I detta betänkande behandlas
dels proposition 1990/91:40 (finansdepartementet) om
ändrade kapitaltäckningsregler med anledning av skattereformen,
m.m.,
dels en motion som har väckts med anledning av
propositionen,
dels två motioner från allmänna motionstiden med yrkanden
rörande kapitaltäckningsreglerna.
Företrädare för Svenska försäkringsbolags riksförbund, Svenska
Kreditförsäkringsaktiebolaget och Folksam har ingivit en
skrivelse i ärendet samt framfört synpunkter inför utskottet.
Sammanfattning
De kapitaltäckningsregler som gäller för kreditinstituten -- i
sin nuvarande form sedan den 1 februari 1990 -- har till syfte
att skapa skydd för insättarnas medel. Omläggningen av
skattesystemet medför att dessa regler måste ändras på vissa
punkter. Utskottet tillstyrker de förslag till ändringar främst
i bankrörelselagen som regeringen har lagt fram.
En övergångsbestämmelse har till årsskiftet 1990-1991
uppskjutit ikrafträdandet av strängare kapitaltäckningskrav än
hittills för placeringar som försäkringsbolag svarar för. Det är
anpassningen till internationella normer som föranleder
skärpningen. Utskottet föreslår nu att övergångsbestämmelsen
blir giltig även under år 1991.
I en reservation (c, mp) påyrkas att jordbrukskrediter skall
hänföras till en lägre riskklass än enligt de nuvarande
bestämmelserna.
Propositionen
Förslag
I proposition 1990/91:40 föreslår regeringen -- efter
föredragning av statsrådet Erik Åsbrink -- att riksdagen antar
förslag till
1. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
2. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),
3. lag om ändring i lagen (1963:76) om kreditaktiebolag,
4. lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748),
5. lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m.m.,
6. lag om ändring i lagen (1988:606) om finansbolag,
7. lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827).
Lagförslagen finns på s. 3--23 i propositionen. Förslagen 1,
3, 4 och 6 har, det förstnämnda delvis, granskats av lagrådet.
Huvudsakligt innehåll
Reglerna om kapitaltäckning för kreditinstitut föreslås bli
ändrade. Ändringarna föranleds av skattereformen. Förslaget
innebär att de s.k. värderegleringsreserverna utmönstras ur
kapitalbasen och att skatteutjämningsreserven till 70% räknas
in i kapitalbasen som primärt kapital. Vidare föreslås som
huvudregel att alla tillgångar vid beräkningen av kapitalkravet
skall tas upp till bokfört värde. Syftet är inte att kravet på
kapitaltäckning skall ändras.
Ändringarna berör banker, kreditaktiebolag,
fondkommissionsbolag och finansbolag.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 1991. De nya
reglerna skall börja tillämpas vid det årsbokslut då
värderegleringsreserverna skall återföras till beskattning och
avsättning till skatteutjämningsreserv första gången kan göras.
Enligt en övergångsbestämmelse till de kapitaltäckningsregler
som trädde i kraft den 1 februari 1990 får värdehandlingar och
andra fordringar för vilka försäkringsbolag svarar intill
utgången av 1990 hänföras till en grupp av placeringar som
kräver lägre kapitaltäckning. I propositionen förordas att denna
övergångsregel inte skall förlängas.
Vidare föreslås vissa följdändringar i banklagstiftningen m.m.
på grund av de möjligheter för utlänningar att förvärva aktier i
svenska bankaktiebolag som infördes den 1 augusti 1990.
Motionerna
Yrkanden
Den motion som har väckts med anledning av proposition
1990/91:40 är
1990/91:N12 av Håkan Hansson (c) vari yrkas att riksdagen
1. förlänger nuvarande kapitaltäckningsregler för placeringar
för vilka försäkringsbolag svarar till utgången av 1992 i
avvaktan på utvärdering och slutgiltigt ställningstagande inom
EG,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om likvärdiga villkor för banker och försäkringsbolag.
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här
är följande:
1989/90:N296 av Håkan Hansson (c) och Roland Larsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att sänka
kapitaltäckningskravet för lån i jordbruksfastighet inom
fastighetsvärdet från nuvarande 8% till 4%.
1989/90:N297 av Håkan Hansson (c) och Roland Larsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att tills vidare tillämpa nuvarande
kapitaltäckningsregler för fordran i försäkringsbolag.
Motivering
Den aktuella oron på kapitalmarknaden och i synnerhet oron på
finansbolagsmarknaden har, anförs det i motion 1990/91:N12 (c),
accentuerat det orimliga med strängare kapitaltäckningsregler
för försäkringsbolag än för banker och finansbolag. Den pågående
branschglidningen, som leder till integration mellan banker och
försäkringsbolag, motiverar enligt motionärens uppfattning
likvärdiga villkor. Motionären åberopar kritik som i skilda
länder skall ha riktats mot Baselkommitténs regler i detta
hänseende. Att tillämpa de strängare kapitaltäckningsreglerna på
försäkringsbolagen skulle, hävdar motionären, vara att degradera
ett viktigt och efterfrågat riskskydd på kapitalmarknaden,
samtidigt som mångfald och konkurrens skulle motverkas.
Liknande synpunkter möter i den tidigare avlämnade motionen
1989/90:N297 (c). En utveckling innebärande att Sverige redan år
1991 anpassar sig till "EG:s ur konkurrenssynpunkt otillständiga
kapitaltäckningsregler" skulle, säger motionärerna, skapa
betydande svårigheter för främst kreditförsäkringsbranschen.
Samma motionärer deklarerar i motion 1989/90:N296 (c) att man
från centerns sida alltsedan förslagen till de nya
kapitaltäckningsreglerna presenterades har intagit en i huvudsak
positiv hållning till dessa förslag. Man har emellertid ställt
sig avvisande till valet av tidpunkt för införande av de nya
reglerna, till den korta omställningstiden och till de "orimligt
höga" kapitaltäckningskraven för lån med säkerhet i
jordbruksfastighet. Det svenska jordbruket skiljer sig i flera
avseenden från det mellaneuropeiska, anför de, och detta
motiverar en annan riskbedömning för dess del. Bl.a. skapar
kombinationen av jordbruk och skogsbruk en betydande
riskutjämning.
Utskottet
Regeringens förslag
I bankrörelselagen (1987:617) och i lagarna om andra
kreditinstitut än banker finns kapitaltäckningsregler, som har
till syfte att skapa skydd för insättarnas medel. Instituten
skall ha eget kapital av viss storlek. Beräkningen görs med
utgångspunkt i institutets placeringar, dvs. dess tillgångar och
garantiförbindelser. De nuvarande reglerna antogs hösten 1989
(prop. 1989/90:43, 1989/90:NU15; SFS 1989:1086--1096) och trädde
i kraft den 1februari 1990. De innebär skärpta krav på
kapitaltäckning jämfört med vad som tidigare gällde. Reglerna
ansluter sig till en överenskommelse inom Baselkommittén, som är
samarbetsorgan för den s.k. tiogruppen, dvs. ett antal länder
inom de Europeiska gemenskaperna (EG) samt Canada, Förenta
Staterna, Japan, Schweiz och Sverige. Inom EG har utarbetats
regler baserade på Baselkommitténs; de skall i princip träda i
kraft den 1januari 1991 och tillämpas fullt ut fr.o.m. den
1januari 1993.
Den förestående omläggningen av skattesystemet föranleder
vissa ändringar i kapitaltäckningsreglerna. Regeringen har i
proposition 1990/91:40 framlagt förslag härom. Innebörden är
framför allt att företagens värderegleringsreserver utmönstras
ur kapitalbasen; i stället räknas 70% av
skatteutjämningsreserven in i denna. Avsikten är att kravet på
kapitaltäckning reellt sett skall vara oförändrat.
Utskottet har ingenting att erinra mot de i propositionen
angivna ändringarna i kapitaltäckningsreglerna utan tillstyrker
att de, såsom regeringen föreslår, genomförs med giltighet
fr.o.m. den 1mars 1991.
I propositionen föreslås vidare, delvis inom ramen för lagar
som innehåller kapitaltäckningsregler, vissa ytterligare
lagändringar som föranleds av de nya bestämmelser om möjligheter
för utlänningar att förvärva aktier i svenska bankaktiebolag som
har införts den 1 augusti 1990. Utskottet tillstyrker i sak
dessa lagändringar. Enligt regeringens förslag skulle de träda i
kraft den 1 januari 1991. För att författningarna skall hinna
publiceras tillräckligt lång tid före ikraftträdandet föreslår
utskottet att denna tidpunkt ändras till den 1februari 1991
utom såvitt gäller lagen om ändring i lagen (1982:617) om
utländska förvärv av svenska företag m.m. I detta fall är
ändringen av sådan natur att ett mera omedelbart ikraftträdande
får anses acceptabelt.
Kapitaltäckningskravet för placeringar för vilka
försäkringsbolag svarar
På förslag av regeringen beslöt riksdagen förra året om en
övergångsbestämmelse, som temporärt reducerar kravet på
kapitaltäckning för fordringar som gäller mot försäkringsbolag
eller som har garanterats av försäkringsbolag. Enligt denna
bestämmelse hänförs sådana fordringar intill utgången av år 1990
-- liksom tidigare var fallet -- till samma riskklass som
fordringar på banker. De skall sålunda vid bestämmandet av
kapitalkravet tas upp till 20% av sitt bokförda värde. Utan
denna övergångsbestämmelse skulle de, i enlighet med
Baselkommitténs principer, ha tagits upp till 100% och därmed
ha medfört ett kapitalkrav av 8%.
Övergångsbestämmelsen motiverades med att det vid
lagstiftningstillfället inte var helt klarlagt vilken ställning
EG skulle ta i fråga om kapitalkravet för sådana placeringar som
försäkringsbolag svarar för. Den ändring beträffande
försäkringsbolagen som anslutningen till Baselkommitténs regler
medförde kunde, påpekade utskottet, befaras få en snedvridande
effekt på konkurrensen mellan kreditförsäkringsverksamheten och
bankernas garantigivning. Utskottet framhöll som angeläget att
regeringen skulle verka för en mera tillfredsställande lösning.
I den nu aktuella propositionen meddelas att företrädare för
svenska myndigheter i olika sammanhang har med företrädare för
EG och inom Baselkommittén tagit upp frågan om att sådana
placeringar för vilka försäkringsbolag svarar skulle placeras in
i samma kategori som gäller för bankerna. Det har emellertid,
heter det, inte varit möjligt att vinna någon internationell
anslutning till en sådan tankegång. Med hänvisning till det
angelägna i att de svenska kapitaltäckningsreglerna
överensstämmer med vad som gäller på andra håll uttalar
föredragande statsrådet att de svenska bestämmelserna inte bör
ändras på denna punkt och att den nu löpande övergångstiden inte
bör förlängas. Detta har blivit regeringens linje.
Två motioner syftar till en fortsatt gynnsammare behandling i
kapitaltäckningshänseende av placeringar som försäkringsbolag
svarar för. Enligt motion 1989/90:N297 (c), som väcktes under
allmänna motionstiden, dvs. innan de nuvarande bestämmelserna
trädde i kraft, borde riksdagen göra ett uttalande till
regeringen om att de då ännu gällande äldre
kapitaltäckningsreglerna borde gälla tills vidare i fråga om
fordringar på försäkringsbolag. I motion 1990/91:N12 (c), som
har föranletts av den nu aktuella propositionen, begärs att den
nuvarande övergångsbestämmelsen skall få förlängd giltighet i
avvaktan på att man inom EG företar en utvärdering och tar
ställning slutgiltigt. Riksdagen skulle också uttala sig för att
villkoren i fråga om kapitaltäckning skall vara likvärdiga för
banker och försäkringsbolag.
Från försäkringsbranschens sida har man vid
utskottsbehandlingen såväl skriftligen som muntligen framfört
önskemål om att den nuvarande övergångsbestämmelsen skall få
fortsätta att gälla till utgången av år 1992.
Utskottet vill framhålla att riksdagen har anslutit sig till
uppfattningen att de svenska kapitaltäckningsreglerna bör
överensstämma med de principer som Baselkommittén under svensk
medverkan har rekommenderat. De skärpta kapitalkraven för vissa
placeringar skall, som utskottet underströk förra året, inte
betraktas isolerade vart för sig utan i belysning av
Baselkommitténs regler i deras helhet. Nationella särintressen
har i några hänseenden fått efterges för att internationell
enighet skulle kunna uppnås.
Från här angiven utgångspunkt ställer sig utskottet avvisande
till tanken på en mera varaktig särbestämmelse i fråga om
kapitaltäckningskravet för sådana placeringar som
försäkringsbolag svarar för. Utskottet har, mot bakgrund av
uppgifter i motionerna och från branschhåll, sökt skaffa sig
ytterligare information om i vilken takt Baselkommitténs
riktlinjer vinner internationell anslutning och i vilken mån det
kan finnas förutsättningar för en omprövning av dessa riktlinjer
i vad avser placeringar av det slag som nu har nämnts. Denna
information ger inte grund för någon väsentlig avvikelse från
de kapitaltäckningskrav som riksdagen fastställde för ett år
sedan. Vid det stundande årsskiftet torde emellertid flera av de
berörda länderna ännu inte ha infört Baselkommitténs regelsystem
fullt ut. Med hänsyn härtill anser sig utskottet kunna föreslå
riksdagen att besluta om att den förra året införda
övergångsanordningen i fråga om placeringar för vilka
försäkringsbolag svarar skall få förlängd giltighet till
utgången av år 1991.
Utskottet har kompletterat de av regeringens lagförslag som
innehåller kapitaltäckningsregler med en övergångsbestämmelse
av nu angiven innebörd. Dessutom framlägger utskottet förslag
till motsvarande lagändringar beträffande hypoteksinstituten. I
nu angiven del bör alla de berörda lagarna träda i kraft den
1januari 1991.
Kapitaltäckningskravet för jordbrukskrediter
För placeringar mot säkerhet i panträtt i jordbruksfastighet
innebär de nya kapitaltäckningsbestämmelserna, såsom utskottet
närmare utvecklade förra året (1989/90:NU15 s. 7 f.), en
påtaglig skärpning av kapitalkravet. Tidigare har
kapitaltäckningskravet i sådana fall varit 1% om panträtten
legat inom 75% av uppskattningsvärdet och 4% i övriga fall.
Baselkommitténs uppläggning innebär att krediter med säkerhet i
jordbruksfastighet jämställs med alla andra placeringar som har
anknytning till näringsverksamhet; huvudregeln är att dessa
kräver en kapitaltäckning på 8%. Utskottet tillstyrkte
regeringens förslag om ett sådant kapitalkrav och avvisade
motionsyrkanden om att kapitalkravet när det gällde
jordbrukskrediter skulle reduceras. Sverige borde, sade
utskottet, godta de regler i fråga om värderingen av säkerhet i
jordbruksfastigheter som Baselkommittén hade funnit motiverade i
ett internationellt perspektiv. Särskilda undantagsregler för
bostadsbyggnader inom jordbruket bedömdes inte kunna komma i
fråga. I vissa fall torde emellertid, tillade utskottet, en
lösning kunna vara att en sådan byggnad avstyckas från
jordbruksfastigheten för att därefter utgöra ett särskilt
kreditobjekt. I en reservation (c, mp) begärdes att
jordbrukskrediter i kapitaltäckningshänseende skulle likställas
med bostadskrediter.
Ett yrkande av motsvarande innebörd har under allmänna
motionstiden i år framställts i motion 1989/90:N296 (c).
Kapitaltäckningskravet för lån i jordbruksfastighet inom
fastighetsvärdet bör, menar motionärerna, sänkas från nuvarande
8% till 4%.
Utskottet avstyrker motionen på de grunder som åberopades
förra året och vill tillägga att en lagstiftning som innebär en
avvikelse från Baselkommitténs regelverk än mindre kan komma i
fråga sedan Sverige, såsom då skedde, har ändrat sina tidigare
kapitaltäckningsregler och anpassat sig till internationell
standard.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ändring i bankrörelselagen
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:N297 och
1990/91:N12, båda i ifrågavarande del, och med avslag på motion
1989/90:N296 antar det i proposition 1990/91:40 framlagda
förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617) med
ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna enligt utskottets
förslag i bilaga 1,
res. (c, mp)
2. beträffande ändrade kapitaltäckningsregler i övrigt
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:N297 och
1990/91:N12, båda i ifrågavarande del, antar
dels de i proposition 1990/91:40 framlagda förslagen till
a) lag om ändring i lagen (1963:76) om kreditaktiebolag,
b) lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748),
c) lag om ändring i lagen (1988:606) om finansbolag,
med ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna enligt
utskottets förslag i bilagorna 2--4,
dels de i bilagorna 5--7 framlagda förslagen till
a) lag om ändring i lagen (1989:1091) om ändring i lagen
(1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om
stadshypoteksföreningar,
b) lag om ändring i lagen (1989:1092) om ändring i lagen
(1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om
landshypoteksföreningar,
c) lag om ändring i lagen (1989:1094) om ändring i lagen
(1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan,
3. beträffande övriga lagförslag
att riksdagen antar de i proposition 1990/91:40 framlagda
förslagen till
a) lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),
b) lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m.m.,
c) lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),
de under a och c angivna lagförslagen med ändring av
tidpunkten för ikraftträdandet till den 1 februari 1991.
Stockholm den 4 december 1990
På näringsutskottets vägnar
Lennart Pettersson
Närvarande: Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Per
Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c),
Birgitta Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Gunnar Hökmark (m),
Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif
Marklund (s), Sven-Åke Nygårds (s), Karin Falkmer (m), Isa
Halvarsson (fp), Björn Kaaling (s) och Håkan Hansson (c).
Reservation
Ändring i bankrörelselagen (mom.1)
Per-Ola Eriksson (c), Lars Norberg (mp) och Håkan Hansson (c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som
börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "internationell
standard" bort ha följande lydelse:
Det kraftigt ökade kapitalkravet när det gäller
jordbrukskrediter innebär, som framhölls när förslaget till nya
kapitaltäckningsregler behandlades förra året, en helt obefogad
uppvärdering av de risker som kan vara förknippade med krediter
för vilka lämnas säkerheter i svenska jordbruksfastigheter.
Svenska jordbruksföretag skiljer sig typiskt sett i flera
avseenden från jordbruksföretag i andra europeiska länder. Det
rör sig i Sverige ovanligt ofta om kombinerade företag med flera
verksamhetsgrenar. Byggnadsbestånd och maskinpark är
genomsnittligt av mycket hög klass. Ofta ingår en betydande
andel produktiv skogsmark i en jordbrukares markinnehav.
Skogsråvaran måste betraktas som en värdefull tillgång i
säkerhetsavseende.
Av här angivna skäl anser utskottet att riksdagen nu, i
enlighet med yrkandet i motion 1989/90:N296 (c), bör ompröva
förra årets beslut. I kapitaltäckningsbestämmelserna bör alltså
göras en sådan ändring att fordringar etc. för vilka säkerheten
utgörs av panträtt i jordbruksfastighet kommer att med samma
begränsning som gäller i fråga om panträtt i bostadsfastighet
hänföras till grupp C av kreditinstitutens placeringar, dvs.
omfattas av ett kapitalkrav på 4%. Utskottet föreslår en
ändring i bankrörelselagen av denna innebörd; den sålunda
ändrade bestämmelsen blir till följd av hänvisningar i andra
lagar giltig för alla slags institut som omfattas av
kapitaltäckningsreglerna. Det får ankomma på regeringen att hos
tiogruppens länder liksom hos övriga EG-länder skapa acceptans
för denna avvikelse från Baselkommitténs normer.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande ändring i bankrörelselagen
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N296 och med
anledning av motionerna 1989/90:N297 och 1990/91:N12, båda i
ifrågavarande del, antar det i proposition 1990/91:40 framlagda
förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
dock med ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna enligt
utskottets förslag i bilaga 1 och med ändrad lydelse av 2
kap. 10§ första stycket C enligt alternativt förslag i det
följande:
Regeringens förslag Alternativt förslag
C. Fordringar, C. Fordringar,
garantiförbindelser och garantiförbindelser och
andra åtaganden på andra åtaganden på
kapitalmarknaden, för vilka kapitalmarknaden, för vilka
säkerheten utgörs av säkerheten utgörs av
panträtt i bostadsfastighet panträtt i jordbruks- eller
eller tomträtt till bostadsfastighet eller
sådan fastighet inom det tomträtt till sådan
uppskattade värde som fastighet inom det uppskattade
banken bestämt efter värde som banken bestämt
särskild värdering. efter särskild
värdering.
Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens förslag till
lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)
Bilaga 1
Regeringens förslag Utskottets förslag
[Övergångsbestämmelser]
1. Denna lag träder i 1. Denna lag träder i kraft
kraft, i fråga om 8 kap. a) i fråga om punkt 3 i
5§ och 9 kap. 2§, den 1 övergångsbestämmelserna
januari 1991 och i övrigt den 1 januari 1991, b) i
den 1 mars 1991. fråga om 8 kap. 5§ och 9
kap. 2§ den 1 februari
1991, och c) i övrigt den 1
mars 1991.
2. Äldre föreskrifter -- -- -- -- -- -- efter ikraftträdandet.
3. Utan hinder av vad som
föreskrivs i 2 kap. 10§
första stycket får,
intill utgången av år
1991, värdehandlingar och
andra fordringar för vilka
försäkringsbolag svarar
hänföras till grupp B.
Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1963:76) om kreditaktiebolag
Bilaga 2
Regeringens förslag Utskottets förslag
[Övergångsbestämmelser]
1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i
den 1 mars 1991. kraft, i fråga om punkt 4 i
övergångsbestämmelserna,
den 1 januari 1991 och i
övrigt den 1 mars 1991.
Äldre föreskrifter -- -- -- -- sådan reserv.
3. För andra 3. För andra
kreditaktiebolag gäller kreditaktiebolag gäller
äldre föreskrifter till äldre föreskrifter till
utgången av det utgången av det
räkenskapsår som räkenskapsår som
avslutas närmast efter avslutas närmast efter den
ikraftträdandet. 1 mars 1991. 4. Utan hinder av
vad som föreskrivs i 4c§
första stycket får,
intill utgången av år
1991, värdehandlingar och
andra fordringar för vilka
försäkringsbolag svarar
hänföras till gruppB.
Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens förslag till
lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748)
Bilaga 3
Regeringens förslag Utskottets förslag
[Övergångsbestämmelser]
1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i
den 1 mars 1991. kraft, i fråga om punkt 3 i
övergångsbestämmelserna,
den 1 januari 1991 och i
övrigt den 1 mars 1991.
2. Äldre föreskrifter 2. Äldre föreskrifter
gäller till utgången av gäller till utgången av
det räkenskapsår som det räkenskapsår som
avslutas närmast efter avslutas närmast efter den
ikraftträdandet. 1 mars 1991. 3. Utan hinder av
vad som föreskrivs i
18b§ första stycket
får, intill utgången av
år 1991, värdehandlingar
och andra fordringar för
vilka försäkringsbolag
svarar hänföras till
gruppB.
Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1988:606) om finansbolag
Bilaga 4
Regeringens förslag Utskottets förslag
[Övergångsbestämmelser]
1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i
den 1 mars 1991. kraft, i fråga om punkt 3 i
övergångsbestämmelserna,
den 1 januari 1991 och i
övrigt den 1 mars 1991.
2. Äldre föreskrifter 2. Äldre föreskrifter
gäller till utgången av gäller till utgången av
det räkenskapsår som det räkenskapsår som
avslutas närmast efter avslutas närmast efter den
ikraftträdandet. 1 mars 1991. 3. Utan hinder av
vad som föreskrivs i
11b§ första stycket
får, intill utgången av
år 1991, värdehandlingar
och andra fordringar för
vilka försäkringsbolag
svarar hänföras till
gruppB.
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1989:1091) om ändring i lagen
(1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om
stadshypoteksföreningar
Bilaga 5
Härigenom föreskrivs att punkt 4 i övergångsbestämmelserna
till lagen (1989:1091) om ändring i lagen (1968:576) om
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om
stadshypoteksföreningar skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4. Utan hinder av vad som 4. Utan hinder av vad som
föreskrivs i 39d§ föreskrivs i 39d§
första stycket får, första stycket får,
intill utgången av år intill utgången av år
1990, värdehandlingar och 1991, värdehandlingar och
andra fordringar för vilka andra fordringar för vilka
försäkringsbolag svarar försäkringsbolag svarar
hänföras till gruppB. hänföras till gruppB.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1989:1092) om ändring i lagen
(1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om
landshypoteksföreningar
Bilaga 6
Härigenom föreskrivs att punkt 4 i övergångsbestämmelserna
till lagen (1989:1092) om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges
allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4. Utan hinder av vad som 4. Utan hinder av vad som
föreskrivs i 60c§ föreskrivs i 60c§
första stycket får, första stycket får,
intill utgången av år intill utgången av år
1990, värdehandlingar och 1991, värdehandlingar och
andra fordringar för vilka andra fordringar för vilka
försäkringsbolag svarar försäkringsbolag svarar
hänföras till gruppB. hänföras till gruppB.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1989:1094) om ändring i lagen
(1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan
Bilaga 7
Härmed föreskrivs att punkt 4 i övergångsbestämmelserna till
lagen (1989:1094) om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska
skeppshypotekskassan skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4. Utan hinder av vad som 4. Utan hinder av vad som
föreskrivs i 3c§ föreskrivs i 3c§
första stycket får, första stycket får,
intill utgången av år intill utgången av år
1990, värdehandlingar och 1991, värdehandlingar och
andra fordringar för vilka andra fordringar för vilka
försäkringsbolag svarar försäkringsbolag svarar
hänföras till gruppB. hänföras till gruppB.