Näringsutskottets betänkande
1990/91:NU03

Bilindustrin


Innehåll

1990/91
NU3
Ärendet
I detta betänkande behandlas sju motioner som i huvudsak rör
bilindustrin. Av dessa har sex väckts under allmänna
motionstiden och en med anledning av proposition 1989/90:88 om
vissa näringspolitiska frågor. Motionsyrkandena gäller bl.a.
krav på bilindustrin om framtagande av en ren bil,
forskning om mer miljövänliga motorer och drivmedel,
utveckling av elbilen,
utredning m.m. om bilindustrins framtid.

Sammanfattning

Utskottet avstyrker alla motionerna om bilindustrin. När det
gäller ett yrkande (s) om krav på att denna skall ta fram en ren
bil hänvisas till att en miljöpolitisk proposition är att vänta
våren 1991. Yrkandet får stöd i en reservation (v, mp). Ett
forskningsprogram för utveckling av mer miljövänliga motorer och
drivmedel begärs i en annan motion (fp). Utskottet erinrar om
riksdagens beslut våren 1990 om anslag till bl.a.
energirelaterad transportforskning. Motionen följs upp i en
reservation (fp, c, mp). Vidare begärs i en motion (mp) ett
uttalande av riksdagen om bilindustrin och en bred utredning i
ämnet. Regeringen följer utvecklingen inom bilindustrin och hos
dess underleverantörer, konstaterar utskottet. Det pekar också
på de uppgifter som ankommer på den nyligen inrättade
delegationen för verkstadsteknisk utveckling. En reservation
(v,mp) har avgetts till förmån för motionen.

Motionerna

Den motion som har väckts med anledning av proposition
1989/90:88 och behandlas här är:
1989/90:N61 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari -- med motivering
i motion 1989/90:T42 -- yrkas att riksdagen hos regeringen
hemställer om att en parlamentarisk utredning med uppgift att
studera förutsättningarna för en ekologiskt inriktad, alternativ
produktion för bilindustrin skall tillsättas.
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här
är följande:
1989/90:N235 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari -- med
motivering i motion 1989/90:T212 -- yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
forskningsprogram för utveckling av mer miljövänliga motorer och
drivmedel.
1989/90:N247 av Lars Norberg m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bilindustrins framtid,
2. begär att regeringen snarast tillsätter en allsidig
utredning för att belysa bilindustrins problem och
framtidsutsikter med beaktande av vad i motionen anförts.
1989/90:N248 av Viola Furubjelke m.fl. (s) såvitt gäller
yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett klart formulerat beting till
bilbranschen om framtagande av en ren bil.
1989/90:N284 av Karl-Göran Biörsmark (fp) och Hugo Bergdahl
(fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utvecklingen av elbilen.
1989/90:N286 av Erling Bager (fp) och Lars Sundin (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ekonomiska styrmedel och
forskningsinsatser för att stimulera användandet av batterier
med längre livstid.
1989/90:N364 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari -- med
motivering i motion 1989/90:Jo880 -- yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
stimulans för utveckling av miljövänlig teknik.
Uppgifter i anslutning till motionerna
Gällande bestämmelser m.m.
För personbilar gäller skärpta avgaskrav fr.o.m. 1989 års
modell (prop. 1987/88:85, JoU 1987/88:23). Kraven uppnås i
huvudsak genom katalysatorteknik. Utsläpp av koloxid, kolväten
och kväveoxider från en personbil minskar genom sådan teknik med
mer än 80% jämfört med de avgaskrav som tidigare har ställts.
Även utsläppen av bly och partiklar minskar kraftigt. I augusti
1990 var 25% av de drygt 3,6 miljoner personbilar som fanns i
Sverige försedda med katalysator.
Även för dieseldrivna fordon har kraven skärpts. Enligt ett
samtidigt beslut i riksdagen skall nivån på utsläppen motsvara
de krav som då avsågs gälla federalt i Förenta Staterna fr.o.m.
1990 års modeller. För lätta lastbilar och bussar fastställdes
sålunda att den obligatoriska tillämpningen skall gälla fr.o.m.
1992 års modeller. För tunga lastbilar och bussar avsågs kraven
gälla fr.o.m. 1994 års modeller. Vid behandlingen våren 1990 av
proposition 1989/90:141 med förslag om vissa ekonomiska
styrmedel inom miljöpolitiken, m.m. antog riksdagen förslag om
en tidigareläggning av kraven för tunga dieseldrivna fordon med
ett år, dvs. från 1993 års modeller. Motivet var att
bilindustrin snabbare än väntat hade kunnat lösa de tekniska
problem som vid tidpunkten för riksdagens beslut fanns
beträffande sådana fordon.
Internationellt sker ett fortlöpande arbete för att en
sänkning av nivåerna för avgasutsläpp från fordon skall kunna
åstadkommas. Inom den s.k. Stockholmsgruppen, en sammanslutning
av ett tiotal länder, förs överläggningar i syfte att en
internationell överenskommelse om skärpta krav skall komma till
stånd. Vidare pågår inom det internationella energiorganet IEA
olika projekt som syftar till att oljeberoendet vid fordonsdrift
skall minskas. Skärpta avgaskrav motsvarande de svenska kommer
inom de närmaste åren att införas i flertalet övriga europeiska
länder. I EG har direktiv om avgasnivåer utfärdats som träder i
kraft år 1992. Dessa är nästan identiska med de svenska. Frågan
om kravnivåer ingår vidare i förhandlingarna om ett avtal om ett
europeiskt ekonomiskt samarbetsområde, EES. Kalifornien, som är
föregångare när det gäller avgaskrav för personbilar, antog i
september 1990 en lag om ytterligare sänkta kravnivåer jämfört
med de hittills gällande. Bl.a. sätts ett tak för de
genomsnittliga utsläppen från varje tillverkares olika
bilmodeller.
Inom industrin genomförs -- såväl nationellt som
internationellt -- ett löpande arbete för framställning av
miljövänligare fordon. Ett exempel härpå är strävandena att få
fram allt effektivare katalysatorer. Då frågor om utvecklingen
inom bilindustrin behandlades förra året i riksdagen lämnade
företrädare för AB Volvo och Saab-Scania AB inför
näringsutskottet en utförlig redogörelse för pågående arbete i
detta avseende inom den svenska bilindustrin. Ett referat av vad
som därvid kom fram finns i betänkandet 1988/89:NU26
(s.14--18). En rapport, Trafik och transport i Sverige emot år
2010, har utarbetats på basis av arbetet inom en panel med
representanter för 17 myndigheter och organisationer, däribland
statens naturvårdsverk. Initiativet till panelen har tagits av
Bilindustriföreningen. Enligt vad som sägs i rapporten, som
publicerades i oktober 1990, minskas trafikens utsläpp mycket
mer och därtill på ett billigare sätt genom teknikutveckling än
genom ändringar i transportstrukturen.
Ett exempel på pågående arbete är ett projekt som innebär en
utökad samverkan mellan Asea Brown Boveri AB, statens
vattenfallsverk och Volvo Flygmotor AB. Det avser utveckling av
ett aggregat bestående av en gasturbin, en direktdriven
högvarvig elgenerator och reglerutrustning. År 1992 planeras en
demonstration härav i ett eldrivet hybridfordon, som kortare
sträckor körs med batterier vilka under färd laddas av
kraftaggregatet. Detta kan i sin tur drivas med olika flytande
eller gasformiga bränslen. Utvecklingsprojektet baseras på ett
nu avslutat forskningsprojekt vid tekniska högskolan i
Stockholm, som sedan år 1986 har erhållit stöd från styrelsen
för teknisk utveckling (STU). Myndigheten deltar även i denna
andra etapp, som beräknas kosta 10 milj.kr. Ett annat exempel på
utvecklingsprojekt gäller ett svenskt företag, Clean Air
Transport AB, som nyligen har tecknat kontrakt med City of Los
Angeles, Department of Water and Power, om utvecklingssamarbete
m.m. Leveranser påbörjas år 1992, och före år 1995 skall minst
10000 elbilar finnas i bruk i Los Angelesområdet. Genom
avtalet erhåller företaget 40 milj.kr. i utvecklingsbidrag.
Elbilen har vid eldrift en räckvidd av drygt 100 km och är
försedd med en bensindriven hjälpmotor, som tar över driften vid
tömda batterier och samtidigt laddar dessa. Räckvidden bedöms
fullt tillräcklig för genomsnittspendlarens behov i området.
Ytterligare ett exempel gäller en samverkan mellan STU och bl.a.
Saab-Scania, Volvo och några högskoleinstitutioner om en
förstudie avseende minskning av emissioner från dieselmotorer.
I Frankrike har bilföretagen Citroën, Peugeot och Renault (de
båda förstnämnda inom ramen för det gemensamma bolaget PSA)
beslutat om ett utvecklingssamarbete i syfte att få fram "den
rena bilen". Kostnaden beräknas till omkring 1,3 miljarder
kronor, varav franska staten finansierar ca 40 % och företagen
resten. Under de närmaste åren kommer satsningar att göras på en
förbättring av den konventionella explosionsmotorn i fråga om
bl.a. katalysatorrening men även på framtagande av alternativa
bränslen och en ny tvåtaktsmotor. Ansvaret för detta arbete
ligger främst hos de berörda bilföretagen. På längre sikt, dvs.
under den åttaårsperiod som projektet planeras pågå, innebär
samarbetet utveckling av nya typer av motorer, huvudsakligen
gasturbin- och elmotorer men också en motor för vätgasdrift. För
denna långsiktiga satsning svarar i första hand staten.
Ytterligare exempel gäller ett samarbete mellan europeiska
forskningsinstitut (i Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike,
Storbritannien, Italien och Spanien) och biltillverkare (Fiat,
Peugeot, Renault, Volkswagen och Volvo). Projektet (Integrated
Diesel European Action, IDEA) syftar till en förbättring av
dieselmotorns egenskaper och prestanda.
Tidigare behandling
Riksdagen behandlade motioner om teknisk utveckling inom
bilindustrin senast våren 1989 (1988/89:NU26). Tre av motionerna
(c) tog sikte på åtgärder av mera allmänt slag för att
utvecklingen av miljövänliga och bränslesnåla bilar skulle
främjas (s.18 f.). En av de åtgärder som föreslogs innebar att
krav, riktade mot bilindustrin, skulle formuleras. I några av
motionerna hade kravnivåerna specificerats med hänsyn till
bränsleförbrukning, avgasutsläpp och flexibilitet i valet av
drivmedel. Utskottet instämde i att forsknings- och
utvecklingsarbetet i fråga om drivsystem och drivmedel borde
påskyndas. Kostnaderna för sådana insatser bedömde utskottet
dock vara alltför stora för att kunna bäras enbart av den
inhemska bilindustrin. De svenska bilindustriföretagen kunde
framstå som betydande med inhemska mått mätt, fortsatte
utskottet, men de hade knappast ekonomiska möjligheter att hävda
sig internationellt i ett sådant utvecklingsarbete. Vidare kunde
det finnas risk för en olycklig splittring av resurserna om
insatserna i alltför stor utsträckning inriktades på småprojekt,
menade utskottet och framhöll nödvändigheten av ett samarbete på
internationell nivå.
Utskottet hänvisade till ett utredningsarbete om bl.a. ett
forsknings- och utvecklingsprogram inom transportområdet som
hade initierats som en följd av ett riksdagsuttalande vid
behandlingen av 1988 års miljöpolitiska proposition. Härvid
förutsatte utskottet att regeringen skulle återkomma till
riksdagen i denna fråga och också redovisa inhemska och
internationella insatser för utveckling av bränsleflexibla,
energisnåla och miljövänliga fordon. I avvaktan på resultaten av
detta arbete och av utredningen (ME 1988:02) om
energiforskningens framtida inriktning, samverkan med annan
forskning, m.m. avstyrktes motionerna. En reservation (c)
förelåg. Samtidigt avstyrkte utskottet tre motioner (fp; c) om
stöd till särskilda utvecklingsprojekt. En reservation avgavs
härvid till förmån för elbilen (fp, c), en andra för det s.k.
RAN-systemet (c) och en tredje för den s.k. Elko-motorn m.m.
(fp, c). Likaså avstyrktes en motion (mp) om en utredning om
bilindustrin; motionen följdes upp i en reservation (mp).
Riksdagen följde utskottet.
I juni 1989 presenterades betänkandet (SOU 1989:48)
Energiforskning för framtiden, i vilket ett förslag till nytt,
treårigt energiforskningsprogram med början den 1 juli 1990
lades fram. I betänkandet behandlades (s.181--186) även
energirelaterad transportforskning. Tre insatsområden med skilda
ansvariga myndigheter föreslogs. Transportsystemstudier skulle
bedrivas med transportforskningsberedningen (TFB) som
administrerande organ. Ett andra område avsåg alternativa
drivmedel m.m. och syftade till ökade kunskaper om sådana
drivmedel, naturgas, eldrift etc. Som ansvarig myndighet
föreslogs statens energiverk. Det tredje området gällde
energiteknik för transporter med styrelsen för teknisk
utveckling (STU) som sammanhållande myndighet. Det skulle syfta
till ett klarläggande av möjligheterna att använda sådan ny
eller förbättrad teknik, i första hand för motorer, som minskar
bränsleåtgång, oljeberoende och avgaser. Bland de delområden som
utredningen därvid berörde kan nämnas motorer för alternativa
drivmedel och eldrivna vägfordon. Kostnaderna för dessa tre
insatsområden under hela programperioden beräknade utredningen
till 105 milj.kr.
På grundval av energiforskningsutredningens betänkande och det
särskilda utredningsarbete om forsknings- och utvecklingsprogram
inom transportområdet som hade initierats genom riksdagens
uttalande föreslogs i den forskningspolitiska propositionen
våren 1990 (prop. 1989/90:90) medel till energiforskning.
Regeringen anförde därvid (s.437) att
energiforskningsprogrammet borde delas in i teknikområden i
stället för som dittills i tillförsel och användning. Två
program föreslogs, nämligen Huvudprogram Energiforskning och
Integrerade insatser. De medelsnivåer som regeringen angav
överensstämde i huvudsak med energiforskningsutredningens
förslag. Under Huvudprogram Energiforskning föreslogs 10
milj.kr. till energirelaterad transportforskning (TFB och
statens energiverk) för budgetåret 1990/91. Programmet
Integrerade insatser upptog ett förslag om medel om 22 milj.kr.
för Motorer och drivsystem (STU) för samma period. Regeringen
framhöll det väsentliga i att de berörda programorganen kan
driva och vidareutveckla forsknings- och utvecklingsarbetet på
transportområdet. Vidare pekades på vikten av att berörda
branscher, på samma sätt som gäller för energiområdet i dess
helhet, tar ett ökat ansvar för att demonstrera användning av ny
teknik inom transportområdet. På hemställan av näringsutskottet
godtog riksdagen regeringens förslag (1989/90:NU40).
Av regleringsbreven för budgetåret 1990/91 framgår att TFB
disponerar 6milj.kr. och statens energiverk 4milj.kr. av de
medel som för innevarande budgetår har anslagits under
huvudprogrammet. Regeringen erinrar om uttalandet i
propositionen att energiforskningsutredningens betänkande och
remissinstansernas synpunkter är väl ägnade att utgöra grund för
myndigheternas fortsatta planering. Vidare anmodas TFB att i
samråd med i första hand STU och statens energiverk senast den 5
december 1990 till industridepartementet redovisa planerade
insatser avseende energirelaterad transportforskning för
programperioden. Även redovisning av inriktning och tidsplan för
utvärderingar samt planering, löpande samordning m.m.
förutsätts. När det gäller anslaget till STU sägs att
myndigheten skall beakta vad riksdagen har anfört i beslutet om
miljöpolitiken inför 1990-talet (prop. 1987/88:85 s.114 f.,
JoU 1987/88:23).

Utskottet

Utveckling av miljövänliga motorer m.m.
Sex av de motioner som behandlas i detta betänkande rör
åtgärder som ytterst har till syfte att främja forskning och
utveckling av fordon som är mer miljövänliga och energisnåla än
dagens.
Regeringen borde gentemot bilindustrin ställa ett klart
formulerat krav på framtagande av en ren bil, heter det i
motion 1989/90:N248 (s). Trots kraftfulla åtgärder, t.ex.
införande av blyfri bensin, är luftföroreningarna från
biltrafiken ett av våra allvarligaste miljöproblem, framhåller
motionärerna. Samtidigt konstaterar de att människor inte är
beredda att avstå från det oberoende som bilen har medfört. Det
är nu dags att bilindustrin får ansvar för en total förnyelse av
bilen. En bil utan miljöstörande effekter borde vara framtagen
som prototyp före 1990-talets mitt och serieframställd i god tid
före dess slut, anser motionärerna.
I det föregående (s.4 f.) har en redovisning lämnats för
riksdagens behandling av tidigare motioner med yrkanden av samma
innebörd som den här aktuella.
Enligt vad utskottet nu har erfarit avser regeringen att i den
miljöpolitiska proposition som har aviserats till våren 1991
föreslå skärpta kravnivåer för avgasutsläpp från fordon. Den av
statens naturvårdsverk genomförda utredningen Luft '90 (i serien
Naturvårdsverket informerar) kommer att beaktas vid regeringens
överväganden härom. Även utredningar som transportrådet har
genomfört på regeringens uppdrag kommer att ingå i regeringens
underlag för propositionen. I en av utredningarna, Trafik,
energi och koldioxid (TPR 1990:11), föreslås åtgärder för en ny
energistrategi, däribland att staten och
personbilsleverantörerna skall träffa en överenskommelse om att
nya personbilars bränsleförbrukning skall minskas till i
genomsnitt 0,65 l per mil. En andra utredning omfattar förslag
till miljöpolitiska åtgärder. Bland dessa kan nämnas skärpta
avgaskrav för fordon och en övergång till biomassebaserade
motoralkoholer för vissa fordonsflottor, t.ex. bussar i lokal
och regional trafik.
Utskottet ansluter sig till den grundläggande uppfattning som
förs fram i motionen och som innebär att en av de viktigaste
uppgifterna i miljöpolitiken är att åstadkomma en kraftig
minskning av bilismens miljöskadliga effekter. De åtgärder av
olika slag som har genomförts -- t.ex. införande av blyfri
bensin och katalysatorteknik -- är inte tillräckliga. Enligt
utskottets mening är det nu nödvändigt att bilindustrin tar
ansvar för utvecklandet av en ren bil.
En utbredd uppfattning bland såväl företrädare för
bilindustrin som andra med erfarenhet av teknisk utveckling är
att endast politiskt satta krav kan åstadkomma en ändrad
inriktning. Utvecklingen på personbilssidan i Kalifornien visar
också på detta.
Utskottet delar sålunda uppfattningen att de luftföroreningar
som förorsakas av trafiken måste nedbringas avsevärt.
Som framgår i det föregående avses frågan om kravnivåer för
avgasutsläpp från fordon bli behandlad i den kommande
miljöpolitiska propositionen. Riksdagen bör därför inte nu göra
något uttalande på grundval av motion 1989/90:N248 (s). Denna
avstyrks alltså.
Ett forskningsprogram för utveckling av mer miljövänliga
motorer och drivmedel borde vara ett viktigt inslag i åtgärder
för att luftföroreningarna skall kunna minskas, anförs det i
motion 1989/90:N235 (fp). Genom politiska beslut kan
förutsättningar skapas och inriktningen anges för en
miljövänligare bil, säger motionärerna, som emellertid inte
frånkänner bilindustrin, trafiknäringen eller
motororganisationerna del i ansvaret för att en sådan bil skall
bli verklighet. I motionen efterlyses också en redovisning från
regeringen av den utredning om forskningsprogram om miljövänliga
motorer och drivmedel som riksdagen begärde då 1988 års
miljöpolitiska proposition behandlades.
Som framgår av det föregående (s.4 f.) behandlade riksdagen
frågor om teknisk utveckling inom bilindustrin våren 1989. Ett
av de yrkanden (c) om stimulansprogram som avslogs innefattade
krav på stöd till teknisk forskning. Ställningstagandet
motiverades bl.a. med hänvisning till då pågående utredningar
inom det berörda området. En reservation (c) avgavs.
Med hänsyn till vad som har anförts i det föregående och till
riksdagens beslut våren 1990 om anslag till bl.a.
energirelaterad transportforskning finner utskottet inte någon
ytterligare åtgärd vara påkallad. Motion 1989/90:N235 (fp)
avstyrks därför.
Batterierna är fortfarande den svagaste länken när det gäller
elfordon, anförs det i motion 1989/90:N284 (fp). Enligt
motionärernas mening är tiden nu inne för en kraftig
utveckling av elbilen. Den borde åstadkommas i första hand
genom statliga initiativ till ökad forskning och utveckling
avseende denna typ av drivsystem.
I det föregående (s.4f.) har vissa aktuella projekt som
rör elbilen redovisats.
Våren 1989 avstyrkte utskottet ett motionsyrkande av samma
innebörd med hänvisning till då pågående överväganden inom
energiforskningsutredningen. En reservation (fp, c) avgavs till
förmån för vad som hade begärts. Riksdagen beslöt enligt
utskottets hemställan.
Såsom har redovisats i det föregående (s.6) har riksdagen
våren 1990 beslutat om anslag till ett energiforskningsprogram
som innefattar delprogrammet Motorer och drivsystem. Medel för
detta (22 milj.kr.) disponeras av styrelsen för teknisk
utveckling (STU). Energiforskningsutredningen har föreslagit
(SOU 1989:48 s.185f.) att ett område skall avse eldrivna
vägfordon och innefatta såväl hybriddrift med el som t.ex.
värmemotorer. Utvecklingen för mer energieffektiva batterier bör
särskilt följas, heter det vidare. Vad gäller studiet av
bränsleceller förutsätter utredningen att detta kommer att
stödjas i andra program inom det totala
energiforskningsprogrammet. Enligt vad utskottet har erfarit
kommer STU att under våren 1991 avgöra inriktningen på olika
projekt. STU eftersträvar samverkan med andra aktörer. Fortsatt
satsning på projekt om utveckling av elbilen, vilka drivs inom
ramen för det föregående energiforskningsprogrammet, kan därvid
bli möjlig.
Med konstaterande av att anslagna medel till energiforskning
sålunda innefattar projekt som rör utveckling av eldrivna fordon
avstyrker utskottet motion 1989/90:N284 (fp).
Även i motion 1989/90:N364 (fp) begärs stimulans för
utveckling av teknik som syftar till minskade avgasutsläpp från
fordon, men motionärerna tar i huvudsak sikte på att denna skall
främja miljövänlig fordonsdrift i Stockholms län.
Ett identiskt yrkande (fp) liksom två ytterligare yrkanden (s)
-- även de med regional anknytning -- behandlades i betänkandet
1988/89:NU26. Något riksdagsuttalande till förmån för åtgärder
inom särskilt angivna regioner ansågs inte påkallat. Riksdagen
följde utskottet.
Storstockholms Lokaltrafik AB genomför sedan en tid ett
fullskaleförsök med bussar, drivna med etanol. Projektet
finansieras delvis med statligt stöd, därav 20 milj.kr. från
energiteknikfonden, 3 milj.kr. från STU och 5 milj.kr. från
transportforskningsberedningen (TFB). Vidare har Stockholms stad
beställt tio elbilar för elbilsförsök i större skala inom
stadens olika förvaltningar.
Motionen avser huvudsakligen utvecklingsinsatser i ett
geografiskt avgränsat område. Utskottet finner inte anledning
för riksdagen att frångå sitt tidigare ställningstagande och
avstyrker därför motion 1989/90:N364 (fp).
En parlamentariskt sammansatt utredning om alternativ
produktion för bilindustrin begärs i motion 1989/90:N61 (vpk).
Motionärerna hänvisar till en presentation i februari 1990 av
prototypen till en svensk "ekologisk" bil. De anser att
framtagandet av denna prototyp vittnar om att forskare med rätt
inriktning kan åstadkomma resultat som inte de stora
bilkoncernerna förmår. Vidare ansluter de sig till TFBs
uppfattning -- såsom den har formulerats i ett yttrande till
statens naturvårdsverk -- om behovet av strängare krav för
dieselfordon. Med en sådan skärpning påskyndas den tekniska
utvecklingen, menar motionärerna.
Som framgår i det föregående pågår arbete, såväl nationellt
som internationellt, för åstadkommande av miljövänligare och
bränslesnålare fordon. Med hänsyn härtill och till regeringens
aviserade miljöpolitiska proposition med förslag om skärpta
miljökrav för fordon finner inte utskottet att något behov av en
statlig utredning av berört slag föreligger. Därmed avstyrks
motion 1989/90:N61 (vpk).
I motion 1989/90:N286 (fp) fokuseras intresset på bil- och
båtbatterier, s.k. startbatterier. Motionärerna anser att de
miljöproblem som är förknippade med batterier av detta slag inte
kan bemästras enbart genom effektivare insamling och återvinning
av kasserade batterier. Härutöver borde i större utsträckning
startbatterier med längre livslängd komma till användning. I
motionen talas såväl om ekonomiska styrmedel som om forskning
för att motionens syfte skall kunna uppnås.
Enligt vad utskottet har erfarit pågår en intensiv utveckling
när det gäller startbatterier. Denna är framför allt inriktad på
att få fram ett batteri som är helt integrerat med fordonet och
har samma livslängd som detta. Ett annat mål för det pågående
arbetet är att batteriet inte skall innehålla skadliga ämnen. En
intressant lösning kan därvid vara s.k. järn-luftbatterier. I
takt med att allt fler funktioner i ett fordon drivs med el
kommer också ett helt nytt slags batteri att behöva utvecklas,
t.ex. med avseende på spänningen.
STU lämnar stöd till forskning och utveckling för uppbyggnad
av kompetens inom bl.a. batteriteknik. Sålunda får tekniska
högskolan i Stockholm bidrag för grundläggande forskning inom
detta område.
Regeringen har i proposition 1990/91:36 föreslagit åtgärder
mot miljöfarliga blybatterier. Enligt vad som sägs däri bör
blybatterierna ersättas med alternativa batterityper och
startsystem. Vidare skall försöket med insamling av batterier
permanentas och riksomfattande informationskampanjer genomföras.
Kostnaderna för insamling och återvinning av de miljöfarliga
blybatterierna skall betalas av tillverkarna och importörerna.
Utskottet delar uppfattningen att det är angeläget att
startbatterier med längre livslängd kommer till ökad användning.
Något skäl för staten att i större utsträckning än vad som sker
stödja forskningen på området föreligger enligt utskottets
mening inte nu. Motion 1989/90:N286 (fp) avstyrks därför.
Bilindustrins framtid
Den svenska bilindustrins sårbarhet i ett internationellt
perspektiv och bilismens framtid i sig -- med beaktande av dess
effekter på miljö och resursåtgång -- diskuteras i motion
1989/90:N247 (mp). Enligt motionärernas uppfattning kan
bilindustrin och den övriga näringsverksamhet som är beroende av
denna komma att undergå stora förändringar. Förutom en allsidig
utredning om bilindustrins framtid begär de ett
riksdagsuttalande om vad i detta ämne har anförts i motionen. I
motionen beskrivs bilismens starka expansion under
efterkrigstiden och den betydelse för näringslivet som
bilindustrin har kommit att få i många länder. Också de
hotbilder som kan skönjas för bilismen och som i betydande
utsträckning är förenade med oljeberoendet tecknas.
Riksdagen behandlade våren 1989 en motion (mp) av samma
innebörd. Utskottet fann då ingen anledning för riksdagen att
göra ett uttalande i saken (1988/89:NU26 s.21f.). Därvid
framhölls att det i statsmakternas uppgifter ingår att de skall
hålla sig informerade om bl.a. ekonomiska förhållanden som är av
väsentlig betydelse för landet. Berörda branscher, däribland
bilindustrin, förutsattes själva genomföra framtidsbeskrivningar
och analyser. En reservation (mp) avgavs till förmån för
motionen.
Bilbranschrådet, ett forum för diskussioner mellan
bilbranschen och regeringen, avvecklades vid halvårsskiftet
1990. Genom fortlöpande kontakter i det s.k.
storföretagssamrådet kan regeringen emellertid via
industridepartementet hålla sig underrättad om utvecklingen inom
bilindustrin.
Statens industriverk (SIND) publicerade i april 1990 en
utredning om fordonsindustrins underleverantörer (SIND 1990:2).
I denna beskrivs de starkt förändrade krav på dessa branscher
som 1990-talet kommer att medföra. Bl.a. förutses
fordonstillverkarna minska antalet leverantörer och samtidigt
ställa högre krav på de kvarvarande.
En redogörelse för såväl bilbranschen som dess
underleverantörer lämnas i industridepartementets årliga
publikation Svensk industri och industripolitik. I anslutning
till General Motors och Renaults ansökningar enligt lagen
(1982:617) om utländska förvärv av svenska företag har
industridepartementet genomfört konsekvensanalyser.
Ett särskilt organ, delegationen för verkstadsteknisk
utveckling (VT-delegationen), har nyligen inrättats för att
planera och genomföra insatser för underleverantörer. Riksdagen
har fastställt en medelsram av 150 milj.kr. för en treårsperiod
och för budgetåret 1990/91 anslagit 50 milj.kr. till detta
ändamål (1989/90:NU30 s.61f.). Enligt vad utskottet har
erfarit kommer de inhemska biltillverkarna att aktivt delta i
arbetet. Uppgiften att samordna statens insatser gentemot
underleverantörer -- genom VT-delegationen, STU, Sveriges
exportråd m.fl. organ -- har lagts på SIND.
Utskottet konstaterar att utvecklingen inom bilindustrin och
hos dess underleverantörer följs av regeringen. Vidare erinrar
utskottet om de uppgifter som ankommer på delegationen för
verkstadsteknisk utveckling. Utskottet finner inte att riksdagen
har anledning att ta initiativ till någon utredning på detta
område eller eljest göra något uttalande till regeringen i
ämnet. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1989/90:N247
(mp).

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande krav på framtagande av en ren bil
att riksdagen avslår motion 1989/90:N248 yrkande 1,
res. 1 (m, fp) - motiv.
res. 2 (v, mp)
2. beträffande forskningsprogram för utveckling av mer
miljövänliga motorer och drivmedel
att riksdagen avslår motion 1989/90:N235,
res. 3 (fp, c, mp)
3. beträffande utveckling av elbilen
att riksdagen avslår motion 1989/90:N284,
res. 4 (fp, c, mp)
4. beträffande miljövänlig fordonsdrift i Stockholms län
att riksdagen avslår motion 1989/90:N364,
5. beträffande utredning om alternativ produktion för
bilindustrin
att riksdagen avslår motion 1989/90:N61,
res. 5 (v, mp)
6. beträffande startbatterier med längre livslängd
att riksdagen avslår motion 1989/90:N286,
7. beträffande bilindustrins framtid
att riksdagen avslår motion 1989/90:N247.
res. 6 (v, mp)
Stockholm den 25 oktober 1990
På näringsutskottets vägnar
Hadar Cars
Närvarande: Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s), Per
Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Inga-Britt Johansson (s), Bo
Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m),
Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif
Marklund (s), Kjell Ericsson (c), Barbro Andersson (s),
Leo Persson (s), Björn Kaaling (s) och Sven-Olof Petersson (c).

Reservationer

1. Krav på framtagande av en ren bil (mom.1, motiveringen)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar
Hökmark (m) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av
utskottets yttrande på s.7 som börjar med "Utskottet ansluter"
och slutar med "nedbringas avsevärt" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att de
luftföroreningar som förorsakas av trafiken måste nedbringas
avsevärt. De åtgärder av olika slag som har genomförts -- t.ex.
införande av blyfri bensin och katalysatorteknik -- har gett
betydande positiva konsekvenser men är inte tillräckliga.
Framstegen är av det slaget att det knappast finns anledning
att utesluta ytterligare förbättringar i miljöhänseende av den
traditionella bensinmotorn. Det torde vidare vara svårt att på
politisk grund peka ut någon alternativ teknologi för bilmotorn
som överlägsen den traditionella, lika litet som det finns
anledning att avvisa någon teknologi. Utvecklingen av en renare
bil måste därför ske på marknaden, där kundens efterfrågan och
de politiskt satta kraven kommer att vara pådrivande i rätt
riktning. Det kommer för den traditionella bilindustrin att vara
en avgörande utmaning att visa sig kunna leva upp till dessa
krav. Samtidigt innebär det faktum att ingen teknologi kan
uteslutas, möjligheter även inom andra branscher än den
traditionella bilindustrin att bidra till utvecklingen.
2. Krav på framtagande av en ren bil (mom.1)
Rolf L Nilson (v) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som
börjar med "En utbredd" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha
följande lydelse:
För detta krävs att man frigör sig från det konventionella
tänkande som hittills har präglat branschen. En utbredd
uppfattning bland såväl företrädare för bilindustrin som andra
med erfarenhet av teknisk utveckling är att endast politiskt
satta krav kan åstadkomma en ändrad inriktning. Utvecklingen på
personbilssidan i Kalifornien visar också på detta.
Utskottet finner därför att regeringen bör anmodas att snarast
förelägga riksdagen förslag till väsentligt skärpta kravnivåer.
Vad som i motionen har anförts om tidsplan för framtagning av
prototyp och för serietillverkning finner utskottet vara
rimligt; det bör vara vägledande vid regeringens överväganden.
Utskottet tillstyrker således motion 1989/90:N248(s).
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande krav på framtagande av en ren bil
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N248 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Forskningsprogram för utveckling av mer miljövänliga
motorer och drivmedel (mom.2)
Hadar Cars (fp), Gudrun Norberg (fp), Lars Norberg (mp), Kjell
Ericsson (c) och Sven-Olof Petersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som
börjar  med "Med hänsyn" och slutar med "avstyrks därför" bort
ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i motionärernas krav på en mer avancerad
forskning. Produktion av miljövänliga och bränslesnåla
motorfordon för kommersiellt bruk synes fortfarande vara
avlägsen. Det är vidare angeläget med en samlad redovisning från
regeringen av hittills gjorda framsteg, pågående projekt och
planerade insatser. Med vad nu har sagts tillstyrker utskottet
motion 1989/90:N235 (fp).
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande forskningsprogram för utveckling av mer
miljövänliga motorer och drivmedel
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N235 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Utveckling av elbilen (mom.3)
Hadar Cars (fp), Gudrun Norberg (fp), Lars Norberg (mp), Kjell
Ericsson (c) och Sven-Olof Petersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som
börjar med "Med konstaterande" och slutar med "motion
1989/90:N284 (fp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner visserligen att det kan vara svårt att på
politisk grund utpeka någon särskild teknologi men vill ändå när
det gäller elbilen uttala sitt stöd för motionärernas
uppfattning. Forsknings- och utvecklingsarbetet måste
intensifieras, och satsningar bör genomföras för att möjligheten
för elbilen att bli kommersiellt intressant skall öka. Riksdagen
bör göra ett uttalande härom till regeringen. Motion
1989/90:N284 (fp) tillstyrks sålunda.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande utveckling av elbilen
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N284 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Utredning om alternativ produktion för bilindustrin
(mom.5)
Rolf L Nilson (v) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.9 som
börjar med "Som framgår" och slutar med "motion 1989/90:N61
(vpk)" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner förslaget om en parlamentariskt sammansatt
utredning med syfte att studera förutsättningarna för en
ekologiskt inriktad, alternativ produktion för bilindustrin väl
motiverat. Bilden av de forsknings- och utvecklingsarbeten som
pågår i fråga om miljövänliga och energisnåla bilar liksom om
alternativa drivmedel ger ett splittrat intryck. Samtidigt
saknas ett helhetstänkande som bl.a. innefattar bedömningar av
de effekter i fråga om miljö och resursåtgång som uppkommer
under hela den industriella produktionen av bilar.
En utredning av förutsättningarna för tillverkning av
ekologiska bilar och för en ekologiskt bättre anpassad
tillverkningsprocess inom bilindustrin är därför nödvändig.
Utredningen bör, menar utskottet, även omfatta en bedömning av
möjligheterna för en produktion som ersätter nuvarande
personbilsproduktion. En sådan utredning, i linje med vad
motionärerna förordar, skulle sålunda tillgodose det angelägna
behovet av att såväl bilindustrins process som dess nuvarande
produkter liksom också dess möjligheter till omställning till
annan produktion får belysning vid ett och samma tillfälle från
resurs- och miljösynpunkt. Utredningen skulle därmed kunna bana
väg för ett ändamålsenligt miljötänkande inom denna
industrigren. Med det sagda tillstyrks motion 1989/90:N61 (vpk).
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande utredning om alternativ produktion för
bilindustrin
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N61 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Bilindustrins framtid (mom.7)
Rolf L Nilson (v) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "motion
1989/90:N247 (mp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som i motionen har anförts om
bilismens och bilindustrins framtid. Många tecken kan nu skönjas
som visar att bilbranschen kommer att möta allvarliga problem
under 1990-talet.
I januari 1989, då en likalydande motion framlades, trodde de
flesta att bilindustrin var en trygg bransch med goda
framtidsutsikter. Utvecklingen härefter visar att motionen i hög
grad var motiverad. Det är i dag uppenbart att den svenska
personbilsindustrin befinner sig i en djupgående kris. Oron vid
Persiska viken och en tilltagande global lågkonjunktur antyder
också att lastbilsindustrin knappast kan kompensera krisen inom
personbilssektorn. Ett år har nu gått förlorat varunder
statsmakterna kunde ha förberett ett krishanteringsprogram.
Den globala situationen i fråga om bilismens miljöeffekter ter
sig alltmer allvarlig, och kraftfulla åtgärder för att
bilåkandet skall minska är nu helt nödvändiga. Det omedelbara
hotet mot världens oljeförsörjning och den på längre sikt
sannolika bristen på råolja kan likaledes medföra starkt ändrade
förutsättningar för bilindustrin. Samtidigt gör sig den
internationella konkurrensen inom bilproduktionen alltmer
gällande, inte minst genom den ökade handeln. I Sverige --
liksom i många andra industriländer -- representerar
bilindustrin och dess underleverantörer en mycket väsentlig del
av näringsliv och sysselsättning. Krisen inom de berörda
branscherna kommer att medföra allvarlig skada på vårt lands
ekonomi. Utskottet anser att riksdagen bör göra ett uttalande
till regeringen av här angiven innebörd.
Vidare delar utskottet motionärernas uppfattning att det
behövs en grundlig och allsidig utredning om bilindustrins
framtid i Sverige. Den bör genomföras av en kommitté med
företrädare för politiska partier och miljörörelsen samt
personer med hög kompetens inom teknik och ekonomi. Däremot bör
inte personer med intressen i bilindustrin eller trafiknäringen
ingå i kommittén.
Motion 1989/90:N247(mp) tillstyrks med vad som nu har
uttalats.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande bilindustrins framtid
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N247 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Forskningsprogram för utveckling av mer miljövänliga
motorer och drivmedel (mom.2)
Lars Norberg (mp) anför:
Enligt miljöpartiets uppfattning är det väsentligt att
skiljelinjen mellan forskning och utveckling -- även om den inte
alltid är entydig -- så långt möjligt identifieras och
upprätthålls. Utveckling av processer och produkter bör vara de
berörda företagens ansvar; något motiv för statliga insatser
finns inte när det gäller dessa senare skeden i arbetet på
förnyelse inom produktionen. Statens uppgift är att genom olika
ekonomiska instrument, såsom skatter, avgifter och möjligen även
subventioner, styra konsumtionen i miljövänlig riktning.
Det fortsatta arbetet inom den inhemska bilbranschen bör
inriktas på utveckling av motorer som inte skadar miljön och som
är bränslesnåla. Enligt miljöpartiets uppfattning är det
nödvändigt att satsa på drivsystem som inte ger upphov till
föroreningar snarare än på system som kräver rening i efterhand.
Förebyggande är bättre än reparation. En sådan inriktning bör
särskilt gälla fordon som i dag drivs med dieselolja. Inom detta
område har svenska bilföretag en globalt sett stark ställning,
och de har finansiella resurser att driva teknikutvecklingen med
betydligt större engagemang än hittills. Det försteg i
konkurrenshänseende som ett teknologiskt genombrott ger borde
utgöra ett starkt motiv till ökade satsningar.
2. Utveckling av elbilen (mom.3)
Lars Norberg (mp) anför:
Miljöpartiet har i olika sammanhang fört fram sina tvivel om
att statliga satsningar på teknisk utveckling inom industrin
skulle åstadkomma ett genombrott inom olika teknikområden. Detta
gäller även utveckling av elbilen. Hittills har inte de många
elbilsprojekten lett till någon spridd användning. Det
effektivaste medlet att få en sådan till stånd är sannolikt en
ändring i de relativa priserna. En skattefri elbil och ökad
skatt på bensin kan påverka inriktningen av efterfrågan och
därmed också resultera i en accelererad utveckling inom
batteritekniken. De restriktioner som miljöpartiet har
föreslagit mot biltrafiken i storstäderna -- biltullar och
lokala drivmedelsskatter -- kommer att verka i samma riktning
när de genomförs.
3. Miljövänlig fordonsdrift i Stockholms län (mom.4)
Lars Norberg (mp) anför:
Miljöpartiet delar den uppfattning som framförs i motion
1989/90:N364 (fp), nämligen att trafiksituationen i
Stockholmsområdet av miljöskäl bör bli föremål för kraftfulla
åtgärder i form av bl.a. krav på teknisk utveckling och bättre
bränslen. Sådana åtgärder bör för övrigt avse även andra
storstadsområden. Enligt miljöpartiets uppfattning är dock inte
de av motionärerna föreslagna åtgärderna tillräckliga. Ibland
torde de rent av vara kontraproduktiva, såsom byggandet av
ytterligare trafikleder. I stället måste kollektivtrafiken
främjas genom att alla investeringsmedel inom trafikområdet
kanaliseras till denna. Vidare bör biltullar införas, vilka
kommer att effektivt begränsa innerstadstrafiken om de utformas
så att man betalar för varje resa. Regeringen bör utforma
förslag till lagstiftning som möjliggör biltullar med denna
utformning.
Motionärerna anser vidare att det är en stor brist att det
inte ställs minst samma krav på fartygsmaskinerier i inländsk
trafik som på andra fossileldade anläggningar och dieselmotorer
i landet. Miljöpartiet delar denna åsikt. Den tekniska
utvecklingen av sådana maskinerier bör stimuleras t.ex. genom
införande av bränslerestriktioner och krav på ökad rening för
samtliga trafikleder inom svenskt territorialvatten. Någon
begränsning i detta avseende till enbart Stockholmsområdet bör
inte göras. Regeringen bör lägga fram förslag till lagstiftning
som undanröjer den påtalade bristen.
Innehåll
Ärendet1
Sammanfattning1
Motionerna1
Uppgifter i anslutning till motionerna2
Gällande bestämmelser m.m.2
Tidigare behandling4
Utskottet6
Utveckling av miljövänliga motorer m.m.6
Bilindustrins framtid10
Hemställan11
Reservationer
1. Krav på framtagande av en ren bil (m, fp)12
2. Krav på framtagande av en ren bil (v, mp)12
3. Forskningsprogram för utveckling av mer miljövänliga
motorer och drivmedel (fp, c, mp)13
4. Utveckling av elbilen (fp, c, mp)13
5. Utredning om alternativ produktion för bilindustrin
(v,mp)13
6. Bilindustrins framtid (v, mp)14
Särskilda yttranden
1. Forskningsprogram för utveckling av mer miljövänliga
motorer och drivmedel (mp)15
2. Utveckling av elbilen (mp)16
3. Miljövänlig fordonsdrift i Stockholms län (mp)16