Näringsutskottets betänkande
1990/91:NU09

Utrikeshandel


Innehåll

1990/91
NU9
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels en motion som har väckts med anledning av proposition
1989/90:88 om vissa näringspolitiska frågor,
dels en motion som har väckts med anledning av proposition
1989/90:90 om forskning,
dels en motion som har väckts med anledning av regeringens
skrivelse 1990/91:20 med 1990 års redogörelse för de statliga
företagen,
dels -- helt eller delvis -- nitton motioner från allmänna
motionstiden.
Yrkandena rör bl.a.
frihandelns betydelse,
handeln med tjänster,
EFTAs roll för utvecklingen i Östeuropa,
nordisk hemmamarknad,
miljöklausul m.m. i internationella handelsavtal,
export av kärnteknisk utrustning m.m.,
importförbud för tropiskt timmer,
utredning om kostnaderna m.m. för handelsrestriktioner,
vidareexport av högteknologi,
turistnäringen.
Företrädare för utrikesdepartementets handelsavdelning har
inför utskottet lämnat upplysningar om pågående förhandlingar
inom det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) i den s.k.
Uruguayrundan och om förhandlingarna mellan EG och EFTA-länderna
om ett EES-avtal (europeiskt ekonomiskt samarbetsområde).

Sammanfattning

Alla motionerna avstyrks av utskottet. Reservationer har
avgetts i flertalet av de ämnen som behandlas. En fullständig
förteckning över reservationerna finns i innehållsförteckningen
(s.47f.).
I fråga om EFTAs roll för utvecklingen i Östeuropa hänvisar
utskottet enhälligt till de deklarationer om samarbete som
EFTA-länderna och fyra östeuropeiska stater har enats om och
till det arbete som har satts i gång för att intentionerna om
bl.a. handelsfrämjande åtgärder skall fullföljas.
Motioner från tre partier (m, fp, c) med principiella
synpunkter på inriktningen av den svenska handelspolitiken har
föranlett två reservationer (m, fp; c, v, mp) som ger uttryck
för skilda värderingar av frihandelns roll.
Flera motioner gäller frågor om import eller export av
särskilda slag av produkter. Gentemot farhågor (vpk; mp) för att
Sverige inte skall kunna vidmakthålla regler för handeln över
gränserna som har införts till skydd för miljö, hälsa och
säkerhet åberopar utskottet vad som gäller inom EG och GATT. En
motion (vpk) som syftar till förbud mot import av tropiskt
timmer avstyrks med hänvisning bl.a. till vissa åtaganden från
möbelbranschens sida. I anslutning till motioner (vpk; mp) om
vidareexport av högteknologiska varor noterar utskottet
lättnader i den exportkontroll som Cocom upprätthåller; de
innebär ökade möjligheter för östeuropeiska länder att få
tillgång till högteknologi. I alla tre fallen har reservationer
avgetts (v, mp). Export och marknadsföring utomlands av
alkoholdrycker och tobak har tagits upp i flera motioner (fp;
mp). Härvidlag finns bl.a. reservationer (fp, mp) om översyn av
Sveriges alkoholexport och försäljning av tobaksvaror i andra
länder.

Motionerna

Den motion som har väckts med anledning av proposition
1989/90:88 och behandlas här är
1989/90:N37 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet
(2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om Sveriges aktiva deltagande i framtagandet av
miljövänliga energisystem i Öststaterna och u-länder.
Den motion som har väckts med anledning av proposition
1989/90:90 och behandlas här är
1989/90:N49 av Sten Svensson m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med vad i
motionen anförts om stödet till internationell marknadsföring av
Sverige som turistland.
Den motion som har väckts med anledning av regeringens
skrivelse 1990/91:20 och behandlas här är
1990/91:N8 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om etiska principer vid marknadsföring [av
alkoholdrycker] utomlands,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående marknadsföring [av alkoholdrycker] i u-länder,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående marknadsföring [av alkoholdrycker] i EG-länder.
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här
är följande:
1989/90:N205 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med motivering i
motion 1989/90:U503 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts angående frihandel
och GATT-förhandlingarna.
1989/90:N265 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om riktlinjer för svenska initiativ till nya
handelsregler inom GATT.
1989/90:N267 av Per Gahrton (mp) och Lars Norberg (mp) vari
yrkas att riksdagen
1. hos regeringen begär förslag till sådan förändring av
lagen om exportkontroll att amerikanska embargoregler inte
längre kan hindra svensk export till öststaterna,
2. som sin mening ger regeringen till känna att svensk
medverkan i handelsbojkottåtgärder från en supermakt mot en
annan supermakt måste betraktas som avsteg från
neutralitetspolitiken och därför icke skall få förekomma.
1989/90:N268 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av Sveriges export av alkohol,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av Sveriges export av tobaksvaror.
1989/90:N269 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om svensk alkoholreklam utomlands.
1989/90:N307 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om frihandelns betydelse,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges fullföljande av åtaganden i deklarationen
inför den s.k. Uruguayrundan,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om EFTA:s möjligheter att bidra till Östeuropas
utveckling,
8. hos regeringen begär en utredning av kostnaderna av tullar
och andra hinder, i enlighet med vad som i motionen anförts.
1989/90:N311 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om handelspolitikens inriktning,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en kartläggning av i vilken omfattning import
förekommer av varor producerade under oacceptabla förhållanden
från hälso- och miljösynpunkt eller med utnyttjande av
slavarbete, barn eller annan efter lokala förhållanden
underbetald arbetskraft samt förslag till åtgärder som
kartläggningen kan motivera,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avtalsslutande parters rätt att inom GATT-avtalet
förhindra import av varor som producerats under oacceptabla
förhållanden.
1989/90:N312 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari -- med motivering
i motion 1989/90:Jo826 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att svenska
regler för handel över gränserna, som införts med hänsyn till
skydd av hälsa och miljö, inte får betraktas som tekniska
handelshinder.
1989/90:N315 av Hadar Cars m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandet
(3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vikten av att det hålls en kontinuerlig och tät kontakt med
företrädare för tjänsteföretagen och deras organisationer
speciellt i det skede där realförhandlingar pågår beträffande
tjänstehandeln såväl mellan EFTA och EG som i Uruguayrundan.
1989/90:N317 av Lars Norberg (mp) och Rolf L Nilson (vpk) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
ett lagförslag bör föreläggas riksdagen som innebär förbud mot
export av kärnteknisk utrustning.
1989/90:N334 av Viola Claesson m.fl. (vpk) såvitt gäller
yrkandet (2) att riksdagen hos regeringen begär förslag till
begränsning av tekoimporten på grundval av en socialklausul.
1989/90:N346 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kostnadsberäkning av handelspolitiska skyddsåtgärder,
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges uppgift att inom ramen för
GATT-förhandlingarna verka för en ökad frihandel,
8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges uppgift att inom ramen för
GATT-förhandlingarna verka för frihandel på tjänster.
1989/90:N349 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) vari -- med
motivering i motion 1989/90:U541 -- yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
export av svensk vodka.
1989/90:N353 av Viola Claesson m.fl. (vpk) vari -- med
motivering i motion 1989/90:U250 -- yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag i syfte att förbjuda import till
Sverige av tropiskt timmer.
1989/90:N354 av Carl Frick (mp) och Anita Stenberg (mp) vari
-- med motivering i motion 1989/90:U544 -- yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att Vin- och Spritcentralen skall upphöra med export av
Absolut Vodka och liknande drycker.
1989/90:N363 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari -- med motivering
i motion 1989/90:U551 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om avveckling av
embargopolitiken gentemot Sovjetunionen.
1989/90:N365 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari -- med
motivering i motion 1989/90:U553 -- yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fri
varuhandel i Norden.
1989/90:N478 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet
(7) att riksdagen beslutar om förbud av handel med
kärnkraftsteknologi och radioaktivt bränsle.
1989/90:N479 av Ivar Franzén m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet
(3) att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring
i kärntekniklagen som ger det exportförbud som förordas i
motionen.
Uppgifter i anslutning till motionerna
Viss statistik om Sveriges utrikeshandel
Utvecklingen av den svenska bytesbalansen har under de senaste
åren varit negativ. För år 1989 uppvisade den ett underskott om
19,5 miljarder kronor (se tabell 1) mot ett negativt saldo om
4,3 miljarder kronor året före. Även under innevarande år
fortsätter försämringen; enligt beräkningar kommer underskottet
i bytesbalansen för år 1990 att uppgå till nära 40 miljarder
kronor. Den negativa utvecklingen beror på att överskottet i
handelsbalansen reducerades avsevärt under
Tabell 1. Sveriges bytesbalans
Miljarder kronor, löpande priser
________________________________________________________________
1988        1989        okt. 1989--
sept. 1990
________________________________________________________________
Export av varor         301,9       329,0       334,6
Import av varor         278,4       313,9       321,5
Handelsbalans            23,5        15,1        13,1
Tjänstenetto             -7,3        -8,8       -11,4
Avkastning på kapital   -10,4       -12,9       -19,1
Transfereringsnetto      -9,9       -12,9       -13,0
Bytesbalans              -4,3       -19,5       -30,4
________________________________________________________________
Anm. 1. På grund av avrundning uppstår skillnader mellan
summan av delarna och delsummorna.
Anm. 2. Uppgifterna för export och import inkluderar
korrigeringspost.
Källa: Riksbanken.
år 1989; importvolymen har ökat snabbare än exportvolymen.
Samtidigt noteras en viss försämring i bytesförhållandet. Den
senaste tidens stora oljeprishöjningar till följd av krisen i
Mellanöstern har förstärkt den negativa utvecklingen. Vidare
ökade underskottet i räntenettot beroende på en kraftig stegring
i utlandsskulden under år 1989, som i sin tur återspeglade de
senaste årens stora direktinvesteringar i utlandet.
För år 1991 förutses ett underskott i bytesbalansen om drygt
50 miljarder kronor.
Fördelningen av Sveriges utrikeshandel på olika länderområden
åren 1986 och 1989 finns redovisad i tabell 2. Därav framgår att
Sveriges handelsförbindelser nästan helt domineras av handeln
med industriländerna. Värdemässigt var sålunda år 1989 ca 88%
av vår utrikeshandel, såväl export som import, inriktad på dessa
länder. Av importen av varor till Sverige kom 72% från
länderna inom Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) och
Europeiska gemenskaperna (EG), och andelen av vår export av
varor till dessa områden var lika stor.
Handeln med övriga länder har relativt sett varit oförändrad
under senare år.
Tabell 2. Fördelning av Sveriges export och import av varor i
värde på olika länderområden åren 1986 och 1989
________________________________________________________________
Länderområde                     Export          Import
1986    1989    1986    1989
%       %       %       %
________________________________________________________________
Industriländer                   87,7    88,0    88,4    88,3
varav EFTA                     20,7    19,1    16,2    17,0
EG                       50,0    53,4    57,2    55,0
övriga                   16,9    15,5    15,0    16,3
Statshandelsländer                2,8     2,7     4,1     4,2
Utvecklingsländer                 9,5     9,4     7,4     7,5
________________________________________________________________
Totalt                          100,0   100,0   100,0   100,0
________________________________________________________________
Källa: Kommerskollegium
Aktuella handelspolitiska frågor
Samarbetet i GATT
Redovisningar av den förhandlingsomgång i allmänna tull- och
handelsavtalet (GATT) som inleddes år 1986 och beräknas bli
slutförd i och med ett ministermöte i Bryssel i december 1990
har lämnats i två tidigare betänkanden från näringsutskottet (NU
1987/88:8, 1989/90:NU8).
Sammanfattningsvis kan här nämnas att förhandlingarna i
dens.k. Uruguayrundan  -- som är den hittills största i GATTs
historia -- syftar till att världshandeln skall liberaliseras
genom att det multilaterala regelverket såväl stärks som
utvidgas. Förhandlingarna går konkret ut på att ett odelbart
paket skall åstadkommas genom hopfogning av resultat på olika
delområden. De olika parterna får ge och ta i syfte att en
godtagbar balans slutligen skall åstadkommas; inget land skall
få välja ut eller avstå från något område.
Målet om stärkt GATT-samarbete skall uppnås på i huvudsak tre
sätt, nämligen genom en förstärkning av regelsystemet, ett ökat
marknadstillträde och en utvidgning till nya områden.
Organisatoriskt har arbetet varit uppdelat på femton grupper
inriktade på olika områden.
En förstärkning av regelsystemet anses av grundläggande
vikt för att tilltron till GATT skall kunna öka eller åtminstone
upprätthållas. Oljekriserna under 1970-talet kom att bli
inledningen till protektionistiska strävanden. S.k.
gråzonsåtgärder -- som är en följd av att GATTs skyddsklausul
lämnar alltför stort tolkningsutrymme -- tillgrips alltmer,
främst av de handelspolitiska stormakterna. Ett exempel är att
handelspolitiskt svagare länder i bilaterala överenskommelser
"frivilligt" åtar sig att begränsa sin export av vissa varor
till avtalsparten.
Ett ökat marknadstillträde innebär att den tidigare
inriktning som avsåg avskaffandet av s.k. icke-tariffära
handelshinder (dvs. andra hinder än tullar) nu har kommit i
bakgrunden till förmån för en ökning av handeln med
industrivaror, såsom tekoprodukter, och jordbruksprodukter. På
jordbruksområdet är strävan att subventionerna gradvis skall
avskaffas.
Utvidgningen till nya områden har av många länder
värderats högt men innefattar också de kanske mest svårlösta
frågorna i rundan. De nya områdena är tjänster, immaterialrätt
och handelsrelaterade investeringar.
Sverige, som engagerade sig starkt för att rundan skulle komma
till stånd, har spelat en aktiv roll även under förhandlingarna.
I riksdagens handelspolitiska debatt den 10 oktober 1990 anförde
statsrådet Anita Gradin att det för regeringen är och förblir
ett fundamentalt mål att stärka det internationella
frihandelssamarbetet, bl.a. via GATT. Hon sade vidare att
Sverige i Uruguayrundan arbetar mycket aktivt för att bidra till
ett positivt resultat (RD 1990/91:6 s.38). I olika frågor har
Sverige, vanligen tillsammans med de övriga nordiska länderna,
lagt fram förslag och tagit andra initiativ. Ett gemensamt
nordiskt agerande har inneburit att länderna har kommit med i de
interna förhandlingsråden på alla områden. Sveriges förslag har
också gällt frågor om hur processen i slutskedet skulle kunna
effektiviseras. Till de områden som Sverige prioriterar hör
tjänstehandeln, handeln med jordbruksprodukter och en översyn av
GATTs kod om antidumpning, som  i vissa avseenden anses oklar
och har kommit att missbrukas till skydd för inhemskt
näringsliv. Även frågor om statlig upphandling, som formellt
ligger utanför rundan, omfattas av Sveriges prioriteringar.
Under de gångna fyra åren har rundan präglats av betydande
motsättningar som nu -- i förhandlingarnas slutskede -- har
kommit att ställas på sin yttersta spets. Bidragande orsaker
till de låsningar som präglar arbetet är interna ekonomiska och
politiska förhållanden i några av de handelspolitiska blocken. I
fråga om marknadstillträdet har intresset alltmer kommit att
kretsa kring stormakternas agerande. Förenta Staterna har
anmodats förbättra sina bud i fråga om tullar och tekoprodukter;
EGs bud när det gäller minskat jordbruksstöd har ansetts
oacceptabelt lågt. Beträffande de nya områdena råder en stor
oenighet, både i tekniskt och politiskt avseende. Framförda krav
på att vissa tjänster, t.ex. transporttjänster och finansiella
tjänster, inte skall ingå i ett multilateralt avtal om
tjänstehandeln kan innebära att så många andra undantagsområden
begärs att ett avtal omöjliggörs. Generellt har många länder
bortsett från konstruktionen av ett helhetspaket och  i stället
fokuserat sitt intresse på ett område eller t.o.m. en enda
produktgrupp. Under november 1990 har återkommande rapporterats
om hotande sammanbrott i GATT-rundan.
Även utanför förhandlingarna i Uruguayrundan bedrivs arbete
inom GATT. Sålunda diskuteras fortlöpande s.k. socialklausuler
(se s.26f.). Nyligen togs frågan för första gången upp i
GATTs råd. Likaså utanför rundan behandlar GATT ett förslag om
förbud mot export av farliga varor, t.ex. dumpat avfall och
utdömda läkemedel. Miljöfrågor hör vidare till de frågor som
tilldrar sig ett allt större intresse inom GATT, och nästa
GATT-runda kan komma att också formellt innefatta detta område.
Det västeuropeiska integrationsarbetet
Vid ett flertal tillfällen under hösten 1990 har frågor om den
västeuropeiska integrationen behandlats i riksdagen.
I regeringsförklaringen (RD 1990/91:2) anfördes beträffande
Europapolitiken bl.a. att Sverige eftersträvar ett så omfattande
och djupgående samarbete med EG som är förenligt med vår
neutralitetspolitik. I det nya Europa kan EGs utrikes- och
säkerhetspolitiska samarbete komma att få en sådan inriktning
och utformning att det utesluter ett förpliktande
utrikespolitiskt samarbete och en gemensam försvarspolitik. I
ett Europa med en ny fredsordning och där blockgränserna
försvunnit skulle det därmed gå att förena ett svenskt
medlemskap i EG med en fortsatt neutralitetspolitik.
Vid en debatt om handelspolitik m.m. den 10 oktober 1990 (RD
1990/91:6 s.38--41) lämnade statsrådet Anita Gradin
information om det pågående arbetet på ett EES-avtal. Hon
erinrade om att de formella förhandlingarna hade inletts under
sommaren 1990. Målet är att EFTA-länderna skall kunna delta på
lika villkor i EGs inre marknad. Detta innebär att fri rörlighet
för varor, tjänster, kapital och personer skall uppnås samtidigt
inom hela den västeuropeiska marknaden från den 1 januari 1993.
Därutöver skall samarbetet stärkas påtagligt inom en rad viktiga
samhällsområden, såsom utbildning, forskning, miljövård och
konsumentskydd, och med avseende på sociala aspekter.
Två huvudfrågor präglar förhandlingsarbetet. Den ena gäller
substansen i avtalet, dvs. anpassningen av EFTA-ländernas
lagstiftning till EGs regelverk. Den andra avser dels samarbete
i beslutsprocessen (det institutionella området), dels
gemensamma institutioner (det legala området).
Beträffande den ena huvudfrågan, anpassningen till EGs
regelverk, framhöll statsrådet att Sverige och andra EFTA-länder
redan i dag i mycket hög grad uppfyller de krav som EG-reglerna
gäller. Hon utpekade härvid några områden som förtjänar särskild
uppmärksamhet. Sverige och övriga EFTA-länder vill slå vakt om
väsentliga intressen när det gäller skydd för hälsa, miljö och
säkerhet. I detta sammanhang nämnde hon att EG för närvarande
ser över sitt eget regelverk och förbereder en rad skärpningar.
Hon erinrade om att EG-kommissionen har gjort klart att man inte
kommer att kräva att EFTA-länderna sänker sina miljö- och
säkerhetsnormer; förhandlingarna gäller nu hur detta skall
förenas med målet om en fri varumarknad utan tekniska
handelshinder. Vidare är  etableringreglerna och
förvärvslagstiftningen ett särskilt problem för Sverige och
EFTA-länderna. För svensk del kan också en särlösning visa sig
nödvändig när det gäller skattekontrollen vid kapitalrörelser
över gränserna.
Vad beträffar den andra huvudfrågan gäller för det
institutionella området att förena EGs krav att inte hämmas i
sin beslutsautonomi med EFTA-ländernas krav att få ett
medinflytande som motsvarar avtalets omfattande bredd. Förslag
finns om ett nära samråd mellan EGs och EFTAs beslutsprocesser.
Även för det legala området finns förslag. För tolkningen av
avtalet övervägs något slags gemensam domstol för EES. För
övervakningen av att avtalet följs diskuteras att EFTA skall
bygga upp en egen ordning för EFTA-länderna motsvarande den som
i dag sköts av EG-kommissionen för EG-länderna.
Statsrådet gick härefter in på frågan om EES-avtalets
förenlighet med grundlagen. Hon hänvisade till den
departementspromemoria (Ds 1990:58) Ett europeiskt ekonomiskt
samarbetsområde (EES) och den svenska grundlagen, som nyligen
hade offentliggjorts av justitiedepartementet. Enligt en
preliminär slutsats förutsätter EES-avtalet -- i den form som
kunde skönjas vid den aktuella tidpunkten -- inte någon
grundlagsändring.
I sin skrivelse till riksdagen (skr. 1990/91:50) om åtgärder
för att stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten av de
offentliga utgifterna erinrar regeringen under rubriken
Europapolitiken (s. 5) om riksdagens beslut våren 1988 om
Sverige och den västeuropeiska integrationen, där det bl.a.
konstaterades att svenskt medlemskap inte var ett mål för de
diskussioner med EG som då förestod. Sedan detta beslut
fattades, anförs det vidare, har förutsättningarna för ett
svenskt medlemskap i EG förändrats, tack vare den positiva
utvecklingen i Europa. Möjligheterna att lägga grunden till en
ny, varaktig fredsordning har förstärkts. Ett svenskt medlemskap
i EG med bibehållen svensk neutralitetspolitik ligger, enligt
vad som sägs i skrivelsen, i vårt nationella intresse. I det
tidsperspektiv som gäller för EES-avtalets ikraftträdande,
nämligen den 1januari 1993, saknas alternativ till ett
EES-avtal. Regeringen eftersträvar ett nytt riksdagsbeslut om
Europapolitiken som tydligare och i mer positiva ordalag klargör
Sveriges ambitioner att bli medlem av EG. För att bygga under
för en sådan utveckling kommer Sverige att intensifiera sina
ansträngningar att inom ramen för Europeiska
säkerhetskonferensen medverka till en ny säkerhetsordning i
Europa. Förhandlingarna mellan EFTA och EG om ett EES-avtal
fullföljs med kraft.
I riksdagen aktualiserades frågan åter den 15 november 1990
genom att en interpellation (1990/91:4) om Sverige och EG
besvarades av statsrådet Anita Gradin (RD 1990/91:25). Debatten
rörde förutsättningarna för ett svenskt medlemskap i EG liksom
villkoren för ett nära samarbete med EG i enlighet med pågående
EES-förhandlingar. I fråga om medlemskap hänvisade statsrådet
dels till regeringsförklaringen, dels till Europadebatten i
riksdagen den 10 oktober 1990. Vidare citerade hon delar ur den
nyss nämnda skrivelsen. Neutralitetspolitiken är och förblir en
utgångspunkt för regeringens hållning gentemot EG, anförde hon.
I fråga om villkoren för samarbetet inom EES erinrade hon om att
tryggande av den fulla sysselsättningen och den sociala
välfärden är grunden för regeringens politik. Det är regeringens
övertygelse att ett deltagande i det europeiska
integrationsarbetet stärker möjligheterna att föra reformarbetet
vidare. Statsrådet uttalade att nya metoder för att målet skall
nås får användas på vissa områden; på andra områden begärs
särlösningar i väntan på att ribban inom EG skall sättas lika
högt som hos oss.
Samarbetet med Central- och Östeuropa
I den nyss refererade (s. 8) debatten i riksdagen den
10oktober 1990 om handelspolitik m.m. anförde statsrådet Anita
Gradin att samarbetet med reformstaterna i Central- och
Östeuropa är ett viktigt område. Hon hänvisade härvid dels till
de deklarationer om samarbete som avgavs sommaren 1990 av å ena
sidan EFTA-länderna, å andra sidan resp. Polen, Tjeckoslovakien
och Ungern, dels till den redan år 1983 avgivna deklarationen om
samarbete mellan EFTA-länderna och Jugoslavien. Hon omtalade att
direkta kontakter redan hade tagits för att frihandelsavtal
skall kunna komma till stånd. Sverige deltar också i det s.k.
G24-samarbetet inom organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD); tillskapandet av en utvecklingsbank nämndes
som exempel på aktiviteter för Östeuropas länder. Det bilaterala
samarbetet mellan Sverige och dessa länder organiseras genom ett
Östeuropasekretariat inom regeringskansliet, till vilket har
knutits en delegation med en bred sammansättning.
Nordiskt samarbete
Det nordiska samarbetet är för närvarande främst inriktat på
frågor som rör den västeuropeiska integrationen, utvecklingen i
Östeuropa och miljön. Ett viktigt mål är att samarbetet i Norden
skall utvecklas i minst samma takt som integrationen i
Västeuropa.
Efter behandling vid Nordiska rådets session år 1989 har de
nordiska finansministrarna fastställt en ny ekonomisk
handlingsplan för perioden 1989--1992. Den syftar till att
stärka den ekonomiska utvecklingen i Norden, att utveckla den
nordiska hemmamarknaden och att förbättra förutsättningarna för
deltagandet i det västeuropeiska integrationsarbetet. Planen
innehåller en rad konkreta åtgärder för att dessa mål skall
uppnås. Åtgärderna återfinns inom områdena avveckling av
handelshinder, effektivisering av kapitalmarknaden m.fl.
Arbetsprogrammet Norden i Europa har reviderats under år 1990.
Detta anger hur det nordiska samarbetet skall kunna påverka och
anpassas till utvecklingen av EGs inre marknad. Programmet, som
omfattar perioden 1989--1992, skall stärka det nordiska
samarbetet genom en vidareutveckling av bl.a. den nordiska
hemmamarknaden.
Vid de nordiska utrikeshandelsministrarnas möte i november
1990  enades man om att fortsatt prioritera arbetet på en
avveckling av handelshindren.

Utskottet

Fri handel med varor och tjänster
Frihandelns betydelse
I fyra motioner tas frågan om frihandelns betydelse upp från
mer generella utgångspunkter. Det är i första hand
förhandlingarna inom det allmänna tull- och handelsavtalet
(GATT) som uppmärksammas i motionerna. I var och en av
motionerna begärs att riksdagen skall göra ett uttalande av den
innebörd som anges i resp. motion.
I motion 1989/90:N205 (m) utvecklas argument för en ökad
frihandel inte bara i Europa utan i hela världen. Däri sägs
bl.a. att frihandel är viktig för u-länderna; deras utveckling
hämmas av protektionism. Det för närvarande viktigaste
instrumentet för främjande av frihandel är GATT, anförs det
vidare. Inom ramen för de  pågående förhandlingarna -- den s.k.
Uruguayrundan -- kan Sverige ta egna initiativ till ökad
frihandel och understödja andras initiativ i den riktningen,
betonar motionärerna.
Liknande tankar förs fram även i motion 1989/90:N307 (m). I
denna sägs att GATT representerar de deltagande nationernas
strävan bort från krig och orättvisor och mot ekonomisk
utjämning mellan världens nationer och folk. Sverige har
oreserverat anslutit sig till frihandelstanken när det gäller
varor och har -- genom att tillträda den deklaration som
föregick Uruguayrundan -- också accepterat en utveckling härav
till nya områden såsom tjänster och jordbruksprodukter, heter
det.  Sverige måste med hänsyn härtill i de pågående
förhandlingarna uppträda så att vårt engagemang inte kan
ifrågasättas.
Sveriges roll i GATT-förhandlingarna nämns även i motion
1989/90:N346 (fp). Motionärerna betonar vikten av att Sveriges
agerande i förhandlingarna innebär en offensiv och
frihandelsvänlig linje. Sveriges handelspolitik är i många
avseenden inriktad på frihandel, medger de. Det påpekas dock att
det inom några områden finns kvar importrestriktioner som har
medfört stora samhällsekonomiska kostnader. Motionärerna noterar
härvid vad som gäller för teko-, jordbruks- och
trädgårdsprodukter.
En något mer förbehållsam inställning till frihandeln kommer
till uttryck i motion 1989/90:N311 (c). Däri konstateras att en
fungerande utrikeshandel är nödvändig för att vårt land skall få
resurser till reformer och välfärdsutveckling. En
verklighetsanknuten debatt om frihandel gäller emellertid inte,
säger motionärerna, ytterligheterna total frihandel--total
protektionism. Frågan är snarare vilka modifieringar som är
nödvändiga eller angelägna, t.ex. med avseende på sociala,
miljö- och hälsomässiga, regionala och säkerhetsmässiga hänsyn.
Riksdagen behandlade hösten 1989 motionsyrkanden om
principiella synpunkter på frihandeln liknande de nu aktuella
(1989/90:NU8 s.12--14). Utskottet fann mot bakgrund av vad som
hade anförts om GATT-förhandlingarna och Sveriges arbete i dessa
ingen anledning för riksdagen att göra något uttalande och
avstyrkte därmed alla motionsyrkandena. Tre reservationer (m,
fp; c, mp; vpk) avgavs. Riksdagen följde utskottet.
I riksdagens debatt om utrikeshandeln den 10 oktober 1990
anförde statsrådet Anita Gradin (RD 1990/91:6 s.38) att det
för regeringen är och förblir ett fundamentalt mål att stärka
det internationella frihandelssamarbetet. Vidare underströk hon
att Sverige arbetar mycket aktivt för att bidra till ett
positivt resultat i de pågående GATT-förhandlingarna. Med
anledning av förhandlingarna om ett europeiskt ekonomiskt
samarbetsområde (EES) betonade statsrådet att Sverige och de
övriga EFTA-länderna vill slå vakt om väsentliga intressen när
det gäller skydd för hälsa, miljö och säkerhet. Därvid nämndes
bl.a. livsmedelsnormerna.
EES-förhandlingarna behandlades även i en
interpellationsdebatt i riksdagen den 15 november 1990 (RD
1990/91:25). En redogörelse härför har lämnats i det föregående
(s.10).
Enligt vad utskottet har erfarit om läget i
GATT-förhandlingarna har Sverige beträffande
förhandlingsarbetets organisation förordat ett system för
effektivisering av processen (se s.7). Den internordiska
enigheten innebär att de nordiska länderna har fått en ökad
tyngd i förhandlingarna. Länderna finns företrädda i
förhandlingarna på alla områden. Svårigheter av olika slag
präglar emellertid förhandlingsomgången. Om GATT-förhandlingarna
inte leder till konkreta resultat kommer regeringen, enligt vad
som sägs i regeringens skrivelse 1990/91:50 om åtgärder för att
stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten av de offentliga
utgifterna (s.9), att för riksdagen redovisa sin syn på det
uppkomna läget.
I de nu aktuella motionerna utpekas särskilda områden för
vilka frihandeln borde vidgas. Sålunda refereras till handeln
med jordbruks- och trädgårdsprodukter, tekoprodukter och
tjänster. Beträffande det sistnämnda området hänvisar utskottet
till behandlingen i det avsnitt som följer nedan.
I oktober 1990 gjorde Sverige erbjudanden i
GATT-förhandlingarna om en minskning av jordbruksstödet med
30--50% under perioden 1986--1996 och en motsvarande minskning
av gränsskyddet. Exportsubventionerna avseende jordbruksråvaror
elimineras också enligt det svenska budet. I fråga om frukt- och
grönsakssektorn erbjöd Sverige samtidigt en neddragning med
30% av gränsskyddet. För såväl jordbruks- som
trädgårdsprodukterna är förutsättningen att övriga länder gör
motsvarande åtaganden. I regeringens nyss nämnda skrivelse
1990/91:50 åberopas under rubriken En konsumentvänlig
livsmedelspolitik (s.8f.) det svenska budet rörande
jordbruksprodukter.
Importen av tekoprodukter behandlades av utskottet senast
våren 1990 (1989/90:NU27 s.6--8). Därvid avstyrktes motioner
(m; fp) om att importbegränsningarna på tekoområdet skulle --
helt eller delvis -- avskaffas tidigare än den 31 juli 1991
liksom motioner (c; mp) om att de skulle bibehållas även efter
detta datum. Reservationer avgavs (m, fp; c, vpk, mp) till
förmån för motionerna. Även en motion (m) med krav på
oförändrade -- och inte höjda -- importlicensavgifter
avstyrktes. I regeringens skrivelse 1990/91:50 uttalas (s.7)
att något nytt program för tekoindustrin inte kommer att
föreslås inför det pågående programmets slutförandet i juli
1992.
Utskottet konstaterar liksom vid tidigare tillfällen att
Sverige aktivt driver frihandelslinjen i de berörda
organisationerna och sammanhangen. Detta har också understrukits
vid regeringens information nyligen till riksdagen om
handelspolitiska frågor. Inga omständigheter har heller
framkommit som föranleder ett annat ställningstagande än det som
gjordes förra hösten. Något behov av ett uttalande av riksdagen
i detta ämne kan utskottet därför inte se. Med det sagda
avstyrks motionerna 1989/90:N205 (m), 1989/90:N307 (m),
1989/90:N346 (fp) och 1989/90:N311 (c), de båda senare i berörda
delar.
Handeln med tjänster
Två motioner berör -- med delvis olika ansats --
tjänstehandeln.
Den nya förhandlingsrundan i GATT innefattar för första gången
även handeln med tjänster, påpekas det i motion 1989/90:N346
(fp). Förhandlingarna syftar till en ökad rörlighet över
gränserna beträffande t.ex. banktjänster, transporter och
telekommunikationer. Även på detta viktiga område bör Sverige
arbeta för en ökad frihandel, anför motionärerna.
Frågan om Sveriges agerande i GATT-förhandlingarna när det
gäller tjänstehandeln berördes i någon mån vid riksdagens
behandling hösten 1989 av motioner om frihandelns betydelse
(1989/90:NU8 s.12--14). I samband härmed hänvisade utskottet
till de pågående förhandlingarna på detta nya område i GATT. Av
en redogörelse för frågans behandling i GATT (s.5) framgick
att förhandlingarna prioriteras högt av Sverige.
I det föregående (s.6f.) har redovisats aktuella frågor om
samarbetet i GATT, däribland även om den del som rör arbetet på
ett nytt multilateralt avtal om tjänstehandeln. Därvid belystes
de svårigheter som har uppkommit under förhandlingarnas gång.
Problemen synes främst bestå i de krav på undantag för vissa
tjänsteområden som har rests, särskilt från de stora
handelsnationernas sida.
Enligt vad som har framkommit är de uppkomna svårigheterna
till väsentlig del betingade av de stora handelsnationernas
agerande. Sveriges intresse av reella resultat på detta område
är oförminskat. Någon anledning för riksdagen att på grundval av
yrkandet göra ett uttalande finns inte, anser utskottet. Därav
följer att motion 1989/90:N346 (fp) avstyrks i nu behandlad del.

De största framtida strukturförändringarna kommer att avse
tjänstesidan, hävdas det i motion 1989/90:N315 (fp).
Motionärerna hänvisar till förhandlingarna såväl i GATT som
mellan EFTA-länderna och EG och betonar vikten av
tjänsteföretagens medverkan i förhandlingsarbetet.
I fråga om GATT-förhandlingarna är ett flertal organisationer
på tjänsteområdet remissinstanser till utrikesdepartementets
handelsavdelning, berörda fackdepartement och kommerskollegium.
Vad gäller förhandlingarna mellan EFTA-länderna och EG om ett
EES-avtal är organisationerna företrädda dels i EFTAs rådgivande
kommitté, dels i flera av de referensgrupper som ingår i
regeringskansliets organisation för integrationsfrågor.
Utskottet konstaterar att tjänsteföretagens intresse av att
medverka i förhandlingsarbetet i GATT och om ett EES-avtal är
tillgodosett. Någon anledning för riksdagen att ta ett initiativ
i saken synes därför inte finnas. Utskottet avstyrker med det
sagda motion 1989/90:N315 (fp) i berörd del.
EFTAs roll för utvecklingen i Östeuropa
EFTA bör bidra till de östeuropeiska ländernas utveckling
t.ex. genom att dessa länder ges tillträde till EFTA-ländernas
marknader på motsvarande sätt som de kan förväntas få till EGs
marknad, anförs i motion 1989/90:N307 (m). Ett tillkännagivande
av riksdagen till regeringen av denna innebörd begärs av
motionärerna.
EG har träffat avtal mellan vart och ett av länderna Polen,
Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och Ungern. Vidare har EG
aviserat associationsavtal med dessa länder. Sverige har sedan
tidigare bilaterala handelsavtal med samtliga östeuropeiska
länder.
EFTA-länderna undertecknade år 1983 en deklaration om
samarbete med Jugoslavien. I anslutning till EFTA-ländernas möte
i Göteborg sommaren 1990 har sådana deklarationer avgivits även
beträffande samarbete med vart och ett av länderna Polen,
Tjeckoslovakien och Ungern. För närvarande pågår diskussioner om
de två "korgarna" i deklarationerna. Sålunda avser parterna att
när det gäller den ena korgen, samarbete om handel, gemensamt
granska förutsättningarna för en gradvis etablering av ett
frihandelsområde och andra åtgärder i den riktningen. Den andra
korgen omfattar ekonomiskt, industriellt, teknologiskt och
vetenskapligt samarbete liksom samarbete i fråga om turism,
transporter och telekommunikationer samt miljöskydd. För
uppföljningen av deklarationerna har gemensamma kommittéer
bildats med representanter för å ena sidan EFTA och å andra
sidan vart och ett av de berörda östeuropeiska länderna.
Sammanträden har under oktober-november 1990 ägt rum i samtliga.
Vidare har undergrupper bildats för den mer detaljerade
implementeringen av deklarationerna, bl.a. när det gäller
arbetet på ett framtida frihandelsarrangemang.
Av det föregående framgår att arbetet på bl.a. ett främjande
av handelsutbytet mellan EFTA-länderna och länder i Östeuropa
nu har kommit i gång, bl.a. genom möten i de gemensamma
kommittéerna. Enligt utskottets mening är det angeläget att ett
närmare samarbete i fråga om handel och andra områden kommer
till stånd mellan berörda länder. Utskottet ser de
hittillsvarande insatserna som ett positivt led i utvecklingen
mot en allmer omfattande handel mellan EFTAs länder och länderna
i Östeuropa. Samtidigt utgår utskottet från att kraftfulla
ansträngningar nu görs för att den viljeinriktning som har
kommit till uttryck i samarbetsdeklarationerna -- och som från
EFTA-ländernas sida ytterligare underströks i samband med
undertecknandet -- skyndsamt fullföljs. Något initiativ av
riksdagen med anledning av motionen ter sig mot den nu angivna
bakgrunden inte behövligt. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 1989/90:N307 (m).
Nordisk hemmamarknad
Det nordiska samarbetet bör ses som ett komplement -- inte
alternativ -- till det europeiska, sägs det i motion
1989/90:N365 (fp). En nordisk hemmamarknad borde enligt
motionärernas uppfattning vara målet. Sålunda borde
tullprocedurer och gränskontrollen av varor avvecklas så långt
som möjligt liksom alla tekniska handelshinder. Motionärerna
betonar också som väsentligt att olikheter i standardkrav
ömsesidigt accepteras i de nordiska länderna.
En motion (c) med krav på ett uttalande om vikten av ett
intensivt arbete för en nordisk hemmamarknad avslogs förra
hösten av riksdagen. Näringsutskottet konstaterade att arbetet
på avveckling av kvarvarande handelshinder mellan de nordiska
länderna fortskred (1989/90:NU8 s. 20 f.). Samtidigt erinrade
utskottet om det ställningstagande som Nordiska rådet då nyligen
hade gjort, nämligen att handelshindren skulle vara avvecklade
före utgången av år 1992. En reservation (c, mp) förelåg. En
motion (mp) vari anfördes att  ett ökat nordiskt samarbete
skulle kunna bli ett starkt alternativ till EG-anslutning
behandlades i riksdagen senare samma höst (1989/90:UU9 s. 9).
Utrikesutskottet avstyrkte motionen med hänvisning till
betänkandet 1988/89:UU19 om Sverige och den Europeiska
gemenskapen. Utskottet hade där anfört att det nordiska
samarbetet erbjuder ett viktigt komplement och ibland ett
alternativ till EFTA-samarbete när det gäller att uppnå ett
närmare samarbete med EG.
Vid Nordiska rådets session år 1990 gjorde statsrådet Anita
Gradin ett uttalande om den nordiska gränshandeln. Hon pekade
härvid på att de nordiska länderna inte kunde gå lika långt som
EG när det gäller avvecklandet av alla gränskontroller. Det
skulle förutsätta tullunion och gemensam handelspolitik liksom
frihandel med jordbruksvaror och harmonisering av skattesatser.
Samtidigt framhöll hon att det är angeläget att gränskontroller
mellan de nordiska länderna avvecklas i möjligaste mån. Det
skulle bli en politiskt ohållbar situation om EG-länderna
avvecklade alla gränskontroller men de nordiska länderna hade
kvar flertalet kontroller sinsemellan.
I regeringsförklaringen den 2 oktober 1990 (RD 1990/91:2) sägs
beträffande Europapolitiken att samarbetet mellan de nordiska
länderna är ett viktigt bidrag till den ekonomiska
integrationen.
Av de konkreta handelshinder som framkom vid en kartläggning
åren 1983 och 1984 har numera tre fjärdedelar undanröjts. När
frågan behandlades förra gången kunde näringsutskottet
konstatera att hälften av hindren hade slopats.
För närvarande pågår en nordisk kartläggning av
gränskontroller liknande den svenska kartläggning som har
redovisats i handelshinderutredningens betänkande (Ds 1989:61)
Gränsformaliteter för varor -- en svensk studie. I en andra fas
med början nästa år skall man undersöka möjligheterna att
avskaffa eller förenkla de nuvarande kontrollerna eller ersätta
dem med en kontroll i import- eller exportlandet. Denna skulle
ske på samma sätt för inhemska och utländska produkter. Även när
det gäller tullprocedurer pågår ett konkret avvecklingsarbete. I
det nordiska arbetet har utvecklingen inom EG fortlöpande
beaktats.

Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att nu ta
ställning på annat sätt än hösten 1989. Samtidigt erinras om de
pågående förhandlingarna avseende ett  EES-avtal och de
verkningar ett sådant kan få även när det gäller förhållandet
mellan de nordiska länderna. Med det sagda avstyrks motion
1989/90:N365 (fp).
Kostnader för handelsrestriktioner
Två motioner syftar till att en ökad kännedom om samhällets
kostnader för importreglering skall vinnas och spridas.
I motion 1989/90:N346 (fp) föreslås att statens pris- och
konkurrensverk (SPK) skall få i uppdrag att utveckla metoder för
beräkning av kostnaderna för handelsrestriktioner och att
förslag om nya sådana restriktioner rutinmässigt skall
tillställas SPK för utförande av kostnadsberäkningar.
En utredning av de kostnader för svensk ekonomi som uppstår
till följd av tullar och andra importrestriktioner begärs i
motion 1989/90:N2307 (m).
En motion (fp) av samma lydelse som den förstnämnda avstyrktes
hösten 1989 av utskottet, som konstaterade att beräkningar av
det slag som motionärerna efterlyste redan utfördes av SPK på
uppdrag av regeringen (1989/90:NU8 s.28f.). Dessa
beräkningar gällde kostnaderna för reglering av import för vissa
tekoprodukter och priseffekterna i bl.a. detaljhandelsledet av
GATT-beslutet våren 1989 om en frysning av jordbruksstödet.
Riksdagen följde utskottet. I en reservation anslöt sig
företrädarna för moderata samlingspartiet och folkpartiet till
motionens förslag.
SPK skall enligt sin instruktion (1988:980) särskilt bevaka
och analysera hur offentliga regleringar påverkar pris- och
konkurrensförhållanden. I uppgiften ingår att påkalla
regeringens uppmärksamhet när en analys -- t.ex. av en
importreglering -- visar på negativa effekter på prisbildningen
i fråga om varu- och tjänsteområden som är av stor betydelse för
konsumenterna. Även näringsfrihetsombudsmannen (NO) har
uppgifter av detta slag. NO skall sålunda enligt sin instruktion
(1988:1582) särskilt uppmärksamma samhällsåtgärder som får
olämpliga konkurrensbegränsande effekter och, där så behövs,
verka för att inslag som onödigtvis begränsar konkurrensen
undviks. Kommerskollegium har likaså bevakningsansvar på
området. Kollegiet skall enligt sin instruktion  (1988:570,
ändrad senast 1989:916) bl.a. genomföra utredningar och lämna
yttranden och förslag i tullfrågor och i frågor om tekniska
eller andra icke-tariffära handelshinder i och utom Sverige.
Enligt vad utskottet har erfarit genomför SPK nu ingen
utredning i det berörda avseendet på grundval av ett uppdrag
från regeringen. Regelmässigt beräknar emellertid SPK
skillnaderna i prisutvecklingen mellan reglerade sektorer --
såsom livsmedel samt kläder och skor -- och icke reglerade
sektorer. Denna uppföljning, liksom de övriga utredningar av
kostnaderna inom livsmedelssektorn som SPK har genomfört och
fullföljer, ger vägledning i fråga om de kostnader för
importrestriktioner som faller på konsumentledet.
Inom organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD) genomförs bl.a. metodutveckling i fråga om analys av
effekterna av samhälleligt stöd till olika näringar. En sådan
metod har blivit etablerad när det gäller jordbrukssektorn. På
basis av medlemsländernas årliga uppgifter om stöd av olika slag
till jordbruket beräknas bl.a. vilka kostnader härför som
drabbar konsumenterna i de olika länderna. Beräkningarna ligger
till grund för de diskussioner som förs inom OECD beträffande
ländernas åtaganden att minska stödet till denna sektor. OECDs
material för varje enskilt land används även som underlag för
förhandlingarna i GATT om jordbruksstödet, vilket bl.a. omfattar
gränsskyddet. För närvarande pågår inom OECD en metodutveckling
för industrisektorn, motsvarande den som nyss har refererats när
det gäller jordbruksområdet. Inom OECDs konkurrenskommitté följs
de effekter på bl.a. konsumentpriser som beror på beslutade
eller planerade handelsrestriktioner. Som exempel kan nämnas att
en sådan studie har gällt frivilliga importbegränsningar för
japanska bilar i olika medlemsländer. Erfarenheterna från OECD
låg till grund för den bedömning av frågan om eventuella
importbegränsningar för japanska bilar som NO år 1988 redovisade
i ett yttrande till kommerskollegium.
Utskottet konstaterar åter att kompetens och beredskap för
beräkning av kostnaderna för handelsrestriktioner finns, bl.a.
hos SPK. Vid behov lämnar regeringen också i det enskilda fallet
utredningsuppdrag, exempelvis till denna myndighet. Som har
framhållits har SPK, NO och kommerskollegium bevakningsuppgifter
i detta avseende. Även arbetet inom OECD bör uppmärksammas.
Något generellt uppdrag av det begärda slaget ter sig, mot
bakgrund av de nämnda förhållandena, inte erforderligt.
Motionerna 1989/90:N346 (fp) och 1989/90:N307 (m) avstyrks
därför i berörda delar.
Handelspolitiska åtgärder för skydd av miljön m.m.
Inledning
Krav på restriktioner i den internationella handeln kan ha
olika syften. Skyddsintresset kan avse hänsynen till miljö,
hälsa eller säkerhet i det egna landet. Exempel på detta är krav
på förbud mot import till Sverige av frukt som har besprutats
med i Sverige förbjudna medel. Kraven kan också gå ut på att
andra länder än det egna skall skyddas. Dessa länder kan vara
antingen konsumenter av skadliga produkter och tjänster eller
producenter med miljö- eller hälsoskadlig tillverkning. Exempel
på det förra fallet är önskemålet att det egna landet inte skall
exportera alkoholdrycker och på det senare att det egna landet
inte skall importera tropiskt timmer från de tropiska
naturskogarna. Olikheter i ländernas kravnivåer medför vanligen
obalanser i förutsättningarna  för konkurrens mellan länderna.
Inte sällan är det intresset av att värna om näringsverksamheten
i det egna landet som ligger bakom kraven på att landet genom
importreglering skall skyddas mot "ekologisk" eller "social"
dumpning.
Regelverket i GATT och andra internationella handelsavtal
syftar till att den internationella handeln skall främjas. Vissa
skyddsintressen erkänns emellertid. Detta gäller bl.a. skyddet
för miljön och människors hälsa och säkerhet.
Undantagsbestämmelserna tar dock sikte på skyddsintresset i det
egna landet. Det är däremot osäkert om dessa regler kan åberopas
för åtgärder som avser skyddet i andra länder, s.k.
extraterritoriell tillämpning. Som skäl mot att handelspolitiska
medel skulle få tillgripas i dessa fall brukar man anföra att
sådana åtgärder skulle kunna uppfattas som otillbörlig
inblandning i ländernas nationella suveränitet och därigenom stå
i strid med folkrättsliga principer. Försök i detta avseende
betraktas också många gånger som utslag av i-ländernas
protektionistiska strävanden, riktade mot u-länderna.
I det följande tar utskottet först upp två motioner som berör
effekterna på miljön m.m. i det egna landet. Detta gäller
sålunda vid import till Sverige. Därefter behandlas en rad
motioner som rör specifika produktområden och motiveras med
omsorg om miljön m.m. i avnämarländerna. Det är Sveriges export
av kärnteknisk utrustning, alkoholdrycker och tobaksvaror som
avses. Slutligen tas motioner upp som likaledes berör andra
länder men som tar sikte på dessas egenskap av producentland.
Skydd för miljön m.m. i det egna landet
Vid en långtgående anpassning till EG kan striktare
miljöregler i Sverige komma att betraktas som tekniska
handelshinder, anförs det i motion 1989/90:N312 (vpk). Våra
inhemska regler kan i så fall upphävas av EG-domstolen eller
något annat organ, som kan komma att inrättas i framtiden, heter
det vidare. I motionen åberopas ett antal regler för miljö-
eller hälsoskydd i vilka EGs kravnivå anges vara lägre än de
svenska. Regeringen borde, menar motionärerna, entydigt slå fast
att huvudprincipen vid Sveriges anpassning till EG skall vara
att rätten att utforma striktare miljöregler skall ta över
rätten till fri handel över gränserna.
Samma tankegångar återfinns i motion 1989/90:N265 (mp) som
emellertid i huvudsak tar sikte på GATT. Motionärerna hävdar att
en långsiktigt hållbar utveckling kräver att GATT kompletteras
med regler som möjliggör importförbud för varor som inte får
säljas i det egna landet på grund av att de är skadliga för
miljö eller hälsa.
Riksdagen behandlade hösten 1989 (1989/90:NU8 s.24) en
motion (mp) med krav på förbud mot import av hälso- eller
miljöfarliga varor. Utskottet, som avstyrkte motionen, erinrade
om de möjligheter som finns enligt GATT att ställa villkor för
eller förbjuda import av produkter som är farliga för
människors, djurs eller växters liv eller hälsa så länge
motsvarande inhemska produkter underkastas samma villkor eller
förbud. Bestämmelser av detta slag finns även i Romfördraget,
EFTA-konventionen och EFTA-ländernas frihandelsavtal med EG.
Nyligen har näringsutskottet i yttrande till utrikesutskottet
behandlat två motioner (vpk; mp) i vilka begärs att Sverige
skall verka för att principen om fri cirkulation av varor ej
skall tillämpas inom EES (1990/91:NU1y). Näringsutskottet
uttalade att det är angeläget att harmoniseringen med EG inte
medför att väsentliga säkerhetskrav behöver uppges. Utskottet
hänvisade härvid till EFTA-ländernas i olika sammanhang gjorda
uttalanden om sin vilja att slå vakt om viktiga skyddsnormer.
Avvikande mening anmäldes (v, mp).
Inom ramen för de pågående förhandlingarna om ett EES-avtal
har frågan om miljöhänsyn m.m. varit framträdande.
EG-kommissionen har därvid uttalat sin förståelse för
EFTA-ländernas prioriterade krav att få upprätthålla gällande
skyddsnormer avseende miljö, hälsa och säkerhet. Kommissionen
har samtidigt framhållit att EG önskar en homogen marknad, dvs.
fri varucirkulation.
Såsom har framgått i det föregående (s.8f.) underströk
statsrådet Anita Gradin i riksdagens handelspolitiska debatt den
10 oktober 1990 att Sverige och de övriga EFTA-länderna i
EES-förhandlingarna vill slå vakt om väsentliga intressen när
det gäller skydd för hälsa, miljö och säkerhet. Det gäller,
fortsatte hon, t.ex. våra livsmedelsnormer, hanteringen av vissa
kemikalier och farliga ämnen, bilavgasreglerna, maskinsäkerheten
och skyddet mot farliga leksaker. Hon betecknade samtidigt
EG-kommissionens klargörande att den inte kommer att kräva att
EFTA-länderna sänker sina miljö- och säkerhetsnormer som ett
glädjande genombrott. De fortsatta förhandlingarna avser nu
frågan om hur detta skall förenas med målet om en fri
varumarknad utan tekniska handelshinder, fortsatte statsrådet.
Hon framhöll också att EG på flera av de punkter som EFTA värnar
om ser över sitt eget regelverk och förbereder en rad
skärpningar. Enligt statsrådets uppfattning kommer detta att
underlätta tillkomsten av gemensamma regler på en hög skyddsnivå
senare under 1990-talet.
I det föregående (s.10) har också lämnats en redogörelse för
den debatt som fördes i riksdagen den 15 november 1990 med
anledning av en interpellation (1990/91:4) om Sverige och EG.

I betänkandet (Ds 1990:76) Romfördragets artikel 30, Om
EG-rättens s.k. Cassis de Dijon-princip redovisas en studie
rörande handelshinder i Västeuropa. Artikel 30 ger uttryck för
EGs grundläggande princip att varor skall kunna cirkulera fritt
i EG; sålunda är kvantitativa importrestriktioner och åtgärder
med motsvarande verkan förbjudna. I artikel 36 medges dock
undantag för åtgärder som är motiverade av hänsyn till bl.a.
skydd för hälsa och säkerhet. Genom Cassis de Dijon-principen,
uppkallad efter ett rättsfall i EG-domstolen, erkändes att det
kan finnas motiv för även andra hänsyn än dem som anges i
artikel 36. Exempel på sådana ytterligare undantag är, såsom det
sägs i domen, konsumentskydd och skydd för miljö och
arbetsmiljö. (I betänkandet hävdas att Cassis de Dijon-principen
inte sällan blandas ihop med huvudregeln om fri varucirkulation
i artikel 30.) Genom att sålunda peka ut ett antal viktiga
grupper av undantag från det annars strängt tillämpade förbudet
i artikel 30 gjorde domstolen det möjligt för medlemsländerna
att utan konflikt med Romfördraget upprätthålla sådana i och för
sig handelshindrande regleringar som behövs för att tillgodose
angelägna nationella intressen.
I utredningen framhålls domstolens uppgift att göra en
avvägning mellan nationella intressen och gemenskapsintresset av
friaste möjliga varucirkulation. Utredningen har funnit att
Romfördraget inte hindrar enskilda nationer att lösa viktiga
regleringsproblem. En förutsättning är dock att det gemensamma
intresset av så öppna ekonomiska gränser som möjligt
respekteras. I fråga om ett tilltänkt EES-avtal har utredningens
uppgift varit att undersöka förutsättningarna för att principen
om fria varurörelser -- liknande EG-rättens -- skall kunna
införas i svensk rätt. Sammanfattningsvis sägs att man inte har
funnit några konstitutionella hinder eller annars några
svårigheter för en effektiv svensk anpassning till vad som
gäller inom EG på varuområdet.
Utskottet finner att EG vad gäller handeln med varor i
väsentliga avseenden beaktar frågan om hänsyn till miljö, hälsa
och säkerhet i förhandlingarna om ett EES-avtal. Utskottet intar
härvidlag samma ståndpunkt som tidigare i sitt yttrande till
utrikesutskottet. Något uttalande av riksdagen till regeringen i
denna sak synes inte vara påkallat. Även vad gäller GATTs
regelverk hänvisas till vad näringsutskottet tidigare har anfört
i  ämnet. Av det nu sagda följer att utskottet avstyrker
motionerna 1989/90:N312 (vpk) och 1989/90:N265 (mp), den senare
i nu behandlad del.
Skydd för miljön m.m. i andra länder
Export från Sverige
Kärnteknisk utrustning m.m.
Förbud mot export av kärnteknisk utrustning m.m. krävs i tre
motioner.
Lagstiftningen på kärnenergiområdet måste innehålla stränga
krav för alla led i kärnbränslecykeln men också reglera
verksamheter som mer är en konsekvens av att kärnkraft utnyttjas
för energiproduktion, hävdas det i motion 1989/90:N479 (c).
Vidare måste lagstiftningen överensstämma med innebörden i
resultatet av folkomröstningen år 1980 och riksdagens beslut med
anledning av detta. Motionärerna anser därför att export av
kärnkraftsreaktorer och reaktorkomponenter samt annan
kärnteknisk utrustning och teknologi skall förbjudas; de menar
att en ändring av lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet i
linje härmed vore en ändamålsenlig åtgärd.
I motion 1989/90:N478 (vpk) utpekas särskilt
kärnkraftsteknologi och radioaktivt bränsle som områden, vilka
skulle omfattas av ett exportförbud.
Enligt vad som sägs i motion 1989/90:N317 (vpk, mp) borde en
logisk följd av svenska folkets ställningstagande i
kärnkraftsfrågan år 1980 vara att export av kärnteknisk
utrustning upphör. Det som inte passar i Sverige skall inte
heller exporteras till andra länder, säger motionärerna.
En motion (vpk, mp) om krav på förbud mot export av
kärnteknisk utrustning m.m. avstyrktes hösten 1989 av utskottet,
som konstaterade att liknande förslag hade behandlats av
riksdagen vid ett flertal tillfällen och därvid tillbakavisats.
Något skäl för ändrat ställningstagande fanns inte, ansåg
utskottet (1989/90:NU8). Reservationer avgavs (c; vpk, mp).
Riksdagen följde utskottet.
Nyligen behandlade näringsutskottet i ett yttrande till
utrikesutskottet (1990/91:NU1y) två motioner (mp) med syfte att
förhandlingarna med EG inte skall mynna ut i handel med
kärnteknik. Näringsutskottet hänvisade till ett
ställningstagande i ämnet våren 1989 (1988/89:NU4y). Något
uttalande på grundval av de nu berörda motionsyrkandena var inte
motiverat, ansåg utskottet. Avvikande mening anmäldes (mp).
Inom GATT pågår förhandlingar om förbud mot export av farliga
varor. Formellt är dessa förhandlingar emellertid inte inordnade
i den pågående s.k. Uruguay-rundan. De produktområden som skulle
avses med sådana bestämmelser är avfall, läkemedel och
kemikalier, möjligen också konsumentprodukter. En svensk
lagstiftning om förbud mot export av farliga varor bereds för
närvarande inom regeringskansliet (civildepartementet).
Betänkandet (SOU 1988:56) Export av farliga varor ligger till
grund för beredningsarbetet. Utgångspunkten för de överväganden
som redovisas i betänkandet har varit att det är etiskt
oförsvarligt att till andra länder exportera produkter som av
hänsyn till risken för allvarlig skada på person eller i miljön
inte får användas här i landet. Avsteg skulle dock kunna vara
motiverade t.ex. när mottagarlandet gör andra riskvärderingar än
vad som görs här i landet. I betänkandet föreslås reglering
beträffande kemikalier, läkemedel, livsmedel och
konsumentprodukter. En proposition är att vänta våren 1991.
Utskottet finner inte att det genom motionerna eller
annorledes har kommit fram något som motiverar att det ändrar
ståndpunkt i frågan om export av kärnteknisk utrustning etc.
Därför avstyrker utskottet motionerna 1989/90:N317 (vpk, mp),
1989/90:N478 (vpk) och 1989/90:N479 (c), de båda senare i här
aktuell del.

Alkoholdrycker
De motioner som behandlas i detta avsnitt har alla till syfte
att restriktiv svensk alkoholpolitik skall tillämpas även vid
export till andra länder. Man anvisar emellertid delvis olika
vägar för att målet skall nås.
I motion 1989/90:N354 (mp) krävs ett förbud mot export av
svensk vodka m.m. med motivering att det statliga
monopolföretaget Vin & Sprit AB genom sin aggressiva
marknadsföring utomlands av Absolut Vodka rycker undan Sveriges
möjligheter att inför EG hävda att den svenska alkoholpolitiken
styrs av annat än snöd statsnytta.
Utskottet avstyrkte våren 1989 (1989/90:NU13) tre
motionsyrkanden (fp; mp) som syftade till en begränsning av
dåvarande AB Vin & Spritcentralens export. Reservationer förelåg
(fp, c; mp). Utskottet uttalade som sin uppfattning att ensidiga
handelspolitiska åtgärder skulle vara en olämplig metod om
Sverige ville bidra till att hålla tillbaka alkoholbruket i
andra länder. I stället förordades insatser i internationella
sammanhang, bl.a. inom världshälsoorganisationen (WHO).
Riksdagen gick på utskottets linje. I det nu  berörda
betänkandet om export m.m. av alkoholdrycker och tobaksvaror
lämnas en utförlig redovisning av gällande rätt m.m. I detta
återges vidare ett remissyttrande från AB Vin & Spritcentralen.
Utskottet står kvar vid den ståndpunkt när det gäller kravet
på ett exportförbud som intogs då frågan behandlades förra
gången. Med det anförda avstyrks motion 1989/90:N354 (mp).
I motion 1990/91:N8 (fp) ifrågasätts allmänt de etiska
principerna för marknadsföringen utomlands av svenska
alkoholdrycker. Motionären tar också särskilt upp den
marknadsföring som riktas mot u-länderna och EG. Av regeringens
skrivelse 1990/91:20 med 1990 års redogörelse för de statliga
företagen framgår att den snabba ökningen av vodkaexporten har
fortsatt, framhåller hon. Marknadsföringen utomlands sker med
reklammetoder som inte är tillåtna i Sverige. Trots kritik mot
en hänsynslös marknadsföring i u-länder har Vin & Sprit AB
startat en ny framgångsrik marknadsföring i Guatemala m.fl.
länder av detta slag. Det svenska alkoholmonopolet tillkom av
hälsopolitiska skäl och måste försvaras i samband med
förhandlingarna med EG. Så länge vi tillämpar olika regler vid
försäljning utomlands och i Sverige torde det dock vara svårt
att övertyga EG om det berättigade i att Sverige tackar nej till
att ta emot en del av Sydeuropas vinöverskott. I motion
1989/90:N349 (fp) framförs synpunkter som sammanfaller med de
nyss refererade. I denna begärs med samma motivering som i den
nyss nämnda motionen ett uttalande av riksdagen om
marknadsföringen utomlands av svensk vodka.
Den reklam som i utlandet har gjorts för svensktillverkad
alkohol vittnar om dubbelmoral från svenska statens sida, heter
det i motion 1989/90:N269 (c). Motionären hänvisar till att
Sverige har accepterat WHOs mål om en minskning av
alkoholkonsumtionen med 25 % till år 2000 och han anser att
Sverige måste förutsättas agera i enlighet härmed i
internationella sammanhang.
I anslutning till den behandling av motioner om exportförbud
för alkoholdrycker våren 1989 som har nämnts i det föregående
(s.22) avstyrkte utskottet ett yrkande (fp) med krav på
riksdagsuttalande om vikten av att Vin & Spritcentralen och
Svenska Tobaks AB följde de av riksdagen antagna riktlinjerna
för alkohol- och tobakspolitiken. I dessa innefattades också
marknadsföringen. Samtidigt tillstyrktes ett yrkande (fp) av mer
övergripande karaktär; regeringen borde uppmanas sörja för att
Sverige inom WHO söker få till stånd etiska riktlinjer för
marknadsföring av alkohol. Riksdagen beslöt i enlighet med
utskottets hemställan.
Enligt uppgift från Vin & Sprit AB är delar av den statistik
om svensk export av alkohol som åberopas missvisande. I några
fall, t.ex. vad gäller exporten till Namibia, sker även s.k.
reexport av alkohol som har förts in genom skeppshandlare.
Vidare hävdar bolaget att försäljningen av framför allt vodka
avser områden med starka inslag av turism, t.ex. den karibiska
ö-världen, och därtill att produkterna åsätts en så hög prisnivå
att det torde vara uteslutet att den utpräglade
lokalbefolkningen köper svensk vodka.
Utskottet delar inte uppfattningen att svenska företag i
samband med sin export eller utlandsförsäljning bör tillämpa
andra lagar eller principer än dem som gäller i det berörda
landet. Utskottet erinrar om de avsevärda skärpningar av
marknadsföringen för alkohol som är under övervägande bl.a. i
olika europeiska länder liksom om det program som nyligen har
beslutats inom WHO när det gäller alkohol. Av det sagda följer
att utskottet inte ställer sig bakom kraven i motionerna
1990/91:N8 (fp), 1989/90:N349 (fp) och 1989/90:N269 (c). Dessa
motioner avstyrks alltså.

En översyn av Sveriges alkoholexport begärs i motion
1989/90:N268 (fp). Enligt motionärernas uppfattning äventyras
det internationellt sett goda rykte som Sverige har för sin
hälso-, sjuk- och socialvård, inte minst när det gäller insatser
för minskat bruk av tobak och alkohol, genom exportsatsningarna
på dessa varor. Den svenska statens dubbelmoral, anför de, blir
än tydligare mot bakgrund av åtagandet gentemot WHO att såväl
alkohol- som tobakskonsumtionen skall minskas med 25 % till år
2000.
Utskottet har i det föregående redovisat sin syn på svenska
företags ansvar för utländska konsumenter. Sverige främjar de
berörda skyddsintressena bäst genom att i olika internationella
sammanhang verka för gemensamma riktlinjer för försäljning och
marknadsföring av alkoholdrycker. Utskottet erinrar om Sveriges
initiativ inom WHO i detta avseende. Av det nu sagda följer att
utskottet inte heller finner någon översyn av Sveriges export av
alkoholdrycker erforderlig. Motion 1989/90:N268 (fp) avstyrks
således.
Tobaksvaror
En översyn av Sveriges export m.m. av tobaksvaror begärs i
motion 1989/90:N268 (fp). Om Sverige menar allvar med sitt
engagemang i WHO bör inte det statsägda Svenska Tobaks AB
tillåtas att okontrollerat expandera internationellt, heter det
i motionen.
Våren 1989 avstyrkte utskottet två motionsyrkanden om Svenska
Tobak ABs (numera Swedish Tobacco Group AB) utlandsverksamhet.
Utskottet ansåg att denna verksamhet -- liksom dittills -- borde
få bedrivas på företagets eget ansvar, i varje land efter där
föreskrivna riktlinjer (1988/89:NU13 s.12 f.). Riksdagen
anslöt sig till vad utskottet hade uttalat. En reservation
förelåg (fp,   c, vpk, mp).
I riksdagen behandlades hithörande frågor även våren 1990. En
motion (mp) med krav på omedelbart avyttrande av de utländska
enheterna inom Swedish Tobacco Group AB (1989/90:NU35 s.21)
avstyrktes av utskottet, som också starkt ifrågasatte om en
sådan åtgärd skulle vara ägnad att främja en minskning av
tobaksbruket utomlands. Motionen följdes upp i en reservation
(mp).
Som svar på en fråga (1989/90:90) i riksdagen hösten 1989 av
Barbro Westerholm (fp) om etiska riktlinjer för marknadsföring
av alkohol och tobak svarade socialminister Sven Hulterström
bl.a. (RD 1989/90:11 s.106) att regeringen i enlighet med
riksdagens önskemål hade instruerat Sveriges delegation vid WHO
att i detta forum ta upp frågan om sådana internationella
riktlinjer. Han redogjorde för det motstånd mot att WHO skulle
engagera sig i frågor som berör internationell handel som det
svenska initiativet mötte. Frågeställaren kunde, sade
statsrådet, vara förvissad om att regeringen även i
fortsättningen skulle bevaka frågan.
Som svar på en fråga (1989/90:657) våren 1990 av samma
frågeställare lämnade socialminister Ingela Thalén upplysningar
om det fortsatta arbetet inom WHO med etiska riktlinjer för
marknadsföring av alkohol och tobak (RD 1989/90:130 s.53).
Därvid nämnde hon att en resolution -- på förslag av bl.a.
Sverige -- om "tobak eller hälsa" hade antagits enhälligt av WHO
i maj 1990. Innebörden var att länderna i sin tobakskontroll
skall överväga skärpta restriktioner och gemensamma åtgärder i
syfte att all direkt och indirekt annonsering, annan
marknadsföring samt sponsring skall upphöra. Hon redogjorde även
för andra inom  WHO planerade åtgärder som syftar till en
minskning av tobakskonsumtionen.
Betänkandet (SOU 1990:29) Tobakslag, som presenterades våren
1990, innehåller en rad förslag till åtgärder för minskat
tobaksbruk, däribland förbud mot tobaksreklam och reglering av
handeln med tobaksvaror. En proposition har aviserats till våren
1991.
I ett flertal europeiska länder har långtgående restriktioner
i fråga om tobaksprodukter införts eller förbereds sådana
åtgärder. Enligt vad som anges i det nyssnämnda betänkandet
råder totalförbud mot tobaksreklam i ett tjugotal länder,
däribland Finland och Italien. I Frankrike övervägs för
närvarande ett sådant förbud. Vidare har Storbritannien och
Belgien beslutat om förbud i fråga om försäljning och import av
rökfri tobak.
Utskottet finner inte att några omständigheter har förts fram
som motiverar ett ändrat ställningstagande i frågan om Swedish
Tobacco Group ABs export eller utlandsförsäljning. Utskottet
erinrar om arbetet inom WHO och EG på att minska
tobakskonsumtionen liksom strävandena i denna riktning på
nationell nivå. Skärpning på de utländska marknaderna av
reglerna för försäljning och marknadsföring av tobaksvaror
träffar sålunda också det svenska bolaget. Någon utredning av
det slag som påyrkas i motionen synes därför inte befogad.
Utskottet avstyrker med det sagda motion 1989/90:N268 (fp) i nu
behandlad del.
Import till Sverige
Allmänt om miljö- och socialklausuler
Från mer generella utgångspunkter berörs i ett par motioner
frågan om import av varor som har producerats under socialt
eller hälsomässigt oacceptabla förhållanden eller produkter som
medför skada på miljön i det producerande landet. Det rör sig om
vad man ibland kallar ekologisk eller social dumpning. Allmänna
utgångspunkter beträffande en s.k. miljöklausul m.m. i
internationella handelsavtal finns berörda i det föregående
(s.18).
I motion 1989/90:N311 (c) föreslås att omfattningen av import
av varor som producerats under icke acceptabla förhållanden
skall kartläggas. Motionärerna önskar också att regeringen skall
lägga fram förslag till sådana åtgärder som kan vara motiverade
till följd av den genomförda kartläggningen. I motionen förordas
samtidigt att GATT kompletteras med miljö- och socialklausuler.
Även i motion 1989/90:N265 (mp) anges GATT som lämpligt
instrument för att varor som har producerats under förhållanden
som är förbjudna i importlandet inte skall kunna införas.
Motionärerna anser att Sverige bör ta initiativ i denna
riktning.
Riksdagen avslog hösten 1989 en motion (c) med samma yrkande
(1989/90:NU8 s. 22) liksom en av liknande innebörd (mp).
Utskottet hänvisade till att frågan om miljöhänsyn i
internationell och regional handel är föremål för ett stort och
ökande intresse, bl.a. inom OECD, där Sverige tog vissa
initiativ våren 1989. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets
hemställan. Reservationer avgavs till förmån för motionerna (c,
vpk, mp).
Såsom framgår i det följande (s. 26) har frågan om
socialklausul I GATT behandlats vid ett rådsmöte. Sverige har
varit pådrivande i denna fråga.
Utskottet konstaterar att det internationella arbetet med
bl.a. miljöfrågor fortsätter och erinrar om Sveriges initiativ
i detta avseende. Något skäl till ändrat ställningstagande har
enligt utskottets uppfattning inte framkommit. Motionerna
1989/90:N311 (c) och 1989/90:N265 (mp) avstyrks därför i här
aktuella delar.
Tekoprodukter
Den svenska tekoindustrins framtid är föremål för yrkandet i
motion 1989/90:N334 (vpk). Däri krävs att regeringen lämnar
förslag till en begränsning av tekoimporten på grundval av en
socialklausul. Motionärerna uttrycker sin oro över den svenska
tekoindustrins framtid och beklagar att textilimportörernas
lobbyverksamhet har varit framgångsrik. De finner bl.a. mot
denna bakgrund att argumenten för deras tidigare framförda krav
på miljö- och socialklausuler fortfarande är giltiga.
Riksdagen behandlade hösten 1989 två motioner (s; vpk) om
socialklausul i internationella handelsavtal. Utskottet kunde
konstatera att strävan i ett internationellt sammanhang att nå
en lösning av frågan om socialklausuler fortsätter och att
Sverige deltar aktivt därvid. Motionerna avstyrktes (1989/90:NU8
s.24 f.). Riksdagen följde utskottet. Reservationer till
förmån för motionerna anmäldes (vpk, mp).
I svar på en interpellation (1990/91:28) av Lennart Brunander
(c) om textilindustrins överlevnad hänvisade industriminister
Rune Molin (RD 1990/91:21) beträffande importrestriktionerna
till att riksdagen har ställt sig bakom regeringens
ställningstaganden beträffande en fullständig avveckling den 31
juli 1991. Syftet är bl.a. att bidra till en dämpning av
prisökningarna. I fråga om EES-förhandlingarna fastslog
statsrådet att frågan om en harmonisering av
tekohandelspolitiken gentemot tredje land inte hade
aktualiserats. Vad gäller GATT erinrade han om syftet att
tekohandeln skall återföras till normala GATT-regler. Som en
sammanfattning konstaterade han att regeringen inte såg någon
anledning till ändrat ställningstagande i fråga om beslutet att
restriktionerna för tekoimporten skall slopas.
Diskussioner i GATT förs sedan länge om huruvida det
multilaterala handelsavtalet borde kompletteras med en
socialklausul, dvs. regler om miniminivåer för anställnings- och
arbetsvillkor. Varor som har producerats under förhållanden som
inte uppfyller sådana normer skulle sålunda kunna utsättas för
handelspolitiska sanktioner. Det är i första hand Förenta
Staterna och Sverige som har drivit frågan och också lämnat
förslag till ett förhandlingsmandat. Hittills har det varit
svårt att nå enighet om var gränsen går mellan de importerande
ländernas intresse att värna om goda arbetsförhållanden i
exportlandet och deras intresse av att skydda den inhemska
näringen. Motståndet mot socialklausuler i GATT kommer i första
hand från u-länderna, som befarar att sådana klausuler skulle
användas av i-länderna i protektionistiskt syfte.
För första gången har nu frågan om socialklausuler förts upp
på rådsnivå, vilket skedde vid GATTs senaste rådsmöte. I fråga
om barnarbete fördes överläggningar om slopandet av en punkt i
det nyssnämnda förhandlingsmandatet om granskning av
minimiåldern. Avsikten skulle vara att tillgodose u-ländernas
önskemål i detta avseende. Från svenskt håll har man emellertid
motsatt sig ett sådant beslut, då frågan om barnarbete anses
vara en central del i en tilltänkt socialklausul. Sverige intar
vidare den ståndpunkten att en sådan klausul inte bör komma i
fråga i de sammanhang där den kan tjäna protektionistiska
syften. I sitt inlägg under rådsmötet betonade Sverige också de
möjligheter till att tillgodose målet om ökad social hänsyn i
arbetsförhållanden som finns genom dels en av Internationella
arbetsorganisationen (ILO) antagen konvention om minimiålder för
arbete (se 1989/90:AU16), dels FN-konventionen om barnets
rättigheter (se 1989/90:SoU28).
Utskottet konstaterar sålunda att GATTs rådsmöte nu har tagit
upp frågan om socialklausul och att Sverige har varit
pådrivande. Med hänvisning härtill och till vad som i övrigt har
anförts i det föregående avstyrker utskottet motion 1989/90:N334
(vpk) i nu behandlad del.
Tropiskt timmer
Förbud mot import av tropiskt timmer begärs i motion
1989/90:N353 (vpk). Motionärerna åberopar en motion (vpk) vid
föregående riksmöte om betydelsen av att Sverige genom ett
importstopp för tropiskt timmer markerar sitt missnöje med
skövlandet av de tropiska regnskogarna. I denna tidigare motion
beskrevs förhållandena i Brasilien, och i den nu aktuella
motionen tas Malaysia upp som exempel.
Riksdagen behandlade hösten 1989 tre motioner (s; vpk; mp) med
förslag om svenskt importstopp som ett medel för att den
fortsatta förstörelsen av regnskogarna skulle kunna hejdas
(1989/90:NU8 s.27f.). Utskottet sade sig ha noterat ett
avsevärt ökat intresse för ämnet. Enligt utskottets uppfattning
kunde flera av de förslag till åtgärder som hade kommit fram
inom den internationella timmerorganisationen (ITTO) förutsättas
ha goda möjligheter att leda till målet, dvs. en miljövänlig och
uthållig produktion av tropiskt timmer. Den angelägna strävan
att förhindra en fortsatt förstörelse av regnskogarna borde i
första hand kanaliseras genom ITTO, ansåg utskottet, som
avstyrkte motionerna. Riksdagen följde utskottets linje.
Motionerna fick stöd i en reservation (vpk, mp). I betänkandet
lämnades också en utförlig redogörelse för då pågående
internationellt arbete för regnskogarnas bevarande (s.8f.).
En motion (c) med krav på olika åtgärder till skydd för
regnskogen avstyrktes hösten 1990 av utrikesutskottet
(1990/91:UU2 s.11f.) med hänvisning till näringsutskottets
ovan refererade bedömning.
ITTO beslöt i maj 1990 enhälligt om en rekommendation om att
den internationella handeln år 2000 enbart skall avse sådant
timmer som kommer från s.k. uthålligt skogsbruk. Detta måldatum
anger producentländernas avsikt att efter bästa förmåga
övervinna de svårigheter av politisk, social, ekonomisk och
teknisk natur som är förknippade med sådant skogsbruk. Också
konsumentländernas vilja att uppmuntra och stödja sådana
ansträngningar kom till uttryck härigenom.
Världsnaturfonden (WWF) har rekommenderat att handel med
tropiskt timmer skall upphöra år 1995. I samband med ett
seminarium i oktober 1990 begärde svenska avdelningen av WWF ett
importstopp senast inom ett år, dvs. då nuvarande lager i
Sverige av sådant timmer beräknas vara tömda. I anslutning till
detta seminarium har möbelbranschen -- Sveriges
möbelindustriförbund, Sveriges möbelhandlares centralförbund och
Möbelbranschrådet -- förklarat sig beredd att verka för att
branschens företag avstår från produktion av och handel med
möbler i tropiska träslag från utrotningshotade regnskogar.
Samtidigt säger man sig vilja delta i utarbetandet av ett
program som leder till att inte annat tropiskt virke än sådant
som kommer från uthålligt skogsbruk används för möbelproduktion
och också acceptera ett system som anger godtagbara råvaror.
Branschen uttrycker dock sin tveksamhet till att medverka i
sammanhang som kan tolkas som diktat till fattiga länder om hur
de skall förvalta sina naturresurser. Ytterligare en restriktion
gäller befintliga lager; branschen förbehåller sig rätten att
använda eller sälja trä och möbler som finns i eller är på väg
till lager. Man erinrar också om den ytterst begränsade
tillgången på svenska träslag lämpliga som möbelråvara och
efterlyser en skogspolitik som gynnar produktion av lövträ för
möbelindustrin. Sammanfattningsvis sägs att industri och handel
är positiva till ett samarbete med naturvårdens organisationer
för att problemen i regnskogsbältet skall lösas.
Även i andra sammanhang pågår arbete på att användningen av
tropiskt timmer från utrotningshotade skogar skall upphöra.
Sveriges inredningsarkitekters riksförbund har utfäst sig att
inte föreslå möbler där sådant träslag har använts. Vidare har
genom ett beslut i Göteborgs kommun den kommunala
inköpskommittén rekommenderats att verka för att
byggnadsmaterial, timmer, möbler, parkmaterial m.m. av träslag
från tropiska naturskogsområden inte inhandlas.
Utskottet noterar med stor tillfredsställelse de initiativ som
i olika svenska organisationer har tagits för den tropiska
regnskogarnas bevarande. Vidare vill utskottet peka på den
rekommendation som har beslutats inom ITTO och som syftar till
en stimulans av uthålligt skogsbruk. Med hänvisning till vad som
nu har sagts och till utskottets tidigare ställningstagande i
denna fråga avstyrks motion 1989/90:N353 (vpk).
Vidareexport av högteknologiska varor
I två motioner begärs åtgärder som underlättar svensk
vidareexport av högteknologiska varor till öststaterna.
Alltjämt bedriver Förenta Staterna, trots vissa lättnader i
bestämmelserna, embargopolitik mot Sovjetunionen, anförs det i
motion 1989/90:N363 (vpk). Mot bakgrund av Sovjetunionens starka
intresse av en snabb ekonomisk och teknologisk utveckling borde
Sverige omgående frigöra sig från sitt deltagande i den
amerikanska politiken.
Även i motion 1989/90:N267 (mp) riktas kritik mot svensk
medverkan i Förenta Staternas handelsbojkott av öststaterna.
Motionärerna vill att regeringen skall lägga fram förslag till
bestämmelser som undanröjer de nu gällande hindren för svensk
vidareexport till dessa länder. Sverige har, anför motionärerna,
-- främst av hänsyn till neutraliteten -- formellt försökt att
hålla sig utanför det sedan år 1949 tillämpade amerikanska
teknikembargot mot öststaterna. Reellt sett deltar Sverige dock
i stor utsträckning i bojkotten och fortfar härmed, trots att
det kalla kriget är över. Motionärerna begär också att riksdagen
skall uttala att svensk medverkan i en supermakts handelsbojkott
som är riktad mot en annan supermakt måste betraktas som ett
avsteg från neutralitetspolitiken och därför icke skall få
förekomma.
Handeln med utländsk högteknologi regleras i förordningen
(1986:89) om förbud mot viss utförsel. Av regeringens
förordningsmotiv (1986:1) framgår att regleringen har tillkommit
för att förhindra att Sverige utnyttjas som genomgångsland för
en handel som är illegal i andra länder. Utländska varor på
högteknologiomådet som är underkastade exportrestriktioner i
tillverkningslandet får enligt bestämmelserna inte föras ut ur
Sverige om inte tillstånd från tillverkningslandet kan företes.
Det är, enligt vad som uttalas i motiven, av stor vikt att den
svenska industrin kan tillförsäkras fortsatt tillgång till
avancerad högteknologi utifrån.
Riksdagen behandlade hösten 1989 en motion (vpk) med yrkande
om avveckling av embargopolitiken. Utskottet åberopade sitt
ställningstagande till liknande yrkanden vid tidigare tillfällen
(1989/90:NU8 s. l9). Riksdagen följde utskottet. Motionen
följdes upp i en reservation (vpk, mp).
Cocom (Coordinating committee for multilateral export control)
-- bestående av representanter för medlemsländerna i
västalliansen NATO (exkl. Island) samt Japan och Australien --
samordnar ländernas politik vad gäller export till östblocket av
teknik med strategisk betydelse. Efter det att de motioner som
nu behandlas väcktes i januari 1990 har betydande lättnader i
exportkontrollen beslutats med verkan fr.o.m. den 1 juli 1990.
Produktområden som omfattas av generella lättnader är t.ex.
verktygsmaskiner, utrustning för telekommunikationer samt
datasystem och utrustning. De östeuropeiska länder som har
börjat bygga upp en marknadsekonomi och som är beredda att
tillämpa en egen exportkontroll kommer härutöver att omfattas av
speciella lättnader. Ytterligare lättnader diskuteras för
närvarande, vilket utskottet hälsar med tillfredsställelse.
Med hänvisning till vad som har anförts i det föregående
avstyrker utskottet motionerna 1989/90:N363 (vpk) och
1989/90:N267 (mp).
Energiprojekt
Sverige borde ta ett ansvar för forskning om energisystem för
Östeuropa och u-länderna, hävdas det i motion 1989/90:N37 (vpk).
Motionärerna anser att Sverige bör delta i och uppmuntra
internationella projekt för energiforskning i fråga om såväl
produktions- som användarsidan. De riktar samtidigt kritik mot
att proposition 1989/90:90 om forskning, som har föranlett
motionen, inte berör dessa områden.
I forskningspropositionen anges den framtida inriktningen av
svensk energiforskning (s. 436 f.). Därvid uttalas att
energiteknisk forskning och utveckling i ökad utsträckning bör
bedrivas genom internationellt samarbete. Ett omfattande
samarbete pågår inom ramen för Nordiska ministerrådet och den
internationella energiorganisationen (IEA). Beträffande
samarbetet med EG på energiforskningsområdet sägs bl.a. att
detta bör göra det möjligt för Sverige att verka för att en
bärkraftig och hållbar utveckling uppnås på miljö- och
energiområdet i ett europeiskt perspektiv. Riksdagen har ställt
sig bakom regeringens förslag (1989/90:NU40).
Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete
(BITS) är en statlig biståndsmyndighet med uppgift att främja
överföring av teknologi och kunskap från Sverige till u-länder
och numera även till Östeuropa. Dess tre biståndsformer är
u-krediter (lån med gåvoelement), tekniskt samarbete (bidrag)
och internationella kurser. Inriktningen är främst på projekt
för uppbyggnad av en infrastruktur i mottagarländerna. Det är
sålunda särskilt fråga om investeringar i energisystem,
kommunikationer och industriell verksamhet. Miljöskydd och
energibesparing har blivit viktiga verksamhetsgrenar.
Forskningsprojekt omfattas inte av BITS insatser eftersom man
har att utgå från beprövad -- och för mottagarländerna anpassad
-- teknik. BITS verksamhet är i grunden avsedd för sådan
tekniköverföring.
BITS disponerar enligt beslut av regeringen 435 milj.kr. för
insater i Östeuropa under en treårsperiod med början budgetåret
1990/91. Medlen fördelas enligt följande. För stöd till
reformprocessen i Polen -- med särskild tonvikt på
miljöfrämjande insatser, inklusive tekniköverföring -- anvisas
270 milj.kr. För insatser i övriga Östeuropa och då särskilt i
Baltikum avses 150 milj.kr., varav 30% skall gå till
miljöfrämjande insatser. Slutligen skall 15 milj.kr. disponeras
av Världsbanken för utnyttjande av svensk expertis vid
beredning, bedömning och uppföljning av projekt som har
finansierats av banken. Särskilt berörs insatser för miljö och
infrastruktur härav.
Utskottet instämmer i motionärernas uttalande om det stora
behovet av miljövänlig energiteknik i de östeuropeiska länderna
och i u-länderna. Något initiativ av det slag som förordas i
motionen finner utskottet inte påkallat. Motion 1989/90:N37
(vpk) avstyrks därför i berörd del.
Turistnäringen
Turistnäringen har "glömts bort" i den näringspolitiska
propositionen trots att denna näringsgren växer kraftigt i hela
världen, sägs det i motion 1989/90:N49 (m, fp, c). Turismen
måste ses som en betydelsefull del av näringspolitiken och
präglas av samma professionalism som gäller för exporten av
varor och tjänster, heter det vidare. Många småföretag har
anknytning till branschen. Samtidigt uppvisar turistbalansen ett
underskott om ca 15 miljarder kronor. Mot denna bakgrund begärs
en snabbutredning om hur marknadsföringen utomlands av Sverige
som turistland skall effektiviseras. Motionärerna förespråkar
också att frågorna om turistnäringen förs över från
kulturutskottet till näringsutskottet.
Turism och rekreation beräknas omsätta 100 miljarder kronor
per år, varav ca hälften kommer från verksamhet som brukar
hänföras till turistnäringen. Sveriges turistråd är en
stiftelse, bildad av staten, Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet med uppgift att driva turismfrämjande
verksamhet. Turistrådet skall som centralt organ planera,
samordna och genomföra åtgärder för att främja turism och
rekreation i Sverige i enlighet med de av riksdagen fastställda
målen. Särskilt skall Turistrådet utveckla svensk turism och
genom marknadsföringsåtgärder förbättra bytesbalansen samt
underlätta möjligheterna för breda folkgrupper till turism och
rekreation. I utlandsorganisationen ingår marknadskontor i elva
länder. Rådet har ett sektoransvar för svensk turism och
rekreation.
Budgetåret 1988/89 påbörjade Turistrådet i enlighet med
statsmakternas beslut ett treårigt marknadsföringsprogram. Rådet
har också i uppdrag att utvärdera effekterna härav. Programmet
innebär en satsning främst på intensifierad marknadsföring,
riktad såväl till den svenska marknaden som till utländska
marknader.
Riksrevisionsverket (RRV) har nyligen granskat hur Turistrådet
fullföljer sin uppgift. I en revisionsrapport (dnr 1988/89:1502)
föreslogs åtgärder för effektivisering av Turistrådet, bl.a.
avseende de internationella marknadsföringsinsatserna. Rapporten
har remissbehandlats. Den del av Turistrådets verksamhet som
avser de sociala målen för turist- och rekreationspolitiken
granskas av riksdagens revisorer. Förslag från revisorerna
kommer att läggas fram för riksdagen före utgången av år 1990.
För budgetåret 1990/91 har riksdagen anvisat 123 milj.kr. till
Turistrådets uppgifter för turism och rekreation.
Kulturutskottet framhöll vid ärendets behandling vikten av
rådets insatser för att den utländska turismen till Sverige
skall öka, inte minst med hänsyn till att turistnettot visar ett
kraftigt underskott (1989/90:KrU16 s.4). En motion (m) med
krav att Turistrådets organisation och styrelsesammansättning
skulle ses över för en renodling av dess verksamhet
tillbakavisades samtidigt av kulturutskottet; remissbehandlingen
av RRVs rapport borde avvaktas, ansågs det. I en reservation (m)
följdes motionen upp. Riksdagen beslöt i enlighet med
kulturutskottets hemställan.
Utöver det nyss nämnda anslaget till Turistrådet lämnar staten
bidrag till turistnäringen på andra sätt, t.ex. inom ramen för
det regionalpolitiska stödet. På detta sätt stöds bl.a.
turistanläggningar. Enligt en nyligen publicerad undersökning,
Den svenska turistnäringens marknadsföringsinsatser utomlands
(Sveriges Turistråds rapport 1990:4), satsade privata och
offentliga aktörer 270 milj.kr. på internationell marknadsföring
av Sverige under år 1988.
I regeringens tidigare nämnda skrivelse 1990/91:50 uttalas att
Turistrådets verksamhet skall ses över med inriktning på att
näringens eget engagemang skall öka. I detta sammanhang, sägs
det vidare, skall klargöras hur de sociala målen i
turistpolitiken skall tillgodoses. Enligt vad utskottet har
erfarit kommer man vid översynen att vägledas av synpunkter som
har framförts i RRVs rapport och av vad som har framkommit genom
remissutfallet.
Med hänvisning till den översyn av Turistrådets verksamhet som
har aviserats i regeringens skrivelse noterar utskottet att
kravet på en sådan snabbutredning som förespråkas i motionerna
kommer att bli tillgodosett. Något uttalande av riksdagen torde
därför inte vara påkallat; utskottet avstyrker därmed motion
1989/90:N49 (m, fp, c).

Hemställan

1. beträffande frihandelns betydelse
att riksdagen avslår motion 1989/90:N205, motion 1989/90:N307
yrkandena 1 och 2, motion 1989/90:N311 yrkande 1 och motion
1989/90:N346 yrkande 7,
res. 1 (m, fp)
res. 2 (c, v, mp)
2. beträffande handeln med tjänster
att riksdagen avslår motion 1989/90:N346 yrkande 8,
res. 3 (m, fp)
3. beträffande tjänsteföretagens medverkan i
förhandlingsarbetet
att riksdagen avslår motion 1989/90:N315 yrkande 3,
res. 4 (m, fp)
4. beträffande EFTAs roll för utvecklingen i Östeuropa
att riksdagen avslår motion 1989/90:N307 yrkande 3,
5. beträffande nordisk hemmamarknad
att riksdagen avslår motion 1989/90:N365,
6. beträffande beräkning av kostnader för
handelsrestriktioner
att riksdagen avslår motion 1989/90:N307 yrkande 8 och motion
1989/90:N346 yrkande 6,
res. 5 (m, fp)
7. beträffande regler för import av miljöfarliga varor
m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:N265 i ifrågavarande del
och motion 1989/90:N312,
res. 6 (v, mp)
8. beträffande export av kärnteknisk utrustning m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:N317, motion 1989/90:N478
yrkande 7 och motion 1989/90:N479 yrkande 3,
res. 7 (c)
res. 8 (v, mp)
9. beträffande export av svenska alkoholdrycker
att riksdagen avslår motion 1989/90:N354,
res. 9 (mp)
10. beträffande marknadsföringen utomlands av svenska
alkoholdrycker
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:N269, 1989/90:N349 och
1990/91:N8,
res. 10 (mp)
11. beträffande översyn av Sveriges alkoholexport
att riksdagen avslår motion 1989/90:N268 yrkande 1,
res. 11 (fp, mp)
12. beträffande översyn av Sveriges export m.m. av
tobaksvaror
att riksdagen avslår motion 1989/90:N268 yrkande 2,
res. 12 (fp, mp)
13. beträffande miljöklausul m.m. i internationella
handelsavtal
att riksdagen avslår motion 1989/90:N265 i ifrågavarande del
och motion 1989/90:N311 yrkandena 2 och 3,
res. 13 (c, v, mp)
14. beträffande begränsning av tekoimporten på grundval av
en socialklausul
att riksdagen avslår motion 1989/90:N334 yrkande 2,
res. 14 (v, mp)
15. beträffande import av tropiskt timmer
att riksdagen avslår motion 1989/90:N353,
res. 15 (v, mp)
16. beträffande vidareexport av högteknologiska varor
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:N267 och 1989/90:N363,
res. 16 (v, mp)
17. beträffande forskning om energisystem för Östeuropa och
u-länderna
att riksdagen avslår motion 1989/90:N37,
res. 17 (v, mp)
18. beträffande marknadsföringen utomlands av Sverige som
turistland
att riksdagen avslår motion 1989/90:N49.
res. 18 (m, fp, c)
Stockholm den 22 november 1990
På näringsutskottets vägnar
Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune
Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Birgitta
Johansson (s) (mom. 1--3, 5--18), Nic Grönvall (m), Inga-Britt
Johansson (s), Bo Finnkvist (s) (mom. 4), Reynoldh Furustrand
(s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (v),
Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Kjell
Ericsson (c) (mom. 1--3, 5--18), Håkan Hansson (c) och Sven-Olof
Petersson (c) (mom. 4).

Reservationer

1. Frihandelns betydelse (mom.1)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar
Hökmark (m) och Gudrun Norberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.13 som
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "berörda
delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det angeläget att betona frihandelns
betydelse inte bara inom vissa regioner, såsom Västeuropa, utan
för hela världen. En fri internationell handel kommer inte bara
vårt eget land till godo. Den är en av de viktigaste
förutsättningarna för de fattigare ländernas ekonomiska
utveckling och därmed för att reformer av olika slag i dessa
länder skall bli möjliga. Frihandeln representerar sålunda en
strävan bort från krig och orättvisor och mot ekonomisk
utjämning mellan världens nationer och folk. Det är därför av
största vikt att varje strävan mot protektionism motarbetas.
Protektionistiska strömningar utgjorde också en viktig anledning
till beslutet år 1986 om att en ny multilateral
förhandlingsrunda i GATT skulle etableras. Denna runda, som
efter fyra års arbete nu avses bli slutförd, är den mest
omfattande i GATTs historia.
Sverige tillhörde de länder som var aktivt pådrivande för att
förhandlingsrundan skulle komma till stånd. Genom att tillträda
deklarationen inför rundan accepterade Sverige också att
frihandeln utvecklades till nya områden, såsom tjänster och
jordbruksprodukter. Utskottet vill framhålla vikten av att
Sverige i det fortsatta arbetet i GATT -- och även i andra
sammanhang där frihandelsarbetet drivs -- själv tar initiativ
och understöder andra länders initiativ i frihandelsvänlig
riktning. Utskottet föreslår att riksdagen ansluter sig till vad
utskottet nu har anfört. Därmed tillstyrks motionerna
1989/90:N205 (m), 1989/90:N307 (m) och 1989/90:N346 (fp), de
båda senare i berörda delar. Av det sagda följer att utskottet
inte ansluter sig till den uppfattning som kommer till uttryck i
motion 1989/90:N311 (c). Även denna avstyrks i behandlad del.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande frihandelns betydelse
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N205, motion
1989/90:N307 yrkandena 1 och 2 och motion 1989/90:N346 yrkande 7
och med avslag på motion 1989/90:N311 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Frihandelns betydelse (mom.1)
Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Kjell Ericsson (c) och
Håkan Hansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.13 som
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "berörda
delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning om frihandelns betydelse som
motion 1989/90:N311 (c) ger uttryck för. En öppen,
internationell handel är avgörande för en nation med de
förutsättningar som kännetecknar Sverige. Ytterligare
protektionistiska inslag i världshandeln skulle medföra svåra
ekonomiska problem för vårt land; handeln skapar resurser till
reformer och annan utveckling av välfärden.
Utskottet vill emellertid understryka att främjande av den
internationella handeln inte är ett självständigt mål. Snarare
utgör en sådan åtgärd ett av flera medel i strävandena att
åstadkomma ett väl fungerande samhälle. I den mån värnandet om
fri handel kommer i konflikt med andra viktiga intressen, såsom
hänsynen till miljö, människors hälsa, regional balans och
nationell säkerhet, bör det finnas en öppenhet att diskutera en
modifiering av den renodlade frihandelslinjen. I takt med t.ex.
ökade miljöproblem -- globala, regionala och lokala -- kan
sådana undantag vara angelägna och i många fall även nödvändiga.
Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av den nu
angivna innebörden. Utskottet tillstyrker med det sagda motion
1989/90:N311 (c) i berörd del. Vad som har förts fram i
motionerna 1989/90:N205 (m), 1989/90:N307(m) och 1989/90:N346
(fp) kan utskottet inte till alla delar ansluta sig till. De
avstyrks i berört hänseende.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande frihandelns betydelse
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N311 yrkande 1
och med avslag på motion 1989/90:N205, motion 1989/90:N307
yrkandena 1 och 2 och motion 1989/90:N346 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Handeln med tjänster (mom.2)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar
Hökmark (m) och Gudrun Norberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.14 som
börjar med "Enligt vad" och slutar med "behandlad del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning om tjänstehandelns betydelse
som motion 1989/90:N346 (fp) ger uttryck för. Sverige bör såväl
i GATT-förhandlingarna som i övriga frihandelssammanhang med
kraft verka för en liberalisering av handeln med tjänster. En
sådan inriktning är mycket angelägen, inte minst med beaktande
av tjänstesektorns starka tillväxt i ekonomin, t.ex. vad gäller
andelen av bruttonationalprodukten och sysselsättningen.
Riksdagen bör till regeringen rikta ett uttalande av nu angiven
innebörd. Motion 1989/90:N346 (fp) tillstyrks sålunda.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande handeln med tjänster
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N346 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Tjänsteföretagens medverkan i förhandlingsarbetet (mom.3)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar
Hökmark (m) och Gudrun Norberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.14 som
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "berörd del"
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill när det gäller tjänstesektorn framhålla
betydelsen av en tät och kontinuerlig kontakt mellan å ena sidan
förhandlingsorganisationerna avseende GATT resp. ett EES-avtal
och å andra sidan företrädare för tjänsteföretagen och deras
organisationer. En sådan förankring är av särskild betydelse
under realförhandlingarna. Genom ett uttalande av riksdagen till
regeringen av nu angiven innebörd tillgodoses det aktuella
yrkandet i motion 1989/90:N315 (fp), som alltså tillstyrks.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande tjänsteföretagens medverkan i
förhandlingsarbetet
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N315 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Beräkning av kostnader för handelsrestriktioner (mom.6)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar
Hökmark (m) och Gudrun Norberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.17 med "Utskottet konstaterar" och slutar på s.18 med
"berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner de krav på utredning av kostnaderna för
handelsrestriktioner som framförs i motionerna väl motiverade.
Avsteg från principen om frihandel får negativa verkningar inte
bara för de länder som exporterar till Sverige -- särskilt
u-länder -- utan även för svensk ekonomi och de svenska
konsumenterna. De prishöjande effekter som uppkommer genom
Sveriges handelspolitiska skyddsåtgärder är i flertalet fall
indirekta och därmed okända -- inte bara för konsumenterna utan
även för politiska beslutsfattare. För att denna kunskapsbrist
skall undanröjas bör regeringen föranstalta om en utredning
omfattande såväl metodutveckling som frågan om ansvaret för
löpande beräkningsarbete avseende handelsrestriktioner.
Utredningen bör bl.a. resultera i ett förslag om att
utvärderingar av tilltänkta handelsrestriktioners priseffekter i
konsumentledet skall finnas med i underlagen för riksdagens
beslut. Genom ett uttalande av riksdagen av denna innebörd
tillgodoses i huvudsak de nu berörda yrkandena i motionerna
1989/90:N346 (fp) och 1989/90:N307 (m).
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande beräkning av kostnader för
handelsrestriktioner
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N307 yrkande 8
och motion 1989/90:N346 yrkande 6 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
6. Regler för import av miljöfarliga varor m.m. (mom.7)
Rolf L Nilson (v) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.20 som
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "behandlad del"
bort ha följande lydelse:
För en långsiktigt hållbar utveckling måste hänsyn tas till
naturens ramar. Detta kräver ett nära och solidariskt samarbete
både globalt och regionalt. Inte minst gäller detta den
internationella handeln. Varje land måste ha rätt att skydda sin
natur och miljö liksom sina invånares hälsa och att vägra handla
med produkter som är skadliga i dessa avseenden. Enligt
utskottets uppfattning är det hittillsvarande skyddet mot import
av varor som kan vålla skada på människor eller miljö alltför
svagt. Även  om det i olika fördrag finns formell grund för en
begäran om undantag från principen om fri cirkulation synes
denna möjlighet i praktiken utnyttjas i så begränsad omfattning
att systemet förefaller vara av ringa värde. I valet mellan å
ena sidan intresset av fri handel och å andra sidan miljö- eller
hälsoskyddet är det i regel det senare intresset som får vika.
Talrika exempel visar på detta.
Utskottet befarar också att någon nyordning i frågan om
miljöhänsyn m.m. vid import inte är att vänta trots de
diskussioner som förs i internationella sammanhang. Det finns
enligt utskottets mening anledning för Sverige att gå före i
dessa frågor. Ett sådant agerande bör inte bara gälla ett
bibehållande och helst en höjning av skyddsnivån vad avser
hälso- och miljöskydd men också ett ökat ansvar för att driva
saken i det fortsatta arbetet i GATT och i EES-förhandlingarna.
Med ett uttalande härom till regeringen skulle motionerna
1989/90:N312 (vpk) och 1989/90:N265 (mp) bli tillgodosedda, den
senare i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande regler för import av miljöfarliga varor
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N265 i
ifrågavarande del och motion 1989/90:N312 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Förbud mot export av kärnteknisk utrustning m.m. (mom.8)
Kjell Ericsson (c) och Håkan Hansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.22 som
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "aktuell del" bort
ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion
1989/90:N479 (c), innebärande att lagstiftningen på det
kärntekniska området måste innefatta en sträng reglering för
alla led i kärnbränslecykeln. Även verksamheter som inte är ett
direkt led i denna cykel utan snarare är en följd av att
kärnkraft utnyttjas för energiproduktion måste regleras i lag.
Enligt utskottets mening måste utformningen av lagstiftningen
stå i överensstämmelse med innebörden av folkomröstningens
resultat och riksdagens beslut med anledning härav. Häri måste
ligga att exporten bör vara underkastad samma restriktioner som
gäller för utnyttjande av kärnkraften i hemlandet. De särskilda
risker för människor och miljö som hanteringen av kärnkraften
och dess avfall innebär måste sålunda beaktas genom reglering i
lag. Även sambandet mellan civil och militär användning av
kärnenergi bör komma till uttryck genom lagreglering. Regeringen
bör således anmodas att lägga fram ett förslag om förbud mot
export av kärnteknisk utrustning, radioaktivt bränsle och
kärnkraftsteknologi. Genom en sådan åtgärd skulle motion
1989/90:N479 (c) bli tillgodosedd i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande förbud mot export av kärnteknisk utrustning
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N479 yrkande 3
och med anledning av motion 1989/90:N317 och motion 1989/90:N478
yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
8. Förbud mot export av kärnteknisk utrustning m.m. (mom.8)
Rolf L Nilson (v) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.22 som
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "aktuell del" bort
ha följande lydelse:
I folkomröstningen år 1980 om kärnkraften sade svenska folket
med klar majoritet ifrån att kärnkraften inte är en acceptabel
framtidslösning.  Riksdagen har härefter bekräftat
folkomröstningens resultat och beslutat att kärnkraften skall
vara avskaffad år 2010. Enligt vad utskottet kan finna borde en
logisk följd härav bli att export av kärnteknisk utrustning,
såsom reaktorer och reaktorbränsle, skall upphöra. Det som anses
farligt eller olämpligt för användning i Sverige skall givetvis
inte heller exporteras till andra länder. Det tyder på en
betänklig krämarmentalitet att vårt land tillåts tjäna pengar på
att sälja varor eller tjänster som vi själva har tagit avstånd
från. Regeringen bör därför anmodas att snarast för riksdagen
lägga fram förslag om förbud mot export av kärnteknisk
utrustning. Någon ytterligare utredning av behovet av en sådan
lagstiftning är enligt utskottets uppfattning onödig, eftersom
tillräckligt beslutsunderlag redan finns.
Kärnbränslecykeln innefattar så många risker för miljön och är
moraliskt så tvivelaktig att utnyttjande av kärnenergi borde
upphöra i andra länder. Utskottet anser mot denna bakgrund att
Sverige i internationella sammanhang bör aktivt verka för att
även andra länder fattar beslut i denna riktning.
Genom ett uttalande av riksdagen i enlighet med vad utskottet
här har anfört blir motionerna 1989/90:N478 (vpk) och
1989/90:N317 (vpk, mp) tillgodosedda, den senare i berörd del. I
viss mån torde även motion 1989/90:N479 (c) i aktuellt avseende
tillgodoses härigenom.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande export av kärnteknisk utrustning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N317 och motion
1989/90:N478 yrkande 7 och med anledning av motion 1989/90:N479
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
9. Förbud mot export av svenska alkoholdrycker (mom.9)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.22 som
börjar med "Utskottet står" och slutar med "motion 1989/90:N354
(mp)" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning rimmar den aggressiva
marknadsföringen utomlands av svenska alkoholdrycker illa med
det budskap om alkoholens skadeverkningar som förs fram i
Sverige. För att Sveriges trovärdighet i internationella
sammanhang när det gäller kampen mot alkoholmissbruket inte
skall sättas i fråga bör den svenska exporten upphöra.
Regeringen bör därför förelägga riksdagen förslag till lag om
förbud mot export av alkohol. Utskottet tillstyrker sålunda
motion 1989/90:N354 (mp).
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande förbud mot export av svenska alkoholdrycker
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N354 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
10. Marknadsföringen utomlands av svenska alkoholdrycker
(mom.10)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.23 som
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "avstyrks alltså"
bort ha följande lydelse:
Utskottet finner kravet på en sanering av marknadsföringen
utomlands av svenska alkoholdrycker väl befogat. Att Vin & Sprit
AB tillämpar olika principer för marknadsföringen i Sverige och
på exportmarknaderna måste i internationella sammanhang
betraktas som ett tecken på dubbelmoral, inte minst på grund av
att det är staten som äger bolaget. Vårt lands trovärdighet när
det gäller alkoholpolitiska strävanden i internationella
sammanhang, t.ex. i WHO, torde ifrågasättas till följd av det
tveeggade budskap som Vin & Sprit står för. Sveriges agerande
måste stå i samklang med det av WHO uppsatta målet om en
minskning av världens alkoholkonsumtion med 25 % till år 2000.
Utskottet anser att ett uttalande av riksdagen i enlighet med
vad som nu har anförts är påkallat. Härigenom skulle yrkandena i
motionerna 1990/91:N8 (fp), 1989/90:N349 (fp) och 1989/90:N269
(c) tillgodoses.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande marknadsföringen utomlands av svenska
alkoholdrycker
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:N269,
1989/90:N349 och 1990/91:N8 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
11. Översyn av Sveriges alkoholexport (mom.11)
Hadar Cars (fp), och Gudrun Norberg (fp) och Lars Norberg (mp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.23 med "Utskottet har" och slutar på s.24 med "avstyrks
således" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion
1989/90:N268 (fp), att Sveriges export av alkohol bör bli
föremål för en översyn. En sådan åtgärd skulle bidra till att
öka Sveriges trovärdighet i internationella sammanhang när det
gäller kampen mot alkoholens skadeverkningar. Regeringen bör
anmodas att föranstalta om en översyn av det slag som begärs.
Med det nu sagda tillstyrks motion 1989/90:N268 (fp) i här
aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande översyn av Sveriges alkoholexport
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N268 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
12. Översyn av försäljningen utomlands av tobaksvaror
(mom.12)
Hadar Cars (fp), Gudrun Norberg (fp) och Lars Norberg (mp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.25 som
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "behandlad del"
bort ha följande lydelse:
Swedish Tobacco Group AB är efter sitt förvärv av Pinkerton en
av världens största producenter av rökfri tobak, främst snus.
Inom WHO har en expertgrupp varnat för bruket av snus och därvid
förespråkat kraftfulla motåtgärder. Enligt utskottets mening bör
därför regeringen ombesörja en översyn av Swedish Tobacco Group
ABs försäljning på utländska marknader. Med det nu anförda
tillstyrks motion 1989/90:N268 (fp) i här berörd del.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:
12. beträffande översyn av försäljningen utomlands av
tobaksvaror
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N268 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
13. Miljöklausul m.m. i internationella handelsavtal
(mom.13)
Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Kjell Ericsson (c) och
Håkan Hansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.26 som
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "aktuella
delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning om behovet av
att GATT kompletteras med miljö- och socialklausuler. Så länge
det förekommer internationell handel med produkter som i det
exporterande landet har producerats under förhållanden som från
miljösynpunkt eller av sociala skäl inte skulle accepteras i
importlandet, kommer det att vara svårt att nå reella
förbättringar i berörda avseenden. Enligt utskottets uppfattning
kan handelspolitiska instrument vara mycket effektiva. Det är
viktigt att nu ta fasta på det ökade intresse för bl.a.
miljöfrågor som kan noteras i diskussionerna om den
internationella handeln. Sverige bör i GATT ta initiativ i linje
med vad som nu har sagts. Med ett uttalande till regeringen av
denna innebörd blir motionerna 1989/90:N311 (c) och 1989/90:N265
(mp) tillgodosedda i här behandlade delar.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande
lydelse:
13. beträffande miljöklausul m.m. i internationella
handelsavtal
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N265 i
ifrågavarande del och motion 1989/90:N311 yrkandena 2 och 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
14. Begränsning av tekoimporten på grundval av en
socialklausul (mom.14)
Rolf L Nilson (v) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.27 som
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "behandlad
del" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas oro för den inhemska
tekoindustrin. Importen av tekoprodukter kommer många gånger
från länder där barnarbete tillåts. Konkurrensen från länder som
inte har ett med Sverige jämförbart skydd för sina anställda
blir starkt snedvriden. Härigenom riskeras att en industrigren
helt slås ut. Sverige bör i GATT aktivt verka för att en
socialklausul snarast kommer till stånd. Regeringen bör anmodas
att härefter för riksdagen lägga fram förslag som innebär
begränsningar av tekoimporten på grundval av en sådan klausul.
Med sådana åtgärder skulle yrkandet i motion 1989/90:N334 (vpk)
bli tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande
lydelse:
14. beträffande begränsning av tekoimporten på grundval av
en socialklausul
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N334 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
15. Import av tropiskt timmer (mom.15)
Rolf L Nilson (v) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.28 som
börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "motion
1989790:N353 (vpk)" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den starka oro för regnskogarnas framtid som
kommer till uttryck i motion 1989/90:N353 (vpk). Regnskogarnas
betydelse för det globala klimatet bl.a. genom motverkande av
växthuseffekten är oskattbar liksom deras värde i fråga om den
biologiska mångfalden. De initiativ som omnämns i det föregående
är visserligen ett steg i rätt riktning. Något genombrott kan de
emellertid inte anses representera. Trots alla hittillsvarande
lovvärda insatser från organisationer och enskilda fortsätter
den ofattbart omfattande skövlingen av den tropiska regnskogen.
Enligt uppgifter från Världsnaturfonden avverkas eller bränns
nästan 20 miljoner hektar sådan skog om året. Det motsvarar en
fotbollsplan i sekunden. En betydande del av det tropiska virke
som importeras till Sverige används till lister, skåpluckor och
dörrar och andra produkter inom snickeribranschen. En inte
oväsentlig import av dessa träslag avser också båtbyggande. Ett
regelrätt förbud för import av virke från annat än uthålligt
skogsbruk är den enda åtgärd som träffar även sådant tropiskt
trä som används till annat än möbler. Regeringen bör föranstalta
om att ett sådant förbud kommer till stånd. Med ett uttalande av
riksdagen av nu angiven innebörd skulle motion 1989/90:N353
(vpk) bli tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande
lydelse:
15. beträffande import av tropiskt timmer
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N353 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
16. Vidareexport av högteknologiska varor (mom.16)
Rolf L Nilson (v) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.29 som
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "och 1989/90:N267
(mp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning om svenskt deltagande i den
amerikanska embargopolitiken som kommer till uttryck i
motionerna. Det är av största vikt att öststaterna inte
motarbetas när det gäller deras strävanden att bygga upp en
stabil, självständig plattform, ekonomiskt och politiskt.  Även
om Sverige inte är medlem i Cocom eller på annat sätt är
formellt bundet av dess beslut har vårt land -- genom att i en
förordning göra åtaganden gentemot andra länder -- visat att det
i realiteten medverkar i handelsbojkotten. Detta tecken på en
anpassning till amerikansk politik i detta avseende har fortsatt
trots att det kalla kriget nu har upphört. Enligt utskottets
mening bör förbudet mot vidareexport av högteknologiska varor
upphävas. Vidare är det inte förenligt med svensk neutralitet
att Sverige deltar i en handelsbojkott som en supermakt riktar
mot vissa andra länder. Riksdagen bör till regeringen rikta ett
uttalande av nu angiven innebörd. Därigenom blir motionerna
1989/90:N363 (vpk) och 1989/90:N267 (mp) tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande
lydelse:
16. beträffande vidareexport av högteknologiska varor
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:N267 och
1989/90:N363 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
17. Forskning om energisystem för Östeuropa och u-länderna
(mom.17)
Rolf L Nilson (v) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.30 som
börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "berörd del"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om Sveriges ansvar
för att miljövänlig energiteknik kommer till användning i de
östeuropeiska länderna och u-länderna. Sverige bör i ökad
utsträckning inrikta sin energitekniska forskning på projekt som
är särskilt lämpade för dessa områden. Riksdagen bör i
anslutning till motion 1989/90:N37 (vpk) göra ett uttalande av
denna innebörd.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande
lydelse:
17. beträffande forskning om energisystem för Östeuropa och
u-länderna
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N37 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
18. Marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland
(mom.18)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar
Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Kjell Ericsson (c) och Håkan
Hansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.32 som
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "motion 1989/90:N49
(m, fp, c)" bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att regeringen nu har uppmärksammat
turistfrågorna och har för avsikt att låta utreda Turistrådets
verksamhet. Utgångspunkten är därvid bl.a. att ett ökat
engagemang från turistnäringens sida skall komma till stånd.
Enligt utskottets mening finns det skäl att i detta sammanhang
erinra om turistnäringens positiva effekter på landets
ekonomiska utveckling. Turistnäringen måste ses som en
betydelsefull del av näringslivet och präglas av samma
professionalism som exporten av varor och tjänster. Beräkningar
gjorda av OECD visar att intäkterna från internationell turism
(definierad som rekreations- och affärsresande) uppgick till
5% av medlemsländernas intäkter från export av varor och
tjänster år 1988. En internationell jämförelse visar också att i
reala termer Sveriges ökning av turistintäkterna är mindre än
ökningen i de övriga OECD-länderna.
Mot bakgrund av vad som nu har sagts vill utskottet framhålla
vikten av att man vid den planerade översynen beaktar
nödvändigheten av att satsningen utomlands ges en mer
framträdande roll. Utgångspunkten bör därvid vara en allsidig
prövning av Turistrådets verksamhet. Även andra vägar att
effektivisera stödet till den internationella marknadsföringen
av Sverige som turistland bör övervägas. Det är angeläget att
frågan nu får en skyndsam behandling. Riksdagen bör, såsom
påyrkas i motion 1989/90:N49 (m, fp, c), göra ett uttalande
härom.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande
lydelse:
18. beträffande marknadsföringen utomlands av Sverige som
turistland
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N49 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Beräkning av kostnader för handelsrestriktioner (mom.6)
Lars Norberg (mp) anför:
Beräkningar av de merkostnader som drabbar konsumenterna genom
tullar och andra handelsrestriktioner har genomförts av olika
statliga och akademiska instanser. Det vanligaste
undersökningsobjektet har sannolikt varit handeln med
tekoprodukter. De beräkningar som utförts har dock varit strikt
merkantila och vanligen påvisat möjliga kostnadssänkningar till
följd av minskade handelshinder.
Internationaliseringen medför dock åtskilliga negativa
effekter som borde studeras bättre. Vad som vore önskvärt är en
mera övergripande undersökning av internationaliseringen och de
mera svåruppskattade effekterna av denna, såsom ökade
transporter och därav följande konsekvenser för energi och
miljö, samt likaledes av den tilltagande storskalighetens
effekter på konkurrensförhållanden men också på alienation och
ökad sårbarhet för det lokala samhället. Den globala
storskaligheten leder också till en kulturell utarmning i
produktionen som sällan diskuteras eller värderas. Staten borde
uppmuntra till mer tvärvetenskapliga angreppssätt där ekonomiska
analyser kombineras med kulturella, sociala och psykologiska.
2. Marknadsföringen utomlands av svenska alkoholdrycker
(mom.10)
Hadar Cars (fp), Gudrun Norberg (fp), Kjell Ericsson (c) och
Håkan Hansson (c) anför:
Vårt lands trovärdighet när det gäller alkoholpolitiska
strävanden i internationella sammanhang, t.ex. i WHO, får inte
kunna ifrågasättas till följd av sättet att marknadsföra svenska
alkoholprodukter utomlands. Sveriges agerande måste stå i
samklang med det av WHO uppsatta målet om en minskning av
världens alkoholkonsumtion med 25% till år 2000. Det är också
av vikt att Sveriges alkoholpolitiska engagemang inte kan
ifrågasättas av EG.
3. Forskning om energisystem för Östeuropa och u-länderna
(mom.17)
Hadar Cars (fp), Gudrun Norberg (fp), Kjell Ericsson (c) och
Håkan Hansson (c) anför:
Vi delar uppfattningen att det är viktigt att nya rön i fråga
om energiteknologi snabbt sprids bland de länder vilkas
energiproduktion präglas av ineffektivitet och negativa
miljöeffekter. Särskilt angeläget för Sveriges del är att sådan
teknologi kommer till användning i våra närmaste grannländer,
företrädesvis länderna kring Östersjön. Vi vill i detta
sammanhang påminna om de motioner som har väckts från
folkpartiet och centerpartiet om bl.a. finansieringen av det
s.k. Wisla-projektet, vars förverkligande skulle innebära
avsevärda miljöförbättringar.
Innehåll
Ärendet1
Sammanfattning1
Motionerna2
Uppgifter i anslutning till motionerna5
Viss statistik om Sveriges utrikeshandel5
Aktuella handelspolitiska frågor6
Samarbetet i GATT6
Det västeuropeiska integrationsarbetet8
Samarbetet med Central- och Östeuropa10
Nordiskt samarbete10
Utskottet11
Fri handel med varor och tjänster11
Frihandelns betydelse11
Handeln med tjänster13
EFTAs roll för utvecklingen i Östeuropa14
Nordisk hemmamarknad15
Kostnader för handelsrestriktioner16
Handelspolitiska åtgärder för skydd av miljön m.m.18
Inledning18
Skydd för miljön m.m. i det egna landet19
Skydd för miljön m.m. i andra länder21
Export från Sverige21
Import till Sverige25
Vidareexport av högteknologiska varor28
Energiprojekt30
Turistnäringen31
Hemställan32
Reservationer
1. Frihandelns betydelse (m, fp)34
2. Frihandelns betydelse (c, v, mp)35
3. Handeln med tjänster (m, fp)35
4. Tjänsteföretagens medverkan i förhandlingsarbetet (m,
fp)36
5. Beräkning av kostnader för handelsrestriktioner (m, fp)36
6. Regler för import av miljöfarliga varor m.m. (v, mp)37
7. Förbud mot export av kärnteknisk utrustning m.m. (c)38
8. Förbud mot export av kärnteknisk utrustning m.m. (v,
mp)38
9. Förbud mot export av svenska alkoholdrycker (mp)39
10. Marknadsföringen utomlands av svenska alkoholdrycker
(mp)40
11. Översyn av Sveriges alkoholexport (fp, mp)40
12. Översyn av försäljningen utomlands av tobaksvaror (fp,
mp)41
13. Miljöklausul m.m. i internationella handelsavtal (c, v,
mp)41
14. Begränsning av tekoimporten på grundval av en
socialklausul (v, mp)42
15. Import av tropiskt timmer (v, mp)42
16. Vidareexport av högteknologiska varor (v, mp)43
17. Forskning om energisystem för Östeuropa och u-länderna (v,
mp)43
18. Marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland (m,
fp, c)44
Särskilda yttranden
1. Beräkning av kostnader för handelsrestriktioner (mp)45
2. Marknadsföringen utomlands av svenska alkoholdrycker (fp,
c)45
3. Forskning om energisystem för Östeuropa och u-länderna
(fp,c)45