I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag i
proposition 1990/91:25 att statens invandrarverk skall medges
att disponera högst 62 milj. kr. från anslaget för
förläggningskostnader till insatser inom anslaget för verkets
förvaltningskostnader. Avsikten är att medlen skall användas för
förstärkning av verkets resurser att handlägga asylärenden.
Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner av
regeringen föreslagna riktlinjer för lån till hemutrustning för
flyktingar m.fl. och till ändamålet anvisar ett förslagsanslag
på 16milj.kr.
Till betänkandet har fogats en reservation (m) avseende
riktlinjerna för hemutrustningslånen.
Propositionen
I proposition 1990/91:25 bilaga 6 har regeringen
(arbetsmarknadsdepartementet)
dels under punkten D 1. Statens invandrarverks
förvaltningskostnader föreslagit riksdagen att bemyndiga
regeringen att för budgetåret 1990/91 medge invandrarverket att
disponera högst 62000000 kr. under anslaget
Förläggningskostnader för insatser inom anslaget Statens
invandrarverks förvaltningskostnader i enlighet med vad som
förordats i propositionen,
dels under punkten D 8. Lån till hemutrustning för
flyktingar m.fl. föreslagit
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordats för
lån till hemutrustning för flyktingar m.fl.,
2. att riksdagen till Lån till hemutrustning för flyktingar
m.fl. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 16000000 kr.
Motion
1990/91:Sf10 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del
beslutar att administration och utbetalning av hemlånet skall
skötas av bankerna och att för lånen skall finnas statliga
garantier,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om låntagares skriftliga garanti,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regler för anstånd och avskrivning av
hemlånet.
Utskottet
Statens invandrarverks förvaltningskostnader
Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1990/91
anvisats ett förslagsanslag av 274960000kr. Vidare finns i
statsbudgeten under rubriken D2. Förläggningskostnader ett
förslagsanslag av 390000000kr.
I proposition 1990/91:25 föreslås att regeringen bemyndigas
medge invandrarverket att för innevarande budgetår disponera
högst 62 milj. kr. under anslaget Förläggningskostnader för
insatser inom anslaget Statens invandrarverks
förvaltningskostnader huvudsakligen för att förstärka verkets
resurser för handläggning av asylärenden.
Förslaget har inte föranlett något motionsyrkande, och
utskottet tillstyrker förslaget.
Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl.
Riktlinjer
Det svenska flyktingmottagandet skall bl.a. ge flyktingar en
god start och ett fungerande hem. De flyktingar som kommer till
Sverige saknar ofta såväl hemutrustning som pengar till
nyanskaffning av sådan. Många måste därför få ekonomisk hjälp.
Enligt 6§ socialtjänstlagen (1980:620) kan en enskild få
ekonomisk hjälp i form av socialbidrag, om behovet inte kan
tillgodoses på annat sätt. Biståndet skall tillförsäkra den
enskilde en skälig levnadsnivå. För närvarande får många
flyktingar socialbidrag till hemutrustning vid bosättning i en
kommun.
I regeringens proposition om samordnat flyktingmottagande och
nytt system för ersättning till kommunerna m.m. (prop.
1989/90:105, SfU21, rskr. 281) förordades att medel till
hemutrustning i stället borde tillhandahållas i form av lån.
Denna nya ordning borde genomföras samtidigt med det nya
systemet för ersättning till kommunerna för flyktingmottagande,
dvs. den 1 januari 1991. Eftersom närmare utredning fordrades om
utformningen och administrationen av ett sådant lån, aviserades
att regeringen avsåg att återkomma till riksdagen i frågan.
Det förslag till riktlinjer som presenteras i proposition
1990/91:25, och som bygger på de översiktligt angivna
riktlinjerna i den nyss nämnda propositionen om samordnat
flyktingmottagande m.m., innebär bl.a. följande.
I fråga om personkretsen föreslås att lånet skall kunna
beviljas personer som fyllt 18 år och som tas emot i en kommun
från en förläggning eller som i övrigt omfattas av förordningen
(1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.,
dvs. huvudsakligen s.k. kvotflyktingar och personer som fått
uppehållstillstånd av asylskäl eller humanitära skäl samt
anknytningsfall. För personer som har annat än mindre
kapitaltillgångar skall finnas begränsningar i
lånemöjligheterna. Lån till personer, som sammanbor med
make/maka eller sambo som tillhör den personkrets som kan
beviljas lån, skall vara gemensamt för makarna eller samborna,
och betalningsansvaret för lånet skall vara solidariskt.
Maximala lånebelopp för olika hushållsstorlekar skall
fastställas i procent av basbeloppet och med utgångspunkt i
socialstyrelsens rekommenderade norm för socialbidrag för
hemutrustning för resp. hushållsstorlek. Tidsfristen för att få
lån skall normalt vara två år från mottagandet i kommun.
Övergångsvis skall också flyktingar, som tagits emot i en kommun
före den 1 januari 1991 då systemet avses träda i kraft, men som
då ännu inte haft behov av hemutrustning, kunna beviljas lån.
Lånen föreslås vara ränte- och amorteringsfria i två år.
Därefter skall ränta utgå med en räntesats som fastställs för
varje år av regeringen. Amorteringstidens längd bestäms med
utgångspunkt i lånesummans storlek till mellan fem och femton
år. Låntagare med låga inkomster skall kunna få anstånd med
återbetalningen. Vid långvarig betalningsoförmåga skall
skulden kunna avskrivas. Avskrivning bör i vissa fall kunna ske
redan vid den första prövningen av låneansökan eller innan
amortering normalt skall påbörjas för att lånet inte i onödan
skall belastas med räntekostnader.
Utgångspunkten för att anstånd skall beviljas bör enligt
propositionen vara att låntagaren i princip skall få behålla en
summa som motsvarar existensminimum för honom och hans familj.
För varje låntagare beräknas ett ekonomiskt underlag motsvarande
sammanräknad inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital.
Familjens ekonomiska underlag jämförs sedan med en inkomstgräns,
uttryckt i basbelopp, som är beroende av familjens storlek och
som bygger på existensminimum för olika hushållstyper. Om
hushållet endast har inkomster motsvarande denna inkomstgräns
bör helt anstånd beviljas. Om inkomsterna överstiger
inkomstgränsen men inte täcker det totala belopp som skall
betalas i ränta och amortering enligt amorteringsplanen bör
nedsättning ske av det belopp som skall betalas. Det nya belopp
som därvid fastställs bör i första hand avse betalning av
räntekostnader. Inkomstgränser och normal nedsättning av
betalningsbelopp skall anges av regeringen. Vid anstånd eller
betalningsnedsättning läggs upplupna räntor till skulden.
Betalning efter anstånd bör i första hand avse aktuell ränta och
därefter upplupen ränta som lagts till låneskulden, medan
avräkning på kapitalskulden sker i sista hand. Om det bedöms
lämpligt och i ett långsiktigt perspektiv öka sannolikheten för
att låntagaren skall betala tillbaka lånet, skall undantag kunna
göras från de generella reglerna.
Som exempel på skäl för avskrivning anges i propositionen att
sådana skäl kan föreligga för äldre låntagare, låntagare med
stor försörjningsbörda eller låntagare som är sjuka eller
handikappade om de bedöms ha mycket nedsatt betalningsförmåga.
Vidare nämns låntagare som utvandrat och inte bedöms ha förmåga
att återbetala sin låneskuld. I vissa fall bör redan vid den
första prövningen av låneansökan eller innan amortering normalt
skall påbörjas en bedömning göras om avskrivning bör ske för att
inte lånet i onödan skall belastas med räntekostnader. Vid
solidariskt låneansvar bör finnas möjlighet att skriva av en del
av lånet om en av låntagarna bedöms ha låg eller ingen
betalningsförmåga. Vid dödsfall bör hela lånet avskrivas om
låntagaren ensam svarat för lånet, och halva beloppet när den
avlidne lånat gemensamt med en annan person.
Såväl beviljande och utbetalning av lån som återbetalning
skall enligt regeringens förslag handhas av centrala
studiestödsnämnden (CSN). CSN får låna medel från
riksgäldskontoret, som skall svara för den erforderliga
upplåningen.
I propositionen anges att flera möjligheter undersökts i fråga
om administrationen, både olika alternativ med en myndighet som
administrerar lånet och ett system med banklån med statlig eller
kommunal garanti. CSN har därvid bedömts ha de bästa
förutsättningarna att administrera låneverksamheten till en
rimlig kostnad. Föredragande statsrådet framhåller att de typer
av ärenden som kommer att bli aktuella i det föreslagna
lånesystemet till stor del är av samma karaktär som de ärenden
som förekommer inom studiestödssystemet och att CSN under senare
år genomfört betydande effektiviseringar inom sin verksamhet.
Den stora kompetens vad gäller låneverksamhet som finns inom CSN
bör kunna utnyttjas även för andra lån än studielånen. Vidare
framhålls att CSN har stor erfarenhet av kontakter med
flyktingar och andra invandrare och ett uppbyggt samarbete med
statens invandrarverk.
I propositionen framhålls att systemet bygger på ett samarbete
mellan CSN, statens invandrarverk och kommunerna. För att
beviljande och utbetalning av lånen skall fungera effektivt
krävs hjälp och stöd från personalen vid invandrarverkets
förläggningar och inom det kommunala flyktingmottagandet när
flyktingen upprättar låneansökan och i samband med utbetalning
av lånet. Invandrarverket måste också lämna sådana uppgifter
till CSN som krävs för att man skall kunna bedöma om en person
skall beviljas lån. Föredragande statsrådet utgår också från att
kommunerna biträder i lånehanteringen genom att hjälpa
flyktingarna att sända in sina ansökningar till CSN och styrka
vissa uppgifter i ansökningarna som är av betydelse för
prövningen.
Administrationen av låneverksamheten skall enligt regeringens
förslag i huvudsak finansieras genom avgifter från låntagarna i
samband med återbetalning. Vissa kostnader får dock betalas av
staten. Eftersom lånen skall vara räntefria under de första två
åren och en del låntagare dessutom kommer att beviljas anstånd,
kommer skillnaden mellan den ränta riksgäldskontoret erhåller
och den ränta som låntagarna betalar till CSN att utgöra en
statlig räntesubvention av lånen. Denna mellanskillnad
finansieras från ett anslag på statsbudgeten. Från samma anslag
finansieras också kostnaderna för avskrivningar. En viss statlig
finansiering av administrationen kommer också att bli aktuell,
särskilt under de första åren då det inte kommer in några
avgifter. Under ett inledningsskede kommer det också att uppstå
vissa kostnader för utveckling av administrativa system. -- De
totala kostnaderna för låneverksamheten anges i propositionen
vara mycket svåra att uppskatta, på grund av osäkerheten om hur
många flyktingar som kommer att utnyttja möjligheten och hur
stora lån de kommer att ta. På samma sätt är osäkerheten stor
när det gäller återbetalning och anstånd. Med angivna
osäkerhetsfaktorer bedöms kostnaden kunna komma att bli högst
150 milj. kr. per år när systemet är fullt utbyggt eller ca 100
milj. kr. lägre än den beräknade nuvarande årliga kostnaden för
bidrag till hemutrustning.
De föreslagna riktlinjerna har föranlett en motion, Sf10 av
Sten Svensson m.fl. Motionärerna påminner om att moderata
samlingspartiet pläderat för att bankerna skall ta över
utbetalningarna av studiestödet, och de anser att
hemutrustningslånen bör administreras och utbetalas av bankerna
medan staten skall ställa upp med garantier. I motionen
förutsätts vidare att personer som söker lån skriftligen får
garantera att lånet endast skall användas till inköp av
hemutrustning och att sökande skall kunna uppvisa ett
hyreskontrakt. Förslagen om anstånd och avskrivning kritiseras
också. Reglerna om anstånd bör enligt motionärerna inte skilja
sig från vad som gäller för andra typer av lån, speciellt inte
som den amorterings- och räntefria tiden är så lång som två år.
Den enda grunden för avskrivning bör vara hög ålder eller
arbetsoförmåga, medan utflyttning ur riket inte skall innebära
avskrivning, eftersom den som tar lån i bank är skyldig att
återbetala det, oavsett om han eller hon sedan flyttar ur riket.
Motionärerna begär i yrkande 1 att riksdagen beslutar att
administration och utbetalning av hemlånet skall skötas av
bankerna och att för lånen skall finnas statliga garantier. I
yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om skriftlig garanti av
låntagaren och i yrkande 3 ett tillkännagivande om vad som
anförts om regler för anstånd och avskrivning.
Enligt vad som anges i propositionen och som återges ovan har
olika möjligheter undersökts vad gäller administrationen av de
nya hemutrustningslånen, och därvid har CSN bedömts ha de bästa
förutsättningarna att administrera låneverksamheten till en
rimlig kostnad. Utskottet godtar de i propositionen angivna
skälen och den där gjorda bedömningen. Utskottet avstyrker
därför bifall till yrkande 1 i motion Sf10.
Av propositionen framgår vidare att personal vid
invandrarverkets förläggningar och inom det kommunala
flyktingmottagandet förutsätts ge hjälp och stöd vid
upprättandet av ansökan om hemutrustningslån. Kommunerna
förutsätts vidare biträda i lånehanteringen genom att hjälpa
flyktingarna att sända in sina ansökningar till CSN och styrka
vissa uppgifter i ansökningarna som är av betydelse för
prövningen. Utskottet utgår från att ansökan om
hemutrustningslån kommer att göras på särskilda
ansökningsblanketter där bl.a. ändamålet med ansökan
efterfrågas. Utskottet avstyrker med det nu anförda bifall också
till yrkande 2 i motion Sf10.
I fråga om regler för anstånd och avskrivning anser utskottet
att de i propositionen gjorda uttalandena bör godtas. Såvitt
avser förutsättningarna för avskrivning vill utskottet framhålla
att även för avskrivning av lån till låntagare som utvandrat
enligt propositionen skall krävas att låntagaren bedöms inte ha
förmåga att återbetala sin låneskuld. Utskottet avstyrker med
det anförda bifall även till yrkande 3 i motion Sf10.
Anslaget
För budgetåret 1990/91 begärs ett förslagsanslag på
16000000 kr. till Lån till hemutrustning till flyktingar
m.fl. De kostnader som beräknas uppstå avser räntesubvention
till flyktingar som tar lån under första halvåret 1991 samt
vissa administrationskostnader för beviljningsverksamheten och
för utbetalningar samt kostnader för utveckling av
administrativa system. Det kan också bli några mindre kostnader
för avskrivna lån.
Regeringens yrkande om medelsanvisning har inte föranlett
någon motion, och utskottet tillstyrker medelsanvisningen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande kostnader för mottagande av asylsökande
att riksdagen med bifall till propositionen bemyndigar
regeringen att för budgetåret 1990/91 medge invandrarverket att
disponera högst 62000000kr. under anslaget
Förläggningskostnader för insatser inom anslaget Statens
invandrarverks förvaltningskostnader i enlighet med vad som
förordats i propositionen,
2. beträffande riktlinjer för hemutrustningslån
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1990/91:Sf10 godkänner de riktlinjer för lån till
hemutrustning för flyktingar m.fl. som förordats i
propositionen,
res. (m)
3. beträffande medelsanvisning
att riksdagen med bifall till propositionen till Lån till
hemutrustning för flyktingar m.fl. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag
på 16000000kr.
Stockholm den 29 november 1990
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Doris Håvik
Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Karin
Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Margit Gennser (m), Nils-Olof
Gustafsson (s), Margareta Persson (s), Hans Dau (m), Barbro
Sandberg (fp), Rune Backlund (c), Margó Ingvardsson (v),
Ragnhild Pohanka (mp), Maud Björnemalm (s), Christina Pettersson
(s), Arne Mellqvist (s), Maria Leissner (fp) och Bo Finnkvist
(s).
Reservation
Riktlinjer för hemutrustningslån (mom.2)
Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Enligt vad" och på s. 6 slutar med "yrkande 3 i motion
Sf10." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör bankerna administrera och
utbetala även hemutrustningslånen, medan staten bör ställa upp
med de garantier som behövs. I fråga om förfarandet vid
låneansökan utgår utskottet från att den sökande skriftligen får
garantera att lånet endast skall användas till inköp av
hemutrustning och att hyreskontrakt skall kunna uppvisas. De
föreslagna riktlinjerna för betalningsanstånd och avskrivning av
lån anser utskottet inte behövas, särskilt med hänsyn till att
den ränte- och amorteringsfria tiden skall vara så lång som två
år. I stället bör enligt utskottets mening de regler om anstånd,
som gäller för andra typer av lån, tillämpas även på dessa lån
och den enda grunden för avskrivning vara hög ålder eller
arbetsoförmåga.
Utskottet har inte någon erinran mot de föreslagna
riktlinjerna i övrigt.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
2. beträffande riktlinjer för
hemutrustningslån
att riksdagen med bifall till motion
1990/91:Sf10 och med anledning av propositionen
dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört i fråga om administration av
hemutrustningslånen, upprättande av låneansökan och
förutsättningarna för anstånd och avskrivning av lån,
dels i övrigt godkänner de riktlinjer
för lån till hemutrustning för flyktingar m.fl. som förordats i
propositionen,