Invandring m.m.



<div class="sidhuvud_publikation">Socialförsäkringsutskottets betänkande</div>
<div class="sidhuvud_beteckning">1990/91:SFU13</div>
<h1>Invandring
m.m.</h1>
<hr class="sidhuvud_linje">
<h2>Innehåll</h2>
<ul><li class="innehall_lista"><a href="#bsam">Sammanfattning</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bmot">Motionerna</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#btext">Utskottet</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bhemst">Hemställan</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#bres">Reservationer</li></a><li class="innehall_lista"><a href="#binh">Innehållsförteckning</li></a></ul>
<pre>1990/91
SfU13</pre>
<pre>
TIONDE HUVUDTITELN</pre>
<a name="bsam"></a><h2>Sammanfattning</h2><pre>I betänkandet behandlas dels förslag i proposition
1990/91:100, (bilaga 12, arbetsmarknadsdepartementet) till
anslagsberäkning för budgetåret 1991/92 under litt D. Invandring
m.m. och motioner med anknytning till de olika anslagen under
denna rubrik, dels förslag i proposition 1990/91:192 om en ökad
organiserad överföring av flyktingar till  Sverige och motioner
i denna fråga.</pre>
<pre>Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning. Vidare tillstyrker utskottet motioner och
förslag i proposition 192 om att den årliga organiserade
överföringen av flyktingar till Sverige (den s.k.
flyktingkvoten) skall ökas från 1 250 till 2 000 personer
fr.o.m. nästa budgetår. Utskottet tillstyrker också förslaget i
samma proposition om att en särskild överföring av flyktingar
omfattande 1 250 personer snarast skall ske.</pre>
<pre>Med anledning av ett antal motionsyrkanden om att asylsökande
skall kunna tillåtas arbeta under den tid de väntar på besked om
de får stanna i landet eller ej, föreslår utskottet ett
tillkännagivande till regeringen om att frågan om temporära
arbetstillstånd för asylsökande, vars ärenden kan förväntas ta
längre tid att avgöra i första instans än sex månader, skall
utredas och förslag föreläggas riksdagen snarast möjligt.</pre>
<pre>Utskottet avstyrker bifall till övriga behandlade motioner.</pre>
<pre>Till betänkandet har fogats 27 reservationer och tre särskilda
yttranden.</pre>
<pre>
Propositionerna</pre>
<pre>Proposition 1990/91:100</pre>
<pre>Regeringen (arbetsmarknadsdepartementet) har i proposition
1990/91:100, bil. 12, litt. D Invandring m.m. föreslagit
riksdagen att</pre>
<pre>(D 1) medge att regeringen får bemyndiga statens invandrarverk
att under budgetåret 1991/92 vid extraordinära anspråk på
myndighetskapaciteten disponera högst 25000000 kr. utöver
anvisat anslag,</pre>
<pre>(D 1) till Statens invandrarverks förvaltningskostnader för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 402164000
kr.,</pre>
<pre>(D 2) till Förläggningskostnader för budgetåret 1991/92 anvisa
ett förslagsanslag på 2153000000 kr.,</pre>
<pre>(D 3) till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1991/92
anvisa ett reservationsanslag på 21563000 kr.,</pre>
<pre>(D 4) till Överföring av flyktingar m.m. för budgetåret
1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 14000000 kr.,</pre>
<pre>(D 5) till Ersättningar till kommunerna för åtgärder för
flyktingar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag
på 4464000000 kr.,</pre>
<pre>(D 6) till Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen för
budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 14989000
kr.,</pre>
<pre>(D 7) till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 3412000 kr.,</pre>
<pre>(D 8) till Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl. för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 52500000 kr.</pre>
<pre>
Proposition 1990/91:192</pre>
<pre>Regeringen har i proposition 1990/91:192 om organiserad
överföring av flyktingar till Sverige föreslagit riksdagen att</pre>
<pre>1. godkänna de riktlinjer för överföringen av flyktingar till
Sverige som föreslagits i propositionen,</pre>
<pre>2. till tionde huvudtitelns förslagsanslag Överföring av
flyktingar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa 10 500 000 kr.
utöver vad som föreslagits i proposition 1990/91:100, bil. 12.</pre>
<a name="bprop"></a><h2></h2>
<a name="bmot"></a><h2>Motionerna</h2><pre>Motioner väckta under den allmänna motionstiden</pre>
<pre>1990/91:Sf241 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas</pre>
<pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ändrade regler för flyktingars
och invandrares rätt till arbete på den öppna arbetsmarknaden.</pre>
<pre>Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A208.</pre>
<pre>1990/91:Sf605 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utarbetande av program för
flyktingmottagande.</pre>
<pre>1990/91:Sf607 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om hälsoundersökning av s.k. anknytningsfall.</pre>
<pre>1990/91:Sf608 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att inrätta flera fasta
flyktingförläggningar,</pre>
<pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att införa drägliga arbetsförhållanden på
förläggningarna genom att permanenta flera förläggningar än i
dag,</pre>
<pre>3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om besked om permanent uppehållstillstånd.</pre>
<pre>1990/91:Sf609 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas</pre>
<pre>7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att motverka
främlingsfientlighet,</pre>
<pre>8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av åtgärder för att
nedbringa handläggningstiden i asylärenden,</pre>
<pre>10. att riksdagen beslutar att utöka flyktingkvoten till 2 000
personer per år,</pre>
<pre>11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om överföringsprogram,</pre>
<pre>14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om uppföljning av det nya statsbidraget till
kommunerna för åtgärder för flyktingar och dess effekter på
kommunernas mottagningsvilja,</pre>
<pre>15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om arbetsgivares möjlighet att
direktrekrytera arbetskraft i förläggningar,</pre>
<pre>16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om organisationers medverkan vid integrering
av invandrare på arbetsmarknaden,</pre>
<pre>17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att asylsökande under väntetiden bör
beredas arbete i förläggningarna och vid behov eventuella
beredskapsarbeten,</pre>
<pre>18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjlighet till arbetstillstånd för sådana
asylsökande som får vänta länge på besked om uppehållstillstånd.</pre>
<pre>1990/91:Sf612 av Jan-Olof Ragnarsson och Berith Eriksson (v)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i utlänningslagen att asylsökande får rätt att utföra
avlönat arbete i enlighet med vad som anförts i motionen.</pre>
<pre>1990/91:Sf613 av Gösta Lyngå och Ragnhild Pohanka (mp) vari
yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
principen med kontaktfamiljer skall tillämpas vid
flyktingmottagning oberoende av om bostadsbrist föreligger,</pre>
<pre>2. att riksdagen hos regeringen begär att invandrarverket
ställer tariffer till kommunernas förfogande angående
rekommenderade ersättningar för uthyrning av rum till flyktingar
och andra relevanta kostnader.</pre>
<pre>1990/91:Sf617 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om invandrar- och flyktingbarnens situation,</pre>
<pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om de handikappades situation,</pre>
<pre>3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särskilt
statsbidrag till handikappade i enlighet med vad som anförts i
motionen,</pre>
<pre>5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en förändrad
uppbyggnad av asylbidraget i enlighet med vad som anförts i
motionen,</pre>
<pre>6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillvaratagande av organisationers
engagemang i flyktingarbetet,</pre>
<pre>7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder mot främlingsfientlighet.</pre>
<pre>1990/91:Sf618 av Pär Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att tillsätta en arbetsgrupp som ser över informationsbehovet
hos den svenska allmänheten om islam.</pre>
<pre>Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A727.</pre>
<pre>1990/91:Sf620 av Monica Öhman och Rosa-Lill Wåhlstedt (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att socialförvaltningen inte bör vara
utbetalare av ekonomiskt bistånd till flyktingar/invandrare.</pre>
<pre>1990/91:Sf622 av Sonja Rembo (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att sådana förändringar i
utlänningsförordningen vidtas att flykting kan erhålla temporärt
arbetstillstånd under den tid utredning om uppehållstillstånd
pågår.</pre>
<pre>1990/91:Sf623 av Kjell-Arne Welin och Carl-Johan Wilson (fp)
vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillfälliga arbets- och uppehållstillstånd
för nyanlända asylsökande,</pre>
<pre>1990/91:Sf624 av Jan-Olof Ragnarsson (v) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att statens invandrarverk får i
uppdrag att teckna en kollektiv hemförsäkring för asylsökande.</pre>
<pre>1990/91:Sf627 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
flyktingkvoten bör ökas till minst 2 500 personer och att 6,5
milj.kr. anslås för detta ändamål,</pre>
<pre>13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
invandrarverket skall övervaka behandlingen av flyktingar på
våra svenska förläggningar,</pre>
<pre>17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
relevant hyresbidrag till bostad i svenska hem bör utgå, där man
tar emot flyktingar med uppehållstillstånd,</pre>
<pre>18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
asylsökande bör få rättighet att arbeta under väntetiden.</pre>
<pre>1990/91:Sf629 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av att invandrare snabbt
kommer i arbete.</pre>
<pre>Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A451.</pre>
<pre>1990/91:Sf631 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om större frihet för statens invandrarverk
att besluta om sin egen organisation och verksamhet.</pre>
<pre>2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt
budgetsystem för statens invandrarverk och flyktingmottagande i
enlighet med vad i motionen anförts.</pre>
<pre>1990/91:Sf632 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av medel för projekt som syftar till att hjälpa
flyktingbarn att bearbeta svåra krigsupplevelser.</pre>
<pre>1990/91:Sf633 av Göran Ericsson (m) vari yrkas</pre>
<pre>4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om organisationen vid invandring av
akademiker och andra speciella yrkesgrupper så att dessa
omgående kan komma ut i ett yrkesverksamt liv,</pre>
<pre>5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av att öka flyktingkvoten
och nedbringa antalet beviljade asyler av spontanflyktingar vid
gränsen.</pre>
<pre>1990/91:Sf635 av Sylvia Pettersson och Anita Johansson (s)
vari yrkas att riksdagen beslutar att till det i motionen
angivna projektet anvisa 600000 kr. inom ramen för anslaget D
3 Åtgärder för flyktingar (prop. 1990/91:100 bil. 12).</pre>
<pre>1990/91:Sf637 av Jan-Olof Ragnarsson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen till åtgärder för att starta ett socialt stödprojekt
bland invandrarungdomar budgetåret 1991/92 anslår 15000000
kr.</pre>
<pre>Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A247.</pre>
<pre>1990/91:Sf638 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas</pre>
<pre>7. att riksdagen hos regeringen begär att invandrarverket får
i uppdrag att omgående sammanställa och publicera praxis i
enlighet med riksdagens beslut 1984,</pre>
<pre>15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om mottagandet av ensamma flyktingbarn,</pre>
<pre>24. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
flyktingkvoten för den organiserade överföringen av flyktingar
till Sverige höjs till 3 000 personer per år och att 5 500 000
kr. anslås för detta ändamål för budgetåret 1991/92 utöver vad
regeringen har föreslagit,</pre>
<pre>25. att riksdagen till åtgärder för diagnosticering och
behandling av tortyrskadade asylsökande anslår 25000000 kr.,</pre>
<pre>26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om svenskundervisning för asylsökande som
vistas på förläggningar,</pre>
<pre>27. att riksdagen till invandrarverkets förläggningsverksamhet
anslår 900000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit
eller således 3053000000 kr.</pre>
<pre>1990/91:Sf640 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas</pre>
<pre>3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att åtgärder vidtas för att
sysselsättningsmöjligheterna för de asylsökande utökas och
förbättras.</pre>
<pre>1990/91:Sf641 av Margareta Fogelberg m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen till projektet stöd till flyktingars frivilliga
återvändande anvisar 600000 kr. inom ramen för anslaget D 3
Åtgärder för invandrare (prop. 1990/91:100 bil. 12).</pre>
<pre>1990/91:Sf642 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en successiv ökning av flyktingkvoten,</pre>
<pre>1990/91:Sf646 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att den svenska flyktingkvoten bör ökas
till 2000 per år,</pre>
<pre>2. att riksdagen för budgetåret 1991/92 på
arbetsmarknadsdepartementets anslag D 2 Förläggningskostnader
beslutar att anslå ytterligare 9 milj.kr.,</pre>
<pre>3. att riksdagen för budgetåret 1991/92 på
arbetsmarknadsdepartementets anslag D 4 Överföring av flyktingar
beslutar att anslå ytterligare 3,75 milj.kr.,</pre>
<pre>4. att riksdagen för budgetåret 1991/92 på
arbetsmarknadsdepartementets anslag D 5 Ersättning till
kommunerna beslutar att anslå ytterligare 85,675 milj.kr.,</pre>
<pre>15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om praxisdokumentation,</pre>
<pre>20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
barn i asylsökande familjer bör omfattas av den hälso- och
sjukvård samt tandvård som varje annat barn har rätt till i
Sverige,</pre>
<pre>21. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ensamma flyktingbarn,</pre>
<pre>22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att låta asylsökande i första hand själva
ordna sin bostad,</pre>
<pre>23. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur asyl-
och hyresbidrag kan beviljas för dem som bor utanför
förläggning,</pre>
<pre>24. att riksdagen beslutar att asylsökande som väntat viss
tid, exempelvis tre månader, på besked skall få tillfälligt
arbetstillstånd,</pre>
<pre>25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om arbetsförhållandena på statens
invandrarverk,</pre>
<pre>26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om uppmjukandet av det kommunala
flyktingmonopolet,</pre>
<pre>27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om integrering,</pre>
<pre>30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till invandrarorganisationer.</pre>
<pre>Motion 1990/91:Sf646 yrkande 21 i återstående del behandlas i
betänkande 1990/91:SfU14.</pre>
<pre>
Motioner väckta med anledning av skrivelse 1990/91:77 om
invandrar- och flyktingpolitiken</pre>
<pre>1990/91:Sf20 av Nils T Svensson och Sten Östlund (s) vari
yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ersättning för överkostnader i samband med
genomgångsbostäder,</pre>
<pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att resurser för arbetsmarknadspolitiska
insatser varvade med undervisning i svenska bör ingå i den
schabloniserade ersättningen för mottagning av flyktingar.</pre>
<pre>1990/91:Sf21 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kooperativa lösningar för äldre invandrare.</pre>
<pre>1990/91:Sf24 av Ragnhild Pohanka och Eva Goës (mp) vari yrkas</pre>
<pre>8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om asylsökandes möjligheter till arbete.</pre>
<pre>Motion väckt med anledning av händelse av större vikt</pre>
<pre>1990/91:Sf45 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen
beslutar om en särskild flyktingkvot för de kurdiska
flyktingarna från Irak om 5 000 kurdiska barn och deras
föräldrar enligt vad som anförts i motionen.</pre>
<pre>Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:192</pre>
<pre>1990/91:Sf56 av Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en förändring av den svenska
flyktingpolitiken.</pre>
<pre>
1990/91:Sf57 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas</pre>
<pre>1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om internationella initiativ för utökning av
flyktingkvoten i andra utvecklade länder,</pre>
<pre>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att den reguljära flyktingkvoten under de
närmaste åren gradvis utökas,</pre>
<pre>3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utökning av de extra insatserna för att
föra över 2 500 flyktingar med speciella skyddsbehov till
Sverige.</pre>
<a name="btext"></a><h2>Utskottet</h2><pre>D1. Statens invandrarverks förvaltningskostnader</pre>
<pre>Statens invandrarverk (SIV) är central förvaltningsmyndighet
för invandrar- och medborgarskapsfrågor och huvudman på den
statliga sidan för överföring och mottagande av flyktingar och
asylsökande. Verket skall bevaka behovet av åtgärder för
invandrare och språkliga minoriteter samt ha kontakt med
invandrarnas organisationer.</pre>
<pre>Från anslaget finansieras verkets centrala förvaltning i
Norrköping, regionkontoren samt funktionen för
tillståndsprövning vid utredningsslussarna.</pre>
<pre>Invandrarverkets centrala organisation omfattar tre
huvudenheter för resp. tillstånds- och medborgarskapsfrågor,
invandrar- och flyktingfrågor samt administration och
information. Dessutom finns en mindre planeringsavdelning som
fungerar som en verksstab.</pre>
<pre>Fyra regionkontor svarar för ledningen av
förläggningsverksamheten och det direkta samarbetet med
kommunerna. Regionkontoren träffar överenskommelser med
kommunerna i regionen om flyktingmottagande och samordnar
flyktingarnas bosättning i kommunerna. Handläggningen av
asylärenden skall normalt ske vid någon av invandrarverkets fyra
permanenta utredningsslussar. För denna handläggning svarar en
tillståndsbyrå/enhet som ingår i verkets avdelning för
tillstånds- och medborgarskapsfrågor.</pre>
<pre>I propositionen redovisas att efter regeringens beslut den 13
december 1989 om ändrad asylpraxis har antalet sökande minskat
jämfört med hösten 1989 men ligger i förhållande till tidigare
år fortfarande på en hög nivå. Om det inte sker några dramatiska
förändringar i vår omvärld bör man kunna räkna med samma antal
asylsökande, ca 30000 personer, under budgetåret 1991/92 som
under år 1990. I propositionen framhålls vidare att den stora
tillströmningen av asylsökande medförde ett drastiskt ökat behov
av platser vid  utredningsslussar och förläggningar. Det
genomsnittliga behovet av förläggningsplatser har under
innevarande budgetår beräknats till 29000, en siffra som kan
jämföras med att det den 1 juli 1989 fanns 12900 personer på
förläggning. Ett annat problem har varit att ett stort antal
personer med uppehålls- och arbetstillstånd har fått vänta på
förläggning innan de tagits emot i en kommun. Den 1 juni 1990
väntade 7000 personer på kommunplacering, men därefter har
situationen förändrats väsentligt, och den 1 december 1990
väntade 2800 personer på kommunplacering. Med nuvarande
relation mellan avslag och bifall i asylärenden förväntas
kommunerna relativt snabbt kunna ta emot dem som beviljas
uppehållstillstånd. Den avgörande faktorn för förläggningstidens
längd är i stället hur lång tid ärendehandläggningen tar.</pre>
<pre>I propositionen erinras vidare om att dimensioneringen av SIVs
nya organisation fr.o.m. den 1 juli 1989 byggde på antagandet
att 15000--20000 asylsökande skulle komma till Sverige varje
år. Den kraftiga ökningen av antalet asylsökande avspeglar sig
nu i ett ökat antal icke avgjorda asylärenden hos SIV. Antalet
öppna ärenden hos SIV växte under budgetåret 1989/90 från 8 000
till 18 700 och har under hösten 1990 fortsatt att växa som en
följd av att polisens balans av asylärenden nu i huvudsak har
avarbetats. Parallellt med ökningen av asylärenden har också
antalet s.k. tillståndsärenden ökat kraftigt, och antalet icke
avgjorda ärenden nästan fördubblades under budgetåret 1989/90.
För nästa budgetår beräknas antalet nya sådana ärenden öka
ytterligare. Även antalet medborgarskapsärenden kan förväntas
öka under de närmaste åren.</pre>
<pre>Enligt propositionen kommer en viss avarbetning av balansen av
asylärenden att kunna ske under första halvåret 1991 på grund
riksdagens beslut hösten 1990 (prop. 1990/91:25, SfU8, rskr. 96)
att låta SIV få disponera 62 milj.kr. från anslaget
Förläggningskostnader till insatser inom anslaget Statens
invandrarverks förvaltningskostnader.</pre>
<pre>För budgetåret 1991/92 föreslås i propositionen att under
anslaget D 1. Statens invandrarverks förvaltningskostnader för
budgetåret 1991/92 skall anslås ett förslagsanslag på
402 164 000 kr. För SIVs basorganisation har härvid beräknats
337 149 000 kr. och för tillfälliga insatser i syfte att
avarbeta ärendebalanserna 42,2 milj.kr. Förslaget innebär också
att den tillfälliga förstärkningen på 62 milj.kr. omräknad till
helår får behållas även för nästa budgetår. Avsikten är vidare
att ansvaret för asylutredningarna skall kunna flyttas över från
polisväsendet till SIV den 1 juli 1992. Under budgetåret 1991/92
uppstår emellertid övergångsvisa kostnader hos SIV för
rekrytering och utbildning av personal samt investeringar.
Medelsbehovet för överföringen har beräknats till 20 milj.kr.</pre>
<pre>Vid resursberäkningen har förutsatts att SIV klarar av att
höja sin produktivitet i handläggningen av asyl-, tillstånds-
och medborgarskapsärenden med 3 % jämfört med innevarande
budgetår. SIV anses kunna avgöra ca 65 000 asylärenden under
nästa budgetår och komma ner i en ärendebalans på 6 000 ärenden.
Antalet nya asylsökande har därvid beräknats uppgå till 30 000
och fördelningen mellan bifalls- och avslagsbeslut i första
instans har beräknats bli i stort sett oförändrad jämfört med i
dag. Denna fördelning var under senare halvåret 1990 32 %
bifallsbeslut och 63 % avslagsbeslut. Resterande 5 % utgjordes
av ärenden som överlämnats till departementet och avskrivna
ärenden.</pre>
<pre>Föredraganden bedömer det nödvändigt att SIV ges möjlighet att
snabbt kunna anpassa sig till förändringar i
ärendetillströmningen eller till andra väsentligt ändrade
förutsättningar. Det gäller då att öka eller minska utrednings-
och mottagningskapaciteterna till det aktuella behovet utan att
först invänta en beredningsprocess hos regering och riksdag.
Genom att handläggningstiderna i ärendena inte tillåts öka,
förlängs inte heller förläggningsvistelsen för de asylsökande
och förläggningskostnaderna kan härigenom hållas nere. Riksdagen
bör därför medge att regeringen får bemyndiga SIV att under
budgetåret 1991/92 vid extraordinära anspråk på
myndighetskapaciteten disponera högst 25 milj.kr. utöver anvisat
anslag.</pre>
<pre>I motion Sf609 av Carl Bildt m.fl. erinras om målsättningen
för handläggningstider när SIVs nya organisation infördes.
Motionärerna anser att handläggningstiderna ovillkorligen måste
nedbringas i enlighet med denna målsättning. De motsätter sig
inte det nu ökade anslaget till SIV, men förutsätter att
ytterligare anslagshöjningar inte kommer att begäras och att SIV
rationaliserar och effektiviserar sin verksamhet. I yrkande 8
begärs ett tillkännagivande härom till regeringen.</pre>
<pre>I motion Sf631 av Rune Backlund m.fl. anförs att sedan
1980-talets början har svensk flyktingmottagning präglats av
dramatiska förändringar. Omorganisationer, kraftigt ökade
kostnader samt långa väntetider för asylsökande är några
allvarliga problem. Under decenniet har organisationen för att
ta emot, utreda och slussa ut de asylsökande i samhället vid två
tillfällen genomgått omfattande förändringar. Dessutom har ett
antal "krispaket" satts in för att lösa flaskhalsar i
mottagningsorganisationen. Vid varje omorganisation eller
"krispaket" har antalet asylsökande underskattats, vilket i sin
tur fått till följd en för liten organisation för utredning av
asylärenden och mottagande av flyktingar. Genom att SIVs
basorganisation och förvaltningsanslag låses genom
riksdagsbeslut har följden blivit en krånglig och tidskrävande
beslutsprocess för tilläggsanslag varje gång antalet asylsökande
överträffat prognoserna. Härigenom har viktig tid gått förlorad.
Motionärerna framhåller att det är omöjligt att förutse hur
många som verkligen kommer att söka asyl i Sverige under de
närmaste åren framöver, eftersom utvecklingen är helt beroende
av händelserna i vår omvärld. Flyktingmottagningen måste därför
planeras och organiseras med stor flexibilitet för att möta
snabba förändringar. I yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om
att SIV måste ges en större frihet att själv planera och
organisera verksamheten, främst planeringen av mottagning,
utredning och förläggning av asylsökande/flyktingar inom den av
riksdagen fastställda ramen. I yrkande 2 begärs ett förslag från
regeringen om ett nytt budgetsystem för flyktingmottagandet,
innebärande att nuvarande anslagsposter för
tillståndsverksamheten, förläggningskostnader och ersättningen
till kommunerna slås samman till ett gemensamt förslagsanslag
benämnt flyktingmottagning. En schabloniserad kostnad per
asylsökande bör fastställas och multipliceras med det antal
asylsökande som verket redovisar i sin prognos för kommande
budgetår.</pre>
<pre>Även Bengt Westerberg m.fl. understryker i motion Sf646 att
det inte får vara någon osäkerhet och ryckighet i
medelstilldelningen vad gäller verksamheten med att ta emot
asylsökande. Motionärerna menar att det är viktigt att
arbetsförhållandena är stabila för de anställda och att man
förmår att attrahera kompetent personal. I stället för att ge
sexmånadersförordnanden åt personal på flyktingförläggningarna
vore en övergång till tillsvidareanställningar att föredra.
Motionärerna begär i yrkande 25 ett tillkännagivande i frågan.</pre>
<pre>Utskottet har förståelse för motionärernas synpunkter, men
vill samtidigt erinra om att det ligger i sakens natur att det
är utomordentligt svårt att långt i förväg förutse och planera
för händelser i vår omvärld, som innebär att Sverige får ta emot
ett väsentligt större antal asylsökande än som kunnat förväntas
eller att Sverige på annat sätt måste bistå med extraordinära
åtgärder för flyktingar.</pre>
<pre>Målsättningen för utrednings- och handläggningstiderna i
asylärenden är att ett ärende i första instans, som inte kan
avgöras redan vid utredningsslussarna, skall klaras av inom två
månader från det att ärendet hamnar på myndigheternas bord. Om
beslutet blir negativt för den enskilde, måste därefter
lagstadgad tid för överklagande löpa. Därefter skall
regeringsärendena kunna föras fram till beslut så snabbt att ett
ärende normalt inte skall behöva ta mer än sex månader från det
att handläggningen påbörjades hos polisen (prop. 1988/89:105,
SfU17, rskr. 225).</pre>
<pre>Som framgår av propositionen förväntas SIV under nästa
budgetår med de ökade resurser som har beräknats för
förvaltningskostnaderna och vid ett oförändrat antal asylsökande
kunna förbättra sin produktivitet i ärendehandläggningen med 3 %
och vid utgången av budgetåret ha fått ner ärendebalansen i
asylärendena till 6 000 ärenden. SIV får nu möjlighet att snabbt
anpassa sig till förändringar i ärendetillströmningen eller till
andra väsentligt ändrade förutsättningar utan föregående
beredningsprocess i regering och riksdag och rätt att förfoga
över ytterligare medel vid extraordinära anspråk på myndighetens
kapacitet. Utskottet anser att detta bör vara tillräckligt för
att nå en bättre stabilitet i verksamheten och hålla
handläggningstiderna nere. Det bör också underlätta en mer
långsiktig planering av de personella resurserna.</pre>
<pre>Utskottet biträder sålunda propositionens förslag och anser
att några tillkännagivanden med anledning av motionerna Sf609
yrkande 8, Sf631 och Sf646 yrkande 25 inte är påkallade.</pre>
<pre>I motionerna Sf638 (yrkande 7) av Lars Werner m.fl. och Sf646
(yrkande 15) av Bengt Westerberg m.fl. tas frågan om publicering
av praxis i asylärenden upp. I båda motionerna framhålls
angelägenheten av att en dokumentation av praxis i ärenden om
uppehållstillstånd publiceras.</pre>
<pre>Frågan om sammanställning och dokumentering av praxis
behandlades senast av utskottet i betänkandet 1989/90:SfU19.
Utskottet hänvisade därvid till att frågan tagits upp vid den
offentliga utfrågning om flykting- och invandrarpolitiken som
utskottet höll den 20 mars 1990. Vid denna framgick att arbetet
pågick inom SIV med att planera och i vissa hänseenden utforma
en praxisredovisning. Redovisningen skulle omfatta asylpraxis,
övrig tillståndspraxis och medborgarskapspraxis.</pre>
<pre>SIV har nyligen fullbordat den första etappen i arbetet med en
redovisning av asylpraxis avseende åtta länder, Etiopien, Iran,
Jugoslavien, Libanon, Rumänien, Somalia, Syrien och Turkiet.
Avsikten är att praxisredovisningen skall ses över med jämna
mellanrum och i ett inledande skede tre gånger per år. Om något
inträffar som på ett avgörande sätt förändrar praxis avseende
ett visst land eller viss del av världen, kan redovisningen
komma att justeras eller kompletteras i det hänseendet även
mellan de regelbundna översynerna.</pre>
<pre>Den redovisning av asylpraxis som sålunda färdigställts för de
nämnda länderna kommer senare att kompletteras med en allmän och
en rättslig del. Den allmänna delen skall innehålla redovisning
av grundmaterialet i form av uttalanden i förarbeten till
lagstiftningen, konventioner med kommentarer, dokument från
UNHCR och dess kommittéer samt från andra FN-organ,
utslag/beslut från domstolar och utlåtanden och domar från
kommissionen resp. domstolen vid Europarådet i Strasbourg. I den
rättsliga delen skall redovisas avgöranden/ställningstaganden
från regeringen/SIV som har normativ karaktär.</pre>
<pre>Utskottet anser med hänsyn till det anförda att något
uttalande från riksdagens sida med anledning av motionerna Sf638
yrkande 7 och Sf646 yrkande 15 inte är erforderligt.</pre>
<pre>
D2. Förläggningskostnader</pre>
<pre>Från anslaget finansieras SIVs förläggningsverksamhet.
Förläggningsverksamheten omfattar dels den fasta organisationen,
dels de tillfälliga förläggningar som den fasta organisationen
vid behov kan kompletteras med.</pre>
<pre>Den fasta förläggningsorganisationen omfattar fyra
utredningsslussar och 18 asylförläggningar. Den är beräknad för
ett mottagande av ca 20000 asylsökande per år och en
genomsnittlig beläggning av ca 4600 personer.</pre>
<pre>Vid årsskiftet 1990-1991 var 6 000 personer inskrivna på
utredningsslussar och ca 24 400 personer på förläggningar. Av
det totala antalet inskrivna hade ca 2 300 personer uppehålls-
och arbetstillstånd klara och väntade endast på kommunplacering.
Flertalet av dem var under utflyttning.</pre>
<pre>I propositionen föreslås att under anslaget D 2.
Förläggningskostnader anvisas ett förslagsanslag på 2 153 000
000 kr. Medelsbehovet har beräknats efter ett behov av i
genomsnitt 19 000 förläggningsplatser, varav 2 500 slussplatser,
och ett årligt antal asylsökande om ca 30 000 personer. Av
förläggningskostnaderna beräknas ca 700 milj.kr. avse sådana
kostnader för asylberättigade flyktingar från u-länder som kan
rapporteras som bistånd enligt OECDs biståndskommitté och som i
propositionen under tredje huvudtiteln (utrikesdepartementet)
föreslås avräknade mot biståndsramen.</pre>
<pre>I motion Sf638 av Lars Werner m.fl. erinrar motionärerna om
att SIV i sin anslagsframställning räknat med
10 000 fler asylsökande än regeringen. Flyktingsituationen i
världen och Sveriges ansvar att visa solidaritet gör att
motionärerna anser att regeringens bedömning inte bör läggas
till grund för medelstilldelningen. Motionärerna anser också att
asylsökande som själv kan ordna sin bostadsfråga i en kommun
inte skall tvingas in i förläggningssystemet och att härigenom
besparingar kan ske på anslaget. Mot bakgrund härav föreslår
motionärerna i yrkande 27 att ytterligare 900 milj.kr. skall
anslås under anslaget. I motion Sf646 av Bengt Westerberg m.fl.
föreslås i yrkande 2 att ytterligare 9 milj.kr. skall anslås
under anslaget till följd av motionärernas förslag i samma
motion om att den s.k. flyktingkvoten skall höjas till 2 000
personer.</pre>
<pre>Utskottet finner inte anledning att frångå regeringens
beräkning av antalet asylsökande under det kommande budgetåret
och avstyrker därför en ytterligare medelstilldelning i enlighet
med vad som begärts i motion Sf638 yrkande 27.</pre>
<pre>Utskottet tillstyrker nedan under rubriken D 4. Överföring av
flyktingar regeringens förslag i proposition 1990/91:192 om
organiserad överföring av ca 3 250 flyktingar under budgetåret
1991/92. På grund av det minskade antalet asylsökande hittills i
år beräknas enligt denna proposition förläggningskostnaderna för
asylsökande bli lägre än vad som beräknats för nästa budgetår i
budgetpropositionen. Förslaget om en ökad flyktingkvot beräknas
därför inte leda till något ökat medelsbehov på
förläggningsanslaget.</pre>
<pre>På grund av det anförda tillstyrker utskottet förslaget i
budgetpropositionen om medelsanvisning till anslaget D 2.
Förläggningskostnader och avstyrker bifall till motion
Sf646 yrkande 2.</pre>
<pre>Eva Goës m.fl. begär i motion Sf608 yrkandena 1 och 2 ett
tillkännagivande om att fler fasta förläggningar skall inrättas
för att skapa drägliga förhållanden för personalen. Motionärerna
framhåller att av tjugotre förläggningar i norra Sverige är
endast tre fasta och nämner särskilt förläggningarna i Kramfors,
Kiruna och Ånge som lämpliga att permanenta. Motionärerna begär
också i yrkande 3 ett tillkännagivande om att tiden mellan
beslut av SIV om uppehållstillstånd och besked från verket till
den berörde om detta måste bli kortare.</pre>
<pre>I likhet med vad utskottet tidigare anfört vid sin behandling
av liknande motioner (se senast 1989/90:SfU25) anser utskottet
att frågan om vilka flyktingförläggningar som skall vara fasta
bör avgöras av invandrarverket. Utskottet har erfarit att SIV
nyligen beslutat att inrätta ytterligare sju fasta
förläggningar. Två av dem, Kristineberg och Ånge, ligger i norra
Sverige. Motionärerna blir härmed i huvudsak tillgodosedda, och
utskottet avstyrker bifall till yrkandena 1 och 2 i motion
Sf608.</pre>
<pre>Vad härefter avser tiden för meddelande av besked om
uppehållstillstånd har utskottet erfarit att det i några fall
har förekommit att lång tid förflutit mellan det beslutet
fattats och den asylsökande erhållit besked om beslutet.
Särskilda omständigheter har medverkat till detta. SIV arbetar
på att förkorta denna tid och enligt de riktlinjer verket angett
skall tiden mellan beslut och besked om detta till den berörde
vara högst fem dagar. Någon åtgärd med anledning av motion Sf608
yrkande 3 anser utskottet därför inte påkallad.</pre>
<pre>I motion Sf617 (yrkande 5) av Gullan Lindblad m.fl. begärs ett
förslag om ändrad utformning av asylbidraget, som utbetalas till
asylsökande under förläggningsvistelsen. Motionärerna vill
härmed undvika att familjer med många barn får alltför höga
bidrag.</pre>
<pre>Asylbidragets nivåer för barn i olika åldrar har liksom nivån
på det av socialstyrelsen rekommenderade socialbidraget bestämts
med utgångspunkt i konsumentverkets beräkningar av skäliga
levnadskostnader. I asylbidraget har vissa kostnadsposter som
avser kostnader i normalt boende dock inte tagits med. Utskottet
anser mot denna bakgrund inte att det finns anledning till en
översyn av asylbidragets nivåer och avstyrker bifall till motion
Sf617 yrkande 5.</pre>
<pre>I motion Sf646 av Bengt Westerberg m.fl. begärs ett
tillkännagivande om att asylsökande i första hand själva bör få
ordna sitt boende i stället för att bo på förläggningar (yrkande
22). Vidare begärs ett förslag om hur asyl- och hyresbidrag kan
beviljas dem som bor utanför förläggning (yrkande 23).</pre>
<pre>Utskottet behandlade liknande motionsyrkanden under föregående
riksmöte (se 1989/90:SfU21). Utskottet erinrade då om att för
asylsökande gäller i princip att de bör vänta på
uppehållstillstånd på invandrarverkets förläggningar, varför
asylbistånd utanför förläggning endast utges till asylsökande
som har nära anknytning till en kommun eller har andra skäl att
vistas i en kommun. Utskottet framhöll att det ligger i sakens
natur att få flyktingar har möjlighet att själva finansiera sitt
uppehälle medan de väntar på uppehålls- och arbetstillstånd. Av
praktiska skäl måste de också finnas tillgängliga för utredning
och förhör beträffande rätten att få stanna i landet. En
bidragande orsak till att asylbiståndet utformats från dessa
utgångspunkter är att tillgängliga bostäder i första hand bör
ges till personer med uppehållstillstånd. Utskottet var inte
berett ändra på den ordning som gällde men framhöll att
utskottet utgick från att regeringen och invandrarverket
fortlöpande följde utvecklingen av tiderna för handläggningen av
asylärenden och vidtog de åtgärder som behövs för att korta
ner dessa i enlighet med den målsättning som lagts fast.</pre>
<pre>Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker
bifall till yrkandena 22 och 23 i motion Sf646.</pre>
<pre>Jan-Olof Ragnarsson begär i motion Sf624 att SIV får i uppdrag
att teckna kollektiva hemförsäkringar för asylsökande.</pre>
<pre>Enligt vad utskottet erfarit informeras de asylsökande på
slussar och förläggningar om möjligheterna att försäkra sig och
sin egendom. Utskottet anser att det därefter bör ankomma på den
enskilde asylsökande att ta ställning till behovet av en
hemförsäkring, och utskottet avstyrker bifall till motion Sf624.</pre>
<pre>
Inger Schörling m.fl. begär i motion Sf627 yrkande 13 ett
tillkännagivande om att SIV skall övervaka behandlingen av
flyktingar på förläggningarna. Motionärerna påstår att förtryck
och inhuman behandling på förläggningarna ökat.</pre>
<pre>Utskottet avstyrkte ett liknande motionsyrkande i sitt av
riksdagen godkända betänkande 1990/91:SfU25. Utskottet hänvisade
till att i SIVs ansvar för mottagandet av organiserat uttagna
flyktingar och asylsökande och för att driva eller ha
huvudansvaret för förläggningar för mottagandet ingick ansvaret
för hur asylsökande och flyktingar bemöts på förläggningarna.
Enligt utskottets uppfattning fanns det inte någon anledning
till ett tillkännagivande. Utskottet vidhåller denna uppfattning
och avstyrker bifall till motion Sf627 yrkande 13.</pre>
<pre>De sociala och medicinska förhållandena på förläggningarna
berörs i ett flertal motioner. Gullan Lindblad m.fl. begär i
motion Sf617 yrkande 1 ett tillkännagivande om vikten av att
speciell hänsyn tas till särskilt de flyktingbarn som kommer
ensamma till Sverige. Deras förläggningsvistelse bör vara så
kort som möjligt och strävan måste vara att de snarast får komma
till en familj. Motionärerna hänvisar även till verksamheter som
bedrivs i kommuner och landsting för flyktingbarn och deras
familjer med särskilda behov och anser att liknande verksamheter
mycket väl kan bedrivas även av organisationer och enskilda
vårdgivare. Lars Werner m.fl. begär i motion Sf638 yrkande 15
ett tillkännagivande om att ensamma flyktingbarn inte bör
flyttas från det första mottagandet förrän de fått permanent
uppehållstillstånd. I motion Sf646 av Bengt Westerberg m.fl.
yrkande 21 (delvis) begärs ett tillkännagivande om att det är
viktigt att de ensamma flyktingbarnen får en kontinuitet i
kontakten med de vuxna på den förläggning där de vistas och inte
tvingas bryta upp i onödan. Vidare är det mycket viktigt att
reseregler och besöksregler underlättar kontakter med eventuella
släktingar eller bekanta i Sverige.</pre>
<pre>Flyktingbarnens situation har väckt ett starkt engagemang från
myndigheter, organisationer, institutioner, folkrörelser och
enskilda och omfattande insatser görs från dessas sida för
flyktingbarnen. De kunskaper och erfarenheter som kommer fram
sprids bl.a. genom SIV, socialstyrelsen och Landstingsförbundet.
Socialstyrelsen har i december 1989 erhållit ett uppdrag av
regeringen att följa flyktingbarns och flyktingungdomars
psykiska och fysiska hälsoläge. Som en del i detta uppdrag har
styrelsen i mars i år i rapporten Barn, flykting och utan
föräldrar i Sverige redovisat en kartläggning av de ensamma
flyktingbarnens situation. Rapporten bygger delvis på en
utredning som Stockholms socialförvaltning gjort av kommunens
ensamstående flyktingbarn.</pre>
<pre>I rapporten framhålls bl.a. att det ur de ensamma barnens
perspektiv inte är acceptabelt att behöva flytta flera gånger på
grund av de regler som styr flyktingmottagandet. Många av barnen
har utsatts för traumatiska upplevelser och separationer i
samband med krigsupplevelser och flykt, och det är enligt
rapporten mycket olyckligt om dessa barn skall utsättas för
flera separationer, lång väntan och osäkerhet sedan de kommit
hit. I rapporten understryks också bl.a. att den varaktiga
placeringen bör göras snabbare än vad som nu är fallet och att
socialtjänsten på ett mera aktivt sätt bör ta reda på barnens
bakgrundsförhållanden i hemlandet och utreda om det går att få
kontakt med barnets anhöriga i hemlandet.</pre>
<pre>Utskottet anser att de problem som påtalats i samband med
mottagandet av asylsökande ensamma flyktingbarn till stor del
beror på att antalet ensamma barn som söker asyl i Sverige har
ökat avsevärt under senare tid. De nuvarande långa
handläggningstiderna i asylärenden är också en bidragande orsak
till de svårigheter som påtalats. Socialstyrelsens rapport
bereds nu inom regeringskansliet och resultatet härav bör
avvaktas. Utskottet förutsätter emellertid, mot bakgrund av vad
som framkommit genom socialstyrelsens utredning, att SIV och
kommunerna snarast också försöker finna lösningar som
tillgodoser de ensamma barnens behov av kontinuitet och
stabilitet i vården. Något tillkännagivande med anledning av
motionerna Sf617 yrkande 1, Sf638 yrkande 15 och Sf646 yrkande
21 i denna del anser utskottet inte påkallat.</pre>
<pre>I yrkande 20 i motion Sf646 av Bengt Westerberg m.fl. begär
motionärerna ett tillkännagivande om att barn i asylsökande
familjer bör omfattas av den hälso- och sjukvård samt tandvård
som andra barn har rätt till.</pre>
<pre>Asylsökande har rätt endast till akut sjukvård, akut tandvård,
förlossningsvård och vård vid abort. Socialstyrelsen har givit
ut Allmänna råd (1988:8) om hälsovård för flyktingar och
asylsökande. I råden anges vissa riktlinjer för vad som avses
med akutvård, bl.a. att den asylsökandes behov av vård måste
bedömas i perspektivet av att det kan dröja flera månader innan
han har möjlighet att få annan vård än akutvård och att detta
har särskilt stor betydelse när det gäller barn. I råden anges
vidare att en hälsoundersökning bör göras så snart som möjligt
efter personens ankomst till Sverige. När det gäller barn bör
hälsoundersökningen i allmänhet innefatta läkarundersökning.
Hälsoundersökningen bör ses som en familjeutredning där
undersökning av barn och föräldrar så långt möjligt samordnas.
Barn under sju år bör dessutom snarast, helst redan under tiden
på förläggningen, få kontakt med barnhälsovården så att en
barnhälsovårdsjournal kan upprättas. Skolbarn bör på samma sätt
få kontakt med skolhälsovården.</pre>
<pre>Utskottet har senast i sitt av riksdagen godkända betänkande
1989/90:SfU25 avstyrkt motioner om rätt till allmän sjukvård för
asylsökande. Vad gäller hälso- och sjukvård för asylsökande barn
har utskottet tidigare hänvisat till vad socialstyrelsen anfört
i sina allmänna råd om omfattning av akutsjukvård och
hälsoundersökning av barn och till styrelsens rekommendation om
barn- och ungdomspsykiatriska team och ansett att
motionsyrkanden om rätt till barnhälsovård för asylsökande barn
var tillgodosedda.</pre>
<pre>Socialstyrelsen har i sin nyligen avgivna huvudrapport
Flyktingbarn i Sverige 1990/91 som kompletteras med bl.a.
delrapporten Flyktingbarn i hälso- och sjukvården föreslagit att
regeringen tar initiativ till en närmare utredning av vilka
ekonomiska kostnader och eventuella lagändringar som skulle
krävas för att tillförsäkra de asylsökande barnen en vidgad rätt
till hälso- och sjukvård, inkl. tandvård. Beträffande
barnhälsovården har socialstyrelsen framhållit att SIV gjort
ansträngningar för att tillgodose behovet av sådan vård, bl.a. i
samband med verkets upphandling av resurser för
hälsoundersökning och primärvård till förläggningarna, men att
den lokala barnhälsovården dock visat skiftande intresse för att
avdela resurser för förläggningsverksamhet. Styrelsen har
understrukit att den barnhälsovård som genom SIVs upphandling
erbjuds asylsökande barn bör vara likvärdig med den för barn som
stadigvarande vistas i landet och att barnhälsovård bör göras
tillgänglig för alla barn på förläggningarna. Styrelsen ser
positivt på det program för uppföljning av entreprenörernas
verksamhet som SIV nyligen inlett.</pre>
<pre>Utskottet, som konstaterar att vad som föreslagits och
framhållits i rapporten tillgodoser motionärernas önskemål,
anser att beredningen av rapporten bör avvaktas och att motion
Sf646 yrkande 20 inte behöver föranleda någon riksdagens åtgärd.</pre>
<pre>
Situationen för handikappade asylsökande berörs också i
motion Sf617 av Gullan Lindblad m.fl. som i yrkande 2 begär ett
tillkännagivande om att dessa asylsökande skall få
rehabilitering, vård och hjälpmedel redan på förläggningarna.</pre>
<pre>Även motioner i denna fråga behandlades av utskottet i
betänkande 1989/90:SfU25. Utskottet erinrade därvid om att
socialstyrelsen i sina nämnda allmänna råd angivit att
handikappade och långvarigt sjuka, förutom en fullständig
hälsoutredning, bör utredas med hänsyn till försörjningsförmåga
och rehabiliteringsbehov. Vidare erinrade utskottet om att
ersättning för handikapp kan utgå bl.a. enligt 5 § förordningen
(1988:156) om bistånd åt asylsökande m.fl. i form av särskilt
bidrag till kostnader som uppstår på grund av särskilt behov,
t.ex. för handikapputrustning, och att SIV och länsstyrelsernas
organisationsnämnd har utarbetat allmänna råd (SIV:s resp. LON:s
Allmänna råd 1989:1) Återsökning av kostnader för mottagande av
och bistånd till flyktingar, asylsökande och vissa andra
utlänningar. I dessa råd anges i fråga om sådant särskilt bidrag
till medicin och handikapphjälpmedel att bidrag kan medges för
att täcka kostnader som har samband med handikapp av olika slag,
liksom för mediciner, men att det finns skäl att notera att
bistånd till handikapphjälpmedel är avsett att tillgodose
patientens behov i en akut situation. Utskottet, som inte var
berett att medverka till någon utvidgning av asylbiståndet i
detta hänseende, avstyrkte bifall till motionerna i fråga.</pre>
<pre>Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker
bifall till motion Sf617 yrkande 2.</pre>
<pre>Lars Werner m.fl. anför i motion Sf638 att en så stor andel
som 20--25 % av de asylsökande har varit utsatta för tortyr  och
att många har grava fysiska och psykiska skador. Motionärerna
anser att det är väsentligt att landstingen erhåller statlig
ersättning för att genomföra olika projekt för behandling av
tortyrskador hos asylsökande och metodutveckling och
personalutbildning på området. Det är vidare väsentligt att
medel anslås för ett centrum på nationell nivå för
diagnostisering och dokumentation av sådana skador, och
motionärerna begär i yrkande 25 att 25 milj.kr. skall anslås för
dessa ändamål.</pre>
<pre>Riksdagen avslog senast under föregående riksmöte på förslag
av socialutskottet i betänkande 1989/90:SoU17 motioner i frågan.
Socialutskottet erinrade därvid om de uttalanden som utskottet
tidigare gjort i sitt av riksdagen godkända betänkande
1988/89:SoU15 beträffande vikten av att invandrare och
flyktingar med smärtsamma erfarenheter från tiden före ankomsten
till Sverige kan erhålla en god och efter deras behov anpassad
vård. Utskottet erinrade också om att utskottet tidigare
framhållit att stödet och hjälpen måste vara tillgänglig där
flyktingen vistas, och utskottet lämnade också en redogörelse
för olika verksamheter som pågick på flera håll i landet för att
ge tortyrskadade vård. Utskottet hade i betänkandet
1988/89:SoU15 ansett det rimligt att staten övergångsvis bidrar
med uppbyggnaden av särskilda stödverksamheter för flyktingar
och invandrare med svåra psykiska och fysiska men och att därför
regeringen borde överväga hur staten kan stödja en uppbyggnad av
sådana verksamheter i landstingens eller
frivilligorganisationernas regi. Detta hade riksdagen på förslag
av utskottet som sin mening gett regeringen till känna.
Regeringen har därefter överlämnat riksdagsskrivelsen i denna
del till utredningen (S 1989:1) om service, stöd och vård till
psykiskt störda.</pre>
<pre>Utskottet anser att resultatet av utredningsarbetet i denna
del bör avvaktas och att någon åtgärd med anledning av motion
Sf638 yrkande 25 därför inte är påkallad.</pre>
<pre>Ett flertal motioner berör möjligheterna för asylsökande till
undervisning och sysselsättning under den tid de väntar på
beslut om uppehålls- och arbetstillstånd. I motion Sf638 av Lars
Werner m.fl. anförs att SIV i en skrivelse till sin regionala
organisation angivit att i beräkningarna för medelsbehovet för
verksamhetsåret 1991/92 och framöver förutsättningen är att
svenskundervisning och samhällsinformation enbart erbjuds dem
som beviljats uppehållstillstånd. Motionärerna anser att det är
nödvändigt att samma anspråk ställs på svenskundervisningens
omfattning och kvalitet för asylsökande på förläggningar som för
sfi-undervisningen och begär i yrkande 26 ett tillkännagivande
härom. Bengt Westerberg m.fl. begär i motion Sf646 yrkande 27
ett tillkännagivande om vikten, inte minst för nyanlända
flyktingar, att få information i samband med mottagandet och
svenskundervisningen om de oskrivna lagarna och normerna för
beteende och umgänge som finns i Sverige. Hans Göran Franck
m.fl. anför i motion Sf640 att förläggningstiden måste utnyttjas
maximalt till förberedelser för fast förankring i samhället och
arbetslivet. Motionärerna anser det angeläget att
sysselsättningsmöjligheterna för de asylsökande vidgas, men att
det dock är viktigast att asylsökande får sådan utbildning och
hjälp att de snabbt kan få förvärvsarbete efter beslut om
uppehållstillstånd. De begär i yrkande 3 ett tillkännagivande
till regeringen härom.</pre>
<pre>Utskottet behandlade senast i betänkandet 1988/89:SfU17 frågan
om svenskundervisning på förläggningarna. Utskottet anförde
därvid att svenskundervisningen på förläggningarna fr.o.m. den 1
juli 1988 skedde genom uppdragsavtal i huvudsak enligt
läroplanen för grund-sfi, och utskottet förutsatte därvid att
undervisningen kom att bedrivas på ett bra sätt.</pre>
<pre>Den lagstadgade skyldigheten för kommunerna att bedriva
svenskundervisning omfattar inte invandrare som vistas på en
statlig förläggning. I proposition 1989/90:102, där
förtydliganden föreslogs i detta hänseende, förutsattes dock att
undervisningen vid förläggningarna som dittills borde ske i form
av uppdragsutbildning.</pre>
<pre>Enligt vad utskottet inhämtat arbetar SIV för närvarande på
att utforma riktlinjer för en meningsfull verksamhet på
förläggningarna. I dessa riktlinjer kommer också att behandlas
frågan om hur svensk- och samhällsundervisningen på
förläggningarna skall utformas. Utskottet förutsätter att denna
undervisning kommer att anpassas så att den svarar mot behoven
att förbereda de asylsökande för en fortsatt vistelse i landet
och för den svenskundervisning som kommer att ges av kommunerna
när uppehållstillstånd beviljats och utflyttning sker. Det är
därvid också viktigt för nyanlända asylsökande att så snart som
möjligt lära sig att tolka beteenden och handlingsmönster i det
svenska samhället och att i övrigt känna till även oskrivna
regler och normer, och utskottet förutsätter att en god
information ges om detta.</pre>
<pre>Någon åtgärd med anledning av motionerna Sf638 yrkande 26,
Sf646 yrkande 27 och Sf640 yrkande 3 anser utskottet inte
påkallad.</pre>
<pre>Carl Bildt m.fl. anför i motion Sf609 att stora ansträngningar
måste göras för att på lämpligt sätt bereda de asylsökande
arbete. Helpension med passivitet och bidragstagande bör enligt
motionärerna inte förekomma på förläggningarna. I den mån
handläggningstiderna kommer att nedbringas till den fastställda
målsättningen och de asylsökande bereds möjlighet att arbeta
efter förmåga på förläggningarna torde enligt motionärerna
behovet av arbete utanför dessa inte bli så stort. Om
väntetiderna blir längre och den asylsökande själv finner ett
lämpligt arbete bör han kunna få ta det i avvaktan på besked.
Motionärerna anser också att beredskapsarbete eller liknande bör
kunna anordnas under väntetiden. De begär tillkännagivanden
härom i yrkandena 17 och 18. I motion Sf241 av Olof Johansson
m.fl. (yrkande 2) framhåller motionärerna att det av såväl
arbetsmarknads- som sociala skäl måste vidtas åtgärder så att
flyktingar och invandrare av formella skäl inte förhindras att
snabbt ta arbeten som erbjuds. Nuvarande regler måste förändras
så att asylsökande snabbt kan ta arbete på den öppna
arbetsmarknaden även under förläggningstiden. Bengt Westerberg
m.fl. anför i motion Sf646 att det av många skäl är viktigt att
asylsökande kan arbeta och att det finns flera modeller för hur
detta skall kunna arrangeras. En modell är att kommunerna
anstränger sig att finna arbetsuppgifter utanför den ordinarie
arbetsmarknaden och en annan att de asylsökande ges temporärt
arbetstillstånd för att kunna arbeta på den ordinarie
arbetsmarknaden. Nackdelen att man riskerar att människor kommer
i stort antal och söker asyl enbart för att kunna utnyttja
möjligheten att få arbeta här kan avhjälpas genom att
tillfälligt arbetstillstånd utfärdas först efter några månader.
Motionärerna begär i yrkande 24 ett beslut om att tillfälliga
arbetstillstånd får utfärdas för asylsökande som väntat
exempelvis tre månader på besked om uppehållstillstånd. Ett
liknande förslag förs fram i motion Sf612 av Jan-Olof Ragnarsson
och Berith Eriksson. I motionerna Sf622 av Sonja Rembo och Sf623
av Kjell-Arne Welin (yrkande 1) begärs att asylsökande skall
kunna beviljas tidsbegränsat arbetstillstånd redan då det står
klart att deras fall skall tas upp till utredning. Även Inger
Schörling m.fl. i motion Sf627 (yrkande 18) och Ragnhild Pohanka
och Eva Goës i motion Sf24 (yrkande 8) anser att asylsökande
skall ha rätt att arbeta under tiden de väntar på tillstånd.</pre>
<pre>Riksdagen har under en följd av år på förslag av utskottet
avslagit motioner som syftat till att asylsökande skall tillåtas
att förvärvsarbeta. Motionsförslagen har främst motiverats med
behoven av en meningsfull sysselsättning för asylsökande som
under en lång tid måste vänta på beslut om de får stanna i
landet eller ej. Utskottet har framhållit att man i första hand
måste komma till rätta med de problem som uppkommer under
väntetiden genom att hålla nere handläggningstiderna och
vidhållit att arbetstillstånd bör beviljas först då beslut om
uppehållstillstånd ges samt att en annan ordning kan befaras
leda till en uppluckring av principen om den reglerade
invandringen. Utskottet har också pekat på de svårigheter som
förelegat att placera flyktingar och andra invandrare med
uppehållstillstånd i arbetslivet och på behovet av att i första
hand satsa arbetsmarknadsresurser på dessa. Vid föregående
riksmöte hänvisade utskottet (se 1989/90:SfU25) också till att
en arbetsgrupp med representanter från
arbetsmarknadsdepartementet, utbildningsdepartementet,
invandrarverket och arbetsmarknadsstyrelsen har undersökt hur
man kan organisera en meningsfull verksamhet för asylsökande
under den tid de vistas på förläggning och väntar på besked i
fråga om arbets- och uppehållstillstånd. Arbetsgruppen hade i
maj 1989 redovisat en idépromemoria Meningsfull verksamhet för
asylsökande. I promemorian ges bl.a. exempel på hur meningsfull
verksamhet i dag organiseras på många förläggningar.</pre>
<pre>
Utskottet anser att det är djupt otillfredsställande att
asylsökande på grund av alltför långa handläggningstider
påtvingas en passivitet som i många fall är nedbrytande för
personligheten. Samtidigt finns det emellertid fortfarande
starka skäl som talar mot att generellt ge alla asylsökande
temporära arbetstillstånd redan vid ankomsten. Regeringen räknar
nu med att handläggningstiderna hos SIV successivt kommer att
minska och att de vid slutet av nästa budgetår kommer att vara i
överensstämmelse med den målsättning som angetts av riksdagen.
Utskottet anser emellertid att man redan nu, för att ha en
beredskap om handläggningstiderna på grund av oförutsedda
händelser ändå inte minskar, skall undersöka möjligheterna att
ge asylsökande ett temporärt arbetstillstånd, om handläggningen
av deras ansökan tar alltför lång tid hos SIV. I de fall SIV kan
förutse att verket inte kommer att kunna fatta beslut i ett
asylärende inom sex månader bör enligt utskottets uppfattning
övervägas om ett temporärt arbetstillstånd skall kunna ges så
snart denna bedömning görs. Den ytterligare väntetid som följer
av att ett avslagsbeslut hos SIV överklagats hos regeringen bör
inte tillmätas någon självständig betydelse. Någon  skyldighet
för berörda myndigheter att vidta aktiva åtgärder för att finna
ett lämpligt avlönat arbete för asylsökande bör inte föreligga,
och de olika möjligheter som redan nu står till buds för att ge
asylsökande en meningsfull sysselsättning bör givetvis även i
framtiden tas till vara.</pre>
<pre>Med hänsyn till frågans komplexitet bedömer utskottet att
frågan om temporära arbetstillstånd för asylsökande behöver
utredas närmare, och regeringen bör snarast möjligt återkomma
till riksdagen med förslag i frågan. Det anförda bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna med anledning
av motionerna Sf609 yrkandena 17 och 18, Sf241 yrkande 2, Sf646
yrkande 24, Sf612, Sf622, Sf623 yrkande 1, Sf627 yrkande 18 och
Sf24 yrkande 8.</pre>
<pre>Utskottet behandlar i detta sammanhang även yrkande 4 i motion
Sf633 av Göran Ericsson. Motionären kritiserar att det inte
finns någon färdig organiserad mottagning för flyktingar med
akademisk utbildning. Han begär ett tillkännagivande om att man
för flyktingar med yrkeskunskaper snarast bör skapa en
organisation som erbjuder dem koncentrerad svenskutbildning och
omedelbar kontakt med sitt yrke här i landet och att flyktingen
redan vid inresan och första myndighetskontakten inregistreras i
en sådan utbildning.</pre>
<pre>Utskottet ser inget behov av att man redan vid en asylsökandes
inresa till riket har en särskild organisation för registrering
till utbildning. Registrering av yrkes- och utbildningsbakgrund
sker i dag när uppehållstillstånd ges. Behov av en tidigare
registrering kan uppkomma om möjlighet ges asylsökande att
arbeta innan beslut om uppehållstillstånd fattats, och utskottet
utgår från att man uppmärksammar detta i det utredningsarbete
som utskottet ovan begärt. Utskottet vill i anslutning till
motionsyrkandet erinra om att arbetsmarknadsverket och SIV sedan
år 1986 bedriver ett utvecklingsarbete som syftar till att
utveckla metoder för att bedöma utländska utbildningar och
yrkeskunskaper så att de kan tas till vara på arbetsmarknaden.
Vidare kan nämnas att Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO) har startat ett invandrarprojekt som syftar till att
skapa en mer positiv attityd till invandrade akademiker. Någon
åtgärd med anledning av motion Sf633 yrkande 4 anser utskottet
inte påkallad.</pre>
<pre>I två motionsyrkanden, Sf609 yrkande 15 av Carl Bildt m.fl.
och Sf629 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson, begärs
tillkännagivanden om att arbetsgivare skall få möjlighet att
direktrekrytera arbetskraft på förläggningarna.</pre>
<pre>Riksdagen behandlade liknande motionsyrkanden vid föregående
riksmöte. I betänkandet 1989/90:SfU21 framhöll utskottet att det
redan finns möjlighet att direktrekrytera arbetskraft på
förläggningarna och att några hinder för flyktingarna att anta
erbjudet arbete så snart uppehållstillstånd erhållits inte
finns. Utskottet vill tillägga att arbetsförmedlingsservice
finns att tillgå vid alla förläggningar och att ett
sökanderegister över alla flyktingar med uppehållstillstånd
finns tillgängligt vid alla förmedlingar. Motionerna Sf609
yrkande 15 och Sf629 får med det anförda anses tillgodosedda.</pre>
<pre>
D 3. Åtgärder för invandrare</pre>
<pre>Från anslaget bekostas bidrag till den centrala verksamheten
vid invandrarnas riksorganisationer enligt förordningen
(1986:472) om statsbidrag till invandrarnas riksorganisationer
samt till vissa samarbetsorgan för sådana riksorganisationer.</pre>
<pre>Vidare bekostas från anslaget bidrag som utgår enligt
förordningen (1990:623) om bidrag till avgränsade
invandrarpolitiska projekt.</pre>
<pre>I propositionen beräknas medelsbehovet för statsbidraget till
invandrarnas riksorganisationer till 13 754 000 kr. och för
bidrag till avgränsade projekt m.m. till 7 809 000 kr. Av
projektmedlen beräknas 6309000 kr. huvudsakligen för projekt
avseende opinionsbildning mot etnisk diskriminering och
återstoden, 1,5 milj.kr., avdelas för särskilda insatser i
anslutning till FNs kulturårtionde. Sammanlagt föreslås att till
anslaget D 3 anvisas ett reservationsanslag på 21 563 000 kr.</pre>
<pre>I propositionen framhålls att ett grundläggande problem under
de senaste åren varit att medelstilldelningen inte kunnat hållas
på den nivå som behövts för en regelrätt tillämpning av
villkoren i förordningen (1986:472) om statsbidrag till
invandrarnas organisationer. Vidare erinras om att i fjolårets
budgetproposition angetts att avsikten med statens
bidragsgivning generellt sett bör vara tydligare och att
effekterna av stödet skall synas. Statskontoret har därefter
fått i uppdrag av regeringen att kartlägga det
anslagsfinansierade statliga stödet till föreningslivet och
lämna förslag om hur en fördjupad prövning av stödet kan göras.
Samtidigt har en arbetsgrupp inom regeringskansliet gjort en
intern översyn av systemet med statsbidrag till invandrarnas
riksorganisationer och redovisat alternativ till nuvarande
ordning. I avvaktan på avrapporteringen av statskontorets
utredningsuppdrag och den fortsatta beredningen inom
regeringskansliet av principerna för samhällets stöd, har en
förstärkning av anslaget för stöd till invandrarnas
riksorganisationer med 1 503 000 kr. föreslagits för budgetåret
1991/92 så att de olägenheter som uppstått till följd av
systemets nuvarande utformning i huvudsak kan undanröjas.</pre>
<pre>Bengt Westerberg m.fl. anför i motion Sf646 att det är framför
allt när nya invandrarorganisationer byggs upp som de behöver
samhällets stöd. Däremot är det inte lika givet att en
invandrarorganisation som är etablerad sedan decennier skulle
behöva ett lika stort stöd som i början. Stödet till
invandrarorganisationerna borde därför differentieras så att mer
pengar går till de organisationer som nyetablerar sig, och att
stödet sedan successivt trappas ner för att föreningarna till
sist skall klara sig på samma villkor som andra föreningar i
samhället. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom i
yrkande 30.</pre>
<pre>Utskottet anser att resultatet av den beredning som pågår i
regeringskansliet av den framtida utformningen av stödet till
föreningslivet bör avvaktas och att motion Sf646 yrkande 30 vid
sådant förhållande inte bör föranleda något uttalande från
riksdagens sida.</pre>
<pre>Några motioner tar upp frågor om åtgärder för att motverka
främlingsfientlighet. I motion Sf609 av Carl Bildt m.fl.
framhålls att det är viktigt att på alla sätt motverka
främlingsfientlighet och rasistiska tendenser. En fri debatt,
tidig information till mottagande kommuner, en öppen redovisning
av kostnaderna för flyktingmottagningen, undvikande av
särbehandling och ett så snabbt inlemmande av flyktingarna i
arbetslivet som möjligt är enligt motionärerna bästa grunden för
förståelse för flyktingpolitiken. Motionärerna begär i yrkande 7
ett tillkännagivande härom. Gullan Lindblad m.fl. framför i
motion Sf617 liknande synpunkter och framhåller att viktigast är
att flyktingarna inte särbehandlas i förhållande till den
inhemska befolkningen och att det också är ytterst väsentligt
att det råder likhet inför lagen för alla som vistas i vårt
land. Även i denna motion begärs i yrkande 7 ett
tillkännagivande om vad om anförts i motionen.</pre>
<pre>I utskottets betänkande 1989/90:SfU18 behandlades regeringens
proposition 1989/90:86 om åtgärder mot etnisk diskriminering. I
propositionen redovisades regeringens bedömning av förekomsten i
Sverige av diskriminering på etnisk grund och behovet av
åtgärder i syfte att främja goda etniska relationer i vårt land.
Propositionen grundade sig främst på utredningar och förslag som
lämnats av kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet och
en särskild utredare, DO-utredningen. De synpunkter som lämnats
ovan i motionerna Sf609 och Sf617 överensstämmer väl med vad som
anfördes i motioner med anledning av propositionen, och
utskottet fann beträffande de senare motionerna att de låg i
linje med de åsikter som framfördes i propositionen och inte
påkallade några uttalanden från riksdagens sida. Utskottet
vidhåller denna inställning och vill samtidigt erinra om att
väsentligt ökade resurser avsatts även för nästa budgetår för
projekt avseende opinionsbildning mot etnisk diskriminering.
Även de projektmedel som fördelas av statens kulturråd inom
ramen för insatser i FNs kulturårtionde för aktiviteter på temat
"det mångkulturella samhällets möjligheter och problem" utgör en
del av satsningen på projektarbete till förmån för goda etniska
relationer. Utskottet kan också instämma i uppfattningen att
samhällets skrivna och oskrivna lagar bör gälla för invandrare i
samma omfattning som för den inhemska befolkningen.</pre>
<pre>Utskottet anser att motionerna Sf609 yrkande 7 och Sf617 är
tillgodosedda med vad utskottet anfört.</pre>
<pre>Pär Granstedt m.fl. anser i motion Sf618 att regeringen bör se
över möjligheterna att förbättra informationen i Sverige om
islam och muslimsk kultur, och motionärerna begär ett
tillkännagivande om att en arbetsgrupp bör tillsättas som ser
över behoven i detta hänseende.</pre>
<pre>Utskottet har erfarit att en arbetsgrupp bildats inom SIV för
att behandla den fråga som tagits upp i motion Sf618, och
motionen påkallar därför ingen åtgärd.</pre>
<pre>I motion Sf637 av Jan-Olof Ragnarsson begärs att ytterligare
15 milj.kr. skall anslås för att starta ett socialt stödprojekt
bland invandrarungdomar.</pre>
<pre>En motion i denna fråga har senast under innevarande riksmöte
behandlats av socialutskottet i betänkande SoU7. Socialutskottet
har därvid avstyrkt den då förevarande motionen med hänvisning
till att utredningen om ungdomars villkor på 90-talet
(Ungdomsutredningen) kommer att presentera ett delbetänkande i
maj 1991 om invandrar- och flyktingungdomars sociala situation.</pre>
<pre>Barn- och ungdomsdelegationen har under hösten 1990 fått i
uppdrag av regeringen att utse en särskilt projektansvarig med
uppgift att genom särskilda överenskommelser med kommuner,
organisationer och föreningar stimulera till ett intensifierat
lokalt utvecklingsarbete med avseende på utsatta ungdomar mellan
13 och 20 år i eftersatta bostadsområden, varmed främst avses de
s.k. miljonprogramsområdena i storstadsregionerna. Delegationen
skall kunna använda 10 milj.kr. årligen under en treårsperiod av
de medel som disponeras av allmänna arvsfonden. Genom detta
utvecklingsarbete nås många invandrarungdomar. Utskottet
avstyrker med hänsyn till pågående utredningsarbete och
projektverksamhet bifall till motion Sf637.</pre>
<pre>I två motioner, Sf641 av Margareta Fogelberg m.fl. och Sf635
av Sylvia Pettersson och Anita Johansson, begärs att 600 000 kr.
skall anslås till Sociala missionens och Diakonias gemensamma
projektet för stöd till flyktingars frivilliga återvändande.</pre>
<pre>Som framgår av motionerna har under tidigare år projektbidrag
kunnat utgå till de nämnda organisationerna för deras projekt
för stöd till flyktingarnas frivilliga återvändande. Med hänsyn
till det stora värdet av projektet förutsätter utskottet att ett
bidrag kommer att kunna lämnas även under nästa budgetår inom
ramen för tillgängliga resurser. Utskottet är däremot inte
berett att förorda att ytterligare medel av den storleksordning
som föreslagits i motionerna skall anvisas under anslaget, och
utskottet avstyrker därför bifall till motionerna Sf641 och
Sf635.</pre>
<pre>I motion Sf21 av Inga-Britt Johansson m.fl.  begärs ett
tillkännagivande om vad som anförts om kooperativa lösningar för
äldre invandrare. Motionärerna framhåller att invandrare ofta
blir isolerade på äldre dagar, och risken för att hamna i
sysslolöshet och apati är stor. Finska folkhögskolan har tagit
fram en modell för hur man kan driva dagcenter för äldre
invandrare, och motionärerna anser att det är angeläget att
följa verksamheten och sprida information om de kooperativa
möjligheterna. Invandrarrådet och invandrarorganisationerna kan
utgöra en bra informationsväg och man bör också undersöka
möjligheterna att via Kooperativa institutet ta fram
utbildningsmaterial på olika språk.</pre>
<pre>Utskottet anser att det inte ankommer på riksdagen utan på de
nämnda organen och organisationerna att ta ställning till hur
informationen om kooperativa åtgärder för äldre invandrare kan
spridas och att motion Sf21 inte bör föranleda någon åtgärd.</pre>
<pre>
D4.Överföring av flyktingar m.m.</pre>
<pre>Från anslaget bekostas organiserad överföring till Sverige av
flyktingar, bidrag enligt förordningen (1984:890) om bidrag till
flyktingars resa från Sverige för bosättning i annat land samt
bidrag enligt förordningen (1984:936) om bidrag till flyktingar
för kostnader för anhörigas resor till Sverige.</pre>
<pre>Sverige har sedan år 1950 haft ett av riksdagen beslutat
system för kollektiv överföring av flyktingar genom s.k.
flyktingkvoter. Fr.o.m. år 1973 har kvoten varit generell, dvs.
icke nationalitetsbestämd. Den fastställs budgetårsvis av
regeringen och uppgår sedan år 1976 till ca 1250 personer per
år.</pre>
<pre>Kvoten skall användas för uttagning av flyktingar eller andra
personer som befinner sig i en särskilt utsatt situation
och/eller för att ta hand om fall där UNHCR har särskilda
svårigheter att finna ett lämpligt placeringsland. Den svenska
kvoten är inte begränsad till flyktingar i ordets formella
bemärkelse, utan kan användas också för personer som är
förföljda och befinner sig i fara men ännu inte kunnat lämna
sitt land.</pre>
<pre>I budgetpropositionen framhåller regeringen att invandrings-
och flyktingpolitiken bör förändras och få en starkare tonvikt
på åtgärder för att påverka grundorsakerna bakom migration och
flykt. En utgångspunkt för denna strävan är att även i framtiden
föra en generös och ansvarskännande flyktingpolitik, där
resurserna kommer dem till del som bäst behöver vår solidaritet.
Ett led i en sådan förändring, som måste åstadkommas i
internationell samverkan, är att skapa utrymme för ökade
flyktingkvoter. Det har i olika sammanhang framgått att
Västeuropas samlade antal kvotplatser uppgår till
4000--5000, vilket är litet i förhållande till behoven. Av
detta står Sverige för ungefär 30%. Relativt sett gör alltså
Sverige en betydande insats. Regeringen anger att den har
ambitionen att höja Sveriges flyktingkvot från nivån på ca
1250 personer årligen. När detta kan ske måste bedömas mot
bakgrund av omfattningen av invandringen av flyktingar och
asylsökande som kommer till vårt land på egen hand, och
regeringen bör slutgiltigt ta ställning till flyktingkvoten för
budgetåret 1991/92 i anslutning till att den planerade
propositionen om en sammanhållen immigrations- och
flyktingpolitik läggs fram under våren. Detta ställningstagande
bör då göras mot bakgrund av den aktuella situationen vad avser
antalet asylsökande, mottagningskapacitet i kommunerna etc.</pre>
<pre>En höjning av flyktingkvoten har begärts i ett antal motioner
som väckts under den allmänna motionstiden.</pre>
<pre>Carl Bildt m.fl. påpekar i motion Sf609 att invandrarverket i
sin anslagsframställning föreslagit att flyktingkvoten höjs till
2000. Motionärerna anser att en sådan höjning är ett led i en
generös flyktingpolitik och bör prioriteras framför ett
mottagande av spontanflyktingar med flyktingliknande skäl. De
begär ett tillkännagivande om att flyktingkvoten skall höjas
till 2000 (yrkande10). Motionärerna anser vidare att
regeringen bör studera erfarenheter från framför allt Canada vad
gäller s.k. överföringsprogram och överväga om inte Sverige bör
tillämpa denna form av flyktinghjälp. De begär ett
tillkännagivande också om detta (yrkande11). Göran Ericsson
begär i motion Sf633 ett tillkännagivande om nödvändigheten att
öka flyktingkvoten och bevilja asyl åt färre av dem som kommer
som spontanflyktingar (yrkande5). Också Bengt Westerberg m.fl.
pekar i motion Sf646 på att invandrarverket förordat en höjning
av flyktingkvoten till 2000 och begär i yrkande 1 ett
tillkännagivande om en sådan höjning och i yrkande 3 att
ytterligare 3,75 milj.kr. skall anslås för ändamålet. I motion
Sf638 yrkande 24 begär Lars Werner m.fl. att flyktingkvoten höjs
till 3000 och att ytterligare 5,5 milj.kr. anslås för
ändamålet. I motion Sf627 yrkande 1 begär Inger Schörling m.fl.
att flyktingkvoten höjs till minst 2500 och att ytterligare
6,5 milj.kr. anslås för ändamålet. Karl-Erik Svartberg m.fl.
anser i motion Sf642 att flyktingkvoten bör höjas successivt, i
en första etapp med förslagsvis 500, och begär i yrkande 1 ett
tillkännagivande härom.</pre>
<pre>Utöver de nu nämnda motionerna har motion Sf45 av Lars Werner
m.fl. väckts med stöd av 3kap. 15§ riksdagsordningen.
Motionärerna hänvisar till den rådande situationen i Irak och
till situationen för de hundratusentals kurder som med anledning
av situationen har sökt sin tillflykt till Turkiet och Iran.
Motionärerna anser att det vore ett viktigt initiativ om Sverige
beslutar om en särskild flyktingkvot för de kurdiska
flyktingarna från Irak och att en rimlig åtgärd är att Sverige
tar emot 5000 kurdiska barn och deras föräldrar, dvs. totalt
ca 15000 personer. Motionärerna begär att riksdagen skall
besluta om en särskild flyktingkvot med den innebörd som de
angivit.</pre>
<pre>Regeringen har därefter i den nyligen avgivna propositionen
1990/91:192 föreslagit att flyktingkvoten skall höjas till 2 000
personer fr.o.m. nästa budgetår och att dessutom en tillfällig
ökning av kvoten med 1 250 personer skall ske under budgetåret i
fråga.</pre>
<pre>I proposition 192 hänvisar föredragande statsrådet till
att flykting- och immigrationsutredningen föreslagit att
flyktingkvoten utvidgas och minst fördubblas. Utredningen har
därvid framhållit att även om ett huvudmål för den svenska
flyktingpolitiken bör vara att i första hand försöka hjälpa
flyktingarna där de finns och inte att föra över dem till ett
för de flesta så avlägset land som Sverige, måste man räkna med
att det under överskådlig tid framöver kommer att finnas ett
fortsatt stort behov av organiserad överföring av flyktingar som
har ett starkt skyddsbehov och som inte kan hjälpas på platsen.</pre>
<pre>Statsrådet avser att inom kort återkomma till regeringen med
principer och riktlinjer för en aktiv, sammanhållen flykting-
och immigrationspolitik och därvid redovisa sin syn på
organiserad överföring av flyktingar som ett element i en sådan
helhetspolitik. Gulfkrisen och utvecklingen i Irak har
emellertid lett till en mycket besvärlig flyktingsituation i och
kring Irak och totalt finns i området mer än 1,3 miljoner
flyktingar.</pre>
<pre>I propositionen redovisas att antalet asylsökande under första
kvartalet 1991 legat under vad som beräknats. SIVs och
regeringskansliets handläggning av asylärenden samt utflyttning
av flyktingar med tillstånd i kommunerna följer planerna.
Situationen i mottagningssystemet är, som utvecklingen nu ser
ut, på väg mot en stabilisering. Mot denna bakgrund finns det
enligt statsrådets mening utrymme för en sådan höjning av
flyktingkvoten för budgetåret 1991/92 som aviserades i
budgetpropositionen. Genom en sådan höjning ökar möjligheterna
för Sverige att ta emot flyktingar från Irak som UNHCR anser bör
lämna regionen för att tas emot i andra länder. Behovet av en
sådan överföring är emellertid så stort att det finns behov av
ytterligare insatser från svensk sida under en begränsad period.
Den föreslagna extra flyktingkvoten på 1 250 personer
kompletterar de övriga humanitära biståndsinsatser som
regeringen beslutat om med anledning av flyktingsituationen i
och kring Irak. Vidare framhålls i propositionen att det finns
beredskap att ta emot ett ökat antal flyktingar från Irak redan
under innevarande budgetår och att detta, om det finns önskemål
från UNHCR och är praktiskt möjligt att före den 1 juli föra
över fler flyktingar än som ryms under kvoten för innevarande
budgetår, bör kunna ske genom att den föreslagna kvoten för
nästa budgetår utnyttjas i förtid.</pre>
<pre>Med anledning av proposition 192 har väckts två motioner, Sf56
av Sten Andersson i Malmö och Sf57 av Hans Göran Franck m.fl. I
den förstnämnda motionen yrkas avslag på förslaget om höjd
flyktingkvot. Motionären anser att den svenska flyktinghjälpen i
stället bör koncentreras på att bistå de flyktingar som finns i
flyktingläger och begär ett tillkännagivande härom. I den senare
motionen begärs i yrkande 1 att Sverige skall agera för att
förmå andra utvecklade länder att öka sin flyktingkvot, i
yrkande 2 att den reguljära svenska flyktingkvoten under de
närmaste åren gradvis skall öka och i yrkande 3 att de extra
insatserna under nästa budgetår skall ökas till att avse 2 500
extra flyktingar som kan föras över till Sverige.</pre>
<pre>I ett flertal motioner från den allmänna motionstiden i år har
som nämnts begärts en höjning av flyktingkvoten. Utskottet
anser, i likhet med vad regeringen också föreslagit, att
flyktingkvoten bör ökas till 2000 personer redan under nästa
budgetår. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om att
extra insatser för överföring av flyktingar till ett antal av
1250 personer bör ske under nästa budgetår. Däremot är
utskottet inte berett tillstyrka en större särskild överföring
av flyktingar i enlighet med vad som begärs i motionerna Sf45
eller Sf57 yrkande 3.</pre>
<pre>Utskottets ställningstagande innebär att motionerna Sf609
yrkande 10, Sf633 yrkande 5 och  Sf646 yrkande 1 blir helt
tillgodosedda medan motionerna Sf638 yrkande 24, Sf627 yrkande 1
och 642 yrkande 1 blir i huvudsak tillgodosedda. Motion Sf56
avstyrks.</pre>
<pre>Vad härefter angår önskemålen i motion Sf57 yrkande 1 om att
Sverige skall agera för att andra utvecklade länder ökar sin
flyktingkvot, vill utskottet erinra om att vikten härav har
understrukits i betänkandet (SOU 1991:1) Flykting- och
immigrationspolitiken som för närvarande bereds i
regeringskansliet. Utskottet hänvisar till vad som anförts i
betänkande 1990/91:SfU14 om Sveriges internationella agerande i
flyktingfrågor och anser inte att något särskilt
tillkännagivande i frågan är påkallat. Inte heller yrkande 2 i
denna motion om en fortsatt successiv ökning av flyktingkvoten
bör nu föranleda någon åtgärd.</pre>
<pre>Till anslagsposten för organiserad överföring av flyktingar
till Sverige har i budgetpropositionen beräknats 6,5 milj.kr. En
ökning till 3250 flyktingar innebär enligt proposition 192 att
kostnaderna för själva överföringen beräknas öka med ca 10,5
milj.kr. till totalt 17 milj.kr. Till anslagsposten för
flyktingars resor från Sverige för bosättning i annat land
beräknas i propositionen 2,5 milj.kr. och till anslagsposten för
bidrag till flyktingar för anhörigas resor till Sverige 3
milj.kr. Härutöver har beräknats 2 milj.kr. för bidrag till
resor från Sverige för sådana asylsökande som vill lämna landet
innan asylansökan är avgjord. Medelsbehovet till anslaget
Överföring av flyktingar m.m. bör därför beräknas till
24500000 kr. för budgetåret 1991/92. Härmed tillgodoses
yrkande 3 i motion Sf646.</pre>
<pre>Vad slutligen angår frågan om s.k. överföringsprogram för
flyktingar vill utskottet hänvisa till att den organiserade
överföringen av  flyktingar sker i samråd med UNHCR. Enligt
regeringens skrivelse presenteras UNHCRs önskemål avseende de
svenska insatserna två gånger årligen för SIV och motsvarande
organ i de övriga nordiska länderna gemensamt, och dessa organ
samråder också sinsemellan om uttagnings- och
mottagningsfrågorna. Utskottet utgår från att regeringen visar
lyhördhet för önskemål från UNHCR om inriktningen av den
organiserade flyktingöverföringen och anser att något sådant
tillkännagivande som begärs i motion Sf609 yrkande 11 inte
behövs.</pre>
<pre>D 5. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar
m.m.</pre>
<pre>Riksdagen antog under föregående riksmöte ett samlat
reformprogram i syfte att underlätta för flyktingar att så snart
som möjligt få en fast förankring i svenskt arbets- och
samhällsliv och därmed minska deras beroende av samhällets stöd.
Reformprogrammet bestod av följande delar:
en reformerad svenskundervisning (prop. 1989/90:102, UbU27),
målinriktad prioritering inom arbetsmarknadsverket av tidiga
insatser till förmån för flyktingar (prop. 1989/90:100, AU11)
åtgärder för att utveckla samverkan mellan de olika organ som
är engagerade i flyktingmottagandet och ett nytt
ersättningssystem till kommunerna för flyktingmottagandet
fr.o.m. den 1 januari 1991 (prop. 1989/90:105, SfU21).</pre>
<pre>Enligt det fram till den 1 januari 1991 gällande
ersättningssystemet, vilket övergångsvis skall tillämpas för
flyktingar som tagits emot i en kommun före år 1991, får
kommunerna ersättning för de faktiska kostnaderna för sådan
ekonomisk hjälp som enligt socialtjänstlagen lämnats till
flyktingar och andra utlänningar som beviljats
uppehållstillstånd av humanitära skäl samt till flyktingens make
eller maka och hemmavarande ogifta barn under 18 år. Ersättning
utgick under det år uppehållstillstånd beviljades samt för
ytterligare tre år. Vidare utgick till kommunerna ett
schablonbidrag för varje mottagen flykting till kommuner som
träffat överenskommelse med SIV om flyktingmottagande,
statsbidrag för grund-sfi, särskilda bidrag för insatser av
projektkaraktär som i första hand syftade till att flyktingar
snabbare skulle kunna få en egen försörjning, särskilda bidrag
för vissa andra speciella ändamål såsom insatser för flyktingar
med särskilda behov eller samarbetsprojekt mellan olika kommuner
och ersättning för kostnader för genomgångsbostäder.</pre>
<pre>Kommuner som träffat överenskommelse med SIV om
flyktingmottagande fick dessutom ett schablonberäknat bidrag som
skulle täcka vissa andra kostnader för mottagandet.</pre>
<pre>I det nya ersättningssystemet har ersättningarna för
ekonomiskt bistånd till flyktingar och huvuddelen av övriga
bidrag till kommunerna lagts samman i en schabloniserad
engångsersättning som räknas upp årligen med hänsyn till bl.a.
kostnadsutvecklingen. För år 1991 uppgår schablonersättningen
till 126 500 kr. för flyktingar som fyllt 16 år och 77 000 kr.
för barn under 16 år. Halvt schablonbelopp lämnas till den
kommun som först tar emot flyktingen och gör en plan för hans
eller hennes introduktion. Om flyktingen bor kvar i kommunen i
minst sex månader får kommunen ytterligare ett halvt
schablonbelopp. Ersättningen skall bl.a. täcka genomsnittlig
bostadskostnad och genomsnittlig kommunal kostnad för grund- och
påbyggnads-sfi. Särskilda beräkningsgrunder gäller för
ersättning vid flyttning till annan kommun än
mottagningskommunen.</pre>
<pre>Schablonersättningen utgår för mottagning av s.k.
kvotflyktingar, konventionsflyktingar, krigsvägrare, de
facto-flyktingar och utlänningar som fått uppehållstillstånd av
humanitära skäl. Ersättning utgår också för andra utlänningar
som placerats ut från invandrarverkets förläggningar till en
kommun. Schablonersättning lämnas i princip också för alla som
får uppehållstillstånd på grund av sin anknytning till en person
som mottagits som flykting, under förutsättning att den anhörige
anlänt inom två år från det att den först anlände togs emot i en
kommun.</pre>
<pre>Kommuner som träffat överenskommelse med SIV om
flyktingmottagande får en grundersättning motsvarande
schablonersättningen för tre vuxna flyktingar för sin
basorganisation.</pre>
<pre>För handikappade och äldre flyktingar har i princip tidigare
ersättningssystem behållits, vilket innebär att kommunerna får
ersättning för kostnader för socialbidrag som utges till
flyktingar som vid tiden för uppehållstillstånd var över 60 år
eller som inte kan försörja sig på grund av sjukdom eller
handikapp som förelåg vid ankomsten till Sverige eller som har
samband med situationen som flykting. Ersättning lämnas enligt
det nya systemet också för kommunernas kostnader för social
hemhjälp och färdtjänst och ett halvt schablonbelopp utges vid
inflyttningen till kommunen.</pre>
<pre>Efter prövning i varje enskilt fall finns det i det nya
ersättningssystemet möjlighet för kommunerna att erhålla
ersättning för vissa typer av extraordinära kostnader. Sådana
kostnader kan vara att kommunerna vidtar särskilda
kostnadskrävande åtgärder för att få fram fler bostäder till
flyktingar, kostnader för tolkar vid mottagning av ny
flyktinggrupp eller kostnader för åtgärder för ett mycket stort
antal flyktingar under kort tid. Bidrag lämnas också till
kommuner som har betydande merkostnader till följd av att man
tagit emot flyktingfamiljer med många minderåriga barn eller
särskilt resurskrävande flyktinggrupper, t.ex. med stor andel
analfabeter.</pre>
<pre>För asylsökande och andra utlänningar som vistas i en kommun i
väntan på beslut om uppehållstillstånd utgår ersättning för
bistånd som lämnats enligt lagen om bistånd åt asylsökande m.fl.
Ersättning lämnas vidare för kostnader för asylsökande barn som
fått vård enligt socialtjänstlagen eller lagen om vård av unga,
kostnader för transporter av asylsökande till utredningsslussar
och förläggningar och kostnader för asylsökandes hemresor i
vissa fall. SIV ersätter också kommunerna för kostnader för
genomgångsbostäder till asylsökande och för vissa extraordinära
kostnader. Motsvarande ersättningsregler gäller även för en
utlänning som fått uppehållstillstånd men som alltjämt vistas på
en statlig förläggning för asylsökande eller tillfälligt i en
kommun i avvaktan på placering.</pre>
<pre>I propositionen föreslås att under anslaget D 5 för budgetåret
1991/92 anvisas ett förslagsanslag på 4 464 000 000 kr. beräknat
enligt följande:
         71>milj.kr.</pre>
<pre>00>Övergångsvisa ersättningar                  80>970
00>Schablonersättningar                        80>3 030
00>Grundersättningar                           80>106
00>Ersättningar till handikappade och äldre
80>90
00>Ersättningar till barn utan vårdnadshavare  80>40</pre>
<pre>00>Ersättning för extraordinära kostnader      80>100
00>Bistånd till asylsökande                    80>75
00>Ersättning för sjukvård                     80>45
00>Särskilda bidrag till sjukvårdshuvudmännen  80>3
00>Kostnader för uppföljning av det nya
00>ersättningssystemet                         80>5</pre>
<pre>I motion Sf646 av Bengt Westerberg m.fl. yrkande 4 begärs att
ytterligare 85 675 000 kr. skall anvisas under anslaget till
följd av motionärernas förslag att flyktingkvoten skall ökas
till 2 000 personer.</pre>
<pre>Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i proposition 192 om
att flyktingkvoten skall öka för budgetåret 1991/92 till en
överföring av 3 250 flyktingar. I proposition 192 framhålls att
även ersättningarna till kommunerna för dem som får stanna i
Sverige kommer att bli lägre än vad som beräknats i
budgetpropositionen
som en följd av det minskade antalet asylsökande hittills i år
och att mot denna bakgrund en ökad flyktingkvot inte kommer att
leda till något ökat medelsbehov jämfört med vad som föreslagits
i budgetpropositionen. Vid sådant förhållande behöver
ytterligare medel i enlighet med vad som begärts i motion Sf646
yrkande 4 inte anvisas under anslaget.</pre>
<pre>I nyssnämnda motion Sf646 av Bengt Westerberg m.fl. yrkande 26
begär motionärerna också ett tillkännagivande om att det
kommunala mottagningsmonopolet skall mjukas upp så att t.ex.
frivilligorganisationer eller någon annan skulle vara den
mottagande parten och förbinda sig att hjälpa till med
integreringen i samhället.</pre>
<pre>Utskottet behandlade ett liknande motionsyrkande vid
föregående riksmöte i betänkandet 1989/90:SfU21 och erinrade
därvid om att det inte finns något hinder för flyktingar med
uppehålls- och arbetstillstånd att på egen hand eller med hjälp
av arbetsgivare ordna bostad och arbete. Utskottet framhöll att
sådana initiativ givetvis bör tas till vara och uppmuntras men
att problemen snarast är att alltför få erbjudanden om arbete
och bostad ges flyktingarna utanför den kommunala
mottagningsverksamheten. Utskottet har samma uppfattning nu och
anser att motion Sf646 yrkande 26 får anses besvarad med detta.</pre>
<pre>Tillkännagivanden om olika organisationers roll i arbetet med
flyktingmottagning begärs i två motioner. I motion Sf609 av Carl
Bildt m.fl. (yrkande 16) framhålls att när det gäller
möjligheter för en flykting att få arbete kan fackliga
organisationer vara till stor hjälp, och ökad information till
arbetsgivarna från fackorganisationernas sida har visat sig
kunna påverka attityden till invandrare på arbetsplatserna och
förmå arbetsgivaren att inrätta särskilda praktikplatser. Gullan
Lindblad m.fl. anför i motion Sf617 (yrkande 6) att även om
flyktingmottagandet är en statlig uppgift är det alldeles
nödvändigt och önskvärt att enskilda och organisationer
engagerar sig i flyktingfrågan. Motionärerna ger exempel på hur
så sker och framhåller att ytterligare vägar bör prövas att
tillvarata organisationernas hjälp, t.ex. när det gäller att
skaffa bostäder.</pre>
<pre>Utskottet framhöll vid föregående riksmöte vid sin behandling
i betänkandet SfU21 av motioner om olika organisationers
medverkan vid flyktingmottagningen att det övergripande ansvaret
för att flyktingens omedelbara behov av bostad, ekonomisk
trygghet, utbildning, arbete och social service tillgodoses
måste ligga på de statliga och kommunala organen. Det var
emellertid, framhöll utskottet, också angeläget att man tar till
vara även engagemang och kunskaper som finns hos andra.
Frivilligorganisationerna, arbetsmarknadens parter, kyrkor och
enskilda kan spela en viktig roll i arbetet med
flyktingmottagningen inte minst när det gäller åtgärder för att
motverka rasism och främlingsfientlighet. Ett brett folkligt
engagemang i flyktingmottagandet underlättar förståelsen för
flyktingarnas situation och deras integrering i det svenska
samhället. Sådana frivilliga insatser inom flyktingmottagandet
som motionerna gav exempel på borde också enligt utskottets
mening på ett bra sätt kunna komplettera de statliga och
kommunala åtgärderna. Utskottet erinrade om att regeringen avsåg
att tillsätta en arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet
med uppgift att belysa hur man inom ramen för
flyktingmottagandet kan åstadkomma en ökad samverkan mellan
frivilliga organisationer/folkrörelser å ena sidan och stat och
kommun å den andra.</pre>
<pre>Resultatet av arbetsgruppens arbete har publicerats i en
rapport (Ds 1991:5) Mångfald och samverkan i flyktingmottagandet
-- frivilliga organisationers roll. I rapporten ges en rad
exempel på frivilliga insatser som gjorts och görs i
flyktingmottagandet och hur samverkan sker mellan kommuner och
organisationer. En redovisning lämnas också om hur
frivilligorganisationer i Canada, Australien och Danmark deltar
i flyktingmottagandet. I rapporten läggs fram arbetsgruppens
överväganden och förslag. Oavsett resultatet härav hoppas
arbetsgruppen att deras redovisning i rapporten skall ge
inspiration och sprida goda exempel till efterföljd.</pre>
<pre>Utskottet, som ånyo vill understryka det stora värdet av de
frivilliga insatserna i flyktingmottagandet, anser att
beredningen av arbetsgruppens överväganden bör avvaktas och att
motionerna får anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.</pre>
<pre>Kjell-Arne Welin anför i motion Sf605 (delvis) att
mottagarkommunen ofta är helt oförberedd på hur man bäst
hanterar situationen och flyktingen själv är helt utlämnad och
riskerar att passiviseras. SIV bör därför ges i uppdrag att
utarbeta program för hur kommunernas flyktingmottagning bäst
skall gå till.</pre>
<pre>Utskottet vill erinra om att motionären väckte en liknande
motion under den allmänna motionstiden vid föregående riksmöte
och att utskottet ansåg motionen tillgodosedd med vad som i
detta hänseende föreslogs i proposition 1989/90:105 om samordnat
flyktingmottagande och nytt system för ersättning till
kommunerna (se SfU21). Propositionen i denna del innebar att en
individuell plan i samråd med flyktingen alltid bör göras så
snart flyktingen tagits emot i en kommun. Planen bör innehålla
introduktion om följande förhållanden
bosättning,
kartläggning av den personliga situationen,
familjeförhållanden, utbildning och yrkeserfarenhet,
kartläggning av barnens situation och eventuellt behov av
stödinsatser,
svenska för invandrare,
samhälls-, studie- och arbetslivsorientering,
arbetsmarknadsservice,
kompletterande eller grundläggande utbildning i skilda former,
arbete,
rehabilitering.</pre>
<pre>Syftet med introduktionsplanen är att ge varje flykting de
nödvändiga förutsättningarna för att kunna leva och verka
normalt och självständigt i det svenska samhället.</pre>
<pre>Utskottet framhöll att propositionens förslag om att det skall
upprättas individuella introduktionsplaner och vad dessa bör
innehålla utgjorde en god bas för det fortsatta arbetet med den
enskilde flyktingens integrering i samhället och möjliggjorde
att man tar hänsyn till varje individs särskilda behov av
åtgärder. Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och
avstyrker bifall till motion Sf605 i denna del.</pre>
<pre>I motion Sf605 begärs vidare att flyktingar som beviljats
uppehållstillstånd och som därefter flyttas ut i kommunerna bör
tilldelas en fadder enligt samma mönster som vårt nuvarande
system med kontaktfamiljer. Gösta Lyngå och Ragnhild Pohanka
begär i motion Sf613 yrkande 1 att principen om kontaktfamiljer
skall tillämpas vid flyktingmottagning.</pre>
<pre>Även denna fråga togs vid föregående riksmöte upp i utskottets
betänkande SfU21. Utskottet framhöll att några bindande
uttalanden från riksdagens sida beträffande kontakt- och
fadderfamiljer inte var möjliga att göra, eftersom sådana
arrangemang måste bygga på frivillighet från såväl flyktingens
som den mottagande familjens sida. Utskottet erinrade om att
utskottet tidigare hade framhållit värdet av att ta till vara
frivilliga erbjudanden inom flyktingmottagningen och detta
gällde, framhöll utskottet, även erbjudanden om att vara fadder-
eller kontaktfamilj eller erbjudanden om bostad hos
privatpersoner.</pre>
<pre>Motion Sf605 i denna del och motion Sf613 yrkande 1 bör på
grund av det anförda inte föranleda några åtgärder.</pre>
<pre>I motion Sf620 av Monica Öhman och Rosa-Lill Wåhlstedt begärs
ett tillkännagivande om att socialförvaltningen inte bör vara
utbetalare av ekonomiskt bistånd till flyktingar/invandrare.</pre>
<pre>Utskottet uttalade redan under föregående riksmöte i
betänkande SfU21 att utskottet gärna såg att kommunerna prövade
andra utbetalningsformer när det gäller bistånd till flyktingar
och asylsökande. Ett genomförande av de förslag som lagts fram i
proposition 1990/91:117 om en ny kommunallag underlättar för
kommunerna att lägga beslutanderätten om bistånd till flyktingar
och asylsökande på det organ som man finner lämpligast.
Propositionen behandlas för närvarande av konstitutionsutskottet
i betänkande KU38. Med hänsyn till att det är en kommunal
angelägenhet hur administrationen av ersättningarna ordnas bör
motion Sf620 inte föranleda något tillkännagivande till
regeringen.</pre>
<pre>Gullan Lindblad m.fl. erinrar i motion Sf617 om att de
moderata ledamöterna i socialförsäkringsutskottet vid
behandlingen av förslaget om nya ersättningsregler för
kommunerna vad gällde mottagandet av handikappade flyktingar
reserverade sig till förmån för att rehabiliterande åtgärder
skulle prioriteras och att ett kontinuerligt stöd till
kommunerna för utgifter enligt socialtjänstlagen skulle utgå
först när rehabiliteringsåtgärder misslyckats. I yrkande 3 begär
motionärerna att det särskilda bidraget för handikappade bör ges
som ett påslag till schablonbidraget för att undvika extra
administration och för att öka kommunernas incitament till
rehabiliteringsåtgärder.</pre>
<pre>För handikappade och äldre flyktingar har som nämnts i princip
tidigare ersättningssystem behållits, varför kommunerna får
ersättning för kostnader för socialbidrag som utges till
flyktingar som vid tiden för uppehållstillstånd var över 60 år
eller som inte kan försörja sig på grund av sjukdom eller
handikapp som förelåg vid ankomsten till Sverige eller som har
samband med situationen som flykting. Dessutom lämnas ersättning
för vissa andra kostnader.</pre>
<pre>Även denna fråga behandlades av utskottet i betänkandet
1989/90:SfU21. Utskottet avstyrkte därvid att ett tillägg till
schablonbidraget infördes när en kommun tar emot handikappade
flyktingar med motiveringen att det kan föreligga avsevärda
skillnader i kostnader för olika grupper handikappade som kan
vara svåra att förutse när kommunplaceringen sker. Utskottet
vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker bifall till
motion Sf617 yrkande 3.</pre>
<pre>I motion Sf20 av Nils T Svensson och Sten Östlund framhålls
att det skulle behövas två kompletteringar till det nya
ersättningssystemet för den kommunala flyktingmottagningen. Dels
bör SIV ges vidgade möjligheter att ersätta s.k. överkostnader i
samband med övergångsbostäder inom ramen för det nya
ersättningssystemet och anslagsposten Ersättning för
extraordinära kostnader. Dels bör resurser för
arbetsmarknadspolitiska insatser, som nu ges till
arbetsförmedlingen, läggas in i den schabloniserade ersättningen
till kommunerna så att det blir lättare att samordna insatserna
med svenskundervisningen. Motionärerna begär i yrkandena 1 resp.
2 tillkännagivanden härom.</pre>
<pre>Som framgår ovan har i den nya schablonersättningen för
mottagning av flyktingar inräknats ersättning för kostnader för
genomgångsbostäder till den del kostnaderna är normala. Om
kostnaderna för genomgångsbostäder är extraordinära kan de bli
ersatta efter prövning i varje enskilt fall. Vid
riksdagsbehandlingen föregående år av regeringens förslag i
detta hänseende ansåg såväl bostadsutskottet som
socialförsäkringsutskottet detta motiverat och underströk vikten
av en generös prövning av ersättningens storlek m.m. i det
enskilda fallet, så att tillkomsten av nya bostadslösningar
främjas (se 1989/90:SfU21). Motion Sf20 yrkande 1 får anses
tillgodosedd med detta uttalande från riksdagens sida.</pre>
<pre>Vad härefter angår medel för arbetsmarknadspolitiska insatser
vid flyktingmottagningen behandlade utskottet i betänkande SfU21
även en motion om ett bättre inflytande för kommunerna på
verksamheter som hade betydelse för att slussa ut flyktingar på
arbetsmarknaden. Utskottet framhöll att statsmakterna under
senare år ökat anslagen för särskilda åtgärder i detta hänseende
och att riktlinjerna till AMS innebar att verket skall kunna
svara mot de krav som flyktinginvandringen ställer och anpassa
sitt arbetssätt så att den arbetskraftsresurs som finns bland
invandrare effektivt skall tas till vara. En hög
handlingsberedskap och ett nära samarbete mellan dels AMS och
SIV, dels arbetsförmedlingen, fackliga organisationer och
arbetsgivare på orten och de kommunala organ som är engagerade i
flyktingmottagandet förutsattes. Vidare framhöll utskottet att
särskilda medel anslagits för att bl.a. bekosta rekryteringsstöd
som kan underlätta varvning av svenskundervisning och arbete
eller otraditionella åtgärder, framför allt i verksamheten med
rörliga förmedlingsstyrkor i anslutning till
mottagningsförläggningar. Utskottet förutsatte att den
helhetssyn på flyktingmottagandet och den ökade samverkan som
proposition 105 syftade till kom att få genomslag i det
praktiska arbetet med att inlemma flyktingarna i samhället och
arbetslivet. Utskottet erinrade också om att föredragande
statsrådet hade hänvisat till att hon och
arbetsmarknadsministern noga kom att följa utvecklingen och
beakta behovet av särskilda åtgärder. Om det skulle visa sig att
den samverkan mellan främst den lokala arbetsförmedlingen och
kommunerna, som är en förutsättning för att snabbt kunna bereda
flyktingarna arbete, inte fungerade tillfredsställande, utgick
utskottet från att även sådana åtgärder som motionärerna
föreslagit övervägdes vid den uppföljning som skall ske.</pre>
<pre>Utskottet vill på nytt understryka vikten av att det nya
ersättningssystemet följs upp även med avseende på de
arbetsmarknadspolitiska insatserna vid flyktingmottagningen i
kommunerna. Något särskilt tillkännagivande med anledning av
motion Sf20 yrkande 2 anser utskottet inte påkallat.</pre>
<pre>I två motioner, Sf613 av Gösta Lyngå och Ragnhild Pohanka
(yrkande 2) och Sf627 av Inger Schörling m.fl. (yrkande 17),
begär motionärerna ett tillkännagivande om att SIV bör utfärda
rekommendationer för ersättningar vid uthyrning av rum m.m. i
privatbostäder.</pre>
<pre>I schablonersättningen till kommunerna vid flyktingmottagande
ingår även beräknade bostadskostnader. Utskottet anser att det i
första hand bör vara en fråga för vederbörande kommun att bedöma
vad som är en skälig hyresersättning när flyktingarna tas emot i
en privatbostad, och utskottet avstyrker bifall till motionerna
Sf613 yrkande 2 och Sf627 yrkande 17.</pre>
<pre>
I motion Sf607 anför Margitta Edgren att det särskilda
statsbidraget för hälsoundersökningar av flyktingar som tas emot
i kommuner inte täcker kostnaderna för dem som får
uppehållstillstånd som s.k. anknytningsfall. Motionären begär
ett tillkännagivande om att reglerna och villkoren för
hälsoundersökning blir lika dem som gäller för kommunplacerade
flyktingar.</pre>
<pre>Enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för
flyktingmottagning m.m. får SIV ersätta även kostnader för
hälsoundersökning av utlänning som fått uppehållstillstånd på
grund av sin anknytning till flyktingar och andra utlänningar
som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet, om
utlänningen har ansökt om uppehållstillstånd inom två år från
det att den person som han eller hon har anknytning till först
togs emot i en kommun. Verket får också ersätta kostnader för
hälsoundersökningar för utlänningar som har anknytning till
sådana utlänningar som omfattas av bestämmelserna om bistånd
till asylsökande. Ersättning får inte lämnas om utlänningen
redan genomgått hälsoundersökning under vistelse på en statlig
förläggning för asylsökande.</pre>
<pre>Utskottet anser att dessa bestämmelser medger ersättning i
tillräcklig omfattning och avstyrker bifall till motion Sf607.</pre>
<pre>Annika Åhnberg begär i motion Sf632 ett tillkännagivande om
att primärkommunerna behöver få medel för projekt som syftar
till att hjälpa flyktingbarn att bearbeta svåra
krigsupplevelser.</pre>
<pre>Utskottet finner att det primärt är en uppgift för
sjukvårdshuvudmännen att via barnpsykiatrin hjälpa barn att
bearbeta svåra krigsupplevelser. Detta hindrar dock inte att
kommunerna organiserar en verksamhet för insatser på området och
så sker också i ett flertal kommuner. Denna verksamhet bör
emellertid kunna finansieras inom ramen för schablonbelopp och
övriga statsbidrag som kommunerna kan erhålla vid
flyktingmottagning. Utskottet avstyrker bifall till motion
Sf632.</pre>
<pre>I motion Sf609 av Carl Bildt m.fl. yrkande 14 anförs att det
är viktigt att regeringen följer upp effekterna av det nya
ersättningssystemet till kommunerna så att det inte resulterar i
färre utplaceringar i kommunerna.</pre>
<pre>I proposition 1989/90:105 föreslogs att särskilda resurser
skulle avsättas för uppföljning och utvärdering av det nya
systemet. Uppföljningen skulle avse såväl måluppfyllelse som
effekter på kostnadsfördelningen mellan stat och kommuner. På
den statliga sidan skulle SIV ha huvudansvaret för
uppföljningen. I propositionen angavs att Kommunförbundet också
hade redovisat ett intresse av att aktivt medverka i
uppföljningsarbetet, och föredragande statsrådet utgick från att
uppföljning sker i varje kommun. Vidare borde AMS följa upp
resultaten av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och SÖ av
svenskundervisningen. De berörda organen borde delta i
spridningen till kommuner, arbetsförmedlingar m.fl. av de olika
kommunernas erfarenheter från flyktingmottagande och samverkan
mellan kommuner och andra organ.</pre>
<pre>Även utskottet ansåg att det var utomordentligt viktigt att
man genom en uppföljning redan från det nya systemets start
snabbt kunde få signaler om hur systemet påverkade olika
kommuners ekonomi och kommunernas möjligheter att ta emot även
sådana flyktingar som kan förutses få svårigheter att komma ut
på arbetsmarknaden. Skulle dessa signaler tyda på att det nya
systemet leder till icke önskvärda effekter beträffande
flyktingmottagningen, förutsatte utskottet att regeringen
snarast övervägde vilka åtgärder som behövdes för att komma till
rätta med problemen.</pre>
<pre>Utskottet noterar att särskilda resurser föreslås avsatta även
för nästa budgetår för en uppföljning av det nya
ersättningssystemet, och någon anledning till tillkännagivande
på grund av motion Sf609 yrkande 14 anser utskottet inte
föreligga.</pre>
<pre>
D6. Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen</pre>
<pre>Från anslaget utgår statsbidrag till den stiftelse som ger ut
Invandrartidningen.</pre>
<pre>I propositionen föreslås att till anslaget anvisas ett
reservationsanslag på 14 989 000 kr., och utskottet biträder
förslaget.</pre>
<pre>
D 7. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m.</pre>
<pre>Från anslaget betalas kostnader för ombudsmannen mot etnisk
diskriminering jämte kansli och för nämnden mot etnisk
diskriminering.</pre>
<pre>I propositionen föreslås ett förslagsanslag på 3 412 000 kr.,
och utskottet biträder förslaget.</pre>
<pre>
D8. Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl.</pre>
<pre>Från anslaget finansieras fr.o.m. den 1 januari 1991 kostnader
för lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra
utlänningar. Anslaget disponeras av centrala studiestödsnämnden
som administrerar lånen.</pre>
<pre>I propositionen föreslås att under anslaget anvisas ett
förslagsanslag på 52 500 000 kr., och utskottet biträder
förslaget.</pre>
<a name="bhemst"></a><h2>Hemställan</h2><pre>Utskottet hemställer</pre>
<pre>1. beträffande statens invandrarverks verksamhet med
flyktingmottagning
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf609 yrkande 8,
1990/91:Sf631 och 1990/91:Sf646 yrkande 25,
res. 1 (m)
res. 2 (fp)
res. 3 (c)</pre>
<pre>2. beträffande praxisdokumentation
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf638 yrkande 7
och 1990/91:Sf646 yrkande 15,</pre>
<pre>3. beträffande medelsanvisning till statens invandrarverks
förvaltningskostnader
att riksdagen</pre>
<pre>dels medger att regeringen får bemyndiga statens
invandrarverk att under budgetåret 1991/92 vid
extraordinära anspråk på myndighetskapaciteten disponera
högst 25000000 kr. utöver anvisat anslag,</pre>
<pre>dels till Statens invandrarverks
förvaltningskostnader
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
402164000 kr.,</pre>
<pre>4. beträffande medelsanvisning till förläggningskostnader
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och
med avslag på motionerna 1990/91:Sf638 yrkande 27 och
1990/91:Sf646 yrkande 2 till Förläggningskostnader för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
2153000000 kr.,
res. 4 (v)</pre>
<pre>5. beträffande fasta förläggningar
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf608 yrkandena 1 och
2,</pre>
<pre>6. beträffande besked om beslut i asylärenden
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf608 yrkande 3,</pre>
<pre>7. beträffande asylbidragets utformning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf617 yrkande 5,
res. 5 (m)</pre>
<pre>8. beträffande asylsökandes boende
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf646 yrkandena 22
och 23,
res. 6 (fp)</pre>
<pre>9. beträffande kollektiva hemförsäkringar för asylsökande
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf624,
res. 7 (v)</pre>
<pre>10. beträffande behandlingen av asylsökande
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf627 yrkande 13,
res. 8 (mp)</pre>
<pre>11. beträffande ensamma flyktingbarn
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf617 yrkande 1,
1990/91:Sf638 yrkande 15 och 1990/91:Sf646 yrkande 21 i
denna del,
res. 9 (m)
res. 10 (fp, v, mp)</pre>
<pre>12. beträffande hälso- och sjukvård och tandvård för barn
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf646 yrkande 20,
res. 11 (fp, mp)</pre>
<pre>13. beträffande handikappade asylsökande
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf617 yrkande 2,
res. 12 (m, fp)</pre>
<pre>14. beträffande tortyrskador
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf638 yrkande 25,
res. 13 (v)</pre>
<pre>15. beträffande undervisning och sysselsättning för
asylsökande
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf638 yrkande
26, 1990/91:Sf640 yrkande 3 och 1990/91:Sf646 yrkande 27,
res. 14 (fp)
res. 15 (v)</pre>
<pre>16. beträffande arbete för asylsökande
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sf241
yrkande 2, 1990/91:Sf609 yrkandena 17 och 18,
1990/91:Sf612, 1990/91:Sf622, 1990/91:Sf623 yrkande 1,
1990/91:Sf627 yrkande 18, 1990/91:Sf646 yrkande 24 och
1990/91:Sf24 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
res. 16 (m, fp) - motiv.</pre>
<pre>17. beträffande organiserad mottagning av flyktingar med
yrkeskunskaper
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf633 yrkande 4,
res. 17 (m, fp)</pre>
<pre>18. beträffande direktrekrytering av arbetskraft
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf609 yrkande 15
och 1990/91:Sf629,</pre>
<pre>19. beträffande stöd till invandrarorganisationerna
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf646 yrkande 30,
res. 18 (fp)</pre>
<pre>20. beträffande åtgärder mot främlingsfientlighet
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf609 yrkande 7
och 1990/91:Sf617 yrkande 7,</pre>
<pre>21. beträffande information om muslimsk kultur
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf618,</pre>
<pre>22. beträffande stödprojekt bland invandrarungdomar
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf637 i denna del,
res. 19 (v)</pre>
<pre>23. beträffande stödprojekt för frivilligt återvändande
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf635 och
1990/91:Sf641, båda i dessa delar,</pre>
<pre>24. beträffande kooperativa lösningar
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf21,</pre>
<pre>25. beträffande medelsanvisning till åtgärder för
invandrare
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100
och med
avslag på motionerna 1990/91:Sf635, 1990/91:Sf637 och
1990/91:Sf641, alla i dessa delar, till Åtgärder för
invandrare för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 21563000 kr.,
res. 20 (v) - villk. 19</pre>
<pre>26. beträffande flyktingkvoten
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:192
och med anledning av motionerna 1990/91:Sf609 yrkande 10,
1990/91:Sf627 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sf633 yrkande
5, 1990/91:Sf638 yrkande 24 i denna del, 1990/91:Sf642
yrkande 1, 1990/91:Sf646 yrkande 1 och 1990/91:Sf45 samt
med avslag på motionerna 1990/91:Sf56 och 1990/91:Sf57
godkänner de riktlinjer för överföringen av flyktingar
till Sverige som har föreslagits i propositionen,
res. 21 (fp)
res. 22 (v)</pre>
<pre>27. beträffande medelsanvisning till överföring av
flyktingar
m.m.
att riksdagen med anledning av propositionerna
1990/91:192 och 1990/91:100 och
motionerna 1990/91:Sf627 yrkande 1 i denna del,
1990/91:Sf638 yrkande 24 i denna del och 1990/91:Sf646
yrkande 3 till Överföring av flyktingar m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
24500000 kr.,</pre>
<pre>28. beträffande överföringsprogram
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf609 yrkande 11,</pre>
<pre>29. beträffande medelsanvisning till ersättning till
kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100
och med avslag på motion 1990/91:Sf646 yrkande 4 till
Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar
m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag
på
4464000000 kr.,
30. beträffande organisationers m.fl. roll i
flyktingmottagningen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf609 yrkande
16, 1990/91:Sf617 yrkande 6 och 1990/91:Sf646 yrkande 26,
res. 23 (m, fp)</pre>
<pre>31. beträffande program för kommunal mottagning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf605 i denna del,</pre>
<pre>32. beträffande fadder- och kontaktfamilj
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf605 i denna
del och 1990/91:Sf613 yrkande 1,
res. 24 (mp)</pre>
<pre>33. beträffande utbetalning av socialbidrag
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf620,</pre>
<pre>
34. beträffande ersättning för handikappade flyktingar
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf617 yrkande 3,
res. 25 (m, mp)</pre>
<pre>35. beträffande schablonbidragets utformning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf20,</pre>
<pre>36. beträffande rekommendationer om hyresersättningar
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf613 yrkande 2
och 1990/91:Sf627 yrkande 17,
res. 26 (mp)</pre>
<pre>37. beträffande hälsoundersökning i anknytningsfall
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf607,</pre>
<pre>38. beträffande projekt för flyktingbarn
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf632,
res. 27 (v)</pre>
<pre>39. beträffande uppföljning av ersättningssystemet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf609 yrkande 14,</pre>
<pre>40. beträffande statsbidrag till Stiftelsen
Invandrartidningen
att riksdagen till Statsbidrag till Stiftelsen
Invandrartidningen för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 14989000 kr.,</pre>
<pre>41. beträffande medelsanvisning till ombudsmannen mot etnisk
diskriminering m.m.
att riksdagen till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
m.m.
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
3412000 kr.,</pre>
<pre>42. beträffande medelsanvisning till lån till hemutrustning
för flyktingar m.fl.
att riksdagen till Lån till hemutrustning för flyktingar
m.fl. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på
52500000 kr.</pre>
<pre></pre>
<pre>
Stockholm den 21 maj 1991</pre>
<pre>På socialförsäkringsutskottets vägnar</pre>
<pre>Doris Håvik</pre>
<pre>
Närvarande: Doris Håvik (s), Börje Nilsson (s), Ulla
Johansson (s), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m),
Nils-Olof Gustafsson (s), Margareta Persson (s), Hans Dau (m),
Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c), Maud Björnemalm (s),
Christina Pettersson (s), Bertil Persson (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Maria Leissner (fp), Jan-Olof Ragnarsson
(v) och Eva Goës (mp).</pre>
<a name="bres"></a><h2>Reservationer</h2><pre>1. Statens invandrarverks verksamhet med flyktingmottagning
(mom.1)</pre>
<pre>Margit Gennser, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar
med "Utskottet har" och slutar med "är påkallade." bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>Utskottet anser att handläggningstiderna ovillkorligen måste
nedbringas i enlighet med den målsättning som statsmakterna lagt
fast, och utskottet motsätter sig därför inte nu det av
regeringen föreslagna ökade anslaget. Utskottet förutsätter dock
att ytterligare anslagshöjningar inte kommer att begäras. Även
SIV måste kunna rationalisera och effektivisera sin verksamhet,
särskilt som tillströmningen av asylsökande nu tycks ha
stabiliserats.</pre>
<pre>dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>1. beträffande statens invandrarverks verksamhet med
flyktingmottagning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf609
yrkande 8 och med avslag på motionerna 1990/91:Sf631 och
1990/91:Sf646 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,</pre>
<pre>
2. Statens invandrarverks verksamhet med flyktingmottagning
(mom. 1)</pre>
<pre>Barbro Sandberg och Maria Leissner (båda fp) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar
med "Utskottet har" och slutar med "är påkallade." bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>Utskottet anser att det är viktigt att arbetsförhållandena på
SIV är stabila och att man förmår attrahera kompetent personal.
Policyn att ge 6-månadersförordnanden åt personal på
flyktingförläggningarna har skapat problem med otrygghet för de
nyanställda. Utskottet anser därför att en övergång till
tillsvidareanställningar vore att föredra.</pre>
<pre>Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.</pre>
<pre>dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>1. beträffande statens invandrarverks verksamhet med
flyktingmottagning
att
riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf646 yrkande 25 och med
avslag på motionerna 1990/91:Sf609 yrkande 8 och 1990/91:Sf631
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,</pre>
<pre>
3. Statens invandrarverks verksamhet med flyktingmottagning
(mom. 1)</pre>
<pre>Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s.11 börjar
med "Utskottet har" och slutar med "är påkallade." bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>Utskottet konstaterar att svensk flyktingmottagning präglats av
dramatiska förändringar under 1980-talet. Kraftigt ökade
kostnader samt långa väntetider för asylsökande är några
allvarliga problem. Organisationen för att ta emot, utreda och
slussa ut de asylsökande i samhället har vid två tillfällen
genomgått omfattande förändringar. Dessutom har ett antal
"krispaket" satts in för att lösa flaskhalsar i
mottagningsorganisationen. Vid varje omorganisation eller
"krispaket" har antalet asylsökande underskattats, vilket i sin
tur fått till följd en för liten organisation för utredning av
asylärenden och mottagande av flyktingar. Genom att SIVs
basorganisation och förvaltningsanslag låses av riksdagsbeslut
har följden blivit en krånglig och tidskrävande beslutsprocess
för tilläggsanslag varje gång antalet asylsökande överträffat
prognoserna. Härigenom har viktig tid gått förlorad. Utskottet
anser att det är omöjligt att förutse hur många som verkligen
kommer att söka asyl i Sverige under de närmaste åren framöver,
eftersom utvecklingen är helt beroende av händelserna i vår
omvärld. Flyktingmottagningen måste därför planeras och
organiseras med stor flexibilitet för att möta snabba
förändringar, och SIV måste ges en större frihet att själv
planera och organisera verksamheten, främst planeringen av
mottagning, utredning och förläggning av asylsökande/flyktingar
inom den av riksdagen fastställda ramen. Enligt utskottets mening
bör nuvarande anslagsposter för tillståndsverksamheten,
förläggningskostnader och ersättningen till kommunerna slås
samman till ett gemensamt förslagsanslag benämnt
flyktingmottagning. Därvid bör en schabloniserad kostnad per
asylsökande fastställas och multipliceras med det antal
asylsökande som verket redovisar i sin prognos för kommande
budgetår.</pre>
<pre>
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>1. beträffande statens invandrarverks verksamhet med
flyktingmottagning
att riksdagen  med bifall till motion 1990/91:Sf631 och med
avslag på motionerna 1990/91:Sf609 yrkande 8 och 1990/91:Sf646
yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,</pre>
<pre>4. Medelsanvisning till förläggningskostnader (mom.4)</pre>
<pre>Jan-Olof Ragnarsson (v) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar
med "Utskottet finner" och slutar med "yrkande 2." bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>SIV har beräknat att ca 40 000 personer kommer att söka asyl i
Sverige under nästa budgetår, medan regeringen beräknat antalet
asylsökande till 30 000 och föreslagit medel för kostnader för
detta lägre antal asylsökande. Utskottet anser att utgångspunkten
för medelsbehovet bör vara det av SIV beräknade talet. Om
asylsökande som själva kan ordna sin bostadsfråga i en kommun
inte tvingas in i förläggningssystemet kan dock besparingar ske
på förläggningsanslaget. Utskottet räknar med hänsyn till det
anförda att ytterligare 900 milj.kr. bör anslås till sluss- och
förläggningskostnader.</pre>
<pre>dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>4. beträffande medelsanvisning till förläggningskostnader
att
riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf638 yrkande 27 och med
anledning av proposition 1990/91:100 och motion 1990/91:Sf646
yrkande 2 till Förläggningskostnader för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 3 053 000 000 kr.,</pre>
<pre>
5. Asylbidragets utformning (mom. 7)</pre>
<pre>Margit Gennser, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar
med "Asylbidragets nivåer" och slutar med "yrkande 5." bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>Moderata samlingspartiet har i annat sammanhang påtalat att
socialbidragssystemet bör ses över, bl.a. med tanke på dess
speciella utformning vad gäller en tilläggssumma för varje barn.
Asylbidraget är uppbyggt på samma sätt, vilket innebär att
familjer med många barn kan uppbära förhållandevis mycket höga
bidragssummor utöver den kostnadsfria vistelsen. Utskottet anser
därför att asylbidraget bör förändras i detta avseende.</pre>
<pre>dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>7. beträffande asylbidragets utformning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf617 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,</pre>
<pre></pre>
<pre>6. Asylsökandes boende (mom. 8)</pre>
<pre>Barbro Sandberg och Maria Leissner (båda fp) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar
med "Utskottet behandlade" och slutar med "motion Sf646." bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>Nuvarande mottagningssystem för asylsökande innebär i praktiken
en tvångsmässig vistelse på förläggningar under väntetiden,
eftersom möjligheten till asylbidrag vid boende utanför
förläggningarna är starkt begränsad. Enligt utskottets
uppfattning bör asylsökande i första hand själva få ordna sin
bostad och då också vara berättigade till asylbidrag som täcker
bostadskostnaderna.</pre>
<pre>dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>8. beträffande asylsökandes boende
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf646 yrkandena
22 och 23 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,</pre>
<pre></pre>
<pre>7. Kollektiva hemförsäkringar för asylsökande (mom.9)</pre>
<pre>Jan-Olof Ragnarsson (v) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar
med "Enligt vad" och slutar med "motion Sf624." bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>Utskottet anser att den nuvarande situationen där nästan
samtliga asylsökande saknar skydd genom hemförsäkring inte är
godtagbar och att SIVs inställning att de asylsökande själva
skall ta ansvar för försäkringsfrågan inte är rimlig.
Enligt utskottets uppfattning är den lämpligaste lösningen att
SIV tecknar en kollektiv hemförsäkring för alla asylsökande.</pre>
<pre>dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>9. beträffande kollektiva hemförsäkringar för asylsökande
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf624 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,</pre>
<pre></pre>
<pre>8. Behandlingen av asylsökande (mom. 10)</pre>
<pre>Eva Goës (mp) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar
med "Utskottet avstyrkte" och slutar med "yrkande 13." bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>Utskottet vill starkt betona vikten av en human behandling på
flyktingförläggningarna av de människor som väntar på asyl och
att riksdag och regering ser till att mänskliga rättigheter
upprätthålls i den djungel av tillfälliga förläggningar som finns
i dag.</pre>
<pre>dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>10. beträffande behandlingen av asylsökande
att
riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf627 yrkande 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,</pre>
<pre></pre>
<pre>9. Ensamma flyktingbarn (mom. 11)</pre>
<pre>Margit Gennser, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar
med "Utskottet anser" och slutar med "inte påkallat." bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>Utskottet anser att det är viktigt att speciell hänsyn tas till
flyktingbarnen och då särskilt till de barn som kommer hit
ensamma. Förläggningstiden bör vara så kort som möjligt och
strävan måste också vara att de föräldralösa barnen snarast får
komma till en familj. Socialstyrelsen har i sin nyligen avgivna
rapport lämnat förslag för att förbättra förhållandena för
flyktingbarnen. Utskottet vill i detta sammanhang också
uppmärksamma den verksamhet som bedrivs i kommuner och landsting
för flyktingbarn och deras familjer med särskilda behov. Sådan
verksamhet, där tyngdpunkten bör ligga på förebyggande verksamhet
och socialt stöd, bör mycket väl kunna bedrivas även av
organisationer och enskilda vårdgivare.</pre>
<pre>dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>11. beträffande ensamma flyktingbarn
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf617 yrkande 1
och med anledning av motionerna 1990/91:Sf638 yrkande 15 och
1990/91:Sf646 yrkande 21 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,</pre>
<pre></pre>
<pre>10. Ensamma flyktingbarn (mom. 11)</pre>
<pre>Barbro Sandberg (fp), Maria Leissner (fp), Jan-Olof Ragnarsson
(v) och Eva Goës (mp) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar
med "Utskottet anser" och slutar med "inte påkallat." bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>Utskottet anser att det är viktigt att de ensamma
flyktingbarnen får en kontinuitet i kontakten med de vuxna på den
förläggning där de vistas. De får inte tvingas att bryta upp i
onödan, eftersom de redan utsatts för svåra separationer och
riskerar att skadas än mer om de inte behandlas varsamt.
Utskottet anser också att det är mycket viktigt att reseregler
och besöksregler underlättar kontakt med eventuella släktingar
eller bekanta i Sverige. Dessa barns ansökningar om asyl måste
också prioriteras så att väntetiden minimeras.</pre>
<pre>dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>11. beträffande ensamma flyktingbarn
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sf617
yrkande 1, 1990/91:Sf638 yrkande 15 och 1990/91:Sf646 yrkande 21
i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,</pre>
<pre>
11. Hälso- och sjukvård och tandvård för barn (mom.12)</pre>
<pre>Barbro Sandberg (fp), Maria Leissner (fp) och Eva Goës (mp)
anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar
med "Asylsökande har" och på s. 17 slutar med "riksdagens
åtgärd." bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>Enligt utskottets uppfattning har inte asylsökande barn samma
rätt till hälsovård och tandvård som andra barn bosatta i riket.
Detta betyder bl.a. att förebyggande åtgärder som vaccinationer
och reguljär tandvård förmenas barnen under ibland flera år.
Utskottet anser inte att detta är acceptabelt. Barnen bör i
enlighet med socialstyrelsens förslag omfattas av den hälso- och
sjukvård samt tandvård som varje annat barn har rätt till i
Sverige.</pre>
<pre>dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>12. beträffande hälso- och sjukvård och tandvård för barn
att
riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf646 yrkande 20 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,</pre>
<pre></pre>
<pre>12. Handikappade asylsökande (mom. 13)</pre>
<pre>Margit Gennser (m), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Bertil
Persson (m) och Maria Leissner (fp) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar
med "Även motioner" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>Handikappade asylsökande kommer ofta från länder där
rehabilitering och vård av handikappade är gravt åsidosatt.
Utskottet anser därför att det är viktigt att rehabilitering och
vård kommer i gång så fort som möjligt efter ankomsten till
Sverige. Personalen på förläggningarna bör ta initiativ till att
de handikappade får tillgång till de hjälpmedel de behöver och
har rätt till enligt lagen om asylbistånd.</pre>
<pre>dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>13. beträffande handikappade asylsökande
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf617 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,</pre>
<pre></pre>
<pre>
13. Tortyrskador (mom. 14)</pre>
<pre>Jan-Olof Ragnarsson (v) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar
med "Riksdagen avslog" och slutar med "är påkallad." bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>Utskottet anser att det är mycket väsentligt att resurser byggs
upp för en snabb diagnostik av de asylsökande som själva söker
hjälp för tortyrskador. Att snabbt bli undersökt på ett adekvat
sätt och bli tagen på allvar kan ha en viss rehabiliterande
verkan. Dessutom kan större förståelse skapas för patienten inom
sjukvården.</pre>
<pre>Det är också väsentligt att landstingen erhåller statlig
ersättning för att genomföra olika projekt för behandling av
tortyrskador hos asylsökande och metodutveckling och
personalutbildning på detta område. Medel till ett belopp av 25
000000 kr. bör därför anslås för ett centrum på nationell nivå
för diagnostisering och dokumentation av sådana skador,
förslagsvis med anknytning till Karolinska sjukhuset och SIVs
utredningsslussar.</pre>
<pre>dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>14. beträffande tortyrskador
att
riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf638 yrkande 25 dels
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels till ett nytt anslag Åtgärder för diagnostisering och
behandling av tortyrskadade asylsökande anvisar 25000000
kr.</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>
14. Undervisning och sysselsättning för asylsökande (mom. 15)</pre>
<pre>Barbro Sandberg och Maria Leissner (båda fp) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Enligt vad" och slutar med "inte påkallad" bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>Enligt utskottets uppfattning är det viktigt, inte minst för
nyanlända flyktingar, att få information i samband med
mottagandet och svenskundervisningen om de oskrivna lagarna och
normerna för beteende och umgänge. Det är oacceptabelt att ett
brott förringas med hänvisning till olika kulturuppfattning, och
svensk lag måste gälla för alla i Sverige.</pre>
<pre>dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>15. beträffande undervisning och sysselsättning för
asylsökande
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:646 yrkande  27
och med avslag på motionerna 1990/91:Sf638 yrkande 26 och
1990/91:Sf640 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,</pre>
<pre></pre>
<pre>15. Undervisning och sysselsättning för asylsökande (mom. 15)</pre>
<pre>Jan-Olof Ragnarsson (v) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar
med "Enligt vad" och slutar med "inte påkallad." bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>SIV har i en skrivelse till sin regionala organisation
framhållit att i beräkningarna för medelsbehovet för
verksamhetsåret 1991/92 och framöver förutsätts att
svenskundervisning och samhällsinformation enbart erbjuds dem som
beviljats uppehållstillstånd. Utskottet anser att en sådan
förändring sannolikt skulle medföra utomordentligt negativa
effekter för verksamheten vid förläggningarna och starkt bidra
till en försämrad psykisk hälsa hos många asylsökande. Samma
anspråk måste enligt utskottets uppfattning ställas på
svenskundervisningens omfattning och kvalitet för asylsökande på
förläggningar som för sfi-undervisningen.</pre>
<pre>dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>15.            beträffande undervisning och sysselsättning för
asylsökande
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf638
yrkande 26 och med avslag på motionerna 1990/91:Sf640 yrkande 3
och 1990/91:Sf646 yrkande 27 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,</pre>
<pre></pre>
<pre>16. Arbete för asylsökande ( motiveringen till mom.16)</pre>
<pre>Margit Gennser (m), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Bertil
Persson (m) och Maria Leissner (fp) anser</pre>
<pre>att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "I
de" och slutar med "bedömning görs." bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>I de fall SIV kan förutse att verket inte kommer att kunna
fatta beslut i ett asylärende inom sex månader bör enligt
utskottets uppfattning övervägas om ett temporärt arbetstillstånd
skall kunna ges. Detta skall dock beviljas senast sex månader
efter asylansökan.</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>
17. Organiserad mottagning av flyktingar med yrkeskunskaper
(mom. 17)</pre>
<pre>
Margit Gennser (m), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Bertil
Persson (m) och Maria Leissner (fp) anser</pre>
<pre>
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar
med "Utskottet ser" och slutar med "inte påkallad." bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att man erbjuder
asylsökande med yrkeskunskaper en koncentrerad svenskundervisning
och kontakt med sitt yrke snarast möjligt. Det får ankomma på
regeringen att snarast skapa en organisation för att ta vara på
de asylsökandes tidigare utbildning och erfarenheter.</pre>
<pre>dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>17. beträffande organiserad mottagning av flyktingar med
yrkeskunskaper
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sf633
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,</pre>
<pre></pre>
<pre>18. Stöd till invandrarorganisationerna (mom. 19)</pre>
<pre>Barbro Sandberg och Maria Leissner (båda fp) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar
med "Utskottet anser" och slutar med "riksdagens sida." bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>Utskottet finner att det framför allt är när en ny
invandrarorganisation byggs upp som den behöver samhällets stöd.
Däremot är det inte lika givet att en invandrarorganisation som
är etablerad sedan decennier skulle behöva lika stort stöd som i
början. Stödet till invandrarorganisationerna bör därför enligt
utskottet kunna differentieras så att mer pengar går till de
organisationer som nyetablerar sig för att sedan successivt
trappas ner så att föreningarna till sist skall klara sig på
samma villkor som gäller för andra föreningar i samhället.</pre>
<pre>dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>19. beträffande stöd till invandrarorganisationerna
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf646
yrkande 30 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,</pre>
<pre></pre>
<pre>19. Stödprojekt bland invandrarungdomar (mom. 22)</pre>
<pre>Jan-Olof Ragnarsson (v) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar
med "En motion" och slutar med "motion Sf637." bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>Utskottet föreslår att resurser till ett belopp av 15 milj. kr.
skall ställas till kommunernas förfogande för ett socialt
stödprojekt för arbetslösa invandrarungdomar och
invandrarungdomar med sociala problem. Projektet bör organiseras
så att ungdomarna anställs för att arbeta inom sin egen nations-
och språkgrupp. Härigenom kommer man förbi problemen med
främlingsskap och språksvårigheter och skapar förutsättningar för
att bygga upp en nationell identitet hos invandrarungdomarna.
Arbetet bör ges en fast bas i form av lokalutrymmen i
invandrartäta bostadsområden.</pre>
<pre>dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>22.          beträffande stödprojekt bland invandrarungdomar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf637 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,</pre>
<pre>20. Medelsanvisning till åtgärder för invandrare (mom. 25)
under förutsättning av bifall till reservation 19
Jan-Olof Ragnarsson (v) anser
att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>25. beträffande medelsanvisning till åtgärder för
invandrare
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf637 i denna del
och med anledning av proposition 1990/91:100 samt med avslag på
motionerna 1990/91:Sf635 och 1990/91:Sf641 båda i dessa delar
till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1991/92 anvisar
ett reservationsanslag på
36 563 000 kr.,</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>21. Flyktingkvoten (mom. 26)</pre>
<pre>Barbro Sandberg och Maria Leissner (båda fp) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Vad härefter" och på s. 28  slutar med "någon
åtgärd." bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>Utskottet anser att det är av stor betydelse att Sverige aktivt
agerar för att förmå andra utvecklade länder att utöka sin
flyktingkvot. Den svenska höjningen av flyktingkvoten kan där
utgöra en uppmuntran för andra länder att höja sin kvot. Det
skulle öka möjligheterna till ett framgångsrikt resultat om inte
bara invandrarministern utan även statsministern tog ett
initiativ i detta syfte.</pre>
<pre>dels att moment 26  i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>26.                                beträffande flyktingkvoten
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:192 och
motion 1990/91:Sf57 yrkande 1 och med anledning av motionerna
1990/91:Sf609 yrkande 10, 1990/91:Sf627 yrkande 1 i denna del,
1990/91:Sf633 yrkande 5, 1990/91:Sf638 yrkande 24 i denna del,
1990/91:Sf642 yrkande 1, 1990/91:Sf646 yrkande 1 och 1990/91:Sf45
samt med avslag på motionerna 1990/91:Sf56 och 1990/91:Sf57
yrkandena 2 och 3 dels godkänner de riktlinjer för överföring av
flyktingar till Sverige som har föreslagits i propositionen, dels
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.</pre>
<pre>22. Flyktingkvoten (mom. 26)</pre>
<pre>Jan-Olof Ragnarsson (v) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar
med "Däremot är" och slutar med "yrkande 3." bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>I proposition 192 har föreslagits att särskilda insatser för
överföring av 1250 flyktingar skall göras utöver en ordinarie
flyktingkvot på 2000 personer för att öka möjligheterna för
Sverige att ta emot flyktingar från Irak. Utskottet delar
uppfattningen i motion Sf45 att den situation som har uppstått
för kurderna i Irak motiverar en kraftigt ökad särskild insats
för överföring av flyktingar till Sverige. Utskottet föreslår
därför att 5000 kurdiska barn från Irak och deras föräldrar
snarast skall överföras till Sverige.</pre>
<pre>dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>26.                               beträffande flyktingkvoten
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf45 och med
anledning av proposition 1990/91:192 och motionerna 1990/91:Sf609
yrkande 10, 1990/91:Sf627 yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sf633
yrkande 5, 1990/91:Sf638 yrkande 24 i denna del, 1990/91:Sf642
yrkande 1, 1990/91:Sf646 yrkande 1 och 1990/91:Sf57 yrkande 3
samt med avslag på motionerna 1990/91:Sf56 och 1990/91:Sf57
yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,</pre>
<pre>
23. Organisationers m.fl. roll i flyktingmottagningen
(mom.30)</pre>
<pre>Margit Gennser (m), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Bertil
Persson (m) och Maria Leissner (fp) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar
med "Utskottet behandlade" och på s. 32 slutar med "utskottet
anfört." bort ha följande lydelse:</pre>
<pre>Även om flyktingmottagningen är en statlig uppgift anser
utskottet att det är alldeles nödvändigt och önskvärt att
enskilda och organisationer engagerar sig i flyktingfrågan.
Ytterligare vägar bör prövas att tillvarata organisationernas
hjälp, t.ex. när det gäller att skaffa bostäder, och en
uppluckring av det kommunala mottagningsmonopolet bör därvid
kunna ske.</pre>
<pre>Utskottet föreslår därför att det kommunala
mottagningsmonopolet mjukas upp så att t.ex.
frivilligorganisationer eller någon annan skulle kunna vara den
mottagande parten och förbinda sig att hjälpa till med
integreringen i samhället. Ett samarbete mellan förläggningar och
arbetsförmedlingar bör stimuleras så att flyktingar kan få arbete
direkt och kunna flytta till den ort där arbetet finns.</pre>
<pre>dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>30.                   beträffande organisationers m.fl. roll i
flyktingmottagningen
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sf609
yrkande 16 och 1990/91:Sf617 yrkande 6 och 1990/91:Sf646 yrkande
26 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,</pre>
<pre></pre>
<pre>
24. Fadder- och kontaktfamilj (mom. 32)</pre>
<pre>Eva Goës (mp) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33
börjar med "Även denna" och slutar med "några åtgärder." bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>Varje flykting som erhållit asyl bör enligt utskottets mening
tilldelas en kontaktfamilj. Där så är möjligt bör flyktingen bo
hos familjen på inackorderingsbasis. Flyktingar som redan
erhållit asyl, men som bor i uppsamlingsläger, bör tilldelas en
kontaktfamilj i första hand. Därefter bör flyktingar som redan
placerats i lägenheter, men som inte lyckas få kontakt med
svenskar, hjälpas till att få kontaktfamiljer. Arrangemangen
skall göras tidsbegränsade och en utvärdering skall göras efter 6
månader.</pre>
<pre>dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>32.                     beträffande fadder- och kontaktfamilj
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf613 yrkande 1
och med anledning av motion 1990/91:Sf605 i denna  del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,</pre>
<pre></pre>
<pre></pre>
<pre>25. Ersättning för handikappade flyktingar (mom. 34)</pre>
<pre>Margit Gennser (m), Hans Dau (m), Bertil Persson (m) och Eva
Goës (mp) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar
med "Även denna" och på s. 34 slutar med "yrkande 3." bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>Utskottet anser att det särskilda bidraget till kommuner som
tar emot handikappade flyktingar bör ges i form av ett påslag
till schablonbidraget. Härmed undviks extra administration.
Dessutom ökar kommunernas incitament till
rehabiliteringsåtgärder.</pre>
<pre>dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>34.        beträffande ersättning för handikappade flyktingar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf617 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,</pre>
<pre></pre>
<pre>26. Rekommendationer om hyresersättningar (mom.36)</pre>
<pre>Eva Goës (mp) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar
med "I schablonersättningen" och slutar med "yrkande 17." bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>Utskottet har ovan i reservation 21 ansett att flyktingar, där
så är möjligt, bör få bo hos familjer på inackorderingsbasis.
Därvid bör ett relevant bidrag för hyra och andra kostnader utgå.
SIV bör ställa tariffer till kommunernas förfogande angående
rekommenderade ersättningar för uthyrning av rum och andra
relevanta kostnader.</pre>
<pre>dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>36.         beträffande rekommendationer om hyresersättningar
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sf613 yrkande
2 och 1990/91:Sf627 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,</pre>
<pre></pre>
<pre>27. Projekt för flyktingbarn (mom. 38)</pre>
<pre>Jan-Olof Ragnarsson (v) anser</pre>
<pre>dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar
med "Utskottet finner" och slutar med "motion Sf632." bort ha
följande lydelse:</pre>
<pre>Det finns i dag vissa möjligheter för landstingskommuner att
via SIV få projektmedel för verksamhet för att hjälpa barn med
svåra krigsupplevelser bakom sig. Utskottet anser att en
motsvarande möjlighet att få projektbidrag bör finnas för
kommuner som bygger upp en sådan verksamhet.</pre>
<pre>dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:</pre>
<pre>38.                     beträffande projekt för flyktingbarn
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf632 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,</pre>
<pre></pre>
<pre>Särskilda yttranden</pre>
<pre>1. Praxisdokumentation</pre>
<pre>Barbro Sandberg (fp), Maria Leissner (fp) och Jan-Olof
Ragnarsson (v) anför</pre>
<pre>Som framgår av utskottets betänkande ovan har SIV nyligen
publicerat en första del i den praxisdokumentation som vi
efterlyst under flera år. Vi förutsätter att verket snarast
kompletterar denna dokumentation med de övriga delar som är
planerade.</pre>
<pre>
2. Tortyrskador</pre>
<pre>Barbro Sandberg och Maria Leissner (båda fp) anför</pre>
<pre>Vi anser att det är ytterst angeläget att staten övergångsvis
bidrar med medel till landstingen för uppbyggnad av särskilda
stödverksamheter för flyktingar som fått fysiska och psykiska men
av tortyr. Med hänsyn till att frågan behandlas av utredningen (S
1989:1) om service, stöd och vård till psykiskt störda har vi
inget yrkande i frågan.</pre>
<pre>3. Uppföljning av ersättningssystemet</pre>
<pre>Margit Gennser, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anför</pre>
<pre>I samband med att förslaget om det nya kommunala
ersättningssystemet behandlades i riksdagen föreslog vi från
moderata samlingspartiets sida att övergångsbestämmelser borde ha
tillskapats för vissa kommuner som varit "generösa" i sitt
flyktingmottagande, eftersom det nya systemet beräknades medföra
stora förluster för dessa kommuner i förhållande till det
tidigare systemet. Vi förutsätter att regeringen uppmärksamt
följer effekterna av det nya systemet så att det inte resulterar
i färre utplaceringar i kommunerna och avstår nu från  att
reservera oss i detta hänseende.</pre>
<a name="bbil"></a><h2></h2>
<a name="binh"></a><h2>Innehållsförteckning</h2><pre>Sammanfattning 1
Propositionerna 2
Motionerna 2
Utskottet 8
D 1. Statens invandrarverks förvaltningskostnader 8
D 2. Förläggningskostnader 12
D 3. Åtgärder för invandrare 22
D 4. Överföring av flyktingar m.m. 25
D 5. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar
m.m. 28
D 6. Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen 36
D 7. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m. 36
D 8. Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl. 37
Hemställan 37
Reservationer 41
1. Statens invandrarverks verksamhet med flyktingmottagning (m)
41
2. Statens invandrarverks verksamhet med flyktingmottagning
(fp) 41
3. Statens invandrarverks verksamhet med flyktingmottagning (c)
42
4. Medelsanvisning till förläggningskostnader (v) 42
5. Asylbidragets utformning (m) 43
6. Asylsökandes boende (fp) 43
7. Kollektiva hemförsäkringar för asylsökande (v) 44
8. Behandlingen av asylsökande (mp) 44
9. Ensamma flyktingbarn (m) 44
10. Ensamma flyktingbarn (fp, v, mp) 45
11. Hälso- och sjukvård och tandvård för barn (fp, mp) 45
12. Handikappade asylsökande (m, fp) 46
13. Tortyrskador (v) 46
14. Undervisning och sysselsättning för asylsökande (fp) 47
15. Undervisning och sysselsättning för asylsökande (v) 47
16. Arbete för asylsökande (m, fp) 48
17. Organiserad mottagning av flyktingar med yrkeskunskaper (m,
fp) 48
18. Stöd till invandrarorganisationerna (fp) 48
19. Stödprojekt bland invandrarungdomar (v) 49
20. Medelsanvisning till åtgärder för invandrare (v) 49
21. Flyktingkvoten (fp) 49
22. Flyktingkvoten (v) 50
23. Organisationers m.fl. roll i flyktingmottagningen (m, fp)
50
24. Fadder- och kontaktfamilj (mp) 51
25. Ersättning för handikappade flyktingar (m, mp) 51
26. Rekommendaioner om hyresersättning (mp) 52
27. Projekt för flyktingbarn (v) 52
Särskilda yttranden 53
1. Praxisdokumentation (fp, v) 53
2. Tortyrskador (fp) 53
3. Uppföljning av ersättningssystemet (m) 53</pre>


<LINK href="/debatt/dokument.css" type="text/css" rel="stylesheet">

<label id="statussida"></label><br>
<label id="div_debug" class="liten"></label>