1989/90:K801 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att nationaldagen den 6 juni skall vara helgdag.
1989/90:K802 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att nationaldagen den 6 juni blir stadfäst
som helgdag.
1989/90:K803 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om åtlydnaden av lagen om Sveriges flagga.
1989/90:K806 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att Sveriges nationaldag den 6 juni i lagstiftning skall
regleras som helgdag.
1989/90:K808 av Lars Ahlström (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ändring av flagglagstiftningen i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1989/90:K812 av Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att nationaldagen den 6 juni skall
göras till helgdag,
2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om att
avskaffa eller flytta någon nu existerande helgdag.
1. Nationaldagen som helgdag
Motionerna
Enligt motionerna K801 av Allan Ekström(m), K802 av Lennart
Brunander och Karin Starrin (båda c), K806 av Gunhild
Bolander(c) och K812 av Anders Björck m.fl.(m) bör Sveriges
nationaldag vara helgdag. I motionerna anförs att nationaldagen
under senare år kommit att uppfattas som en nationell högtidsdag
och att det är naturligt om nationaldagen också gjordes till
helgdag. Därmed skulle alla få möjlighet att högtidlighålla
dagen. I motionerna K802 och K806 föreslås att riksdagen ger
detta regeringen till känna. I motionerna K801 och K812 yrkande
1 hemställs att riksdagen beslutar att nationaldagen skall vara
helgdag. I den senare motionen, yrkande2, hemställs att
riksdagen hos regeringen begär utredning om att avskaffa eller
flytta på någon nu existerande helgdag. I motiveringen anförs
att arbetstiden annars skulle minska ytterligare, vilket från
nationalekonomisk synpunkt är olyckligt. Riksdagen bör därför
uppdra åt regeringen att överväga att någon av de existerande
helgdagarna skulle kunna utgå eller flyttas.
Gällande regler och tidigare behandling
Riksdagen antog våren 1982 lagen (1982:269) om Sveriges flagga
(prop.1981/82:109,KU26, rskr. 236) som innehåller regler
om flaggans utseende och den tretungade flaggans användande. I
en särskild förordning (1982:270) ges föreskrifter om vilka
dagar som är allmänna flaggdagar. Genom denna reglering erhöll
den 6juni författningsbunden reglering som nationaldag.
Riksdagen antog 1989 lagen (1989:253) om allmänna helgdagar,
som trädde i kraft den 1januari 1990 (prop.1988/89:114,
KU29, rskr.250). Den nya lagstiftningen innebar att de
dittillsvarande spridda bestämmelser som reglerade de allmänna
helgdagarna ersattes med en samlad lag. I lagen regleras endast
vilka dagar som är helgdagar i borgerligt hänseende, dvs.
helgdagar i betydelsen arbetsfria dagar. Vilka dagar som skall
anses som helgdagar i rent kyrklig mening bestäms av kyrkomötet
genom kyrklig kungörelse. Flertalet helgdagar är helgdagar i
både kyrkligt och borgerligt hänseende. I propositionen erinrade
departementschefen om att de allmänna helgdagarna är av stor
rättslig och samhällsekonomisk betydelse. Enligt propositionen
föreslogs inte några kalendariska förändringar. Några nya
allmänna helgdagar föreslogs heller inte.
Med anledning av propositionen väcktes tre motioner i vilka
hemställdes att riksdagen skulle besluta att göra nationaldagen
till helgdag. I en av dem föreslogs att regeringen skulle utreda
om någon av de existerande helgdagarna kunde utgå eller flyttas.
Utskottet (1988/89:KU29) som avstyrkte motionerna redovisade om
bakgrunden bl.a. följande:
Nationaldagen fick år 1982 författningsmässig reglering som
allmän flaggdag. Fråga om nationaldagen som helgdag har
behandlats av riksdagen vid ett flertal tillfällen med anledning
av motioner under senare år, senast hösten 1988. Utskottet
(1988/89:KU13) ansåg att de nuvarande formerna för firandet av
nationaldagen/svenska flaggans dag gav tillräckligt utrymme för
att markera nationaldagens betydelse i det svenska samhället. I
en reservation (c) yrkades att nationaldagen skulle stadfästas
som helgdag. Riksdagen anslöt sig till utskottets uppfattning.
Utskottet anförde vid 1969 års riksdagsbehandling beträffande
propositionen och motionerna bl.a. följande:
Utskottet anser att det är värdefullt att de nuvarande spridda
bestämmelserna om allmänna helgdagar ersätts med en ny lag.
Propositionen innebär att det inte skall ske några kalendariska
förändringar eller att några nya allmänna helgdagar införs.
Utskottet finner inte anledning att frångå sitt tidigare
ställningstagande i fråga om nationaldagen. Motionsyrkandena
avstyrks följaktligen i denna del.
I två reservationer (m och c) yrkades att nationaldagen som
helgdag borde utredas respektive fastställas i den nya lagen.
Riksdagen följde utskottet.
Utskottet
Nationaldagen fick år 1982 författningsmässig reglering som
allmän flaggdag. Motionsförslag om att göra nationaldagen till
helgdag har behandlats och avslagits vid ett flertal tillfällen
under senare år under hänvisning till att de nuvarande formerna
för firandet av nationaldagen/svenska flaggans dag ger
tillräckligt utrymme för att markera dess betydelse i det
svenska samhället. Vidare har riksdagen nyligen utan att göra
några kalendariska förändringar antagit en särskild lag om
allmänna helgdagar. Genom denna ersattes de dittillsvarande
spridda bestämmelserna om de allmänna helgdagarna med en samlad
lag. Under hänvisning till riksdagens tidigare ställningstagande
avstyrks motionerna K801, K802, K806 och K812.
2. Sveriges flagga
I motion K803 av Ingrid Sundberg (m) föreslås att riksdagen
ger regeringen till känna vad som anförts om åtlydnaden av lagen
om Sveriges flagga. I motiveringen anförs att det tilltagande
bruket av korsförsedd vimpel är felaktigt och bör förbjudas.
Enligt motionären ses också allt oftare att flaggor i olika
sammanhang förses med text av olika slag. Trots att
straffsanktion för skymfande av rikssymbol upphörde 1971 bör det
vara möjligt att återställa respekten för flagglagen. Riksdagen
bör enligt motionären hemställa att kommerskollegium framlägger
förslag om hur flagglagen skall kunna respekteras utan att
särskilda straffsanktioner återinförs.
I motion K808 av Lars Ahlström (m) anförs att det i Danmark
och Norge finns segelsällskap vilka liksom i Sverige fått
epitetet kunglig. Till skillnad från Sverige får medlemmar av de
danska och norska båtägarföreningarna föra två- resp. tretungad
flagga. Motionärerna anser att medlemmar i Kungliga Svenska
Segelsällskapet, Göteborgs Kungliga Segel Sällskap och Kungliga
Motorbåtklubben bör få rätt att föra tretungad flagga.
Gällande regler och tidigare behandling
Enligt lagen (1982:269) om Sveriges flagga är flaggan
tvärskuren eller tretungad. I lagen ges också närmare
föreskrifter om flaggans färger och proportioner. Enligt lagen
får statschefen och med dennes tillstånd andra medlemmar av det
kungliga huset använda tretungad flagga med eller utan stora
eller lilla riksvapnet. Inom försvarsmakten används den
tretungade flaggan som örlogsflagga. När sådan flagga också är
befälstecken markeras detta genom särskild beteckning i övre
inre fält. I övrigt används tvärskuren flagga. Flaggan får i
princip inte förses med andra märken eller tecken än de som
följer av reglerna för riksvapen eller militärt befälstecken.
Lagen innehåller inga bestämmelser om vimplar.
Den nuvarande flagglagen föregicks av ett långvarigt
utredningsarbete, först av en särskilt tillkallad utredningsman
(SOU1966:63) och därefter genom en departementsutredning som
redovisades i DS Ju1981:4. Regeringen lade i proposition
1981/82:109 fram förslag till ny lagstiftning om Sveriges
riksvapen och Sveriges flagga, som också antogs av riksdagen (KU
1981/82:26, rskr. 236). I vad avser den tretungade flaggan
föreslogs i departementspromemorian ett oförändrat
användningsområde, dvs. den skulle förbehållas det kungliga
huset och försvarsmakten. Den tidigare utredningsmannen hade
förordat ett något vidgat användningsområde, nämligen till att
gälla även för vissa civila myndigheter. Departementschefen
stannade emellertid för den av tradition begränsade användningen
och hänvisade i sammanhanget till att riksdagen år 1955 avvisat
tanken på en förändring av den tretungade flaggans användning
(KU1955:13). I en motion (s) som utskottet avstyrkte 1981/82
hade föreslagits att den tretungade flaggan skulle bli en allmän
statsflagga.
Vid behandlingen hösten 1986 av en motion rörande utvidgad
rätt att föra tretungad flagga anförde utskottet bl.a. att
frågor om den svenska flaggan nyligen hade varit föremål för
ingående utredning genom den nya lagens tillkomst. Utskottet
ansåg att rätten att föra tretungad flagga inte borde utvidgas
(KU 1986/87:16).
Hösten 1989 behandlade utskottet ett motionsyrkande om
åtgärder för att komma till rätta med bruket av s.k.
korsvimplar. Utskottet anförde att Stiftelsen Sveriges
nationaldag och Svenska flaggans dag i sina anvisningar rörande
vimplar särskilt understrukit att vimpel ej skall ha gult kors.
Man kunde enligt utskottets mening utgå ifrån att anvisningarna
borde ha viss genomslagskraft hos allmänheten. Mot bakgrund
bl.a. av att frågor om Sveriges flagga tämligen nyligen hade
varit föremål för utredning avstyrkte utskottet motionsyrkandet
(1989/90:KU11).
Utskottet
Som utskottet anfört vid tidigare tillfällen har frågor om den
svenska flaggan varit föremål för ingående utredning i samband
med den nya lagens tillkomst. Utskottet får under hänvisning
till de tidigare ställningstagandena avstyrka motion K808.
Även om korsvimplar inte är förbjudna finner utskottet att
användningen av sådana vimplar i stället för flaggan inte är
förenlig med lagens syfte. I likhet med vad utskottet uttalade
vid föregående riksmöte anser utskottet emellertid att det inte
är påkallat med något initiativ från riksdagens sida. Utskottet
avstyrker därför motion K803.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande nationaldagen som helgdag
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:K801, 1989/90:K802,
1989/90:K806 och 1989/90:K812,
res. 1 (m)
res. 2 (c)
2. beträffande Sveriges flagga
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:K803 och 1989/90:K808.
Stockholm den 9 oktober 1990
På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson
Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina
Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp),
Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Sören Lekberg (s), Torgny
Larsson (s), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Bo Hammar
(vpk), Rosa-Lill Wåhlstedt (s), Göran Ericsson (m), Helge
Hagberg (s), Göran Åstrand (m) och Claes Roxbergh (mp).
Reservationer
1. Nationaldagen som helgdag (mom.1)
Anders Björck, Göran Ericsson och Göran Åstrand (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar
med "Nationaldagen fick" och slutar med "och K812" bort ha
följande lydelse:
Den 6 juni har alltmer kommit att uppfattas som en
betydelsefull nationell högtidsdag. Det kan knappast råda någon
tvekan om att en majoritet av medborgarna hyser uppfattningen
att nationaldagen bör vara allmän helgdag. Nationaldagen är
normalt helgdag i andra länder. Utskottet delar uppfattningen i
de aktuella motionerna och anser att riksdagen nu bör besluta
att nationaldagen den 6 juni skall vara helgdag. Med hänsyn till
att frågan har stor samhällsekonomisk betydelse anser utskottet
emellertid att konsekvenserna bör studeras och förutsättningen
att avskaffa eller flytta någon nu existerande helgdag övervägas
innan lagstiftning sker. Riksdagen bör uppdra åt regeringen att
skyndsamt utreda frågan.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande nationaldagen som helgdag
att riksdagen dels med anledning av motionerna
1989/90:K802 och 1989/90:K806 och med bifall till motionerna
1989/90:K801 och 1989/90:K812 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om nationaldagen som
helgdag, dels med bifall till motion 1989/90:K812 yrkande 2
hos regeringen begär utredning om att avskaffa eller flytta
någon existerande helgdag.
2. Nationaldagen som helgdag (mom. 1)
Bertil Fiskesjö och Bengt Kindbom (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar
med "Nationaldagen fick" och slutar med "och K812" bort ha
följande lydelse:
Sveriges nationaldag har under senare år kommit att uppfattas
som en betydelsefull nationell högtidsdag. Det torde knappast
råda någon tvekan om att allmänheten hyser uppfattningen att
nationaldagen bör vara helgdag. Nationaldagen är ju normalt
helgdag i andra länder. En gemensam dag för att uttrycka
nationell och kulturell gemenskap är en tillgång för vårt
samhälle. Utskottet delar uppfattningen i de aktuella motionerna
om att nationaldagen bör göras till helgdag. Flyttning eller
avskaffande av någon nu existerande helgdag är inte
erforderligt. Utskottet bör som sin mening ge regeringen till
känna att nationaldagen den 6 juni skall vara helgdag.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande nationaldagen som helgdag
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:K802 och
1989/90:K806 och med anledning av motionerna 1989/90:K801 och
1989/90:K812 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om nationaldagen som helgdag.