I betänkandet behandlas tolv motioner om lotterifrågor.
Merparten av yrkandena i dessa syftar till att -- genom ändring
av lotterilagstiftningen -- folkrörelsernas möjlighet att själva
finansiera sin verksamhet skall förbättras.
Utskottet föreslår att riksdagen skall uttala sig för att en
översyn av lotterilagen skall komma till stånd. Översynen bör
göras av en utredning vari ingår representanter för de i
riksdagen företrädda partierna. Utskottet anger i fem punkter
vilket uppdrag utredningen bör ha.
Utskottet avstyrker i övrigt motionskraven. Dessa innebär
bl.a. önskemål om att riksdagen skall ta ställning för att
behållningen från fyra omgångar av Trisslotteriet skall
tillfalla folkrörelserna, att lotterilagen omedelbart skall
ändras i vissa närmare angivna avseenden, att spel på
utbetalningsautomater skall tillåtas och att riksdagen skall
uttala sig för att en utredning om kasinoverksamhet i Sverige
kommer till stånd.
Vid betänkandet har fogats fyra reservationer.
Motionerna
1989/90:Kr255 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en kultur-
och folkrörelsefond i enlighet med de riktlinjer som anges i
motionen,
1989/90:Kr401 av Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett kasino i Malmö.
1989/90:Kr402 av Isa Halvarsson och Elver Jonsson (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att ändra reglerna för de
ideella organisationernas små lotterier.
1989/90:Kr404 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående förbud mot kontantvinster i bingospel.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So228.
1989/90:Kr408 av Eva Johansson och Margareta Israelsson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att anordna ett statligt lotteri
där behållningen skall tillfalla barn- och
ungdomsorganisationernas verksamhet.
1989/90:Kr410 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillsättande av utredare som skyndsamt
bl.a utformar lag och regler för kasinoverksamhet i Sverige.
1989/90:Kr411 av Inger Schörling och Gösta Lyngå (mp) vari
yrkas att riksdagen beslutar att 1 % av intäkterna från de av
staten ordnade lotterierna skall gå till ungdomsverksamhet som
stärker den sociala gemenskapen enligt vad som anförts i
motionen.
1989/90:Kr412 av Iris Mårtensson och Sinikka Bohlin (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att 1 % av ett statligt lotteri öronmärks
för föreningar som vänder sig till de ungdomar som i dag står
utanför föreningsverksamheten -- de "bortglömda" ungdomarna.
1989/90:Kr413 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl.
(fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att fyra nya Trisslotterier
skall anordnas till förmån för folkrörelserna.
1989/90:Kr416 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk
utredning tillsätts som skyndsamt utreder de frågor beträffande
folkrörelsernas självfinansiering som aktualiseras i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om insatser för att lösa folkrörelsernas
akuta finansieringssvårigheter.
1989/90:Kr504 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl.
(fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att öka de ideella
organisationernas andel av spelmarknaden,
1989/90:Kr509 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om en
utökning av ideella organisationers andel av den totala
spelmarknaden,
3. att riksdagen beslutar att penningvinster i lokala,
regionala och riksomfattande föreningslotterier skall tillåtas
enligt vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar slopa den beloppsmässiga
begränsningen för penningvinster i föreningslotterier,
5. att riksdagen beslutar slopa tillståndsplikten för lokala
föreningslotterier bedrivna från fast försäljningsställe,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om automatspel,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om rätt för
ideella organisationer att anordna lotterier av samma typ som
det s.k. Trisslotteriet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ideella organisationers rätt att utveckla
nya spelformer.
Inledning
Beträffande innehållet i lotterilagstiftningen,
punktskattelagstiftningen på lotteriområdet samt
utskottsbehandlingen av lotterimotioner förra året hänvisar
utskottet i första hand till utskottets betänkande 1989/90:KrU2.
Nämnda betänkande innehåller även en redovisning för verksamhet
som bedrivs av Aktiebolaget Tipstjänst, Svenska Penninglotteriet
AB och AB Trav och Galopp (ATG).
Beträffande riksdagens senaste ställningstagande i frågan om
AB Tipstjänsts stöd till idrotten hänvisar utskottet till
finansutskottets betänkande 1989/90:FiU36. Riksdagen biföll
reservation 1 och i övrigt utskottets hemställan (rskr.
1989/90:288).
I fråga om skattereformens effekter för de ideella
folkrörelserna hänvisas främst till proposition 1989/90:110 s.
641 och skatteutskottets betänkande 1989/90:SkU30 s. 59 och
78 samt bilaga 1:4, som innehåller yttrande av kulturutskottet
(yttr. 1989/90:KrU8y).
En utredningsman har gjort en översyn av beskattningen av de
spel som bedrivs av ATG, Svenska Penninglotteriet AB och AB
Tipstjänst. Utredningen -- spelskatteutredningen -- har lagt
fram betänkandet (SOU 1990:56) Skatt på lotterier och spel.
Betänkandet bereds för närvarande i regeringskansliet. I
proposition 1990/91:33 har förslag om ändring i lagen (1984:351)
om totalisatorskatt lagts fram. Propositionen behandlas av
skatteutskottet i betänkandet 1990/91:SkU4.
Folkrörelsernas samarbetsorgan för lotterifrågor (FSL) har i
skrivelser till regeringen tidigare i år hemställt att
folkrörelserna skall få ett extra stöd i form av behållningen
från fyra omgångar av Trisslotteriet samt att lotterilagen
och föreskrifter som anknyter till denna skall ändras i en rad
avseenden i syfte att öka folkrörelsernas resurser genom ökade
lotteriintäkter.
I en skrivelse till regeringen den 28 april 1989 hemställde
Gert Karlsson och Bill Fransson -- som hade
utrednings-/förhandlingsuppdrag avseende möjligheterna att
utveckla turismen på Gotland resp. i Norrbotten -- att
regeringen skulle tillsätta en utredning med uppgift att belysa
förutsättningarna för kasinoverksamhet i Sverige.
Utskottet
Under en följd av år har motioner väckts om ändringar i
lotterilagen (1982:1011) genom vilken den spel- och
lotteriverksamhet närmare regleras som inte är statlig och inte
består i totalisatorverksamhet. I flertalet fall har syftet med
motionskraven varit att de förordade ändringarna skulle
förbättra folkrörelsernas möjligheter att, som ett komplement
till samhällets stöd, själva finansiera sin verksamhet. Även
förslag av annan natur men med samma syfte har väckts. Som
närmare redovisas i det följande har riksdagen efter förslag av
regeringen genomfört vissa lagstiftningsåtgärder i det angivna
syftet.
Också i år har ett antal motioner väckts på lotteriområdet.
Yrkandena innehåller krav som avser dels frågan om
tillsättandet av en parlamentarisk utredning på lotteriområdet
och andra övergripande frågor om folkrörelsernas framtida
lotteriverksamhet, dels konkreta -- och i flertalet fall
omedelbara -- åtgärder rörande folkrörelsernas lotteriverksamhet
eller sådan verksamhet till förmån för dem, dels frågan om
tillåtande av automatspel samt kasinon av internationell typ,
dels ock frågan om stöd till viss ungdomsverksamhet genom
lotterier.
Utskottet tar först upp till behandling motionsyrkandena om
en parlamentarisk utredning på lotteriområdet och andra
övergripande frågor om folkrörelsernas framtida
lotteriverksamhet. Motionsyrkandena kan sammanfattas på
följande sätt. I motion Kr416 (c) begärs att en parlamentarisk
utredning tillsätts som skyndsamt utreder vissa i motionerna
angivna frågor. Lotterilagstiftningen bör anpassas till modern
teknik, och lotterinämndens uppgifter bör ses över med hänsyn
till de kontrollmöjligheter i övrigt som numera finns (yrkande
1). I motion Kr504 (fp) framställs ett yrkande om att villkoren
för folkrörelsernas spel och lotterier skall förbättras i syfte
att öka de ideella organisationernas andel av spelmarknaden
(yrkande 1). Ett likartat yrkande (yrkande 2) framställs i
motion Kr509 (m). I denna motion begärs också att de ideella
organisationerna skall få rätt att utveckla nya spelformer
(yrkande 8). Enligt motion Kr255 (c) bör en kultur- och
folkrörelsefond skapas (yrkande 9).
Våren l988 beslöt riksdagen om ändringar i lotterilagen, som
syftade till att dels göra folkrörelsernas lotterier mer
attraktiva, dels öka föreningarnas utbyte av den spelverksamhet
som förekommer. Folkrörelserna gavs vissa möjligheter till
penningvinster i lotterier och bingospel. Vidare blev alla
varulotterier, dvs. även bingo med enbart varuvinster,
skattefria. En sänkning av skatten på bingospel med
penningvinster från 5,5 % till 3 % av omsättningen genomfördes.
Slutligen genomfördes ett flertal administrativa förenklingar.
Bl.a. ersattes tillståndstvånget för vissa lokala lotterier med
en registrering.
Som utskottet framhöll i ifrågavarande riksdagsärende är
frågan om hur spelmarknaden utvecklas beroende av i vilken
utsträckning föreningarna förmår att utnyttja de ökade
möjligheter till intäkter av lotterier och spel som ändringarna
innebar. Uppgifter om effekterna i angivna hänseende ger belägg
för att, som en följd av att penningvinster i bingospelet
tilläts och att bingoskatten sänktes, omsättningen i sådana spel
ökat icke obetydligt och att nettobehållningen blivit betydligt
större än tidigare. Det torde vara framför allt idrottsrörelsen
som dragit fördel av de ökade inkomstmöjligheterna på bingospel.
Utskottet har vid en rad tillfällen understrukit den viktiga
roll som folkrörelserna spelat och alltjämt spelar för det
svenska samhällets utveckling (se bl.a. bet. l989/90:KrU3). Ett
aktivt föreningsliv är av stor betydelse för att människorna
skall bli delaktiga i det fortsatta samhällsbyggandet. Det är
därför viktigt att insatser i form av ideellt arbete får stöd
och uppmuntran. Utskottet vill också erinra om att utskottet i
olika sammanhang behandlat frågor om stöd till och villkoren för
verksamhet som bedrivs av vissa av folkrörelserna, nämligen
idrottsrörelsen, ungdomsorganisationerna och de fria
trossamfunden. Att utskottet haft anledning att närmare bedöma
verksamheten inom dessa folkrörelser -- men däremot inte
exempelvis handikapprörelsen och nykterhetsrörelsen -- är en
konsekvens av den ärendefördelning som gäller inom riksdagen.
Utskottet gör mot bakgrund av det anförda följande bedömning
av de här aktuella motionsyrkandena. Det är angeläget att
folkrörelserna även i fortsättningen får ett statligt ekonomiskt
stöd. Möjligheterna att inom överskådlig tid väsentligt öka
detta stöd måste emellertid bedömas som begränsade. Med hänsyn
härtill framstår det som nödvändigt att ytterligare åtgärder
vidtas för att förbättra möjligheterna för folkrörelserna att
själva finansiera sin verksamhet. Traditionellt har för många
folkrörelser spel- och lotteriverksamhet varit av stor betydelse
för finansiering av denna verksamhet. I de nu aktuella
motionerna och i tidigare behandlade motioner -- liksom av
folkrörelserna i olika sammanhang -- har en rad omständigheter
åberopats som leder till slutsatsen att den nuvarande
lagstiftningen inte ger folkrörelserna tillräckliga möjligheter
att utveckla och förnya den spel- och lotteriverksamhet som
bedrivs av dem och att ta till vara de tekniska landvinningar
som redan utnyttjas av de statliga spelbolagen. Det anförda
talar för att en översyn av lotterilagen bör komma till stånd.
Även andra omständigheter talar för en sådan översyn.
Lotterilagen är inte tillfredsställande utformad i systematiskt
hänseende. Vidare är reglerna för vissa lotteriformer
komplicerade, och det finns skäl att närmare undersöka om vissa
lotteriformer kan avregleras.
Utskottet har inhämtat att överväganden syftande till en
översyn av lotterilagen pågår inom regeringskansliet. Utskottet
anser att riksdagen bör uttala sig för att en sådan skall komma
till stånd. Huvudsyftet med översynen bör vara att
lotterilagstiftningen skall ges ett sådant innehåll att den i
förhållande till nuvarande lagstiftning ger ett ökat utrymme för
de folkrörelser som så önskar att finansiera sin verksamhet
genom lotterier och spel. Översynen bör göras av en utredning
vari ingår representanter för de i riksdagen företrädda
partierna.
I enlighet med det ovan anförda bör den förordade
lotteriutredningen ha följande uppdrag.
l. En lagteknisk översyn av lotterilagen skall göras.
2. Möjligheterna att avreglera vissa lotteriformer och att i
övrigt förenkla regelsystemet skall undersökas.
3. Möjligheterna att utforma reglerna så att datorteknik och
annan ny teknik kan utnyttjas för utvecklande av nya lotteri-
och spelformer och för modifiering av de nuvarande skall
undersökas.
4. Vid sina överväganden skall utredningen särskilt beakta hur
behovet av kontroll bör tillgodoses.
5. Utredningen skall vara oförhindrad att även i övrigt ta upp
frågor som regleras i lotterilagen.
Vad utskottet sålunda anfört om tillsättandet av en
lotteriutredning bör riksdagen med anledning av motion Kr4l6
yrkande l, motion Kr504 yrkande l samt motion Kr509 yrkandena 2
och 8 som sin mening ge regeringen till känna.
Det i motion Kr255 framställda yrkandet om en kultur- och
folkrörelsefond innebär att en sådan fond skall byggas upp med
en andel -- ca 10 % -- av skatter, avgifter och rörelseöverskott
som tillfaller staten genom spel och lotterier (yrkande 9).
Som utskottet framhöll förra året (bet. 1989/90:KrU2), då ett
i princip identiskt yrkande behandlades, finns det enligt
utskottets mening inte skäl att upprätta en fristående fond för
att ge statligt stöd till kultur- och folkrörelsesektorerna.
Behovet av stöd till dessa får i enlighet med det synsätt som
tidigare kommit till uttryck prövas i budgetsammanhang.
Motionsyrkandet avstyrks således.
Av de föreliggande motionsyrkandena om konkreta -- och i
flertalet fall omedelbara -- åtgärder rörande folkrörelsernas
lotteriverksamhet eller sådan verksamhet till förmån för dem
tar utskottet först upp tre yrkanden som avser det av Svenska
penninglotteriet bedrivna Trisslotteriet eller motsvarande
lotteri bedrivet av ideella organisationer. I motionerna Kr413
(fp) och Kr416 (c) yrkande 2 framställs krav som innebär att
under ett år behållningen från fyra omgångar -- enligt motion
Kr413 fyra extra omgångar -- av Trisslotteriet skall tillfalla
folkrörelserna. I motion Kr509 (m) formuleras ett likartat
yrkande på det sättet att ideella organisationer skall få rätt
att anordna lotterier av samma typ som Trisslotteriet (yrkande
7). Det uttryckliga syftet med yrkandena i de två förstnämnda
motionerna är att stöd till folkrörelserna skall utgå på angivna
sätt i avvaktan på mera genomgripande förändringar av
lotterilagstiftningen.
Utskottet har inhämtat att nettobehållningen av en normal
omgång av Trisslotteriet kan beräknas till ca 42 milj.kr.
Utskottet vill här erinra om de uttalanden som gjordes under
våren om effekterna för de ideella folkrörelserna av 1991 års
skattereform. I proposition 1989/90:110 anfördes att effekterna
bör följas upp med särskild uppmärksamhet och att -- om det vid
en sådan genomgång skulle visa sig att icke avsedda effekter
uppkommer -- motverkande åtgärder självfallet bör vidtas
(s.641). Dessa bör redovisas senast i budgetpropositionen
1991. I sammanhanget framhålls att man måste se till
helhetsbilden när utfallet bedöms. Uttalandena vann starkt stöd
under riksdagsbehandlingen. På området väckta motioner avslogs.
Utskottet gör följande bedömning. Den av regeringen
förutskickade uppföljningen av effekterna av skattereformen för
folkrörelserna, som riksdagen ställde sig positiv till och som
skall redovisas inom två månader, bör inte föregripas. Det bör
också i detta sammanhang erinras om att regeringen har att ta
ställning till beslut av riksdagen under våren 1990 rörande AB
Tipstjänsts stöd till idrotten.
Utskottet avstyrker på grund av det anförda motionsyrkandena.
I den mån motion Kr509 i här aktuell del syftar till ändring av
lotterilagen -- något som yrkandets formella utformning tyder på
-- hänvisar utskottet till att utskottet i det föregående
förordat en översyn av lotterilagen.
Vissa andra -- i samma motion, Kr509 (m), framställda --
yrkanden påkallar inte någon riksdagens åtgärd. Utskottet
hänvisar även i fråga om dessa yrkanden till den i det
föregående förordade utredningen (yrkandena 3, 4 och 5). Av
samma skäl avstyrks motion Kr402 (fp), vari tas upp frågan om
bl.a. kontrollavgifter för lotterier.
Som ovan angetts har folkrörelserna tillförts ökade intäkter
som en följd av ändringarna i lotterilagen 1988, bl.a.
innebärande att penningvinster i bingospel tillåts. Utskottet
kan inte tillstyrka att denna möjlighet att ordna lotterier med
penningvinster nu tas bort. Motion Kr404 (c) avstyrks därför.
I fråga om tillåtande av vissa spelformer -- automatspel
samt kasinon av internationell typ -- finns skäl anföra
följande.
S.k. enarmade banditer och andra automatspel som ger vinst i
form av pengar, värdebevis, spelpolletter eller liknande
(utbetalningsautomater) får efter tillstånd anordnas på fartyg i
internationell trafik (7 § lotterilagen). I övrigt får sådant
spel inte förekomma enligt lotterilagen. Förbudet infördes år
1979, sedan riksdagen under hänvisning till risken för sociala
skadeverkningar begärt förslag till sådant förbud.
I sammanhanget bör erinras om att beträffande s.k.
förströelsespel -- dvs. spel på automater som inte ger vinst
eller som ger vinst endast i form av frispel på automater --
gäller lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel.
Enligt motion Kr509 (m) bör lotterilagen ändras så att den --
som föreslogs av 1987 års lotteriutredning -- ger möjlighet för
regeringen att ge tillstånd till anordnande av spel på
utbetalningsautomater (yrkande 6).
Utskottet anser att de skäl som tidigare åberopats för
förbudet mot sådant spel talar för att förbudet skall gälla även
i fortsättningen. Motionsyrkandet avstyrks därför.
Frågan om tillåtande av kasinon av internationell typ i
Sverige har vid en rad tillfällen behandlats av regering och
riksdag. Hitintills har önskemål om tillåtande av sådan
kasinoverksamhet avvisats. Hos regeringen aktualiserades frågan
ånyo förra året, nämligen genom en skrivelse från de personer
som tilldelats utrednings-/förhandlingsuppdrag om möjligheter
att utveckla turismen på Gotland resp. i Norrbotten. Ärendet är
beroende på regeringens prövning.
Enligt utskottets mening bör denna prövning inte föregripas
och avstyrker därför motionerna Kr401 (m) och Kr410 (m).
Yrkandena har till syfte att kasinoverksamhet skall komma till
stånd, enligt motion Kr401 i Malmö och enligt motion Kr410 under
en försöksperiod i tre län, nämligen Värmland, Gotland och
Norrbotten.
Utskottet tar slutligen upp till behandling tre motioner om
stöd till viss ungdomsverksamhet genom lotterier.
I två av motionerna, Kr411 (mp) och Kr412 (s), framställs
yrkanden som har till syfte att en procent av intäkterna från de
statliga lotterierna skall gå till olika former av
ungdomsverksamhet. Enligt den tredje motionen, Kr408 (s), bör
det ordnas ett statligt lotteri vars behållning skall användas
till barn- och ungdomsorganisationernas verksamhet.
Utskottet anser att frågan om storleken av det statliga stödet
till ungdomsverksamhet bör prövas utifrån en bedömning av vilket
faktiskt behov av stöd som föreligger. Stödets storlek bör
således inte göras beroende av hur framgångsrika de statliga
lotterierna är. Motionerna Kr411 och Kr412 avstyrks således.
Även motion Kr408 avstyrks. Utskottet anser nämligen att stor
restriktivitet bör iakttas då det gäller önskemål om anordnandet
av särskilda statliga lotterier.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande tillsättandet av en lotteriutredning
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr416
yrkande 1, 1989/90:Kr504 yrkande 1 samt 1989/90:Kr509 yrkandena
2 och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
2. beträffande en kultur- och folkrörelsefond
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr255 yrkande 9,
res. 1 (c)
3. beträffande Trisslotterier
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr413, 1989/90:Kr416
yrkande 2 och 1989/90:Kr509 yrkande 7,
res. 2 (m, fp, c)
4. beträffande vissa ändringar i lotterilagen
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr402 samt
1989/90:Kr509 yrkandena 3, 4 och 5,
5. beträffande avskaffande av penningvinster i bingospel
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr404,
6. beträffande tillåtande av spel på utbetalningsautomater
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr509 yrkande 6,
res. 3 (m)
7. beträffande kasinon
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr401 och
1989/90:Kr410,
res. 4 (m)
8. beträffande stöd till ungdomsverksamhet från intäkterna
av de statliga lotterierna
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr411 och
1989/90:Kr412,
9. beträffande statligt lotteri för barn- och
ungdomsorganisationernas verksamhet
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr408.
Stockholm den 20 november 1990
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
Närvarande: Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit
Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia
Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars
Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c),
Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp), Eivor Husing (s),
Göran Åstrand (m), Lola Björkquist (fp) och Stina Eliasson (c).
Reservationer
1. En kultur- och folkrörelsefond (mom. 2)
Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Som utskottet" och slutar med "avstyrks således" bort ha
följande lydelse:
Tidigare väckta förslag av företrädare för centerpartiet om
inrättande av en kultur- och folkrörelsefond, som skulle
tillföras en del av de medel som inflyter till staten genom spel
och lotterier, har mött ett positivt gensvar. Det beräknas att
staten genom skatter, avgifter och rörelseöverskott från spel
och annan lotteriverksamhet under förra budgetåret tillfördes
inkomster i storleksordningen 5 miljarder kronor. Mot denna
bakgrund -- och med beaktande av att inkomsterna nått denna
storleksordning som en följd av att staten dränerat
intäktsmöjligheterna för folkrörelse- och kultursektorn --
framstår det som naturligt att en fond tillskapas. Detta bör ske
med utgångspunkt i de riktlinjer som anges i motion Kr255.
Följande bör gälla.
En organisationskommitté bör tillkallas snarast möjligt.
Kommittén skall utforma förslag till regler för fondens styrning
och förvaltning samt formulera utkast till utdelningsprinciper.
Regeringen skall förelägga vårriksdagen 1991 erforderliga
förslag. Under nästa budgetår avsätts 250 milj. kr. till fonden.
Påföljande år ökas avsättningen till 450 milj. kr. Den första
utdelningen ur fonden skall göras i november nästa år. Fonden
skall inrikta sin anslagsgivning på nydanande och utvecklande
insatser samt investeringar. Kulturinstitutionernas grundbehov
skall också i fortsättningen täckas genom direkta statsanslag.
Styrelsen bör utses av riksdagen eller regeringen. Såväl
kulturell som finansiell kompetens skall finnas företrädd i
styrelsen. För de skilda kulturområdena bör finnas särskilda
kommittéer, som har ansvaret för bedömningen av
bidragsansökningar.
Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Kr255
yrkande 9 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
2. beträffande en kultur- och folkrörelsefond
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr255 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Trisslotterier (mom. 3)
Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp),
Stina Gustavsson (c), Göran Åstrand (m), Lola Björkquist (fp)
och Stina Eliasson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet vill" och på s. 7 slutar med "av lotterilagen"
bort ha följande lydelse:
I det föregående har utskottet framhållit den viktiga roll
folkrörelserna spelar i vårt samhälle. Folkrörelserna har fått
en allt svårare ekonomisk situation, något som i icke obetydlig
utsträckning sammanhänger med 1989 och 1990 års skattebeslut.
Riksdagen var dock klart medveten om att skattereformen kunde få
negativa ekonomiska konsekvenser för folkrörelserna. Riksdagen
förutsatte därför vid skattebeslutet under våren att motverkande
åtgärder skulle kunna behöva sättas in för att kompensera
folkrörelserna. Det är uppenbart att sådana åtgärder behövs och
det finns därför inte skäl att avvakta budgetpropositionen innan
vissa åtgärder sätts in. Bl.a. vid uppvaktning inför utskottet
har Folkrörelsernas samarbetsorgan för lotterifrågor (FSL)
framhållit att det finns goda möjligheter att snabbt ge ett
omedelbart ökat stöd till en betydande del av folkrörelserna om
fyra extra omgångar av Trisslotteriet ordnas och överskottet av
det tillförs FSL för fördelning mellan de
folkrörelseorganisationer som är anslutna till FSL. Kostnaden
för staten blir ingen eller mycket begränsad.
Utskottet tillstyrker att riksdagen med anledning av
motionerna Kr413 (fp), Kr416 (c) yrkande 2 och Kr509 (m) yrkande
7 som sin mening ger regeringen till känna att fyra extra
omgångar av Trisslotteriet bör ordnas och att behållningen bör
tillfalla folkrörelserna att fördelas enligt regeringens
bestämmande.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
3. beträffande Trisslotterier
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr413,
1989/90:Kr416 yrkande 2 och 1989/90:Kr509 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Tillåtande av spel på utbetalningsautomater (mom.6)
Lars Ahlmark, Lars Ahlström och Göran Åstrand (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks därför" bort ha
följande lydelse:
Som framhålls i motion Kr509 (m) föreslog 1987 års
lotteriutredning att regeringen skulle kunna ge tillstånd till
sådant automatspel som ger vinst i form av pengar, värdebevis,
spelpolletter eller liknande. Förslaget tillstyrktes av
flertalet remissinstanser. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att automatspel bör tillåtas i enlighet med vad som
föreslogs av 1987 års lotteriutredning. Den av utskottet i det
föregående förordade nya lotteriutredningen bör få i uppdrag att
lägga fram förslag om erforderliga ändringar i lotterilagen. Vad
utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion
Kr509 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
6. beträffande tillåtande av spel på utbetalningsautomater
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Kr509 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Kasinon (mom. 7)
Lars Ahlmark, Lars Ahlström och Göran Åstrand (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Enligt utskottets" och på s. 8 slutar med "och Norrbotten"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i den
i det föregående redovisade framställningen till regeringen om
en utredning med uppgift att belysa förutsättningarna för
kasinoverksamhet i Sverige. Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen med anledning av motionerna Kr401 och Kr410 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
7. beträffande kasinon
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Kr401 och
1989/90:K410 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,