I betänkandet behandlas förslag i budgetpropositionen om
anslag till det statliga arkivväsendet och motioner som har
anknytning till denna del av propositionen.
Mot bakgrund av arkivdepåkommitténs arbete avstyrks yrkanden i
sammanlagt elva motioner om översyn av arkivens
personalsituation, om inrättande av nya tjänster och om
utbyggnad av landsarkivorganisationen. Även en motion syftande
till uttalanden om arkivsituationen i Umeå avstyrks.
Med anslutning till regeringens bedömning att organisationen
vid dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv bör ses
över avstyrker utskottet en motion med yrkande om omedelbar
ändring av dialekt- och ortnamnsarkivets i Lund ansvarsområde.
.Med anledning av yrkanden i tre motioner tas upp, dels
mikrofotografering av kyrkobokföringsarkiven, dels verksamheten
vid Svensk Arkivinformation i Ramsele. Yrkandena avstyrks med
hänvisning till att frågorna faller under riksarkivets
ansvarsområde eller övervägs av arkivdepåkommittén.
Motionsyrkanden om förbättring av riksarkivets stöd till
enskilda arkiv och om ändring av principerna för bidrag till
folkrörelsearkivens föreståndarlöner avstyrks av utskottet.
Med avstyrkande av en motion om annan resurstilldelning till
Riksarkivet och landsarkiven tillstyrker utskottet regeringens
förslag om anslag till Riksarkivet och landsarkiven med
117906000 kr., till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt
svenskt visarkiv med 22485000 kr., till Svenskt biografiskt
lexikon med 2928000 kr. och till Statliga arkiv:Vissa
kostnader för samlingar och materiel m.m. med 5966000 kr. I
samband härmed avstyrks en motion om ändrad anslagskonstruktion
för Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv. Utskottet tillstyrker
således regeringens förslag om en medelsanvisning på totalt
149>e285000 kr.
Till betänkandet fogas tio reservationer och ett särskilt
yttrande.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1990/91:100 bil. 10
(utbildningsdepartementet) under G. Kulturverksamhet m.m.
avsnittet Arkiv
dels under punkt G 23 (s. 282--283) föreslagit riksdagen
att
25. till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1991/92
beräkna ett förslagsanslag på 117906000 kr.,
dels under punkt G 24 (s. 283--287) föreslagit riksdagen
att
26. till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv
för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 22485000
kr.,
dels under punkt G 25 (s. 287) föreslagit riksdagen att
27. till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1991/92
anvisa ett förslagsanslag på 2928000 kr.,
dels under punkt G 26 (s. 288--290) föreslagit riksdagen
att
28. till Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och
materiel m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett
reservationsanslag på 5966000 kr.
Motionerna
1990/91:Kr206 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjlighet för universitetet i Umeå att
förvärva de mikrokort som årligen produceras av Svensk
arkivinformation i Ramsele,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om hur arkivfrågan i Umeå skall lösas.
1990/91:Kr212 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ett nytt landsarkiv i södra Sverige bör
lokaliseras till Växjö.
1990/91:Kr225 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om lokalisering av ett landsarkiv till Kalmar.
1990/91:Kr236 av Ingegerd Elm m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om etablering av ett nytt landsarkiv i
Jönköping.
1990/91:Kr242 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas
12. att riksdagen beslutar att sammanföra anslagsposten för
arbetarrörelsens arkiv med anslaget avseende riksarkivets nämnd
för enskilda arkiv i enlighet med vad som anförts i motionen,
1990/91:Kr261 av Ulla Tillander och Stina Gustavsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att återbörda ansvaret för Sydsveriges
ortnamn till Lund.
1990/91:Kr262 av Martin Olsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att inrätta två nya tjänster vid
svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR),
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av åtgärder för en positiv
utveckling av verksamheten vid svensk arkivinformation i Ramsele
(SVAR).
1990/91:Kr263 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
SVARs framtid.
1990/91:Kr264 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Carl-Johan Wilson
(fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ett nytt landsarkiv bör
placeras i Jönköping.
1990/91:Kr265 av Martin Olsson och Görel Thurdin (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utbyggnad av landsarkivet i Härnösand.
1990/91:Kr266 av Charlotte Branting (fp) och Stina Gustavsson
(c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lokalisering av landsarkiv till Växjö,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om eventuell samordning av landsarkiv och
högskolebibliotek i Växjö.
1990/91:Kr267 av Stina Eliasson och Gunhild Bolander (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att inrätta tjänster som
arkivlektorer vid landsarkiven,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en översyn av arkivens,
särskilt landsarkivens, personalsituation.
1990/91:Kr315 av Martin Olsson och Görel Thurdin (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lokalisering av mikrofilmning av
kyrkobokföringsarkiven till Ljungaverk i Ånge kommun.
1990/91:Kr316 av Ulf Melin och Anders Björck (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ett landsarkiv inrättas i Jönköping.
1990/91:Kr356 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av
landsarkiv i Karlstad och Umeå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts rörande behovet av en utredning om
landsarkivorganisationens framtida utformning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts rörande vikten av förbättrad service och
ökad tillgänglighet vid statliga arkiv,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nya principer för statens bidrag till lön
för föreståndare vid folkrörelsearkiven,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts rörande utformningen av den framtida
inventeringsverksamheten av enskilda arkiv,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts rörande behovet av en utökad service vid
riksarkivet för folkrörelseorganisationer,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts rörande behovet av utökad service till
näringslivet vid uppbyggnad av företagsarkiv,
8. att riksdagen till Riksarkivet och landsarkiven anvisar
3840000 kr. utöver regeringens förslag eller således
121746000 kr. att fördelas i enlighet med vad som i motionen
anförts.
Utskottet
Inledning
Det allmännas arkivverksamhet regleras i arkivlagen
(1990:782), som antogs av riksdagen 1990 (prop. 1989/90:72, bet.
KrU29, rskr. 307). I lagen fastslås att myndigheternas arkiv är
en del av det nationella kulturarvet. Arkiven skall bevaras,
hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta
del av allmänna handlingar, behovet av information för
rättskipningen och förvaltningen samt forskningens behov.
Riksarkivet och landsarkiven är statliga myndigheter med
särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och för
arkivvården i landet. I deras uppgifter ingår att vara
arkivdepåer, att främja forskning och att ge råd i arkivfrågor
till enskilda.
Inom riksarkivet finns en särskild byrå för svensk
arkivinformation som främst skall framställa kopior av
arkivmaterial samt registrera och distribuera arkivinformation.
Byrån har största delen av sin verksamhet förlagd till Ramsele.
Den benämns Svensk Arkivinformation i Ramsele (SVAR).
Riksarkivet fördelar statsbidrag till enskilda arkiv. För
detta ändamål finns vid riksarkivet en nämnd för enskilda arkiv.
För en av de enskilda arkivinstitutionerna, Stiftelsen
Arbetarrörelsens arkiv, beräknas dock i budgetpropositionen
bidrag under en särskild anslagspost.
Till grund för det lagstiftningsarbete som ledde till att
arkivlagen antogs av riksdagen låg arkivutredningens (U 1985:07)
betänkande (SOU 1988:10) Öppenhet och minne. Arkivens roll i
samhället. I enlighet med förslag därom av utredningen lämnades
uppdrag till en särskild kommitté, arkivdepåkommittén (U
1989:10), att utreda frågan om hur de statliga arkivdepåerna bör
utvecklas. Utskottet har inhämtat att kommittén kommer att
avlämna sina förslag under april 1991. Förslagen kommer att
remissbehandlas.
Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) har
till uppgift bl.a. att samla in, bevara, bearbeta och ge ut
material om dialekter och person- och ortnamn. I myndigheten
ingår bl.a. dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala,
ortnamnsarkivet där samt dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund.
Statskontoret föreslog i en rapport (1988:23) Översyn av små
myndigheter -- en förstudie, att det borde utredas om de i DOVA
ingående arkiven kunde organisatoriskt knytas till universiteten
på de orter, där de är förlagda. Efter fortsatt utredningsarbete
föreslog statskontoret i en ny rapport (1990:10) Dialekt- och
ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv. Förslag till en
administrativ anknytning till högskolan, att DOVA administrativt
skulle knytas till universitetet i Uppsala. Den sistnämnda
rapporten har remissbehandlats.
Arkivens användning och tillgänglighet
Frågor om arkivens organisation och resurstilldelning med
särskild hänsyn till de enskilda användarnas behov tas upp i två
motioner.
Enligt motion Kr267 (c) har landsarkiven för knappa
personalresurser för de uppgifter som de är ålagda. Motionärerna
anser därför att arkivens, särskilt landsarkivens,
personalsituation snarast bör bli föremål för en översyn
(yrkande 2).
Utskottet har tidigare -- i sitt betänkande 1989/90:KrU29 --
framhållit det angelägna i att frågan om arkivens
användarservice uppmärksammas. Detta är viktigt, anförde
utskottet, inte minst med hänsyn till att arkiven vid sidan av
den professionellt bedrivna forskningen i ökande utsträckning
utnyttjades för forskning i släkt- och hembygdshistoria. Vad
utskottet anförde är alltjämt giltigt.
Med hänsyn till arkivdepåkommitténs uppdrag att utarbeta en
utbyggnadsplan för arkivdepåer är någon riksdagens åtgärd med
anledning av motionen i denna del inte påkallad. Motion Kr267
yrkande 2 avstyrks därför.
Motionärerna bakom motion Kr356 (c) framhåller det angelägna i
att öka arkivens tillgänglighet, särskilt för fritidsforskare.
De framhåller fritidsforskarens behov av tillgång till
arkivservice utanför normal kontorstid. Vidare anser
motionärerna att arkiven, framför allt landsarkiven, bör ges
ökade möjligheter till forskarservice, såsom framtagande av
beståndsöversikter och register. Enligt deras uppfattning bör
medel motsvarande sju arkivarietjänster anvisas för de nämnda
ändamålen (yrkande 3). Motionärerna behandlar också riksarkivets
service gentemot folkrörelsearkiven. De anför att riksarkivets
begränsade personella resurser medför att såväl den
konsultverksamhet som riksarkivet driver till förmån för arkiv i
folkrörelsernas egen vård som tillgängligheten av
folkrörelsearkiv som deponerats i statliga arkiv blir
otillräckliga (yrkande 6).
Utskottet behandlade år 1990 motioner med yrkanden om
inrättande av arkivarietjänster vid landsarkiven (bet.
1989/90:KrU29). Utskottet avstyrkte motionerna och fäste då vikt
vid att riksarkivet inte i sin anslagsframställning fört fram
något förslag till sådana personalförstärkningar som
motionärerna avsåg. Någon omständighet som bör föranleda en
ändrad bedömning av frågan har inte framkommit. Utskottet
avstyrker därför motion Kr356 yrkandena 3 och 6.
I motion Kr267 (c) yrkas att arkivlektorer inrättas vid
landsarkiven (yrkande 1). Motionärerna anser att sådana tjänster
skulle utgöra en förstärkning av arkivens resurser att
levandegöra sina samlingar.
I det ovannämnda betänkandet behandlade utskottet även
motioner med yrkanden om att arkivlektorstjänster skulle
inrättas. Motionerna avstyrktes med samma motivering som
utskottet lämnade i frågan om inrättande av arkivarietjänster.
Den bedömning som utskottet då gjorde är alltjämt hållbar.
Motionen avstyrks därför i aktuell del.
Utbyggnad av arkivorganisationen m.m.
Arkivutredningen förordade för landsarkivens del en struktur
som baseras på länen. Dock talade enligt utredningen
förhållandena i vissa fall för en regional lösning som omfattade
flera län; det är viktigt att institutionerna blir tillräckligt
stora, ansåg utredningen.
Motionärerna bakom motion Kr356 (c) anser att målsättningen
för arkivdepåutbyggnaden bör vara att en landsarkivorganisation
baserad på länsnivå införs (yrkande 2). Enligt motionärerna kan
det i vissa fall finnas skäl till ytterligare utredning innan
etablering sker i varje län. Regeringen bör enligt dem snarast
återkomma till riksdagen med förslag till en förändrad
landsarkivorganisation.
I flera motioner förs förslag till lokalisering av nya
landsarkiv fram.
Utskottet behandlar först sju motioner med yrkanden om ett
nytt landsarkiv i någon av de småländska residensstäderna
Jönköping, Växjö och Kalmar.
Arkivutredningen övervägde att föreslå ett nytt landsarkiv i
någon av dessa städer men valde att inte lämna något förslag
därom i frånvaro av regionala initiativ i frågan.
Motionärerna bakom motionerna Kr236 (s), Kr 264 (fp) och Kr316
(m) hemställer att det nya landsarkivet skall förläggas till
Jönköping. De framhåller värdet för ett nytillkommet
landsarkiv av de redan existerande arkiven i Jönköping. Göta
hovrätts och övriga statsmyndigheters arkiv på orten liksom
folkrörelsearkivet nämns. Motionärerna anger att en arbetsgrupp
för arkivfrågor bildats i samarbete mellan statliga, kommunala
och enskilda arkivbildare i syfte att bilda ett arkivförbund för
att bl.a. möjliggöra en god forskarservice.
I motionerna Kr236 och Kr264 framhålls särskilt de kommunala
arkivens värde. Motionärerna påpekar att flera av de statliga
arkiven utgör typarkiv och att arkivutredningen har föreslagit
att Jönköpings kommun skall utgöra ett intensivdataområde.
Motionärerna bakom motion Kr316 erinrar vidare om att i
Jönköping finns högskola och hälsohögskola och att lämpliga
lokaler finns tillgängliga. De framhåller vidare värdet av bl.
a. länsmuseet och det utbyggda bibliotekssystemet.
I motionerna Kr212 (s) och Kr266 (fp,c) yrkas att ett nytt
landsarkiv placeras i Växjö. Motionärerna visar på den
forskningsanknytning som möjliggörs av högskolan och andra
institutioner såsom Smålands museum. Också möjligheten till
samverkan med andra arkivbildare än de statliga påpekas. Växjös
centrala läge och goda kommunikationer framhålls, liksom
tillgången på lämpliga lokaler.
Motionärerna bakom motion Kr266 anser vidare att en
integration av det blivande landsarkivet med högskola och
bibliotek skulle ge möjligheter till en kraftfull humanistisk
och samhällsvetenskaplig forskning samt innebära betydande
besparingar.
I motion Kr225 (s) föreslås att det småländska landsarkivet
förläggs till Kalmar. Som skäl för denna lokalisering anför
motionären utvecklingen av högskolan i Kalmar och den
fortbildning av journalister (FOJO) som bedrivs där. Han
framhåller vidare samarbetsmöjligheterna gentemot kommunala och
enskilda arkiv på orten liksom gentemot länsmuseet.
Ändamålsenliga lokaler finns tillgängliga i närheten av andra
institutioner inom kulturområdet, påpekar han.
Arkivutredningen föreslog att två nya landsarkiv skulle
inrättas, ett i Karlstad och ett i Umeå, med Värmlands
län resp. Västerbottens län som verksamhetsområde.
Motionärerna bakom Kr356 (c) anför att utbyggnaden av
landsarkiv i Karlstad och Umeå bör fullföljas genast (yrkande
1). De anser att det föreslagna arkivet i Umeå bör ha även
Norrbottens län som ansvarsområde. Någon ytterligare utredning
vad avser dessa föreslagna landsarkiv är inte nödvändig enligt
motionärerna.
Utskottet avstyrkte 1990 (bet. 1989/90:KrU29) motioner
avseende omedelbart beslut om utbyggnad av
landsarkivorganisationen. Utskottet hänvisade till att
resultatet av arkivdepåkommitténs pågående arbete borde
avvaktas. Utskottets bedömning är alltjämt giltig; kommitténs
överväganden bör inte föregripas genom uttalanden om principerna
för depåutbygganden eller om lämpligheten av att arkiv
lokaliseras till vissa orter. Utskottet avstyrker därför
motionerna Kr212, Kr225, Kr236, Kr264, Kr266 yrkandena 1 och 2,
Kr316 samt Kr356 yrkandena 1 och 2.
I motion Kr315 (c) yrkas att en eventuell mikrofilmning av
kyrkobokföringsarkiven skall lokaliseras till Ljungaverk i
Ånge kommun. Motionärerna motiverar sitt yrkande med såväl att
orten är väl lämpad för en sådan verksamhet som att det finns
regionalpolitiska skäl för den föreslagna lokaliseringen.
Utskottet hänvisar till den utförliga motiveringen i motionen.
Som utskottet tidigare redovisat (bet. 1989/90:KrU29) har
arkivdepåkommittén i uppdrag att överväga frågan om hur statens
övertagande av kyrkobokföringsarkiven skall genomföras. Med
hänsyn till kommitténs pågående arbete bör motionen inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
I tre motioner tar motionärerna upp frågor som ligger nära de
lokaliseringsfrågor som utskottet behandlat i det närmast
föregående.
I motion Kr206 (fp) framhålls att den otillfredsställande
arkivsituationen i Umeå utgör ett hinder för utbildningen
och forskningen vid universitetet där. Motionären påpekar värdet
av forskningsarkivet i Umeå och av de olika insatser som gjorts
vid universitetet för att utveckla informationsförsörjningen
från arkiven på moderna medier. Det skulle enligt henne vara
möjligt att genom samverkan mellan forskningsarkivet och andra
arkiv i regionen skapa en för Sverige unik arkivmiljö. Hon anser
att universitetet i Umeå redan nu, utan att tillkomsten av ett
nytt landsarkiv avvaktas, bör tillförsäkras ekonomiska
möjligheter att förvärva de mikrokort som årligen produceras vid
SVAR. I detta sammanhang påpekar motionären universitetets
aktiva roll vid bildandet av SVAR.
Utskottet avstyrker motionen. Till den del motionen avser
uttalanden om hur arkivsituationen i Umeå bör lösas (yrkande 2)
anser utskottet att arkivdepåkommitténs överväganden inte bör
föregripas. Vad avser frågan om ekonomiska möjligheter för
universitetet i Umeå att förvärva de mikrokort som produceras av
SVAR (yrkande 1) är utskottet inte berett att förorda att
universitetet tilldelas särskilda medel för ändamålet.
Universitetet har som andra forskningsinstitutioner möjlighet
att genom inlåning och köp eller genom besök hos SVAR få
tillgång till dess bestånd av mikrokort. Det bör ankomma på
universitetet att inom sina anslagsramar prioritera behovet av
inköp från SVAR.
I motion Kr265 (c) föreslås en utbyggnad av landsarkivet i
Härnösand. Motionärerna anför att ett förslag har utarbetats
som synes uppfylla de krav som kan ställas på en arkivdepå för
att fram till år 2010 klara förvaringen av leveransmoget
arkivmaterial inom arkivets ansvarsområde. De framhåller den
ökning av bevarandet av offentliga handlingar som blir följden
av att Västernorrlands län avses ingå bland
intensivdataområdena. Vidare anför de arbetsmarknadsmässiga skäl
för sitt förslag.
Ett uttalande av riksdagen i enlighet med motionärernas
önskemål skulle föregripa arkivdepåkommitténs överväganden. Med
hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen.
Motionärerna bakom motion Kr261 (c) anför att dialekt- och
ortnamnsarkivet i Lund bör få ett utökat ansvarsområde genom
att överta ansvaret för att samla in, bearbeta och bevara
material om ortnamn från hela Sydsverige. Detta ansvar vilar för
närvarande, utom såvitt avser Skåne, på arkivet i Uppsala.
Som utskottet har anfört inledningsvis är DOVAs framtida
organisation under övervägande inom regeringskansliet. I
propositionen anförs, mot bakgrund av statskontorets förslag och
remissyttrandena däröver, att ytterligare överväganden behöver
göras rörande den framtida organisationen av den verksamhet som
DOVA bedriver. Målet bör därvid enligt föredragande statsrådet
vara att ett ställningstagande i frågan presenteras i den
forskningspolitiska propositionen 1993. I avvaktan på detta
ställningstagande bör, fortsätter föredraganden, myndighetens
organisation vara oförändrad.
Utskottet ansluter sig till de i propositionen redovisade
bedömningarna. Motionen avstyrks därför.
Svensk Arkivinformation i Ramsele
I två motioner behandlas utvecklingen av verksamheten vid
SVAR.
Enligt motion Kr262 (c) bör riksdagen besluta att inrätta två
nya tjänster vid SVAR (yrkande 1). Motionsyrkandet motsvarar i
detta avseende riksarkivets anslagsframställning. Motionärerna
framhåller att SVAR genom flera fasta tjänster skulle bli mindre
beroende än för närvarande av arbetsmarknadsmedel. Motionärerna
anser vidare att SVAR bör ges resurser för viss lokaltillbyggnad
för att samla och därmed effektivisera verksamheten (yrkande 2).
De betonar vikten av att SVARs utvecklingsmöjligheter tas till
vara och anför att utöver kulturhistoriska och liknande skäl
även starka regionalpolitiska skäl talar för satsningar på SVAR.
Även motionären bakom motion Kr263 (fp) framhåller det
angelägna i att SVARs utvecklingsmöjligheter tas till vara. Han
påvisar SVARs betydelse för att tillgängliggöra och skydda
sådant arkivmaterial som röner stor efterfrågan från användarna.
Motionären framhåller även SVARs regionalpolitiska betydelse.
Utskottet har tidigare vid flera tillfällen uttalat att en
positiv utveckling av verksamheten vid SVAR är angelägen.
Samtidigt har utskottet framhållit att det bör ankomma på
riksarkivet -- varav SVAR är en del -- att inom ramen för
arkivväsendets samlade behov ta till vara verksamhetens
utvecklingsmöjligheter.
Vad utskottet tidigare har anfört är alltjämt giltigt.
Utskottet är med hänsyn härtill inte berett att tillstyrka något
sådant uttalande om personalförstärkning vid SVAR som
motionärerna bakom motion Kr262 syftar till i här aktuell del
(yrkande 1). Utskottet vill i detta sammanhang även hänvisa till
att organisationen av den verksamhet som SVAR bedriver omfattas
av arkivdepåkommitténs uppdrag.
Utskottet avstyrker även de två övriga motionsyrkanden som
avser verksamheten vid SVAR (motion Kr262 yrkande 2 och motion
Kr263). Som utskottet anfört ovan ankommer det närmast på
riksarkivet att göra prioriteringarna vid fördelningen av
resurser mellan arkivväsendets olika verksamheter. Det får
förutsättas att riksarkivet uppmärksammar intresset av en god
utveckling för den verksamhet som bedrivs vid SVAR. Av
propositionen framgår vidare att SVAR för nästa budgetår
föreslås få en anslagshöjning som väl motsvarar den beräknade
pris- och löneutvecklingen.
Enskilda arkiv
I motion Kr356 (c) tas upp olika frågor som berör det
statliga stödet till enskilda arkiv.
Motionärerna anser att resurserna för att bevara och ordna
företagsarkiv bör förstärkas (yrkande 7). De anför att
för detta ändamål kan inrättas en funktion vid riksarkivet
liknande den som redan finns för folkrörelsernas arkiv. Enligt
dem bör en tjänst inrättas vid riksarkivet för att bedriva denna
konsult- och rådgivningsverksamhet.
Enligt motionen bör också åtgärder vidtas för att stödja
inventeringen av enskilda arkiv (yrkande 5). Motionärerna
förordar att ett landsomfattande projekt startas i samverkan med
befintliga organisationer och institutioner. Projektet skulle
enligt motionärerna kunna organisatoriskt knytas till
riksarkivet.
Utskottet avstyrkte vid behandlingen av förra årets
arkivproposition motionsyrkanden avseende förstärkning av
resurserna för stödet till företagsarkiven och avseende
inventering av enskilda arkiv (bet. 1989/90:KrU29). Utskottet
hänvisade då till det arbete som redan utförs inom riksarkivet
och landsarkiven med att tillvarata och tillgängliggöra enskilda
arkiv. Med hänsyn till de resurser som redan tillförts
verksamheten för att stödja arkivväsendets enskilda sektor ansåg
utskottet sig inte kunna förorda någon ytterligare höjning av
servicenivån inom området. Enligt utskottets mening har någon
omständighet inte tillkommit som ger anledning till en annan
bedömning. Utskottet avstyrker därför motion Kr356 yrkandena 5
och 7.
I motion Kr356 (c) behandlas även principerna för statens
bidrag till lönen för föreståndare vid folkrörelsearkiven
(yrkande 4). Motionärerna anser att ett system med grundbidrag
och grundbelopp enligt samma grunder som gäller för museisidan
bör prövas.
Utskottet får även i denna fråga hänvisa till sin bedömning i
betänkande 1989/90:KrU29. Utskottet är inte berett att föreslå
någon riksdagens åtgärd med anledning av motionärernas förslag.
Motionsyrkandet avstyrks.
Budgetfrågor
Riksarkivet och landsarkiven (G 23)
Regeringen föreslår ett anslag på 117906000 kr. vilket i
förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår
innebär en ökning av anslaget med 9553000 kr.
I motion Kr356 (c) yrkas att anslaget bestäms till 121746
000 kr., eller 3840000 kr. utöver vad regeringen har
föreslagit (yrkande 8). Motionärerna anför att 840 000 kr. av
det ökade anslaget avses ge möjlighet för riksarkivets nämnd för
enskilda arkiv att lämna bidrag till -- utöver vad som utgår för
närvarande -- sju föreståndarlöner för folkrörelsearkiv. Den
övriga delen av anslaget, 3 milj.kr., bör enligt dem användas
för att öka arkivens tillgänglighet och skapa en förstärkt
forskarservice. Motionärerna framhåller särskilt
fritidsforskarnas speciella problem vad avser arkivens
öppettider. Vidare skulle förstärkningen öka möjligheten för
arkiven att bedriva utbildning och ge kvalificerad rådgivning.
Det yrkade beloppet har av motionärerna beräknats motsvara sju
arkivarietjänster.
Utskottet anser sig inte kunna förorda att medel beräknas för
bidrag till föreståndarlöner för folkrörelsearkiv utöver vad
regeringen har föreslagit.
Utskottet är -- i konsekvens med sin bedömning av frågan om
landsarkivens personalresurser (se s. 5--6) -- inte berett att
tillstyrka den ökning av resurstilldelningen som motionärerna
föreslagit.
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion Kr356
yrkande 8 och tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning under anslaget Riksarkivet och landsarkiven.
Motionärerna bakom motion Kr242 (m) anser att den särskilda
anslagsposten för Arbetarrörelsens arkiv bör sammanföras med den
anslagspost som avser riksarkivets nämnd för enskilda arkiv.
Utskottet avstyrkte i samband med behandlingen av
arkivpropositionen förra året motionsyrkande med samma syfte som
det aktuella (bet. 1989/90:KrU29). Utskottet hänvisade då till
att Arbetarrörelsens arkiv genom långvarig verksamhet fått en
särställning inom det enskilda arkivväsendet. Även
arkivutredningen hade ansett det motiverat med en budgetering av
arkivets bidrag direkt genom beslut av riksdag och regering.
Utskottet anser inte att något nytt framkommit som bör föranleda
en ändrad bedömning av frågan och avstyrker därför motion Kr242
yrkande 12.
Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (G 24)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Svenskt biografiskt lexikon (G 25)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel
m.m. (G 26)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande fråga om översyn av arkivens
personalsituation
2. beträffande fråga om inrättande av nya arkivarietjänster
vid landsarkiven
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr356 yrkandena 3 och 6,
res. 2 (c)
3. beträffande fråga om inrättande av arkivlektorstjänster
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr267 yrkande 1,
res. 3 (c)
4. beträffande utbyggnad av landsarkivorganisationen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr212, 1990/91:Kr225,
1990/91:Kr236, 1990/91:Kr264, 1990/91:Kr266 yrkandena 1 och 2,
1990/91:Kr316 samt 1990/91:Kr356 yrkandena 1 och 2,
res. 4 (c)
5. beträffande lokaliseringen av mikrofilmning av
kyrkobokföringsarkiven
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr315,
res. 5 (c)
6. beträffande arkivsituationen i Umeå
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr206 yrkandena 1 och 2,
7. beträffande fråga om utbyggnad av landsarkivet i
Härnösand
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr265,
8. beträffande dialekt- och ortnamnsarkivets i Lund
ansvarsområde
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr261,
res. 6 (c, mp)
9. beträffande fråga om personalförstärkning vid Svensk
Arkivinformation i Ramsele
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr262 yrkande 1,
10. beträffande utveckling av verksamheten vid Svensk
Arkivinformation i Ramsele
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr262 yrkande 2 och
1990/91:Kr263,
11. beträffande fråga om förstärkning av riksarkivets
resurser för stödet till enskilda arkiv
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr356 yrkandena 5 och 7,
res. 7 (c)
12. beträffande principerna för statens stöd till lönen för
föreståndare vid folkrörelsearkiven
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr356 yrkande 4,
res. 8 (c)
13. beträffande medelsanvisningen till Riksarkivet och
landsarkiven
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med
anledning av motion 1990/91:Kr356 yrkande 8 till Riksarkivet
och landsarkiven för budgetåret 1991/92 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 117 906 000 kr.,
res. 9 (c)
14. beträffande anslagskonstruktionen för bidraget till
Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr242 yrkande 12,
res. 10 (m, c)
15. beträffande medelsanvisningen till Dialekt- och
ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till
Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv för
budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 22485000 kr.,
16. beträffande medelsanvisningen till Svenskt biografiskt
lexikon
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till
Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1991/92 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2928000
kr.,
17. beträffande medelsanvisningen till Statliga arkiv: Vissa
kostnader för samlingar och materiel m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till
Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel
m.m. för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag på 5966000 kr.
Stockholm den 9 april 1991
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja
Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Lars
Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo
Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina
Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp),
Ingegerd Sahlström (s), Lola Björkquist (fp) och Stina Eliasson
(c).
Reservationer
1. Fråga om översyn av arkivens personalsituation (mom. 1)
Stina Gustavsson (c), Kaj Nilsson (mp) och Stina Eliasson (c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Med hänsyn" och slutar med "avstyrks därför" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är
nödvändigt att arkivinstitutionernas användarservice
kompletteras med insatser för att aktivt tillhandahålla
arkivinformationen till användarna. Avgörande härvidlag är
landsarkivens personalsituation. För närvarande är en stor del
av landsarkivens personal lönebidragsanställd. Detta är på sikt
en ohållbar situation. Enligt utskottets mening bör därför
frågan om arkivens personalsituation bli föremål för en översyn.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande fråga om översyn av arkivens
personalsituation
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr267 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
en översyn av arkivens personalsituation,
2. Fråga om inrättande av nya arkivarietjänster vid
landsarkiven (mom. 2)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Utskottet behandlade" och på s. 6 slutar med "yrkandena 3
och 6" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att landsarkivens
möjligheter att ge service till forskare och övriga användare
måste förstärkas. Förslaget i motion Kr356 om att landsarkiven
skall tillföras sju arkivarietjänster är enligt utskottets
mening väl grundat. Regeringen bör på tilläggsbudget lägga fram
förslag om erforderlig medelsanvisning härför.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande fråga om inrättande av nya arkivarietjänster
vid landsarkiven
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr356 yrkandena
3 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om inrättande av nya arkivarietjänster vid landsarkiven,
3. Fråga om inrättande av arkivlektorstjänster (mom. 3)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "I det" och slutar med "aktuell del" bort ha följande
lydelse:
Som utskottet anfört i det föregående är det angeläget att
frågan om arkivens användarservice uppmärksammas. Enligt
utskottets mening skulle arkivlektorstjänster vid landsarkiven
vara ett verksamt medel för att utveckla denna service, särskilt
till förmån för fritidsforskningen. Utskottet ansluter sig
alltså till motionärernas uppfattning att arkivlektorstjänster
bör inrättas vid landsarkiven.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande fråga om inrättande av arkivlektorstjänster
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr267 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
inrättande av arkivlektorstjänster,
4. Utbyggnad av landsarkivorganisationen (mom. 4)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Utskottet avstyrkte" och slutar med "yrkandena 1 och 2"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att
arkivutredningens förslag om en utbyggnad av
landsarkivorganisationen med två nya landsarkiv i Karlstad och
Umeå omgående bör genomföras. I fråga om dessa arkiv finns redan
ett genomarbetat utredningsförslag, och det finns därför ingen
anledning att avvakta resultatet av arkivdepåkommitténs arbete.
I fråga om den framtida utformningen av landsarkivorganisationen
bör enligt utskottets mening denna byggas upp enligt principen
att det skall finnas ett landsarkiv i varje län.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande utbyggnad av landsarkivorganisationen
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr212,
1990/91:Kr225, 1990/91:Kr236, 1990/91:Kr264, 1990/91:Kr266
yrkandena 1 och 2, 1990/91:Kr316 samt 1990/91:Kr356 yrkandena 1
och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om utbyggnad av landsarkivorganisationen,
5. Lokaliseringen av mikrofilmning av kyrkobokföringsarkiven
(mom. 5)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Som utskottet" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att goda skäl talar
för att en mikrofilmning av kyrkobokföringshandlingarna bör
förläggas till Ljungaverk. Inom kommunen finns redan nu en viss
arkiv- och mikrofilmningskompetens.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande lokaliseringen av mikrofilmning av
kyrkobokföringsarkiven
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr315 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
lokaliseringen av mikrofilmning av kyrkobokföringsarkiven,
6. Dialekt- och ortnamnsarkivets i Lund ansvarsområde (mom. 8)
Stina Gustavsson (c), Kaj Nilsson (mp) och Stina Eliasson (c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Utskottet ansluter" och slutar med "avstyrks därför" bort
ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att den nuvarande
ordningen, där dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund har olika
ansvarsområden beträffande dialektforskningen och
ortnamnsforskningen, är otillfredsställande. Arkivet bör ges ett
ansvarsområde som omfattar hela Sydsverige och som är enhetligt
för alla dess verksamhetsgrenar. Denna förändring bör genomföras
utan att resultatet av arkivdepåkommitténs arbete avvaktas.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande dialekt- och ortnamnsarkivets i Lund
ansvarsområde
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr261 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
dialekt- och ortnamnsarkivets i Lund ansvarsområde,
7. Fråga om förstärkning av riksarkivets resurser för stödet
till enskilda arkiv (mom. 11)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet avstyrkte" och slutar med "yrkandena 5 och
7" bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening angeläget att riksarkivet får
möjligheter att bygga ut sin konsult- och rådgivningsverksamhet
till de enskilda arkiven vad avser såväl inventering av bl.a.
föreningsarkiv som insatser för att bevara och ordna
företagsarkiv. I annat fall finns det risk för att viktiga delar
av vårt kulturarv går förlorade. Utskottet tillstyrker därför
förslagen i motion Kr356 i berörd del (yrkandena 5 och 7) om ett
projekt för en nationell inventering av enskilda arkiv och om
inrättande av en tjänst vid riksarkivet för rådgivning till
företagsarkiv.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande fråga om förstärkning av riksarkivets
resurser för stödet till enskilda arkiv
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr356 yrkandena
5 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om förstärkning av riksarkivets resurser för stödet till
enskilda arkiv,
8. Principerna för statens stöd till lönen för föreståndare
vid folkrörelsearkiven (mom. 12)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet får" och slutar med "Motionsyrkandet
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att bidragssystemet
bör ses över. Lämpligen kan då ett sådant system med grundbidrag
och grundbelopp som gäller för de regionala museerna prövas.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:
12. beträffande principerna för statens stöd till lönen för
föreståndare vid folkrörelsearkiven
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr356 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
principerna för statens stöd till lönen för föreståndare vid
folkrörelsearkiven,
9. Medelsanvisningen till Riksarkivet och landsarkiven (mom.
13)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet anser" och på s. 11 slutar med "och
landsarkiven" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om det angelägna i
att förstärka folkrörelsearkivens resurser och att förbättra de
statliga arkivens service i de avseenden som behandlas i
motionen. På grund härav och i konsekvens med utskottets
bedömning av frågan om landsarkivens personalresurser tillstyrks
motionärernas förslag till anslag för Riksarkivet och
landsarkiven.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande
lydelse:
13. beträffande medelsanvisningen till Riksarkivet och
landsarkiven
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr356 yrkande 8
och med anledning av proposition 1990/91:100 till Riksarkivet
och landsarkiven för budgetåret 1991/92 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 121746000 kr.,
10. Anslagskonstruktionen för bidraget till Stiftelsen
Arbetarrörelsens arkiv (mom. 14)
Ingrid Sundberg (m), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m),
Stina Gustavsson (c) och Stina Eliasson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet avstyrkte" och slutar med "yrkande 12"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör riksarkivets nämnd för enskilda
arkiv fördela samtliga bidrag som staten lämnar till olika enskilda
arkiv. Utskottet delar alltså motionärernas uppfattning att de
medel som nu anvisas till Arbetarrörelsens arkiv över en
särskild anslagspost bör föras över till anslagsposten
Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv. Detta innebär att
Arbetarrörelsens arkiv i likhet med övriga
folkrörelseorganisationer får söka bidrag för sin verksamhet hos
nämnden som då kan göra en helhetsbedömning av de olika enskilda
arkivens bidragsbehov.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande
lydelse:
14. beträffande anslagskonstruktionen för bidraget till
Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr242 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
anslagskonstruktionen för bidraget till Stiftelsen
Arbetarrörelsens arkiv.
Särskilt yttrande
Anslagskonstruktionen för bidraget till Stiftelsen
Arbetarrörelsens arkiv (mom. 14)
Margareta Fogelberg och Lola Björkquist (båda fp) anför:
Vi anser att principerna för fördelningen av det statliga
bidraget till de enskilda arkiven bör ses över. Det bör därvid
övervägas om Arbetarrörelsens arkiv inom de enskilda arkiven har
en sådan särställning att det är motiverat att detta arkiv även
framgent får statsbidrag över en särskild anslagspost.