I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag till
anslag till patent- och registreringsverket samt
patentbesvärsrätten (prop. 1990/91:100 bil. 14). Vidare
behandlas fem motioner (c, v resp. mp) om förbud mot patent på
bioteknologiska uppfinningar och en motion (m) med önskemål om
att Sverige inte skall avvika från utvecklingen inom EG och
Europapatentverket när det gäller patent på sådana uppfinningar.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag samt avstyrker
motionerna om patentförbud med hänvisning till den pågående
genteknikberedningen. Eftersom något tillkännagivande till
regeringen inte är nödvändigt med anledning av m-motionen
avstyrks också den motionen.
TOLFTE HUVUDTITELN
Propositionen
I proposition 1990/91:100 bilaga 14 föreslår regeringen
(industridepartementet)
dels under punkt F 15 (s. 94--97) att riksdagen till
Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 4 000 kr.,
dels under punkt F 16 (s. 97 och 98) att riksdagen till
Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2 000 kr.,
dels under punkt F 17 (s. 98 och 99) att riksdagen till
Patentbesvärsrätten för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 9 814 000 kr.
Motionerna
1990/91:L802 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari -- med
hänvisning till vad som anförts i motion 1990/91:Jo606 -- yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om patent på genteknikområdet.
1990/91:L807 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari -- med hänvisning
till vad som anförts i motion 1990/91:Jo626 -- yrkas att
riksdagen hos regeringen begär ett förtydligande av patentlagen
så att det klarare framgår att patent inte kan tas på levande
organismer.
1990/91:L810 av Elisabet Franzén m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet att utreda och utarbeta förslag
till ny patentlagstiftning som klart säger att produktpatent
inte är tillåtet på levande organismer och på varje form av
arvsmassa,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en översyn av hela det immaterialrättsliga
skyddet för att hindra att andra former för ensamrätt till
levande materia uppstår,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige skall verka internationellt
för att få till stånd förbud mot ensamrätt till levande materia.
1990/91:L811 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari -- med
hänvisning till vad som anförts i motion 1990/91:So529 -- yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om immaterialrätt.
1990/91:L812 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med hänvisning
till vad som anförts i motion 1990/91:U259 -- yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om patent på levande organismer.
1990/91:So28 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari -- såvitt nu är
i fråga -- yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att förhindra att patent på
mänskliga vävnader blir giltiga i Sverige.
Motion So28 har väckts med anledning av proposition 1990/91:52
om användning av genteknik på människa, m.m., och yrkande 7 i
motionen har av socialutskottet överlämnats till lagutskottet.
Utskottet
Regeringens förslag till medelsanvisning för patent- och
registreringsverket samt patentbesvärsrätten föranleder inte
några erinringar från utskottets sida.
I sex motioner tas upp frågor rörande patent på
bioteknologiska uppfinningar.
Genom patent kan den som gjort en uppfinning få ensamrätt att
utnyttja uppfinningen yrkesmässigt. Patent kan meddelas på såväl
en ny produkt som en ny produktionsmetod. I princip kan alla
uppfinningar patenteras som fyller de i patentlagen (1967:837)
uppställda patenterbarhetskraven, men undantag görs för bl.a.
uppfinningar som avser växtsorter eller djurraser eller
väsentligen biologiska förfaranden för framställning av växter
eller djur. Patent får dock meddelas på mikrobiologiskt
förfarande samt alster av sådant förfarande. Uppfinningar inom
växtriket kan ges skydd enligt växtförädlarrättslagen
(1971:392). Skyddet är ett rent produktskydd. Lagen ger den som
tagit fram en ny växtsort en ensamrätt att yrkesmässigt
framställa och marknadsföra förökningsmaterial av sorten samt
också i vissa fall en rätt att använda sorten för framställning
av förökningsmaterial av en annan sort. Också växtsorter som
frambragts genom gentekniska och andra bioteknologiska
förfaranden kan skyddas enligt lagen. Växtförädlarrättslagen
bygger på 1961 års konvention om skydd av
växtförädlingsprodukter, vilken Sverige tillträtt. Genom
konventionen har de anslutna staterna åtagit sig bl.a. att inte
tillämpa både patent och växtförädlarrätt på samma växtsort.
Konventionen innebär också att staterna bildar en union för
skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV).
Ett patent som meddelas av en nationell patentmyndighet blir
gällande endast i den staten. Önskas patentskydd i mer än ett
land måste alltså patent sökas i varje land. Genom den
europeiska patentkonventionen har skapats en ordning som medger
att en patentsökande samtidigt kan få patent i flera länder,
s.k. europeiskt patent. Sådana patent söks hos det europeiska
patentverket i München. I likhet med vad som gäller enligt den
svenska patentlagen kan europeiskt patent inte meddelas på
uppfinningar som avser växtsorter, djurraser eller väsentligen
biologiska förfaranden för framställning av växter eller djur.
Mikrobiologiska förfaranden liksom alster härav får dock
patenteras. Sverige har liksom många andra europeiska stater
tillträtt konventionen, och det europeiska patentverket kan
således meddela patent som blir gällande i Sverige på samma sätt
som om patentet beviljats av det svenska patentverket.
Under senare år har olika frågor rörande biotekniken
aktualiserats både inom Sverige och på det internationella
planet. Skyddet för bioteknologiska uppfinningar har bl.a.
tagits upp inom FN-organet WIPO (World Intellectual Property
Organization) och inom UPOV. Vidare har EG-kommissionen år 1988
framlagt ett förslag till direktiv rörande rättsligt skydd för
sådana uppfinningar. Syftet med förslaget är att det skall
skapas enhetliga och klara regler i EG-länderna i fråga om vilka
uppfinningar som skall kunna patenteras. En närmare redogörelse
för de olika initiativ som tagits har lämnats i utskottets
betänkande 1989/90:LU31.
I mars 1990 beslöt regeringen att tillkalla en parlamentarisk
beredning med uppgift att bereda frågor med anknytning till
användning av genteknik. I direktiven (dir. 1990:16) framhålls
att det finns ett behov av att få ett antal sådana frågor
belysta under parlamentarisk medverkan och att en belysning i
denna form också kan tjäna som vägledning för det svenska
agerandet vid de olika internationella diskussioner som skall
äga rum. Enligt direktiven skall översynen omfatta fyra
huvudområden. Ett sådant område är kunskapsläget beträffande de
ekologiska risker som är förknippade med ett frisläppande av
genetiskt förändrade organismer, principer för ekologisk
riskvärdering samt behovet av forskning kring de ekologiska
riskerna. Ett annat huvudområde är etiska principer för vad som
bör vara tillåtet och otillåtet vid användningen av genteknik.
Som ett tredje huvudområde anges i direktiven principer för
anmälningsplikt och prövning av genteknisk verksamhet och
organisationen av denna kontroll. Det fjärde huvudområdet
slutligen utgörs av övergripande immaterialrättsliga frågor.
I motion L802 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m)
framhålls vikten av att Sverige håller jämna steg med
utvecklingen i det europeiska patentverket och EG när det gäller
patent på uppfinningar inom det bioteknologiska området. Enligt
motionärerna talar mycket för att patent skall kunna erhållas på
sådana uppfinningar. I motionen begärs ett tillkännagivande om
vad som anförts.
I motion L807 av Roy Ottosson m.fl. (mp) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär ett förtydligande av patentlagen så att det
klarare framgår att patent inte kan meddelas på levande
organismer. Motionärerna hävdar att nuvarande patentlagstiftning
inte medger att patent beviljas för uppfinningar som avser
levande organismer men att utvecklingen går mot en uppluckring
av detta förbud. Enligt motionärerna finns det starka etiska
skäl mot att någon skall kunna få ensamrätt till levande
organismers arvsmassa. Ett patentskydd kan vidare leda till
problem för jordbrukarna.
Synpunkter liknande dem i motion L807 förs också fram i motion
L810 av Elisabet Franzén m.fl. (mp). I motion L810 framhålls
även att den parlamentariska beredning av genteknikfrågor som
regeringen beslutat om inte är tillfyllest. Motionärerna
understryker vikten av att en parlamentarisk utredning på
området kommer till stånd. Utredningsarbetet bör bedrivas under
hänsynstagande till sociala och ekologiska aspekter samt tredje
världens speciella intressen och behov. En utgångspunkt bör vara
att levande organismer liksom gentekniska metoder och varje form
av manipulation av arvsmassan inte skall omfattas av
immaterialrättsligt skydd. I motionen begärs dels utredning om
och förslag till ny patentlagstiftning som klarlägger att
produktpatent inte tillåts beträffande levande organismer eller
någon form av arvsmassa, dels översyn av hela det
immaterialrättsliga regelsystemet i syfte att förhindra andra
former av ensamrätt till levande materia. Motionärerna yrkar
också tillkännagivande om att Sverige skall verka
internationellt för att förbud mot ensamrätt till levande
materia skall komma till stånd.
Även i motion L811 av Lennart Brunander m.fl. (c) påpekas de
problem som kan uppkomma för jordbruket om patent på levande
materia tillåts. Motionärerna anser att Sverige internationellt
bör driva linjen att patent på liv inte skall godtas samt verka
för att regler om en annan skyddsform än patent utarbetas. Ett
sådant skydd bör garantera fri tillgång till de genetiska
resurserna och samtidigt stimulera vidareutvecklingen inom
biotekniken. Motionärerna yrkar att det anförda ges regeringen
till känna.
I motion L812 av Lars Werner m.fl. (v) anförs att Sverige
varken nationellt eller internationellt bör godta patent på
uppfinningar som avser förändringar av organismer med
utnyttjande av bioteknik. Ett annat regelverk än patentsystemet
måste enligt motionärerna utarbetas med utgångspunkt i att växt-
och djurarter är vårt gemensamma arv. Motionärerna yrkar att det
anförda ges regeringen till känna.
I motion So28 av Ulla Tillander m.fl. (c) begärs (yrkande 7)
ett tillkännagivande om åtgärder för att förhindra att patent på
mänskliga vävnader blir giltiga i Sverige. Motionärerna anser
att Sverige både nationellt och internationellt måste arbeta för
att förhindra en utveckling mot patentering av gentekniskt
förändrade växter, djur, bakterier och mänskliga vävnader. De
gränser i övrigt som skall gälla för patent på andra
bioteknologiska uppfinningar måste enligt motionärerna kunna
definieras, och patentlagen behöver förtydligas i angivna
hänseenden.
Utskottet konstaterar att utvecklingen inom biotekniken har
gått mycket snabbt under senare år. Särskilt i fråga om
utnyttjandet av genteknik är forskningens framsteg påtagliga,
och det har skapats nya förutsättningar för att sådan teknik
skall kunna tillämpas direkt på så vitt skilda områden som
medicinsk diagnostik, läkemedelsproduktion, växtförädling och
djuravel. Användningen av mikroorganismer vid industriell
produktion och för miljövård är andra exempel på den nya
teknikens tillämpningsområden. Såvitt nu kan bedömas kommer
denna utveckling att fortsätta och bioteknikens betydelse på
olika samhällsområden att öka.
Med anledning av ett flertal motioner -- de flesta med samma
inriktning som de nu aktuella motionerna L807, L810, L811, L812
och So28 -- behandlade utskottet våren 1990 ingående frågan om
patent på uppfinningar inom bioteknikens område. I sitt av
riksdagen godkända betänkande i ärendet (bet. 1989/90:LU31)
framhöll utskottet att det finns anledning att se positivt på de
möjligheter som gentekniken ger. En ökad användning av genteknik
för dock med sig, fortsatte utskottet, att ställning måste tas
till åtskilliga frågor av komplicerad art som rör exempelvis de
etiska och ekologiska aspekterna. Många människor känner också
stark oro eller osäkerhet inför genteknikens utveckling och de
framtida följderna av den. Det var därför enligt utskottet
naturligt att gentekniken aktualiserats såväl i åtskilliga
motioner till riksdagen som i den allmänna debatten och att
diskussioner förts om vad som bör vara tillåtet och inte
tillåtet. Samtidigt underströk utskottet att problemen kring
gentekniken i första hand måste lösas genom andra åtgärder än
införandet av förbud mot eller begränsningar av möjligheterna
till rättsligt skydd för bioteknologiska uppfinningar. Liksom
annan lagstiftning på det immaterialrättsliga området, påpekade
utskottet, är nämligen patentlagen ett trubbigt vapen när det
gäller att förhindra eller begränsa viss verksamhet, och andra
lösningar krävs om ett sådant syfte skall uppnås. Utskottet fann
att det var angeläget att en översyn av de spörsmål som
gentekniken ger upphov till kom till stånd och uttalade sin
tillfredsställelse över att regeringen beslutat att tillkalla en
parlamentarisk beredning rörande genteknikfrågorna. Med hänsyn
till att immaterialrättsliga frågor utgör ett av huvudområdena
för översynen utgick utskottet från att patenträttsliga spörsmål
skulle komma att övervägas. Resultatet av beredningsarbetet
borde enligt utskottet inte föregripas genom några uttalanden
från riksdagens sida med anledning av de då förevarande
motionsyrkandena, och utskottet avstyrkte följaktligen bifall
till motionerna.
Den parlamentariska beredningen för frågor rörande användning
av gentekniken tillsattes av regeringen i juni 1990 och har
inlett sitt arbete. I enlighet med sin tidigare inställning i
saken anser utskottet att inte heller de nu aktuella motionerna
L807, L810, L811, L812 och So28 yrkande 7 bör föranleda någon
riksdagens vidare åtgärd. Vad särskilt gäller det sist nämnda
motionsyrkandet vill utskottet tillägga att varken den svenska
patentlagen eller den europeiska patentkonventionen medger att
patent beviljas på mänskliga vävnader som sådana. Utskottet
förordar alltså att motionerna avslås.
Med anledning av vad som anförs i motion L802 vill utskottet
-- i linje med vad utskottet uttalade år 1990 -- hänvisa till
att patent för närvarande tillämpas som skyddsform för
bioteknologiska uppfinningar i de flesta industriländer och
också i det europeiska patentsystemet. Utan tungt vägande skäl
bör Sverige inte isolera sig från den internationella
utvecklingen på patentområdet. Det är också viktigt att den
nordiska rättslikheten på detta område bevaras. Härtill kommer
att ett framtida EES-avtal kan medföra krav på att vi håller
jämna steg med EG-länderna på bl.a. patentområdet. Det sagda
utesluter givetvis inte att det kan finnas anledning att för
svenskt vidkommande överväga frågan om hur skyddet för
uppfinningar av denna art lämpligen bör vara utformat.
Spörsmålet måste emellertid lösas på det internationella planet.
Mot bakgrund av det sagda kan utskottet inte finna att något
särskilt tillkännagivande med anledning av motion L802 är
påkallat, utan utskottet avstyrker bifall jämväl till den
motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande immaterialrättsärenden
att riksdagen till Patent- och registreringsverket:
Immaterialrätt m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 4 000 kr.,
2. beträffande bolagsärenden
att riksdagen till Patent- och registreringsverket:
Bolagsärenden för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 2 000 kr.,
3. beträffande patentbesvärsrätten
att riksdagen till Patentbesvärsrätten för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 9 814 000 kr.,
5. beträffande internationell anpassning
att riksdagen avslår motion 1990/91:L802.
Stockholm den 5 mars 1991
På lagutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
Närvarande: Rolf Dahlberg (m), Lennart Andersson (s), Owe
Andréasson (s), Stig Gustafsson (s), Ulla Orring (fp), Martin
Olsson (c), Inger Hestvik (s), Allan Ekström (m), Bengt Kronblad
(s), Gunnar Thollander (s), Lena Boström (s), Bengt Harding
Olson (fp), Stina Eliasson (c), Elisabeth Persson (v), Elisabet
Franzén (mp), Anita Jönsson (s) och Charlotte Cederschiöld (m).
Reservationer
1. Patentförbud (mom. 4)
Martin Olsson (c), Stina Eliasson (c) och Elisabeth Persson
(v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar
med "Utskottet konstaterar" och på s. 6 slutar med "den
motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill för sin del framhålla att utvecklingen inom
biotekniken för närvarande går mycket snabbt. Särskilt gäller
detta gentekniken, och det skapas fortlöpande nya
förutsättningar för att sådan teknik skall kunna användas på
olika områden. Växtförädlingen och djuraveln liksom utnyttjandet
av mikroorganismer för industriell produktion är blott några
exempel på genteknikens tillämpningsområden. I ökande
utsträckning söks också patent på olika bioteknologiska
uppfinningar både här i Sverige och utomlands.
Patentansökningarna avser inte bara uppfinningar i mera
vedertagen mening utan också olika gentekniska manipulationer
med människor, växter, djur och mikroorganismer. Inte minst
aktiva härvidlag är amerikanska och japanska företag. Eftersom
Sverige är anslutet till den europeiska patentkonventionen blir
patent på det gentekniska området som meddelas av det europeiska
patentverket gällande också här i landet. Hur långt
patentmöjligheterna sträcker sig i fråga om växter och djur kan
för närvarande inte bedömas. Otvivelaktigt är det emellertid så
att vitala intressen står på spel för vissa stora företag och
att dessa i största möjliga utsträckning försöker få till stånd
en vidgning av patenterbarheten. Även utvecklingen av praxis vid
det europeiska patentverket synes gå i denna riktning liksom
arbetet med immaterialrättsliga frågor inom internationella
organisationer. Det ovan redovisade förslaget till eg-direktiv
om rättsligt skydd för bioteknologiska uppfinningar är blott ett
exempel härpå. Direktivförslaget ger klart ökade möjligheter att
patentera uppfinningar som avser växter och djur.
Enligt utskottets mening för den ökade användningen av
genteknik med sig att ställning måste tas till en rad spörsmål
av komplicerad natur som rör exempelvis de etiska och ekologiska
aspekterna på gentekniken. Många människor känner stark oro och
osäkerhet inför genteknikens utveckling och de framtida
följderna av den. Mot denna bakgrund framstår det som angeläget
att en samlad översyn sker av de olika frågor som har anknytning
till biotekniken.
Enligt utskottets mening kan ett beredningsarbete rörande
gentekniken med den inriktning som framgår av de ovan redovisade
direktiven inte anses tillräckligt. I stället bör en
parlamentarisk utredning tillkallas med uppgift att utarbeta en
samlad, heltäckande lagstiftning på bioteknikområdet.
Lagstiftningen skall ange de etiska, sociala och miljömässiga
ramarna för forskning och tillämpning. Angeläget är också att
det initieras en bred debatt och informationsspridning om
bioteknikens roll i samhället, något som inte minst gäller
patentfrågorna. En viktig uppgift i det kommande
utredningsarbetet måste därför vara att överväga de särskilda
problem som är förknippade med den nuvarande utvecklingen när
det gäller patent på bioteknologiska uppfinningar. Inte bara
etiska skäl talar mot att någon genom patent skall kunna få
ensamrätt på levande organismer. Sådana patent kan också
äventyra den genetiska mångfalden och skapa
beroendeförhållanden. Som påpekas av motionärerna kan
jordbrukarnas möjligheter att använda sin egen skörd för utsäde
komma att starkt begränsas eller försvinna om patent på växter
godtas. Likaså kan djurpatent tvinga uppfödare att betala
ersättning till patenthavaren för flera generationers avkommor
till ett patenterat djur. Det finns därför starka skäl som talar
för att möjligheterna till patent på uppfinningar som avser
människor, djur, växter och mikroorganismer bör förbjudas. Det
är också angeläget att förhindra att europeiska patent på sådana
uppfinningar blir gällande i sverige. Den ovan förordade
utredningen bör få i uppdrag att ta upp spörsmålet om förbud mot
patent på växter, djur och mikroorganismer. Utskottet vill i
sammanhanget betona vikten av att Sverige också agerar
internationellt för att få till stånd ett förbud mot patent på
levande organismer. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen
med bifall till motionerna L811, L812 och So28 yrkande 7 samt
med anledning av motionerna L807 och L810 som sin mening ge
regeringen till känna. Ställningstagandet innebär att motion
L802 inte bör föranleda någon riksdagens vidare åtgärd, och
utskottet avstyrker följaktligen bifall till den motionen.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande patentförbud
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:L811,
1990/91:L812 och 1990/91:So28 yrkande 7 samt med anledning av
motionerna 1990/91:L807 och 1990/91:L810 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Patentförbud (mom. 4)
Elisabet Franzén (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar
med "Utskottet konstaterar" och på s. 6 slutar med "den
motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill för sin del framhålla att utvecklingen inom
biotekniken för närvarande går mycket snabbt. Särskilt gäller
detta gentekniken, och det skapas fortlöpande nya
förutsättningar för att sådan teknik skall kunna användas på
olika områden. Växtförädlingen och djuraveln liksom utnyttjandet
av mikroorganismer för industriell produktion är blott några
exempel på genteknikens tillämpningsområden. I ökande
utsträckning söks också patent på olika bioteknologiska
uppfinningar både här i Sverige och utomlands.
Patentansökningarna avser inte bara uppfinningar i mera
vedertagen mening utan också olika gentekniska manipulationer
med levande organismer. Hur långt patentsträvandena sträcker sig
på det bioteknologiska området kan för närvarande inte bedömas.
Otvivelaktigt är det emellertid så att vitala intressen står på
spel för vissa stora företag i bl.a. Japan och USA och att dessa
i största möjliga utsträckning försöker få till stånd en
vidgning av patenterbarheten. Utvecklingen av praxis vid det
europeiska patentverket och det svenska patentverket har också
gått i riktning mot en ökad patenterbarhet och har nu nått ett
stadium där praxis inte längre står i överensstämmelse med vad
som ursprungligen tillåtits. När patentlagen infördes var
nämligen avsikten att produktpatent inte skulle få meddelas på
levande organismer och att även väsentligen biologiska
förfaranden för framställning av växter och djur skulle undantas
från det patenterbara området. Undantag gjordes dock för
mikrobiologiskt förfarande och alster därav. Sistnämnda uttryck
avsåg med den tidens bioteknik en process där mikroorganismernas
ämnesomsättning utnyttjas för produktion av kemiska ämnen och
ämnesblandningar, t.ex. antibiotika. Begreppet mikrobiologiskt
förfarande har emellertid i efterhand omtolkats på ett inte
tillåtet sätt till att gälla alla gentekniskt förändrade
mikroorganismer i sig. Att praxis på området utvecklats i strid
med patentlagens syfte belyses även av att allt biologiskt liv
vid tillkomsten av patentlagen ansågs vara antingen växter eller
djur och alltså omfattat av patentförbudet. Den biologiska
indelningen av livsformer har emellertid ändrats relativt
nyligen. Begreppen växter och djur är numera inte desamma som
tidigare. Biologiskt liv delas nämligen in i växter, djur,
svampar samt encelliga organismer med eller utan kärna.
Även arbetet med immaterialrättsliga frågor inom
internationella organisationer syftar till ökade
patentmöjligheter på det biotekniska området. Det ovan
redovisade förslaget till EG-direktiv om rättsligt skydd för
bioteknologiska uppfinningar är blott ett exempel härpå.
Direktivförslaget innehåller i princip inte några begränsningar
av möjligheterna att patentera uppfinningar som avser växter och
djur och annan levande materia.
Enligt utskottets mening är det angeläget att den nu pågående
utvecklingen mot alltmer ökade patentmöjligheter för
bioteknologiska uppfinningar snarast hindras. Regeringen bör
därför snarast förelägga riksdagen förslag till sådana ändringar
i patentlagen att det av lagen klart framgår att det
patenterbara området inte omfattar levande organismer och att
patentmöjligheterna därmed anpassas till vad som ursprungligen
var avsett. Den ökade användningen av genteknik för också med
sig att ställning måste tas till en rad andra spörsmål av
komplicerad natur som rör exempelvis de etiska och ekologiska
aspekterna på gentekniken. Många människor känner också stark
oro och osäkerhet inför genteknikens utveckling och de framtida
följderna av den. Mot denna bakgrund framstår det som angeläget
att en samlad översyn sker av de olika frågor som har anknytning
till gentekniken.
Enligt utskottets mening kan ett beredningsarbete rörande
genteknikfrågorna med den inriktning som framgår av de ovan
redovisade direktiven inte anses tillräckligt. I stället bör en
parlamentarisk utredning tillkallas med uppgift att utarbeta en
samlad, heltäckande lagstiftning på bioteknikområdet.
Lagstiftningen skall ange de etiska, sociala och miljömässiga
ramarna för forskning och tillämpning. Det måste också initieras
en bred debatt och informationsspridning om bioteknikens roll i
samhället, något som inte minst gäller patentfrågorna. En viktig
uppgift i utredningsarbetet måste vara att överväga de särskilda
problem som är förknippade med den nuvarande utvecklingen när
det gäller ensamrätt till bioteknologiska uppfinningar. Starka
etiska skäl talar mot att någon skall kunna få ensamrätt till
levande organismer. En sådan ensamrätt kan också äventyra den
genetiska mångfalden och sätta jordbrukets och den tredje
världens intressen på spel. Som påpekas av motionärerna kan
vidare allvarliga sociala och ekologiska konsekvenser uppkomma.
Det finns därför starka skäl som talar för att frågan om skyddet
för bioteknologiska uppfinningar i sin helhet bör utredas under
särskilt hänsynstagande till sociala och ekologiska aspekter
samt till tredje världens särskilda behov och intressen. En
sådan översyn bör omfatta även växtförädlarrätten och ha som
utgångspunkt att levande organismer liksom gentekniska metoder
och varje form av manipulation av arvsmassan inte skall kunna
omfattas av något immaterialrättsligt skydd. Det är vidare
angeläget att förhindra att europeiska patent på bioteknologiska
uppfinningar blir gällande i Sverige. Utredningen bör således
ges direktiv att ta upp spörsmålet om inskränkning av det
immaterialrättsliga skyddet. Utskottet vill i sammanhanget
betona vikten av att Sverige också agerar internationellt för
att få till stånd ett förbud mot ensamrätt till levande materia.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna L807 och L810 samt med anledning av motionerna L811,
L812 och So28 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.
Ställningstagandet innebär att utskottet avstyrker bifall till
motion L802.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande patentförbud
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:L807 och
1990/91:L810 samt med anledning av motionerna 1990/91:L811,
1990/91:L812 och 1990/91:So28 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.