I betänkandet behandlas förslag i budgetpropositionen om
statens idrottsstöd samt motioner med anknytning till denna del
av propositionen.
Utskottet behandlar tre motioner vari yrkas uttalanden om
idrottsrörelsens framtida inriktning och en motion om att
statens representation i Riksidrottsstyrelsen skall upphöra.
Motionerna avstyrks.
Med anledning av förslag i fyra motioner föreslår utskottet
att regeringen skall vidta åtgärder för att
Riksidrottsförbundets redovisning av hur dess anslag fördelas på
manlig resp. kvinnlig idrott skall förbättras. Med hänvisning
bl.a. till idrottsrörelsens pågående jämställdhetsarbete
avstyrker utskottet andra motionsförslag om jämställd idrott och
om åtgärder till förmån för ridsport och handikappidrott.
I propositionen föreslås att det lokala aktivitetsstödet höjs.
65milj.kr. avses bli anvisade för ändamålet (se närmare härom
KrU18). Motioner med förslag till ytterligare höjning av
aktivitetsstödet avstyrks, liksom ett motionsyrkande om
återställande av stödets ursprungliga realvärde. Med avstyrkande
av motioner om större resurstilldelning tillstyrker utskottet
regeringens förslag om anslag till idrotten på sammanlagt
411128000 kr.
Slutligen behandlas frågor om skattereformens inverkan på
idrottsrörelsens ekonomi. Motioner om åtgärder för att motverka
höjda kostnader för bl.a. resor och lokaler avstyrks.
Tio reservationer och tre särskilda yttranden har fogats till
betänkandet.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1990/91:100 bilaga 13
(bostadsdepartementet) under huvudavsnittet E. Idrott
dels under punkt E 1 (s. 94--102) föreslagit riksdagen att
till Stöd till idrotten för budgetåret 1991/92 anvisa ett
reservationsanslag på 401028000 kr.,
dels under punkt E 2 (s. 102--103) föreslagit riksdagen
att till Stöd till idrottens forskning och utveckling m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 10100000
kr.
Motioner
1990/91:Kr350 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari
yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär redovisning av hur stor
del av det statliga stödet till idrotten som går till kvinnor
resp. män,
3. att riksdagen beslutar att 10 milj.kr. specialdestineras
till flickors/kvinnors idrottsutövande av medel som föreslås
anvisade i proposition 1990/91:100, bil. 13, Stöd till idrotten.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A812.
1990/91:Kr504 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
lika stora satsningar bör göras på flickidrotten som på
pojkidrotten och att satsningar görs på breddidrotten på
elitidrottens bekostnad om pengarna inte räcker till båda,
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So226.
1990/91:Kr505 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utredning av idrottsrörelsens
förutsättningar.
1990/91:Kr507 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om nödvändigheten av att idrottsutövande av nationell karaktär
skall göras möjligt oavsett avstånd.
1990/91:Kr513 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om handikappidrott,
1990/91:Kr514 av Grethe Lundblad (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att en större del av anslagen till idrotten bör användas till
barn- och ungdomsverksamhet samt för att stimulera kvinnor att
delta i idrottsverksamhet.
1990/91:Kr515 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om analys och redovisning av hur stor del av
statens anslag till idrotten som går till kvinnor resp. män.
1990/91:Kr520 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar 25000000 kr. till
ett stimulansbidrag för att uppmuntra kommunerna att stödja
ridverksamheten för barn och ungdom i enlighet med vad som
anförts i motionen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So310.
1990/91:Kr521 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att det lokala aktivitetsstödets
ursprungliga realvärde skall vara återställt senast den 1 juli
1993,
2. att riksdagen beslutar att för ökat lokalt aktivitetsstöd,
utöver regeringens förslag, elfte huvudtitelns anslag E 1. Stöd
till idrotten för budgetåret 1991/92 påförs ytterligare
41000000 kr.,
4. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en
parlamentarisk beredningsgrupp som tillsammans med företrädare
för idrottsrörelsen behandlar handlingsprogrammet
"Idrottspolitisk offensiv", i enlighet med vad som anförts i
motionen,
5. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en
snabbutredning för att rätta till skatteomläggningens särskilda
följder för bowlingen och vissa andra sporter, i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1990/91:Kr522 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar höja det lokala aktivitetsstödet
från 17 till 35 kr.,
2. att riksdagen till E 1. Stöd till idrotten anvisar 56 400
000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 457 428
000 kr.,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ridsportens behov av ökat ekonomiskt stöd,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om de handikappades möjligheter till ökat
deltagande i idrottsaktiviteter,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökat stöd till jämställd idrott,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om särskilt stöd för resekostnader i samband
med idrottstävlingar,
7. att riksdagen under anslaget E 2 anvisar 15600000 kr.
för stöd till idrottens forskning och utveckling m.m.
1990/91:Kr524 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att Riksidrottsförbundet får i
uppdrag att redovisa i vilken utsträckning det statliga anslaget
används för att nå de uppsatta jämställdhetsmålen.
1990/91:Kr525 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående idrottens framtida inriktning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kommersialiseringen av idrotten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om medicineringen inom idrotten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om handikappidrott,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om jämställdhet inom idrotten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om rättvis fördelning av idrottens resurser.
1990/91:Kr526 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl.
(fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regeringens representation i
Riksidrottsförbundets styrelse,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om jämställdhet inom idrotten,
1990/91:Kr528 av Kersti Johansson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A814.
Utskottet
Inledning
Som anförs i budgetpropositionen erbjuder idrotten miljoner
människor i Sverige glädje, gemenskap och en hälsosam och
meningsfull fritidssysselsättning. Inom idrottsrörelsen fostras
ungdomar i samarbete, demokratiska spelregler, hänsyn och
respekt för medmänniskor.
Idrottens betydelse kan exemplifieras med följande
statistikuppgifter, hämtade från Riksidrottsförbundets (RF)
anslagsframställning. Antalet idrotts- och motionsutövare i
landet är minst fyra miljoner. Drygt hälften av dessa utövar sin
idrott regelbundet. Enligt en undersökning som utfördes 1987 är
omkring hälften av alla flickor och två tredjedelar av alla
pojkar aktiva medlemmar i idrottsföreningar. I åldern 10--12 år
var andelen 65 % av flickorna och 74 % av pojkarna.
Målen för idrottsrörelsen och inriktningen i stort av dess
verksamhet har nyligen behandlats av RF. Vid riksidrottsmötet
1989 antogs handlingsprogrammet "Idrottspolitisk offensiv".
Programmet är avsett att ligga till grund för idrottsrörelsens
utveckling av sin verksamhet under 1990-talet. I programmet
behandlas, utom annat, frågor om idrottens mål och inriktning,
förenings- och ledarutveckling, förhållandet mellan elit- och
motionsidrott, rörelsens insatser för bl.a. handikappade och
invandrare, jämställdhetsarbetet, finansiering samt forskning
och utveckling.
Riksidrottsmötet beslutade vidare att prioriteringen av de
olika delarna i programmet skulle göras så att under perioden
1990--1992 det skulle ske en inriktning mot att stärka idrottens
finansiering, stärka det ideella ledarskapet inom rörelsen och
stärka kampen mot dopning.
Idrottsrörelsen finansierar i stor utsträckning själv sin
verksamhet; av budgetpropositionen framgår att
självfinansieringsgraden ökat under senare tid och för
närvarande kan beräknas till i genomsnitt 58 %.
Det statliga stödet till rörelsen administreras genom RF, som
utöver de anslag som avser förbundets egna och medlemsförbundens
verksamhet har att ta befattning med anslag som avser vissa
organisationer utanför förbundet.
En betydande del av statsstödet till RF utgår som lokalt
aktivitetsstöd till idrottens ungdomsverksamhet. Idrottsrörelsen
organiserar största delen av de aktiviteter för ungdomar som
berättigar till sådana bidrag -- under de senaste budgetåren har
antalet bidragsberättigade aktiviteter inom RFs ram uppgått till
cirka 6,5 miljoner. En arbetsgrupp inom RF har gjort en översyn
av bidragsreglerna och föreslagit vissa ändringar, som under
förutsättning av Riksidrottsstyrelsens beslut och regeringens
godkännande är avsedda att tillämpas fr.o.m. budgetåret 1991/92.
Vissa allmänna idrottsfrågor
Utskottet behandlar inledningsvis några motioner i vilka
motionärerna tar upp frågor som rör idrottsrörelsens
organisation eller dess verksamhet i allmänhet.
I motion Kr521 (v) begärs en parlamentarisk beredning för att
tillsammans med företrädare för idrottsrörelsen behandla
handlingsprogrammet "Idrottspolitisk offensiv".
I motion Kr505 (fp) anförs att idrottens inkomstkällor har den
karaktären att stora ekonomiska problem kan uppkomma för
rörelsen. Motionären föreslår att regeringen skall utreda
idrottsrörelsens framtida situation. En utredning skulle bedöma
såväl breddidrottens som underhållningsidrottens
förutsättningar.
Motionärerna bakom motion Kr525 (mp) betonar breddidrottens
betydelse och anför att de vill kanalisera samhällets
idrottsstöd dit. De anför att de särskilt vill stödja idrott i
andra än tävlingsmässiga former. Motionärerna är kritiska till
vad de anser vara idrottens avarter. Som en sådan vill de räkna
en tilltagande kommersialisering med inslag av sponsring, som
motionärerna menar riskerar att bli viktigare för rörelsen än
sporten själv. Motionärerna vänder sig vidare mot den
medicinering som sker för att höja prestationsförmågan. De
framhåller att det är en av idrottsrörelsens stora uppgifter att
bekämpa dessa avarter.
Med hänsyn till vikten av att idrotten även i fortsättningen
har en självständig ställning i förhållande till samhället måste
det som utskottet tidigare anfört (bet. 1989/90:KrU2) ankomma på
idrottsrörelsen att väcka frågan om tillsättandet av en sådan
utredning som avses i motion Kr521.
Även vad motionärerna bakom motionerna Kr505 och Kr525 anför
om idrottens framtida inriktning ligger väsentligen inom ramarna
för vad som bör förbehållas idrottsrörelsen att själv ta
ställning till.
Den fråga om idrottens kommersialisering som väckts i motion
Kr525 måste ses som en del av den större frågeställningen om
formerna för idrottsrörelsens finansiering, ett område som det i
första hand bör ankomma på rörelsens egna organ att bedöma.
De faror som ligger i bruket av prestationshöjande medel är
välkända och RF har ägnat stor uppmärksamhet åt åtgärder för att
bekämpa det. Utskottet har i det föregående redogjort för RFs
prioriteringar av utvecklingsverksamheten för de närmaste åren.
Det framgår att kampen mot dopning även för framtiden har getts
en hög prioritet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
Kr505, Kr521 yrkande 4 och Kr525 yrkandena 1, 2 och 3.
I motion Kr526 (fp) behandlas statens representation i
Riksidrottsstyrelsen.
Av Riksidrottsstyrelsens fjorton ledamöter utses två av
regeringen. Dessa två ledamöter har, som ett villkor för statens
bidrag till förbundet, ett särskilt inflytande över RFs
befattning med anslagsfrågor. Om Riksidrottsstyrelsen i fråga
som har samband med fördelning och användning av anslaget fattar
beslut som något av statens ombud inte biträder skall beslutet
underställas regeringens prövning.
Motionärerna anför att de bestämt tar avstånd från olika
försök att politisera idrottsrörelsen och att systemet med
regeringsrepresentanter i Riksidrottsstyrelsen bör avskaffas.
Utskottet har tidigare avstyrkt motionsförslag med samma syfte
som det nu föreliggande. Utskottet har anfört (bet. KrU
1987/88:20) att det inte kan dela de farhågor för
idrottsrörelsens utveckling som framförts med anledning av
regeringens representation i Riksidrottsstyrelsen. Styrelsens
majoritet består av förtroendevalda, anförde utskottet, och de
statliga representanterna har till uppgift bl.a. att överlägga
om fördelningen av det statliga bidraget till de organisationer
utanför RF som får sitt statsbidrag via RF.
Utskottet vill anmärka att frågan om de statliga
representanterna i Riksidrottsstyrelsen behandlades vid
riksidrottsmötet 1989. Mötet uttalade sig för ett bibehållande
av statens representation.
De skäl som utskottet tidigare åberopat för att avstyrka
motioner om den statliga representationen i Riksidrottsstyrelsen
är alltjämt giltiga. Motion Kr526 yrkande 1 avstyrks därför.
Jämställd idrott m.m.
I programmet "Idrottspolitisk offensiv" framhålls kravet på
jämställdhet inom idrottsrörelsen som en självklarhet. Följande
delmål i arbetet för att främja jämställdheten ställs upp under
rubriken "Detta skall vi göra":
Forma en idrott som erbjuder såväl formell som reell
jämlikhet. Kvinnor och män skall kunna bedriva sin idrott på
lika villkor.
Uppnå en kvinnorepresentation i beslutande organ som 1995 inte
understiger 40 %. Ett viktigt steg i den riktningen är att
valberedningar består av lika antal män och kvinnor.
Prioritera utbildning av kvinnliga ledare och tränare. Andelen
kvinnliga tränare skall motsvara andelen aktiva.
Genom positiv särbehandling vid tillsättningen av nya
medarbetare inom idrottsrörelsen ha minst 30 % kvinnor i högre
chefsbefattningar 1995. Detta måste vara en central punkt i de
personalpolitiska program som bör utarbetas.
Utbilda alla ledare i jämställdhet.
Även i fortsättningen avsätta speciella medel till jämställd
idrott.
Avsikten är att riksidrottsmötet 1995 skall ta ställning till
en utvärdering av det dittills genomförda arbetet.
Jämställdhetsarbetet inom RF bedrivs såväl centralt av RF
självt som av de olika specialförbunden. Särskilda medel avsätts
årligen till specialförbunden för utvecklingsarbete inom
området. RF genomför också centrala projekt där specialförbunden
utgör målgruppen.
RF är skyldigt att årligen redovisa till regeringen vilka
insatser som görs särskilt för kvinnlig idrott.
Utskottet noterade vid behandlingen av förra årets
budgetproposition (bet. 1989/90:KrU15) att RF under budgetåret
1989/90 avsatt 3 milj.kr. till specialförbunden för
jämställdhetsinsatser. Utskottet förutsatte att RF under
budgetåret 1990/91 skulle avsätta medel för ändamålet av minst
samma storlek. Utskottet har inhämtat att medelstilldelningen
för 1990/91 uppgår till ca 3,8 milj.kr. Av en sammanställning
över aktuella projekt som varit tillgänglig för utskottet
framgår att RF erbjuder en verksamhet med betydande bredd vad
avser såväl olika idrottsformer som verksamhetens innehåll.
Frågor om jämställd idrott behandlas i flera motioner.
Utskottet tar först upp till behandling tre motioner i vilka
hemställs om en förbättrad redovisning av hur de statliga
anslagen kommer jämställdhetsarbetet till godo.
I motion Kr350 (c) anförs bl.a. att flickors idrottsengagemang
måste uppvärderas, att idrottsrörelsen måste få stöd för att
utveckla sitt jämställdhetsarbete och att det är viktigt att
flickors verksamhet inom idrottsrörelsen får sin rättmätiga del
av samhällsstödet. Motionärerna föreslår att en redovisning sker
till riksdagen för hur stor del av det statliga stödet som går
till flickors/kvinnors idrottsutövande.
Motionärerna bakom motion Kr515 (s) anser att, då idrotten
berör så många människor i landet, unga och gamla, kvinnor och
män, det vore av stort värde att RFs jämställdhetsplan
kompletterades med en analys av hur stor del av de statliga
anslagen till idrotten som går till kvinnor resp. män. En sådan
analys skulle redovisas i statsbudgeten och skulle på så sätt --
anför motionärerna -- ge riksdagen ett bättre beslutsunderlag
inför kommande beslut om anslag till idrotten.
I motion Kr524 (v) framhålls att det är angeläget att
rekrytera fler kvinnor som aktiva och som ledare. Med en sådan
rekrytering finns det enligt motionärerna möjlighet att
värderingar som motverkar vissa mindre positiva inslag inom
idrotten kan göra sig gällande. För att främja en sådan positiv
utveckling bör RF, anför motionärerna, åläggas att redovisa i
vilken utsträckning anslaget från staten används för att nå
jämställdhetsmålen.
I motion Kr522 (c) behandlas en fråga som ligger nära dem som
behandlas i de motioner som refererats i det närmast föregående.
Motionärerna hänvisar till den avstämning av
jämställdhetsarbetet som enligt vad utskottet redovisat ovan
skall ske vid riksidrottsmötet 1995. De anser att en årlig
avstämning bör göras och redovisas på det sätt som RF finner
lämpligt. På så sätt skulle utvecklingen på området bättre kunna
följas, anför de.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om det angelägna i
att de statliga anslagen till idrottsrörelsen används så att
jämställdhetsarbetet främjas. För detta ändamål är naturligtvis
en fortlöpande redovisning -- med särskilt avseende på
fördelningen mellan kvinnor och män -- av anslagsdispositionen
inom RF ett värdefullt instrument vid bedömningen av hur arbetet
utvecklas.
Som utskottet tidigare har anfört (bet. 1989/90:KrU15) kan
vissa problem vara förknippade med en sådan redovisning som
motionärerna avser. Utskottet har dock utgått från att problemen
inte skulle hindra en utförlig redovisning av fördelningen av de
insatser som görs beträffande manlig resp. kvinnlig idrott. Det
har inte framkommit något som ger anledning att ändra denna
utskottets bedömning.
Den rapportering som RF, enligt vad utskottet refererat ovan,
redan lämnar om sina jämställdhetsinsatser motsvarar till en del
den redovisning som motionärerna bakom motionerna Kr350, Kr515,
Kr522 och Kr524 har begärt. Rapporteringen kan dock inte anses
ge en sådan samlad bild av hur statsanslaget kommer manlig resp.
kvinnlig idrott till godo som motionärerna åsyftat och som
utskottet i det föregående bedömt som angelägen. Utskottet anser
därför att regeringen bör vidta åtgärder i syfte att komplettera
RFs redovisning av hur statsanslaget används med uppgifter som i
samlad form och med större utförlighet än för närvarande visar
hur anslaget fördelas mellan idrott som utövas av män resp.
kvinnor.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av
motionerna Kr350 yrkande 2, Kr515, Kr522 yrkande 5 och Kr524 som
sin mening ge regeringen till känna.
Jämställdhetsfrågor tas i sex motioner upp tillsammans med
några anslutande frågor om inriktningen av idrottsrörelsens
verksamhet.
I motion Kr504 (mp) förklarar motionärerna (yrkande 1) att de
önskar jämställdhet mellan könen och lika stora satsningar på
flickidrott som på pojkidrott. De vill också att satsningar
skall göras på breddidrotten på elitidrottens bekostnad om det
är brist på resurser.
Motionären bakom motion Kr514 (s) anser att en större del av
idrottens anslag bör användas för barn- och ungdomsverksamhet
och för att stimulera kvinnor att delta i idrottsverksamhet.
I motion Kr525 (mp) anförs att en ökning av motionsidrotten på
tävlingsidrottens bekostnad skulle berika idrottsumgänget genom
att öppna idrottsevenemang för kvinnor och män gemensamt. Enligt
motionärerna bör kommuner särskilt stimulera evenemang där
kvinnor och män gemensamt kan delta. Motionärerna anför vidare
att kvinnliga sportformer ofta ges sämre villkor vad avser
träningstider och ekonomiska förhållanden.
Motion Kr526 (fp) tar upp frågan om skillnad mellan flickor
och pojkar när det gäller tillgång till träningslokaler m.m.
Motionärerna anför att jämställdhetsarbetet måste fortsätta med
en hög ambitionsnivå och ta till vara det ökande intresset bland
kvinnor för idrottsutövande. Särskilda medel måste avsättas för
att ge kvinnliga och manliga idrottsutövare likvärdiga villkor.
Även i motion Kr528 (c) anförs att fritidsutbudet har en
inriktning som främst tillgodoser pojkars aktiviteter och att
sådana aktiviteter som flickor föredrar ofta eftersätts såväl av
de ideella föreningarna som av kommunerna.
Utskottet har ovan redogjort för huvuddragen av det
jämställdhetsarbete som RF bedriver. Omfattningen och
inriktningen av detta arbete tillgodoser med utskottets synsätt
i väsentlig utsträckning motionärernas önskemål. RFs
handlingsprogram utvisar även att förbundet ägnar avsevärd
uppmärksamhet åt barn- och ungdomsfrågor och åt motionsidrottens
utveckling. Av propositionen framgår att regeringen
uppmärksammar de hithörande problemen. Utskottet vill dock
understryka vikten av att idrottsrörelsen behåller en hög
ambitionsnivå i jämställdhetsarbetet. Enligt utskottets
uppfattning måste bl.a. arbetet för att öka antalet kvinnliga
ledare intensifieras. Utskottet anser med hänsyn till det
anförda att något riksdagens uttalande i de frågor som
motionärerna väckt inte erfordras och avstyrker motionerna Kr504
yrkande 1, Kr514, Kr525 yrkande 5 och 6, Kr526 yrkande 2 och
Kr528.
Motionärerna bakom motion Kr522 (c) tar upp ridsportens
speciella förhållanden. De anför att de tre
ridsportorganisationer som erhåller bidrag genom RF som
utanförstående organisationer samtliga har en stor och
omfattande ungdoms- och utbildningsverksamhet som enligt deras
mening bör komma i åtnjutande av större ekonomiskt bidrag.
Huvuddelen av de aktiva utövarna är -- anför motionärerna --
unga flickor som oftast inte har tillgång till annan
fritidssysselsättning.
Utskottet har tidigare behandlat ridsportens förhållanden. I
betänkande 1988/89:KrU13 lämnas en utförlig redogörelse för
verksamheten inom de organisationer som motionärerna avser.
Utskottet hänvisar till denna redogörelse.
Som utskottet framhållit i det ovannämnda betänkandet har de
förhållanden som motionärerna pekar på också blivit
uppmärksammade genom att ett utredningsarbete med deltagande av
flera berörda organisationer har initierats. Utskottet anser med
hänsyn till vad som anförts att någon särskild framställning
till regeringen med anledning av motionen i här behandlad del
(yrkande 3) inte är erforderlig.
Handikappidrott
Tre motioner innehåller yrkanden som berör de handikappades
möjligheter till idrottsutövande.
Motionärerna bakom motion Kr513 (m) anför att
handikappidrotten har utvecklats mycket starkt under senare år.
Sverige är, framhåller de, världsledande inom simning och
tillhör det absoluta toppskiktet inom friidrott.
Handikappidrotten är synnerligen värdefull och har sin givna
plats inom idrottsrörelsen. Stat och kommun har ett särskilt
ansvar för att fler människor med handikapp bereds möjlighet
till fysisk rekreation genom idrott, fortsätter motionärerna.
I motion Kr522 (c) framhålls att handikappidrotten har
bidragit till att förbättra omgivningens attityder till de
handikappade och att målet för handikappidrottens utveckling är
en integrering av de handikappade i den ordinarie idrotten.
Enligt motionärerna bör hjälpmedel subventioneras så att
kostnaderna för de handikappades idrottande motsvarar övriga
deltagares. Rätten till färdtjänst bör enligt dem utvidgas till
att i större omfattning avse resor för att delta i
idrottsaktiviteter.
Motionärerna i motion Kr525 (mp) anför att en av de finaste
insatser som samhället kan göra till hjälp för de handikappade
är att stödja deras fritidsaktiviteter, där såväl kontakter med
andra människor som en högre självkänsla stärks för en grupp som
i dessa avseenden riskerar att bli missgynnad.
Utöver vad som anförs i de nämnda motionerna behandlas de
handikappades idrottsutövande även i motion Kr526 (fp).
Motionärerna framhåller värdet av idrottens psykiska effekter
för sina utövare. De pekar på idrottsframgångarnas betydelse för
omgivningens attityder i allmänhet gentemot de handikappade. För
att handikappidrotten skall ges samma förutsättningar som
idrotten i övrigt måste tillgängligheten till olika anläggningar
förbättras och större hänsyn tas till handikappidrottens
särskilda problem vid fördelning av tränings- och tävlingstider,
anför de. Motionärerna behandlar även problem för de
handikappade med hjälpmedelskostnader och transporter samt
behovet av en utökad ledarutbildning.
Utskottet delar motionärernas synsätt på det värdefulla i en
utvecklad handikappidrott. Som motionärerna har framhållit har
idrottsdeltagandet för de handikappade rehabiliterande
verkningar som går utanför den rena fysiska träningseffekten.
Det angelägna i att denna verksamhet utvecklas positivt är
uppenbart.
Av RFs handlingsprogram framgår att förbundets mål för
handikappidrottens utveckling i allt väsentligt överensstämmer
med dem som motionärerna ställt upp. Propositionen visar att
regeringen uppmärksammar RFs arbete med handikappidrott.
Utskottet instämmer i vad idrottsministern anför i
budgetpropositionen om att RF bör intensifiera sitt arbete då
det gäller insatser för att aktivera handikappade. Utskottet
vill tillägga att även kommunerna har ett ansvar för att
underlätta för handikappade att delta i idrott och andra
fritidsaktiviteter. Inte minst färdtjänstmöjligheterna är
härvidlag av betydelse.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motionerna
Kr513, Kr522 yrkande 4 och Kr525 yrkande 4 inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Budgetfrågor
Stöd till idrotten (E 1)
I propositionen föreslås ett anslag till RF om 401028000
kr. Detta innebär en ökning från innevarande budgetår med 28
milj.kr.
I budgetpropositionen (bil. 15, s. 115--117) föreslås att
under anslaget H 7 på trettonde huvudtiteln 100 milj.kr. anvisas
för att kompensera skattereformens effekter för folkrörelsernas
barn- och ungdomsverksamhet. I propositionen anförs att 65
milj.kr. av detta belopp är avsett för idrottens lokala
aktivitetsstöd. Förslaget till nämnda medelsanvisning behandlas
i utskottets betänkande 1990/91:KrU18.
Det angivna beloppet om 65 milj.kr. ger, anförs det i
propositionen, tillsammans med de 113,9 milj.kr. som under
innevarande budgetår beräknats för det lokala aktivitetsstödet
och som fortfarande avses utgå, RF möjlighet att fördela minst
182 milj.kr. till lokal ungdomsverksamhet på idrottens område.
Utskottet har inhämtat att vid denna beräkning antalet
aktiviteter har förutsatts vara oförändrat omkring 6,5 miljoner,
varför beloppet ger utrymme för ett bidrag om ca 28 kr. per
bidragsberättigad aktivitet.
I propositionen anmärks slutligen att chefen för
finansdepartementet har föreslagit att AB Tipstjänst skall vara
oförhindrat att lämna visst stöd till idrotten upp till en ram
på 50 milj.kr. årligen. Under 1990 använde bolaget 20 milj.kr.
till sådant stöd. Förslaget behandlas av finansutskottet i
betänkandet 1990/91:FiU19.
Anslagsfrågorna behandlas i tre motioner. I två av dem tas
särskilt det lokala aktivitetsstödet upp.
I motion Kr521 (v) yrkande 2 föreslås att riksdagen beslutar
att för ökat lokalt aktivitetsstöd anslaget tillförs 41 milj.kr.
utöver vad som föreslagits i propositionen. Motionärerna i
motion Kr522 (c) yrkar att riksdagen beräknar anslaget med ett
stödbelopp om 35 kr. per aktivitet som grund och till följd
härav -- med i övrigt i princip samma beräkningssätt som i
regeringsförslaget -- anvisar 41,4 milj.kr. utöver vad
regeringen har föreslagit (yrkande 1).
Motionärerna bakom motion Kr521 hemställer vidare att
riksdagen beslutar att det lokala aktivitetsstödets ursprungliga
realvärde skall vara återställt senast den 1 juli 1993 (yrkande
1). Stödet infördes ursprungligen 1971 med ett belopp per
aktivitet om 10 kr. Motionärerna anför att detta numera
motsvarar ca 50 kr. per aktivitet.
Vidare yrkas i motion Kr522 att -- vid sidan om den ökning av
anslaget som avser aktivitetsstödet -- riksdagen anvisar 15
milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit (yrkande 2).
Motionärerna anför att denna ökning har till syfte att ge bättre
möjligheter till satsningar på funktionärsutbildning och
-utveckling, ökad satsning på distrikts- och specialförbund samt
ökat jämställdhetsarbete.
Genom ett bifall till regeringens förslag till medelsanvisning
under förevarande anslag ges idrottsrörelsen ett betydande
resurstillskott. Tillskottet ger möjlighet att avsevärt höja det
lokala aktivitetsstödet och innebär i övrigt att RF erhåller en
skälig kompensation för pris- och kostnadsutvecklingen. Till
detta kommer de bidrag från AB Tipstjänst som enligt vad
utskottet ovan redogjort för kan förutsättas utgå inom den av
finansministern föreslagna ramen på 50 milj.kr. Mot bakgrund
härav leder utskottets överväganden till slutsatsen att det inte
finns skäl att vid medelsanvisningen för budgetåret 1991/92
avvika från regeringens förslag. Utskottet avstyrker alltså
motionerna Kr521 yrkande 2 och Kr522 yrkandena 1 och 2.
Utskottet är inte berett att i fråga om det lokala
aktivitetsbidraget göra uttalanden med den räckvidd som avses i
motion Kr521 yrkande 1 (återställande i framtiden av stödets
realvärde jämfört med år 1971). Motionen avstyrks även i denna
del.
Motionärerna bakom motion Kr350 (c) hemställer att riksdagen
beslutar att 10 milj.kr. av idrottsanslaget specialdestineras
till flickors och kvinnors idrottsutövande.
Motionen avstyrks i berörd del (yrkande 3). Utskottet har i
det föregående redogjort för det arbete som pågår inom RF för
att främja en jämställd idrott. Med hänsyn härtill och i
konsekvens med de bedömningar som utskottet gjort vid
behandlingen av motionerna under avsnittet om jämställd idrott
anser utskottet att någon sådan specialdestinering av medel som
motionärerna yrkar inte bör ske.
I motion Kr520 (v) föreslås att 25 milj.kr. anvisas till ett
stimulansbidrag för att uppmuntra kommunerna att stödja
ridverksamheten för barn och ungdom. Motionärerna anför att
det inte är rimligt att en typisk flickidrott som ridning är
jämförelsevis dåligt subventionerad. Det föreslagna
stimulansbidraget är avsett att täcka hälften av de kostnader
som kommunerna tar på sig för att stödja ridverksamheten.
Utskottet är inte berett att tillstyrka att medel anvisas för
ett sådant nytt anslag som motionärerna avser. Vad avser
utskottets bedömningar av ridsportens problem och behov hänvisas
till vad utskottet anfört ovan vid behandlingen av de motioner
som tagit upp frågor om jämställd idrott.
Stöd till idrottens forskning och utveckling m.m. (E 2)
I propositionen föreslås att riksdagen under denna punkt
anvisar ett anslag på 10,1 milj.kr.
Medlen under denna anslagspunkt avser bl.a. insatser mot
dopning. Av propositionen och RFs anslagsframställning kan
utläsas att medel begärts bl.a. för att utveckla RFs analys- och
kontrollverksamhet gentemot dopning och för informations- och
utbildningsinsatser på området.
I motion Kr522 (c) yrkande 7 hemställs att anslaget bestäms
till 15,6 milj.kr. Beloppet överensstämmer med RFs
anslagsyrkande i denna del. Motionärerna anför att en fortsatt
intensifierad kamp mot dopningen är en av de viktigaste
verksamheterna inom idrotten, såväl den svenska som den
internationella.
Utskottet vill liksom motionärerna framhålla vikten av en
effektiv dopningsbekämpning. Dopningsproblemets allvar måste
dock, som utskottet anfört i det föregående, anses ha
uppmärksammats av berörda myndigheter och organisationer. Av
övervägandena i propositionen framgår att även regeringen
fortlöpande uppmärksammar problemet. Med hänsyn till det anförda
anser utskottet att det inte finns skäl att avvika från
regeringsförslaget.
Skattereformens inverkan på idrottens ekonomi m.m.
I tre motioner framställs yrkanden som avser idrottsrörelsens
ekonomiska förhållanden.
Förslagen i motionerna Kr507 (m) och Kr522 (c) syftar till att
motverka de problem för vissa idrottsföreningar som orsakas av
höga resekostnader. Motionären bakom motion Kr507 anför att RF
beslutat om olika åtgärder för att skapa förutsättningar för
idrottsutövande på lika villkor över hela landet men att frågan
ännu inte fått en acceptabel lösning. I motion Kr522 uttalas att
motionärerna förutsätter att regeringen vid kommande
anslagstilldelning är beredd att tillskjuta erforderliga medel
så att reella möjligheter föreligger för en kostnadsutjämning
framför allt när det gäller föreningarnas resekostnader (yrkande
6).
Utskottet avstyrkte under våren 1990 motionsförslag med samma
syfte som de aktuella. Avstyrkandena motiverades med att arbete
pågick inom idrottsrörelsen för att åstadkomma en
resekostnadsutjämning. Utskottet anser att sedan dess inte något
nytt framkommit som ger anledning till en ändrad bedömning.
Motionerna Kr507 och Kr522 yrkande 6 avstyrks därför.
I motion Kr521 (v) anför motionärerna följande.
Skatteomläggningen skapar särskilt stora problem för
idrottsgrenar som är beroende av specialhallar, framför allt för
bowlingen. Bowling och till stor del även squash och badminton
bedrivs i hallar där moms utgår på banhyrorna. Några
bowlingklubbar kan spela på kommunalt ägda banor, som drivs i
ideell föreningsregi, medan de flesta är hänvisade till av
privata företag utarrenderade hallar. De förra blir undantagna
banhyremoms, de andra måste betala pålagan. Bowlingsportens
klubbar får sammantaget en kostnadsökning på ca 25 milj.kr.
härigenom. Härtill kommer resemoms etc. också i dessa sporter.
Sådana orimliga konsekvenser -- om än det berör ett mindre
idrottsförbund -- måste undanröjas, anför motionärerna. En
snabbutredning bör enligt dem tillsättas för att redan under
våren 1991 komma med förslag om hur detta skall ske.
Som ovan redovisats kompenseras idrottsrörelsen för
skattereformens effekter med ett betydande resurstillskott.
Bl.a. höjs det lokala aktivitetsstödet kraftigt. Även AB
Tipstjänsts stöd till idrotten kan i enlighet med vad som
anförts i det föregående antas komma att öka väsentligt. Stora
delar av höjningen av samhällets idrottsstöd går därmed till
föreningar med omfattande barn- och ungdomsverksamhet.
Utskottet har uppmärksammat den speciella situation som
uppstått för vissa idrottsgrenar. Det gäller bl.a. bowlingen,
där föreningarna påverkas olika beroende på vem som äger den
anläggning där verksamheten bedrivs. För ett antal föreningars
medlemmar blir därvid kostnadsökningarna till följd av
skattereformen relativt stora.
Mot bakgrund av den utförliga redogörelse för hithörande
problem som tagits in i propositionen förutsätter utskottet att
regeringen även framdeles kommer att ägna frågan uppmärksamhet.
Utskottet anser därför att någon riksdagens åtgärd med anledning
av motion Kr521 yrkande 5 inte erfordras.
3. beträffande redovisning av hur anslaget till
idrottsrörelsen fördelas på manlig och kvinnlig idrott
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr350
yrkande 2, 1990/91:Kr515, 1990/91:Kr522 yrkande 5 och
1990/91:Kr524 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om åtgärder för att förbättra redovisningen av
hur anslaget till idrottsrörelsen fördelas på manlig och
kvinnlig idrott,
4. beträffande jämställd idrott
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr504 yrkande 1,
1990/91:Kr514, 1990/91:Kr525 yrkandena 5 och 6,
1990/91:Kr526 yrkande 2 och 1990/91:Kr528,
5. beträffande ridsporten
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr522 yrkande 3,
6. beträffande handikappidrott
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr513 yrkande 1,
1990/91:Kr522 yrkande 4 och 1990/91:Kr525 yrkande 4,
res. 3 (m, fp)
7. beträffande medelsanvisningen till Stöd till idrotten
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 samt med
avslag på motionerna 1990/91:Kr521 yrkande 2 samt
1990/91:Kr522 yrkandena 1 och 2 till Stöd till idrotten
för budgetåret 1991/92 under elfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 401028000 kr,
res. 4 (c)
res. 5 (v)
8. beträffande fråga om återställande av det lokala
aktivitetsstödets realvärde
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr521 yrkande 1,
res. 6 (v)
9. beträffande specialdestination av medel till flickors och
kvinnors idrottsutövande
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr350 yrkande 3,
10. beträffande stimulansbidrag för att stödja
ridverksamheten för barn och ungdom
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr520,
res. 7 (v)
11. beträffande medelsanvisningen till Stöd till idrottens
forskning och utveckling m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med
avslag på motion 1990/91:Kr522 yrkande 7 till Stöd till
idrottens forskning och utveckling m.m. för budgetåret 1991/92
under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
10100000 kr.,
res. 8 (c)
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr507 och
1990/91:Kr522 yrkande 6,
res. 9 (c)
13. beträffande fråga om utredning av skattereformens
effekter för bowlingen m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr521 yrkande 5.
res. 10 (v)
Stockholm den 21 mars 1991
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Berit
Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Anders Nilsson (s), Lars
Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo
Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina
Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp),
Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg (s), och Stina Eliasson (c).
Reservationer
1. Idrottsrörelsens framtida inriktning (mom. 1)
Alexander Chrisopoulos (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Med hänsyn" och på s. 6 slutar med "yrkandena 1,2 och 3"
bort ha följande lydelse:
Som motionärerna bakom motion Kr521 framhåller är
idrottsrörelsens centrala värderingar hotade i flera avseenden.
Bl.a. kräver rörelsens framtid som en stor, självständig,
demokratisk folkrörelse att den inte blir alltför beroende av
kommersiella intressen. Rörelsen själv har i handlingsprogrammet
"Idrottspolitisk offensiv" pekat på olika framsynta förslag till
åtgärder för att idrottsrörelsen skall kunna bidra till att
förändra och utveckla samhället och därmed ge medborgarna bättre
fritidsinnehåll och -möjligheter.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om det angelägna i
att de krav som idrottsrörelsen ställer på det vidare
samhällsbygget blir föremål för en särskild politisk beredning.
Beredningen bör arbeta med "Idrottspolitisk offensiv" som
utgångspunkt. Företrädare för riksdagspartierna och
idrottsrörelsen bör ingå i beredningen.
Med det anförda tillgodoses även syftet med motionerna Kr505
(fp) och Kr525 (mp) i här aktuell del (yrkandena 1, 2 och 3).
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr505,
1990/91:Kr521 yrkande 4 och 1990/91:Kr525 yrkandena 1, 2 och
3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om en politisk beredning för att behandla idrottsrörelsens
framtida inriktning,
2. Statens representation i Riksidrottsstyrelsen
(mom. 2)
Ingrid Sundberg (m), Lars Ernestam (fp), Lars Ahlmark (m),
Lars Ahlström (m) och Margareta Fogelberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks därför" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att
bevara idrottsrörelsens oberoende. Med utskottets synsätt är det
RF som självständigt har att ta till vara sina möjligheter och
lösa sina problem. Statens uppgift är att skapa gynnsamma
förutsättningar härför, inte att styra verksamheten. Det är
därför viktigt att idrottsrörelsen inte ges en halvoffentlig
roll. Än mindre kan en politisering av rörelsen accepteras.
För att minska möjligheten till en sådan utveckling som
utskottet enligt ovan anser måste motverkas bör regeringens
representation i Riksidrottsstyrelsen avskaffas.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande statens representation i
Riksidrottsstyrelsen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr526 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
statens representation i Riksidrottsstyrelsen,
3. Handikappidrott (mom. 6)
Ingrid Sundberg (m), Lars Ernestam (fp), Lars Ahlmark (m),
Lars Ahlström (m) och Margareta Fogelberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Av RFs" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha
följande lydelse:
Handikappidrotten är, som motionärerna bakom Kr513 anfört,
värdefull och har sin givna plats inom den samlade
idrottsrörelsen. Som motionärerna påpekar är den svenska
handikappidrotten internationellt mycket framgångsrik. Värdet
härav för den allmänna attityden till de handikappade är
uppenbart. Inom handikappidrotten finns i dag 400 föreningar med
cirka 60000 medlemmar. Utskottet vill framhålla det angelägna
i att denna rörelse även i framtiden kan ta till vara de
möjligheter för handikapprehabilitering som idrotten ger. Stat
och kommun har ett särskilt ansvar att se till att fler
människor med handikapp ges möjlighet till fysisk rekreation
genom idrott.
Med det anförda tillgodoses i väsentlig mån även de här
aktuella yrkandena i motionerna Kr522 (c) och Kr525 (mp).
Utskottet har i detta sammanhang noterat de synpunkter på
handikappidrottens utveckling som framställts i motion Kr526
(fp).
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande handikappidrott
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr513,
1990/91:Kr522 yrkande 4 och 1990/91:Kr525 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
handikappidrott,
4. Medelsanvisningen till Stöd till idrotten (mom.7)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Genom ett" och på s. 12 slutar med "yrkandena 1 och
2" bort ha följande lydelse:
Regeringsförslaget innebär att det lokala aktivitetsstödet kan
öka från 17 kr. till ca 28 kr. per aktivitet. Trots denna
höjning har värdet av stödet realt minskat sedan det infördes.
Med hänsyn härtill och till den stora roll som idrottsrörelsen
spelar för att förverkliga syftet med samhällets ungdomsstöd
anser utskottet att bidraget bör höjas till en nivå som
motsvarar 35 kr. per bidragsberättigad aktivitet. Detta innebär
att medelsbehovet bör räknas upp med -- utöver vad regeringen
har föreslagit -- 41,4 milj.kr.
Därutöver bör anslaget till RF höjas med -- utöver
regeringsförslaget -- 15 milj.kr. Genom en sådan höjning kommer
RF att få större möjligheter till sådana satsningar som
motionärerna bakom Kr522 framhållit som angelägna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande medelsanvisningen till Stöd till idrotten
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr522 yrkandena 1
och 2 samt med anledning av proposition 1990/91:100 och motion
1990/91:Kr521 yrkande 2 till Stöd till idrotten för
budgetåret 1991/92 under elfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 457428000 kr.,
5. Medelsanvisningen till Stöd till idrotten (mom. 7)
Alexander Chrisopoulos (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Genom ett" och på s. 12 slutar med "yrkandena 1 och
2" bort ha följande lydelse:
Som ett led i återställandet av det lokala aktivitetsstödets
realvärde bör enligt utskottets mening bidraget höjas till en
nivå som motsvarar 35 kr. per aktivitet. Medelsbehovet bör
därför räknas upp med 41 milj.kr. utöver vad regeringen har
föreslagit.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande medelsanvisningen till Stöd till idrotten
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr521 yrkande 2
samt med anledning av proposition 1990/91:100 och motion
1990/91:Kr522 yrkandena 1 och 2 till Stöd till idrotten för
budgetåret 1991/92 under elfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 442028000 kr.,
6. Fråga om återställande av det lokala aktivitetsstödets
realvärde (mom. 8)
Alexander Chrisopoulos (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Utskottet är" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:
När det lokala aktivitetsstödet infördes 1971 bestämdes det
till 10 kr. per aktivitet. Skulle stödet realt vara lika stort i
dag skulle det uppgå till strax över 50 kr. per aktivitet.
Utskottet anser att stödets realvärde bör återställas. Riksdagen
bör därför besluta att stödet senast den 1 juli 1993 skall uppgå
till ett belopp som realt motsvarar dess värde då det infördes.
Regeringen bör lägga fram förslag härom.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande fråga om återställande av det lokala
aktivitetsstödets realvärde
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om återställande av det lokala
aktivitetsstödets realvärde,
7. Stimulansbidrag för att stödja ridverksamheten för barn och
ungdom (mom. 10)
Alexander Chrisopoulos (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Utskottet är" och slutar med "jämställd idrott" bort
ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i motionärernas kritik av den nuvarande
fördelningen av samhällets stöd till olika idrottsgrenar. Det är
inte rimligt att en idrottsgren som ridning, där flickor
dominerar, får ett sämre stöd än pojkidrotter som fotboll och
ishockey.
Enligt utskottets mening är motionärernas förslag om ett
särskilt stimulansbidrag välmotiverat. Utskottet anser att
regeringen bör återkomma med förslag på tilläggsbudget om ett
anslag på 25 milj.kr. för ändamålet.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande stimulansbidrag för att stödja
ridverksamheten för barn och ungdom
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr520 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Medelsanvisningen till Stöd till idrottens forskning och
utveckling m.m. (mom. 11)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Utskottet vill" och på s. 13 slutar med "från
regeringsförslaget" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill liksom motionärerna framhålla vikten av en
effektiv dopningsbekämpning. En förutsättning för att RFs
strävanden att motverka dopningen skall kunna bli framgångsrik
är att den analysverksamhet som RF driver i samverkan med
Stockholms läns landsting och även RFs kontrollverksamhet
förblir effektiva. Dessa verksamheter måste alltså ges sådana
resurser att de även i framtiden kan få en tillräcklig
omfattning och kvalitet. Utskottet anser med hänsyn härtill att
anslaget bör höjas till det av RF yrkade beloppet, 15,6 milj.kr.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande medelsanvisningen till Stöd till idrottens
forskning och utveckling m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr522 yrkande 7
och med anledning av proposition 1990/91:100 till Stöd till
idrottens forskning och utveckling m.m. för budgetåret 1991/92
under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
15600000 kr.,
9. Idrottsföreningarnas resekostnader (mom. 12)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Utskottet avstyrkte" och slutar med "avstyrks
därför" bort ha följande lydelse:
Elitidrott bidrar ofta till att stimulera intresset för
breddidrotten speciellt när det gäller barn och ungdomar. Ett
svårt problem för elitidrotten är de resekostnader som
deltagande i seriespel eller andra tävlingar medför för
flertalet idrottsföreningar. Med hänsyn till de uttalanden som
gjorts i frågan i årets budgetproposition förutsätter utskottet
att regeringen i kommande förslag till medelsanvisning är beredd
att föreslå tillskott av erforderliga medel så att reella
möjligheter föreligger för en kostnadsutjämning framför allt vad
avser föreningarnas resekostnader.
Med detta uttalande tillgodoses väsentligen också syftet med
motion Kr507 (m).
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr522
yrkande 6 och 1990/91:Kr507 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om idrottsföreningarnas
resekostnader,
10. Fråga om utredning av skattereformens effekter för
bowlingen m.m. (mom. 13)
Alexander Chrisopoulos (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Som ovan" och på s. 14 slutar med "inte erfordras"
bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna anser utskottet att sådana effekter
av skattereformen som beskrivs i motionen måste föranleda
åtgärder från statsmakternas sida för att komma till rätta med
idrottsföreningarnas problem till följd av reformen. Regeringen
bör därför snarast låta utreda hur de beskrivna effekterna av
skattereformen skall kunna undanröjas och redan under våren 1991
återkomma med förslag till åtgärder.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande
lydelse:
13. beträffande fråga om utredning av skattereformens
effekter för bowlingen m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr521 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
behovet av åtgärder för att undanröja skattereformens effekter
för bl.a. bowlingen.
Särskilda yttranden
1. Idrottsrörelsens framtida inriktning (mom. 1)
Kaj Nilsson (mp) anför:
Jag vill framhålla betydelsen av att idrottsrörelsen bevarar
sin ställning som en organisation för fysisk rekreation med en
bred bas av motionsidrott. Jag förutsätter vidare att de hot mot
verksamhetens utveckling som ligger i en dominerande
kommersialisering och i den svårupptäckta medicineringen ges
tillräcklig uppmärksamhet av alla berörda intressenter.
2. Idrottsrörelsens framtida inriktning (mom. 1)
Lars Ernestam och Margareta Fogelberg (båda fp) anför:
I anslutning till frågan om idrottsrörelsens framtida
inriktning vill vi framhålla den stora betydelse som inkomsterna
från spel och lotterier har för verksamhetens finansiering. Vi
erinrar om att riksdagen uttalat sig för en översyn av
lotterilagen varvid ett syfte har varit att ge folkrörelserna
möjlighet att utveckla och förnya sin spel- och
lotteriverksamhet.
3. Ridsporten (mom. 5)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anför:
Vi vill understryka vikten av att det utredningsarbete som
utskottet omnämnt drivs skyndsamt och snarast leder till förslag
till förbättringar av sportens förhållanden.