag om höjning av den allmänna löneavgiften intill
utgången av juni 1991.
Lagförslag 23 behandlas i annat sammanhang, se nedan.
Lagförslagen
Förslaget i proposition 1990/91:54 rörande lagen (1984:1052)
om statlig fastighetsskatt (lagförslag 23) har utskottet
samordnat med lagändringar i samma lag som föreslagits i
proposition 1990/91:47 (bet. 1990/91:SkU6). Detta lagförslag
utgår därför ur det nu förevarande ärendet.
Riksdagen har den 28 november 1990 med bifall till proposition
1990/91:19 beslutat att göra lagen (1984:151) om punktskatter
och prisregleringsavgifter, skattebrottslagen (1971:69) och
lagen (1971:1071) om förmånsberättigade skattefordringar
tillämpliga på lagen (1990:000) om lagerskatt på vissa
oljeprodukter. Av samordningsskäl har den lagtekniska
regleringen fått anstå till behandlingen av förevarande ärende
(jfr 1990/91:SkU2 mom. 11 och mom. 12). De ifrågavarande
lagförslagen (15, 16 och 22) har i detta ärende utformats med
hänsyn tagen till de förändringar som föranleds av riksdagens
behandling av den nyss nämnda proposition 1990/91:19.
Med dessa ändringar har de vid propositionen fogade
lagförslagen följande lydelse:
Motionerna
Motioner med anledning av propositionen
1990/91:Sk30 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen
med upphävande av beslutet om omläggning av kalenderår som
obligatoriskt räkenskapsår för enskilda näringsidkare beslutar
att dessa även fortsättningsvis kan tillämpa brutet räkenskapsår
för sin redovisning.
1990/91:Sk31 av Pär Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
möjligheten att medge avdrag för underhåll av kulturhistoriskt
värdefull bostadsbebyggelse på jordbruksfastigheter.
1990/91:Sk32 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen såvitt avser tillfällig
höjning av löneavgift,
2. att regeringen återkommer till riksdagen med ett nytt
förslag till finansiering av senareläggningen av den särskilda
löneskatten,
3. att riksdagen beslutar om regler för avdrag för resor till
och från arbete i enlighet med vad som i motionen anförts,
4. att riksdagen, vid avslag på moment 3, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts angående direktiv
för utredningen om framtida bilavdrag.
1990/91:Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen såvitt avser höjning av
den allmänna löneavgiften,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopande av
den så kallade särskilda löneskatten,
3. att riksdagen avslår propositionen såvitt avser särskild
löneskatt på ersättningar från avtalsförsäkringar,
4. att riksdagen avslår propositionen såvitt avser särskild
premieskatt för försäkringsföretag,
5. att riksdagen avslår proposition 1990/91:54 såvitt avser
skattskyldighet för arbetsgivare som själv betalar ut ersättning
motsvarande ersättning på grund av grupplivförsäkring,
6. att riksdagen avslår propositionen såvitt avser
skattskyldighet för arbetsgivare och näringsidkare som tecknar
försäkring som motsvarar grupplivförsäkring utomlands,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade
regler för avdrag för bilkostnader vid resa mellan bostad och
arbetsplats och i tjänsten i enlighet med vad i motionen
anförts,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade
regler för beskattning av bilförmån i enlighet med vad i
motionen anförts,
9. att riksdagen beslutar att nu gällande regler för
beskattning av förmån av räntefritt eller lågförräntat lån
bibehålls,
10. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del
beslutar om en frist på fyra år inom vilken en privatbostad inte
skall omklassificeras till att anses ingå i näringsverksamhet
utan att ägaren yrkat det,
11. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del
begär förslag om regler rörande definition av privatbostad
respektive näringsfastighet i enlighet med vad i motionen
anförts,
12. att riksdagen beslutar att 1989 års
fastighetstaxeringsvärden för småhus, såvida de ej överstiger
1990 års fastställda taxeringsvärden, skall användas som
underlag för beskattning beskattningsåret 1990,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
begränsningar i fråga om det taxeringsvärde som läggs till grund
för taxeringen 1992 i enlighet med vad i motionen anförts,
14. att riksdagen beslutar att ingen avtrappning av
grundavdraget för pensionärer vad avser inkomst av kapital eller
passiv näringsverksamhet skall ske från och med taxeringen 1992,
15. att riksdagen beslutar bibehålla nu gällande avdrag för
underhåll till icke hemmavarande barn,
16. att riksdagen beslutar bibehålla skattereduktionen för
ensamstående med barn,
17. att riksdagen avslår propositionen vad beträffar förslaget
om upphävande av sjömansskattelag,
18. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag om
beskattning av kapitalinkomster och kapitalvinster i enlighet
med vad i motionen anförts,
19. att riksdagen beslutar avslå propositionen vad avser
beskattning av utländsk valuta för fysiska personer,
20. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad
ränteavdragsbegränsning i enlighet med vad i motionen anförts,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts beträffande särskilda regler för
beskattning av delägare i fåmansföretag,
22. att riksdagen avslår propositionen vad avser utvidgning av
de särskilda fåmansföretagsreglerna till att gälla även
införsäljning av villafastighet,
23. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinförd
rätt att kvitta underskott under löpande beskattningsår i
enlighet med vad i motionen anförts,
24. att riksdagen avslår propositionen vad avser återläggning
av värdeminskningsavdrag vid avyttring av näringsfastighet,
25. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler
för beskattning av realisationsvinst vid försäljning av
bostadsrätt i enlighet med vad i motionen anförts,
26. att riksdagen beslutar om arvs- och gåvoskatteskalor i
enlighet med vad som föreslås i motionen,
27. att riksdagen beslutar om grundavdrag vid
arvsbeskattningen i enlighet med vad som föreslås i motionen,
28. att riksdagen beslutar om grundavdrag vid
gåvobeskattningen i enlighet med vad som föreslås i motionen,
29. att riksdagen hos regeringen begär förslag om rätt att
tillämpa de särskilda reduktionsreglerna vid arvs- och
gåvobeskattningen också vid successiva gåvor,
30. att riksdagen hos regeringen begär förslag om beskattning
av utskiftade medel i enlighet med vad i motionen anförts,
31. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
beskattningen av skadeförsäkringsföretag i enlighet med vad i
motionen anförts,
32. att riksdagen beslutar att reglerna för ackumulerad
inkomst också skall omfatta försäljning av aktier i ett
fåmansföretag som skall redovisas i inkomstslaget tjänst,
33. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del
beslutar att en förutsättning för särskild skatteräkning skall
vara att den ackumulerade inkomsten uppgår till minst 30 000
kr.,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts beträffande resultatutjämnings- och
konsolideringsmöjligheter för egenföretagare,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts beträffande beskattningen av handelsbolag,
36. att riksdagen beslutar att nu gällande rätt att tillämpa
brutet räkenskapsår bibehålls,
37. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att
den så kallade räntefördelningen slopas,
38. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del
beslutar om en skattesats för gemensamt kommunala ändamål på
20%,
39. att riksdagen beslutar slopa tidsgränsen för rätt till
avräkning av utländsk skatt i enlighet med vad i motionen
anförts.
1990/91:Sk34 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och
Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
bostadshus som i den kommunala översiktsplaneringen betecknas
som kulturhistoriskt skyddsvärt skall kunna beskattas som
näringsfastighet.
1990/91:Sk35 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår förslaget om höjd allmän löneavgift,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya regler
för arvsskatten i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Sk36 av Lars Ulander m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar slopa gränsen för
reduktionsgrundande avgift såvitt avser skattereduktion för
fackföreningsavgift,
2. att riksdagen beslutar att mätnings- och
granskningsavgifter skall ingå i underlaget för
skattereduktionen.
1990/91:Sk37 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att förmåner
från avtalsförsäkringar skall vara skattebefriade i enlighet med
tidigare gällande ordning,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om moms på
energi, höjd besninskatt och regionalt differentierade
miljöavgifter i enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpt
förmånsbeskattning av tjänstebilar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kapitalbeskattning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om företagsbeskattning.
1990/91:Sk38 av Martin Olsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att pensionärernas särskilda
grundavdrag inte skall avtrappas mot förmögenhet,
2. att riksdagen beslutar att pensionärernas särskilda
grundavdrag inte skall avtrappas mot kapitalinkomster,
3. att riksdagen beslutar att pensionärernas särskilda
grundavdrag inte skall avtrappas mot inkomst av passiv
näringsverksamhet.
1990/91:Sk39 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att persontransporter ej skall
beläggas med mervärdeskatt,
2. att riksdagen vid avslag på yrkande 1 beslutar att
övergångsregler i enlighet med vad i motionen föreslagits införs
från den 1 januari 1991.
1990/91:Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till särskild
redovisningsmetod i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar att som
sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om en
parlamentarisk utredning om beskattningen av enskilda
näringsidkare och handelsbolag,
3. att riksdagen beslutar avslå propositionen såvitt avser
höjning av den allmänna löneavgiften i enlighet med vad i
motionen anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om alternativ finansiering för bortfall av
skatteintäkter från särskild löneskatt,
5. att riksdagen beslutar att pensionärernas särskilda
grundavdrag ej skall avtrappas mot förmögenhet i enlighet med
vad i motionen anförts,
6. att riksdagen med avslag på propositionen beslutar om en
undantagsregel för fåmansföretag i enlighet med vad i motionen
anförts,
7. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del
beslutar i enlighet med vad i motionen anförts angående inkomst
av kapital,
8. att riksdagen beslutar avslå propositionen i denna del
såvitt avser återläggning av värdeminskningsavdrag vid avyttring
av näringsfastighet i enlighet med vad i motionen anförts,
9. att riksdagen med avslag på propositionen såvitt avser
skattemässig behandling av grupplivförsäkring i tjänsten eller
yrket beslutar att hos regeringen hemställa om nytt förslag i
enlighet med vad i motionen anförts,
10. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del
föreskriver att beräkning av reavinst vid försäljning av
bostadsrätter enbart skall utgå från den enskilde
bostadsrättsinnehavarens ekonomiska förhållanden i enlighet med
vad i motionen anförts,
11. att riksdagen beslutar avskaffa förmögenhetsskatten på
arbetande kapital i enlighet med vad i motionen anförts,
12. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del
beslutar om skatteutjämningsreserv i enlighet med vad i motionen
anförts,
13. att riksdagen beslutar om dispensregel för
mervärdeskatteplikt i enlighet med vad i motionen anförts,
14. att riksdagen beslutar att schablonavdrag under inkomst av
tjänst skall medges med 2 000 kr. i enlighet med vad i motionen
anförts,
15. att riksdagen beslutar om beskattning av bilförmån i
enlighet med vad i motionen anförts,
16. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag
till en beskattning av bilförmån som är direkt proportionell mot
den privata användningen i enlighet med vad i motionen anförts,
17. att riksdagen beslutar att avdrag för användande av egen
bil i tjänsten skall medges enligt vad i motionen anförts,
18. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del
beslutar om beskattningsregler för trygghetsförsäkring vid
arbetsskada i enlighet med vad i motionen anförts,
19. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del
beslutar om avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats i
enlighet med vad i motionen anförts,
20. att riksdagen hos regeringen hemställer omm förslag
beträffande en regional differentiering av bilbeskattningen i
enlighet med vad i motionen anförts,
21. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del
beslutar om skattereduktion för hemmamake i enlighet med vad i
motionen anförts,
22. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del
beslutar om skattereduktion för hemmamake i enlighet med vad i
motionen anförts,
23. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del
beslutar att skattereduktion för gifta sjömän och för ogifta
sjömän med barn skall utgå i enlighet med vad i motionen
anförts,
24. att riksdagen beslutar om reduktion av fackföreningsavgift
i enlighet med vad i motionen anförts,
25. att riksdagen hos regeringen begär förslag om begränsning
av arbetsgivares avdrag för avgifter till
arbetsgivarorganisationer i enlighet med vad i motionen anförts,
26. att riksdagen beslutar bibehålla ett sparavdrag i enlighet
med vad i motionen anförts,
27. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del
beslutar om möjlighet till särskild prövning av uppskov med
realisationsvinstbeskattning av bostäder i enlighet med vad i
motionen anförts,
28. att riksdagen beslutar om takregel för
realisationsvinstbeskattning vid försäljning av näringsfastighet
och bostadsrätt i näringsverksamhet i enlighet med vad i
motionen anförts,
29. att riksdagen beslutar om avdrag för värdehöjande
reparationer i enlighet med vad i motionen anförts,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts beträffande egenföretagares
pensionsförsäkringar,
31. att riksdagen beslutar om uttag av fastighetsskatt för
småhus i enlighet med vad i motionen anförts,
32. att riksdagen beslutar om uttag av fastighetsskatt på
hyreshus i enlighet med vad i motionen anförts,
33. att riksdagen beslutar om övergångsregler för småhus och
hyreshus i enlighet med vad i motionen anförts,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om beskattning av skadeförsäkringsföretag,
35. att riksdagen beslutar om möjlighet för egenföretagare att
överföra medel från investeringsreserv till pensionsförsäkring i
enlighet med vad i motionen anförts,
36. att riksdagen beslutar om avdrag för egen bil i tjänsten
för egenföretagare i enlighet med vad i motionen anförts,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om grundavdrag för sociala avgifter,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om analyser av skattereformen,
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den principiella inriktningen och
omfattningen av den indirekta beskattningen,
40. att riksdagen beslutar om att mervärdeskatt skall uttas
med 60 % av beskattningsvärdet på basmat i enlighet med vad i
motionen anförts,
41. att riksdagen beslutar att mervärdeskatt med 60 % av
beskattningsvärdet skall utgå för serverings- och hotelltjänster
i enlighet med vad i motionen anförts,
42. att riksdagen beslutar att uttagsbeskattning på
serveringstjänster skall utgå med 60 % av beskattningsvärdet i
enlighet med vad i motionen anförts,
43. att riksdagen beslutar att mervärdeskatt för samtliga
tjänster för byggande och boende utgår med 60 % av
beskattningsvärdet i enlighet med vad i motionen anförts,
44. att riksdagen beslutar att tjänster avseende
personbefordran inom landet undantas från skatteplikt enligt
mervärdeskattelagen i enlighet med vad i motionen anförts,
45. att riksdagen beslutar att särskild varuskatt,
dryckesskatt, videoskatt, kassettskatt samt stämpelskatt vid
förvärv av fartyg skall utgå i enlighet med vad i motionen
anförts,
46. att riksdagen beslutar att omsättningsskatten på handel
med värdepapper skall avskaffas i enlighet med vad i motionen
anförts,
47. att riksdagen beslutar att energiområdet skall undantas
från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen från den 1 januari
1991 i enlighet med vad i motionen anförts,
48. att riksdagen beslutar om införande av
elproduktionsbeskattning och avskaffande av elbeskattningen i
konsumtionsled i enlighet med vad i motionen anförts
innebärande: a) att skatt utgår med 13 öre/kwh för
vattenkraft- och kärnkraftproducerad el i produktionsled b)
att skattefrihet för avkopplingsbar el ej medges c) att för el
producerad med biobränslen, vind, sol medges skattefrihet d)
att lika beskattning av bränslen införs oavsett om de utnyttjas
för el- eller värmeproduktion,
49. att riksdagen beslutar att en energiskatt om 34 öre/kg
förbrukat flygbränsle införs i enlighet med vad i motionen
anförts,
50. att riksdagen beslutar att skatt på bensin skall utgå med
2,64 kr./l för oblyad bensin resp. med 2,94 kr./l exkl.
koldioxidskatt i enlighet med vad i motionen anförts,
51. att riksdagen beslutar höja alkohol- och tobaksskatten
motsvarande en prishöjning med 5 % i enlighet med vad i motionen
anförts.
Övriga motioner
I betänkandet behandlas följande motioner som väckts med
anledning av Irak-krisen.
1990/91:Sk1 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen med anledning av Irakkrisen i enlighet med vad som
anförts i motionen beslutar a) ersätta mervärdeskatten på energi
inkl. drivmedel med punktskatter, b) slopa mervärdeskatten på
persontransporter, c) ändra reglerna för avdrag för resa med
egen bil till och från arbetet, d) ändra reglerna för avdrag för
resa med egen bil i tjänsten.
1990/91:Sk2 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar sänka bensinskatterna för såväl blyad som oblyad bensin
med 30 öre per liter från och med den 1 november 1990.
1990/91:Sk3 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att mervärdeskatt ej skall införas
på kollektivtrafik med undantag för flyget,
2. att riksdagen beslutar att kilometerskatten höjs så att
kostnadsansvaret för kväveoxidutsläpp blir 60 kr./kg (räknat som
NO2) och för kolväteutsläpp blir 24 kr./kg och att denna höjning
införs fr.o.m. 1/1 1991,
3. att riksdagen begär förslag från regeringen på en
skatterabatt för glesbygdsboende i enlighet med vad som anförts
i motionen,
4. att riksdagen beslutar om ändrade regler för skatteavdrag i
samband med resa till och från arbetet i enlighet med vad som
anförts i motionen,
5. att riksdagen av regeringen begär ett förslag på skatt på
uranenergi i enlighet med vad som anförts i motionen.
Yttrande av lagrådet, m.m.
Vissa av lagförslagen i propositionen har granskats av
lagrådet. Utskottet har inhämtat lagrådets yttrande även rörande
förslag till ändringar i kommunalskattelagen (1928:370) m.fl.
lagar såvitt avser de frågor som i propositionen redovisats
under avsnitten 3.4, 3.8, 4.6, 4.8, 5.2, 5.5 och 5.6. Lagrådets
yttrande framgår av bilaga till detta betänkande.
Under ärendets beredning har utskottet mottagit ett antal
skrivelser och andra framställningar från organisationer,
företag och enskilda personer.
Utskottet
Inledning
Riksdagen har under hösten 1989 och våren 1990 beslutat om en
genomgripande reformering av skattesystemet (prop. 1989/90:50,
bet. SkU10, prop. 1989/90:110 och 111, bet. SkU30 och 31). Under
innevarande höst har skattereformen följts upp med ändringar i
förfarandereglerna, bl.a. i det nyligen lämnade betänkandet
1990/91:SkU3 om vissa deklarations- och kontrollfrågor i
anslutning till skattereformen.
I den proposition som utskottet behandlar i detta betänkande
lägger regeringen fram förslag som ingår i och kompletterar
reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen. Härmed
slutförs skattereformen i väsentliga delar. Det arbete som
återstår gäller t.ex. den lagtekniska utformningen av
mervärdeskattelagstiftningen, som är under översyn. Vidare
kommer de centrala inkomstskatteförfattningarna att ses över när
de materiella lagändringarna lagts fast. Det är också, som
framgår i det följande, nödvändigt med ytterligare överväganden
rörande utformningen av en särskild löneskatt på
pensionsförmåner och beträffande vissa frågor på
företagsbeskattningens område.
Utskottet tar i detta betänkande även upp tre motioner som
väckts med anledning av ökade kostnader för drivmedel m.m. till
följd av Irakkrisen.
Särskild löneskatt, m.m.
Uppskov med löneskatten på vissa pensionsförmåner och
tillfällig höjning av löneavgiften
Som en allmän princip i skattereformen gäller att alla
förvärvsinkomster skall beläggas med socialavgifter eller med en
särskild löneskatt i syfte att uppnå en såvitt möjligt likvärdig
behandling av alla typer av förvärvsinkomster. Socialavgifter
skall utgå på inkomster som grundar rätt till
socialförsäkringsförmåner. På andra förvärvsinkomster skall en
löneskatt tas ut med 22,2 %, motsvarande den s.k. skattedelen av
socialavgifterna.
När det gäller pensioner innebär riksdagens beslut tidigare i
år att den tekniska utformningen av en löneskatt har fått anstå
till i höst. Bakgrunden härtill är att löneskatten på vissa
pensionsförmåner enligt proposition 1989/90:110 bör tas ut när
pensionen tjänas in, något som krävde ytterligare överväganden.
Mot bakgrund av den kritik som har riktats mot de lösningar som
sedan har presenterats anförs i den nu aktuella propositionen
att det inte är lämpligt att genomföra de aktuella
beskattningsåtgärderna per den 1 januari 1990. Frågan bör
beredas ytterligare med inriktning på att genomföra åtgärderna
fr.o.m. den 1 juli 1991.
I propositionen framhålls att uppskovet med löneskatten på
pensionsförmåner leder till en betydande försvagning av
finansieringen av skattereformen år 1991, 2 miljarder kronor.
Mot bakgrund av att en ansvarsfull finansiering är grundläggande
för hela skattereformen föreslås i stället en alternativ
finansiering genom att temporärt höja den allmänna löneavgiften
med 1,3 procentenheter till 1,64 % under första halvåret 1991.
I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att förslaget om
en höjning av löneavgiften avslås och att regeringen skall lägga
fram ett förslag om att slopa den särskilda löneskatten (yrkande
1 och 2). Yrkandena vilar på samma grund som i våras då man från
detta håll avvisade förslaget om särskild löneskatt. Även i
motionerna Sk32 av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkande 1, Sk35 av
Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkande 1 och Sk40 av Görel Thurdin
m.fl. (c) yrkande 3 framställs kravet att höjningen av
löneavgiften skall avslås. I motion Sk32 begär motionärerna
samtidigt ett nytt förslag om hur skattereformen skall
finansieras och löneskatten på pensioner senareläggas
(yrkande2). Enligt motionärerna i motion Sk40 bör det
skattebortfall som uppkommer genom uppskovet med löneskatten på
pensioner finansieras inom ramen för detta system när den
kommande lagstiftningen har trätt i kraft (yrkande4). Kritiken
i dessa motioner mot den tillfälliga höjningen av löneavgiften
grundar sig bl.a. på att denna kommer att träffa även företag
som inte har pensionsförmåner av ifrågavarande slag och att
skattehöjningen är olämplig i det rådande konjunkturläget.
Utskottet konstaterar att det nu är nödvändigt att skjuta på
genomförandet av den planerade löneskatten på pensionsförmåner
och att detta leder till en betydande försvagning av
finansieringen av skattereformen under år 1991. En ansvarsfull
finansiering av skattereformen har varit grundläggande för hela
reformarbetet, och en urholkning på 2 miljarder kronor av
reformens finansiering är som anförs i propositionen inte
försvarbar vare sig från statsfinansiella eller andra
samhällsekonomiska utgångspunkter. Det bör också framhållas att
vi för närvarande befinner oss i en svår ekonomisk situation och
att man nu bör skapa beredskap för att motverka en allmänt
befarad arbetslöshet och samtidigt söka upprätthålla en jämvikt
i ekonomin. Utskottet instämmer i uppfattningen att ett bortfall
på 2 miljarder kronor i skatteinkomster skulle undergräva
möjligheterna att föra en verkningsfull politik i dessa
hänseenden.
Den alternativa finansiering som nu föreslås i propositionen
har i stort sett samma inriktning som den särskilda löneskatten
på pensionsförmåner och innebär ingen generell ökning av
arbetskraftskostnaderna jämfört med denna skatt. Åtgärden medför
inte heller att skattetrycket höjs.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet att den
allmänna löneavgiften bör höjas med 1,3 procentenheter till
1,64% under första halvåret 1991 på sätt som föreslagits i
propositionen och avstyrker således motionerna i berörda delar.
Samtidigt vill utskottet understryka vikten av att regeringen
kan stödja inflationsbekämpningen genom en aktiv
arbetsmarknadspolitik i form av kompetenshöjande insatser, t.ex.
utbildning och andra offensiva åtgärder samt någon form av
beredskapsarbeten. Dessa insatser bör då gälla hela
arbetsmarknaden, inte minst den kommunala sektorn och
näringslivet.
Enligt utskottets mening bör 600 miljoner kronor reserveras i
ovannämnda syfte. Regeringen bör skyndsamt återkomma till
riksdagen med ett samlat förslag om hur dessa medel skall
användas.
I detta sammanhang tar utskottet upp yrkande 30 i motion Sk40
av Görel Thurdin m.fl. (c), där motionärerna återkommer till en
fråga rörande den avkastningsskatt på pensioner som genomfördes
tidigare i år i samband med skattereformen. Avkastningsskatten
innebär bl.a. att egenföretagarnas pensionsförsäkringar kommer
att belastas med högre avkastningsskatt (15%) än
tjänstepensioner (10%). Motionärerna anser att egenföretagarna
bör få kompensation härför, t.ex. genom ett differentierat uttag
av löneskatt, och yrkar att detta ges till känna för regeringen.
Vid sin behandling tidigare i år av motsvarande yrkande från
motionärernas sida konstaterade utskottet att regeringen hade
för avsikt att senare under året återkomma med förslag om en
differentierad löneskatt och fann mot denna bakgrund inte
anledning till ett tillkännagivande till regeringen i frågan.
Utskottet har erfarit att regeringen fortsätter sina
överväganden rörande dessa frågor. Utskottet avstyrker motionen
i denna del.
Avtalsförsäkringar m.m.
Skattereformen innebär att de särskilda skattelättnader som
gällt för vissa avtalsförsäkringar i princip har slopats. De
försäkringar som berörs är kollektivavtalsgrundade och gäller
avgångsbidrag (AGB m.fl.), avtalsgruppsjukförsäkring (AGS m.fl.)
och trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). Ändringarna i
juni innebar att dessa försäkringar i princip skall vara
inkomstskattepliktiga och förmånsgrundande och utgöra underlag
för socialavgifter. I undantagsfall skulle försäkringarna dock
bli föremål för särskild löneskatt och inte utgöra
förmånsgrundande inkomst. Frågan om den särskilda löneskatten i
dessa undantagsfall har inte reglerats. I propositionen föreslås
nu följande.
Beträffande AGB skall utfallande belopp beläggas med särskild
löneskatt.
AGS kommer att omfattas av löneskatt när ersättningarna avser
att komplettera förtidspension.
På TFA tas löneskatt ut på engångsbelopp som inte avser
kompensation för mistad inkomst. Viss del av TFA är skattefri
(punkt1 av anvisningarna till 19§ KL), och på denna del
utgår varken socialavgifter eller löneskatt.
Ersättningar som utgör underlag för särskild löneskatt skall
enligt propositionen inte vara förmånsgrundande.
I motion Sk37 av Lars Werner m.fl. (v) yrkande 1 begär
motionärerna förslag om att förmåner från avtalsförsäkringar
skall bli skattebefriade i likhet med tidigare. Motsvarande
yrkande framställs i motion Sk40 yrkande 18 av Görel Thurdin
m.fl. (c) beträffande TFA. I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl.
(m) yrkas avslag på propositionen såvitt avser löneskatt på
ersättningar från avtalsförsäkringar (yrkande 3).
Utskottet saknar anledning att i detta sammanhang ompröva sitt
tidigare ställningstagande i inkomstskattefrågan. Utskottet
finner att de förslag som nu läggs fram i propositionen
överensstämmer med de principer som utskottet ställt sig bakom
tidigare i år. Med hänvisning till de skäl som ligger till grund
för de aktuella åtgärderna tillstyrker utskottet propositionen
och avstyrker motionerna.
I propositionen föreslås också lagtekniska justeringar på
vissa punkter. Avsikten är att de nya reglerna inte skall
tillämpas för ersättningar som utbetalas på grund av
försäkringsfall som inträffat före ikraftträdandet.
Utskottet har inte något att erinra mot propositionen i dessa
delar.
Förslagen i propositionen innebär att skyldighet att erlägga
socialavgifter i vissa fall uppkommer även om ett
anställningsförhållande inte föreligger. Detta föranleder
ändringar bl.a. i 1 kap. 2§ socialavgiftslagen. Sociala
förmåner av olika slag och liknande statliga ersättningar
undantas liksom hittills från avgiftsplikt. Särskild löneskatt
skall inte heller utgå på sådana ersättningar.
Utskottet har inte något att erinra mot dessa förslag.
Möjligen kan anföras att vissa snedvridande effekter kan uppstå
i förhållande till vissa institutioner som blir skyldiga att
erlägga socialavgifter för liknande utbetalningar. Enligt
utskottets uppfattning bör de tillämpningsproblem som eventuellt
kan uppkomma vid den praktiska tillämpningen kunna tas upp i
samband med kommande ställningstaganden till
pensionsberedningens (S1983:3) förslag i näraliggande frågor.
En detalj har enligt vad utskottet erfarit föranlett visst
intresse, nämligen avgångsvederlag som utbetalas direkt från
arbetsgivaren, utan försäkring. Sådana vederlag har så gott som
alltid sin grund i ett anställningsförhållande och kommer därför
regelmässigt att utgöra inkomst av tjänst. Enligt de principer
som gäller fr.o.m. 1991 skall ersättningar av detta slag
dessutom utgöra underlag för socialavgifter samt bli
förmånsgrundande. Ett rättsfall från regeringsrätten (RÅ 1988
ref. 147, jfr FÖD 1983:30) har emellertid föranlett en viss
tvekan om att de ändringar som har genomförts i lagtexten ger
full täckning för att hänföra ett avgångsvederlag till lön och
därmed också till pensionsgrundande inkomst. Frågan gäller den
del av ett avgångsvederlag som överstiger vad som kan anses som
ersättning för lön under normal uppsägningstid. Utskottet
förordar därför att reglerna i lagen om allmän försäkring
förtydligas i detta hänseende på sätt som framgår av utskottets
hemställan. Motsvarande tillägg bör också införas i lagen om
socialavgifter.
Grupplivförsäkringar m.m.
De flesta arbetstagare inom den enskilda sektorn och kommunalt
anställda har enligt kollektivavtal förmån av fri
tjänstegrupplivförsäkring (TGL). På det statliga området finns
ett jämförbart skydd, utan försäkring. Lantbrukare,
skogsbrukare, yrkesfiskare och renskötare har också ett
motsvarande försäkringsskydd som finansieras på särskilt sätt.
Andra egenföretagare har möjlighet att teckna en motsvarande
försäkring hos AFA men får då själva betala premierna, med
avdragsrätt vid beskattningen.
Premieförmånen eller utfallande försäkringsbelopp är inte
skattepliktiga, ej heller motsvarande utbetalningar från staten.
Ett belopp motsvarande sex gånger basbeloppet undantas vid
arvsbeskattningen.
Reglerna innebär ett avsteg från principen att förmåner på
grund av tjänsten utgör skattepliktig intäkt. Avsteget motiveras
av de svårigheter som på grund av uppbyggnaden av
tjänstegrupplivförsäkringen är förenade med att uppnå en neutral
och likformig beskattning.
I propositionen föreslås inga ändringar av de nuvarande
förmånliga inkomstskattereglerna. För att uppnå en neutral
skatte- och avgiftsmässig behandling föreslås i stället en
särskild premieskatt.
Premieskatten skall enligt förslaget tas ut med 42,7% av
95% av premieinkomsterna för försäkringsföretag som handhar
TGL. Vidare skall en arbetsgivare som tecknar GL utomlands
erlägga en premieskatt på 74,6% av 95% av premierna.
För arbetsgivare som själva betalar ut motsvarande
försäkringsersättning föreslås en skatt på 74,6% av utbetalt
belopp. Å andra sidan föreslås att undantaget vid
inkomstbeskattningen för direktutbetalningar från staten
utvidgas till andra arbetsgivare till den del som ersättningen
inte väsentligt överstiger vad som utgår från staten.
I motionerna Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 4--6 och
Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkande 4 yrkas avslag på
propositionen i dessa delar. Förslaget är enligt motionärernas
mening komplicerat och kan leda till ej avsedda effekter.
Det förslag som regeringen remitterat till lagrådet var som
framgår av propositionen förenat med vissa brister.
Propositionen grundar sig emellertid på ett inom lagrådet
upprättat förslag, och detta förslag innefattar enligt vad som
anförs i propositionen betydande förenklingar och en bättre
överskådlighet. Enligt utskottets uppfattning uppfyller detta
förslag syftet att åstadkomma en neutral beskattning för TGL.
Utskottet instämmer i bedömningen att detta förslag bör kunna
godtas och läggas till grund för lagstiftning. Utskottet har
inte heller i övrigt något att erinra mot propositionen och
avstyrker således motionerna i dessa delar.
Skattereduktionen för ensamstående med barn, m.m.
Sommarens skattereformbeslut innebär bl.a. att
skattereduktionen för ensamstående med hemmavarande barn och för
gifta med hemmamake slopas. Också det allmänna avdraget för
underhållsbidrag till icke hemmavarande barn slopas.
I motionerna Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk40 av Görel
Thurdin m.fl. (c) yrkar motionärerna att skattereduktionen för
ensamstående med barn behålls i avvaktan på ett förslag om någon
form av kompensation för de ensamstående. I motion Sk33 yrkar
motionärerna dessutom att avdraget för underhållsbidrag till
icke hemmavarande barn behålls. I motion Sk40 hemställer
motionärerna att skattereduktionen för gifta med hemmamake
behålls.
Skattereformbeslutet innefattar bl.a. en höjning av
barnbidraget och flerbarnstillägget och en förstärkning av
bostadsbidraget. De utförliga analyser som redovisades i ärendet
(prop. 1989/90:110) ger vid handen att alla grupper erhåller
förbättringar. Frågan om utformningen av samhällets stöd till
ensamstående med barn har utretts av 1987 års
underhållsbidragskommitté som i år presenterat tre olika
stödmodeller i betänkandena Samhällsstöd till
underhållsbidragsberättigade barn, del I och II (SOU 1990:8) och
del III (SOU 1990:48). Enligt vad som framgår av den nu aktuella
propositionen (s. 346) kommer regeringen efter beredning av
underhållsbidragskommitténs förslag att lägga fram förslag om
ekonomiska insatser för ensamföräldrarna som tar hänsyn till de
ekonomiska effekterna för dessa av slopandet av
skattereduktionen för ensamstående med barn. Det finns mot den
angivna bakgrunden inte någon anledning att ändra beslutet att
slopa skattereduktionen, och utskottet avstyrker därför
motionerna Sk33 yrkande 16 och Sk40 yrkande 22.
Utskottet ser inte heller något skäl till ändrat
ställningstagande när det gäller avdraget för underhållsbidrag
till icke hemmavarande barn och skattereduktionen för hemmamake
och avstyrker därför även motionerna Sk33 yrkande 15 och Sk40
yrkande 21.
Skattereduktionen för fackföreningsavgift, m.m.
Skattereduktion för fackföreningsavgift medges f.n. med 40%
av den medlemsavgift som en arbetstagare erlägger till sin
fackförening. Underlaget är maximerat till 1200 kr. Den 1
januari 1991 sänks skattereduktionen för fackföreningsavgift
till 20% av medlemsavgiften. Samtidigt höjs det maximala
underlaget till 2500 kr.
I motion Sk36 av Lars Ulander m.fl. (s) yrkar motionärerna att
begränsningen av underlaget för skattereduktionen slopas och att
de mätnings- och granskningsarvoden som vissa arbetstagare
erlägger till sin fackförening får ingå i underlaget för
reduktionen. I motion Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkar
motionärerna att såväl skattereduktionen för fackföreningsavgift
som arbetsgivarnas avdrag för avgift till
arbetsgivarorganisation slopas.
Utskottet finner inte skäl att tillstyrka att arbetsgivarnas
avdrag för avgift till arbetsgivarorganisation och
arbetstagarnas skattereduktion för avgift till fackförening
slopas och avstyrker därför motion Sk40 yrkandena 24 och 25.
Utskottet övergår härefter till de förslag som lagts fram i
motion Sk36.
Skattereduktionen för fackföreningsavgift är beräknad på ett
sådant sätt att den motsvarar ett avdrag för den del av
fackföreningsavgiften som kan anses hänförlig till facklig
verksamhet. Till den del fackföreningsavgiften överstiger 2500
kr. berättigar den emellertid inte till skattereduktion. Många
löntagare har redan nu en avgift som överstiger 2500 kr. och
får således inte skattereduktion för hela sin utgift. Någon
motsvarande begränsning av arbetsgivarnas avdrag för
medlemsavgifter finns inte. Enligt utskottets mening bör också
arbetstagarnas utgifter för denna typ av verksamhet beaktas i
sin helhet. Utskottet tillstyrker därför att riksdagen med
bifall till motion Sk36 yrkande 1 slopar begränsningen av
underlaget för skattereduktionen för fackföreningsavgift.
En annan fråga som tas upp i motion Sk36 gäller de s.k.
gransknings- och mätningsarvodena. Enligt gällande
kollektivavtal mellan byggarbetsgivarförbunden och Svenska
byggnadsarbetareförbundet får Byggnadsarbetareförbundets
lokalavdelningar utföra uppmätning av allt ackordsarbete samt
granska löneförhållandena vid ackords- och tidlönearbete enligt
närmare regler i avtalen. För detta arbete har
lokalavdelningarna rätt till ett särskilt mätnings- och
granskningsarvode som tas ut genom löneavdrag. Mätnings- och
granskningsarvoden utgör avdragsgilla kostnader för
arbetstagaren men på grund av schablonavdraget under inkomst av
tjänst blir avdragsrätten inte effektiv. Vissa arbetstagare
erhåller en skattelättnad på 50% och andra får ingen
skattelättnad alls. Dessa kostnaders speciella karaktär gör
emellertid att det är möjligt att i stället låta dem ingå i
underlaget för skattereduktionen för fackföreningsavgift.
Härigenom erhålls ett jämnare utfall genom att alla som haft
kostnader för mätning eller granskning får en skattereduktion på
20% av kostnaden. En sådan ordning har också administrativa
fördelar eftersom mätnings- och granskningskostnaderna kan
hanteras gemensamt med fackföreningsavgiften. Det finns således
goda skäl för den av motionärerna föreslagna förändringen, och
utskottet anser att den bör genomföras. De avgifter som bör
ligga till grund för skattereduktionen är mätnings- och
granskningsavgifter som utgår enligt kollektivavtal och som
avser fackförbunds kostnader för mätnings- och
granskningsarbete. Samtidigt bör avdragsrätten för dessa
avgifter slopas. Utskottet tillstyrker att riksdagen med bifall
till motion Sk36 yrkande 2 beslutar att mätnings- och
granskningsavgifter skall ingå i underlaget för
skattereduktionen för fackföreningsavgifter.
Irakkrisen och bensinprishöjningarna
I propositionen tar föredragande statsrådet upp den senaste
tidens prishöjningar på bensin och frågan om eventuella åtgärder
med anledning härav. Enligt statsrådet innebär prishöjningarna
påfrestningar för dem som måste använda bilen mycket och då
särskilt för dem som har långa resor mellan bostad och
arbetsplats. Att åstadkomma en påtaglig sänkning av kostnaderna
för bilresor till arbetet genom en generell bensinskattesänkning
är enligt statsrådets bedömning uteslutet av statsfinansiella
skäl och skulle dessutom innebära att också de som inte har så
stort behov av bilen får en skattelindring. Alternativet med en
regional skattesänkning utesluts av praktiska skäl. Enligt
statsrådet är det mest ändamålsenligt att höja avdraget för
kostnader för resa med bil mellan bostad och arbetsplats. Enligt
de nu gällande reglerna, som tillämpats senast vid beskattning
för inkomståret 1989, medges avdrag med 10,20 kr./mil för resor
upp till 1000 mil och i övrigt med 7,70 kr./mil. I
propositionen föreslås att avdraget höjs till 11 kr./mil
inkomståret 1990 och till 12 kr./mil inkomståret 1991, i bägge
fallen oberoende av körsträcka. När det gäller grunderna för
avdragets framtida utformning aviseras en utredning.
I flera motioner framställs yrkanden beträffande avdraget
för resor till och från arbetet. I motion Sk33 av Bo Lundgren
m.fl. (m) yrkar motionärerna att riksdagen hos regeringen begär
ett förslag som innebär en ytterligare förbättring av avdraget.
I motion Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c) begärs ett beslut som
innebär en höjning av avdraget till 15 kr./mil eller, om
mervärdeskatten på energi slopas, till 13,20 kr./mil. I motion
Sk1 av Olof Johansson m.fl. (c) framställs ett liknande yrkande.
I två mp-motioner, Sk3 och Sk32 av Inger Schörling m.fl. (mp),
yrkar motionärerna att avdraget för bilresor till och från
arbetsplatsen omvandlas till ett allmänt avdrag som medges
oberoende av färdsätt och endast för den del av resan som
överstiger 1,5 mil. Avdraget skall vara maximerat till
30000kr./år. I första hand begärs beslut i frågan och i andra
hand ett tillkännagivande om att motionärernas förslag bör ingå
i underlaget för den aviserade utredningen om avdragets framtida
utformning. Detta och andra förslag i motion Sk3 finansieras med
en uranenergiskatt på 2 öre/kWh.
Utskottet delar föredragande statsrådets bedömning och anser
således att den i propositionen föreslagna tillfälliga höjningen
under åren 1990 och 1991 av avdraget för kostnader för resa med
bil mellan bostad och arbetsplats bör genomföras. Utskottet är
således inte berett att tillstyrka något av förslagen om annan
utformning av avdraget och anser inte heller att den aviserade
utredningen bör uppmanas att lägga något av motionsförslagen
till grund för sitt arbete. Utskottet tillstyrker således
propositionen i denna del och avstyrker motionerna Sk1 yrkande
c, Sk3 yrkande 4, Sk32 yrkandena 3 och 4, Sk33 yrkande 7 och
Sk40 yrkande 19.
Utskottet avstyrker med det anförda även motion Sk3 yrkande 5
om en uranenergiskatt.
Också när det gäller avdraget för kostnad för resa med egen
bil i tjänsten eller i näringsverksamhet framställs
motionsyrkanden. I motionerna Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk1
av Olof Johansson m.fl. (c) och Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c)
yrkar motionärerna att den nuvarande avdragsschablonen på 12
kr./mil höjs och kompletteras med en rätt till avdrag för styrkt
faktisk kostnad. C-motionärerna yrkar att avdragsschablonen
fastställs till 15 kr./mil.
Enligt utskottets uppfattning skulle fördelarna med
avdragsschablonen till stor del gå förlorade om den
kompletterades med en rätt till avdrag för faktisk kostnad, och
utskottet kan därför inte tillstyrka en sådan förändring. När
det gäller motionärernas yrkanden om en höjning av schablonen på
12 kr./mil bör enligt utskottets mening utvecklingen avvaktas
ytterligare innan ställning tas till behovet av eventuella
justeringar. Utskottet kan således inte heller tillstyrka att
avdraget nu höjs. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna
Sk1 delyrkande d, Sk33 yrkande 7 i denna del och Sk40 yrkandena
17 och 36.
Vidare har flera motionärer tagit upp de nya regler för
beskattning av förmån av fri bil som riksdagen antagit i
juni i år. Reglerna innebär att förmån av fri bil som inte är
äldre än tre år värderas till 0,8 basbelopp plus 20% av
nybilspriset, men inte över 42% eller under 35% av
nybilspriset. Om bilens årsmodell är äldre än tre år beräknas
förmånen till 85% av det förmånsvärde som gäller för en ny
bil. Är en bil sex år eller äldre beräknas förmånen till 85%
av det förmånsvärde som gäller för en ny bil med ett pris som
motsvarar 85% av genomsnittet för de vanligaste bilmodellerna.
Alternativt får det förmånsvärde som gäller för bilar som är
äldre än tre år tillämpas. Om den skattskyldige bekostar allt
drivmedel skall förmånen sättas ned med 20%.
I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställer motionärerna
att riksdagen, bl.a. av miljöskäl, begär ett förslag som innebär
att det faktiska nyttjandet i högre grad än nu läggs till grund
för beskattningen. I motion Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c)
yrkar motionärerna att förmån av fri bil som inte är äldre än
tre år bestäms till 40% av nybilspriset och att förmånen i
övriga fall bestäms till 35% av nybilspriset. Vidare yrkar
dessa motionärer att riksdagen begär ett förslag som innebär att
beskattningen blir proportionell mot den privata användningen. I
motion Sk37 av Lars Werner m.fl. (v) föreslås att riksdagen
begär ett förslag som syftar till att minska eller eliminera de
skattefria förmånerna kring innehavet av tjänstebil.
Det finns enligt utskottets mening inte någon anledning att
göra ändringar i det beslut som riksdagen fattat så sent som i
juni i år och utskottet avstyrker därför motionerna Sk33 yrkande
8, Sk37 yrkande 3 och Sk40 yrkandena 15 och 16.
I flera motionsyrkanden föreslår motionärerna ändringar i
beskattningen av drivmedel, m.m. I motion Sk2 av Carl Bildt
m.fl. (m) yrkar motionärerna att bensinskatten sänks med 30
öre/l fr.o.m. den 1 november 1990. I motionerna Sk1 av Olof
Johansson m.fl. (c) och Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c)
framställer motionärerna yrkanden som innebär att
mervärdeskatten på drivmedel slopas och till viss del ersätts
med höjd bensinskatt. Motionärerna yrkar också att riksdagen
begär förslag om en regional differentiering av
bilbeskattningen. Också i motion Sk37 av Lars Werner m.fl. (v)
framställs yrkanden om att mervärdeskatten på drivmedel skall
slopas och delvis ersättas med höjd bensinskatt och om att
regionalt differentierade miljöavgifter skall införas.
Dessa förslag kan inte accepteras vare sig av statsfinansiella
eller miljöpolitiska skäl. Förslaget att slopa
mervärdebeskattningen på energi står också i motsats till de
principer som ligger till grund för skattereformen. När det
gäller en regional differentiering av beskattningen på detta
område är en sådan enligt utskottets mening förenad med stora
praktiska problem. Utskottet är således inte heller berett att
tillstyrka dessa förslag. Utskottet avstyrker motionerna Sk1
yrkande a i denna del, Sk2, Sk37 yrkande 2 och Sk40 yrkandena
20, 47 i denna del och 50.
I motionerna Sk1 av Olof Johansson m.fl. (c) och Sk40 av Görel
Thurdin m.fl. (c) yrkar motionärerna att persontransporter
undantas från mervärdeskatt. I motion Sk39 av Sven-Olof
Petersson (c) tar motionärerna upp frågan om ett avdrag för den
mervärdeskatt som belöper på redan gjorda investeringar i
verksamheter som föranleder mervärdeskatteskyldighet efter
årsskiftet. Enligt motionärerna kan oskäliga effekter ibland
uppstå om den skattskyldige tvingas avyttra t.ex. en nyanskaffad
buss efter årsskiftet, och de yrkar i första hand att
persontransporter undantas från mervärdeskatteplikten och i
andra hand att särskilda övergångsbestämmelser införs. I motion
Sk3 av Inger Schörling m.fl. (mp) hemställer motionärerna att
samtliga kollektivtransporter utom flyget undantas från
mervärdeskatteplikt och att kilometerskatten höjs med hänsyn
till de miljöfarliga utsläppen från dieselfordon.
Inte heller i denna del är utskottet berett att ompröva sitt
ställningstagande och avstyrker därför motionerna Sk1 yrkande b,
Sk3 yrkandena 1 och 2, Sk39 yrkandena 1 och 2 och Sk40 yrkande
44.
Slutligen yrkar motionärerna bakom motion Sk3 av Inger
Schörling m.fl. (mp) att en särskild glesbygdsrabatt på
2000 kr./år utbetalas till alla glesbygdsboende mellan 19 och
64 år och att övriga glesbygdsboende erhåller en rabatt på
1000 kr./år.
Något statsfinansiellt utrymme för denna typ av generella
insatser finns det enligt utskottets mening inte och utskottet
avstyrker därför även motion Sk3 yrkande 3.
Förmån av fritt eller lågförräntat lån
Skattereformbeslutet innebär att förmån av räntefria eller
lågförräntade lån från arbetsgivare beskattas i inkomstslaget
tjänst och att avdrag medges med ett motsvarande belopp under
inkomst av kapital såsom för ränta. Förmånen värderas till
skillnaden mellan den avtalade räntan och statslåneräntan vid
utgången av november året före beskattningsåret plus en
procentenhet. Enligt de nuvarande reglerna, som innebär att
förmånen beaktas vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp,
värderas förmånliga lån till skillnaden mellan den avtalade
räntan och det lägsta av riksbankens diskonton vid årets ingång
respektive utgång plus två procentenheter.
I propositionen föreslås att de nya bestämmelserna om
beskattning av förmånliga lån kompletteras så att det klarare
framgår att beskattningen förutsätter att låneavtalet var
förmånligt redan när det ingicks och att förmånen har sin grund
i ett anställningsavtal. Vidare införs en särskild regel för
beräkning av värdet av ett förmånligt lån i utländsk valuta.
I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkar motionärerna att
beskattningen av förmånliga lån upphävs eftersom den nya
värderingsregeln inte uppfyller rimliga rättssäkerhetskrav.
Motionärerna hemställer att den nu gällande värderingsregeln
behålls i avvaktan på ett bättre förslag.
Enligt utskottets mening har den nya värderingsregeln fördelen
att beskattningskonsekvenserna av ett förmånligt lån kan
förutses bättre och att förmånen kan beaktas vid beräkning av
preliminär skatt och uttag av sociala avgifter. Redan när regeln
antogs i juni uppmärksammades att den under vissa omständigheter
kan ge ett mindre tillfredsställande beskattningsresultat. Detta
kan t.ex. bli fallet om statslåneräntan tillfälligt är extremt
hög vid avstämningsdagen i november. Även den omständigheten att
ränteförmånen i ett fasträntelån omvärderas under lånets löptid
och på det sättet ger upphov till en osäkerhet om lånekostnaden
får betecknas som en olägenhet. Utskottet anser att effekter som
de angivna bör bli föremål för vidare studier, vilket bör ges
regeringen till känna. Utskottet är däremot inte berett att
tillstyrka en återgång till de tidigare reglerna och avstyrker
därför motion Sk33 yrkande 9.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot de i
propositionen föreslagna kompletteringarna av dessa regler och
tillstyrker därför propositionen i denna del.
Justeringar i privatbostadsbegreppet m.m.
Skattereformbeslutet bygger bl.a. på att fastigheter
klassificeras antingen som privatbostadsfastigheter eller som
näringsfastigheter. Småhus (en- eller tvåfamiljshus) och
bostadshus på jordbruksfastighet klassas som
privatbostadsfastigheter om huset är en privatbostad, dvs. om
huset helt eller till övervägande delen används för eller är
avsett att användas för ägarens eller denne närstående personers
permanent- eller fritidsboende. Privatbostad som ingår i dödsbo
får hänföras till denna kategori under fyra år efter dödsfallet.
Inkomstskattereglerna för privatbostadsfastigheter medger inte
avdrag för kostnader annat än i begränsad omfattning och
eventuella inkomster redovisas i inkomstslaget kapital.
Särskilda reavinstregler gäller för denna kategori.
Näringsfastigheter redovisas i inkomstslaget näringsverksamhet
med full avdragsrätt för kostnader och fullständig
inkomstredovisning. Särskilda skatteregler gäller för de fall då
en fastighet övergår från den ena gruppen till den andra.
I propositionen föreslås att en tvåårig rådrumsfrist skall
löpa innan en bostad övergår från att vara privatbostad till att
ingå i en näringsfastighet. Om den skattskyldige yrkar det skall
omklassificeringen dock kunna ske omedelbart. Vidare föreslås en
särregel för tvåfamiljsbostäder för att undvika de problem som
kan uppkomma om gränsen i dessa fall dras vid den övervägande
användningen. En tvåfamiljsbostad föreslås räknas som
privatbostad om den till väsentlig del används för ägarens eget
eller närståendes boende.
I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkar motionärerna att
rådrumsfristen bestäms till fyra år så att den överensstämmer
med den frist som gäller när en privatbostad ingår i dödsbo.
Vidare bör enligt motionärerna problemet med gränsdragningen i
tvåfamiljsbostäder i stället lösas genom att definitionen av
privatbostad ändras så att en proportionering blir möjlig, och
de hemställer att riksdagen avslår propositionen i denna del och
begär ett förslag som innebär att definitionen ändras i enlighet
härmed.
Det finns enligt utskottets mening goda skäl för att en
särskild rådrumsfrist skall löpa innan en privatbostad
omklassificeras till att ingå i näringsverksamhet. Med hänsyn
till fristens generella karaktär bör den lämpligen inte vara
längre än två år. Utskottet utgår ifrån att denna frist --
liksom fyraårsfristen i fråga om privatbostäder i dödsbon --
gäller även i de fall då den omständighet som utgör
utgångspunkten för tidsfristens beräkning inträffat under 1990
eller tidigare. Med det anförda tillstyrker utskottet
propositionen i denna del och avstyrker motion Sk33 yrkande 11.
När det gäller den föreslagna särregeln för
tvåfamiljsfastigheterna anser utskottet att denna är ägnad att
underlätta gränsdragningen. Den bör därför genomföras. Någon
anledning att ändra den grundläggande principen om att en
fastighet skall klassificeras antingen som
privatbostadsfastighet eller som näringsfastighet finns det
däremot inte. Utskottet tillstyrker propositionen även i denna
del och avstyrker motion Sk33 yrkande 10.
Kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse
I motion Sk34 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och
Ingrid Sundberg (m) anför motionärerna att slopandet av
avdragsrätten för reparation och underhåll av jordbrukets
mangårdsbyggnader innebär ett förödande slag för
kulturminnesvården i Sverige. De yrkar att en möjlighet till
avdrag införs för kulturbyggnader som bör bevaras av
kulturhistoriska skäl, genom att dessa klassificeras som
näringsfastighet även i de fall då de bebos av ägaren. Också i
motion Sk31 av Pär Granstedt (c) framhåller motionären att den
avskaffade rätten till avdrag för reparation och underhåll av
ägarens bostad på ett jordbruk kraftigt försämrar de ekonomiska
villkoren för vården av kulturhistoriskt värdefulla bostadshus
på jordbruksfastigheter. Motionären avvisar tanken på lösningar
utanför skattesystemets ram och hemställer att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att en lösning i princip bör
sökas inom ramen för beskattningen.
Som motionärerna framhåller innebär de nya skattereglerna att
avdrag inte medges för reparation och underhåll av ägarens och
närståendes bostadshus på ett jordbruk. De nya skattereglerna
för jordbrukets bostadsbyggnader är ett uttryck för en strävan
att likabehandla olika former av boende. Frågan om möjligheterna
att skapa förbättrade förutsättningar för förvaltning av vissa
kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer, bl.a.
herrgårdar och slottsmiljöer, utreds för närvarande av
utredningen (U 1988:14) om förvaltningen av vissa kulturmiljöer,
som enligt vad utskottet inhämtat planerar att uppskjuta sitt
betänkande till efter årsskiftet 1990/91 för att få möjlighet
till ytterligare överväganden med anledning av de nya
skattereglerna. Utskottet förutsätter att regeringen, när
utredningen är färdig och remissbehandlad, återkommer till
riksdagen med förslag. Det finns således anledning att avvakta
utredningens resultat, och utskottet avstyrker därför motionerna
Sk31 och Sk34.
Fastighetsskatten fr.o.m. år 1991
De förslag beträffande fastighetsskatten som läggs fram i
propositionen behandlar utskottet i betänkandet 1990/91:SkU6 om
fastighetstaxeringen av lantbruk.
I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkar motionärerna att
riksdagen dels beslutar att 1989 års fastighetstaxeringsvärde
skall tillämpas också inkomståret 1990, dels hos regeringen
begär ett förslag som innebär att beskattningen för
taxeringsåret 1991 inte grundar sig på en större höjning av
taxeringsvärdet än 50%. I motion Sk40 av Görel Thurdin m.fl.
(c) yrkar motionärerna att fastighetsskatten bestäms till 1,2 %
för småhus och till 2 % för hyreshus samt att förmånligare
övergångsregler införs.
Utskottet har senast avstyrkt yrkanden med denna inriktning i
maj i år och har inte ändrat uppfattning i dessa frågor.
Utskottet avstyrker därför motion Sk33 yrkandena 12 och 13 och
motion Sk40 yrkandena 31--33.
Pensionärer
Skattereformen innebär att pensionärernas extra avdrag ersätts
med ett särskilt grundavdrag på 1,325 basbelopp för gifta som
båda uppbär folkpension och 1,5 basbelopp för övriga
pensionärer. Avdraget avtrappas med 65% av övriga
pensionsinkomster. Övergångsvis gäller för inkomståren 1991 och
1992 att avdraget reduceras med 65% av inkomst av kapital och
inkomst av passiv näringsverksamhet och på samma sätt som nu mot
förmögenhet. Pensionärerna blir dock alltid berättigade till
grundavdrag med minst samma belopp som andra, dvs.
10300--18500 kr.
I propositionen föreslås att vissa ojämnheter för
förtidspensionärer rättas till. Vidare föreslås att
avtrappningsreglerna modifieras. Bakgrunden härtill är att
avtrappningen av det särskilda grundavdraget gör att
kapitalinkomster under 1991 och 1992 kan resultera i en
kvarskatt trots bankernas preliminärskatteavdrag på 30 %. För
att undvika denna effekt vid kapitalinkomster som tidigare varit
skattefria föreslås att avtrappningen skall ske endast mot den
del av kapitalinkomsten som överstiger 1 600 kr.
I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att grundavdraget
inte skall avtrappas mot inkomst av kapital eller passiv
näringsverksamhet (yrkande 14). Motsvarande yrkande framställs
även i motion Sk38 av Martin Olsson (c), yrkandena 2 och 3. I
denna motion (yrkande 1) liksom i motion Sk40 av Görel Thurdin
m.fl. (c) yrkande 5 yrkas vidare att avdraget inte skall
avtrappas mot förmögenhet.
Ställningstagandena till avtrappningsfrågorna under förra
riksmötet innebär en förbättring för pensionärerna under 1991
och 1992 och att yrkandena i motionerna kommer att tillgodoses
fr.o.m. 1993 års inkomster. Utskottet finner inte skäl att med
anledning av de motionsyrkanden som nu upprepas beträffande
inkomståren 1991 och 1992 ompröva sin ståndpunkt i dessa frågor.
Mot de ändringar som föreslås i propositionen har utskottet
inte något att erinra.
Sjömansbeskattningen
I propositionen anpassas sjömansskattelagen till de regler som
gäller för inkomstbeskattningen i övrigt. Vidare slopas de
nuvarande möjligheterna till s.k. barnbidragsjämkning för den
som inte är bosatt i Sverige.
När det gäller den framtida sjömansbeskattningen anförs i
propositionen att sjömännen fr.o.m. inkomståret 1992 bör
beskattas enligt vanliga regler men med ett särskilt avdrag för
sjöarbetsinkomst. Något förslag härom läggs emellertid inte fram
i propositionen.
Ombordanställda på utländska fartyg omfattas inte av
sjömansskatten utan erlägger i princip inkomstskatt i vanlig
ordning. Den särskilda sexmånadersregel som gäller i dessa fall
skall enligt propositionen tillämpas även under 1992.
I motion Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkas (yrkande 23)
att man inom sjömansbeskattningen bör behålla
skattereduktionerna för hemmamake och hemmavarande barn på samma
sätt som motionärerna yrkat i fråga om den vanliga
inkomstskatten.
Utskottet anser att det i detta sammanhang saknas skäl att
ompröva ställningstagandena till dessa frågor och avstyrker
motionen i denna del.
Vidare framställs i motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) ett
yrkande av innebörd att sjömansskatten skall behållas även i
framtiden (yrkande 17).
Enligt utskottets mening bör den i propositionen aktualiserade
frågan om att avskaffa sjömansskatten prövas först när ett
aktuellt förslag föreligger. Utskottet anser således att
uttalandet i propositionen inte nu skall föranleda något närmare
ställningstagande från riksdagens sida och att motionen i denna
del bör avslås.
Inkomst av kapital, m.m.
Allmän utformning av beskattningen av inkomst av kapital
Utskottet inleder med en översiktlig redogörelse för den nya
beskattningen av kapitalinkomster och några motioner som är inne
på mer eller mindre grundläggande förändringar av denna del av
skattesystemet.
De nya reglerna bygger på att alla kapitalinkomster skall
beskattas likformigt i ett inkomstslag, som också utgör en
förvärvskälla. Skillnaderna i skattemässig behandling mellan
löpande inkomster och vinster har tagits bort. Till
inkomstslaget kapital hänförs huvudsakligen sådana inkomster som
tidigare beskattats i inkomstslaget kapital och tillfällig
förvärvsverksamhet. Alla typer av kapitalavkastning i form av
ränta, utdelning och realiserade värdeökningar beskattas på ett
enhetligt sätt i inkomstslaget kapital genom att en 30-procentig
skatt på kapitalinkomster tas ut i form av en separat statlig
inkomstskatt. Allemanssparande och ungdomssparande har dock fått
en viss förmånsbehandling, liksom sparande i pensionsförsäkring.
För fastigheter har realisationsvinstbeskattningen utformats
enligt en nominell vinstberäkningsmetod. Vidare har
möjligheterna till uppskov slopats.
Räntekostnader får dras av från ränteinkomster. För
räntekostnader som skjuter över ränteinkomster med högst
100000 kr. erhålls en skattereduktion på 30% som gäller även
om marginalskatten på förvärvsinkomsterna är 50%. För
ränteutgifter som skjuter över ränteinkomster med över 100000
kronor -- för barn och ungdomar 10000 kronor -- begränsas
reduktionen så att utgifterna över denna gräns är avdragsgilla
till 70% och skatteminskningen således endast 21% (70%
x30%). Ränteavdrag får inte sparas.
Reaförluster är enligt huvudregeln avdragsgilla till 70%.
För marknadsnoterade aktier o.d. får dock reaförluster kvittas
mot reavinster.
Grundavdrag medges inte från inkomst av kapital, och det
tidigare extra avdraget (sparavdraget) har slopats.
I motion Sk33 (yrkande 18) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs
förslag om nya regler med följande utformning. Vid beräkning av
kapitalvinster bör anskaffningsvärdet för realiserade tillgångar
få indexuppräknas. Viss tids innehav av den realiserade
tillgången bör medföra skattefrihet. Ingen reavinstskatt bör tas
ut vid byte av bostad. Realisationsförluster bör få kvittas
fullt ut, i varje fall mot realisationsvinster på motsvarande
tillgångar, eventuellt även mot realisationsvinster på andra
tillgångar. En rätt till begränsad kvittning av
realisationsförluster även mot ränteinkomster och utdelningar
bör också införas.
I motion Sk40 (yrkandena 26 och 27) av Görel Thurdin m.fl. (c)
yrkas återinförande av sparavdraget och en möjlighet till
särskild prövning av uppskov med realisationsvinstbeskattningen
av bostäder.
Lars Werner m.fl. (v) föreslår i motion Sk37 (yrkande 4) ett
fullständigt avdragstak i stället för ränteavdragsbegränsningar.
På sikt syftar motionärerna till ett slopande av ränteavdraget
och ett inrättande av en statlig bostadsbank. Samma beskattning,
30%, bör enligt motionärerna tas ut av ränta på
allemanssparande och bonusränta på ungdomssparande som av andra
ränteinkomster. Vidare begärs en skärpt reavinstbeskattning på
aktier och ett avskaffande av schablonen för beräkning av
anskaffningsvärdet och den fulla kvittningsrätten på vissa
aktier.
Riksdagens beslut om skattereformen fattades så sent som i
juni i år efter ett omfattande beredningsarbete. Beskattningen
av kapital utgör en väsentlig del av reformen. Det övergripande
målet för de nya reglerna är att bl.a. sparande har givits en
bättre skattemässig behandling än tidigare medan villkoren för
lånebaserad konsumtion och förmögenhetsuppbyggnad har
försämrats. En annan utgångspunkt har varit att förenkla
systemet och göra det lätt att förstå. Att nu redan före
ikraftträdandet av reformen ändra de grundläggande principerna
för beskattningen så att reformen får en ny inriktning eller
begära förslag härom är enligt utskottets mening olämpligt.
Samtidigt vill utskottet erinra om att regeringen nyligen
tillkallat en kommitté med uppdrag att följa och rapportera
kring olika effekter av 1990/91 års skattereform, bl.a. såvitt
avser reformens effekter på sparande och kapitalallokering. Mot
bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk33,
Sk40 och Sk37 i denna del.
Beskattning av utländsk valuta inom hushållssektorn
I propositionen föreslås att ränteinkomster och ränteutgifter
på fordringar resp. lån i utländsk valuta skall beskattas i
inkomstslaget kapital i princip på samma sätt som motsvarande
inkomster och utgifter i svenska kronor, dock att ränteinkomster
på fordringar resp. skulder i utländsk valuta inte höjer taket
för full avdragsrätt för ränteutgifter. Förändringar i
valutakurserna skall beaktas vid beskattningen på så vis att
kursvinster på fordringar i utländsk valuta, utom resevaluta och
liknande innehav, beskattas som reavinster när fordringen
avyttras genom försäljning, byte e.d., eller skulder betalas
medan förluster på såväl marknadsnoterade som icke
marknadsnoterade fordringar resp. skulder i utländsk valuta är
avdragsgilla till 70%.
Derivatinstrument (optioner och terminer) med underliggande
egendom som utgörs av fordringar i utländsk valuta skall enligt
förslaget beskattas enligt samma regler som den underliggande
egendomen. Detsamma gäller finansiella instrument vars
värdeutveckling är beroende av ett index som är knutet till
utländsk valuta. Konvertibla skuldebrev utställda i utländsk
valuta skall i reavinsthänseende inte behandlas som
aktieliknande instrument utan som fordringar. Skuldebrev i
utländsk valuta med optionsrätt skall generellt behandlas som
två separata värdepapper.
I motion Sk33 (yrkande 19) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas
avslag på propositionen i denna del. Regeringen bör enligt
motionärerna återkomma med ett nytt förslag som ansluter till
den inriktning av kapitalbeskattningen som förordats i motionen.
Även Görel Thurdin m.fl. (c) yrkar i motion Sk40 (yrkande 7,
delvis) avslag på propositionen såvitt avser begränsningar och
avvikelser från huvudprincipen för kvittning mellan inkomster
och utgifter inom inkomstslaget kapital. Samma skattemässiga
regler bör enligt c-motionärerna gälla för såväl ränteinkomster
och reavinster som ränteutgifter och reaförluster för fordringar
resp. skulder i utländsk valuta som gäller för placeringar i
svensk valuta. Valutaterminer bör ges kvittningsrätt och för
konvertibla skuldebrev utställda i utländsk valuta bör samma
skatteregler gälla som för motsvarande värdepapper i svensk
valuta.
Utskottet ansluter sig till föredragande statsrådets
uppfattning att en likformig och neutral beskattning som inte
skattemässigt gynnar eller missgynnar någon typ av inkomster
eller utgifter förutsätter att fordringar och skulder i utländsk
valuta behandlas vid beskattningen på i princip samma sätt som
fordringar och skulder i svensk valuta. Utskottet ställer sig
därför bakom förslaget om beskattning av utländsk valuta.
Samtidigt är det viktigt att man undviker att införa nya regler
i lagstiftningen som öppnar vägen för metoder som syftar till
att uppnå icke avsedda skattefördelar. Ett inslag i den nya
kapitalbeskattningen som kan leda till manipulationer av olika
slag är den begränsning av skattereduktionen för
ränteutgiftsöverskott som inträder när nettoränteutgifterna
överstiger vissa belopp, olika för vuxna och barn. Ett ändamål
med de specialregler av olika slag som nu föreslås i
propositionen, t.ex. bestämmelsen att ränteinkomst i utländsk
valuta inte skall påverka avdragstaket, är just att motverka
avancerad skatteplanering i form av spekulation i utländska
valutor för att öka det fulla avdragsutrymmet för ränteutgifter
på ett icke avsett sätt. De tekniska lösningar för
lagstiftningen som föreslås i propositionen har granskats och
lämnats utan erinran av lagrådet. Inte heller utskottet har
funnit anledning till erinran mot regeringens förslag utan med
det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och
avstyrker motionerna i motsvarande del.
Propositionen innebär att rätten att kvitta ränteutgifter över
100000 kr. mot ränteinkomster begränsas ytterligare. Utöver
tidigare begränsningar föreslås att ränteavdragstaket inte höjs
för ränta på inlåningskonton med uppskjuten räntebetalning och
fordringar i utländsk valuta. Detsamma gäller för ränta på
skuldebrev med varierande räntesats under löptiden eller med
ränta som inte betalas årligen samt ränta på skuldebrev som
getts ut till underkurs. Ett skuldebrev bör enligt förslaget
anses som emitterat till pari (ej underkurs) om emissionskursen
inte understiger 90% av skuldebrevets nominella värde.
I motion Sk33 (yrkande 20) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs
förslag om slopande av avdragsbegränsningen på ränteutgifter
över en viss nivå. I motion Sk40 (yrkande 7, delvis) av Görel
Thurdin m.fl. (c) yrkas avslag på propositionen utom såvitt
avser inlåningskonton med uppskjuten räntebetalning.
Utskottet kan i princip instämma i att det föreligger ett
behov att förebygga skatteplanering och motverka skattekrediter
genom lånefinansierade placeringar som ger en låg löpande
avkastning. Utskottet anser emellertid att den i propositionen
föreslagna regleringen fått en utformning som medför att
begränsningarna även träffar tillgångar som inte kan utnyttjas
för skatteplanering. Mot bakgrund av bestämmelsernas syfte
förordar därför utskottet vissa justeringar i förslaget till ny
regel för ränteavdragstaket med följande innebörd.
Ränteavdragstaket bör höjas för ränta på s.k. floating rate
notes o.d. (skuldebrev med ränta som fortlöpande eller med vissa
intervall anpassas till det allmänna ränteläget).
Gränsdragningen mellan skuldebrev som ges ut till pari och
underkursskuldebrev bör justeras på så sätt att procentsatsen
sänks från 90 till 85. Den senare procentsatsen är enligt
utskottets uppfattning bättre anpassad till en hög allmän
räntenivå. Sänkningen av procentsatsen medför att ränta på
skuldebrev med en löptid på högst ett år höjer ränteavdragstaket
även om den allmänna räntenivån är hög.
Skuldebrev som tillhör ett visst obligationslån, förlagslån
eller liknande lån av det slag som normalt inregistreras på
Stockholms fondbörs bör av förenklingsskäl behandlas på ett
enhetligt sätt. Förhållandena vid tidpunkten för den första
försäljningen av skuldebrev som utfärdats för lånet bör vara
avgörande för bedömningen av om skuldebreven i lånet skall anses
som underkursskuldebrev. En senare ändring i det allmänna
ränteläget bör således inte påverka gränsdragningen även om
ändringen inträffar när skuldebrev i lånet alltjämt kan ges ut
på marknaden. De skuldebrev som är hänförliga till ett visst lån
av sådant slag har samma kupongränta och förfallodag samt samma
slutdag för lånets löptid.
En grundprincip i den nya kapitalbeskattningen är att s.k.
derivatinstrument (optioner, terminer o.d.) beskattas enligt
samma regler som gäller för instrumentets underliggande egendom.
Detta bör föranleda ett tillägg till bestämmelsen.
Utskottet vill framhålla att bestämmelsen i fråga om
skuldebrev är tillämplig även på enkla skuldebrev (ställda till
viss man) som inte är avsedda för marknaden. Det bör
understrykas att kravet på årlig räntebetalning skall anses
uppfyllt i fråga om skuldebrev med en löptid på högst ett år
även om hela avkastningen utgår först vid inlösen.
Utskottet föreslår, med anledning av propositionen, att
riksdagen antar en lagreglering i enlighet med det anförda.
Härigenom tillgodoses i väsentlig utsträckning även motion Sk40
yrkande 7 i denna del. Motion Sk33 yrkande 20 avstyrks.
Ersättande av undantagsregeln med beloppstak för fåmansföretag
En ägare av ett fåmansföretag som gör en reavinst vid
försäljningen av sitt företag har enligt en särskild
undantagsregel en möjlighet att visa att reavinsten inte bör
hänföras till arbetsinsatser i företaget. I propositionen
föreslås att denna undantagsregel skall ersättas med ett
beloppstak som maximerar den reavinst som måste redovisas som
inkomst av tjänst. Maximalt 100 basbelopp (2,97 milj. kr. år
1990) har bedömts som en lämplig nivå på ett sådant beloppstak.
I motion Sk33 (yrkande 21) av Bo Lundgren m.fl. (m) godtas
propositionen men begärs en översyn av bestämmelserna
beträffande såväl utdelningsinkomster som kapitalvinster. Görel
Thurdin m.fl. (c) yrkar däremot i motion Sk40 (yrkande 6) avslag
på propositionen i denna del och ett bibehållande av
undantagsregeln.
Utskottet anser nu liksom tidigare att det är nödvändigt att
komplettera reavinstreglerna vid försäljning av fåmansföretag
med en bestämmelse som tillåter den skattskyldige att skatta för
viss del av reavinsten på annat sätt än som inkomst av eget
eller närståendes arbete i företaget. Enligt propositionen är
den nuvarande s.k. undantagsregeln inte preciserad på ett
godtagbart sätt. Utskottet delar denna uppfattning och biträder
också förslaget i propositionen att ersätta undantagsregeln med
en övre gräns för hur stor inkomst som skall redovisas i
inkomstslaget tjänst vid försäljning av aktier i fåmansföretag.
Vidare finner utskottet att ett beloppstak med innebörden att
realisationsvinster på maximalt 100 basbelopp skall redovisas i
inkomstslaget tjänst -- med rimliga antaganden om
inkomstnivåerna för berörda företagare och den tid de varit
aktiva i sina företag -- bör utgöra en skälig avvägning.
De motiv som anförs i propositionen för förslaget att ersätta
den nuvarande undantagsregeln med ett beloppsanknutet tak för
den reavinst som skall redovisas i inkomstslaget tjänst kommer
emellertid enligt utskottets mening inte till tydligt uttryck i
den föreslagna lagtexten. Bestämmelsen i 3§ 12 mom. sjätte
stycket lagen om statlig inkomstskatt bör därför justeras.
Tolkningen av den nya regeln underlättas dessutom av att
beloppstaket direkt knyts till vad som maximalt skall tas upp
som tjänsteinkomst. Utskottet föreslår att bestämmelsen ges en
sådan formulering.
Beträffande den i motion Sk33 begärda utredningen hänvisar
utskottet till de ovan redovisade invändningarna mot att nu ta
initiativ till väsentliga ändringar i skattereformen och till
den utvärdering av skattereformen som är på gång. Med den
ändring som nyss har föreslagits tillstyrker utskottet
propositionen i denna del och avstyrker motionerna i motsvarande
del.
Sparade underskott och realisationsvinstbeskattning av
näringsfastigheter
I propositionen föreslås att underskott i förvärvskälla inom
inkomstslaget näringsverksamhet med -- vissa begränsningar --
skall få dras av mot vinst vid avyttring av näringsfastighet som
varit att hänföra till förvärvskällan. Motsvarande skall gälla i
fråga om bostadsrätt i näringsverksamhet.
I motion Sk33 (yrkande 23) av Bo Lundgren m.fl. (m) begär
motionärerna förslag som går ut på att de tidigare reglerna om
rätt till kvittning mellan förvärvskällor och inkomstslag skall
bibehållas. Görel Thurdin m.fl. (c) yrkar i motion Sk40 (yrkande
28) ändring av takregeln för realisationsvinstbeskattning vid
försäljning av näringsfastighet och bostadsrätt i
näringsverksamhet.
Utskottet anser att regeringens förslag är väl motiverat. De
nya reglerna innebär en mer naturlig beskattningsordning och
medför också förbättringar för t.ex. näringsidkare som behöver
täcka ett underskott i verksamheten med hjälp av en försäljning
av en näringsfastighet som varit att hänföra till
förvärvskällan. De i motionerna väckta frågorna om att bibehålla
nuvarande kvittningsregler eller sänka taket för
realisationsvinstbeskattningen vid försäljning av
näringsfastighet behandlades av utskottet i samband med
skattereformen i våras, och på utskottets hemställan avslog
riksdagen då olika yrkanden liknande de nu aktuella. Det finns
enligt utskottets mening ingen anledning för riksdagen att nu
inta en annan ståndpunkt än i våras. Med det anförda tillstyrker
utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna
Sk33 yrkande 23 och Sk40 yrkande 28.
Återläggning av värdeminskningsavdrag vid avyttring av
näringsfastighet
När det gäller skyldigheten att återföra värdeminskningsavdrag
avseende byggnad eller markanläggning vid avyttring av en
näringsfastighet finns för närvarande en beloppsgräns på
3000kr. I propositionen föreslås att denna beloppsgräns tas
bort.
I motionerna Sk33 (yrkande 24) av Bo Lundgren m.fl. (m) och
Sk40 (yrkande 8) av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkas avslag på
propositionen i denna del. Enligt motionärernas uppfattning
kommer ändringen att förorsaka krångel och byråkrati i onödan.
I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet att den
nuvarande tröskelregeln ger upphov till sådana skillnader i
beskattningen att den inte kan försvaras med hänvisning till
förenklingsvinster. Utskottet tillstyrker därför propositionen i
denna del och avstyrker motionerna i motsvarande del.
Bostadsrättsinnehavares avdragsrätt vid vinstberäkningen
Vid vinstberäkning avseende bostadsrätter skall hänsyn bl.a.
tas till lägenhetens andel i föreningens på visst sätt
framräknade nettoförmögenhet och de förändringar i denna som
inträffat under bostadsrättshavarens innehavstid. Vidare har den
skattskyldige rätt att göra avdrag för sin andel av föreningens
utgifter för ny-, till- eller ombyggnad av föreningens
fastigheter som lagts ned under innehavstiden. Nu föreslås att
dessa regler kompletteras med en avdragsrätt avseende den
avyttrade lägenhetens andel av föreningens utgifter för
värdehöjande reparationer och underhåll på fastigheten under
förutsättning att de lagts ned de senaste fem åren före
avyttringen.
I motion Sk33 (yrkande 25) av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs att
regeringen lägger fram förslag om en utformning av
reavinstbeskattningen av bostadsrätter så att hänsyn endast tas
till bostadsrättshavarens egna intäkter och kostnader vid köp
och försäljning. I motion Sk40 (yrkande 10) av Görel Thurdin
m.fl. (c) yrkas också, med avslag på propositionen i denna del,
att reglerna utformas så att hänsyn vid beräkningen av
reavinstskatt endast tas till den enskilde bostadsrättshavarens
ekonomiska förhållanden. I samma motion (yrkande 29) yrkas även
rätt till avdrag för värdehöjande reparationer.
Utskottet vill framhålla följande. En utgångspunkt för
skattereformen är att skattereglerna för egnahem och
bostadsrätter skall vara enhetliga och likformiga. För
bostadsrätternas del innebär detta att reavinsten skall beräknas
med hänsyn till lägenhetens andel i föreningens skulder. Detta i
kombination med en rätt för den skattskyldige att dra av sin
andel i föreningens utgifter för ny-, till- eller
ombyggnadskostnader kompletterad med den nu föreslagna rätten
att också dra av för lägenhetens andel av föreningens utgifter
för värdehöjande reparationer och underhåll under fem år före
avyttringen innebär att reglerna för bostadsrätter och egnahem
har fått samma principiella utformning.
Det har i slutfasen av ärendets beredning påpekats för
utskottet att problem vid reavinstberäkningen kan uppstå vid
ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter. Utskottet, som
inte kan utesluta att så är fallet, förutsätter att regeringen
uppmärksammar frågan och eventuellt återkommer till riksdagen
med förslag.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna
del och avstyrker motionerna i motsvarande del.
Skatteskalorna vid arvs- och gåvobeskattningen m.m.
På grund av de höjda taxeringsvärdena och med hänsyn till
prisutvecklingen föreslås i propositionen den ändringen av
skatteskalorna vid arvs- och gåvobeskattningen att
skiktgränserna i alla klasser höjs med 40%. Motsvarande
höjning bör enligt propositionen också genomföras när det gäller
de grundavdrag som gäller vid arvsbeskattningen. Det s.k.
18-årsavdraget bör enligt förslaget höjas från 5000 kr. till
10000 kr.
I motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas en sänkning av
skattesatsen med 5% i de skikt som redovisas i propositionen
(yrkande 26) och att grundavdraget höjs till 12 basbelopp för
make eller motsvarande, till fyra basbelopp för annan mottagare
i klass I och till ett basbelopp för mottagare i klass II och
III. 18-årsavdraget bör enligt motionärerna höjas till 1/2
basbelopp (yrkande 27). Även i motion Sk35 (yrkande 2) av Kjell
Johansson m.fl. (fp) begärs att regeringen omgående lägger fram
förslag om en ytterligare höjning av grundavdraget och en
sänkning av högsta skattesatsen i arvsskatteskalan till maximalt
50%. Dessutom bör man enligt motionärerna ha en
inflationsskyddad skatteskala genom anknytning till basbeloppet.
Utskottet delar uppfattningen att en justering av
skiktgränserna och de grundavdrag som gäller vid
arvsbeskattningen nu bör genomföras. Med hänsyn till den
genomsnittliga höjningen av taxeringsvärdena på småhus och den
allmänna prisutvecklingen finner utskottet de i propositionen
föreslagna höjningarna väl avvägda. Utskottet tillstyrker därför
propositionen och avstyrker motionerna såvitt nu är i fråga.
Förhöjt grundavdrag vid gåvobeskattningen
Ett annat förslag i propositionen gäller grundavdraget vid
gåvobeskattningen, för vilket en höjning föreslås från 2000kr.
till 10000 kr. per år. Bo Lundgren m.fl. (m) yrkar i motion
Sk33 (yrkande 28) att det höjs till 1/2 basbelopp.
Utskottet anser den i propositionen föreslagna höjningen väl
avvägd. Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del
och avstyrker motionerna.
Vissa justeringar i arvs- och gåvoskattereglerna m.m.
I propositionen föreslås en utbyggnad av bestämmelserna i
arvs- och gåvoskattelagen med de justeringar och kompletteringar
som behövs för att värderingsreglerna avseende s.k.
företagsförmögenhet skall kunna tillämpas vid arvs- och
gåvobeskattningen. Utgångspunkten är att de s.k.
lättnadsreglerna skall ha samma omfattning som tidigare.
Lättnadsregeln vid gåvor av företagsförmögenhet innebär att
den skattepliktiga egendomen beskattas efter ett reducerat värde
motsvarande 30% av förvärvskällans substansvärde, dvs.
skillnaden mellan värdet på tillgångar och skulder i
förvärvskällan. Vissa förutsättningar måste vara uppfyllda för
tillämpning av lättnadsregeln, bl.a. att gåvan har lämnats utan
förbehåll till förmån för givaren eller någon annan och att den
avser all givarens rätt till förvärvskällan.
I motion Sk33 (yrkande 29) av Bo Lundgren m.fl. (m) föreslås
att reduktionsreglerna skall få tillämpas också vid successiva
gåvor. Enligt motionärerna skulle en sådan regel underlätta
generationsväxlingar i familjeföretag. Görel Thurdin m.fl. (c)
yrkar i motion Sk40 (yrkande 11) att förmögenhetsskatt på
arbetande kapital avskaffas.
Utskottet vill betona att de i propositionen föreslagna
ändringarna endast innebär en teknisk justering av
lagstiftningen. Avsikten är inte att nu genomföra någon saklig
ändring beträffande lättnadsreglernas omfattning. Fortsatta
överväganden rörande arvs- och gåvoskatten och
förmögenhetsskatten pågår för närvarande inom
finansdepartementet och avsikten är, såvitt utskottet erfarit,
att lägga fram förslag till våren. En departementspromemoria med
förslag om reformerad förmögenhetsbeskattning kommer enligt
uppgift att redovisas inom kort. Enligt utskottets mening saknas
det skäl att nu föregripa regeringens ställningstaganden på
dessa områden. Utskottet, som förutsätter att de nu aktuella
frågorna kommer att prövas under de fortsatta övervägandena,
tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna i berörda
delar.
Företagsbeskattningen
Allmän utformning av företagsbeskattning
Utgångspunkten för den nya företagsbeskattningen är en
kraftigt sänkt bolagsskattesats kombinerad med begränsade
reserveringsmöjligheter. Bolagsskattesatsen har således sänkts
till 30% och rätten till nedskrivning på lager har tagits
bort. En särskild skatteutjämningsreserv har införts som baseras
på antingen företagens beskattade egna kapital eller lönesumma.
I motion Sk37 (yrkande 5) av Lars Werner m.fl. (v) begärs att
regeringen skall ta fram regler som innebär att de mindre
företagen inte missgynnas gentemot de större börsbolagen. Vidare
yrkas fortsatt utredning av produktionsfaktorsskatt och real
beskattning i företagssektorn. Motionärerna föreslår också en
särskild skatt på företagens vinst och förmögenhet. Dessutom
vill motionärerna slopa systemet med skatteutjämningsreserv, som
enligt deras mening i praktiken medför en omotiverad sänkning av
skatten för företag.
Utskottet vill erinra om att företagsbeskattningen utgör en
viktig hörnsten i skattereformen, vars övergripande mål bl.a. är
att åstadkomma en samhällsekonomiskt effektiv beskattning
samtidigt som fördelningspolitiska mål uppfylls. Vidare syftar
den nya utformningen av företagsbeskattningen till att
tillgodose behovet av en internationell harmonisering och minska
inlåsningen av kapital. Någon ytterligare omläggning i enlighet
med motionärernas yrkande bör inte komma i fråga och utskottet
avstyrker följaktligen motionen i denna del.
Beskattning av utländsk valuta i näringsverksamhet
I propositionen föreslås att reglerna om företagsbeskattning
kompletteras med bestämmelser om beskattning av utländsk valuta.
Den föreslagna metoden för beskattningen går ut på att
fordringar och skulder skall tas upp till sitt värde enligt
balansdagens kurs. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet och
balansdagens värde skall resultatföras. Om en värdering till
balansdagens kurs inte är förenlig med god redovisningssed,
vilket bl.a. gäller redovisningen av vinster på långfristiga
poster, skall posterna tas upp till det värde som följer av god
redovisningssed. Om företaget gör avsättning till
valutakursreserv skall en schablonintäkt påföras. Detta
schablonbelopp skall motsvara 54% av valutakursreserven
multiplicerat med statslåneräntan vid årets utgång. Föreligger
terminskontrakt eller annan liknande valutasäkringsåtgärd skall
schablonintäkt beräknas endast i den mån posterna inte har
tagits upp till ett värde som motiveras av valutasäkringen.
Förslaget i propositionen har inte mött någon invändning i
någon motion, men Sveriges industriförbund har i en skrivelse
till utskottet kritiserat bl.a. den föreslagna
schablonbeskattningen. Under utskottsbehandlingen har utskottets
vice ordförande (m) yrkat avslag på propositionen såvitt avser
frågan om en schablonintäkt.
Utskottet, som tidigare ställt sig bakom förslaget om
beskattning av utländsk valuta, anser att den föreslagna metoden
för beskattning av utländsk valuta inom näringsverksamhet --
värdering enligt god redovisningssed kompletterad med en
schablonintäkt -- leder till ett tillfredsställande
beskattningsresultat. Den föreslagna schablonintäkten är enligt
utskottets uppfattning beräknad på ett adekvat sätt och bör
knappast ge upphov till några tillämpningsproblem. Utskottet
tillstyrker därför propositionen i denna del.
Beskattning av utskiftade medel
I propositionen föreslås att 1927 års lag om utskiftningsskatt
skall upphävas. Utskiftade medel skall i det nya skattesystemet
behandlas som utdelning och beskattas hos aktieägaren som
inkomst av kapital enligt skattesatsen 30 % eller -- om
aktieägaren är en juridisk person som är eget skattesubjekt --
som inkomst av näringsverksamhet. Förslaget innebär således att
den nuvarande ordningen med bolaget som skattesubjekt överges.
De nya reglerna skall omfatta även utländska bolag.
Särskilda regler föreslås för vissa fall. Exempelvis skall
bestämmelserna om fördelning av utdelningsinkomster i
fåmansföretag tillämpas på utskiftade belopp.
Investmentföretagens skatteförhållanden föranleder också vissa
särregler.
I sammanhanget föreslås att lagen om ersättningsskatt upphävs.
Denna lag har inte någon funktion i det reformerade
skattesystemet.
Lagstiftningen skall tillämpas fr.o.m. 1992 års taxering. I
fråga om påbörjade likvidationer och fusioner föreslås särskilda
övergångsbestämmelser. Dessa innebär att äldre bestämmelser
skall gälla om kontanta medel eller annan egendom utskiftas till
aktieägaren före den 1 januari 1991.
Förslaget har föranlett motionsyrkande i ett hänseende. Det
gäller den skattemässiga behandlingen av kapitalinsatser som
ingår i det utskiftade beloppet. Propositionen innebär att någon
uppdelning inte skall göras mellan vad som kan anses utgöra
återbetalning av tillskjuten kapitalinsats och vad som kan
betecknas som vinstutdelning. Endast i de fall utskiftade belopp
har utbetalats till följd av likvidation eller fusion skall
hänsyn tas till aktieägarens anskaffningspris. Aktien skall i
sådant fall anses avyttrad utan vederlag vid den tidpunkt då
bolaget upplöstes. I princip skall den reaförlust som härvid
uppkommer på aktien vara fullt avdragsgill till den del den
motsvaras av utbetalning från bolaget under beskattningsåret och
närmast föregående beskattningsår. Är reaförlusten större än det
utbetalade beloppet medges avdrag för det överskjutande beloppet
med 70%, dvs. enligt huvudregeln om avdrag för reaförluster.
Enligt motion Sk33 yrkande 30 av Bo Lundgren m.fl. (m) bör
beskattning inte heller ske i annat fall än likvidation och
fusion till den del ett utskiftat belopp utgör återbetalning av
tillskjuten kapitalinsats.
Utskottet anser att den i propositionen föreslagna nya
ordningen för beskattning av utskiftade medel bör godtas. Genom
att utskiftade belopp beskattas som utdelning uppnås stora
praktiska fördelar. Utskottet tillstyrker följaktligen
propositionen i denna del och avstyrker motion Sk33 yrkande 30.
Skadeförsäkringsföretag
Det beslut om en skattereform som riksdagen fattade våren 1990
innebar att frågan om skatteutjämningsreserv i
skadeförsäkringsföretag sköts upp i avvaktan på en granskning av
i vad mån företagens säkerhetsreserver rymmer inslag av
skattekonsolidering. I fråga om skadeförsäkringsföretagens
regleringsfonder för trafikförsäkring och utjämningsfonder
innebar beslutet ett slopande av avdragsrätten för avsättning
till dessa fonder, men avskattningsfrågan skulle utredas vidade
och fick därför anstå. När det gäller värderegleringsreserver
avskaffades avdragsrätten för skadeförsäkringsföretagen liksom
för banker och andra finansiella företag.
I propositionen föreslås nu, efter ytterligare utredning av
frågorna, att skadeförsäkringsföretagen skall få göra
SURV-avsättning. Underlaget för SURV skall beräknas enligt
generella regler med det undantaget att utjämningsfond och
regleringsfond för trafikförsäkring inte räknas som skuld. En
minskning av dessa fonder skall utgöra skattepliktig intäkt men
fonderna behöver inte lösas upp vid övergången.
Med anledning av propositionen i denna del har väckts yrkanden
i två motioner. Enligt motion Sk33 yrkande 31 av Bo Lundgren
m.fl. (m) bör samma avskattningsregler gälla för
värderegleringsreserv som för utjämningsfond. I motion Sk40
yrkande 34 av Görel Thurdin m.fl. (c) hemställs med hänvisning
till motsvarande yrkande i samband med skattereformbeslutet att
de ömsesidiga försäkringsbolagens konkurrenssituation skall
utredas och att lämpliga åtgärder skall vidtas om denna
försämras.
De frågor om skadeförsäkringsföretagens skatteförhållanden som
inte omfattades av riksdagens beslut våren 1990 har nu utretts i
enlighet med vad som förutsattes i samband med riksdagsbeslutet.
Utskottet godtar de överväganden som gjorts i propositionen och
som innebär att skadeförsäkringsföretagen skall ha tillgång till
skatteutjämningsreserv samt att övergången till det nya systemet
underlättas genom att utjämningsfond och regleringsfond för
trafikförsäkring skall följa särskilda regler. Härav följer att
utskottet inte är berett att ompröva det tidigare
ställningstagandet angående värderegleringsreserv. Utskottet
förutsätter emellertid att regeringen noga följer utvecklingen
när det gäller de ömsesidiga försäkringsbolagens
konkurrenssituation. Utskottet tillstyrker propositionen i nu
förevarande del och avstyrker motionerna Sk33 yrkande 31 och
Sk40 yrkande 34.
Ackumulerad inkomst
I propositionen föreslås att reglerna om särskild
skatteberäkning för ackumulerad inkomst ändras och anpassas till
det nya skattesystemet. Den ackumulerade inkomsten skall delas
med antalet fördelningsår, högst tio, och beräknas som ett
tillägg till den genomsnittliga beskattningsbara
förvärvsinkomsten för samtliga fördelningsår. Om den
ackumulerade inkomsten hänför sig till fler än två år bakåt i
tiden skall den genomsnittliga beskattningsbara
förvärvsinkomsten justeras så att förändringar i skatteskalan
beaktas. Lagen skall inte längre tillämpas på kapitalinkomster
eftersom dessa beskattas proportionellt i det nya
skattesystemet.
Den nuvarande beloppsgränsen för tillämpning av reglerna om
ackumulerad inkomst bestämdes år 1983 till 15000 kr. Enligt
propositionen bör beloppet uppjusteras utöver vad som kan vara
motiverat av penningvärdets förändring. Det nya skattesystemet
innebär allmänt sett en mindre progression, och antalet fall av
särskild skatteberäkning bör begränsas till situationer där det
kan anses vara särskilt motiverat med en sådan beräkning. En
beloppsgräns om 50 000 kr. har bedömts vara lämplig. Med denna
beloppsgräns behövs inte heller den nuvarande regeln om att den
ackumulerade inkomsten skall överstiga en viss andel av den
taxerade inkomsten.
I motion Sk33 yrkande 33 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs
att beloppsgränsen skall uppjusteras med beaktande endast av
penningvärdets förändring sedan år 1983, vilket enligt motionen
innebär att beloppsgränsen bör bestämmas till 30 000 kr.
Utskottet har inte funnit skäl att frångå propositionen i
fråga om beloppsgränsen eller i något annat avseende vad gäller
ändrade regler för beräkning av ackumulerad inkomst. Utskottet
tillstyrker följaktligen propositionen i denna del och avstyrker
motion Sk33 yrkande 33.
I yrkande 32 i den nyss nämnda motionen har tagits upp en
fråga om reglernas tillämpning vid försäljning av aktier i
fåmansföretag. Utskottet vill påpeka att propositionen innebär
att ackumulerad inkomst skall kunna beräknas även på utdelning
och reavinst från fåmansföretag som i det nya skattesystemet
skall beskattas som inkomst av tjänst. Yrkandet är därmed
tillgodosett.
Beskattning av enskild näringsverksamhet, m.m.
I propositionen tas upp vissa frågor angående beskattningen av
enskild näringsverksamhet.
Av betydelse för denna beskattning är det arbete som för
närvarande pågår angående en s.k. särskild redovisningsmetod
för enskilda näringsidkare och om handelsbolagens
skatterättsliga ställning. Det framgår av propositionen att
dessa frågor kräver fortsatta överväganden och att en särskild
utredare skall tillkallas.
Enligt motion Sk33 yrkande 34 av Bo Lundgren m.fl. (m) bör
regeringen skyndsamt lägga fram förslag angående
egenföretagarnas resultatutjämnings- och
konsolideringsmöjligheter enligt särskild redovisningsmetod. I
fråga om handelsbolagens skatterättsliga ställning bör enligt
yrkande 35 i samma motion riksdagen slå fast, att beskattningen
av handelsbolag och deras delägare skall behållas enligt
nuvarande principer. Det pågående arbetet angående särskild
redovisningsmetod m.m. tas upp även i motion Sk40 yrkande 1 av
Görel Thurdin m.fl. (c). Motionärerna föreslår att det uppdras
åt regeringen att skyndsamt lägga fram förslag om en särskild
redovisningsmetod för egenföretagare. Om detta yrkande inte
bifalls vill motionärerna enligt yrkande 2 i sistnämnda motion
att regeringen skall tillsätta en parlamentarisk utredning i
frågan.
Det framgår av propositionen att frågorna om en särskild
redovisningsmetod och handelsbolagens skatterättsliga ställning
behöver utredas ytterligare. Utskottet vill framhålla att
tidigare förslag aktualiserat en rad problem som inte kan
förbigås vid ett ställningstagande i dessa frågor. Utskottet
anser inte att det finns anledning för riksdagen att göra
uttalanden om det pågående arbetet i enlighet med vad som yrkats
i motionerna utöver vad som redan sagts i betänkandet
1989/90:SkU30. Följaktligen avstyrker utskottet motionerna Sk33
yrkandena 34 och 35 samt Sk40 yrkandena 1 och 2.
Enligt skattereformbeslutet får enskilda näringsidkare göra
avsättning till skatteutjämningsreserv med högst 30% av
ingående eget kapital och 20% av lönesumman eller,
alternativt, med högst 15% av inkomsten för beskattningsåret.
I propositionen föreslås att reglerna ändras så att avsättning
till SURV får göras med 30% av ingående eget kapital och 20 %
av inkomsten eller, alternativt, med 15% av lönesumman.
Ändringen syftar dels till att anpassa reglerna till vad som
gäller för aktiebolagen, dels till att mildra skatteuttaget på
stora engångsintäkter.
I motion Sk40 yrkande 12 av Görel Thurdin m.fl. (c) hemställs
att riksdagen med anledning av propositionen i denna del
beslutar att avsättning till SURV skall få göras med 30% på
ingående kapital och 20% av inkomsten eller, alternativt,
30% på ingående kapital och 15% av lönesumman.
Utskottet finner inte skäl att gå längre än vad som
föreslagits i propositionen. Följaktligen tillstyrker utskottet
propositionen i denna del och avstyrker motionsyrkandet.
I propositionen har tagits upp en fråga som anknyter till
riksdagens beslut våren 1990 angående avskaffande av möjligheten
för enskilda näringsidkare att använda sig av brutet
räkenskapsår. Enskilda näringsidkare som vid 1991 års taxering
går över från brutet räkenskapsår till kalenderår som
räkenskapsår skall enligt propositionen medges förhöjt avdrag
för avsättning till resultatutjämningsfond. Förslaget syftar
till att mildra effekterna av tillfälliga
likviditetspåfrestningar som kan uppkomma i samband med
skatteinbetalning. Avsättning skall få göras med upp till 30 %
av lönekostnaden och 35 % av inkomsten i förvärvskällan i
stället för 20 % resp. 15 %.
Med anledning av förslaget har i motion Sk30 av Stig
Bertilsson (m) yrkats att möjligheten för enskilda näringsidkare
att ha brutet räkenskapsår skall återinföras. Ett liknande
yrkande finns i motion Sk33 yrkande 36 av Bo Lundgren m.fl. (m).
Utskottet finner inte anledning att ompröva det tidigare
ställningstagandet rörande brutet räkenskapsår. Utskottet
tillstyrker den justering i fråga om resultatutjämningsfonden
som föreslagits i propositionen och avstyrker motionsyrkandena.
Utskottet vill i tydlighetens intresse nämna att rätten till
förhöjd avsättning till resultatutjämningsfond omfattar även
fysiska personer som bedriver verksamhet i handelsbolag samt
dödsbon. Undantag gäller dock beträffande rätten till
inkomstbaserad resultatutjämningsfond för det fall annan än här
i riket bosatt fysisk person äger andel i handelsbolaget eller
dödsboet (jfr 41 d § tredje stycket kommunalskattelagen).
Vissa frågor om räntefördelning
I propositionen aviseras förslag om en justering i reglerna om
räntefördelning för näringsidkare som finansierar en fastighet
med statligt subventionerade lån. Förslag i frågan kommer att
läggas fram senare. En ändring föreslås däremot redan i detta
sammanhang av reglerna om räntefördelning för handelsbolag och
handelsbolagsbeskattade dödsbon. Bl.a. skall räntefördelningen
ske efter andelstal i boet i stället för andel i inkomsten. En
fördelning efter inkomsten anses kunna medföra ett materiellt
otillfredsställande resultat i vissa fall.
I motion Sk33 yrkande 37 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att
riksdagen skall begära förslag från regeringen som innebär ett
slopande av reglerna om räntefördelning. Motionärerna vill mot
denna bakgrund yrka avslag på propositionen i vad den avser
frågor om räntefördelning.
Utskottet har inte anledning att ompröva det tidigare beslutet
om räntefördelning. Utskottet tillstyrker de i propositionen
föreslagna ändringarna och avstyrker följaktligen motion Sk33
yrkande 37.
Beskattning av fåmansföretag (stoppreglerna)
I propositionen föreslås ett par förändringar i de särskilda
fåmansföretagsreglerna. En av dessa s.k. stoppregler innebär att
företagsledare beskattas om företaget för dennes eget eller
någon närståendes privata bruk köper in lös egendom från
utomstående, t.ex. en bostadsrätt. Regeln föreslås utvidgad till
fast egendom så att den skall omfatta även inköp av
villafastigheter. Den andra förändringen ansluter till den i
propositionen föreslagna ändringen beträffande förmån av
räntefritt eller lågförräntat lån från arbetsgivare till en
anställd. Samma justering föreslås i fråga om lån från
fåmansföretag till företagsledare eller företagsledare
närstående person.
I motion Sk33 yrkande 22 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs om
avslag på detta förslag. Utskottet tillstyrker propositionen i
denna del och avstyrker motionsyrkandet.
Återföring av obeskattade reserver, m.m.
I propositionen har föreslagits ändringar i lagen (1990:655)
om återföring av obeskattade reserver. En ändring i 1 §
avser att klargöra att för företag med räkenskapsår som avslutas
under januari och februari 1991 är det bokslutet för detta
räkenskapsår som skall ligga till grund för beslutet om
uppskovsbelopp. I den föreslagna lagtexten har även tillagts ett
villkor att taxeringen skall ske 1991. Utskottet anser att det
inte finns skäl att uppställa något krav på att taxering skall
ske år 1991. Den föreslagna lagändringen bör därför utgå i denna
del.
Utskottet vill i detta sammanhang även föreslå en ändring i 5
§ i den nyss nämnda lagen. Av femte stycket framgår att om den
förvärvskälla till vilken de obeskattade reserverna hänför sig
upphör skall återstående del av uppskovsbeloppet omedelbart tas
upp till beskattning. Ett förtydligande bör göras för att
klarlägga att motsvarande även gäller om uppskovsbeslutet hänför
sig till en verksamhet -- som detta begrepp definieras i 18 §
fjärde stycket kommunalskattelagen -- i ett handelsbolag och
verksamheten upphör.
Ett undantag från principen att obeskattade reserver skall
återföras om förvärvskällan upphör gäller om en fysisk person
överför sin näringsverksamhet eller driften av denna till ett
aktiebolag. Återstående del av uppskovsbeloppet skall i sådana
fall tas upp till beskattning i aktiebolaget. För att
uppskovsbeloppet skall få överföras fordras att
förutsättningarna är sådana att möjligheter föreligger att föra
över tillgångar till skattemässiga restvärden till aktiebolaget
utan att uttagsbeskattning kommer i fråga (jfr prop.
1989/90:110, s. 749). Under motsvarande förutsättningar bör
enligt utskottets mening även ett uppskovsbelopp i ett
handelsbolag få överföras om den verksamhet till vilket
uppskovsbeloppet hänför sig överförs till ett aktiebolag. Är
såväl fysiska som juridiska personer delägare i handelsbolaget
bör möjligheten att på detta sätt föra över det återstående
uppskovsbeloppet avse endast den del av beloppet som belöper på
fysiska personer.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet de
ändringar i förslaget till lagen om återföring av obeskattade
reserver som framgår av utskottets hemställan och tillstyrker
propositionen i övrigt i denna del.
Utskottet har uppmärksammats på vissa oklarheter beträffande
förutsättningarna för att utnyttja allmän
investeringsreserv. Av övergångsbestämmelserna till lagen
(1990:685) om upphävande av lagen (1979:610) om allmän
investeringsreserv framgår att i fråga om avsättningar som skett
enligt den upphävda lagen skall denna tillämpas även vid senare
års taxeringar. Enligt den upphävda lagens 9 § skall
ianspråktagande av reserven ske i den förvärvskälla där
avsättningen gjorts. Om det finns särskilda skäl får regeringen
medge att reserven tas i anspråk i annan förvärvskälla. Vid
tillämpningen av bestämmelsen kan fråga uppkomma om det är äldre
eller nya regler om förvärvskällor i 18 § kommunalskattelagen
som skall tillämpas. Utskottet vill ta initiativ till en
justering i upphävandelagen så att det klargörs att det är de
nya förvärvskällereglerna som skall ligga till grund för
bedömningen. Så bör en investeringsreserv som avsatts exempelvis
i förvärvskällan jordbruksfastighet utan särskilt tillstånd få
tas i anspråk för en investering i verksamhet av annat slag som
kan ingå i en utvidgad förvärvskälla tillsammans med
jordbruksfastigheten. Utskottet föreslår riksdagen att anta det
förslag till lagändring i frågan som framgår av utskottets
hemställan.
Vissa internationella skattefrågor
Skatt för gemensamt kommunalt ändamål
I propositionen föreslås att skattesatsen för gemensamt
kommunalt ändamål höjs till 25 %. Skattskyldigheten till statlig
inkomstskatt för inkomst av tjänst skall slopas och rätten till
kostnadsavdrag för utgifter hänförliga till inkomst av tjänst
skall avskaffas för den som är bosatt utomlands. Förmånen av fri
resa till och från Sverige vid anställningens början och slut
resp. i samband med styrelsemöte och av fritt logi under
vistelsen här skall dock undantas från skatteplikt.
Enligt motion Sk33 yrkande 38 av Bo Lundgren m.fl. (m) bör
skattesatsen för gemensamt kommunalt ändamål bestämmas till 20
%. Utskottet vill framhålla att den föreslagna skattesatsen
beräknats utifrån en jämförelse med andra nordiska länder och
ett genomsnittligt kommunalt skatteuttag. Effekten av att vissa
kostnader inte längre skall få dras av har härvid räknats in som
en skatterabatt. Utskottet finner inte skäl att förorda en
avvikelse från propositionen. Utskottet tillstyrker därför
propositionen i denna del och avstyrker motionsyrkandet.
Avräkning av utländsk skatt m.m.
I propositionen föreslås att reglerna om avräkning av utländsk
skatt anpassas till det nya skattesystemet. För att undvika
dubbelbeskattning föreslås regler som ger möjlighet till
avräkning av utländsk skatt från statlig fastighetsskatt på
privatbostad. Såväl med fastighetsskatten jämförbara utländska
skatter som skatter beräknade på schablonintäkt eller liknande
skall kunna avräknas. Avräkning av utländsk skatt skall medges
från avkastningsskatt på pensionsmedel. Nya regler skall gälla
också för beräkning av spärrbeloppet -- dvs. det högsta belopp
varmed avräkning får ske -- för fysiska personer.
En möjlighet införs till s.k. carry forward av utländsk skatt
som inte kunnat avräknas det år då avräkning normalt skulle ha
skett. Avräkning skall dock ske inom en tidsperiod om tre år.
Denna fråga har tagits upp i motion Sk33 yrkande 39 av Bo
Lundgren m.fl. (m). Motionärerna yrkar att någon tidsgräns inte
skall gälla.
Utskottet har ingen erinran mot propositionen i fråga om
avräkning av utländsk skatt. Utskottet tillstyrker propositionen
och avstyrker yrkande 39 i motion Sk33 om att någon tidsgräns
inte skall gälla i fråga om möjligheten att utnyttja utländsk
skatt för avräkning mot svensk skatt.
Övriga frågor
Beträffande propositionen i andra delar än de som berörts
i det föregående har utskottet inte någon erinran, men
återkommer i det följande till vissa justeringar i lagförslagen.
I ärendet har i motion Sk40 av Görel Thurdin m.fl. (c) väckts
ett flertal yrkanden som gäller omprövning av tidigare
beslut i fråga om vissa delar av skattereformen och dess
finansiering. Yrkandena 13--14, 35, 37--43, 45--49 och 51 har
inte behandlats i det föregående. Motsvarande gäller beträffande
ett yrkande angående mervärdeskatten i motion Sk1 yrkande a
såvitt nu är i fråga av Olof Johansson m.fl. (c).
Utskottet har tagit ställning till de i motionerna väckta
frågorna i samband med skattereformbeslutet i våras (bet.
1990/91:SkU30 och 31). Utskottet finner inte skäl att nu ompröva
sitt ställningstagande och avstyrker motionsyrkandena.
Som framgått av vad utskottet tidigare anfört föreslår
utskottet vissa justeringar i de vid propositionen fogade
lagförslagen. Utskottet har uppmärksammat att det förslag
till ändring i lagen om statlig inkomstskatt som riksdagen
behandlade våren 1990 av misstag fått innebörden att lagens 7 §
11 mom. inte skall tillämpas efter 1991 års taxering. Utskottet
förordar en rättelse i detta hänseende. Härutöver förordar
utskottet de ytterligare ändringar av redaktionell natur som
framgår av utskottets hemställan. Det skall också framhållas att
den författningsmässiga regleringen av vissa undantag i
beskattningen i 19 § kommunalskattelagen (1928:370) (del av
lagförslag 1) samordnats med viss återstående behandling av
proposition 1989/90:117 (1990/91:SkU12). Utskottets hemställan
omfattar därför inte 19 § kommunalskattelagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande en tillfällig höjning av den allmänna
löneavgiften, m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Sk32 yrkandena
1 och 2, 1990/91:Sk33 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Sk35 yrkande 1
och 1990/91:Sk40 yrkandena 3 och 4 och med anledning av vad
utskottet anfört
dels bifaller det i proposition 1990/91:54 framlagda
förslaget om en tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften,
dels från regeringen begär ett skyndsamt förslag i
enlighet med vad utskottet förordat,
res. 1 (m)
res. 2 (fp)
res. 3 (c)
res. 4 (mp)
s.y. 1 (v)
2. beträffande kompensation till egenföretagare
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk40 yrkande 30,
res. 5 (c)
3. beträffande avtalsförsäkringar
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 3,
1990/91:Sk37 yrkande 1 och 1990/91:Sk40 yrkande 18 bifaller
proposition 1990/91:54 i denna del,
res. 6 (m)
res. 7 (c)
res. 8 (v)
4. beträffande grupplivförsäkringar m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Sk33 yrkandena
4--6 och 1990/91:Sk40 yrkande 9 bifaller proposition 1990/91:54
i denna del,
res. 9 (m, c)
5. beträffande skattereduktionen för ensamstående med barn
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 16 och
1990/91:Sk40 yrkande 22,
res. 10 (m, c, v, mp)
6. beträffande skattereduktionen för gift med hemmamake
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk40 yrkande 21,
res. 11 (c, mp)
7. beträffande avdraget för underhållsbidrag
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 15,
res. 12 (m)
8. beträffande skattereduktionen för fackföreningsavgift,
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk36 yrkandena 1
och 2 och med avslag på motion 1990/91:Sk40 yrkandena 24 och 25
dels beslutar att slopa begränsningen av underlaget för
skattereduktion för fackföreningsavgift, dels beslutar att
mätnings- och granskningsavgift skall ingå i underlaget för
skattereduktionen,
res. 13 (m, fp, c, mp)
9. beträffande bilresor mellan bostad och arbetsplats
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:54 och med
avslag på motionerna 1990/91:Sk1 yrkande c, 1990/91:Sk3 yrkande
4, 1990/91:Sk32 yrkandena 3 och 4, 1990/91:Sk33 yrkande 7 i
denna del och 1990/91:Sk40 yrkande 19 beslutar att höja avdraget
för bilresor mellan bostad och arbetsplats till 11 kr./mil för
1990 och till 12 kr./mil för 1991 oberoende av körsträcka,
res. 14 (m)
res. 15 (c)
res. 16 (mp)
10. beträffande uranenergiskatt
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk3 yrkande 5,
s.y. 2 (mp)
11. beträffande bilresor i tjänsten
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk1 yrkande d,
1990/91:Sk33 yrkande 7 i denna del och 1990/91:Sk40 yrkande 17,
res. 17 (m)
res. 18 (c)
12. beträffande bilresor i egen näringsverksamhet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk40 yrkande 36,
res. 17 (m)
res. 18 (c)
13. beträffande förmån av fri bil
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 8,
1990/91:Sk37 yrkande 3 och 1990/91:Sk40 yrkandena 15 och 16,
res. 19 (m)
res. 20 (c, mp)
res. 21 (v)
14. beträffande drivmedelsbeskattningen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk1 yrkande a i denna
del, 1990/91:Sk2, 1990/91:Sk37 yrkande 2 och 1990/91:Sk40
yrkandena 20, 47 i denna del och 50,
res. 22 (m)
res. 23 (c)
res. 24 (v)
15. beträffande mervärdeskatt på persontransporter
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk1 yrkande b,
1990/91:Sk3 yrkande 1, 1990/91:Sk39 yrkande 1 och 1990/91:Sk40
yrkande 44
res. 25 (m)
res. 26 (c, v)
res. 27 (mp)
16. beträffande övergångsbestämmelser för bussar
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk39 yrkande 2,
18. beträffande en särskild glesbygdsrabatt
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk3 yrkande 3,
res. 30 (mp)
19. beträffande förmånliga lån
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Sk33 yrkande 9
bifaller proposition 1990/91:54 i denna del,
res. 31 (m)
20. beträffande tillkännagivande angående värdering av
förmånliga lån
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
21. beträffande en tvåårig rådrumsfrist
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Sk33 yrkande 10
bifaller proposition 1990/91:54 i denna del,
res. 32 (m)
22. beträffande en särregel för tvåfamiljsfastigheter
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Sk33 yrkande 11
bifaller proposition 1990/91:54 i denna del,
res. 33 (m)
23. beträffande kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk31 och 1990/91:Sk34
res. 34 (m)
res. 35 (c)
24. beträffande fastighetstaxeringsvärdet på småhus
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk33 yrkandena 12 och 13,
res. 36 (m)
25. beträffande fastighetsskatten på småhus
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk40 yrkandena 31--33,
res. 37 (c)
s.y. 3 (m)
26. beträffande pensionärernas inkomst av kapital och passiv
näringsverksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 14 och
1990/91:Sk38 yrkandena 2 och 3,
res. 38 (m)
27. beträffande pensionärernas förmögenhet
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk38 yrkande 1 och
1990/91:Sk40 yrkande 5,
res. 39 (m, c)
28. beträffande sjömansbeskattningen och skattereduktion för
ensamstående med barn
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Sk40 yrkande 23 i
denna del bifaller proposition 1990/91:54 i denna del,
res. 40 (m, c, v, mp)
29. beträffande sjömansbeskattningen och skattereduktion för
gift med hemmamake
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Sk40 yrkande 23 i
denna del bifaller proposition 1990/91:54 i denna del,
res. 41 (c, mp)
30. beträffande sjömansbeskattningen i framtiden
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 17,
31. beträffande allmän utformning av beskattningen av
inkomst av kapital
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 18,
1990/91:Sk40 yrkandena 26 och 27 och 1990/91:Sk37 yrkande 4,
res. 42 (m)
res. 43 (c)
res. 44 (v)
32. beträffande beskattning av utländsk valuta inom
hushållssektorn
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och
avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 19 och 1990/91:Sk40
yrkande 7 i denna del,
res. 45 (m)
res. 46 (c)
33. beträffande ändrade regler såvitt avser
ränteavdragsbegränsning
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:54 i denna
del och motion 1990/91:Sk40 yrkande 7 i denna del och med avslag
på motion 1990/91:Sk33 yrkande 20 beslutar ändra reglerna för
ränteavdrag i enlighet med vad utskottet förordat,
res. 47 (m)
res. 48(c)
s.y. 4 (mp)
34. beträffande ersättande av undantagsregeln med beloppstak
för fåmansföretag
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:54 i denna
del och med avslag på motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 21 och
1990/91:Sk40 yrkande 6 beslutar utforma lagstiftningen i
enlighet med vad utskottet förordat,
res. 49 (m)
res. 50 (c)
35. beträffande sparade underskott och
realisationsvinstbeskattning av näringsfastigheter
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och
avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 23,
res. 51 (m)
36. beträffande takregeln vid realisation av
näringsfastighet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk40 yrkande 28,
res. 52 (m, c)
37. beträffande återläggning av värdeminskningsavdrag vid
avyttring av näringsfastighet
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och
avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 24 och 1990/91:Sk40
yrkande 8,
res. 53 (m, c)
38. beträffande bostadsrättsinnehavares avdragsrätt vid
vinstbeskattningen
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och
avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 25 och 1990/91:Sk40
yrkande 10,
res. 54 (m, c)
39. beträffande avdrag för värdehöjande reparationer
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk40 yrkande 29,
res. 55 (c)
40. beträffande skatteskalorna vid arvs- och
gåvobeskattningen m.m.
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och
avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkandena 26 och 27 och
1990/91:Sk35 yrkande 2,
res. 56 (m)
res. 57 (fp)
41. beträffande förhöjt grundavdrag vid gåvobeskattningen
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och
avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 28,
res. 58 (m)
42. beträffande vissa justeringar i arvs- och
gåvoskattereglerna, m.m.
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och
avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 29 och 1990/91:Sk40
yrkande 11,
res. 59 (m, fp, c)
43. beträffande allmän utformning av företagsbeskattningen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk37 yrkande 5,
res. 60 (v)
44. beträffande beskattning av utländsk valuta i
näringsverksamhet
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del,
res. 61 (m)
45. beträffande beskattning av utskiftade medel
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och
avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 30,
res. 62 (m)
46. beträffande skadeförsäkringsföretag
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och
avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 31 och 1990/91:Sk40
yrkande 34,
res. 63 (m)
res. 64 (c)
47. beträffande ackumulerad inkomst
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och
avslår motion 1990/91:Sk33 yrkandena 32 och 33,
res. 65 (m)
48. beträffande särskild redovisningsmetod, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk33 yrkandena 34 och
35 och 1990/91:40 yrkandena 1 och 2,
res. 66 (m)
res. 67 (c)
49. beträffande skatteutjämningsreserv
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och
avslår motion 1990/91:Sk40 yrkande 12,
res. 68 (m, c)
50. beträffande brutet räkenskapsår
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och
avslår motionerna 1990/91:Sk30 och 1990/91:Sk33 yrkande 36,
res. 69 (m)
51. beträffande räntefördelning
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och
avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 37,
res. 70 (m)
52. beträffande stoppreglerna
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och
avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 22,
res. 71 (m)
53. beträffande skatt för gemensamt kommunalt ändamål
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och
avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 38,
res. 72 (m)
54. beträffande avräkning av utländsk skatt
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del och
avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 39,
res. 73 (m)
55. beträffande propositionen i andra delar
att riksdagen bifaller proposition 1990/91:54 i denna del,
56. beträffande omprövning av tidigare beslut
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk1 yrkande a i denna
del och 1990/91:Sk40 yrkandena 13, 14, 35, 37--43, 45, 46, 47 i
denna del, 48, 49 och 51,
res. 74 (m)
res. 75 (c)
s.y. 5 (v)
57. beträffande lagförslagen
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:54 och vad
utskottet ovan anfört och hemställt
dels antar de vid propositionen fogade förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de
ändringarna beträffande
5 § att paragrafen erhåller följande som utskottets
förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
5 §
Fastighet är antingen Fastighet är antingen
privatbostadsfastighet eller privatbostadsfastighet eller
näringsfastighet. Som näringsfastighet. Som
privatbo- stadsfastighet privatbo- stadsfastighet
räknas småhus med mark räknas småhus med mark
som utgör småhusenhet, som utgör småhusenhet,
småhus på annans mark småhus på annans mark
samt sådant småhus som samt småhus som är
är inrättat till bostad inrättat till bostad åt
åt en eller två familjer en eller två familjer med
med tillhörande tomtmark tillhörande tomtmark på
på lantbruksenhet, om lantbruksenhet, om småhuset
småhuset är en är en privatbostad. Som
privatbostad. Som privatbostadsfastighet
privatbostadsfastighet räknas även tomtmark som
räknas även tomtmark som avses bli bebyggd med sådan
avses bli bebyggd med sådan bostad. Annan fastighet är
bostad. Annan fastighet är näringsfastighet.
näringsfastig- het.
Som privatbostad räknas Som privatbostad räknas
småhus som helt eller till småhus som helt eller till
övervägande del, för övervägande del eller, i
tvåfamiljsbostad till fråga om hus som är
väsentlig del, används inrättat till bostad åt
för permanent boende eller två familjer, till
som fritidsbostad för väsentlig del används
ägaren eller sådan honom för permanent boende eller
närstående som avses i som fritidsbostad för
punkt 14 sista stycket av ägaren eller sådan honom
anvisningarna till 32 § närstående som avses i
eller är avsedd att punkt 14 sista stycket av
användas som sådan anvisningarna till 32 §
bostad. eller är avsedd att
användas som sådan
bostad.
Småhus, småhusenhet och lantbruksenhet har samma innebörd som
i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).
Regeringens förslag Utskottets förslag
Som privatbostad räknas vidare bostad som används eller är
avsedd att användas på det sätt som anges i andra stycket och
som innehas av medlem i bostadsrättsförening eller
bostadsförening eller av delägare i bostadsaktiebolag, om
föreningens eller bolagets verksamhet är sådan som avses i 2 § 7
mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
I fråga om privatbostad som ingår i dödsbo gäller
bestämmelserna i 53§ 3 mom.
Frågan om bostad skall Frågan om bostad skall
räknas som privatbostad räknas som privatbostad
eller ingå i eller ingå i
näringsverksamhet skall näringsverksamhet skall
för varje kalenderår för varje kalenderår
bestämmas på grundval av bestämmas på grundval av
förhållandena vid förhållandena vid
kalenderårets utgång kalenderårets utgång
eller, om bostaden eller, om bostaden
överlåtits under överlåtits under
året, förhållandena året, förhållandena
på överlåtelsedagen. på överlåtelsedagen.
Har sådan omständighet Har under ett kalenderår
inträffat som bör inträffat omständighet
föranleda att en bostad i som bör föranleda att en
samma ägares hand inte bostad i samma ägares hand
längre skall räknas som inte längre skall räknas
privatbostad utan anses som privatbostad utan anses
ingå i näringsverksamhet ingå i näringsverksamhet
(omklassificering), skall (omklassificering), skall
omklassificeringen inte ske omklassificeringen inte ske
under detta och det för detta kalenderår och
därpå följande det därpå följande
kalenderåret. Detsamma kalenderåret. Detsamma
skall gälla om en bostad skall gälla om en bostad
övergått till ny övergått till ny
ägare genom arv, ägare genom arv,
testamente, bodelning eller testamente, bodelning eller
gåva. Om skäl för gåva. Om skäl för
omklassificering kvarstår omklassificering kvarstår
vid utgången av andra vid utgången av andra
kalenderåret efter det, kalenderåret efter det,
då den omständighet då den omständighet
inträffat som först inträffat som först
utgjorde skäl för utgjorde skäl för
omklassificering, skall omklassificering, skall
omklassificering ske, omklassificering ske,
såvida inte privatbostaden såvida inte privatbostaden
dessförinnan har dessförinnan har
överlåtits. Om ägaren överlåtits. Om ägaren
yrkar det skall dock yrkar det skall dock
bestämmelserna i bestämmelserna i
andra--fjärde meningarna andra--fjärde meningarna
inte tillämpas. inte tillämpas.
19 § att den i
propositionen föreslagna
ändringen i paragrafen
utgår,
20 § att paragrafen får
följande som utskottets
förslag betecknade lydelse:
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
20 §
Vid beräkningen av inkomsten -- -- -- -- som särskilt
föreskrivs;
mätnings- och
granskningsavgift som avses i
2 § lagen (1982:1193) om
skattereduktion för
fackföreningsavgift.
(Se vidare anvisningarna.)
2. lag om ändring i lagen
(1947:576) om statlig
inkomstskatt med de
ändringarna beträffande
3 § 2 mom. andra stycket
att stycket erhåller
följande som utskottets
förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
3 § 2 mom.
andra stycket
Om ränteutgifterna Om ränteutgifterna
överstiger överstiger
ränteintäkterna med mer ränteintäkterna med mer
än 100000 kronor eller -- än 100000 kronor eller --
om den skattskyldige inte om den skattskyldige inte
fyllt 18 år eller fråga fyllt 18 år eller fråga
är om dödsbo som är om dödsbo som
behandlas som handelsbolag -- behandlas som handelsbolag --
10000 kronor medges dock 10000 kronor medges dock
avdrag med endast 70 procent avdrag med endast 70 procent
av det överskjutande av det överskjutande
beloppet om inte annat beloppet om inte annat
framgår av tredje stycket framgår av tredje stycket
eller 4 mom. andra stycket. eller 4 mom. andra stycket.
Till ränteintäkter Till ränteintäkter
hänförs därvid endast hänförs därvid endast
ränta på 1. följande avkastning:
banktillgodohavanden i svenska
kronor och likvärdiga 1. Ränta på
fordringar som betalas varje banktillgodohavanden i svenska
år med hela det vid kronor och likvärdiga
beskattningsårets utgång fordringar som betalas varje
upplupna beloppet, 2. år med hela det vid
skuldebrev i svenska kronor beskattningsårets utgång
som emitterats till en kurs upplupna beloppet.
som inte understiger 90
procent av skuldebrevets 2. Ränta respektive
nominella belopp under sådan realisationsvinst som
förutsättning att jämställs med ränta
ränta betalas varje år enligt 29 § 2 mom. på
och beräknas efter samma skuldebrev som avses i 29 §
räntesats under hela och givits ut mot ett vederlag
löptiden. som inte understiger 85
procent av skuldebrevets
nominella belopp under
förutsättning att
räntan betalas varje år
och beräknas efter samma
räntesats under hela
löptiden eller efter en
räntesats som följer
ändringarna i den
allmänna räntenivån.
I fråga om
obligationslån och liknande
lån avses med vederlag
kursen för de först
utgivna skuldebreven i
lånet.
Regeringes förslag Utskottets förslag
3. Realisationsvinst som
jämställs med ränta
enligt 29 § 2 mom. på
finansiellt instrument med en
löptid på högst ett
år vars underliggande
egendom är skuldebrev av
det slag som avses i 2 eller
hänförlig till
ränteindex för
fordringar i svenska kronor.
3 § 12 mom. sjätte
stycket att stycket
erhåller följande som
utskottets förslag
betecknade lydelse:
3 § 12 mom.
sjätte stycket
Om den skattskyldige visar att Om den skattskyldige visar att
utomstående i betydande utomstående i betydande
omfattning äger del i omfattning äger del i
företaget och har rätt företaget och har rätt
till utdelning, skall till utdelning, skall
bestämmelserna i bestämmelserna i
första--tredje styckena första--tredje styckena
inte tillämpas, om inte inte tillämpas, om inte
särskilda skäl särskilda skäl
föreligger. Härvid föreligger. Härvid
beaktas även beaktas även
förhållandena under de förhållandena under de
tio beskattningsår som tio beskattningsår som
närmast föregått närmast föregått
beskattningsåret. Med beskattningsåret. Med
utomstående avses sådana utomstående avses sådana
personer på vilka personer på vilka
bestämmelserna i bestämmelserna i
första--tredje styckena första--tredje styckena
till följd av femte stycket till följd av femte stycket
inte skall tillämpas. I inte skall tillämpas. I
fråga om realisationsvinst fråga om realisationsvinst
tillämpas reglerna inte gäller dessutom att som
heller på den del av den intäkt av tjänst skall
sammanlagda vinsten utöver högst tas upp ett
kvarstående sparad sammanlagt belopp som för
utdelning för den den skattskyldige och honom
skattskyldige och honom närstående under samma
närstående under samma tidsperiod uppgår till 100
tidsperiod som överstiger basbelopp för
200 basbelopp för avyttringsåret enligt lagen
avyttringsåret enligt lagen (1962:381) om allmän
(1962:381) om allmän försäkring.
försäkring.
7 § att lagrummet
tillförs ett nytt moment,
11 mom., med följande som
utskottets förslag
betecknade lydelse:
7 § 11 mom.
Här i riket bosatt fysisk
person, som under vistelse
utomlands åtnjutit
avlöning eller annan
därmed jämförlig
förmån på grund av
annan anställning där
än anställning ombord
på svenskt fartyg eller
svenskt, danskt eller norskt
luftfartyg, frikallas från
skattskyldighet för inkomst
som avses i 54 § första
stycket f kommunalskattelagen
(1928:370).
I utlandet bosatt fysisk
person och utländsk
juridisk person frikallas
från skattskyldighet för
inkomst som avses i 54 §
första stycket b
kommunalskattelagen.
3. lag om ändring i (lagen
(1990:000) om ändring i
taxeringslagen (1990:324),
4. lag om ändring i lagen
(1990:000) om ändring i
lagen (1990:325) om
självdeklaration och
kontrolluppgifter,
5. lag om ändring i
uppbördslagen (1953:272),
6. lag om ändring i lagen
(1990:659) om särskild
löneskatt,
7. lag om särskild
premieskatt för
grupplivförsäkring,
m.m.,
8. lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän
försäkring med den
ändringen att 11 kap. 2
§ första stycket
erhåller följande som
utskottets förslag
betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
11 kap.
2 §
första stycket
Med inkomst av an- Med inkomst av an-
ställning avses lön i ställningavses lön eller
pengar eller andra annan ersättning i pengar
skattepliktiga förmåner, eller andra skattepliktiga
som en försäkrad har förmåner, som en
fått såsom arbetstagare försäkrad har fått
i allmän eller enskild såsom arbetstagare i
tjänst. Med lön allmän eller enskild
likställs tjänst. Med lön
kostnadsersättning som inte likställs
enligt 10 § kostnadsersättning som inte
uppbördslagen (1953:272) enligt 10 §
undantas vid beräkning av uppbördslagen (1953:272)
preliminär A-skatt. Till undantas vid beräkning av
sådan inkomst räknas preliminär A-skatt. Till
dock inte från en och samme sådan inkomst räknas
arbetsgivare utgiven lön dock inte från en och samme
som under ett år ej arbetsgivare utgiven lön
uppgått till 1000 kronor. som under ett år ej
Till sådan inkomst uppgått till 1000 kronor.
räknas inte heller Till sådan inkomst
intäkt som avses i 32 § räknas inte heller
1 mom. första stycket h och intäkt som avses i 32 §
i kommunalskattelagen 1 mom. första stycket h och
(1928:370) eller sådan i kommunalskattelagen
ersättning som enligt 1 (1928:370) eller sådan
§ första stycket 2--6 ersättning som enligt 1
lagen (1990:659) om § första stycket 2--6
särskild löneskatt lagen (1990:659) om
utgör underlag för särskild löneskatt
nämnda skatt. I fråga om utgör underlag för
arbete som har utförts nämnda skatt. I fråga om
utomlands bortses vid arbete som har utförts
beräkningen av utomlands bortses vid
pensionsgrundande inkomst beräkningen av
från sådana pensionsgrundande inkomst
lönetillägg som betingas från sådana
av ökade levnadskostnader lönetillägg som betingas
och andra särskilda av ökade levnadskostnader
förhållanden i och andra särskilda
sysselsättningslandet. förhållanden i
Såsom inkomst av sysselsättningslandet.
anställning anses även Såsom inkomst av
anställning anses även
a) sjukpenning enligt -- -- -- bedrivs självständigt.
9. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter med
den ändringen att 2 kap. 3 § erhåller följande som
utskottets förslag betecknade lydelse:
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
3 §
Underlag för beräkning Underlag för beräkning
av avgifterna är summan av av avgifterna är summan av
vad arbetsgivaren under vad arbetsgivaren under
året har utgett som lön året har utgett som lön
i pengar eller annan i pengar eller annan
ersättning för utfört ersättning för utfört
arbete, dock inte pension, arbete eller eljest med
eller andra skattepliktiga anledning av tjänsten, dock
förmåner eller, i fall inte pension, eller andra
som avses i 3 kap. 2 § skattepliktiga förmåner
andra stycket lagen (1962:381) eller, i fall som avses i 3
om allmän försäkring, kap. 2 § andra stycket
annan ersättning för lagen (1962:381) om allmän
utfört arbete. Bidrag som försäkring, annan
avses i 11 kap. 2 § ersättning för utfört
första stycket m) lagen om arbete. Bidrag som avses i 11
allmän försäkring kap. 2 § första stycket
likställs med lön. Med m) lagen om allmän
lön likställs även försäkring likställs
kostnadsersättning som inte med lön. Med lön
enligt 10 § likställs även
uppbördslagen (1953:272) kostnadsersättning som inte
undantas vid beräkning av enligt 10 §
preliminär A-skatt. uppbördslagen (1953:272)
undantas vid beräkning av
preliminär A-skatt.
Med lön -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- av pensionsutfästelse
m.m.
Värdet av -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- 4 och 5 §§.
10. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt,
11. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst,
12. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av
varulager för inkomsttaxeringen,
13. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,
14. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
15. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),
16. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar,
17. lag om ändring i lagen (1972:78) om skatt för gemensamt
kommunalt ändamål,
18. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och
reklam,
19. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),
20. lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141),
21. lag om ändring i utsökningsbalken,
22. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter,
24. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk
skatt,
25. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare,
26. lag om ändring i lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa
fall från folkpension,
27. lag om ändring i lagen (1990:654) om
skatteutjämningsreserv,
28. lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av
obeskattade reserver med de ändringarna beträffande
1 § första stycket att stycket erhåller följande som
utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
1 §
första stycket
Ett företag som har Ett företag som vid
obeskattade reserver vid utgången av det
utgången av det beskattningsår som
beskattningsår som avslutats närmast före
avslutats närmast före den 1 mars 1991 har
den 1 mars 1991 och som obeskattade reserver kan i den
taxeras år 1991 kan i den omfattning som anges i denna
omfattning som anges i denna lag få uppskov med
lag få uppskov med beskattningen vid
beskattningen vid återföringen av
återföringen av reserverna. Med företag
reserverna. Med företag avses i denna lag fysiska och
avses i denna lag fysiska och juridiska personer med
juridiska personer med undantag för dödsbon som
undantag för dödsbon som behandlas som handelsbolag.
behandlas som handelsbolag.
5 § femte stycket att
stycket erhåller
följande som utskottets
förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
5 §
femte stycket
Har den förvärvskälla Har den förvärvskälla
till vilken de obeskattade eller, i fråga om
reserverna hänför sig handelsbolag, den verksamhet,
upphört, skall till vilken de obeskattade
återstående del av reserverna hänför sig
uppskovsbeloppet omedelbart upphört, skall
tas upp till beskattning. återstående del av
Detta gäller inte om en uppskovsbeloppet omedelbart
fysisk person överför tas upp till beskattning.
sin näringsverksamhet eller Detta gäller inte om en
driften av denna till ett fysisk person överför
aktiebolag om sin näringsverksamhet eller
intressegemenskap råder driften av denna till ett
mellan företagen. aktiebolag om
Återstående del av intressegemenskap råder
uppskovsbeloppet skall i mellan företagen.
sådana fall tas upp till Återstående del av
beskattning hos aktiebolaget uppskovsbeloppet skall i
enligt bestämmelserna i sådana fall tas upp till
denna lag. Vid tillämpning beskattning hos aktiebolaget
av detta stycke anses enligt bestämmelserna i
intressegemenskap råda denna lag. Vad nu sagts
mellan företag som står gäller även i de fall
under i huvudsak gemensam verksamhet i handelsbolag
ledning. eller driften av denna
överförs till ett
aktiebolag om
intressegemenskap råder
mellan företagen. Med
återstående del av
uppskovsbeloppet avses i dessa
fall så stor andel av
beloppet som motsvarar den
andel av bolagets inkomst som
belöper på delägare
som är fysiska personer.Vid
tillämpning av detta stycke
anses intressegemenskap
råda mellan företag som
står under i huvudsak
gemensam ledning.
29. lag om ändring i lagen
(1990:661) om avkastningsskatt
på pensionsmedel,
30. lag om ändring i lagen
(1990:668) om nedsättning
av vissa underhållsbidrag,
31. lag om särskilda regler
för avsättning till
resultatutjämningsfond vid
1991 års taxering,
32. lag om avdrag för
kostnader för bilresor till
och från arbetsplatsen vid
1991 och 1992 års
taxeringar,
33. lag om upphävande av
lagen (1927:321) om
utskiftningsskatt,
34. lag om upphävande av
lagen (1933:395) om
ersättningsskatt,
35. lag om höjning av den
allmänna löneavgiften
intill utgången av juni
1991.
dels antar följande av
utskottet upprättade
förslag till
a) Förslag till
Lag om ändring i lagen (1982:1193) om skattereduktion för
fackföreningsavgift
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1982:1193) om
skattereduktion för fackföreningsavgift skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
Underlag för beräkning Underlag för beräkning
av skattereduktion är av skattereduktion är
medlemsavgift som den medlemsavgift samt
skattskyldige under mätnings- och
inkomståret har erlagt till granskningsavgift som den
arbetstagarorganisation, dock skattskyldige under
högst 2500 kronor. Med inkomståret har erlagt till
arbetstagarorganisation arbetstagarorganisation. Med
förstås sådan arbetstagarorganisation
organisation som avses i lagen förstås sådan
(1976:580) om organisation som avses i lagen
medbestämmande i (1976:580) om
arbetslivet. medbestämmande i
arbetslivet.
Underlaget avrundas nedåt till helt tiotal kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas
första gången vid 1992 års taxering.
b) Förslag till
Lag om ändring i lagen (1990:685) om upphävande av lagen
(1979:610) om allmän investeringsreserv
Härigenom föreskrivs att lagen (1990:685) om upphävande av
lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1979:610) om
allmän investeringsreserv skall upphöra att gälla vid utgången
av juni 1990. Lagen tillämpas alltjämt vid 1990 och tidigare års
taxeringar. För beskattningsår som avslutats före den 30 april
1990 tillämpas lagen även vid 1991 års taxering.
I fråga om avsättningar I fråga om avsättningar
som skett enligt den som skett enligt den
upphävda lagen skall denna upphävda lagen skall denna
tillämpas även vid tillämpas även vid
senare års taxeringar. senare års taxeringar.
Ianspråktagande av
investeringsreserv skall
från och med 1992 års
taxering ske i inkomstslaget
näringsverksamhet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
Stockholm den 4 december 1990
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund
(s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin
(c), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries
(s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd
(c), Lars Bäckström (v), Karl Hagström (s), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Åsa Domeij (mp) och Marianne Andersson i
Gislaved (s).
Reservationer
1. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften, m.m.
(mom. 1 och mom. 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
har
dels anfört följande:
I propositionen lämnas förslag om kompletterande lagstiftning
i anslutning till riksdagsbeslutet i juni om en omläggning av
beskattningen.
Den beslutade skatteomläggningen innebär en sänkning av
marginalskatterna, en separat kapitalinkomst- och
kapitalvinstbeskattning och en omläggning av bolagsbeskattningen
genom sänkt skattesats och breddad bas. Moderata
samlingspartiet, som sedan länge drivit dessa krav, gav dem
också sitt stöd i riksdagen.
Utgångspunkter för riksdagsmajoriteten var emellertid ett
oförändrat högt skattetryck. Det innebar att flera skatter
höjdes och att nya infördes i syfte att fullt ut finansiera
marginalskattesänkningen. Den moderata ståndpunkten är att
skattetrycket måste sänkas. Vi avvisade därför flera av de
skattehöjningar som föreslogs av regeringen och beslutades av en
riksdagsmajoritet. Det gällde exempelvis breddningen av
mervärdeskattebasen, skärpningen av bostadsbeskattningen,
införandet av en ny permanent pensionsskatt och ökad skatt på
nyföretagande.
Reglerna för när motion får väckas i riksdagen innebär att vi
nu nödgas begränsa oss till frågor som har anknytning till vad
som behandlas i föreliggande proposition. Yrkanden som ligger
utanför denna ram skall inte tas upp i detta sammanhang. Vi
kommer under den allmänna motionsperioden i januari 1991 att
redovisa vår syn på skattepolitiken och lägga konkreta förslag
för främst beskattningsåret 1992.
Vi vill i detta sammanhang framhålla att förslagen i
propositionen är bristfälligt beredda. Visserligen har utskottet
låtit lagrådsgranska en del av de förslag som regeringen inte
har förelagt lagrådet. Fortfarande kvarstår emellertid att
förslag som bort lagrådsgranskas inte blivit granskade.
Bland de skatteskärpningar och nya skatter som
riksdagsmajoriteten drev igenom i juni ingick en särskild
löneskatt på 22,2% av vissa förvärvsinkomster. Avsikten var
att till i höst utarbeta särskilda regler så att denna nya skatt
också skulle omfatta pensionen. Det förslag regeringen har
utarbetat och remitterat till lagrådet har dock fått så
omfattande kritik att det inte kunnat föreläggas riksdagen.
Regeringen avser att utarbeta ett nytt förslag till i vår så att
ny lagstiftning kan träda i kraft den 1 juli 1991. I avvaktan på
detta föreslås att den allmänna löneavgiften höjs med 1,3
procentenheter till 1,64% under första halvåret 1991. Syftet
är att kompensera det bortfall av finansiering som enligt
regeringen uppstår på grund av att löneskatten på pensioner inte
genomförs som planerat.
Den föreslagna höjningen av den allmänna löneavgiften innebär
ytterligare kostnadsökningar för företag, kommuner och
landsting. Förslaget kommer samtidigt som kostnadsutvecklingen
här i landet framstår som ett av våra största problem. De
svenska företagen har redan i dag svårt att behålla sina
marknadsandelar, vilket återverkar på produktion och
sysselsättning. För kommuner och landsting innebär förslaget att
den redan besvärliga finansiella situationen förvärras ännu mer.
För att genomföra skattehöjningen ser sig utskottsmajoriteten
tvingad att -- i strid mot de ekonomisk-politiska riktlinjer
regeringen själv förelagt riksdagen -- öka de offentliga
utgifterna genom att i förväg lova nya statliga bidrag för att
främja sysselsättningen i bl.a. kommunsektorn. Därmed förvärras
konsekvenserna av förslaget samtidigt som finansieringsmotivet
förlorar trovärdighet. De föreslagna åtgärderna försämrar
konkurrenskraften och omintetgör möjligheterna att genom sänkt
skattetryck främja den svenska ekonomin. Ambitionen måste i
stället vara att, genom de generellt verkande åtgärder som
föreslagits i den gemensamma motion som väckts av moderata
samlingspartiet och folkpartiet, skapa en långsiktigt hållbar
balans i ekonomin.
Redan i våras avvisade vi förslaget om en särskild löneskatt.
Vi vidhåller vår inställning i denna fråga. På samma grund
avvisar vi också det nu aktuella förslaget om en höjning av den
allmänna löneavgiften och tillstyrker alltså motion Sk33 i dessa
delar. Därmed tillgodoses också avslagsyrkandena i motionerna
Sk32, Sk35 och Sk40.
dels vid moment 1 och moment 57 i motsvarande del
hemställt
1. beträffande en tillfällig höjning av den allmänna
löneavgiften, m.m.
57. beträffande lagförslagen i motsvarande del
att riksdagen
a)med bifall till motionerna 1990/91:Sk32 yrkande 1,
1990/91:Sk33 yrkande 1, 1990/91:Sk35 yrkande 1 och
1990/91:Sk40 yrkande 3 avslår det i proposition 1990/91:54
framlagda förslaget om en tillfällig höjning av den allmänna
löneavgiften,
b) med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 2 hos
regeringen begär förslag om avskaffande av den särskilda
löneskatten,
c) avslår motionerna 1990/91:Sk32 yrkande 2 och
1990/91:Sk40 yrkande 4.
2. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften, m.m.
(mom. 1 och mom. 57 i motsvarande del)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) har
dels anfört följande:
I propositionen läggs en lång rad förslag om tekniska
förändringar och kompletteringar av den skattereform som
beslutades våren 1990 på grundval av folkpartiets och
socialdemokraternas förslag. Vi ställer oss självfallet bakom
dessa förslag.
Regeringens förslag om att tillfälligt höja den allmänna
löneavgiften med 1,3 procentenheter ingår däremot inte i
skattereformen. En sådan höjning ger företag, liksom kommuner
och landsting, stora kostnadsökningar. I ett läge där Sveriges
ekonomi dras med allvarliga problem, samtidigt som en annalkande
lågkonjunktur förvärrar utsikterna för nästa år och skattestopp
råder för kommuner och landsting, är detta inte rätt väg att gå.
Kostnadsökningen i näringslivet är alldeles för hög ändå och
utgör i själva verket ett av de mer akuta problemen för svensk
ekonomi. Bakgrunden till förslaget är att den särskilda
löneskatten på intjänade pensionsförmåner (som ingår i
skattereformen) av tekniska skäl inte kan genomföras förrän vid
halvårsskiftet. Vi anser dock -- tvärtemot regeringen -- att en
tillfällig lindring av kostnadsbördan är att föredra framför en
försämring.
För att genomföra skattehöjningen ser sig utskottsmajoriteten
tvingad att öka de offentliga utgifterna genom att i förväg lova
nya statliga bidrag för att främja sysselsättningen och
underlätta för kommunerna. Därmed förvärras konsekvenserna av
förslaget samtidigt som finansieringsmotivet förlorar
trovärdighet. Det kan inte vara riktigt att möta exempelvis
alltför stora lönekostnadsökningar med ökade offentliga
utgifter. Med sådana åtgärder försämras både konkurrenskraften
och möjligheterna att genom sänkt skattetryck främja den svenska
ekonomin. Ambitionen bör i stället vara att genom en generellt
verkande ekonomisk politik skapa goda förutsättningar för balans
i ekonomin.
Med det anförda avstyrker vi propositionen i denna del och
tillstyrker således motionärernas yrkanden om avslag på denna
skattehöjning.
dels vid moment 1 och moment 57 i motsvarande del
hemställt
1. beträffande en tillfällig höjning av den allmänna
löneavgiften, m.m.
57. beträffande lagförslagen i motsvarande del
att riksdagen
a) med bifall till motionerna 1990/91:Sk32 yrkande 1,
1990/91:Sk33 yrkande 1, 1990/91:Sk35 yrkande 1 och
1990/91:Sk40 yrkande 3 avslår det i proposition 1990/91:54
framlagda förslaget om en tillfällig höjning av den allmänna
löneavgiften,
b) avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 2 angående avskaffande
av den särskilda löneskatten,
c) avslår motionerna 1990/91:Sk32 yrkande 2 och
1990/91:Sk40 yrkande 4.
3. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften, m.m.
(mom. 1 och mom. 57 i motsvarande del)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c)
har
dels anfört följande:
Omfånget av den nu aktuella propositionen, som sägs utgöra den
tredje och slutgiltiga etappen av skattereformen, speglar den
brådska med vilken de tidigare etapperna genomdrevs. Att
regeringen och utskottet inte hann ta hänsyn till den kritik som
riktats mot skilda delar av förslaget medför nu att man tvingas
dra tillbaka eller ändra en rad tidigare beslut. Det framgår
också av propositionen att väsentliga delar fortfarande
återstår. Planerna på en snabb reform har alltså blivit en
utdragen process.
De delar av reformen som hittills har genomförts har haft en
rad effekter. En positiv effekt är att hushållen blivit mindre
benägna att låna och handla på kredit. Till de negativa
effekterna hör en hög inflation med tillhörande
kompensationskrav, stegrade bostadskostnader och ett snett
ekonomiskt utfall till nackdel för de svaga grupperna, inte
minst i glesbygden. De negativa effekterna har väckt breda
protester från allmänheten.
Centern redovisade i sina partimotioner i juni i år --
1989/90:Sk96 och 1989/90:Sk113 -- ett heltäckande alternativ
med ett utfall som skulle ha blivit mer jämlikt mellan olika
inkomstgrupper och mellan olika regioner. Rundgången av skatter
och bidrag skulle ha blivit lägre, liksom också inflationen. I
höst har vi i partimotionen 1990/91:Fi11 återigen redovisat
hur vi ser på skattereformen och skattepolitiken, och under den
allmänna motionstiden kommer vi att i sin helhet redovisa de
förändringar av skattereformen och skattesystemet i övrigt som
vi vill genomföra. I de nu aktuella motionerna -- 1990/91:Sk1
som har väckts med anledning av Irak-krisen och 1990/91:Sk40
-- går vi in på olika detaljer med anledning av de förslag som
regeringen nu lägger fram men tar också upp andra mer
principiella frågor. Vi begär bl.a. en omprövning av
skattereformens finansiering inom några områden, bl.a. i
fördelningspolitiskt, regionalpolitiskt och samhällsekonomiskt
syfte. Med den finansiering som vi föreslår för våra
skattesänkningar åstadkommer vi även en viss sänkning av den
totala skattekvoten redan under nästa budgetår.
I denna reservation avvisar vi förslaget om en höjning av den
allmänna löneavgiften. Övriga frågor återkommer vi till i andra
reservationer i detta betänkande.
Syftet med den särskilda löneskatten är att åstadkomma
neutralitet i beskattningen av olika förvärvsinkomster. När det
gäller pensionsförmåner lade regeringen dock inte fram något
förslag i våras, eftersom frågan krävde ytterligare
överväganden. De förslag som sedan har utarbetats har väckt
skarp kritik, senast från lagrådet.
I likhet med regeringen anser vi att lagrådets kritik måste
föranleda att förslaget inte genomförs nu utan bereds
ytterligare. Vi instämmer också i uppfattningen att det bortfall
av finansiering för skattereformen som detta uppskov innebär
skall finanseras. Enligt vår mening är det dock felaktigt att
höja den allmänna löneavgiften. Den skulle i så fall drabba alla
arbetsgivare, oavsett vilken lösning de har beträffande
pensionsförmånerna. För de företag som inte har den typ av
pensionsförmåner som skulle träffas av särskild löneskatt inne-
bär detta en skattehöjning, som dessutom är extra olämplig mot
bakgrund av det vikande konjunkturläget. Vi anser att
finansieringen i stället bör ske inom ramen för det föreslagna
systemet med särskild löneskatt på pensionsförmåner, när detta
har trätt i kraft.
Med det anförda tillstyrker vi motionsyrkandena om avslag på
propositionen i denna del.
dels vid moment 1 och moment 57 i motsvarande del
hemställt
1. beträffande en tillfällig höjning av den allmänna
löneavgiften, m.m.
57. beträffande lagförslagen i motsvarande del
att riksdagen
a) med bifall till motionerna 1990/91:Sk32 yrkande 1,
1990/91:Sk33 yrkande 1, 1990/91:Sk35 yrkande 1 och
1990/91:Sk40 yrkande 3 avslår det i proposition 1990/91:54
framlagda förslaget om en tillfällig höjning av den allmänna
löneavgiften,
b) avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 2 angående avskaffande
av den särskilda löneskatten,
c) med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 4 och med
anledning av motion 1990/91:Sk32 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna att finansieringen av skattebortfallet bör
ske inom ramen för systemet med särskild löneskatt på
pensionsförmåner, när detta har trätt i kraft.
4. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften, m.m.
(mom. 1 och mom. 57 i motsvarande del)
Åsa Domeij (mp)
har
dels anfört följande:
Den nu föreliggande propositionen behandlar en del kvarvarande
frågor i den reformering av inkomst- och företagsbeskattningen,
om vilken riksdagen fattade beslut i juni 1990. Som miljöpartiet
de gröna vid det tillfället påpekade, missade utskottets
majoritet ett utmärkt tillfälle att introducera ett skattesystem
som kunde ha givit positiva effekter inom miljöpolitik,
fördelningspolitik och regionalpolitik. De tillägg till reformen
som nu föreslås innebär ingen förbättring i något av dessa
avseenden. Vi avser att återkomma i den allmänna motionstiden
med övergripande synpunkter på beskattningen. I den föreliggande
motionen från vår sida -- Sk32 -- begränsar vi oss till
alternativa lösningar för några av de detaljer som presenterats
i propositionen.
Vi noterar att tekniska problem med den särskilda löneskatten
nödvändiggjort en senareläggning av denna. Av finansieringsskäl
är det ytterst viktigt att tidsförskjutningen blir så kort som
möjligt. Vi vill i det sammanhanget påpeka det olämpliga i att
besluta att de stora skattesänkningarna till höginkomsttagare
skall träda i kraft redan vid årsskiftet, dvs. innan
finansieringen är klar. Miljöpartiet lade i våras fram ett fullt
finansierat skatteförslag och anser att det var ansvarslöst av
de två partier som drev igenom sitt förslag att göra detta utan
att full kostnadstäckning fanns.
Förslaget om kompensation genom tillfällig höjning av
arbetsgivaravgiften kan inte accepteras av miljöpartiet de
gröna. Som vi med skärpa påpekade i våras i vår motion
1989/90:Sk74 bör arbetsgivaravgifterna i stället sänkas,
speciellt i glesbygd och inom vårdsektorn.
I nuvarande situation föreslår vi att de för skattereformen
ansvariga partierna, dvs. socialdemokraterna och folkpartiet,
får uppgiften att ge ett enigt förslag om besparingar eller
annan finansiering av det bortfall som senareläggningen av den
särskilda löneskatten åsamkar statsbudgeten. Yrkandena 1 och 2 i
vår motion -- Sk32 -- och avslagsyrkandena i övriga motioner bör
alltså bifallas.
dels vid moment 1 och moment 57 i motsvarande del
hemställt
1. beträffande en tillfällig höjning av den allmänna
löneavgiften, m.m.
57. beträffande lagförslagen i motsvarande del
att riksdagen
a) med bifall till motionerna 1990/91:Sk32 yrkande 1,
1990/91:Sk33 yrkande 1, 1990/91:Sk35 yrkande 1 och
1990/91:Sk40 yrkande 3 avslår det i proposition 1990/91:54
framlagda förslaget om en tillfällig höjning av den allmänna
löneavgiften,
b) avslår motion 1990/91:Sk33 yrkande 2 angående avskaffande
av den särskilda löneskatten,
c) med bifall till motion 1990/91:Sk32 yrkande 2 och med
anledning av motion 1990/91:Sk40 yrkande 4 begär nytt förslag
från regeringen om finansiering av uppskovet med löneskatt på
pensionsförmåner.
5. Kompensation till egenföretagare (mom. 2)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c)
har
dels anfört följande:
Den avkastningsskatt på pensionskapital som infördes genom
skattereformen i juni 1990 innebär bl.a. att egenföretagarnas
pensionsförsäkringar kommer att belastas med en högre
avkastningsskatt (15%) än tjänstepensioner (10%).I samband
med detta beslut krävde vi att egenföretagarna skulle
kompenseras härför genom en differentiering av uttaget av
särskild löneskatt. En sådan lösning antyddes också i den då
aktuella propositionen. Det förslag som regeringen nu lägger
fram för första halvåret 1991 om en höjning av den allmänna
löneavgiften frångår detta helt. Vi vill återigen understryka
att egenföretagarna skall ha full kompensation för den högre
skattesatsen.
dels vid moment 2 hemställt
2. beträffande kompensation till egenföretagare
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 30
som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts
beträffande egenföretagares pensionsförsäkringar.
6. Avtalsförsäkringar (mom. 3)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
har
dels anfört följande:
Riksdagens beslut i juni innebär för de s.k.
avtalsförsäkringarna att utfallande belopp med något undantag i
sin helhet skall tas upp som inkomst av tjänst. I den nu
aktuella propositionen föreslås att socialavgifter skall utgå på
försäkringsbeloppen, om de är förmånsgrundande. I annat fall
skall enligt förslaget särskild löneskatt tas ut.
Förslaget om en särskild löneskatt på försäkringsbeloppen
innebär att anknytningen mellan förmån och avgift inom
socialförsäkringssystemet blir ännu svagare än hittills. Enligt
vår uppfattning bör systemet ändras i motsatt riktning genom att
sambandet efter hand blir starkare.
I motion Sk33 yrkas avslag på propositionen i vad avser
löneskatt på försäkringsbelopp. Vi instämmer i motionärernas
uppfattning och anser att regeringen bör utarbeta förslag till
de lagtekniska justeringar som erfordras. Därmed blir också
yrkande 1 i motion Sk37 och yrkande 18 i motion Sk40 delvis
tillgodosedda.
dels vid mom. 3 hemställt
3. beträffande avtalsförsäkringar
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk33
yrkande 3, 1990/91:Sk37 yrkande 1 och 1990/91:Sk40 yrkande
18 och proposition 1990/91:54 i motsvarande del hos regeringen
begär förslag till sådana lagstiftningsåtgärder att ej
förmånsgrundande ersättningar från avtalsförsäkringar undantas
från socialavgifter och löneskatt.
7. Avtalsförsäkringar (mom. 3)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c)
har
dels anfört följande:
När det gäller TFA utgår ersättningarna från denna försäkring
bl.a. under akut sjukdomstid och vid invaliditet, och
dagersättningarna uppgår endast till ringa belopp. Enligt vår
uppfattning fyller dessa försäkringar ett angeläget behov och
har sådan social karaktär att de bör undantas från inkomstskatt
även i fortsättningen. Regeringen bör alltså lägga fram förslag
om en återgång till tidigare lagstiftning i detta hänseende och
om de justeringar som erfordras i de nu aktuella lagtexterna.
dels vid moment 3 hemställt
3. beträffande avtalsförsäkringar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 18
och med anledning av motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 3 och
1990/91:Sk37 yrkande 1 samt proposition 1990/91:54 i
motsvarande del hos regeringen begär förslag om skattefrihet för
trygghetsförsäkring vid arbetsskada i enlighet med vad som här
har anförts.
8. Avtalsförsäkringar (mom. 3)
Lars Bäckström (v)
har
dels anfört följande:
AMF-försäkringar har tillkommit genom avtal mellan
arbetsmarknadens parter och fyller en viktig funktion. Som
förutsättning för avtalen gäller att förmånerna är skattefria.
Det är angeläget att denna typ av försäkringar kan få fortsätta
på oförändrade villkor, och regeringen bör därför lägga fram ett
nytt förslag så att de blir skattefria även i fortsättningen och
därmed undantas även från socialavgifter och löneskatt.
dels vid mom. 3 hemställt
3. beträffande avtalsförsäkringar
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk33
yrkande 3, 1990/91:Sk37 yrkande 1 och 1990/91:Sk40 yrkande
18 samt proposition 1990/91:54 hos regeringen begär förslag om
skattefrihet för avtalsförsäkringar i enlighet med vad som här
har anförts.
9. Grupplivförsäkringar (mom. 4 och mom. 57 i motsvarande
del)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c)
har
dels anfört följande:
Det förslag som läggs fram i propositionen om en särskild
premieskatt på grupplivförsäkringar är alltför komplicerat och
kan leda till ej avsedda effekter. Propositionen bör därför
avslås i denna del, i enlighet med vad som föreslås i motionerna
Sk33 yrkande 4 och Sk40 yrkande 9.
dels vid moment 4 och moment 57 i motsvarande del
hemställt
4. beträffande grupplivförsäkringar
57. beträffande lagförslagen i motsvarande del
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk33
yrkandena 4--6 och 1990/91:Sk40 yrkande 9 avslår det i
proposition 1990/91:54 framlagda förslaget till lag om
särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.
10. Skattereduktionen för ensamstående med barn (mom. 5 och
mom. 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c) och Åsa Domeij (mp)
har
dels anfört följande:
Riksdagens beslut i juni i år att avskaffa skattereduktionen
för ensamstående med barn hade enligt vår mening bort fattas
under förutsättningen att de ensamstående kompenseras på något
sätt. När beslutet fattades hänvisade föredragande statsrådet
också till att stödet till ensamföräldrarna skall tas upp vid
beredningen av underhållsbidragskommitténs betänkande i februari
1990. Det står nu helt klart att något förslag om kompensation
till de ensamstående inte kommer att läggas fram i år. Följden
är att ensamstående med barn får en försämring i sin ekonomiska
situation samtidigt som skattereformens hela effekt i form av
högre priser, boendekostnader m.m. inträder. Det är oacceptabelt
att regeringens långsamma handläggning av den viktiga frågan om
en kompensation till de ensamstående får sådana konsekvenser.
I motionerna Sk33 yrkande 16 och Sk40 yrkande 22 föreslår
motionärerna att skattereduktionen för ensamstående med barn
återinförs i avvaktan på regeringens förslag om en kompensation
till denna grupp. Vi tillstyrker dessa motionsyrkanden.
dels vid moment 5 och moment 57 i motsvarande del
hemställt
5. beträffande skattereduktionen för ensamstående med barn
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk33 yrkande
16 och 1990/91:Sk40 yrkande 22 beslutar att skattereduktionen på
1 800 kr. för ensamstående med barn skall medges också efter den
1 januari 1991,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser skattereduktion
för ensamstående med barn
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och
hemställts antar följande
Förslag till
Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
Härigenom föreskrivs att 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
2 §
4 mom. Skattereduktion medges skattskyldig för underskott av
kapital enligt 3 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt. Skattereduktionen uppgår till 30 procent av
underskottet.
Ogift skattskyldig som har
hemmavarande barn under 18
år och som varit bosatt
här i riket under någon
del av beskattningsåret
erhåller skattereduktion
med 1 800 kr. Barn som bor hos
föräldrarna anses som
hemmavarande bara hos den ena
av dem.
Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt,
kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift och statlig
fastighetsskatt.
Bestämmelserna om skattereduktion iakttagas vid debitering av
slutlig skatt, tillkommande skatt och preliminär B-skatt samt
vid fastställande av preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer
vid beräkning av skattereduktion bortfaller.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas
första gången i fråga om preliminär skatt för 1991 och slutlig
skatt på grund av 1992 års taxering.
11. Skattereduktionen för gift med hemmamake (mom. 6 och mom.
57 i motsvarande del)
Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Åsa Domeij (mp) har
dels anfört följande:
Skattereduktionen för hemmamake har betydelse för ett litet
antal kvinnor som lever under små omständigheter. Också denna
grupp drabbas av de boendekostnadsökningar och prisökningar som
skattereformen leder till. Vi vidhåller att skattereduktionen
för hemmamake inte bort avskaffas och tillstyrker därför motion
Sk40 yrkande 21.
dels vid moment 6 och moment 57 i motsvarande del
hemställt
6. beträffande skattereduktionen för gift med hemmamake
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 21
beslutar att skattereduktion för gift med hemmamake skall medges
också efter den 1 januari 1991,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser skattereduktion
för gift med hemmamake
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och
hemställts antar följande
Förslag till
Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
Härigenom föreskrivs att 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Reservanternas förslag
2 §
4 mom. Skattereduktion medges skattskyldig för underskott av
kapital enligt 3 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt. Skattereduktionen uppgår till 30 procent av
underskottet.
En skattskyldig, vars make har
en taxerad
förvärvsinkomst som
understiger grundavdraget
enligt 48§ 2 mom.
kommunalskattelagen
(1928:370), erhåller
skattereduktion med 20% av
skillnadsbeloppet.
Skattereduktionen medges
endast den som varit bosatt
här i riket under någon
del av beskattningsåret.
Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt,
kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift och statlig
fastighetsskatt.
Bestämmelserna om skattereduktion iakttagas vid debitering av
slutlig skatt, tillkommande skatt och preliminär B-skatt samt
vid fastställande av preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer
vid beräkning av skattereduktion bortfaller.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas
första gången i fråga om preliminär skatt för 1991 och slutlig
skatt på grund av 1992 års taxering.
12. Avdraget för underhållsbidrag (mom. 7)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Avdraget för underhållsbidrag har stor betydelse för den
enskildes ekonomi, vilket bl.a. framgår av att beslutet att
slopa avdragsrätten kombinerats med en allmän nedsättning av
underhållsbidragen. Till detta kommer att skatteförmågeprincipen
medför att extra kostnader till följd av att föräldrar inte bor
tillsammans i vart fall delvis bör vara avdragsgilla.
Vi anser därför att avdragsrätten för underhållsbidrag bör
återinföras. Regeringen bör återkomma med ett förslag om den
närmare detaljregleringen av denna åtgärd.
Vi tillstyrker således motion Sk33 yrkande 15.
dels vid moment 7 hemställt
7. beträffande avdraget för underhållsbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 15
beslutar att hos regeringen begära ett skyndsamt förslag som
innebär att avdrag för underhållsbidrag medges också efter den 1
januari 1991.
13. Skattereduktionen för fackföreningsavgift, m.m. (mom. 8
och mom. 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo
Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf
Kenneryd (c) och Åsa Domeij (mp) har
dels anfört följande:
Det är en grundläggande princip i beskattningen att kostnader
för föreningsavgift m.m. inte skall beaktas. Några bärande skäl
för en annan bedömning när det gäller fackföreningsavgifter
föreligger inte enligt vår mening. Vi instämmer därför i
uppfattningen att den nuvarande skattereduktionen bör slopas.
Samtidigt bör arbetsgivarnas avdrag för medlemsavgifter
begränsas i motsvarande mån.
Vi avstyrker således även förslaget i motion Sk36 att
skattereduktionen för fackföreningsavgift skall medges utan
någon begränsning av medlemsavgiftens belopp och att mätnings-
och granskningsavgifter skall ingå i underlaget. Det är enligt
vår mening inte försvarbart att genomföra en sådan förändring
samtidigt som man håller inne andra viktiga åtgärder med
hänvisning till det statsfinansiella läget.
Vi tillstyrker med det anförda motion Sk40 yrkandena 24 och 25
och avstyrker därmed också motion Sk36 yrkandena 1 och 2.
dels vid moment 8 och moment 57 i motsvarande del
hemställt
8. beträffande skattereduktionen för fackföreningsavgift,
m.m.
att riksdagen
dels avslår motion 1990/91:Sk36 yrkandena 1 och 2,
dels med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkandena 24 och
25 hos regeringen begär ett förslag som innebär att
skattereduktionen för fackföreningsavgift slopas och att
arbetsgivarnas kostnader för organisationsverksamhet begränsas i
enlighet med det anförda,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser
skattereduktionen för fackföreningsavgift
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och
hemställts inte gör ändring i lagen (1982:1193) om
skattereduktion för fackföreningsavgift eller i 20 §
kommunalskattelagen (1928:370).
14. Bilresor mellan bostad och arbetsplats (mom. 9 och mom. 57
i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Vi anser att förslaget i propositionen om en höjning av
avdraget för bilresor mellan bostad och arbetsplats utgör ett
steg i rätt riktning, men reglerna bör ses över tillsammans med
de regler som gäller för kostnader för resor med bil i tjänsten.
När det gäller dessa är det enligt vår mening självklart att
avdrag alltid skall kunna medges med faktiska kostnader. En
schablon, som överstiger 12 kr./mil, skall komplettera
möjligheten att få avdrag för faktiska kostnader.
Vi tillstyrker med det anförda motion Sk33 yrkande 7 i denna
del och propositionen i denna del. Övriga motioner avstyrks.
dels vid moment 9 och moment 57 i motsvarande del
hemställt
9. beträffande bilresor mellan bostad och arbetsplats
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 7 i
denna del och med avslag på motionerna 1990/91:Sk1 yrkande c,
1990/91:Sk3 yrkande 4, 1990/91:Sk32 yrkandena 3 och 4 och
1990/91:Sk40 yrkande 19
dels bifaller proposition 1990/91:54 i denna del,
dels hos regeringen begär ett förslag som innebär en
ytterligare förbättring av avdraget för kostnader för bilresor
mellan bostad och arbetsplats i enlighet med vad som anförts
ovan,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser bilresor mellan
bostaden och arbetsplatsen
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och
hemställts antar det vid propositionen fogade förslaget till lag
om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen
vid 1991 och 1992 års taxeringar.
15. Bilresor mellan bostad och arbetsplats (mom. 9 och mom. 57
i motsvarande del)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
Sedan januari i år har bensinpriset stigit med över 2 kr.
Merparten av detta beror på ökad beskattning, men en del beror
även på råvaruprishöjningen efter Iraks invasion av Kuwait.
Centern ansåg redan i samband med riksdagens beslut i juni att
den höjda beskattningen motiverade höjda reseavdrag. Detta
avslogs dock av riksdagens majoritet. Under trycket av en
folklig opinion mot de höga bensinpriserna har sedermera
regeringen tvingats retirera och föreslå höjda reseavdrag.
En höjning till 11 kr./mil under 1990 samt 12 kr. under 1991
är långt ifrån tillräcklig för att uppnå kompensation för
prisutvecklingen under innevarande år. Den räcker i själva
verket för många låginkomsttagare med lågt avdragsvärde inte ens
till för att kompensera för prisökningarna sedan augusti månad.
De drastiska prishöjningarna på bensin kommer, om inte
reseavdragen höjs ytterligare, att ytterligare försämra
skattereformens fördelningspolitiska och regionalpolitiska
utfall. Låginkomsttagare med lång körsträcka till arbetet kommer
att drabbas särskilt hårt. Kostnaden för deltagande i
arbetslivet höjs, vilket riskerar leda till minskade dynamiska
effekter av skattereformen och risk för ökad friskfrånvaro, då
närvarolönen blir lägre än frånvarolönen.
Vi anser det mot denna bakgrund motiverat att höja
reseavdragen utöver regeringens förslag.
Avdrag för resa med bil till och från arbete bör därför för
nästa taxeringsår bestämmas till 15 kr./mil oberoende av
körsträcka. Skulle vårt förslag om slopad energimoms bifallas
bör avdraget i stället vara 13:20 kr./mil. Vi anser till
skillnad från regeringen inte att det är befogat att begränsa
höjningen till inkomståren 1990 och 1991.
Vi tillstyrker med det anförda motionerna Sk1 yrkande c och
motion Sk40 yrkande 19 och avstyrker motionerna Sk3 yrkande 4
och Sk32 yrkandena 3 och 4. Härigenom tillgodoses även motion
Sk33 yrkande 7 i denna del.
dels vid moment 9 och moment 57 i motsvarande del
hemställt
9. beträffande bilresor mellan bostad och arbetsplats
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk1 yrkande
c och 1990/91:Sk40 yrkande 19, med anledning av proposition
1990/91:54 i denna del och motion 1990/91:Sk33 yrkande 7 i denna
del och med avslag på motionerna 1990/91:Sk3 yrkande 4 och
1990/91:Sk32 yrkandena 3 och 4 beslutar att avdrag för bilresor
mellan bostad och arbetsplats skall medges med 15 kr./mil vid
1991 års taxering och tills vidare,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser bilresor mellan
bostad och arbetsplats
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och
hemställts antar det vid propositionen fogade förslaget till lag
om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen
vid 1991 och 1992 års taxeringar med
dels den ändringen att i lagens rubrik orden "vid 1991
och 1992 års taxeringar" utgår,
dels den ändringen att lagen erhåller följande som
reservanternas förslag betecknade lydelse.
Regeringens förslag Reservanternas förslag
Härigenom föreskrivs
följande.
Avdrag för kostnad för Avdrag för kostnad för
resa med egen bil till och resa med egen bil till och
från arbetsplatsen enligt från arbetsplatsen enligt
punkt 4 av anvisningarna till punkt 4 av anvisningarna till
33 § kommunalskattelagen 33 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall medges, i (1928:370) skall fr.o.m 1991
stället för enligt års taxering medges med 1
schablon som anges i andra krona 50 öre per kilometer.
stycket nämnda
anvisningspunkt, vid 1991
års taxering med 1 krona 10
öre per kilometer och vid
1992 års taxering med 1
krona 20 öre per kilometer.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
16. Bilresor mellan bostad och arbetsplats (mom. 9 och mom. 57
i motsvarande del)
Åsa Domeij (mp) har
dels anfört följande:
Miljöpartiet de gröna har i motion Sk32 utvecklat ett förslag
till ändrade regler för avdrag för resor mellan bostad och
arbetsplats som innebär betydande förenklingar för både
skattskyldiga och skattemyndigheter. De regler som enligt
skattereformbeslutet börjar tillämpas den 1 januari 1991 är till
nackdel ur miljösynpunkt eftersom de uppmuntrar till bilåkande
även när kollektiva färdmedel finns och inte uppmuntrar
samåkning.
Propositionens förslag om en höjning av avdragsschablonen är
rimligt men reglerna bör kompletteras på följande sätt.
1. Avdraget skall endast gälla den del av varje resa som
överstiger 1,5 mil, enkel resa, eftersom det är angeläget att
inte uppmuntra tätortsbilismen
2. Avdraget bör vara maximerat till 30 000 kr.
3. Avdraget skall medges oberoende av vilket transportmedel
som använts och oberoende av om samåkning förekommit. Detta är
en fundamental förändring som gör att avdraget bidrar till en
god miljöpolitik inom transportområdet. Härigenom undviks också
den småskaliga oärlighet som beror på att människor frestas
ljuga om att samåkning förekommit.
Den av regeringen föreslagna lagen om bilreseavdraget 1990 och
1991 bör för inkomståret 1991 ändras i enlighet med det anförda
och regeringen samtidigt uppmanas att återkomma med ett förslag
som kan gälla fr.o.m. inkomståret 1992.
Jag tillstyrker således motionerna Sk3 yrkande 4 och Sk32
yrkande 3. Härigenom tillgodoses även motion Sk32 yrkande 4.
Övriga motioner avstyrks.
dels vid moment 9 och moment 57 i motsvarande del
hemställt
9. beträffande bilresor mellan bostad och arbetsplats
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk3 yrkande
4 och 1990/91:Sk32 yrkandena 3 och 4, med anledning av
proposition 1990/91:54 i denna del och med avslag på motionerna
1990/91:Sk1 yrkande c, 1990/91:Sk33 yrkande 7 i denna del och
1990/91:Sk40 yrkande 19
dels bifaller proposition 1990/91:54 i denna del såvitt
avser inkomståret 1990,
dels beslutar att avdrag för resor mellan bostad och
arbetsplats inkomståret 1991 skall medges oberoende av färdsätt
och endast för den del av resan som överstiger 1,5 mil samt med
12 kr./mil,
dels hos regeringen begär ett förslag som innebär att
avdrag för kostnader för bilresor mellan bostad och arbetsplats
medges endast för den del av resan som överstiger 1,5 mil och
oberoende av färdsätt fr.o.m. inkomståret 1992,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser bilresor mellan
bostaden och arbetsplatsen
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och
hemställts antar det vid propositionen fogade förslaget till lag
om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen
vid 1991 och 1992 års taxeringar med den ändringen att lagen
erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse.
Regeringens förslag Reservantens förslag
Härigenom föreskrivs följande.
Avdrag för kostnad för Avdrag för kostnad för
resa med egen bil till och resa med egen bil till och
från arbetsplatsen enligt från arbetsplatsen enligt
punkt 4 av anvisningarna till punkt 4 av anvisningarna till
35 § kommunalskattelagen 35 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall medges, i (1928:370) skall medges, i
stället för enligt stället för enligt
schablon som anges i andra schablon som anges i andra
stycket nämnda stycket nämnda
anvisningspunkt, vid 1991 anvisningspunkt, vid 1991
års taxering med 1 krona 10 års taxering med 1 krona 10
öre per kilometer och vid öre per kilometer och vid
1992 års taxering med 1 1992 års taxering med 1
krona 20 öre per kilometer. krona 20 öre per kilometer.
Med avvikelse även i denna
del från vad som stadgas i
kommunalskattelagen skall vid
1992 års taxering avdrag
medges oberoende av
färdsätt och endast
för den del av varje resa
som överstiger 1,5 mil.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
17. Bilresor i tjänsten och i egen näringsverksamhet (mom. 11
och mom. 12)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Vi anser att det är en självklarhet att en anställd som
använder sin egen bil i tjänsten skall ha rätt till avdrag för
hela den faktiska kostnaden. Behovet av enkla och lättillämpade
regler bör tillgodoses genom att avdrag på sedvanligt sätt
medges enligt schablon om utredning inte föreligger. En sådan
schablon bör enligt vår uppfattning vara högre än de 12 kr./mil
som nu gäller. Regeringen bör uppmanas att återkomma med ett
förslag av denna innebörd. Vi tillstyrker motion Sk33 yrkande 7
i denna del.
Vi anser vidare att reglerna för egenföretagarnas avdrag för
kostnad för egen bil i tjänsten bör ha motsvarande utformning
och tillstyrker därför också att riksdagen med anledning av
motion Sk40 yrkande 36 begär ett förslag i enlighet härmed.
dels vid moment 11 och moment 12 hemställt
11. beträffande bilresor i tjänsten
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 7 i
denna del och med anledning av motionerna 1990/91:Sk1 yrkande d
och 1990/91:Sk40 yrkande 17 hos regeringen begär ett förslag som
innebär att avdrag för bilresor i tjänsten medges för faktisk
kostnad i enlighet med vad som anförts ovan,
12. beträffande bilresor i egen näringsverksamhet
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk40 yrkande 36
hos regeringen begär ett förslag som innebär att avdrag medges
för den faktiska kostnaden för egen bil i näringsverksamhet i
enlighet med vad som anförts ovan.
18. Bilresor i tjänsten och i egen näringsverksamhet (mom. 11
och mom. 12)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
Beslutet hösten 1989 om en begränsning av avdraget för resa
med egen bil i tjänsten har medfört problem för både
arbetsgivare och arbetstagare. Kommunernas kostnader för t.ex.
hemtjänsten har ökat kraftigt. Möjligheten att få avdrag för
egen bil i tjänsten är viktig för många yrkesgrupper, t.ex.
distriktssköterskor, hemsamariter, lantbrevbärare m.fl.
Vi anser att avdrag skall medges för den verkliga kostnaden
och att det samtidigt skall finnas en schablon på 15 kr./mil och
tillstyrker därför motion Sk40 yrkande 17. Egenföretagarnas
avdrag bör ha samma utformning, och vi tillstyrker därför även
motion Sk40 yrkande 36. Regeringen bör dock återkomma med ett
förslag.
dels vid moment 11 och moment 12 hemställt
11. beträffande bilresor i tjänsten
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk1 yrkande
d och 1990/91:Sk40 yrkande 17 och med anledning av motion
1990/91:Sk33 yrkande 7 i denna del hos regeringen begär ett
förslag som innebär att avdrag för bilresor i tjänsten medges
för faktisk kostnad, dock lägst 15 kr./mil, fr.o.m. den 1
januari 1991,
12. beträffande bilresor i egen näringsverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 36
hos regeringen begär ett förslag som innebär att avdrag medges
för den faktiska kostnaden för bilresor i näringsverksamhet,
dock lägst 15 kr./mil fr.o.m. den 1 januari 1991.
19. Förmån av fri bil (mom. 13)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
De nya bestämmelser om beskattning av förmån av fri bil som
börjar tillämpas den 1 januari 1991 innebär att förmånen tas upp
till ett fast belopp oberoende av körsträcka. Därmed stimulerar
reglerna på ett olyckligt sätt till privatkörning, och detta
innebär bl.a. en ökad belastning för miljön. Det är dessutom
orimligt att de nya reglerna leder till att det lönar sig att ha
tjänstebil för privat körning, men inte vid omfattande körning i
tjänsten.
Regeringen bör enligt vår mening återkomma med ett förslag som
innebär att det privata nyttjandet i högre grad än i dag ligger
till grund för beskattningen, och vi tillstyrker därför
motionerna Sk33 yrkande 8 och Sk40 yrkande 16.
dels vid moment 13 hemställt
13. beträffande förmån av fri bil
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk33 yrkande
8 och 1990/91:Sk40 yrkande 16 och med avslag på motionerna
1990/91:Sk37 yrkande 3 och 1990/91:Sk40 yrkande 15 hos
regeringen begär ett förslag som innebär att beskattningen av
förmån av fri bil bättre ansluter till det faktiska privata
nyttjandet.
20. Förmån av fri bil (mom. 13)
Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Åsa Domeij (mp) har
dels anfört följande:
Vi anser att det ur miljöpolitisk synpunkt är felaktigt med en
beskattning som innebär att stora bilar får en lägre beskattning
än mindre och att omfattningen av det privata nyttjandet inte
beaktas i det enskilda fallet. Förmånsvärdet bör enligt vår
mening fr.o.m. den 1 januari 1991 vara 40 % av nybilspriset för
bilar som inte är äldre än tre år och 35 % av nybilspriset för
övriga bilar. Regeringen bör dock återkomma med ett förslag i
saken.
Vidare bör regeringen återkomma med ett förslag som innebär
att beskattningen blir proportionell mot den faktiska privata
användningen.
Vi tillstyrker med det anförda motion Sk40 yrkandena 15 och
16.
dels vid moment 13 hemställt
13. beträffande förmån av fri bil
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkandena 15
och 16, med anledning av motion 1990/91:Sk33 yrkande 8 och med
avslag på motion 1990/91:Sk37 yrkande 3
dels beslutar att hos regeringen begära ett skyndsamt
förslag som innebär att förmånen av en fri bil som är tre år
eller yngre värderas till 40 % av nybilspriset och att förmån av
fri bil i övrigt värderas till 35 % av nybilspriset fr.o.m. den
1 januari 1991,
dels beslutar att hos regeringen begära ett förslag som
innebär att beskattningen av förmån av fri bil är proportionell
mot den privata användningen fr.o.m. inkomståret 1992.
21. Förmån av fri bil (mom. 13)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Som framhålls i vänsterpartiets motion Sk37 innebär de nya
reglerna för beskattning av s.k. tjänstebil inte att de
skattefria förmåner som tillkommer tjänstebilsinnehavare
undanröjs. Tjänstebilsbeskattningen utgör fortfarande en
skattefri zon.
Riksdagen bör hos regeringen begära ett förslag som innebär
att de skattefria förmånerna kring innehavet av s.k. tjänstebil
minskas eller elimineras.
Med det anförda tillstyrks motion Sk37 yrkande 3.
dels vid moment 13 hemställt
13. beträffande förmån av fri bil
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk37 yrkande 3
och med anledning av motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 8 och
1990/91:Sk40 yrkandena 15 och 16 hos regeringen begär ett
förslag som innebär att beskattningen av förmån av fri bil
skärps.
22. Drivmedelsbeskattningen (mom. 14 och mom. 57 i motsvarande
del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
har
dels anfört följande:
Den 1 januari 1990 höjdes bensinskatten med 34 öre för oblyad
bensin och med 38 öre för blyad bensin. Den 1 mars infördes
energimoms, vilket innebar att det totala bensinpriset, inkl.
bensinskatten, belades med mervärdeskatt. Detta innebar att
skattebelastningen ökade med ca 1:25 kr. per liter eftersom
bensinskatten inte sänktes i motsvarande mån.
Dessa bensinskattehöjningar avsåg att finansiera den del av
marginalskattereformen som genomfördes för 1990. De är alltså en
följd av att partierna bakom skatteuppgörelsen avvisat varje
tanke på att sänka det totala skattetrycket.
Moderata samlingspartiet avvisade de föreslagna
bensinskattehöjningarna, eftersom den nödvändiga
marginalskattesänkningen enligt vår mening borde genomföras
parallellt med att det totala skattetrycket sänktes.
Krisen i Mellanöstern har härefter lett till kraftiga
höjningar av det underliggande priset på olja och därmed också
på bensin.
Samtidigt med ökningen av bensinpriset har avdragsrätten för
resor i tjänsten avsevärt begränsats så att den inte täcker de
faktiska kostnaderna.
Människors kostnad för att använda sin bil har således ökat
kraftigt genom höjda skattesatser och försämrade
avdragsmöjligheter. Detta drabbar särskilt hårt de människor --
ofta i glesbygden -- som är beroende av sin bil för att komma
till och från arbetet, för att kunna transportera sig själva och
sina barn på fritiden och för att kunna utföra sitt arbete.
Mot bakgrund av det anförda bör enligt vår mening någon form
av lättnad nu införas som kan komma de berörda grupperna till
godo. Vi anser att en lämplig åtgärd härvid är att som föreslås
i motion Sk2 sänka bensinskatten med 30 öre per liter och
tillstyrker därför motionen.
dels vid moment 14 och moment 57 i motsvarande del
hemställt
14. beträffande drivmedelsbeskattningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk2 och med
avslag på motionerna 1990/91:Sk1 yrkande a i denna del,
1990/91:Sk37 yrkande 2 och 1990/91:Sk40 yrkandena 20, 47 i denna
del och 50 beslutar sänka bensinskatten med 30 öre/liter,
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och
hemställts antar följande
Förslag till
Lag om nedsättning av bensinskatt
Härigenom föreskrivs att skatt enligt 2 § första stycket
lagen (1961:372) om bensinskatt fr.o.m. den 1 januari 1991 och
tills vidare skall tas ut med 2 kronor 10 öre per liter för
blyfri bensin och med 2 kronor 34 öre per liter för annan
bensin.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
23. Drivmedelsbeskattningen (mom. 14 och mom. 57 i motsvarande
del)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
Skattereformen som sådan var nödvändig men energimomsen
förstärker den underliggande råvaruprisutvecklingen och är
därför inflationsdrivande, vilket prisökningarna till följd av
krisen i Mellanöstern visat.
De svenska hushållen har mött, och kommer under de närmaste
åren att möta, en kärvare ekonomisk situation till följd av
bl.a. denna utveckling. Hushåll med låga inkomster drabbas
hårdast eftersom skattereformen för dessa ger ett neutralt eller
negativt utfall, samtidigt som de sammanlagda effekterna av
skattereformen, den tillfälliga mervärdeskattehöjningen,
Mellanösternkrisen och det höga ränteläget höjer kostnaderna för
den nödvändiga konsumtionen -- boendet, maten, resorna till och
från arbetet etc.
Priset på bensin har sedan skattereformen beslutades ökat med
ca 1 kr./liter. Av denna summa är ca 25 öre/liter ökad moms.
Detta medför kraftiga kostnadsfördyringar för dem som är
beroende av bil. Som ett exempel kan nämnas att
bensinprishöjningarna enligt beräkningar innebär merkostnader i
storleksordningen 7000--8000 kr. per år i vissa Norrlandslän
för pendling med bil till och från arbetet. Också
kollektivresenärerna drabbas hårt av kostnadsfördyringar för
arbetsresor i och med att persontransporter från årsskiftet
beläggs med full moms.
De sammanlagda effekterna av besluten/händelserna enligt det
ovan anförda medför på så vis att hushåll med långa
pendlingsavstånd till arbetet i de flesta fall förlorar på
skattereformen och får vidkännas en försämrad köpkraft.
Samhällsekonomiska förluster uppkommer också genom att
arbetsmarknaden fungerar sämre genom minskade incitament för
arbete och ökade marginalkostnader för deltagande i arbetslivet.
Skattereformens utbudshöjande effekter riskerar att reduceras
avsevärt.
Det finns därför skäl att nu avskaffa mervärdeskatten på
energi och i stället övergå till punktskatter. Härigenom undviks
pålagringen av råvaruprisutvecklingen och erhålls en möjlighet
till styrning mot inhemska, förnybara och miljövänliga bränslen.
Samtidigt blir bensinpriset lägre än i dag.
Vi vill framhålla att vi inte delar regeringens syn när det
gäller möjligheten att införa en regionalt differentierad
bilbeskattning. Tvärtom bedömer vi en sådan som fullt möjlig och
dessutom önskvärd ur såväl regionalpolitisk som miljöpolitisk
synpunkt. Regeringen bör enligt vår mening uppmanas att
återkomma med ett förslag om en sådan differentiering av
beskattningen.
Med det anförda tillstyrker vi motion Sk1 yrkande a i denna
del och motion Sk40 yrkandena 20, 47 i denna del och 50.
dels vid moment 14 och moment 57 i motsvarande del
hemställt
14. beträffande drivmedelsbeskattningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk1 yrkande a
i denna del och 1990/91:Sk40 yrkandena 20, 47 i denna del och 50
och med avslag på motionerna 1990/91:Sk2 och 1990/91:Sk37
yrkande 2
dels beslutar undanta bensin från mervärdeskatt,
dels beslutar höja bensinskatten till 2,64 kr./liter för
blyad bensin och till 2,94 kr./liter för annan bensin,
dels hos regeringen begär förslag om en regional
differentiering av bilbeskattningen i enlighet med vad som
anförts ovan,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser mervärdeskatt
och bensinskatt
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och
hemställts
dels antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1968:430) om
mervärdeskatt skall införas en ny paragraf, 8a, av följande
lydelse.
8a §
Från skatteplikt undantas bensin.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
dels antar följande
Förslag till
Lag om höjning av bensinskatten
Härigenom föreskrivs att skatt enligt 2 § första stycket
lagen (1961:372) om bensinskatt fr.o.m. den 1 januari 1991 och
tills vidare skall tas ut med 2 kronor 64 öre per liter för
blyfri bensin och med 2 kronor 94 öre per liter för annan
bensin.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
24. Drivmedelsbeskattningen (mom. 14)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Höstens kris i Irak, med åtföljande höjda oljepriser, har fått
stora konsekvenser i Sverige -- inte minst regionalpolitiskt.
Höjda oljepriser har medfört höjda bensinpriser och fördyringar
för dem som är beroende av bil. En del av ansvaret för
bensinprisökningarna bör läggas på oljebolagen som utnyttjat
situationen och höjt priset på bensin mer än vad som kan
hänföras till Irakkrisen, men det höga bensinpriset beror också
på den energimoms som riksdagens s/fp-majoritet beslutat om.
Vänsterpartiet motsätter sig moms på energi -- i det här
fallet bensin. I motion 1989/90:Sk81 lade vänsterpartiet fram
förslag på höjd bensinskatt i stället för moms. Vänsterpartiet
menar också att förutsättningarna bör utredas för en
differentiering av bensinkostnaderna i landet. Höga bensinpriser
är rimligt där det finns bra kollektivtrafik och där bilåkandet
orsakar stora negativa miljöeffekter. Ett sätt kunde t.ex. vara
att med regionalt differentierade miljöavgifter låta biltrafiken
betala en ökad andel av miljöskadorna.
I områden där det inte finns andra möjligheter än den egna
bilen för att man skall kunna ta sig till arbetet, handla eller
utöva fritidsaktiviteter måste resekostnaderna vara rimliga i
förhållande till andra kostnader. Då räcker det inte heller med
de höjda avdrag för arbetsresor som föreslås i propositionen.
Vänsterpartiet upprepar därför kravet att slopa moms på energi
samtidigt som bensinskatten höjs och föreslår därjämte att
riksdagen hos regeringen begär förslag på regionalt
differentierade miljöavgifter.
Jag tillstyrker med det anförda motion Sk37 yrkande 2.
dels vid moment 14 hemställt
14. beträffande drivmedelsbeskattningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk37 yrkande 2,
med anledning av motionerna 1990/91:Sk1 yrkande a i denna del
och 1990/91:Sk40 yrkandena 20, 47 i denna del och 50 och med
avslag på motion 1990/91:Sk2 beslutar att hos regeringen begära
ett förslag som innebär att mervärdeskatten på bensin slopas,
att bensinskatten höjs och att regionala miljöavgifter införs.
25. Mervärdeskatt på persontransporter (mom. 15 och mom. 57 i
motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Den generella mervärdebeskattningen av tjänster, som gäller
fr.o.m. den 1 januari 1991 och som vi motsatt oss, innebär bl.a.
att all inländsk personbefordran belastas med mervärdeskatt. Det
blir dyrare att utnyttja kollektivtrafiken. I ett slag kommer
kostnaden för att åka tåg, buss, flyg eller taxi att stiga
mellan 15 och 20 %. En järnvägsbiljett mellan Stockholm och
Malmö höjs med 65 kr. Gotlandstrafiken drabbas särskilt hårt.
Kostnaden för en biljett beräknas öka med närmare 25 %.
Vi anser att persontransporter bör undantas från
mervärdeskatteplikten och tillstyrker därför motionerna Sk39
yrkande 1 och Sk40 yrkande 44.
dels vid moment 15 och moment 57 i motsvarande del
hemställt
15. beträffande mervärdeskatt på persontransporter
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk1 yrkande
b, 1990/91:Sk3 yrkande 1, 1990/91:Sk39 yrkande 1 och
1990/91:Sk40 yrkande 44 beslutar att undanta
persontransporter från mervärdeskatteplikt fr.o.m. den 1 januari
1991,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser mervärdeskatt på
persontransporter
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och
hemställts antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1968:430) om
mervärdeskatt skall införas en ny paragraf, 8a, av följande
lydelse.
8a §
Från skatteplikt undantas persontransporter.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
26. Mervärdeskatt på persontransporter (mom. 15 och mom. 57 i
motsvarande del)
Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Lars Bäckström (v)
har
dels anfört följande:
Beslutet om mervärdeskatt på personbefordran gör att den
kollektiva trafiken får kraftigt försämrade
konkurrensförhållanden jämfört med privatbilismen. Vår bedömning
är att den kostnadsökning som en momsbeläggning innebär medför
att resandefrekvensen för kollektivtrafiken med tåg och buss
minskar kraftigt med betydande risk för att kommuner och
landsting tvingas bidra med skattemedel. SJ har bedömt att
minskningen av resandeunderlaget kan uppgå till ca 30 %.
Gotlandstrafiken drabbas särskilt hårt. En biljett beräknas öka
med närmare 25 % i pris. Turismen är en av öns största näringar.
Vi anser att kollektivtransporter bör vara undantagna från
mervärdeskatt och tillstyrker därför motionerna Sk1 yrkande b
och Sk40 yrkande 44. Härigenom torde även motion Sk39 vara
tillgodosedd.
dels vid moment 15 och moment 57 i motsvarande del
hemställt
15. beträffande mervärdeskatt på persontransporter
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk1 yrkande
b, 1990/91:Sk39 yrkande 1 och 1990/91:Sk40 yrkande 44 och med
anledning av motion 1990/91:Sk3 yrkande 1 beslutar att undanta
kollektiva persontransporter från mervärdeskatteplikt fr.o.m.
den 1 januari 1991,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser mervärdeskatt på
persontransporter
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och
hemställts antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1968:430) om
mervärdeskatt skall införas en ny paragraf, 8a, av följande
lydelse.
8a §
Från skatteplikt undantas kollektiva persontransporter.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
27. Mervärdeskatt på persontransporter (mom. 15 och mom. 57 i
motsvarande del)
Åsa Domeij (mp) har
dels anfört följande:
Det förslag om mervärdeskatt på kollektivtrafik som en
majoritet av folkpartister och socialdemokrater röstat igenom
under vårriksdagen och som är avsett att träda i kraft vid
årsskiftet kommer att fördyra resandet med kollektiva
transportmedel högst avsevärt. Detta kommer speciellt att drabba
glesbygdsbor, och vi inom miljöpartiet de gröna anser att det är
fel att alls genomföra förslaget, dock med undantag för
flygtrafik som i andra avseenden är så skattemässigt gynnad.
Med det anförda tillstyrks motion Sk3 yrkande 1.
dels vid moment 15 och moment 57 i motsvarande del
hemställt
15. beträffande mervärdeskatt på persontransporter
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk3 yrkande 1 och
med anledning av motionerna 1990/91:Sk1 yrkande b,
1990/91:Sk39 yrkande 1 och 1990/91:Sk40 yrkande 44 beslutar
att kollektiva persontransporter, dock ej flygtransporter,
undantas från mervärdeskatteplikt fr.o.m. den 1 januari 1991,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser mervärdeskatt på
persontransporter
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och
hemställts antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1968:430) om
mervärdeskatt skall införas en ny paragraf, 8a, av följande
lydelse.
8a §
Från skatteplikt undantas kollektiva persontransporter, utom
flygtransporter.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
28. Övergångsbestämmelser för bussar (mom. 16)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
I motion Sk39 tar motionären upp ett problem som uppkommer vid
övergången till mervärdeskattepliktig verksamhet den 1 januari
1991 och som beror på att någon hänsyn då inte tas till den
mervärdeskatt som erlagts vid anskaffning av de varor och
inventarier som finns i verksamheten vid årsskiftet. Trots att
den skattskyldige sålunda inte får något avdrag för den
mervärdeskatt som erlagts vid inköp av t.ex. en buss skall
mervärdeskatten vid en eventuell försäljning av bussen efter
årsskiftet inlevereras till staten. I vissa fall kan detta ge
upphov till orimliga effekter.
Vi anser i likhet med motionären att någon form av
övergångsbestämmelser måste tillskapas. Vi tillstyrker därför
motion Sk39 yrkande 2. Regeringen bör dock återkomma med ett
förslag i saken.
dels vid moment 16 hemställt
16. beträffande övergångsbestämmelser för bussar
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk39 yrkande 2
beslutar att hos regeringen begära ett förslag i enlighet med
vad som anförts ovan.
29. Kilometerskatt (mom. 17)
Under förutsättning av bifall till reservation 27
Åsa Domeij (mp) har
dels anfört följande:
Med hänsyn till de miljö- och hälsofarliga utsläppen av
kväveoxider, kolväten och partiklar som sker från dieselfordon
krävs en höjning av kilometerskatten så att kostnadsansvaret för
utsläpp av kväveoxider höjs från nuvarande 25 kr./kg till 60
kr./kg NOX. Dessutom bör kilometerskatten höjas för att täcka
ett kostnadsansvar för kolväteutsläppen med 24 kr./kg. Därigenom
erhålls en miljömässigt nödvändig styrning mot miljövänligare
drivmedel inom bl.a. kollektivtrafiken, vilket är särskilt
motiverat då mervärdeskatten på kollektivresor slopas -- annars
skulle ju även miljömässigt sämre transporter gynnas
skattevägen.
Med det anförda tillstyrks motion Sk3 yrkande 2.
dels vid moment 17 hemställt
17. beträffande kilometerskatt
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk3 yrkande 2 hos
regeringen begär ett skyndsamt förslag som innebär att
kilometerskatten höjs i enlighet med vad som anförts ovan.
30. En särskild glesbygdsrabatt (mom. 18)
Åsa Domeij (mp) har
dels anfört följande:
För att kompensera glesbygden för den höjning av bensinpriset
som orsakas av Irakkonflikten föreslår vi en skatterabatt på
2000 kr. per år för alla glesbygdsboende mellan 19 och 64 år
och en rabatt på 1000 kr. per år för övriga glesbygdsboende.
Om skatten inte uppgår till dessa belopp utbetalas i stället ett
bidrag så att det totala stödet blir 2000 kr. resp. 1000 kr.
Jag tillstyrker således motion Sk3 yrkande 3.
dels vid moment 18 hemställt
18. beträffande en särskild glesbygdsrabatt
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk3 yrkande 3 hos
regeringen begär förslag om en särskild skatterabatt för
glesbygdsboende i enlighet med vad som anförts ovan.
31. Förmånliga lån (mom. 19 och mom. 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
De regler för beskattning av förmån av räntefritt eller
lågförräntat lån som beslöts av riksdagen i juni i år ger också
efter de justeringar som föreslås i propositionen
otillfredsställande resultat. Genom att den avtalade räntan
jämförs med statslåneräntan plus en procentenhet vid utgången av
november året före beskattningsåret kan förmånen komma att
åsättas ett värde som är högre eller lägre än det faktiska.
Vidare kommer en skattskyldig som har ett lån med t.ex. fem års
bindningstid, där den avtalade räntan har innefattat en mindre
förmån, att bli beskattad för en förmån som varierar med
statslåneräntans nivå varje november månads utgång. Även om den
avtalade räntan innebar en ränteförmån på 0,25 % när avtalet
ingicks kan förmånen på detta sätt komma att värderas till
mångdubbelt större procentsatser vissa beskattningsår och till
0% andra beskattningsår.
Vi anser att den angivna värderingsregeln inte uppfyller
rimliga rättssäkerhetskrav och att den värderingsregel som
tillämpats före skatteomläggningen därför bör gälla tills
vidare. Regeringen får snarast återkomma med ett förslag som
innebär att beskattningen av förmånliga lån inte kan grunda sig
på ett beskattningsvärde som överstiger förmånens faktiska
värde. Vi tillstyrker således motion Sk33 yrkande 9.
dels vid moment 19 och moment 57 i motsvarande del
hemställt
19. beträffande förmånliga lån
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 9
och med avslag på proposition 1990/91:54 i denna del beslutar
att förmån av räntefritt eller lågförräntat lån skall värderas
till skillnaden mellan den avtalade räntan och den lägsta av
riksbankens diskonto vid årets ingång resp. utgång plus två
procentenheter,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser förmånliga lån
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och
hemställts antar det vid propositionen fogade förslaget till lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen i
punkt 10 av anvisningarna till 32§ att tredje stycket erhåller
följande lydelse: "Förmånen värderas till skillnaden mellan den
avtalade räntan och det lägsta av riksbankens diskonton vid
beskattningsårets ingång respektive utgång plus två
procentenheter." och att fjärde stycket utgår.
32. En tvåårig rådrumsfrist (mom. 21 och mom. 57 i motsvarande
del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Vi anser att det är riktigt att en rådrumsfrist skall löpa
innan en privatbostad omklassificeras till att ingå i
näringsverksamhet men anser inte att det finns något bärande
skäl att låta denna frist vara kortare än de fyra år som redan
gäller för privatbostadsfastighet i dödsbo.
Med det anförda tillstyrker vi motion Sk33 yrkande 10.
dels vid moment 21 och moment 57 i motsvarande del
hemställt
21. beträffande en tvåårig rådrumsfrist
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:54 i denna
del och med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 10 beslutar
att rådrumsfristen vid omklassificering av privatbostad skall
vara fyra år,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser en tvåårig
rådrumsfrist
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och
hemställts antar det vid propositionen fogade förslaget till lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen i
5 § sjätte stycket att orden "det därpå följande kalenderåret"
byts ut mot orden "de därpå följande tre kalenderåren" och ordet
"andra" byts ut mot ordet "fjärde".
33. En särregel för tvåfamiljsfastigheter (mom. 22 och mom. 57
i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
När det gäller förslaget om en ändrad gränsdragning för
privatbostad som inrättats för två familjer löses enligt vår
mening eventuella gränsdragningsproblem i dessa fall bäst genom
att proportioneringregler införs. Detta kräver en ny definition
av privatbostadsbegreppet. Regeringen bör återkomma med ett
förslag till en sådan definition.
Med det anförda tillstyrker vi motion Sk33 yrkande 11.
dels vid moment 22 och moment 57 i motsvarande del
hemställt
22. beträffande en särregel för tvåfamiljsfastigheter
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 11
dels avslår proposition 1990/91:54 i denna del,
dels hos regeringen begär ett förslag som innebär en ny
definition av privatbostad som medger proportionering,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser en särregel för
tvåfamiljsfastigheter
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och
hemställts antar det vid propositionen fogade förslaget till lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen
att förslagen om ändring i 5 § första och andra styckena utgår.
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
I landets skiftande bestånd av småhus från olika tider finns
åtskilliga bostadsbyggnader som avsevärt skiljer sig från
vanliga villor men som delvis används på liknande sätt, dvs. som
bostad för ägaren. Dessa byggnader återfinns framför allt på
landsbygden och utgörs av gamla, stora och otidsenliga
mangårdsbyggnader på gårdar och gods alltifrån stora gamla
trähus i Norrland till medeltida borgar i Skåne.
Driften och underhållet av slott och herrgårdar och även andra
kulturbyggnader på jordbruksfastighet utgör normalt en stor
belastning för fastighetens ägare. Det är ofta fråga om avsevärt
större bostadsytor än som erfordras, och planlösningarna är
otidsenliga och medför att boendet blir obekvämt och
svårigheterna stora att effektivt utnyttja det tillgängliga
utrymmet.
Slopandet av avdragsrätten för reparation och underhåll av
detta slag av kulturbyggnader innebär i praktiken ett förödande
slag för kulturminnesvården i Sverige. Privata ägare kan inte
bekosta underhållet med beskattade medel.
Kulturbyggnader som av kulturhistoriska skäl bör bevaras måste
därför kunna klassificeras och beskattas som näringsfastigheter
även i de fall då de bebos av ägaren eller dennes närstående.
Härigenom kan avdrag göras för kostnader för reparation och
underhåll av sådana byggnader. Samtidigt följer att ägaren
beskattas för bostadsförmån.
En lämplig gränsdragning är enligt vår mening den som föreslås
i motion Sk34 och som innebär att bostadshus som i den kommunala
översiktsplaneringen betecknas som kulturhistoriskt skyddsvärt
får beskattas som en näringsfastighet om ägaren yrkar det.
Riksdagen bör enligt vår mening med anledning av motion Sk34
hos regeringen begära ett förslag i enlighet med det anförda.
dels vid moment 23 hemställt
23. beträffande kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk31 och
1990/91:Sk34 hos regeringen begär ett förslag som innebär att
bostadshus som i den kommunala översiktsplaneringen betecknas
som kulturhistoriskt skyddsvärt kan beskattas som
näringsfastighet.
Redan vid remissbehandlingen av inkomstskatteutredningens
förslag fäste ett flertal remissinstanser regeringens
uppmärksamhet på att förslaget om privatbostadsbeskattning av
jordbrukets mangårdsbyggnader skulle medföra en kraftig
försämring av de ekonomiska villkoren för vården av
kulturhistoriskt värdefulla bostadshus på jordbruksfastigheter.
En av dem var den särskilde utredare som har regeringens uppdrag
att skapa bättre förutsättningar för förvaltningen av vissa
kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer.
Trots dessa varningar har de nya reglerna antagits och kommer
att tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1991. Detta kommer att
äventyra omvårdnaden av det kulturarv som landsbygdens
kulturhistoriskt värdefulla mangårdsbyggnader representerar.
Olika lösningar är enligt vår mening möjliga. Den särskilde
utredaren har bl.a. föreslagit att bostadshus på
jordbruksfastighet som samtidigt utgör kulturbyggnad skall
behandlas som näringsfastighet. Andra lösningar, såväl inom som
utom skattesystemets ram, är tänkbara. Vad som inte kan godtas
är att de nya skattereglerna leder till en försämring i vården
av kulturhistoriskt skyddsvärda miljöer.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 23 hemställt
23. beträffande kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk31 och
1990/91:Sk34 som sin mening ger regeringen det ovan anförda till
känna.
36. Fastighetstaxeringsvärdet på småhus (mom. 24)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk33 av Bo Lundgren m.fl. (m) bör 1989 års
fastighetstaxeringsvärden för småhus äga tillämpning inom
beskattningsområdet också under inkomståret 1990. Vidare bör
beskattningen för inkomståret 1991 ej grundas på högre
taxeringsvärdehöjning än 50%. Vi tillstyrker därför motion
Sk33 yrkandena 12 och 13.
dels vid moment 24 hemställt
24. beträffande fastighetstaxeringsvärdet på småhus
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkandena 12
och 13 hos regeringen begär ett förslag som innebär att 1989 års
taxeringsvärde skall tillämpas också inkomståret 1990 och att
beskattningen för inkomståret 1991 grundar sig på en
taxeringsvärdehöjning på högst 50%.
37. Fastighetsskatten för småhus (mom. 25)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
I likhet med motionärerna bakom Sk40 anser vi att
fastighetsskatten bör vara 1,2% för småhus och 2% för
hyreshus fr.o.m. den 1 januari 1991 samt att fastighetsskatt
övergångsvis inte skall tas ut för årgångarna 1986--1990 och att
halv fastighetsskatt skall tas ut för årgångarna 1981--1985 med
en successiv avveckling av reduceringarna över tiden. Vi
tillstyrker därför motion Sk40 yrkandena 31--33.
dels vid moment 25 hemställt
25. beträffande fastighetsskatten för småhus
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkandena
31--33 hos regeringen begär ett förslag som innebär att
fastighetsskatten bestäms till 1,2% för småhus och till 2%
för hyreshus fr.o.m. den 1 januari 1991 samt att övergångsvis
fastighetsskatt inte tas ut för årgångarna 1986--1990 och halv
fastighetsskatt tas ut för årgångarna 1981--1985.
38. Pensionärernas inkomst av kapital och passiv
näringsverksamhet (mom. 26 och mom. 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Vi har inom moderata samlingspartiet länge motsatt oss att
pensionärernas extra avdrag avtrappas mot inkomst av kapital och
rörelse. När avdraget fr.o.m. den 1 januari 1991 får formen av
ett särskilt grundavdrag som på sikt endast avtrappas mot annan
allmän pension har emellertid en avtrappning mot kapital och
inkomst av passiv näringsverksamhet behållits för 1991 och 1992.
Vi anser att denna avtrappning av det särskilda grundavdraget
bör undanröjas innan den hinner träda i kraft och tillstyrker
därför motion Sk33 yrkande 14.
dels vid moment 26 och moment 57 i motsvarande del
hemställt
26. beträffande pensionärernas inkomst av kapital och passiv
näringsverksamhet
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk33 yrkande
14 och 1990/91:Sk38 yrkandena 1 och 2 beslutar slopa
avtrappningen av det särskilda grundavdraget mot inkomst av
kapital och inkomst av passiv näringsverksamhet,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser pensionärernas
inkomst av kapital och passiv näringsverksamhet
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och
hemställts antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1990:650) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att punkt 29 första stycket av
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen
(1990:650) om ändring i kommunalskattelagen skall utgå.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
39. Pensionärernas förmögenhet (mom. 27 och mom. 57 i
motsvarande del)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Avtrappningen av det särskilda grundavdraget på grund av både
ränteinkomster och besparingar leder till mycket höga
marginaleffekter för dem som har låga pensioner. De som drabbas
är pensionärer som trots låga inkomster under sin aktiva tid
lyckats spara ihop minst 100000 kr. Däremot drabbas inte de
som har höga pensioner eftersom de inte har högre grundavdrag än
övriga inkomsttagare.
Vi anser att det är oförsvarligt med skatteregler som på detta
sätt straffar dem som varit sparsamma. Vi anser att bestämmelsen
om avtrappning mot förmögenhet omedelbart skall upphävas och
tillstyrker därför motion Sk38 yrkande 1 och Sk40 yrkande 5.
dels vid moment 27 och moment 57 i motsvarande del
hemställt
27. beträffande pensionärernas förmögenhet
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk38 yrkande
1 och 1990/91:Sk40 yrkande 5 beslutar slopa avtrappningen av
pensionärernas särskilda grundavdrag mot förmögenhet,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser pensionärernas
inkomst av kapital och passiv näringsverksamhet
att riksdagen till följd av vad som ovan anförts och
hemställts antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1990:650) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att punkt 29 andra stycket av
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen
(1990:650) om ändring i kommunalskattelagen skall utgå.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
40. Sjömansbeskattningen och skattereduktion för ensamstående
barn (mom. 28)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (v)
och Åsa Domeij (mp) har
dels anfört följande:
Också inom sjömansbeskattningen bör enligt vår mening
skattereduktionen för ensamstående med barn finnas kvar efter
den 1 januari 1991. Vi tillstyrker därför yrkandet härom i
motion Sk23. Regeringen får dock återkomma med ett förslag till
hur en sådan skattereduktion skall utformas med hänsyn till
övriga förändringar i sjömansskattelagen.
dels vid moment 28 hemställt
28. beträffande sjömansbeskattningen och skattereduktion för
ensamstående med barn
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:54 i denna
del och med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 23 i denna
del hos regeringen begär ett förslag som innebär att
skattereduktionen för ensamstående med barn behålls i
sjömansbeskattningen.
41. Sjömansbeskattningen och skattereduktion för gift med
hemmamake (mom. 29)
Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Åsa Domeij (mp) har
dels anfört följande:
Enligt vår mening bör skattereduktionen för hemmamake finnas
kvar också inom sjömansbeskattningen även efter den 1 januari
1991. Vi tillstyrker därför yrkandet härom i motion Sk23.
Regeringen får dock återkomma med ett förslag till hur en sådan
skattereduktion skall utformas med hänsyn till övriga
förändringar i sjömansskattelagen.
dels vid moment 29 hemställt
29. beträffande sjömansbeskattningen och skattereduktion för
gift med hemmamake
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:54 i denna
del och med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 23 i denna
del hos regeringen begär ett förslag som innebär att
skattereduktionen för gift med hemmamake behålls i
sjömansbeskattningen.
42. Allmän utformning av beskattningen av inkomst av kapital
(mom. 31)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Beskattningen av kapitalvinster bör enligt vår uppfattning
utformas så att anskaffningsvärdet för ifrågavarande tillgång
indexuppräknas för att undvika att enbart nominella vinster
beskattas. Med tanke på vikten av att harmonisera de svenska
skattereglerna med dem som gäller för Europa i övrigt bör det
också övervägas att efter en tid införa skattefrihet. Den
beslutade realisationsvinstbeskattningen av privatbostäder
kommer att motverka rörligheten på bostadsmarknaden och leda
till tveksamma skattekonsekvenser för många medborgare. Enligt
vår uppfattning bör reavinstskatt ej tas ut vid byte av bostad.
Det bör också övervägas att göra realisationsvinstbeskattningen
tidsbegränsad.
Realisationsförluster bör få kvittas till sitt fulla värde i
vart fall mot realisationsvinster på motsvarande tillgångar. Det
bör övervägas att också tillåta kvittning mot
realisationsvinster på andra tillgångar. Vad beträffar kvittning
av realisationsförluster mot ränteinkomster och utdelningar bör
detta också tillåtas. Därvid kan emellertid en viss begränsning
övervägas.
Riksdagen bör mot denna bakgrund med bifall till motion Sk33 i
denna del begära nytt förslag av regeringen om beskattningen av
kapitalinkomster och kapitalvinster.
dels vid moment 31 hemställt
31. beträffande allmän utformning av beskattningen av
inkomst av kapital
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 18
och med avslag på motionerna 1990/91:Sk40 yrkandena 26 och 27
och 1990/91:Sk37 yrkande 4 hos regeringen begär nytt förslag om
beskattning av kapitalinkomster och kapitalvinster i enlighet
med vad ovan anförts.
43. Allmän utformning av beskattningen av inkomst av kapital
(mom. 31)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
Vi har tidigare motsatt oss att sparavdraget slopas.
Stimulanser för det privata sparandet är mycket angelägna. Det
s.k. sparavdraget är en sådan stimulans framför allt av
betydelse för småspararna med låga eller normala inkomster. En
person med i dag låg marginalskatt som tidigare utnyttjat
sparavdraget kan komma att få höjd skatt på sitt sparande efter
skattereformen. Detta är en följd av att vederbörande ej får
någon större nytta av att skattesatsen sänks till 30% på
sparandet. Denna risk bör undanröjas. Ett sparavdrag bör enligt
vår uppfattning även i fortsättningen finnas kvar i
skattesystemet. Med tanke på att skattesatsen sänks finner vi en
lämplig nivå på avdraget vara 1000 kr.
Vidare anser vi, av samma skäl som att det totala
skatteuttaget bör begränsas i vad avser realisationsvinsten, att
möjligheterna till uppskov bör finnas kvar i vissa fall. Som
tidigare framhållits av centerpartiet måste det vara möjligt att
få uppskov med beskattningen för de boende som byter bostad
bl.a. av medicinska skäl, handikappskäl eller åldersskäl.
Vi tillstyrker således motion Sk40 i denna del och förordar
att riksdagen hos regeringen begär förslag med denna inriktning.
dels vid moment 31 hemställt
31. beträffande allmän utformning av beskattningen av
inkomst av kapital
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkandena 26
och 27 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 18 och
1990/91:Sk37 yrkande 4 hos regeringen begär förslag om
sparavdrag och möjlighet till uppskov med beskattning av
reavinst på bostäder i enlighet med vad ovan anförts.
44. Allmän utformning av beskattningen av inkomst av kapital
(mom. 31)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Vänsterpartiet föreslår ett fullständigt avdragstak för
ränteutgifter vid 100000 kr. På sikt bör systemet med avdrag
för ränteutgifter slopas. Detta skulle skapa ett rakare system
och minimera möjligheterna till skatteundandragande samt
lånefinansierad och skattesubventionerad konsumtion. En slopad
rätt att dra av låneräntor fordrar dock en övergångstid. Slopade
ränteavdrag kräver därjämte nya system för att finansiera
boendekostnaderna.
Skattereformen innebär vidare bl.a. att avkastningen från
allemans- och pensionssparande kommer att bli beskattad med
avsevärt lägre skattesats än vanligt banksparande. Även för
aktiesparande kommer en rad undantag från huvudregeln att gälla.
Såsom vänsterpartiet tidigare påpekat kommer avsaknaden av en
enhetlig skattesats att öppna väg för skatteplanering och leda
till att påtagliga asymmetrier består. I enlighet därmed
biträder jag därför vänsterpartiets förslag att alla typer av
kapitalavkastning, med undantag för reavinstbeskattning av
permanentbostäder, beskattas på ett enhetligt sätt med en
statlig inkomstskatt på 30%.
Det förslag som läggs fram från vänsterpartiets sida innebär
en strikt enhetlig kapitalbeskattning på 30% utan de många
undantag som medgivits. För aktievinstbeskattningens del innebär
detta att hela vinsten tas upp till beskattning och att man
alltså inte skall få avräkna 20% av försäljningspriset som en
schablon för anskaffningsvärdet. Reaförluster på
marknadsnoterade aktier bör, liksom reaförluster på andra
aktier, i princip få dras av med 70%.
Vi tillstyrker således motion Sk37 i denna del och förordar
att riksdagen hos regeringen begär förslag med denna inriktning.
dels vid moment 31 hemställt
31. beträffande allmän utformning av beskattningen av
inkomst av kapital
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk37 yrkande 4
och med avslag på motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 18 och
1990/91:Sk40 yrkandena 26 och 27 som sin mening ger regeringen
till känna vad ovan anförts om kapitalbeskattning.
45. Beskattning av utländsk valuta inom hushållssektorn (mom.
32 och 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
De föreslagna reglerna om beskattning av utländsk valuta bör
ansluta till den reformering av reglerna för beskattning av
inkomst av kapital som vi föreslagit ovan. Regeringen får
snarast återkomma till riksdagen med sådant förslag. De nu i
propositionen föreslagna reglerna bör mot denna bakgrund avslås.
Vi tillstyrker följaktligen motion Sk33 i denna del.
dels vid momenten 32 och 57 i motsvarande del hemställt
32. beträffande beskattning av utländsk valuta inom
hushållssektorn
att riksdagen bifaller motion 1990/91:Sk33 yrkande 19 och
avslår proposition 1990/91:54 i denna del och motion
1990/91:Sk40 yrkande 7 i denna del,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser beskattning av
utländsk valuta inom hushållssektorn
att riksdagen avslår det vid proposition 1990/91:54 fogade
förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt såvitt avser 3§ 1 mom. andra stycket och 3§ 2
mom. fjärde stycket samt såvitt avser 3§ 2 mom. andra stycket
1 beslutar att orden "i svenska kronor" skall utgå.
46. Beskattning av utländsk valuta inom hushållssektorn (mom.
32 och 57 i motsvarande del)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
Hårdare skatteregler för utländska placeringar än för
motsvarande svenska rimmar illa med intentionerna för
avskaffandet av valutaregleringen. Riskerna med en befarad
skatteplanering hänger dessutom i hög grad samman med hur
Sverige och andra länder lyckas i sina strävanden att driva en
framgångsrik finans-, penning- och valutapolitik, och det vore
enligt vår mening fel att motverka marknadens sätt att fungera
med sådana skattepolitiska asymmetrier som regeringen nu
föreslår. Dessutom anser vi i likhet med vad riksbanken och RSV
påpekar i sina remissyttranden att en begränsning av
avdragsrätten för ränteutgifter i utländsk valuta kommer att
leda till administrativa och kontrollmässiga problem. Vi
föreslår därför att samma skattemässiga regler skall gälla för
såväl ränteinkomster och reavinster som ränteutgifter och
reaförluster för fordringar resp. skulder i utländsk valuta som
gäller för placeringar i svensk valuta.
Även förslaget att avdragsrätten för förluster i utländska
marknadsnoterade obligationer och skuldebrev skall begränsas
till 70% utgör en diskriminering av utländska värdepapper i
förhållande till den fulla avdragsrätt som kommer att gälla för
marknadsnoterade svenska och utländska aktier samt svenska
obligationer. Centerpartiet avvisar även denna särbehandling och
menar att samma regler bör gälla även här som för svenska
värdepapper.
Vi ansluter oss också till den av centerpartiet hävdade
principen att derivatinstrument bör beskattas enligt samma
regler som instrumentens underliggande egendom. Vad gäller
valutaterminer anser vi dock att dessa med hänsyn till att de
inte självklart går att hänföra till ett bestämt individuellt
värdepapper bör ges en kvittningsrätt för dessa instrument. För
konvertibla skuldebrev utställda i utländsk valuta bör
samma skatteregler gälla som för motsvarande värdepapper i
svensk valuta.
Med det anförda tillstyrker vi motion Sk40 och avstyrker
propositionen i berörda delar.
dels vid momenten 32 och 57 i motsvarande del hemställt
32. beträffande beskattning av utländsk valuta inom
hushållssektorn
att riksdagen bifaller motion 1990/91:Sk40 yrkande 7 i denna
del och avslår proposition 1990/91:54 i denna del och motion
1990/91:Sk33 yrkande 19,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser beskattning av
utländsk valuta inom hushållssektorn
att riksdagen i fråga om det vid proposition 1990/91:54 fogade
förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt såvitt avser 3§ 2 mom. andra stycket 1 beslutar
att orden "i svenska kronor" skall utgå.
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Den av riksdagen i juni beslutade ränteavdragsbegränsningen,
som avser ränteutgifter över en viss nivå, bör slopas. Genom den
kraftigt sänkta skattesatsen för kapitalinkomster motverkas ändå
överdriven skatteanpassning. Med det anförda tillstyrker vi
motion Sk33 i nu aktuell del.
dels vid moment 33 hemställt
33. beträffande ändrade regler såvitt avser
ränteavdragsbegränsning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 20,
med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del och med
avslag på motion 1990/91:Sk40 yrkande 7 i denna del hos
regeringen begär förslag om slopad ränteavdragsbegränsning i
enlighet med vad ovan anförts.
48. Ändrade regler såvitt avser ränteavdragsbegränsning (mom.
33 och 57 i motsvarande del)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
I propositionen föreslås också att rätten att kvitta
ränteutgifter över 100000 kr. begränsas ytterligare. Vi anser
att propositionens förslag härvidlag strider mot de
huvudprinciper för beskattningen av inkomst av kapital som vi
tidigare har ställt oss bakom. Vi kan dock gå med på förslaget
när det gäller inlåningskonton med uppskjuten räntebetalning
eftersom dessa tillkommit enbart i skatteplaneringssyfte. Med
det anförda tillstyrker vi motion Sk40 i denna del.
dels vid momenten 33 och 57 i motsvarande del hemställt
33. beträffande ändrade regler såvitt avser
ränteavdragsbegränsning
att riksdagen bifaller motion 1990/91:Sk40 yrkande 7 i denna
del och avslår proposition 1990/91:54 i denna del och motion
1990/91:Sk33 yrkande 20,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser ändrade regler
såvitt avser ränteavdragsbegränsning
att riksdagen i fråga om det vid proposition 1990/91:54 fogade
förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt såvitt avser 3§ 2 mom. beslutar att de nya
reglerna om ränteavdragsbegränsningar utom de som avser
inlåningskonton med uppskjuten räntebetalning skall utgå.
49. Ersättande av undantagsregeln med beloppstak för
fåmansföretag (mom. 34)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
I propositionen föreslås vissa ändringar av de beslutade
reglerna för beskattning av delägare i fåmansföretag. Dessa
regler är föranledda av skillnaden mellan den proportionella
beskattningen av kapitalinkomster och den progressiva
beskattningen av förvärvsinkomster.
Behovet av sådana spärregler bör begränsas så långt möjligt
genom att minska spännvidden i beskattning mellan olika former
av inkomst. Regeringen bör mot den bakgrunden se över
bestämmelserna såväl vad beträffar utdelningsinkomster som
kapitalvinster. De föreslagna reglerna innebär i stort vissa
lättnader och kan därför godtas i avvaktan på regeringens nya
förslag. Riksdagen bör emellertid, med bifall till motion Sk33 i
denna del, som sin mening ge vad vi nu anfört regeringen till
känna.
dels vid moment 34 hemställt
34. beträffande ersättande av undantagsregeln med beloppstak
för fåmansföretag
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 21,
med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del och med
avslag på motion 1990/91:Sk40 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts.
50. Ersättande av undantagsregeln med beloppstak för
fåmansföretag (mom. 34 och 57 i motsvarande del)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
Enligt vår mening skulle det förslag som propositionen för
fram missgynna de mindre fåmansföretagen. De större
fåmansföretagen och de som sålt sina företag med stora
reavinster skulle däremot gynnas. Vi anser mot denna bakgrund
att en undantagsregel är en bättre lösning. Propositionens
förslag bör därför avslås i denna del. Vi tillstyrker
följaktligen motion Sk40 såvitt nu är i fråga.
dels vid momenten 34 och 57 i motsvarande del hemställt
34. beträffande ersättande av undantagsregeln med beloppstak
för fåmansföretag
att riksdagen bifaller motion 1990/91:Sk40 yrkande 6 och
avslår proposition 1990/91:54 i denna del och motion
1990/91:Sk33 yrkande 21,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser ersättande av
undantagsregeln med beloppstak för fåmansföretag
att riksdagen avslår det vid proposition 1990/91:54 fogade
förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt såvitt avser 3§ 12 mom. sjätte stycket sista
meningen.
51. Sparade underskott och realisationsvinstbeskattning av
näringsfastigheter (mom. 35)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
I propositionen föreslås vissa förändringar av reglerna för
behandlingen av underskott i förvärvskälla. De nya reglerna som
enbart avser kvittning mot framtida överskott i samma
förvärvskälla och inkomstslag måste emellertid enligt vår mening
kompletteras med att nuvarande regler om rätt till kvittning
mellan förvärvskällor och inkomstslag under samma beskattningsår
bibehålls. Vi hemställer att regeringen lägger fram förslag
härom och tillstyrker således motion Sk33 i denna del.
dels vid moment 35 hemställt
35. beträffande sparade underskott och
realisationsvinstbeskattning av näringsfastigheter
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 23
och med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del hos
regeringen begär förslag om återinförd rätt att kvitta
underskott under löpande beskattningsår i enlighet med vad ovan
anförts.
52. Takregeln vid realisation av näringsfastighet (mom. 36)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Kars-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
Den av riksdagsmajoriteten beslutade takregeln innebär en
negativ särbehandling av försäljning av näringsfastighet och
bostadsrätt i näringsverksamhet. Skatten kan komma att uppgå
till 27%, att jämföra med 9% för permanentbostad och 18%
för fritidshus. Vi anser det skäligt att försäljning av
näringsfastighet åtminstone jämställs med försäljning av
fritidshus. Det skulle således innebära att skatten begränsas
till 18%. Detta motsvarar en beskattning av 60% av
försäljningsintäkten. Detta var också vad centerns ledamot i URF
reserverade sig till förmån för. Vi tillstyrker således motion
Sk40 i denna del och föreslår att regeringen skall återkomma med
förslag med angiven inriktning.
dels vid moment 36 hemställt
36. beträffande takregeln vid realisation av
näringsfastigheter
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 28
hos regeringen begär förslag om en takregel för
realisationsvinstbeskattningen vid försäljning av
näringsfastighet i enlighet med vad ovan anförts.
53. Återläggning av värdeminskningsavdrag vid avyttring av
näringsfastighet (mom. 37 och 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
I propositionen föreslås att beloppsgränsen 3000 kr. vad
avser skyldigheten att återföra värdeminskningsavdrag vid
avyttring av näringsfastighet tas bort.
Förslaget motiveras med den orättvisa som anses kunna uppkomma
genom att vissa fastighetsägare under innehavsperioden haft
avdrag överstigande 3000 kronor som skall återföras medan
andra haft sådana understigande 3000 kronor vilket inte
föranlett återläggning. Enligt vår uppfattning bör emellertid de
nu gällande reglerna kvarstå i oförändrat skick i syfte att
förenkla beskattningsförfarandet
Propositionens förslag går i motsatt riktning mot den
förenkling av skattesystemet som framställts som önskvärd.
Förslaget skulle medföra ökad byråkrati och krångel men ge små
ökade skatteintäkter. Propositionen bör avslås i denna del, och
vi tillstyrker därför motionerna Sk33 och Sk40 såvitt avser
denna fråga.
dels vid momenten 37 och 57 i motsvarande del hemställt:
37. beträffande återläggning av värdeminskningsavdrag vid
avyttring av näringsfastighet
att riksdagen bifaller motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 24 och
1990/91:Sk40 yrkande 8 och avslår proposition 1990/91:54 i denna
del,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser återläggning av
värdeminskningsavdrag vid avyttring av näringsfastighet
att riksdagen avslår det vid proposition 1990/91:54 fogade
förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
såvitt avser punkt 5 första stycket av anvisningarna till 22§.
54. Bostadsrättsinnehavares avdragsrätt vid vinstbeskattningen
(mom. 38)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Riksdagens beslut våren 1990 om ett reformerat skattesystem
innebar bl.a. att nya regler för reavinstbeskattning av
bostadsrätter infördes. Detta innebar att vid reavinstberäkni-
ngen hänsyn skulle tas till nettoförändringar i bostadsfö-
reningens förmögenhet. Den skattepliktiga försäljningsintäkten
för en bostadsrätt skall enligt riksdagens beslut beräknas som
köpeskillingen ökad eller minskad med värdet av bostadsrättens
andel av föreningens nettoskuld eller nettoförmögenhet vid
försäljningstillfället.
Utformningen av reglerna för reavinstbeskattningen har skarpt
kritiserats genom att det kunnat visas att de får helt orimliga
konsekvenser för den enskilde bostadsrättsinnehavaren, bl.a.
beroende på att bostadsrättsföreningen och
bostadsrättsinnehavaren inte särskiljs som skatteobjekt vid
reavinstbeskattning. Regeringen har också tvingats inse att de
införda reglerna var orimliga och föreslår i den föreliggande
propositionen en viss förbättring.
Regeringens förslag innebär dock inte att den felaktiga
principiella sammanblandningen mellan bostadsrättsinnehavaren
och bostadsrättsföreningen vid reavinstbeskattningen undanröjs.
Enligt vår mening bör de regler om reavinstbeskattning som
enligt riksdagens beslut införts i lagen om statlig inkomstskatt
utmönstras. Vi anser att bostadsrättsinnehavaren och
bostadsrättsföreningen skall särskiljas som skattesubjekt och
bostadsrättsinnehavaren vid en eventuell reavinst inte
sammanblandas med bostadsrättsföreningens
förmögenhetsförhållanden. Hänsyn vid beräkningen av
reavinstskatt skall enbart tas till den enskilde
bostadsrättsinnehavarens ekonomiska förhållanden.
Riksdagens tidigare beslut i vad avser beräkningen av
underlaget för reavinst vid försäljning av bostadsrätter bör
således rivas upp. Med det anförda tillstyrker vi bifall till
yrkande 25 i motion Sk33 och yrkande 10 i motion Sk40.
dels vid moment 38 hemställt
38. beträffande bostadsrättsinnehavares avdragsrätt vid
vinstbeskattningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk33 yrkande
25 och 1990/91:Sk40 yrkande 10 och med anledning av proposition
1990/91:54 i denna del hos regeringen begär förslag om reavinst
vid försäljning av bostadsrätt i enlighet med vad ovan anförts.
55. Avdrag för värdehöjande reparationer (mom. 39)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
Skattereformen har inneburit att rätten till avdrag för s.k.
värdehöjande reparationer har begränsats. Kostnader för
reparationer av detta slag får inräknas i omkostnadsbeloppet för
privatbostäder endast för de senaste fem åren före
avyttringstillfället och endast om beloppet under ett år
överstiger 5000 kr. Den valda tidsperioden är enligt vår
uppfattning orimligt kort. Enligt vår uppfattning är tio år en
mer rimlig tidsperiod i sammanhanget. I enlighet med det anförda
tillstyrker vi motion Sk40 yrkande 29 och föreslår att riksdagen
begär förslag av regeringen med denna inriktning.
dels vid moment 39 hemställt
39. beträffande avdrag för värdehöjande reparationer
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 29
hos regeringen begär förslag om avdrag för värdehöjande
reparationer.
56. Skatteskalorna vid arvs- och gåvobeskattningen m.m. (mom.
40 och 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Den internationellt sett höga svenska arvs- och gåvoskatten är
orimlig och skapar många problem, bl.a. i samband med
generationsskiften i rörelser och jordbruk. Dessa skatteformer
måste, enligt vår mening, inledningsvis så snart som möjligt
anpassas till åtminstone den nivå som gäller för övriga nordiska
länder.
Förslagen i propositionen innebär bara en anpassning till
prisutvecklingen och är enligt vår mening otillräckliga. Vi
föreslår därför att skatteskalornas skattesatser sänks med 5
procentenheter i de skikt som redovisas i propositionen.
De föreslagna justeringarna av grundavdragen vid
arvsbeskattningen är också otillräckliga. De bör dessutom
anknytas till prisutvecklingen och fastställas till för make
eller motsvarande tolv basbelopp, för annan mottagare i klass I
till fyra basbelopp och för mottagare i klass II och III till
ett basbelopp. Det s.k. 18-årsavdraget bör sättas till ett halvt
basbelopp.
Med det anförda tillstyrker vi motion Sk33 i denna del och
avstyrker propositionen i motsvarande del.
dels vid momenten 40 och 57 i motsvarande del hemställt
40. beträffande skatteskalorna vid arvs- och
gåvobeskattningen m.m.
att riksdagen med bifall till
motion 1990/91:Sk33 yrkande 27 och med anledning av proposition
1990/91:54 i denna del och motionerna 1990/91:Sk33 yrkande 26
och 1990/91:Sk35 yrkande 2 hos regeringen begär förslag till nya
skatteskalor,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser skatteskalorna
vid arvs- och gåvobeskattningen m.m.
att riksdagen i fråga om det vid proposition 1990/91:54
fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt såvitt avser 28§ andra stycket ändrar
beloppet "280000 kronor" till "12 basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring", beloppet "70000 kronor" till
"fyra basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring"
och beloppet "21000 kronor" till "ett basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring" samt beloppet "10000 kronor"
till "ett halvt basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring",
57. Skatteskalorna vid arvs- och gåvobeskattningen m.m. (mom.
40)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) har
dels anfört följande:
Vi anser att man bör gå längre än regeringen när det gäller
sänkningen av arvsskatten. Vi välkomnar naturligtvis de
justeringar av skiktgränserna som föreslås i propositionen,
precis som vi förra hösten ställde oss bakom de justeringar som
då gjordes i förmögenhetsskatteskalan mot bakgrund av de nya
taxeringsvärdena på fastigheter. De föreslagna ändringarna är
dock inte tillräckligt omfattande. Som folkpartiet liberalerna
tidigare föreslagit bör grundavdraget, dvs. det helt skattefria
beloppet, i arvsbeskattningen höjas ytterligare och den högsta
skattesatsen i arvsskatteskalan sänkas till maximalt 50%.
Dessutom bör skatteskalan inflationsskyddas. Detta görs enklast
genom att den knyts till basbeloppet.
Föredragande statsrådet anför att han avser återkomma med
ytterligare förslag på detta område när slutbetänkandet från
arvs- och gåvoskattekommittén (SOU 1987:62) färdigbehandlats.
Med hänsyn till den tid som redan förflutit sedan betänkandet
presenterades bör detta kunna ske omgående. Riksdagen bör därför
genom ett tillkännagivande begära förslag om sådana riktlinjer
för arvsskattens utformning som vi ovan beskrivit. Med det
anförda tillstyrker vi motion Sk35 i denna del.
dels vid moment 40 hemställt
40. beträffande skatteskalorna vid arvs- och
gåvobeskattningen m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk35 yrkande 2
och med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del och
motion 1990/91:Sk33 yrkandena 26 och 27 hos regeringen begär
förslag till nya regler för arvsskatten i enlighet med vad ovan
anförts.
58. Förhöjt grundavdrag vid gåvobeskattningen (mom. 41 och 57
i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Grundavdraget vid gåvobeskattningen bör fastställas till ett
halvt basbelopp. Med hänsyn härtill tillstyrker vi motion Sk33 i
denna del.
dels vid momenten 41 och 57 i motsvarande del hemställt
41. beträffande förhöjt grundavdrag vid gåvobeskattningen
att riksdagen bifaller motion 1990/91:Sk33 yrkande 28 och
avslår proposition 1990/91:54 i denna del,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser förhöjt
grundavdrag vid gåvobeskattningen
att riksdagen i fråga om det vid proposition 1990/91:54
fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt såvitt avser 39§ d) ändrar beloppet
"10000 kronor" till "ett halvt basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring".
59. Vissa justeringar i arvs- och gåvoskattereglerna, m.m.
(mom. 42)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo
Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf
Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
I propositionen behandlas bl.a. reglerna om värdering av
företagsförmögenhet vid arvs- och gåvobeskattningen. Dessa
regler föreslås justeras med anledning av den beslutade
skatteomläggningen. Justeringen innebär inte någon ändring i
sak. Det finns emellertid skäl att nu besluta om att de
särskilda reduktionsreglerna i fortsättningen skall få tillämpas
också vid successiva gåvor. På så vis underlättas
generationsväxlingar i familjeföretag.
Samhällsekonomiska skäl talar starkt för att undanta i
företagen arbetande kapital från förmögenhetsbeskattning. Vi
föreslår att riksdagen beslutar att göra ett uttalande härom.
Mot bakgrund härav tillstyrker vi motion Sk33 i denna del och
biträder även det nämnda kravet i motion Sk40 i denna del.
dels vid moment 42 hemställt
42. beträffande vissa justeringar i arvs- och
gåvoskattereglerna, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk33 yrkande
29 och 1990/91:Sk40 yrkande 11 och med anledning av proposition
1990/91:54 i denna del hos regeringen begär förslag om utvidgad
tillämpning av de särskilda reduktionsreglerna vid gåva och som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts angående
förmögenhetsbeskattningen av arbetande kapital.
60. Allmän utformning av företagsbeskattningen (mom. 43)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
De stora svenska industriföretagen kommer i det nya systemet
med kraftigt sänkt skattesats och stora möjligheter att minska
skatten genom reserveringar att bli särskilt gynnade i
skattehänseende. Enligt vänsterpartiets skattepolitiska linje
måste skillnaderna i effektiv företagsbeskattning mellan stora
och små företag utjämnas. En utjämning bör ske i huvudsak genom
att storföretagen får betala en högre effektiv skatt. En översyn
av företagsbeskattningen bör göras så att mindre företag inte
skattemässigt missgynnas gentemot de större börsbolagen.
Redan med en bolagsskattesats om 30% kommer Sverige att ha
en internationellt sett mycket låg bolagsbeskattning.
Skatteutjämningsreserven gör att det effektiva skatteuttaget i
praktiken kan beräknas till drygt 20 %. Möjligheten att göra
avsättningar till skatteutjämningsreserv bör därför utmönstras
ur företagsskattesystemet. Avvecklingen och avskattningen av
reserverna bör givetvis förenas med en begäran att regeringen
lägger fram förslag som löser övergångsproblem för berörda
företag.
Jag förordar att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande
till regeringen i enlighet med vad som anförts ovan och
tillstyrker följaktligen motion Sk37 i denna del.
dels vid moment 43 hemställt
43. beträffande allmän utformning av företagsbeskattningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk37 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
61. Beskattning av utländsk valuta i näringsverksamhet (mom.
44 och 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
I propositionen föreslås regler för värdering av fordringar
och skulder i utländsk valuta. Reglerna, som ansluter till
bokföringsnämndens rekommendationer, innebär i princip att
värderingen skall ske till balansdagens kurs. Beskattningen av
kursvinster på långfristiga fordringar och skulder kan dock
reduceras genom avsättning till s.k. valutakursreserv. Företag
som förfarit så skall emellertid enligt propositionen beskattas
för en schablonintäkt beräknad som statslåneräntan vid
beskattningsårets utgång multiplicerad med 54 % av
valutakursreserven. Tanken är att schablonintäkten skall
motsvara en ränta på den "skattekredit" som anses uppkomma genom
att orealiserade kursvinster inte tas upp till beskattning. En
sådan beskattning torde för varje företag eller företagare
framstå som helt oberättigad och sakna förankring i det allmänna
rättsmedvetandet. Mot den bakgrunden avstyrker vi propositionens
förslag såvitt avser den angivna schablonintäkten.
dels vid momenten 44 och 57 i motsvarande del hemställt
44. beträffande beskattning av utländsk valuta i
näringsverksamhet
att riksdagen avslår proposition 1990/91:54 i denna del,
57. beträffande lagförslagen såvitt avser beskattning av
utländsk valuta i näringsverksamhet
att riksdagen i fråga om det vid proposition 1990/91:54
fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) såvitt avser fjärde punkten av anvisningarna till
24§ beslutar att den tredje meningen skall utgå.
62. Beskattning av utskiftade medel (mom. 45)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Vi godtar i princip de i propositionen föreslagna nya reglerna
för beskattning av utskiftade medel. Propositionen innebär
emellertid att det är först vid likvidation eller fusion som
avdrag för återbetalning av tillskjuten kapitalinsats får göras.
Även då utbetalning inte sker till följd av likvidation eller
fusion bör enligt vår uppfattning återbetalning av kapitalinsats
inte beskattas. I enlighet med vad som yrkats i motion Sk33
yrkande 30 bör riksdagen uppdra åt regeringen att återkomma till
riksdagen med ett förslag i denna riktning.
dels vid moment 45 hemställt
45. beträffande beskattning av utskiftade medel
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 30
och med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del hos
regeringen begär förslag i enlighet med motionen.
63. Skadeförsäkringsföretag (mom. 46)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Skattereglerna innebär i viss mån sämre förutsättningar för
verksamhet i ömsesidiga skadeförsäkringsföretag än i aktiebolag
med motsvarande verksamhet. Att associationsformen får denna
betydelse medför en konkurrensförskjutning i branschen. Vi anser
att man bör försöka utjämna denna skillnad. Vårt förslag i
motion Sk33 innebär att värderegleringsreserven skattemässigt
skall få samma behandling som utjämningsfonden. Den skall
således inte upplösas vid övergången, och den skall heller inte
reducera underlaget för SURV. I enlighet med yrkande 31 i den
nämnda motionen bör regeringen få i uppdrag att återkomma till
riksdagen med ett förslag av denna innebörd.
dels vid moment 46 hemställt
46. beträffande skadeförsäkringsföretag
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 31
och med anledning av motion 1990/91:Sk40 yrkande 34 och
proposition 1990/91:54 i denna del hos regeringen begär förslag
i enlighet med reservationen.
64. Skadeförsäkringsföretag (mom. 46)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
De ömsesidiga skadeförsäkringsföretagen har i samband med
behandlingen av detta ärende gjort gällande att deras
konkurrensförutsättningar på försäkringsmarknaden försämras om
beskattningen av dem utformas i enlighet med propositionen. Vi
betonade redan i samband med riksdagens stora skattebeslut våren
1990 att det är av vikt att konkurrensen på försäkringsmarknaden
kan upprätthållas på ett effektivt sätt. Mot bakgrund av vad de
ömsesidiga skadeförsäkringsföretagen anfört anser vi att
regeringens utredning av den förevarande frågan inte varit
tillräcklig. Vi måste därför upprepa vårt förslag att regeringen
skall göra en bättre analys av effekterna av reglerna och
återkomma med förslag som säkerställer konkurrensneutralitet
mellan olika företagsformer på försäkringsmarknaden, såväl som
andra branscher.
dels vid moment 46 hemställt
46. beträffande skadeförsäkringsföretag
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 34
och med anledning av motion 1990/91:Sk33 yrkande 31 och
proposition 1990/91:54 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts i reservationen.
65. Ackumulerad inkomst (mom. 47 och mom. 57 i motsvarande
del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Vi kan godta förslaget om beräkning av ackumulerad inkomst
utom på en punkt. Enligt propositionen skall den gällande
beloppsgränsen för tillämpning av reglerna om ackumulerad
inkomst höjas från 15000 kr. till 50000 kr. Som påtalats
under remissbehandlingen av ärendet motiverar
penningvärdeförsämringen sedan förra höjningen inte ett högre
belopp än 30000 kr. Vi tillstyrker motion Sk33 yrkande 33 om
en höjning som begränsas till detta sistnämnda belopp.
dels vid moment 47 och moment 57 i motsvarande del
hemställt
47. beträffande ackumulerad inkomst
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 33
och med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del och med
avslag på motion 1990/91:Sk33 yrkande 32 beslutar att
beloppsgränsen för beräkning av ackumulerad inkomst skall
bestämmas till 30000 kr.
57. beträffande lagförslagen i fråga om beloppsgränsen
vid beräkning av ackumulerad inkomst
att riksdagen till följd av vad som hemställts ovan antar det
vid proposition 1990/91:54 fogade förslaget till 2 § andra
stycket lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av
statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst med den ändringen
att beloppet 50000 byts ut mot 30000.
66. Särskild redovisningsmetod m.m. (mom. 48)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
har
dels anfört följande:
Det framgår av propositionen att regeringen skall fortsätta
att utreda en s.k. särskild redovisningsmetod. Enligt vår
uppfattning måste frågan om egenföretagarnas resultatutjämnings-
och konsolideringsmöjligheter lösas skyndsamt. Den teknik som
kallas särskild redovisningsmetod bör härvid läggas till grund
för ett förslag i denna riktning. Däremot skall frågan om
handelsbolagens status inte utredas vidare. Nuvarande princip
för beskattning av handelsbolag bör lämnas oförändrad. Detta bör
ges regeringen till känna.
dels vid moment 48 hemställt
48. beträffande särskild redovisningsmetod m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkandena
34 och 35 och med anledning av motion 1990/91:Sk40 yrkandena 1
och 2 och proposition 1990/91:54 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i motionen.
67. Särskild redovisningsmetod m.m. (mom. 48)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
Centern har tidigare framhållit att småföretagarnas situation
inte prioriterats tillräckligt i arbetet med skattereformen.
Regeringen har inte heller i den nu förevarande propositionen
lagt fram ett förslag om särskild redovisningsmetod. För
småföretagen medför det klara negativa konsekvenser att denna
viktiga fråga förblir olöst trots att skattereformen medför
genomgripande förändringar i företagsbeskattningen i övrigt. Vi
begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen med
förslag till en särskild redovisningsmetod för enskilda
näringsidkare, i huvudsaklig överensstämmelse med den utredning
(SOU 1989:94) som lagt förslag i frågan. Om regeringen inte är
beredd att utan något ytterligare dröjsmål lägga fram ett sådant
förslag, anser vi att det fortsatta utredningsarbetet rörande
särskild redovisningsmetod och handelsbolagens beskattning i
fortsättningen måste bedrivas i en parlamentariskt sammansatt
kommitté. Vi hemställer att riksdagen beslutar om ett
tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad vi här
anfört.
dels vid moment 48 hemställt
48. beträffande särskild redovisningsmetod m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkandena 1
och 2 och med anledning av motion 1990/91:Sk33 yrkandena 34 och
35 och proposition 1990/91:54 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i reservationen.
68. Skatteutjämningsreserv (mom. 49 och mom. 57)
Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),
Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Vi anser att regeringens förslag om ändrade regler för
skatteutjämningsreserv i enskild näringsverksamhet är ett steg i
rätt riktning. Åtgärden är emellertid inte tillräckligt
långtgående. Enligt vårt förslag skall avsättning till SURV få
göras med antingen 30% på ingående eget kapital och 20% av
inkomsten för beskattningsåret eller med 30% på ingående
kapital och 15% av årets lönesumma.
dels vid moment 49 hemställt
49. beträffande skatteutjämningsreserv
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk40 yrkande 12
och med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del beslutar
att avsättning till skatteutjämningsreserv i enskild
näringsverksamhet skall få göras i enlighet med motionen,
57. beträffande lagförslagen i fråga om
skatteutjämningsreserv för enskilda näringsidkare
att riksdagen till följd av vad som ovan hemställts antar det
vid proposition 1990/91:54 fogade förslaget till ändring i 10§
lagen om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv
med den ändringen att i första stycket ordet "löneunderlaget"
byts ut mot uttrycket "kapitalunderlaget och löneunderlaget".
69. Brutet räkenskapsår (mom. 50)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Vi har tidigare motsatt oss kravet på övergång från brutet
räkenskapsår till kalenderår. Enligt vår uppfattning bör de
problem som uppkommit lösas genom att det även i fortsättningen
blir tillåtet för enskild näringsidkare att ha brutet
räkenskapsår. Vi anser att regeringen skall få riksdagens
uppdrag att skyndsamt återkomma med förslag av denna innebörd.
dels vid moment 50 hemställt
50. beträffande brutet räkenskapsår
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk30 och
1990/91:Sk33 yrkande 36 och proposition 1990/91:54 i denna del
hos regeringen begär förslag om brutet räkenskapsår i enlighet
med vad som anförts i reservationen.
70. Räntefördelning (mom. 51)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
I propositionen tas upp vissa problem med den s.k.
räntefördelningen i enskild näringsverksamhet. Enligt vår
uppfattning bör en räntefördelning över huvud taget inte ske.
Dessa regler bör avskaffas, vilket innebär att propositionens
förslag bör avslås i denna del. Regeringen bör få riksdagens
uppdrag att återkomma med förslag av innebörd att
räntefördelningen slopas.
dels vid moment 51 hemställt
51. beträffande räntefördelning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 37
avslår proposition 1990/91:54 i denna del och hos regeringen
begär förslag i enlighet med motionen.
71. Stoppreglerna (mom. 52 och mom. 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Förslaget i propositionen om utvidgning av de särskilda
fåmansföretagsreglerna (stoppreglerna) till att gälla
införsäljning av villafastighet kan komma att få negativa
konsekvenser för mindre och medelstora företags
kapitalförsörjning bl.a. med tanke på att införsäljningen kan
vara ett sätt att förbättra möjligheten att ställa säkerhet.
Denna frågeställning belyses inte i propositionen. Vi
tillstyrker avslagsyrkandet i motion Sk33 yrkande 22.
dels vid moment 52 och moment 57 i motsvarande del
hemställt
52. beträffande stoppreglerna
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 22
avslår proposition 1990/91:54 i denna del,
57. beträffande lagförslagen
i fråga om införsäljning av villafastighet i fåmansföretag
att riksdagen till följd av vad som hemställts ovan antar det
vid propositionen fogade förslaget till ändring av punkt 14 av
anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370), dock att
den föreslagna ändringen i första stycket utgår.
72. Skatt för gemensamt kommunalt ändamål
(mom. 53 och mom. 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
Vi motsätter oss inte i och för sig den nya beskattning som
föreslås i propositionen i fråga om utomlands bosatta. Med tanke
på att rätten till kostnadsavdrag slopas förefaller emellertid
den valda skattesatsen alltför hög. Enligt vår mening bör den
sättas till 20%. Vi tillstyrker därför yrkande 38 i motion
Sk33.
dels vid mom. 53 och mom. 57 i motsvarande del hemställt
53. beträffande skatt för gemensamt kommunalt ändamål
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 38
och med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del beslutar
om en skattesats för gemensamt kommunalt ändamål på 20%,
57. beträffande lagförslagen i fråga om kommunal skatt
för gemensamt kommunalt ändamål
att riksdagen till följd av vad som hemställts ovan antar det
vid proposition 1990/91:54 fogade förslaget till lag om ändring
i lagen (1972:78) om skatt för gemensamt kommunalt ändamål med
den ändringen att ordet "25" ersätts med ordet "20".
73. Avräkning av utländsk skatt
(mom. 54 och mom. 57 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har
dels anfört följande:
I propositionen föreslås att utländsk skatt som ett år inte
kunnat avräknas får utnyttjas senare, dock längst tre år framåt.
Enligt vår uppfattning bör -- i likhet med vad som gäller rätten
att kvitta underskott mot framtida vinster -- någon tidsgräns
inte sättas för avräkning. Förutsättningen är självfallet att
avräkningsbeloppet kan styrkas tillfredsställande.
dels vid mom. 54 och mom. 57 i motsvarande del hemställt
54. beträffande avräkning av utländsk skatt
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk33 yrkande 39
och med anledning av proposition 1990/91:54 i denna del beslutar
att inte införa en tidsgräns före vilken avräkning av utländsk
skatt skall ske,
57. beträffande lagförslagen i fråga om s.k. carry
forward vid avräkning av utländsk skatt
att riksdagen till följd av vad som hemställts ovan antar det
vid proposition 1990/91:54 fogade förslaget till 11 § lagen om
ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt med
den ändringen att i första stycket uttrycket "senast tredje
taxeringsåret därefter" ersätts med uttrycket "under senare
taxeringsår".
74. Omprövning av vissa beslut (mom. 56)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
har
dels anfört följande:
I enlighet med vad som anförts i motion Sk40 yrkandena 41 och
42 bör riksdagen införa reduceringsregler för mervärdeskatten på
serverings- och hotelltjänster. Den ökade skattebelastning som
branschen drabbats av till följd av skattereformen har medfört
minskad omsättning, och den slår hårt mot turistnäringen.
Riksdagen bör i enlighet med yrkande 43 i motion Sk40 även
ompröva sitt tidigare beslut angående fullt uttag av
mervärdeskatt på boende och byggande. Detta beslut innebär en
oacceptabel skattebelastning på boendet. Vi har i samband med
behandling av ärendet om en ny bostadsfinansiering även
framhållit det orimliga i att ta ut denna ytterligare skatt på
byggandet och som kompensation för detta införa ett statligt
investeringsbidrag. Mervärdeskatten på allt boende och all
byggnadsverksamhet bör enligt vår uppfattning reduceras till
60% av den oreducerade momsen. Därmed bör heller inte det
statliga investeringsbidraget införas. Ett förslag med denna
innebörd bör regeringen skyndsamt förelägga riksdagen.
Enligt ett annat förslag i motion Sk40 bör öppnas en möjlighet
för lantbrukare och andra egenföretagare att få ta i anspråk
medel från investeringskonto till köp av pensionsförsäkring.
Detta skulle bidra till att ge egenföretagarna ett bättre
försäkringsskydd. Motionens förslag bör genomföras även i denna
del.
Det får ankomma på regeringen att skyndsamt lägga fram förslag
till riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
Vi tillstyrker även motionens yrkande 46 om att helt avskaffa
omsättningsskatten på värdepapper redan fr.o.m. det kommande
årsskiftet. Skatten innebär en fördyring av aktiehandeln som
medför att omsättningen i stället flyttas till utlandet.
Beträffande övriga frågor angående omprövning av tidigare
beslut anser vi liksom majoriteten att motionsyrkandena bör
avstyrkas.
dels vid moment 56 i denna del hemställt
56. beträffande omprövning av tidigare beslut
att riksdagen
a) såvitt avser serverings- och hotelltjänster, boende och
byggande, investeringskonto och omsättningsskatten på
värdepapper med anledning av motion 1990/91:Sk40 yrkandena 35,
41, 42, 43 och 46
dels hos regeringen begär förslag i enlighet med vad som
anförts i reservationen,
dels antar följande
Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1983:1053) om skatt på omsättning
av vissa värdepapper
Härigenom föreskrivs att lagen (1983:1053) om skatt på
omsättning av vissa värdepapper skall upphöra att gälla den 1
januari 1991.
b) såvitt avser momentet i övrigt avslår motionerna
1990/91:Sk1 yrkande a och 1990/91:Sk40 yrkandena 13, 14, 37--40,
45, 47 i denna del, 48, 49 och 51.
75. Omprövning av tidigare beslut (mom. 56)
Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har
dels anfört följande:
I enlighet med vad som anförts i motion Sk40 yrkandena 41 och
42 bör riksdagen införa reduceringsregler för mervärdeskatten på
serverings- och hotelltjänster. Den ökade skattebelastning som
branschen drabbats av till följd av skattereformen har medfört
minskad omsättning, och den slår hårt mot turistnäringen.
Riksdagen bör i enlighet med yrkande 43 i motion Sk40 även
ompröva sitt tidigare beslut angående fullt uttag av
mervärdeskatt på boende och byggande. Detta beslut innebär en
oacceptabel skattebelastning på boendet. Vi har i samband med
behandling av ärendet om en ny bostadsfinansiering även
framhållit det orimliga i att ta ut denna ytterligare skatt på
byggandet och som kompensation för detta införa ett statligt
investeringsbidrag. Mervärdeskatten på allt boende och all
byggnadsverksamhet bör enligt vår uppfattning reduceras till
60% av den oreducerade momsen. Därmed bör heller inte det
statliga investeringsbidraget införas. Ett förslag med denna
innebörd bör regeringen skyndsamt förelägga riksdagen.
Enligt ett annat förslag i motion Sk40 bör öppnas en möjlighet
för lantbrukare och andra egenföretagare att få ta i anspråk
medel från investeringskonto till köp av pensionsförsäkring.
Detta skulle bidra till att ge egenföretagarna ett bättre
försäkringsskydd. Motionens förslag bör genomföras även i denna
del.
Det får ankomma på regeringen att skyndsamt lägga fram förslag
till riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
Vi tillstyrker även motionens yrkande 46 om att helt avskaffa
omsättningsskatten på värdepapper redan fr.o.m. det kommande
årsskiftet. Skatten innebär en fördyring av aktiehandeln som
medför att omsättningen i stället flyttas till utlandet.
Centern har i stor utsträckning ställt sig bakom den
skattereform som riksdagen antagit, men har även i viktiga
hänseenden lagt fram alternativa förslag. Det gäller inte minst
finansieringen av reformen. De partimotioner som centern lade
fram i maj i samband med skattereformbeslutet, 1989/90:Sk96 och
1989/90:Sk113, redovisar ett heltäckande alternativt förslag. Vi
får anledning att återkomma till ett sådant fullständigt förslag
under den allmänna motionstiden. Riksdagen bör emellertid redan
vid behandlingen av den förevarande propositionen ompröva
tidigare ställningstagande i de frågor som tagits upp i våra nu
aktuella motioner.
Ett grundläggande förslag från vår sida är att mervärdeskatten
på energi slopas till förmån för punktskatter som har en större
miljöstyrande förmåga. Energimomsen innebär att möjligheterna
att uppfylla fastlagda energi- och miljöpolitiska mål kraftigt
försvåras, bl.a. därigenom att den medför minskat utrymme för
att använda miljöavgifter som ett inslag i en offensiv och
målinriktad miljöpolitik. Vi hemställer att riksdagen begär att
regeringen skyndsamt lägger fram de lagförslag som erfordras för
ett slopande av mervärdeskatten på energi i enlighet med
motionerna Sk1 yrkande a och Sk40 yrkande 47 i nu aktuella
delar. Detta förslag bör även omfatta införande av en
elproduktionsbeskattning och avskaffande av elbeskattningen i
konsumtionsledet i enlighet med yrkande 48 i motion Sk40 och de
andra förändringar m.m. i den indirekta beskattningen som i
sistnämnda motion tagits upp i yrkandena 13, 39, 45, 48, 49 och
51.
En annan angelägen fråga gäller den reducering av
mervärdeskatten på basmat som tagits upp i yrkande 40 i motion
Sk40. Enligt vår mening måste nödvändighetsvaror som livsmedel
ha en låg beskattning. En differentierad matmoms skulle medföra
positiva effekter bl.a. från fördelningssynpunkt. Vidare skulle
inflationstrycket minska. Vi föreslår att riksdagen beslutar att
mervärdeskatten på basmat skall sänkas till 60% av
beskattningsvärdet. Ett detaljförslag bör kunna utarbetas av
regeringen med ikraftträdande i början av nästa år.
I enlighet med vad som anförts i motion Sk40 måste regeringen
se till att det omedelbart sätts i gång ett ordentligt
analysarbete rörande skattereformens konsekvenser bl.a. från
fördelningssynpunkt (yrkande 38). Vi tillstyrker detta förslag
liksom de ändringar som i motionen föreslagits i fråga om
schablonavdraget i tjänst (yrkande 14) och att egenföretagare
skall befrias från sociala avgifter upp till ett basbelopp
(yrkande 37).
dels vid moment 56 hemställt
56. beträffande omprövning av tidigare beslut
att riksdagen
a) såvitt avser serverings- och hotelltjänster, boende och
byggande, investeringskonto och omsättningsskatten på
värdepapper med anledning av motion 1990/91:Sk40 yrkande 35, 41,
42, 43 och 46
dels hos regeringen begär förslag i enlighet med vad som
anförts i reservationen,
dels antar följande
Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1983:1053) om skatt på omsättning
av vissa värdepapper
Härigenom föreskrivs att lagen (1983:1053) om skatt på
omsättning av vissa värdepapper skall upphöra att gälla den 1
januari 1991.
b) såvitt avser momentet i övrigt med anledning av
motionerna 1990/91:Sk1 yrkande a i denna del och 1990/91:Sk40
yrkandena 13, 14, 37--40, 45, 47 i denna del, 48, 49 och 51 som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
reservationen.
Särskilda yttranden
1. En tillfällig höjning av den allmänna lönevgiften, m.m.
(mom. 1)
Lars Bäckström (v) anför:
I detta betänkande behandlas förslag som ansluter till
reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen.
Riksdagsbeslutet angående skatteomläggningen utgick från en
politisk uppgörelse mellan regeringen och folkpartiet.
Vänsterpartiet stödde ej denna överenskommelse.
Det är vänsterpartiets mening att skatteomläggningen bör rivas
upp och justeras i enlighet med de riktlinjer som vänsterpartiet
redovisat. Få tecken tyder dock på att detta skall kunna ske
redan under innevarande riksmöte.
Vänsterpartiet finner det sålunda föga konstruktivt att nu
resa alternativa förslag på varje moment till föreliggande
betänkande. Vänsterpartiet redovisade sitt skattepolitiska
alternativ i motion 1989/90:Sk81 och i reservationer till
skatteutskottets båda betänkanden 1989/90:SkU30 och
1989/90:SkU31. Vad gäller principiella alternativ från
vänsterpartiet till de moment som behandlas i föreliggande
betänkande vill vänsterpartiet därför hänvisa till motion
1989/90:Sk81 samt partiets reservationer i 1989/90:SkU30
respektive 1989/90:SkU31.
På några punkter har dock vänsterpartiet funnit anledning att
i särskild ordning redovisa alternativa förslag, och
vänsterpartiet har därför fogat ett begränsat antal
reservationer till detta betänkande.
Vad gäller frågan om tillfällig höjning av löneskatten och den
särskilda löneskatten vill vänsterpartiet anföra följande.
I proposition 1989/90:110 föreslog regeringen att en särskild
löneskatt skulle tas ut vid intjänandet av pension. Förslaget
innebar att pensionsavsättningar beläggs med löneskatt såväl vid
försäkringspremiebetalningar som avsättningar till stiftelse och
konto. I proposition 1989/90:110 lades inte något konkret
förslag om hur denna beskattning tekniskt sett skulle utformas.
I princip kan vänsterpartiet acceptera den grundsyn som
presenterades i propositionen.
Regeringen har efter riksmötets beslut utformat ett förslag
till ändring i lag om särskild löneskatt, i syfte att uppfylla
intentionerna bakom förslaget om särskild löneskatt på
pensionsförmåner. Lagrådet har dock riktat betydande kritik mot
detta förslag.
Regeringen avser därför att bereda förslaget ytterligare --
dock så att beskattningen kan genomföras fr.o.m. den 1 juli
1991. I stället föreslår regeringen att den allmänna
löneavgiften höjs med 1,3 procentenheter under första halvåret
1991.
Vänsterpartiet har ingen anledning att ta fullt ansvar för
finansieringen av regeringens skatteuppgörelse med folkpartiet.
Å andra sidan har vänsterpartiet ingen anledning att bidra till
att inkomstbeskattningen sänks utan att detta finansieras.
Vänsterpartiet har dessutom på en rad andra områden ställt
förslag som reser krav på finansiering.
Regeringens skatteomläggning medför sneda fördelningspolitiska
effekter. Även moderaterna har kritiserat omläggningen för
detta. Moderaterna menar dock att fördelningsfrågan skall lösas
genom att skatteuttaget minskas. En orättvis reform blir dock
inte mer rättvis för att man underlåter att finansiera den.
I utskottet har en majoritet kunnat skapas om att reservera
600 milj. kr. av inkomstförstärkningen för aktiva
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utskottets majoritet skriver
bl.a. "att man nu bör skapa beredskap för att motverka en
allmänt befarad arbetslöshet". Utskottets majoritet understryker
vidare vikten av en aktiv arbetsmarknadspolitik i form av
kompetenshöjande insatser t.ex. utbildning och andra offensiva
åtgärder samt någon form av beredskapsarbeten. Utskottet
konstaterar därjämte att dessa insatser inte minst bör gälla den
kommunala sektorn.
Vänsterpartiet anser att dessa ställningstaganden är mycket
viktiga mot bakgrund av att propåer har rests om att
arbetslösheten borde tillåtas stiga för att bekämpa
inflationstendenser i ekonomin. För vänsterpartiet är det av
stor vikt att slå vakt om den fulla sysselsättningens princip
och vi ser det som tillfredställande att skatteutskottets
majoritet har anvisat medel för att hävda denna princip. Inte
minst viktigt är då att även reservera medel för
beredskapsarbeten. Detta för att motverka tendenser till
långvarig arbetslöshet som kan leda till att människor slås ut
för gott från arbetsmarknaden.
2. Uranenergiskatt (mom. 10)
Åsa Domeij (mp) anför:
I motion Sk3 har miljöpartiet de gröna lagt fram förslag om
olika åtgärder med anledning av Irakkrisen. Förslagen avser
slopad mervärdeskatt på kollektivtrafiken utom flyget och en
samtidigt höjd kilometerskatt, en skatterabatt på 2 000 kr. till
glesbygdsboende och ändrade regler för bilresor mellan
arbetsplats och bostad.
För att finansiera dessa åtgärder har vi inom miljöpartiet
också lagt fram ett förslag om skatt på använd uranenergi. En
sådan skatt har fördelen att den återställer kostnadsrelationen
mellan uranproducerad el och el som produceras med fossila
bränslen. I avvaktan på att klarhet vinns om förutsättningarna
för att få majoritet för något eller några av de förslag som
lagts fram i miljöpartiet de grönas motion har vi inte något
yrkande i denna del.
3. Fastighetsskatten på småhus (mom. 25)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)
anför:
Vi vill här endast erinra om att fastighetsskatten enligt vår
i många sammanhang redovisade inställning bör succesivt slopas i
takt med att det ekonomsika läget så medger. Vi avser att
återkomma till denna fråga under den allmänna motionstiden.
4. Avdragsbegränsningar för ränteutgifter (mom. 33)
Åsa Domeij (mp) anför:
Som vi framfört i samband med vårens betänkande om reformerad
inkomstbeskattning anser miljöpartiet de gröna att regeln att
räntor skall få dras till 70% över avdragstaket är dåligt
motiverad. Vi kommer att i allmänna motionstiden ge ett mer
detaljerat förslag som innebär att inga ränteavdrag skall få ske
över ett avdragstak med följande utformning.
Varje inkomsttagare medges ett avdrag om maximalt 30000 kr.
för ränteutgifter, och dessutom ett avdrag om maximalt 90000
kr. för räntor på lån mot säkerhet i egen permanentbostad eller
för räntor på privat lån med säkerhet i boende. Med detta
förslag kommer alltså en ensam familjeförsörjare i en villa att
kunna göra ett avdrag om 120000 kr. medan ett par får dra av
maximalt 150000 kr. För boende i hyreshus blir avdraget
maximalt 30000 kr. per person. Skillnaden motiveras av att för
lån till hyreshus liksom gemensamma lån i en
bostadsrättsförening gäller mer generösa regler för räntebidrag
som är anpassade till att någon avdragsrätt för räntorna inte
kan tillgodogöras. Det föreslagna ränteavdragstaket skulle
därför bli neutralt mellan boendeformerna medan de nu framlagda
reglerna i realiteten betyder ett oneutralt och därmed
omotiverat gynnande av personer som bor i hyresrätt och delvis
bostadsrätt.
5. Omprövning av tidigare beslut (mom. 53)
Lars Bäckström (v) anför:
Som framgått av vänsterpartiets motion i detta ärende samt i
särskilt yttrande angående moment 1 finns det anledning till
omprövning av skattereformen i flera olika hänseenden. Detta
återkommer vi till under den allmänna motionstiden. I ärendet
har förts in en fråga om reducerad matmoms. Under många år har
vi drivit denna fråga på grund av dess betydelse för lågavlönade
och barnfamiljer, och vi vidhåller kravet på reducerad/slopad
matmoms. Vänsterpartiet avser att återkomma även till denna
fråga under den allmänna motionstiden.
Lagrådet
Bilaga
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1990-11-20
Enligt protokoll den 13 och den 14 november 1990 har
riksdagens skatteutskott beslutat inhämta lagrådets yttrande
över förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370), m.m. i vissa delar.
Förslagen har inför lagrådet föredragits av departementsrådet
Carl-Gustaf Fernlund och kammarrättsassessorerna Ingrid Mellbi,
Per Sjöblom och Nils-Ove Äng.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Ur protokollet rätt utdraget betygar:
N. Backman
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Lagförslagen 5
Motionerna 156
Motioner med anledning av propositionen 156
Övriga motioner 162
Yttrande av lagrådet, m.m. 163
Utskottet 163
Inledning 163
Särskild löneskatt, m.m. 163
Uppskov med löneskatten på vissa pensionsförmåner
och tillfällig höjning av löneavgiften 163
Avtalsförsäkringar m.m. 165
Grupplivförsäkringar m.m. 167
Skattereduktionen för ensamstående med barn,
m.m. 168
Skattereduktionen för fackföreningsavgift,
m.m. 168
Irakkrisen och bensinprishöjningarna 170
Förmån av fritt eller lågförräntat lån 172
Justeringar i privatbostadsbegreppet m.m. 173
Kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse 174
Fastighetsskatten fr.o.m. år 1991 175
Pensionärer 175
Sjömansbeskattningen 176
Inkomst av kapital, m.m. 177
Allmän utformning av beskattningen av inkomst av
kapital 177
Beskattning av utländsk valuta inom
hushållssektorn 178
Ändrade regler såvitt avser ränteavdragsbegränsning
179
Ersättande av undantagsregeln med beloppstak för
fåmansföretag 181
Sparade underskott och realisationsvinstbeskattning
av näringsfastigheter 182
Återläggning av värdeminskningsavdrag vid avyttring
av näringsfastighet 182
Bostadsrättsinnehavares avdragsrätt vid
vinstberäkningen 183
Skatteskalorna vid arvs- och gåvobeskattningen
m.m. 183
Förhöjt grundavdrag vid gåvobeskattningen 184
Vissa justeringar i arvs- och gåvoskattereglerna
m.m. 184
Företagsbeskattningen
185
Allmän utformning av företagsbeskattning 185
Beskattning av utländsk valuta i näringsverksamhet
185
Beskattning av utskiftade medel 186
Skadeförsäkringsföretag 187
Ackumulerad inkomst 188
Beskattning av enskild näringsverksamhet, m.m. 188
Vissa frågor om räntefördelning 190
Beskattning av fåmansföretag (stoppreglerna) 190
Återföring av obeskattade reserver, m.m. 191
Vissa internationella skattefrågor 192
Skatt för gemensamt kommunalt ändamål 192
Avräkning av utländsk skatt m.m. 192
Övriga frågor 193
Hemställan 193
Reservationer 209
1. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften,
m.m. (m) 209
2. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften,
m.m. (fp) 211
3. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften,
m.m. (c) 212
4. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften,
m.m. (mp) 213
5. Kompensation till egenföretagare (c) 215
6. Avtalsförsäkringar (m) 215
7. Avtalsförsäkringar (c) 216
8. Avtalsförsäkringar (v) 216
9. Grupplivförsäkringar (c) 217
10. Skattereduktionen för ensamstående med barn (m, c,
mp) 217
11. Skattereduktionen för gift med hemmamake (c,
mp) 218
12. Avdraget för underhållsbidrag (m) 219
13. Skattereduktionen för fackföreningsavgift, m.m. (m,
fp, c, mp) 220
14. Bilresor mellan bostad och arbetsplats (m) 221
15. Bilresor mellan bostad och arbetsplats (c) 221
16. Bilresor mellan bostad och arbetsplats (mp) 223
17. Bilresor i tjänsten och i egen näringsverksamhet (m)
225
18. Bilresor i tjänsten och i egen näringsverksamhet (c)
225
19. Förmån av fri bil (m) 226
20. Förmån av fri bil (c, mp) 226
21. Förmån av fri bil (v) 227
22. Drivmedelsbeskattningen (m) 227
23. Drivmedelsbeskattningen (c) 229
24. Drivmedelsbeskattningen (v) 230
25. Mervärdeskatt på persontransporter (m) 231
26. Mervärdeskatt på persontransporter (c, v) 232
27. Mervärdeskatt på persontransporter (mp) 233
28. Övergångsbestämmelser för bussar (m, c) 234
29. Kilometerskatt (mp) 234
30. En särskild glesbygdsrabatt (mp) 235
31. Förmånliga lån (m) 235
32. En tvåårig rådrumsfrist (m) 236
33. En särregel för tvåfamiljsfastigheter (m) 236
34. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (m) 237
35. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (c) 238
36. Fastighetstaxeringsvärdet på småhus (m) 238
37. Fastighetsskatten för småhus (c) 239
38. Pensionärernas inkomst av kapital och passiv
näringsverksamhet (m) 239
39. Pensionärernas förmögenhet (m, c) 240
40. Sjömansbeskattningen och skattereduktion för
ensamstående barn (m, c, v, mp) 241
41. Sjömansbeskattningen och skattereduktion för gift med
hemmamake (c, mp) 241
42. Allmän utformning av beskattningen av inkomst av
kapital (m) 241
43. Allmän utformning av beskattningen av inkomst av
kapital (c) 242
44. Allmän utformning av beskattningen av inkomst av
kapital (v) 243
45. Beskattning av utländsk valuta inom hushållssektorn
(m) 244
46. Beskattning av utländsk valuta inom hushållssektorn
(c) 244
47. Ändrade regler såvitt avser ränteavdragsbegränsning
(m) 245
48. Ändrade regler såvitt avser ränteavdragsbegränsning
(c) 246
49. Ersättande av undantagsregeln med beloppstak för
fåmansföretag (m) 246
50. Ersättande av undantagsregeln med beloppstak för
fåmansföretag (c) 247
51. Sparade underskott och realisationsvinstbeskattning
av näringsfastigheter (m) 247
52. Takregeln vid realisation av näringsfastighet (m, c)
248
53. Återläggning av värdeminskningsavdrag vid avyttring
av näringsfastighet (m, c) 248
54. Bostadsrättsinnehavares avdragsrätt vid
vinstbeskattningen (m, c) 249
55. Avdrag för värdehöjande reparationer (c) 250
56. Skatteskalorna vid arvs- och gåvobeskattningen m.m.
(m) 250
57. Skatteskalorna vid arvs- och gåvobeskattningen m.m.
(fp) 251
58. Förhöjt grundavdrag vid gåvobeskattningen (m) 252
59. Vissa justeringar i arvs- och gåvoskattereglerna m.m.
(m, fp, c) 252
60. Allmän utformning av företagsbeskattningen (v) 253
61. Beskattning av utländsk valuta i näringsverksamhet
(m) 254
62. Beskattning av utskiftade medel (m)
254
63. Skadeförsäkringsföretag (m) 255
64. Skadeförsäkringsföretag (c) 255
65. Ackumulerad inkomst (m) 256
66. Särskild redovisningsmetod m.m. (m)
256
67. Särskild redovisningsmetod m.m. (c) 257
68. Skatteutjämningsreserv (m, c) 257
69. Brutet räkenskapsår (m) 258
70. Räntefördelning (m) 258
71. Stoppreglerna (m) 258
72. Skatt för gemensamt kommunalt ändamål (m) 259
73. Avräkning av utländsk skatt (m) 259
74. Omprövning av tidigare beslut (m) 260
75. Omprövning av tidigare beslut (c) 261
Särskilda yttranden 263
1. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften,
m.m. (v) 263
2. Uranenergiskatt (mp) 265
3. Fastighetsskatten på småhus (m) 265
4. Avdragsbegränsningar för ränteutgifter (mp) 265
5. Omprövning av tidigare beslut (v) 266
Bilaga
Lagrådets yttrande 267