I detta betänkande behandlas
dels proposition 1990/91:153 (finansdepartementet) om
värdepappersfonder,
dels en motion som har väckts med anledning av motionen,
dels två motioner inom samma ämnesområde vilka har väckts
med anledning av proposition 1989/90:88 om vissa
näringspolitiska frågor,
dels två motioner från allmänna motionstiden, den ena inom
samma ämnesområde, den andra om rätt för vissa invandrare att
förvärva bundna aktier.
Sammanfattning
Regeringen föreslår en ny lag om värdepappersfonder, vilken
skall ersätta den nu gällande aktiefondslagen (1974:931). Den
nya lagstiftningen har två huvudsyften. Det ena är en
avreglering, som innebär minskad detaljstyrning av fonderna från
statens sida. Det andra är en anpassning till de minimikrav som
anges i EGs direktiv om kollektiva investeringar i värdepapper.
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag och avvisar
motionsyrkanden om ändringar i placeringsreglerna som inte är
förenliga med EG-anpassningen. Särskilda riskkapitalfonder, som
förordas i ett par motioner, kommer att kunna inrättas enligt
speciella bestämmelser om slutna, nationella fonder, konstaterar
utskottet. I reservationer begärs vidgad rätt för
värdepappersfonderna att placera i onoterade fondpapper (c),
regler som möjliggör särskilda riskkapitalfonder (c) och
bibehållande av lagbestämmelser om rätt för fondandelsägarna att
utse vissa styrelseledamöter i fondbolagen (m, fp, c, mp).
En motion om rätt för utländska medborgare med rösträtt i
Sverige att förvärva bundna aktier behandlas också. Utskottet
motsätter sig att det införs särregler för denna kategori.
Motionen stöds i en reservation (fp, mp).
Propositionen
Förslag
Regeringen föreslår -- efter föredragning av statsrådet Erik
Åsbrink -- att riksdagen antar förslag till
1. lag om värdepappersfonder,
2. lag om ikraftträdande av lagen (1990:000) om
värdepappersfonder,
3. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,
4. lag om ändring i lagen (1989:1079) om livförsäkringar med
aktiefondsanknytning,
5. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev,
6. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
7. lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m.m.,
8. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
9. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618).
Lagförslagen, av vilka de fyra första har granskats av
lagrådet, finns på s.3--22 i propositionen. De två första
återges -- tillsammans med förslag av utskottet till vissa
ändringar -- som bilaga 1 och bilaga 2 till detta
betänkande.
Huvudsakligt innehåll
Den föreslagna lagen om värdepappersfonder ersätter den nu
gällande aktiefondslagen (1974:931). Den innebär en allmän
anpassning av lagstiftningen på området till dagens avreglerade
kapitalmarknad och till en i huvudsak avskaffad valutareglering.
De föreslagna reglerna innebär vidare att en anpassning sker
till minimikraven i EGs direktiv om kollektiva investeringar i
värdepapper.
Inom dessa ramar föreslås därutöver att detaljstyrningen av
fonderna minskas. Fonderna föreslås få större utrymme att själva
reglera hur fondverksamheten skall bedrivas. Fonderna får
sålunda -- inom vissa ramar -- bestämma placeringsinriktning och
riskprofil. I fondbestämmelserna föreslås fonden kunna reglera
bl.a. andelsägarnas eventuella deltagande i fondbolagets
styrelse och sättet för deltagande. Den lagfästa rättigheten för
delägarna att utse vissa styrelseledamöter slopas därmed. Vidare
föreslås att placeringsmöjligheterna utvidgas. Fonderna får
därmed rätt att handla med optioner och terminskontrakt.
Utländska rättssubjekt föreslås få rätt att äga svenska
fondbolag.
Inte bara banker utan också andra kreditinstitut skall få
förvara de tillgångar som ingår i en värdepappersfond.
Kravet på information från fonderna skärps. Varje fond skall
ha en informationsbroschyr som bl.a. lämnar information om
placeringsinriktning och om fondens utveckling och resultat.
Fonderna skall också ha möjlighet att informera varje delägare
direkt, vilket förutsätter att de vet vilka som är andelsägare
och deras adress. Därför föreslås att endast registrerande
fonder skall få tillstånd att driva fondverksamhet. De fonder
som nu ger ut andelsägarbevis föreslås få två år på sig att
registrera sina andelsägare.
Den särskilda lagregleringen av aktiesparfonder upphävs. Dessa
fonder får enligt förslaget ombildas till värdepappersfonder
eller upplösas genom att tillgångarna skiftas ut till
andelsägarna. Beträffande allemansfonderna föreslås i huvudsak
ingen förändring i detta sammanhang.
Den nya lagen liksom följdändringar i andra lagar föreslås
träda i kraft den 1 januari 1991.
Motionerna
Den motion som har väckts med anledning av proposition
1989/90:153 är
1989/90:N78 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen
1. med anledning av proposition 1989/90:153 som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
inrättande av särskilda riskkapitalfonder för att stimulera
sparande i icke börsnoterade värdepapper med syftet att främja
riskkapitalförsörjningen för mindre företag,
2. med avslag på proposition 1989/90:153 i denna del hos
regeringen beslutar om ändring i förslaget till lag om
värdepappersfonder i syfte att öppna möjligheter för ett ökat
sparande i icke börsnoterade värdepapper i enlighet med vad som
anförs i motionen.
De motioner med anledning av proposition 1989/90:88 som
behandlas här är följande:
1989/90:N53 av Håkan Hansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena
att riksdagen
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om strukturen på aktiefondsmarknaden och regler för det
framtida aktiefondssystemet,
3. beslutar om en höjning av gränsen för andelen icke
börsnoterade aktier i aktiefonder från nuvarande 10% till
15%,
4. hos regeringen begär förslag om införande av s.k.
B-aktiefonder i enlighet med vad som i motionen anförts,
5. hos regeringen begär förslag om ändrade skatteregler för
sparande i s.k. B-aktiefonder i enlighet med vad som i motionen
anförts.
1989/90:N54 av Hadar Cars m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandet
(6) att riksdagen hos regeringen begär förslag om förändrade
regler för aktiefonders placeringar i onoterade aktier i
enlighet med vad i motionen anförts.
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här
är följande:
1989/90:N294 av Håkan Holmberg (fp) och Lola Björkquist (fp)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lagändring som ger invandrare, som har kommunal rösträtt i
Sverige, möjlighet att spara i aktier på samma villkor som
svenska medborgare.
1989/90:N367 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om kopplingen banker/fondkommissionärer och
aktiefonder,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om rätten för andelsägare i en aktiefond att
besluta om fondens angelägenheter på en andelsägarstämma skall
finnas kvar vid en eventuell förändring av 1974 års
aktiefondslag.
Utskottet
Inledande översikt och allmänt ställningstagande
Aktiefonderna erbjuder allmänheten möjlighet att placera
sparande på riskkapitalmarknaden eller obligations- och
penningmarknaden utan att den enskilde spararen behöver ha
sakkunskap om de olika marknaderna. Sedan år 1974 finns en lag
(1974:931) om aktiefonder (aktiefondslagen), vilkens huvudsyfte
är att genom olika restriktioner och positiva regler bereda
fondandelsägarna skydd i rättsligt och ekonomiskt hänseende.
Bland de krav som kommer till uttryck i lagen är följande.
Verksamheten skall bygga på riskspridning. Varje fond skall ha
en kvalificerad förvaltare -- ett fondbolag -- som står under
bankinspektionens tillsyn. Fondandelarna skall när som helst
kunna lösas in mot kontanter.
Ett långsiktigt sparande i aktier m.m. förenat med vissa
skatteförmåner har möjliggjorts först genom lagen (1978:424) om
aktiesparfonder och därefter genom lagen (1983:890) om
allemanssparande. I den mån inte avvikelser följer av dessa
lagar tillämpas aktiefondslagen på aktiesparfonder och
allemansfonder.
Enligt det förslag till lagstiftning som framläggs i
proposition 1989/90:153 ersätts aktiefondslagen med en ny lag om
värdepappersfonder. Ett huvudmotiv för den nya lagstiftningen är
den ökande internationaliseringen av finansiella tjänster.
Aktiefondslagen utformades på sin tid i anslutning till
riktlinjer som hade utarbetats inom Europarådet och
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).
En utgångspunkt vid utformningen av de nya fondreglerna har
varit att de skall uppfylla minimikraven i EGs direktiv för
kollektiva investeringar i värdepappersfonder. Den EG-anpassning
som eftersträvas på olika områden syftar bl.a. till att ett
svenskt deltagande i det västeuropeiska samarbetet skall
underlättas. Detta kräver ett avsevärt mått av ömsesidighet i
EGs och Sveriges regelsystem. Den lag om värdepappersfonder som
nu föreslås medför bl.a. att den svenska marknaden öppnas för
utländska fondföretag.
Den nya lagens rubrik motiveras av att de avsedda fondernas
placeringar, såsom redan är fallet, inte begränsas till aktier
utan kan omfatta fondpapper av olika slag. Även optioner och
terminskontrakt, vilka inte är värdepapper i traditionell
mening, innefattas bland de finansiella instrument som lagen
medger placeringar i. EG-anpassningen innebär emellertid i fråga
om placeringsmöjligheterna nya restriktioner i flera avseenden.
Ett annat motiv för den nya lagstiftningen är att en
regelförenkling skall genomföras. Åtskilliga tidigare gällande
detaljregler har tagits bort. I stället skall det överlåtas åt
fondbolagen att i den mån det behövs reglera förhållandena i de
fondbestämmelser som skall upprättas för varje värdepappersfond.
Liksom aktiefondslagen skall den nya lagen endast omfatta
öppna fonder. Sådana kännetecknas främst av att andelsägarna när
som helst kan lösa in sina andelar hos fonden; andelarna är
sålunda likvida. Regeringen eller, efter dess bemyndigande,
bankinspektionen skall dock få ge särskilt tillstånd för andra
former av kollektivt sparande, dvs. i slutna fonder. Endast
sådana fonder som registrerar sina andelsägare tillåts.
Fondandelsägarna har enligt aktiefondslagen rätt att utse ett
visst antal ledamöter i ett fondbolags styrelse. Enligt den nu
föreslagna lagen blir en sådan rätt inte längre lagreglerad.
Samtidigt blir emellertid kravet på information från fonderna
väsentligt skärpt.
Ytterligare element i den nya lagstiftningen som det finns
anledning att nämna är följande. Straffbestämmelserna
utmönstras; i stället införs ett vitesförfarande. Kravet på
utlänningsförbehåll i fondbolagens bolagsordningar slopas.
Fonderna får i framtiden liksom hittills förvärva bundna aktier
i svenska aktiebolag, dvs. sådana aktier som normalt inte får
förvärvas av utländska rättssubjekt. Särregleringen av
aktiesparfonderna upphör, varvid sådana fonder ges möjlighet att
omvandlas till vanliga värdepappersfonder. Lagen om
allemansfonder bibehålls tills vidare men ändras i vissa
avseenden.
En motion har väckts med anledning av propositionen om
värdepappersfonder. Den berör regleringen av fondernas rätt att
placera i värdepapper etc. som inte är inregistrerade vid
fondbörs eller på visst annat sätt föremål för allmän
omsättning. Förslag i den departementspromemoria (Ds 1989:71)
som utgör grund för propositionen har föranlett yrkanden i en
motion under allmänna motionstiden i januari 1990 och två
motioner som ett par månader senare väcktes med anledning av
proposition 1989/90:88 om vissa näringspolitiska frågor.
Flertalet av dessa yrkanden rör likaledes
placeringsbestämmelserna.
Endast ett motionsyrkande innehåller ett preciserat förslag
till ändring i regeringens lagförslag. Det behandlas av
utskottet i ett följande avsnitt om placeringsbestämmelserna. Om
riksdagen skulle vilja tillgodose något ytterligare yrkande bör
det inte ske genom omedelbar ändring i lagtexten utan genom en
anmodan till regeringen att den skall lägga fram ett
kompletterande lagförslag.
I den mån inte annat följer av den kommande framställningen
tillstyrker utskottet i sak regeringens förslag. Utskottet
föreslår vissa detaljändringar av redaktionell natur i förslaget
till lag om värdepappersfonder; dessa framgår av bilaga 1.
Vad beträffar den särskilda lagen om ikraftträdande av lagen om
värdepappersfonder föreslår utskottet, såsom framgår av
bilaga2, en redaktionell ändring samt en mindre ändring i
sak och ett tillägg av formell karaktär. De båda senare
avvikelserna från regeringens förslag har följande innebörd.
Ett fondbolag enligt aktiefondslagen eller lagen om
aktiesparfonder som vid ikraftträdandet av lagen om
värdepappersfonder förvaltar en aktiefond resp. en aktiesparfond
får enligt 3§ i den föreslagna ikraftträdandelagen en frist av
tre månader under vilken bolaget kan ansöka om tillstånd att
utöva fondverksamhet enligt lagen om värdepappersfonder, med
rätt att fortsätta verksamheten enligt tidigare bestämmelser
intill dess att ansökan om tillstånd har slutligt prövats.
Utskottet föreslår att fristen förlängs till fem månader.
Därigenom får fondbolagen större möjligheter att genomföra
övergången till det nya systemet utan anordnande av extra
bolagsstämma.
I ett flertal författningar, särskilt inom skatte- och
uppbördsområdet, hänvisas till bestämmelser i aktiefondslagen
och lagen om aktiesparfonder. Dessa hänvisningar bör när den nya
lagen om värdepappersfonder har trätt i kraft avse denna lag.
Normalt bör hänvisningar av detta slag ändras i varje enskild
författning. Den aktuella skattereformen, vid vilken i det
närmaste alla lagar inom det nyss angivna området berörs, har
präglats av en tidspress som har förhindrat en sådan samordning.
Av den anledningen föreslår utskottet ett tillägg i form av en
ny paragraf, 7§, i den föreslagna ikraftträdandelagen,
innebärande att hänvisningar till föreskrifter som ersätts av
lagen om värdepappersfonder skall, oaktat sin ordalydelse, avse
denna lag.
Placeringsbestämmelser
Enligt 18 § förslaget till lag om värdepappersfonder får i en
värdepappersfond till högst 10 % av fondens värde ingå andra
fondpapper och finansiella instrument än sådana som är -- eller
inom ett år från emissionen avses bli -- antingen inregistrerade
vid en fondbörs eller föremål för regelbunden handel vid någon
annan reglerad marknad som är öppen för allmänheten. En
motsvarande bestämmelse finns nu i aktiefondslagen. En sådan
begränsning anges också i EGs aktuella direktiv.
Denna restriktion kritiseras i två motioner, båda väckta med
anledning av propositionen våren 1990 om vissa näringspolitiska
frågor, innan ännu den nu aktuella propositionen förelåg.
Tioprocentsregeln var rimlig när den tillkom, sägs det i motion
1989/90:N53 (c), men är nu otidsenlig och hämmande för
riskkapitalmarknadens utveckling i det att den förstärker
obalansen mellan börsnoterade och icke börsnoterade företag.
Motionärerna vill att den medgivna andelen onoterade värdepapper
skall ökas till 15 %. Enligt motion 1989/90:N54 (fp) borde
riksdagen hos regeringen begära förslag till ändrade regler för
aktiefonders placeringar i onoterade aktier. Dessa regler skulle
inte ange någon begränsning i form av ett visst procenttal eller
liknande. I stället skulle det ankomma på fondbolaget att
upplysa om den högre risknivå som är förknippad med en fond som
placerar sina medel i onoterade företag.
Utskottet vill först poängtera att den diskuterade
begränsningen gäller för de öppna värdepappersfonder som i
första hand omfattas av den föreslagna lagen. EG-direktiven, som
syftar till en betydande riskspridning, avser endast öppna
fonder. De utesluter inte att varje land kan ha andra
föreskrifter som reglerar särskilda nationella fonder. För
sådana får gälla placeringsbestämmelser som avviker från
direktivens. Som har berörts i det föregående kan -- enligt 3§
förslaget till lag om värdepappersfonder -- regeringen eller,
efter dess bemyndigande, bankinspektionen lämna tillstånd för
slutna fonder, dvs. fonder där andelsägarna inte har rätt att få
sina andelar inlösta. Bestämmelserna i lagen skall gälla även
sådana fonder i den mån inte undantag har medgetts i det
särskilda fallet. I propositionen aviseras att regeringen genom
en förordning kommer att ge bankinspektionen närmare vägledning
om vilka minimikrav som bör ställas på nationella fonder. Vidare
anförs att bankinspektionen förutsätts följa utvecklingen på
området och återkomma till regeringen i den mån ytterligare
åtgärder behövs från regeringens sida.
Den föreslagna tioprocentsregeln, som sedan länge är etablerad
i Sverige, ingår som har nämnts i EGs direktiv beträffande
värdepappersfonder. Utskottet anser inte att någon avvikelse
från EGs direktiv på denna punkt bör komma i fråga.
Motionerna 1989/90:N54 (fp) och 1989/90:N53 (c) avstyrks
följaktligen i här berört avseende. Motionärernas önskemål
tillgodoses delvis genom möjligheten att inrätta slutna fonder
med speciella placeringsregler.
Det finns flera ytterligare motionsyrkanden som siktar till en
annan utformning av placeringsbestämmelserna än den regeringen
har föreslagit.
I motion 1989/90:N53 (c), vilken som tidigare nämnts är av
äldre datum än propositionen, begärs att riksdagen skall göra
ett uttalande till regeringen om strukturen på
aktiefondsmarknaden och om regler för det framtida
aktiefondssystemet. Innebörden i uttalandet skulle vara att
aktiefondslagstiftningen bör omformas så att instiftarna av
aktiefonder ges ökade möjligheter att variera riskprofilen på
olika aktiefonder.
I samma motion föreslås riksdagen begära förslag från
regeringen om införande av s.k. B-aktiefonder. Dessa skulle
kännetecknas av en mera utpräglad riskprofil. Placeringarna i
onoterade värdepapper skulle få utgöra minst 15 % och högst 60 %
av aktiefondens portfölj. Placeringarna skulle i första hand ske
i små och medelstora företag via köp av minoritetsposter eller
B-aktier i företagen. Motionärerna vill också att regeringen
skall anmodas att lägga fram förslag om ändrade skatteregler för
sparande i de tilltänkta B-aktiefonderna. De menar att spararna
borde få sitt ökade risktagande kompenserat exempelvis genom att
en viss avdragsrätt vid taxeringen medges för placeringar i
B-aktiefonder, genom att skatten på utdelning från börsnoterade
aktier skulle reduceras om utdelningen placeras i B-aktiefonder
eller genom att någon form av förlustkompensation lämnas.
I motion 1989/90:N78 (c) har, sedan propositionen framlagts,
framställts nya yrkanden av i huvudsak samma innebörd som de
båda senast nämnda. Riksdagen skulle sålunda göra ett uttalande
till regeringen om behovet av att särskilda riskkapitalfonder
inrättas för att stimulera sparande i icke börsnoterade
värdepapper. Vidare skulle riksdagen själv vid behandlingen av
propositionen göra ändringar i förslaget till lag om
värdepappersfonder i syfte att öppna möjligheter till ett ökat
sparande i sådana värdepapper. Motionärerna menar att utskottet
borde utarbeta en ändrad version av företrädesvis 18--24 §§
varigenom deras önskemål skulle tillgodoses.
Utskottet hänvisar till den redogörelse för den föreslagna
lagstiftningen som har lämnats i det föregående. Den möjlighet
som ges att med särskilt tillstånd inrätta slutna fonder för
mera riskfyllda placeringar tillgodoser enligt utskottets mening
i det väsentliga vad motionärerna vill uppnå genom sina nu
berörda yrkanden. En sådan omarbetning av
placeringsbestämmelserna som förordas i motion 1989/90:N78 (c)
skulle stå i strid med den åsyftade EG-anpassningen.
Förslaget om särskilda skattefavörer knutna till sparande i
riskkapitalfonder -- ett system som inte skulle vara förenligt
med den skattereform som nu genomförs -- kan utskottet inte ge
sitt stöd åt.
De nu berörda yrkandena i motion 1989/90:N53 (c) liksom också
motion 1989/90:N78 (c) avstyrks med det nu sagda av utskottet.
Rätt för fondandelsägare att utse styrelseledamöter i
fondbolag
Det är olyckligt att systemet med andelsägarstämmor skall
avskaffas, sägs det i motion 1989/90:N367 (m). Detta leder,
menar motionären, till ökad makt för banker och
fondkommissionärer, reducerade kontrollmöjligheter för
andelsägarna och ökat passivt ägande utan ägaransvar. I motionen
-- som väcktes vid årets början mot bakgrund av förslagen i den
tidigare nämnda departementspromemorian -- begärs att riksdagen
skall göra ett uttalande till regeringen om att rätten för
andelsägarna i en aktiefond att på andelsägarstämma besluta om
fondens angelägenheter skall finnas kvar vid en eventuell
förändring av den hittillsvarande aktiefondslagen.
Nuvarande bestämmelser, i 7§ aktiefondslagen, innehåller
bl.a. följande. Styrelsen för ett fondbolag, dvs. ett aktiebolag
som har fått tillstånd att utöva aktiefondsverksamhet, skall
bestå av minst fem ledamöter. Av dem får fondandelsägarna eller
en intressesammanslutning för dem utse en ledamot för varje
påbörjat tretal ledamöter. Om ledamot inte kan utses enligt
denna huvudregel blir det länsstyrelsen i det län där
fondbolagets styrelse har sitt säte som övertar uppgiften att
utse företrädare för andelsägarna.
Hur valet skall gå till regleras inte i lagen. Flertalet
fonder har i sina fondbestämmelser en regel om att det varje år
skall hållas en fondandelsägarstämma vid vilken bl.a. förrättas
val av styrelseledamöter. Vanligen finns också en regel som
säger att andelsägarstämman är behörig bara om minst 0,3 % av
andelsägarna är närvarande. Denna regel är dock inte absolut.
Enligt samma fondbestämmelser får bankinspektionen ge dispens
från närvarokravet, något som är vanligt förekommande.
I departementspromemorian anfördes att, vid de angivna
förhållandena, de andelsägare som väljs till ledamöter i ett
fondbolags styrelse knappast kan påstås representera
andelsägarna i någon högre grad. Från fondbolagens sida hade
framförts att anordnandet av andelsägarstämmor är kostsamt och
administrativt sett betungande, särskilt som fondbolagen också
regelmässigt måste söka dispens från fondbestämmelsernas
föreskrifter. Bankinspektionens hantering av dispensansökningar
angavs vara tidskrävande. Det kan emellertid, sades det vidare i
promemorian, inte uteslutas att det finns andelsägare som har
intresse av att en eller flera andelsägare ingår i styrelsen.
Men det finns, tillades det, starka skäl att ifrågasätta om
andelsägarnas representation i styrelserna verkligen skall vara
lagreglerad. Det föreslogs i promemorian att så inte längre
skulle vara fallet.
Remissinstanserna har i allmänhet godtagit det sistnämnda
förslaget. Ett undantag är Sveriges aktiesparares riksförbund,
som ville ha kvar en representation för andelsägarna. Förbundet
begärde att de bestämmelser som gällde organisationen av och
inflytandet över fonderna och deras förvaltning skyndsamt skulle
överarbetas och att därefter ett nytt förslag till fondlag
skulle läggas fram. Försäkringsinspektionen framhöll att den
föreslagna ändringen skulle komma att gälla också
försäkringspremiefonder enligt lagen (1989:1079) om
livförsäkringar med aktiefondsanknytning.
De nyss refererade uttalandena i promemorian återkommer i
huvudsak i propositionen. Sammanfattningsvis anförs där att det
har skett en förskjutning vad gäller andelsägarnas beteende,
från önskemål att den enskilde andelsägaren skall kunna påverka
den egna fondens verksamhet till en efterfrågan av kvalificerade
förvaltartjänster. Andelsägarnas handlande har uppfattats som
ett tydligt tecken på detta. Regeringen föreslår, som tidigare
har nämnts, att den nya lagen inte skall innehålla några
bestämmelser om rätt för fondandelsägarna att utse
styrelseledamöter. Den vidgade informationsplikt som samtidigt
införs -- enligt 26--29§§ -- innebär bl.a. att det skall
finnas en aktuell informationsbroschyr för varje
värdepappersfond och att ett fondbolag skall tillställa alla
andelsägare årsberättelser och halvårsredogörelser innehållande
den information som behövs för att fondens utveckling och
ställning skall kunna bedömas. Informationsplikten har utformats
i anslutning till de krav som EGs direktiv uppställer.
Det finns, framhålls det i propositionen, i den föreslagna nya
lagen ingenting som hindrar att ett fondbolag i
fondbestämmelserna reglerar andelsägarnas rätt att utse
styrelseledamöter i fondbolaget. De fondandelsägare som anser
att möjligheten att genom styrelsen påverka fondens skötsel är
väsentlig kan, sägs det vidare, förutsättas välja sådana fonder
där fondbestämmelserna öppnar denna möjlighet.
I anslutning till vad som tidigare nämnts vill utskottet
understryka att aktiefondslagen sålunda inte innehåller någon
föreskrift om att varje fondbolag skall anordna
andelsägarstämma. Styrelserepresentanter för aktieägarna kan
också utses genom ett valförfarande av annat slag.
Den fråga som nu är aktuell är alltså huruvida bestämmelser av
nuvarande typ rörande rätt för fondandelsägarna att utse vissa
styrelseledamöter skall bibehållas eller om, såsom regeringen
föreslår, sådana bestämmelser icke skall ingå i lagen om
värdepappersfonder. Det grundläggande motivet för regeringens
förslag på denna punkt är, som inledningsvis har sagts, att det
skulle vara önskvärt med en avreglering som innebär minskad
detaljstyrning av fonderna från statens sida. De som vill
placera i värdepappersfonder har förutsatts välja fond med
hänsyn bl.a. till sina önskemål i fråga om instrument för
andelsägarnas inflytande. Deras efterfrågan skulle sålunda komma
att styra fondernas interna organisation, något som kan anses
stå i överensstämmelse med ett marknadsekonomiskt synsätt.
Utskottet instämmer i uppfattningen att de önskemål som
fondspararna genom sitt agerande ger uttryck för bör få bli
avgörande för hur de olika fondbolagens beslutsapparat närmare
utformas. Det nu berörda yrkandet i motion 1989/90:N367 (m), som
går ut på att staten skall fastställa ett mera detaljerat
regelverk för värdepappersfondernas organisation, avstyrks
sålunda.
Relationer mellan banker och fondbolag
Många aktiefonder är, hävdas det i motion 1989/90:N367 (m), i
alltför hög grad knutna till de stora bankerna. Det skulle
därför finnas risk för att fonderna utnyttjas för att stärka
resp. banks intressesfär. Åtgärder bör vidtas för att minska den
påtalade kopplingen mellan å ena sidan banker och
fondkommissionsbolag, å andra sidan fondbolag, menar motionären.
Han föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande härom till
regeringen och därvid särskilt peka på att bankinspektionen bör
beakta saken vid sin granskning.
Den föreslagna lagen om värdepappersfonder innehåller i 1§
en bestämmelse om att fondbolaget och förvaringsinstitutet skall
handla oberoende av varandra och uteslutande i andelsägarnas
gemensamma intresse. För fondbolagens del finns redan en
motsvarande bestämmelse, i 17 § aktiefondslagen. Det är således
uppenbart att det hör till tillsynsmyndighetens uppgifter att
beakta att det inte uppkommer missförhållanden av den typ som
motionären antyder. Utskottet finner mot denna bakgrund inte
skäl för något särskilt uttalande av riksdagen på grundval av
det nämnda yrkandet i motion 1989/90:N367 (m). Denna avstyrks
alltså i den delen.
Rätt för vissa invandrare att förvärva bundna aktier
Till sist behandlar utskottet en fråga som inte direkt gäller
värdepappersfonderna men som har att göra med förutsättningarna
för aktiesparande. Riksdagen uppmanas i motion 1989/90:N294 (fp)
att hos regeringen begära förslag till en lagändring vilken ger
sådana invandrare som har kommunal rösträtt i Sverige möjlighet
att spara i aktier på samma villkor som svenska medborgare.
De aktuella sakförhållandena är följande. Det utländska
inflytandet i svenska företag begränsas genom föreskrifter i
lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m.
Med utlänningsförbehåll menas i denna lag ett förbehåll i
bolagsordningen för ett svenskt aktiebolag om att utländska
rättssubjekt m.fl. sammantaget endast får förvärva en viss del
av aktierna i bolaget. Aktier som inte omfattas av
utlänningsförbehåll kallas fria aktier, medan övriga aktier
kallas bundna aktier. I bolag som saknar utlänningsförbehåll är
samtliga aktier fria. Utlänningsförbehåll hindrar inte förvärv
av aktier till en aktiefond -- enligt aktiefondslagen (1974:931)
-- eller av andelar i en sådan fond. Motsvarande avses gälla
värdepappersfonder enligt den föreslagna nya lagen.
De angivna bestämmelserna medför, anförs det i motionen, att
möjligheterna för invandrare att delta i aktiesparande minskar.
Fria aktier har det blivit allt svårare att få tag på, sedan en
stor del av handeln på den svenska aktiemarknaden har flyttat
utomlands. När företag som endast har bundna aktier gör en
emission till de anställda blir somliga av dessa uteslutna.
Motionärerna vill att riksdagen hos regeringen skall begära
förslag till en lagändring som ger de invandrare som har
kommunal rösträtt -- till antalet ca 250000 -- möjlighet att
spara i aktier på samma villkor som svenska medborgare.
En liknande motion avslogs av riksdagen förra året
(1988/89:NU24 s. 10). Näringsutskottet förklarade att det inte
var berett att förorda några särregler i fråga om aktieförvärv
för den avsedda gruppen av utländska medborgare. Motionen fick
stöd i en reservation (fp).
Frågan om möjligheterna för utländska rättssubjekt att
förvärva intressen i svenska företag är, som nämns i
propositionen om värdepappersfonder, sedan ett par år föremål
för åtskillig uppmärksamhet. I betänkandet (Ds 1989:57) Ändrade
regler om utländska företagsförvärv föreslogs att dessa
möjligheter skulle utökas. Frågan berördes i propositionen
våren 1990 (prop. 1989/90:88) om vissa näringspolitiska frågor.
Där anfördes att den fortsatta beredningen borde få anstå till
dess det föreligger mera konkreta resultat av förhandlingarna
mellan EG och EFTA-länderna om ett EES-avtal. Näringsutskottet
och riksdagen godtog denna ståndpunkt. I reservationer
förordades å ena sidan att den nyss nämnda företagsförvärvslagen
skulle avskaffas (m, fp), å andra sidan att den skulle skärpas
(vpk, mp).
Förhandlingarna om ett EES-avtal fortskrider, och en
omprövning av företagsförvärvslagen torde vara ganska nära
förestående. Utskottet finner det inte motiverat att här gå in
på någon bedömning av vilka regler denna omprövning bör utmynna
i. På nytt vill utskottet uttala att någon särlösning med sikte
på den speciella kategori av utländska medborgare som
motionärerna åsyftar inte bör komma i fråga. Motion 1989/90:N294
(fp) avstyrks alltså.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande regeringens lagförslag
att riksdagen med avslag på motion 1989/90:N53 yrkande 3 och
motion 1989/90:N54 yrkande 6 antar i proposition 1989/90:153
framlagda förslag till
a) lag om värdepappersfonder,
b) lag om ikraftträdande av lagen (1990:000) om
värdepappersfonder,
c) lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,
d) lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev,
e) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
f) lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m.m.,
g) lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
h) lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),
de under a)--c) nämnda lagförslagen med ändrad lydelse enligt
utskottets förslag i bilagorna 1--3,
res. 1 (c)
2. beträffande särskilda riskkapitalfonder
att riksdagen avslår motion 1989/90:N53 yrkandena 2, 4 och 5
och motion 1989/90:N78,
res. 2 (m) - motiv.
res. 3 (c)
3. beträffande rätt för fondandelsägare att utse
styrelseledamöter i fondbolag, m.m.
att riksdagen
a) avslår motion 1989/90:N367 yrkande 2,
b) antar det i proposition 1989/90:153 framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1989:1079) om livförsäkringar med
aktiefondsanknytning,
res. 4 (m, fp, c, mp)
4. beträffande relationer mellan banker och fondbolag
att riksdagen avslår motion 1989/90:N367 yrkande 1,
5. beträffande rätt för vissa invandrare att förvärva bundna
aktier
att riksdagen avslår motion 1989/90:N294.
res. 5 (fp, mp)
Stockholm den 13 november 1990
På näringsutskottets vägnar
Lennart Pettersson
Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Per
Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Birgitta Johansson (s),
Nic Grönvall (m), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s),
Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif
Marklund (s), Mats Lindberg (s), Sven-Åke Nygårds (s), Karin
Falkmer (m), Björn Kaaling (s) och Håkan Hansson (c).
Reservationer
1. Regeringens lagförslag (mom.1)
Per-Ola Eriksson (c) och Håkan Hansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som
börjar med "Den föreslagna" och slutar med "speciella
placeringsregler" bort ha följande lydelse:
Den föreslagna tioprocentsregeln är, som framhålls i motion
1989/90:N53 (c), numera otidsenlig. EG-anpassningen får inte
drivas så långt att en klart olämplig begränsning vidmakthålls
till nackdel för riskkapitalförsörjningen. Möjligheten att
inrätta slutna fonder med speciella placeringsregler kan inte
ersätta en korrigering av regeringens lagförslag på denna punkt,
eftersom fondsparare normalt torde ha en stark preferens för
öppna värdepappersfonder, där deras tillgodohavanden är likvida.
Utskottet föreslår följaktligen, i enlighet med det berörda
yrkandet i motion 1989/90:N53 (c), att den i 18§ andra stycket
förslaget till lag om värdepappersfonder angivna begränsningen
av en fonds placeringar i icke noterade fondpapper etc. bestäms
till 15%. Genom en sådan ändring blir även motion 1989/90:N54
(fp) i berörd del delvis tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande regeringens lagförslag
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:N53 yrkande3
och motion 1989/90:N54 yrkande6 antar i proposition
1989/90:153 framlagda förslag till
a) lag om värdepappersfonder,
b) lag om ikraftträdande av lagen (1990:000) om
värdepappersfonder,
c) lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,
d) lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev,
e) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
f) lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m.m.,
g) lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
h) lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),
de under a)--c) nämnda lagförslagen med ändrad lydelse enligt
utskottets förslag i bilagorna 1--3, dock med den avvikelsen
att 18§ lagen om värdepappersfonder skall lyda enligt
alternativt förslag i det följande:
Regeringens förslag Alternativt förslag
18§
Medel som -- -- -- -- -- -- -- i fondbestämmelserna.
I en värdepappersfond I en värdepappersfond
får det ingå andra får det ingå andra
fondpapper och finansiella fondpapper och finansiella
instrument än de som anges instrument än de som anges
i första stycket, dock i första stycket, dock
högst till 10 procent av högst till 15 procent av
fondens värde. fondens värde.
Om registrering -- -- -- -- -- -- för verksamheten.
Per Westerberg, Nic Grönvall och Karin Falkmer (alla m) anser
att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med
"Förslaget om" och slutar med "stöd åt" bort ha följande
lydelse:
Förslaget om att särskilda skattefavörer skall knytas till
sparande i de nu diskuterade riskkapitalfonderna ställer sig
utskottet också kritiskt till. Småföretagens
riskkapitalförsörjning bör enligt utskottets mening underlättas
genom ändringar i skattelagstiftningen av mera generell natur.
Angeläget är särskilt att framväxten av venture-capital-företag
främjas genom förmånliga skatteregler och att
förmögenhetsskatten på arbetande kapital i företagen avskaffas.
3. Särskilda riskkapitalfonder (mom.2)
Per-Ola Eriksson (c) och Håkan Hansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som
börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "av utskottet"
bort ha följande lydelse:
En mera begränsad ökning av den andel av en värdepappersfond
som får placeras i onoterade värdepapper är inte tillräcklig för
att värdepappersfonderna skall kunna fylla det väsentliga syftet
att tillhandahålla riskkapital till små och medelstora företag.
Såsom förordas i motionerna 1989/90:N53 (c) och 1989/90:N78 (c)
bör bestämmelser införas som medger att även öppna
värdepappersfonder med en mera utpräglad riskprofil får bildas.
Till skillnad från regeringen anser utskottet inte att EGs i
propositionen åberopade direktiv utgör hinder för en sådan
ordning. Vad som bör eftersträvas är att ett avsevärt antal
särskilda rikskapitalfonder -- enligt den förstnämnda motionens
riktlinjer för s.k. B-aktiefonder -- kan komma till stånd. Detta
förutsätter ändringar i vart fall i 18--24 §§ i den lag om
värdepappersfonder som utskottet i huvudsak har ställt sig
bakom. Det är, som motionärerna vidare framhåller, också
angeläget att placeringar i sådana fonder stimuleras genom
skattelättnader eller på motsvarande sätt. Regeringen bör
skyndsamt föranstalta om att regleringen av
värdepappersfondernas struktur ytterligare övervägs på grundval
av de nämnda motionerna och därefter förelägga riksdagen
erforderliga förslag till lagändringar.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande särskilda riskkapitalfonder
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N53 yrkandena 2,
4 och 5 och motion 1989/90:N78 yrkande 1 och med anledning av
motion 1989/90:N78 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
4. Rätt för fondandelsägare att utse styrelseledamöter i
fondbolag (mom. 3)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic
Grönvall (m), Gudrun Norberg (fp), Lars Norberg (mp), Karin
Falkmer (m) och Håkan Hansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.10 som
börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "avstyrks
sålunda" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärens uppfattning att det är
betydelsefullt att andelsägarna -- genom andelsägarstämmor eller
på motsvarande sätt -- får ett direkt inflytande på
sammansättningen av fondbolagens styrelser.
Som tidigare antytts beslöt riksdagen för mindre än ett år
sedan att de försäkringstagare som tecknar livförsäkring med
aktiefondsanknytning skulle -- med analog tillämpning av
bestämmelser i aktiefondslagen -- få ett sådant inflytande i de
fondbolag som förvaltar försäkringspremiefonder. Det framstår
därför som föga konsekvent att nu införa en ordning som i
realiteten torde leda till att finansinstituten stärker sitt
grepp över fondbolagen och att andelsägarstämmor blir sällsynta.
Liksom regeringen anser utskottet att det är önskvärt med en
avreglering i fråga om värdepappersfondernas organisation och
verksamhet. Denna bör dock inte drivas så långt att det
demokratiska inslag som systemet med andelsägarstämmor
representerar går förlorat. Utskottet förordar därför, i
anslutning till det berörda yrkandet i motion 1989/90:N367 (m),
att regeringens förslag till lag om värdepappersfonder
kompletteras med en paragraf av samma innebörd som 7§
aktiefondslagen. Den reservbestämmelse enligt vilken
andelsägarrepresentanter i vissa fall kan utses av länsstyrelsen
bör dock gälla endast övergångsvis. Det är risk för att personer
som utses av länsstyrelsen kommer att uppfattas som statliga
kontrollanter. Regeringen bör med det snaraste återkomma till
riksdagen med förslag till en lämpligare utformning av
paragrafen.
I konsekvens med vad nu har sagts bör 12§ lagen (1989:1079)
om livförsäkringar med aktiefondsanknytning inte upphöra att
gälla utan ändras så att den inledande hänvisningen kommer att
avse ifrågavarande bestämmelse i lagen om värdepappersfonder.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande rätt för fondandelsägare att utse
styrelseledamöter i fondbolag, m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:N367 yrkande 2
a) beslutar att i lagen om värdepappersfonder skall ingå
ytterligare en paragraf, 6 a §, av följande lydelse:
6 a §Fondbolags styrelse skall bestå av minst fem
ledamöter.
Av styrelseledamöterna utser fondandelsägarna eller
intressesammanslutning för dem en ledamot för varje påbörjat
tretal ledamöter. Kan ledamot ej utses på detta sätt, utses
ledamoten av länsstyrelsen i det län där fondbolagets styrelse
har sitt säte. För ledamot som avses i detta stycke skall
suppleant utses.
b) antar det i proposition 1989/90:153 framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1989:1079) om livförsäkringar med
aktiefondsanknytning med ändrad lydelse av ingressen och med
ändring även i 12 § enligt vad som anges i det följande.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:1079) om
livförsäkringar med aktiefondsanknytning att 1, 3 och 12 §§ samt
lagens rubrik skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12§
Vad som sägs i 7§ Vad som sägs i 6a§ lagen
aktiefondslagen (1974:931) om (1990:000) om
rätt för värdepappersfonder om
fondandelsägare eller rätt för
intressesammanslutning att fondandelsägare eller
utse ledamöter i intressesammanslutning att
fondbolagets styrelse skall i utse ledamöter i
fråga om fondbolagets styrelse skall i
försäkringspremiefonder fråga om
gälla försäkringspremiefonder
försäkringstagarna gälla
såvitt avser de andelar som försäkringstagarna
har förvärvats enligt 4 såvitt avser de andelar som
eller 5§. har förvärvats enligt 4
eller 5§.
5. Rätt för vissa invandrare att förvärva bundna aktier
(mom.5)
Hadar Cars (fp), Gudrun Norberg (fp) och Lars Norberg (mp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.11 med "Förhandlingarna om" och slutar på s.12 med
"avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:
Det är uppenbarligen helt opåkallat att det skydd mot
utländskt inflytande i svenska företag som gällande bestämmelser
syftar till skall hindra invandrare som sedan länge är bosatta i
Sverige att delta i aktiesparande på samma villkor som gäller
för deras arbetskamrater med svenskt medborgarskap. Utskottet
ansluter sig till det krav på en framställning till regeringen
som framförs i motion 1989/90:N294 (fp). Regeringen bör lägga
fram förslag till ändrade bestämmelser som innebär att en
utländsk medborgare med kommunal rösträtt i Sverige får samma
rättsliga möjligheter som en svensk medborgare att delta i
aktiesparande, bl.a. genom köp av aktier i det företag där han
är anställd.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande rätt för vissa invandrare att förvärva bundna
aktier
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N294 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Förslag till
Lag om värdepappersfonder
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs följande.
1. värdepappersfond: en 1. värdepappersfond: en
fond bestående av fond bestående av
fondpapper och andra fondpapper och andra
finansiella instrument, som finansiella instrument, vilken
bildats genom kapitaltillskott bildats genom kapitaltillskott
från allmänheten, och från allmänheten och
som ägs av dem som skjutit ägs av dem som skjutit till
till kapital, kapital,
2. fondverksamhet: den förvaltning av en värdepappersfond och
den
försäljning och inlösen av andelar i fonden, som utövas av ett
fondbolag,
3. fondbolag: ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd att
utöva fondverksamhet,
4. förvaringsinstitut: en bank eller ett annat
kreditinstitut som förvarar
en värdepappersfonds tillgångar och som sköter in- och
utbetalningar avseende fonden.
Fondbolaget och förvaringsinstitutet skall handla oberoende
av varandra
och uteslutande i andelsägarnas gemensamma intresse.
Lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt skall inte tillämpas
på delägarskap i en värdepappersfond.
Lagens tillämpningsområde
2 §Lagen omfattar endast värdepappersfonder vars
andelar kan lösas in på begäran av andelsägare.
Lagen omfattar inte aktiebolag och ekonomiska föreningar som
förvärvar och förvaltar fondpapper och andra finansiella
instrument.
3§Annan näringsverksamhet, som inte är
fondverksamhet enligt denna lag eller verksamhet enligt 2 §
andra stycket, och där allmänheten erbjuds att för gemensam
räkning delta i förvärv och förvaltning av fondpapper och andra
finansiella instrument, får bara utövas efter särskilt tillstånd
av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
bankinspektionen. Sådant tillstånd får endast lämnas till den
som står under tillsyn av bankinspektionen. För sådan verksamhet
gäller bestämmelserna i denna lag i den mån inte undantag
medgetts i det särskilda fallet. Av tillståndet skall framgå
vilka villkor i övrigt som skall gälla för verksamheten.
4§Utländska fondföretag får efter tillstånd av
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
bankinspektionen bedriva fondverksamhet här i landet om
verksamheten väsentligen uppfyller de krav som uppställs i denna
lag.
Sekretess
5§Enskildas förhållanden till värdepappersfond,
fondbolag och förvaringsinstitut får inte obehörigen röjas.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället
bestämmelserna i sekretesslagen (1980:l00).
Fondbolag
6§För fondbolag gäller vad som är föreskrivet om
aktiebolag i allmänhet om inte annat följer av denna lag.
Ett fondbolag skall ha ett aktiekapital som med hänsyn till
verksamhetens omfattning är tillräckligt stort. Regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen skall
meddela närmare föreskrifter om aktiekapitalets storlek.
7§Den som har insyn i ett fondbolags dagliga handel
och samtidigt är
1. styrelseledamot eller suppleant,
2. revisor eller revisorssuppleant, eller
3. innehavare av en ledande befattning
får inte för egen räkning förvärva fondpapper eller andra
finansiella instrument från en fond eller sälja sådana till
fonden eller i övrigt handla med fonden.
Förbudet gäller också för den som i övrigt genom ett
förvaltningsuppdrag eller dylikt har insyn i fondbolagets
dagliga handel.
Förbudet omfattar inte köp och försäljning av andelar i
fonden för egen räkning.
Styrelsen skall skriftligen underrätta den som har en sådan
ledande befattning i fondbolaget som nämns i första stycket 3
eller den som har insyn i fondbolagets dagliga handel enligt
andra stycket om förbudet.
Värdepappersfonder
8§En värdepappersfond kan inte förvärva rättigheter
eller ikläda sig skyldigheter. Fonden kan inte heller föra talan
inför domstol eller någon annan myndighet.
Egendom som ingår i en värdepappersfond får inte utmätas.
Fondandelsägarna svarar inte för förpliktelser som avser
fonden.
Regeringens förslag Utskottets förslag
9 §
För varje värdepappersfond skall det finnas fondbestämmelser
som upprättas av fondbolaget.
Fondbestämmelserna skall Fondbestämmelserna skall
ange 1. namnet på fonden, ange 1. namnet på fonden,
fondbolaget och fondbolaget och
förvaringsinstitutet, 2. förvaringsinstitutet, 2.
grunderna för fondens grunderna för fondens
placeringsinriktning och hur placeringsinriktning och
fondmedlen skall placeras, för placeringen av
varvid särskilt skall fondmedlen, varvid särskilt
anmärkas om fonden skall skall anmärkas om fonden
inneha sådana fondpapper skall inneha sådana
och andra finansiella fondpapper och andra
instrument som nämns i 20 finansiella instrument som
och 25§§, nämns i 20 och 25§§,
Regeringens förslag Utskottets förslag
3. om utdelning skall ske, och 3. om utdelning skall ske och,
i så fall, grunderna och i så fall, grunderna och
sättet för utdelning, sättet för utdelning,
4. grunderna för beräkning av fondens och fondandelarnas
värde,
5. grunderna för beräkning av försäljnings- och inlösenpris
för fondandelarna,
6. var och hur försäljning och inlösen av fondandelar skall
ske,
7. grunderna för beräkning av fondbolagets och
förvaringsinstitutets ersättning från fonden,
8. fondbolagets avgifter för försäljning, förvaltning och
inlösen av andelar,
9. hur pantsättning av fondandelar skall gå till,
10. fondens räkenskapsår,
11. när och var försäljnings- och inlösenpriset för
fondandelarna samt
fondens halvårsredogörelse och årsberättelse skall
offentliggöras, och
12. var ändringar av fondbestämmelserna skall tillkännages.
10 §
Fondbestämmelserna skall godkännas av bankinspektionen.
Om fondbolaget vill ändra bestämmelserna, skall ändringarna
tillställas bankinspektionen för godkännande. Inspektionen skall
godkänna ändringarna om de får anses skäliga för
fondandelsägarna.
Inspektionen får, om en ändring bedöms vara av väsentlig
betydelse för
fondandelsägarna, som ett villkor för sitt godkännande av
ändringen besluta att andelsägarna skall underrättas om denna.
Inspektionen skall
därvid ange hur underrättelsen skall ske.
I de fall som avses i tredje I de fall som avses i tredje
stycket får stycket får
bankinspektionen bestämma bankinspektionen bestämma
att fondbestämmelserna i att fondbestämmelserna i
dess nya lydelse inte får deras nya lydelse inte får
tillämpas förrän tillämpas förrän
efter viss tid -- högst tre efter viss tid -- högst tre
månader -- efter månader -- efter
inspektionens beslut om inspektionens beslut om
godkännande. godkännande.
Fondbolagets verksamhet
11 §Fondverksamhet får inte utövas utan tillstånd av
bankinspektionen.
Tillstånd får ges om
1. aktiebolaget registrerats,
2. fondbestämmelserna godkänts för den eller de
värdepappersfonder som bolaget avser att förvalta, och
3. bolaget inte är olämpligt att utöva verksamheten.
Om förvaringsinstitutet är en utländsk bankfilial får
bankinspektionen som ett villkor för tillståndet föreskriva att
de tillgångar som ingår i en värdepappersfond skall förvaras här
i landet om de inte skall förvaras hos ett utländskt
förvaringsinstitut enligt 15§ tredje stycket.
12§Fondbolaget företräder andelsägarna i alla frågor
som rör värdepappersfonden. Fondbolaget handlar vid
förvaltningen i eget namn och skall därvid ange fondens
beteckning.
13§Fondbolaget får inte i fondverksamheten
l. ha hand om egendom som ingår i fonden,
2. ta upp eller bevilja lån, eller
3. gå i borgen.
Fondbolaget får trots bestämmelserna i första stycket ta
kortfristiga lån till ett belopp motsvarande högst 10 procent av
fondens värde.
Förvaringsinstitut
14§För varje värdepappersfond skall det finnas ett
förvaringsinstitut. Förvaringsinstitutet skall vara en bank
eller ett annat kreditinstitut.
15§Förvaringsinstitutet skall verkställa de beslut
av fondbolaget som rör värdepappersfonden om de inte strider mot
bestämmelserna i denna lag eller fondbestämmelserna.
Förvaringsinstitutet skall vidare
1. ta emot och förvara den egendom som ingår i fonden,
2. se till att försäljning och inlösen av fondandelar sker i
enlighet med bestämmelserna i denna lag och fondbestämmelserna,
3. se till att fondandelarnas värde beräknas enligt
bestämmelserna i denna lag och fondbestämmelserna,
4. se till att fondens tillgångar utan dröjsmål kommer
institutet till handa,
5. se till att fondens medel används enligt bestämmelserna i
denna lag och fondbestämmelserna.
Om utländska värdepapper ingår i fonden, får
förvaringsinstitutet låta ett lämpligt utländskt
förvaringsinstitut förvara dem.
16§Förvaringsinstitut får inte såvitt avser
värdepappersfonden
1. ta upp eller bevilja lån, eller
2. gå i borgen.
Placeringsbestämmelser
17§Varje värdepappersfond skall ha en lämplig
fördelning av sina placeringar med hänsyn till den riskspridning
som är förenad med fondens placeringsinriktning enligt
fondbestämmelserna.
18§Medel som ingår i en värdepappersfond får, med de
begränsningar som följer av 19--24§§, placeras i fondpapper
och andra finansiella instrument som är eller inom ett år från
emissionen avses bli
1. inregistrerade vid en fondbörs, eller
2. föremål för regelbunden handel vid någon annan reglerad
marknad som är öppen för allmänheten, under förutsättning att
fondbörsen eller marknaden är godkänd av regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, bankinspektionen, eller finns angiven
i fondbestämmelserna.
I en värdepappersfond får det ingå andra fondpapper och
finansiella instrument än de som anges i första stycket, dock
högst till 10 procent av fondens värde.
Om registrering eller regelbunden handel enligt första
stycket inte skett inom ett år från emissionen och de förvärvade
instrumenten inte ryms inom tioprocentsgränsen enligt andra
stycket, skall de avyttras så snart det lämpligen kan ske.
Skälig hänsyn skall därvid tas till fondandelsägarnas intressen.
En värdepappersfond får ha de likvida medel som behövs för
verksamheten.
Regeringens förslag Utskottets förslag
19 §
I en värdepappersfond I en värdepappersfond
får, med de får, med de
begränsningar som följer begränsningar som följer
av 23§, ingå fondpapper av 23§, ingå fondpapper
och andra finansiella och andra finansiella
instrument med samme emittent instrument med samme emittent
till högst 1. 5 procent av till högst 1. 5 procent av
fondens värde, eller 2. 10 fondens värde, eller 2. 10
procent av fondens värde, procent av fondens värde,
om det sammanlagda innehavet om det sammanlagda innehavet
av sådana tillgångar av sådana tillgångar
uppgår till högst 40 uppgår till högst 40
procent av fondens värde, procent av fondens värde,
eller 3. 25 procent av fondens eller 3. 25 procent av fondens
värde, om de består av värde, om de består av
obligationer eller andra obligationer eller andra
skuldförbindelser skuldförbindelser
utfärdade av ett utfärdade av ett
kreditinstitut, under kreditinstitut, under
förutsättning att det förutsättning att det
sammanlagda värdet av dessa sammanlagda värdet av dessa
tillgångar uppgår till tillgångar uppgår till
högst 80 procent av fondens högst 80 procent av fondens
värde, eller 4. 35 procent värde, eller 4. 35 procent
av fondens värde, om de av fondens värde, om de
är utfärdade eller är utfärdade eller
garanterade av en stat, en garanterade av en stat, en
kommun, en statlig eller kommuneller en statlig eller
kommunal myndighet, eller kommunal myndighet eller av
något allmänt något allmänt
internationellt organ som har internationellt organ som har
godkänts av regeringen godkänts av regeringen
eller, efter regeringens eller, efter regeringens
bemyndigande, bemyndigande,
bankinspektionen. bankinspektionen.
Om en värdepappersfond efter förvärvet kommer att överskrida
någon av gränserna i denna paragraf skall fondpapper och andra
finansiella instrument avyttras i motsvarande mån så snart det
lämpligen kan ske, varvid skälig hänsyn skall tas till
andelsägarnas intressen.
Regeringens förslag Utskottets förslag
20 §
Begränsningarna i 19§ Begränsningarna i 19 §
gäller inte för gäller inte för
värdepappersfonder som har värdepappersfonder som har
fått särskilt fått särskilt
tillstånd att inneha tillstånd att inneha
obligationer och andra obligationer och andra
skuldförbindelser skuldförbindelser
utfärdade eller garanterade utfärdade eller garanterade
av en stat, en kommun, en av en stat, en kommun eller en
statlig eller kommunal statlig eller kommunal
myndighet, eller något myndighet eller av något
allmänt internationellt allmänt internationellt
organ som har godkänts av organ som har godkänts av
regeringen eller, efter regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, regeringens bemyndigande,
bankinspektionen under bankinspektionen under
förutsättning att de förutsättning att de
härrör från minst sex härrör från minst sex
olika emissioner och att inte olika emissioner och att inte
något av förvärven något av förvärven
överstiger 30 procent av överstiger 30 procent av
fondens värde. fondens värde.
Särskilt tillstånd enligt första stycket lämnas av
bankinspektionen i
samband med att inspektionen godkänner fondbestämmelserna.
21 §Bankinspektionen får för en enskild
värdepappersfond besluta att avvikelse får ske från de villkor
som anges i 19 och 20§§ under sex månader från det
verksamheten påbörjades, under förutsättning att bestämmelserna
om lämplig fördelning av placeringarna i 17§ följs.
22§I en värdepappersfond får upp till 5 procent av
fondens värde ingå andelar i andra fonder. Om fonderna har samma
förvaltare eller direkt eller indirekt har samma ledning eller
ägare som den egna fonden, får förvaltaren inte ta ut någon
avgift för förvärv, förvaltning eller inlösen av andelarna.
Regeringens förslag Utskottets förslag
23 §
Tillgångarna enligt 19 § Tillgångarna enligt 19 §
får inte överstiga 1. får inte överstiga 1.
för aktier, 5 procent av för aktier, 5 procent av
röstvärdet för röstvärdet för
samtliga av emittenten samtliga av emittenten
utfärdade aktier, eller 2. utfärdade aktier, 2. för
för obligationer och andra obligationer och andra
skuldförbindelser, 10 skuldförbindelser, 10
procent av emittentens procent av emittentens
utestående lån om de utestående lån om de
inte är utfärdade eller inte är utfärdade eller
garanterade av en stat, en garanterade av en stat, en
kommun, en statlig eller kommun eller en statlig eller
kommunal myndighet, eller kommunal myndighet eller av
något allmänt något allmänt
internationellt organ som har internationellt organ som har
godkänts av regeringen godkänts av regeringen
eller, efter regeringens eller, efter regeringens
bemyndigande, bemyndigande,
bankinspektionen. bankinspektionen.
Om ett fondbolag förvaltar fler värdepappersfonder gäller
bestämmelserna i första stycket om röstvärdesbegränsning det
sammanlagda aktieinnehavet i fonderna.
24§Aktier, konvertibla skuldebrev eller skuldebrev
förenade med optionsrätt till nyteckning får förvärvas till en
värdepappersfond utan hinder av bestämmelserna i 19§ första
stycket, om förvärvet grundas på fondens tidigare innehav. Om
sådant förvärv sker, skall bestämmelserna i 19§ andra stycket
tillämpas.
Regeringens förslag Utskottets förslag
25 §
Ett fondbolag får för en Ett fondbolag får för en
värdepappersfond handla med värdepappersfond handla med
optioner och terminskontrakt optioner och terminskontrakt
eller andra likartade eller andra likartade
finansiella instrument i syfte finansiella instrument i syfte
att efiektivisera att efiektivisera
förvaltningen av fondens förvaltningen av fondens
tillgångar eller för att tillgångar eller att skydda
skydda fondens tillgångar fondens tillgångar mot
mot valutakursförluster valutakursförluster eller
eller andra risker. andra risker.
Information om värdepappersfonder
26§För varje värdepappersfond skall finnas en
aktuell informationsbroschyr om fonden och dess verksamhet.
Broschyren skall innefatta fondbestämmelserna samt de
ytterligare uppgifter som behövs för att man skall kunna bedöma
fondens verksamhet.
27§Fondbolaget skall för varje fond som bolaget
förvaltar lämna
1. en årsberättelse inom fyra månader från räkenskapsårets
utgång,
2. en halvårsredogörelse för räkenskapsårets första sex
månader inom två månader från halvårets utgång.
Årsberättelser och halvårsredogörelser skall innehålla den
information som behövs för att man skall kunna bedöma varje
värdepappersfonds utveckling och ställning. De skall tillställas
samtliga andelsägare och finnas att tillgå hos fondbolaget och
förvaringsinstitutet.
28§Informationsbroschyren, den senaste
årsberättelsen och i förekommande fall den halvårsredogörelse
som publicerats därefter skall, innan försäljning av andelar
sker, erbjudas och på begäran lämnas eller skickas till den som
avser att köpa andelar i en värdepappersfond.
Om fonden i övrigt genom reklam eller dylikt erbjuder
allmänheten att köpa andelar i fonden, skall det av erbjudandet
framgå att det finns en informationsbroschyr och var den finns
att få tag i.
29§Informationsbroschyrer, årsberättelser och
halvårsredogörelser skall ges in till bankinspektionen så snart
de färdigställts.
Fondandelar och inlösen av fondandelar
30§Andelarna i en värdepappersfond skall vara lika
stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden.
Värdet av en fondandel är fondens värde delat med antalet
fondandelar. Fondens värde beräknas enligt de grunder som
bestämts i fondbestämmelserna. Den egendom som ingår i fonden
skall värderas med ledning av gällande marknadsvärde.
Fondbolaget skall fortlöpande och minst en gång i veckan
beräkna och på lämpligt sätt offentliggöra fondandelsvärdet.
31 §Fondbolaget skall föra eller låta föra ett
register över samtliga innehavare av andelar i fonden. Om
registret förs med hjälp av automatisk databehandling gäller
bestämmelserna i datalagen (1973:289) för ett sådant register.
Fondbolaget skall till varje enskild fondandelsägare
skriftligen bekräfta att hans fondandelsinnehav registrerats. Av
bekräftelsen skall framgå värdepappersfondens beteckning,
fondbolaget och förvaringsinstitutet samt var
informationsbroschyren, årsberättelser och halvårsredogörelser
för fonden finns att få tag i.
Regeringens förslag Utskottets förslag
32 §
En fondandel skall, på En fondandel skall, på
begäran av en begäran av dess ägare,
andelsägare, omedelbart omedelbart inlösas om det
inlösas om det finns medel finns medel tillgängliga i
tillgängliga i värdepappersfonden. Om
värdepappersfonden. Om medel för inlösen
medel för inlösen behöver anskaffas genom
behöver anskaffas genom försäljning av fondens
försäljning av fondens egendom, skall
egendom, skall försäljning ske och
försäljning ske och inlösen verkställas
inlösen verkställas så snart som möjligt.
så snart som möjligt. Skulle en sådan
Skulle en sådan försäljning
försäljning väsentligt kunna missgynna
väsentligt kunna missgynna övriga andelsägares
övriga andelsägares intresse, får bolaget efter
intresse, får bolaget efter anmälan till
anmälan till bankinspektionen avvakta med
bankinspektionen avvakta med försäljningen.
försäljningen.
Under den tid som ett förvaringsinstitut förvaltar en
värdepappersfond enligt 33§ får fondandelar inte säljas eller
inlösas.
Upphörande och överlåtelse av fondverksamhet
33§
Förvaltningen av ett fondbolags värdepappersfonder skall
omedelbart tas över av respektive fonds förvaringsinstitut om
1. bankinspektionen återkallat fondbolagets tillstånd enligt
43§,
2. bolaget enligt lag har trätt i likvidation, eller
3. bolaget försatts i konkurs.
Om ett fondbolag vill Om ett fondbolag vill
upphöra med upphöra med
förvaltningen av en förvaltningen av en
värdepappersfond, skall värdepappersfond, skall
fondförvaltningen också fondförvaltningen
övertas av övertas av
förvaringsinstitutet vid förvaringsinstitutet vid
den tidpunkt då den tidpunkt då
verksamheten upphör. verksamheten upphör.
Efter medgivande av bankinspektionen får ett fondbolag
överlåta förvaltningen av en värdepappersfond till ett annat
fondbolag.
Ett övertagande enligt Ett övertagande enligt
andra och tredje stycket andra eller tredje stycket
får ske tidigast efter tre får ske tidigast efter tre
månader från det att de månader från det att de
ändrade förhållandena ändrade förhållandena
kungjorts enligt 35§, om kungjorts enligt 35§, om
inte bankinspektionen medger inte bankinspektionen medger
att övertagandet får ske att övertagandet får ske
tidigare. tidigare.
34§Ett
förvaringsinstitut som
övertagit
fondförvaltningen från
ett fondbolag skall snarast
överlåta
förvaltningen till ett
annat fondbolag om
bankinspektionen medger det. I
annat fall skall
värdepappersfonden
upplösas genom att fondens
tillgångar säljs och
nettobehållningen i fonden
skiftas ut till
fondandelsägarna.
Regeringens förslag Utskottets förslag
35§
Följande förändringar skall kungöras i Post- och Inrikes
Tidningar samt hållas tillgängliga hos fondbolaget och
förvaringsinstitutet, nämligen
1. att förvaltningen av en fond skall överlåtas till ett
annat fondbolag,
2. att förvaltningen av en fond skall övertas av
förvaringsinstitutet,
3. att förvaringsinstitutet har beslutat att överlåta
förvaltningen av en
fond till ett fondbolag eller att upplösa fonden.
Kungörandet skall, i fall Kungörandet skall i fall
som avses i första stycket som avses i första stycket
1, ske genom det 1 ske genom det
överlåtande fondbolagets överlåtande fondbolagets
försorg och i övriga försorg och i övriga
fall genom fall genom
förvaringsinstitutets förvaringsinstitutets
försorg. försorg.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
bankinspektionen får medge undantag från kravet på kungörande,
om det finns särskilda skäl till det.
36§Om en fondandelsägare inte inom fem år efter det
att medel som utskiftats enligt 34§ har kunnat kvitteras ut
har anmält sitt innehav, har han förlorat sin rätt att lyfta
medlen. Sådana medel samt andra restbelopp som inte har kunnat
skiftas ut på andelsägarna skall tillfalla allmänna arvsfonden.
37§Om förvaltningen av en värdepappersfond har
övertagits av en ny förvaltare, skall denne fullgöra de
förpliktelser avseende fonden som tidigare förvaltare ådragit
sig i överensstämmelse med denna lag. Beträffande förvaltningen
i övrigt träder den nye förvaltaren i den förutvarandes ställe.
Motsvarande skall gälla vid överlåtelse av fondverksamhet.
Ett förvaringsinstitut får inte utöva rösträtt för aktier
som ingår i en värdepappersfond som institutet förvaltar.
38§För sin förvaltning i anledning av upphörande
eller överlåtelse av fondverksamhet har ett förvaringsinstitut
rätt till skälig ersättning ur den värdepappersfond som den
förvaltar. Ersättningens storlek skall godkännas av
bankinspektionen.
Tillsyn
39§Fondbolagen och förvaringsinstituten står under
bankinspektionens tillsyn. Dessa skall lämna inspektionen de
upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande
omständigheter som inspektionen begär.
Fondbolagen skall med årliga avgifter bekosta
bankinspektionens verksamhet enligt de närmare föreskrifter som
regeringen meddelar.
40§Bankinspektionen skall vid sin tillsyn av
fondbolagen och förvaringsinstituten se till att en sund
utveckling av verksamheten främjas.
Bankinspektionens tillsyn utövas med ledning av de
handlingar som fondbolaget och förvaringsinstitutet skall ge in
till inspektionen samt de upplysningar som inhämtas vid
undersökningar eller på något annat sätt.
41§Bankinspektionen får kalla till sammanträde med
ett fondbolags styrelse. Företrädare för inspektionen får
närvara vid sådant sammanträde och delta i överläggningarna.
42§Bankinspektionen skall för varje fondbolag
förordna en revisor att med övriga revisorer delta i revisionen
av bolaget. Inspektionen får när som helst återkalla ett sådant
förordnande och utse en ny revisor.
Revisorn har rätt att få skäligt arvode för sitt arbete av
bolaget. Arvodets storlek bestäms av inspektionen.
43§Bankinspektionen skall återkalla tillstånd att
utöva fondverksamhet om
1. fondbolaget har förlorat en tredjedel av sitt
aktiekapital och bristen inte täcks inom tre månader efter det
den blev känd, eller
2. fondbolaget genom att överträda denna lag eller på annat
sätt visat sig olämpligt att utöva verksamheten.
Inspektionen får bestämma att ett beslut om återkallelse
skall gälla omedelbart.
Om det är tillräckligt får inspektionen, i de fall som avses
i första stycket 2, i stället för att återkalla tillståndet
meddela varning.
44§Om någon utövar sådan verksamhet som omfattas av
denna lag utan att ha tillstånd till det, skall bankinspektionen
förelägga honom att upphöra med verksamheten.
Är det osäkert om lagen är tillämplig på en viss verksamhet,
får inspektionen förelägga den som bedriver verksamheten att
lämna de upplysningar som behövs för att bedöma om lagen är
tillämplig.
Ett föreläggande enligt denna paragraf får riktas såväl mot
ett utländskt
företag som mot den som här i landet är verksam för ett sådant
företags räkning.
Vite
45§Ett föreläggande enligt 44§ får förenas med
vite.
Ett beslut om återkallelse enligt 43§ får förenas med
förbud vid vite att fortsätta verksamheten.
Överklagande
46§Bankinspektionens beslut enligt 41§ och 44§
andra stycket får inte överklagas.
Andra beslut i särskilda fall som bankinspektionen meddelar
enligt denna lag får överklagas hos kammarrätten.
Skadestånd
47§Om en fondandelsägare tillfogats skada genom att
fondbolaget överträtt denna lag eller fondbestämmelserna, skall
bolaget ersätta skadan. Motsvarande gäller om
förvaringsinstitutet har orsakat skadan.
Förslag till
Lag om ikraftträdande av lagen (1990:000) om
värdepappersfonder
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs följande.
1 §Lagen (1990:000) om värdepappersfonder och denna
lag träder i kraft den 1 januari 1991.
2§Genom lagen (1990:000) om värdepappersfonder
upphävs aktiefondslagen (1974:931) och lagen (1978:428) om
aktiesparfonder.
Regeringens förslag Utskottets förslag
3§
Fondbolag enligt Fondbolag enligt
aktiefondslagen (1974:931) och aktiefondslagen (1974:931) och
lagen (1978:428) om lagen (1978:428) om
aktiesparfonder som vid aktiesparfonder som vid
ikraftträdandet av lagen ikraftträdandet av lagen
(1990:000) om (1990:000) om
värdepappersfonder värdepappersfonder
förvaltar aktiefonder resp. förvaltar aktiefond resp.
aktiesparfonder, får inom aktiesparfond, får inom fem
tre månader från månader från
ikraftträdandet ansöka ikraftträdandet ansöka
om tillstånd att utöva om tillstånd att utöva
fondverksamhet enligt lagen om fondverksamhet enligt lagen om
värdepappersfonder. värdepappersfonder.
Fondbolag som har ansökt om tillstånd inom den angivna tiden,
får fortsätta verksamheten enligt bestämmelserna i de gamla
lagarna intill dess att ansökan om tillstånd har prövats
slutligt.
4§För aktiefonder och aktiesparfonder som skall
upphöra med verksamheten skall bestämmelserna i de gamla lagarna
tillämpas.
5§De fondbolag som har utfärdat fondandelsbevis
enligt aktiefondslagen (1974:931) skall senast den 31 december
1992 ha registrerat samtliga innehavare av andelsbevis i
värdepappersfonden. Intill dess skall bestämmelserna i 33§
aktiefondslagen tillämpas på utelöpande andelsbevis.
Den som företer andelsbevis för registrering efter den i
första stycket angivna tiden skall för att bli registrerad som
andelsägare göra troligt att han varken kände till eller borde
ha känt till att registrering skulle ha skett dessförinnan.
En tvist mellan fondbolag och innehavare av andelsbevis om
registrering enligt andra stycket skall handläggas enligt lagen
(1929:145) om skiljemän. Fondbolaget skall bekosta
skiljemannaförfarandet, om inte innehavarens talan är uppenbart
ogrundad.
6§Sådan verksamhet som regeringen har gett tillstånd
till enligt 3§ aktiefondslagen (1974:931) får fortsätta intill
den l januari 1993.
7§Om det i en lag eller i
en annan författning som
har beslutats av regeringen
hänvisas till en
föreskrift som har ersatts
genom en föreskrift i lagen
(1990:000) om
värdepappersfonder eller
denna lag tillämpas i
stället den nya
föreskriften.
Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande
Bilaga 3
Regeringens förlag Utskottets förslag
18§1
Fondbestämmelserna för Fondbestämmelserna för
en allemansfond skall ange att en allemansfond skall ange att
1. fonden är en 1. fonden är en
allemansfond för vilken allemansfond för vilken
denna lag gäller, denna lag gäller,
2. utdelning till 2. inlösen av fondandel
fondandelsägarna inte skall skall ske i de fall och på
ske, de villkor som anges i denna
lag och i lagen (1990:000) om
3. inlösen av fondandel värdepappersfonder.
skall ske i de fall och på
de villkor som anges i denna
lag och i lagen (1990:000) om
värdepappersfonder.
Fondbestämmelserna skall -- -- -- om fondandelsdelägarstämma.
Fondbestämmelserna får -- -- -- ekonomiska intresse.
1 Senaste lydelse 1990:814. (Utskottets förslag innebär
att ändringen enligt denna författning beaktas.)
Innehåll
Ärendet1
Sammanfattning2
Propositionen3
Förslag3
Huvudsakligt innehåll3
Motionerna
Utskottet4
Inledande översikt och allmänt ställningstagande4
Placeringsbestämmelser6
Rätt för fondandelsägare att utse styrelseledamöter i
fondbolag8
Relationer mellan banker och fondbolag10
Rätt för vissa invandrare att förvärva bundna aktier11
Hemställan12
Reservationer
1. Regeringens lagförslag (c)13
2. Särskilda riskkapitalfonder (m)14
3. Särskilda riskkapitalfonder (c)14
4. Rätt för fondandelsägare att utse styrelseledamöter i
fondbolag (m, fp, c, mp)15
5. Rätt för vissa invandrare att förvärva bundna aktier (fp,
mp)16