Socialförsäkringsutskottets betänkande
1990/91:SFU12

Studiestöd

Innehåll

1990/91
SfU12


ÅTTONDE HUVUDTITELN


Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande de i proposition
1990/91:100, bil. 10, och proposition 1990/91:108 om reserabatter
för studerande, m.m. upptagna anslagen under litt.F Studiestöd
m.m. och därmed sammanhängande frågor jämte motioner.


Utskottet tillstyrker regeringens förslag om höjning av
studiebidraget, inackorderingstillägget och det extra tillägget
inom studiehjälpen samt en höjning av internatbidraget inom
vuxenstudiestödet. Utskottet föreslår att korttidsstudiestödet
höjs till 65 kr. per timme mot föreslagna 58 kr. per timme. Som
en konsekvens härav föreslår utskottet att även timersättningen
vid grundvux, särvux och grund-sfi höjs till samma nivå. Några
ytterligare medel för korttidsstudiestöd föreslås inte, men
medlen för det särskilda vuxenstudiestödet bör minskas
motsvarande de kostnadsökningar höjningen av ersättningen vid
studier inom grundvux, särvux eller grund-sfi medför.


Utskottet föreslår vidare att statsbidraget till
studerandehälsovården -- i avvaktan på att huvudmannaskapsfrågan
löses -- höjs med 2 milj.kr. utöver regeringens förslag.


I betänkandet redovisas de avtal om reserabatter för studerande
som centrala studiestödsnämnden träffat för budgetåret 1991/92.
Avtalen avser rabatter endast för studerande som uppbär
studiestöd för studier under minst tre månader och på minst
halvtid eller för studerande vid special- eller särskola.
Utskottet anser att de nya avtalen ger mycket bra förmåner för de
grupper som generellt sett bör vara i störst behov av förmånerna.
I synnerhet studerande från glesbygdsområden har genom avtalen
fått väsentligt förbättrade rabattförmåner. Möjligen kan det
finnas någon viss grupp studerande som därutöver skulle behöva
omfattas av studeranderabatterna. Utskottet förutsätter
emellertid att centrala studiestödsnämnden noga följer effekterna
av de nya reserabatterna och lägger fram förslag om åtgärder
behöver vidtas. Ersättningarna till trafikföretagen för
reserabatterna uppgår till 95,5 milj.kr.


Till betänkandet har fogats 36 reservationer och två särskilda
yttranden.


Propositionerna


Proposition 1990/91:100


Regeringen (utbildningsdepartementet) har i proposition
1990/91:100, bilaga 10, litt F, föreslagit riksdagen att


1. (F 1) godkänna att 44000000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1991/92 används för att delvis finansiera anslaget,


2. (F 1) till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret
1991/92 anvisa ett ramanslag på 157095000 kr.,


3. (F 2) till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa
ett förslagsanslag om 2 688400000 kr.,


4. (F 3) till Studiemedel m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa
ett förslagsanslag på 3683000000 kr.,


5. (F 4) anta det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),


6. (F 4) godkänna vad i propositionen förordats om förlängd
försöksverksamhet med friare resursutnyttjande beträffande
vuxenstudiestöden och med kollektiv ansökan om internatbidrag för
handikapp- och pensionärsorganisationer,


7. (F 4) godkänna att 1628100000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget,


8. (F 4) till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1991/92
anvisa ett reservationsanslag på 1628100000 kr.,


9. (F 5) godkänna vad som i propositionen förordats om att den
lägre timersättningen avskaffas för deltagare i grundutbildning
för vuxna (grundvux),


10. (F 5) godkänna att 85800000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget
Timersättning vid vissa vuxenutbildningar,


11. (F 5) till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 96800000 kr.,


12. (F 6), i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till
Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1991/92
beräkna ett förslagsanslag på 106474000 kr.,


13. (F 7) till Utbildningsarvoden till studerande vid vissa
lärarutbildningar anvisa ett förslagsanslag på 126800000 kr.


Lagförslaget återfinns i bilaga till betänkandet.


Proposition 1990/91:108


Regeringen (utbildningsdepartementet) har i proposition
1990/91:108 om reserabatter för studerande m.m. föreslagit
riksdagen att


1. medge att regeringen lämnar talboks- och
punktskriftsbiblioteket det beställningsbemyndigande om
3900000 kr. som förordats i propositionen,


2. till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret
1991/92 anvisa ett förslagsanslag av 112867000 kr.




Motionerna
Motion väckt med anledning av proposition 1990/91:25


1990/91:Sf9 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas


2. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning
tillsätts för översyn av studiemedelssystemet i enlighet med vad
som anförts i motionen.


Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1990/91


1990/91:Sf350 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari yrkas


5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett system med studielön,


6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av
bestämmelserna som gäller vuxenstudiestöd i enlighet med vad som
anförts i motionen.


Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A812.


1990/91:Sf501 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av dispensregler avseende studiemedel för den
konstnärliga yrkesutbildningen.


1990/91:Sf502 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen tillsätter en ny
studiefinansieringsutredning med uppgift att ta fram en ny modell
för studiefinansiering av högre utbildning i enlighet med vad som
anförts i motionen.


1990/91:Sf503 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att studiebidrag bör utgå till de ungdomar som bedriver
utlandsstudier på gymnasienivå.


1990/91:Sf504 av Margó Ingvardsson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen tillsätter en
studiemedelsutredning enligt vad i motionen anförts om brister i
studiemedelssystemet.


1990/91:Sf505 av Ingrid Andersson och Gunnar Thollander (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av förbättrade möjligheter till
teckenspråksutbildning för föräldrar till döva eller gravt
hörselskadade barn.


1990/91:Sf506 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en översyn av studiestödet,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inkomstbegreppet i studiemedelssystemet,


3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avskrivning av studiemedel,


4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om särskild avskrivning av studiemedel för den
som avlägger doktorsexamen,


5. att riksdagen beslutar avskaffa fribeloppet för de
heltidsstuderande i enlighet med vad som anförts i motionen,


6. att riksdagen beslutar fastställa inackorderingstilläggets
storlek i enlighet med CSNs förslag,


7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om reducering av studiemedel i samband med
utlandsstudier,


8. att riksdagen beslutar om studiebidrag och
inackorderingstillägg för gymnasiala studier utomlands i enlighet
med vad som anförts i motionen.


1990/91:Sf507 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om organisationen av studerandehälsovården,


2. att riksdagen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål
(F 6) för studerandehälsovården för budgetåret 1991/92 anvisar
5milj.kr. utöver nu utgående bidrag.


1990/91:Sf508 av Björn Samuelson och Alexander Chrisopoulos (v)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om studiemedelsvillkor för konstnärliga
utbildningar.


1990/91:Sf509 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om studeranderabatter vid de norrländska
länstrafikbolagen.


1990/91:Sf510 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning av studielön,


2. att riksdagen beslutar att CSN-rabatten på tåg bibehålls och
medel härför avsätts,


3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om studierabatter på länstrafikbolagen,


4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om studerandes ferieinkomster,


5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om handikappade barns syskon och deras
utbildning om syskonets handikapp.


1990/91:Sf511 av Berit Oscarsson och Kristina Svensson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om timbeloppet för korttidsstudiestöd.


1990/91:Sf512 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till sommarkursverksamheten vid Västanviks
folkhögskola.


1990/91:Sf513 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av en ändring av korttidsstudiestödet.


1990/91:Sf514 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas


1. att riksdagen för budgetåret 1991/92 under anslaget F 5,
Vuxenstudiestöd m.m. anslår 118100000 kr. mindre än vad
regeringen har föreslagit,


2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning
med uppgift att föreslå hur en jämnare fördelning av
vuxenstudiestödet skall åstadkommas samt undersöka konsekvenserna
av nuvarande regler för rekrytering av kvinnor,


3. att riksdagen hos regeringen begär att CSN får i uppdrag att
utreda hur ett mer rättvist barntillägg skall utformas,


4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om handikappades och pensionärers möjlighet till
internatbidrag,


5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att även Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges
fiskares riksförbund och Företagens riksorganisation erhåller
samma rätt till kollektiv ansökan om internatbidrag, som gäller
för löntagarorganisationerna,


1990/91:Sf515 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om reserabatter för studerande.


Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub811.


1990/91:Sf516 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att studierabatten skall kunna bibehållas på
SJ, men även utvidgas att gälla E 4-tågen längs Norrlandskusten.


Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub813.


1990/91:Sf517 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildningen av biodynamisk odling vid Stiftelsen
Skillebyholm i Järna.


1990/91:Sf518 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari
yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av kuratorer i den studiesociala
verksamheten vid högskolor och universitet,


2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att huvudmannaskapet för
studerandehälsovården bör åvila högskolan.


1990/91:Sf519 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om likabehandling av gymnasieelever.


Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T246.


1990/91:Sf520 av andre vice talman Christer Eirefelt och
Margareta Fogelberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen sägs om utformningen av
studiemedelssystemet.


Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub312.


1990/91:Sf521 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om studiemedel till studerande från utvecklingsländer.


Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub693.


1990/91:Sf522 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att en utredning snarast bör tillsättas om
förbättringar när det gäller folkhögskole- och gymnasiestuderande
ungdomars ekonomiska villkor.


Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So310.


1990/91:Sf523 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en ny studiemedelsutredning.


Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub696.


1990/91:Sf524 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av studiemedelssystemet.


Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub722.


1990/91:Sf525 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om studiemedel för elever vid Forumskolorna i Skåne.


Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A495.


1990/91:Sf526 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om studiemedel vid utlandsstudier,


2. att riksdagen till Studiemedel för budgetåret 1991/92
anvisar 20000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit
eller således 3703000000 kr.


Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub823.


1990/91:Sf527 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas


1. att riksdagen till Studiehjälp m.m. för utlandsstudier
anvisar 47000000 kr. utöver regeringens förslag,


2. att riksdagen till Studiehjälp m.m. för gymnasieelevers
inackorderingstillägg anvisar 10000000 kr. utöver regeringens
förslag,


3. att riksdagen för budgetåret 1991/92 för Studiehjälp m.m.
anvisar ett förslagsanslag av 2745400000 kr.,


4. att riksdagen beslutar att avskaffa det s.k. fribeloppet för
heltidsstuderande i enlighet med vad som anförts i motionen,


5. att riksdagen för budgetåret 1991/92 för Studiemedel m.m.
anvisar ett förslagsanslag av 3743000000 kr.,


6. att riksdagen för Korttidsstudiestöd anvisar 46000000
kr.,


7. att riksdagen beslutar att anslagsposterna Uppsökande
verksamhet på arbetsplatser samt Planering av uppsökande
verksamhet avvecklas,


8. att riksdagen för budgetåret 1991/92 för Vuxenstudiestöd
m.m. anvisar ett reservationsanslag av 1373100000 kr.,


9. att riksdagen beslutar att godkänna att 325000000 kr. av
de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används för att
finansiera anslaget Folkbildning.


Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub824.


1990/91:Sf528 av Rune Thorén och Birger Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om studiemedel för täckande av
körkortskostnaderna.


Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T445.


1990/91:Sf529 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om studier och idrott.


Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr526.


Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:108


1990/91:Sf28 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående studerande som genom regeringens
förslag ställs utanför möjligheten att erhålla reserabatt,


2. att riksdagen till studerandehälsovården anvisar ytterligare
5000000 kr., totalt 15217000 kr., och således till Bidrag
till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1991/92 anvisar
ett förslagsanslag av 117867000 kr.


1990/91:Sf29 av Margó Ingvardsson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära nytt förslag om
reserabatter för studerande enligt motionens förslag.


1990/91:Sf30 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas


1. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att utarbeta regler
för studerandes reserabatter i enlighet med vad som i motionen
anförts,


2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om studerandes inom Erasmus-samarbetet reserabatter.


1990/91:Sf31 av Kristina Svensson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om reserabatter för studerande som fallit ur
studiemedelssystemet.


1990/91:Sf32 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om reserabatter och CSN-kort,


2. att riksdagen anvisar ytterligare 10000000 kr., så att
rabatterna ges till alla studenter fr.o.m. hösten 1991,


3. att riksdagen anvisar ytterligare 5000000 kr. till
studenthälsovården.


1990/91:Sf33 av Berit Löfstedt och Reynoldh Furustrand (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om rätt till CSN-kort för ytterligare
kategorier.


1990/91:Sf34 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas


1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om omfattningen av studeranderabatter,


2. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar ytterligare
20000000 kr. utöver regeringens förslag för
studeranderabatter,


3. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar ytterligare
5000000 kr. utöver regeringens förslag till
studenthälsovården.


Utskottet
F 1. Centrala studiestödsnämnden m.m.


Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central
förvaltningsmyndighet för ärenden om studiesocial verksamhet. CSN
är chefsmyndighet för sex studiemedelsnämnder, som handlägger
ärenden om studiemedel, och för 24 vuxenutbildningsnämnder, som
har hand om ärenden om vuxenstudiestöd och bidrag till uppsökande
verksamhet på arbetsplatser. Fr.o.m. den 1 januari 1991 fullgör
CSN även vissa uppgifter i samband med lån till hemutrustning för
flyktingar och vissa andra utlänningar. Kostnaderna härför
betalas ur anslag under tionde huvudtiteln
(arbetsmarknadsdepartementet).


Från anslaget skall fr.o.m. budgetåret 1991/92 även betalas
kostnader för portoavgifter till postverket och avgifter till
kronofogdemyndigheter och tingsrätter för inkassoverksamhet.


I budgetpropositionen anges att studiemedelsreformen medfört
administrativa problem som man enligt CSN skall komma till rätta
med genom ett särskilt åtgärdsprogram som i allt väsentligt
kommer att vara genomfört under våren 1991. De största
administrativa konsekvenserna har reformen fått inom
återbetalningsområdet. Eftersom återbetalningsverksamheten skall
bära sina egna kostnader har regeringen beslutat höja aviserings-
resp. påminnelseavgiften fr.o.m. den 1 januari 1991.  I
propositionen anges vidare att det är rimligt att det
besparingskrav som gäller för ramperioden får fullgöras först
under budgetåret 1992/93.


I föregående års budgetproposition redovisades förslag om en
successiv övergång under en treårsperiod till en organisation av
studiestödsadministrationen med en sammanhållen
länsstudiestödsnämnd i varje län. Den nuvarande organisationen
skulle avvecklas och en länsstudiestödsnämnd inrättas i varje län
med början den 1 juli 1991. Riksdagen godkände riktlinjerna för
en sådan successiv övergång, och regeringen avsåg att senare
återkomma till riksdagen med förslag om ändrad nämndorganisation.
I årets budgetproposition anger föredragande statsrådet att
frågan om den framtida regionala studiestödsorganisationen bör
belysas och prövas i sin helhet innan ställning tas till
inrättande av länsstudiestödsnämnder, och han räknar med att
återkomma med närmare förslag om den regionala
studiestödsorganisationen i samband med behandlingen av
kompletteringspropositionen för budgetåret 1991/92.


De sammanlagda kostnaderna för administrationen av
vuxenstudiestöden beräknas i propositionen till 44000000 kr.
I propositionen begärs godkännande av att ett motsvarande belopp
av de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används för att
delvis finansiera anslaget. Totalt föreslås att till anslaget
F1 anvisas ett ramanslag av 157095000 kr.


Propositionen har i denna del inte föranlett något
motionsyrkande, och utskottet har inte någon erinran mot
regeringens förslag under detta anslag.




F 2. Studiehjälp m.m.


Från anslaget betalas kostnaderna för studiehjälp i form av
studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Från
anslaget betalas också resekostnadsersättningar till vissa
studerande.


Under anslaget har t.o.m. innevarande budgetår även anvisats
medel till länstrafikbolagen för kostnader för gymnasieelevers
resor till och från skolan. Ansvaret för dessa resor överförs
till kommunerna fr.o.m. budgetåret 1991/92, och medel anvisas i
fortsättningen under annat anslag.


Bestämmelser om studiehjälp finns i 3 kap. studiestödslagen.
Studiehjälp utgår till elev i gymnasial utbildning fr.o.m.
kvartalet efter det att den studerande har fyllt 16 år och längst
t.o.m. det första kalenderhalvåret det år den studerande
fyller 20 år. Studiehjälpen består av studiebidrag och olika
tillägg. Studiebidraget är samordnat med det allmänna
barnbidraget och utges fr.o.m. den 1 januari 1991 med 750 kr. per
månad. Bidraget utges för 12 månader per år om studietiden är
minst 3,5 månader under höstterminen och 4 månader under
vårterminen. Inackorderingstillägg utges till elever som måste bo
inackorderade på studieorten med 935--1880 kr. per månad
beroende på avståndet till hemorten. Extra tillägg utges efter en
ekonomisk prövning med 690, 460 eller 230 kr. per månad. Elever
som är berättigade till studiehjälp har även möjlighet att få
studielån. Studielånet är behovsprövat. För en ogift elev har
både hans egna och föräldrarnas ekonomiska förhållanden
betydelse. Om den studerande har fyllt 18 år och har brutit
sambandet med föräldraekonomin, och om det föreligger särskilda
skäl, tas hänsyn dock endast till den studerandes ekonomi.


I budgetpropositionen anförs att riksdagen nyligen har beslutat
om nya riktlinjer i fråga om statsbidrag till vissa elevresor och
inackorderingstillägg innebärande att ansvaret för
gymnasieelevernas inackordering och dagliga resor till och från
skolan skall överföras till kommunerna (prop. 1990/91:18, UbU4,
rskr. 76). Ansvaret för elevresorna skall övertas av kommunerna
redan fr.o.m. nästa budgetår medan ansvaret för inackorderingen
förs över fr.o.m. budgetåret 1992/93.


I propositionen anförs även att CSN enligt de särskilda
direktiven för budgetåren 1990/91--1992/93 skall ägna särskild
uppmärksamhet åt studiehjälpssystemet. Nämnden arbetar för
närvarande med en översyn av hela systemet. Enligt föredragande
statsrådet bör, utöver vissa höjningar på grund av pris- och
löneutveckling, ytterligare omläggningar av regelsystemet
övervägas först när resultatet av nämndens analys föreligger.


Studiebidraget föreslås liksom barnbidraget höjt till 835 kr.
per månad fr.o.m. den 1 januari 1992.


Det extra tillägget föreslås höjt till 750, 500 resp. 250 kr.
per månad fr.o.m. den 1 juli 1991, samtidigt som det ekonomiska
underlaget räknas upp med 5000 kr. Härigenom kommer maximalt
tillägg att beviljas vid årsinkomster under 70000 kr. och
rätten till tillägg att upphöra om inkomsten överstiger 110000
kr.


Inackorderingstillägget föreslås höjt till lägst 1000 kr.
och högst 2010 kr. per månad fr.o.m. den 1 juli 1991. I
propositionen anges att CSN har föreslagit att
inackorderingstillägget höjs till lägst 1030 kr. och högst
2330 kr. per månad. CSN har ansett att tillägget bör höjas mer
för elever som har minst 45 km mellan hemorten och skolorten med
anledning av att persontransporter belagts med mervärdeskatt
fr.o.m. den 1 januari 1991. En höjning enligt CSNs förslag skulle
medföra ökade kostnader med 28,9 milj.kr. Föredragande statsrådet
anser det emellertid rimligt att inackorderingstillägget höjs
till 1000--2010 kr. eftersom det stora flertalet hushåll
genom skattereformen kan öka sina disponibla inkomster och
därigenom bidra till merkostnaderna för barnens inackordering i
ökad utsträckning. -- Regeringens förslag beräknas öka
kostnaderna för inackorderingstillägg med 9,1 milj.kr.


I propositionen föreslås dessutom att studiehjälp skall kunna
beviljas för en hel utbildning vid ett och samma tillfälle och
att studiehjälp skall kunna beviljas den som kombinerar
studiehjälpsberättigande utbildning med studier i grundvux eller
grund-sfi om den totala studieomfattningen uppgår till heltid.


I motion Sf506 begär Ann-Cathrine Haglund m.fl. (yrkande 6) att
inackorderingstillägget höjs till de belopp CSN föreslagit.
Enligt motionärerna är detta viktigt för att inte den sociala och
regionala snedrekryteringen till gymnasie- och senare
högskolestudier skall förstärkas. Skattereformen kan enligt
motionärerna inte anses medföra att föräldrarna i ökad omfattning
kan bidra till barnens inackordering. Karin Israelsson anför i
motion Sf519 (delvis) att inackorderingskostnaderna är en kännbar
utgift för föräldrar som bor i Lappland. Motionären framhåller
att inkomsterna är lägre i Lappland och kommunalskatten och de
kommunala avgifterna höga där. Skattereformen kommer därför inte
att öka föräldrarnas möjligheter att bidra till
inackorderingskostnaderna.


Utskottet vill understryka betydelsen av att ungdomar som måste
bo inackorderade på studieorten inte skall behöva avstå från sin
utbildning av ekonomiska skäl. Det är därför viktigt att
inackorderingstillägget, som är avsett som ett bidrag till
merkostnaderna, om möjligt följer kostnadsutvecklingen.
Regeringen har föreslagit en höjning av inackorderingstillägget
med ca 7 % fr.o.m. den 1 juli 1991. Med hänsyn till att
resekostnaderna endast utgör en del av merutgifterna i samband
med inackordering och då gymnasieeleverna under nästa budgetår i
vissa fall får betydligt förmånligare reserabatter genom de avtal
som CSN träffat för det kommande budgetåret är utskottet inte
berett att förorda en höjning av inackorderingstillägget utöver
vad regeringen föreslagit. Utskottet förutsätter emellertid att
regeringen följer kostnadsutvecklingen. Utskottet vill samtidigt
erinra om att kommunerna fr.o.m. budgetåret 1992/93 skall överta
ansvaret för elevernas inackordering. I proposition 1990/91:18
anfördes bl.a. att omfattningen av det kommunala ansvaret behöver
preciseras och att CSN därför skall få i uppdrag att efter samråd
med Kommunförbundet förbereda överföringen fr.o.m. den 1 juli
1992. Enligt utskottets mening bör en överföring av ansvaret till
kommunerna innebära att stödet bättre kan anpassas till de lokala
förhållandena och faktiska kostnaderna. Elevens rätt att välja
utbildning får dock inte begränsas. Utskottet förutsätter att
regeringen noga följer konsekvenserna av det kommunala ansvaret
för inackorderingstillägget.


Utskottet tillstyrker således regeringens förslag till höjning
av inackorderingstillägget och avstyrker bifall till motionerna
Sf506 yrkande 6 och Sf519 i denna del.


Förslagen om en höjning av studiebidraget och det extra
tillägget har inte föranlett några motionsyrkanden, och utskottet
biträder förslagen. Utskottet tillstyrker även de föreslagna
regeländringarna.


Studiehjälp för studier utomlands får endast beviljas för
utbildning som är jämförbar med svensk studiestödsberättigande
utbildning. Studierna skall omfatta minst tre månaders
heltidsundervisning. För studier i ett annat nordiskt land gäller
att studiestöd kan beviljas om utbildningen är ställd under
statlig tillsyn. För gymnasiestudier utanför Norden får
studiehjälp beviljas endast om studierna inte med lika stor
fördel kan bedrivas vid en svensk läroanstalt och den studerande
har varit kyrkobokförd i Sverige under de senaste två åren. För
studier utanför Norden, vilkas allmänna inriktning motsvarar
svensk gymnasieskola, beviljas i enlighet härmed studiehjälp
endast om den studerandes föräldrar är bosatta utomlands.


Ann-Cathrine Haglund m.fl. begär i motion Sf506 (yrkande 8) att
elever som bedriver gymnasiestudier utomlands skall ha rätt till
studiehjälp i form av studiebidrag och inackorderingstillägg på
samma villkor som i Sverige. Även Ulla Tillander anser i motion
Sf503 att studiebidrag bör utgå till ungdomar som bedriver
gymnasiestudier utomlands, och hon begär ett tillkännagivande
härom.


Utskottet vill erinra om att CSN i sin anslagsframställning för
budgetåret 1988/89 föreslog att studiebidrag skulle kunna utgå
för ett års studier på gymnasial nivå utomlands även om
motsvarande utbildning fanns i Sverige. Detta skulle till en
början gälla alla elever som studerade utomlands via de
organisationer som arrangerade utbyte med utländska skolor och
som med konsumentverket undertecknat Överenskommelse om
internationella ungdomsutbyten. Enligt CSN borde även studerande
som reste utomlands för studier på annat sätt kunna beviljas
studiebidrag om den studerande kunde visa att utbildningen hade
godtagbar kvalitet.


Utskottet har därefter vid flera tillfällen (se senast
1989/90:SfU14) förklarat sig i och för sig positivt till att
studiehjälp kunde utgå under något års gymnasiestudier utomlands,
men utskottet har ansett att en utökning av möjligheterna att
erhålla studiebidrag för sådana studier inte kunnat genomföras av
statsfinansiella skäl.


Regeringen har nyligen i proposition 1990/91:78 om
internationellt ungdomsutbyte lagt fram förslag om vissa åtgärder
för att främja och underlätta det internationella ungdomsutbytet.
I avvaktan på resultatet av CSNs översyn av studiehjälpssystemet
läggs i propositionen inte fram något förslag om utökade
möjligheter till studiebidrag vid utlandsstudier. Utskottet vill
i sammanhanget erinra om att frågor om utlandsstudier kan komma
att beröras i en utredning om gymnasieskolans
internationalisering.


Det internationella ungdomsutbytet lär komma att öka i
omfattning och betydelse, och frågan om hur svenska ungdomars
gymnasiestudier utomlands skall finansieras måste lösas.
Utskottet, som fortfarande ser positivt på tanken att
studiebidrag skall kunna utgå under något års gymnasiestudier
utomlands, anser att resultatet av CSNs nämnda översyn som väntas
föreligga under hösten 1991 bör avvaktas. Utskottet avstyrker
därför bifall till motion Sf506 yrkande8 och Sf503.


I budgetpropositionen föreslås att till anslaget F 2 för
budgetåret 1991/92 anvisas ett förslagsanslag på 2688400000
kr.


I motion Sf527 begär Ann-Cathrine Haglund m.fl. (yrkandena
1--3) att till anslaget anvisas ytterligare 57 milj.kr., varav 47
milj.kr. avser kostnader för ökade möjligheter till studier
utomlands på gymnasienivå enligt förslag i motion Sf506 yrkande 8
och 10 milj.kr. avser kostnader för en ytterligare höjning av
inackorderingstillägget enligt förslag i motion Sf506 yrkande 6.
Utskottet har ovan avstyrkt yrkandena 6 och 8 i motion Sf506,
och utskottet avstyrker även anslagsyrkandena i motion Sf527
yrkandena 1--3. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.


I motion Sf522 begär Lars Werner m.fl. att en utredning
tillsätts som skall lägga fram förslag om förbättrade ekonomiska
villkor för folkhögskole- och gymnasiestuderande ungdomar.


Såsom ovan anförts pågår en översyn av studiestödssystemet inom
CSN. Utskottet anser därför inte att det nu föreligger behov av
någon ytterligare utredning på området utan resultatet av den
pågående översynen bör avvaktas, och utskottet avstyrker bifall
till motion Sf522.


F 3. Studiemedel m.m.


Från anslaget betalas utgifter för studiebidrag enligt 4kap.
samt räntesubventioner för och avskrivning av studielån enligt 3,
4 och 7 kap. studiestödslagen. Under anslaget anvisas också medel
för kostnader för avskrivning och inlösen av vissa studielån.


Studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen utgår till
högskolestuderande och för studier på gymnasial nivå till
studerande som har fyllt 20 år. Studiemedlen består av en
bidragsdel och en lånedel. Fr.o.m. den 1 januari 1989 gäller
delvis nya regler om tilldelning och återbetalning av studiemedel
(prop. 1987/88:116, SfU 26, rskr. 328 och 329). Vissa ändringar
av inkomstprövningsreglerna och avskrivningsreglerna har
beslutats under år 1990 (1989/90:SfU14, rskr. 202 och prop.
1989/90:147, SfU26, rskr. 348).


Studiemedel vid heltidsstudier under nio månader utges fr.o.m.
den 1 januari 1991 med 180% av basbeloppet per läsår, varav
studiebidrag med 53,28% av basbeloppet. Detta innebär att
studiemedel för sådan tid under år 1991 beviljas med 6440 kr.
per månad, varav bidragsdelen utgör drygt 1900 kr. Under år
1990 uppgick det totala studiemedelsbeloppet till 170% av
basbeloppet, och med basbelopp avsågs under det året basbeloppet
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring ökad med ett
tilläggsbelopp om 800 kr.


Studiemedel utgår efter en prövning av den studerandes inkomst.
Prövningen för den som studerar heltid under fyra och en halv
månader per kalenderhalvår medför att studiemedlen fr.o.m. den 1
januari 1991 reduceras med hälften av den del av inkomsten som
under första kalenderhalvåret överstiger 65% av basbeloppet och
under andra halvåret 85% av basbeloppet, dvs. sammanlagt under
året 150% av basbeloppet (s.k. fribelopp). Vid heltidsstudier
under kortare tid och vid deltidsstudier är reduktionsreglerna
gynnsammare. Reduktionen av studiemedel gjordes tidigare i första
hand på bidraget och därefter på lånedelen, men fr.o.m. den 1
juli 1991 görs reduktionen proportionellt på studiebidraget och
lånedelen.


I budgetpropositionen anförs att erfarenheterna av det nya
studiemedelssystemet, som har fungerat under två år, i huvudsak
är positiva. Bl.a. har antalet studiemedelstagare ökat kraftigt.
Det är emellertid för tidigt att dra några bestämda slutsatser om
det nya systemets funktion. För att en sådan analys skall bli
meningsfull är det enligt föredragande statsrådet nödvändigt att
inhämta ytterligare några års erfarenheter i mer systematiserad
form. Han anför att i de särskilda direktiven för budgetåren
1993/94--1995/96 bör CSN få till uppgift att göra en utvärdering
av systemets funktion och effekter. Vid denna utvärdering bör
återbetalningsfrågorna prioriteras.


I budgetpropositionen föreslås att studiemedel skall kunna
beviljas för en hel utbildning vid ett och samma tillfälle i
stället för som nu för högst två kalenderhalvår i sänder.
Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer bör få
meddela bestämmelser om beviljningsperiodens längd. En
tillfredsställande kontroll av studiemedelstagarnas
studieaktivitet måste givetvis upprätthållas. Det måste därför
införas en möjlighet att på grundval av en
studielämplighetsprövning ompröva rätten till studiemedel under
den tid för vilken studiemedel beviljats. I propositionen
föreslås att detta anges i 4 kap. 6 § studiestödslagen.


I propositionen föreslås även regelförändringar som gäller
rätten till studiemedel för den som har utbildningsbidrag i form
av särskilt bidrag och begränsningar av rätten till studiemedel
samtidigt som studiehjälp m.m. uppbärs. I propositionen föreslås
även förändringar i återbetalnings- och avskrivningsreglerna som
delvis innebär en anpassning mellan det nya och äldre
studiemedelssystemet.


Utskottet föreslår att möjligheterna till omprövning av
studiestödet på grundval av en studielämplighetsprövning även
förs in i 4 kap. 7 § studiestödslagen. Utskottet tillstyrker
lagändringarna i övrigt.


I motion Sf524 anför Bengt Westerberg m.fl. att det nya
studiemedelssystemet i princip är bra, särskilt efter de
förbättringar som gjordes under förra riksmötet. Motionärerna
anser att det ändå är positivt att CSN får i uppdrag att göra en
översyn av systemet eftersom det inte kan uteslutas att vissa
aspekter inte beaktades när studiemedelssystemet reformerades
resp. när skattereformen beslutades. Motionärerna anser vidare
att, om det visar sig att återbetalningsreglerna medför att många
låntagare inte hinner betala tillbaka sina lån före 65 års ålder,
man bör överväga regelförändringar. Dessutom bör CSN vid sin
översyn också göra en beräkning av kostnaderna för att avskaffa
inkomstprövningen.


Frågan om en särskild utredning av studiemedelssystemet tas
upp i flera motioner.


Ann-Cathrine Haglund m.fl. anför i motion Sf506 (yrkande 1) att
skuldsättningen med dagens studiemedelssystem blir oacceptabelt
hög och tiden för återbetalning orimligt lång. Enligt
motionärerna behövs en översyn av systemet i syfte att ta fram
förslag för att komma till rätta med problemen med
skuldsättningen men också med inkomstberäkningen, de
långtidsstuderandes situation och finansieringen av
utlandsstudier. Av i huvudsak samma skäl begär Ann-Cathrine
Haglund m.fl. i motion Sf9 yrkande 2 att en utredning tillsätts
för en översyn av studiemedelssystemet.


I motion Sf502 anför Rune Backlund m.fl. att det nuvarande
studiemedelssystemet leder till stora studieskulder. Situationen
har förvärrats genom den kraftigt höjda uppskrivningsprocenten på
studielånen. Särskilt besvärligt blir det för dem som har en
studieskuld som är större än ingångslönen och där lönen utvecklas
långsammare än skulduppräkningen. Motionärerna erinrar om
centerpartiets förslag till studiestödssystem som innebär att en
skattepliktig studielön skall utges som knyts till basbeloppet
och kompletteras med statsgaranterade lån. Genom att studielönen
blir beskattningsbar kan fribeloppsreglerna avskaffas och de
studerande få rätt till avdrag för kostnader för litteratur och
annat material. Motionärerna anser att en parlamentarisk
utredning bör tillsättas med uppdrag att ta fram en ny modell för
studiefinansiering. Därvid bör även effekterna av skattereformen
följas upp. Utredningen, som bör bedrivas skyndsamt, bör även se
över återbetalningsreglerna för dem som berörs av det gamla
studiemedelssystemet. Även i motion Sf523 av Larz Johansson m.fl.
begärs av samma skäl ett tillkännagivande om behovet av en ny
studiemedelsutredning. Gunilla André och Karin Starrin begär i
motion Sf350 (yrkande 5) ett tillkännagivande om att ett system
med studielön kan underlätta för kvinnor att skaffa sig högre
utbildning.


Margó Ingvardsson m.fl. anför i motion Sf504 att det höga
ränteläget och skatteomläggningen gör att studielånen blir dyrare
och att återbetalningstiden förlängs. Skuldbördan i det nuvarande
systemet kan för många komma att uppgå till lika orimliga nivåer
som i det gamla systemet. Den höga studiemedelsräntan kommer
också att minska värdet av bidragsdelen. Motionärerna anser
därför att regeringen bör tillsätta en utredning om ett nytt
studiefinansieringssystem.


I motion Sf510 anför Ragnhild Pohanka m.fl. att ett system med
en allmän studielön skulle ha en god rekryteringsfrämjande effekt
på låginkomsttagares familjer vad gäller högre studier.
Motionärerna begär därför i yrkande 1 att en utredning tillsätts
som belyser kostnader och övriga konsekvenser av införandet av en
sådan studielön. En studielön skulle också kunna få kvinnor att
söka sig till högre studier.


Motionerna tar upp olika frågor inom studiemedelssystemet.


Frågan om införande av studielön prövades av riksdagen vid
behandlingen av proposition 1987/88:116 om studiemedel, varvid
riksdagen på förslag av utskottet biföll regeringens förslag om
ett reformerat studiemedelssystem. Utskottet ansåg sig då, mot
bakgrund av den kostnadsökning med ca 300 milj.kr. som
regeringens förslag innebar, inte kunna medverka till att
ytterligare öka statens kostnader genom att införa studielön i
enlighet med motionsyrkandena. Utskottet har vidhållit denna
inställning senast i betänkandet 1989/90:SfU14.


Vad gäller problemen med skuldsättningen vill utskottet erinra
om att en viktig utgångspunkt för det nya systemet var att den
övervägande delen av subventionerna, som i det tidigare
studiemedelssystemet återfanns på återbetalningsdelen, skulle
flyttas till bidragsdelen. I proposition 1987/88:116 förklarade
föredragande statsrådet att, i det fall systemet skulle råka i
mer allvarlig obalans under längre tid, det enligt hans mening
borde vara självklart att vidta åtgärder för att komma till rätta
med denna. Riksdagen har under föregående riksmöte beslutat om
flera ändringar i studiemedelssystemet som bör leda till en
minskad skuldbörda. Dels har studiemedlens sammanlagda belopp
höjts och därvid även bidragsdelen, dels har fribeloppen vid
inkomstprövningen höjts samtidigt som den ändringen gjorts att
reduktionen av studiemedlen görs proportionellt på bidrags- och
lånedel. Den som har studieskulder för studier på såväl gymnasial
nivå som högskolenivå kan dessutom få större delen av skulden
avskriven. Till viss del har förändringarna genomförts för att
kompensera de studerande för effekterna av finansieringen av
skattereformen.


Enligt vad som anges i budgetpropositionen är det för tidigt
att dra några bestämda slutsatser om det nya
studiemedelssystemets funktion och det är nödvändigt att inhämta
ytterligare några års erfarenheter i mer systematiserad form.
Avsikten är att CSN inför budgetarbetet för budgetåren
1993/94--1995/96 skall få till uppgift att göra en utvärdering av
systemets funktion och effekter. Vid denna utvärdering skall
återbetalningsfrågorna prioriteras. Beträffande de senare anges
att erfarenheterna är begränsade. Under år 1990 har knappt
30000 personer debiterats ett årsbelopp. Systemet har
emellertid varit utsatt för en relativt omfattande kritik.
Kritikerna har hävdat att systemets utformning medför att stora
grupper av låntagare aldrig kommer att kunna återbetala sina
studieskulder. Reformeringen av skattesystemet har, enligt
kritikerna, skärpt denna effekt eftersom studielåneräntan har
höjts som konsekvens av att avdragseffekterna på inkomstskatten
har begränsats till 30% av räntekostnaderna. Föredragande
statsrådet anser att kritiken i väsentliga delar saknar grund och
finner inte anledning frångå de bedömningar som gjordes av
studiemedelskommittén.


Riksdagen har som nämnts redan gjort vissa förändringar i
studiemedelssystemet. Till viss del har dessa motiverats av
skattereformen. Utskottet vill erinra om att en särskild kommitté
tillsatts (Fi 1990:08) för att följa upp och utvärdera
skattereformens effekter i en brett upplagd ekonomisk
utvärdering. Utredningen skall fortlöpande lägga fram förslag om
det visar sig att ej avsedda effekter uppkommer. Utskottet delar
regeringens uppfattning att det i övrigt ännu är för tidigt att
dra några bestämda slutsatser om studiemedelssystemets funktion.
Utskottet anser det dock lämpligt att, sedan ytterligare
erfarenheter vunnits, CSN gör en utvärdering av
studiemedelssystemet. Som anges i propositionen skall
återbetalningsfrågorna därvid prioriteras. Utskottet vill erinra
om att en särskild utredare har tillkallats för att utreda vuxnas
möjligheter att finansiera studier på grundskole- och
gymnasieskolenivå (dir. 1990:2). Den s.k. finvuxutredningen skall
analysera och lägga fram förslag om ändringar i nuvarande
studiesociala system. Bl.a. skall samordningen mellan studiemedel
och andra stödformer belysas liksom situationen för
vuxenstuderande med särskilt hård skuldsättning.


Utskottet förutsätter att de frågor som tas upp i motion Sf524
kommer att belysas vid CSNs kommande utvärdering av
studiemedelssystemet och att CSN lägger fram förslag till de
regeländringar som påkallas. Motion Sf524 får härigenom anses
tillgodosedd.


Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning i frågan om
införandet av studielön. I övrigt anser utskottet att resultatet
av finvuxutredningens arbete och CSNs nämnda utvärdering av
studiemedelssystemet bör avvaktas, och utskottet avstyrker bifall
till motionerna Sf9 yrkande 2, Sf350 yrkande 5, Sf502, Sf504,
Sf506 yrkande 1, Sf510 yrkande 1 och Sf523.


Både vid beviljande och vid återbetalning av studiemedel har
studiemedelstagarens inkomst betydelse. Vid beviljande av
studiemedel sker en behovsprövning mot den studerandes inkomst,
och studiemedlen reduceras vid en inkomst som överstiger en viss
gräns. Återbetalning av studiemedel skall ske årligen med 4%
av studiemedelstagarens inkomst. Med inkomst avses fr.o.m. den 1
januari 1991 sammanräknad inkomst av tjänst, näringsverksamhet
och kapital vid taxeringen (prop. 1990/91:25, SfU6, rskr. 95).


Ann-Cathrine Haglund m.fl. anför i motion Sf506 (yrkande 2)
att det nuvarande inkomstbegreppet missgynnar i första hand
barnfamiljer och nyetablerade företagare eftersom man inte kan
beakta underskott i ett inkomstslag. Det är enligt motionärerna
den verkliga betalningsförmågan -- inte någon konstruerad sådan
-- som skall utgöra grund för prövningen av rätt till studiemedel
och underlag för återbetalningens storlek. Motionärerna anser
därför att "taxerad inkomst" skall användas som inkomstbegrepp i
studiemedelssystemet, och de begär ett tillkännagivande härom.


I det nya skattesystemet läggs nettoinkomsterna i inkomstslagen
tjänst och näringsverksamhet samman och benämns taxerad
förvärvsinkomst. Inkomster av kapital beräknas för sig och
nettoinkomsterna beläggs med en 30-procentig skatt. Ett
underskott i inkomstslaget kapital påverkar den slutliga skatten
i form av skattereduktion. Utskottet har tidigare (se senast
1990/91:SfU6) avstyrkt motionsyrkanden om att begreppet taxerad
inkomst skall användas i studiemedelsärenden. Utskottet har
därvid hänvisat till att ett inkomstbegrepp, där inkomsten kan ha
reducerats genom avdrag för underskott, inte uppfyller kraven på
rättvisa mellan olika kategorier studerande.


Utskottet vidhåller sin principiella inställning i fråga om
inkomstbegreppet i studiemedelsärenden och avstyrker bifall till
motion Sf506 yrkande 2.


Tre motioner berör reglerna för inkomstprövning.
Ann-Cathrine Haglund m.fl. begär i motionerna Sf506 (yrkande 5)
och Sf527 (yrkande 4) att riksdagen avskaffar fribeloppsgränserna
för de heltidsstuderande, och Ragnhild Pohanka m.fl. begär i
motion Sf510 (yrkande 4) ett tillkännagivande om studerandes
ferieinkomster.


Utskottet vill till en början erinra om att fulla studiemedel
för nio månaders heltidsstudier i år uppgår till 57960 kr.,
varav studiebidraget är ca 17150 kr. Studiemedelsbeloppet per
månad uppgår som nämnts till 6440 kr., varav drygt 1900 kr.
utgörs av bidrag och 4540 kr. av lån. Vidare innebär reglerna
om inkomstprövning ett fribelopp för vårterminen om 20930 kr.
och för höstterminen om 27370 kr., eller sammanlagt för året
48300 kr. Med ett schablonavdrag på 4000 kr. vid taxeringen
kan en studerande ha en årsinkomst på drygt 52000 kr. utan att
studiemedlen påverkas. Studiemedlen, inkl. studiebidraget,
försvinner helt vid en årsinkomst på omkring 158000 kr.


Som ovan angivits framhålls i propositionen att erfarenheterna
av det nya studiemedelssystemet i huvudsak har varit goda men att
viss kritik har förekommit. Utskottet anförde i sitt betänkande
1989/90:SfU14 att den kritik mot reglerna om inkomstprövning som
redovisades i 1990 års budgetproposition och som framfördes i
motionerna var så allvarlig att vissa ändringar i reglerna borde
göras. Utskottet föreslog därför att fribeloppsgränserna borde
höjas med 10 procentenheter och reduceringen av studiemedel vid
inkomster över fribeloppet göras proportionellt på bidragsdel och
lånedel. Kostnaden för dessa åtgärder beräknades till 100
milj.kr. per år. Riksdagen följde utskottet och ändringarna
trädde i kraft den 1 juli 1990. Fr.o.m. den 1 januari 1991 har
fribeloppsgränserna höjts ytterligare, och även de totala
studiemedlen har höjts.


Vad gäller avskaffandet av inkomstprövningen för
heltidsstuderande vill utskottet erinra om att utskottet vid
behandling av frågan om ett slopande av inkomstprövningen för
alla studerande tidigare (se senast 1989/90:SfU26) har betonat
vikten av att studiestödsreglerna inte inbjuder till
förvärvsarbete i sådan utsträckning att det inkräktar på
studierna. Utskottet har även erinrat om att det utan
inkomstprövning skulle bli svårare att bedöma en sökandes
uppgivna studieavsikter och att ett slopande av denna prövning
skulle kunna leda till ett behov av ökad efterkontroll och
återkrav. Inte heller av andra skäl har utskottet ansett det vara
önskvärt att studiebidrag utges utan någon som helst
inkomstprövning.


Frågan om inverkan av ferieinkomster har utskottet senast
behandlat i sitt av riksdagen godkända betänkande 1989/90:SfU14.
Utskottet har därvid erinrat om att genom den högre
fribeloppsgräns som gäller vid studier under andra
kalenderhalvåret har hänsyn tagits till att ferieinkomster till
största delen tjänas in under juli--augusti. De nuvarande
schabloniserade reglerna är också administrativt hanterliga,
medan ett system där man helt bortser från ferieinkomster
förutsätter en ingående prövning i varje enskilt fall av under
vilken tidsperiod inkomsten tjänats in. CSN har bedömt att över
tre fjärdedelar av de studerande skulle komma att beröras av
efterkontroll om ferieinkomster helt skulle undantas från
inkomstprövningen mot ca en tjugondel med nuvarande regler. Med
hänsyn till det anförda har utskottet ansett det inte vara en
lämplig lösning att utskilja ferieinkomsterna från
inkomstprövningen. Utskottet har erinrat om att vissa möjligheter
torde finnas att låta inkomster avseende arbete under första
kalenderhalvåret vid inkomstprövningen också hänföras till detta
halvår, även om utbetalning sker först några dagar in på nästa
halvår.


Utskottet är inte berett att nu förorda någon ytterligare
ändring i inkomstprövningsreglerna. Finvuxutredningen, som bl.a.
skall belysa samordningen mellan studiemedel och andra
stödformer, bör komma in på frågor om inkomstgränser och
inkomstprövning. Utredningen skall enligt direktiven ha slutfört
sitt arbete i sommar. Vidare skall CSN som nämnts få i uppdrag
att göra en utvärdering av studiemedelssystemet. Med det anförda
avstyrker utskottet bifall till motionerna Sf506 yrkande 5, Sf510
yrkande 4 och Sf527 yrkande 4.


De nya återbetalningsreglerna för studielånen är
inkomstrelaterade. Återbetalningen av studiemedlen påbörjas
tidigast sex månader efter det att studierna avslutats och sker
med ett årligt belopp om 4% av den återbetalningsskyldiges
sammanräknade inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital
vid taxeringen året före återbetalningsåret. Särskilda
återbetalningsregler gäller för låntagare som är bosatta
utomlands eller är sjömän. Ränta för studielånet fastställs för
varje år av regeringen. Hänsyn tas därvid till avdragseffekterna
i skattesystemet och ett mindre påslag för
administrationskostnader görs. För år 1991 är räntan 8,3 %.


Studieskulden skrivs av vid dödsfall och vid 65 års ålder. Den
som har studielån från studier på grundskole- eller
gymnasieskolenivå kan få en del av lånen avskrivna om han eller
hon också uppburit lån för minst tre terminers studier på
eftergymnasial nivå. Fr.o.m. den 1 januari 1991 (prop.
1989/90:147, SfU26, rskr. 348) kan avskrivning därvid medges med
högst hälften av studielånet per termin och för högst sex
terminer.


Ann-Cathrine Haglund m.fl. begär i motion Sf506 (yrkande 3) ett
beslut om att studieskulder skall avskrivas med 6% av
basbeloppet per termin för gymnasiala studier och med samma
belopp för uppnådda 20 poäng vid eftergymnasiala studier. Rätten
till avskrivning bör gälla för den som uppburit studiemedel för
minst sex terminers heltidsstudier. För den som avlägger
doktorsexamen bör skulden enligt motionärerna avskrivas med en
summa motsvarande ett basbelopp (yrkande 4). Motionärerna begär
vidare en utredning av möjligheten till reducering av skuld för
utlandsstudier, som ofta medför extra kostnader bl.a. för
terminsavgifter och resor (yrkande 7).


Även Bengt Westerberg m.fl. tar i motion Sf526 (yrkande 1) upp
frågan om kostnaderna vid utlandsstudier. Motionärerna anser att
den som studerar utomlands bör kunna få ett bidrag med 25 % av
terminsavgifterna, och motionärerna begär ett tillkännagivande
härom.


Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om avskrivning
av studieskulder på sätt föreslås i yrkandena 3 och 4 i motion
Sf506 (se senast 1989/90:SfU14). Utskottet har därvid konstaterat
att motionsförslagen inneburit en subvention för den som
genomgått längre utbildning oavsett vederbörandes
betalningsförmåga, och utskottet har ansett att det saknats skäl
att införa en sådan subventionering.


Utskottet vidhåller sin principiella inställning i frågan om
avskrivning av studielån. Utskottet vill emellertid erinra om
att, som ovan nämnts, möjligheterna att få studieskulder
avskrivna har förbättrats för den som haft studiemedel för såväl
gymnasiala som eftergymnasiala studier.


Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion Sf506
yrkandena 3 och 4.


Vad gäller kostnaderna för utlandsstudier vill utskottet erinra
om att CSN i sin anslagsframställning för budgetåret 1990/91
anfört att antalet ansökningar om studiemedel för
högskoleutbildning utomlands ökat starkt. Vidare har CSN anfört
att högskolorna i många länder tar ut avgifter för
undervisningen, vid en del skolor kan det röra sig om avsevärda
belopp per termin. Den studerande kan beviljas extra studielån
för att täcka denna utgift men effekten är att skuldsättningen då
kan bli högre än vid studier i Sverige. Nämnden har därför ansett
det angeläget att under de närmaste åren studera denna fråga och
överväga om kostnaderna för terminsavgifterna kan helt eller
delvis täckas av bidrag. CSN avser att återkomma i frågan.


Utskottet anser att CSNs överväganden i denna del bör avvaktas,
och motionerna Sf506 yrkande 7 och Sf526 yrkande 1 bör därför
inte föranleda något uttalande från riksdagens sida.


I motion Sf521 anför Lars Werner m.fl. att gäststuderande
enligt nuvarande regler skall ha sin försörjning garanterad för
att få studera i Sverige, och enligt motionärerna utestängs
härigenom studerande från tredje världen. Motionärerna föreslår
att, liksom i Norge, studiemedlen skall efterskänkas när
studerande från utvecklingsländer återvänder till hemlandet, och
de begär att detta ges regeringen till känna.


En utländsk gäststuderande har inte rätt att uppbära
studiemedel. Enligt vad utskottet erfarit brukar en
gäststuderandes studier finansieras antingen genom studeranden
själv eller av dennes anhöriga eller genom någon form av
stipendium som inte är återbetalningspliktigt. Mot denna bakgrund
anser utskottet att motion Sf521 inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.


Flera motioner tar upp frågor om studiemedel vid konstnärliga
utbildningar.


I motion Sf501 anför Karl-Erik Svartberg m.fl. att de
fristående konstskolorna utgör ett komplement mellan
gymnasieutbildningen och högskolan för att tillgodose de höga
krav på konstnärlig fördjupning, intellektuell och känslomässig
mognad samt träning i självständigt tänkande och praktik som är
nödvändiga för högskolestudierna. Utbildningen vid konstskolorna
varierar mellan ett och fem år och skolorna har, när det gäller
statsbidraget, fått beteckningen "gymnasial". Eftersom
studiemedel ges för högst sex terminer på gymnasial nivå kan en
blivande konstnär som tagit studiemedel för att allmänbilda sig
på gymnasium eller folkhögskola inte fullfölja eller i vissa fall
ens påbörja den speciella utbildning som konsthögskolorna i
praktiken kräver för inträde. Motionärerna anser att det inom den
konstnärliga utbildningen bör kunna ges dispens från dessa
bestämmelser om studiemedel. I motion Sf508 tar även Björn
Samuelson och Alexander Chrisopoulos upp studiemedelsvillkoren
för den konstnärliga utbildningen. Motionärerna begär ett
tillkännagivande om att de fristående konstskolorna bör kunna
undantas från regeln om att studiemedel på gymnasienivå kan
beviljas för högst sex terminer. Denna sexterminsregel tas även
upp i motionerna Sf525 av Margitta Edgren m.fl. och Sf520 av
andre vice talman Christer Eirefelt och Margareta Fogelberg. I de
sistnämnda motionerna tas särskilt upp situationen för
Forumskolorna i Skåne resp. Falkenbergs konstskola.


Studiemedel beviljas för högst tre år vid studier på gymnasial
nivå. Om det finns särskilda skäl kan studiemedel utges för
ytterligare sådana studier. För studier på högskolenivå utges
studiemedel under sammanlagt högst sex år. Även här kan
studiemedel utges för längre tid om det finns särskilda skäl.
Begränsningen av tiden med studiemedel vid gymnasial utbildning
ändrades i samband med studiemedelsreformen fr.o.m. den 1 januari
1989 från fem till tre år. Sexårsgränsen för högskolestudier
ändrades däremot inte. I propositionen (1987/88:116 s. 38) angavs
därvid att begränsningen av den tid under vilken studiestöd kunde
utgå borde syfta till att dels påskynda och effektivisera
gymnasiestudierna, dels förhindra att den som redan har studerat
ett stort antal terminer på högskolenivå och kanske även på lägre
nivå därefter påbörjar en ny högskoleutbildning. Vidare angavs
att studiemedel normalt borde kunna beviljas för någon eller
några terminer utöver de uppsatta gränserna för att en studerande
skulle kunna slutföra en längre gymnasie- eller
högskoleutbildning. Undantag borde också göras för en studerande
som har fått studiemedel för studier på grundskolenivå. Enligt
vad utskottet erfarit är praxis sådan att den som tidigare fått
studiemedel för högst två terminer beviljas studiemedel för
ytterligare fem år på gymnasial nivå. Utskottet vill erinra om
att finvuxutredningen skall belysa samordningen mellan
studiemedel och andra stödformer och att utredningen därvid bör
komma in på frågor om begränsningar av den tid för vilken
studiestöd kan utges. Utredningen skall även belysa situationen
för vuxenstuderande med särskilt hård skuldsättning. Vidare vill
utskottet nämna att flera folkhögskolor, däribland Forumskolorna,
har gjort framställning hos regeringen om att deras utbildning
skall anses som högskoleutbildning. Dessa framställningar har
ännu inte prövats.


Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att
konstnärsutredningen under våren 1990 har avlämnat betänkandet
(SOU 1990:39) Konstnärens villkor. Vidare pågår en översyn av den
konstnärliga utbildningen i högskolan (dir. 1990:55).


Utskottet är inte berett tillstyrka en ändring av de nämnda
begränsningarna i rätten till studiemedel, och utskottet
avstyrker bifall till motionerna Sf501, Sf508, Sf520 och Sf525.


I motion Sf529 anför andre vice talman Christer Eirefelt m.fl.
att verksamheten vid landets idrottsgymnasier bör utökas så att
fler ungdomar får möjlighet att kombinera idrott med utbildning.
Den som kombinerar högskolestudier med kvalificerad idrott bör få
studiemedel vid förlängd studiegång, och för att idrottsungdomar
inte skall få för stora studieskulder bör därvid en särskild
stipendiefond inrättas.


Utskottet är inte berett tillstyrka en ändring av
studiemedelssystemet som innebär att detta system finansierar
viss idrottslig verksamhet. Utskottet avstyrker därför bifall
till motion Sf529.


I motion Sf528 begär Rune Thorén och Birger Andersson ett
tillkännagivande om att man bör kunna få studiemedel för att
täcka körkortskostnader.


Utskottet anser inte att studiemedel skall användas för att
täcka körkortskostnader, och utskottet avstyrker bifall till
motionen.


Ett villkor för att en utbildning skall berättiga till
statligt studiestöd är att utbildningen är statlig,
statsunderstödd eller står under statlig tillsyn. Det ankommer på
regeringen att besluta om vid vilka utbildningar eleverna kan
uppbära studiestöd, och utbildningarna i fråga återfinns i
förteckningar som bilagts studiestödsförordningen.


I motion Sf517 begär Karl Erik Olsson m.fl. ett
tillkännagivande om att elever vid Skillebyholmsskolan bör få
studiemedel. I motionen anförs att Skillebyholmsskolan sedan år
1988 har försökt att få utbildningen godkänd som utbildning
enligt studiemedelsförordningen, och man är beredd att ställa
verksamheten under statlig tillsyn. Universitets- och
högskoleämbetet och lantbruksuniversitetet har emellertid varit
oeniga om vem av dem som borde utöva tillsynen, och regeringen
har i juni 1990 avslagit ansökan.


Eftersom utbildningen vid Skillebyholmsskolan inte uppfyller
kraven på att berättiga till studiestöd anser utskottet att
motion Sf517 bör avslås av riksdagen.


I propositionen föreslås att till F 3 för budgetåret 1991/92
anvisas ett förslagsanslag på 3683000000 kr. Av detta
belopp beräknas 2325 milj.kr. för kostnaderna för studiebidrag
enligt 4 kap. studiestödslagen och 1358 milj.kr. för
kostnaderna för räntesubventioner och avskrivningar.


I motion Sf527 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. begärs (yrkande 5)
att till anslaget skall anvisas ytterligare 60 milj.kr. för att
finansiera avskaffandet av fribeloppsgränserna. Bengt Westerberg
m.fl. begär i motion Sf526 (yrkande 2) att till anslaget skall
anvisas ytterligare 20 milj.kr. för att finansiera möjligheten
till bidrag till terminsavgifter vid utlandsstudier.


Med hänvisning till den bedömning som utskottet ovan gjort i
fråga om inkomstprövningen och kostnaderna för utlandsstudier
avslås motionerna Sf526 yrkande 2 och Sf527 yrkande 5, och
utskottet tillstyrker det i propositionen föreslagna anslaget.


F 4. Vuxenstudiestöd m.m.


Under anslaget Vuxenstudiestöd m.m. betalas förutom utgifter
för vuxenstudiestöd även bidrag som utgår för uppsökande
verksamhet på arbetsplatser, planering av uppsökande verksamhet
och utbildning av studieorganisatörer och information om
vuxenstudiestöd m.m.


Anslaget finansieras genom medel från vuxenutbildningsavgiften,
som för närvarande utgör 0,27 % av den totala lönesumman.
Avgiften erläggs endast i form av arbetsgivaravgift. Genom
vuxenutbildningsavgiften finansieras -- förutom vuxenstudiestöd
och administrationen av dessa stöd -- till större eller mindre
del anslagen (enligt föreslagna beteckningar för budgetåret
1991/92) C 1. Bidrag till folkbildning, C 3. Bidrag till viss
central kursverksamhet, C 4. Bidrag till studieförbunden m.m. och
F 5. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar. Tillgängligt
utrymme under anslaget Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret
1991/92 beräknas i budgetpropositionen till 1871 milj.kr.


Vuxenstudiestöd kan utgå i form av särskilt vuxenstudiestöd,
korttidsstudiestöd och internatbidrag. Från anslaget betalas
också utgifter för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.


Det särskilda vuxenstudiestödet utgår vid längre studier till
studerande på grundskole- och gymnasieskolenivå samt till
studerande som genomgår yrkesteknisk högskoleutbildning. Stödet
utgår med dels en bidragsdel, dels en lånedel. Bidragsdelen
utgick ursprungligen efter samma beräkningsgrund till alla
stödtagare, nämligen 65% av det utbildningsbidrag som den
studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning. Fr.o.m.
budgetåret 1984/85 är dock stödet differentierat. Den som är
medlem i arbetslöshetskassa erhåller liksom tidigare ett
skattepliktigt bidrag motsvarande 65% av utbildningsbidraget.
Den som har vårdnaden om barn eller är underhållsskyldig för barn
erhåller dessutom barntillägg med 0,09% av basbeloppet per barn
och dag. Till övriga studerande utgår vuxenstudiebidrag med
32,5% av utbildningsbidraget. Barntillägg utgår inte till denna
grupp. Utöver bidragsdelen kan särskilt vuxenstudiestöd utgå i
form av studielån med så stort belopp att det sammanlagda
vuxenstudiestödet motsvarar vad den studerande skulle ha erhållit
i utbildningsbidrag.


Korttidsstudiestöd och internatbidrag utgår vid kortare
utbildningar såsom vissa studiecirklar och korta utbildningar vid
kommunal vuxenutbildning eller folkhögskola. Korttidsstudiestödet
utges med 53 kr. per timme och internatbidraget med 265 kr. per
dygn.


Ansökan om korttidsstudiestöd kan göras såväl av enskild person
som kollektivt av fackliga organisationer för fördelning bland
arbetstagare. Fr.o.m. år 1987 har pensionärs- och
handikapporganisationer fått möjlighet att under en försöksperiod
göra kollektiv ansökan om internatbidrag.


Som tidigare nämnts har en särskild utredare tillkallats för
att utreda vuxnas möjligheter att finansiera studier på
grundskole- och gymnasieskolenivå. Finvuxutredningen skall enligt
direktiven (dir. 1990:2) analysera behovet av förändringar i
nuvarande studiesociala system och lägga fram därav föranledda
förslag. Analysen skall göras mot bakgrund av aktuella problem
och pågående och planerade reformer på vuxenutbildningsområdet.
Därvid skall särskilt belysas
de samlade resurserna för studiestöd till vuxna och
användningen av dessa resurser, innefattande fördelningen av
medlen från vuxenutbildningsavgiften,
regelsystemen för särskilt vuxenstudiestöd, korttidsstudiestöd,
uppsökande verksamhet m.m.,
behovet av särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och för
yrkesteknisk högskoleutbildning,
samordningen mellan studiemedel, vuxenstudiestöd,
utbildningsbidrag och sjukförmåner,
behovet av och nivån för särskilda timersättningar vid vissa
vuxenutbildningar,
situationen för vuxenstuderande med särskilt hård
skuldsättning.


Utredningen skall resultera i en redovisning av gjorda
kartläggningar och analyser samt de förslag till åtgärder som
analyserna kan föranleda. -- Utredningen bör enligt direktiven
slutföra sitt arbete senast den 1 juli 1991.


I budgetpropositionen beräknas att 1252,1 milj.kr. av de
medel som inflyter från vuxenutbildningsavgiften kan avsättas
till det särskilda vuxenstudiestödet och att härigenom ett ökat
antal studerande skall få tillgång till stödet. Utrymmet för
korttidsstudiestöd och internatbidrag beräknas till 226 milj.kr.
inkluderande en höjning av stödbeloppen. För bidrag till
uppsökande verksamhet på arbetsplatser beräknas 55 milj.kr. och
för kostnader för planering m.m. av uppsökande verksamhet och
utbildning av fackliga studieorganisatörer 20 milj.kr. Utrymmet
för särskilt vuxenstudiestöd till arbetslösa beräknas till 75
milj.kr. Sammanlagt föreslås i propositionen att till anslaget
Vuxenstudiestöd m.m. skall anvisas ett reservationsanslag på
1628100000 kr.


Den höjning av stödbeloppen som föreslås avser dels en höjning
av korttidsstudiestödet till 58 kr. per timme, dels en höjning av
internatbidraget till 290 kr. per dygn.


I propositionen anges att i avvaktan på resultatet av
finvuxutredningens översyn bör pågående försöksverksamheter få
fortsätta och mer slutgiltiga ställningstaganden anstå. I
propositionen begärs därför godkännande av att försöksperioden
med kollektiv ansökan om internatbidrag för pensionärs- och
handikapporganisationer samt försöksverksamheten med ett friare
resursutnyttjande av medlen för vuxenstudiestöd och uppsökande
verksamhet förlängs ett halvår till utgången av juni månad 1992.


I flera motioner begärs ändringar i nuvarande
vuxenstudiestödssystem.


Lars Leijonborg m.fl. anser i motion Sf514 att
differentieringen av det särskilda vuxenstudiestödet är orättvis
och att stödet med andra beräkningsgrunder skulle räcka till
betydligt fler sökande. Motionärerna begär därför i yrkande 2 en
utredning med uppgift att dels föreslå hur man skall åstadkomma
en jämnare fördelning av de särskilda vuxenstudiestöden, dels
undersöka konsekvenserna av de nuvarande reglerna för
rekryteringen av kvinnor till vuxenutbildning. Vidare begär de i
yrkande 3 att CSN skall få i uppdrag att utreda hur en reform
skall kunna genomföras som medger att barntillägg utgår på lika
villkor till alla studerande med särskilt vuxenstudiestöd.


Även i motion Sf350 (yrkande 6) tar Gunilla André och Karin
Starrin upp frågan om det differentierade särskilda
vuxenstudiestödets betydelse för rekryteringen av kvinnor. För
att underlätta för de studerande bör vidare enligt motionärerna
kollektiv ansökan om korttidsstudiestöd få göras. De begär
förslag om ändring av bestämmelserna om vuxenstudiestödet i
enlighet härmed.


Ann-Cathrine Haglund m.fl. begär i motion Sf527 att utrymmet
för korttidsstudiestöd -- genom att stödet endast beviljas
personer med kort grundutbildning och besvärliga
arbetsförhållanden -- minskas till 46 milj.kr. (yrkande 6), och
att anslagsposterna för uppsökande verksamhet på arbetsplatser
och planering av uppsökande verksamhet m.m. avvecklas och medel
således inte anslås till dessa ändamål (yrkande 7). Vidare begärs
att den besparing på 255 milj.kr. som erhålls genom de i motionen
föreslagna ändringarna på anslaget F 4 överförs till anslaget
"Folkbildning" (yrkande9). Motionärerna begär således att till
anslaget F 4 anvisas ett reservationsanslag på 1373,1 milj.kr.
(yrkande 8).


Lars Leijonborg m.fl. anser i motion Sf514 (yrkande 1) att
medel inte skall anslås till planering och genomförande av
uppsökande verksamhet på arbetsplatser. Inte heller skall något
bidrag lämnas till viss central kursverksamhet. Motionärerna
föreslår därför att under anslaget F 4 anslås 118,1 milj.kr.
mindre än regeringen föreslagit.


I motion Sf513 anför Leo Persson m.fl. att anvisade medel för
korttidsstudiestöd och internatbidrag sällan nyttjas fullt ut,
och de tror att detta främst beror på den allt större skillnaden
mellan inkomstbortfallet och studiestödet. Motionärerna anser
därför att timersättningen vid korttidsstudiestöd nästa budgetår
bör höjas till 65 kr., och de begär ett tillkännagivande härom.
Även Berit Oscarsson och Kristina Svensson begär i motion Sf511
ett tillkännagivande om att korttidsstudiestödet bör höjas till
65 kr. per timme.


Utskottet utgår från att de frågor som tas upp i motionerna
Sf514 yrkandena 2 och 3 och Sf350 yrkande 6 kommer att analyseras
av finvuxutredningen. Resultatet av översynen bör avvaktas, och
utskottet avstyrker bifall till motionerna.


I anslutning till motionsyrkanden om besparingar inom
vuxenstudiestödet har utskottet tidigare och senast i sitt av
riksdagen godkända betänkande 1989/90:SfU14 erinrat om att, på
grund av det statsfinansiella läget, efter hand betydande belopp
i besparingssyfte hade förts över från vuxenutbildningsmedlen
till folkbildningsändamål. Utskottet motsatte sig en sådan
urholkning av vuxenstudiestödet som de då aktuella
motionsförslagen innebar. Av samma skäl motsätter sig utskottet
nu de i motion Sf527 yrkande 9 föreslagna överföringarna av
avgiftsmedel. Utskottet vill härvid erinra om att regeringen
nyligen i proposition 1990/91:82 om folkbildning lagt fram
förslag om statsbidraget till studieförbund, folkhögskolor,
central kursverksamhet m.m. Med hänsyn till den översyn av
vuxenstudiestödet som pågår anser utskottet vidare att några
större ändringar inte bör vidtas i systemet, och utskottet är
inte berett att förorda en minskning av medlen till de olika
anslagsposterna på sätt som föreslås i motionerna. Utskottet
avstyrker därför bifall till motionerna Sf514 yrkande 1 och Sf527
yrkandena 6--9.


Vad gäller frågan om ersättningsbeloppet inom
korttidsstudiestödet anser utskottet emellertid att det, i
avvaktan på den nämnda översynen, är angeläget att
ersättningsnivån höjs redan nu. Enligt vissa beräkningar kan en
industriarbetare under hösten 1991 komma att ha en timförtjänst
på i genomsnitt 75 kr. De grupper korttidsstudiestödet närmast är
avsett för kommer således inte att kunna utnyttja stödet på grund
av det stora inkomstbortfallet. För dem som har besvärliga
arbetsförhållanden, såsom skiftarbetare, kan inkomstbortfallet
bli ännu högre. Utskottet föreslår mot denna bakgrund och i
enlighet med vad som föreslås i motionerna Sf511 och Sf513 att
ersättningen inom korttidsstudiestödet fr.o.m. den 1 juli 1991
höjs till 65 kr. per timme. Ytterligare medel bör däremot inte
beräknas för denna stödform, vilket får till följd att antalet
stöd som kan utges minskar. Som en konsekvens av denna höjning
anser utskottet att även den högre ersättningsnivån vid
grundutbildning för vuxna, vuxenutbildning för psykiskt
utvecklingsstörda och grundläggande svenskundervisning för
invandrare bör höjas till 65 kr. per timme. Utskottet beräknar
att denna höjning medför behov av ytterligare 10,4 milj.kr. Den
högre ersättningsnivån skall finansieras genom medel från
vuxenutbildningsavgiften. I propositionen förelås att ytterligare
153 milj.kr. anslås för det särskilda vuxenstudiestödet och att
för detta således beräknas drygt 1,2 miljarder kronor. Utskottet
anser det rimligt att ökningen begränsas til drygt 142 milj.kr.
och att mellanskillnaden omfördelas från anslaget F4 till
anslaget F 5.


Med denna ändring föreslår utskottet att till anslaget F 4
anvisas ett reservationsanslag på 1617700000 kr. och att av
medel från vuxenutbildningsavgiften motsvarande belopp används
för att finansiera anslaget. Den av utskottet föreslagna
höjningen av ersättningen inom korttidsstudiestödet föranleder
ändring i lagförslaget.


Lars Leijonborg m.fl. begär i motion Sf514 tillkännagivanden om
dels att försöksverksamheten med kollektiv ansökan om
internatbidrag för handikapporganisationer bör permanentas och
att ålderspensionärer inte längre bör ha rätt till internatbidrag
(yrkande 4), dels att möjligheten till kollektiv ansökan om
internatbidrag också bör tillkomma Lantbrukarnas riksförbund,
Sveriges fiskares riksförbund och Företagarnas riksorganisation
(yrkande5).


Frågan om rätten för pensionärsorganisationer att göra
kollektiv ansökan om internatbidrag har behandlats av utskottet
inför riksdagens godkännande av försöksverksamheten 1985/86.
Utskottet framhöll därvid att utskottet inte ville motsätta sig
att även pensionärsorganisationerna fick möjlighet till kollektiv
ansökan eftersom det endast var fråga om en tvåårig
försöksverksamhet. Utskottet erinrade också om att någon övre
åldersgräns för det dåvarande dagstudiestödet inte fanns och att
det bland ålders- och förtidspensionärer fanns ett stort antal
kortutbildade. Utskottet framhöll dock att med de begränsade
resurser som vuxenstudiestödet har bör stödet företrädesvis utgå
till dem som är i aktiv ålder. Utskottet har vidhållit sin
inställning senast i sitt av riksdagen godkända betänkande
1989/90:SfU14.


Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört och i
avvaktan på resultatet av den pågående översynen biträder
utskottet förslaget att försöksverksamheten förlängs t.o.m. juni
1992 och avstyrker bifall till motion Sf514 yrkande4.


Även frågan om kollektiv ansökan från företagarorganisationer
har tidigare behandlats av utskottet (se senast 1989/90:SfU14).
Utskottet har därvid erinrat om att egenföretagare har rätt att
ansöka om internatbidrag men däremot inte korttidsstudiestöd.
Utskottet har inte ansett sig kunna tillstyrka en utvidgning av
möjligheterna till kollektiv ansökan av internatbidrag med
hänvisning till att resultatet av den ovan nämnda
försöksverksamheten för handikapp- och pensionärsorganisationer
borde avvaktas. Utskottet, som förutsätter att även frågan om
egenföretagarnas ställning inom vuxenstudiestödet kommer att
behandlas vid översynen av detta stöd, finner inte anledning att
nu ändra sin tidigare inställning, och utskottet avstyrker bifall
till motion Sf514 yrkande5.




F 5. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar


Från anslaget betalas utgifter för timersättning för deltagare
i grundutbildning för vuxna (grundvux) och vuxenutbildning för
psykiskt utvecklingsstörda (särvux) samt vid grundläggande
svenskundervisning för invandrare (grund-sfi). Stödet utgår med
53 kr. per timme till den som förlorar arbetsinkomst, ersättning
från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd på grund
av deltagande i utbildningen. Till övriga studerande inom
grundvux utgår stödet med 13 kr. per timme. Sådan lägre
ersättning utges inte längre vid grund-sfi som påbörjats fr.o.m.
den 1 juli 1990. Från anslaget betalas även studiesocialt stöd
till vissa kurser i teckenspråk.


I propositionen föreslås att den högre timersättningen höjs
till 58 kr. och att den lägre ersättningen för studier inom
grundvux avskaffas för studerande som påbörjar sina studier den 1
juli 1991 eller senare. Vidare föreslås att riksdagen dels
godkänner att 85,8 milj.kr. av vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget, dels
anvisar ett förslagsanslag på 96,8 milj.kr.


Som angivits ovan anser utskottet att timersättningen vid
grundvux, särvux och grund-sfi bör höjas till 65 kr. per timme.
Studiestödet för dessa utbildningsformer kommer härigenom att öka
med 10,4 milj.kr. Till anslaget F 5 bör således anvisas 107,2
milj.kr. Den högre ersättningsnivån finansieras genom
vuxenutbildningsavgiften, och utskottet föreslår att anslaget
finansieras med 96,2 milj.kr. från denna avgift. I stället bör,
som tidigare nämnts, det särskilda vuxenstudiestödet minskas med
motsvarande belopp. Utskottet tillstyrker att den lägre
timersättningen avskaffas för deltagare i grundvux.


Utskottet behandlar i detta sammanhang tre motioner som tar upp
frågor om teckenspråksundervisning.


I motion Sf505 anför Ingrid Andersson och Gunnar Thollander att
anslaget till studiestöd för teckenspråksutbildning inte
utnyttjats fullt ut men detta innebär inte att stödet är till
fyllest. I stället är det så att föräldrarna måste skjuta till
egna medel för att kunna delta i utbildningen. Utbildningen finns
dessutom endast på vissa ställen i landet. Motionärerna anser att
möjligheterna för föräldrar till döva eller gravt hörselskadade
barn att få teckenspråksundervisning bör förbättras, och en
översyn av det nuvarande stödet bör därför göras. Motionärerna
begär ett tillkännagivande härom. I motion Sf510 anför Ragnhild
Pohanka m.fl. (yrkande 5) att syskon till handikappade barn bör
få större möjligheter att delta i utbildning om syskonets
handikapp och särskilt gäller detta möjligheterna att delta i
teckenspråksundervisning. Även syskon bör därför få delta i och
få ersättning för kurser vid de dövas folkhögskola i Leksand.
Motionärerna begär ett tillkännagivande i frågan. Även Bengt-Ola
Ryttar m.fl. tar i motion Sf512 upp verksamheten vid denna
folkhögskola. Motionärerna redogör för den sommarkursverksamhet
som skolan bedriver och den verksamhet som därvid sker vid
skolans daghem. Motionärerna anser att verksamheten vid skolan
bör få ett högre ekonomiskt stöd eller att föräldrarna får bidrag
som täcker en högre avgift till skolan. En översyn bör också
göras för att pröva om studiestödet för teckenspråksutbildning
även kan omfatta de handikappade barnen. Motionärerna begär ett
tillkännagivande i enlighet med det anförda.


Utskottet har under föregående riksmöte (se 1989/90:SfU2y)
yttrat sig till utbildningsutskottet över en motion om att också
syskon till hörselskadade  barn kan få delta i kurser och få
vistelsen betald på de dövas folkhögskola i Leksand. Utskottet
anförde därvid att det studiesociala stödet för deltagande i
teckenspråkskurser hanteras som en försöksverksamhet. CSN har i
uppdrag att i samråd med skolöverstyrelsen utarbeta ett förslag
till stödets slutliga utformning. Resurserna är beräknade för att
täcka inkomstbortfall och inackorderingsavgift för föräldrar som
deltar i undervisningen. Utskottet hänvisade vidare till att
utskottet vid sin behandling av en motsvarande motion i
betänkandet 1988/89:SfU15, då detta studiestöd infördes, uttalat
att en utvidgning av rätten till ersättning till andra
familjemedlemmar innebär att ytterligare resurser måste avsättas
under anslagsposten för att undvika en prioritering mellan
sökandena till stöden. Utskottet var inte berett att medverka
till detta och föreslog att utbildningsutskottet skulle avstyrka
bifall till den föreliggande motionen. Utskottet noterade i sitt
yttrande att anslagsposten räknats upp med 800000 kr. för
budgetåret 1990/91 och att därigenom ett ökat antal föräldrar bör
få möjlighet att delta i utbildningen. -- Utbildningsutskottet
och därefter riksdagen följde socialförsäkringsutskottets förslag
(1989/90:UbU27, rskr. 279).


Utskottet anser att riksdagen i avvaktan på CSNs förslag till
framtida utformning av stödet inte bör föreslå några ändringar i
detta. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna Sf505,
Sf510 yrkande 5 och Sf512.


F 6. Bidrag till vissa studiesociala ändamål


Från anslaget betalas kostnader för bidrag till hälso- och
sjukvård för högskolestuderande. Tillsynen över
studerandehälsovården utövas av universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ). Vidare betalas från anslaget stöd till produktion av
studielitteratur för högskolestuderande som är synskadade,
rörelsehindrade eller dyslektiker. Detta bidrag disponeras av
talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB). Slutligen betalas
från anslaget bidrag för reserabatter till studerande. Medlen
härför disponeras av CSN.


För bidrag till studerandehälsovård har i proposition
1990/91:108 beräknats ett medelsbehov av 10217000 kr.
Bidraget till TPB för studielitteratur har beräknats till
7150000 kr. Vidare föreslås att TPB bemyndigas att beställa
sådan litteratur som förfaller till betalning först under
budgetåret 1992/93 till ett belopp om högst 3,9 milj.kr. För
reserabatter för studerande har beräknats 95,5 milj.kr. Till
anslaget F6 föreslås i enlighet härmed anvisat ett
förslagsanslag på 112867000 kr.


1989 års kårobligatorietutredning, som haft i uppdrag att bl.a.
lämna förslag till hur studerandehälsovården lämpligen bör
organiseras, har i betänkandet (SOU 1990:105) Studenten och
tvångsanslutningen sammanfattningsvis anfört följande.


Studerandehälsovården är i första hand inriktad på förebyggande
vård samt sociala och kurativa insatser. Den är en särskild
företagshälsovård för de studerande vid de statliga högskolorna.
Huvudman för verksamheten är studentkåren om den det vill. Den
erhåller ett statsbidrag, om den åtar sig uppdraget och i avtal
med högskolestyrelsen förbinder sig att följa de fastställda
riktlinjerna. Verksamhetens omfattning varierar efter högskolans
storlek men är bäst utbyggd vid de äldre och större högskolorna,
medan den är under uppbyggnad vid de nytillkomna och mindre.


Den totala omslutningen uppgår till ca 20 milj.kr. för
innevarande år. Statsbidraget täcker ungefär halva beloppet, dvs.
ca 60 kr. per student och år. För det allra mesta av återstoden
svarar studentkåren. Studenternas bidrag varierar från högskola
till högskola. Genomsnittsbeloppet är 45 kr. per student och år.


Kritik har riktats mot den nuvarande ordningen från två
utgångspunkter. För det första mot att studentkåren är huvudman
och arbetsgivare. Studenterna är, har det sagts, inte lämpade för
den rollen. För det andra mot att de studerande vid de statliga
högskolorna som enda kategori i vårt land måste själva gemensamt
bidra till finansieringen av sin företagshälsovård.


Utredningen betonar att det i vårt land, liksom i andra
jämförbara länder, måste finnas en särskild studerandehälsovård
och att den i första hand skall vara inriktad på förebyggande
samt sociala och kurativa insatser.


Det måste därför enligt utredningens mening finnas en garanti
för att det finns en fungerande studerandehälsovård. Studentkåren
har inget ansvar för att så blir fallet. Utredningen anser att
högskolan bör ta detta ansvar.


I betänkandet diskuteras olika alternativ till huvudman.
Utredningen föreslår att studerandehälsovården på varje ort
organiseras som stiftelse med högskolan som en av stiftarna.


Högskolan skall alltså vara en av stiftarna. Om obligatoriet är
kvar, bör även studentkåren ingå som stiftare. Det bör vara en
strävan att bland stiftarna skall finnas också landstinget (i
dess egenskap av sjukvårdshuvudman och därmed totalansvarig för
hälso- och sjukvården inom landstingsområdet) samt
studiemedelsnämnden och, där så bedöms lämpligt, kommunen och
statshälsan. I styrelsen bör förutom för stiftarna finnas
representanter även för de studerande (om obligatoriet avskaffas)
och för personalen. Ingen av grupperna bör ha majoritet i
styrelsen, men ett betydande studerandeinflytande är  under alla
förhållanden angeläget.


Studenthälsorna, dvs. de lokala inrättningarna brottas redan nu
med betydande ekonomiska problem på grund av ökande omkostnader.
Upphävs obligatoriet, får man räkna med att studentkårerna varken
kan eller vill lämna något bidrag. Det är möjligt att bidragen
uteblir även om obligatoriet är kvar.


Utredningen är förhindrad att föreslå en uppräkning av
statsbidraget. Utredningen kan bara konstatera att om en
väsentlig del av den finansiella grundvalen rycks undan, måste
studerandehälsovården inskränkas till en för de studerande inte
godtagbar och samhällsekonomiskt försvarbar nivå.


Betänkandet är nu föremål för remissbehandling.


I motion Sf507 begär Lars Leijonborg m.fl. i yrkande 1 ett
tillkännagivande om att studerandehälsovården bör organiseras på
det sätt utredningen föreslagit och i motion Sf518 begär Gullan
Lindblad och Göthe Knutson i yrkande 2 ett tillkännagivande om
att huvudmannaskapet för studerandehälsovården bör åvila
högskolan. I motion Sf518 yrkande 1 anför motionärerna att den
kurativa verksamheten vid högskolor och universitet är mycket
viktig. Enligt motionärerna måste det också ställas stora krav på
lämplig utbildning och kunnighet hos den person som skall kunna
hjälpa och stödja de studerande som har svårigheter. Motionärerna
begär ett tillkännagivande härom.


I propositionen har medelsbehovet för studerandehälsovården,
med utgångspunkt i statsbidraget för innevarande budgetår och
efter löne- och prisomräkning, beräknats till drygt 10,2 milj.kr.
I fyra motioner begärs att för studerandehälsovården anvisas
ytterligare 5 milj.kr., nämligen i motionerna Sf28 av
Ann-Cathrine Haglund m.fl. (yrkande 2), Sf507 av Lars Leijonborg
m.fl. (yrkande 2), Sf34 av Larz Johansson m.fl. (yrkande 3) och
Sf32 av Ragnhild Pohanka m.fl. (yrkande 3).


1989 års obligatorieutredning har redovisat den kritik som
riktats mot den nuvarande organisationen av
studerandehälsovården. Utredningen anser att det måste finnas en
särskild studerandehälsovård som i första hand skall vara
inriktad på förebyggande samt sociala och kurativa insatser. Det
måste även finnas en garanti för att det finns en sådan
fungerande studerandehälsovård och högskolan bör enligt
utredningen ta detta ansvar. Utredningen lägger även fram förslag
om hur hälsovården bör organiseras. Vidare konstaterar
utredningen att studerandehälsovården har ekonomiska bekymmer och
att statsbidraget och studentkårens bidrag inte räknats upp i den
takt som en gång avsågs.


Utskottet anser att situationen inom studerandehälsovården är
sådan att det är angeläget att huvudmannaskapsfrågan snart får
sin lösning och att man därvid fastställer den framtida
inriktningen av och ambitionsnivån inom hälsovården. Utskottet
anser emellertid att riksdagen inte nu bör göra några uttalanden
om hur hälsovården i  framtiden bör organiseras, utan resultatet
av remissbehandlingen av utredningens förslag bör avvaktas.
Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna Sf507 yrkande 1
och Sf518 yrkande 2.


Studerandehälsovården skall i dag främst vara inriktad på
förebyggande, sociala och kurativa insatser. Utredningen har
också betonat att denna inriktning skall finnas även i framtiden.
Även om också studerandehälsovårdens inriktning bör fastställas i
samband med att beslut fattas i huvudmannaskapsfrågan, vill
utskottet redan nu framhålla att det för de studerande måste vara
av stor betydelse att de psykosociala frågorna i
studiesituationen handläggs av kompetent personal såsom utbildade
kuratorer. Något uttalande från riksdagens sida med anledning av
motion Sf518 yrkande 1 anser utskottet dock inte påkallat.


Inom studenthälsorna har man, enligt vad utskottet erfarit,
under senare tid haft stora ekonomiska bekymmer. Särskilt har
detta drabbat personalen, som inte kunnat känna sig trygg i sin
anställningssituation. Bristande ekonomiska resurser har även
lett till att personalutbildningen och personalutvecklingen
blivit eftersatt inom studenthälsorna. Utskottet anser, som
nämnts, att det är viktigt att huvudmannaskapsfrågan snart löses.
Därigenom kan studenthälsoorganisationerna få en fastare
uppbyggnad. Samtidigt bör man ta ställning till hur
hälsoorganisationernas ekonomi skall se ut. I avvaktan på detta
ställningstagande anser utskottet det dock nödvändigt att
studerandehälsovården redan under nästa budgetår får ett större
statsbidrag så att personalens situation skall kunna tryggas och
mer medel satsas på personalutbildning och personalutveckling.
Utskottet bedömer att ytterligare 2 milj.kr. utöver vad
regeringen föreslagit bör anvisas för ändamålet, och detta bör
ges regeringen till känna. Härigenom tillgodoses delvis
motionerna Sf28 yrkande 2, Sf32 yrkande 3, Sf34 yrkande 3 och
Sf507 yrkande 2.


Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i fråga om
TPB.


CSN har sedan budgetåret 1986/87 disponerat medel för rabatter
av de studerandes resor. Nämnden har träffat årliga avtal med
statens järnvägar (SJ) som innebär att de studerande endast
betalar halva priset vid resor på SJs tåg och expressbussar. I
1990 års budgetproposition föreslogs att det särskilda
statsbidraget till reserabatter för studerande skulle avskaffas.
Det var i stället SJ som skulle besluta om rabatter för
studerande. Utskottet anförde emellertid i sitt betänkande
1989/90:SfU14 att de reserabatter som var förknippade med
CSN-kortet enligt utskottets uppfattning var utomordentligt
värdefulla för studenterna. De hade också fördelar i andra
avseenden. Utskottet ansåg det därför väsentligt att sådana
rabatter kunde behållas och om möjligt också utvidgas. En
förutsättning var emellertid att det kunde ske inom den nuvarande
kostnadsramen. Utskottet ansåg att CSN borde ta upp förhandlingar
inte bara med SJ utan också med andra trafikföretag, såsom flyg-
och båtbolag och länstrafikbolag. Härigenom löstes också frågan
om rabatter i sådana områden där det inte finns järnväg. CSN
borde få i uppdrag att förhandla fram förmånligast möjliga
reserabatter, och förhandlingsresultatet borde därefter
föreläggas regeringen för godkännande. Riksdagen följde utskottet
(1989/90:SfU14, rskr. 202).


För budgetåret 1990/91 träffade CSN avtal endast med SJ men med
en utökning av rabatterna till att även omfatta kombinationsresor
med SJ-tåg och länståg, länsbussar och det s.k. E4-tåget.
Utskottet uttalade därvid i sitt betänkande 1990/91:SfU6 att
utskottet utgick från att, såvitt avsåg förhandlingar för
följande budgetår, CSN skulle fortsätta sträva efter att nå de
reserabatter för studerande som sammantaget var de förmånligaste
möjliga inom den ram som riksdagen angett. Utskottet utgick från
att CSN i dessa strävanden inte uteslöt möjligheten till
uppgörelse även med länstrafikbolagen i de fyra nordligaste
länen.


I propositionen redovisas nu tre avtal som CSN träffat om
reserabatter för studerande under budgetåret 1991/92 och
vilka avtal regeringen godkänt under förutsättning att riksdagen
beslutar att anvisa de medel som avtalen förutsätter. De
redovisade avtalen har träffats med SJ, Linjeflyg AB/SAS Inrikes
resp. Svenska Buss. Ersättningarna till trafikföretagen uppgår
enligt avtalen till sammanlagt 95,5 milj.kr. I propositionen
anges att det s.k. CSN-kortet, som medför rätt till reserabatt,
tidigare utgått till samtliga som studerar på
studiestödsberättigade utbildningar på minst halvtid under minst
tre månader under ett kalenderhalvår. De nya avtalen innebär
däremot att CSN-kort utdelas till sådana studerande som under ett
kalenderhalvår uppbär studiestöd enligt studiestödslagen för
studier under minst tre månader och på minst halvtid. Dessutom
utdelas CSN-kort till studerande vid landets special- och
särskolor. Avtalet med SJ innebär att innehavare av CSN-kortet
får rabatt med 50 % på normalpriset för resa med SJ fjärrtåg,
Swebus expressbussar och kombinationsresor SJ
fjärrtåg-länsbuss/länståg enligt rikstaxan. Avtalet med Linjeflyg
AB/SAS Inrikes innebär rätt till bokningsbar biljett till ett
pris som motsvarar priset enligt nuvarande pensionärsrabatt, dvs.
för närvarande 400 kr. för enkel resa på längre sträckor och 250
kr. för resor på korta och medellånga. Avtalet med Svenska Buss
innebär rabatt med 50 % på resor under veckoslut med bussar i
företag som ingår i samorganisationen Svenska Buss. Enligt CSN
kommer reserabatterna att kunna utnyttjas mer av studerande från
glesbygd och Norrland och studerande med långa reseavstånd
eftersom avtal slutits också med andra trafikföretag än SJ.


I propositionen anger departementschefen att det i ett
samhällsekonomiskt läge som kräver prioriteringar är rimligt att
reserabatterna begränsas till att omfatta dels studerande som är
beroende av statligt studiestöd för sitt uppehälle, dels
studerande vid landets special- och särskolor. De
studerandegrupper som inte får rätt till rabatterade resor genom
avtalen har i regel sin försörjning ordnad på ett mer gynnsamt
sätt än genom studiestöd. Han erinrar om att enligt gällande
bestämmelser kan reducerade studiemedel såväl i form av bidrag
som lån beviljas till studerande med årsinkomster upp till drygt
158000 kr. Avtalen innebär en förbättring för stora grupper av
studerande, särskilt studerande med långa reseavstånd.


Propositionen har i denna del föranlett ett flertal motioner
som främst avser yrkanden om att reserabatterna bör omfatta även
andra grupper studerande.


I motion Sf28 anför Ann-Cathrine Haglund m.fl. att de grupper
som ställs utanför möjligheten att erhålla reserabatt bör
kartläggas. Motionärerna anser vidare att CSN bör få i uppdrag
att ta fram ett administrativt system som medger att även andra
än de som uppbär studiestöd skall kunna få CSN-kort. CSN bör
vidare få i uppdrag att förhandla för de mest angelägna grupperna
som nu står utanför. Motionärerna begär i yrkande 1 ett
tillkännagivande om det anförda.


I motion Sf30 anser Margitta Edgren att regeringen bör utarbeta
regler för studeranderabatter där det inte krävs att den
studerande faktiskt uppbär studiestöd (yrkande 1). Hon vill även
ha ett tillkännagivande om att de som studerar inom
Erasmus-samarbetet bör omfattas av reserabatterna (yrkande 2).


I två motioner, Sf34 yrkande 1 av Larz Johansson m.fl. och Sf32
yrkande 1 av Ragnhild Pohanka m.fl., begärs tillkännagivanden om
att reserabatterna bör omfatta alla studerande. I motion Sf34
begärs i samma yrkande även ett tillkännagivande om att CSN bör
fortsätta förhandlingarna med länstrafikbolagen i de nordligaste
länen. I motion Sf34 yrkande 2 begärs att ytterligare 20 milj.kr.
anvisas för ändamålet och i motion Sf32 yrkande 2 att ytterligare
10 milj.kr. anvisas.


Margó Ingvardsson m.fl. anför i motion Sf29 att reserabatterna
bör omfatta ytterligare grupper, och motionärerna anser att
regeringen bör få i uppdrag att snarast återkomma med ett nytt
förslag om reserabatter. Även Berit Löfstedt och Reynoldh
Furustrand anser i motion Sf33 att ytterligare studerandegrupper
bör få rätt till CSN-kort. Slutligen anser Kristina Svensson i
motion Sf31 att studerande som fallit ur studiemedelssystemet bör
få rätt till reserabatter.


Ett flertal motioner om reserabatter för studerande har väckts
även under den allmänna motionstiden 1990/91.


I motion Sf509 begär Ulla Orring och Britta Bjelle ett
tillkännagivande om att CSN bör fortsätta förhandla med de
norrländska länstrafikbolagen om studeranderabatter. I motion
Sf519 (delvis) om Lappland begär Karin Israelsson ett
tillkännagivande om likabehandling av gymnasieelever. Hon anför
bl.a. att eleverna bör få möjlighet till rabatt även vid
bussresor.


Claes Roxbergh m.fl. begär i motion Sf516 (yrkande 2) att
rabatten för studerande på SJ skall garanteras och utökas att
gälla även för de s.k. E4-tågen längs Norrlandskusten. Ragnhild
Pohanka m.fl. begär i motion Sf510 ett beslut om att CSN-rabatten
på tåg skall behållas (yrkande 2) och att, för de områden som har
få eller inga järnvägsförbindelser, rabattavtal skall slutas med
länstrafikbolagen (yrkande 3).


Slutligen begär Sten-Ove Sundström m.fl. i motion Sf515 ett
tillkännagivande om att CSN bör förhandla fram avtal om
reserabatter även med andra trafikbolag än SJ.


Utskottet konstaterar att de avtal som CSN träffat för nästa
budgetår innebär mycket förmånliga reserabatter för de
studerande. Avtal har träffats med fler trafikföretag och
rabatterna avser resor inom fler delar av landet. Även villkoren
för att få rabatt är bra, t.ex. genom att flertalet flygresor är
bokningsbara. I synnerhet studerande från glesbygdsområden har
genom avtalen fått väsentligt förbättrade rabattmöjligheter.


De nya avtalen omfattar som nämnts en mer begränsad grupp
studerande än tidigare. De grupper som tidigare omfattats av
reserabatterna men nu kommer att stå utanför systemet är i
huvudsak följande.


1. Studiemedelssökande som fått avslag på sin ansökan på grund
av för stora inkomster, otillräckligt studieresultat, för hög
ålder, för sent inkommen ansökan eller på grund av att de redan
fått studiemedel under högsta antal terminer. Ca 2000
studerande, varav drygt hälften på grund av otillräckligt
studieresultat.


2. De som finansierar sina studier på annat sätt än med
studiemedel och aldrig söker sådant. Ca 10000 studerande.


3. Forskarstuderande. Ca 12500 studerande.


4. Utländska studerande och gäststuderande. Ca 3000
studerande.


5. Studerande vid statens skolor för vuxna. Ca 1000
studerande.


6. Studerande med AMS-bidrag (utbildningsbidrag) i reguljär
undervisning vanligen komvux och vårdutbildningar. Ca 30000
studerande.


7. Elever i grundvux och grund-sfi. Ca 4000 studerande.


Totalt rör det sig om ca 62500 studerande.


Utskottet anser att den grupp som enligt de redan träffade
avtalen skall få rabatt generellt sett bör vara den som är i
störst behov av förmånerna. Genom villkoret att studiestöd
uppbärs sker behovsprövningen inom studiestödssystemet. Den som
av olika skäl inte har kunnat hålla studietakten kan efter
dispens få fortsatt studiestöd. Inom övriga grupper bör den
ekonomiska situationen i många fall inte vara sämre än för en
lågavlönad arbetare. Det gäller inte minst dem som uppbär
utbildningsbidrag och som utgör nästan hälften av dem som kommer
att stå utanför rabattsystemet. Även forskarstuderande, som inte
uppbär studiemedel, har i flertalet fall relativt goda inkomster.
Utbildningsbidraget till doktorander kommer fr.o.m. den 1 juli
1991 att höjas till 10450 kr. per månad. Avsikten är att
utbildningsbidragen skall omvandlas till doktorandtjänster. Vid
ett forskningsprojekt bör man dessutom kunna göra en
helhetsbedömning av de ekonomiska förmånerna. För gäststuderande,
t.ex. inom ramen för ERASMUS-projektet, bör avtalen mellan
länderna också kunna omfatta studiesociala frågor. En
studerandegrupp som av naturliga skäl får vidkännas stora
resekostnader är de som studerar på distans. Utskottet vill dock
erinra om att denna grupp redan i dag ofta hamnar utanför
rabattsystemet eftersom studierna i regel inte är på minst
halvtid.


En samlad bedömning visar således att de nu träffade avtalen
har givit ett mycket gott och i stort sett rättvist resultat.
Möjligen kan det inom den grupp som hamnat utanför
studiestödssystemet på grund av för lång studietid eller --
förutsatt att man försöker ta igen de missade studierna -- på
grund av bristande studieresultat finnas personer som skulle
behöva omfattas av studeranderabatterna. Någon annan mindre
grupp, i första hand studerande som inom studiernas ram är
tvungna att företa många resor, kan möjligen också hamna i denna
situation. Utskottet förutsätter emellertid att CSN noga följer
effekterna av de nya reserabatterna och lägger fram förslag om
åtgärder behöver vidtas. Såvitt avser förhandlingar för följande
budgetår utgår utskottet från att CSN kommer att fortsatt sträva
efter att nå de reserabatter för studerande som sammantaget är de
förmånligaste möjliga inom tillgängligt ekonomiskt utrymme.
Utskottet utgår därvid från att CSN i dessa strävanden inte
utesluter möjligheten till uppgörelse även med olika
länstrafikbolag.


Utskottet anser att motion Sf28 yrkande 1 får anses
tillgodosedd med vad utskottet anfört. I övrigt avstyrker
utskottet bifall till de ovan angivna motionerna, i den mån de
inte kan anses tillgodosedda med de träffade avtalen.


I propositionen beräknas kostnaderna för bidrag till
reserabatter för studerande för budgetåret 1991/92 till
95,5 milj.kr. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och
avstyrker bifall till motionerna Sf34 yrkande 2 och Sf32 yrkande
2.


Till följd av att utskottet föreslår att statsbidraget till
studerandehälsovården höjs med 2 milj.kr. utöver regeringens
förslag bör till anslaget F 6 följaktligen anvisas 114867000
kr.


F 7. Utbildningsarvoden till studerande vid vissa
lärarutbildningar


Från anslaget betalas utgifter för utbildningsarvoden till
studerande vid folkhögskollärarlinjen, handels- och
kontorslärarlinjen, industri- och hantverkslärarlinjen,
vårdlärarlinjen och specialpedagogiska påbyggnadslinjen.


I propositionen anges att arvodet som för närvarande är 9776
kr. per månad bör höjas till 10363 kr. per månad. Vidare
föreslås att till anslaget F7 för budgetåret 1991/92 anvisas
ett förslagsanslag på 126800000 kr.


Utskottet biträder förslaget om medelsanvisning.


Hemställan
Utskottet hemställer


Centrala studiestödsnämnden m.m.


1. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100
dels godkänner att 44000000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1991/92 används för att delvis finansiera anslaget
Centrala studiestödsnämnden m.m.,
dels till Centrala studiestödsnämnden m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 157095000 kr.,


Studiehjälp m.m.


2. beträffande inackorderingstillägg
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med
avslag på motionerna 1990/91:Sf506 yrkande 6 och 1990/91:Sf519 i
denna del antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap.
7§,
res. 1 (m, c)


3. beträffande studiehjälp vid utlandsstudier
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf503 och 1990/91:Sf506
yrkande 8,
res. 2 (m)


4. beträffande anslag till studiehjälp m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med
avslag på motion 1990/91:Sf527 yrkandena 1--3 till Studiehjälp
m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
2688400000 kr.,
res. 3 (m, c) - villk. 1
res. 4 (m) - villk. 2


5. beträffande utredning om bättre villkor för gymnasieelever
m.fl.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf522,
res. 5 (v, mp)


Studiemedel m.m.


6. beträffande särskild utredning av studiemedelssystemet
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf9 yrkande 2,
1990/91:Sf350 yrkande 5, 1990/91:Sf502, 1990/91:Sf504,
1990/91:Sf506 yrkande 1, 1990/91:Sf510 yrkande 1, 1990/91:Sf523
och 1990/91:Sf524,
res. 6 (m, cp, v, mp)
res. 7 (fp)


7. beträffande inkomstbegreppet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf506 yrkande 2,
res. 8 (m)


8. beträffande inkomstprövning
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf506 yrkande 5,
1990/91:Sf510 yrkande 4 och 1990/91:Sf527 yrkande 4,
res. 9 (m)
res. 10 (mp)


9. beträffande avskrivning av studielån
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf506 yrkandena 3 och
4,
res. 11 (m)


10. beträffande terminsavgifter m.m. vid utlandsstudier
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf506 yrkande 7 och
1990/91:Sf526 yrkande 1,
res. 12 (m)
res. 13 (fp)


11. beträffande studerande från utvecklingsländer
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf521,


12. beträffande konstnärlig utbildning
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf501, 1990/91:Sf508,
1990/91:Sf520 och 1990/91:Sf525,
res. 14 (v)


13. beträffande studier och idrott
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf529,
res. 15 (fp)


14. beträffande körkortskostnader
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf528,


15. beträffande Skillebyholmsskolan
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf517,


16. beträffande anslag till studiemedel m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med
avslag på motionerna 1990/91:Sf526 yrkande 2 och 1990/91:Sf527
yrkande 5 till Studiemedel m.m. för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 3683000000 kr.,
res. 16 (m) - villk. 9
res. 17 (fp) - villk. 13




Vuxenstudiestöd m.m.


17. beträffande differentieringen av vuxenstudiestödet m.m.


att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf350 yrkande 6 och
1990/91:Sf514 yrkandena 2 och 3,
res. 18 (fp, c)


18. beträffande ersättningsnivån inom korttidsstudiestödet
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sf511 och
1990/91:Sf513 och med anledning av proposition 1990/91:100 antar
det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 5 kap. 5 § med den
ändringen att lagrummet erhåller följande såsom Utskottets
förslag betecknade lydelse:




Nuvarande lydelse                       Utskottets förslag
                               5 kap.
                                5 §


Korttidsstudiestöd utgör                Korttidsstudiestöd utgör
53 kronor för varje timme.              65 kronor för varje timme.


res. 19 (m, fp, c)




19. beträffande omprövning av studiestöd
att riksdagen dels beslutar att 4 kap. 7 § studiestödslagen
(1973:349) skall erhålla ändrad lydelse enligt följande såsom
Utskottets förslag betecknade lydelse, dels beslutar om sådan
ändring av ingressen till det i propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) som föranleds
härav:


Nuvarande lydelse                       Utskottets förslag
                               4 kap.
                                7 §


Till studerande, som avses i 2 § och som ej tidigare varit
inskriven
vid läroanstalt eller utbildningslinje som omfattas av
förordnande
enligt 1 § eller 3 kap. 1 §, utgår studiemedel utan föregående
prövning
av hans lämplighet för studierna.


Inom ramen för sådan utbildningslinje vid gymnasieskolan som
omfattas av
förordnande enligt 3 kap. 1 § utgår studiemedel alltid utan
prövning som
avses i första stycket.


Till annan studerande som avses i 2 § utgår studiemedel endast
om han
bedrivit sina tidigare studier i normal takt. Vid denna bedömning
skall
skälig hänsyn tagas till förhållanden av personlig natur som kan
antagas
ha inverkat på studieresultaten.


                                        Har studiemedel vid ett och
                                        samma tillfälle beviljats
                                        för längre tid än ett
                                        år, skall beslutet
                                        omprövas, om det vid en
                                        sådan bedömning som
                                        avses i tredje stycket
                                        därefter har blivit
                                        sannolikt att den studerande
                                        inte bedriver sina studier i
                                        normal takt.


Närmare föreskrifter                    Närmare föreskrifter
för tillämpningen av                    för tillämpningen av
tredje stycket meddelas av              tredje och fjärde styckena
regeringen eller den myndighet          meddelas av regeringen eller
som regeringen bestämmer.               den myndighet som regeringen
                                        bestämmer.


                                        20. beträffande
                                        uppsökande verksamhet m.m.
                                        att riksdagen avslår
                                        motionerna 1990/91:Sf514
                                        yrkande 1 i denna del och
                                        1990/91:Sf527 yrkandena 6, 7
                                        och 9,
res. 20 (m)
res. 21 (fp)


21. beträffande anslag till vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 och med
avslag på motionerna 1990/91:Sf514 yrkande 1 i denna del och
1990/91:Sf527 yrkande 8
dels godkänner att 1617700000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget
Vuxenstudiestöd m.m.,
dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 1617700000 kr.,
res. 22 (m, fp, c) - villk. 19
res. 23 (m) - villk. 20
res. 24 (fp) - villk. 21


22. beträffande kollektiv ansökan från
pensionärsorganisationer m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med
avslag på motion 1990/91:Sf514 yrkande 4 godkänner vad som i
propositionen förordats om förlängd försöksverksamhet med friare
resursutnyttjande beträffande vuxenstudiestöden och med kollektiv
ansökan om internatbidrag för handikapp- och
pensionärsorganisationer,
res. 25 (fp, c)


23. beträffande kollektiv ansökan från
egenföretagarorganisationer
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf514 yrkande 5,
res. 26 (fp, c)


Timersättning vid vissa vuxenutbildningar


24. beträffande den högre ersättningsnivån vid vissa
vuxenutbildningar
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om ersättningsbeloppet per timme,
res. 27 (m, fp, c)- villk. 19


25. beträffande anslag till timersättning vid vissa
vuxenutbildningar
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100
dels godkänner att 96200000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget
Timersättning vid vissa vuxenutbildningar,
dels till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 107200000
kr.,
res. 28 (m, fp, c) - villk. 19


26. beträffande den lägre timersättningen vid grundvux
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 godkänner
vad som i propositionen förordats om att den lägre
timersättningen avskaffas för deltagare i grundutbildning för
vuxna (grundvux),


27. beträffande teckenspråksundervisning
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf505, 1990/91:Sf510
yrkande 5 och 1990/91:Sf512,
res. 29 (mp)


Bidrag till vissa studiesociala ändamål


28. beträffande huvudmannaskapet för studerandehälsovården
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf507 yrkande 1 och
1990/91:Sf518 yrkande 2,
res. 30 (m, fp)


29. beträffande kuratorer
att riksdagen avslår motion 1990/91:Sf518 yrkande 1,


30. beträffande bidrag till studerandehälsovården
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sf28 yrkande
2 i denna del, 1990/91:Sf32 yrkande 3 i denna del, 1990/91:Sf34
yrkande 3 i denna del och 1990/91:Sf507 yrkande 2 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
ytterligare medel till studerandehälsovården,
res. 31 (m, fp, c, mp)


31. beträffande talboks- och punktskriftsbiblioteket
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:108 medger
att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket det
beställningsbemyndigande om 3900000 kr. för budgetåret
1992/93 som förordats i propositionen,


32. beträffande reserabatter för studerande
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sf28 yrkande 1,
1990/91:Sf29, 1990/91:Sf30, 1990/91:Sf31, 1990/91:Sf32 yrkande 1,
1990/91:Sf33, 1990/91:Sf34 yrkande 1, 1990/91:Sf509,
1990/91:Sf510 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Sf515, 1990/91:Sf516
yrkande 2 och 1990/91:Sf519 i denna del,
res. 32 (fp)
res. 33 (v)
res. 34 (mp)


33. beträffande anslag till vissa studiesociala ändamål
att riksdagen med anledning av propositionerna 1990/91:100 och
1990/91:108 och motionerna 1990/91:Sf28 yrkande 2 i denna del,
1990/91:Sf32 yrkande 3 i denna del, 1990/91:Sf34 yrkande 3 i
denna del och 1990/91:Sf507 yrkande 2 i denna del samt med avslag
på motionerna 1990/91:Sf32 yrkande 2 och 1990/91:Sf34 yrkande 2
till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 114867000 kr.
res. 35  (m, fp, c, mp) - villk. 31
res. 36 (mp) - villk. 34


Utbildningsarvoden till studerande vid vissa
lärarutbildningar


34. beträffande anslag till utbildningsarvoden
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till
Utbildningsarvoden till studerande vid vissa
lärarutbildningar för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 126800000 kr.,


35. beträffande lagförslaget i övrigt
att riksdagen antar det i proposition 1990/91:100 framlagda
förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) i vad
förslaget inte berörts ovan under momenten 2 och 18.


Stockholm den 16 april 1991


På socialförsäkringsutskottets vägnar


Doris Håvik


Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Ulla
Johansson (s), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Lena
Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson (s), Ingegerd Elm (s),
Margareta Persson (s), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Margó
Ingvardsson (v), Ragnhild Pohanka (mp), Maud Björnemalm (s), Arne
Mellqvist (s), Bertil Persson (m) och Marianne Jönsson (c).


Reservationer
1. Inackorderingstillägg (mom.2)


Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c) Hans Dau (m),
Bertil Persson (m) och Marianne Jönsson (c) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "denna del." bort ha
följande lydelse:


CSN har föreslagit att inackorderingstillägget höjs till lägst
1030 och högst 2330 kr. per månad. Regeringen föreslår dock
en höjning till endast 1000--2010 kr. per månad med
hänvisning till att föräldrarna genom skattereformen får ökade
disponibla inkomster och därigenom kan bidra till merkostnaderna
för barnens inackordering i ökad utsträckning. Utskottet kan
inte acceptera att de som bor så långt från skolorten att barnen
måste bo inackorderade under skolveckan skall betala de ökande
mat-, hyres- och resekostnaderna med eventuella
inkomstskattesänkningar. Dessa föräldrar har dessutom oftast
lägre inkomster än genomsnittet och får därför inte några
nämnvärda skattesänkningar. För att inte ytterligare förstärka
den sociala och regionala snedrekryteringen till gymnasie- och
senare högskolestudier föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motion Sf506 yrkande 6 höjer inackorderingstillägget
till 1030--2330 kr. per månad.


dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


2. beträffande inackorderingstillägg
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf506 yrkande 6
och med anledning av proposition 1990/91:100 och motion
1990/91:Sf519 i denna del antar det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)
såvitt avser 3 kap. 7§ med den ändringen att lagrummet
erhåller följande såsom Reservanternas förslag betecknade
lydelse:


Regeringens förslag                     Reservanternas förslag


                               3 kap.
                                7 §


Inackorderingstillägg                   Inackorderingstillägg
utgår med lägst 1000 och                utgår med lägst 1030 och
högst 2010 kronor i                     högst 2330 kronor i
månaden till studerande som             månaden till studerande som
behöver inackordering.                  behöver inackordering.
Närmare föreskrifter om                 Närmare föreskrifter om
inackorderingstillägg                   inackorderingstillägg
meddelas av regeringen eller            meddelas av regeringen eller
den myndighet som regeringen            den myndighet som regeringen
utser.                                  utser.








2. Studiehjälp vid utlandsstudier (mom.3)


Gullan Lindblad, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Det internationella" och slutar med "yrkande 6."
bort ha följande lydelse:


Enligt utskottets mening är det av mycket stort värde om
svenska ungdomar bereds möjlighet till gymnasiestudier något år
i ett annat land. Detta medverkar till en ökad
internationalisering och en ökad förståelse för andra kulturer.
Inte minst krävs en större öppenhet i fråga om yrkesinriktade
utbildningar. Kostnader för resa, uppehälle och avgifter vid
utlandsstudier innebär dock antingen att man måste göra stora
ekonomiska uppoffringar eller att man tvingas avstå från sådana
studier. Utskottet anser därför, i likhet med motionärerna i
motion Sf506, att elever skall ha samma rätt till studiehjälp i
form av studiebidrag och inackorderingstillägg vid
gymnasiestudier utomlands som i Sverige.


dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


3. beträffande studiehjälp vid utlandsstudier
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf506
yrkande 8 och med anledning av motion 1990/91:Sf503 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,


3. Anslag till studiehjälp m.m. (mom.4)


Under förutsättning av bifall till reservation 1


Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Hans Dau (m),
Bertil Persson (m) och Marianne Jönsson (c) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Utskottet har" och slutar med "till
medelsanvisning." bort ha följande lydelse:


Utskottet har i reservation 1 föreslagit att
inackorderingstillägget höjs utöver regeringens förslag. För de
ökade kostnader som detta kommer att medföra föreslår utskottet
att riksdagen i enlighet med vad som anges i motion Sf527
yrkande 2 anvisar ytterligare 10 milj.kr.


dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


4. beträffande anslag till studiehjälp m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf527 yrkandena 2
och 3 och med anledning av proposition 1990/91:100 samt med
avslag på motion 1990/91:Sf527 yrkande 1 till Studiehjälp
m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
2698400000 kr.,


4. Anslag till studiehjälp m.m. (mom.4)


Under förutsättning av bifall till reservation 2


Gullan Lindblad, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Utskottet har" och slutar med "till
medelsanvisning." bort ha följande lydelse:


Utskottet har i reservation 2 tillstyrkt att studiestöd skall
utges under utlandsstudier på samma villkor som i Sverige. För
de ökade kostnader som detta kommer att medföra föreslår
utskottet att riksdagen i enlighet med vad som anges i motion
Sf527 yrkande 1 anvisar ytterligare 47 milj.kr.


dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


4. beträffande anslag till studiehjälp m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf527 yrkandena 1
och 3 och med anledning av proposition 1990/91:100 samt med
avslag på motion 1990/91:Sf527 yrkande 2 till Studiehjälp
m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
2735400000 kr.,


5. Utredning om bättre villkor för gymnasieelever m.fl.
(mom.5)


Margó Ingvardsson (v) och Ragnhild Pohanka (mp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Såsom ovan" och slutar med "motion Sf522." bort ha
följande lydelse:


Situationen för de studerande har försämrats genom
skattereformen. De studerande får knappast någon
inkomstskattesänkning men de skall vara med och betala höjda
hyror och andra kostnadsökningar.


Den låga nivån på studiebidraget gör att många ungdomar i
gymnasieskolan tvingas att arbeta parallellt med sina
gymnasiestudier. Även om varvning av arbete och utbildning har
fördelar, är gymnasiestudier ett heltidsarbete, och omfattande
extraarbete leder till sämre resultat i skolan. Utskottet anser
därför att studiebidraget bör ha en sådan nivå att ungdomar inte
av ekonomiska skäl tvingas att arbeta extra under terminerna.
Detsamma gäller nivån för inackorderingstillägg och extra
tillägg.


Det är vidare enligt utskottets mening viktigt att ungdomar
som har fyllt 18 år och alltså är myndiga har möjlighet att ha
en egen ekonomi och inte behöver vara beroende av sina
föräldrar, även om de studerar vidare på gymnasieskola eller
folkhögskola.


Utskottet anser således att det finns flera skäl att reformera
studiefinansieringssystemet för folkhögskole- och
gymnasieelever. En utredning i detta syfte bör därför, såsom
framhålls i motion Sf522, snarast tillsättas.


dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


5. beträffande utredning om bättre villkor för
gymnasieelever m.fl.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf522 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Särskild utredning av studiemedelssystemet (mom.6)


Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Hans Dau (m), Margó
Ingvardsson (v), Ragnhild Pohanka (mp), Bertil Persson (m) och
Marianne Jönsson (c) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar
med "Riksdagen har" och slutar med "och Sf523." bort ha följande
lydelse:


Det nuvarande studiemedelssystemet infördes för bara drygt två
år sedan. Trots detta behövs redan nu en översyn för att komma
till rätta med bristerna i systemet, i första hand problemen med
den höga skuldsättningen. Utskottet anser att regeringen bör låta
göra en förutsättningslös utredning om studiemedelssystemet och
om hur studier i fortsättningen skall finansieras.


dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


6. beträffande särskild utredning av studiemedelssystemet
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sf9 yrkande
2, 1990/91:Sf350 yrkande 5, 1990/91:Sf502, 1990/91:Sf504,
1990/91:Sf506 yrkande 1, 1990/91:Sf510 yrkande 1 och
1990/91:Sf523 och med avslag på motion 1990/91:Sf524 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,




7. Särskild utredning av studiemedelssystemet (mom.6)


Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar
med "Riksdagen har" och slutar med "och Sf523." bort ha följande
lydelse:


Enligt vad som anförs i propositionen är avsikten att CSN i de
särskilda direktiven för budgetåren 1993/94--1995/96 skall få i
uppdrag att göra en utvärdering av studiemedelssystemets funktion
och effekter. Vid denna utvärdering skall återbetalningsfrågorna
särskilt prioriteras. Enligt utskottets mening är det nödvändigt
att CSN omgående får i uppdrag att göra denna utvärdering.
Utskottet vill framhålla att, om det visar sig att det finns risk
för att studieskulder måste avskrivas i stor omfattning, CSN bör
överväga och lägga fram förslag till förändringar av systemet.
Utskottet anser vidare att CSN också bör få i uppdrag att snarast
göra en beräkning av de samhällsekonomiska kostnaderna för ett
avskaffande av inkomstprövningen. Det anförda bör med bifall till
motion Sf524 ges regeringen till känna.


dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


6. beträffande särskild utredning av studiemedelssystemet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf524 och med
avslag på motionerna 1990/91:Sf9 yrkande 2, 1990/91:Sf350 yrkande
5, 1990/91:Sf502, 1990/91:Sf504, 1990/91:Sf506 yrkande 1,
1990/91:Sf510 yrkande 1 och 1990/91:Sf523 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,


8. Inkomstbegreppet (mom. 7)


Gullan Lindblad, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar
med "I det" och slutar med "yrkande 2." bort ha följande lydelse:


Det inkomstbegrepp som tillämpas inom studiemedelssystemet --
sammanräknad inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital vid
taxeringen -- innebär bl.a. att hänsyn inte tas till underskott
som uppkommit på grund av innehav av småhus eller rörelse. Detta
drabbar barnfamiljer, som ofta föredrar att bo i eget småhus,
samt många nyetablerade egna företagare. Vid prövning såväl av
rätten till studiemedel som återbetalning av studiemedel skall
enligt utskottets mening användas ett inkomstbegrepp som
motsvarar taxerad inkomst enligt de bestämmelser som gällde fram
till den 1 januari 1991. Ett sådant inkomstbegrepp speglar bättre
den enskildes ekonomiska situation. Det anförda bör med anledning
av motion Sf506 yrkande 2 ges regeringen till känna.


dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


7. beträffande inkomstbegreppet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf506 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,


9. Inkomstprövning (mom. 8)


Gullan Lindblad, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar
med "Vad gäller" och slutar med "yrkande 4." bort ha följande
lydelse:


Enligt utskottets uppfattning bör, som anförs i motionerna
Sf506 och Sf527, prövningen av rätt till studiemedel mot egen
inkomst upphöra för heltidsstuderande. Därmed understryks att
studiemedelssystemet är ett generellt system, och de
marginaleffekter som uppstår med nuvarande system undviks. En
avskaffad inkomstprövning skulle också medföra besparingar i
administrationen och underlätta hanteringen för den enskilde.
Risken för att en avskaffad prövning skulle leda till att de
studerande förvärvsarbetar så mycket jämsides med studierna att
dessa skulle försummas är ringa, eftersom rätten till studiemedel
är knuten till deltagande i undervisningen och viss studietakt.
Om tillfredsställande studieresultat uppnås bör det enligt
utskottets mening vara den enskildes sak att i övrigt disponera
sin tid.


Det bör ankomma på regeringen att lägga fram förslag i enlighet
med det anförda i sådan tid att förslaget kan gälla fr.o.m. den 1
juli 1991.


dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


8. beträffande inkomstprövning
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sf506 yrkande
5 och 1990/91:Sf527 yrkande 4 och med avslag på motion
1990/91:Sf510 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,


10. Inkomstprövning (mom. 8)


Ragnhild Pohanka (mp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar
med "Vad gäller" och slutar med "yrkande 4." bort ha följande
lydelse:


Studiemedel utges endast för studietid. Utskottet anser därför
att en studerande bör ha möjlighet att skaffa sig inkomst under
ferietid utan att detta påverkar studiemedlen. Det anförda bör
riksdagen med bifall till motion Sf510 yrkande 4 som sin mening
ge regeringen till känna.


dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


8. beträffande inkomstprövning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf510 yrkande 4
och med avslag på motionerna 1990/91:Sf506 yrkande 5 och
1990/91:Sf527 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,


11. Avskrivning av studielån (mom.9)


Gullan Lindblad, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar
med "Utskottet har" och slutar med "och 4." bort ha följande
lydelse:


Utskottet kan konstatera att den som under lång tid har avstått
från arbetsinkomster på grund av studier har dragit på sig en
extra stor skuldbörda. Det är därför motiverat att staten
avskriver en del av denna skuld. Därmed främjas också
rekryteringen till de mer krävande studierna, och de sociala
hinder som föreligger motverkas. Rätt till avskrivning bör enligt
utskottets mening gälla alla som uppburit studiemedel för minst
sex terminers heltidsstudier eller deltidsstudier av motsvarande
total omfattning. De sex terminerna skall kunna gälla såväl
gymnasiala som eftergymnasiala studier och behöver inte omfatta
en sammanhängande tidsperiod. Avskrivning bör ske med 6 % av
basbeloppet per termin för gymnasiala studier och med 6 % av
basbeloppet per uppnådda 20 poäng för eftergymnasiala studier.


I syfte att stimulera till ökad forskning anser utskottet också
att en särskild avskrivning av skulden bör göras för den som
avlägger doktorsexamen. Därvid bör en skuldavskrivning ske med en
summa som motsvarar ett basbelopp.


Det anförda bör med bifall till motion Sf506 yrkandena 3 och 4
ges regeringen till känna.


dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


9. beträffande avskrivning av studielån
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf506 yrkandena 3
och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,


12. Terminsavgifter m.m. vid utlandsstudier (mom.10)


Gullan Lindblad, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar
med "Vad gäller" och på s. 20 slutar med "riksdagens sida." bort
ha följande lydelse:


Utbildning vid universitet och högskolor i andra länder är
förenad med höga kostnader för terminsavgifter och resor, och CSN
beviljar därför extra studiemedel i form av lån för sådana
studier. Det kan bli fråga om betydande belopp, och utskottet
anser att det därför bör utredas om en studerande som ådragit sig
extra höga låneskulder i samband med utlandsstudier bör kunna få
reducering av skulden, t.ex. genom att en del av skulden avskrivs
efter examen.


Det anförda bör med bifall till motion Sf506 yrkande 7 ges
regeringen till känna.


dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


10. beträffande terminsavgifter m.m. vid utlandsstudier
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf506 yrkande 7
och med avslag på motion 1990/91:Sf526 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,


13. Terminsavgifter m.m. vid utlandsstudier (mom.10)


Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar
med "Vad gäller" och på s. 20 slutar med "riksdagens sida." bort
ha följande lydelse:


Utbildning vid universitet och högskolor i andra länder är i
regel förenad med höga kostnader för terminsavgifter och resor,
och CSN beviljar därför extra studiemedel i form av lån för
sådana studier. Enligt utskottets mening är det rimligt att den
som studerar utomlands inte skall få högre skuldsättning än den
som får motsvarande utbildning i Sverige. Utskottet föreslår
därför att den som studerar utomlands skall få bidrag med 25 % av
kostnaderna för terminsavgifter.


Det anförda bör med bifall till motion Sf526 yrkande 1 ges
regeringen till känna.


dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


10. beträffande terminsavgifter m.m. vid utlandsstudier
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf526 yrkande 1
och med avslag på motion 1990/91:Sf506 yrkande 7 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,


14. Konstnärlig utbildning (mom.12)


Margó Ingvardsson (v) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar
med "Studiemedel beviljas" och på s. 21 slutar med "och Sf525."
bort ha följande lydelse:


Enligt utskottets mening fyller utbildningen vid de fristående
konstskolorna en viktig funktion som komplettering till de
förberedande konstnärliga utbildningarna inom gymnasiet och
folkhögskolan och i viss mån även som alternativ till
högskoleutbildningen. Utbildningen vid dessa konstskolor kan ta
upp till fem år. Utskottet anser att den som studerar vid en
fristående konstskola bör kunna uppbära studiemedel under hela
studietiden. Den generella begränsningen att studiemedel vid
studier på gymnasial nivå längst skall kunna utges för tre år
skall således inte tillämpas i dessa fall. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.


dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


12. beträffande konstnärlig utbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sf501,
1990/91:Sf508, 1990/91:Sf520 och 1990/91:Sf525 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,


15. Studier och idrott (mom.13)


Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar
med "Utskottet är" och slutar med "motion Sf529." bort ha
följande lydelse:


Utskottet anser att man bör underlätta för ungdomar som vill
idrotta på elitnivå att kombinera utbildning med träning och
tävling. Den som kombinerar högskolestudier med kvalificerad
idrott bör därför ha rätt till förlängd studiegång med fullt
studiestöd. För att idrottsungdomarna inte skall få för stora
studieskulder bör samtidigt en särskild stipendiefond inrättas.
Det anförda bör med bifall till motion Sf529 ges regeringen till
känna.


dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


13. beträffande studier och idrott
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf529 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,


16. Anslag till studiemedel m.m. (mom. 16)


Under förutsättning av bifall till reservation 9


Gullan Lindblad, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar
med "Med hänvisning" och slutar med "föreslagna anslaget." bort
ha följande lydelse:


Utskottet har i reservation 9 föreslagit att inkomstprövningen
avskaffas vid prövningen av rätten till studiemedel för den som
studerar på heltid. Detta förslag beräknas kosta 60 milj.kr.
varför propositionens förslag till anslag för studiemedel m.m.
bör räknas upp med motsvarande belopp.


dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


16. beträffande anslag till studiemedel m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf527 yrkande 5
och med anledning av proposition 1990/91:100 samt med avslag på
motion 1990/91:Sf526 yrkande 2 till Studiemedel m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3743000000
kr.,


17. Anslag till studiemedel m.m. (mom. 16)


Under förutsättning av bifall till reservation 13


Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar
med "Med hänvisning" och slutar med "föreslagna anslaget." bort
ha följande lydelse:


Utskottet har i reservation 13 föreslagit att den som studerar
utomlands skall kunna få bidrag till terminsavgifterna. Detta
förslag beräknas kosta 20 milj.kr. Till Studiemedel m.m. bör
därför anvisas 3703000000 kr.


dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


16. beträffande anslag till studiemedel m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf526 yrkande 2
och med anledning av proposition 1990/91:100 samt med avslag på
motion 1990/91:Sf527 yrkande 5 till Studiemedel m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3703000000
kr.,


18. Differentieringen av vuxenstudiestödet m.m. (mom.17)


Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Barbro Sandberg (fp)
och Marianne Jönsson (c) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar
med "Utskottet utgår" och slutar med "yrkandena 6--9." bort ha
följande lydelse:


Enligt utskottets mening är det inte rimligt att det särskilda
vuxenstudiestödet utges med högre belopp till den som är medlem i
arbetslöshetskassa än till annan. Bl.a. får detta till följd
att kvinnor som varit hemma och vårdat barn inte kan få det högre
beloppet även om de är korttidsutbildade. Utskottet anser det
viktigt att konsekvenserna av differentieringen utreds vad gäller
rekryteringen av kvinnor till studier. Enligt utskottets mening
skulle en annan beräkningsgrund för det särskilda
vuxenstudiestödet även medföra att de medel som avsätts för
ändamålet räcker till betydligt fler sökande än vad som nu är
fallet. Utskottet anser att också barntillägget bör utges på
samma villkor till alla. Regeringen bör låta utreda och därefter
snarast lägga fram förslag till lösning av de nämnda frågorna.


Det anförda bör med bifall till motionerna Sf514 yrkandena 2
och 3 och Sf350 yrkande 6 ges regeringen till känna.


dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


17. beträffande differentieringen av vuxenstudiestödet m.m.


att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sf350 yrkande
6 och 1990/91:Sf514 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,


19. Ersättningsnivån inom korttidsstudiestödet (mom.18)


Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c),
Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Bertil Persson (m) och
Marianne Jönsson (c) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar
med "Vad gäller" och på s. 26 slutar med "i lagförslaget." bort
ha följande lydelse:


Regeringen har föreslagit en höjning av timersättningen inom
korttidsstudiestödet till 58 kr. Utskottet anser att det kan
finnas skäl för en ytterligare höjning av ersättningsnivån. En
höjning skulle i så fall också avse timersättningen vid grundvux,
särvux och grund-sfi. För att finansiera den sistnämnda höjningen
skulle omfördelningar behöva göras av medel  från
vuxenutbildningsavgiften, t.ex. genom en minskning av det
föreslagna utrymmet för särskilt vuxenstudiestöd. Utskottet anser
inte att en sådan minskning bör ske, och utskottet tillstyrker
regeringens förslag till höjning av timersättningen inom
korttidsstudiestödet till 58 kr. per timme. Riksdagen bör därför
anta i propositionen framlagt lagförslag såvitt avser 5 kap. 5 §.


dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


18. beträffande ersättningsnivån inom korttidsstudiestödet
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med
avslag på motionerna 1990/91:Sf511 och 1990/91:Sf513 antar det i
propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 5 kap. 5 §,


20. Uppsökande verksamhet m.m. (mom. 20)


Gullan Lindblad, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar
med "I anslutning" och slutar med "yrkandena 6--9." bort ha
följande lydelse:


Utskottet anser att utrymmet för anslagsposten
Korttidsstudiestöd bör minskas med 180 milj.kr. till 46 milj.kr.
Vidare bör medel inte längre anvisas för kostnader för uppsökande
verksamhet och utbildning av studieorganisatörer eftersom
tidigare års insatser på dessa områden får anses tillräckliga.
Dessa besparingar inom vuxenstudiestödet, 255 milj.kr., bör
användas för att frigöra avgiftsmedel för finansiering av
studieförbundens verksamhet.


dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


20. beträffande uppsökande verksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf527 yrkandena 6,
7 och 9 och med anledning av motion 1990/91:Sf514 yrkande 1 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,


21. Uppsökande verksamhet m.m. (mom. 20)


Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar
med "I anslutning" och slutar med "yrkandena 6--9." bort ha
följande lydelse:


Enligt utskottets uppfattning bör de studieförbund som bl.a.
genom sina medlemsorganisationer har etablerad kontakt med de
flesta arbetsplatser ha tillräckliga resurser för att utan extra
statsbidrag verka på arbetsplatserna med uppsökande verksamhet
m.m. Några medel för planering och genomförande av uppsökande
verksamhet bör därför inte anvisas. Detta bör ges regeringen till
känna.


dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


20. beträffande uppsökande verksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sf514 yrkande
1 i denna del och 1990/91:Sf527 yrkande 7 och med avslag på
motion 1990/91:Sf527 yrkandena 6 och 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,


22. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (mom.21)


Under förutsättning av bifall till reservation 19


Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp) Karin Israelsson (c),
Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Bertil Persson (m) och
Marianne Jönsson (c) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar
med "Med denna" och slutar med "i lagförslaget." bort ha följande
lydelse:


Utskottet tillstyrker regeringens förslag att till anslaget
F4 anvisas 1628,1 milj.kr. och att dessa medel finansieras
genom vuxenutbildningsavgiften.


dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


21. beträffande anslag till vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med
avslag på motionerna 1990/91:Sf514 yrkande 1 i denna del och
1990/91:Sf527 yrkande 8
dels godkänner att 1628100000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget
Vuxenstudiestöd m.m.,
dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 1628100000 kr.,


23. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (mom.21)


Under förutsättning av bifall till reservation 20


Gullan Lindblad, Hans Dau och Bertil Persson (alla m) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar
med "Med denna" och slutar med "i lagförslaget." bort ha följande
lydelse:


Till följd av vad utskottet föreslagit i reservation 20 bör
till anslaget F 4 anvisas ett belopp som är 255 milj.kr. lägre än
som föreslagits av regeringen, eller -- med beaktande av att 10,4
milj.kr. skall omfördelas till anslaget F 5 för att täcka
höjningen av den högre ersättningsnivån vid vissa
vuxenutbildningar -- 1362700 kr.


dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


21. beträffande anslag till vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf527 yrkande 8
och med anledning av proposition 1990/91:100 och motion
1990/91:Sf514 yrkande 1 i denna del
dels godkänner att 1362700000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget
Vuxenstudiestöd m.m.,
dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 1362700000 kr.,


24. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (mom.21)


Under förutsättning av bifall till reservation 21


Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar
med "Med denna" och slutar med "i lagförslaget." bort ha följande
lydelse:


Till följd av vad utskottet föreslagit i reservation 21 bör
till anslaget F 4 anvisas ett belopp som är 75 milj.kr. lägre än
som föreslagits av regeringen, eller -- med beaktande av att 10,4
milj.kr. skall omfördelas till anslaget F 5 för att täcka
höjningen av den högre ersättningsnivån vid vissa
vuxenutbildningar -- 1542,7 milj.kr.


dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


21. beträffande anslag till vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 och
motionerna 1990/91:Sf514 yrkande 1 i denna del och 1990/91:Sf527
yrkande 8
dels godkänner att 1542700000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget
Vuxenstudiestöd m.m.,
dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 1542700000 kr.,


25. Kollektiv ansökan från pensionärsorganisationer m.m.
(mom.22)


Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Barbro Sandberg (fp)
och Marianne Jönsson (c) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar
med "Frågan om" och slutar med "yrkande 4." bort ha följande
lydelse:


För handikappade är det enligt utskottets mening värdefullt att
möjligheten finns till kollektiv ansökan om internatbidrag. Den
pågående försöksverksamheten bör därför permanentas för
handikapporganisationerna. Utskottet anser det däremot inte
rimligt att de begränsade resurser som står till förfogande för
vuxenstudiestödet används till internatbidrag för kurser som
riktar sig till ålderspensionärer. Medlen skall i stället
användas för att finansiera studier för personer i arbetsaktiv
ålder. Pensionärer bör som alternativ för sin studieverksamhet
kunna erhålla stöd från studieförbunden. Med hänsyn härtill bör
försöksverksamheten vad gäller pensionärsorganisationernas rätt
att kollektivt ansöka om internatbidrag upphöra.


dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


22. beträffande kollektiv ansökan från
pensionärsorganisationer m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf514 yrkande 4
och med anledning av proposition 1990/91:100 dels godkänner
vad som i propositionen förordats om förlängd försöksverksamhet
med friare resursutnyttjande beträffande
vuxenstudiestöden,dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om kollektiv ansökan om
internatbidrag för handikapp- och pensionärsorganisationer,


26. Kollektiv ansökan från egenföretagarorganisationer
(mom.23)


Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Barbro Sandberg (fp)
och Marianne Jönsson (c) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar
med "Även frågan" och på s. 27 slutar med "yrkande 5." bort ha
följande lydelse:


Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att den
möjlighet till kollektiv ansökan om internatbidrag som gäller för
löntagarorganisationerna också skall omfatta Lantbrukarnas
riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund och Företagarnas
riksorganisation. Detta bör ges regeringen till känna.


dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


23. beträffande kollektiv ansökan från
egenföretagarorganisationer
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf514 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,


27. Den högre ersättningsnivån vid vissa vuxenutbildningar
(mom.24)


Under förutsättning av bifall till reservation 19


Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c),
Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Bertil Persson (m) och
Marianne Jönsson (c) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar
med "Som angivits" och slutar med "i grundvux." bort ha följande
lydelse:


Utskottet delar regeringens uppfattning att den högre
ersättningen vid deltagande i grundvux, särvux och grund-sfi bör
höjas till 58 kr. per timme.


dels att moment 24 i utskottets hemställan bort utgå.




28. Anslag till timersättning vid vissa vuxenutbildningar
(mom.25)


Under förutsättning av bifall till reservation 19


Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c),
Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Bertil Persson (m) och
Marianne Jönsson (c) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar
med "Som angivits" och slutar med "i grundvux." bort ha följande
lydelse:


Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
och finansiering av anslaget F 5.


dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


25. beträffande anslag till timersättning vid vissa
vuxenutbildningar
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100
dels godkänner att 85800000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget
Timersättning vid vissa vuxenutbildningar,
dels till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 96800000
kr.,


29. Teckenspråksundervisning (mom.27)


Ragnhild Pohanka (mp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar
med "Utskottet har" och slutar med "och Sf512." bort ha följande
lydelse:


Utskottet anser att syskon till handikappade barn bör få större
möjligheter att delta i teckenspråksundervisning. Även syskon bör
därför få delta i och få ersättning för kurser vid de dövas
folkhögskola i Leksand. Utskottet vill även framhålla att skolan
har ett daghem som är öppet för både döva och hörande barn och
där teckenspråket är grundspråk. Skolan anordnar varje sommar
teckenspråkskurser för föräldrar och anhöriga till döva eller
hörselskadade barn. Under sommarkursen utvidgas verksamheten vid
daghemmet så att man även tar emot barn i skolåldern. Utskottet
anser det viktigt att denna verksamhet kan fortsätta. Det bör
därför utredas om studiestödet vid teckenspråksutbildning kan
utges med högre belopp och även utvidgas till att omfatta de
hörselskadade barnen. Det anförda bör med bifall till motionerna
Sf510 yrkande 5 och Sf512 ges regeringen till känna.


dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


27. beträffande teckenspråksundervisning
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sf510 yrkande
5 och 1990/91:Sf512 och med anledning av motion 1990/91:Sf505 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,


30. Huvudmannaskapet för studerandehälsovården (mom.28)


Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Hans Dau (m), Barbro
Sandberg (fp) och Bertil Persson (m) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar
med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 2." bort ha
följande lydelse:


Utskottet anser det viktigt att frågan om huvudmannaskapet för
studerandehälsovården snarast löses. I betänkandet (SOU 1990:105)
Studenten och tvångsanslutningen har lagts fram förslag till
framtida organisation av studerandehälsovården. Enligt
utredningen bör stiftelser bildas som skall vara huvudmän för
studenthälsan. Utformningen skall kunna variera och anpassas
lokalt. Högskolorna på orten skall kunna medverka i stiftelsen.
Likså bör landstinget, Statshälsan och centrala
studiestödsnämnden vara företrädda. Ett betydande
studerandeinflytande i stiftelsen är angeläget och självklart. Så
länge obligatoriet är kvar kan studeranderepresentanterna utses
av studentkåren. När obligatoriet avskaffas måste de utses genom
allmänna val i högskolans regi. Utskottet anser att
studerandehälsovården bör omorganiseras enligt de angivna
riktlinjerna. Samtidigt bör beaktas att Studenthälsan är en
företagshälsovård och att sådan hälsovård har betydligt större
ekonomiska resurser till sitt förfogande. Utskottet anser att
regeringen snarast bör lägga fram förslag till lösning av
studerandehälsovårdens framtida organisation i enlighet med det
anförda. Detta bör med bifall till motion Sf507 yrkande 1 ges
regeringen till känna.


dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


28. beträffande huvudmannaskapet för studerandehälsovården
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf507 yrkande 1
och med avslag på motion 1990/91:Sf518 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,


31. Bidrag till studerandehälsovården (mom.30)


Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c),
Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Ragnhild Pohanka (mp), Bertil
Persson (m) och Marianne Jönsson (c) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar
med "Inom studenthälsorna" och slutar med "yrkande 2." bort ha
följande lydelse:


Enligt utskottets mening är den ekonomiska situationen inom
studerandehälsovården sådan att statsbidraget till
studerandehälsovården för nästa budgetår kraftigt måste
förstärkas. Utskottet anser därför att ytterligare 5 milj.kr.
utöver vad regeringen föreslagit bör anvisas för detta ändamål.


dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


30. beträffande bidrag till studerandehälsovården
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sf28 yrkande 2
i denna del, 1990/91:Sf32 yrkande 3 i denna del, 1990/91:Sf34
yrkande 3 i denna del och 1990/91:Sf507 yrkande 2 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
ytterligare medel till studerandehälsovården,


32. Reserabatter för studerande (mom.32)


Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar
med "Utskottet anser" och slutar med "träffade avtalen." bort ha
följande lydelse:


Utskottet anser att de reserabatter som CSN träffat avtal om
för nästa budgetår bör omfatta även studerande som har rätt till
studiestöd men inte utnyttjar möjligheterna att få vare sig
bidrag eller lån. Utskottet konstaterar vidare att utländska
studenter som studerar i Sverige inom Erasmus-samarbetets ram
inte kommer att omfattas av reserabatterna fr.o.m. nästa
budgetår. Utskottet anser att regeringen bör beakta detta vid
utformningen av dessa gäststuderandes ekonomiska villkor under
tiden i Sverige. Det anförda bör med bifall till motion Sf30 ges
regeringen till känna.


dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


32. beträffande reserabatter för studerande
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf30 och med
avslag på motionerna 1990/91:Sf28 yrkande 1, 1990/91:Sf29,
1990/91:Sf31, 1990/91:Sf32 yrkande 1, 1990/91:Sf33,
1990/91:Sf34 yrkande 1, 1990/91:Sf509, 1990/91:Sf510 yrkandena 2
och 3, 1990/91:Sf515, 1990/91:Sf516 yrkande 2 och 1990/91:Sf519
i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,


33. Reserabatter för studerande (mom.32)


Margó Ingvardsson (v) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar
med "Utskottet anser" och slutar med "träffade avtalen." bort ha
följande lydelse:


Utskottet anser att det reserabattsystem som CSN nu förhandlat
fram får kännbara ekonomiska effekter för många av de studerande
som ställts utanför möjligheterna till reserabatter. Det gäller
bl.a. studenter som under en period inte lyckats nå upp till det
antal poäng som krävs för att få fortsatta studiemedel, men som
trots detta fortsätter studierna. Det gäller också gäst- och
utbytesstudenter och dem som läser på deltid på annan ort än
bostadsorten. Utskottet vill erinra om att de studenter som fyllt
25 år inte heller har möjlighet att utnyttja eventuella
ungdomsrabatter. De försämrade reserabatterna kan befaras leda
till att öka den sociala snedrekryteringen till högre studier.
Utskottet anser mot denna bakgrund att regeringen bör få i
uppdrag att snarast återkomma med ett nytt förslag till
reserabatter för studerande som inte ställer stora grupper
studerande utanför möjligheten till rabatterade resor under
studietiden.


dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


32. beträffande reserabatter för studerande
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf29 och med
anledning av motionerna 1990/91:Sf28 yrkande 1, 1990/91:Sf30,
1990/91:Sf31 och 1990/91:Sf33 och med avslag på motionerna
1990/91:Sf32 yrkande 1, 1990/91:Sf34 yrkande 1, 1990/91:Sf509,
1990/91:Sf510 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Sf515, 1990/91:Sf516
yrkande 2 och 1990/91:Sf519 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,


34. Reserabatter för studerande (mom.32)


Ragnhild Pohanka (mp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar
med "Utskottet anser" och slutar med "träffade avtalen." bort ha
följande lydelse:


Utskottet konstaterar att de avtal om reserabatter för
studerande som CSN träffat för nästa budgetår utesluter många
grupper studerande. Det gäller bl.a. forskarstuderande och
gäststuderande. Att reserabatterna inte omfattar alla studerande
blir särskilt kännbart för dem som är över 25 år, vilka också
utgör merparten av dem som kommer att stå utanför rabattsystemet.
Det kan även komma att öka den sociala snedrekryteringen till
högskolan att distansstuderande och deltidsstuderande utan
studiemedel inte får reserabatter. Reserabattsystemet slår även
hårt mot studenter som spärras ut ur studiemedelssystemet på
grund av att de misslyckas på en tentamen men som fortsätter
utbildningen. Utskottet anser mot denna bakgrund att CSN bör få i
uppdrag att förhandla om reserabatter som omfattar samtliga
studerandegrupper som nu har rätt till CSN-kort. CSN bör även
träffa avtal med länstrafikbolagen om reserabatter. För ändamålet
bör anvisas 10 milj.kr. utöver regeringens förslag.


dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


32. beträffande reserabatter för studerande
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sf32 yrkande 1
och 1990/91:Sf510 yrkandena 2 och 3 och med anledning av
motionerna 1990/91:Sf28 yrkande 1, 1990/91:Sf29, 1990/91:Sf30,
1990/91:Sf31, 1990/91:Sf33, 1990/91:Sf34 yrkande 1,
1990/91:Sf509, 1990/91:Sf515, 1990/91:Sf516 yrkande 2 och
1990/91:Sf519 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,


35. Anslag till vissa studiesociala ändamål (mom.33)


Under förutsättning av bifall till reservation 31


Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c),
Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Ragnhild Pohanka (mp), Bertil
Persson (m) och Marianne Jönsson (c) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar
med "Till följd" och slutar med "114867000 kr." bort ha
följande lydelse:


Utskottet har i reservation 31 föreslagit att statsbidraget
till studerandehälsovården höjs med 5 milj.kr. utöver regeringens
förslag. Till Bidrag till vissa studiesociala ändamål bör därför
anvisas 117867000 kr.


dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


33. beträffande anslag till vissa studiesociala ändamål
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sf28 yrkande 2
i denna del, 1990/91:Sf32 yrkande 3 i denna del, 1990/91:Sf34
yrkande 3 i denna del och 1990/91:Sf507 yrkande 2 i denna del och
med anledning av propositionerna 1990/91:100 och 1990/91:108 samt
med avslag på motionerna 1990/91:Sf32 yrkande 2 och 1990/91:Sf34
yrkande 2 till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 117867000
kr.,


36. Anslag till vissa studiesociala ändamål (mom.33)


Under förutsättning av bifall till reservation 34


Ragnhild Pohanka (mp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar
med "Till följd" och slutar med "114867000 kr." bort ha
följande lydelse:


Utskottet har i reservation 34 föreslagit att för reserabatter
för studerande anslås ytterligare 10 milj.kr. Till Bidrag till
vissa studiesociala ändamål bör därför -- med beaktande av att
ytterligare 2 milj.kr. skall utges för studerandehälsovården --
anvisas 124867000 kr.,


dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:


33. beträffande anslag till vissa studiesociala ändamål
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sf32 yrkande 2 och
med anledning av propositionerna 1990/91:100 och 1990/91:108 samt
med avslag på motionerna 1990/91:Sf28 yrkande 2 i denna del,
1990/91:Sf32 yrkande 3 i denna del, 1990/91:Sf34 yrkandena 2 och
3 i denna del och 1990/91:Sf507 yrkande 2 i denna del till
Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 124867000 kr.,


Särskilda yttranden


1. Teckenspråksundervisning


Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) anför:


Vi delar uppfattningen i motion Sf505 att föräldrar till döva
eller gravt hörselskadade barn bör få bättre möjligheter att
delta i teckenspråksundervisning. Med hänsyn till att CSN har i
uppdrag att i samråd med skolöverstyrelsen utarbeta ett förslag
till hur studiestödet vid teckenspråksundervisning slutligen
skall utformas avstår vi från att reservera oss till förmån för
motionen.


2. Kuratorer


Gullan Lindblad (m) anför:


Studerandehälsovården skall i första hand vara inriktad på
förebyggande vård samt sociala och kurativa insatser. Med
anledning av att det inom studenthälsovården på senare tid
förekommit att någon kuratorstjänst dragits in för att medlen
i stället skall användas till en ökad satsning på friskvård vill
jag framhålla att den kurativa verksamheten vid högskolor och
universitet är mycket viktig. Jag vill liksom i motion Sf518
understryka värdet av att studerandehälsovården har tillgång till
kuratorer eftersom det måste ställas stora krav på lämplig
utbildning och kunnighet hos den person som skall kunna hjälpa
och stödja de studerande i svårigheter.




I propositionen framlagt lagförslag
Bilaga








Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionerna 2
Motionerna 3
Utskottet 8
F1. Centrala studiestödsnämnden m.m. 8
F2. Studiehjälp m.m. 9
F3. Studiemedel m.m. 13
F4. Vuxenstudiestöd m.m. 22
F5. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar 27
F6. Bidrag till vissa studiesociala ändamål 28
F7. Utbildningsarvoden till studerande vid vissa
lärarutbildningar 34
Hemställan 35
Reservationer 40
1. Inackorderingstillägg (m, c) 40
2. Studiehjälp vid utlandsstudier (m) 41
3. Anslag till studiehjälp m.m. (m, c) 41
4. Anslag till studiehjälp m.m. (m) 42
5. Utredning om bättre villkor för gymnasieelever m.fl. (v, mp)
42
6. Särskild utredning av studiemedelssystemet (m, c, v, mp)
43
7. Särskild utredning av studiemedelssystemet (fp) 43
8. Inkomstbegreppet (m) 44
9. Inkomstprövning (m) 44
10. Inkomstprövning (mp) 45
11. Avskrivning av studielån (m) 45
12. Terminsavgifter m.m. vid utlandsstudier (m) 46
13. Terminsavgifter m.m. vid utlandsstudier (fp) 46
14. Konstnärlig utbildning (v) 47
15. Studier och idrott (fp) 47
16. Anslag till studiemedel m.m. (m) 48
17. Anslag till studiemedel (fp) 48
18. Differentieringen av vuxenstudiestödet m.m. (fp, c,) 48
19. Ersättningsnivån inom korttidsstudiestödet (m, fp, c) 49
20. Uppsökande verksamhet m.m. (m) 50
21. Uppsökande verksamhet m.m. (fp) 50
22. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (m, fp, c) 50
23. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (m) 51
24. Anslag till vuxenstudiestöd m.m. (fp) 51
25. Kollektiv ansökan från pensionärsorganisationer m.m. (fp,
c) 52
26. Kollektiv ansökan från egenföretagarorganisationer (fp, c)
53
27. Den högre ersättningsnivån vid vissa vuxenutbildningar (m,
fp, c) 53
28. Anslag till timersättning vid vissa vuxenutbildningar (m,
fp, c) 53
29. Teckenspråksundervisning (mp) 54
30. Huvudmannaskapet för studerandehälsovården (m, fp) 54
c31.Bidrag till studerandehälsovården (m, fp, c, mp) 55
32. Reserabatter för studerande (fp) 55
33. Reserabatter för studerande (v) 56
34. Reserabatter för studerande (mp) 57
35. Anslag till vissa studiesociala ändamål (m, fp, c, mp) 57
36. Anslag till vissa studiesociala ändamål (mp) 58
Särskilda yttranden 58
1. Teckenspråksundervisning (fp) 58
2. Kuratorer (m) 58
Lagförslaget 60