Kulturutskottets betänkande

1990/91:KRU20

Allmän kulturverksamhet m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1990/91
KrU20

Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslag i budgetpropositionen till
medelsanvisning under de tre anslag som tas upp under rubriken
Allmän kulturverksamhet m.m. Även ett förslag i proposition 82
om folkbildning behandlas. I anslutning till dessa budgetfrågor
behandlas motionsyrkanden rörande anslagen. Vidare behandlas
motioner som avser övergripande kulturfrågor.

I ett inledande avsnitt om de övergripande kulturfrågorna
behandlas en rad yrkanden som avser i allt väsentligt samma
frågor som utskottet behandlat under en följd av år i
motsvarande betänkanden (se senast bet. 1989/90:KrU17).
Frågorna avser bl.a. 1974 års kulturpolitiska mål, en
utvärdering av i vad mån dessa mål uppnåtts, frågor som har
samband med det kulturpolitiska decentraliseringsmålet, olika
faktorer av betydelse för att främja kulturen, sponsring,
kulturfonder och andra insatser för att ekonomiskt stödja
kulturverksamheten och konsekvenserna av beslut om flexibla
lönebidrag. Samtliga motioner avstyrks, i många fall med i allt
väsentligt samma motivering som under tidigare år.

Regeringens förslag till medelsanvisning till Statens
kulturråd (21611000 kr.) och till Bidrag till samisk kultur
(5646000 kr.) tillstyrks.

Anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. omfattar ett trettiotal anslags- eller delposter. I fråga
om dessa tillstyrker utskottet regeringens förslag med -- i
förhållande till regeringens förslag -- följande ändringar på
grundval av motionsförslag. Anslagsposten Till kulturrådets
disposition för utvecklingsverksamhet föreslås bli sänkt med 2
milj.kr. till 17 736 000. Skälet till den föreslagna sänkningen
är att budgetbelastningen till följd av utskottets
ställningstagande i fråga om bidraget till Svenska riksteatern
(se bet. KrU22) bör begränsas. Utskottet framhåller
angelägenheten av att vissa av de bidragsändamål, till vilka
medlen under anslagsposten används, inte drabbas av sänkningen,
bl.a. teatergrupper i ekonomiskt trångmål. Bidraget till
Centrumbildningar föreslås höjas med 1 milj. kr. till
6940000 kr. bl.a. för att skapa utrymme för reguljärt stöd
till den nya centrumbildningen Centrum för konst & hantverk. En
uppräkning av bidraget till Vadstena-akademien med 52 000 kr.
till 1300000 kr. föreslås. Totalt föreslås en
medelsanvisning under anslaget om 109010000 kr., vilket är
948000 kr. lägre än vad regeringen föreslagit i de båda
propositionerna.

Under de tre anslag som behandlas i betänkandet föreslås
således en medelsanvisning om totalt 136267000 kr., vilket
är 948000 kr. lägre än vad regeringen föreslagit.

Vid betänkandet har fogats 35 reservationer och ett särskilt
yttrande (se innehållsförteckningen s. 52).

Propositionerna

Regeringen har i proposition 1990/91:100 bil. 10
(utbildningsdepartementet) under G. Kulturverksamhet m.m.
avsnittet Allmän kulturverksamhet m.m.

dels under punkt G 1 (s. 240--241) föreslagit riksdagen
att

1. till Statens kulturråd för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 21611000 kr.,

dels under punkt G 2 (s. 241--249) föreslagit riksdagen
att

2. till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på
104254000 kr.,

dels under punkt G 3 (s. 249--250) föreslagit riksdagen
att

3. till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1991/92
anvisa ett reservationsanslag på 5646000 kr.

Regeringen har i proposition 1990/91:82 om folkbildning
(utbildningsdepartementet) hemställt

16. att riksdagen med ändring av vad som föreslagits i 1991
års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 10), till Bidrag
till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
109958000 kr. (avsnitt 10).

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1991

1990/91:Kr224 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att folkbibliotekens bokutlåning skall vara avgiftsfri.

1990/91:Kr235 av Eva Johansson och Christina Pettersson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av fortsatt stöd till
Centrum för Konst & Hantverk.

1990/91:Kr242 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen under anslaget G 1 Statens kulturråd för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag av 16611000
kr. vilket utgör ett i förhållande till regeringens förslag 5
milj.kr. lägre belopp,

2. att riksdagen beslutar att anslaget till Kulturrådets
disposition för utvecklingsverksamhet minskas med 6 milj.kr. i
förhållande till regeringens förslag,

3. att riksdagen beslutar att Sveriges konstföreningars
riksförbund tillförs hela den föreslagna ökningen om 3445000
kr. i enlighet med vad i motionen anförts,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag att anvisa
7571000 kr. för Kultur i arbetslivet,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag att för budgetåret
1991/92 anslå 7055000 kr. för lokal biblioteksverksamhet,

6. att riksdagen för förstärkning av de internationella
kulturkontakterna till Svenska institutet anvisar 2000000
kr. utöver regeringens förslag,

7. att riksdagen till G 2 Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag av 85628000 kr., vilket utgör ett i
förhållande till regeringens förslag 18626000 kr. lägre
belopp.

1990/91:Kr246 av Alexander Chrisopoulos m.fl. (v) vari yrkas
att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet för centrumbildningar för budgetåret 1991/92
anslår 2,5 milj.kr. utöver regeringens förslag.

1990/91:Kr247 av Ulla Tillander m.fl. (c, fp, mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående behovet av ekonomiska resurser till
Form/Design Center i Malmö.

1990/91:Kr248 av Roland Larsson och Lola Björkquist (c, fp)
vari yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1991/92 beviljar Stiftelsen
Internationella Vadstena-akademien 52000 kr. utöver vad
regeringen har föreslagit eller således 1300000 kr.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om formerna för bidragsgivningen till
Vadstena-akademien.

1990/91:Kr249 av Alexander Chrisopoulos m.fl (v) vari yrkas

4. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet anslagsposten Organisationer inom bild- och
formkonstområdet för budgetåret 1991/92 anslår 2800000 kr.
utöver regeringens förslag för stöd till vissa
främjandeorganisationer,

1990/91:Kr253 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av barn- och
ungdomskultursatsningar i Storstockholmsområdet,

1990/91:Kr285 av Alexander Chrisopoulos m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet m.m. för budgetåret 1991/92 anslår 6 milj.kr.
utöver regeringens förslag till utvecklingsverksamhet inom
folkmusik- och dansområdet,

2. att riksdagen beslutar att ovannämnda medel får fördelas av
det samarbetsorgan som håller på att bildas av
riksorganisationerna inom folkmusik- och folkdansområdet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en satsning på folkmusik- och
folkdansområdet bör fortsätta under fem år,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att existerande instanser får
ökad kompetens vad gäller folkmusik och folkdans.

1990/91:Kr286 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kulturpolitikens inriktning på frihet,
mångfald och kvalitet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Sveriges deltagande i EGs kultursamarbete,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om familjens, förskolans och skolans roller
för bevarande av en levande kulturtradition,

5. att riksdagen beslutar att avskaffa statens kulturråd,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny
organisation för en decentraliserad fördelning av det offentliga
stödet till kulturen,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av
kulturfonder i enlighet med vad som i motionen anförts,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sponsorstöd till kulturen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av fasta tjänster inom den
offentligt finansierade kultursektorn,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett nytt bidragssystem för det regionala
musiklivet,

1990/91:Kr287 av Marianne Jönsson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en ökad satsning på fritid och
kulturverksamhet för handikappade.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So283.

1990/91:Kr288 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att de kulturpolitiska målen bör
kompletteras med dels ett krav på konstnärlig kvalitet, dels ett
krav på rimliga arbetsvillkor för landets fritt arbetande
konstnärer,

2. att riksdagen till centrumbildningarna (G 2) beräknar 1
milj.kr. utöver regeringens förslag,

1990/91:Kr289 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om riktlinjer för kulturpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
1 % av statsbudgeten bör avsättas för kulturella ändamål,

3. att riksdagen begär att regeringen skall återkomma med en
plan för kultursatsningar i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1990/91:Kr290 av Görel Bohlin (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om regler för sponsring och
fonduppbyggnad för stöd till kultursatsning.

1990/91:Kr291 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av regional kultur.

1990/91:Kr292 av Alexander Chrisopoulos m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en kommitté
för utveckling av amatörkulturen i enlighet med vad som anförts
i motionen.

2. att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92
utöver regeringens förslag anvisar 3000000 kr. för att
disponeras av ovannämnda kommitté för utvecklingsarbete inom
amatörkulturområdet,

3. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet för budgetåret 1991/92 anvisar 3000000 kr.
utöver regeringens förslag som en förstärkning av
amatörkulturell utvecklingsverksamhet.

1990/91:Kr305 av Sigrid Bolkéus och Sinikka Bohlin (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om länsmuseerna och kulturens roll som
regional utvecklingsfaktor.

1990/91:Kr311 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att besökare från
Baltikum får besöka svenska museer och offentliga byggnader
gratis där inträde krävs.

1990/91:Kr326 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp,c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ökat stöd för utveckling av
folkmusik och folkdans.

1990/91:Kr329 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vidgad kulturell verksamhet i Kronoberg.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A475.

1990/91:Kr331 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet m.m. (G 2) anslagsposten Centrumbildningar för
budgetåret 1991/92 anvisar 2500000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit,

2. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet m.m. (G 2) anslagsposten Baltiska institutet för
budgetåret 1991/92 anvisar 500000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit

3. att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet m.m. (G 2) anslagsposten Folkmusik och dansåret
1990 för budgetåret 1991/92 anvisar 6200000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit,

14. att riksdagen till G 2. Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. till statens kulturråd under
anslagsposten 2.11 Organisationer inom bild- och
formkonstområdet, för budgetåret 1991/92 tillför 2800000 kr.
för stöd till vissa främjandeorganisationer enligt vad som
anförts i motionen,

1990/91:Kr332 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stödet till kultur.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A476.

1990/91:Kr333 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en samlad utvärdering av
1974 års kulturpolitiska beslut i enlighet med vad som anförts i
motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kulturens roll som regional
utvecklingsfaktor,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utveckling av
ett riksomfattande aktivitetsansvar för de nationella
kulturinstitutionerna och en översyn av Riksteaterns,
Rikskonserters och Riksutställningars roll i enlighet med vad
som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kostnadsfria boklån,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om försäkringsfrågan vid utställningar av
konstverk på offentliga institutioner,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna de
riktlinjer för sponsring som anförts i motionen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vidgad användning av beställningar för att
främja kulturellt skapande,

11. att riksdagen hos regeringen begär att förslag framläggs
senast i vårens kompletteringsproposition om användning av
nyemission av aktier för att förstärka ekonomin för de
kulturinstitutioner som drivs i bolagsform enligt vad som
anförts i motionen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av fasta anslag i stället för
lönebidrag,

13. att riksdagen hos regeringen begär att proposition med
treårsramar för kulturen framläggs i enlighet med de riktlinjer
som anges i motionen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statens kulturråds uppgift vid införande
av treårsramar för kulturen,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om anslagsstrukturen i framtiden,

16. att riksdagen till Centrumbildningar (G 2 delanslag 2.2)
anvisar 2272000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

17. att riksdagen till Baltiska institutet (G 2 delanslag 2.8)
anvisar 177000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

18. att riksdagen till Vadstena-akademien (G 2 delanslag 4)
anslår 52000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

19. att riksdagen till folkbiblioteken (G 2 delanslag 8.1) för
inköp på invandrar- och minoritetsspråk anvisar 2364000 kr.
utöver vad regeringen föreslagit,

20. att riksdagen till kulturrådets disposition för
internationellt kulturutbyte (G 2 delanslag 9.1) anvisar
2000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

1990/91:Kr351 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utredning av kulturspridning,

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A491.

1990/91:Kr355 av Tom Heyman och Sonja Rembo (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om fördelning av statligt kulturstöd.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T266.

1990/91:Kr357 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om satsning på förortskultur,

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Bo543.

Motion väckt med anledning av proposition 1990/91:82

1990/91:Kr19 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att länsbildningsförbunden skall vara en del
av folkbildningen och erhålla medel på samma sätt som övriga
folkbildningsorganisationer.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub109.

Utskottet

Övergripande frågor

Kulturpolitiska mål, m.m.

Under en följd av år har kulturutskottet funnit skäl att i
inledningen till det betänkande vari övergripande kulturfrågor
behandlas lämna en redovisning för de kulturpolitiska målen.
Målen fastställdes av riksdagen år l974 (prop. l974:28, bet.
KrU15 s. 3 och l9--20, rskr. 248). Med hänsyn till framställda
motionsyrkanden att det är motiverat att även i år redovisa
målen. Enligt dessa skall kulturpolitiken

medverka till att skydda yttrandefriheten och skapa reella
förutsättningar för att denna frihet skall kunna utnyttjas,
ge människor möjligheter till egen skapande aktivitet och
främja kontakt mellan människor,
motverka kommersialismens negativa verkningar inom
kulturområdet,
främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner
inom kulturområdet
utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och
behov,
möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse,
garantera att äldre tiders kultur tas till vara och
levandegörs,
främja ett utbyte av erfarenheter och idéer inom
kulturområdet över språk- och nationsgränserna.

Sedan de sålunda preciserade målen för den svenska
kulturpolitiken fastställdes, har målen fått ett konkret
innehåll genom bl.a. beslut i budgetsammanhang och genom
särskilda reformer inom de flesta kultursektorer.

Företrädare för moderata samlingspartiet vill i motion Kr286
att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad
i motionen anförts om kulturpolitikens inriktning på frihet,
mångfald och kvalitet. Principerna måste beaktas vid
lagstiftning och bidragsgivning inom kultursektorn, men de bör
också vara vägledande vid beslut i bl.a. medie-, utbildnings-,
skatte- och arbetsmarknadsfrågor, vilka direkt eller indirekt
påverkar kulturområdet. I det följande behandlar utskottet en
rad yrkanden i motionen som har samband med det här redovisade.
Utskottet anser att yrkandet har till syfte att begreppen
frihet, mångfald och kvalitet skall fastställas som ytterligare
riktlinjer för kulturpolitiken.

Den liberala kulturpolitiken redovisas i motion Kr288 av
förträdare för folkpartiet liberalerna. Även i denna motion
understryks att frihet, mångfald och kvalitet bör vara
nyckelbegrepp i kulturpolitiken. I formellt hänseende yrkas att
de kulturpolitiska målen skall kompletteras med krav på
konstnärlig kvalitet och på rimliga arbetsvillkor för landets
fritt arbetande konstnärer.

Även i motion Kr333 av företrädare för centerpartiet
diskuteras samhällets kulturpolitiska uppgifter. Motionärerna
understryker att en av kulturens viktigaste uppgifter är att
utveckla meningsutbytet mellan människor. Kulturen blir därmed
en av grundstenarna i det demokratiska samhällsbygget. För att
främja kvaliteten i kulturlivet är det viktigt att det finns
goda möjligheter för yrkesverksamma kulturutövare att verka på
rimliga villkor. En mycket betydelsefull uppgift för
kulturpolitiken är att den skall medverka till att det i alla
delar av landet byggs upp ett allsidigt kulturliv. Motionärerna
framställer inte i detta sammanhang något formellt yrkande om
ändring eller komplettering av de kulturpolitiska målen utan
inriktar sig bl.a. på frågor om en utvärdering av effekterna av
1974 års beslut. Utskottet tar upp denna fråga i det följande.

Vänsterpartiet vill i en partimotion, Kr289, att riksdagen som
sin mening skall ge regeringen till känna innehållet i sex
att-satser som enligt motionärernas mening skall utgöra
riktlinjer för kulturpolitiken. Motionärerna vill bl.a. ha
åtgärder för att utveckla och stödja kulturyttringar, som vänder
sig mot förtryck och degradering av människan och i stället
genom sitt motstånd bidrar till en fri och allsidig utveckling,
och för att särskilt stödja den kulturella kampen för de utsatta
grupper som har särskilda erfarenheter och behov, vilket
förutsätter klassamhällets nedbrytande. I flera av de övriga
att-satserna anknyter motionärerna till innehållet i vissa av de
av riksdagen antagna kulturpolitiska målen.

Beträffande motionens innehåll i övrigt hänvisar utskottet
till den fullständiga motionsmotiveringen. Även då det gäller de
övriga motionerna hänvisar utskottet till motiveringarna i
motionerna.

Liksom vid flera tillfällen tidigare vill utskottet i detta
sammanhang hänvisa till vad utskottet anförde år l987, då
motioner med i huvudsak samma innehåll som motionerna Kr286 och
Kr288 behandlades. Utskottet anförde (bet. KrU1986/87:12 s. 5):

Enighet råder om de åtta kulturpolitiska mål som inledningsvis
redovisats. Härutöver har i olika sammanhang, bl.a.
motionsvägen, uttryckts önskemål om att ytterligare sådana mål
skall fastställas eller att de fastställda målen skall brytas
ned i delmål i högre grad än vad som hittills skett. I vissa
fall har framställda krav om de kulturpolitiska målen reellt
sett avsett frågan om hur dessa mål skall nås. Kraven har med
andra ord avsett mera medel än mål.

De fastställda kulturpolitiska målen är väl ägnade att även i
fortsättningen läggas till grund för kulturpolitiken och det
finns enligt utskottets mening inte skäl att ompröva målen.
Utskottet är inte heller berett att förorda att ytterligare
kulturpolitiska mål fastställs. Det är naturligt att krav härom
efter hand kommer fram och den omständigheten att ytterligare
mål inte formellt fastställs hindrar inte att vissa sådana kan
vara allmänt accepterade som riktlinjer för kulturpolitiken.
Detta gäller bl.a. i fråga om kravet att kulturpolitiken skall
bygga på en kvalitetssträvan.

Det är uppenbart att det också kan komma att finnas andra mål
för kulturpolitiken kring vilka en långtgående enighet kan
föreligga. En fortlöpande komplettering av de nu gällande åtta
målen skulle emellertid enligt utskottets mening kunna uppfattas
som att de mål som vid varje givet tillfälle formellt
fastställts skulle ge en fullständig redovisning för de
principer som gäller för kulturpolitiken. Detta skulle enligt
utskottets mening vara olämpligt av det skälet att ett sådant
system skulle vara ägnat att låsa fast utvecklingen.

I linje med vad som ovan sagts och med vad utskottet
framhållit framstår det som naturligt att olika partier utifrån
sina värderingar kan ha olika uppfattningar om hur alla de
eftersträvade målen bäst skall uppnås. Detta tar sig också
uttryck i olika konkreta förslag om hur kulturlivet skall få de
bästa förutsättningarna för fortsatt utveckling. Utskottet har
årligen anledning att ta ställning till åtskilliga sådana
förslag vid behandlingen av kulturbudgeten eller av
särpropositioner på kulturområdet.

Även då det gäller förslag om hur de kulturpolitiska målen
skall uppnås kan många gånger stor enighet råda. Detta gäller
inte minst i sådana fall där det med fog kan hävdas att ett
genomförande av förslaget inte bara är ett medel för att
åstadkomma ett eller flera kulturpolitiska mål utan också ett
angeläget mål eller delmål. Exempel härpå är förslag om att
kulturarbetarna skall tillförsäkras goda villkor. Till belysning
av det sagda kan hänvisas till att det, i det kulturpolitiska
mål som avser yttrandefriheten, anges att kulturpolitiken skall
medverka till att skapa reella förutsättningar för att
yttrandefriheten skall kunna utnyttjas.

Vad som anförs i motion Kr286 ger utskottet anledning erinra
om att regeringen, sedan riksdagen fattat sitt beslut om de
kulturpolitiska målen år l974, utfärdade cirkuläret (1974:450)
till vissa statsmyndigheter om målen för den statliga
kulturpolitiken. I cirkuläret anbefalls berörda statsmyndigheter
att i sin verksamhet i tillämpliga delar beakta de mål för den
statliga kulturpolitiken som sålunda fastställts. Cirkuläret är
fortfarande giltigt.

Kulturutskottet har också med hänvisning till 1974 års
kulturpolitiska beslut uttalat att även andra myndigheter och
offentliga institutioner än de som tillhör kultursektorn bör
kunna åläggas en skyldighet att i sin verksamhet ta vissa av
statsmakterna närmare bestämda kulturpolitiska hänsyn (se yttr.
l987/88:6y).

Utskottet vill här tillägga att utskottet delar motionärernas
uppfattning också så till vida att de kulturpolitiska mål som
fastställts av riksdagen måste beaktas även vid lagstiftning och
bidragsgivning utanför kultursektorn. Bevakningen av att så sker
ankommer inte bara på kulturutskottet utan även på de övriga
riksdagsutskotten.

Utskottet vidhåller sin uppfattning i fråga om de
kulturpolitiska målen. Motion Kr286 yrkande 1, Kr288 yrkande 1
och motion Kr289 yrkande l får anses besvarade med det ovan
anförda. Yrkandena avstyrks således.

Motionärerna bakom motion Kr333 (c) vill, som berörts i det
föregående, ha en samlad utvärdering av i vad mån 1974 års
kulturpolitiska mål uppnåtts. I utvärderingen måste de som var
engagerade i formulerandet av målen delta.

Utskottet gör följande bedömning. Det är viktigt att det sker
en kartläggning och utvärdering av gjorda insatser på
kulturområdet och att slutsatser för framtiden dras av vad som
därvid kommer fram. Utskottet är dock inte berett att i detta
sammanhang ta något initiativ i syfte att en sådan utvärdering
skall komma till stånd. Vid detta ställningstagande beaktar
utskottet vad som anförs i budgetpropositionen (bil. 10 s. l6)
under rubriken Framtidsperspektiv i ett inledande avsnitt om
Kulturverksamhet m.m. Där anges en rad frågor som enligt
kulturministerns mening uppenbart bör analyseras i samband med
att kultursektorn inträder i systemet med treåriga budgetramar.
Enligt utskottets bedömning är det naturligt att olika frågor
som har ett nära samband med det av motionärerna väckta yrkandet
tas upp till övervägande i sammanhanget. Det får ankomma på
regeringen att pröva i vilken ordning dessa frågor skall prövas.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr333 yrkande
1.

Motion Kr287 (c) syftar till en ökad satsning på fritids-
och kulturverksamhet för handikappade.

Utskottet erinrar om att ett av de kulturpolitiska målen är
att kulturpolitiken skall utformas med hänsyn till eftersatta
gruppers erfarenheter och behov. Utskottet strävar efter att
beakta detta mål -- likaväl som de övriga -- vid behandlingen av
frågor på kulturområdet. Då det gäller motionen i övrigt i här
aktuell del -- i vars motivering (se mot. 1990/91:So283) tas upp
möjligheterna för handikappade till turism och idrottsutövning
-- hänvisar utskottet till sina betänkanden KrUl6 om turism och
rekreation och KrUl7 om idrott. I dessa betänkanden behandlas
direkt och indirekt en rad frågor av betydelse för handikappades
fritidsmöjligheter.

Utskottet avstyrker motionen.

Liksom förra året framställs i en partimotion från
vänsterpartiet mycket långtgående krav på ökade ekonomiska
insatser på kulturområdet. Motionärerna bakom motion Kr289
vill således att riksdagen skall anvisa medel för kulturella
ändamål som motsvarar 1 % av statsbudgeten (yrkande 2).
Regeringen bör återkomma med en plan för kultursatsningar i
enlighet härmed (yrkande 3).

Utskottet tar i det följande och i andra betänkanden ställning
till regeringens förslag till medelsanvisning under olika anslag
på kulturområdet för nästa budgetår. Denna prövning kan ej
bindas till en nu fastställd totalram. Den bedömningen kan dock
göras i detta sammanhang att det inte finns ekonomiskt utrymme
för en så stor omedelbar ökning av kultursatsningarna som
förordas i motionen. En grov bedömning ger vid handen att det
skulle behövas en ökning av kulturanslagen av storleksordningen
40 % för att tillgodose motionskravet. De här aktuella yrkandena
avstyrks.

Faktorer av betydelse för att främja kulturen

I motion Kr286 (m) framförs en rad allmänna synpunkter om
familjens, förskolans och skolans stora betydelse för
bevarande av en levande kulturtradition.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande. Under en följd av år har insatser för barn- och
ungdomskultur ägnats stor uppmärksamhet av regering och riksdag.
I detta sammanhang finns skäl att särskilt erinra om att det
under flera år anvisats medel till kulturprojekt i skolan,
att kulturrådet lagt fram ett program för kulturrådets
insatser för barn- och ungdomskultur 1990/91--1992/93, att
en arbetsgrupp bestående av företrädare för civil-, social- och
utbildningsdepartementen i augusti förra året presenterat ett
gemensamt Kulturprogram för barn och ungdom som inleder ett
treårigt utvecklingsarbete där erfarenheterna från
kulturprojekten i skolan skall prövas systematiskt. Det finns
också skäl att här erinra om vad som anfördes i förra årets
budgetproposition om barn- och ungdomskulturen (prop.
l989/90:100 bil. l0 s. 83--88). Likaledes vill utskottet erinra
om att frågor rörande förskolans pedagogiska program och rörande
kulturens roll i den obligatoriska skolan och i gymnasieskolan
-- direkt eller indirekt -- ofta är föremål för uppmärksamhet i
de utskott, socialutskottet och utbildningsutskottet, inom
vilkas beredningsområde frågorna ligger.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda
motionsyrkandet (yrkande 4).

Enligt motion Kr333 (c) bör kulturellt skapande främjas genom
en vidgad användning av beställningar motsvarande de
beställningar som görs till följd av den i praktiken tillämpade
enprocentsregeln för offentlig utsmyckning.

Som exempel pekar motionärerna på att skapandet av musikaliska
verk skulle kunna stimuleras genom att landstinget av en
kompositör beställer en komposition för uppförande vid invigning
av en sjukvårdsinrättning. En författare skulle på beställning
kunna skriva ett drama för att uppföras vid invigning av en
skola, anför vidare motionärerna.

Utskottet delar motionärernas uppfattning så till vida att det
allmänt sett är en fördel om samhället kan skapa sysselsättning
för kulturellt verksamma i stället för att dessa ges stöd i form
av bidrag. Utskottet anser det däremot inte motiverat att
riksdagen vidtar någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet
(yrkande 10). Utskottet erinrar om att utskottet i sitt
betänkande KrU21 om ersättningar och bidrag till konstnärer
behandlar frågor om förbättringar av konstnärernas
arbetsvillkor.

Utvecklingen av det regionala kulturlivet

Även i år har väckts ett antal motioner som har till syfte att
utveckla det regionala kulturlivet.

Såväl i motion Kr305 (s) som i motion Kr333 (c) yrkande 2
understryks att kulturen utgör en viktig regional
utvecklingsfaktor. I den förstnämnda motionen uppehåller sig
motionärerna utförligt vid länsmuseernas betydelse, och vad de
anför innebär ett önskemål om en utbyggnad av det statliga
stödet till dem i vart fall på sikt.

Utskottet konstaterar att vad motionärerna anför om kulturen
som regional utvecklingsfaktor står i god överensstämmelse med
vad utbildningsministern anförde förra året i
budgetpropositionen (bil. 10 s. 58--60). I regeringens
proposition 1989/90:76 om regionalpolitik för 90-talet lades
fram konkreta förslag för att stärka kulturens ställning i
angivna hänseende. Efter förslag av arbetsmarknadsutskottet
(bet. 1989/90:AU13) antog riksdagen med vissa ändringar
regeringsförslagen. I sitt yttrande 1989/90:KrU7y till
arbetsmarknadsutskottet i ärendet ställde sig kulturutskottet
mycket positivt till de förslag som regeringen lagt fram av
betydelse för utvecklingen av den regionala kulturen. Utskottet
har då det gäller länsmuseerna såväl genom uttalande som genom
konkreta förslag starkt markerat länsmuseernas betydelse för den
regionala kulturen. Utskottet återkommer till länsmuseernas
resursbehov i sitt betänkande KrU25.

Med hänvisning till det anförda anser sig utskottet med fog
kunna konstatera att det inte är erforderligt med något
riksdagens initiativ i de avseenden som angetts i motionerna.
Yrkandena avstyrks.

Förslagen i motionerna Kr291 (fp) och Kr332 (c) kan, vid en
jämförelse med de ovan behandlade motionerna, sägas ha mera till
syfte att vid medelsanvisningen hänsyn skall tas till att de
statliga kulturanslagen ännu i alltför hög grad går till
Stockholm och att det finns ett betydande utbyggnadsbehov på
kulturområdet i andra regioner. I motion Kr291 hänvisas till
vissa slutsatser som en europeisk expertgrupp, utsedd av
Europarådets kulturstyrelse, kommit till under rubriken Kultur i
regionerna. I anslutning till ett återgivande av det
kulturpolitiska decentraliseringsmålet anför expertgruppen att
en bättre geografisk fördelning av kulturverksamheten med stöd
av offentliga medel är den ena sidan av denna politik och att
uppmuntra regionerna att ta ett större ansvar för finansiering
och utveckling av egna teatrar, orkestrar och museer är den
andra (Statlig kulturpolitik i Sverige -- Rapport från en
europeisk expertgrupp, s. 64).

Utskottet kan inte förneka riktigheten av att, som
synpunkterna i en av motionerna antyder, det i vart fall inte
torde ha skett någon väsentlig förskjutning i de statliga
kultursatsningarna från Stockholm till andra regioner, trots att
statsmakterna under en följd av år i hög grad satsat resurser på
att bygga ut den regionala kulturen. Under de senast två
budgetåren har satsningen i detta hänseende varit markant.
Orsaken till att förskjutningen inte blivit större får bl.a.
sökas i den omständigheten att stor enighet råder om att vi för
kulturlivet som helhet behöver starka centrala
kulturinstitutioner -- dessa är konstnadskrävande och som regel
belägna i Stockholm -- och att det är nödvändigt att tillföra
dessa institutioner ökade resurser även i ett läge när det är
önskvärt att bygga ut den regionala kulturen. Det sagda
accentuerar samtidigt det ansvar som de centrala institutionerna
har för utvecklingen av det regionala kulturlivet. Utskottet
återkommer till denna fråga i det följande. En annan
omständighet kan vara att fria kulturutövare som erhåller bidrag
i olika former av olika skäl -- bl.a. därför att arbetsmarknaden
är bättre i Stockholm -- föredrar att utöva sin verksamhet där.
Detta kan gälla fria grupper likaväl som enskilda konstnärer som
inte är anknutna till någon institution.

Utskottets slutsatser av denna kortfattade och ingalunda
fullständiga analys blir bl.a. att det är viktigt att studera
diskussionen och slutsatserna i den angivna rapporten liksom att
fortlöpande följa kulturstatistiken. Framför allt torde det
emellertid vara viktigt att vid medelsfördelningen inom
kultursektorn hålla i minnet angelägenheten av att resurser
satsas på utbyggnad av den regionala kulturen. I anslutning
härtill kan erinras om att det i expertrapporten anförs bl.a.
att det kan betraktas som en framgång för den svenska
kulturpolitiken att staten förmått lokala instanser att ta på
sig ett större ansvar för kulturlivet genom en mycket blygsam
omfördelning av sina egna anslag från huvudstaden till
regionerna (s. 66). Med det anförda får motionsyrkandena anses
besvarade. Dessa avstyrks.

I motion Kr333 (c) yrkande 3 föreslås att riksdagen skall
begära förslag om en utveckling av ett riksomfattande
aktivitetsansvar för de nationella kulturinstitutionerna och
en översyn av Svenska riksteaterns, Svenska rikskonserters och
Riksutställningars roll för förverkligandet av
decentraliseringsmålet i 1974 års kulturpolitik.

Med anledning av motionsyrkandet finns skäl anföra följande.
Inom museiområdet har nationella uppgifter preciserats för de
fem ansvarsmuseerna. För Operan och Dramaten pågår diskussioner
som har till syfte att fastställa institutionernas ansvar.
Riksdagen har tagit ställning till Svenska rikskonserters
uppgifter i samband med omorganisationen av institutionen.
Utskottet har inhämtat att Svenska riksteaterns och
Riksutställningars ansvar för landets kulturliv kommer att
behandlas i samband med införandet av treårsbudget på
kultursektorn.

Med hänvisning till det anförda och till de ytterligare
synpunkter utskottet anförde förra året då motsvarande
motionsyrkande behandlades (bet. 1989/90:KrUl7 s. 15--16)
avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Ett yrkande i motion Kr351 (c) om en utredning om
kulturspridning -- den skulle avse de ovan angivna tre R:en --
avstyrks (yrkande 1). Utskottet hänvisar till redovisningen i
det föregående.

Utskottet behandlar härefter två yrkanden i motion Kr286 (m),
vilka synes ha ett nära samband med varandra. Båda yrkandena
avser frågor om decentralisering av beslut. I yrkande 6
begärs att riksdagen skall begära förslag till en ny
organisation för en decentraliserad fördelning av det offentliga
stödet till kulturen. Det statliga stödet skall ge frihet att
forma regionala och lokala lösningar. Det kan då bli ett inslag
i en framsynt regionalpolitik. Kulturstödet bör, anförs det
också, ge särskilt stor effekt om det kanaliseras till
frivilliga krafter med lokal förankring. I yrkande l6 i samma
motion förordas ett nytt bidragssystem för det regionala
musiklivet. Motionärerna synes syfta på det förhållandet att det
dels utgår ett generellt bidrag över länsmusikanslaget, dels
bidrag till bl.a. symfoniorkestrar som har grundbidrag.
Motionärerna vill ha större enhetlighet och större regional
rättvisa.

I 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 10 s.
57--58) fördes en diskussion som har nära anknytning till de
ovan redovisade yrkandena. Utbildningsministern kommer av i
propositionen redovisade skäl fram till att en omläggning av
statsstödet, t.ex. till ett samlat, icke institutionsanknutet
länsstöd, för närvarande inte är påkallad. En sådan diskussion
kan bli meningsfull först i ett skede när strukturen nått en
sådan mognad och stabilitet att fortsatta statliga initiativ
inte längre är av central vikt. I sammanhanget anförs bl.a. att
statens uppgift liksom hittills bör vara att stimulera
kulturverksamheten i landet men inte att reglera den. Varje
kommun och landsting måste ges möjlighet att välja egna
lösningar med hänsyn till skiftande förutsättningar och behov.

Liksom då utskottet behandlade ett motionsyrkande förra året
av samma innehåll som ett av yrkandena i den nu aktuella
motionen vill utskottet hänvisa till och helt ansluta sig till
vad utbildningsministern sålunda anfört. Med hänvisning härtill
-- och till vad utskottet tidigare anfört (bet. 1988/89:KrUl5 s.
13) -- avstyrker utskottet motion Kr286 yrkandena 6 och 16.

Utskottet tar i detta huvudavsnitt om utveckling av det
regionala kulturlivet slutligen upp motionsyrkanden som avser
viss region eller viss områdestyp.

Motionerna Kr355 (m) yrkande 1 och Kr329 (fp) syftar i första
hand till att Göteborg och Väst-Sverige resp. Kronobergs
län skall få ett ökat stöd till sina kulturinstitutioner.

Utskottet anser inte att det är meningsfullt eller ens
lämpligt att göra allmänna uttalanden om att viss region skall
gynnas vid en framtida fördelning av de statliga
kulturresurserna. Den övergripande bedömningen vid
medelsfördelningen får ske utifrån främst de kulturpolitiska
målen, som innehåller bl.a. ett decentraliseringsmål. Härefter
får fördelningen ske med beaktande av de olika behov och andra
relevanta omständigheter som föreligger i de enskilda fallen. I
vissa fall anger riksdagen principer för fördelningen,
exempelvis att ett villkor för medelstilldelning bör vara att
motsvarande satsning görs av lokala eller regionala huvudmän.

Efter detta allmänna uttalande vill utskottet framhålla att i
fråga om flertalet av de allmänna önskemål som uttalas i
motionerna har väckts konkreta yrkanden vilka behandlas av
utskottet i betänkanden som avser de olika kulturområdena.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionsyrkandena.

I motion Kr253 (s) framhålls vikten av barn- och
ungdomskultursatsningar i Storstockholmsområdet. Motionärerna
framhåller att det är i storstadsområdena som aktiva insatser
för att få ett vidgat deltagande i kulturverksamhet bland barn
bäst behövs. Det är där som behovet av kulturella motbilder till
en allt mer kommersialiserad vardag är som störst. Riktade barn-
och ungdomskultursatsningar i de mest utsatta bostadsområdena i
Storstockholmsområdet skulle därför vara av stort värde. Sådana
satsningar skulle ligga helt i linje med ambitionerna i det
kulturprogram för barn och ungdom som utarbetats gemensamt av
civil-, social-, och utbildningsdepartementen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt
att göra kultursatsningar som riktar sig till barn och ungdom i
resurssvaga områden. Visserligen har kommunerna huvudansvaret
för barns och ungdomars lokala kulturmiljö, men det kan
självfallet vara av avgörande betydelse bl.a. för pilotprojekt
med ett statligt stöd. Satsningen på Kultur i skolan har visat
att så är fallet. Med den höga prioritet statsmakterna gett åt
barn- och ungdomskulturen och med beaktande av innehållet i det
kulturprogram som utarbetats inom regeringskansliet anser
utskottet att något riksdagens initiativ med anledning av
motionsyrkandet inte är erforderligt (yrkande 1).

Det är en kommunal uppgift att se till att invånarna i alla
delar av kommunen får goda möjligheter att ta del av
kulturutbudet. Bl.a. i Stockholm har behovet av satsningar på
förortskulturen uppmärksammats. Även studieförbunden gör stora
insatser som har betydelse för att främja kulturen i
förortsområden.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkande 2
i motion Kr357 (c). I motionsmotiveringen framhålls att det är
viktigt att den statliga kulturpolitiken i högre grad än
hittills inriktar sig på förortskulturen.

Sponsring, kulturfonder

Under en följd av år har utskottet behandlat motionskrav som
rör sponsring. Under den allmänna motionstiden i år har
framställts följande två motionsyrkanden, nämligen yrkande 9 i
motion Kr333 (c) och yrkande 8 i motion Kr286 (m), samt ett
motionsyrkande -- i motion Kr290 (m) -- som har en delvis annan
inriktning än de båda övriga motionerna. Denna motion behandlas
senare i detta avsnitt.

Motionärerna bakom motionerna Kr333 och Kr286 ger uttryck för
en positiv syn på sponsring, dock anger motionärerna vissa
riktlinjer som bör gälla för sponsring av offentliga
kulturinstitutioner. I detta hänseende bör särskilt redovisas
att motionärerna bakom motion Kr333 vill att sponsoravtalen
skall vara öppna, att generöst betalda mellanhänder måste
undvikas samt att om sponsorer får platser till föreställningar
i utbyte för sitt stöd detta inte får ske i sådan omfattning att
den övriga publiken åsidosätts. Motionärerna anger även vissa
andra villkor som bör gälla för sponsring. Utskottet hänvisar
till motionen.

Utskottet vidhåller den inställning till sponsring som
utförligt redovisats i betänkandet KrU 1986/87:12 (s. 14--15).
Utskottets ståndpunkt kan sammanfattas på följande sätt.

Inom vissa områden såsom industriminnesvården och kultur i
arbetslivet kan det vara motiverat att företagen stöder eller
helt svarar för kulturverksamheten. Inom andra områden får man
inte underskatta riskerna för en snedvridning av
kulturinstitutionernas verksamhet om t.ex. tillfälliga evenemang
gynnas på bekostnad av basarbetet. Sponsring, som i praktiken
innebär att olika kulturaktiviteter utnyttjas främst för de
stora företagens marknadsföring, måste skiljas från den äldre
form av stöd till kultur och kulturutövare som brukar betecknas
som mecenatskap.

Utskottet betonade i det angivna sammanhanget år 1987 vikten
av att olika former av sponsring inte leder till att
verksamheten påverkas. Utskottet hänvisade till att
erfarenheterna från andra länder visade att det främst är
kulturinstitutionerna och den etablerade konsten som får
sponsorstöd. Om så skulle bli fallet även i Sverige skulle
ytterligare ekonomisk obalans kunna uppstå till nackdel för
konst som söker nya vägar. Vidare anförde utskottet följande.

Som kulturrådet framhållit kan bidragsgivningen i form av
sponsring sannolikt inte på ett väsentligt sätt bidra till
ändrade ekonomiska förutsättningar för kulturverksamheten.
Enligt vad utskottet tidigare uttalat anser utskottet att
regeringen noga bör följa utvecklingen beträffande
sponsorverksamhet. Det är härvidlag viktigt att de
kulturpolitiska målen beaktas och att man uppmärksammar
effekterna på kulturlivet. Erfarenheterna i fråga om sponsring
och likartade företeelser i vårt land från senare år och
särskilt från den senaste tiden ger enligt utskottets mening
särskild anledning till vaksamhet på området.

Med anledning av de önskemål om vissa preciserade riktlinjer
för sponsring som anges i motion Kr333 vill utskottet tillägga
att förutsättningarna för sponsring och omständigheterna kring
ingåendet av sponsoravtal kan variera starkt mellan olika
institutioner. Det får därför ankomma i första hand på den
enskilda institutionen att med utgångspunkt i det synsätt på
sponsring som ovan redovisats ta ställning till vilka principer
institutionen skall hävda i sponsorsammanhang. Såvitt känt har
det hitintills inte förekommit något i samband med
sponsoravtalet på kultursidan som enligt utskottets mening
motiverar att statsmakterna slår fast några formella principer
för sponsring.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionsyrkandena.

I två motioner av företrädare för moderata samlingspartiet --
Kr286 yrkande 7 och Kr290 i viss del -- framställs yrkanden som
syftar till att det genom bidrag från enskilda skall bildas
kulturfonder som skall användas för att ge stöd till
insatser inom kulturområdet. Fonderna skulle enligt förstnämnda
motion kunna vara exempelvis regionala eller avse en särskild
sektor, exempelvis kulturminnesvården. I motion Kr290
understryks särskilt behovet av fondbildning för stöd till
arkeologiska utgrävningar -- Sigtunautgrävningarna nämns
särskilt. I båda motionerna framhålls att staten skulle kunna
bidra till fondbildningen exempelvis genom att bidra med viss
del av skänkta belopp.

På hemställan av utskottet gav riksdagen våren 1986 regeringen
till känna vissa synpunkter om närmare överväganden om
möjligheterna att skapa en eller flera kulturfonder (bet. KrU
1985/86:18 s. 17--19, rskr. 192). Utskottet hänvisar till den
utförliga diskussionen i utskottsbetänkandet.

Efter viss utredning har regeringen i december månad 1988
beslutat att riksdagens skrivelse i här aktuell del skall läggas
till handlingarna. I beslutet hänvisas till att det tillkallats
en särskild utredare med uppdrag att utreda möjligheterna att
skapa förbättrade förutsättningar för förvaltning av vissa
kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer, särskilt
herrgårdar och industriminnen. Enligt direktiven bör utredaren
bl.a. studera möjligheterna att bygga upp resurser, t.ex. i form
av en stiftelseanknuten fond, genom donationer eller
intressentbidrag. Vidare hänvisas till att kulturministern
redovisar sin syn i svaret på en interpellation i ämnet (nr
1988/89:17, prot. 18). I svaret hänvisade kulturministern till
bl.a. de svårigheter som visat sig föreligga att få sponsorstöd
till en ny museibyggnad för Vasa.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd i här aktuella delar.

I motion Kr290 tas upp även frågan om ökade möjligheter till
reducering av skatten för dem som ger gåvor till
kulturändamål. Utskottet avstyrker motionen i denna del med
hänvisning till vad utskottet anförde i sitt yttrande
l989/90:KrU8y om 1991 års skattereform till skatteutskottet och
till skatteutskottets ställningstagande till frågan om gåvor
till allmännyttiga ändamål (bet. 1989/90:SkU30 s. 71). I
yttrandet hänvisade utskottet bl.a. till att i den mån sponsring
kan bedömas som marknadsföring är den avdragsgill för ett
företag (se även artiklar i Svensk skattetidning 1990:3).

Andra resursfrågor

En särskild utredningsman -- som bedriver sitt arbete under
benämningen teaterkostnadsutredningen (U 1989:07) -- har
tillkallats för att göra en översyn av kostnaderna för att driva
teaterverksamhet. I översynen skall bl.a. behandlas frågan om
den nuvarande verksamhetsformen för Operan och Dramaten är den
mest ändamålsenliga med hänsyn till verksamhetens karaktär eller
av ekonomiska skäl.

Den lämnade redovisningen leder bl.a. till slutsatsen att ett
motionsyrkande -- yrkande 11 i motion Kr333 (c) -- om användning
av nyemission av aktier riktad till allmänheten för att
förstärka ekonomin för kulturinstitutioner som bedrivs i
bolagsform inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Frågan om avgifter för den service som de allmänna
folkbiblioteken ger avgörs på kommunal nivå. Det är en allmänt
godtagen princip att boklån vid de allmänna folkbiblioteken
skall vara kostnadsfria. Med hänsyn härtill påkallar enligt
utskottets mening följande motionsyrkanden, vari denna fråga tas
upp, inte någon riksdagens åtgärd, nämligen motion Kr224 (s) och
motion Kr333 (c) yrkande 4.

I motion Kr333 (c) anförs att många konstverk som ägs av
museer och andra institutioner aldrig visas för allmänheten som
en följd av att försäkringsfrågan inte är löst. Frågan bör
utredas (yrkande 7).

Utskottet vill framhålla att det inom utbildningsdepartementet
pågår ett arbete, där syftet är att klarlägga
försäkringsfrågorna för museerna (se bet. KrU 1986/87:1 s. 6).
Det bör också nämnas att det nyligen tillkallats en särskild
utredare som skall se över frågan om försäkring av statlig
egendom och i statlig verksamhet (dir. 1990:57). Med hänvisning
till det anförda avstyrks motionsyrkandet.

Fasta tjänster i stället för lönebidrag

I årets budgetproposition föreslås att flexibla lönebidrag
skall införas. Ett bifall till förslaget medför med sannolikhet
att kulturinstitutioner, som nu erhåller 100 % eller 90 % i
bidrag till de lönebidragsanställdas löner, i allmänhet får
ökade lönekostnader på sikt. Utskottet har i ett utförligt
yttrande till arbetsmarknadsutskottet (yttr. l990/91:KrU5y)
närmare redovisat vilka problem som kan komma att uppstå för
kultursektorn vid ett genomförande av regeringens förslag.
Arbetsmarknadsutskottet har därefter i sitt betänkande AU12
tillstyrkt att flexibla lönebidrag införs men har i sammanhanget
gjort vissa uttalanden av betydelse för i första hand
övergångsskedet. Då det gäller effekterna på sikt för
kulturinstitutioner -- och allmännyttiga organisationer --
uttalar utskottet att om oönskade effekter uppstår inom
kulturinstitutioner på grund av införandet av flexibla
lönebidrag har regeringen att vidta erforderliga åtgärder med
hänsyn till den fortsatta verksamheten.

Kulturutskottet har i sitt yttrande till
arbetsmarknadsutskottet bl.a. redovisat en relativt omfattande
statistik rörande lönebidragsanställda vid kulturinstitutioner.

På vissa institutioner är antalet sådana anställda mycket
högt. Mot bakgrund av den stora oro för negativa effekter för
kultursektorn av reformen som utskottet uttalade i yttrandet
utgår utskottet från att regeringen utan dröjsmål överväger hur
problem som uppkommer när det nya systemet träder i kraft skall
kunna lösas så att inte institutionernas verksamhet drabbas. Det
framstår som nödvändigt att frågan övervägs om i vad mån
statliga institutioner måste tillföras medel för ytterligare
tjänster eller för att täcka de kostnader som i framtiden kan
uppstå för lönebidragsanställda. Då det gäller institutioner som
inte är statliga uppstår frågan om det är motiverat med ett ökat
statsbidrag.

Med det anförda får två motionsyrkanden, motion Kr286 (m)
yrkande 9 och motion Kr333 (c) yrkande l2, anses besvarade.

Internationella kontakter

Angelägenheten av att Sverige verkar för att vårt land så
snart som möjligt fullvärdigt skall få delta i EGs
kultursamarbete understryks i motion Kr286 (m) yrkande 2.

Med anledning av bl.a. en motion av företrädare för moderata
samlingspartiet med ett innehåll som var likartat med den nu
aktuella motionen avgav utskottet i oktober förra året yttrandet
1990/91:KrU1y om vissa EG-frågor till utrikesutskottet. I
ytttrandet redovisas bl.a. kulturfrågornas behandling inom EG
och det arbete rörande kulturfrågor som bedrivs i Sverige i
anslutning till EES-förhandlingarna. Utskottet, som hänvisar
till yttrandet, konstaterade i detta att det från svensk sida
pågår ett omfattande arbete när det gäller att följa
utvecklingen av kulturfrågor inom EG och att skapa
förutsättningar för att det svenska kulturlivet skall kunna
delta i de projekt som planläggs av EG. Av material som är
tillgängligt för utskottet kan också utläsas att det från svensk
sida vid kontakt med EG-företrädare betonats Sveriges strävan
att aktivt delta i ett alleuropeiskt kultursamarbete.
Självfallet är ett EES-avtal ägnat att ytterligare förbättra
förutsättningarna för ett svenskt deltagande i det
kultursamarbete som äger rum inom EG. Utskottet vill för sin del
understryka vikten av fördjupade internationella kontakter på
kulturområdet. Utskottet kan inte finna att ett
riksdagsinitiativ i den här aktuella frågan skulle påverka
förutsättningarna i angivet hänseende. Någon riksdagens åtgärd
med anledning av motionsyrkandet är därför inte påkallad.

Motionärerna bakom motion Kr311 (fp) vill att besökare från
Baltikum skall få besöka svenska museer och offentliga
byggnader utan att erlägga föreskriven inträdesavgift. De
hänvisar till det starkt ökande antalet besökare från Baltikum
och framhåller de svårigheter besökarna har att kunna besöka
bl.a. museer som en följd av att deras valuta inte är
konvertibel.

Med anledning av motionsyrkandet konstaterar utskottet att det
är de statliga museerna obetaget att avstå från att ta ut
inträdesavgift för vissa grupper, om museerna finner detta
lämpligt. Även i fråga om museer och offentliga byggnader med
andra huvudmän är det huvudmännen som har att ta ställning till
avgiftsfrågan. Till det sagda kommer att motionsfrågan inte är
av den karaktären att riksdagen bör ha synpunkter hur det
behjärtansvärda syftet med motionen skall uppnås. I första hand
turistorganisationerna har att ta ställning till frågor av här
aktuellt slag. Utskottet vill i sammanhanget peka på att
besökare i Stockholm har möjlighet att köpa ett kort --
Stockholmskortet -- för ett obegränsat resande på
tunnelbanan, buss och lokaltåg och därtill får fritt inträde
till ett stort antal museer och andra sevärdheter. Motionen
avstyrks.

Vissa kulturrådsfrågor. Anslagsstrukturen i framtiden

Motionärerna bakom motion Kr286 (m) vill att kulturrådet
skall avskaffas. De menar att rådet har ett orimligt stort
inflytande över fördelningen av det statliga kulturstödet och
därmed över utvecklingen inom kulturområdet.

Utskottet har vid flera tillfällen och senast våren 1990 tagit
ställning till förslag om avskaffande av kulturrådet eller
begränsning av rådets verksamhet som ett led i en avveckling av
myndigheten på sikt (bet. 1989/90:KrU17 s. 25). Liksom tidigare
vill utskottet framhålla att det behövs en central myndighet på
kulturområdet lika väl som på andra områden. Då det gäller
fördelningen av kulturstöd vill utskottet hänvisa till att en
rad självständiga organ svarar för fördelningen av sådant stöd
(se bl.a. bet. 1988/89:KrU15 s. 13). Utskottet -- som i ett
föregående avsnitt behandlat ett yrkande i samma motion om en
decentralisering av beslut om fördelning av offentligt
kulturstöd -- avstyrker motionen i här aktuell del (yrkande 5).

I flera yrkanden i motion Kr333 (c) tas upp frågor om
anslagssystemet samt kulturrådets roll i framtiden
(yrkandena 13, 14 och 15).

Utskottet behandlade senast förra året i sitt betänkande
1989/90:Kr17 (s. 25) mycket ingående motionsyrkanden med samma
innehåll som de nu aktuella. Med hänvisning till vad utskottet
då anförde samt med beaktande av vad som anförs i årets
budgetproposition (bil. 2 s. 24--26) om innebörd och precisering
av treårsbeslut och utveckling av budgetpropositionen avstyrker
utskottet motionsyrkandena.

Statens kulturråd (G 1)

Utskottet har i det föregående avstyrkt motionsförslag av
företrädare för moderata samlingspartiet om att statens
kulturråd skall avskaffas. Utskottet avstyrker även yrkande 1 i
motion Kr242 (m) om att det som ett första steg i avvecklingen
av myndigheten skall göras en nedskärning av regeringens förslag
till medelsanvisning under anslaget med 5 milj.kr. Enligt
motionsmotiveringen skall därjämte 5 milj.kr. sedermera
överföras till organisationer och institutioner som tar över
arbetet med att fördela kulturstödet. Motionärernas förslag
innebär således reellt sett en nedskärning av kulturrådets
anslag med 10 milj.kr. Utskottet tillstyrker förslaget i
budgetpropositionen att det anvisas ett förslagsanslag av
21611000 kr. till kulturrådet.

Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
(G 2)

Anslagsstrukturen

Från detta reservationsanslag anvisas bidrag för skilda
ändamål till organisationer och institutioner på kulturområdet
samt till visst internationellt kulturutbyte. Anslaget omfattar
enligt regeringens förslag 27 anslagsposter eller delposter (se
bil. l0 s. 241--242). Det föreslås i budgetpropositionen en
medelsanvisning under anslaget på totalt l04254000 kr.,
vilket innebär en uppräkning med 4849000 kr. Därjämte
föreslås i proposition 82 om folkbildning att ytterligare
5704000 kr. anvisas under anslaget eller således tillhopa
109958000 kr.

Till statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet
(anslagspost 1), m.m.

För innevarande budgetår uppgår anslagsposten till
19656000 kr. Regeringen föreslår att den räknas upp med
80000 kr. till 19736000 kr. Enligt motion Kr242 (m) bör
anslagsposten i förhållande till regeringens förslag minskas med
6 milj.kr. (yrkande 2). Motionärerna menar att stödet till
kulturen redan i budgetsammanhang så långt möjligt bör anvisas
för klart specificerade ändamål.

I flera motioner framställs krav, som innebär önskemål om
uppräkning av anslagsposten. Yrkandena framgår av följande
redovisning för motioner som avser dels övergripande krav om
ökade insatser för amatörkulturen, dels krav på fortsatta
statliga insatser för folkmusik och folkdans.

I motion Kr292 (v) yrkas en medelsuppräkning med 3 milj.kr.
för förstärkning av amatörkulturell utvecklingsverksamhet
(yrkande 3). Motionärerna vill också att det skall tillsättas en
kommitté för utveckling av amatörkulturen (yrkande 1) och att
det under anslaget Utredningar m.m. på utbildningshuvudtiteln
skall anvisas 3 milj.kr. som skall stå till kommitténs
disposition för sådan utveckling (yrkande 2).

I motion Kr331 (mp) föreslås att -- utöver vad regeringen
föreslagit -- 6200000 kr. skall beräknas för "anslagsposten
Folkmusik och dansåret 1990" (yrkande 3). Ett likartat yrkande
framställs i motion Kr285 (v), där det föreslås en ökad
medelsberäkning om 6 milj.kr. för utvecklingsverksamhet inom
folkmusik- och dansområdet (yrkande 1). Motionen innehåller
också tre andra yrkanden, samtliga med syfte att främja
folkmusik- och dansområdet, bl.a. genom ett riksdagsuttalande om
att en satsning på området bör fortsätta under fem år (yrkandena
2, 3 och 4). Beträffande det närmare innehållet i yrkandena
hänvisar utskottet till motionsredovisningen i inledningen av
betänkandet och till motionen. Även motion Kr326 (fp, c) har
till syfte att främja utvecklingen av folkmusik och folkdans.

Utskottet gör följande bedömning.

Den resurs för utvecklingsverksamhet inom kulturområdet som
kulturrådet disponerar under denna anslagspost är, som
utbildningsministern anför i årets budgetproposition (bil. 10 s.
246), en synnerligen angelägen strategisk resurs inom den
statliga kulturpolitiken. Som närmare redovisas i sammanhanget
fördelas medlen i huvudsak mellan följande fyra ändamål,
nämligen Enstaka projekt och evenemang, Systematiskt
utvecklingsarbete, Kontinuerliga utvecklingsinsatser och Stöd i
akuta nödsituationer. Utskottet har i olika sammanhang kunnat
konstatera vilken betydelse utvecklingsresursen kan ha i
konkreta fall, inte minst då ett akut stödbehov uppstår.

Trots det sagda anser sig utskottet -- i den situation som
uppstått genom att Svenska riksteatern måste tillföras ökade
resurser -- nödsakat att för budgetåret 1991/92 föreslå en
minskad medelsberäkning för anslagsposten med omkring 10 %.
Anslagsposten bör fastställas till ett belopp som är 2 milj.kr.
lägre än vad regeringen föreslagit eller således 17736000
kr.

Genom detta ställningstagande tillgodoses i viss utsträckning
yrkande 2 i motion Kr242. Vidare innebär ställningstagandet att
de övriga motionsyrkanden som rör anslagspostens storlek
avstyrks, nämligen yrkande 1 i motion Kr285, yrkande 3 i motion
Kr292 och yrkande 3 i motion Kr331.

Att utskottet således, såvitt avser nästa budgetår, tvingas
avstyrka krav på ökade resurser till folkmusik- och
folkdansområdet och till annan amatörkulturverksamhet innebär
inte att utskottet ändrat sin positiva inställning till
verksamheterna.

Vad särskilt angår folkmusik- och folkdansområdet hänvisar
utskottet till vad utskottet förra året anförde i sitt
betänkande 1989/90:KrU17 (s. 24). Utskottet erinrade om tidigare
gjorda uttalanden om att det är angeläget att svensk folkkultur
på sång-, musik- och dansområdet bevaras och levandegörs. Vidare
ansåg sig utskottet -- mot bakgrund av bl.a. det synsätt på
folkmusik och folkdans riksdagen tidigare gett uttryck åt --
kunna utgå från att, efter ansökan, stöd även i framtiden kommer
att utgå till aktiviteter som syftar till att främja dessa
kulturaktiviteter. Den begränsning av kulturrådets resurser
utskottet i det föregående förordat innebär naturligtvis också
att utrymmet för bidrag under nästa budgetår till dessa
aktiviteter blir begränsat. Det finns dock skäl påpeka att
särskilda medel beräknas under anslagsposten Centrala
amatörorganisationer. Utskottet är inte berett att föreslå någon
riksdagens åtgärd med anledning av yrkandena 2, 3 och 4 i motion
Kr285 eller motion Kr326. Yrkandena avstyrks.

Då det gäller amatörkulturområdet i övrigt hänvisar utskottet
i första hand till vad utskottet anförde i ovan angivna
betänkande 1989/90:KrUl7 (s. 23). Vidare finns skäl hänvisa till
att kulturrådet tidigare i år fattat beslut om en treårig
försöksverksamhet med länskonstnärer, där huvudsyftet är att
stimulera amatörverksamheten i landet och höja kvaliteten med
hjälp av professionella konstnärer. Utskottet vill också hänvisa
till de förslag som lagts fram av regeringen i proposition 82 om
folkbildning, som i huvudsak bereds inom utbildningsutskottet.
I likhet med vad som anförts ovan innebär naturligtvis den
omständigheten att kulturrådets resurser begränsas under nästa
budgetår att även bidragsmöjligheterna till annan amatörkultur
begränsas i viss mån. Utskottet vill dock även här peka på att
medel till centrala amatörorganisationer beräknas under en
särskild anslagspost. Utskottet anser sig inte kunna biträda
förslagen i yrkandena 1 och 2 i motion Kr292.

Nedskärningen av anslagsposten Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet medför att kulturrådet
tvingas till en hård prioritering vid prövningen av
bidragsansökningar. I anslutning till vad utskottet
inledningsvis anfört blir en nödvändig konsekvens av en sådan
prioritering att vissa utvecklingsinsatser, som i och för sig
framstår som angelägna, måste anstå. Vissa bidragsändamål är
dock av den karaktären att beslut om bidrag inte kan anstå. Som
erfarenheten visar kan det vara nödvändigt att snabbt fatta
beslut om stöd i akuta nödsituationer, bl.a. till teatergrupper
i ekonomiskt trångmål. Utskottet vill också peka på att vissa
punktinsatser i övrigt kan vara så värdefulla att de bör göras
även i ett läge då resurserna är knappa. Detta kan gälla
exempelvis regelbundet återkommande kulturaktiviteter av
begränsad omfattning, såsom festivaler m.m.

Centrumbildningar (delpost 2.2)

En särskild översyn av centrumbildningarnas verksamhet och
ekonomi har gjorts (Rapport från statens kulturråd 1990:5). I
rapporten redovisas ett antal kriterier som kulturrådet beslutat
att tillämpa vid beslut om stöd till centrumbildningarna.

Regeringen föreslår en medelsberäkning av 5940000 kr.
för delposten.

I fyra motioner yrkas en högre medelsberäkning, nämligen i
motion Kr246 (v) med 2,5 milj.kr., i motion Kr331 (mp) yrkande 1
med samma belopp, i motion Kr333 (c) yrkande 16 med 2272000
kr. och motion Kr288 (fp) yrkande 2 med l milj.kr. Vidare
förordas i motion Kr235 (s) ett fortsatt stöd för den senaste
centrumbildningen, nämligen Centrum för konst & hantverk.

Enligt utskottets mening är det med hänsyn till
centrumbildningarnas stora betydelse för olika konstnärsgruppers
sysselsättning befogat att göra en medelsberäkning för
centrumbildningar som överstiger den av regeringen föreslagna.
Ett ytterligare skäl härtill är att utrymme bör skapas för
reguljärt stöd till Centrum för konst & hantverk. Utskottet har
närmare informerat sig om dess verksamhet, och kulturrådet har i
sin utredning -- innan organisationen bildats -- uttalat att
tankarna bakom förslagen om organisationen svarar väl mot
föreslagna kriterier i fråga om mål och inriktning med
centrumbildningsverksamhet inom det kulturpolitiska området och
mot behoven inom konst- och hantverksområdena.

Utskottet föreslår med anledning av motionerna Kr235, Kr246,
Kr331 yrkande 1 och Kr333 yrkande 16 samt med bifall till motion
Kr288 yrkande 2 att 1000000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit beräknas till centrumbildningar.

Baltiska institutet (delpost 2.8)

Det råder en långtgående enighet om att det är viktigt att öka
kulturkontakterna med de baltiska staterna. Resurser härför kan
utgå från olika anslag och anslagsposter. Med beaktande härav
anser sig utskottet inte kunna förorda en uppräkning av
delposten Baltiska institutet utöver vad regeringen föreslagit.
Regeringen har föreslagit en medelsberäkning av 601000 kr. Det
sagda innebär att utskottet avstyrker två motionsyrkanden,
nämligen motion Kr331 (mp) yrkande 2, vari föreslås en
ytterligare medelsuppräkning med 500000 kr. och motion Kr333
(c) yrkande 17, vari föreslås en ytterligare medelsuppräkning
med 177000 kr.

Organisationer inom bild- och formkonstområdet m.m. (delpost
2.11)

Fr.o.m. innevarande budgetår har medel till organisationer
inom bild- och formkonstområdet förts samman till en gemensam
delpost. Anslagsposten uppgår till 11378000 kr. De största
bidragen från delposten utgår till Konstfrämjandet och Sveriges
konstföreningars riksförbund.

I budgetpropositionen föreslås en ökning av delposten med 3
milj.kr. Inkl. sedvanlig prisomräkning blir höjningen
3455000 kr. Således föreslås en medelsberäkning om
14833000 kr.

Förstärkningen av delposten med 3 milj.kr. är avsedd att
fördelas mellan de ovan nämnda organisationerna av kulturrådet.
Orsaken till den föreslagna förstärkningen är att regeringen
vill öka organisationernas förutsättningar att betala
utställningsersättning (se närmare härom bil. 10 s. 22, 25 och
26.).

I två motioner, Kr249 (v) yrkande 4 och Kr331 (mp) yrkande 14,
föreslås en ytterligare uppräkning, nämligen med 2,8 milj.kr,
för att förbättra möjligheterna för de båda organisationerna att
betala utställningsersättning.

Utskottet avstyrker motionsyrkandena och föreslår en
medelsberäkning av den storlek som föreslagits i propositionen.

Motionärerna bakom motion Kr242 (m) vill att Sveriges
konstföreningars riksförbund skall tillföras hela den föreslagna
ökningen -- 3445000 kr. (yrkande 3).

Utskottet, som anser att såväl Konstfrämjandet som Sveriges
konstföreningars riksförbund har en viktig uppgift att fylla på
konstbildningsområdet och att båda organisationerna bör få ökade
möjligheter att betala utställningsersättning, avstyrker
motionsyrkandet.

Motion Kr247 (c, fp, mp) syftar till att Form/Design Center i
Malmö skall få bättre ekonomiska resurser.

Vid budgetbehandlingen förra året behandlade utskottet
utförligt Form/Design Centers möjligheter att få ekonomiska
bidrag. Utskottet, som erinrar om vad utskottet anförde i frågan
(bet. 1989/90:KrU17 s. 32), hänvisade bl.a. till den möjlighet
till samarbete med den regionala museiorganisationen som kan
finnas, något som kan skapa förutsättningar för stöd via
grundbidragssystemet. Utskottet anser att motionen inte
erfordrar någon åtgärd av riksdagen.

Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien för kurs- och
föreställningsverksamheten (anslagspost 4)

För innevarande budgetår uppgår statsbidraget till 1200000
kr. Vid förra årets budgetbehandling skedde en väsentlig
uppräkning av bidraget, nämligen med 275000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit. Som skäl för denna betydande uppräkning
anförde utskottet bl.a. att Vadstena-akademien har stor
betydelse ur kulturell och turistmässig synpunkt.

I årets budgetproposition föreslås en uppräkning med 48000
kr., motsvarande 4 % av bidraget, dvs. en uppräkning motsvarande
den som görs för merparten av bidragsanslagen.

Kulturutskottet anser sig även vid årets budgetbehandling böra
förorda en bidragsuppräkning som överstiger den av regeringen
föreslagna. Med tillstyrkande av motion Kr333 (c) yrkande 18 och
motion Kr248 (c, fp) yrkande 1 föreslår utskottet att det för
ändamålet beräknas 1300000 kr. eller således 100000 kr.
utöver bidraget för innevarande budgetår.

Utskottet uttalade sig år l989 (bet. 1988/89:KrU15 s. 21) för
att riksdagen även i fortsättningen bör ta ställning till
storleken av statsbidraget till Vadstena-akademien. Det är med
hänsyn härtill inte erforderligt med någon riksdagens åtgärd med
anledning av motion Kr248 (c, fp) yrkande 2.

Kultur i arbetslivet (anslagspost 7)

Kulturrådet lade förra året fram sin rapport (1990:4) Att
vidga deltagandet i kulturlivet. Rapporten remissbehandlas för
närvarande. På grundval av reaktionerna i remissomgången bör det
bli möjligt att ta ställning till bl.a. stödet till kultur i
arbetslivet. För nästa budgetår bör medel till kultur i
arbetslivet beräknas med belopp som regeringen föreslagit,
nämligen 7571000 kr. Motion Kr242 (m) yrkande 4 som
innehåller krav på att medel för ändamålet inte skall beräknas
under anslaget avstyrks.

Inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk
(innevarande budgetår delpost 8.1)

Regeringen föreslår under anslaget G 18. Bidrag till regional
biblioteksverksamhet att medlen för inköp av litteratur på
invandrar- och minoritetsspråk bör tillföras den nya
invandrarlånecentralen. Utskottet delar denna uppfattning och
avstyrker därför motion Kr333 (c) yrkande 19, vari föreslås att
samma belopp som för innevarande budgetår, 2364000 kr.
beräknas under förevarande anslag för sådana inköp.

Lokal biblioteksverksamhet (delpost 8.3)

Stödet till lokal biblioteksverksamhet, som infördes för fem
år sedan, är ett tidsbegränsat utvecklingsbidrag till ett
trettiotal kommuner med låg biblioteksstandard. Ett villkor för
bidrag är att kommunen antar en långsiktig utvecklingsplan för
biblioteket. Avsikten är att delposten skall avvecklas vid
utgången av nästa budgetår.

I motion Kr242 (m) yrkande 5 föreslås att medel inte skall
beräknas för ändamålet för nästa budgetår. Motionärerna menar
att det inte är statens uppgift att på detta sätt ge riktade
bidrag till utvalda kommuner, vilka särskilt försummat sina
bibliotek.

Utskottet, som tillstyrkt införande av bidragsformen efter
förslag i proposition 1984/85:141 om litteratur och bibliotek
(bet. KrU21, rskr. 392) och därefter årligen tillstyrkt att
medel beräknas för ändamålet, avstyrker motionsyrkandet och
tillstyrker regeringens förslag till medelsberäkning. Således
bör 7055000 kr. beräknas för delposten.

Bidrag till internationellt kulturutbyte: Till statens
kulturråds disposition (delpost 9.1)

Delposten fick förra året en förstärkning med 500000 kr.

Utskottet avstyrker förslag i motion Kr333 (c) om att posten
skall bestämmas till ett belopp som är 2 milj.kr. högre än vad
regeringen föreslagit (yrkande 20). Detta innebär att ett belopp
om 3485000 kr. bör beräknas för delposten.

Bidrag till internationellt kulturutbyte: Till Stiftelsen
Svenska institutets disposition (delpost 9.2)

Med beaktande av att även denna delpost förra året förstärktes
med 500000 kr. avstyrker utskottet förslag i motion Kr242 (m)
om en uppräkning av posten med 2 milj.kr. utöver vad regeringen
föreslagit (yrkande 6). Delposten bör i enlighet härmed
bestämmas till 1512000 kr.

Bidrag till länsbildningsförbunden m.fl. (ny anslagspost)

I proposition 82 om folkbildning föreslås riksdagen anvisa
medel till studieförbund och folkhögskolor under ett nytt anslag
benämnt Bidrag till folkbildning. Medlen under detta anslag
avses fördelas av ett nyinrättat folkbildningsråd.

Bidrag till studieförbund har t.o.m. innevarande budgetår
anvisats under ett anslag benämnt Bidrag till studieförbunden
m.m. (C 4). Under detta anslag har medel anvisats även till
bidrag till föreläsningsföreningar och andra ideella föreningar
för kulturverksamhet (3700000 kr.) samt till bidrag till
länsbildningsförbunden (1631000 kr.).

Regeringen föreslår i proposition 82 att medel till bidrag
till förläsningsföreningar m.fl. samt till länsbildningsförbund
fortsättningsvis skall anvisas under anslaget Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (G 2). Detta
anslag föreslås därför som angetts i avsnittet ovan om
anslagsstrukturen ökas med 5704000 kr. nästa budgetår.

Enligt motion Kr19 (m) bör länsbildningsförbunden m.fl.
behandlas som övriga folkbildningsorganisationer och inte
erhålla medel under anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m.

Utskottet anser -- på i proposition 82 anförda grunder (s. 51)
-- att medel till bidrag till föreläsningsföreningar m.fl.,
vilka inte är medlemmar av de elva studieförbunden, samt till
länsbildningsförbunden bör beräknas under förevarande anslag.
Motion Kr19 avstyrks därför. Riksdagen bör under en ny
anslagspost under anslaget för ändamålet beräkna 5704000 kr.

Medelsanvisningen

Genom utskottets ställningstagande i det föregåénde bör det i
propositionen föreslagna anslagsbeloppet ändras, bl.a. med
anledning av motion Kr242 (m) yrkande 7. Detta yrkande är ett
följdyrkande till konkreta ändringsförslag som utskottet
behandlat i det föregående.

Bidrag till samisk kultur (G 3)

Utskottet tillstyker regeringens förslag. Ett
reservationsanslag på 5646000 kr. bör i enlighet härmed
anvisas under anslaget.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande de kulturpolitiska målen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr286 yrkande 1,
1990/91:Kr288 yrkande 1 och 1990/91:Kr289 yrkande 1,
res. 1 (m, fp, c)
res. 2 (v)

2. beträffande en utvärdering av i vad mån 1974 års
kulturpolitiska mål uppnåtts

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr333 yrkande 1,
res. 3 (c)

3. beträffande fritids- och kulturverksamhet för
handikappade

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr287,

4. beträffande ökade ekonomiska insatser på kulturområdet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr289 yrkandena 2 och 3,
res. 4 (v)

5. beträffande familjens, förskolans och skolans stora
betydelse för bevarande av en levande kulturtradition

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr286 yrkande 4,
res. 5 (m)

6. beträffande vidgad användning av beställningar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr333 yrkande 10,
res. 6 (c)

7. beträffande kulturen som regional utvecklingsfaktor

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr305 och
1990/91:Kr333 yrkande 2,
res. 7 (c)

8. beträffande utbyggnad av kultursektorn i andra regioner
än i Stockholmsregionen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr291 och
1990/91:Kr332,

9. beträffande ett riksomfattande aktivitetsansvar för de
nationella kulturinstitutionerna m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr333 yrkande 3 och
1990/91:Kr351 yrkande 1,
res. 8 (c)

10. beträffande decentralisering av beslut

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr286 yrkandena 6 och 16,
res. 9 (m)

11. beträffande ökat stöd till kulturinstitutioner i vissa
regioner

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr329 och
1990/91:Kr355 yrkande 1,

12. beträffande barn- och ungdomskultursatsningar i
Storstockholmsområdet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr253 yrkande 1,

13. beträffande satsningar på förortskulturen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr357 yrkande 2,

14. beträffande sponsring

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr286 yrkande 8 och
1990/91:Kr333 yrkande 9,
res. 10 (m, fp)
res. 11 (c)

15. beträffande kulturfonder

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr286 yrkande 7 och
1990/91:Kr290 i motsvarande del,
res. 12 (m)

16. beträffande gåvor till kulturändamål

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr290 i motsvarande del,

17. beträffande nyemission av aktier

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr333 yrkande 11,
res. 13 (c)

18. beträffande kostnadsfria boklån

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr224 och
1990/91:Kr333 yrkande 4,
res. 14 (c)

19. beträffande viss försäkringsfråga

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr333 yrkande 7,

20. beträffande viss lönebidragsfråga

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr286 yrkande 9 och
1990/91:Kr333 yrkande 12,
res. 15 (m, c)

21. beträffande svenskt deltagande i EGs kultursamarbete

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr286 yrkande 2,

22. beträffande besökare från Baltikum

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr311,

23. beträffande avskaffande av kulturrådet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr286 yrkande 5,
res. 16 (m)

24. beträffande anslagssystemet samt kulturrådets roll i
framtiden

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr333 yrkandena 13, 14 och
15,
res. 17 (c)

25. beträffande medelsanvisningen till Statens kulturråd

att riksdagen ned bifall till proposition 1990/91:100 och med
avslag på motion 1990/91:Kr242 yrkande 1 till Statens
kulturråd för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 21611000 kr.,
res. 18 (m)

26. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till
statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet, m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 och
motion 1990/91:Kr242 yrkande 2 i motsvarande del samt med avslag
på motionerna 1990/91:Kr285, 1990/91:Kr292, 1990/91:Kr326 och
1990/91:Kr331 yrkande 3, samtliga motioner i motsvarande del,
beslutar att för angivna anslagspost under anslaget vid mom. 40
skall beräknas 17736000 kr.,
res. 19 (fp, c)
res. 20 (m)
res. 21 (mp)

27. beträffande beräknande av medel för delposten
Centrumbildningar

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 och
motionerna 1990/91:Kr235, 1990/91:Kr246, 1990/91:Kr288 yrkande
2, 1990/91:Kr331 yrkande 1 och 1990/91:Kr333 yrkande 16,
samtliga motioner i motsvarande del, beslutar att för angivna
anslagspost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas
6940000 kr.,

28. beträffande beräknande av medel för delposten Baltiska
institutet

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med
avslag på motionerna 1990/91:Kr331 yrkande 2 och 1990/91:Kr333
yrkande 17, båda motionerna i motsvarande del, beslutar att för
angivna delpost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas
601000 kr.,
res. 22 (c, mp)

29. beträffande beräknande av medel för delposten
Organisationer inom bild- och formkonstområdet m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:Kr100 och
med avslag på motionerna 1990/91:Kr249 yrkande 4 och
1990/91:Kr331 yrkande 14, båda motionerna i motsvarande del,
beslutar att för angivna delpost under anslaget vid mom. 40
skall beräknas 14833000 kr.,
res. 23 (v, mp)

30. beträffande fördelningen av vissa av medlen under
delposten under mom. 29

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr242 yrkande 3,
res. 24 (m)

31. beträffande Form/Design Center i Malmö

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr247,

32. beträffande beräknande av medel för anslagsposten
Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien för kurs- och
föreställningsverksamheten

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Kr248 yrkande
1 och 1990/91:Kr333 yrkande 18, båda motionerna i motsvarande
del, beslutar att för angivna anslagspost under anslaget vid
mom. 40 skall beräknas 1300000 kr.,

33. beträffande uttalande om särskild anslags- eller delpost
för det ändamål som anges vid mom. 32

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr248 yrkande 2,

34. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Kultur
i arbetslivet

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med
avslag på motion 1990/91:Kr242 yrkande 4 i motsvarande del
beslutar att för angivna anslagspost under anslaget vid mom. 40
skall beräknas 7571000 kr.,
res. 25 (m)

35. beträffande beräknande av medel under en särskild
delpost för inköp av litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr333 yrkande 19 i
motsvarande del,
res. 26 (c, v)

36. beträffande beräknande av medel för delposten Lokal
biblioteksverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med
avslag på motion 1990/91:Kr242 yrkande 5 i motsvarande del
beslutar att för angivna delpost under anslaget vid mom. 40
skall beräknas 7055000 kr.,
res. 27 (m)

37. beträffande beräknande av medel för delposten Till
Statens kulturråds disposition under anslagsposten Bidrag till
internationellt kulturutbyte

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med
avslag på motion 1990/91:Kr333 yrkande 20 i motsvarande del
beslutar att för angivna delpost under anslaget vid mom. 40
skall beräknas 3485000 kr.,
res. 28 (c, v)

38. beträffande beräknande av medel för delposten Till
Stiftelsen Svenska institutets disposition under anslagsposten
Bidrag till internationellt kulturutbyte

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med
avslag på motion 1990/91:Kr242 yrkande 6 i motsvarande del
beslutar att för angivna delpost under anslaget vid mom. 40
skall beräknas 1512000 kr.,
res. 29 (m)

39. beträffande beräknande av medel för en ny anslagspost
benämnd Bidrag till länsbildningsförbunden m.fl.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:82 och med
avslag på motion 1990/91:Kr19 i motsvarande del beslutar att för
angivna anslagspost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas
5704000 kr.,
res. 30 (m)

40. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

att riksdagen dels med bifall till motionerna
1990/91:Kr248 yrkande 1 och 1990/91:Kr333 yrkande 18, båda
motionerna i motsvarande del, dels med anledning av
propositionerna 1990/91:82 och 1990/91:100 samt motionerna
1990/91:Kr235, 1990/91:Kr242 yrkande 2, 1990/91:Kr246,
1990/91:Kr288 yrkande 2, 1990/91:Kr331 yrkande 1 och
1990/91:Kr333 yrkande 16, samtliga motioner i motsvarande del,
ävensom motion 1990/91:Kr242 yrkande 7, dels med avslag på
motionerna 1990/91:Kr19, 1990/91:Kr242 yrkandena 4, 5 och 6,
1990/91:Kr249 yrkande 4, 1990/91:Kr285, 1990/91:Kr292,
1990/91:Kr326, 1990/91:Kr331 yrkandena 2, 3 och 14,
1990/91:Kr333 yrkandena 17, 19 och 20, samtliga motioner i
motsvarande del, till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
kulturområdet m.m. för budgetåret 1991/92 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 109010000 kr.,
res. 31 (m) - villk. 20, 25, 27, 29, 30
res. 32 (fp) - villk. 19
res. 33 (c) - villk. 19, 22, 26, 28
res. 34 (v) - villk. 23, 26, 28
res. 35 (mp) - villk. 21, 22, 23

41. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till samisk
kultur

att riksdagen till Bidrag till samisk kultur för
budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 5646000 kr.

Stockholm den 21 mars 1991

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Berit
Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Anders Nilsson (s), Lars
Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo
Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina
Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp),
Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg (s) och Stina Eliasson (c).

Reservationer

1. De kulturpolitiska målen (mom. 1)

Ingrid Sundberg (m), Lars Ernestam (fp), Lars Ahlmark (m),
Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson
(c) och Stina Eliasson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Liksom vid" och på s. 10 slutar med "avstyrks således" bort
ha följande lydelse:

Det råder fortfarande enighet om de åtta kulturpolitiska mål
som fastställdes år 1974. Under årens lopp och särskilt på
1980-talet har emellertid i olika sammanhang, bl.a. i
riksdagsmotioner, framställts krav på en komplettering av målen
med andra sådana. Utskottet anser nu tiden vara inne att närmare
pröva om så skall ske. I första hand bör prövningen ske med
utgångspunkt i de förslag och synpunkter som redovisas i
motionerna av företrädare för moderata samlingspartiet,
folkpartiet och centerpartiet. Det bör sålunda prövas om de i
motionerna förordade målen om konstnärlig kvalitet och främjande
av mångfald i kulturyttringarna samt rimliga arbetsvillkor för
landets fritt arbetande konstnärer bör fastställas som nya mål
för kulturpolitiken. Även andra kompletteringar kan behöva
övervägas. I en av motionerna har anförts synpunkter av innehåll
att det bör övervägas om det nu gällande s.k.
decentraliseringsmålet bör omformuleras så att det klarare
framgår att samhället skall verka för att det i alla delar av
landet kan utvecklas ett allsidigt kulturliv.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion
Kr286 yrkande 1 och motion Kr288 yrkande 1 som sin mening ge
regeringen till känna. Motion Kr289 yrkande 1 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

l. beträffande de kulturpolitiska målen

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr286
yrkande 1 och 1990/91:Kr288 yrkande 1 samt med avslag på motion
1990/91:Kr289 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

2. De kulturpolitiska målen (mom. 1)

Alexander Chrisopoulos (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Liksom vid" och på s. 10 slutar med "avstyrks således" bort
ha följande lydelse:

I partimotion Kr289 (yrkande 1) vill vänsterpartiet
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om riktlinjer för kulturpolitiken.

Motionärerna utvecklar utförligt sina synpunkter. Utskottet
delar motionärernas uppfattning. Detta innebär också att
utskottet godtar de slutsatser motionärerna kommer fram till.
Utskottet anser därför att riksdagen bör ställa sig bakom
riktlinjer för kulturpolitiken innebärande åtgärder för

att utveckla och stödja kulturyttringar som vänder sig mot
förtryck och degradering av människan och i stället genom sitt
motstånd bidrar till en fri och allsidig utveckling,

att därvid särskilt stödja den kulturella kampen från de
utsatta grupper med särskilda erfarenheter och behov, vilket
förutsätter klasssamhällets nedbrytande,

att främja såväl bevarandet och utvecklingen av vårt mänskliga
och nationella kulturarv som de nya kulturella strömningar som
vid varje tid bryter fram som uttryck för nya generationers
erfarenheter och kamp,

att skapa bättre villkor såväl för utövande konstnärer på alla
kulturområden, som för amatörer och grupper samt för den
mångsidiga kulturverksamhet som bedrivs av
folkbildningsorganisationer och andra folkrörelser, på
arbetsplatser och i bostadskvarter,

att verka för alla människors delaktighet och medskapande i
kulturen från barn- och ungdomsåren och framåt under skoltiden,
i arbetslivet och under pensionsåren,

att genom en allmän ideologisk och politisk kamp bekämpa de
beroendeförhållanden och förtrycksformer som i klassamhället
drabbar konst och kultur och skapa utrymme och möjligheter för
ett fritt konstnärligt och kulturellt skapande.

Utskottet tillstyrker således motion Kr289 yrkande 1.
Motionerna Kr286 yrkande 1 och Kr288 yrkande 1 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande de kulturpolitiska målen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr289 yrkande 1
samt med avslag på motionerna 1990/91:Kr286 yrkande 1 och
1990/91:Kr288 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

3. En utvärdering av i vad mån 1974 års kulturpolitiska mål
uppnåtts (mom. 2)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet gör" och på s. 11 slutar med "yrkande 1"
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att 1974 års
kulturpolitiska mål alltjämt är giltiga. Som framhålls i motion
Kr333 föreligger det dock ett behov av att få till stånd en
samlad utvärdering av hur de olika målen har uppnåtts. Det finns
anledning tro att medlen för att nå målen i centrala delar måste
förnyas, bl.a. i syfte att nå decentraliseringsmålet. Vid en
utvärdering måste också de ändrade förutsättningarna på det
mediepolitiska området vägas in.

Utskottet tillstyrker således motion Kr333 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande en utvärdering av i vad mån 1974 års
kulturpolitiska mål uppnåtts

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr333 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Ökade ekonomiska insatser på kulturområdet (mom. 4)

Alexander Chrisopoulos (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet tar" och slutar med "yrkandena avstyrks"
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en procent av
statsbudgeten bör avsättas för insatser på kulturområdet.
Regeringen bör i enlighet med detta ställningstagande förelägga
riksdagen konkreta förslag om ytterligare medelsanvisning till
kulturändamål. Med hänsyn till det tidsutrymme som behövs för
regeringen att bereda ärendet bör medel för de ytterligare
insatserna anvisas på tilläggsbudget efter förslag av regeringen
under hösten 1991. Vad utskottet anfört bör riksdagen med
anledning av motion Kr289 yrkandena 2 och 3 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande ökade ekonomiska insatser på kulturområdet

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr289 yrkandena
2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

5. Familjens, förskolans och skolans stora betydelse för
bevarande av en levande kulturtradition (mom. 5)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet vill" och på s. 12 slutar med "(yrkande
4)" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av
barns och ungdoms möte med kulturen. Goda kontakter mellan
generationerna och en skola som låter varje individ utvecklas
efter sina bästa förutsättningar ger de unga del av en levande
kulturtradition. Vad i motionen anförts om familjens, förskolans
och skolans roll i dessa avseenden bör riksdagen, med bifall
till motion Kr286 yrkande 4, som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande familjens, förskolans och skolans stora
betydelse för bevarande av en levande kulturtradition

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr286 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Vidgad användning av beställningar (mom. 6)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "konstnärernas
arbetsvillkor" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringen bör ta initiativ i syfte att få
till stånd en vidgad tillämpning av det system som gäller för
beställningar enligt enprocentsregeln för offentlig utsmyckning.
Likartade beställningar bör således göras även på andra områden
än bildkonstområdet.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av
motion Kr333 yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:

6. beträffande vidgad användning av beställningar

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr333 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Kulturen som regional utvecklingsfaktor (mom. 7)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 13 slutar med
"Yrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:

Som framgår av vad som anförs i motion Kr333 och motion Kr305
har kulturen stor betydelse som regional utvecklingskraft.
Kulturen stärker bygdens och ortens självtillit, kulturen ger
orten ett gott renommé, kulturen bryter isoleringen och kulturen
främjar kulturlivet och skapar kontaktpunkter.

Företrädare för centerpartiet har i det förra året behandlade
ärendet om regionalpolitiken (prop. 1989/90:76, bet. AU13)
utförligt utvecklat sina synpunkter i nu angivna hänseende.
Utskottet ansluter sig till synpunkterna.

Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandena bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:

7. beträffande kulturen som regional utvecklingsfaktor

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr305 och
1990/91:Kr333 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

8. Ett riksomfattande aktivitetsansvar för de nationella
kulturinstitutionerna m.m. (mom. 9)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "det föregående" bort
ha följande lydelse:

De tre R:en -- Riksteatern, Riksutställningar och dåvarande
Rikskonserter -- var tänkta att spela en framträdande roll för
förverkligandet av decentraliseringsmålet i 1974 års
kulturpolitik. De skulle dels ha en egen produktion avsedd för
turnéverksamhet, dels främja de nationella
kulturinstitutionernas aktiviteter utanför lokaliseringsorten
Stockholm. Som ett led i den utvärdering av kulturpolitiken, som
har krävts av företrädare för centerpartiet, bör man särskilt
överväga huruvida ett återinförande av ett riksomfattande
aktivitetsansvar till de nationella institutionerna är
motiverat. Den nuvarande ordningen kan innebära att dessa känner
sig befriade från det riksomfattande ansvar som egentligen
tillkommer dem. De tre R:en bör även i framtiden ha en roll i
decentraliseringsarbetet, också när det gäller de nationella
kulturinstitutionerna Operan och Dramaten. På kulturområdet
behöver det nämligen inte vara någon nackdel om flera aktörer
verkar samtidigt. Det främjar mångfalden. De angivna
synpunkterna bör beaktas bl.a. i samband med de pågående
diskussionerna med Dramaten och Operan.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av
motion Kr333 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande innebär att syftet med motion Kr351
yrkande l i viss mån tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:

9. beträffande ett riksomfattande aktivitetsansvar för de
nationella kulturinstitutionerna m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr333
yrkande 3 och 1990/91:Kr351 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Decentralisering av beslut (mom. 10)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "I 1990" och på s. 15 slutar med "6 och 16" bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening behöver, som anförts i motion Kr286,
fördelningen av det offentliga stödet till kulturen
decentraliseras. Större frihet att forma regionala och lokala
lösningar måste ges.

För att uppnå en decentralisering av beslut på musikområdet är
det nödvändigt att ett helt nytt bidragssystem införs. Ett
sådant system bör utformas med utgångspunkt i det synsätt som
kommer till uttryck i motion Kr286. Ett nytt bidragssystem skall
bl.a. syfta till större enhetlighet och ökad regional rättvisa.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Kr286
yrkandena 6 och 16 bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:

10. beträffande decentralisering av beslut

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr286 yrkandena
6 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

10. Sponsring (mom. 14)

Ingrid Sundberg (m), Lars Ernestam (fp), Lars Ahlmark (m),
Lars Ahlström (m) och Margareta Fogelberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottet vidhåller" och på s. 17 slutar med
"utskottet motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser nu, liksom åren 1984--1990 (se senast bet.
1989/90:KrU17 res. 14) att gåvor, donationer och depositioner,
vilka ej är förenade med belastande villkor samt en riktigt
utformad sponsorverksamhet som ej står i strid med de
kulturpolitiska målen, bör välkomnas inom kulturområdet. Sådant
stöd kan ge ökat utrymme för exempelvis gästspel,
internationellt utbyte och inköp av eljest svåröverkomliga
nyförvärv.

Viss försiktighet måste naturligtvis iakttas då det gäller
stöd till basresurserna för kulturinstitutioner. Stat eller
kommun får nämligen inte bli bundna av att fortsätta en
verksamhet eller att hålla den på viss nivå som en följd av att
en sponsor drar tillbaka sitt stöd.

Det sagda hindrar naturligtvis inte att det finns fall där
stöd till en basresurs bör kunna accepteras. Om en huvudman
bedömer att den aktuella verksamheten är kulturpolitiskt
motiverad och att det budgetmässigt kommer att bli möjligt att
efter en tid fortsätta verksamheten utan sådant stöd utifrån,
kan det enligt utskottets mening inte finnas några vägande
invändningar mot ett sponsorskap. I ett sådant fall leder
sponsringen till att utbyggnaden av basresursen tidigareläggs,
vilket måste hälsas med tillfredsställelse.

Med anledning (=utskottet 10 rader) för sponsring.

Vad utskottet anfört om sponsring bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna med anledning av moionerna Kr286
yrkande 8 och Kr333 yrkande 9.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande
lydelse:

14. beträffande sponsring

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr286
yrkande 8 och 1990/91:Kr333 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Sponsring (mom. 14)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottet vidhåller" och på s. 17 slutar med
"utskottet motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser (=res. 10, 19 rader) med tillfredsställelse.
Utskottet delar uppfattningen i motion Kr333 att vissa
riktlinjer bör gälla för sponsring av offentliga
kulturinstitutioner. Dessa riktlinjer bör ha det innehåll som
anges i motionen och som i allt väsentligt redovisats i
betänkandet.

Vad utskottet anfört om sponsring bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna med anledning av motionerna Kr286
yrkande 8 och Kr333 yrkande 9.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande
lydelse:

14. beträffande sponsring

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr286
yrkande 8 och 1990/91:Kr333 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Kulturfonder (mom. 15)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "aktuella delar" bort
ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är regeringens handläggning av
riksdagens begäran om överväganden rörande möjligheterna att
skapa en eller flera kulturfonder inte godtagbar. Det gjorda
utredningsarbetet har knappast haft det djup och den bredd som
uppenbarligen varit riksdagens syfte. Utskottet anser därför att
riksdagen bör begära att regeringen beslutar att låta återuppta
det påbörjade utredningsarbetet. Självfallet bör resultatet av
detta redovisas för riksdagen. Vad utskottet sålunda anfört med
anledning av motionerna Kr286 yrkande 7 och Kr290 i här aktuell
del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande
lydelse:

15. beträffande kulturfonder

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr286
yrkande 7 och 1990/91:Kr290 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Nyemission av aktier (mom. 17)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Den lämnade" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort
ha följande lydelse:

Som närmare utvecklas i motion Kr333 är nyemission riktad till
allmänheten ett sätt att skaffa nya medel till
kulturinstitutioner som bedrivs i aktiebolagsform -- bland dem
Operan och Dramaten (yrkande 11). Aktietecknande från
allmänhetens sida kan tänkas ske av ideella skäl och genom
ägandet kan ett kulturellt engagemang kanaliseras. Av tidsskäl
bör förslag i enlighet med motionens syfte läggas fram på
tilläggsbudget hösten 1991.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande
lydelse:

17. beträffande nyemission av aktier

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr333 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Kostnadsfria boklån (mom. 18)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Frågan om" och slutar med "yrkande 4" bort ha
följande lydelse:

Frågan om avgifter för den service som de allmänna
folkbiblioteken ger avgörs på kommunal nivå. Det är en allmänt
godtagen princip att boklån vid de allmänna folkbiblioteken
skall vara kostnadsfria. Med hänsyn till de angrepp på denna
princip som kommer till uttryck i olika sammanhang anser
utskottet att riksdagen med anledning av motion Kr224 och Kr333
yrkande 4 som sin mening bör ge regeringen till känna att
principen bör stå fast. Om ett sådant tillkännagivande görs har
regeringen goda möjligheter att utan dröjsmål agera om principen
ånyo skulle sättas i fråga.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande
lydelse:

18. beträffande kostnadsfria boklån

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr224 och
1990/91:Kr333 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

15. Viss lönebidragsfråga (mom. 20)

Ingrid Sundberg (m), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m),
Stina Gustavsson (c) och Stina Eliasson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "På vissa" och slutar med "anses besvarade" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser -- mot bakgrund av den stora oro för negativa
effekter för kultursektorn av lönebidragsreformen som utskottet
uttalade i sitt yttrande 1990/91:KrU5y till
arbetsmarknadsutskottet -- att regeringen utan dröjsmål måste
överväga hur problem som uppkommer när det nya systemet träder i
kraft skall kunna lösas så att inte institutionernas verksamhet
drabbas. Det är nödvändigt att frågan övervägs om i vad mån
statliga institutioner måste tillföras medel för ytterligare
tjänster eller för att täcka de kostnader som i framtiden kan
uppstå för lönebidragsanställda. Då det gäller institutioner som
inte är statliga uppstår frågan om det är motiverat med ett ökat
statsbidrag.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion
1990/91:Kr286 yrkande 9 och motion 1990/91:Kr333 yrkande 12 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande
lydelse:

20. beträffande viss lönebidragsfråga

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr286
yrkande 9 och 1990/91:Kr333 yrkande 12 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Avskaffande av kulturrådet (mom. 23)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Utskottet har" och slutar med "(yrkande 5)." bort ha
följande lydelse:

Kulturrådet har, som motionärerna framhåller, fått en alltför
dominerande roll. Det bör därför avskaffas. Bidragsfördelande
uppgifter kan i stället med fördel handläggas av en rad
sinsemellan oberoende organ. Utskottet tillstyrker motion Kr286
yrkande 5.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande
lydelse:

23. beträffande avskaffande av kulturrådet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr286 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Anslagssystemet samt kulturrådets roll i framtiden (mom.
24)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "utskottet
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Senast förra året -- i reservationerna 25, 26 och 27 till
kulturutskottets betänkande 1989/90:KrU17 -- redovisade
utskottet mycket ingående sin syn på anslagssystemet i framtiden
och på kulturrådets framtida roll. Utskottet, som hänvisar till
vad som anfördes i reservationerna, anser således att det skall
läggas fram en kulturproposition med sådana anslagstyper som
anges i motionen. Vidare anser utskottet, likaledes i enlighet
med vad sam anfördes reservationsvis förra året, att
kulturrådets framtida roll bör bli att förbereda en
kulturproposition vart tredje år.

Riksdagen bör med anledning av motion Kr333 yrkandena 13, 14
och 15 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande
lydelse:

24. beträffande anslagssystemet samt kulturrådets roll i
framtiden

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr333 yrkandena
13, 14 och 15 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

18. Medelsanvisningen till Statens kulturråd (mom.25)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Utskottet har" och slutar med "till kulturrådet"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsförslag om
att statens kulturråd skall avvecklas (res. 16). Utskottet delar
den uppfattning som kommer till uttryck i motion Kr242 om att
det som ett första steg i avvecklingen av myndigheten skall
göras en nedskärning av regeringens förslag till medelsanvisning
under anslaget med 5 milj.kr. (yrkande 1). Utskottet delar också
den uppfattning som kommer till uttryck i motionsmotiveringen om
att 5 milj.kr. sedermera skall överföras till organisationer och
institutioner som tar över arbetet med att fördela kulturstödet.
I enlighet med det anförda bör riksdagen med bifall till motion
Kr242 yrkande 1 anvisa ett förslagsanslag på 16611000 kr.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande
lydelse:

25. beträffande medelsanvisningen till Statens kulturråd

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr242 yrkande 1
och med anledning av proposition 1990/91:100 till Statens
kulturråd för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 16 611 000 kr.,

19. Beräknande av medel för anslagsposten Till statens
kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet, m.m. (mom.
26)

Lars Ernestam (fp), Margareta Fogelberg(fp), Stina Gustavsson
(c) och Stina Eliasson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Den resurs" och på s. 23 slutar med "såsom
festivaler m.m." bort ha följande lydelse:

I det föregående har lämnats en redovisning för vilka
huvudändamål resursen används till. Utskottet har också tagit
del av en sammanställning som närmare visar användningen under
förra budgetåret av medel som anvisats för anslagsposten. Med
beaktande av de behov som finns för stöd såväl då det gäller
systematiskt utvecklingsarbete och kontinuerliga
utvecklingsinsatser som enstaka projekt och stöd i akuta
nödsituationer anser utskottet att medel för anslagsposten bör
beräknas i enlighet med regeringens förslag. Förslaget innebär
att anslagsposten räknas upp i samma mån som likartade anslag
och anslagsposter. Vid denna bedömning beaktar utskottet det
behov som finns att ge stöd åt bl.a. folkmusik- och
folkdansområdet och amatörkulturområdet i övrigt.

Vad särskilt angår folkmusik- och folkdansområdet hänvisar
utskottet till vad utskottet förra året anförde i sitt
betänkande 1989/90:KrU17 (s. 24). Utskottet erinrade om tidigare
gjorda uttalanden om att det är angeläget att svensk folkkultur
på sång-, musik- och dansområdet bevaras och levandegörs. Vidare
ansåg sig utskottet -- mot bakgrund av bl.a. det synsätt på
folkmusik och folkdans som riksdagen tidigare gett uttryck åt --
kunna utgå från att, efter ansökan, stöd även i framtiden kommer
attt utgå till aktiviteter som syftar till att främja dessa
kulturaktiviteter. Det finns i sammanhanget också skäl hänvisa
till att särskilda medel beräknas under anslagsposten Centrala
amatörorganisationer.

Då det gäller amatörkulturområdet i övrigt hänvisar utskottet
i första hand till vad utskottet anförde i ovan angivna
betänkande 1989/90:KrU 17 (s. 23). Vidare finns skäl hänvisa
till att kulturrådet tidigare i år fattat beslut om en treårig
försöksverksamhet med länskonstnärer, där huvudsyftet är att
stimulera amatörverksamheten i landet och höja kvaliteten med
hjälp av professionella konstnärer. Utskottet vill också hänvisa
till de förslag som lagts fram av regeringen i proposition 82 om
folkbildning, som i huvudsak bereds inom utbildningsutskottet.

I den mån detta inte framgår av framställningen i det
föregående avstyrker utskottet samtliga här aktuella
motionsyrkanden.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande
lydelse:

26. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till
statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med
avslag på motionerna 1990/91:Kr242 yrkande 2, 1990/91:Kr285,
1990/91:Kr292, 1990/91:Kr326 och 1990/91:Kr331 yrkande 3,
samtliga motioner i motsvarande del, beslutar att för angivna
anslagspost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas
19736000 kr.,

20. Beräknande av medel för anslagsposten Till statens
kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet, m.m. (mom.
26)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Den resurs" och på s. 23 slutar med "såsom
festivaler m.m." bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförs i motion Kr242 bör stödet till
kulturen redan i budgetsammanhang så långt möjligt anvisas för
klart specificerade ändamål och ej vara en fri resurs för
kulturrådet. Utskottet föreslår därför att anslagsposten bestäms
till ett belopp som är 6 milj.kr. lägre än vad regeringen
föreslagit eller således till 13736000 kr.

Inom ramen för angivna belopp får stöd på folkmusik- och
folkdansområdet lämnas liksom till amatörkulturområdet i
övrigt. Utskottet hänvisar också till att stöd till dessa
områden kan lämnas över andra anslag eller anslagsposter på
statsbudgeten, bl.a. på folkbildningsområdet.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motion Kr242
yrkande 2 och föreslår den ändring i regeringens förslag som
föranleds härav. Övriga motionsförslag avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande
lydelse:

26. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till
statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr242 yrkande 2 i
motsvarande del, med anledning av proposition 1990/91:100 och
med avslag på motionerna 1990/91:Kr285, 1990/91:Kr292,
1990/91:Kr326 och 1990/91:331 yrkande 3 beslutar att för
angivna anslagspost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas
13736000 kr.,

21. Beräknande av medel för anslagsposten Till statens
kulturråds disposition för utvecklings-
verksamhet, m.m. (mom. 26)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Trots det" och på s. 23 slutar med "såsom festivaler
m.m." bort ha följande lydelse:

Av den lämnade redovisningen framgår att denna anslagspost är
en mycket viktig resurs inom den statliga kulturpolitiken.
Anspråken på de medel som beräknas för posten är mycket stora
och det kan därför inte komma i fråga att skära ner den. Tvärtom
finns det skäl att med anledning av vad som anförs i motion
Kr331, som väckts av företrädare för miljöpartiet, väsentligt
räkna upp posten i syfte att en särskild delresurs för folkmusik
och folkdans skall finnas. Utskottet har i olika sammanhang
framhållit angelägenheten av att svensk folkkultur på sång-,
musik och dansområdet bevaras och levandegörs. Det är viktigt
att vårt kulturarv på detta område inte går till spillo, och i
vart fall får brist på ekonomiska resurser inte leda därtill.

Då det gäller amatörkulturområdet i övrigt hänvisar utskottet
i första hand till vad utskottet anförde i sitt betänkande
1989/90:KrU17 (s. 23). Vidare finns skäl hänvisa till att
kulturrådet genom beslut tidigare i år fattat beslut om en
treårig försöksverksamhet med länskonstnärer, där huvudsyftet
är att stimulera amtörverksamheten i landet och höja kvaliteten
med hjälp av professionella konstnärer. Utskottet vill också
hänvisa till de förslag som lagts fram av regeringen i
proposition 78 om folkbildning, som i huvudsak bereds inom
utbildningsutskottet.

Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen med bifall
till motion Kr331 yrkande 3 för anslagsposten anvisar 25 936 000
kr., vilket är 6,2 milj.kr. mer än vad som föreslås i
propositionen. Genom detta ställningstagande tillgodoses yrkande
1 i motion Kr285 och i viss utsträckning yrkandet i motion
Kr326. Övriga motionsyrkanden avstyrks (Kr285 yrkandena 2, 3 och
4, Kr292).

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande
lydelse:

26. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Till
statens kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr331 yrkande 3 i
motsvarande del, med anledning av proposition 1990/91:100,
motion 1990/91:Kr285 yrkande 1 och 1990/91:Kr326, båda
motionerna i motsvarande del, samt med avslag på motionerna
1990/91:Kr242 yrkande 2, 1990/91:Kr285 yrkandena 2, 3 och 4 och
1990/91:Kr292, samtliga motioner i motsvarande del, beslutar att
för angivna anslagspost under anslaget vid mom. 40 skall
beräknas 25936000 kr.,

22. Beräknande av medel för delposten Baltiska institutet
(mom. 28)

Stina Gustavsson (c), Kaj Nilsson (mp) och Stina Eliasson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "Det råder" och slutar med "177000 kr." bort ha
följande lydelse:

Det är utomordentligt viktigt att kulturkontakterna med de
baltiska staterna ökas. Delposten Baltiska institutet bör därför
räknas upp avsevärt mer än vad regeringen föreslagit. Utskottet
föreslår att -- med anledning av motionerna Kr33l yrkande 2 och
Kr333 yrkande 17 -- delposten ökas med 400 000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit. Delposten bör således bestämmas till
1001000 kr.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande
lydelse:

28. beträffande beräknande av medel för delposten Baltiska
institutet

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 samt
motionerna 1990/91:Kr331 yrkande 2 och 1990/91:Kr333 yrkande 17,
båda motionerna i motsvarande del, beslutar att angivna delpost
under anslaget vid mom. 40 skall beräknas till 1001000 kr.,

23. Beräknande av medel för delposten Organisationer inom
bild- och formkonstområdet m.m. (mom. 29)

Alexander Chrisopoulos (v) och Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "i
propositionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning. För att -- utöver
vad regeringens förslag ger utrymme för -- förbättra
möjligheterna för Konstfrämjandet och Sveriges konstföreningars
riksförbund att betala utställningsersättning bör delposten
bestämmas till ett belopp som är 2,8 milj.kr. högre än
regeringens förslag. Motion Kr249 yrkande 4 och motion Kr331
yrkande l4 tillstyrks därför.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande
lydelse:

29. beträffande beräknande av medel för delposten
Organisationer inom bild- och formkonstområdet m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Kr249 yrkande
4 och 1990/91:Kr331 yrkande 14, båda motionerna i motsvarande
del, samt med anledning av proposition 1990/91:100 beslutar att
för angivna delpost under anslaget vid mom. 40 skall beräknas 17
633 000 kr.,

24. Fördelningen av vissa av medlen under delposten under mom.
29 (mom. 30)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "avstyrker
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr242
att anslagsrelationen mellan Konstfrämjandet och Sveriges
konstföreningars riksförbund är påtagligt sned. Utskottet
tillstyrker därför förslaget i motionen att hela den i
propositionen föreslagna ökningen till de båda organisationerna
skall tillföras Sveriges konstföreningars riksförbund (yrkande
3).

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande
lydelse:

30. beträffande fördelningen av vissa av medlen under
delposten under mom. 29

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr242 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Beräknande av medel för anslagsposten Kultur i arbetslivet
(mom. 34)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Kulturrådet lade" och slutar med "anslaget avstyrks"
bort ha följande lydelse:

Projekt av den typ som Kultur i arbetslivet representerar
kanaliserar stora resurser till en förhållandevis stark grupp.
Detta går rakt emot den inriktning kulturpolitiken bör ges,
nämligen att främja mångfald och valfrihet. Utskottet
tillstyrker därför förslaget i motion Kr242 att medel inte skall
beräknas för Kultur i arbetslivet (yrkande 4).

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande
lydelse:

34. beträffande beräknande av medel för anslagsposten Kultur
i arbetslivet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:242 yrkande 4 i
motsvarande del och med avslag på proposition 1990/91:100
beslutar att medel inte skall beräknas för angivna anslagspost
under anslaget vid mom. 40,

26. Beräknande av medel under en särskild delpost för inköp av
litteratur på invandrar- och minoritetsspråk (mom. 35)

Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v) och Stina
Eliasson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Regeringen föreslår" och slutar med "sådana inköp"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att folkbiblioteken även fortsättningsvis bör
ges ett bidrag för inköp av litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk. Utskottet tillstyrker därför motion Kr333
yrkande 19, vari föreslås att för nästa budgetår ett oförändrat
belopp om 2 364 000 kr. skall beräknas för ändamålet.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande
lydelse:

35. beträffande beräknande av medel under en särskild
delpost för inköp av litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr333 yrkande 19
i motsvarande del beslutar att under en särskild delpost för
Inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk skall
beräknas 2364000 kr. under anslaget vid mom. 40,

27. Beräknande av medel för delposten Lokal
biblioteksverksamhet (mom. 36)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "för delposten" bort
ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte är
statens uppgift att ge riktade bidrag till utvalda kommuner
vilka särskilt försummat sina bibliotek. Medel bör därför inte
beräknas för delposten Lokal biblioteksverksamhet. Motion Kr242
yrkande 5 tillstyrks således.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande
lydelse:

36. beträffande Beräknande av medel för delposten Lokal
biblioteksverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr242 yrkande 5 i
motsvarande del och med avslag på proposition 1990/91:100
beslutar att medel inte skall beräknas för angivna delpost under
anslaget vid mom. 40,

28. Beräknande av medel för delposten Till statens kulturråds
disposition under anslagsposten Bidrag till internationellt
kulturutbyte (mom. 37)

Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v) och Stina
Eliasson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Delposten fick" och slutar med "för delposten" bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget med ett väsentligt ökat stöd för
internationellt kulturutbyte. Utskottet tillstyrker därför
förslag i motion Kr333 om att statens kulturråd för ändamålet
skall tillföras 2 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit
(yrkande 20). Ett belopp om 5485000 kr. bör därför beräknas
för delposten.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande
lydelse:

37. beträffande beräknande av medel för delposten Till
statens kulturråds disposition under anslagsposten Bidrag till
internationellt kulturutbyte

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:333 yrkande 20 i
motsvarande del och med anledning av proposition 1990/91:100
beslutar att för angivna delpost under anslaget vid mom. 40
skall beräknas 5485000 kr.,

29. Beräknande av medel för delposten Till Stiftelsen Svenska
institutets disposition under anslagsposten Bidrag till
internationellt kulturutbyte (mom. 38)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Med beaktande" och slutar med "till 1 512 000 kr."
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de resurser som anvisas över förevarande
anslag till Svenska institutet för internationellt kulturutbyte
bör räknas upp väsentligt. Utskottet tillstyrker därför motion
Kr242, såvitt däri föreslås en uppräkning av delposten för
ändamålet med 2 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit
(yrkande 6). Delposten bör därför bestämmas till 3 512 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande
lydelse:

38. beträffande beräknande av medel för delposten Till
Stiftelsen Svenska institutets disposition under anslagsposten
Bidrag till internationellt kulturutbyte

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr242 yrkande 6 i
motsvarande del och med anledning av proposition 1990/91:100
beslutar att för angivna delpost under anslaget vid mom. 40
skall beräknas 3 512 000 kr.,

30. Beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd Bidrag
till länsbildningsförbunden m.fl. (mom. 39)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "beräkna 5704000
kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att medel till
länsbildningsförbunden m.fl. bör beräknas under anslaget Bidrag
till folkbildning och inte under förevarande anslag. Motion Kr19
tillstyrks således.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande
lydelse:

39. beträffande beräknande av medel för en ny anslagspost
benämnd Bidrag till länsbildningsförbunden m.fl.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr19 i
motsvarande del och med anledning av proposition 1990/91:82
beslutar att medel inte skall beräknas för angivna anslagspost
under anslaget vid mom. 40,

31. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (mom. 40)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 20, 25, 27,
29 och 30

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser
att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande Medelsanvisningen till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

att riksdagen dels med bifall till motionerna
1990/91:Kr19, 1990/91:Kr242 yrkandena 2, 3, 4, 5 och 6,
1990/91:Kr248 yrkande 1 och 1990/91:Kr333 yrkande 18, samtliga
motioner i motsvarande del, dels med anledning av
propositionerna 1990/91:82 och 1990/91:100 samt motionerna
1990/91:Kr235, 1990/91:Kr246, 1990/91:Kr288 yrkande 2,
1990/91:Kr331 yrkande 1 och 1990/91:Kr333 yrkande 16, samtliga
motioner i motsvarande del, ävensom motion 1990/91:Kr242 yrkande
7, dels med avslag på motionerna 1990/91:Kr249 yrkande 4,
1990/91:Kr285, 1990/91:Kr292, 1990/91:Kr326, 1990/91:Kr331
yrkandena 2, 3 och 14 och 1990/91:Kr333 yrkandena 17, 19 och 20,
samtliga motioner i motsvarande del, till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret
1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 86680000 kr.,

32. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (mom. 40)

Under förutsättning av bifall till reservation 19

Lars Ernestam och Margareta Fogelberg (båda fp) anser att
utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande Medelsanvisningen till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

att riksdagen dels med bifall till motionerna
1990/91:Kr248 yrkande 1 och 1990/91:Kr333 yrkande 18, båda
motionerna i motsvarande del, dels med anledning av
propositionerna 1990/91:82 och 1990/91:100 samt motionerna
1990/91:Kr235, 1990/91:Kr246, 1990/91:Kr288 yrkande 2,
1990/91:Kr331 yrkande 1, 1990/91:Kr333 yrkande 16, samtliga
motioner i motsvarande del, dels med avslag på motionerna
1990/91:Kr19, 1990/91:Kr242 yrkandena 2, 4, 5 och 6,
1990/91:Kr249 yrkande 4, 1990/91:Kr285, 1990/91:Kr292,
1990/91:Kr326, 1990/91:Kr331 yrkandena 2, 3 och 14 och
1990/91:Kr333 yrkandena 17, 19 och 20, samtliga motioner i
motsvarande del, ävensom motion 1990/91:Kr242 yrkande 7, till
Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 111010000 kr.,

33. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (mom. 40)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 19, 22, 26
och 28

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser att
utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande Medelsanvisningen till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

att riksdagen dels med bifall till motionerna
1990/91:Kr248 yrkande 1 och 1990/91:Kr333 yrkande 18, 19 och 20,
båda motionerna i motsvarande del, dels med anledning av
propositionerna 1990/91:82 och 1990/91:100 samt motionerna
1990/91:Kr235, 1990/91:Kr246, 1990/91:Kr288 yrkande 2,
1990/91:Kr331 yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Kr333 yrkande 16,
samtliga motioner i motsvarande del, dels med avslag på
motionerna 1990/91:Kr242 yrkandena 2, 4, 5 och 6, 1990/91:Kr249
yrkande 4, 1990/91:Kr285, 1990/91:Kr292, 1990/91:Kr326,
1990/91:Kr331 yrkandena 3 och 14 och 1990/91:Kr333 yrkandena 17,
19 och 20, samtliga motioner i motsvarande del, ävensom motion
1990/91:Kr242 yrkande 7, till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret
1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 115774000 kr.,

34. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (mom. 40)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 23, 26 och
28

Alexander Chrisopoulos (v) anser att utskottets hemställan
under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande Medelsanvisningen till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

att riksdagen dels med bifall till motionerna
1990/91:Kr248 yrkande 1, 1990/91:Kr249 yrkande 4 och
1990/91:Kr333 yrkande 18, 19 och 20, samtliga motioner i
motsvarande del, dels med anledning av propositionerna
1990/91:82 och 1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Kr235,
1990/91:Kr242 yrkande 2, 1990/91:Kr246, 1990/91:Kr288 yrkande
2, 1990/91:Kr331 yrkande 1 och 1990/91:Kr333 yrkande 16,
samtliga motioner i motsvarande del, ävensom motion
1990/91:Kr242 yrkande 7, dels med avslag på motionerna
1990/91:Kr19, 1990/91:Kr242 yrkandena 4, 5 och 6, 1990/91:Kr285,
1990/91:Kr292, 1990/91:Kr326, 1990/91:Kr331 yrkandena 2, 3 och
14 och 1990/91:Kr333 yrkande 17, till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret
1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 116174000 kr.,

35. Medelsanvisningen till Bidrag till utvecklingsverksamhet
inom kulturområdet m.m. (mom. 40)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 21, 22 och
23

Kaj Nilsson (mp) anser att utskottets hemställan under 40 bort
ha följande lydelse:

40. beträffande Medelsanvisningen till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

att riksdagen dels med bifall till motionerna
1990/91:Kr248 yrkande 1, 1990/91:Kr249 yrkande 4, 1990/91:Kr 331
yrkandena 3 och 14 och 1990/91:Kr333 yrkande 18, samtliga
motioner i motsvarande del, dels med anledning av
propositionerna 1990/91:82 och 1990/91:100 samt motionerna
1990/91:Kr235, 1990/91:Kr246, 1990/91:Kr285 yrkande 1,
1990/91:Kr288 yrkande 2, 1990/91:Kr326, 1990/91:Kr331 yrkandena
1 och 2 och 1990/91:Kr333 yrkandena 16 och 17, samtliga motioner
i motsvarande del, dels med avslag på motionerna
1990/91:Kr19, 1990/91:Kr242 yrkandena 2, 4, 5 och 6,
1990/91:Kr285 yrkandena 2, 3 och 4, 1990/91:Kr292 och
1990/91:Kr333 yrkandena 19 och 20, samtliga motioner i
motsvarande del, ävensom motion 1990/91:Kr242 yrkande 7,
till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m. för budgetåret 1991/92 under åttonde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag på 120410000 kr.,

Särskilt yttrande

Viss försäkringsfråga (mom. 19)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anför:

Vi anser det anmärkningsvärt att det utvecklingsarbete som
redovisades av utskottet för fyra år sedan om vissa
försäkringsfrågor för museerna ännu inte slutförts. Vi
förutsätter att arbetet slutförs med det snaraste.

Innehållsföteckning
Sammanfattning1
Propositionerna2
Motionerna2
Motioner väckta under allmänna motionstiden 19912
Motion väckt med anledning av proposition 1990/91:827
Utskottet8
Övergripande frågor8
Kulturpolitiska mål, m.m.8
Faktorer av betydelse för att främja kulturen11
Utvecklingen av det regionala kulturlivet12
Sponsring, kulturfonder16
Andra resursfrågor18
Fasta tjänster i stället för lönebidrag19
Internationella kontakter19
Vissa kulturrådsfrågor. Anslagsstrukturen i
framtiden20
Statens kulturråd (G 1)21
Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
(G 2)21
Anslagsstrukturen21
Till statens kulturråds disposition för
utvecklingsverksamhet (anslagspost 1), m.m.21
Centrumbildningar (delpost 2.2)23
Baltiska institutet (delpost 2.8)24
Organisationer inom bild- och formkonstområdet m.m.
(delpost 2.11)24
Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien för kurs-
och föreställningsverksamheten (anslagspost 4)25
Kultur i arbetslivet (anslagspost 7)26
Inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk
(innevarande budgetår delpost 8.1)26
Lokal biblioteksverksamhet (delpost 8.3)26
Bidrag till internationellt kulturutbyte: Till statens
kulturråds disposition (delpost 9.1)26
Bidrag till internationellt kulturutbyte: Till Svenska
institutets disposition (delpost 9.2)27
Bidrag till länsbildningsförbunden m.fl. (ny
anslagspost)27
Medelsanvisningen27
Bidrag till samisk kultur (G 3)27
Hemställan28
Reservationer32
1. De kulturpolitiska målen (m, fp, c)32
2. De kulturpolitiska målen (v)33
3. En utvärdering av i vad mån 1974 års kulturpolitiska mål
uppnåtts (c)34
4. Ökade ekonomiska insatser på kulturområdet (v)34
5. Familjens, förskolans och skolans stora betydelse för
bevarande av en levande kulturtradition (m)35
6. Vidgad användning av beställningar (c)35
7. Kulturen som regional utvecklingsfaktor (c)36
8. Ett riksomfattande aktivitetsansvar för de nationella
kulturinstitutionerna m.m (c)36
9. Decentralisering av beslut (m)37
10. Sponsring (m, fp)37
11. Sponsring (c)38
12. Kulturfonder (m)39
13. Nyemission av aktier (c)39
14. Kostnadsfria boklån (c)39
15. Viss lönebidragsfråga (m, c)40
16. Avskaffande av kulturrådet (m)40
17. Anslagssystemet samt kulturrådets roll i framtiden
(c)41
18. Medelsanvisningen till Statens kulturråd (m)41
19. Beräknande av medel för anslagsposten Till statens
kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet, m.m. (fp,
c)42
20. Beräknande av medel för anslagsposten Till statens
kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet, m.m.
(m)43
21. Beräknande av medel för anslagsposten Till statens
kulturråds disposition för utvecklingsverksamhet, m.m.
(mp)44
22. Beräknande av medel för delposten Baltiska institutet
(c, mp)45
23. Beräknande av medel för delposten Organisationer inom
bild- och formkonstområdet m.m. (v, mp)45
24. Fördelningen av vissa av medlen under delposten under
mom. 29 (m)46
25. Beräknande av medel för anslagsposten Kultur i
arbetslivet (m)46
26. Beräknande av medel under en särskild delpost för inköp
av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk (c, v)46
27. Beräknande av medel för delposten Lokal
biblioteksverksamhet (m)47
28. Beräknande av medel för delposten Till statens
kulturråds disposition under anslagsposten Bidrag till
internationellt kulturutbyte (c, v)47
29. Beräknande av medel för delposten Till Stiftelsen
Svenska institutets disposition under anslagsposten Bidrag
till internationellt kulturutbyte (m)48
30. Beräknande av medel för en ny anslagspost benämnd
Bidrag till länsbildningsförbunden m.fl. (m)48
31. Medelsanvisningen till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (m)49
32. Medelsanvisningen till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (fp)49
33. Medelsanvisningen till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (c)50
34. Medelsanvisningen till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (v)50
35. Medelsanvisningen till Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (mp)51
Särskilt yttrande51
Viss försäkringsfråga (c)51