I proposition 81 om filmstöd behandlas vissa frågor om
inriktningen av filmpolitiken samt anslagsfrågor. Beträffande
förutsättningarna för ett nytt avtal hänvisar regeringen till
värdet av att film- och videobranscherna även fortsättningsvis
tar ett ansvar för filmpolitiken och anser det därför angeläget
att bibehålla ett avtalsförhållande på filmområdet. I
propositionen redovisas att ett avtal om förlängning av 1982 års
film- och videoavtal träffats mellan staten, filmbranschen och
videobranschen. Avtalet som träffats under förbehåll av
regeringens godkännande gäller för endast 18 månader, fr.o.m.
den 1 juli 1991 t.o.m. den 31 december 1992. Enligt det
förlängda avtalet kommer filmstödet i högre grad än tidigare att
inriktas mot nyproduktion av svensk film. Avtalet innebär bl.a.
en sänkning av de avgifter som videobranschen betalar till
stiftelsen Svenska Filminstitutet för att via filmfonden
användas för olika ändamål på filmområdet. Vidare innebär
avtalet vissa förändringar i fråga om fördelningen av
filmfondens medel.
Budgetåret 1989/90 erhöll Filminstitutet genom filmavtalet ca
175 milj.kr. men för budgetåret 1991/92 beräknas intäkterna
komma att uppgå till endast ca 155 milj.kr. Vid denna beräkning
är utgångspunkten bl.a. att riksdagen anvisar det belopp som
föreslagits i propositionen, nämligen 29 milj.kr. till
filmfonden, vilket innebär en uppräkning med 6%. Utskottet
tillstyrker medelsanvisningen.
Bidrag över statsbudgeten utgår också till olika ändamål på
filmområdet under sex andra anslagsposter. I propositionen
föreslås för dessa ändamål ca 30 milj.kr.
Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen, dock med den
ändringen att utskottet med anledning av förslag i flera
motioner föreslår att anslaget skall höjas med 5 milj.kr. Denna
höjning är avsedd att förstärka det bidrag som lämnas till
filmkulturella ändamål.
Förslagen i övrigt i de åtta motioner som behandlas i
betänkandet avstyrks av utskottet.
I propositionen föreslås att det statliga fraktstödet för film
skall avvecklas. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Vid betänkandet har fogats 16 reservationer.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1990/91:81 om filmstöd
(utbildningsdepartementet) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad i propositionen anförts om förutsättningarna
för ett nytt avtal (avsnitt 5) och filmstödets inriktning mot
nyproduktion av svensk film (avsnitt 7),
2. anta förslaget om att fraktstöd för film upphör med
utgången av budgetåret 1990/91,
3. till Filmstöd för budgetåret 1991/92 anvisa ett
reservationsanslag på 59229000 kr.
Motionerna
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1991
1990/91:Kr317 av Gudrun Schyman (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att Filminstitutets
fondmedel skall fördelas i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Kr331 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
15. att riksdagen till Filmstöd (H 3) till projekt på
filmområdet för budgetåret 1991/92 till konstnärsnämnden anvisar
4060000 kr. för särskilda insatser på filmområdet.
Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:81
1990/91:Kr13 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av ekonomiskt stöd till svensk
filmproduktion,
2. att riksdagen till Bidrag till filmfonden för budgetåret
1991/92 anslår 30000000 kr. utöver vad regeringen har
föreslagit,
3. att riksdagen till Produktionsstöd till svenska kortfilmer
för budgetåret 1991/92 anslår 5000000 kr. utöver vad
regeringen har föreslagit,
4. att riksdagen till Bidrag till projekt på filmområdet för
budgetåret 1991/92 anslår 2000000 kr. utöver vad regeringen
har föreslagit,
5. att riksdagen till Bidrag för filmkulturella ändamål för
budgetåret 1991/92 anslår 5000000 kr. utöver vad regeringen
har föreslagit,
6. att riksdagen till Bidrag till filmkulturella insatser för
barn och ungdom för budgetåret 1991/92 anslår 2000000 kr.
utöver vad regeringen har föreslagit.
1990/91:Kr14 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen till H 3 Filmstöd anslagspost 1, Bidrag till
filmfonden, anvisar ett engångsanslag för budgetåret 1991/92 om
30 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit,
2. att riksdagen till H 3 Filmstöd anslagspost 4, Bidrag för
filmkulturella ändamål, för budgetåret 1991/92 anvisar 5
milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit,
3. att riksdagen till H 3 Filmstöd anslagspost 7, Bidrag till
filmprojekt, för budgetåret 1991/92 anvisar 2 milj.kr. utöver
vad regeringen föreslagit.
1990/91:Kr15 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen till Filminstitutet för budgetåret 1991/92
anvisar 8700000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit,
att fördelas i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen till Filmstöd, anslagspost 4 Bidrag för
filmkulturella ändamål, för budgetåret 1991/92 anvisar
5000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit, i enlighet
med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen till Filmstöd, anslagspost 3 Främjande och
spridning av värdefull film, för budgetåret 1991/92 anvisar
2300000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit, i enlighet
med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen till Filmstöd, anslagspost 7 Bidrag till
projekt på filmområdet, för budgetåret 1991/92 anvisar
2000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit, i enlighet
med vad i motionen anförts,
5. att riksdagen till Filmstöd, anslagspost 6 Stöd till
biografer, för budgetåret 1991/92 anvisar 2000000 kr. utöver
vad regeringen har föreslagit.
1990/91:Kr16 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att anvisa till Bidrag till
filmprojekt, anslagsposten 7, inom anslaget H 3, Filmstöd,
2000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,
2. att riksdagen beslutar att till Visningsnämnden genom
specialdestinerade medel anvisa 1000000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit,
3. att riksdagen beslutar att under anslagsposten 4, Filmstöd,
H 3, anvisa 10000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit
till produktion av kvalitetsfilm,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utredning om bidrag från en eventuellt
ny marksänd reklam-tv-kanal till filmproduktion i
Filminstitutets regi.
1990/91:Kr17 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillsättande av en utredning om svensk
filmproduktions förutsättningar,
2. att riksdagen beslutar att bidraget för främjande av
spridning och visning av värdefull film minskas med 2000000
kr. i förhållande till regeringens förslag i enlighet med vad
som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att bidraget för filmkulturella
ändamål ökas med 3000000 kr. i förhållande till regeringens
förslag i enlighet med vad som anförts i motionen,
1990/91:Kr18 av Gunilla Andersson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om Svenska Filminstitutets filmkulturella verksamhet.
Bakgrund
Grunden för den svenska filmpolitiken har varit 1963 års
filmavtal och 1982 års film- och videoavtal med de ändringar som
därefter införts i avtalet. Enligt sistnämnda avtal mellan
staten och film- och videobranscherna skall en 10-procentig
avgift på biljettintäkterna erläggas av de större biograferna
samt en avgift på 40 kr. för varje hyrvideogram. Avgiften för
hyrvideogram har under avtalsperioden höjts till 60 kr. och det
har införts en avgift om 20 kr. på köpvideogram.
Villkoren för avtalen var att biografbiljetter
fortsättningsvis skulle vara befriade från mervärdeskatt och att
videobranschen var befriad från kassettskatt för de videogram
för vilka avgift betalades. Avgifterna betalas in till
stiftelsen Svenska Filminstitutet och tillförs en filmfond för
att användas för produktion av svensk film, för branschfrämjande
ändamål samt för övriga filmkulturella ändamål.
Under 1960-talet finansierades de filmpolitiska åtgärderna
uteslutande med biografavgifter. Sedan 1970-talet har staten
gradvis ökat sina insatser genom dels generella bidrag till
Filminstitutet, dels specialdestinerade statliga insatser.
Avgifterna från de avtalsslutande branscherna står dock för
huvuddelen av finansieringen av de filmpolitiska åtgärderna.
Enligt 32 § i 1982 års film- och videoavtal gäller i fråga om
fördelningen på de olika ändamålen av de medel som tillförs
fonden och ränteintäkterna på dessa att medlen skall användas
bl.a. på följande sätt, nämligen (A) lägst 20 % för stiftelsens
engagemang i produktion av svensk film, (B) lägst 35 % för
produktionsgarantier till svenska långfilmer, (C) lägst 5 % för
produktionsgarantier till svenska kortfilmer, (D) lägst 5 % för
att främja spridning och visning av värdefull film, (E) högst 25
% för stiftelsens gemensamma förvaltning, för administrativa
basresurser för viss verksamhet samt för övriga filmkulturella
ändamål som stiftelsen skall främja i sin verksamhet, (F) 3 %
för film- och videobranschernas branschfrämjande åtgärder. De
ovan angivna procenttalen skall tillämpas om det sammanlagda
belopp som under ett verksamhetsår tillförs fonden uppgår till
högst 100 milj.kr. i prisläget den 1 juli 1982. Om det
sammanlagda beloppet överstiger 100 milj.kr. i angivna prisläge
skall i stället tillämpas procenttal som anges i bilaga till
avtalet (bil. 6).
Genom tillägg till avtalet har två ändamål tillkommit,
nämligen stöd till produktion eller distribution av värdefulla
videogram (G) samt stöd till biografer (H). Det förstnämnda
ändamålet tillförs 2 % under förutsättning att de
fördelningsbara medlen är i intervallet 101--110 milj.kr. i
prisläget den 1 juli 1982. Är de fördelningsbara medlen i
intervallet 111--120 milj.kr. i nämnda prisläge skall 4 %
avsättas. Till Stöd till biografer skall 4 % avsättas under
förutsättning att de fördelningsbara medlen är 111 milj.kr.
eller mer i angivna prisläge.
Beträffande (A) produktion av svensk film gäller bl.a. att
behovet av film för barn och ungdom särskilt skall beaktas och
att lägst 10 % av tillgängliga medel skall användas till
kortfilm, företrädesvis för barn (avtalet, bil. 3, p. 19).
Produktionsgarantier för svenska kortfilmer (C) fördelas av
garantinämnden för kortfilm. I fråga om fördelningen gäller att
minst hälften av det årliga garantibeloppet skall avse
kortfilmer för barn.
Film- och videoavtalet gäller till och med den 30 juni 1991.
Avtalet har sagts upp av staten den 11 maj 1989. De
förhandlingar som pågått under hösten 1990 mellan företrädare
för staten och för filmbranschen och videobranschen har i
december 1990 lett fram till ett avtal, som från statens sida
slutits under förbehåll av regeringens godkännande.
Sammanfattning av förslagen i propositionen
I propositionen redovisas att det avtal som slutits mellan
företrädare för staten och film- resp. videobranschen är en
förlängning av 1982 års film- och videoavtal. Avtalet är
kortsiktigt och avser endast perioden fr.o.m. den 1 juli 1991
t.o.m. den 31 december 1992. Avtalet förlängs inte automatiskt,
varför nya förhandlingar måste föras före avtalstidens utgång.
Det anges att en orsak till att det inte har varit möjligt att
sluta ett långsiktigt avtal är osäkerheten om hur televisionen
kommer att utvecklas.
I propositionen redovisas sammanfattningsvis följande
ändringar i det förlängda film- och videoavtalet.
Avgifterna för hyrvideogram sänks från nuvarande 60 kr. till
40 kr. och för köpvideogram från 20 kr. till 15 kr. Vidare har
antalet avtalsparter från videobranschen utökats genom att
videobranschens detaljhandelsorganisationer ingår som
avtalsslutande part.
Avtalet innebär också att fördelningen av filmfondens medel
förändras så att en större del av de totala resurserna avsätts
för produktionsstöd till svensk långfilm. Filminstitutets
resurser för gemensam förvaltning, för administrativa
basresurser för viss verksamhet samt för övriga filmkulturella
ändamål minskar.
Med hänsyn till att såväl antalet biografbesökare som
videouthyrningen har minskat kraftigt under år 1990 kommer
Filminstitutet att få lägre intäkter framöver. Budgetåret
1989/90 erhöll Filminstitutet ca 175 milj.kr. genom filmavtalet
och intäkterna beräknas för innevarande budgetår bli 177
milj.kr. För budgetåret 1991/92 beräknas intäkterna uppgå till
ca 155 milj.kr. Statsbidraget till Filminstitutet kommer under
budgetåret 1991/92 att öka med mer än 6 %. Statens andel av den
totala finansieringen av Filminstitutets verksamhet kommer att
öka.
Enligt det förlängda avtalet minskas antalet ledamöter i
Filminstitutets styrelse från nuvarande åtta ledamöter och tre
suppleanter till totalt sju ledamöter. De nuvarande tre
suppleanterna ersätts inte. Vidare ersätts de två
garantinämnderna för långfilm av en produktionsstödsnämnd för
långfilm. Produktionsstödsnämnden skall bestå av fem ledamöter,
varav en är ordförande. Denne har rösträtt och utses av
Filminstitutets styrelse.
I propositionen föreslås vidare att det statliga fraktstödet
för film skall avvecklas. De resurser som i avvaktan på en
särskild proposition i ämnet beräknats i budgetpropositionen för
detta ändamål -- 1213000 kr. -- föreslås överförda till
visningsnämnden vid Filminstitutet. För filmstöd beräknas i
propositionen ett anslag på drygt 59 milj.kr.
Utskottet
Svensk filmpolitik som utformats i nära samarbete mellan
staten och företrädare för branschen har haft som huvudmål att
slå vakt om den svenska filmproduktionen. Med filmavtalet som
grund har det varit möjligt att skapa förutsättningar för
kontinuerligt skapande av svensk långfilm trots de stora
förändringar som skett i fråga om produktionskostnader och
marknadsförhållanden.
Genom tillkomsten av stiftelsen Svenska Filminstitutet som
spelat en central roll har också andra för filmkonsten
betydelsefulla åtgärder kommit till stånd. Viktiga insatser har
gjorts för att förbättra möjligheterna i hela landet att ta del
av konstnärlig film, både svensk och utländsk, bevara och
dokumentera film som kulturyttring, tillhandahålla
filmlitteratur och underlätta utbildning inom filmsektorn.
I propositionen erinras om att film- och videobranschernas
lönsamhet har försämrats under senare år. Detta medför att de
intäkter som tillförs filmfonden har minskat.
Utbildningsministern framhåller att det är viktigt att inse att
avtalet inte garanterar en fast årlig inkomst till
Filminstitutet.
I fråga om förutsättningarna för ett nytt avtal redovisas
i propositionen (avsnitt 5) att videobranschen till följd av
ekonomiska problem inte är beredd att stå kvar i avtalet på
nuvarande villkor. Denna förändring tillsammans med färre
biografbesökare kommer att minska den ekonomiska ramen.
Utbildningsministern anför att det i detta läge kan ligga nära
till hands att överväga att staten skulle ta över hela ansvaret
för filmpolitiken. Denna lösning avvisas med hänvisning till att
det statsfinansiella läget inte ger några förutsättningar för
detta. Budgetåret 1989/90 tillfördes filmfonden vid
Filminstitutet ca 175 milj.kr., varav staten svarade för ca 27
milj.kr. Därutöver lämnades statsbidrag för särskilda ändamål
med ca 22 milj.kr. Utbildningsministern understryker också att
filmavtalet har ett egenvärde genom att de kommersiella
branscherna tar ett ansvar för filmpolitiken.
Mot den nu anförda bakgrunden konstaterar utbildningsministern
att det är angeläget att bibehålla ett avtalsförhållande.
Parterna var -- anförs i propositionen -- i det ekonomiska
läget överens om att fördelningen mellan olika ändamål måste
justeras. Resultatet blev att stödet till filmproduktion fick en
högre andel av resurserna och att stödet till förvaltning och
vissa filmkulturella ändamål, kortfilm, samt
visningsverksamheten i motsvarande grad fick en lägre andel av
resurserna.
Enligt det förlängda filmavtalet kommer filmstödet -- i
högre grad än vad tidigare var fallet -- att inriktas mot
nyproduktion av svensk film. I propositionen anförs följande
motiv för ett ökat stöd till filmproduktion (avsnitt 7).
En central filmpolitisk uppgift är att slå vakt om den svenska
filmproduktionen. Vi behöver svensk film för att bevara vår
nationella identitet på ett område som domineras av
multinationell produktion för en världsmarknad. I det nu
förlängda film- och videoavtalet har det skett en ännu
kraftigare markering av stödet till svensk filmproduktion.
Den svenska filmens utveckling beror dock till sist på alla
dem som är verksamma inom filmproduktionen. Bra filmer kan bara
skapas av dessa personer och inte genom administrativa eller
politiska beslut.
Vidare framhålls att det är väsentligt att en tillräcklig
produktionsvolym kan upprätthållas. Utbildningsministern
understryker dock att det inte går att garantera en viss
produktionsvolym endast genom offentliga insatser. Han anser
därför att det är angeläget att de offentliga insatserna
samverkar med andra tillgängliga resurser både inom och utom
landet.
Utbildningsministern erinrar också om att de sammanlagda
resurserna bestäms genom filmernas framgång hos publiken.
Publikmässigt framgångsrika filmer stödjer nyproduktion av
svensk film på flera sätt. Dels får Filminstitutet ökade
inkomster, dels bär publikmässigt framgångsrika filmer sina egna
kostnader bättre.
Utskottet har i det föregående redovisat de i propositionen
angivna förutsättningarna för det förlängda avtalet. Utskottet
delar utbildningsministerns bedömning att det är angeläget att
bibehålla ett avtalsförhållande. Filmavtalets unika konstruktion
innebär att de kommersiella film- och videobranscherna tar ett
ansvar för filmpolitiken. Filmavtalet har också varit mycket
fördelaktigt för den filmkulturella verksamheten. I
propositionen påpekas att inget annat kulturområde har haft en
lika snabb inkomstutveckling. Från budgetåret 1980/81 till
budgetåret 1989/90 har intäkterna ökat med ca 300 % i löpande
priser och med ca 60 % i fasta priser.
Utskottet tillstyrker alltså att riksdagen godkänner vad som
anförs i propositionen om förutsättningarna för ett nytt avtal.
Utskottet har i det föregående redovisat vad som anförs i
propositionen om inriktningen av filmstödet. I motion Kr317 (v)
kritiseras den i det förlängda avtalet fastställda fördelningen
av filmfondens medel på olika ändamål. Motionären vill att den i
1982 års avtal gällande fördelningen i fråga om ändamålen,
produktionsstöd till svensk kortfilm, främjande av spridning och
visning av värdefull film samt till stiftelsens gemensamma
förvaltning m.m. skall gälla i avvaktan på ett nytt filmavtal.
Motionären vill att riksdagen skall göra ett uttalande av denna
innebörd.
Utskottet delar utbildningsministerns uppfattning att det
krävs en livaktig svensk filmproduktion om vi skall kunna
behålla och uttrycka vår nationella särart inom ett område som i
så hög grad domineras av multinationell produktion, avsedd för
en världsmarknad. En sådan produktion har enligt utskottets
mening blivit ännu viktigare genom den massiva exponering av
utländsk film som sker genom det ökade televisionsutbudet i
kombination med videotekniken.
Utskottet har alltså inte något att invända mot den bedömning
i fråga om inriktningen av filmstödet som gjorts i
propositionen.
Det avtal om ett förlängt filmavtal som slutits mellan
parterna står i överensstämmelse med ifrågavarande synsätt.
Utskottet avstyrker därför motion Kr317 och föreslår att
riksdagen godkänner vad som anförts om filmstödets inriktning
mot nyproduktion av svensk film.
I motion Kr13 (v) framhålls att en kvalitativt högtstående
inhemsk filmproduktion är en betydelsefull del av det svenska
kulturlivet. Det är därför viktigt att svensk filmproduktion
får ekonomiskt stöd. Motionärerna föreslår att riksdagen skall
göra ett uttalande av denna innebörd.
Utskottet har i det föregående klart markerat sin inställning
i fråga om den svenska filmens kulturpolitiska betydelse och
till behovet att ekonomiskt stödja filmproduktionen. Med
hänvisning härtill anser utskottet att motion Kr13 i här aktuell
del (yrkande 1) i allt väsentligt är tillgodosedd och avstyrker
alltså ifrågavarande motionsyrkande.
Som utskottet inledningsvis redovisat föreslås i propositionen
att det statliga bidraget till fraktstöd för film skall
avvecklas. Fraktstödet som syftar till att allmänt förbättra
biorepertoaren vid de mindre biograferna har enligt en av
biografbyrån utarbetad rapport inte fått de avsedda effekterna.
De resurser som i budgetpropositionen beräknats under anslaget
Fraktstöd för film (H 2) föreslås överföras till visningsnämnden
vid Filminstitutet. Visningsnämnden skall använda resurserna för
samma syfte som det statliga fraktstödet, dvs. för spridning och
visning av kvalitetsfilm. Enligt propositionen bör det ankomma
på Filminstitutet att närmare ta ställning till hur dessa
resurser skall användas, samt att följa resultaten av
verksamheten.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om att
fraktstöd för film skall upphöra med utgången av budgetåret
1990/91.
I detta sammanhang behandlar utskottet förslag i två motioner
som tar upp vissa frågor rörande förberedelserna inför ett
nytt film- och videoavtal.
Enligt motion Kr16 (mp) bör en utredning tillsättas för att
undersöka om en ny markbunden reklamfinansierad TV-kanal skulle
kunna lämna bidrag till finansiering av filmproduktion i
Filminstitutets regi (yrkande 4).
I motion Kr17 (m) påpekas att det finns ett nära samband
mellan filmproduktion -- såväl långfilm som kortfilm -- och
utvecklingen inom televisionen. Motionärerna anser att den
tekniska utvecklingen gör det särskilt viktigt att få till stånd
en samverkan mellan olika medier. De förordar därför att en
utredning skall tillkallas med uppgift att belysa svensk
filmproduktions förutsättningar i ett bredare
massmedieperspektiv (yrkande 1).
En särskild utredare har i mars 1991 tillkallats för att göra
en översyn av filmstödet.
I direktiven (1991:19) konstateras bl.a. följande.
Den svenska produktionen av rörliga bilder har tidigare varit
koncentrerad till ett begränsat antal miljöer, ett fåtal
filmbolag och till Sveriges Television. Under senare tid har en
rad produktionsbolag startats och bl.a. tillkomsten av nya
TV-företag har stimulerat denna utveckling ytterligare. Detta
kan vara en stimulans för produktion av biograffilm och annan
film, men det kan också utgöra ett hot. Det är väsentligt att
svensk långfilm, dokumentärfilm och kortfilm, som genom film-
och videoavtalet har fått stöd, även i en framtid kan göra sig
gällande.
Film visas inte som tidigare bara på biograferna.
Videobandspelaren och televisionen har ökat
visningsmöjligheterna. Detta ger helt nya möjligheter för
allmänheten att ta del av filmutbudet. Samtidigt är det viktigt
att bevara biografen som visningsform. Den filmupplevelse som en
biograf ger kan inte ersättas med visning i hemmiljö.
De filmkulturella insatserna (bevarande av film m.m.) har
skett inom ramen för film- och videoavtalet. På andra
kulturområden har statens ansvar för motsvarande insatser
hanterats på annat sätt. Arkivet för ljud och bild har dock ett
ansvar som berör filmområdet.
Mot den här angivna bakgrunden anser utbildningsministern att
det är angeläget att belysa det samlade statliga ansvarstagandet
inom filmområdet, samt att lämna förslag till den framtida
inriktningen. I uppdraget ingår att redovisa och analysera hela
filmstödet, samt att lämna förslag för det framtida filmstödet.
Förslagen skall ligga inom ramen för oförändrade statliga
ekonomiska insatser.
Utredaren bör även redovisa förutsättningarna för ett nytt
film- och videoavtal och därvid särskilt belysa
förutsättningarna för ett långsiktigt avtal.
I direktiven anförs vidare följande.
Televisionen har en viktig roll, både som distributionskanal
för film och som producent av filmer av olika slag. Satelliter
och kabelnät har på ett avgörande sätt ändrat förutsättningarna
på detta område. En huvudfråga i svensk filmpolitik är hur de
televisionsföretag som med sina sändningar vänder sig till
Sverige, inom ramen för ett avtal, skall kunna bidra till
filmkulturella insatser. Utredaren bör därför redovisa
förutsättningarna för att samtliga filmvisare deltager i detta
sammanhang.
För det fall filmvisarna inte är beredda att inom ramen för
ett avtal bidra till filmkulturella insatser av angivet slag,
bör utredaren belysa alternativen. Utredaren skall också
redovisa hur eventuella förslag skall finansieras.
Filminstitutet har sedan sin tillkomst haft en central roll i
svensk filmpolitik. Den rollen har stärkts genom att
specialdestinerade statsbidrag har tillförts Filminstitutet inom
olika områden. Utredaren bör därför analysera Filminstitutets
nuvarande verksamhet och lämna förslag om institutets framtida
inriktning och verksamhet.
Utredningsarbetet bör bedrivas i nära samverkan med film- och
videoavtalets parter, Filminstitutet och berörda organisationer.
I utredningsuppdraget ingår att redovisa förutsättningarna för
att samtliga filmvisare -- alltså även de televisionsföretag som
med sina sändningar vänder sig till Sverige -- skall kunna bidra
till filmkulturella insatser. I proposition 1990/91:149 om
radio- och TV-frågor hänvisar utbildningsministern till
utredningsuppdraget och uttalar bl.a. följande (s. 170).
Jag ser det som angeläget att de TV-företag för vilka film är
en viktig del av programutbudet, också är med och skapar
förutsättningar för en fortsatt svensk filmproduktion.
Vilken form som TV-företagens medverkan kommer att få kan inte
anges förrän den nämnda översynen är avslutad. Det är därför
inte möjligt att redan nu ange omfattningen av de åtaganden som
det är önskvärt att ett reklam-TV-företag skall göra. Däremot är
det rimligt att ett företag som önskar komma i fråga för en
koncession förklarar sig villigt att medverka till en lösning
som innebär att företaget är med och bidrar till svensk
filmproduktion enligt i princip motsvarande villkor som Sveriges
Television.
Riksdagen kommer med anledning av förslag i proposition
1990/91:149 att få ta ställning till frågan om bidrag till
svensk filmproduktion från en reklamfinansierad TV-kanal.
Mot här angiven bakgrund konstaterar utskottet att någon
riksdagens åtgärd inte är påkallad med anledning av motion Kr16
yrkande 4.
Med anledning av förslaget i motion Kr17 vill utskottet peka
på att det i utredningsuppdraget ingår att redovisa och
analysera frågor som är av betydelse för svensk film och lämna
förslag till åtgärder. Utredningsuppdraget som skall redovisas
före utgången av oktober 1991 torde i viss mån tangera de frågor
som motionärerna tar upp. Med beaktande av tidsfaktorn anser
utskottet att utredningsdirektiven inte bör ändras. Det är inte
heller lämpligt att nu tillsätta ytterligare en utredning på
filmområdet. Utskottet avstyrker alltså motion Kr17 yrkande 1.
Vissa anslagsfrågor
Som utskottet inledningsvis redovisat har de regler rörande
användningen av filmfondens medel för olika ändamål som finns i
32 § i 1982 års film- och videoavtal ändrats i vissa delar i det
förlängda film- och videoavtalet. De viktigaste förändringarna
framgår av följande redovisning, som också innehåller uppgifter
om beräknade resurser för nästa budgetår.
Regeln att lägst 20 % av fondmedlen skall användas för
stiftelsens engagemang i produktion av svensk film (A) har
ändrats men endast så till vida att det inte längre skall vara
möjligt att föra över resurser från detta ändamål till
stiftelsens gemensamma förvaltning. För budgetåret 1991/92
beräknas för detta ändamål ett belopp på 31 milj.kr., vilket
innebär en minskning med ca 4 milj.kr. i förhållande till
utfallet för budgetåret 1989/90.
Lägst 38 % av de i filmfonden tillgängliga medlen skall
användas för produktionsstöd till svenska långfilmer (B). I det
tidigare avtalet skulle lägst 35 % av medlen användas för
produktionsgarantin till motsvarande ändamål. I propositionen
påpekas att i det förlängda avtalet har termen
produktionsgaranti ersatts med produktionsstöd eftersom den
senare termen bättre beskriver stödformens innehåll. Budgetåret
1989/90 tillfördes detta ändamål 60,2 milj.kr. och för
budgetåret 1991/92 beräknas ett belopp på 58,9 milj.kr.
För produktionsstöd -- tidigare benämnt produktionsgarantier
-- till svenska kortfilmer (C) skall lägst 4 % mot tidigare
lägst 5 % av de fördelningsbara medlen avsättas. Det belopp som
beräknas för nästa budgetår -- 6,2 milj.kr. -- innebär en
minskning av de tillgängliga resurserna för detta ändamål med ca
3 milj.kr. i förhållande till budgetåret 1989/90. I fråga om
fördelningen gäller liksom tidigare att minst hälften av det
årliga produktionsstödet skall avse kortfilm för barn (32 §
avtalet).
Enligt 1982 års film- och videoavtal skulle under vissa
förutsättningar högst 25 % av de fördelningsbara medlen avsättas
för stiftelsens gemensamma förvaltning, för administrativa
basresurser för viss verksamhet samt för övriga filmkulturella
ändamål (E). I det förlängda avtalet har procentsatsen minskat
till högst 23 %. Om det sammanlagda belopp som tillförs fonden
under ett budgetår överstiger 160 milj.kr. i prisläge den 1 juli
1991 får av det överskjutande beloppet högst 14 % användas för
detta ändamål. För budgetåret 1991/92 beräknas detta ändamål
tillföras 35,7 milj.kr. Härtill kommer en möjlighet för
Filminstitutets styrelse att använda den i avtalet avsatta
reserven på 2 % vilket innebär att de för ändamålet disponibla
medlen ökar med ca 3 milj.kr.
För film- och videobranschernas branschfrämjande åtgärder (F)
skall liksom tidigare var fallet 3 % av de fördelningsbara
medlen användas.
För stöd till produktion eller distribution av värdefulla
videogram skall lägst 3 % mot tidigare -- under viss
förutsättning -- 2 % av de fördelningsbara medlen avsättas (G).
Enligt det förlängda avtalet skall lägst 3 % mot tidigare --
under viss förutsättning -- 4 % av de fördelningsbara medlen
användas för stöd till biografer (H).
Det statliga bidrag som lämnas till Filminstitutet från
anslaget H 3 avser dels bidrag till filmfonden, dels stöd till
Filminstitutets filmkulturella verksamhet. I propositionen
anförs att en förutsättning för förlängningen av 1982 års film-
och videoavtal har varit att statsbidrag även i fortsättningen
skall utgå till Filminstitutet.
Under anslaget Filmstöd i propositionen föreslås att
59229000 kr. skall utgå för budgetåret 1991/92. Härav skall
sammanlagt 29 milj.kr. tillföras filmfonden. Dessa medel kommer
att fördelas i enlighet med procentsatserna i avtalet.
I propositionen anges att de sammanlagda intäkterna till
filmfonden för budgetåret 1991/92 beräknas uppgå till 155
milj.kr. Häri ingår biograf- och videogramavgifterna med
sammanlagt 110 milj.kr., intäkter från Sveriges Television och
Filminstitutets ränteintäkter med 17 milj.kr. samt det generella
statsbidraget på 29 milj.kr. Intäkterna beräknas bli ca 20
milj.kr. lägre för budgetåret 1991/92 än utfallet för budgetåret
1989/90, då filmfonden tillfördes drygt 174,6 milj.kr.
Från anslaget Filmstöd utgår vissa bidrag till särskilda
ändamål. I propositionen redovisas bidragens fördelning enligt
följande sammanställning (s. 17):
I flera motioner påtalas att negativa effekter för filmområdet
i dess helhet kommer att bli följden av de minskade intäkterna
från biograf- och videobranscherna. Motionärerna framhåller att
mindre resurser kommer att kunna avsättas för produktion av
långfilm och att det finns risk för att kortfilmsproduktionen
kommer att skäras ned. Många filmarbetare kommer härigenom att
bli arbetslösa. Motionärerna hävdar att det kan komma att bli
svårt att behålla den kompetens som i dag finns på filmområdet,
då många filmare och tekniker kan tvingas att söka sig till
andra verksamheter.
För att motverka denna negativa utveckling föreslås i
motionerna Kr13 (v) och Kr14 (fp) att anslaget till filmstöd
skall öka med 30 milj.kr. utöver regeringens förslag. Enligt
motion Kr15 (c) bör anslaget höjas med 8,7 milj.kr. I samtliga
motioner föreslås att anslagshöjningarna skall tillföras
anslagsposten 1 Bidrag till filmfonden.
Utskottet har i det föregående redovisat att det förlängda
film- och videoavtalet gäller för endast 18 månader och att en
utredning nyligen tillsatts med uppgift bl.a. att redovisa
förutsättningarna för ett nytt avtal med dem som visar film.
Mot denna bakgrund samt med hänsyn till det statsfinansiella
läget anser sig utskottet inte böra tillstyrka en höjning av
anslagsposten utöver regeringens förslag. Motionerna Kr13
yrkande 2, Kr14 yrkande 1 och Kr15 yrkande 1 avstyrks alltså.
Produktion av svensk kortfilm har fått stöd på två olika
sätt. Produktionsgaranti har kunnat utgå från anslagsposten
Produktionsgarantier till svenska kortfilmer och produktionsstöd
från anslagsposten Bidrag till projekt på filmområdet. Den
förstnämnda anslagsposten (anslagspost 2) har fördelats av
garantinämnden för kortfilm vid Filminstitutet. Konstnärsnämnden
har ansvarat för fördelning av medlen för produktionsstöd
(anslagspost 7). Anslagsposten Produktionsgarantier till svenska
kortfilmer föreslås i propositionen höjd med 424000 kr. till
totalt 3516000 kr. För Bidrag till projekt på filmområdet
beräknas i propositionen 2142000 kr.
I flera motioner föreslås en uppräkning av de båda
anslagsposterna. I samtliga motioner framhålls att de ändrade
fördelningsreglerna i det förlängda avtalet innebär att
kortfilmsproduktionen får avsevärt mindre resurser.
I motion Kr13 (v) föreslås att anslagsposten
Produktionsgarantier till svenska kortfilmer skall höjas med 5
milj.kr. i förhållande till regeringens förslag.
Med hänsyn bl.a. till den uppräkning av bidraget som föreslås
i propositionen är utskottet inte berett att tillstyrka en
ytterligare resursförstärkning. Motion Kr13 yrkande 3 avstyrks
alltså.
Anslagsposten Bidrag till projekt på filmområdet föreslås i
motionerna Kr13 (v), Kr14 (fp), Kr15 (c) och Kr16 (mp) räknas
upp med 2 milj.kr. I motion Kr331 (mp) föreslås en uppräkning
med 4060000 kr. Motionärerna menar att minskningen av
resurserna för kortfilmsproduktion kommer att leda till att
det blir svårt att behålla den kompetens som finns bland filmare
och tekniker då många filmare kan komma att bli tvungna att söka
sig till andra verksamhetsfält.
Utskottet hyser förståelse för motionärernas oro för de
negativa effekter som det förlängda avtalet kan komma att
medföra för svensk kortfilm. Som utskottet redovisat i det
föregående beräknas att avsättningen till produktionsstödet för
svenska kortfilmer kommer att bli 3 milj.kr. lägre än budgetåret
1989/90.
Som utskottet påpekat i det föregående förlängs avtalet med
endast 18 månader. Med hänsyn härtill samt till att den pågående
översynen av filmpolitiken även skall redovisa alternativa
modeller för framtida kulturpolitiska insatser inom filmområdet
avstyrker utskottet motionerna Kr13 yrkande 4, Kr14 yrkande 3,
Kr15 yrkande 4, Kr16 yrkande 1 och Kr331 yrkande 15.
För främjande av spridning och visning av värdefull film
beräknas i propositionen (anslagspost 3) ca 10,6 milj.kr. Det är
visningsnämnden som har att fördela medlen, vilka är avsedda för
dels värdefull film för barn och ungdom, dels för annan
värdefull film. Vid fördelningen av medlen skall visningsnämnden
främja verksamhet som syftar till att öka möjligheterna att se
värdefull film och att öka intresset för sådan film såväl hos
vuxna som hos barn och ungdom. Medlen får användas även för
import, spridning, informationsverksamhet och granskning samt
marknadsföring eller andra åtgärder som syftar till att väcka
intresse för kvalitetsfilm. Vidare skall nämnden i nära
samarbete med Filminstitutets styrelse verka för att förstärka
filmens roll i det lokala kulturlivet i kommunerna i samverkan
med biografägare, visningsorganisationer, folkbildning,
kulturnämnder m.fl.
I två motioner föreslås en höjning av de till Filminstitutet
specialdestinerade medlen för det här aktuella ändamålet.
Enligt motion Kr15 (c) bör för nämnda ändamål beräknas 2,3
milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit. Motionärerna hävdar
att det stöd som visningsnämnden fördelat till olika
organisationer många gånger har varit en förutsättning för att
en kvalitetsfilm över huvud taget fått möta en publik. Dessa
organisationer har genom lokalt publikarbete och genom
upprättande av film och videoverkstäder medverkat till att öka
intresset för filmen som uttrycksmedel.
I motion Kr16 (mp) föreslås en höjning med 1 milj.kr. utöver
regeringens förslag. Genom ett bifall till förslaget skulle,
enligt motionärerna, den minskning av visningsnämndens resurser
som följer av bl.a. det förlängda avtalet i viss mån
kompenseras.
Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslaget i
propositionen att det nuvarande fraktstödet skall upphöra och
att resurser motsvarande detta stöd skall föras över till
förevarande anslagspost. Visningsnämndens resurser för spridning
och visning av kvalitetsfilm kommer alltså att förstärkas. Med
hänsyn härtill samt till att det i utredarens uppdrag ingår att
även analysera det nuvarande filmstödets rationalitet och
effektivitet avstyrker utskottet motionerna Kr15 yrkande 3 och
Kr16 yrkande 2.
I motion Kr17 (m) föreslås att bidraget för främjande av
spridning och visning av värdefull film skall minskas med 2
milj.kr. Motionärerna hävdar att bidraget i alltför stor
utsträckning har kommit att fungera som ett bidrag till Folkets
Husföreningar.
Bidraget till spridning och visning av värdefull film
inrättades efter förslag i 1982 års filmproposition (prop. 1981/
1982:111, bet. KrU30, rskr. 360). I samband därmed beslöts att
Filminstitutet skulle överta statens verksamhet med
visningsfrämjande åtgärder, bl.a. det bidrag som tidigare utgått
till Folkets Husföreningarnas Riksorganisation. I den nämnda
propositionen framhölls att verksamheten inom Sveriges Förenade
Filmstudios och Bio Kontrast-verksamheten inom Folkets
Husföreningarna hade nått en sådan stadga att dessa föreningar
borde vara tillförsäkrade fortsatt stöd av viss omfattning.
Detta speciella bidrag till de nämnda organisationerna har
alltså utgått sedan 1982. I propositionen anges att bidraget
till Folkets Husföreningarnas Riksorganisation för Bio
Kontrast-verksamheten samt bidraget till Sveriges Förenade
Filmstudios för budgetåret inte bör understiga 1508000 kr.
resp. 1014000 kr.
Utskottet finner inte skäl att med anledning av förslaget i
motion Kr17 göra en ändring i den nuvarande bidragsordningen.
Motion Kr17 yrkande 2 avstyrks alltså.
För stiftelsen Svenska Filminstitutets gemensamma förvaltning,
för administrativa basresurser för viss verksamhet samt för
övriga filmkulturella verksamheter avsätts en viss andel av de
fördelningsbara medlen i filmfonden. De ändrade
fördelningsreglerna i det förlängda avtalet medför -- som
utskottet redovisat i det föregående -- en väsentlig minskning
av Filminstitutets resurser för nästkommande budgetår.
Minskningen beräknas uppgå till ca 11 milj.kr.
I propositionen föreslås under anslagsposten Bidrag för
filmkulturella ändamål ett i förhållande till innevarande
budgetår oförändrat bidrag om 1895000 kr. Av dessa medel
avser 300000 kr. stöd till filmvisare för visning av kortfilm.
Medlen får användas under förutsättning att filmbranschen
avsätter ett lika stort belopp för samma ändamål.
Filminstitutet svarar för en omfattande filmkulturell
verksamhet. Filminstitutet gör viktiga insatser för
filmforskning genom filmarkivet som bl.a. bevarar och
restaurerar film samt genom biblioteket och bild- och
affischarkivet. Vidare har Filminstitutet en omfattande
filmpedagogisk verksamhet och driver en filmklubb --
Cinemateket. Visningsavdelningen köper in, säljer, distribuerar
och visar kvalitetsfilm för vuxna, barn och ungdom runt om i
landet.
Den ovan nämnda minskningen av Filminstitutets resurser har
medfört att Filminstitutet i sin interna budget för 1991/92
gjort en väsentlig nedskärning av anslagen till de nämnda
filmkulturella ändamålen.
I motion Kr18 (s) lämnas en utförlig redovisning av
Filminstitutets olika insatser på det filmkulturella området.
Motionären nämner också vissa negativa effekter som hon anser
att en nedskärning av bidraget till den filmkulturella
verksamheten kommer föra med sig. Hon menar att den ekonomiska
situationen i Sverige är sådan att en tillfällig sänkning av
ambitionsnivån inom Filminstitutets verksamhet måste accepteras
men att det är viktigt att man snarast skapar förutsättningar
för att på sikt ge Filminstitutet goda möjligheter att bedriva
en verksamhet på hög ambitionsnivå.
Även i flera andra motioner framhålls den stora betydelse som
Filminstitutets filmkulturella verksamhet har för svensk film
och för att sprida kunskap om film. I motionerna Kr13 (v), Kr14
(fp), Kr15 (c), Kr16 (mp) och Kr17 (m) uttalas farhågor för att
resursminskningen kommer att få allvarliga konsekvenser för den
filmkulturella verksamheten. Motionärerna pekar på att
Filminstitutets styrelse beslutat att under budgetåret 1991/92
inställa all restaurering och renovering av svenska filmer samt
att ambitionsnivån då det gäller biblioteket, Cinemateket och
filmarkivet har sänkts. I motion Kr17 föreslås att bidraget
skall räknas upp med 3 milj.kr. i förhållande till regeringens
förslag, och i motionerna Kr13, Kr14 och Kr15 föreslås en
uppräkning med 5 milj.kr. Enligt motion Kr16 bör bidraget höjas
med 10 milj.kr. Denna anslagshöjning synes dock vara avsedd inte
endast för filmkulturella ändamål utan även för att stödja den
filmproduktion som bedrivs av Filminstitutet.
Utskottet vill erinra om att det förlängda avtalet gäller
endast t.o.m. den 31 december 1992 och att en särskild utredare
tillkallats för att bl.a. belysa det samlade statliga
ansvarstagandet inom filmområdet samt lämna förslag för det
framtida filmstödet. Utskottet instämmer i motionärernas
bedömning att det vore olyckligt om Filminstitutet under denna
förhållandevis korta period på grund av minskade resurser skulle
vara nödsakat att radikalt förändra sin filmkulturella
verksamhet. Enligt utskottets mening är det angeläget att slå
vakt om vårt kulturarv på filmområdet liksom på övriga
kulturområden. Utskottet har också vid flera tillfällen tidigare
understrukit att det är angeläget med kraftigt förstärkta
insatser för medieundervisning och kvalitetsfilmvisning för barn
och ungdom (se bet. KrU 1987/88:16, s. 6). Utskottet anser
alltså i likhet med motionärerna att en ökning av bidraget till
filmkulturella ändamål är väl motiverad. Utskottet föreslår
därför att -- utöver de medel som Filminstitutet budgeterat för
ändamålen -- bidraget höjs med 5 milj.kr. utöver regeringens
förslag. Utskottet tillstyrker alltså förslagen i motionerna
Kr13 yrkande 5, Kr14 yrkande 2 och Kr15 yrkande 2. Med denna
ökning blir förslaget i motion Kr17 yrkande 3 tillgodosett.
Utskottets ställningstagande innebär också att förslaget i
motion Kr16 yrkande 3 i betydande utsträckning blir
tillgodosett.
Förslaget i motion Kr18 syftar till att fästa uppmärksamheten
på behovet av förstärkta resurser för Filminstitutets
filmkulturella verksamhet. Med hänsyn till utskottets
ställningstagande i det föregående finner utskottet att syftet
med motionen i allt väsentligt blir tillgodosett. Något särskilt
uttalande från riksdagens sida är därför inte nödvändigt.
För Bidrag till filmkulturella insatser för barn och
ungdom (anslagspost 5) föreslås i propositionen 7025000
kr. I motion Kr13 (v) anförs att Filminstitutet under de senaste
15 åren bedrivit en viktig verksamhet för barn- och
ungdomsfilmen genom Sveriges förenade barn- och
ungdomsfilmstudios. Motionärerna befarar att denna verksamhet
kan komma att läggas ned och föreslår att bidraget för nämnda
ändamål räknas upp med 2 milj.kr. utöver regeringens förslag.
Utskottet anser sig inte böra gå utöver regeringens förslag.
Motion Kr13 i här aktuell del (yrkande 6) avstyrks sålunda.
I motion Kr15 (c) föreslås att anslagsposten Stöd till
biografer räknas upp med 2 milj.kr. i förhållande till det
bidrag på 5 milj.kr. som föreslås i propositionen. Motionärerna
erinrar om att de medel som beräknas under anslagsposten är
avsedda för att bevara och stärka biografstrukturen och till att
stimulera film- och biografbranscherna till insatser på området.
De påpekar att fördelningsreglerna i det förlängda film- och
videoavtalet innebär att stödet till biografer kommer att få en
mindre andel av de fördelningsbara medlen.
Även i fråga om detta förslag vill utskottet hänvisa till att
det i utredningsuppdraget också ingår att analysera det
nuvarande filmstödets rationalitet och effektivitet. I avvaktan
på att utredaren redovisat sina slutsatser och lagt fram sina
förslag är utskottet inte berett att föreslå en höjning av
anslagsposten i förhållande till regeringens förslag. Motion
Kr15 yrkande 5 avstyrks alltså.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande förutsättningarna för ett nytt avtal
att riksdagen godkänner vad som i proposition 1990/91:81
anförts om förutsättningarna för ett nytt avtal,
2. beträffande filmstödets inriktning mot nyproduktion av
svensk film samt om fördelningen av filmfondens medel
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Kr317 godkänner vad
som i proposition 1990/91:81 anförts om filmstödets inriktning
mot nyproduktion av svensk film,
res. 1 (v)
3. beträffande fraktstöd för film
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:81 beslutar
att fraktstöd för film skall upphöra med utgången av budgetåret
1990/91,
4. beträffande uttalande om ekonomiskt stöd till svensk
filmproduktion
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr13 yrkande 1,
5. beträffande bidrag till filmproduktion från en
reklamfinansierad TV-kanal
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr16 yrkande 4,
6. beträffande utredning av förutsättningarna för svensk
filmproduktion
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr17 yrkande 1,
res. 2 (m)
7. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag
till filmfonden
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:81 och med
avslag på motionerna 1990/91:Kr13 yrkande 2, 1990/91:Kr14
yrkande 1 och 1990/91:Kr15 yrkande 1, samtliga motioner i
motsvarande del, beslutar att för angivna ändamål under anslaget
vid mom. 14 skall beräknas 29000000 kr.,
res. 3 (fp, v)
res. 4 (c)
8. beträffande beräknande av medel för anslagsposten
Produktionsgarantier till svenska kortfilmer
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:81 och med
avslag på motion 1990/91:Kr13 yrkande 3 i motsvarande del
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14
skall beräknas 3516000 kr.,
res. 5 (v)
9. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag
till projekt på filmområdet
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:81 och med
avslag på motionerna 1990/91:Kr331 yrkande 15, 1990/91:Kr13
yrkande 4, 1990/91:Kr14 yrkande 3, 1990/91:Kr15 yrkande 4 och
1990/91:Kr16 yrkande 1, samtliga motioner i motsvarande del,
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14
skall beräknas 2142000 kr.,
res. 6 (c, fp, v, mp)
10. beträffande beräknande av medel för anslagsposten
Främjande av spridning och visning av värdefull film
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:81 och med
avslag på motionerna 1990/91:Kr15 yrkande 3, 1990/91:Kr16
yrkande 2 och 1990/91:Kr17 yrkande 2, samtliga motioner i
motsvarande del, beslutar att för angivna ändamål under anslaget
vid mom. 14 skall beräknas 10651000 kr.,
res. 7 (c)
res. 8 (mp)
res. 9 (m)
11. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag
för filmkulturella ändamål
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:81 samt
motionerna 1990/91:Kr16 yrkande 3 och 1990/91:Kr17 yrkande 3,
båda motionerna i motsvarande del, ävensom motion 1990/91:Kr18
samt med bifall till motionerna 1990/91:Kr13 yrkande 5,
1990/91:Kr14 yrkande 2 och 1990/91:Kr15 yrkande 2, samtliga
motioner i motsvarande del, beslutar att för angivna ändamål
under anslaget vid mom. 14 skall beräknas 6895000 kr.,
12. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag
till filmkulturella insatser för barn och ungdom
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:81 och med
avslag på motion 1990/91:Kr13 yrkande 6 i motsvarande del
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14
skall beräknas 7025000 kr.,
res. 10 (v)
13. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Stöd
till biografer
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:81 och med
avslag på motion 1990/91:Kr15 yrkande 5 i motsvarande del
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14
skall beräknas 5000000 kr.,
res. 11 (c)
14. beträffande medelsanvisningen till Filmstöd
att riksdagen dels med anledning av proposition 1990/91:81
och motionerna 1990/91:Kr16 yrkande 3 och 1990/91:Kr17 yrkande
3, dels med bifall till motionerna 1990/91:Kr13 yrkande 5,
1990/91:Kr14 yrkande 2 och 1990/91:Kr15 yrkande 2, dels med
avslag på motionerna 1990/91:Kr331 yrkande 15, 1990/91:Kr13
yrkandena 2, 3, 4 och 6, 1990/91:Kr14 yrkandena 1 och 3,
1990/91:Kr15 yrkandena 1, 3, 4 och 5, 1990/91:Kr16 yrkandena 1
och 2 samt 1990/91:Kr17 yrkande 2, samtliga motioner i
motsvarande del, till Filmstöd för budgetåret 1991/92 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
64229000 kr.
res. 12 (m) - villk. 9
res. 13 (fp) - villk. 3, 6
res. 14 (c) - villk. 4, 6, 7, 11
res. 15 (v) - villk. 3, 5, 6, 10
res. 16 (mp) - villk. 6, 8
Stockholm den 16 april 1991
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Berit
Oscarsson (s), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars
Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo
Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina
Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp),
Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg (s) och Lola Björkquist (fp).
Reservationer
1. Filmstödets inriktning mot nyproduktion av svensk film samt
om fördelningen av filmfondens medel (mom. 2)
Alexander Chrisopoulos (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Utskottet delar" och slutar med "svensk film" bort ha
följande lydelse:
En livaktig svensk filmproduktion är en förutsättning om vi
skall kunna behålla och uttrycka vår nationella särart inom ett
område som i så hög grad domineras av multinationell produktion,
avsedd för en världsmarknad. I det förlängda filmavtalet
prioriteras dock, enligt utskottets mening i alltför hög grad,
långfilmsproduktionen på bekostnad av produktionsstödet till
kortfilmer, stödet till främjande av spridning och visning av
värdefull film samt de filmkulturella ändamål som Filminstitutet
skall främja i sin verksamhet. De i 1982 års film- och
videoavtal fastlagda principerna för fördelning av filmfondens
medel bör därför bibehållas i avvaktan på ett nytt filmavtal.
Regeringen bör alltså ta upp förnyade överläggningar med
filmbranschen och videobranschen.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande filmstödets inriktning mot nyproduktion av
svensk film samt om fördelningen av filmfondens medel
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:81 och
motion 1990/91:Kr317 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
2. Utredning av förutsättningarna för svensk filmproduktion
(mom. 6)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Med anledning av" och slutar med "yrkande 1" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om att det finns ett
nära samband mellan filmproduktionen och utvecklingen inom
televisionen. Det gäller i första hand beträffande produktionen
av kortfilm men även i fråga om långfilmsproduktionen. Den
tekniska utvecklingen gör samverkan mellan skilda medier
särskilt viktig.
Utskottet anser därför att svensk filmproduktions
förutsättningar i detta bredare massmedieperspektiv bör
penetreras. Detta kan lämpligen ske i samband med den översyn av
filmstödet som inletts. Den nyligen tillkallade utredaren bör
genom tilläggsdirektiv få i uppdrag att analysera
förutsättningarna för samverkan mellan filmproduktion och
produktion för television.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande utredning av förutsättningarna för svensk
filmproduktion
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr17 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till
filmfonden (mom. 7)
Margareta Fogelberg (fp), Alexander Chrisopoulos (v) och Lola
Björkquist (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Utskottet har" och på s. 13 slutar med "avstyrks
alltså" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att det vore olyckligt om
den filmproduktion som Filminstitutet svarar för skulle komma
att drastiskt skäras ned till följd av att Filminstitutets
intäkter kommer att minska. Utskottet förordar därför att staten
tar på sig ett ökat ekonomiskt ansvar för att filmproduktionen i
Sverige skall upprätthållas på i stort sett samma nivå som
hittills. I enlighet med vad som föreslås i motionerna Kr13
yrkande 2 och Kr14 yrkande 1 bör anslagsposten Bidrag till
filmfonden höjas med 30 milj.kr. utöver regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande innebär att motion Kr15 i här
aktuell del blir tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag
till filmfonden
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Kr13 yrkande
2 och 1990/91:Kr14 yrkande 1, båda motionerna i motsvarande del,
samt med anledning av proposition 1990/91:81 och motion
1990/91:Kr15 yrkande 1 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget vid mom. 14 skall beräknas
59000000 kr.,
4. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till
filmfonden (mom. 7)
Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Utskottet har" och på s. 13 slutar med "avstyrks
alltså" bort ha följande lydelse:
Det förlängda avtalet innebär bl.a. att biograf- och
videobranschens ekonomiska bidrag till svensk film kommer att
minska. För att i någon mån motverka de negativa följderna för
filmområdet av denna resursminskning bör staten öka sitt bidrag
till stiftelsen. I annat fall finns det risk för att
Filminstitutet tvingas göra oacceptabla nedskärningar av
verksamheten på en rad områden.
I likhet med vad som föreslås i motion Kr15 förordar utskottet
att anslagsposten Bidrag till filmfonden skall höjas med 8,7
milj.kr. utöver regeringens förslag. Utskottets
ställningstagande innebär att motionerna Kr13 yrkande 2 och Kr14
yrkande 1 i någon mån blir tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag
till filmfonden
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr15 yrkande 1 i
motsvarande del samt med anledning av proposition 1990/91:81 och
motionerna 1990/91:Kr13 yrkande 2 och 1990/91:Kr14 yrkande 1,
båda motionerna i motsvarande del, beslutar att för angivna
ändamål under anslaget vid mom. 14 skall beräknas 37700000
kr.,
5. Beräknande av medel för anslagsposten Produktionsgarantier
till svenska kortfilmer (mom. 8)
Alexander Chrisopoulos (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Med hänsyn" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att det är viktigt att
produktionen av kortfilm kan upprätthållas på i stort sett samma
nivå som hittills. Utskottet tillstyrker därför förslaget i
motion Kr13 att ifrågavarande anslagspost skall höjas med 5
milj.kr.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande beräknande av medel för anslagsposten
Produktionsgarantier till svenska kortfilmer
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr13 yrkande 3 i
motsvarande del och med anledning av proposition 1990/91:81
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14
skall beräknas 8516000 kr.,
6. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till projekt
på filmområdet (mom. 9)
Jan Hyttring (c), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson
(c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp) och Lola
Björkquist (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Som utskottet" och slutar med "yrkande 15" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt
att stödja produktionen av kortfilm. De bidrag för
produktionsstöd som lämnas via konstnärsnämnden är ett viktigt
komplement till det stöd för kortfilm som lämnas från
Filminstitutet. Behovet av ekonomiskt stöd till
kortfilmsproduktion överstiger de medel som nämnden har till
sitt förfogande för detta ändamål. Utskottet tillstyrker de här
aktuella förslagen i motionerna Kr13, Kr14, Kr15 och Kr16.
Utskottets ställningstagande innebär att yrkande 15 i motion
Kr331 i viss mån blir tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag
till projekt på filmområdet
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Kr13 yrkande
4, 1990/91:Kr14 yrkande 3, 1990/91:Kr15 yrkande 4 och
1990/91:Kr16 yrkande 1, samtliga motioner i motsvarande del,
samt med anledning av proposition 1990/91:81 och motion
1990/91:Kr331 yrkande 15 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget vid mom. 14 skall beräknas
4142000 kr.,
7. Beräknande av medel för anslagsposten Främjande av
spridning och visning av värdefull film (mom. 10)
Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 2" bort ha
följande lydelse:
Visningsnämndens verksamhet har varit av stor betydelse för
att skapa intresse för och kunskap om film bl.a. genom
upprättande av film- och videoverkstäder. De ändringar av
reglerna för fördelning av filmfondens medel som vidtagits i det
förlängda avtalet innebär bl.a. att visningsnämndens resurser
beräknas minska med ca 2,5 milj.kr. Om inte visningsnämnden
kompenseras för denna nedskärning kommer möjligheterna att
bedriva lokal filmverksamhet i hela landet att radikalt
försämras. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion Kr15
att anslagsposten Främjande av spridning och visning av
värdefull film skall höjas med 2,3 milj.kr. utöver regeringens
förslag.
Utskottets ställningstagande innebär att motion Kr16 yrkande 2
blir tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande beräknande av medel för anslagsposten
Främjande av spridning och visning av värdefull film
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr15 yrkande 3 i
motsvarande del och med anledning av proposition 1990/91:81 och
motion 1990/91:Kr16 yrkande 2 samt med avslag på motion
1990/91:Kr17 yrkande 2, samtliga motioner i motsvarande del,
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14
skall beräknas 12951000 kr.,
8. Beräknande av medel för anslagsposten Främjande av
spridning och visning av värdefull film (mom. 10)
Kaj Nilsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 2" bort ha
följande lydelse:
De resurser som står till visningsnämndens förfogande beräknas
komma att minska kraftigt framöver. Det finns risk för att denna
resursminskning kommer att medföra att visningsnämndens
filmvisningar på små orter samt barn- och ungdomsverksamheten
kommer att skäras ned.
Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion Kr16 att
anslagsposten Främjande av spridning och visning av värdefull
film skall höjas med 1 milj.kr.
Utskottets ställningstagande innebär att motion Kr15 yrkande 2
i viss mån blir tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande beräknande av medel för anslagsposten
Främjande av spridning och visning av värdefull film
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr16 yrkande 2 i
motsvarande del och med anledning av proposition 1990/91:81 och
motion 1990/91:Kr15 yrkande 3 samt med avslag på motion
1990/91:Kr17 yrkande 2, båda motionerna i motsvarande del,
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14
skall beräknas 11651000 kr.,
9. Beräknande av medel för anslagsposten Främjande av
spridning och visning av värdefull film (mom. 10)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Bidraget till" och slutar med "avstyrks alltså" bort
ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna ifrågasätter utskottet användningen
av vissa av de medel som anvisas till stöd för främjande av
spridning och visning av värdefull film. Bidrag har i stor
utsträckning lämnats till Folkets Husföreningarnas verksamhet.
Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion Kr17 att
anslagsposten skall minskas med 2 milj.kr.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande beräknande av medel för anslagsposten
Främjande av spridning och visning av värdefull film
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr17 yrkande 2 i
motsvarande del samt med anledning av proposition 1990/91:81 och
med avslag på motionerna 1990/91:Kr15 yrkande 3 och 1990/91:Kr16
yrkande 2, båda motionerna i motsvarande del, beslutar att för
angivna ändamål under anslaget vid mom. 14 skall beräknas
8651000 kr.,
10. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till
filmkulturella insatser för barn och ungdom (mom. 12)
Alexander Chrisopoulos (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks sålunda"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening har motionärerna framfört vägande
skäl för en höjning av bidraget till filmkulturella insatser för
barn och ungdom. Därför bör riksdagen vid medelsberäkningen
anvisa 2 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:
12. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Bidrag
till filmkulturella insatser för barn och ungdom
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr13 yrkande 6 i
motsvarande del och med anledning av proposition 1990/91:81
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14
skall beräknas 9025000 kr.,
11. Beräknande av medel för anslagsposten Stöd till biografer
(mom. 13)
Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Även i" och slutar med "avstyrks alltså " bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att det är angeläget att
stödet till biografer kan bibehållas på i stort sett samma nivå
som hittills. Riksdagen bör därför vid medelsberäkningen anvisa
2 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande
lydelse:
13. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Stöd
till biografer
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr15 yrkande 5 i
motsvarande del och med anledning av proposition 1990/91:81
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 14
skall beräknas 7000000 kr.,
12. Medelsanvisningen till Filmstöd (mom. 14)
Under förutsättning av bifall till reservation 9
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser
att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande medelsanvisningen till Filmstöd
att riksdagen dels med anledning av proposition 1990/91:81
och motionerna 1990/91:Kr16 yrkande 3 och 1990/91:Kr17 yrkande
3, dels med bifall till motionerna 1990/91:Kr13 yrkande 5,
1990/91:Kr14 yrkande 2, 1990/91:Kr15 yrkande 2 och 1990/91:Kr17
yrkande 2, dels med avslag på motionerna 1990/91:Kr331
yrkande 15, 1990/91:Kr13 yrkandena 2, 3, 4 och 6, 1990/91:Kr14
yrkandena 1 och 3, 1990/91:Kr15 yrkandena 1, 3, 4 och 5 samt
1990/91:Kr16 yrkandena 1 och 2, samtliga motioner i motsvarande
del, till Filmstöd för budgetåret 1991/92 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 62229000 kr.
13. Medelsanvisningen till Filmstöd (mom. 14)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 3 och 6
Margareta Fogelberg och Lola Björkquist (båda fp) anser att
utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande medelsanvisningen till Filmstöd
att riksdagen dels med anledning av proposition 1990/91:81
och motionerna 1990/91:Kr331 yrkande 15, 1990/91:Kr15 yrkande 1,
1990/91:Kr16 yrkande 3 och 1990/91:Kr17 yrkande 3, dels med
bifall till motionerna 1990/91:Kr13 yrkandena 2, 4 och 5,
1990/91:Kr14 yrkandena 1, 2 och 3, 1990/91:Kr15 yrkandena 2 och
4 samt 1990/91:Kr16 yrkande 1, dels med avslag på motionerna
1990/91:Kr13 yrkandena 3 och 6, 1990/91:Kr15 yrkandena 3 och 5,
1990/91:Kr16 yrkande 2 samt 1990/91:Kr17 yrkande 2, samtliga
motioner i motsvarande del, till Filmstöd för budgetåret
1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 96229000 kr.
14. Medelsanvisningen till Filmstöd (mom. 14)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 4, 6, 7
och 11
Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser att
utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande medelsanvisningen till Filmstöd
att riksdagen dels med anledning av proposition 1990/91:81
och motionerna 1990/91:Kr331 yrkande 15, 1990/91:Kr13 yrkande 2,
1990/91:Kr14 yrkande 1, 1990/91:Kr16 yrkandena 2 och 3 samt
1990/91:Kr17 yrkande 3, dels med bifall till motionerna
1990/91:Kr13 yrkandena 4 och 5, 1990/91:Kr14 yrkande 2 och 3,
1990/91:Kr15 yrkandena 1, 2, 3, 4 och 5 samt 1990/91:Kr16
yrkande 1, dels med avslag på motionerna 1990/91:Kr13
yrkande 3 och 6 samt 1990/91:Kr17 yrkande 2, samtliga motioner i
motsvarande del, till Filmstöd för budgetåret 1991/92 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
79229000 kr.
15. Medelsanvisningen till Filmstöd (mom. 14)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 3, 5, 6
och 10
Alexander Chrisopoulos (v) anser att utskottets hemställan
under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande medelsanvisningen till Filmstöd
att riksdagen dels med anledning av proposition 1990/91:81
och motionerna 1990/91:Kr331 yrkande 15, 1990/91:Kr15 yrkande 1,
1990/91:Kr16 yrkande 3 och 1990/91:Kr17 yrkande 3, dels med
bifall till motionerna 1990/91:Kr13 yrkande 2, 3, 4, 5 och 6,
1990/91:Kr14 yrkandena 1, 2 och 3, 1990/91:Kr15 yrkandena 2 och
4 samt 1990/91:Kr16 yrkande 1, dels med avslag på motionerna
1990/91:Kr15 yrkandena 3 och 5, 1990/91:Kr16 yrkande 2 samt
1990/91:Kr17 yrkande 2, samtliga motioner i motsvarande del,
till Filmstöd för budgetåret 1991/92 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 103229000 kr.
16. Medelsanvisningen till Filmstöd (mom. 14)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 6 och 8
Kaj Nilsson (mp) anser att utskottets hemställan under 14 bort
ha följande lydelse:
14. beträffande medelsanvisningen till Filmstöd
att riksdagen dels med anledning av proposition 1990/91:81
och motionerna 1990/91:Kr331 yrkande 15, 1990/91:Kr15 yrkande 3,
1990/91:Kr16 yrkande 3 och 1990/91:Kr17 yrkande 3, dels med
bifall till motionerna 1990/91:Kr13 yrkandena 4 och 5,
1990/91:Kr14 yrkande 2 och 3, 1990/91:Kr15 yrkandena 2 och 4
samt 1990/91:Kr16 yrkandena 1 och 2, dels med avslag på
motionerna 1990/91:Kr13 yrkandena 2, 3 och 6, 1990/91:Kr14
yrkande 1, 1990/91:Kr15 yrkandena 1 och 5 samt 1990/91:Kr17
yrkande 2, samtliga motioner i motsvarande del, till
Filmstöd för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 67229000 kr.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionen2
Motionerna2
Motioner väckta under allmänna motionstiden 19912
Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:812
Bakgrund4
Sammanfattning av förslagen i propositionen5
Utskottet6
Vissa anslagsfrågor10
Hemställan17
Reservationer19
1. Filmstödets inriktning mot nyproduktion av svensk film samt
om fördelningen av filmfondens medel (v) 19
2. Utredning av förutsättningarna för svensk filmproduktion
(m)20
3. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till
filmfonden (fp, v)20
4. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till
filmfonden (c)21
5. Beräknande av medel för anslagsposten Produktionsgarantier
till svenska kortfilmer (v)21
6. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till projekt
på filmområdet (fp, c, v, mp)22
7. Beräknande av medel för anslagsposten Främjande av
spridning och visning av värdefull film (c)22
8. Beräknande av medel för anslagsposten Främjande av
spridning och visning av värdefull film (mp)23
9. Beräknande av medel för anslagsposten Främjande av
spridning och visning av värdefull film (m)23
10. Beräknande av medel för anslagsposten Bidrag till
filmkulturella insatser för barn och ungdom (v)24
11. Beräknande av medel för anslagsposten Stöd till biografer
(c)24
12. Medelsanvisningen till Filmstöd (m)25
13. Medelsanvisningen till Filmstöd (fp)25
14. Medelsanvisningen till Filmstöd (c)25
15. Medelsanvisningen till Filmstöd (v)26
16. Medelsanvisningen till Filmstöd (mp)26