I detta betänkande behandlas
dels proposition 1990/91:87 om näringspolitik för
tillväxt, såvitt gäller frågor om statens vattenfallsverk och
domänverket,
dels -- helt eller delvis -- nio motioner som har väckts
med anledning av denna proposition,
dels -- helt eller delvis -- två motioner som har väckts
med anledning av proposition 1990/91:90 om en god livsmiljö,
dels -- delvis -- en motion från allmänna motionstiden år
1990,
dels -- helt eller delvis -- 20 motioner från allmänna
motionstiden år 1991.
Generaldirektör Carl-Erik Nyquist och andra företrädare för
statens vattenfallsverk (Vattenfall) har inför en
beredningsgrupp inom utskottet lämnat upplysningar och framfört
synpunkter kring regeringens förslag om bolagisering av
Vattenfall. Länsstyrelsen i Kopparbergs län har i en skrivelse
till utskottet tagit upp frågan om det framtida skyddet för den
mark av stort naturvårdsvärde som nu handhas av domänverket.
Från Förvaltningsaktiebolaget Fortia har en skrivelse inkommit
angående tillhandahållande av protokoll från sammanträde med
Fortias styrelse. Vidare har företrädare för tre
samfällighetsföreningar på kronoholmarna Gullholmen och Käringön
ingivit en skrivelse om domänverkets förvaltning av dessa
kronoholmar.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att Vattenfall och
domänverket skall ombildas till aktiebolag. I båda fallen
beräknas ombildningen kunna ske vid årsskiftet 1991-1992. De
båda förslagen avvisas i olika reservationer (v; mp).
I frågan om Vattenfall anser utskottet att det bör klarläggas
i vilka fall riksdagen skall höras innan viktigare beslut som
rör det nya bolaget kan fattas. Utskottet instämmer i
regeringens bedömning att verksamheten bör hållas samman i en
koncern och ägas av staten. I reservationer (fp, c; m) krävs en
privatisering och omstrukturering av Vattenfall så snart
bolagiseringen har genomförts.
Vattenfalls verksamhet med högspänningsdistributionen
(storkraftnätet), inkl. utlandsförbindelserna, skall tills
vidare drivas i affärsverksform. Med hänvisning till att den
framtida organisationen av denna verksamhet utreds för
närvarande avstyrker utskottet motioner i det ämnet. Dessa följs
upp i reservationer (m, fp; mp).
I frågan om domänverket tillstyrker utskottet även regeringens
förslag att verket under budgetåret 1991/92 skall få sälja
skogs- och jordbruksmark för sammanlagt högst 950 milj.kr. Dessa
försäljningar får emellertid inte, betonar utskottet, leda till
att rätten till renskötsel på aktuell mark försämras. I två
reservationer (v; mp) avstyrks regeringens förslag. En mer
omfattande utförsäljning krävs i en tredje reservation (m, fp,
c). Utskottet föreslår enhälligt att riksdagen anmodar
regeringen att pröva frågan om det framtida skyddet för den mark
av stort naturvårdsvärde som nu handhas av domänverket.
Utskottet pekar på att marken t.ex. skulle kunna överföras till
naturvårdsfonden i enlighet med vad som har föreslagits i olika
motioner.
Utskottet avstyrker härutöver motioner om statligt företagande
i allmänhet och om vissa statliga företag. Med ett undantag
följs motionerna upp i reservationer. En förteckning över alla
reservationer -- med partibeteckningar -- finns i
innehållsförteckningen (s. 60 f.).
Proposition 1990/91:87
Huvudsakligt innehåll
I den del av propositionen som behandlas här framläggs förslag
om att Vattenfall skall ombildas till aktiebolag. Dock skall
Vattenfalls verksamhet med bl.a. det s.k. storkraftnätet drivas
vidare i affärsverksform i avvaktan på senare ställningstagande
till hur detta nät skall organiseras.
Också verksamheten vid domänverket föreslås av regeringen bli
överförd till ett av staten ägt aktiebolag. Domänverket skall
åläggas ett marknadsmässigt avkastningskrav och dess tillgångar
värderas upp.
I båda fallen beräknas ombildningen till aktiebolag kunna
genomföras vid årsskiftet 1991-1992.
Förslag
Regeringen föreslår såvitt här är i fråga att riksdagen
39. godkänner att verksamheten vid affärsverket statens
vattenfallsverk med undantag för affärsverkets storkraftnät och
samkörningsförbindelser överförs till ett aktiebolag vid
årsskiftet 1991-1992 (avsnitt 6.5),
40. godkänner de riktlinjer för överföringen av tillgångar och
skulder från affärsverket statens vattenfallsverk till det nya
aktiebolag som regeringen har förordat (avsnitt 6.5),
41. godkänner att staten fortsätter att ansvara för statens
vattenfallsverks borgensförbindelser intill ett belopp om
[15637]milj.kr. (avsnitt 6.5),
42. godkänner att statens vattenfallsverks statslån om 17500
milj.kr. förvaltas av riksgäldskontoret under en övergångsperiod
(avsnitt 6.5),
43. godkänner en [låne]ram på 5000 milj.kr. för det i moment
[39] avsedda nya bolagets upplåning i riksgäldskontoret under
femårsperioden 1992--1996 (avsnitt 6.5),
44. godkänner att Trollhätte kanalverk ombildas till ett
aktiebolag med ansvar för drift och förvaltning av kanalrörelsen
(avsnitt 6.5),
45. godkänner att statens vattenfallsverks sektorsansvar för
elkraftsteknisk forskning och utveckling överförs till den nya
näringspolitiska myndigheten (avsnitt 6.5),
46. godkänner att verksamheten vid domänverket överförs till
ett av staten ägt aktiebolag enligt de principer regeringen har
förordat (avsnitt 6.6),
47. godkänner att domänverket medges rätt att under budgetåret
1991/92 inom en ram av [2000000000]kr. fritt låna upp
medel för sin verksamhet och fritt placera eventuell
överskottslikviditet enligt vad regeringen har förordat (avsnitt
6.6),
57. bemyndigar regeringen att genomföra ombildning av
affärsverket statens vattenfallsverk i enlighet med de
riktlinjer regeringen har redovisat (avsnitt 6.5),
58. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 besluta
om försäljning av staten tillhörig fast egendom under
domänverkets förvaltning inom en ram av 950000000 kr. i
enlighet med vad regeringen har förordat (avsnitt 6.6).
Regeringen framlägger också vissa förslag i anslagsfrågor och
andra finansieringsfrågor rörande statens vattenfallsverk. Under
angivna rubriker föreslås:
H 12. Täckande av eventuella förluster i anledning av
statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. (s. 274)
att riksdagen till Täckande av eventuella förluster i
anledning av statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m.
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
Verksamheten vid statens vattenfallsverk (s. 274--285)
att riksdagen
1. godkänner inriktning och omfattning av investeringsplan för
Vattenfallkoncernen för år 1991,
2. godkänner finansieringsplan för Vattenfallkoncernen för år
1991,
3. bemyndigar regeringen att teckna borgen för lån till bolag
i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier intill
ett sammanlagt belopp om 15637000000 kr., varav högst
750000000 kr. till eldistributionsbolag,
4. bemyndigar regeringen att under år 1991 besluta i frågor
som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom statens
vattenfallsverks verksamhetsområde inom en ram om 75000000
kr.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av proposition
1990/91:87 och behandlas här är följande:
1990/91:N28 av Bengt Hurtig m.fl. (v) såvitt gäller yrkandet
(5) att riksdagen avvisar försäljning av skogsfastigheter från
domänverket i den omfattning regeringen föreslår.
1990/91:N32 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens ansvar för upprätthållande av standarden för
s.k. naturliga monopol över hela landet,
8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Vattenfalls bolagisering,
9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om börsintroduktion av Vattenfalls aktier,
10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om justering av de bokförda värdena av Vattenfalls
tillgångar och skulder vid överföring till ett aktiebolag,
11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Vattenfalls riskkapitalförsörjning,
12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om domänverkets utförsäljning av skogs- och
jordbruksmark till aktiva skogs- och jordbrukare,
13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att försäljning av mark från domänverket ej skall få
ske till juridisk person.
1990/91:N33 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppdelning, bolagisering och privatisering m.m. av
statens vattenfallsverk,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om värderingen av till det nya vattenfallbolaget
överförda produktions- och distributionsanläggningar m.m.,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om säkrande av Vattenfalls naturskyddade
fallrättigheter,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bolagisering av Trollhätte kanalverk,
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försäljning av domänverksmark,
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skyddet av skogsarealer av stort värde för naturvård
och rekreation inkl. överförande av markområden till
naturvårdsfonden vid en bolagisering av domänverket.
1990/91:N34 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena
att riksdagen
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående ett bolag för storkraftnätet,
4. godkänner vad i motionen anförts om bolagisering av
verksamheten vid affärsverket statens vattenfallsverk,
5. godkänner vad i motionen anförts angående riktlinjer för
att förhindra marknadsdominans på elmarknaden,
6. bemyndigar regeringen att genomföra ombildningen av statens
vattenfallsverk i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående regeringens prövning av Vattenfalls
kraftverksprojekt i Brofjorden,
8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående breddat ägande i aktiebolaget med ansvar för
Trollhätte kanalverk,
9. beslutar att statens vattenfallsverks sektorsansvar för
elkraftsteknisk forskning och utveckling överförs till styrelsen
för teknisk utveckling,
10. godkänner vad i motionen anförts angående försäljning av
domänverkets skogsmark,
11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående riktlinjer för skydd av ur naturvårdssynvinkel
särskilt värdefulla skogsområden i domänverkets ägo.
1990/91:N36 av Magnus Persson m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet
(1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ytterligare utredning av förutsättningarna
för en ombildning av statliga affärsverk till aktiebolag.
1990/91:N38 av Kjell Ericsson m.fl. (c, m, fp) vari -- med
motivering i motion 1990/91:T21 -- yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
Trollhätte kanal och Vänersjöfarten i övrigt.
1990/91:N39 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med motivering i
motion 1990/91:T54 -- yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna att de
affärsdrivande verken bör gå i spetsen för en ny och demokratisk
arbetsorganisation i enlighet med vad som i motionen anförts,
2. hos regeringen begär lagförslag i syfte att ålägga
affärsverkens konkurrenter sociala och regionala krav i enlighet
med motionens förslag,
3. beslutar att det fortsatta översynsarbetet som gäller de
affärsdrivande verken inte skall inriktas på att de skall
omvandlas till aktiebolag.
1990/91:N42 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i avsnitt 4.1
[i motionen] anförts om bolagisering av de statliga
affärsverken,
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i avsnitt 4.1
anförts om ekonomisk demokrati,
10. som sin mening ger regeringen till känna att Vattenfall
skall omstruktureras och delvis utförsäljas enligt vad som
anförts i avsnitt 4.5,
11. som sin mening ger regeringen till känna att de medel som
frigörs vid försäljning av delar av Vattenfall skall användas i
krisbekämpande syfte när det gäller såväl sysselsättningskrisen
som den ekologiska krisen enligt vad som anförts i motionen,
12. som sin mening ger regeringen till känna vad i avsnitt 4.6
anförts om domänverket,
13. som sin mening ger regeringen till känna vad i avsnitt 4.6
anförts om Göta kanal,
25. avslår regeringens förslag under kap. 10 punkt 39,
26. avslår regeringens förslag under kap. 10 punkt 40,
27. avslår regeringens förslag under kap. 10 punkt 43,
28. avslår regeringens förslag under kap. 10 punkt 44,
29. avslår regeringens förslag under kap. [10 punkt 47] att
domänverket skall fritt få upplåna medel intill ett belopp av
2000000000 kr.,
31. avslår regeringens förslag under kap. 10 punkt 57,
32. avslår regeringens förslag under kap. 10 punkt 58,
39. beslutar att budgetramen för Vattenfalls investeringar
1991 minskas till 4050000000 kr.
1990/91:N45 av Lars Werner m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena
att riksdagen
6. avslår regeringens begäran att omvandla statens
vattenfallsverk och domänverket till aktiebolag,
7. hos regeringen begär förslag om regional uppdelning av
Vattenfall,
10. avslår regeringens förslag om försäljning av skogs- och
jordbruksmark för domänverket,
11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de fjällnära skogarna,
12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om virkesleveranser.
De motioner som har väckts med anledning av proposition
1990/91:90 och behandlas här är följande:
1990/91:N54 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari -- med motivering
i motion 1990/91:Jo109 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om överförande av
mark från domänfonden till naturvårdsfonden.
1990/91:N56 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet
(5) -- med motivering i motion 1990/91:Jo113 -- att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om avsättning av mark för naturvårdsändamål vid försäljning av
domänverkets mark.
Den motion från allmänna motionstiden år 1990 som
behandlas här är
1989/90:N413 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
4. som sin mening ger regeringen till känna att Vattenfall bör
avveckla sin verksamhet inom området värmeproduktion/kraftvärme
och att investeringsplanen inom området regional energimarknad
skall skäras ned,
5. som sin mening ger regeringen till känna att Vattenfall
successivt skall avveckla sin lokala energiverksrörelse och
investeringsplanen reduceras med hänsyn härtill.
De motioner från allmänna motionstiden år 1991 som
behandlas här är följande:
1990/91:N211 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om investeringar vid SSAB Svenskt Stål ABs
anläggningar i Luleå.
1990/91:N218 av Carl Bildt m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till försäljning av
statliga företag i enlighet med vad som i motionen anförts.
1990/91:N219 av Olof Johansson m.fl. (c) vari -- med
motivering i motion 1990/91:T202 -- yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utförsäljning av de statliga företagen.
1990/91:N221 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) och Carl-Johan
Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
alkoholmonopolföretagen.
1990/91:N222 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till utförsäljning av domänverkets
markinnehav i Örebro län till enskilda lantbrukare.
1990/91:N252 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) såvitt gäller
yrkandet (1) -- med motivering i motion 1990/91:Jo306 -- att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utförsäljning av statligt [ägd] eller genom
staten kontrollerad bolagsägd skogsmark samt skogsmark ägd av
kyrkan.
1990/91:N262 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om försäljning av Nordbanken.
1990/91:N274 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att domänverket [bör] ålägg[a]s att försälja
skogsmark till lantbruksnämnderna i den omfattning som
efterfrågas för enskild ägo,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lantbruksnämnderna [bör] ålägg[a]s att aktivt
arbeta för att även kyrko- och bolagsskog genom försäljning
eller bytesverksamhet ställs till förfogande för enskilt ägande.
1990/91:N275 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en översyn som klarlägger hur
domänreservat och Vattenfalls miljöskyddsvärda anläggningar
rättsligt kan skyddas i framtiden.
1990/91:N276 av Bengt Hurtig m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena
att riksdagen
2. som sin mening ger regeringen till känna att regionala
hänsyn, bedömning av samhällsekonomiska vinster och strävan
efter energisnål och miljömässigt hållbar teknik skall ingå i
det statliga förvaltningsbolagets målsättning för basindustrin i
enlighet med vad som anförts i motionen,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beredskap för ägartillskott till SSAB.
1990/91:N287 av Hugo Hegeland (m) vari -- med motivering i
motion 1990/91:Fi706 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om utfärdandet av
sådana instruktioner till domänverket att dess förvaltning av
kronoholmarna inte leder till försämrade ekonomiska villkor för
husägarna på kronoholmarna.
1990/91:N313 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) såvitt gäller
yrkandet (2) -- med motivering i motion 1990/91:Jo311 -- att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
domänverkets instruktioner skall ändras i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1990/91:N316 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari -- med
motivering i motion 1990/91:Jo252 -- yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att domänverkets,
universitetens och kyrkans mark successivt bör utförsäljas till
enskilda brukare med bo- och brukarplikt.
1990/91:N317 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller
yrkandet (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att regeringen för riksdagen bör framlägga en samlad
policydeklaration beträffande statlig affärsverksamhet.
1990/91:N326 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) såvitt gäller
yrkandet (2) -- med motivering i motion 1990/91:Jo314 -- att
riksdagen hos regeringen begär förslag om utförsäljning av
domänverksmark i enlighet med vad som i motionen anförts.
1990/91:N352 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) såvitt gäller
yrkandena -- med motivering i motion 1990/91:A489 -- att
riksdagen
3 (delvis). som sin mening ger regeringen till känna att
statliga och andra samhällsägda företag ------ skall bli
aktiva verktyg för att nå de regionalpolitiska målen,
4 (delvis). som sin mening ger regeringen till känna att
statliga och andra samhällsägda företag ------ bör medverka
till en ökad förädling av landets råvaror inom landet.
1990/91:N372 av Alf Wennerfors (m) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de anställdas rätt att teckna aktier vid
utförsäljning av statligt ägda företag,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vinstandelssystem i den statliga sektorn.
1990/91:N376 av Bengt Hurtig (v) vari -- med motivering i
motion 1990/91:A501 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om de statliga
företagens roll i Norrbotten.
1990/91:N403 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena
att riksdagen
9. hos regeringen begär förslag om privatisering av Vattenfall
i enlighet med vad som i motionen anförts,
11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående avkastningskravet för Vattenfall,
12. hos regeringen begär förslag som innebär en ombildning av
stamlinjenätet i enlighet med vad som i motionen anförts.
1990/91:N404 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna att Vattenfall
skall omstruktureras och delvis utförsäljas i enlighet med de
principer och med den tidsplan som angetts i motionen,
2. som sin mening ger regeringen till känna att de medel som
frigörs genom utförsäljning av delar av Vattenfall skall
användas för antikrispolitik i enlighet med de riktlinjer som
anförts i motionen.
Utskottet
Inledning
I proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt
framläggs förslag till åtgärder inom olika områden med syfte att
näringslivets strukturomvandling och tillväxt skall underlättas.
Förslagen berör flera utskott. De delar av propositionen jämte
motioner som har hänvisats till näringsutskottet behandlas i tre
betänkanden. Förslag om statens vattenfallsverk och domänverket
och tillhörande motioner samt vissa övriga motioner om statligt
företagande behandlas i föreliggande betänkande. Vissa
riktlinjer för konkurrenspolitiken tas upp i ett betänkande
(1990/91:NU33) om konkurrenslagstiftning. Förslag i
propositionen jämte motioner om näringspolitiken i övrigt
behandlar utskottet i ett betänkande (1990/91:NU35) om
näringspolitik.
Statligt företagande
Utskottet behandlar inledningsvis ett antal motioner om
statligt företagande. Först behandlas motionsyrkanden av
principiell innebörd. Därefter tar utskottet upp till prövning
vissa övriga motioner som rör statliga företag.
En försäljning av statliga företag krävs av de tre borgerliga
partierna i motion 1990/91:N218. Ett spritt enskilt ägande och
en fri konkurrens är grundstenar i en vital ekonomisk politik,
anförs det. Statens främsta uppgift inom näringspolitiken är att
ange ramarna för näringslivets verksamhet. Enligt motionärerna
uppstår en risk för osund konkurrens om staten går in och agerar
på den marknad den anger spelreglerna för. I ett första steg
borde de företagsenheter som arbetar under kommersiella
betingelser på en marknad i konkurrens med privata företag
successivt säljas. I ett något längre tidsperspektiv bör enligt
de tre partierna även delar av den verksamhet inom affärsverken,
som nu bedrivs i mer eller mindre monopolliknande former eller
med betydande subventioner, utsättas för konkurrens och säljas.
Myndighetsutövningen skulle dock ligga kvar hos staten. Vid en
utförsäljning bör i första hand, sägs det vidare, de anställda
ges möjlighet att bli delägare i det egna företaget. I andra
hand skulle allmänheten ges tillfälle att köpa aktier, och först
i tredje hand skulle kapitalmarknadens ordinarie aktörer komma i
fråga. Motionärerna föreslår en utförsäljningsvolym i
storleksordningen 10 miljarder kronor per år. I en inledande
försäljningsomgång skulle det statliga Förvaltningsaktiebolaget
Fortias innehav av aktier i olika bolag säljas. Fortia förvaltar
statens aktier i bl.a. Celsius Industrier AB, FFV AB,
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), Ncb AB, Procordia AB, AB
Statens Skogsindustrier (ASSI) och SSAB Svenskt Stål AB (SSAB).
Vidare skulle statens ägarandelar i AB Aerotransport (50 % av
aktiekapitalet) och Nordbanken (71 %) avyttras. I motionen
föreslås även att statens vattenfallsverk skall säljas liksom
delar av domänverkets mark. Dessa krav tas upp i det följande i
anslutning till behandlingen av förslag i propositionen om
bolagisering av de båda affärsverken.
Med åberopande av den nu refererade motionen begärs också i
motion 1990/91:N219 (c) en utförsäljning av statliga företag.
Utskottet behandlar här även motion 1990/91:N262 (c), i vilken
det krävs att statens aktier i Nordbanken skall avyttras. Staten
borde enligt motionären stå på kundens sida, inte på
producentens.
Miljöpartiet de gröna begär i motion 1990/91:N317 att
regeringen skall anmodas tillställa riksdagen ett policydokument
beträffande statlig affärsverksamhet. Motionärerna efterlyser
svar på bl.a. följande frågor: Hur skall staten försäkra
medborgarna en rimlig och likvärdig service inom områden där det
föreligger ett naturligt monopol? Skall statens innehav av
företag användas för främjande av ekonomisk demokrati? Hur skall
statliga företag användas för att miljövänligare produkter och
produktionsmetoder, ökad energihushållning och bättre
arbetsmiljöer skall främjas? Hur skall det statliga
ansvarstagandet organiseras när statliga företag råkar i kris?
På förslag av utskottet har riksdagen vid tidigare tillfällen
avslagit motioner liknande de nu aktuella. Vid den senaste
behandlingen hösten 1990 anförde utskottet (1990/91:NU12 s. 4)
att staten även fortsättningsvis borde ha en viktig roll som
ägare av företag inom såväl basindustrierna som andra branscher.
Vidare ansåg utskottet att det var angeläget att de statliga och
kooperativa företagen kunde utgöra en motvikt till de privata
maktgrupper som har ett dominerande inflytande över svenskt
näringsliv. Utifrån denna principiella inställning till statligt
företagande tog utskottet avstånd från förslag om en allmän
utförsäljning av statliga företag. Utskottet fann heller inte
att det var erforderligt med någon ytterligare redovisning av de
statliga företagens uppgifter och funktion. Två reservationer
avgavs. I den ena (m, fp, c) begärdes förslag till privatisering
av statliga företag, och i den andra (mp) anfördes att
regeringen snarast borde klargöra sin uppfattning om de statliga
företagens roll.
Utskottet står fast vid sin uppfattning om statligt
företagande och hänvisar till behandlingen av frågan hösten
1990. Motionerna 1990/91:N218 (m, fp, c), 1990/91:N219 (c) och
1990/91:N262 (c), den förstnämnda i nu berörd del, avstyrks
därför.
Med det sagda avstyrker utskottet även det aktuella yrkandet i
motion 1990/91:N317 (mp) om statlig affärspolicy.
Åtgärder för ett spritt ägande är rubriken på motion
1990/91:N372 (m). Där föreslås bl.a. att anställda i statliga
företag skall ges möjlighet att på förmånliga villkor teckna en
viss andel av aktierna vid försäljning av sådana företag. Enligt
motionären kommer flera utförsäljningar av statliga företag att
aktualiseras under 1990-talet. Han föreslår också att
vinstandelssystem skall införas inom statligt ägda företag och
inom de statliga affärsverken.
Med den syn på statligt företagande som utskottet har
redovisat i det föregående finns det, menar utskottet, inte skäl
för riksdagen att begära att det utarbetas regler för hur
utförsäljning av statliga företag bör genomföras. Något
riksdagsinitiativ i frågan om vinstandelssystem för de statliga
företagen och affärsverken är inte heller motiverat enligt
utskottets uppfattning. De aktuella yrkandena i motion
1990/91:N372 (m) avstyrks alltså.
I tre motioner har de statliga företagens roll i Norrbottens
län tagits upp.
Ett uttalande av riksdagen om behovet av investeringar vid
SSAB Svenskt Stål ABs anläggningar i Luleå påfordras i motion
1990/91:N211 (s). Även om det främst är företagets styrelse och
ledning som har att fatta beslut om investeringar har staten,
anser motionärerna, såsom huvudägare ett ansvar för att driva på
utvecklingen i bolaget. Även i motion 1990/91:N276 (v) finns ett
yrkande om investeringar vid detta företag. Enligt motionärerna
bör regeringen bygga upp en beredskap för ett ägartillskott till
SSAB i syfte att ekonomiska förutsättningar skall skapas för
nödvändiga investeringar till följd av ökade miljö- och
energihushållningskrav. I motionen krävs vidare att
Förvaltningsaktiebolaget Fortia skall ges nya riktlinjer för
driften av basindustrierna. Dessa industrier skulle sålunda
drivas inte enbart utifrån marknadsmässiga villkor, utan de
skulle i sin verksamhet också beakta regionalpolitiska aspekter,
bedöma samhällsekonomiska konsekvenser och sträva efter en
energisnål och miljömässigt uthållig teknik. Enligt yrkandet i
motion 1990/91:N376 (v) skall de statliga företagen åläggas att
på ett mera effektivt sätt än för närvarande medverka till att
näringslivet i Norrbottens län stärks. Om de berörda statliga
företagen hade breddat sin verksamhet och ökat sin
vidareförädling av råvaror skulle näringslivets utveckling i
länet ha sett annorlunda ut, anför motionären. Utskottet
behandlar här även motion 1990/91:N352 (v) i nu aktuell del.
Enligt denna motion bör de statliga och samhällsägda företagen
utnyttjas mer aktivt för regionalpolitiska syften. Dessa företag
borde vidare medverka till att en ökad förädling av landets
råvaror kommer till stånd inom landet.
Som tidigare nämnts förvaltar Fortia statens aktier i bl.a.
LKAB, ASSI och SSAB. Fortia har startat sin verksamhet under
hösten 1990 efter tidigare beslut av riksdagen (prop.
1989/90:88, 1989/90:NU35). Enligt beslutet skall Fortias
styrelse och ledning bära huvudansvaret för förvaltningen av
aktierna. Det betonades i beslutet att Fortia skulle utöva
ägarrollen på ett aktivt och för berörda bolag vitaliserande och
berikande sätt. Med anledning av två motioner (s) liknande de nu
aktuella underströk utskottet (1989/90:NU35 s. 16) att bildandet
av det nya förvaltningsbolaget inte förändrade statens ansvar
för utvecklingen i basindustrierna. Något uttalande av riksdagen
i frågan var dock enligt utskottets mening inte påkallat. I två
reservationer avstyrktes förslaget om överföring av aktierna
till ett förvaltningsbolag. I den ena (m, fp, c) anfördes att
bildandet av det nya bolaget skulle försvåra en angelägen
utförsäljning av statliga företag, och i den andra (mp) sades
att riksdagens insyn i de statliga företagens verksamhet skulle
komma att minska med ett sådant bolag.
Enligt utskottets mening bör inte heller de nu aktuella
motionerna ge anledning till något initiativ av riksdagen.
Staten har ett oförändrat stort ansvar för utvecklingen i
basindustrierna. Det ankommer emellertid inte på riksdagen att
pröva behovet av investeringar i olika statliga bolag eller att
styra verksamheten i dessa bolag. Motionerna 1990/91:N211 (s),
1990/91:N276 (v), 1990/91:N352 (v) och 1990/91:N376 (v)
avstyrks i angivna delar med det nu sagda.
Motion 1990/91:N221 (fp) går ut på att de båda statliga
bolagen på alkoholområdet, V&S Vin & Sprit AB och Systembolaget
AB, i fortsättningen skall inordnas under socialdepartementet i
stället för som nu under finansdepartementet. Alkohol är vårt
lands största medicinska och sociala problem, anför
motionärerna. De menar att monopolföretag som har tillskapats av
hälsopolitiska skäl bör sortera under socialdepartementet. Detta
gäller redan beträffande Apoteksbolaget AB, påpekas det.
Enligt regeringsformen (7 kap. 1 §) ankommer det på regeringen
att fördela ärendena mellan olika departement. Med hänvisning
härtill avstyrks motionen.
Allmänt om de statliga affärsverken
För närvarande finns det sju statliga affärsverk, nämligen
domänverket, luftfartsverket, postverket, sjöfartsverket,
statens järnvägar, statens vattenfallsverk och televerket. Av
dessa hör domänverket och statens vattenfallsverk till
näringsutskottets och övriga till trafikutskottets
beredningsområde. Det tidigare affärsverket FFV har efter beslut
av riksdagen år 1990 (prop. 1989/89:88, 1989/90:NU35) nyligen
ombildats till aktiebolag.
Det konstateras i propositionen (s. 129) att inslagen av
konkurrens blir allt större inom de områden som affärsverken
arbetar på. Samtidigt sker en internationalisering av de
nationella marknaderna. Därför krävs, anförs det, en utveckling
och förnyelse av affärsverken. Statens affärsverksamhet bör
enligt regeringen ges en sådan organisationsform att ägarrollen
kan utövas ändamålsenligt och effektivt. I propositionen
föreslås att domänverket och statens vattenfallsverk skall
ombildas till aktiebolag. Vidare framläggs förslag bl.a. om att
televerket skall ges en ny associationsform och att
förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet skall
ses över. De senare förslagen behandlas av trafikutskottet.
Statens vattenfallsverk
Ombildning till aktiebolag
Regeringen föreslår alltså att statens vattenfallsverk
(Vattenfall) skall ombildas till aktiebolag. Ändringen av
verksamhetsform skulle ske vid årsskiftet 1991-1992. Vattenfalls
verksamhet med det s.k. storkraftnätet och med
samkörningsförbindelserna med utlandet bör emellertid enligt
regeringen tills vidare drivas i affärsverkets form. Utskottet
återkommer till denna fråga i det följande (s. 19).
Affärsverksformen framstår inte längre som ändamålsenlig för
Vattenfalls konkurrensutsatta verksamhet, sägs det i
propositionen (s. 167). De svenska och utländska elmarknaderna
genomgår en strukturomvandling. Kunderna och omvärlden får allt
större betydelse för verksamheten. Konkurrensen mellan företag
och mellan energiformer och energisystem ökar. Mot denna
bakgrund anser regeringen att Vattenfall bör ges möjlighet att
utveckla sin konkurrensutsatta verksamhet genom ombildning till
aktiebolag. Enligt regeringen bör den överförda verksamheten
hållas samman inom en koncern, som skall ha staten som ensam
ägare. I propositionen föreslås att riksdagen dels godkänner
ombildningen till aktiebolag, dels bemyndigar regeringen att
genomföra denna. Vidare begärs att riksdagen godkänner att
överföringen av tillgångar och skulder från affärsverket till
aktiebolaget i huvudsak skall ske till bokförda värden. Detta
skulle enligt regeringen innebära att det nya bolaget ges
förutsättningar likvärdiga med dem som gäller för branschen i
övrigt.
Krav på avslag på regeringens förslag framläggs i motionerna
1990/91:N45 (v) och 1990/91:N42 (mp). I den förstnämnda
motiveras yrkandet bl.a. med att en övergång till aktiebolag
skulle innebära att riksdagens direkta inflytande över
verksamheten försvann. Motionärerna befarar vidare att
övergången är det första steget i en process som leder till en
utförsäljning av Vattenfall. I motionen krävs att riksdagen i
stället skall hos regeringen begära förslag till en regional
uppdelning av verket.
I motion 1990/91:N42 (mp) argumenteras för en omstrukturering
av Vattenfall. Motionärerna anser att Vattenfall i sin nuvarande
form bör avvecklas i syfte att maktkoncentrationen skall minska,
att elmarknaden skall få en mera funktionell organisation och
att marknadsekonomin skall fungera bättre. I motionen lämnas
följande förslag till hur statens verksamhet inom
elenergiområdet skall bedrivas. Vattenkraftverken samt de
värmekraftverk som utnyttjar fossila bränslen skall säljas till
landstingen i resp. län och kärnkraftverken samordnas i ett
separat affärsverk under industridepartementet.
Högspänningsdistributionen skall sammanföras till ett "statens
eltransmissionsverk" och detaljdistributionen liksom all
fjärrvärmeverksamhet säljas ut till lokala distributörer.
Projekterings- och entreprenadverksamheten skall ombildas till
ett separat aktiebolag och övrig verksamhet säljas eller
överföras till andra statliga företag. De medel som staten
därvid tillförs bör, enligt motionärerna, användas för
investeringar i miljövänlig och energisnål teknik i
krisbekämpande syfte. Regeringen borde tillsätta en arbetsgrupp
med uppgift att utarbeta detaljförslag som skulle föreläggas
riksdagen våren 1991, så att beslut kunde fattas under
innevarande riksmöte och genomförandet till stor del vara klart
den 1 juli 1992. Liknande krav på omstrukturering av Vattenfall
har från miljöpartiets sida även framställts i motion
1990/91:N404.
Som tidigare nämnts kräver de tre borgerliga partierna i
motion 1990/91:N218 att Vattenfall skall privatiseras. Målet
borde vara ett decentraliserat Vattenfall i spridd privat ägo
med möjlighet till regionala ägarstrukturer. I sina resp.
motioner med anledning av propositionen hänvisar partierna till
den nyssnämnda gemensamma motionen från allmänna motionstiden.
Regeringens förslag om bolagisering av Vattenfall avvisas inte.
Dock borde bolagiseringen följas av en omstrukturering av
Vattenfall. De tre partierna redovisar härvidlag olika förslag.
Det finns ingen anledning för staten att äga ett kraftbolag,
anför moderata samlingspartiet i motion 1990/91:N34. Vattenfall
borde därför säljas till privata intressenter. Enligt
motionärerna har Vattenfall en för dominerande ställning på den
svenska elmarknaden. Därför borde bolaget delas i två separata
bolag. Vattenfalls nuvarande produktionsresurser skulle i stort
sett delas lika för varje kraftslag mellan de två bolagen. I
motionen anförs vidare att det skall tillses att ingen producent
eller distributör av elenergi, fjärrvärme eller gas utnyttjar
sitt faktiska monopol på ett oacceptabelt sätt. Krav på en
privatisering av Vattenfall har från moderata samlingspartiets
sida också framförts i motion 1990/91:N403. Där begärs även ett
uttalande av riksdagen om avkastningskravet på Vattenfall.
Motionärerna anser att den genomförda höjningen av statens
avkastningskrav på Vattenfall har drivit upp elpriserna mer än
vad som har varit motiverat för att balansen mellan utbud och
efterfrågan skall kunna klaras.
Folkpartiet liberalerna anför i motion 1990/91:N33 att
bolagiseringen av Vattenfall bör följas upp genom en försäljning
av aktierna till en bred allmänhet "i ett tempo som väl anpassas
till kapitalmarknadens absorptionskapacitet". Metoderna för
försäljningen bör enligt motionärerna prövas slutgiltigt så
snart bolagiseringen har genomförts. De motsätter sig
regeringens förslag om att överföringen av tillgångar och
skulder till det nya bolaget skall ske till bokförda värden; i
stället skulle i huvudsak de marknadsmässiga värdena tillämpas.
Centern erinrar i motion 1990/91:N32 om att Vattenfall
Energiverksgrupp AB, som har till uppgift att förvalta
Vattenfalls intressen i elverks- och energiverksrörelser som
bedrivs i bolagsform, nyligen har delats upp i fem regionala
bolag under ett gemensamt holdingbolag. Motionärerna anser att
Vattenfalls verksamhet skall omstruktureras till dessa regionala
bolag, som därefter skulle introduceras på Stockholms fondbörs.
Dock skulle kärnkraftverken, stamlinjenätet och
myndighetsfunktionen ligga kvar hos ett moderbolag som inte
skulle börsintroduceras. Enligt motionärerna har Vattenfall för
närvarande en alltför dominerande ställning på energimarknaden.
För att en verkligt fungerande elmarknad skall kunna uppnås
måste Vattenfalls ställning försvagas rejält, heter det i
motionen. Också i denna kritiseras regeringens förslag om att
överföringen av tillgångar och skulder till det nya aktiebolaget
skall ske till bokförda värden. Detta riskerar att ge bolaget en
konkurrensfördel jämfört med övriga kraftproducenter, anser
motionärerna och föreslår att de bokförda värdena justeras upp
före överföringen.
Utskottet biträder förslaget i propositionen om att
verksamheten vid Vattenfall med undantag för den som gäller
storkraftnätet och samkörningsförbindelserna med utlandet skall
överföras till ett aktiebolag. Genom bolagiseringen skapas
möjligheter till effektivisering och rationalisering av
Vattenfalls verksamhet. Frågan om hur verksamheten med
storkraftnätet och utlandsförbindelserna skall organiseras tar
utskottet upp i ett följande avsnitt.
I propositionen lämnas inte något förslag till riktlinjer för
i vilka fall riksdagen bör höras innan viktigare beslut som rör
det nya aktiebolagets verksamhet -- t.ex. beträffande avyttring
av aktier och annan egendom -- kan fattas. Enligt utskottets
mening bör denna fråga klarläggas. Regeringen bör därför
återkomma till riksdagen under hösten 1991 med ett förslag till
de riktlinjer som därvidlag bör gälla.
Liksom regeringen anser utskottet att den verksamhet som förs
över i bolagsform bör hållas samlad inom en koncern och ägas av
staten. Utskottet motsätter sig sålunda de förslag om uppdelning
av Vattenfall i olika bolag som framförs i bl.a. motionerna
1990/91:N34 (m) och 1990/91:N32 (c). Sådana organisatoriska
förändringar som föreslås där skulle, menar utskottet, innebära
att det uppstod allvarliga risker för störningar i ett väl
fungerande integrerat system för produktion och distribution av
elkraft. Den pågående internationaliseringen av elmarknaden
kräver vidare att det nya bolaget ges erforderliga möjligheter
att konkurrera med övriga företag på likvärdiga villkor.
Samtidigt är det från konkurrenssynpunkt väsentligt att det
nya bolaget inte får en allt för dominerande ställning på den
svenska marknaden. Som sägs i propositionen måste det fortsatta
arbetet med bolagiseringen av Vattenfall inriktas på att den
ändrade verksamhetsformen för Vattenfall inte leder till höjda
elpriser. Regeringen har år 1988 uppdragit åt statens pris- och
konkurrensverk (SPK) att med särskild uppmärksamhet följa pris-
och konkurrensförhållandena på elenergiområdet. Utskottet
noterar regeringens bedömning i propositionen att denna
övervakning kan komma att behöva förstärkas ytterligare i
samband med bolagiseringen av Vattenfall. Något
riksdagsinitiativ i denna fråga i linje med vad som krävs i
motion 1990/91:N34 (m) är enligt utskottets mening inte
påkallat.
Utskottet tillstyrker även regeringens förslag att värderingen
av de tillgångar och skulder som förs över till det nya bolaget
skall ske med utgångspunkt i dess bokförda värden. Därigenom
skapas förutsättningar för bolaget likvärdiga med dem som gäller
för övriga företag i branschen. I de fall värderingen av
tillgångar till bokförda värden framstår som alltför försiktig
bör emellertid dessa tillgångar uppvärderas i enlighet med vad
som sägs i propositionen. Utskottet finner härvidlag ingen
skillnad mellan regeringens uppfattning och vad som anförs i
motion 1990/91:N32 (c).
Med det sagda tillstyrker alltså utskottet de nu berörda
förslagen i propositionen och avstyrker samtliga här aktuella
motionsyrkanden.
Vattenfalls naturskyddade tillgångar
I två motioner framställs yrkanden om förvaltningen av
Vattenfalls naturskyddade tillgångar efter en bolagisering av
verket. Dessa tillgångar bör få ett rättsligt skydd, anförs det
i motion 1990/91:N275 (s). Där krävs att en översyn i frågan
skall göras innan bolagiseringen genomförs. Därvid borde det
klarläggas vilka de skyddsvärda tillgångarna är och hur de bör
förvaltas för att de i fortsättningen skall kunna skyddas och
bevaras.
Det är inte ett kraftbolags uppgift att bedriva naturskydd,
sägs det i motion 1990/91:N33 (fp). Motionärerna begär att
Vattenfalls naturskyddade fallrätter inte skall föras över till
det nya aktiebolaget. I stället skulle dessa förvaltas av
statens naturvårdsverk eller på något annat lämpligt sätt
varigenom de aktuella älvsträckorna skulle skyddas mot utbyggnad
i framtiden.
Liknande synpunkter, dock utan yrkande i saken, redovisas
också i motionerna 1990/91:N32 (c) och 1990/91:N45 (v). En
motsatt uppfattning kommer till uttryck i motion 1990/91:N34
(m). Där konstateras att också privata kraftbolag äger
fallrätter i älvar som riksdagen har givit ett lagstadgat skydd
mot utbyggnad. Det ligger därför inget märkligt i, anförs det,
att Vattenfalls fallrätter överförs till det nya bolaget.
I lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser, m.m.
(naturresurslagen) finns (3kap. 6§) de vattenområden
särskilt angivna som inte får byggas ut för kraftproduktion
eller vari vattenöverledning för kraftändamål inte får utföras.
Här ingår dels de fyra s.k. huvudälvarna, nämligen Torneälven,
Kalixälven, Piteälven och Vindelälven, dels 15 andra älvar som
helt eller delvis berörs av nämnda förbud.
Bolagiseringen av Vattenfall förändrar sålunda inte
förutsättningarna för Vattenfalls naturskyddade fallrätter. Det
lagstadgade förbudet mot reglering av berörda vattenområden
gäller oavsett om Vattenfall drivs som affärsverk eller
aktiebolag. Motionerna 1990/91:N275 (s) och 1990/91:N33 (fp)
avstyrks i aktuella delar.
Det nya bolagets upplåning
I samband med att riksdagen år 1988 fastställde nya principer
för statsmakternas styrning av Vattenfall beslutades att det
tidigare statskapitalet skulle omvandlas till ett statslån
(prop. 1987/88:87, NU 1987/88:41). Statskapitalet utgjordes av
investeringsmedel som anvisats över statsbudgeten och som inte
återbetalts av affärsverket. Statslånet uppgår till 17500
milj.kr. och skall enligt beslutet förräntas enligt statens
avkastningsränta och amorteras på 20 år.
Efter omvandlingen till aktiebolag bör Vattenfall enligt
regeringen omsätta statslånet på den öppna kreditmarknaden. En
omedelbar omsättning skulle emellertid, sägs det i propositionen
(s. 171), kunna innebära en finansiell belastning för det nya
bolaget. Därför föreslås att statslånet under en övergångsperiod
skall förvaltas av riksgäldskontoret.
Enligt nyssnämnda riksdagsbeslut skall Vattenfalls behov av
medel för investeringar och rörelsekapital täckas genom egen
finansiering och genom lån från riksgäldskontoret. Efter beslut
av riksdagen hösten 1990 (prop. 1990/91:25 bil. 7, 1990/91:NU17)
har Vattenfall medgetts en rörlig kredit hos riksgäldskontoret
om 2100 milj.kr. Enligt regeringen bör i fortsättningen
Vattenfalls långsiktiga upplåning i princip ske på den öppna
marknaden. Även i denna fråga anser dock regeringen att
övergången skall ske successivt. Det föreslås därför att en ram
på 5000 milj.kr. skall fastställas för det nya bolagets
upplåning i riksgäldskontoret under perioden 1992--1996. Vid
periodens slut skall lånen vara återbetalda.
Regeringens förslag gynnar det nya bolaget på ett olyckligt
sätt, anförs det i motion 1990/91:N32 (c). Liksom andra bolag
bör Vattenfall tillförsäkra sig erforderligt riskkapital på de
villkor som gäller på den allmänna lånemarknaden, anser
motionärerna och föreslår ett riksdagsuttalande i saken. Motion
1990/91:N42 (mp), i vilken som redan nämnts förslaget om
ombildning av Vattenfall till aktiebolag förkastas, innehåller
-- utan ytterligare motivering -- även ett yrkande om att
regeringens förslag om låneram i riksgäldskontoret skall
avvisas.
Utskottet tillstyrker de nu aktuella förslagen i
propositionen. Som där sägs skulle en omedelbar omsättning av
statslånet och nu tagna lån i riksgäldskontoret -- totalt nära
20 miljarder kronor -- kunna innebära en finansiell belastning
för det nya bolaget. De här berörda motionsyrkandena avstyrks
följaktligen.
Trollhätte kanalverk
Inom Vattenfallkoncernen bildar Trollhätte kanalverk ett eget
affärsområde med ansvar för kanaler, slussar och farleder
mellan Vänern och Göteborg samt för Säffle kanal. Enligt
regeringen bör denna kanalrörelse drivas vidare av det nya
bolaget. I propositionen (s. 171) föreslås att Trollhätte
kanalverk skall ombildas till ett aktiebolag, som skall vara ett
helägt dotterbolag i den nya Vattenfallkoncernen. Kanalbolagets
investeringar skall enligt förslaget finansieras i första hand
av moderbolaget. Så länge fortsatt drift av kanalrörelsen kräver
transportstöd bör, anser regeringen, sådant stöd kunna ges. Det
meddelas att regeringen avser att återkomma till riksdagen med
förslag om delegering av myndighetsutövande uppgifter till
kanalbolaget.
Regeringens förslag möter förståelse i motionerna 1990/91:N34
(m) och 1990/91:N33 (fp). I båda krävs dock att möjligheten till
ett breddat ägande i kanalbolaget skall undersökas. Vidare
föreslås i den sistnämnda motionen att sjöfartsverket skall
åläggas ansvaret för de myndighetsutövande uppgifterna inom
kanalrörelsen. Sjöfartsverket skulle sedan i sin tur kunna
delegera till kanalbolaget att hantera olika praktiska frågor. I
motionen sägs också att staten måste ha en inlösningsrätt i
kanalen gentemot bolaget så att samhällets intressen av
effektiva kommunikationer säkras för framtiden.
I motion 1990/91:N38 (c, m, fp) krävs olika åtgärder för att
Vänersjöfartens framtid skall säkras. Sålunda skulle det
garanteras att rimliga ekonomiska villkor kommer att gälla för
Trollhätte kanal även i framtiden. Också Vänerns
seglationsstyrelse, som handlägger seglationsfrågorna i Vänern,
skulle garanteras rimliga ekonomiska villkor för sin verksamhet.
Vidare skulle en slip ställas till förfogande i Vänerområdet.
Enligt det förslag till omstrukturering av Vattenfall som
redovisas i motion 1990/91:N42 (mp) skall Trollhätte kanalverk
organiseras som ett statligt verk under
kommunikationsdepartementet. Motionärerna avstyrker följaktligen
regeringens förslag.
Underskott i driften av Trollhätte kanal och i verksamheten
hos Vänerns seglationsstyrelse täcks sedan år 1986 av staten
genom ett anslag under kommunikationsdepartementets huvudtitel.
Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil.
8 s.94) föreslagit att för nästa budgetår ca 60 milj.kr. skall
anvisas för detta ändamål. Förslaget innebär en minskning med 10
milj.kr. jämfört med vad som har anslagits för innevarande
budgetår. Regeringen har vidare i mars 1991 beslutat att en
särskild utredare skall tillkallas med uppgift att utreda stödet
till Vänersjöfarten.
Riksdagen har nyligen på förslag av trafikutskottet
(1990/91:TU16) bifallit nyssnämnda förslag om anslag. Samtidigt
avslogs motioner (fp; c; mp) med krav på olika åtgärder för att
Vänersjöfarten skulle stärkas. Trafikutskottet erinrade härvid
bl.a. om den förestående utredningen i frågan. Motionerna
följdes upp i en reservation (c, v, mp).
Näringsutskottet går i det följande inte närmare in på
allmänna frågor om Vänersjöfarten utan hänvisar till
trafikutskottets behandling. I frågan om Trollhätte kanalverk
vill utskottet anföra följande.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att Trollhätte
kanalverk skall ombildas till ett aktiebolag med ansvar för
drift och förvaltning av kanalrörelsen. Motion 1990/91:N42 (mp)
avstyrks sålunda i nu aktuell del.
Som tidigare nämnts kommer riksdagen senare att få anledning
att återkomma till frågan om det nya kanalbolagets
myndighetsutövande uppgifter. Något uttalande av riksdagen med
anledning av de här berörda yrkandena i motionerna 1990/91:N34
(m), 1990/91:N33 (fp) och 1990/91:N38 (c, m, fp) är enligt
utskottets mening inte påkallat. Dessa avstyrks därför.
Storkraftnätets framtida organisation
I det s.k. storkraftnätet, varav Vattenfall äger merparten,
ingår samtliga elledningar i landet över 200 kV. Stamnätet är
beteckningen på den del av storkraftnätet som finns söder om
Skellefteälven och Umeälven. Ledningarna norr om detta område,
det s.k. Norrbottensnätet, drivs enbart av Vattenfall.
Utnyttjandet av stamnätet regleras genom stamnätsavtalet, som
gäller t.o.m. år 2004. Det svenska storkraftnätet är
sammankopplat med de danska, finska och norska stamnäten.
Vattenfall förvaltar huvuddelen av samkörningsförbindelserna med
utlandet.
Som tidigare har redovisats föreslås i propositionen att
Vattenfalls verksamhet med storkraftnätet och
utlandsförbindelserna inte skall föras över till det nya
aktiebolaget. Enligt regeringen krävs det ytterligare
överväganden om hur denna verksamhet bör vara organiserad.
Syftet borde vara, heter det, att kraftkonsumenternas ställning
skall stärkas genom åtgärder som ökar konkurrensen mellan
producenter inom Sverige samt mellan svenska och utländska
producenter. Mycket talar, anser regeringen, för att stamnätet
bör drivas som en fristående och helstatlig verksamhet. I
avvaktan på att stamnätet ges en ny organisation bör Vattenfalls
nu aktuella verksamhet tills vidare drivas i affärsverksformen.
Den nya permanenta organisationen bör enligt regeringen träda i
kraft vid årsskiftet 1992-1993.
Det vore olyckligt, anförs det i motion 1990/91:N34 (m), om
storkraftnätet förblev i statlig ägo. På längre sikt finns det
en avsevärd risk för att detta skulle leda till ett
feldimensionerat stamnät, anser motionärerna. De föreslår att
riksdagen nu skall fatta beslut om att storkraftnätet skall ägas
och drivas av ett särskilt bolag. Regeringen borde snarast
kontakta tänkbara intressenter i en sådant bolag och därefter
återkomma till riksdagen med förslag till erforderliga beslut i
frågan. Liknande synpunkter framförs i motion 1990/91:N403 (m).
Där sägs att de stora kraftbolagen bör ha betydande
ägarintressen i det nya bolaget.
I motion 1990/91:N42 (mp) krävs att högspänningsdistributionen
skall sammanföras i ett statligt affärsverk, "statens
eltransmissionsverk". Enligt motionärerna bör staten lösa in de
ledningar över 200kV som finns i annan ägo än Vattenfalls.
I enlighet med vad som aviseras i propositionen har regeringen
i mars 1991 uppdragit åt statens energiverk att utreda
stamnätets framtida organisation. Även utlandsförbindelsernas
och Norrbottensnätets förhållanden till den nya organisationen
skall analyseras. Energiverket skall enligt uppdraget i första
hand studera affärsverk resp. statligt aktiebolag som
alternativa organisationsformer för verksamheten med stamnätet.
I andra hand skall aktiebolag med kraftbolag som huvudägare
resp. aktiebolag med spritt ägande studeras. Uppdraget skall
redovisas senast den 1 november 1991.
I ett betänkande (1990/91:NU40) om energipolitik, vilket
avlämnas kort efter föreliggande betänkande, behandlar utskottet
bl.a. frågor om möjligheten till och villkor för transitering av
elström på stamnätet. I det följande tar utskottet endast upp
den aktuella organisationsfrågan.
Enligt utskottets mening bör riksdagen inte nu ta något
initiativ i denna fråga, som alltså för närvarande utreds av
statens energiverk. Som tidigare redovisats har verket fått i
uppdrag att studera flera alternativa organisationsformer. De
här berörda motionsyrkandena avstyrks sålunda.
Sektorsansvaret för elkraftsteknisk forskning och utveckling
Vattenfall har genom tidigare beslut av riksdagen (prop.
1986/87:87, NU 1986/87:34) ålagts ett sektorsansvar för
elkraftsteknisk forskning och utveckling. Det har inneburit att
Vattenfall bl.a. har följt den berörda forskningen och lämnat
stöd till utrustning m.m. inom högskolan.
Med hänvisning till ombildningen av Vattenfall till aktiebolag
föreslås i propositionen (s. 172) att sektorsansvaret skall
överföras till en annan myndighet. Regeringen anser att ansvaret
bör övertas av den nya näringspolitiska myndighet som enligt ett
annat förslag i propositionen (s. 232) skall inrättas den 1 juli
1991 samtidigt som statens energiverk, statens industriverk och
styrelsen för teknisk utveckling (STU) avvecklas.
Från de tre borgerliga partiernas sida har begärts att STU
inte skall avvecklas. Den nya myndigheten skulle i stället
bildas genom att endast de två övriga aktuella myndigheterna
avvecklades. Detta krav följs upp i motion 1990/91:N34 (m). Där
yrkar motionärerna på att sektorsansvaret för elkraftsteknisk
forskning och utveckling skall överföras till STU.
Frågan om inrättandet av den nya näringspolitiska myndigheten
behandlar utskottet i betänkandet (1990/91:NU35) om
näringspolitik. Utskottet har tidigare i dag i nämnda betänkande
tillstyrkt regeringens förslag om inrättandet av denna
myndighet. I en reservation (m, fp, c; res. 62) krävs att STU
inte skall läggas ned.
Regeringens förslag att Vattenfalls sektorsansvar för den här
berörda forskningen och utvecklingen skall övertas av den nya
näringspolitiska myndigheten tillstyrks av utskottet under
förutsättning att riksdagen har beslutat att denna myndighet
skall inrättas och att STU inte skall vara kvar som självständig
myndighet. För det fall riksdagen skulle bifalla nyssnämnda
reservation med krav på att STU inte skall avvecklas tillstyrker
utskottet yrkandet i motion 1990/91:N34 (m) om att
sektorsansvaret skall överföras till STU.
Investeringsplan m.m.
Med hänsyn till förslaget om bolagisering av Vattenfall vid
årsskiftet 1991-1992 lämnar regeringen i propositionen (s. 282)
förslag till investeringsplan och finansieringsplan för
Vattenfallkoncernen endast för år 1991. Investeringsplanen
omfattar ca 5000 milj.kr., vilket innebär en minskning med
400milj.kr. jämfört med den plan som Vattenfall har
föreslagit. Detta motiveras med att projektet Stallbacka har
avbrutits och utgått ur planen samt att projekten Lingome och
Brofjorden har senarelagts. Regeringen beräknar att Vattenfalls
totala finansieringsbehov år 1991 uppgår till 6845 milj.kr.
(på grund av tryckfel har ett annat belopp angivits i
propositionen). För att detta behov skall kunna täckas krävs att
ramen för lån i riksgäldskontoret under år 1991 vidgas till
5000 milj.kr.
Miljöpartiet kräver i motion 1990/91:N42 att
investeringsplanen skall minskas med 1 miljard kronor jämfört
med regeringens förslag. Motionärerna åberopar här tidigare
behandlade förslag om att delar av Vattenfall skall säljas och
menar att det är olämpligt att Vattenfall planerar för
investeringar i verksamheter som rör dessa delar. Samma parti
har i motion 1989/90:N413 framställt yrkanden med anledning av
förslag i 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 16)
om treårsplan för Vattenfallkoncernen. På förslag av utskottet
(1989/90:NU44) beslutade riksdagen våren 1990 att uppskjuta
behandlingen av detta förslag till innevarande riksmöte.
Regeringen har senare genom en skrivelse (skr. 1990/91:49)
återkallat förslaget. I den nyssnämnda motionen krävdes att den
då aktuella planen skulle reduceras med hänvisning till
motionärernas förslag om att Vattenfalls verksamhet inom olika
områden skulle avvecklas.
Utskottet finner inte anledning till någon erinran emot
regeringens förslag till investeringsplan och finansieringsplan
för Vattenfallkoncernen avseende år 1991. Motionerna
1989/90:N413 (mp) och 1990/91:N42 (mp) avstyrks därför i
angivna delar.
Utskottet behandlar här även ett yrkande i motion 1990/91:N34
(m) om regeringens prövning av projektet Brofjorden. Därvid
borde regeringen, anser motionärerna, undersöka huruvida ett
fullföljande av detta projekt är förenligt med riksdagens
uttalande år 1988 (JoU 1987/88:23 s. 83) om att utsläppen av
koldioxid inte borde ökas utöver den nivå som då gällde.
Vid Brofjorden planerar Vattenfall att uppföra en
kraftverksanläggning baserad på förgasning av restoljor från
raffinaderiet i Lysekil (Scanraff). En bärande idé för projektet
är att den restolja som nu exporteras för förbränning utomlands
skall kunna tas om hand på ett mer miljövänligt sätt i Sverige.
Anläggningen planeras för en effekt av 350 MW och en första del
av anläggningen beräknas nu kunna tas i drift år 1996.
En ansökan från Vattenfall om tillstånd enligt
naturresurslagen att få uppföra anläggningen prövas för
närvarande av regeringen. Sådant tillstånd får enligt lagen
(4kap. 3§) lämnas om hinder inte möter på grund av inledande
bestämmelser i lagen angående hushållning med mark och
vattenområden eller med hänsyn till "andra allmänna
planeringssynpunkter". Det framgår av motiveringen till lagen
(prop. 1985/86:3 s.192) att miljöskyddsaspekterna intar en
framträdande plats bland de intressen som regeringen skall
beakta. Yttrande i frågan skall normalt inhämtas från bl.a.
koncessionsnämnden för miljöskydd.
Koncessionsnämnden har i sitt yttrande, avlämnat i juli 1990,
avstyrkt Vattenfalls ansökan om lokaliseringstillstånd för
Brofjordenprojektet. Nämndens avstyrkande görs bl.a. med
hänvisning till riksdagens uttalande om koldioxidutsläppen.
I underlaget för regeringens ställningstagande till
Vattenfalls ansökan ingår sålunda den fråga som har tagits upp i
motion 1990/91:N34 (m). Det ankommer inte på riksdagen att fatta
beslut i enskilda lokaliseringsärenden. Det aktuella yrkandet
i motionen avstyrks med det sagda.
I anslutning till förslaget i propositionen om Vattenfalls
investeringar föreslås riksdagen lämna vissa bemyndiganden.
Regeringen hemställer bl.a. att den under år 1991 får besluta
inom en viss ram i frågor som rör förvärv av aktier eller
bildande av bolag inom Vattenfalls verksamhetsområde. Liksom för
det nu löpande budgetåret föreslås ramen bli 75 milj.kr.
Utskottet tillstyrker förslaget.
Vidare föreslås riksdagen godkänna att regeringen tecknar
borgen intill sammanlagt 15637milj.kr. för lån till bolag i
vilka Vattenfall förvaltar statens aktier. Därav beräknas
750milj.kr. för lån till eldistributionsföretag. Förslaget
innebär en vidgning av ramen med 2 miljarder kronor i
förhållande till den ram som har gällt sedan år 1989.
I motion 1990/91:N42 (mp) anförs, dock utan yrkande, att ramen
bör reduceras med 1 miljard kronor jämfört med regeringens
förslag.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.
Enligt ett ytterligare förslag i propositionen (s. 170) skall
staten fortsätta att ansvara för nu nämnda borgensåtaganden även
efter det att Vattenfall har ombildats till aktiebolag.
Därigenom, sägs det i propositionen (s. 170), uppkommer inget
behov av omförhandling av borgensförbindelserna med åtföljande
risk för räntehöjningar och skadestånd. Om borgensåtagandena
skulle behöva infrias efter bolagiseringen skall staten ha rätt
att kräva det nya bolaget på ersättning. Regeringen föreslår att
ett formellt anslag om 1000 kr. skall föras upp på
statsbudgeten för att de eventuella förluster som staten kan
drabbas av genom nu berörda åtaganden skall kunna täckas.
Även de nu aktuella förslagen i propositionen tillstyrks av
utskottet.
Domänverket
Ombildning till aktiebolag
Domänverket ombildades år 1912 till affärsverk med uppgift att
förvalta statens skogs- och jordbruksmark. Efter hand övergick
emellertid verkets myndighetsuppgifter till andra verk och
organisationer, och sedan 1960-talet har den affärsdrivande
verksamheten varit den helt dominerande.
Domänkoncernen bedriver i första hand skogsbruk och
vidareförädling av skogsprodukter. Härutöver förvaltas ett
betydande fastighetsinnehav. Koncernen driver även
turistanläggningar och utför konsultuppdrag m.m. Flertalet
dotterbolag är samlade i holdingbolaget Domänföretagen AB.
Domänverket äger vidare 25% av aktierna i AB Statens
Skogsindustrier.
Regeringen redovisar i propositionen (s.177) olika skäl till
förslaget om ombildning av domänverket till aktiebolag:
Domänverket bör ges den organisationsform som är mest lämpad på
den helt konkurrensutsatta marknad det arbetar på; verket bör
ges ökad ekonomisk handlingsfrihet för att en förbättrad
avkastning skall kunna möjliggöras; verket bör ges en enhetlig
associationsform för att verksamheten internt inom koncernen
skall kunna struktureras på ett bättre sätt; verket bör övergå i
bolagsform så att den statliga förmögenhetsförvaltningen skall
kunna effektiviseras. Regeringen bedömer att ombildningen till
aktiebolag kan ske i anslutning till årsskiftet 1991-1992. Dock
krävs att flera olika frågor kring ombildningen får sin lösning
innan den kan genomföras. Riksdagen föreslås nu godkänna att
verksamheten vid domänverket överförs till ett aktiebolag.
Regeringen avser att senare, före genomförandet av
bolagiseringen, återkomma till riksdagen med förslag i olika
detaljfrågor.
Regeringens förslag avstyrks i motion 1990/91:N45 (v). De
statliga affärsverken har av tradition tagit på sig vissa
angelägna uppgifter av bl.a. regionalpolitisk och
försvarspolitisk natur, anför motionärerna. De anser det vara
viktigt att dessa åtaganden fortsätter.
Liksom tidigare affärsverket skall det nya aktiebolaget, sägs
det i propositionen (s.180), sträva efter en geografisk
spridning av sin verksamhet och lokalisera arbetstillfällen över
landet. Enligt regeringen är avsikten vidare att bolagiseringen
av domänverket inte skall medföra att de intressen som är
kopplade till domänverkets fastighetsinnehav skall trädas
för när. Utskottet tar i ett följande avsnitt (s.26) upp
frågor om domänreservaten m.m.
Utskottet instämmer i förslaget i propositionen och
tillstyrker sålunda att verksamheten vid domänverket överförs
till ett aktiebolag. Den nu angivna delen av motion 1990/91:N45
(v) avstyrks därmed.
Försäljning av fast egendom
Det konstateras i propositionen (s. 181) att domänverkets
markinnehav är bokfört till ett värde långt under
marknadsvärdet. Av statsfinansiella skäl, som närmare har
utvecklats i en skrivelse (skr. 1990/91:50) till riksdagen
hösten 1990, anser regeringen att denna dolda tillgång till viss
del skall frigöras och inlevereras till staten. Enligt
regeringens bedömning bör domänverkets tillgångar skrivas upp
med 3000 milj.kr. Verket bör vidare till staten under
budgetåret 1991/92 göra en extra inbetalning -- utöver den
ordinarie -- med 1450 milj.kr.
Det ankommer på regeringen att besluta i nu nämnda frågor. För
att domänverket skall ges möjlighet att tillgodose kravet på
extra inbetalning av medel till staten föreslås riksdagen
emellertid bemyndiga regeringen att under budgetåret 1991/92
besluta om försäljning inom en viss ram av fast egendom under
domänverkets förvaltning. Denna försäljning krävs också, menar
regeringen, för att domänverkets likviditet skall kunna
förstärkas inför ombildningen till aktiebolag. Enligt förslaget
skall ramen för försäljningarna fastställas till 950 milj.kr.
Inriktningen är att de skall kunna avse mindre skogsfastigheter
och jordbruksmark. Det betonas i propositionen att det begärda
bemyndigandet är av engångskaraktär och bara avser budgetåret
1991/92.
Riksdagen har vid flera tillfällen under senare år avslagit
motioner med krav på utförsäljning av domänverkets mark. Sådana
motioner (m; c) avslogs senast hösten 1990 på förslag av
utskottet. Domänverket borde dock, anförde utskottet
(1990/91:NU19 s. 5), även i fortsättningen kunna medverka till
att förstärka enskilda fastigheter genom försäljning av mark
eller genom markbyten. Motionerna fick stöd i en reservation (m,
fp, c). En utförsäljning av delar av domänverkets mark
förordades också i en annan reservation (mp); i denna krävdes
emellertid att marken skulle säljas till personer som åtar sig
att bebo och bruka fastigheterna.
Också under allmänna motionstiden i år har liknande motioner
framställts. Ytterligare motioner i frågan har väckts med
anledning av det nu aktuella förslaget i propositionen.
I motion 1990/91:N218 (m, fp, c) krävs att delar av
domänverkets markinnehav skall säljas, i första hand till aktiva
jord- och skogsbrukare i berörda områden. Dock borde även ASSI
och Domänföretagen AB tillföras delar av verkets skogsmarker
innan dessa bolag säljs i enlighet med motionärernas förslag.
Liknande krav framförs i motion 1990/91:N34 (m). I motion
1990/91:N326 (m) anförs att utförsäljning bör ske inte bara av
domänverkets skogsmarksinnehav utan också av kommunernas och
kyrkans innehav.
I motion 1990/91:N33 (fp) efterlyses vissa riktlinjer för den
av regeringen föreslagna försäljningen av egendom under
domänverkets förvaltning. Sålunda borde gälla att verkets mark
skall säljas till i första hand jord- och skogsbrukare i
aktuella områden. Vid försäljningen bör enligt motionärerna
konkurrenssituationen på virkesmarknaden beaktas. De menar
vidare att försäljningen inte bör begränsas till den av
regeringen angivna ramen, 950 milj.kr.
Även i motion 1990/91:N32 (c) begärs att den aktuella
försäljningen av mark skall ske till aktiva jord- och
skogsbrukare. Där krävs vidare att juridiska personer inte skall
tillåtas köpa mark. Ytterligare yrkanden med krav på
utförsäljning av domänverkets mark för att enskilda jord- och
skogsbruk skall kunna stärkas framförs i motionerna 1990/91:N222
(c), 1990/91:N252 (c) och 1990/91:N274 (c). I den första sägs
att utförsäljningen bör påbörjas i Örebro län, och i de båda
andra anförs att också skogsmark ägd av statliga bolag och
kyrkan bör säljas ut till enskilda brukare.
Riksdagen bör enligt yrkanden i motionerna 1990/91:N28 (v) och
1990/91:N45 (v) avslå det nu aktuella förslaget i propositionen.
I den sistnämnda motionen hänvisas till riksdagens här tidigare
nämnda avståndstagande hösten 1990 från krav på utförsäljning av
domänverkets mark.
Också i motion 1990/91:N42 (mp) avvisas regeringens förslag.
Motionärerna vill dock att delar av domänverkets mark skall
säljas till personer som åtar sig att bebo och bruka
fastigheterna. Ett yrkande av samma innebörd finns i motion
1990/91:N316 (mp). Där anförs att också den jord- och skogsmark
som förvaltas av universiteten och kyrkan bör säljas till sådana
personer.
Enligt förordningen (1971:727) om försäljning av staten
tillhörig fast egendom, m.m. -- den s.k.
försäljningsförordningen -- får domänverket självt besluta om
försäljning av fast egendom om värdet på egendomen ej överstiger
1 milj.kr. Om värdet ligger mellan 1 milj.kr. och 5 milj.kr.
måste försäljningen underställas regeringens prövning. För
försäljningar därutöver krävs beslut av riksdagen. Domänverkets
möjligheter att besluta om försäljning av egendom upp till ett
belopp av 1 milj.kr. gäller emellertid inte beträffande viss
angiven mark i renbetesområdet.
I detta sammanhang är även vissa bestämmelser i
rennäringslagen (1971:437) av intresse. Enligt lagen (3 §) får
renskötsel bedrivas under hela året bl.a. i Norrbottens och
Västerbottens läns lappmarker dels ovanför odlingsgränsen, dels
nedanför denna gräns på mark som tillhör staten och på
renbetesland, dock i båda fallen endast där skogsrenskötsel av
ålder bedrivs under våren, sommaren och hösten (se 1990/91:JoU22
s.53). Bland de tilltänkta försäljningsobjekten i den nu
föreslagna utförsäljningen av egendom ingår enligt uppgift från
domänverket objekt som ligger dels ovanför odlingsgränsen, dels
på lappmarker nedanför denna gräns.
Som tidigare nämnts avser regeringen att återkomma till
riksdagen under hösten 1991 med förslag i olika frågor som rör
domänverkets övergång till aktiebolag. Enligt uppgift från
industridepartementet gäller en av dessa frågor rätten till
renskötsel på mark som nu förvaltas av domänverket.
Med hänsyn till den förestående bolagiseringen och till det
höjda avkastningskravet anser utskottet att domänverket bör ges
möjlighet att förstärka inkomsterna och likviditeten. Utskottet
tillstyrker därför förslaget i propositionen om att regeringen
skall bemyndigas att besluta om försäljning av fast egendom
under domänverkets förvaltning inom en ram av 950 milj.kr.
Enligt utskottets mening får emellertid de aktuella
försäljningarna inte leda till att rätten till renskötsel på
mark som nu förvaltas av domänverket försämras. Om detta inte
går att tillgodose genom avtal bör försäljningarna inte
genomföras i avvaktan på att riksdagen under hösten 1991, som
redovisats i det föregående, får anledning att pröva saken. Till
frågor om domänverkets naturskyddade områden återkommer
utskottet i det följande.
I enlighet med vad som sägs i propositionen och i linje med
vad som anförs i flera motioner bör försäljningarna kunna avse
mindre skogsskiften och mindre arealer jordbruksmark. Något
initiativ av riksdagen härvidlag är enligt utskottets mening
inte påkallat.
Det föreslagna bemyndigandet gäller alltså inom en ram av 950
milj.kr. och endast för försäljningar under budgetåret 1991/92.
Utskottet avvisar förslagen i olika motioner om att
försäljningar utöver dessa begränsningar skall få genomföras.
Liksom hittills bör dock domänverket kunna medverka till att
enskilda fastigheter förstärks genom försäljning av mark eller
genom markbyten.
Med den kompletterande anvisning utskottet har angivit i det
föregående tillstyrks sålunda det nu aktuella förslaget i
propositionen. Samtliga här behandlade motionsyrkanden avstyrks.
Domänreservaten m.m.
Domänverkets totala markinnehav uppgår till ca 10 miljoner
hektar. En del av denna mark har undantagits från normalt
skogsbruk, t.ex. för att unik natur skall skyddas. Sådana s.k.
domänreservat finns på fler än 700 platser i landet. Sammantaget
har på detta sätt 1,4 miljoner hektar mark skyddats. Häri ingår
bl.a. en stor del av fjällskogen i mellersta och norra Norrland.
Under miljödepartementets huvudtitel anvisas medel till
anslaget Investeringar inom miljöområdet. Från detta anslag
betalas kostnaderna för statens förvärv av värdefulla
naturområden. De objekt som förvärvas redovisas under
naturvårdsfonden, vilken förvaltas av statens naturvårdsverk.
Regeringen har i proposition 1990/91:90 om en god livsmiljö
föreslagit (s.484) att 128 milj.kr. skall anvisas till nämnda
anslag för budgetåret 1991/92. Detta förslag behandlas av
jordbruksutskottet (1990/91:JoU30).
I sju motioner har frågan om skyddet för de värdefulla
naturområden som nu förvaltas av domänverket tagits upp. I tre
av motionerna, 1990/91:N33 (fp), 1990/91:N56 (c) och 1990/91:N54
(v), begärs att marken skall överföras till naturvårdsfonden. En
översyn i frågan krävs i motion 1990/91:N275 (s). Det är
viktigt, anförs det i motion 1990/91:N34 (m), att skyddet för
den värdefulla marken inte försämras. Enligt motionärerna bör
domänverket även efter en övergång till aktiebolag kunna åläggas
att svara för skydd och drift av berörda områden. Frågan om
skyddet för de fjällnära skogarna och domänreservaten måste,
sägs det i motion 1990/91:N45 (v), få en tillfredsställande
lösning även om verksamheten vid domänverket överförs till ett
aktiebolag. Som tidigare redovisats avvisas i denna motion
regeringens förslag om bolagisering av domänverket. I motion
1990/91:N42 (mp), slutligen, kritiseras regeringen för att den
nu aktuella aspekten inte har diskuterats i propositionen.
Riksdagen har tidigare vid flera tillfällen avslagit motioner
med krav på att domänverket utan ersättning skall överföra mark
av stort naturvårdsvärde till naturvårdsfonden. Senast våren
1990 avslogs sådana motioner (fp; c) på förslag av
jordbruksutskottet (1989/90:JoU15 s.29), som därvid uttalade
att mark tillhörande domänverket borde värderas på samma sätt
som annan mark som överförs till naturvårdsfonden. Motionerna
fick stöd i en reservation (fp, c, mp).
Industriminister Rune Molin redovisade nyligen i riksdagen (RD
1990/91:100) i ett svar på en fråga (1990/91:556) av Åsa Domeij
(mp) att han hade inhämtat att domänverket inte avsåg att sälja
mark som ligger inom befintliga eller planerade reservat utan
att först ha samrått med de naturvårdande myndigheterna. Han
utgick därför ifrån att domänverkets aktuella försäljningar inte
skulle orsaka konflikter med naturvårdsintressena.
Det framgår av propositionen (s.181) att frågan om hur
domänreservaten bör förvaltas framöver tillhör dem som
regeringen avser att återkomma till riksdagen i under hösten
1991.
Utskottet instämmer i vad som anförs i här behandlade motioner
om vikten av att den mark av stort naturvårdsvärde som nu
handhas av domänverket får ett starkt naturskydd i
fortsättningen. Enligt utskottets mening bör regeringen pröva
det förslag om överföring av marken till naturvårdsfonden som
har framförts i motionerna 1990/91:N33 (fp), 1990/91:N56 (c) och
1990/91:N54 (v). Utskottet utesluter emellertid inte att det
också finns andra lösningar för hur detta skydd skall kunna
upprätthållas på ett betryggande sätt. Regeringen bör alltså
pröva frågan och därefter återkomma till riksdagen. Utskottet
föreslår att riksdagen i ett uttalande med anledning av de nu
aktuella motionsyrkandena anmodar regeringen härtill.
Domänverkets upplåning
Riksdagen har under hösten 1990 beslutat att de statliga
affärsverken skall ges ökade friheter i fråga om upplåning av
medel och placering av överskottslikviditet (prop. 1990/91:29,
1990/91:FiU4). Domänverket får för närvarande utnyttja en rörlig
kredit om 600 milj.kr. hos riksgäldskontoret.
Med hänsyn till bolagiseringen och den extra inbetalningen av
medel till statskassan föreslås i propositionen (s.182) -- vid
sidan av förslaget om försäljning av fast egendom -- att
domänverket under budgetåret 1991/92 fritt skall få uppta lån
inom en viss ram. Enligt regeringen bör ramen fastställas till 2
miljarder kronor. Eventuell överskottslikviditet skall fritt få
placeras räntebärande men till låg risk. Vid upplåning skall
domänverket dock alltid inhämta anbud från riksgäldskontoret.
Regeringens förslag avvisas utan närmare motivering i motion
1990/91:N42 (mp).
Utskottet tillstyrker det nu aktuella förslaget i
propositionen. Den angivna delen av motion 1990/91:N42 (mp)
avstyrks sålunda.
AB Göta kanalbolag
Förvaltningen av statens aktier i AB Göta kanalbolag
överfördes år 1984 till domänverket. Samma år godkände riksdagen
förslag från regeringen om upprustning av Göta kanal under
perioden 1985/86--1994/95. Fram t.o.m. budgetåret 1989/90 har
upprustningen finansierats med medel från domänverket, vilka har
avräknats mot statens avkastningskrav. För perioden
1990/91--1994/95 har kostnaderna för upprustningen beräknats
till 15,6 milj.kr. per år. Riksdagen beslutade våren 1990 om ett
anslag av detta belopp för finansieringen av kostnaderna under
innevarande budgetår (prop. 1989/90:100 bil. 14, 1989/90:NU28).
I en reservation (m, fp, c) föreslogs att domänverket skulle
svara för erforderliga medel. Med hänvisning till
statsfinansiella skäl har regeringen i årets budgetproposition
(prop. 1990/91:100 bil. 14) inte framlagt något förslag om
anslag för nästa budgetår. Domänverket har mot denna bakgrund i
en skrivelse till regeringen i februari 1991 begärt att verkets
inleverans av medel till statskassan skall minskas i motsvarande
grad. Framställningen bereds för närvarande inom
regeringskansliet.
I motion 1990/91:N42 (mp) ifrågasätts om domänverket är den
lämpligaste huvudmannen för AB Göta kanalbolag. Kanalen bör
enligt motionärerna handhas av en självständig stiftelse med
företrädare för de intressen som är särskilt knutna till kanalen
och dess verksamhet. Regeringen borde återkomma till riksdagen
med förslag därom.
På utskottets anmodan (1989/90:NU28 s.7) avslogs våren 1990
en liknande motion (mp). Enligt utskottets mening skulle en
överföring av verksamheten till en stiftelse inte skapa
förutsättningar för att verksamheten kunde bedrivas mer
effektivt. Motionen följdes upp i en reservation (mp).
Industriminister Rune Molin har nyligen i riksdagen (RD
1990/91:108) besvarat en fråga (1990/91:571) av Sonia Karlsson
(s) om Göta kanal. Han framhöll därvid att frågor om Göta
kanalbolaget kommer att behandlas i samband med förberedelserna
inför domänverkets bolagisering och erinrade om att förslag med
anledning av bolagiseringen kommer att föreläggas riksdagen
under hösten 1991.
I avvaktan på den aviserade propositionen avstyrker utskottet
det nu berörda motionsyrkandet.
Domänverkets virkesleveranser
I motion 1990/91:N45 (v) begärs att riksdagen skall göra ett
uttalande till regeringen om domänverkets virkesleveranser.
Motionärerna anser att domänverket, oavsett om verksamheten
överförs till ett aktiebolag eller ej, skall fullfölja sina
åtaganden om leveranser av virke till de mindre sågverken i
Norrlands inland.
Det anförs i propositionen, som redan nämnts, att det nya
aktiebolaget liksom affärsverket bör sträva efter en geografisk
spridning av sin verksamhet och lokalisera arbetstillfällen över
landet.
Utskottet förutsätter att domänverket även efter en övergång
till aktiebolag tar ett regionalpolitiskt ansvar i sin
verksamhet och fullföljer sina åtaganden om virkesleveranser.
Med det sagda avstyrks den nu angivna delen av motion
1990/91:N45 (v).
Instruktionen för domänverket
En ändring i instruktionen för domänverket krävs i motion
1990/91:N313 (mp). Enligt gällande förordning (1988:366) med
instruktion för domänverket är målet för verksamheten att på
lång sikt bästa möjliga ekonomiska utbyte skall åtstadkommas och
att därvid ett från företagsekonomisk synpunkt rimligt
årsresultat skall presteras. Principen att verksamheten skall
vara företagsekonomiskt lönsam borde emellertid, anser
motionärerna, ersättas med krav på att domänverket bedriver
skogsbruk med samhällsekonomiska förtecken och med inriktning på
flerbruk. Vidare borde verket ges direktiv att inte anlägga
vägar eller avverka skog i fjällnära skogsområden. Verksamheten
borde inriktas på att skogarna skall vårdas så att allmänhetens
möjligheter till ett rikt friluftsliv främjas.
Liknande motioner (mp) har behandlats vid andra tillfällen,
senast våren 1990. Därvid erinrade utskottet (1989/90:NU35 s.
24) om att domänverket, i likhet med övriga ägare av skogsmark,
enligt skogsvårdslagen (1979:429) skall sköta skogen så att
hänsyn tas till naturvårdens intressen och till andra allmänna
intressen såsom friluftsliv och rekreation. Utskottet fann inget
skäl till en förändring av riktlinjerna för domänverkets
verksamhet och avstyrkte motionen. Denna fick stöd i en
reservation (mp). Riksdagen följde utskottets förslag.
Liksom domänverket skall det nya aktiebolaget i enlighet med
skogsvårdslagens bestämmelser sköta skogen så att hänsyn tas
till naturvårdens intressen m.m. Med hänvisning härtill avstyrks
det nu aktuella motionsyrkandet.
Domänverkets förvaltning av kronoholmarna
Med de s.k. kronoholmarna avses statliga holmar och skär som
varken hör under något hemman eller innehas under särskilda
villkor. Till kronoholmarna räknas också vissa andra öar som
tillhör eller får anses tillhöra staten. År 1986 beslutade
riksdagen om riktlinjer för kronoholmarnas framtida disposition
(prop. 1985/86:110, FiU 1985/86:32). Enligt beslutet skall
kronoholmarna förvaltas rationellt och upplåtas på
marknadsmässiga villkor. Genom beslutet övertog domänverket
förvaltningen av vissa kronoholmar.
I motion 1990/91:N287 (m) föreslås riksdagen i ett uttalande
anmoda regeringen att tillse att domänverkets förvaltning inte
leder till försämrade ekonomiska villkor för de boende på
kronoholmarna. Motionären berör särskilt en av dessa holmar,
nämligen Käringön vid Bohusläns kust. Domänverket har, påpekas
det, förutskickat att de boende på ön i fortsättningen kommer
att få betala ett marknadsmässigt fastställt arrende för den
tomtmark som de tidigare utnyttjat utan kostnad.
Ett antal husägare på Käringön har i september 1990 stämt
domänverket inför Stenungsunds tingsrätt. I stämningsansökan
yrkas att tingsrätten skall fastställa att husägarna har ständig
besittningsrätt till marken på Käringön utan skyldighet att
erlägga någon betalning därför till staten. Domstolsbehandlingen
pågår ännu.
Senare under hösten 1990 avslog riksdagen på förslag av
utskottet (1990/91:NU12 s. 12) en motion (m) av liknande
innebörd som den nu aktuella. Utskottet ansåg att riksdagen i
avvaktan på utgången av nämnda domstolsbehandling inte borde ta
något initiativ i ärendet. Motionen avstyrktes även i en
reservation (m). Där förutsattes emellertid att domänverket
innan den rättsliga prövningen hade avslutats inte skulle företa
någon förvaltningsåtgärd som skulle kunna försvåra för de
permanentboende att bo kvar på kronoholmarna.
Utskottet hänvisar återigen till den aktuella
domstolsbehandlingen, som alltså fortfarande pågår, och
avstyrker motionen.
Övriga affärsverk
Förutom förslagen om bolagisering av Vattenfall och
domänverket redovisas i propositionen vissa överväganden
beträffande de övriga statliga affärsverken, vilka alla är
inordnade under kommunikationsdepartementet och vilkas
riksdagsärenden handläggs av trafikutskottet. Inom
kommunikationsdepartementet pågår en översyn av dessa
affärsverk. Det fortsatta översynsarbetet bör enligt regeringen
inriktas på att i första hand de affärsverk som arbetar i
konkurrens skall omvandlas till aktiebolag. Samtidigt krävs det,
anförs det i propositionen (s. 134), särskilda åtgärder för att
verkens nuvarande sociala, regionalpolitiska, försvarspolitiska
och konsumentpolitiska åtaganden skall kunna säkerställas vid en
bolagisering. Som redovisats i det föregående framläggs i
propositionen förslag bl.a. om att televerket skall ges en ny
associationsform och att förutsättningarna och formerna för
postverkets verksamhet skall ses över. Dessa förslag jämte
motioner behandlar trafikutskottet i betänkanden om
telekommunikationer (1990/91:TU28) resp. postväsende
(1990/91:TU29).
Även till näringsutskottet har hänvisats motionsyrkanden som
huvudsakligen är inriktade på de nu aktuella affärsverken och
det fortsatta översynsarbete som pågår kring dessa.
Det krävs ytterligare utredning av förutsättningarna för
ombildning av statliga affärsverk till aktiebolag, anförs det i
motion 1990/91:N36 (s). Det är nödvändigt, anser motionärerna,
att det klargörs om regionalpolitiska strävanden kommer att ingå
i riktlinjerna för den fortsatta verksamheten. I motion
1990/91:N32 (c) begärs att riksdagen skall göra ett uttalande om
statens ansvar för de s.k. naturliga monopolen. Staten bör
enligt motionärerna ansvara för att det upprätthålls en
likvärdig standard över hela landet beträffande telenätet,
järnvägsnätet, vägnätet och -- det här tidigare behandlade --
storkraftnätet. I motion 1990/91:N39 (v) framställs tre
yrkanden i saken. Det första går ut på att postverket och
televerket skall gå i spetsen för att en ny och demokratisk
arbetsorganisation etableras inom den offenliga sektorn. Enligt
det andra yrkandet skulle affärsverkens konkurrenter åläggas att
ta samma sociala och regionalpolitiska hänsyn som affärsverken
gör. Det fortsatta översynsarbetet kring de berörda affärsverken
borde, enligt det tredje yrkandet, inriktas på att verken inte
skall ombildas till aktiebolag. En naturlig följd av
bolagiseringen av statliga affärsverk blir, sägs det i motion
1990/91:N42 (mp), att statens service i glesbygder och gentemot
svagare grupper kommer att försvåras. Genom en bolagisering
försvagas även den demokratiska kontrollen över statens egendom,
anför motionärerna. De kritiserar vidare regeringen för att den
i anslutning till förslagen om de statliga affärsverken inte har
tagit upp frågan om de anställdas möjligheter till inflytande i
ekonomiska frågor (ekonomisk demokrati). Har regeringen
skrinlagt sina mål därvidlag? frågar motionärerna.
Utskottet har i det föregående behandlat regeringens förslag
om bolagisering av Vattenfall och domänverket jämte motioner.
Förslag i propositionen och motioner kring de övriga statliga
affärsverken handläggs som redan nämnts av trafikutskottet. Med
hänvisning härtill föreslår näringsutskottet att riksdagen
lämnar de nu aktuella motionsyrkandena utan åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande statligt företagande
att riksdagen avslår motion 1990/91:N218 i ifrågavarande del,
motionerna 1990/91:N219 och 1990/91:N262 och motion 1990/91:N317
yrkande 2,
res. 1 (m, fp, c)
res. 2 (v)
res. 3 (mp)
2. beträffande principer vid försäljning av statliga
företag, m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:N372 yrkandena 4 och 5,
res. 4 (m, fp, c) - motiv.
res. 5 (mp)
3. beträffande de statliga företagen i Norrbottens län,
m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:N211, motion 1990/91:N276
yrkandena 2 och 4, motion 1990/91:N352 yrkandena 3 och 4, båda i
ifrågavarande del, och motion 1990/91:N376,
res. 6 (m, fp, c) - motiv., villk. 1
res. 7 (v)
res. 8 (mp)
4. beträffande V&S Vin & Sprit AB och Systembolaget AB
att riksdagen avslår motion 1990/91:N221,
5. beträffande ombildning av statens vattenfallsverk till
aktiebolag
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 momenten
39, 40 och 57 och med avslag på motion 1990/91:N32 yrkandena
8--10, motion 1990/91:N33 yrkandena 2 och 3, motion
1990/91:N34 yrkandena 4--6, motion 1990/91:N42 yrkandena 10,
11, 25, 26 och 31, det förstnämnda i ifrågavarande del, motion
1990/91:N45 yrkandena 6 och 7, det förstnämnda i ifrågavarande
del, motion 1990/91:N218 i ifrågavarande del, motion
1990/91:N403 yrkandena 9 och 11 och motion 1990/91:N404
dels godkänner att verksamheten vid statens
vattenfallsverk med undantag för storkraftnät och
samkörningsförbindelser med utlandet överförs till ett
aktiebolag vid årsskiftet 1991-1992,
dels godkänner de riktlinjer för överföringen av
tillgångar och skulder från statens vattenfallsverk till det nya
aktiebolaget som anges i propositionen,
dels bemyndigar regeringen att genomföra ombildningen av
statens vattenfallsverk i enlighet med de riktlinjer som anges i
propositionen,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om hörande av riksdagen,
res. 9 (fp, c)
res. 10 (m)
res. 11 (v)
res. 12 (mp)
6. beträffande statens vattenfallsverks naturskyddade
tillgångar
att riksdagen avslår motion 1990/91:N33 yrkande 4 och motion
1990/91:N275 i ifrågavarande del,
res. 13 (fp, c, v)
res. 14 (mp)
7. beträffande det nya bolagets upplåning
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 momenten
42 och 43 och med avslag på motion 1990/91:N32 yrkande 11 och
motion 1990/91:N42 yrkande 27
dels godkänner att statens vattenfallsverks statslån
förvaltas av riksgäldskontoret under en övergångsperiod i
enlighet med vad som anges i propositionen,
dels godkänner en låneram om 5000000000 kr. för det
nya aktiebolagets upplåning i riksgäldskontoret under perioden
1992--1996,
res. 15 (m, fp, c)
res. 16 (v, mp) - villk. 11 eller 12
8. beträffande Trollhätte kanalverk
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 moment 44
och med avslag på motion 1990/91:N33 yrkande 5, motion
1990/91:N34 yrkande 8, motion 1990/91:N38 och motion 1990/91:N42
yrkandena 10 och 28, det förstnämnda i ifrågavarande del,
godkänner att Trollhätte kanalverk ombildas till ett aktiebolag
med ansvar för drift och förvaltning av kanalrörelsen i enlighet
med vad som anges i propositionen,
res. 17 (m, fp, c)
res. 18 (mp)
9. beträffande storkraftnätets framtida organisation
att riksdagen avslår motion 1990/91:N34 yrkande 3, motion
1990/91:N42 yrkande 10 i ifrågavarande del och motion
1990/91:N403 yrkande 12,
res. 19 (m, fp)
res. 20 (mp)
10. beträffande sektorsansvaret för elkraftsteknisk
forskning och utveckling
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:87 moment
45 och motion 1990/91:N34 yrkande 9 godkänner att statens
vattenfallsverks sektorsansvar för elkraftsteknisk forskning och
utveckling överförs till annan myndighet i enlighet med vad
utskottet anfört,
11. beträffande investeringsplan och finansieringsplan för
statens vattenfallsverk
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1989/90:N413
yrkandena 4 och 5 och motion 1990/91:N42 yrkande 39 godkänner
inriktning och omfattning av investeringsplan samt
finansieringsplan för Vattenfallkoncernen i enlighet med vad som
anges i propositionen,
res. 21 (mp)
12. beträffande regeringens prövning av kraftverksprojekt i
Brofjorden
att riksdagen avslår motion 1990/91:N34 yrkande 7,
res. 22 (m) - motiv.
res. 23 (mp) - motiv.
13. beträffande vissa förvärvsfrågor inom statens
vattenfallsverks verksamhetsområde
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 i
ifrågavarande del bemyndigar regeringen att under år 1991
besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av
bolag inom statens vattenfallsverks verksamhetsområde inom en
ram av 75000000 kr.,
14. beträffande bemyndigande avseende statens
vattenfallsverk
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 i
ifrågavarande del bemyndigar regeringen att teckna borgen för
lån till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens
aktier intill ett sammanlagt belopp om 15637000000kr.,
varav högst 750000000 kr. för lån till
eldistributionsföretag,
res. 24 (mp)
15. beträffande statens vattenfallsverks
borgensförbindelser
att riksdagen
a) med bifall till proposition 1990/91:87 moment 41 godkänner
att staten fortsätter att ansvara för statens vattenfallsverks
borgensförbindelser intill sammanlagt 15637000000 kr.,
b) med bifall till proposition 1990/91:87 punkt H 12 till
Täckande av eventuella förluster i anledning av statens
vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. för budgetåret
1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
1000 kr.,
res. 25 (v, mp) - villk. 11 eller 12
16. beträffande ombildning av domänverket till aktiebolag
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 moment 46
och med avslag på motion 1990/91:N45 yrkande 6 i ifrågavarande
del godkänner att verksamheten vid domänverket överförs till ett
av staten ägt aktiebolag enligt de principer som anges i
propositionen,
res. 26 (v)
res. 27 (mp)
17. beträffande försäljning av fast egendom under
domänverkets förvaltning
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:87 moment
58 och med avslag på motion 1990/91:N28 yrkande 5, motion
1990/91:N32 yrkandena 12 och 13, motion 1990/91:N33 yrkande 6,
motion 1990/91:N34 yrkande 10, motion 1990/91:N42 yrkandena 12
och 32, det förstnämnda i ifrågavarande del, motion 1990/91:N45
yrkande 10, motion 1990/91:N218 i ifrågavarande del, motion
1990/91:N222, motion 1990/91:N252 yrkande 1, motionerna
1990/91:N274 och 1990/91:N316 och motion 1990/91:N326 yrkande
2 bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 besluta om
försäljning av staten tillhörig fast egendom under domänverkets
förvaltning inom en ram av 950000000 kr. i enlighet med vad
utskottet anfört,
res. 28 (m, fp, c)
res. 29 (v)
res. 30 (mp)
18. beträffande domänreservaten m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:N33 yrkande 7,
motion 1990/91:N34 yrkande 11, motion 1990/91:N42 yrkande 12 i
ifrågavarande del, motion 1990/91:N45 yrkande 11, motion
1990/91:N54, motion 1990/91:N56 yrkande 5 och motion
1990/91:N275 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
19. beträffande domänverkets upplåning
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 moment 47
och med avslag på motion 1990/91:N42 yrkande 29 godkänner att
domänverket medges rätt att under budgetåret 1991/92 inom en ram
av 2 000 000 000 kr. fritt låna upp medel för sin verksamhet och
fritt placera eventuell överskottslikviditet i enlighet med vad
som anges i propositionen,
res. 31 (v, mp) - villk. 26 eller 27
20. beträffande AB Göta kanalbolag
att riksdagen avslår motion 1990/91:N42 yrkande 13,
res. 32 (mp)
22. beträffande instruktionen för domänverket
att riksdagen avslår motion 1990/91:N313 yrkande 2,
res. 34 (mp)
23. beträffande domänverkets förvaltning av kronoholmarna
att riksdagen avslår motion 1990/91:N287,
res. 35 (m) - motiv.
24. beträffande övriga affärsverk
att riksdagen avslår motion 1990/91:N32 yrkande 7, motion
1990/91:N36 yrkande 1, motion 1990/91:N39 och motion
1990/91:N42 yrkandena 6 och 7.
res. 36 (mp)
Stockholm den 16 maj 1991
På näringsutskottets vägnar
Lennart Pettersson
Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp) (mom.
6--11, 13--24), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke
Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m) (mom.
1--4, 6--11, 13--22), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s)
(mom. 5, 12), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m) (mom.
1--4, 6--11, 13--24), Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (v),
Lars Norberg (mp) (mom. 5, 12), Leif Marklund (s), Karin Falkmer
(m) (mom. 5, 12, 23, 24), Isa Halvarsson (fp) (mom. 5, 12),
Kjell Ericsson (c), Barbro Andersson (s) (mom. 1--4, 6--11,
13--24), Lars Ahlström (m) (mom. 5, 12), Christina Raud (s) och
Krister Skånberg (mp) (mom. 1--4, 6--11, 13--24).
Reservationer
1. Statligt företagande (mom.1)
Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m),
Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Kjell Ericsson (c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som
börjar med "Utskottet står" och slutar med "statlig
affärspolicy" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till de krav på en privatisering av
statliga företag som framförs i motionerna 1990/91:N218 (m, fp,
c), 1990/91:N219 (c) och 1990/91:N262 (c). Genom en sådan åtgärd
skulle verksamheterna komma att utsättas för marknadsmässig
konkurrens, vilket kan väntas leda till effektiviseringar och
bättre anpassning till konsumenternas behov. Ett spritt enskilt
ägande och en fri konkurrens är, menar utskottet, grundstenar i
en vital ekonomisk politik. Det mål som har angetts i motion
1990/91:N218 (m, fp, c), att staten genom privatiseringarna
skall tillföras intäkter om ca 10 miljarder kronor per år, ter
sig fullt realistiskt. Metoderna för försäljning och valet av
försäljningsobjekt kräver emellertid noggranna överväganden.
Regeringen bör, anser utskottet, utarbeta ett förslag till
plan för försäljning av statliga företag enligt de riktlinjer
som anges i den sistnämnda motionen. Försäljningen bör ske i
sådana former att en ökad spridning av aktieägandet främjas. Med
hänsyn till vikten av att varje enskild affär ger bästa möjliga
ekonomiska resultat för staten bör försäljningen kunna anpassas
till rådande marknadsläge. Det synes därför ändamålsenligt att
regeringen begär riksdagens bemyndigande att beträffande ett
antal angivna företag genomföra försäljningar av en viss
omfattning. Det får sedan ankomma på regeringen att vid lämplig
tidpunkt besluta om genomförandet av försäljningarna inom ramen
för riksdagens bemyndigande.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till
vad utskottet här har anfört. Med det sagda tillstyrks den nu
berörda delen av motion 1990/91:N218 (m, fp, c) samt motionerna
1990/91:N219 (c) och 1990/91:N262 (c).
Med hänsyn till den principiella inställning till statligt
företagande som utskottet har redovisat anser utskottet att det
inte finns anledning för riksdagen att anmoda regeringen att
utarbeta ett policydokument med dess syn på de statliga
företagens roll i enlighet med vad som begärs i motion
1990/91:N317 (mp). Det nu aktuella yrkandet i denna motion
avstyrks sålunda.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande statligt företagande
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N218 i
ifrågavarande del och motionerna 1990/91:N219 och 1990/91:N262
och med avslag på motion 1990/91:N317 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Statligt företagande (mom.1)
Rolf L Nilson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som
börjar med "Med det" och slutar med "statlig affärspolicy" bort
ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör emellertid de statliga företagens
roll klargöras i en samlad policydeklaration. De statliga
företagen bör ge de anställda ett stort inflytande över
verksamheten. Denna bör baseras på miljövänlig och resurssnål
teknik. Vidare bör företagen planera sin produktion så att en
god arbetsmiljö uppnås. Det är angeläget att regeringen
utarbetar ett program för de statliga företagens uppgifter och
funktioner med nu nämnda syften. Riksdagen bör anmoda regeringen
därtill. Därigenom skulle det nu aktuella yrkandet i motion
1990/91:N317 (mp) bli väsentligen tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande statligt företagande
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:N317 yrkande 2
och med avslag på motion 1990/91:N218 i ifrågavarande del och
motionerna 1990/91:N219 och 1990/91:N262 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Statligt företagande (mom.1)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som
börjar med "Utskottet står" och slutar med "statlig
affärspolicy" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1990/91:N317
(mp) om att de statliga företagens roll bör klargöras genom en
samlad policydeklaration. Den bör bl.a. redovisa
- hur staten med säkerhet skall kunna ge medborgarna en rimlig
och likvärdig service inom områden där det föreligger ett
naturligt monopol,
- hur ekonomisk demokrati skall kunna främjas inom de statliga
företagen,
- hur miljövänligare produkter och produktionsmetoder,
effektivare energianvändning och bättre arbetsmiljöer skall
kunna uppnås inom de statliga företagen.
De statsägda företag som drivs i aktiebolagsform har, menar
utskottet, i praktiken anpassat sig till de privatägda
företagens arbetsmetoder och ideologi. Det har visat sig vara
svårt för de statliga företagen att ta både företagsekonomiska
och samhällsekonomiska hänsyn.
Enligt utskottets mening bör alltså regeringen utarbeta ett
program för de statliga företagens uppgifter och funktion. Detta
program bör ha sin grund i att de statliga företagen i ökad
utsträckning skall tillämpa demokratiska principer; detta
innebär att riksdagen och de anställda i företagen skall ges ett
ökat inflytande över verksamheten. Företagen skall också planera
sin verksamhet så att en långsiktigt miljövänlig och resurssnål
teknik främjas och en god arbetsmiljö uppnås.
Någon omfattande utförsäljning av statliga företag, i enlighet
med vad som föreslås i motionerna 1990/91:N218 (m, fp, c) och
1990/91:N219 (c), bör inte aktualiseras i avvaktan på den
begärda deklarationen. Utskottet tillstyrker emellertid
förslaget i motion 1990/91:N262 (c) om att statens aktier i
Nordbanken skall avyttras. Regeringen bör därför begära
bemyndigande av riksdagen att genomföra denna försäljning. Till
frågor om de statliga affärsverken återkommer utskottet i det
följande.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande statligt företagande
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N262 och motion
1990/91:N317 yrkande 2 och med avslag på motion 1990/91:N218 i
ifrågavarande del och motion 1990/91:N219 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Principer vid försäljning av statliga företag, m.m.
(mom.2, motiveringen)
Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m),
Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Kjell Ericsson (c)
anser att den del av utskottets yttrande på s.11 som börjar
med "Med den" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande
lydelse:
Utskottet har förståelse för de förslag som framförs i motion
1990/91:N372 (m) om principer vid utförsäljning av aktier i
statliga företag och om införande av vinstandelssystem i sådana
företag. Strukturen inom den statliga företagssektorn är dock
mycket heterogen. Mot bakgrund härav torde det knappast vara
ändamålsenligt att det fastställs regler för hur avyttring av
statliga företag skall ske. I stället bör det ankomma på ägarna
att från fall till fall avgöra formen för utförsäljningen. Innan
dessa försäljningar har genomförts bör inte, enligt utskottets
mening, frågan om införande av vinstandelssystem prövas. Med det
sagda avstyrks motionen i här aktuell del.
5. Principer vid försäljning av statliga företag, m.m.
(mom.2)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som
börjar med "Med den" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha
följande lydelse:
Vid de utförsäljningar av statliga företag som har genomförts
under senare år har möjligheterna för vanliga medborgare att
köpa aktier varit små. Det finns därför enligt utskottets mening
anledning för regeringen att låta se över vilka principer som
bör gälla vid utförsäljning av statliga företag. Bland annat bör
-- såsom har krävts från miljöpartiets sida -- de anställda och
lokalbefolkningen ha förtur att överta verksamheten och ges
rimliga möjligheter att göra detta. Verksamheten bör kunna
övertas till bokfört värde eller till marknadsvärde om detta är
lägre än det bokförda värdet. Hjälp till förmånlig finansiering
bör erbjudas. Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom
vad utskottet här har anfört. Därmed skulle den nu aktuella
delen av motion 1990/91:N372 (m) bli tillgodosedd till viss del.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande principer vid försäljning av statliga
företag, m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:N372 yrkande 4
och med avslag på motion 1990/91:N372 yrkande 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. De statliga företagen i Norrbottens län, m.m. (mom.3,
motiveringen)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m),
Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Kjell Ericsson (c)
anser att den del av utskottets yttrande på s.12 som börjar
med "Enligt utskottets" och slutar med "nu sagda" bort ha
följande lydelse:
Utskottet har i det föregående förordat en omfattande
privatisering av statliga företag. Till exempel bör det statliga
förvaltningsbolaget Fortias innehav av aktier i olika bolag
säljas ut. Enligt utskottets mening skulle en sådan åtgärd vara
ägnad att främja näringslivets utveckling i bl.a. Norrbottens
län. Någon åtgärd av riksdagen med anledning av de nu aktuella
motionerna bör inte komma i fråga. De avstyrks därför i angivna
delar.
7. De statliga företagen i Norrbottens län, m.m. (mom.3)
Rolf L Nilson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.12 som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "nu sagda" bort ha
följande lydelse:
Norrbottens län är på ett avgörande sätt beroende av
basindustrierna. De stora statliga företagen spelar en
betydelsefull roll för utvecklingen av näringslivet i länet. I
likhet med vad som anförs i motionerna 1990/91:N276 (v) och
1990/91:N376 (v) anser utskottet att de statliga företagen bör
ta betydande regionalpolitisk hänsyn i sin verksamhet. Som sägs
i förstnämnda motion bör företagen även beakta de
samhällsekonomiska konsekvenserna av eventuella beslut om
förändrad inriktning av verksamheten.
Enligt utskottets mening är det vidare angeläget att det
tillskapas sådana ekonomiska förutsättningar som krävs för att
SSAB Svenskt Stål AB, och även andra statliga företag, skall
kunna genomföra de investeringar som är erforderliga för att
företagens utveckling skall främjas. Regeringen bör därför i
enlighet med vad som föreslås i motionerna 1990/91:N211 (s) och
1990/91:N276 (v) tillse att det finns en beredskap för ett
ägartillskott till SSAB med nu nämnda syfte.
Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av här
angiven innebörd. Därigenom skulle även den nu behandlade delen
av motion 1990/91:N352 (v) bli väsentligen tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande de statliga företagen i Norrbottens län,
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N211, motion
1990/91:N276 yrkandena 2 och 4 och motion 1990/91:N376 och med
anledning av motion 1990/91:N352 yrkandena 3 och 4, båda i
ifrågavarande del, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
8. De statliga företagen i Norrbottens län, m.m. (mom.3)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.12 som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "nu sagda" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening måste de statliga företagen ta ett
betydande ansvar för utvecklingen i bl.a. Norrbottens län.
Utskottet instämmer därför i kravet i motion 1990/91:N276 (v) på
att också regionalpolitiska och samhällsekonomiska bedömningar
skall ingå i riktlinjerna för hur basindustrierna skall drivas.
Som redan nämnts bör de statliga företagen planera för en
energisnål produktion och för en miljömässigt uthållig teknik. I
linje med vad som sägs i motionerna 1990/91:N352 (v) och
1990/91:N376 (v) bör företagen vidare sträva efter att
verksamheten i ökad utsträckning skall baseras på
vidareförädling av landets råvaror.
Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av nu angiven
innebörd. Enligt utskottets mening är det däremot inte en
uppgift för riksdagen att pröva behovet av investeringar vid
SSAB Svenskt Stål ABs anläggningar. De nu berörda yrkandena i
motionerna 1990/91:N211 (s) och 1990/91:N276 (v) avstyrks
därför.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande de statliga företagen i Norrbottens län,
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N276 yrkande 2,
med anledning av motion 1990/91:N352 yrkandena 3 och 4, båda i
ifrågavarande del, och motion 1990/91:N376 och med avslag på
motion 1990/91:N211 och motion 1990/91:N276 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag
(mom.5)
Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp), Isa Halvarsson (fp)
och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.15 med "Liksom regeringen" och slutar på s.16 med
"aktuella motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
De tillgångar och skulder som förs över till det nya bolaget
bör emellertid inte uteslutande värderas enligt bokförda värdet.
Som sägs i motionerna 1990/91:N33 (fp) och 1990/91:N32 (c)
skulle detta kunna innebära en allt för låg värdering som
riskerar att ge det nya bolaget en konkurrensfördel jämfört med
övriga företag på marknaden. I linje med vad som föreslås i
sistnämnda motion bör regeringen därför vid överföringen göra de
uppjusteringar av värdena som krävs för att inga
konkurrenssnedvridande effekter skall uppstå i samband med
bolagiseringen av Vattenfall.
En sund konkurrens på elmarknaden kan inte skapas om den
största aktören får tillgång till resurser värderade långt under
marknadspris och avkastningskravet baseras på detta låga värde.
En framtida privatisering av Vattenfall förutsätter också en
värdering av bolagets tillgångar såsom marknaden värderar dem.
Samtidigt kan detta få till följd att elpriserna stiger, i varje
fall tillfälligt.
I den i januari 1991 träffade överenskommelsen om
energipolitiken mellan socialdemokraterna, folkpartiet
liberalerna och centern heter det (se prop. 1990/91:88 s.7):
"En säker tillgång på el till ett rimligt pris är en viktig
förutsättning för den svenska industrins internationella
konkurrenskraft. Energipolitiken skall utformas så att denna
förutsättning bevaras. Särskilt för den elintensiva industrin --
som omfattar viktiga basnäringar som pappersindustrin,
gruvindustrin och stålindustrin -- är detta ett grundläggande
krav. Det är därför nödvändigt att det finns tillräcklig
kapacitet i elproduktionen och att priset på el sätts efter
marknadens villkor."
Med hänsyn till det sagda anser utskottet att en noggrann
värdering av Vattenfalls tillgångar bör göras vid
bolagiseringen. En rimlig balans utifrån de båda nu anförda
utgångspunkterna bör eftersträvas vid värderingen.
Så snart bolagiseringen av Vattenfall har slutförts bör i
enlighet med vad som sägs i bl.a. motion 1990/91:N218 (m, fp, c)
en privatisering och omstrukturering av bolaget genomföras. Det
finns enligt utskottets mening ingen anledning för staten att
bedriva affärsverksamhet på energiområdet. Vid omstruktureringen
av bolaget bör en organisatorisk lösning eftersträvas som
innebär att konkurrensen på den inhemska elmarknaden förbättras.
Med hänsyn till den ökande internationaliseringen på området bör
det samtidigt säkerställas att verksamheten ges tillräckliga
möjligheter att konkurrera på jämbördiga villkor med andra
företag på den europeiska elmarknaden. Viktiga utgångspunkter
bör vara att omstruktureringen inte leder till försämrad
effektivitet och höjda produktionskostnader inom
kraftproduktionen. Som anförs i nyssnämnda motion bör målet vara
att det skapas ett decentraliserat Vattenfall i spridd privat
ägo med möjlighet till regionala ägarstrukturer.
Riksdagen bör anmoda regeringen att återkomma med förslag till
omorganisation av Vattenfall i enlighet med vad utskottet nu har
anfört och med vad som sägs i motion 1990/91:N218 (m, fp, c).
Därmed blir även motionerna 1990/91:N34 (m), 1990/91:N403 (m),
1990/91:N33 (fp) och 1990/91:N32 (c) i här behandlade delar
väsentligen tillgodosedda. Av det sagda följer att utskottet
avstyrker de aktuella yrkandena i motionerna 1990/91:N45 (v),
1990/91:N42 (mp) och 1990/91:N404 (mp).
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande ombildning av statens vattenfallsverk till
aktiebolag
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 moment 39
och motion 1990/91:N218 i ifrågavarande del, med anledning av
proposition 1990/91:87 momenten 40 och 57, motion 1990/91:N32
yrkandena 8--10, motion 1990/91:N33 yrkandena 2 och 3, motion
1990/91:N34 yrkandena 4--6 och motion 1990/91:N403 yrkandena 9
och 11 och med avslag på motion 1990/91:N42 yrkandena 10, 11,
25, 26 och 31, det förstnämnda i ifrågavarande del, motion
1990/91:N45 yrkandena 6 och 7, det förstnämnda i ifrågavarande
del, och motion 1990/91:N404
dels godkänner att verksamheten vid statens
vattenfallsverk med undantag för storkraftnät och
samkörningsförbindelser med utlandet överförs till ett
aktiebolag vid årsskiftet 1991-1992,
dels godkänner de riktlinjer för överföringen av
tillgångar och skulder från statens vattenfallsverk till det nya
aktiebolaget som utskottet angivit,
dels bemyndigar regeringen att genomföra ombildningen av
statens vattenfallsverk i enlighet med de riktlinjer som
utskottet angivit,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet i övrigt anfört.
10. Ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag
(mom. 5)
Per Westerberg, Karin Falkmer och Lars Ahlström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.15 med "Liksom regeringen" och slutar på s.16 med
"aktuella motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Vid värderingen av Vattenfalls egendom bör utgångspunkt tas i
de nuvarande elpriserna. Dessa intäkter ger, vid en bestämd
rimlig avkastningsgrad, ett värde för de producerande enheterna.
I huvudsak innebär en sådan värdering att dagens bokförda värde
torde komma att gälla. Överföringen till verksamhet i bolagsform
innebär då inte att elpriserna automatiskt drivs i höjden.
Elpriserna kommer senare vid vidgad konkurrens att utvecklas i
enlighet med marknadens villkor. Detta kommer i sin tur att
påverka värdet av Vattenfall inför en privatisering.
Så snart bolagiseringen av Vattenfall har slutförts bör i
enlighet med vad som sägs i bl.a. motion 1990/91:N218 (m, fp, c)
en privatisering och omstrukturering av bolaget genomföras. Det
finns enligt utskottets mening ingen anledning för staten att
bedriva affärsverksamhet på energiområdet. Vid omstruktureringen
av bolaget bör en organisatorisk lösning eftersträvas som
innebär att konkurrensen på den inhemska elmarknaden förbättras.
Med hänsyn till den ökande internationaliseringen på området bör
det samtidigt säkerställas att verksamheten ges tillräckliga
möjligheter att konkurrera på jämbördiga villkor med andra
företag på den europeiska elmarknaden. Viktiga utgångspunkter
bör vara att omstruktureringen inte leder till försämrad
effektivitet och höjda produktionskostnader inom
kraftproduktionen. Målet bör vara att det skapas ett
decentraliserat Vattenfall i spridd privat ägo.
Riksdagen bör anmoda regeringen att återkomma med förslag till
omorganisation av Vattenfall i enlighet med vad utskottet nu har
anfört och med vad som sägs i motion 1990/91:N218 (m, fp, c).
Därmed blir även motionerna 1990/91:N34 (m), 1990/91:N403 (m),
1990/91:N33 (fp) och 1990/91:N32 (c) i här behandlade delar
väsentligen tillgodosedda. Av det sagda följer att utskottet
avstyrker de aktuella yrkandena i motionerna 1990/91:N45 (v),
1990/91:N42 (mp) och 1990/91:N404 (mp).
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande ombildning av statens vattenfallsverk till
aktiebolag
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 moment 39
och motion 1990/91:N218 i ifrågavarande del, med anledning av
proposition 1990/91:87 momenten 40 och 57, motion 1990/91:N32
yrkandena 8--10, motion 1990/91:N33 yrkandena 2 och 3, motion
1990/91:N34 yrkandena 4--6 och motion 1990/91:N403 yrkandena 9
och 11 och med avslag på motion 1990/91:N42 yrkandena 10, 11,
25, 26 och 31, det förstnämnda i ifrågavarande del, motion
1990/91:N45 yrkandena 6 och 7, det förstnämnda i ifrågavarande
del, och motion 1990/91:N404
dels godkänner att verksamheten vid statens
vattenfallsverk med undantag för storkraftnät och
samkörningsförbindelser med utlandet överförs till ett
aktiebolag vid årsskiftet 1991-1992,
dels godkänner de riktlinjer för överföringen av
tillgångar och skulder från statens vattenfallsverk till det nya
aktiebolaget som utskottet angivit,
dels bemyndigar regeringen att genomföra ombildningen av
statens vattenfallsverk i enlighet med de riktlinjer som
utskottet angivit,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet i övrigt anfört.
11. Ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag
(mom.5)
Rolf L Nilson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.15 med "Utskottet biträder" och slutar på s.16 med
"aktuella motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening har Vattenfall utvecklats till ett
energiföretag med betydande inflytande över nära nog alla
områden inom den svenska energipolitiken. Detta främjar
stordrift och storskalighet och förhindrar en småskalig,
decentraliserad och lokal energiproduktion. I likhet med vad som
anförs i motion 1990/91:N45 (v) anser utskottet att Vattenfall
bör delas upp i ett antal mindre, självständiga enheter med
begränsade uppgifter.
Utskottet avvisar regeringens förslag att Vattenfall skall
ombildas från affärsverk till aktiebolag. Affärsverken har av
tradition tagit på sig ett antal angelägna uppgifter av bl.a.
regionalpolitisk och konsumentpolitisk natur. Det är väsentligt
att dessa åtaganden fullföljs. Som sägs i nyssnämnda motion
skulle också en ombildning till aktiebolag leda till att
riksdagens inflytande över bolaget minskar. Till frågan om hur
verksamheten med storkraftnätet och utlandsförbindelserna skall
organiseras återkommer utskottet i det följande.
Riksdagen bör genom ett uttalande anmoda regeringen att lägga
fram ett förslag till omorganisation av Vattenfall i enlighet
med vad utskottet här har anfört. Ett sådant uttalande skulle
helt tillgodose den nu aktuella delen av motion 1990/91:N45 (v).
Därmed skulle även den angivna delen av motion 1990/91:N42 (mp)
bli till viss del tillgodosedd. Övriga här berörda
motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande ombildning av statens vattenfallsverk till
aktiebolag
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N42 yrkandena 25,
26 och 31 och motion 1990/91:N45 yrkandena 6 och 7, det
förstnämnda i ifrågavarande del, och med avslag på proposition
1990/91:87 momenten 39, 40 och 57, motion 1990/91:N32 yrkandena
8--10, motion 1990/91:N33 yrkandena 2 och 3, motion 1990/91:N34
yrkandena 4--6, motion 1990/91:N42 yrkandena 10 och 11, det
förstnämnda i ifrågavarande del, motion 1990/91:N218 i
ifrågavarande del, motion 1990/91:N403 yrkandena 9 och 11 och
motion 1990/91:N404 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
12. Ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag
(mom.5)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.15 med "Utskottet biträder" och slutar på s.16 med
"aktuella motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Som sägs i motion 1990/91:N42 (mp) bör maktkoncentrationen
minskas och en mer funktionell organisation skapas på
elmarknaden. Vattenfall i sin nuvarande form bör därför
avvecklas. Utskottet avvisar dock regeringens förslag om att
Vattenfall skall ombildas till aktiebolag.
Med instämmande i vad som anförs i nyssnämnda motion anser
utskottet att statens verksamhet på elområdet i stället bör
bedrivas på följande sätt. Vattenkraftverken samt de
kondenskraftverk och gasturbinkraftverk som utnyttjar fossila
bränslen bör försäljas till landstingen i resp. län och
kärnkraftverken samordnas i ett separat affärsverk under
industridepartementet. Detaljdistributionen bör liksom all
fjärrvärmeverksamhet försäljas till lokala distributörer.
Projekterings- och entreprenadverksamheten bör ombildas till ett
separat aktiebolag och övrig verksamhet försäljas eller
överföras till andra statliga företag. Till frågan om hur
verksamheten med storkraftnätet och utlandsförbindelserna bör
organiseras återkommer utskottet i det följande. De nu nämnda
försäljningarna kan beräknas inbringa avsevärda belopp. Medlen
bör användas för investeringar i miljövänlig och energisnål
teknik i krisbekämpande syfte i linje med vad som föreslås i
motion 1990/91:N42 (mp). Ett liknande förslag har framlagts i
motion 1990/91:Fi53 (mp), som har väckts med anledning av
kompletteringspropositionen (prop. 1990/91:150) och behandlas av
finansutskottet.
Riksdagen bör anmoda regeringen att tillsätta en arbetsgrupp
som skall ha till uppgift att utarbeta detaljförslag i enlighet
med vad utskottet här har angivit. Förslag i saken bör
föreläggas riksdagen under hösten 1991, så att beslut kan fattas
som innebär att genomförandet till stor del kan vara klart
senast den 1juli 1992. Genom en sådan åtgärd som utskottet
föreslår blir motionerna 1990/91:N42 (mp) och 1990/91:N404 (mp)
tillgodosedda i berörda delar. Vad utskottet här har anfört
överensstämmer delvis med vad som krävs i motion 1990/91:N45 (v)
såvitt nu är i fråga. Övriga aktuella motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande ombildning av statens vattenfallsverk till
aktiebolag
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N42 yrkandena 10,
11, 25, 26 och 31, det förstnämnda i ifrågavarande del, motion
1990/91:N45 yrkande 6 i ifrågavarande del och motion
1990/91:N404 och med avslag på proposition 1990/91:87 momenten
39, 40 och 57, motion 1990/91:N32 yrkandena 8--10, motion
1990/91:N33 yrkandena 2 och 3, motion 1990/91:N34 yrkandena
4--6, motion 1990/91:N45 yrkande 7, motion 1990/91:N218 i
ifrågavarande del och motion 1990/91:N403 yrkandena 9 och 11 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Hadar Cars (fp), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp),
Rolf L Nilson (v) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.17 som
börjar med "Bolagiseringen av" och slutar med "aktuella delar"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör de nu aktuella älvsträckorna ges
ett ökat skydd mot utbyggnad.
Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion 1990/91:N33
(fp) om att de fallrätter som Vattenfall för närvarande innehar
skall föras över till statens naturvårdsverk. En sådan åtgärd
skulle ge ökad tyngd åt de deklarationer som har gjorts
beträffande de aktuella älvarnas bevarandevärde. Regeringen bör
föranstalta om en sådan överföring och, om så krävs, återkomma
till riksdagen med förslag till erforderliga beslut i frågan.
Riksdagen bör i ett uttalande ansluta sig till vad utskottet
nu har anfört. Därigenom skulle motion 1990/91:N33 (fp) bli helt
tillgodosedd såvitt här är i fråga. Ett sådant uttalande skulle
även ligga i linje med vad som anförs i motionerna 1990/91:N275
(s), 1990/91:N32 (c) och 1990/91:N45 (v).
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande statens vattenfallsverks naturskyddade
tillgångar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N33 yrkande 4 och
med anledning av motion 1990/91:N275 i ifrågavarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att den del av utskottets yttrande på s.17 som
börjar med "Bolagiseringen av" och slutar med "aktuella delar"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör de nu aktuella älvsträckorna ges
ett ökat skydd mot utbyggnad, bl.a. i form av grundlagsskydd,
såsom har krävts från miljöpartiets sida.
Utskottet tillstyrker ------ (= reservation 13) ------
och 1990/91:N45 (v).
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande statens vattenfallsverks naturskyddade
tillgångar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N33 yrkande 4 och
med anledning av motion 1990/91:N275 i ifrågavarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
15. Det nya bolagets upplåning (mom.7)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic
Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Kjell
Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.17 med "Utskottet tillstyrker" och slutar på s.18 med
"avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:
Utskottet har inget att erinra emot att Vattenfalls statslån
övergångsvis förvaltas av riksgäldskontoret eller att det nya
bolaget medges rätt, även det under en övergångsperiod, till
upplåning i riksgäldskontoret. I enlighet med vad utskottet
tidigare har anfört och i linje med vad som sägs i motion
1990/91:N32 (c) bör det nya bolaget inte ges några
konkurrensmässiga fördelar jämfört med andra bolag på marknaden.
Ambitionen bör därför vara att statslånet och lånen i
riksgäldskontoret skall så snart som möjligt omsättas på den
öppna kreditmarknaden. Där bör även bolagets fortsatta upplåning
ske.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande det nya bolagets upplåning
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:87 momenten
42 och 43 och motion 1990/91:N32 yrkande 11 och med avslag på
motion 1990/91:N42 yrkande 27
dels godkänner att statens vattenfallsverks statslån
förvaltas av riksgäldskontoret under en övergångsperiod i
enlighet med vad utskottet anfört,
dels godkänner en låneram om 5000000000 kr. för det
nya aktiebolagets upplåning i riksgäldskontoret under en
övergångsperiod i enlighet med vad utskottet anfört.
16. Det nya bolagets upplåning (mom.7)
Under förutsättning av bifall till reservation 11 eller 12
Rolf L Nilson (v) och Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.17 med "Utskottet tillstyrker" och slutar på s.18 med
"avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående avvisat regeringens förslag om
att affärsverket Vattenfall skall ombildas till aktiebolag.
Härav följer att utskottet också avstyrker de nu aktuella
förslagen i propositionen om det nya bolagets upplåning. Det här
berörda yrkandet i motion 1990/91:N42 (mp) tillstyrks sålunda.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande det nya bolagets upplåning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N42 yrkande 27
avslår proposition 1990/91:87 momenten 42 och 43 och motion
1990/91:N32 yrkande 11.
17. Trollhätte kanalverk (mom.8)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic
Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Kjell
Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.19 som
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrks
därför" bort ha följande lydelse:
Förslaget om ombildning av Trollhätte kanalverk till ett
aktiebolag med ansvar för drift och förvaltning av kanalrörelsen
tillstyrks av utskottet. Som sägs i motionerna 1990/91:N34 (m)
och 1990/91:N33 (fp) bör dock ambitionen vara att andra
intressenter skall ges möjlighet att bli delägare i det nya
kanalbolaget. Regeringen bör undersöka intresset härför. I
enlighet med vad som sägs i sistnämnda motion och i motion
1990/91:N38 (c, m, fp) bör regeringen därvid beakta behovet av
att effektiva kommunikationer kan upprätthållas till rimliga
ekonomiska villkor. Som redan nämnts kommer riksdagen senare att
få anledning att återkomma till frågan om det nya kanalbolagets
myndighetsuppgifter.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ställa sig bakom
vad utskottet nu har anfört. Ett sådant uttalande skulle
väsentligen tillgodose de aktuella yrkandena i motionerna
1990/91:N38 (c, m, fp), 1990/91:N34 (m) och 1990/91:N33 (fp).
Med det sagda avstyrker utskottet motion 1990/91:N42 (mp) såvitt
här är i fråga.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande Trollhätte kanalverk
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:87 moment
44, motion 1990/91:N33 yrkande 5, motion 1990/91:N34 yrkande 8
och motion 1990/91:N38 och med avslag på motion 1990/91:N42
yrkandena 10 och 28, det förstnämnda i ifrågavarande del,
godkänner att Trollhätte kanalverk ombildas till ett aktiebolag
med ansvar för drift och förvaltning av kanalrörelsen i enlighet
med vad utskottet anfört.
18. Trollhätte kanalverk (mom.8)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.19 som
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrks
därför" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som sägs i motion 1990/91:N42 (mp) anser
utskottet att Trollhätte kanalverk, som ansvarar för att
Trollhätte kanal upprätthålls som en effektiv kommunikationsled
mellan Vänern och Göteborg, bör organiseras som ett statligt
verk direkt under kommunikationsdepartementet och inte som nu
under Vattenfall. Regeringen bör återkomma med förslag om en
sådan ändrad organisation. Riksdagen bör i ett uttalande anmoda
regeringen härtill. Utskottet avstyrker alltså det nu aktuella
förslaget i propositionen liksom här berörda yrkanden i
motionerna 1990/91:N38 (c, m, fp), 1990/91:N34 (m) och
1990/91:N33 (fp).
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande Trollhätte kanalverk
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N42 yrkandena 10
och 28, det förstnämnda i ifrågavarande del, och med avslag på
proposition 1990/91:87 moment 44, motion 1990/91:N33 yrkande 5,
motion 1990/91:N34 yrkande 8 och motion 1990/91:N38 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
19. Storkraftnätets framtida organisation (mom.9)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar
Hökmark (m) och Gudrun Norberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.20 som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks sålunda"
bort ha följande lydelse:
Som tidigare nämnts har regeringen uppdragit åt statens
energiverk att i första hand studera alternativen statligt
affärsverk resp. statligt aktiebolag som lämplig
organisationsform för förvaltningen av stamnätet. Först i andra
hand skall andra alternativ än statligt ägande granskas. Enligt
utskottets mening bör frågan prövas helt förutsättningslöst. Den
organisationsform bör väljas som på bästa sätt möjliggör att en
fortsatt hög leveranssäkerhet i det svenska kraftsystemet kan
förenas med en ökad effektivitet i systemet och med en ökad fri
handel med elenergi -- såväl inom som över landets gränser.
Utskottet finner inget skäl till varför den lämpliga
organisationsformen bör studeras i första hand med utgångspunkt
i ett statligt ägande och studeras av enbart statens energiverk.
Regeringen bör sålunda, anser utskottet, tillse att en
förutsättningslös prövning av organisationsfrågan kommer till
stånd. Med hänsyn till att en gemensam europeisk kraftmarknad nu
håller på att skapas bör det vidare övervägas om inte också
förvaltningen av samkörningsförbindelserna med utlandet bör
handhas av den nya organisationen.
Riksdagen bör med anledning av de nu aktuella yrkandena i
motionerna 1990/91:N34 (m) och 1990/91:N403 (m) i ett uttalande
till regeringen ställa sig bakom vad utskottet här har anfört.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande storkraftnätets framtida organisation
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:N34 yrkande 3
och motion 1990/91:N403 yrkande 12 och med avslag på motion
1990/91:N42 yrkande 10 i ifrågavarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
20. Storkraftnätets framtida organisation (mom.9)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.20 som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks sålunda"
bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N42 (mp) anser
utskottet att ett statligt affärsverk bör driva verksamheten med
högspänningsdistributionen i landet; det är ett typiskt s.k.
naturligt monopol. Staten bör därför lösa in de
högspänningsledningar som inte är statligt ägda. Verksamheten
bör därefter i enlighet med vad som föreslås i nyssnämnda motion
sammanföras i ett affärsverk. Detta verk bör arbeta med
utgångspunkt i att elproducenter, eldistributörer och åtminstone
större elkonsumenter, bl.a. inom industrin, skall ha rätt och
möjlighet att överföra elenergi på högspänningsnätet till
självkostnadspris som ett led i arbetet på att en fri handel med
elenergi skall underlättas.
Enligt utskottets mening bör regeringen tillse att den nu
pågående översynen av lämplig organisationsform för stamnätet
ges en ändrad inriktning i enlighet med vad utskottet här har
anfört. Regeringen bör senare återkomma till riksdagen med
förslag om inrättandet av det affärsverk utskottet har angivit
samt villkor för dess verksamhet.
Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1990/91:N42 (mp)
och avstyrker motionerna 1990/91:N34 (m) och 1990/91:N403 (m),
alla i nu aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande storkraftnätets framtida organisation
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N42 yrkande 10 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1990/91:N34 yrkande 3
och motion 1990/91:N403 yrkande 12 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
21. Investeringsplan och finansieringsplan för statens
vattenfallsverk (mom.11)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.21 som
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "angivna delar"
bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker kravet i motion 1990/91:N42 (mp) på att
investeringsplanen för Vattenfallkoncernen skall reduceras med
1miljard kronor jämfört med regeringens förslag. Minskningen
av beloppen för olika resultatområden bör göras med utgångspunkt
i de principer som anges i motionen. Planerade investeringar i
nya anläggningar för fossila bränslen -- t.ex. vid Brofjorden --
bör inte komma till stånd. Dessutom bör investeringsbesluten
uppskjutas tills de nya ägare som utskottet föreslagit har tagit
över verksamheten. Finansieringsplanen bör korrigeras i
motsvarande mån.
Motion 1989/90:N413 (mp) har som redan nämnts väckts med
anledning av förslag i 1990 års budgetproposition, vilket senare
har återkallats. De här angivna yrkandena i denna motion är
sålunda inte längre aktuella och avstyrks därför.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande investeringsplan och finansieringsplan för
statens vattenfallsverk
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:87 i
ifrågavarande del, med bifall till motion 1990/91:N42 yrkande 39
och med avslag på motion 1989/90:N413 yrkandena 4 och 5
godkänner inriktning och omfattning av investeringsplan samt
finansieringsplan för Vattenfallkoncernen i enlighet med vad
utskottet anfört.
22. Regeringens prövning av kraftverksprojekt i Brofjorden
(mom. 12, motiveringen)
Per Westerberg, Karin Falkmer och Lars Ahlström (alla m) anser
att den del av utskottets yttrande på s.22 som börjar med "I
underlaget" och slutar med "det sagda" bort ha följande lydelse:
Som tidigare nämnts uttalade riksdagen år 1988
(JoU1987/88:23) att utsläppen av koldioxid inte borde ökas
utöver den nivå som då gällde. I anslutning därtill anmodades
regeringen att klarlägga energianvändningens effekter på
koldioxidhalten i atmosfären och utarbeta ett program med syfte
att utsläppen skulle minska till en nivå som naturen tål.
Utskottet förutsätter att regeringen i sin prövning av
Vattenfalls ansökan om lokaliseringstillstånd för
Brofjordenprojektet kommer att beakta riksdagens uttalande om
koldioxidutsläppen. Med det sagda avstyrks det aktuella yrkandet
i motion 1990/91:N34 (m).
23. Regeringens prövning av kraftverksprojekt i Brofjorden
(mom. 12, motiveringen)
Lars Norberg (mp) anser att den del av utskottets yttrande på
s.22 som börjar med "I underlaget" och slutar med "det sagda"
bort ha följande lydelse:
Det i ett uttalande av riksdagen år 1988 (JoU 1987/88:23)
angivna målet att utsläppen av koldioxid inte skall ökas är,
menar utskottet, inte tillräckligt. Koldioxidutsläppen måste
minska. Utskottet vill erinra om det av miljöpartiet framförda
kravet i motion 1990/91:N68 på att fossilbränsleanvändningen
skall minskas under en period av 25 år med 85% och om den av
miljöpartiet angivna strategin för att detta skall kunna uppnås.
I denna strategi ingår också en lag som förbjuder uppförandet av
större fossileldade anläggningar i linje med vad som föreslås i
motion 1990/91:N407 (mp). Dessa motioner behandlas i utskottets
betänkande (1990/91:NU40) om energipolitiken. Med ett beslut av
riksdagen i enlighet med de nu nämnda förslagen blir det
aktuella önskemålet i motion 1990/91:N34 (m) tillgodosett. Det
berörda yrkandet i denna motion avstyrks därför.
dels att den del av utskottets yttrande på s.22 som
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "i
propositionen" bort ha följande lydelse:
I linje med vad som sägs i motion 1990/91:N42 (mp) anser
utskottet att den nu berörda borgensramen bör reduceras med 1
miljard kronor i förhållande till förslaget i propositionen och
sålunda fastställas till 14637 milj.kr.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande
lydelse:
14. beträffande bemyndigande avseende statens
vattenfallsverk
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:87 i
ifrågavarande del bemyndigar regeringen att teckna borgen för
lån till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens
aktier intill ett sammanlagt belopp om 14637000000 kr.,
varav högst 750000000 kr. för lån till
eldistributionsföretag.
Under förutsättning av bifall till reservation 11 eller 12
Rolf L Nilson (v) och Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.23 som
börjar med "Även de" och slutar med "av utskottet" bort ha
följande lydelse:
Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag om
att affärsverket Vattenfall skall ombildas till aktiebolag.
Härav följer att utskottet avstyrker också de nu aktuella
förslagen i propositionen om borgensåtaganden efter en
ombildning av Vattenfall till aktiebolag.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande
lydelse:
15. beträffande statens vattenfallsverks
borgensförbindelser
att riksdagen avslår proposition 1990/91:87 moment 41 och
punkt H 12.
26. Ombildning av domänverket till aktiebolag (mom.16)
Rolf L Nilson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.23 som
börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "avstyrks
därmed" bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening anmärkningsvärt att regeringen
framlägger förslag om bolagisering av domänverket utan att först
ha analyserat konsekvenserna av en övergång till aktiebolag. I
likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N45 (v) anser
utskottet att domänverket bör drivas vidare som affärsverk.
Härigenom säkerställs att riksdagen även fortsättningsvis kan
utöva ett direkt inflytande över verksamheten. En fortsatt drift
i affärsverkets form är vidare en garanti för att de olika slags
intressen som är kopplade till domänverkets nuvarande
markinnehav kan tillgodoses på ett betryggande sätt. Det nu
aktuella förslaget i propositionen avstyrks sålunda av
utskottet.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande
lydelse:
16. beträffande ombildning av domänverket till aktiebolag
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N45 yrkande 6 i
ifrågavarande del avslår proposition 1990/91:87 moment 46.
27. Ombildning av domänverket till aktiebolag (mom.16)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.23 som
börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "avstyrks
därmed" bort ha följande lydelse.
Det är ------ (= reservation 26) ------ av utskottet.
I enlighet med vad som sägs i motion 1990/91:N42 (mp) vill
utskottet vidare påtala att det är ytterligt anmärkningsvärt att
regeringen är beredd att överlåta större delen av den svenska
fjällvärlden, där huvuddelen av domänverkets markinnehav är
beläget, till ett aktiebolag som sedan när som helst kan säljas
ut. Lika anmärkningsvärt är att detta sker utan någon som helst
debatt i massmedierna. Att det i hög grad berör samernas
möjligheter att utöva sin traditionella näring berörs över huvud
taget inte i propositionen. Detta indikerar en häpnadsväckande
nonchalans mot vår enda inhemska etniska minoritet.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande
lydelse:
16. beträffande ombildning av domänverket till aktiebolag
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N45 yrkande 6 i
ifrågavarande del avslår proposition 1990/91:87 moment 46.
28. Försäljning av fast egendom under domänverkets förvaltning
(mom.17)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic
Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Kjell
Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.25 med "Med hänsyn" och slutar på s.26 med
"motionsyrkanden avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om
utförsäljning av delar av domänverkets mark. Som har framgått av
det föregående har de tre borgerliga partiernas företrädare i
utskottet senast hösten 1990 förordat en sådan utförsäljning (se
1990/91:NU19 res. 1, s. 6). Då avvisade emellertid riksdagen
detta krav.
Enligt utskottets ------ (= utskottet) ------ det
följande.
Det av regeringen föreslagna bemyndigandet avseende
utförsäljning av domänverkets mark gäller endast inom en ram av
950 milj.kr. och endast för försäljningar under budgetåret
1991/92. Utskottet avvisar dessa begränsningar. Om intresse
föreligger bör ytterligare försäljningar kunna ske.
I enlighet med vad som sägs i bl.a. motion 1990/91:N218 (m,
fp, c) bör försäljningen inriktas särskilt på att enskilda
jord-och skogsbruk skall stärkas. Därigenom kan också en
positiv utveckling i glesbygderna främjas. Enligt utskottets
mening bör vidare delar av domänverkets mark överföras till AB
Statens Skogsindustrier och Domänföretagen AB innan dessa bolag
säljs i linje med vad utskottet tidigare anfört.
Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att
besluta om försäljningar av domänverkets mark enligt de
riktlinjer som här har angivits. Härigenom skulle motionerna
1990/91:N218 (m, fp, c), 1990/91:N34 (m), 1990/91:N33 (fp) och
1990/91:N32 (c) bli tillgodosedda i berörda delar. Ett sådant
beslut överensstämmer också i betydande utsträckning med de nu
aktuella kraven i motionerna 1990/91:N326 (m), 1990/91:N222 (c),
1990/91:N252 (c) och 1990/91:N274 (c). Övriga här behandlade
motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande
lydelse:
17. beträffande försäljning av fast egendom under
domänverkets förvaltning
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:87 moment
58, med bifall till motion 1990/91:N32 yrkande 12, motion
1990/91:N33 yrkande 6, motion 1990/91:N34 yrkande 10 och motion
1990/91:N218 i ifrågavarande del, med anledning av motion
1990/91:N222, motion 1990/91:N252 yrkande 1, motion 1990/91:N274
och motion 1990/91:N326 yrkande 2 och med avslag på motion
1990/91:N28 yrkande 5, motion 1990/91:N32 yrkande 13, motion
1990/91:N42 yrkandena 12 och 32, det förstnämnda i ifrågavarande
del, motion 1990/91:N45 yrkande 10 och motion 1990/91:N316
bemyndigar regeringen att besluta om försäljning av staten
tillhörig fast egendom under domänverkets förvaltning i enlighet
med vad utskottet anfört.
29. Försäljning av fast egendom under domänverkets förvaltning
(mom.17)
Rolf L Nilson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.25 med "Med hänsyn" och slutar på s.26 med
"motionsyrkanden avstyrks" bort ha följande lydelse:
Även i den nu aktuella frågan om försäljning av domänverkets
mark framlägger regeringen förslag till riksdagen utan att först
ha analyserat konsekvenserna av dessa. Som tidigare nämnts finns
det bland de tilltänkta försäljningsobjekten sådana som ligger i
renbetesområdet och på vilka rätten till renskötsel är avhängig
av att marken är statligt ägd. För vissa av de aktuella objekten
saknas vidare lagfart.
Som tidigare nämnts har riksdagen senast hösten 1990 ställt
sig avvisande till krav på utförsäljning av domänverkets mark.
Enligt utskottets mening bör riksdagen inta samma ståndpunkt
beträffande det nu aktuella förslaget i propositionen. Som sägs
i motion 1990/91:N28 (v) bör domänverkets skogsinnehav
användas bl.a. för egen vidareförädling av skogsråvaran.
Utskottet avstyrker sålunda i enlighet med vad som krävs i
motionerna 1990/91:N28 (v), 1990/91:N45 (v) och 1990/91:N42 (mp)
regeringens förslag om försäljning av delar av domänverkets
mark. Av det sagda följer att övriga här behandlade
motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande
lydelse:
17. beträffande försäljning av fast egendom under
domänverkets förvaltning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N28 yrkande 5,
motion 1990/91:N42 yrkande 32 och motion 1990/91:N45 yrkande 10
avslår proposition 1990/91:87 moment 58, motion 1990/91:N32
yrkandena 12 och 13, motion 1990/91:N33 yrkande 6, motion
1990/91:N34 yrkande 10, motion 1990/91:N42 yrkande 12 i
ifrågavarande del, motion 1990/91:N218 i ifrågavarande del,
motion 1990/91:N222, motion 1990/91:N252 yrkande 1, motionerna
1990/91:N274 och 1990/91:N316 och motion 1990/91:N326 yrkande
2.
30. Försäljning av fast egendom under domänverkets förvaltning
(mom.17)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s.25 med "Med hänsyn" och slutar på s.26 med
"motionsyrkanden avstyrks" bort ha följande lydelse:
Även i ------ (= reservation 29) ------ vidare
lagfart.
Utskottet avvisar regeringens förslag om en omfattande
utförsäljning av domänverkets mark. Dock menar utskottet, med
instämmande i vad som anförs i motionerna 1990/91:N42 (mp) och
1990/91:N316 (mp), att delar av domänverkets mark bör säljas
till personer som åtar sig att bebo och bruka fastigheterna.
Därigenom skulle också permanentboendet i glesbygder stimuleras.
Försäljningar av objekt som ligger i renbetesområdet eller som
saknar lagfart bör dock inte genomföras. I linje med vad som
sägs i motion 1990/91:N32 (c) bör försäljningar inte kunna ske
till juridiska personer. Regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag i enlighet med vad utskottet nu har anfört.
Domänverket har under en lång följd av år bedrivit ett
storskaligt skogsbruk med miljöskadliga effekter. Den
försäljning av mark som utskottet nu har förordat skulle
innebära att ett småskaligare och miljövänligare skogsbruk
främjas. Som sägs i motion 1990/91:N42 (mp) bör härutöver
regeringen redovisa hur ett miljövänligare skogsbruk i
fortsättningen skall bedrivas även inom domänverkets ram.
Utskottet finner det anmärkningsvärt att regeringen i
propositionen över huvud taget inte berör samernas ställning.
Försäljning av mark enligt regeringens förslag kan beröva
samerna rätten till sommarbete på de försålda markerna. Sådana
objekt ingår i de prospekt som domänverket sänt ut, därigenom
föregripande riksdagens beslut. Förslaget måste anses strida mot
riksdagens avslag hösten 1990 på regeringens förslag (prop.
1990/91:4) om ändring i rennäringslagen liksom mot den s.k.
skattefjällsdomen år 1981. Propositionen kan så vitt utskottet
finner inte rubba de folkrättsliga och författningsenliga
garantier som gäller samernas rätt, men den kan som framgår av
det sagda ge underlag för nya rättstvister, som svenska staten
inte borde riskera när det gäller en av världens urbefolkningar.
Med det sagda tillstyrker utskottet motionerna 1990/91:N28
(v), 1990/91:N32 (c), 1990/91:N42 (mp), 1990/91:N45 (v) och
1990/91:N316 (mp) i nu angivna delar. Övriga här behandlade
motioner med krav på försäljning av domänverkets mark har inte
den inriktning som utskottet nyss har förordat. De avstyrks
därför i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande
lydelse:
17. beträffande försäljning av fast egendom under
domänverkets förvaltning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N28 yrkande 5,
motion 1990/91:N32 yrkandena 12 och 13, motion 1990/91:N42
yrkandena 12 och 32, det förstnämnda i ifrågavarande del, motion
1990/91:N45 yrkande 10 och motion 1990/91:N316 och med avslag på
proposition 1990/91:87 moment 58, motion 1990/91:N33 yrkande 6,
motion 1990/91:N34 yrkande 10, motion 1990/91:N218 i
ifrågavarande del, motion 1990/91:N222, motion 1990/91:N252
yrkande 1, motion 1990/91:N274 och motion 1990/91:N326 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
31. Domänverkets upplåning (mom.19)
Under förutsättning av bifall till reservation 26 eller 27
Rolf L Nilson (v) och Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.28 som
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrks
sålunda" bort ha följande lydelse:
I det föregående har utskottet avstyrkt regeringens förslag om
att verksamheten vid domänverket skall överföras till ett
aktiebolag. Härav följer att även det nu berörda förslaget i
propositionen om domänverkets fortsatta upplåning avstyrks. Det
sagda innebär alltså att motion 1990/91:N42 (mp) i den här
angivna delen tillstyrks.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande
lydelse:
19. beträffande domänverkets upplåning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N42 yrkande 29
avslår proposition 1990/91:87 moment 47.
32. AB Göta kanalbolag (mom.20)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.28 som
börjar med "I avvaktan" och slutar med "berörda motionsyrkandet"
bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N42 (mp) anser
utskottet att huvudmannaskapet för AB Göta kanalbolag bör utövas
av en självständig stiftelse. Genom att företrädare för
intressen som är särskilt knutna till kanalen, såsom kulturvård,
turism, kommunikationer och naturvård, skulle kunna bli
representerade i en sådan stiftelse anser utskottet att bättre
förutsättningar för en effektiv drift av kanalen skulle skapas.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i frågan.
Riksdagen bör i ett uttalande anmoda regeringen härtill.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande
lydelse:
20. beträffande AB Göta kanalbolag
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N42 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
33. Domänverkets virkesleveranser (mom.21)
Rolf L Nilson (v) och Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.29 som
börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "motion
1990/91:N45 (v)" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör domänverket även i fortsättningen
ta regionalpolitiska hänsyn i sin verksamhet. Detta gäller
oavsett om denna drivs i affärsverksform eller i bolagsform. Som
sägs i motion 1990/91:N45 (v) är det särskilt angeläget att
åtagandena om virkesleveranser till de mindre sågverken i
Norrlands inland fullföljs. Riksdagen bör göra ett uttalande
till regeringen av nu angiven innebörd.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande
lydelse:
21. beträffande domänverkets virkesleveranser
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N45 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
34. Instruktionen för domänverket (mom.22)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.29 som
börjar med "Liksom domänverket" och slutar med "aktuella
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som anförs i motion 1990/91:N313 (mp) anser
utskottet att riktlinjerna för domänverkets verksamhet bör
ändras. Den nu gällande instruktionen om att domänverket skall
vara företagsekonomiskt lönsamt bör sålunda ersättas med krav på
att verket bedriver skogsbruk med företagsekonomiska förtecken
och med inriktning på flerbruk. Vägledande för verksamheten bör
vara att skogarna skall vårdas, att naturskyddsaspekterna skall
beaktas och att sysselsättningen skall upprätthållas i
skogslänen. Det bör fastställas att domänverket inte får anlägga
vägar eller avverka skog i fjällnära skogsområden.
Riksdagen bör i ett uttalande anmoda regeringen att förändra
instruktionen för domänverket utifrån vad utskottet här har
anfört. För den händelse riksdagen skulle bifalla regeringens
förslag om bolagisering av domänverket bör den nu angivna
inriktningen för verksamheten fastslås i bolagsordningen för det
nya aktiebolaget.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande
lydelse:
22. beträffande instruktionen för domänverket
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N313 yrkande 2
som sin mening ger regerringen till känna vad utskottet anfört.
35. Domänverkets förvaltning av kronoholmarna (mom.23,
motiveringen)
Per Westerberg, Gunnar Hökmark och Karin Falkmer (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.30 som
börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "avstyrker
motionen" bort ha följande lydelse:
Den fråga som har tagits upp i motion 1990/91:N287 (m) är
alltså för närvarande föremål för behandling i allmän domstol.
Utskottet förutsätter att domänverket innan denna behandling har
avslutats inte företar någon förvaltningsåtgärd som skulle kunna
omintetgöra eller försvåra möjligheterna för de permanentboende
att bo kvar på kronoholmarna. Motionen avstyrks med det sagda.
36. Övriga affärsverk (mom.24)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.31 som
börjar med "Utskottet har" och slutar med "utan åtgärd" bort ha
följande lydelse:
I propositionen redovisar regeringen vissa allmänna synpunkter
på de statliga affärsverken. Emellertid, menar utskottet, förs
diskussionen endast på ett ytligt plan. De förslag som framläggs
synes blott ha sin grund i ett marknadsmässigt
lönsamhetstänkande och en önskan om ökade inleveranser till
statskassan. Det saknas en ingående analys av
konkurrenssituationen för de olika affärsverken. Särskilt
viktigt är att det analyseras vilka delar av verksamheten som
kan betecknas som naturliga monopol. Likaså saknas en bedömning
av konsekvenserna från bl.a. regionalpolitisk och social
synpunkt av en bolagisering av de berörda affärsverken. Som sägs
i motion 1990/91:N42 (mp) är risken stor för att en bolagisering
av ett affärsverk leder till försämrad service i bl.a.
glesbygder. Det kan inte heller garanteras att en likvärdig
standard kommer att kunna upprätthållas inom hela landet.
Enligt utskottets mening medför vidare en bolagisering att den
demokratiska kontrollen över statens egendom försvagas.
Riksdagens makt och inflytande över den statliga egendomen har
minskat successivt under senare år. Mycket tyder på att det är
affärsverken -- snarare än regeringskansliet -- som är
pådrivande i för allmänheten avgörande frågor. Härvidlag vill
utskottet även instämma i vad som anförs i nyssnämnda motion om
den ekonomiska demokratin. Att de som arbetar inom ett företag
skall ges ett ökat inflytande över företagets totala verksamhet
framstår inte längre som ett viktigt mål för regeringen.
Vad utskottet här har anfört bör regeringen beakta i det
fortsatta översynsarbetet kring de statliga affärsverken.
Riksdagen bör med bifall till den berörda delen av motion
1990/91:N42 (mp) göra ett uttalande till regeringen av nu
angiven innebörd. Därigenom skulle även övriga här behandlade
motionsyrkanden bli till viss del tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande
lydelse:
24. beträffande övriga affärsverk
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N42 yrkandena 6
och 7 och med anledning av motion 1990/91:N32 yrkande 7, motion
1990/91:N36 yrkande 1 och motion 1990/91:N39 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
AB Göta kanalbolag (mom. 20)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic
Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Kjell
Ericsson (c) anför:
Vi konstaterar att regeringen i år har följt ett tidigare
framfört förslag från de borgerliga partierna om att domänverket
skall svara för erforderliga medel till upprustning och drift av
Göta kanal.
Beträffande ägarstrukturen har från moderata samlingspartiets,
folkpartiet liberalernas och centerns sida tidigare framlagts
förslag om en prövning av ny ägarform. Vi anser det fortfarande
vara önskvärt att olika intressenter inom näringslivet med
anknytning till regionen övertar aktiemajoriteten i bolaget.
Regeringen bör pröva om det finns intresse för en sådan lösning.
Vi avvaktar den aviserade propositionen om domänverkets
bolagisering, vilken också kommer att beröra AB Göta kanalbolag.
Utskottet9
Inledning9
Statligt företagande10
Allmänt om de statliga affärsverken13
Statens vattenfallsverk13
Ombildning till aktiebolag13
Vattenfalls naturskyddade tillgångar16
Det nya bolagets upplåning17
Trollhätte kanalverk18
Storkraftnätets framtida organisation19
Sektorsansvaret för elkraftsteknisk forskning och
utveckling20
Investeringsplan m.m.21
Domänverket23
Ombildning till aktiebolag23
Försäljning av fast egendom24
Domänreservaten m.m.26
Domänverkets upplåning27
AB Göta kanalbolag28
Domänverkets virkesleveranser29
Instruktionen för domänverket29
Domänverkets förvaltning av kronoholmarna29
Övriga affärsverk30
Hemställan31
Reservationer
1. Statligt företagande (m, fp, c)35
2. Statligt företagande (v)36
3. Statligt företagande (mp)37
4. Principer vid försäljning av statliga företag, m.m.
(m,fp,c)38
5. Principer vid försäljning av statliga företag, m.m.
(mp)38
6. De statliga företagen i Norrbottens län, m.m. (m, fp,
c)39
7. De statliga företagen i Norrbottens län, m.m. (v)39
8. De statliga företagen i Norrbottens län, m.m. (mp)40
9. Ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag
(fp,c)40
10. Ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag
(m)42
11. Ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag
(v)43
12. Ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag
(mp)44
13. Statens vattenfallsverks naturskyddade tillgångar
(fp,c,v)45
14. Statens vattenfallsverks naturskyddade tillgångar (mp)46
15. Det nya bolagets upplåning (m, fp, c)46
16. Det nya bolagets upplåning (v, mp)47
17. Trollhätte kanalverk (m, fp, c)47
18. Trollhätte kanalverk (mp)48
19. Storkraftnätets framtida organisation (m, fp)48
20. Storkraftnätets framtida organisation (mp)49
21. Investeringsplan och finansieringsplan för statens
vattenfallsverk (mp)50
22. Regeringens prövning av kraftverksprojekt i Brofjorden
(m)50
23. Regeringens prövning av kraftverksprojekt i Brofjorden
(mp)51
24. Bemyndigande avseende statens vattenfallsverk (mp)51
25. Statens vattenfallsverks borgensförbindelser (v, mp)52
26. Ombildning av domänverket till aktiebolag (v)52
27. Ombildning av domänverket till aktiebolag (mp)52
28. Försäljning av fast egendom under domänverkets förvaltning
(m, fp, c)53
29. Försäljning av fast egendom under domänverkets förvaltning
(v)54
30. Försäljning av fast egendom under domänverkets förvaltning
(mp)55
31. Domänverkets upplåning (v, mp)56
32. AB Göta kanalbolag (mp)56
33. Domänverkets virkesleveranser (v, mp)57
34. Instruktionen för domänverket (mp)57
35. Domänverkets förvaltning av kronoholmarna (m)58
36. Övriga affärsverk (mp)58