I detta betänkande behandlas
dels proposition 1990/91:30 (industridepartementet) om
vissa befogenheter för ett nytt statligt förvaltningsbolag,
dels 1990 års redogörelse för de statliga företagen,
vilken har överlämnats till riksdagen med regeringens skrivelse
1990/91:20 (industridepartementet),
dels de två motioner som har väckts med anledning av
propositionen,
dels två motioner som har väckts med anledning av
skrivelsen,
dels två motioner från allmänna motionstiden rörande
alternativ vinodling och domänverkets förvaltning av
kronoholmarna.
Sammanfattning
Regeringen har föreslagit riktlinjer för riksdagens medverkan
vid beslut om försäljning av aktier som innehas av det nya
statliga förvaltningsaktiebolaget Fortia. Utskottet tillstyrker
förslaget. Riktlinjerna innebär bl.a. att riksdagens
ställningstagande skall inhämtas om Fortia avser att frånhända
sig röstmajoriteten i något av de nu helägda bolagen. En
omfattande privatisering av statliga företag bör komma till
stånd, anförs det i en reservation (m, fp, c) där det krävs att
regeringsförslaget skall avslås.
Regeringens redogörelse för de statliga företagen ger inte
anledning till något uttalande från utskottets sida. De motioner
som har väckts med anledning av redogörelsen avstyrks av
utskottet men får stöd i reservationer. Dessa gäller dels krav
på en redovisning av det statliga företagandets mål m.m. (c,
mp), dels uttalanden om olika statliga företag (alla mp).
Propositionen
Huvudsakligt innehåll
Riksdagen beslutade våren 1990 att statens aktier i ett antal
hel- eller delägda bolag skulle överföras till ett särskilt
förvaltningsaktiebolag. I proposition 1990/91:30 föreslås nu att
riksdagen skall godkänna vissa riktlinjer för i vilka fall det
nybildade bolaget kan minska sin ägarandel i olika bolag utan
att riksdagen dessförinnan hörs. Förslaget innebär att riksdagen
skall höras om förvaltningsbolaget skall frånhända sig
röstmajoriteten i bolag som nu är helägda. För de delägda
bolagen sätts gränsen när ägarandelen minskar så att den inte
längre överstiger en tredjedel.
Förslag
Regeringen föreslår -- efter föredragning av industriminister
Rune Molin -- att riksdagen godkänner de riktlinjer som
föredragande statsrådet har förordat beträffande riksdagens
medverkan vid beslut om minskningar i det nybildade statliga
förvaltningsbolagets innehav av aktier i hel- och delägda bolag.
Skrivelsen
Regeringen har med skrivelse 1990/91:20 till riksdagen
överlämnat 1990 års redogörelse för de statliga företagen.
Redogörelsen innehåller uppgifter om de statliga företagens
verksamhet under år 1989 eller motsvarande verksamhetsår. För
innehållet i uppgifterna svarar företagen själva.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av proposition
1990/91:30 är följande:
1990/91:N5 av Per Westerberg m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att
riksdagen
1. avslår proposition 1990/91:30 om vissa befogenheter för
ett nytt statligt förvaltningsbolag,
2. hos regeringen begär förslag på och befogenheter för
försäljning av statliga företag i enlighet med vad som i
motionen anförts.
1990/91:N6 av Lars Norberg (mp) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna att ett
policydokument bör utarbetas som klargör statens policy vid dess
ägande och drift av statliga verk och företag,
2. vid avslag på yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna att en statlig utredning bör tillsättas som utarbetar
förslag till en statlig företagspolicy,
3. som sin mening ger regeringen till känna att vid
utarbetandet av en statlig företagspolicy de i motionen angivna
riktlinjerna skall inkluderas.
De motioner som har väckts med anledning av regeringens
skrivelse 1990/91:20 och behandlas här är följande:
1990/91:N9 av Lars Norberg (mp) och Kjell Dahlström (mp) vari
yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande en samlad statlig företagspolicy,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande Celsius Industrier AB,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Nordiska Satellitaktiebolaget,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Procordia AB,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Studsvik AB,
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB),
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB),
8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om SwedeGas AB.
1990/91:N10 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna att
principdeklarationer angående den statliga företagsamheten bör
avlämnas i samband med den årliga redogörelsen angående de
statliga företagen i enlighet med riksdagens [tidigare] beslut
(1980/81:NU29),
2. som sin mening ger regeringen till känna att förslag till
försäljning av statliga företag i enlighet med vad som i
motionen anförts bör tas fram.
En tredje motion, 1990/91:N8 (c), som har väckts med anledning
av skrivelsen har utskottet behandlat i ett betänkande
(1990/91:NU9) om utrikeshandel.
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här
är följande:
1989/90:N202 av Bengt Silfverstrand (s) och Nils T Svensson
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att genom statens
eget företag satsa på alternativ vinodling.
1989/90:N290 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen
1. begär att regeringen utfärdar sådana instruktioner till
domänverket att dess förvaltning av kronoholmarna begränsas till
att blott utveckla administrativa förvaltningsformer,
2. begär att regeringen uppdrar åt domänverket att tillse att
förvaltningsbeslut om kronoholmarna ständigt fattas i samråd med
holmarnas befolkning.
Utskottet
Inledning
I maj 1990 beslutade riksdagen att statens aktier i tio bolag
skulle överföras till ett särskilt förvaltningsaktiebolag. På
initiativ av riksdagen föreslås i proposition 1990/91:30 vissa
riktlinjer för i vilka fall riksdagen skall höras innan
förvaltningsbolaget kan fatta beslut om avyttring av aktier i
bolagen. Propositionen har föranlett två motioner. I detta
betänkande behandlar utskottet också regeringens skrivelse
1990/91:20 med 1990 års redogörelse för de statliga företagen
och två av de tre motioner som har väckts med anledning av
skrivelsen. Vidare behandlas två motioner om statliga företag
från allmänna motionstiden.
Statligt företagande
Utskottet tar först upp ett antal motionsyrkanden om statligt
företagande vilka har principiell innebörd.
Med åberopande av tidigare motioner i ämnet föreslår de tre
borgerliga partierna i en gemensam motion, 1990/91:N5, en
privatisering av statliga företag. Mycket stora delar av den
affärsverksamhet som nu bedrivs av staten i verks- eller
bolagsform bör kunna avyttras, anser motionärerna. De kräver att
riksdagen av regeringen skall begära förslag till och
befogenheter för en försäljning i enlighet med vad motionärerna
förordar. Ett motsvarande yrkande framställs i motion
1990/91:N10 (c). I denna bedöms en försäljningsvolym på
sammanlagt 15--20 miljarder kronor kunna vara möjlig under en
treårsperiod. Under det första året skulle minst 4 miljarder
kronor kunna inbringas vid en försäljning, anförs det.
I motionerna 1990/91:N6 (mp) och 1990/91:N9 (mp) begärs att
riksdagen skall anmoda regeringen att utarbeta ett
policydokument om de statliga företagens roll. Är riksdagen inte
beredd till detta borde den i stället, enligt ett
andrahandsyrkande i den förstnämnda motionen, hos regeringen
hemställa att en utredning tillsätts för denna uppgift.
Motionärerna efterlyser svar på bl.a. följande frågor: Vilken
principiell skillnad ser regeringen mellan affärsverk och
aktiebolag? Hur skall regelsystemen för dessa två företagstyper
skilja sig åt? Kan andra krav ställas på statliga än på övriga
företag? Skall statliga företag utgöra föredöme i fråga om
miljö, affärsmoral etc.? Skall statens innehav av företag
användas för främjande av ekonomisk demokrati? Har staten ett
ansvar för krisbranscher i en vikande ekonomi? I motion
1990/91:N6 (mp) anges de riktlinjer som enligt miljöpartiet de
gröna borde gälla för statligt företagande. Dessa innebär bl.a.
att statlig monopolverksamhet skall drivas i verksform. Vidare
borde såväl riksdagens som de anställdas inflytande öka. Som
ägare till företagen skall staten också, anförs det, främja en
miljövänlig verksamhet och en god arbetsmiljö.
Motioner liknande de nu aktuella avslogs av riksdagen senast
våren 1990 i anslutning till behandlingen av förslag rörande
statligt företagande i proposition 1989/90:88 om vissa
näringspolitiska frågor. I denna förde regeringen en diskussion
om motiven för statligt ägande och om statens roll som ägare.
Utskottet (1989/90:NU35 s.8) instämde i regeringens
uppfattning om statligt företagande och avstyrkte de aktuella
motionerna. Utskottet anförde bl.a. att staten även
fortsättningsvis borde ha en viktig roll som ägare av företag
inom såväl basindustrierna som andra branscher. Vidare ansåg
utskottet att det var angeläget att de statliga och kooperativa
företagen kunde utgöra en motvikt till de privata maktgrupper
som har ett dominerande inflytande över svenskt näringsliv.
Utifrån denna principiella inställning till statligt företagande
tog utskottet avstånd från förslag om en utförsäljning av
statliga företag. Utskottet fann heller inte att det var
erforderligt med någon ytterligare redovisning av de statliga
företagens uppgifter och funktion. Två reservationer avgavs. I
den ena (m, fp, c) begärdes förslag till en utförsäljning av
statliga företag, och i den andra (mp) anfördes att regeringen
snarast borde klargöra sin uppfattning om de statliga företagens
roll.
Utskottet vidhåller sin uppfattning om statligt företagande
och hänvisar till behandlingen av frågan våren 1990. Motionerna
1990/91:N5 (m, fp, c), 1990/91:N6 (mp), 1990/91:N9 (mp) och
1990/91:N10 (c) avstyrks i berörda delar.
Utskottet avstyrker även det aktuella yrkandet i motion
1990/91:N6 (mp) med krav på att det skall tillsättas en statlig
utredning med uppgift att lämna förslag till ett program för de
statliga företagens uppgifter och funktion.
Riksdagens medverkan vid beslut om aktieförsäljning
På förslag av regeringen beslutade riksdagen i maj 1990, som
redan har nämnts, att statens aktier i tio hel- eller delägda
bolag skulle överföras till ett särskilt förvaltningsaktiebolag
(prop. 1989/90:88, 1989/90:NU35). De företag som berörs är dels
Celsius Industrier AB, FFV AB, Luossavaara-Kiirunavaara AB
(LKAB), SIB-Invest AB och Sveriges Geologiska AB, som alla är
helägda av staten, dels följande av staten delägda bolag: Ncb AB
(statens andel av röstetalet i företaget uppgår till ca 62%),
Procordia AB (42%), AB Statens Skogsindustrier AB (ASSI;
75%), SSAB Svenskt Stål AB (60%) och Cementa AB (5%).
Genom denna överföring av aktier kunde enligt regeringen en
mer ändamålsenlig form för förvaltandet av det statliga
aktieinnehavet skapas. Som ägare till företag måste staten,
menade regeringen, ha möjlighet att mobilisera ekonomiska
resurser i en sådan omfattning att affärsmöjligheter kan tas
till vara i det enskilda företaget. Utskottet (1989/90:NU35
s.13), som betonade det angelägna i att den statliga
industrisektorn kunde utvecklas på bästa möjliga sätt, instämde
i regeringens uppfattning och tillstyrkte överföringen av
statens aktier. Dock menade utskottet att det erfordrades
klarare riktlinjer för i vilka fall det nya förvaltningsbolaget
kunde avyttra aktier utan riksdagens hörande. Riksdagen anslöt
sig till denna uppfattning i ett uttalande till regeringen. I
två reservationer avstyrktes förslaget om överföring av aktierna
till ett förvaltningsbolag. I den ena (m, fp, c) anfördes att
bildandet av det nya bolaget skulle försvåra en angelägen
utförsäljning av statliga företag, och i den andra (mp) sades
att riksdagens insyn i de statliga företagens verksamhet skulle
komma att minska med ett sådant bolag.
Det nya bolaget, som har givits namnet
Förvaltningsaktiebolaget Fortia, har startat sin verksamhet i
oktober 1990. Till ordförande i bolaget har utsetts
landshövdingen i Gävleborgs län Lars Ivar Hising och till
verkställande direktör f.d. statssekreteraren i
industridepartementet Olof Rydh.
I proposition 1990/91:30 lämnas förslag till i vilka fall
riksdagen bör höras innan Fortia kan fatta beslut om avyttring
av aktier. Enligt förslaget skall riksdagens ställningstagande
inhämtas innan beslut fattas som innebär att Fortia frånhänder
sig röstmajoriteten i något av de nu helägda bolagen eller att
Fortias andel av rösterna i något av de nu delägda bolagen
sjunker så att den inte längre överstiger en tredjedel.
Regeringen påpekar att aktiebolagslagen (1975:1385) stadgar ett
betydande inflytande, bl.a. i fråga om ändringar i
bolagsordningen, för aktieägare som tillsammans innehar minst en
tredjedel av rösterna i ett bolag.
Regeringens förslag bör avslås, sägs det i motion 1990/91:N5
(m, fp, c). Motionärerna erinrar om att man från de borgerliga
partiernas sida har förordat en omfattande försäljning av
statliga företag. En sådan försäljning skulle få till följd att
det statliga förvaltningsbolagets uppgifter upphör. Några nya
riktlinjer för bolagets verksamhet erfordras därför inte, anförs
det.
Bildandet av det nya förvaltningsbolaget möjliggör enligt
utskottets mening ett mer rationellt utövande av den statliga
ägarfunktionen. Härigenom skapas förutsättningar för den
statliga industrisektorn att kunna konkurrera med den privatägda
industrisektorn på mer likvärdiga villkor och att kunna
utvecklas på bästa möjliga sätt.
Som sägs i propositionen måste dock riksdagen ha möjlighet
till inflytande i viktigare frågor rörande de statligt ägda
företagen. De riktlinjer som förordas i propositionen
beträffande riksdagens medverkan vid beslut om minskningar av
förvaltningsbolagets aktieinnehav finner utskottet till fyllest
i detta hänseende. Samtidigt förutsätter utskottet att
riksdagens ställningstagande kommer att inhämtas också om
försäljningar av betydande verksamhetsgrenar i de av staten
majoritetsägda bolagen skulle aktualiseras av innebörd att
företagens verksamhetsinriktning skulle komma att i grunden
förändras. Med det sagda tillstyrks propositionen och avstyrks
här berörd del av motion 1990/91:N5 (m, fp, c).
Redogörelsen för de statliga företagen
Allmänt
I 1990 års redogörelse för de statliga företagen lämnas
uppgifter om företagens verksamhet under år 1989 eller
motsvarande verksamhetsår. Redogörelsen har föranlett tre
motioner, varav en har behandlats i utskottets betänkande
(1990/91:NU9) om utrikeshandel. Utöver vad som sägs i det
följande ger redogörelsen inte anledning till något uttalande
från utskottets sida.
Innehållet i redogörelsen
Den form av årliga redogörelser till riksdagen för den
statliga företagssektorn som nu tillämpas infördes år 1981 i
enlighet med ett riksdagsbeslut samma år (prop. 1980/81:22, NU
1980/81:29). Därvid uttalade utskottet sitt gillande av
regeringens förslag att redogörelsen med vissa mellanrum skulle
omfatta också en principdeklaration om det statliga
företagandets mål och riktlinjer samt uppgift huruvida
uppställda mål hade uppnåtts.
Med undantag för år 1984, då vissa motiv och principer för
statens roll som företagsägare angavs, har regeringens skrivelse
med överlämnande av redogörelsen varje gång haft samma formella
karaktär och sålunda inte innefattat några kommentarer till
redogörelsens innehåll.
Riktlinjer för statens politik som ägare av företag har i
stället presenterats för riksdagen och behandlats av denna i
andra sammanhang. Senast gjordes detta våren 1990, då regeringen
-- som redan nämnts -- i den näringspolitiska propositionen
diskuterade motiven för statligt företagande.
I motion 1990/91:N10 (c) görs sak av att endast en av de
redogörelser som har avlämnats sedan år 1981 har innehållit en
deklaration om regeringens inställning till den statliga
företagssektorn. Detta kan inte, heter det i motionen, anses
uppfylla riksdagens beslut om återkommande principdeklarationer
i redogörelserna. Riksdagen borde i ett uttalande till
regeringen upprepa sitt beslut från år 1981 om att redogörelsen
för de statliga företagen med vissa mellanrum skall innefatta
sådana deklarationer.
Med anledning av 1989 års redogörelse för de statliga
företagen väcktes hösten 1989 en motion (mp) av delvis samma
innebörd som den nu aktuella. På förslag av utskottet
(1989/90:NU17 s.2) avslogs motionen. Utskottet ansåg att det
var till fyllest att regeringen i ärenden om särskilda företag
och i näringspolitiska propositioner tog upp frågor om
riktlinjer för de statliga företagen. Att den årliga
redogörelsen regelmässigt skulle inledas med en politisk
deklaration fann utskottet inte motiverat. En motsatt
inställning kom till uttryck i en reservation (mp).
Utskottet vidhåller sitt ställningstagande från hösten 1989
och avstyrker motion 1990/91:N10 (c) i här aktuell del.
Vissa företagsspecifika frågor
I motion 1990/91:N9 (mp) framställs, förutom det förslag som
har tagits upp i det föregående, sju yrkanden om olika bolag som
har beskrivits i redogörelsen för de statliga företagen. Dessa
yrkanden behandlas vart för sig i det följande.
Det första gäller Celsius Industrier AB. Enligt
motionärerna bör staten utöva en direkt kontroll av
krigsmaterielindustrin. Därför borde Kockums AB och
Karlskronavarvet AB avskiljas från Celsiuskoncernen och
underställas industridepartementet.
Verksamheten vid Kockums (tidigare Kockums Marine AB) omfattar
i första hand tillverkning av ubåtar och utvecklingsarbete
rörande civil undervattensteknik. Vid Karlskronavarvet bedrivs
främst verksamhet med örlogsfartyg till den svenska marinen.
Förutom tillverkning utförs underhålls-, ombyggnads- och
reparationsarbeten på olika typer av fartyg. De två bolagen är
numera de enda inom Celsiuskoncernen (f.d. Svenska Varv AB) som
är inriktade på fartygsproduktion.
Utskottet har i november 1990 i ett betänkande (1990/91:NU10)
om krigsmaterielindustrin behandlat och avstyrkt ett antal
motioner (s; vpk; mp) med krav bl.a. på en omställning till
civil produktion inom denna industri. Motionerna har följts upp
i en reservation (v, mp). Utskottet går här inte in på
behandlingen av denna fråga utan hänvisar till nyssnämnda
betänkande.
Ett motionsyrkande (mp) av liknande innebörd som det nu
aktuella i motion 1990/91:N9 (mp) avslogs senast våren 1990.
Utskottet (1989/90:NU35 s.22) instämde i uppfattningen att det
kunde finnas anledning att överväga om de båda bolagen borde
tillhöra Celsiuskoncernen men ansåg att riksdagen då ej borde ta
något initiativ i saken. Motionen fick stöd i en reservation
(mp). I en annan reservation (m, fp, c) begärdes att regeringen
skulle låta utreda strukturfrågan för de fartygsproducerande
enheterna inom Celsiuskoncernen. När denna fråga hade fått sin
lösning borde, anfördes det, resterande enheter inom koncernen
avyttras.
Enligt utskottets mening finns det inte heller nu anledning
för riksdagen att vidta någon åtgärd i strukturfrågan
beträffande Karlskronavarvet och Kockums. Det berörda yrkandet i
motion 1990/91:N9 (mp) avstyrks följaktligen.
Nästa yrkande i denna motion avser Nordiska
Satellitaktiebolaget, vilket står som ägare till
Tele-X-satelliten. Motionärerna erinrar om att bolaget har
redovisat stora förluster under senare år och menar att
verksamheten i bolaget bör omprövas. De TV-program som sänds ut
med hjälp av Tele-X-satelliten sägs bidra till den "andliga
miljöförstöringen" i landet.
Nordiska Satellitaktiebolaget bildades år 1983 inom ramen för
Nordiska Telesatellitkonsortiet, vars första projekt var
Tele-X-projektet. Sedan juni 1989 är svenska staten, efter att
ha övertagit en norsk minoritetsandel (15%), ensam ägare till
bolaget. Svenska rymdaktiebolaget har för Satellitaktiebolagets
räkning utvecklat och upphandlat Tele-X-systemet med tillhörande
markstationer. Medel för att täcka Satellitaktiebolagets
kostnader har tillskjutits som ägartillskott åren 1983--1986.
Bolaget har inte någon personal anställd.
Tele-X-satelliten sköts upp i april 1989. Satelliten erbjuder
två huvudtyper av teletjänster, nämligen dels satellit-TV, dels
digital telekommunikation för data- och videoöverföring. För
vardera av de två tjänsterna kommer normalt två sändare
(transpondrar) att arbeta. Dessutom finns en sändare av vartdera
slaget i reserv. I samband med att svenska staten övertog den
norska statens andel i Satellitaktiebolaget beslutades att
norska staten skall ha dispositionsrätt till en TV-sändare.
Under år 1990 har Nordisk Television AB (TV4) hyrt in sig i en
andra TV-sändare.
Satellitaktiebolaget har sedan år 1986 redovisat negativa
rörelseresultat efter avskrivningar (år 1986 -14 milj.kr., år
1987 -102 milj.kr., år 1988 -66 milj.kr. och år 1989 -155
milj.kr.). Underskotten har täckts av innestående egna medel.
Sedan underskottet för år 1989 balanserats står ett eget kapital
om ca 420 milj.kr. till bolagets förfogande, medan bolagets
skulder uppgår till ca 4 milj.kr. Bolagets soliditet är sålunda
i det närmaste 100%.
Enligt det ursprungliga avtalet mellan Sverige och Norge om
Tele-X-satelliten skulle denna efter en experimentfas överlåtas
från Satellitaktiebolaget till Nordiska
Telesatellitaktiebolaget, vilket skulle fungera som det i
stadgarna föreskrivna driftbolaget. I och med att Sverige
övertog Norges andel i Tele-X-satelliten upphörde Nordiska
Telesatellitaktiebolagets roll i projektet, och bolaget har
trätt i likvidation. Svenska Rymdaktiebolaget är numera
ansvarigt för driften av systemet och för marknadsföringen av
systemets data- och videotjänster. Marknadsföringen på TV-sidan
handhas av Satellitaktiebolaget. För närvarande pågår
överläggningar mellan detta bolag och Rymdaktiebolaget rörande
organisationen av Tele-X-systemet och riskfördelningen mellan de
båda bolagen. Ett avtal väntas bli undertecknat i december 1990.
Avsikten är att Satellitaktiebolaget skall drivas vidare och ta
ägaransvaret för systemet. Bolaget skall också utöva kontrollen
över hur Tele-X-satelliten används för publika TV-sändningar.
Inte heller det nu aktuella yrkandet i motion 1990/91:N9 (mp)
bör enligt utskottets mening ge anledning till någon åtgärd från
riksdagens sida. Utskottet vill emellertid i detta sammanhang
framhålla det angelägna i att de kontakter som har tagits i
frågan om att utnyttja Tele-X-satelliten för att få till stånd
utökade telekommunikationer med de baltiska staterna och med
Polen kan fullföljas och att konkreta förhandlingar härom kan
inledas. Behovet av förbättrade teleförbindelser är mycket
påtagligt i dessa länder.
Nästa företag som tas upp i motion 1990/91:N9 (mp) är
Procordia AB. Det aktuella yrkandet går ut på att staten
skall använda sitt inflytande i bolaget för att främja en
decentraliserad tillverkning av mer hälsosamma livsmedel. Enligt
motionärerna åvilar ett särskilt ansvar företaget till följd av
dess medverkan i produktion och försäljning av tobak och
alkoholdrycker.
Utskottet har i november 1990 tagit upp frågor om svensk
export av tobaksvaror och alkoholdrycker i ett betänkande
(1990/91:NU9 s.22f.) om utrikeshandel.
Enligt utskottets mening bör inte riksdagen söka påverka
Procordias verksamhetsinriktning. För marknadsföring i Sverige
av tobaksvaror och alkoholdrycker gäller särskild lagstiftning.
Beträffande frågor om svensk export av sådana varor hänvisas
till nyssnämnda betänkande. Med det sagda avstyrks det nu
berörda motionsyrkandet.
I ett ytterligare yrkande i motion 1990/91:N9 (mp) krävs att
Studsvik AB skall omorganiseras så att företagets verksamhet
kan ge ett positivt resultat. Enligt motionärerna bör
utvecklingsarbetet inom det kärntekniska området vid Studsvik
inskränkas till frågor om kärnkraftens avveckling och
kärnavfallets hantering.
Verksamheten vid Studsvik var från början helt
anslagsfinansierad. Numera svarar de statliga anslagen för
endast ca 10% av företagets totala intäkter. För innevarande
budgetår har riksdagen -- inom ramen för
energiforskningsprogrammet -- anvisat totalt 63 milj.kr. som
bidrag till verksamheten vid Studsvik (prop. 1989/90:90 avsnitt
21, 1989/90:NU40).
I mitten av 1980-talet inträffade en väsentlig
resultatförsämring för Studsvik. För år 1986 redovisade
företaget ett underskott -- mätt som resultat efter finansiella
intäkter och kostnader -- av ca 61 milj.kr. Samma år vidtog
företaget vissa åtgärder för en anpassning till en lägre
verksamhetsvolym. Bl.a. reducerades personalstyrkan med ca 200
personer. På grund av den bristande lönsamheten beviljades
Studsvik under budgetåret 1987/88 extra ägartillskott om totalt
90 milj.kr. (prop. 1987/88:25 bil. 10, NU 1987/88:12; prop.
1987/88:90, NU 1987/88:40). Antalet anställda vid företaget har
under senare år minskat med ytterligare 100 personer och uppgår
för närvarande till drygt 800. För år 1989 redovisade Studsvik
ett underskott -- motsvarande det tidigare nämnda -- av ca 12
milj.kr. Enligt uppgift pågår för närvarande internt inom
Studsvik en översyn av verksamheten med syfte att resultatet
skall förbättras ytterligare.
Med hänvisning till det sagda avstyrks det nu aktuella
yrkandet i motion 1990/91:N9 (mp).
Det följande yrkandet i motionen gäller Svensk
Avfallskonvertering AB (SAKAB). Verksamheten vid företaget bör
enligt motionärerna byggas ut så att allt miljöfarligt avfall
som produceras kan omhändertas. Vidare borde all export av
miljöfarligt avfall upphöra.
SAKAB bildades år 1975 med uppgift att slutligt omhänderta
miljöfarligt avfall. Staten äger för närvarande 96% av
aktierna i företaget. Riksdagen (1989/90:JoU16) bemyndigade
våren 1990 regeringen att sälja ut maximalt 49% av aktierna i
SAKAB. Sverige och Norge har hösten 1990 beslutat utreda
förutsättningarna för ett utvidgat samarbete beträffande
hanteringen av miljöfarligt avfall. Enligt intentionerna skall
ett gemensamt svensk-norskt bolag bildas för ändamålet. Detta
bolag skall även förvärva aktierna i SAKAB.
I 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 16
s.27f.) har vissa avfallsfrågor tagits upp i ett särskilt
avsnitt. Det konstateras (s.73) att SAKABs behandlings- och
lagringskapacitet är för liten och att det inom företaget pågår
arbete med att finna lokalisering för en utökning av kapaciteten
för såväl slutbehandling som lagring.
Regeringen har i oktober 1990 beslutat om en skärpt kontroll
av svensk export av miljöfarligt avfall fr.o.m. den 1 januari
1991. De ändrade reglerna, som har införts i förordningen
(1985:841) om miljöfarligt avfall, innebär att sådant avfall
skall få föras ut ur landet bara om det kan bevisas att avfallet
kommer att tas om hand på ett sätt som skulle vara godtagbart
från miljö- och hälsosynpunkt i Sverige. Statens naturvårdsverk
har givits i uppdrag att kontrollera att åtagandena om
hanteringen av avfallet uppfylls. Vidare skall även SAKAB i
fortsättningen söka tillstånd för export av miljöfarligt avfall.
Med konstaterandet att SAKAB -- i linje med motionärernas
önskemål -- planerar för en utökad kapacitet samt att reglerna
för exporten av miljöfarligt avfall inom kort kommer att skärpas
avstyrker utskottet det nu aktuella motionsyrkandet.
För hanteringen och slutförvaringen av använt kärnbränsle och
annat radioaktivt avfall från kärnkraftsproduktionen i Sverige
svarar Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). Bolaget, som
ägs gemensamt av kärnkraftsproducenterna, tar också hand om
radioaktivt avfall från sjukhus, industrier och
forskningsinstitutioner. Statens andel av bolagets aktiekapital
uppgår till 58%.
Med början under år 1989 har SKB bedrivit en
informationskampanj runt om i landet om bolagets verksamhet och
om hanteringen av avfallet från kärnkraftsproduktionen. Ett
sjuttiotal kommuner har besökts. Enligt SKB skall kampanjen ses
mot bakgrund bl.a. av att bolaget inom ett par år avser att peka
ut ett antal alternativa orter för lokaliseringen av
slutförvaret för använt kärnbränsle.
Enligt ett yrkande i motion 1990/91:N9 (mp) skall staten verka
för att SKBs informationskampanj upphör. Motionärerna menar att
bolaget har bedrivit propaganda för kärnkraften.
Utskottet finner inget anmärkningsvärt i att SKB informerar om
sin verksamhet och om kärnkraftsavfallets hantering. Sådant
avfall finns redan, och det måste tas om hand på ett säkert sätt
inom landet. Motionen avstyrks även i nu aktuellt avseende.
Det sista yrkandet i motion 1990/91:N9 (mp) går ut på att
staten skall använda sitt ägarinflytande i SwedeGas AB för
att förhindra utbyggnaden av ett rikstäckande naturgasnät.
Utbyggnaden av ett sådant nät skulle enligt motionärerna
motverka strävandena att begränsa importberoendet på energisidan
och att minska utsläppen av koldioxid. Utbyggnaden skulle också
undandra medel för investeringar i inhemska förnybara
energikällor.
På förslag av utskottet (1989/90:NU44) beslöt riksdagen våren
1990 att behandlingen av ett stort antal motioner om
energipolitiken, de flesta från allmänna motionstiden, skulle
uppskjutas till innevarande riksmöte. Avsikten är att dessa
motioner, varav vissa gäller frågor om introduktionen av
naturgas, skall tas upp i anslutning till behandlingen av den
aviserade energipolitiska propositionen.
Utskottet hänvisar till den kommande behandlingen av
energipolitiken och avstyrker det här berörda motionsyrkandet.
Vissa övriga frågor
Utskottet behandlar slutligen två motioner om statliga företag
från allmänna motionstiden.
Den ena, motion 1989/90:N202 (s), tar sikte på V&S Vin &
Sprit AB (tidigare AB Vin- & Spritcentralen). Motionärerna
menar att bolaget borde verka för ett ökat inslag av vin som har
framställts av biodynamiskt odlade druvor. Detta skulle ske dels
genom försök med begränsat utnyttjande av bekämpningsmedel vid
bolagets egen vingård i Frankrike, dels genom ökad import av vin
som har framställts av obesprutade druvor.
Vin & Sprit har enligt lagen (1977:292) om tillverkning av
drycker, m.m. monopol på att tillverka spritdrycker i Sverige.
Vidare gäller enligt lagen (1977:293) om handel med drycker att
bolaget med vissa undantag har monopol på import och export av
samt partihandel med spritdrycker, vin och starköl.
År 1986 inköpte bolaget en vingård i södra Frankrike. Där
produceras vin för försäljning i Sverige och Frankrike. Vidare
bedrivs arbete med att utveckla nya tekniker och metoder att
odla druvor och framställa vin. Bl.a. görs försök med begränsat
utnyttjande av bekämpningsmedel i odlingen. Vingården fungerar
också som en utbildnings- och konferensanläggning.
I Sverige marknadsförs för närvarande enligt uppgift från Vin
& Sprit endast ett vin såsom varande baserat på biodynamiskt
odlade druvor. Enligt bolaget är utbudet av sådana vinsorter
starkt begränsat.
Utskottet noterar sålunda att Vin & Sprit i linje med
motionärernas önskemål bedriver försök med alternativa
odlingsmetoder vid vingården i Frankrike. Vidare förutsätter
utskottet att bolaget bevakar möjligheterna till import av vin
baserat på druvor som har odlats med begränsat eller utan
utnyttjande av kemiska bekämpningsmedel. Med det sagda avstyrks
motion 1989/90:N202 (s).
Domänverkets förvaltning av kronoholmarna är rubriken på
motion 1989/90:N290 (m). Med de s.k. kronoholmarna avses
statliga holmar och skär som varken hör under något hemman eller
innehas under särskilda villkor. Till kronoholmarna räknas också
vissa andra öar som tillhör eller får anses tillhöra staten.
Kronoholmar finns längs hela den svenska kusten, dock främst i
Norrbottens och Göteborgs och Bohus län, samt i de stora
insjöarna.
År 1986 beslutade riksdagen om riktlinjer för kronoholmarnas
framtida disposition (prop. 1985/86:110, FiU 1985/86:32). Enligt
beslutet skall kronoholmarna förvaltas rationellt och upplåtas
på marknadsmässiga villkor i för ändamålet lämpliga
nyttjanderättsformer. Genom beslutet övertog domänverket
förvaltningen av de kronoholmar som tidigare stod under
kammarkollegiets tillsyn.
I nyssnämnda motion kritiseras domänverkets förvaltning av en
av dessa kronoholmar, nämligen Käringön utanför Bohusläns kust.
Enligt motionären har domänverket på olika sätt åsidosatt
husägarnas intressen på ön. Bl.a. har verket föranstaltat om en
sanering av avloppssystemet, vilken, anförs det, kan komma att
hota många äldre husägares möjligheter att behålla sina
bostäder. I motionen sägs också att domänverket har underlåtit
att ta upp överläggningar med husägarna om den framtida
förvaltningsformen beträffande tomter och andra anläggningar på
ön. I motionen framställs två yrkanden. Enligt det första skulle
riksdagen hos regeringen hemställa att domänverkets
förvaltningsansvar skall begränsas till att avse administrativa
förvaltningsfrågor. Vidare borde verket, enligt det andra
yrkandet, ges instruktion om att förvaltningsbeslut om
kronoholmarna alltid skall fattas i samråd med den berörda
befolkningen.
Som ombud för ett antal husägare på Käringön har motionären i
sin yrkesmässiga roll som advokat i september 1990 stämt
domänverket inför Stenungsunds tingsrätt. I stämningsansökan
yrkas att tingsrätten skall fastställa att husägarna har ständig
besittningsrätt till marken på Käringön utan skyldighet att
erlägga någon betalning därför till staten.
Med anledning av riksdagsbeslutet om kronoholmarnas framtida
disposition uppdrog regeringen år 1986 åt domänverket att bl.a.
ta initiativ till att upprätta skriftliga arrendekontrakt i
fråga om upplåtelser med nyttjanderätt av mark på kronoholmarna
i de fall där sådana upplåtelser saknades. I den proposition som
låg till grund för riksdagsbeslutet anförde regeringen (prop.
1985/86:110 s.25) att den förutsatte att domänverkets
förvaltning inte skulle komma att leda till en sådan
exploatering och därmed åtföljande kostnadsökning att det blev
ekonomiskt omöjligt för arrendatorer att utnyttja eller i
förekommande fall förvärva arrendestället. Regeringen uteslöt
inte att vissa husägare kunde komma att drabbas av högre
arrendeavgifter än tidigare. I propositionen betonades det
angelägna i att marknadsanpassningen av arrendeavgifterna skedde
successivt.
Enligt uppgift från industridepartementet har domänverket på
Käringön låtit stycka av ett antal tomter och bygga ut
anläggningar för bl.a. avlopp i syfte att skapa förutsättningar
för nybebyggelse på ön. Den valda lösningen av avloppsfrågan har
bestämts i samråd med Orusts kommun och länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län.
Som har framgått av den föregående redovisningen är den fråga
som har tagits upp i motion 1989/90:N290 (m) för närvarande
delvis föremål för behandling i allmän domstol. Enligt
utskottets mening bör riksdagen i avvaktan på denna behandling
inte ta något initiativ i ärendet. Motionen avstyrks
följaktligen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande statligt företagande
att riksdagen avslår motion 1990/91:N5 yrkande 2, motion
1990/91:N6 yrkandena 1 och 3, motion 1990/91:N9 yrkande 1 och
motion 1990/91:N10 yrkande 2,
res. 1 (m, fp, c)
res. 2 (mp)
2. beträffande utredning om statlig företagspolicy
att riksdagen avslår motion 1990/91:N6 yrkande 2,
res. 3 (mp) - villk. 2
3. beträffande riksdagens medverkan vid beslut om
aktieförsäljning
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:30 och med
avslag på motion 1990/91:N5 yrkande 1 godkänner de i
propositionen angivna riktlinjerna för riksdagens medverkan vid
beslut om minskningar i det statliga förvaltningsaktiebolagets
innehav av aktier i hel- och delägda bolag,
res. 4 (m, fp, c)
res. 5 (mp) - motiv.
4. beträffande 1990 års redogörelse för de statliga
företagen
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1990/91:20 till
handlingarna,
5. beträffande innehållet i redogörelsen för de statliga
företagen
att riksdagen avslår motion 1990/91:N10 yrkande 1,
res. 6 (m, fp) - motiv.
res. 7 (c, mp)
6. beträffande Celsius Industrier AB
att riksdagen avslår motion 1990/91:N9 yrkande 2,
res. 8 (m, fp, c)
res. 9 (mp)
8. beträffande Procordia AB
att riksdagen avslår motion 1990/91:N9 yrkande 4,
res. 11 (mp)
9. beträffande Studsvik AB
att riksdagen avslår motion 1990/91:N9 yrkande 5,
res. 12 (m, fp) - motiv.
res. 13 (mp)
10. beträffande Svensk Avfallskonvertering AB
att riksdagen avslår motion 1990/91:N9 yrkande 6,
res. 14 (mp)
11. beträffande Svensk Kärnbränslehantering AB
att riksdagen avslår motion 1990/91:N9 yrkande 7,
res. 15 (c, v) - motiv.
res. 16 (mp)
12. beträffande SwedeGas AB
att riksdagen avslår motion 1990/91:N9 yrkande 8,
res. 17 (fp, c) - motiv.
res. 18 (mp)
13. beträffande V&S Vin & Sprit AB
att riksdagen avslår motion 1989/90:N202,
14. beträffande domänverkets förvaltning av kronoholmarna
att riksdagen avslår motion 1989/90:N290.
res. 19 (m) - motiv.
Stockholm den 29 november 1990
På näringsutskottets vägnar
Lennart Pettersson
Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune
Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Inga-Britt
Johansson (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland
Larsson (c), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif Marklund
(s), Mats Lindberg (s), Karin Falkmer (m), Barbro Andersson (s),
Björn Kaaling (s) och Sven-Olof Petersson (c).
Reservationer
1. Statligt företagande (mom.1)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m),
Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Karin Falkmer (m) och
Sven-Olof Petersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.5 som
börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "berörda delar"
bort ha följande lydelse:
Ett spritt enskilt ägande och en fri konkurrens är, menar
utskottet, grundstenar i en vital ekonomisk politik. Statens
främsta uppgift inom näringspolitiken bör vara att ange ramarna
för näringslivets verksamhet. Utskottet ansluter sig därför till
de krav på en privatisering av statliga företag som framförs i
motionerna 1990/91:N5 (m, fp, c) och 1990/91:N10 (c). Härigenom
skulle verksamheterna komma att utsättas för marknadsmässig
konkurrens, vilket kan väntas leda till effektiviseringar och
bättre anpassning till konsumenternas behov. Enligt utskottets
uppfattning bör mycket stora delar av den affärsverksamhet som
bedrivs av staten i verks- eller bolagsform kunna avyttras. Det
mål som har angetts i motionerna, nämligen att staten skall
tillföras försäljningsintäkter om 15--20 miljarder kronor under
en treårsperiod, ter sig som fullt realistiskt. Metoderna för
försäljning och valet av försäljningsobjekt kräver emellertid
noggranna överväganden.
Regeringen bör enligt utskottets mening utarbeta ett förslag
till plan för försäljning av statliga företag enligt de
riktlinjer som anges i nyssnämnda motioner och i motion
1989/90:N214 (m, fp, c). Den sistnämnda motionen väcktes under
allmänna motionstiden och har behandlats av riksdagen
(1989/90:NU35 s.8) under våren 1990. Försäljningen av företag
bör ske i sådana former att en ökad spridning av aktieägandet
främjas. Försäljningen bör kunna anpassas till rådande
marknadsläge. Det synes därför ändamålsenligt att regeringen
begär riksdagens bemyndigande att beträffande ett antal angivna
företag genomföra försäljningar av en viss omfattning. Det får
sedan ankomma på regeringen att vid lämplig tidpunkt besluta om
genomförandet av försäljningarna inom ramen för riksdagens
bemyndigande.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ställa sig bakom
vad utskottet nu har anfört. Härigenom skulle motionerna
1990/91:N5 (m, fp, c) och 1990/91:N10 (c) bli tillgodosedda i
berörda delar.
Utifrån den principiella inställning till statligt företagande
som nyss har redovisats anser utskottet att det inte finns skäl
för riksdagen att anmoda regeringen att utarbeta ett samlat
program för de statliga företagens uppgifter och funktion.
Yrkandena härom i motionerna 1990/91:N6 (mp) och 1990/91:N9 (mp)
avstyrks därför.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande statligt företagande
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N5 yrkande 2 och
motion 1990/91:N10 yrkande 2 och med avslag på motion 1990/91:N6
yrkandena 1 och 3 och motion 1990/91:N9 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Statligt företagande (mom.1)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.5 som
börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "berörda delar"
bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motionerna 1990/91:N6 (mp) och
1990/91:N9 (mp) finner utskottet att de statliga företagens roll
bör klargöras i en sådan deklaration som motionärerna
efterlyser. De statsägda företag som drivs i aktiebolagsform
har, menar utskottet, i praktiken anpassat sig till de
privatägda företagens arbetsmetoder och ideologi. Det har visat
sig vara svårt för de statliga företagen att ta både
företagsekonomiska och samhällsekonomiska hänsyn.
Enligt utskottets mening bör alltså regeringen utarbeta ett
program för de statliga företagens uppgifter och funktion. Detta
program bör ha sin grund i den inställning till statligt
företagande som kommer till uttryck i motion 1990/91:N6 (mp).
Sålunda bör sådan statlig verksamhet som utgör ett naturligt
monopol drivas i verksform. Vidare bör de statliga företagen i
ökad utsträckning tillämpa demokratiska principer; detta innebär
att riksdagen och de anställda i företagen skall ges ett ökat
inflytande över verksamheten. Företagen skall också planera sin
verksamhet så att en långsiktigt miljövänlig och resurssnål
teknik främjas och en god arbetsmiljö uppnås.
Någon omfattande utförsäljning av statliga företag, i enlighet
med vad som föreslås i motionerna 1990/91:N5 (m, fp, c) och
1990/91:N10 (c), bör inte aktualiseras i avvaktan på den begärda
deklarationen. De berörda yrkandena i dessa motioner avstyrks
därför.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande statligt företagande
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N6 yrkandena 1
och 3 och motion 1990/91:N9 yrkande 1 och med avslag på motion
1990/91:N5 yrkande 2 och motion 1990/91:N10 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Utredning om statlig företagspolicy (mom.2)
Under förutsättning av avslag på reservation 2
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.5 som
börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "och funktion"
bort ha följande lydelse:
I det föregående har utskottet anslutit sig till förslagen i
motionerna 1990/91:N6 (mp) och 1990/91:N9 (mp) om att regeringen
skall anmodas utarbeta en policy över de statliga företagens
uppgifter och funktion. För den händelse riksdagen skulle avvisa
detta yrkande instämmer utskottet i kravet i motion 1990/91:N6
(mp) på att en statlig utredning skall tillsättas med uppgift
att lämna förslag till en sådan policy. Riksdagen bör i angivet
fall uppmana regeringen härtill.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande utredning om statlig företagspolicy
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N6 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Riksdagens medverkan vid beslut om aktieförsäljning
(mom.3)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m),
Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Karin Falkmer (m) och
Sven-Olof Petersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.6 som
börjar med "Bildandet av" och slutar med "motion 1990/91:N5 (m,
fp, c)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion
1990/91:N5 (m, fp, c), att det inte erfordras några nya
riktlinjer beträffande det statliga förvaltningsbolagets
befogenheter att avyttra aktier utan riksdagens hörande. Som
sägs i nämnda motion bör en omfattande försäljning av statliga
företag komma till stånd. En sådan försäljning skulle få till
följd att förvaltningsbolagets funktion upphör. Utskottet
instämmer sålunda i motionärernas krav på att propositionen
skall avslås.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande riksdagens medverkan vid beslut om
aktieförsäljning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N5 yrkande 1
avslår proposition 1990/91:30.
5. Riksdagens medverkan vid beslut om aktieförsäljning
(mom.3, motiveringen)
Lars Norberg (mp) anser att den del av utskottets yttrande på
s.6 som börjar med "Bildandet av" och slutar med "motion
1990/91:N5 (m, fp, c)" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening kan det finnas anledning för
riksdagen att överväga en avyttring av statens aktier i flera av
de företag som har inordnats i det nya förvaltningsbolaget.
Denna prövning bör emellertid anstå till dess att ett samlat
program för de statliga företagens roll har utarbetats i
enlighet med vad miljöpartiet de gröna har föreslagit.
Med hänvisning till det sagda tillstyrker utskottet förslaget
i propositionen om riktlinjer för riksdagens medverkan vid
beslut om minskningar av förvaltningsbolagets aktieinnehav.
Härav följer att motion 1990/91:N5 (m, fp, c) avstyrks i nu
berörd del.
6. Innehållet i redogörelsen för de statliga företagen
(mom.5, motiveringen)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m),
Gudrun Norberg (fp) och Karin Falkmer (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som
börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "aktuell del"
bort ha följande lydelse:
Riksdagen har tidigare uttalat sig till förmån för att de
statliga företagen i allmänhet skall bedrivas på motsvarande
villkor som gäller för de privatägda företagen. Några bärande
skäl till varför statsmakterna då skulle äga och driva företag
har inte kunnat preciseras. I motionerna 1989/90:N214 (m, fp, c)
och 1990/91:N5 (m, fp, c) har därför en systematisk försäljning
av de statliga företagen begärts.
Enligt utskottets mening finns det med hänsyn härtill ingen
anledning att den årliga redogörelsen för de statliga företagen
skall kompletteras med en deklaration om det statliga
företagandets mål m.m. Motion 1990/91:N10 (c) avstyrks därför i
här aktuell del.
7. Innehållet i redogörelsen för de statliga företagen
(mom.5)
Roland Larsson (c), Lars Norberg (mp) och Sven-Olof Petersson
(c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som
börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "aktuell del"
bort ha följande lydelse:
Riksdagen har alltså beslutat att den årliga redogörelsen för
statliga företag vid återkommande tillfällen skall innefatta
också en deklaration om det statliga företagandets mål m.m. Det
är mot denna bakgrund märkligt att endast en av de senaste tio
redogörelserna för statliga företag har inkluderat en sådan
deklaration. Med instämmande i vad som anförs i motion
1990/91:N10 (c) och i vad riksdagen tidigare har uttalat (NU
1980/81:29) anser utskottet att de årliga redogörelserna med
vissa mellanrum bör innehålla en beskrivning av det statliga
företagandets mål och riktlinjer. Enligt utskottets mening bör
1991 års redogörelse för de statliga företagen omfatta en sådan
beskrivning.
Riksdagen bör tillgodose det berörda yrkandet i motion
1990/91:N10 (c) genom en anmodan till regeringen av nu angiven
innebörd.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande innehållet i redogörelsen för de statliga
företagen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N10 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Celsius Industrier AB (mom. 6)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m),
Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Karin Falkmer (m) och
Sven-Olof Petersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks
följaktligen" bort ha följande lydelse:
Den svenska krigsmaterielindustrin står inför en betydande
omstrukturering. I denna bör även den militära
fartygsproduktionen inkluderas. Som utskottet har anfört i
nyssnämnda betänkande (1990/91:NU10) om krigsmaterielindustrin
är det i första hand en uppgift för de berörda företagen att
själva strukturera sin tillverkning utifrån marknadens krav. Som
ägare, via Celsiuskoncernen, till Karlskronavarvet AB och
Kockums AB har staten ett ansvar för att de strukturfrågor som
gäller dessa bolag får en gynnsam lösning. Det bör ankomma på
regeringen att tillse att dessa företag ges en ägarmiljö, som
bättre tillgodoser företagens utvecklingspotential och som
bidrar till en ändamålsenlig strukturering av svensk
försvarsindustri. Det nuvarande ägarförhållandet för dessa bolag
torde inte på bästa sätt främja de två bolagens framtid.
Utskottet finner heller inte några motiv för att bolagen, i
enlighet med vad som krävs i motion 1990/91:N9 (mp), direkt
skulle underställas industridepartementet.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till
vad utskottet här har anfört.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande Celsius Industrier AB
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:N9 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Celsius Industrier AB (mom. 6)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks
följaktligen" bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder förslaget i motion 1990/91:N9 (mp) om att
de krigsmaterieltillverkande enheterna inom Celsiuskoncernen,
Karlskronavarvet AB och Kockums AB, skall ställas direkt under
industridepartementet. Granskningen av den svenska
krigsmaterielexporten under senare år visar vad följden blir när
vinstintressena blir det överordnade målet för tillverkning av
krigsmateriel. Riksdagen bör anmoda regeringen att föranstalta
om nu nämnda strukturförändring. Här aktuell del av motion
1990/91:N9 (mp) tillstyrks alltså.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande Celsius Industrier AB
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N9 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
10. Nordiska Satellitaktiebolaget (mom.7)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.9 som
börjar med "Inte heller" och slutar med "dessa länder" bort ha
följande lydelse:
De tidigare stolta drömmarna om ett omfattande nordiskt
kulturutbyte med hjälp av Tele-X-satelliten är nu glömda. De
medel, ca 1 miljard kronor, som svenska staten har investerat i
satelliten tycks ge en ur samhällsekonomisk synvinkel ytterst
klen utdelning. Risken är stor för att satelliten i stället för
att medverka till kulturellt utbyte kommer att bidra till en
kulturell utarmning genom att den främjar reklamfinansierade
TV-program. Utskottet ansluter sig därför till kravet i motion
1990/91:N9 (mp) på att verksamheten inom Nordiska
Satellitaktiebolaget skall omprövas med syfte att ett från
samhällsekonomisk och kulturpolitisk synpunkt bättre utnyttjande
av Tele-X-satelliten skall åstadkommas. Riksdagen bör i ett
uttalande uppmana regeringen att föranstalta om en sådan
omprövning.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande Nordiska Satellitaktiebolaget
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N9 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
11. Procordia AB (mom.8)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.10 som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörda
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Samordningen år 1990 av verksamheterna vid Procordia AB,
Provendor AB och Pharmacia AB (se 1989/90:NU35 s.18) har
inneburit en ytterligare maktkoncentration inom livsmedels- och
läkemedelsområdena. Utskottet ser med oro på den tilltagande
storskaligheten inom näringslivet. I stället bör, i enlighet med
förslag som har framförts av miljöpartiet i olika sammanhang, en
lokalt anpassad produktion för lokala behov åstadkommas.
Utskottet tillstyrker därför kravet i motion 1990/91:N9 (mp) på
att staten skall utnyttja sitt inflytande i Procordia för att
främja en sådan produktion i företaget.
Vad utskottet här har anfört bör riksdagen ställa sig bakom i
ett uttalande till regeringen. Beträffande frågor om svensk
export av tobak och alkoholdrycker hänvisas till vad
miljöpartiets företrädare i utskottet har anfört i nyssnämnda
betänkande (1990/91:NU9 s.39f.) om utrikeshandel.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande Procordia AB
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N9 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
12. Studsvik AB (mom.9, motiveringen)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m),
Gudrun Norberg (fp) och Karin Falkmer (m) anser att den del av
utskottets yttrande på s.10 som börjar med "Med hänvisning"
och slutar med "motion 1990/91:N9 (mp)" bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets mening finns det inte anledning för
riksdagen att engagera sig i verksamhetsinriktningen hos
Studsvik AB. Utskottet förutsätter att Studsvik, på samma sätt
som andra företag, löpande ser över verksamheten och genomför
omstruktureringar om så skulle erfordras. Om behov av
ytterligare medelstillskott till företaget skulle uppstå bör det
tillgodoses genom att andra än staten tillskjuter nödvändigt
kapital. Med det sagda avstyrks här berörd del av motion
1990/91:N9 (mp).
13. Studsvik AB (mom.9)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.10 som
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "motion 1990/91:N9
(mp)" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör den kärntekniska forskningen i
Sverige i fortsättningen begränsas huvudsakligen till frågor om
hantering av kärnavfallet och nedmontering av kärntekniska
anläggningar. Utskottet tillstyrker därför kravet i motion
1990/91:N9 (mp) på en översyn av verksamheten i Studsvik AB med
nu nämnda syfte. Riksdagen bör anmoda regeringen att ta
initiativ till en sådan översyn.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande Studsvik AB
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N9 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
14. Svensk Avfallskonvertering AB (mom.10)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som
börjar med "Med konstaterandet" och slutar med "aktuella
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
De avfallsmängder som uppstår i dagens samhälle orsakar stora
miljöproblem och innebär ett slöseri med energi och ändliga
naturresurser. Kapacitet saknas för att allt miljöfarligt avfall
som produceras skall kunna omhändertas. Såsom anförs i motion
1990/91:N9 (mp) bör ett första steg därför vara att Svensk
Avfallskonvertering AB (SAKAB) bygger ut sin behandlings- och
lagringskapacitet. Utskottet instämmer vidare i vad som sägs i
denna motion om att svensk export av miljöfarligt avfall bör
stoppas. Enligt utskottets mening bör kapaciteten i Sverige för
omhändertagande av miljöfarligt avfall utökas så att Sverige kan
ta hand om allt det miljöfarliga avfall som Sverige producerar.
Regeringen bör ta erforderliga initiativ för att påskynda
arbetet med SAKABs kapacitetsutbyggnad. På längre sikt bör,
menar utskottet, tillverkningen av produkter som skapar
miljöfarligt avfall som ej betryggande kan destrueras eller
återvinnas bringas att upphöra.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till
vad utskottet här har anfört. Härigenom skulle motion 1990/91:N9
(mp) bli tillgodosedd såvitt nu är i fråga.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande Svensk Avfallskonvertering AB
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N9 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
15. Svensk Kärnbränslehantering AB (mom.11, motiveringen)
Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (v) och Sven-Olof Petersson
(c) anser att den del av utskottets yttrande på s.11 som
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "aktuellt avseende"
bort ha följande lydelse:
Utskottet finner inget anmärkningsvärt i att Svensk
Kärnbränslehantering AB (SKB) informerar om sin verksamhet och
om kärnkraftsavfallets hantering. Sådant avfall finns redan, och
det måste tas om hand på ett säkert sätt inom landet.
Informationen bör dock inte vara utformad så att det kan
uppfattas som om SKB pläderar för kärnkraftens bevarande. Vissa
inslag i SKBs informationskampanj har, anser utskottet, haft den
karaktären. Kampanjen har i många fall varit direkt
vilseledande.
Enligt utskottets mening finns det emellertid inte anledning
för riksdagen att ta något initiativ i frågan. Motion 1990/91:N9
(mp) avstyrks därför i nu aktuellt avseende.
16. Svensk Kärnbränslehantering AB (mom.11)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "aktuellt avseende"
bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N9 (mp) anser
utskottet att den s.k. informationsverksamhet som Svensk
Kärnbränslehantering AB (SKB) bedriver bör upphöra. Bolagets
informationskampanj har inget annat syfte än att plädera för
kärnkraftens bevarande.
Riksdagen bör sålunda i ett uttalande anmoda regeringen att
verka för att denna kampanj upphör. Det sagda innebär att det
berörda yrkandet i nyssnämnda motion tillstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande Svensk Kärnbränslehantering AB
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N9 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
17. SwedeGas AB (mom. 12, motiveringen)
Hadar Cars (fp), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och
Sven-Olof Petersson (c) anser att den del av utskottets yttrande
på s.12 som börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med
"berörda motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar i huvudsak motionärernas farhågor för
konsekvenserna av en utbyggnad av ett rikstäckande naturgasnät
under de närmaste åren. En storskalig introduktion av naturgas
skulle försvåra eller förhindra ett bredare utnyttjande av
biobränslen. Användning av naturgas medför också ökade utsläpp
av bl.a. koldioxid.
Utskottet vill dock hänvisa till den förestående behandlingen
av energipolitiken och avstyrker därför det berörda
motionsyrkandet.
18. SwedeGas AB (mom.12)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.12 som
börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "berörda
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör staten redan nu utnyttja sitt
inflytande i SwedeGas AB för att förhindra planerna på en
utbyggnad av ett rikstäckande fossilgasnät (naturgasnät). En
ytterligare introduktion av fossilgas skulle stå i strid mot
riksdagens beslut att utsläppen av koldioxid inte får öka. I
stället bör staten vidta energiska åtgärder för att utsläppen av
koldioxid från fossila bränslen i Sverige skall minskas. En
storskalig fossilgasintroduktion skulle också innebära att
tiotals miljarder kronor investerades i ett fossilgasnät som
skulle leda till ett ökat importberoende på energisidan. Som
sägs i motion 1990/91:N9 (mp) bör dessa medel i stället satsas
på energihushållning och på introduktion av inhemska förnybara
energikällor, främst biobränslen.
Regeringen bör ta erforderliga initiativ med nu nämnda syfte.
Det anförda innebär att utskottet tillstyrker det aktuella
yrkandet i motion 1990/91:N9 (mp).
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:
12. beträffande SwedeGas AB
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N9 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
19. Domänverkets förvaltning av kronoholmarna (mom.14,
motiveringen)
Per Westerberg, Gunnar Hökmark och Karin Falkmer (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande på s.13 som börjar
med "Som har" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha
följande lydelse:
Som har framgått av den föregående redovisningen är den fråga
som har tagits upp i motion 1989/90:N290 (m) för närvarande
delvis föremål för behandling i allmän domstol. Utskottet
förutsätter att domänverket innan den rättsliga prövningen har
avslutats inte företar någon förvaltningsåtgärd som skulle kunna
omintetgöra eller försvåra möjligheterna för de permanentboende
att bo kvar på kronoholmarna. Med det sagda avstyrks motionen.
Särskilda yttranden
1. Innehållet i redogörelsen för de statliga företagen
(mom.5)
Lars Norberg (mp) anför:
Jag har i det föregående ställt mig bakom krav i motioner från
miljöpartiet på att ett samlat program för de statliga
företagens uppgifter och funktion skall utarbetas. Detta program
bör ingå i den deklaration om det statliga företagandets mål och
riktlinjer som, enligt vilket jag har förordat, skall tas med i
1991 års redogörelse för de statliga företagen.
2. Nordiska Satellitaktiebolaget (mom.7)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m),
Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Karin Falkmer (m) och
Sven-Olof Petersson (c) anför:
Vi anser att Tele-X-satelliten bör bjudas ut på den privata
marknaden. Statens insatser för rymdverksamhet bör inriktas på
stöd till sådant forsknings- och utvecklingsarbete som står
långt från kommersiellt utnyttjande men har stor betydelse för
svensk industris framtida konkurrensmöjligheter.
3. Studsvik AB (mom.9)
Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (v) och Sven-Olof Petersson
(c) anför:
Vi anser att kärnkraftsföretagen i allt väsentligt bör svara
för kostnaderna för den kärntekniska verksamheten. Staten bör
sålunda i fortsättningen inte lämna något stöd till den
kärntekniska forskningen vid Studsvik AB.
Innehåll
Ärendet1
Sammanfattning1
Propositionen2
Huvudsakligt innehåll2
Förslag2
Skrivelsen2
Motionerna2
Utskottet4
Inledning4
Statligt företagande4
Riksdagens medverkan vid beslut om aktieförsäljning5
Redogörelsen för de statliga företagen7
Allmänt7
Innehållet i redogörelsen7
Vissa företagsspecifika frågor8
Vissa övriga frågor12
Hemställan14
Reservationer
1. Statligt företagande (m, fp, c)15
2. Statligt företagande (mp)16
3. Utredning om statlig företagspolicy (mp)17
4. Riksdagens medverkan vid beslut om aktieförsäljning
(m,fp,c)17
5. Riksdagens medverkan vid beslut om aktieförsäljning
(mp)18
6. Innehållet i redogörelsen för de statliga företagen
(m,fp)18
7. Innehållet i redogörelsen för de statliga företagen
(c,mp)19
8. Celsius Industrier AB (m, fp, c)19
9. Celsius Industrier AB (mp)20
10. Nordiska Satellitaktiebolaget (mp)20
11. Procordia AB (mp)21
12. Studsvik AB (m, fp)21
13. Studsvik AB (mp)21
14. Svensk Avfallskonvertering AB (mp)22
15. Svensk Kärnbränslehantering AB (c, v)22
16. Svensk Kärnbränslehantering AB (mp)23
17. SwedeGas AB (fp, c)23
18. SwedeGas AB (mp)23
19. Domänverkets förvaltning av kronoholmarna (m)24
Särskilda yttranden
1. Innehållet i redogörelsen för de statliga företagen
(mp)24
2. Nordiska Satellitaktiebolaget (m, fp, c)25
3. Studsvik AB (c, v)25