Kulturutskottets betänkande

1990/91:KRU18

Folkrörelse- och ungdomsverksamhet m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1990/91
KrU18

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande dels de förslag som
regeringen lagt fram i budgetpropositionen om det statliga
stödet till ungdoms- och folkrörelseverksamhet, dels förslag i
proposition 78 om internationellt ungdomsutbyte. I sammanhanget
behandlas ett antal motioner som väckts med anledning av
propositionerna.

I budgetpropositionen lämnas förslag till den huvudsakliga
inriktningen av statens ungdomsråds verksamhet, vilket bl.a.
innebär att rådet skall bidra till att en samordning av de
statliga insatserna inom ungdomsområdet kommer till stånd.
Utskottet anser att riksdagen bör godkänna regeringens förslag i
detta avseende. Ett motionsförslag om avvecklande av
ungdomsrådet avstyrks. Utskottet tillstyrker förslaget till
medelsanvisning till statens ungdomsråd, vilket innebär att ett
förslagsanslag på 5596000 kr. bör anvisas för nästa
budgetår. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag att
anvisa 98373000 kr. till anslaget Bidrag till central och
lokal ungdomsverksamhet m.m.
Regeringen föreslår att -- som kompensation för
skattereformens effekter -- 100 milj.kr. anvisas som bidrag till
folkrörelser som bedriver barn- och ungdomsverksamhet. Av detta
belopp är 65 milj.kr. avsett för idrottsrörelsen (se även bet.
KrUl7) och 14 milj.kr. för ungdomsorganisationernas lokala
verksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Utskottet
lämnar i betänkandet en redovisning även för andra åtgärder
regeringen föreslagit i angivna syfte och i vilka sammanhang
förslagen behandlas i riksdagen.

Utskottet behandlar i betänkandet även ett antal frågor om
folkrörelsernas lotterier. Med anledning av vad som anförs i
budgetpropositionen föreslår utskottet att det i lotterilagen
införs en bestämmelse som innehåller att värdet av en bingovinst
får uppgå till högst ett basbelopp. Hitintills har sådan vinst
fått uppgå till högst ett halvt basbelopp. Utskottet avstyrker
ett antal motionsyrkanden med hänvisning främst till uppdraget
för den av utskottet förordade utredningen om
lotterilagstiftningen, som kommer att tillsättas inom kort.

I proposition 78 om internationellt ungdomsutbyte föreslås
bl.a. att 2700000 kr. skall anvisas till Stiftelsen för
internationellt ungdomsutbyte, som skall kunna ta ett visst
centralt samordnings- och informationsansvar för det
internationella ungdomsutbytet. Vidare föreslås att 1350000
kr. skall anvisas för Landsrådet för Sveriges
ungdomsorganisationer. Utskottet tillstyrker förslagen till
medelsanvisning.

I propositionen anges vidare tre mål för det internationella
ungdomsutbytet. Utbytet bör breddas till fler ungdomsgrupper och
till sådana geografiska områden som Sverige har litet utbyte
med. Vidare bör information och samordning av internationellt
ungdomsutbyte förbättras. Slutligen bör det s.k. Ungdomskortet
behållas. Enligt propositionen bör också konsumentskyddet i
samband med resor i utlandet övervägas i syfte att det skall
förstärkas, särskilt för ungdomar. Utskottet anser att vad som
anförs i propositionen om åtgärder för att främja
internationellt ungdomsutbyte inte bör föranleda någon erinran
från riksdagens sida.

Till betänkandet har fogats sexton reservationer och två
särskilda yttranden.

Propositionerna

Regeringen har i proposition 1990/91:100 bil. 15
(civildepartementet)

dels under punkt H 1 (s. 103--107) föreslagit riksdagen
att
1. godkänna att den huvudsakliga inriktningen för statens
ungdomsråds verksamhet skall vara i enlighet med vad i
propositionen föreslagits i avsnittet Förslag,

2. till Statens ungdomsråd för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag på 5 596 000 kr.

dels under punkt H 2 (s. 107--110) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m.
för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på
98373000 kr.

dels under punkt H 5 (s. 111--113) föreslagit riksdagen
att

1. godkänna att den huvudsakliga inriktningen för
lotterinämndens verksamhet skall vara i enlighet med vad i
propositionen förordats i avsnittet Förslag,

2. till Lotterinämnden för budgetåret 1991/92 anvisa ett
ramanslag på 2 074 000 kr.

dels under punkt H 7 (s. 115--117) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till folkrörelserna för budgetåret 1991/92
anvisa ett reservationsanslag på 100000000 kr.

Regeringen har i proposition 1990/91:78 om internationellt
ungdomsutbyte (civildepartementet)

1. föreslagit riksdagen att till Stöd till internationellt
ungdomssamarbete för budgetåret 1991/92 anvisa ett
reservationsanslag på 4050000 kr.,

2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i
propositionen anförts om behovet av åtgärder för att främja
internationellt ungdomsutbyte och om den inriktning som dessa
åtgärder bör få (avsnitt 2.2--2.4).

Motionerna

Motioner som väckts under den allmänna motionstiden 1991

1990/91:Kr327 av Karin Israelsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förbud mot kontantvinster i bingospel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kartläggning av roulettspelets omfattning.

1990/91:Kr353 av Inger Schörling och Gösta Lyngå (mp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om anordnandet av fyra extra Trissomgångar
från vilka vinsten skall tillfalla ungdomsverksamhet, speciellt
breddidrotten.

1990/91:Kr401 av Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett kasino i Malmö.

1990/91:Kr404 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av lagändring som tillåter
spelkasinon i Sverige.

1990/91:Kr405 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till hur det statliga spelmonopolet kan
avvecklas samtidigt som nya bookmakers och andra arrangörer
tillåts verka i socialt acceptabla former.

1990/91:Kr406 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar medge fyra extra
Trisslotteriomgångar för 1991 vars nettobehållning tillförs
folkrörelserna i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar anslå 164400000 kr. under
anslaget H 7. Bidrag till folkrörelserna för användning i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Kr407 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om projektanslag för verksamheter av typ Fryshuset i Stockholm.

1990/91:Kr408 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avveckla statens ungdomsråd,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag vad gäller
anslaget till statens ungdomsråd för budgetåret 1991/92,

3. att riksdagen, under förutsättning av bifall till yrkande 1
och 2, till Civildepartementet för budgetåret 1991/92 anvisar
1000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således
62193000 kr.

1990/91:Kr504 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
pengar tas från de statliga lotterierna till stöd åt
föreningarna inom ungdomsidrotten för att stödja dessa i deras
arbete med att få med de "glömda" ungdomarna i sin verksamhet.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So226.

1990/91:Kr513 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utökning av ideella organisationers
andel av den totala spelmarknaden,

3. att riksdagen beslutar att penningvinster i lokala,
regionala och riksomfattande föreningslotterier skall tillåtas i
enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar slopa den beloppsmässiga
begränsningen för penningvinster i föreningslotterier,

5. att riksdagen beslutar slopa tillståndsplikten för lokala
föreningslotterier bedrivna från fast försäljningsställe,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om automatspel,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om rätt för
ideella organisationer att anordna lotterier av samma typ som
det s.k. trisslotteriet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts beträffande ideella organisationers rätt att
utveckla nya spelformer.

1990/91:Kr521 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen begär att regeringen ger AB Penninglotteriet
i uppdrag att fyra (4) extra Trisslotteriomgångar genomförs till
förmån för svensk idrott, i enlighet med vad som anförts i
motionen,

1990/91:Kr525 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om anordnandet av fyra extra Trissomgångar
från vilka vinsten skall tillfalla ungdomsverksamhet, speciellt
breddidrotten.

1990/91:Kr526 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl.
(fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om villkoren för folkrörelsernas spel och
lotterier.

1990/91:L712 av Helge Hagberg och Lars Svensson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om villkoren för arrangörer av studerandeutbyte
mellan Sverige och andra länder.

Motioner som väckts med anledning av proposition 1990/91:78

1990/91:Kr10 av Ylva Johansson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stimulansbidrag för att öka deltagandet i
ungdomsutbyte bland de ungdomar som i dag inte alls eller i
liten utsträckning deltar,

2. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anslår 10000000
kr. utöver regeringens förslag till stimulansbidrag för att öka
deltagandet bland de ungdomar som i dag inte alls eller i liten
utsträckning deltar i ungdomsutbytet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avtal gällande ungdomssamarbete med
programländerna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att avskaffa visumtvånget för de ungdomar
som deltar i ungdomsutbyte,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att avskaffa krav på ekonomiska garantier
vid deltagande i ungdomsutbyte,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att elev som studerar ett år utomlands på
gymnasienivå skall få behålla sina studiebidrag,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ungdomsutbytescertifikat,

8. att riksdagen till Landsrådet för Sveriges
ungdomsorganisationer för budgetåret 1991/92 anslår 40000 kr.
utöver regeringens förslag, eller således 1 390 000 kr.

1990/91:Kr11 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av stödet till
internationellt ungdomsutbyte,

2. att riksdagen till stöd till Landsrådet för Sveriges
ungdomsorganisationer och Stiftelsen för internationellt
ungdomsutbyte för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 3050000 kr.,

3. att riksdagen till stöd till gymnasiala studier utomlands
till centrala studiestödsnämnden för budgetåret 1991/92 anvisar
1000000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Kr12 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det internationella ungdomsutbytet.

Utskottet

Statens ungdomsråd (H 1)

I budgetpropositionen föreslår ungdomsministern att
ungdomsrådets huvudsakliga verksamhet skall inriktas på att

-främja fritids- och kulturverksamhet,
-redovisa ungdomars levnadsvillkor och utifrån detta föreslå
förändringar av ungdomspolitiken,
-inom sitt område samarbeta med kommunerna,
-hålla goda kontakter med ungdomsorganisationer och nya
ungdomsrörelser,
-bidra till att en samordning av de statliga insatserna inom
ungdomsområdet kommer till stånd,
-följa upp och utvärdera statliga insatser inom sitt område
för ungdomar samt
-de förändringar som närmare redovisas under anslaget H 2
genomförs.

I propositionen föreslås vidare att anslaget för budgetåret
1991/92 förs upp med 5596000 kr., vilket innebär en
minskning med 159000 kr. Minskningen beror dels på att en
engångsanvisning till rådet upphör, dels på att medel som nu
disponeras av regeringen inte föreslås fortsätta att utgå.

I motion Kr408 (fp) erinrar motionärerna om att ungdomsrådet i
sin anslagsframställning för det kommande budgetåret konstaterat
att rådet haft svårt att profilera sig som myndighet samt att
rådet har upplevt sitt samordningsansvar som otydligt och menar
att man har svårigheter att fullgöra sin uppgift som myndighet.
Enligt motionärernas uppfattning är den utrednings- och
samordningsverksamhet som ungdomsrådet bedriver inte av sådan
angelägenhetsgrad att den behöver drivas i statlig regi.
Motionärerna föreslår att riksdagen beslutar avveckla statens
ungdomsråd (yrkande 1). Uppgiften att fördela anslagen till
ungdomsorganisationerna bör enligt motionärerna i stället
ankomma på civildepartementet. Därför föreslås att regeringens
förslag vad gäller anslaget till statens ungdomsråd avslås
(yrkande 2) och att under anslaget A 1. Civildepartementet m.m.
i stället anvisas 1 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit
(yrkande 3).

Utskottet vill erinra om vad som sägs i budgetpropositionen om
behovet av en samordnande funktion för att regering och riksdag
skall kunna få den samlade bild som behövs som underlag för
olika beslut. Mot denna bakgrund är det enligt ungdomsministerns
mening viktigt att det görs en översyn av statens ungdomsråd och
andra organ som finns på central nivå för att sköta
ungdomsfrågorna. Resultatet av en sådan översyn skall vara att
få en så effektiv hantering som möjligt av ungdomsfrågorna på
central nivå och väl underbyggda beslutsunderlag för centrala
ungdomspolitiska insatser. Förutom detta skall översynen också
leda till förslag om hur en bättre samordning, utvärdering och
uppföljning av insatserna på ungdomsområdet kan ske.

Utskottet är inte berett att förorda en utredning som är mera
långtgående än den i propositionen angivna. Än mindre kan
utskottet med anledning av vad som anförts i motion Kr408
förorda att statens ungdomsråd avvecklas. Utskottet avstyrker
därför motionen i aktuell del (yrkande 1).

Utskottet har inte något att erinra i fråga om regeringens
förslag till huvudsaklig inriktning av statens ungdomsråds
verksamhet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
och avstyrker motion Kr408 yrkandena 2 och 3.

Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. (H 2)

Syftet med det statliga stödet till central och lokal
ungdomsverksamhet är att främja en demokratisk fostran genom
barns och ungdomars engagemang i föreningslivet och att medverka
till en meningsfull fritid för barn och ungdomar. Enligt
budgetpropositionen bör statsbidragssystemet i fortsättningen
utformas så att det ger organisationerna större frihet att styra
verksamheten mot de prioriterade målen. Statsbidraget bör därför
utgöra ett stöd till varje organisation som helhet utan någon
uppdelning mellan resp. organisations centrala och lokala
verksamhet.

I budgetpropositionen föreslås att anslaget höjs med drygt 3
milj.kr. till 98373000 kr. Utskottet -- som inte har något
att erinra mot det i propositionen redovisade reformerade
bidragssystemet -- tillstyrker förslaget.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motion Kr407 (v), vari
tas upp frågan om stöd till den typ av verksamhet som bedrivs i
Fryshuset i Stockholm, där man tar vara på och uppmuntrar
ungdomars kraft och initiativförmåga. Det mesta av arbetet i
Fryshuset drivs som samarbetsprojekt där många organisationer
och rörelser engageras. Motionären anser att ett anslag på 5
milj.kr. för projekt av det slag som bedrivs i Fryshuset bör
utgå.

Utskottet delar motionärens uppfattning att den verksamhet som
bedrivs i Stiftelsen KFUM Söders Fritidsgård, det s.k. Fryshuset
i Stockholm, är synnerligen värdefull. Enligt vad utskottet har
inhämtat kan bidrag till organisationer för den typ av projekt
som här avses lämnas av regeringens barn- och ungdomsdelegation,
som disponerar medel från Allmänna arvsfonden. Utskottet anser
att förslaget i motion Kr407 inte påkallar någon riksdagens
åtgärd.

Stöd till internationellt ungdomsutbyte

I proposition 78 om internationellt ungdomsutbyte redovisas
regeringens förslag och bedömningar för att främja och
underlätta det internationella ungdomsutbytet. Bl.a. föreslås
att Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte anvisas medel
för att kunna ta ett visst samordnings- och informationsansvar
för det internationella ungdomsutbytet.

Ungdomsministern pekar på tre mål som bör nås med hennes
förslag.

Det första målet -- ett breddat ungdomsutbyte -- innebär att
Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte skall ges ökade
möjligheter
- att stödja särskilda insatser för att bredda ungdomsutbytet
till andra grupper än de som traditionellt deltar och
- att stimulera utbyte med geografiska områden som Sverige har
litet utbyte med.

Det andra målet innebär förbättrad information och samordning.
Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte skall ges ett
samordnande ansvar för information kring ungdomsutbyte samt
utveckla och stimulera det svenska ungdomsutbytet. Stiftelsen
skall dessutom ges möjlighet att utveckla ett informationssystem
om ungdomsutbyte.

Det tredje målet innebär att det s.k. Ungdomskortet skall ges
fortsatt stöd under nästa budgetår. Kortet ger ungdomar rabatt
på resande, kost, logi, kulturevenemang m.m.

Vidare görs i propositionen bedömningen att det förenklade
säsongsarbetstillståndet, som införs till sommarsäsongen 1991,
kommer att underlätta för utländska ungdomar att feriearbeta i
Sverige. De nuvarande bestämmelserna om visum i utlänningslagen
(1989:529) bör inte ändras. Konsumentskyddet i samband med
ungdomars resor i utlandet bör övervägas ytterligare i syfte att
förstärka skyddet, särskilt för ungdomar.

Slutligen bör enligt propositionen åtgärder vidtas för att
bättre kunna ta hand om de svenska ungdomar som har utsatts för
brott i utlandet.

Utskottet instämmer i ungdomsministerns uppfattning att
ungdomars kontakter med andra länder får en allt större
betydelse. Ett internationellt utbyte är viktigt för unga
människor både i personligt och socialt hänseende. Dessutom har
ungdomars kontakter med andra länder betydelse för samhället i
stort. Det är viktigt att människor tidigt i livet får kunskaper
om olika kulturer och traditioner. De svenska ungdomar som
kommer i kontakt med andra länders kulturer har större
möjligheter att också lära sig förstå invandrar- och
flyktingungdomar här i landet. Utskottet instämmer även i vad
som sägs i propositionen om att ett erfarenhetsutbyte mellan
människor från olika länder kan bidra till fred och avspänning.

I propositionen föreslås att anslaget Stöd till
internationellt ungdomssamarbete (H 3) skall höjas med
1752000 kr. till totalt 4050000 kr. Av beloppet beräknas
1350000 kr. för Landsrådet för Sveriges
ungdomsorganisationer och 2700000 kr. för Stiftelsen för
internationellt ungdomsutbyte.

Utskottet behandlar i det följande inledningsvis motioner som
berör anslagsfrågor. Därefter behandlar utskottet övriga
motioner som är föranledda av propositionen.

I motion Kr10 (v) yrkande 8 föreslås att för Landsrådet för
Sveriges ungdomsorganisationer skall beräknas 40000 kr.
utöver vad regeringen föreslagit eller sammanlagt 1390000
kr.

Med hänsyn till att regeringen föreslagit en uppräkning om
52000 kr. anser utskottet det inte motiverat att ytterligare
höja bidraget till Landsrådet för Sveriges
ungdomsorganisationer. Utskottet avstyrker alltså motion Kr10
yrkande 8.

Utskottet tar härefter upp till behandling frågor som avser
eller har samband med anslagsberäkningen för Stiftelsen för
internationellt ungdomsutbyte.

I motion Kr10 (v) yrkande 6 begärs att elever som studerar
ett år utomlands på gymnasienivå skall få behålla sina
studiebidrag. Även i motion Kr11 (m) behandlas frågan om bidrag
till elever som bedriver gymnasiestudier utomlands. Dessa bör
enligt motionärerna ha rätt till studiebidrag och
inackorderingstillägg på samma villkor som i Sverige (yrkande
1). Vidare föreslår motionärerna att av ökningen av bidraget
till internationellt ungdomsutbyte en viss del i stället bör
riktas till ungdomar som bl.a. genom organisationer ges
möjlighet till gymnasiestudier utomlands. Fördelningen av medlen
bör göras av centrala studiestödsnämnden. Motionärerna föreslår
att anslaget Stöd till internationellt ungdomssamarbete skall
bestämmas till 3050000 kr., vilket understiger regeringens
förslag med 1 milj.kr. (yrkande 2). I stället bör anslaget
Studiehjälp m.m. under utbildningsdepartementets huvudtitel
tillföras 1 milj.kr. för angivna ändamål (yrkande 3).

Utskottet vill med anledning av motionerna erinra om att
ungdomsministern i propositionen (s. 14) bl.a. anför följande.

Frågan om att underlätta studerandeutbytet har diskuterats
i riksdagen vid olika tillfällen. Framför allt har det gällt om
en elev som studerar ett år utomlands på gymnasienivå skall få
behålla sina studiebidrag. Centrala studiestödsnämnden föreslog
detta i sin anslagsframställan för budgetåret 1988/89. Även om
riksdagen såg positivt på förslaget från nämnden ansåg man i
likhet med regeringen att förslaget av statsfinansiella skäl
inte kunde genomföras (prop. 1987/88:100 bil. 10, SfU20, rskr.
216). Vid behandling av 1989 års budgetproposition vidhöll
riksdagen denna uppfattning (prop. 1988/89:100 bil. 10, SfU15,
rskr. 173) men erinrade samtidigt om att nämnden enligt
regeringens särskilda direktiv för budgetperioden
1990/91--1992/93 skulle prioritera förändringar av
studiehjälpssystemet. Inom ramen för detta uppdrag borde, enligt
riksdagens mening, utrymme finnas för att ytterligare överväga
frågan. Centrala studiestödsnämnden kommer att presentera sina
resultat i sin kommande anslagsframställan. Jag lägger därför
inte nu fram något förslag om hur studerandeutbytet kan
underlättas.

Utskottet anser att centrala studiestödsnämndens överväganden
inte bör föregripas.

I motion Kr10 (v) tas också upp en annan fråga som avser
storleken av medelsberäkningen till Stiftelsen för
internationellt ungdomsutbyte. Motionärerna föreslår att ett
särskilt stimulansbidrag skall inrättas för att bredda
ungdomsutbytet och öka deltagandet bland de ungdomar som i dag
inte alls eller i liten utsträckning deltar i sådant utbyte
(yrkande 1). Bidraget bör enligt motionärerna utgå till
kommunerna. Riksdagen bör för detta ändamål beräkna 10 milj.kr.
utöver regeringens förslag (yrkande 2).

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att -- som
tidigare angetts -- frågan om breddning av ungdomsutbytet
uppmärksammats i propositionen. Av denna (s. 5) framgår det att
Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte -- utöver de medel
som beräknats för nästa budgetår, nämligen 2,7 milj.kr. --
kommer att tillföras 2,3 milj.kr. från anslaget Bidrag till
central och lokal ungdomsverksamhet m.m., nämligen medel som nu
disponeras av regeringen för aktiviteter inom ungdomsområdet.
Enligt vad utskottet erfarit kommer medel som sålunda tillförts
stiftelsen att användas bl.a. för att ungdomsorganisationerna
skall kunna nå de ungdomsgrupper som motionärerna avser,
nämligen ungdomar i socialt utsatta miljöer, handikappade m.fl.
Mot bl.a. här angiven bakgrund avstyrker utskottet att särskilda
medel beräknas för det ändamål som avses i motion Kr10 i här
aktuell del.

Med hänvisning till vad som anförts i det föregående
tillstyrks regeringens förslag till medelsberäkning för
stiftelsen. Motion Kr10 yrkandena 1, 2 och 6 samt motion Kr11
yrkandena 1, 2 och 3 avstyrks.

I motion Kr12 (c) begärs förtydliganden av uppgifterna för
Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte och Landsrådet för
Sveriges ungdomsorganisationer. Enligt motionärerna skall
uppgifterna för stiftelsen vara att sprida information om
aktiviteter som finns samt stödja aktiviteter från ungdomars och
ungdomsorganisationernas sida -- inte att koordinera eller
bedriva egen verksamhet. Det skall inte heller råda något tvivel
om att det är Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer som
ansvarar för samordningen av utbytesverksamheten för de
organisationer som ingår däri.

Utskottet vill erinra om att frågan om stiftelsens uppgifter
är föremål för uppmärksamhet i propositionen (s. 8), där det
bl.a. uttalas att stiftelsen skall ges ett samordnande ansvar
för information kring ungdomsutbyte. Vidare betonas att en
samordnande funktion inte innebär att frivilligorganisationernas
ungdomsutbyte samordnas utan att detta fortsätter på samma sätt
som i dag. Utskottet anser att de redovisade uttalandena helt
står i överensstämmelse med det synsätt som präglar motionen.
Någon riksdagens åtgärd är därför inte erforderlig med anledning
av motion Kr12.

I motion Kr10 (v) föreslås att ungdomsutbyte skall
stimuleras med de länder som tecknat avtal med Sverige om en mer
långsiktig biståndsverksamhet, s.k. programländer.
Motionärernas förslag innebär bl.a. att en paragraf i alla avtal
mellan Sverige och programländerna skall gälla ungdomssamarbete
(yrkande 3).

Utskottet vill påminna om att det i propositionen framhålls
att utbytet med tredje världen bör stimuleras och att
möjligheterna till ungdomsutbyte bör tas till vara i Sveriges
kontakter med samarbetsländerna inom biståndet. Med hänsyn till
vad som sålunda anförts, anser utskottet att motion Kr10 yrkande
3 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

I samma motion, Kr10 (v), föreslås att Sverige skall
avskaffa visumtvånget för de ungdomar som deltar i
organiserat ungdomsutbyte och uppfyller vissa minimikrav
(yrkande 4). Enligt motionärerna bör Sverige även verka för att
andra länder gör detsamma.

Även denna fråga behandlas i propositionen (s. 13). Enligt
ungdomsministerns bedömning bör de nuvarande bestämmelserna om
visum i utlänningslagen (1989:529) inte ändras. Utskottet vill
också erinra om att utrikesutskottet i sitt betänkande
1989/90:UU16 om samarbete med Baltikum, Central- och Östeuropa
anfört följande.

Riksdagen har fastslagit att Sverige skall ha en reglerad
invandring. Viseringar är ett viktigt instrument för att
förhindra en okontrollerad invandring till Sverige. Om
viseringsplikt föreligger kan behövliga skärpningar eller
lättnader införas med kort varsel.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
Kr10 yrkande 4.

I ett annat yrkande i motion Kr10 (v) föreslås bl.a. att
kravet på att inresande skall lämna ekonomiska garantier
avskaffas vid ungdomsutbyte (yrkande 5).

Utskottet vill framhålla att de krav på ekonomiska garantier
som föreskrivs enligt bestämmelserna i 3 kap. 4 §
utlänningsförordningen (1989:547) gäller högskolestuderande. För
utländska gymnasiestuderande som kommer till Sverige är det --
enligt vad utskottet inhämtat -- till fyllest att en
utbytesorganisation antagit en studerande till sitt
utbytesprogram. För dessa behövs således ingen ekonomisk
garanti. Utskottet anser därför att motion Kr10 yrkande 5 inte
erfordrar någon riksdagens åtgärd.

I motion Kr10 (v) behandlas också frågan om ett s.k.
ungdomsutbytescertifikat (yrkande 7). Ett sådant certifikat
skulle enligt motionärerna innebära att ungdomar som deltar i
ett utbytesprogram garanteras vissa rättigheter både i hemlandet
och i det land de reser till.

Ungdomsministern anger i propositionen (s. 15) att Europarådet
föreslagit ett stort projekt som bl.a. skall leda fram till ett
legalt bindande dokument om ungdomsutbyte, ett s.k.
ungdomsutbytescertifikat. Sverige är ett av de länder, som i
samband med den europeiska ungdomsministerkonferensen i Lissabon
hösten 1990 antog ett slutdokument. I detta rekommenderas de
länder som undertecknat den europeiska kulturkonventionen att
bl.a. vidta lämpliga administrativa steg för att eliminera de
juridiska, administrativa och ekonomiska hinder som ungdomar
möter såväl i hemlandet som utomlands -- dock utan att
kompromettera lagstiftningens allmänna syfte -- och som i dag
skapar sådana barriärer, samt att granska förutsättningarna att
förse ungdomar som deltar i utbytesprojekt med ett lämpligt
persondokument som skulle undanröja dessa hinder.

Det anförda ger utskottet anledning att utgå från att
regeringen för närvarande överväger möjligheterna att införa ett
ungdomsutbytescertifikat. Utskottet avstyrker därför motion Kr10
yrkande 7.

I motion L712 (s) behandlas frågan om villkoren för
arrangörer av studerandeutbyte mellan Sverige och andra
länder. Motionärerna framhåller bl.a. att utlandsvistelsen för
en del ungdomar kan bli en katastrof. Ofta är boendet i
värdlandet en orsak härtill, något som arrangörsorganisationerna
i Sverige har mindre inflytande över. I motionen föreslås att
konsumentverket bl.a. skall få i uppdrag att ingå en
överenskommelse med de organisationer som arrangerar
internationellt ungdomsutbyte. Överenskommelsen skall resultera
i ökad insyn i organisationernas verksamhet samt ge ökade
möjligheter till ekonomisk gottgörelse till de ungdomar som
drabbas av oacceptabla boende- och studievillkor.
Konsumentverket bör även få i uppdrag att överväga någon lämplig
form av legitimering av arrangörsorganisationer som bedriver
studerandeutbytesverksamhet.

Utskottet vill erinra om att ungdomsministern i propositionen
(s. 19) framhåller att nästan alla arrangörer i en
överenskommelse med konsumentverket förbundit sig att följa
vissa regler vid anordnandet av ettårsvistelser utomlands.
Bestämmelserna innebär bl.a. att arrangören noggrant skall
pröva sökandens och värdfamiljernas lämplighet och motivation
för vistelsen. Ett förberedelse- och uppföljningsprogram skall
finnas för eleven. En kontaktperson skall finnas på lämpligt
avstånd från värdfamiljen m.m. Konsumentverkets överenskommelser
ger en god vägledning om vilka krav som kan ställas på
arrangemangen. Det är emellertid -- enligt ungdomsministern --
svårt att kontrollera att överenskommelserna följs samtidigt som
sanktionsmöjligheterna mot den arrangör som bryter mot
överenskommelsen är få.

Enligt utskottets mening är det angeläget att regeringen noga
följer de frågor som motionärerna tar upp om arrangörernas
ansvar för studerandeutbyte med utlandet. Ytterligare erfarenhet
av sådant utbyte bör avvaktas. Utskottet är därför inte berett
att förorda att riksdagen framställer krav på att sådana
åtgärder som anges i motionen skall vidtas. Utskottet anser att
motion L712 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet anser att vad som i övrigt anförs i propositionen om
åtgärder för att främja internationellt ungdomsutbyte inte bör
föranleda någon erinran från riksdagens sida.

Lotterinämnden (H 5)

Utskottet tillstyrker förslag av regeringen att riksdagen
skall godkänna att lotterinämndens verksamhet för den kommande
treårsperioden i huvudsak inriktas på att utbilda och
vidareutbilda myndigheternas handläggare och kontrollanter,
kartlägga roulett- och kortspelsverksamheten samt utvärdera de
ändringar av lotterilagen som trädde i kraft den 1 januari 1989
(avsnittet Förslag i propositionen).

Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag att riksdagen
till Lotterinämnden för nästa budgetår skall anvisa ett
ramanslag på 2074000 kr.

Utskottet behandlar i ett följande avsnitt vissa frågor om
lotterier och spel som inte har ett omedelbart samband med
förslagen under förevarande anslag.

Bidrag till folkrörelserna (H 7)

Ungdomsministern anför i propositionen inledningsvis följande
(bil. l5, s. ll6).

Skattereformens effekter för folkrörelserna har följts upp
särskilt inom regeringskansliet. Resultatet av detta arbete
visar att särskilda icke avsedda effekter kan drabba de ideella
folkrörelserna. Framför allt får folkrörelserna ökade kostnader
på grund av breddningen av mervärdeskatten samtidigt som man
inte har möjlighet att dra av dessa kostnader i sin verksamhet.

En av de bärande tankarna i skattereformen har varit att den
enskilde genom en högre disponibel inkomst själv skall kunna
avgöra hur han eller hon skall prioritera sina utgifter. Detta
bör enligt min mening även kunna medföra ökade intäkter för
föreningslivet. Emellertid anser jag att särskilt barn- och
ungdomsverksamheten kan drabbas av negativa effekter.

Folkrörelserna har pekat på att skattereformen medför
administrativt merarbete och ökade kostnader. Min mening är att
regeringens samlade åtgärder för att kompensera folkrörelserna
begränsar dessa problem.

I anslutning till det sagda hänvisas i propositionen till
följande åtgärder som regeringen föreslår i
budgetpropositionen. Utskottet redovisar i anslutning därtill
bl.a. i vilka sammanhang frågorna behandlas i riksdagen.

Vissa åtgärder specifika för idrottsrörelsen föreslås
eller redovisas i budgetpropositionen (se främst redovisningen i
bil. l3, s. 99--100). Förslag som avser en höjning av det lokala
aktivitetsstödet inom idrottsområdet behandlas i
kulturutskottets betänkande KrU17 om idrott. Det bör dock
påpekas att förslag till medelsanvisning som medger höjningen
behandlas i detta betänkande. Riksdagen har efter förslag i
proposition 76 genom ändring av bl.a. lagen (1962:381) om allmän
försäkring medgett att idrottslig verksamhet även framdeles
skall vara befriad från uttag av socialavgifter på ersättningar
upp till ett halvt basbelopp. En mindre ändring i
propositionsförslaget gjordes av riksdagen efter förslag av
socialförsäkringsutskottet som behandlat ärendet i sitt
betänkande SfUl0. Då det gäller kompensationen till idrotten för
effekterna av skattereformen bör här också -- utöver vad som
redovisas i det följande och som avser även andra folkrörelser
-- nämnas att regeringen under finanshuvudtiteln föreslagit att
AB Tipstjänst tills vidare skall vara oförhindrat att upp till
en ram på 50 milj.kr. årligen använda medel för stöd till
idrotten för ändamål som kritiserats av riksdagens revisorer
(bil. 9, s. 105--106). Förslaget behandlas av finansutskottet i
betänkandet FiU19. Beträffande frågor som prövas av
riksskatteverket och är av betydelse för idrottsrörelsen
hänvisar utskottet till redovisningen i budgetpropositionen
(bil. 13, s. 100) och till behandlingen i skatteutskottet av
motioner som väckts under allmänna motionstiden (se bet. SkU17).

Frågor om kompensation till handikapprörelsen behandlas av
socialutskottet i betänkandet SoU12 efter förslag i
budgetpropositionen (bil. 7, främst s. 159--161).

Likaledes efter förslag i budgetpropositionen (bil. 15, s.
95--96) och efter beredning i kulturutskottet (bet. KrUl4) har
riksdagen beslutat att trossamfunden skall få vissa ökade
resurser. Denna uppräkning av resurserna har dock varit
motiverad av att riksdagen förra året efter förslag av utskottet
begärde en sådan uppräkning. Med hänsyn till vad som anförs i
budgetpropositionen vill utskottet därför påpeka att de i
propositionen åsyftade ökade resurserna till trossamfunden inte
kan tas till intäkt för påståendet att dessa därigenom fått en
kompensation för skattereformens effekter. Detta framgår av
utskottets betänkande KrU14. Utskottet återkommer i det följande
-- med anledning av regeringens förslag till ett särskilt bidrag
till folkrörelserna - till en i det angivna betänkandet förd
diskussion om i vad mån det är motiverat att riksdagen ger
trossamfunden och andra folkrörelser särskild kompensation för
skattereformens effekter.

Utskottet vill här också erinra om att utskottet i följande
avsnitt behandlar frågor om åtgärder för att ge folkrörelserna
ett ökat utrymme för att finansiera sin verksamhet genom
lotterier och spel.

Regeringen föreslår i propositionen ett särskilt bidrag till
folkrörelser som bedriver barn- och ungdomsverksamhet av olika
slag för att kompensera deras ökade kostnader för denna del av
verksamheten. Ett reservationsanslag på l00 milj.kr. föreslås
för ändamålet (H 7).

Under anslaget H 2 anges i propositionen (s. 109--110) att av
angivna belopp under H 7 skall 14 milj.kr. avsättas för
ungdomsorganisationernas lokala verksamhet.

Under anslaget E 1. Stöd till idrotten (bil. 13, s. 100) anges
att som kompensation för idrottsrörelsens barn- och
ungdomsverksamhet avsätts inom ramen för medelsanvisningen om
100 milj.kr. ett belopp om 65 milj.kr. för idrottens lokala
aktivitetsstöd. Beloppet avses senare överföras till anslaget E
1.

Av det sagda följer att -- om riksdagen godtar regeringens
förslag till medelsanvisning till Bidrag till folkrörelserna --
ett belopp om 21 milj.kr. (l00 - 14 - 65 ) kan disponeras för
riktade insatser till folkrörelser som bedriver barn- och
ungdomsverksamhet.

I motion Kr406 (c) yrkas att anslaget skall höjas med 64,4
milj.kr. till 164,4 milj.kr. Motionärerna hänvisar till att i
centerpartiets idrottsmotion (Kr522) föreslagits en uppräkning
av det lokala aktivitetsstödet från nuvarande l7 kr. till 35 kr.
per sammankomst. De anser att motsvarande uppräkning bör göras
för de övriga organisationer som bedriver barn- och
ungdomsverksamhet. Det framgår inte av motionen hur
medelsberäkningen gjorts.

I sitt ovan angivna betänkande KrU14 om stöd till trossamfund
m.m. underströk utskottet enhälligt att det inte hade något mot
att den av regeringen föreslagna kompensationen till
folkrörelserna för skatteomläggningens effekter fått en stark
inriktning mot ett ökat stöd till barn- och ungdomsverksamhet. I
betänkandet hänvisades också till att bl.a. trossamfund och
nykterhetsorganisationer för den barn- och ungdomsverksamhet de
bedriver i betydande del får bidrag av medel som statens
ungdomsråd fördelar (anslaget H 2). En hänvisning gjordes även
till att riksdagen efter förslag av kulturutskottet uttalat sig
för att en översyn av lotterilagen skall göras. Huvudsyftet med
översynen skall vara att lotterilagstiftningen skall ges ett
sådant innehåll att den i förhållande till nuvarande
lagstiftning ger ett ökat utrymme -- för de folkrörelser som så
önskar -- att finansiera sin verksamhet genom lotterier och
spel. Utskottet avstyrkte i betänkandet enhälligt motioner om
riksdagsuttalanden syftande till kompensation för
skatteomläggningen för de fria trossamfunden och i några av
motionerna även för andra folkrörelser. Vid betänkandet fogades
särskilda yttranden om effekterna av skatteomläggningen för de
fria trossamfunden m.fl. Riksdagen har bifallit vad utskottet
hemställt i betänkandet.

Vad utskottet sålunda för kort tid sedan anfört om
kompensation till folkrörelserna för effekterna av
skattereformen är fortfarande giltigt. I konsekvens med
utskottets tidigare ställningstagande är det motiverat att medel
anvisas under ett nytt anslag för bidrag till folkrörelser som
bedriver barn- och ungdomsverksamhet. Med beaktande av de övriga
insatser som redovisats ovan och som utskottet i ett avseende
återkommer till i följande avsnitt är utskottet inte berett att
under anslaget förorda en medelsanvisning som är högre än den av
regeringen föreslagna. Utskottet avstyrker således motion Kr406
i här aktuell del (yrkande 2). Utskottet har inte något att
erinra mot en sådan överföring av viss del av medlen, bl.a. 65
milj.kr. till idrottsanslaget, som angetts i det föregående.

Lotterier och spel

Genom ändringar i lotterilagen år 1988 tilläts
penningvinster i bingospel. Utnyttjandet av denna möjlighet
har gett folkrörelserna ökade intäkter av spelet. Liksom då
utskottet under hösten 1990 behandlade samma fråga avstyrker
utskottet att möjligheten till penningvinster tas bort. Motion
Kr327 (c) yrkande 1 bör därför avslås.

I budgetpropositionen (bil. 15, s. 102) erinrar
ungdomsministern om att det i dag -- dvs. vid tidpunkten för
beslutet om innehållet i budgetpropositionen -- ges möjlighet
till vinster upp till ett värde motsvarande ett halvt basbelopp
för bingovinster. Ungdomsministern anför vidare att hon, för
att ge folkrörelserna möjligheter att ytterligare öka sina
intäkter av bingospel, föreslår att vinsternas storlek höjs från
ett halvt basbelopp till ett helt basbelopp.

Idrottsministern hänvisar i avsnittet i budgetpropositionen om
stöd till idrotten (bil. l3, s. 101) till att ungdomsministern
kommer att lägga fram förslag i angivna hänseende.

Trots de angivna uttalandena innehåller budgetpropositionen
inte något förslag till riksdagen om en höjning av
maximibeloppet för vinst i bingospel.

Lotterinämnden har den 14 februari 1991 utfärdat föreskrifter
och allmänna råd för tillståndsgivning enligt 11 § lotterilagen
i fråga om bingospel och annat spel i samband därmed från och
med den l mars l991 (KFS 1991:2, LN:1). Det föreskrivs däri att
värde av vinst ej får överstiga ett basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Oavsett hur det må förhålla sig med lotterinämndens rätt att
utan lagändring höja maximibeloppet för bingovinst (se bl.a.
bet. KrU 1987/88:22, s.l2--13), är det uppenbart att regeringen
inte haft för avsikt att få sitt förslag genomfört genom ett
anförande i budgetpropositionen av ungdomsministern -- eller
idrottsministern.

Utskottet anser att i den uppkomna situationen frågan om hur
hög en bingovinst får vara uttryckligen bör regleras i
lotterilagen i likhet med vad som redan nu gäller i fråga om
vinster i egentliga lotterier.

Utskottet delar uppfattningen att maximivinsten i bingospel
bör vara ett basbelopp enligt lagen om allmän försäkring.

Utskottet föreslår att det i 12 § tredje stycket lotterilagen
görs ett tillägg så att stycket får följande innehåll.

I bingospel som får anordnas med stöd av 11 § får vinsterna
inte utgöras av värdepapper. I sådant spel får värdet av vinst
inte överstiga ett basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

Lagändringen bör träda i kraft den l juli i år.

Efter ett i denna del enhälligt förslag av kulturutskottet i
betänkandet KrU8 om lotterifrågor gav riksdagen i slutet av
förra året som sin mening regeringen till känna att en
parlamentarisk utredning borde tillsättas för att göra en
översyn av lotterilagen. Huvudsyftet med översynen bör vara
att lotterilagstiftningen skall ges ett sådant innehåll att den
i förhållande till nuvarande lagstiftning ger ett ökat utrymme
för de folkrörelser som så önskar att finansiera sin verksamhet
genom lotterier och spel. Utskottet preciserade i fem punkter
vad utredningsuppdraget bör omfatta.

Utskottet har inhämtat att regeringen inom kort kommer att ta
ställning till direktiv för en sådan översyn som riksdagen
begärt.

I två motioner, Kr513 (m) och Kr526 (fp), framställs yrkanden
som innebär att den av utskottet begärda lotteriutredningen
skall få i uppdrag att lägga fram förslag som har till syfte
att ge folkrörelserna möjlighet att öka sin andel av den
totala spelmarknaden.

Utskottet anser det inte motiverat att -- redan innan
utredningen tillsatts -- förorda att utredningsuppdraget skall
ges ett annat innehåll än vad utskottet för kort tid sedan
enhälligt förordat. Motion Kr5l3 yrkande 2 och motion Kr526
yrkande 3 avstyrks därför.

Utskottet förordade tillsättandet av en lotteriutredning bl.a.
med anledning av ett motionsyrkande (motion 1989/90:509 yrkande
8) om ideella organisationers rätt att utveckla nya
spelformer. Som följer av vad som anförts i det föregående --
och då det i yrkandet framställda kravet av utskottet togs upp
som en särskild utredningspunkt -- erfordrar ett nu framställt
yrkande med samma innehåll av samme huvudmotionär inte något
riksdagens initiativ. Motion Kr513 (m) yrkande 8 avstyrks
därför.

Vissa andra -- i samma motion, Kr513 (m), framställda --
yrkanden om ändringar i lotterilagstiftningen påkallar inte
någon riksdagens åtgärd. Liksom då utskottet enhälligt avstyrkte
yrkanden med samma innehåll i sitt ovan angivna betänkande KrU8
hänvisar utskottet i fråga om de nu aktuella yrkandena till den
av utskottet förordade utredningen (yrkandena 3,4 och 5).

Även yrkande 7 i motion Kr513 (m) avstyrks. Motionärerna vill
att ideella organisationer skall få anordna lotterier av samma
typ som Trisslotteriet. Utskottet hänvisar även i fråga om
detta yrkande till den av utskottet förordade
lotteriutredningen, som kan beräknas bli tillsatt inom en nära
framtid.

I 19 § lotterilagen stadgas bl.a. att det inte är tillåtet att
främja deltagande i ett utom landet anordnat lotteri.

Motionären bakom motion Kr405 (fp) anser att Tipstjänsts och
Trav och Galopps monopol på att hantera allt spel om pengar på
idrottstävlingar samt trav- och galopptävlingar skall upphävas.
Han hänvisar till att många svenskar börjat spela hos bookmakers
i London och anser att bookmakers borde få verka i vårt land
under socialt acceptabla former. Härigenom skulle bl.a. illegalt
spel kunna motverkas.

Utskottet anser att den av motionären väckta frågan ligger
inom ramen för den av utskottet begärda utredningen. Motionen
avstyrks därför.

En kartläggning av roulettspelets omfattning bör göras
enligt motion Kr327 (c) yrkande 2.

Motionsyrkandet avstyrks med hänvisning i första hand till
att, som angetts i det föregående, lotterinämnden under den
kommande perioden i huvudsak skall inrikta sin verksamhet på att
bl.a. kartlägga roulett- och kortspelsverksamheten.

I fyra motioner framställs krav som sammanfattningsvis kan
sägas syfta till att i avvaktan på resultatet av
lotteriutredningens arbete Svenska penninglotteriet skall ordna
fyra extra omgångar av Trisslotteriet och att
nettoöverskottet av dessa lotterier -- uppskattningsvis 160--170
milj.kr. -- skall tillfalla olika folkrörelseändamål.
Beträffande det närmare innehållet i motionerna, nämligen Kr353
(mp), Kr406 (c) yrkande 1, Kr521 (v) yrkande 3 och Kr525 (mp)
yrkande 7, hänvisar utskottet till dessa.

I den mån motionsyrkandena syftar till att kompensation för
skatteomläggningen skall lämnas vill utskottet framhålla att
utskottet i det föregående gjort en övergripande bedömning av
kompensationsbehovet och kompensationsmöjligheterna och därvid
tillstyrkt förslag av regeringen i fråga om särskild
medelsanvisning till ideella organisationer med barn- och
ungdomsverksamhet. Utskottet har också föreslagit en lagändring
som reglerar rätten att ordna bingo med relativt höga
vinstbelopp, något som torde ha stor betydelse särskilt för
idrottsrörelsen. Vidare har lämnats en redovisning för andra
åtgärder som föreslagits eller beslutats och som förbättrar
eller är ägnade att förbättra folkrörelsernas ekonomi.

Utskottet vill också framhålla att om ett statligt spelbolag
skulle ordna extra omgångar av Trisslotteriet eller annat eget
lotteri till förmån för visst icke-statligt ändamål, detta
självfallet i motsvarande mån begränsar bolagets egna
möjligheter att bedriva sin verksamhet och att inom ramen för av
staten fastställda regler nå ett så gott resultat som möjligt.
Bolagens vinst skall i princip inlevereras till staten för att
användas till ändamål som beslutas under politiskt ansvar. Detta
synsätt är bakgrunden till utskottets restriktiva syn i fråga om
Tipstjänsts stöd till idrotten (se utskottets yttrande
1988/89:KrU5y). Utskottet har den uppfattningen att inte bara
storleken av direkt statligt stöd till folkrörelserna utan även
stöd som reellt sätt är att jämställa med sådant statligt stöd i
princip skall beslutas av riksdagen. Stödet bör således prövas
utifrån en bedömning av vilket faktiskt stöd som föreligger och
inte göras beroende av hur framgångsrikt visst statligt lotteri
är. Tilläggas bör att det sagda självfallet inte står i
motsättning till att folkrörelserna i samarbete med de statliga
spelbolagen utnyttjar de senares administrativa kompetens och
resurser för att anordna egna lotterier.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionsyrkandena.

Utskottet behandlar härefter motion Kr504 (mp) yrkande 2.
Motionärerna vill att medel skall överföras från de statliga
lotterierna till stöd åt föreningar inom ungdomsidrotten i
deras arbete att få med de "glömda" ungdomarna i sin verksamhet.

Utskottet erinrar om att utskottet i betänkandet KrUl7
behandlar det statliga idrottsstödet och där förordar en
väsentlig uppräkning av stödet. I enlighet med vad som anförts
i det föregående och med hänvisning till vad utskottet i olika
sammanhang tidigare anfört bör det inte göras en sådan
direktöverföring -- i realiteten en specialdestinering -- som
motionärerna förordar. Utskottet hänvisar också till
finansutskottets betänkande FiU19, i vilket likartade yrkanden i
dagarna avstyrkts.

Utskottet tar härefter upp frågor om tillåtande av
automatspel och kasinon av internationell typ.

Med hänvisning till vad utskottet anförde i sitt betänkande
KrU8 -- bl.a. den påtalade risken för sociala skadeverkningar --
avstyrker utskottet motion Kr513 (m) yrkande 6 om tillåtande av
spel på utbetalningsautomater.

I likhet med vad som anfördes i angivna betänkande, KrU8, bör
den prövning som sker hos regeringen av en framställning om
tillåtande av kasinon av internationell typ i Sverige inte
föregripas. Motion Kr401 (m) och motion Kr404 (m) -- som med
vissa inbördes variationer syftar till att sådana kasinon skall
bli tillåtna, i vart fall i viss utsträckning -- avstyrks
därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den huvudsakliga inriktningen av statens
ungdomsråds verksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 samt med
avslag på motion 1990/91:Kr408 yrkande 1 godkänner vad i
propositionen anförts om den huvudsakliga inriktningen av
statens ungdomsråds verksamhet,
res. 1 (m, fp)

2. beträffande medelsanvisningen till Statens ungdomsråd,
m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 samt med
avslag på motion 1990/91:Kr408 yrkandena 2 och 3 till Statens
ungdomsråd för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 5596000 kr.,
res. 1 (m, fp)

3. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till central
och lokal ungdomsverksamhet m.m.

att riksdagen till Bidrag till central och lokal
ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1991/92 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 98373000 kr.,

4. beträffande frågan om ett anslag till projekt av typ
Fryshuset

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr407,
res. 2 (v)

5. beträffande beräknande av medel till Landsrådet för
Sveriges ungdomsorganisationer

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:78 och med
avslag på motion 1990/91:Kr10 yrkande 8 i motsvarande del
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 7 skall
beräknas 1350000 kr.,
res. 3 (v)

6. beträffande beräknande av medel till Stiftelsen för
internationellt ungdomsutbyte, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:78 samt med
avslag på motion 1990/91:Kr10 yrkande 1, yrkande 2 i motsvarande
del och yrkande 6 samt motion 1990/91:Kr11 yrkande 1 och yrkande
2 i motsvarande del och yrkande 3 beslutar att för medel till
angivna stiftelse under anslaget vid mom. 7 skall beräknas
2700000 kr.,
res. 4 (m)
res. 5 (v)

7. beträffande medelsanvisningen till Stöd till
internationellt ungdomssamarbete, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:78 samt med
avslag på motion 1990/91:Kr10 yrkandena 2 och 8, båda yrkandena
i motsvarande del, samt motion 1990/91:Kr11 yrkande 2 i
motsvarande del till Stöd till internationellt ungdomssamarbete
för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 4050000 kr.,
res. 6 (m)--villk. 4
res. 7 (v)--villk. 3 och 5

8. beträffande uppgifterna för Stiftelsen för
internationellt ungdomsutbyte m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr12,

9. beträffande ungdomsutbyte med programländerna

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr10 yrkande 3,
res. 8 (v)

10. beträffande avskaffande av visumtvånget

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr10 yrkande 4,
res. 9 (v)

11. beträffande vissa ekonomiska garantier

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr10 yrkande 5,
res. 10 (v)

12. beträffande ungdomsutbytescertifikat

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr10 yrkande 7,
res. 11 (v)

13. beträffande villkoren för arrangörer av
studerandeutbyte

att riksdagen avslår motion 1990/91:L712,

14. beträffande behovet av åtgärder för att främja
internationellt ungdomsutbyte och om den inriktning dessa
åtgärder bör få

att riksdagen i den mån frågorna inte behandlats i tidigare
moment lämnar utan erinran vad som anförts i proposition
1990/91:78,

15. beträffande den huvudsakliga inriktningen av
lotterinämndens verksamhet

att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om den
huvudsakliga inriktningen av lotterinämndens verksamhet,

16. beträffande medelsanvisningen till Lotterinämnden

att riksdagen till Lotterinämnden för budgetåret 1991/92
under trettonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 2074000
kr.,

l7. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
folkrörelserna

att riksdagen med bifall till proposition l990/91:l00 och med
avslag på motion 1990/91:Kr406 yrkande 2 till Bidrag till
folkrörelserna för budgetåret 1991/92 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 100000000 kr.,
res. 12 (c)

18. beträffande avskaffande av penningvinster i bingospel

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr327 yrkande 1,

l9. beträffande storleken av bingovinster

att riksdagen med anledning av proposition l990/91:100 antar
det vid betänkandet som bilaga fogade förslaget till lag om
ändring i lotterilagen (1982:1011),

20. beträffande uppdraget till den av riksdagen förordade
lotteriutredningen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr513 yrkande 2 och
1990/91:Kr526 yrkande 3,

21. beträffande ideella organisationers rätt att utveckla
nya spelformer

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr513 yrkande 8,

22. beträffande vissa ändringar i lotterilagstiftningen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr513 yrkandena 3, 4 och
5,

23. beträffande rätt för ideella organisationer att anordna
lotterier av samma typ som Trisslotteriet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr513 yrkande 7,

24. beträffande rätt för bookmakers att verka i vårt land

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr405,

25. beträffande en kartläggning av roulettspelets
omfattning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr327 yrkande 2,

26. beträffande extra omgångar av Trisslotteriet för
folkrörelseändamål

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr353, 1990/91:Kr406
yrkande 1, 1990/91:Kr521 yrkande 3 och 1990/91:Kr525 yrkande 7,
res. 13 (c, v, mp)

27. beträffande överföring av medel från de statliga
lotterierna till stöd åt viss föreningsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr504 yrkande 2,
res. 14 (mp)

28. beträffande tillåtande av spel på
utbetalningsautomater

att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr513 yrkande 6,
res. 15 (m)

29. beträffande kasinon

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr401 och
1990/91:Kr404.
res. 16 (m)

Stockholm den 21 mars 1991

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Berit
Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Anders Nilsson (s), Lars
Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo
Persson (s), Lars Ahlström (m), Stina Gustavsson (c), Alexander
Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla
Berg (s), Lola Björkquist (fp) och Stina Eliasson (c).

Reservationer

1. Den huvudsakliga inriktningen av statens ungdomsråds
verksamhet m.m. samt medelsanvisningen till Statens ungdomsråd,
m.m. (mom. 1 och 2)

Ingrid Sundberg (m), Lars Ernestam (fp), Lars Ahlmark (m),
Lars Ahlström (m) och Lola Björkquist (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet vill" och på s. 7 slutar med "2 och 3" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas kritiska syn på ungdomsrådets
verksamhet. Inte heller utskottet anser att den utrednings- och
samordningsverksamhet som ungdomsrådet bedriver är av den
angelägenhetsgraden att den motiverar fortsatt statligt stöd.
Statens ungdomsråd bör därför avvecklas och uppgiften att
fördela bidragen till ungdomsorganisationerna bör i
fortsättningen åläggas regeringen (civildepartementet).

Utskottet tillstyrker alltså förslaget i motion Kr408
yrkandena 1, 2 och 3. Som en följd av utskottets
ställningstagande är det inte aktuellt att fastställa riktlinjer
för rådets verksamhet. Inte heller bör medel till rådets
verksamhet anvisas. Under anslaget Civildepartementet bör -- för
fördelning av bidrag till ungdomsorganisationerna -- beräknas 1
milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha
följande lydelse:

1. beträffande den huvudsakliga inriktningen av statens
ungdomsråds verksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr408 yrkande 1
samt med avslag på proposition 1990/91:100 beslutar att som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om
avveckling av statens ungdomsråd,

2. beträffande medelsanvisningen till Statens ungdomsråd,
m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr408 yrkandena 2
och 3 samt med avslag på proposition 1990/91:100

dels beslutar att medel inte skall anvisas under anslaget
Statens ungdomsråd,

dels utöver tidigare förslag (prop. 1990/91:100 bil. 15,
FiU14) till Civildepartementet m.m. för budgetåret 1991/92
under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
1000000 kr.,

2. Frågan om ett anslag till projekt av typ Fryshuset (mom. 4)

Alexander Chrisopoulos (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Utskottet delar" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar motionärens uppfattning att den verksamhet som
bedrivs i Stiftelsen KFUM Söders Fritidsgård, det s.k. Fryshuset
i Stockholm, är synnerligen värdefull. Utskottet anser det
därför motiverat att ett särskilt anslag utgår för projekt av
det slag som bl.a. Fryshuset ägnar sig åt. Utskottet tillstyrker
därför motion Kr407. Riksdagen bör således anvisa 5 milj.kr. för
ändamålet.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande frågan om ett anslag till projekt av typ
Fryshuset

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr407 under ett
nytt anslag benämnt Bidrag till viss ungdomsverksamhet för
budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett
anslag på 5000000 kr.,

3. Beräknande av medel till Landsrådet för Sveriges
ungdomsorganisationer (mom. 5)

Alexander Chrisopoulos (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Med hänsyn" och slutar med "yrkande 8" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att Landsrådet för
Sveriges ungdomsorganisationer spelar en viktig roll när det
gäller att hjälpa svenska ungdomsorganisationer med kontakter
till organisationer i andra länder, inte minst gäller det de nya
organisationer som efter hand bildas i Östeuropa. Landsrådet har
också omfattande arbete med inriktning mot tredje världen.
Utskottet anser det därför motiverat att det bidrag som utgår
till Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer höjs med
40000 kr. utöver regeringens förslag. Sammanlagt bör därför
1390000 kr. beräknas för Landsrådet för Sveriges
ungdomsorganisationer. Utskottet tillstyrker således motion Kr10
yrkande 8.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande beräknande av medel till Landsrådet för
Sveriges ungdomsorganisationer

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr10 yrkande 8 i
motsvarande del och med anledning av proposition 1990/91:78
beslutar att för angivna ändamål under anslaget vid mom. 7 skall
beräknas 1390000 kr.,

4. Beräknande av medel till Stiftelsen för internationellt
ungdomsutbyte, m.m. (mom. 6)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Utskottet vill" och slutar med "bör föregripas" bort ha
följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas förslag att de elever som
bedriver gymnasiestudier utomlands skall få behålla sina
studiebidrag och inackorderingstillägg. Vad utskottet sålunda
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I
enlighet med vad som anförts i motionen bör 1 milj.kr. överföras
från anslaget Stöd till internationellt ungdomssamarbete under
trettonde huvudtiteln till anslaget Studiehjälp m.m. under
åttonde huvudtiteln.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet vill med" och slutar med "3 avstyrks" bort
ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att -- som
tidigare angetts -- frågan om breddning av ungdomsutbytet
uppmärksammats i propositionen. Av denna (s. 5) framgår det att
Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte kommer att
tillföras 2,3 milj.kr. från anslaget Bidrag till central och
lokal ungdomsverksamhet m.m., medel som nu disponeras av
regeringen för aktiviteter inom ungdomsområdet. Enligt vad
utskottet erfarit kommer medel som sålunda tillförts stiftelsen
att användas bl.a. för att ungdomsorganisationerna skall kunna
nå de ungdomsgrupper som motionärerna avser, nämligen ungdomar i
socialt utsatta miljöer, handikappade m.fl. Mot bl.a. här
angiven bakgrund avstyrker utskottet att särskilda medel
beräknas för det ändamål som avses i motion Kr10 i här aktuell
del.

Med hänvisning till vad som anförts i det föregående
tillstyrks motionerna Kr10 yrkande 6 och Kr11 yrkandena 1, 2 och
3 samt avstyrks motion Kr10 yrkandena 1 och 2.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:

6. beträffande beräknande av medel till Stiftelsen för
internationellt ungdomsutbyte, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Kr10 yrkande
6 och 1990/91:Kr11 yrkande 1, yrkande 2 i motsvarande del och
yrkande 3 samt med anledning av proposition 1990/91:78 samt med
avslag på motion 1990/91:Kr10 yrkande 1 och yrkande 2 i
motsvarande del

dels ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
studiebidrag och inackorderingstillägg för vissa
gymnasiestuderande,

dels beslutar att för medel till angivna stiftelse under
anslaget vid mom. 7 skall beräknas 1700000 kr.,

dels utöver tidigare föreslaget belopp (prop. 1990/91:100
bil. 10) till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1991/92 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000000
kr. för nämnda ändamål,

5. Beräknande av medel till Stiftelsen för internationellt
ungdomsutbyte, m.m. (mom. 6)

Alexander Chrisopoulos (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Utskottet vill" och på s. 10 slutar med "3 avstyrks" bort
ha följande lydelse:

För att underlätta studerandeutbytet anser utskottet det vara
angeläget att de elever som bedriver gymnasiestudier utomlands
får behålla sina studiebidrag. Regeringen bör därför snarast
återkomma till riksdagen med förslag i denna fråga. Utskottet
tillstyrker således motionerna Kr10 yrkande 6 (v) och Kr11
yrkande 1 (m). Utskottet avstyrker däremot förslagen i motion
Kr11 yrkandena 2 och 3 om att minska anslaget Stöd till
internationellt ungdomssamarbete med 1 milj.kr., medel som
motionärerna anser i stället bör riktas till ungdomar som
bedriver gymnasiestudier utomlands.

I motion Kr10 (v) tas också upp en annan fråga som avser
storleken av medelsberäkningen till Stiftelsen för
internationellt ungdomsutbyte. Motionärerna föreslår att ett
särskilt stimulansbidrag skall inrättas för att bredda
ungdomsutbytet och öka deltagandet bland de ungdomar som i dag
inte alls eller i liten utsträckning deltar i sådant utbyte
(yrkande 1). Bidraget bör enligt motionärerna utgå till
kommunerna. Riksdagen bör för detta ändamål beräkna 10 milj.kr.
utöver regeringens förslag (yrkande 2).

Utskottet delar motionärernas uppfattning när det gäller en
breddning av deltagandet i internationellt ungdomsutbyte.
Utskottet anser det därför motiverat att en försöksverksamhet
initieras för att möjliggöra för ungdomar på fritidsgårdar,
ungdomar i utsatta stadsdelar, ungdomar i glesbygd, handikappade
ungdomar samt skolor eller skolklasser att delta i
ungdomsutbytet. Ett belopp om 10 milj.kr. bör avsättas för detta
ändamål. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet
således motion Kr10 yrkandena 1 och 2.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:

6. beträffande beräknande av medel till Stiftelsen för
internationellt ungdomsutbyte, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Kr10 yrkande
1, yrkande 2 i motsvarande del och yrkande 6 och 1990/91:Kr11
yrkande 1 samt med anledning av proposition 1990/91:78 samt med
avslag på motion 1990/91:Kr11 yrkande 2 i motsvarande del och
yrkande 3

dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om studiebidrag och inackorderingstillägg,

dels beslutar att för medel till angivna stiftelse under
anslaget vid mom. 7 skall beräknas 12700000 kr.,

6. Medelsanvisningen till Stöd till internationellt
ungdomssamarbete, m.m. (mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservation 4

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser
att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande medelsanvisningen till Stöd till
internationellt ungdomssamarbete, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr11 yrkande 2 i
motsvarande del, samt med anledning av proposition 1990/91:78
samt med avslag på motion 1990/91:Kr10 yrkandena 2 och 8, båda
yrkandena i motsvarande del, till Stöd till internationellt
ungdomssamarbete för budgetåret 1991/92 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 3050000 kr.,

7. Medelsanvisningen till Stöd till internationellt
ungdomssamarbete, m.m. (mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 3 och 5

Alexander Chrisopoulos (v) anser att utskottets hemställan
under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande medelsanvisningen till Stöd till
internationellt ungdomssamarbete, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr10 yrkandena 2
och 8, båda yrkandena i motsvarande del, samt med anledning av
proposition 1990/91:78 samt med avslag på motion 1990/91:Kr11
yrkande 2 i motsvarande del, till Stöd till internationellt
ungdomssamarbete under trettonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 14090000 kr.,

8. Ungdomsutbyte med programländerna (mom. 9)

Alexander Chrisopoulos (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet vill påminna" och slutar med "riksdagens
åtgärd" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att utbytet med
tredje världen bör stimuleras och att möjligheterna bör tas
till vara i Sveriges kontakter med samarbetsländerna inom
biståndet. Utskottet anser det också önskvärt att avtalen mellan
Sverige och de s.k. programländerna i möjligaste mån innehåller
en paragraf som gäller ungdomssamarbete länderna emellan. Vad
utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion
Kr10 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:

9. beträffande ungdomsutbyte med programländerna

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr10 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Avskaffande av visumtvånget (mom. 10)

Alexander Chrisopoulos (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Även denna" och slutar med "yrkande 4" bort ha
följande lydelse:

Utskottet, som instämmer i motionärernas uppfattning, anser
att det är angeläget att de svenska viseringsreglerna snarast
ses över i syfte att underlätta ungdomsutbytet. Vad utskottet
sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr10 yrkande
4 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:

10. beträffande avskaffande av visumtvånget

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr10 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Vissa ekonomiska garantier (mom. 11)

Alexander Chrisopoulos (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "riksdagens åtgärd"
bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att de krav på ekonomiska garantier
som föreskrivs enligt bestämmelserna i 3 kap. 4 §
utlänningsförordningen (1989:547) gäller högskolestuderande. För
utländska gymnasiestuderande som kommer till Sverige är det --
enligt vad utskottet inhämtat -- till fyllest att en
utbytesorganisation antagit en studerande till sitt
utbytesprogram. För dessa behövs således ingen ekonomisk
garanti. Utskottet instämmer i motionärernas syn på att kravet
på att inresande skall lämna ekonomiska garantier bör avskaffas
när det gäller högskolestuderande. Utskottet anser därför att
reglerna i utlänningsförordningen i detta avseende bör ses över.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av
motion Kr10 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:

11. beträffande vissa ekonomiska garantier

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr10 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Ungdomsutbytescertifikat (mom. 12)

Alexander Chrisopoulos (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Det anförda" och slutar med "yrkande 7" bort ha
följande lydelse:

Det anförda ger utskottet anledning utgå från att regeringen
för närvarande överväger möjligheterna att införa ett
ungdomscertifikat. Utskottet vill emellertid understryka vikten
av att ett ungdomsutbytescertifikat införs snarast. Vad
utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion
Kr10 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:

12. beträffande ungdomsutbytescertifikat

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr10 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

l2. Medelsanvisningen till Bidrag till folkrörelserna (mom.
l7)

Stina Gustavsson och Stina Eliasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Vad utskottet" och slutar med "det föregående" bort
ha följande lydelse:

Som framgår av den tidigare framställningen framhöll ett
enhälligt utskott för kort tid sedan (bet. 1990/91:KrUl4) att
det inte hade något emot att den av regeringen föreslagna
kompensationen till folkrörelserna för skatteomläggningens
effekter fått en stark inriktning mot ett ökat stöd till barn-
och ungdomsverksamhet. Det är i enlighet härmed motiverat och
påkallat att särskilda medel anvisas för bidrag till
folkrörelser som bedriver barn- och ungdomsverksamhet. Den av
regeringen föreslagna medelsanvisningen för ändamålet --
100milj.kr., varav 65 milj.kr. för idrottens lokala
aktivitetsstöd -- är emellertid inte tillräcklig för att ge
organisationerna ett rimligt stöd för denna viktiga verksamhet.
I reservation 4 till utskottets betänkande 1990/91:KrUl7 om
idrott har föreslagits en medelsberäkning som medger att det
lokala aktivitetsstödet på idrottsområdet höjs till en nivå som
motsvarar 35 kr. per bidragsberättigad aktivitet.
Regeringsförslaget motsvarar en höjning med ll kr. från l7 kr.
till ca 28 kr. Utskottet anser att beloppet 35 milj.kr. -- dvs.
vad som återstår av det av regeringen föreslagna beloppet l00
milj.kr. sedan 65 milj.kr. överförts till idrottsanslaget -- bör
höjas i samma utsträckning som föreslås i den angivna
reservationen i idrottsbetänkandet. I enlighet härmed bör med
anledning av motion Kr406 yrkande 2 ett belopp om l23 milj.kr.
anvisas under anslaget H 7 till Bidrag till folkrörelserna. Det
finns skäl tillägga att orsaken till att det i motionen angetts
ett betydligt högre belopp är att det under förevarande anslag i
propositionen inte finns den minsta antydan om att den
föreslagna medelsanvisningen om 100 milj. kr. var avsett att
användas även för höjning av idrottens lokala aktivitetsstöd,
ett stöd till vilket i övrigt medel beräknas under en annan
huvudtitel i budgetpropositionen.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande
lydelse:

l7. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
folkrörelserna

att riksdagen med anledning av proposition l990/91:l00 och
motion l990/91:Kr406 yrkande 2 till Bidrag till folkrörelserna
för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 123000000 kr.,

l3. Extra omgångar av Trisslotteriet för folkrörelseändamål
(mom. 26)

Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson
(mp) och Stina Eliasson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "I den" och på s. 18 slutar med "utskottet
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Utskottet har vid åtskilliga tillfällen framhållit den viktiga
roll folkrörelserna spelar i vårt samhälle. Folkrörelserna har
fått en allt svårare ekonomisk situation, något som i icke
obetydlig utsträckning sammanhänger med 1989 och 1990 års
skattebeslut. Riksdagen har på hemställan av kulturutskottet
(bet. 1990/91:KrU8) uttalat sig för att en lotteriutredning med
parlamentarisk sammansättning tillsätts. Även om det är
självklart att en sådan utredning bör arbeta med snabbhet, är
det uppenbart att det kommer att förflyta en icke obetydlig tid
innan resultatet av utredningens arbete leder till lagstiftning
och andra insatser som kan förbättra folkrörelsernas ekonomi. I
avvaktan härpå bör i enlighet med vad som föreslås i motionerna
-- till förmån för folkrörelserna -- Svenska penninglotteriet
ordna fyra extra omgångar av Trisslotteriet. Dessa omgångar kan
beräknas ge ett nettoöverskott på l60--l70 milj.kr., som således
bör fördelas mellan folkrörelserna.

Vid fördelningen bör beaktas de synpunkter som anförs i
motionerna. Detta innebär bl.a. att de lokala
idrottsföreningarnas behov av stöd, särskilt till
ungdomsidrotten, bör uppmärksammas.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande
lydelse:

26. beträffande extra omgångar av Trisslotteriet för
folkrörelseändamål

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr353,
l990/91:Kr406 yrkande 1, 1990/91:Kr521 yrkande 3 och
1990/91:Kr525 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

14. Överföring av medel från de statliga lotterierna till stöd
åt viss föreningsverksamhet (mom. 27)

Kaj Nilsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "dagarna
avstyrkts" bort ha följande lydelse:

I motionsmotiveringen (mot. So226) framhålls att det även inom
idrotten kan bli så att tidtagaruret, måttbandet eller antalet
målprestationer avgör om man får vara med i laget och
gemenskapen. De som inte platsar i laget måste också komma med i
en breddad verksamhet och få vara med i gemenskapen. Många
ledare ställer upp gratis med tid och entusiasm. De satsar
t.o.m. av egna pengar. Samhället borde, anför motionärerna, visa
sin uppskattning och ge föreningarna ytterligare ekonomiskt stöd
för att dessa skall kunna ta ansvaret för de "glömda ungdomarna"
och få med dem i gemenskapen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning i angivna hänseende
liksom att medel bör tas från de statliga lotterierna till
sådant stöd. Riksdagen bör med anledning av motionsyrkandet
(Kr504 yrkande 2) som sin mening ge regeringen till känna att
regeringen bör förelägga riksdagen förslag härom.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande
lydelse:

27. beträffande överföring av medel från de statliga
lotterierna till stöd åt viss föreningsverksamhet

att riksdagen med anledning av motion l990/91:Kr504 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Tillåtande av spel på utbetalningsautomater (mom. 28)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den mening som på s. 18 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "på utbetalningsautomater" bort ha
följande lydelse:

1987 års lotteriutredning föreslog att regeringen skulle kunna
ge tillstånd till sådant automatspel som ger vinst i form av
pengar, värdebevis, spelpolletter eller liknande. Förslaget
tillstyrktes av flertalet remissinstanser. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att automatspel bör tillåtas i
enlighet med vad som föreslogs av nämnda utredning. Den av
utskottet förordade nya lotteriutredningen bör få i uppdrag att
lägga fram förslag om erforderliga ändringar i lotterilagen. Vad
utskottet sålunda anfört bör riksdagen med anledning av motion
Kr513 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande
lydelse:

28. beträffande tillåtande av spel på
utbetalningsautomater att riksdagen med anledning av motion
1990/91:Kr513 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

16. Kasinon (mom. 29)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "I likhet" och slutar med "avstyrks därför" bort ha
följande lydelse:

Frågan om tillåtande av kasinon av internationell typ i
Sverige har vid en rad tillfällen behandlats av regering och
riksdag. Hitintills har önskemål om tillåtande av sådan
kasinoverksamhet avvisats. Inom regeringskansliet övervägs för
närvarande en skrivelse vari frågan ånyo aktualiserats, nämligen
en skrivelse från de personer som tilldelats
utrednings-/förhandlingsuppdrag om möjligheter att utveckla
turismen på Gotland resp. i Norrbotten.

Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i den
i det föregående redovisade framställningen till regeringen om
en utredning med uppgift att belysa förutsättningarna för
kasinoverksamhet i Sverige. Vad utskottet sålunda anfört bör
riksdagen med anledning av motionerna Kr401 och Kr404 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande
lydelse:

29. beträffande kasinon att riksdagen med anledning av
motionerna 1990/91:Kr40l och 1990/91:Kr404 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Storleken av bingovinster (mom. 19)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m)
anför:

Utskottets förslag om storleken av bingovinster innebär en
viss förbättring då det gäller att göra bingospel attraktiva,
något som är av betydelse både för idrottsföreningar och andra
folkrörelser. Den föreslagna höjningen är dock klart
otillräcklig. Eftersom den av utskottet förordade
lotteriutredningen kommer att tillsättas inom kort, har vi
ansett oss böra acceptera att den högsta vinst som tills vidare
får utgå får ha ett värde av högst ett basbelopp.

2. Arbetsuppgifterna för den av riksdagen förordade
lotteriutredningen (mom. 20--23)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m)
anför:

Vi har av följande skäl ansett oss böra avstå från att
reservera oss mot ett antal yrkanden som väckts av företrädare
för moderata samlingspartiet i motion Kr513.

Enligt vad som upplysts kommer den på förslag av
kulturutskottet förordade utredningen att tillsättas inom kort.
Det synsätt på folkrörelsernas lotterier som företrädare för
samtliga riksdagspartier i olika sammanhang gett uttryck åt ger
befogad anledning utgå från att utredningen kommer att arbeta
snabbt. Eftersom det är viktigt att de frågor som skall prövas
av utredningen i vart fall inledningsvis blir föremål för en
övergripande, samlad bedömning bör riksdagen inte nu ta
ställning till enskildheter i uppdraget eller föregripa
utredningsarbetet på viss punkt.

Enligt vår mening finns det skäl att genomföra sådana
lagändringar att folkrörelserna ges möjlighet att öka sin andel
av den totala spelmarknaden. Denna inställning innebär bl.a. att
med en ökad marknad för folkrörelselotterierna minskar behovet
av att framställa krav på överföring av medel från de statliga
lotterierna till folkrörelserna.

Vi förutsätter att, om det skulle bli nödvändigt med ett mera
långvarigt utredningsarbete i vissa frågor, de mest angelägna
och för folkrörelserna betydelsefulla frågorna prövas med
förtur. Därvid, förutsätter vi, kommer folkrörelsernas rätt att
prövas att själva -- eventuellt i samarbete med Svenska
penninglotteriet -- få ordna lotterier av den karaktär som
Trisslotteriet utgör.

Också de övriga förslag som framställts i den ovan angivna
motionen bör självfallet ingående prövas av utredningen.

Av utskottet framlagt lagförslag

Förslag till
Lag om ändring i lotterilagen (1982:1011)
1990/91:KrU18
Bilaga

Härigenom föreskrivs att 12 § lotterilagen (1982:1011) skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

12 §1

I egentliga lotterier som får anordnas med stöd av 11 § får
1. vinsterna inte utgöras av värdepapper,
2. vinsterna inte utgöras av pengar om lotteriet skall
bedrivas i flera län,
3. vinst som utgörs av pengar uppgå till högst 500 kronor.
Om lotteriet får bedrivas inom flera län, får
tillståndsmyndigheten dock medge att vinster utgörs av
värdepapper.

I bingospel som får I bingospel som får
anordnas med stöd av 11 anordnas med stöd av 11
§ får vinsterna inte § får vinsterna inte
utgöras av värdepapper. utgöras av värdepapper.
I sådant spel får
värdet av vinst inte
överstiga ett basbelopp
enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring.

Vid tillståndsprövning enligt 11 § skall särskild hänsyn tas
till vilket behov av lotteriinkomster som sammanslutningen kan
anses ha för sin verksamhet samt till det utrymme för lotterier
som kan antas finnas på marknaden. Vid bedömningen av behovet av
inkomster från bingospel skall hänsyn främst tas till
omfattningen av ungdomsverksamheten i sammanslutningar vars
ändamål naturligen kan förenas med ungdomsverksamhet. Om det
inte finns särskilda skäl till annat, får tillstånd meddelas
endast när det kan antas att lotteriet kommer att lämna
sammanslutningen skälig avkastning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
1 Senaste lydelse 1988:839.

Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionerna2
Motionerna3
Motioner som väckts under den allmänna motionstiden 19913
Motioner som väckts med anledning av proposition 1990/91:785
Utskottet6
Statens ungdomsråd (H 1)6
Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. (H 2)7
Stöd till internationellt ungdomsutbyte7
Lotterinämnden (H 5)12
Bidrag till folkrörelserna (H 7)13
Lotterier och spel15
Hemställan19
Reservationer22
1. Den huvudsakliga inriktningen av statens ungdomsråds
verksamhet m.m. samt medelsanvisningen till Statens ungdomsråd,
m.m. (m, fp)22
2. Frågan om ett anslag till projekt av typ Fryshuset (v)22
3. Beräknande av medel till Landsrådet för Sveriges
ungdomsorganisationer (v)23
4. Beräknande av medel till Stiftelsen för internationellt
ungdomsutbyte, m.m. (m)23
5. Beräknande av medel till Stiftelsen för internationellt
ungdomsutbyte, m.m. (v)24
6. Medelsanvisningen till Stöd till internationellt
ungdomssamarbete, m.m. (m)25
7. Medelsanvisningen till Stöd till internationellt
ungdomssamarbete, m.m. (v)26
8. Ungdomsutbyte med programländerna (v)26
9. Avskaffande av visumtvånget (v)26
10. Vissa ekonomiska garantier (v)27
11. Ungdomsutbytescertifikat (v)27
12. Medelsanvisningen till Bidrag till folkrörelserna (c)28
13. Extra omgångar av Trisslotteriet för folkrörelseändamål
(c, v, mp)28
14. Överföring av medel från de statliga lotterierna till stöd
åt viss föreningsverksamhet (mp)29
15. Tillåtande av spel på utbetalningsautomater (m)30
16. Kasinon (m)30
Särskilda yttranden31
1. Storleken av bingovinster (m)31
2. Arbetsuppgifterna för den av riksdagen förordade
lotteriutredningen (m)31
Bilaga: Av utskottet framlagt lagförslag
Förslag till Lag om ändring i lotterilagen (1982:1011)32