I betänkandet behandlar utskottet dels frågor om målen för den
statliga turist- och rekreationspolitiken och om uppgifterna
för Sveriges turistråd m.m., dels frågan om det statliga stödet
till turism och rekreation, och dels vissa turistfrågor som
aktualiserats genom motioner.
Motioner med förslag till omprövning av eller om uttalanden om
de nuvarande målen för turistpolitiken avstyrks.
Med anledning av ett förslag av riksdagens revisorer och av
motionsförslag anför utskottet att den särskilde utredare, som
har till uppgift att ta ställning till bl.a. Sveriges turistråds
framtida organisation och verksamhet, även bör ges i uppdrag att
på sätt utskottet anger pröva Turistrådets framtida befattning
med det sociala målet för turist- och rekreationspolitiken.
Utskottet avstyrker motioner med förslag om att Turistrådet
redan nu skall få en starkare inriktning mot marknadsföring av
Sverige som turistland och om annorlunda formulerat uppdrag till
utredaren, nämligen ett uppdrag som huvudsakligen skulle
inriktas mot marknadsföring.
Med avstyrkande av motioner med förslag till en annan
resursanvisning tillstyrker utskottet regeringens förslag om
medelstilldelning.
Två motioner som behandlar stöd till olika regionala
turistprojekt avstyrks av utskottet. Även motioner med förslag
till förbättrad information om allemansrätten och med begäran om
regler som skulle tillförsäkra turister information om
miljöförhållandena på utländska turistorter avstyrks. Slutligen
avstyrker utskottet en motion vari yrkas en snabbare utredning
av skattereformens effekter för turismen.
Vid betänkandet har fogats fjorton reservationer.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1990/91:100 bil. 14
(industridepartementet) under punkt B 6 (s. 46--57) föreslagit
riksdagen att till Stöd till turism och rekreation för
budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på
123000000
kr.
Riksdagens revisorers förslag 1990/91:13 angående Sveriges
turistråd
Riksdagens revisorer har i förslag 1990/91:13 hemställt att
riksdagen ger regeringen till känna vad revisorerna anfört
angående Turistrådets befattning med de sociala frågorna och
rådets organisation.
Revisorernas granskning har avsett frågorna hur Turistrådet
har arbetat med de sociala frågorna för turism och rekreation,
hur detta arbete redovisats för riksdagen och vilka krav som i
framtiden bör ställas på Turistrådet i dessa avseenden. De anför
att utredningen har visat ett behov av bättre utvärdering av
Turistrådets befattning med de sociala målen för turistpolitiken
och att Turistrådets organisation har medfört vissa problem för
den delen av verksamheten.
Revisorernas granskning redovisas i rapporten (1990/91:1)
Sveriges turistråd och de sociala målen.
I ett senare avsnitt i betänkandet lämnas en fullständig
redovisning för revisorernas överväganden.
Motioner
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1991
1990/91:Kr328 av Bo Hammar och Jan Strömdahl (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statliga utvecklingsinsatser för att
främja turismen på Gotland,
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N448.
1990/91:Kr501 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utlokalisering av en ny myndighet för turism
och rekreation.
1990/91:Kr502 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skyldigheten för svenska
researrangörer att informera om miljösituationen i
turistländerna.
1990/91:Kr503 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Turistrådets organisation och verksamhet,
2. att riksdagen under anslaget B 6. Stöd till turism och
rekreation för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag
av 115 000 000 kr.
1990/91:Kr506 av Sten Svensson m.fl. (m,fp,c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om förslag i enlighet med vad
i motionen anförts om stödet till internationell marknadsföring
av Sverige som turistland.
1990/91:Kr508 av Ingvar Björk och Bo Nilsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om organisation och åtgärder för att förbättra
möjligheterna till fritid och rekreation för människor med
funktionsnedsättning.
1990/91:Kr509 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tidpunkten för en utvärdering av
mervärdeskatten på turism.
1990/91:Kr511 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att
genom statliga insatser förverkliga sådana sociala mål i
framtidens rekreations- och turistpolitik som anförts i
motionen.
1990/91:Kr512 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar anslå 133 000 000 kr. till Sveriges
turistråds verksamhet för budgetåret 1991/92,
2. att riksdagen begär att regeringen låter genomföra en brett
upplagd informationskampanj utomlands om gällande bestämmelser
för svensk allemansrätt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av turistfrämjande åtgärder.
1990/91:Kr516 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bättre villkor för de i motionen nämnda
organisationerna med anknytning till turismen.
1990/91:Kr517 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om riktade insatser för att utveckla kulturturismen i Värmland.
1990/91:Kr518 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att anslaget B 6 minskas med 60 milj. kr. i
enlighet med vad som anförts i motionen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N317.
1990/91:Kr519 av Lola Björkquist m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om målet för turistpolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om semestertidens och sportlovens
koncentrerade förläggning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om information till handikappade,
4. att riksdagen hos regeringen begär att regeringen snarast
återkommer med förslag rörande Sveriges turistråds framtida
organisation och verksamhet.
1990/91:Kr527 av Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att de i motionen
angivna målen i turistpolitiken ligger fast.
Motioner väckta med anledning av förslag 1990/91:13
1990/91:Kr8 av Kaj Nilsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Sveriges turistråd bör ges mera precisa arbetsuppgifter bl.a.
beträffande de sociala aspekterna på turism och rekreation,
2. att riksdagen sätter upp ett socialt mål för turism och
rekreation.
1990/91:Kr9 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av tilläggsdirektiv till
utredningen om Sveriges turistråds framtida verksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Sveriges turistråds framtida organisation
och verksamhet.
Inledning
Turismens betydelse för svenskt näringsliv och allmänt för
välfärden har i olika sammanhang framhållits av utskottet. Dess
värde kan illustreras av följande uppgifter ur Sveriges
turistråds anslagsframställning.
Svensk turism omsatte år 1989 drygt 100 miljarder kronor.
21000 företag är verksamma i branschen och sysselsätter cirka
200 000 personer.
Utländska turister omsätter årligen mer än 16 miljarder
kronor, vilket motsvarar omkring 3 % av den totala exporten och
15 % av tjänsteexporten.
Turistpolitikens mål
Målen för den svenska turistpolitiken lades fast i ett beslut
av riksdagen år 1984 (prop. 1983/84:145, bet. KrU 1983/84:22,
rskr. 1983/84:353). Riksdagen biföll propositionen, i vilken
målen angivits vara följande, nämligen att dels genom
marknadsföringsåtgärder och utveckling av turistnäringen
åstadkomma förbättringar i svensk bytesbalans samt uppnå
regionala och sysselsättningsmässiga effekter, dels
förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och
rekreation på fritiden (det sociala målet).
Inom den statliga sektorn faller ansvaret för turistpolitiken
på ett särskilt organ, Sveriges turistråd. En avsevärd del av
statens stöd till turistnäringen utgår dock inte via detta organ
utan administreras i andra former. Bl.a. kan bidrag och lån till
olika turistsatsningar lämnas enligt reglerna om
regionalpolitiskt stöd.
Sveriges turistråd
Allmänt
Sveriges turistråd är en stiftelse inrättad av staten, Svenska
kommunförbundet och Landstingsförbundet. Dess styrelse utses av
regeringen.
Inom Turistrådet finns, utöver stabsfunktioner, en forsknings-
och utvecklingsavdelning, en marknadsavdelning och en
affärsutvecklingsavdelning. Utomlands har Turistrådet
marknadskontor i tio länder. Turistrådet driver också
konsultverksamhet i ett dotterbolag, Resurs AB.
Turistrådets uppdrag är att allmänt verka för att den statliga
turistpolitikens mål uppfylls. Turistrådet skall samordna och ge
service till företag inom turistbranschen och ideella
organisationer liksom till de offentliga organ som har uppgifter
inom eller i anslutning till turistsektorn.
Turistrådet har vidare ålagts vissa myndighetsuppgifter. Dessa
fullgörs av en delegation inom Turistrådet. Delegationen utses
särskilt av regeringen.
Turistrådet och det sociala målet för turism och rekreation
Turistrådets arbete rörande det sociala målet yttrar sig, utom
i särskilda projektarbeten, i generella insatser för att ge
information om och påverka målgruppernas attityder till
turismen. Härigenom kan sådana hinder för en givande fritid som
orsakas av den enskildes bristande kunskaper och
initiativförmåga försvagas.
Turistrådet bedriver sedan några år i samarbete med
Landsorganisationen i Sverige ett utvecklingsprojekt som syftar
till ökade möjligheter till rekreation och fritidsresande.
Projektet finansieras delvis över Turistrådets anslag.
Inom projektet "Upptäck Sverige" ger Turistrådet en brett
distribuerad information om svenska alternativ till
fritidsaktiviteter. Enligt Turistrådet riktas projektet särskilt
mot barnfamiljer. Turistrådet medverkar även i projekt som skall
vidga kännedomen om de svenska kulturmiljöerna som mål för
turismen.
För handikappade producerar Turistrådet informationsmaterial
som skall underlätta affärs- och semesterresande. Enligt
Turistrådet har projektet givit goda erfarenheter, vilka
motiverar Turistrådet till ett ökat engagemang inom området. Som
exempel härpå anför Turistrådet att den nämnda handikappguiden
produceras även på engelska och tyska och att Turistrådet
förbereder en internationell lansering av Sverige som ett bra
turistland för handikappade.
Utredningar
Turistrådets organisation och verksamhet har varit föremål för
utredning och överväganden.
Riksrevisionsverket
Riksrevisionsverket (RRV) har i en förvaltningsrevision
granskat Turistrådet. Resultatet av granskningen presenteras i
en rapport dagtecknad den 13 december 1989 (RRV dnr 1988:1502).
RRV föreslår förändringar såväl i Turistrådets uppgifter som i
dess organisation.
Vad gäller målen för Turistrådets verksamhet menar RRV att
mångfalden i uppgifterna hindrat Turistrådet att arbeta
effektivt. Detta utvecklar RRV närmare på följande sätt.
Utgångspunkten för RRVs resonemang och förslag är att
Turistrådet skall bedriva verksamhet som ingen annan bedriver
eller i vilken rådet kan utnyttja sina komparativa fördelar
framför andra aktörer. Turistrådet har komparativa fördelar i
sitt omfattande nätverk inom den privata och offentliga sektorn,
både i Sverige och utomlands. Rådet är den enda organisation som
har en överblick över och en samlad kunskap om turistsektorn.
Dessutom är rådet unikt i sin egenskap av neutral statlig
organisation.
RRV föreslår att Turistrådet skall ha som huvuduppgift att med
producenternas intressen som utgångspunkt och utifrån ett
nationellt perspektiv främja en ökning av turismen i Sverige.
RRV har konstaterat att Turistrådets uppgift att förbätta
sysselsättning och stödja regional utveckling skapar problem i
rådets verksamhet och gör att det uppstår oklarhet om vad som är
Tuistrådets roll. RRV har vidare konstaterat att det finns andra
organisationer som har det primära ansvaret för denna uppgift.
Eftersom Turistrådet enligt RRVs mening bör arbeta på nationell
nivå för att åstadkomma en ökad turism i Sverige bör rådet inte
samtidigt ha som uppgift att skapa regional balans och
sysselsättning. Att främja en ökning av turismen i Sverige kan
naturligtvis också främja den regionala balansen, men behöver
inte göra det. RRV föreslår mot denna bakgrund att Turistrådet
inte skall ha till uppgift att bidra till genomförandet av
regional- och sysselsättningspolitiken. Detta innebär givetvis
inget hinder för regeringen att på grundval av
samhällsekonomiska bedömningar uppdra åt Turistrådet att arbeta
med projekt vars syfte är att ge regional- och
sysselsättningspolitiska effekter.
Även uppgiften att förbättra breda folkgruppers möjligheter
till turism och rekreation anser RRV primärt vara en fråga för
andra organisationer än Turistrådet. RRV föreslår därför att
Turistrådet inte skall ha denna uppgift.
I organisationsfrågan anser RRV att den uppdelning av
uppgifterna som skett mellan Turistrådet som sådant (styrelsens
ansvarsområde) och delegationen har orsakat interna
intressekonflikter, vilka har medfört problem i verksamheten.
RRV föreslår därför att delegationen avskaffas och dess
uppgifter övertas av Turistrådet. RRV föreslår också
förändringar i utlandsorganisationen.
Fortsatt utredningsarbete
Sedan RRVs rapport framlagts har regeringen bemyndigat chefen
för industridepartementet att tillkalla en utredare med uppdrag
att utreda frågor om Turistrådets verksamhet (dir. 1990:78).
Enligt utredningsdirektiven skall utredarens uppgift vara
följande.
Statens roll i Sveriges turistråds verksamhet skall
förutsättningslöst omprövas med bl.a. utgångspunkt i att
näringspolitiken skall inriktas på att främja effektivitet och
strukturomvandling samt att defensiva branschstöd skall
avvecklas. Detta innebär att möjligheterna till alternativ
finansiering av delar av verksamheten skall prövas. Utredaren
bör vidare närmare precisera de mål Sveriges turistråd bör ha i
sin fortsatta verksamhet samt de eventuella organisatoriska
följder detta kan medföra. Utredaren bör därvid beakta turismens
regionalpolitiska betydelse. Utredaren bör vidare överväga
huvudmannaformerna i sina förslag till organisation för
uppgifterna att främja turism.
RRV har i sin rapport påpekat en bristande samordning mellan
Turistrådets utlandsinformation och annan statsfinansierad
informationsverksamhet i utlandet. Sådan verksamhet bedrivs i
första hand av Svenska institutet och av Sveriges exportråd. Med
anledning av RRVs påpekande framhåller föredraganden i
propositionen att åtgärder bör vidtas för att samordna den
svenska informationsverksamheten utomlands och att det ankommer
på regeringen att besluta i dessa frågor.
Riksdagens revisorer
Som inledningsvis redovisats har riksdagens revisorer granskat
Turistrådets befattning med de sociala målen. Granskningen har
skett mot bakgrund av att riksdagen under en följd av år har
understrukit vikten av att dessa mål för turism och rekreation
präglar Turistrådets verksamhet. Revisorerna har undersökt hur
Turistrådet genom sin verksamhet bidrar till förverkligandet av
målen och hur detta redovisas till riksdagen. I revisorernas
förslag 1990/91:13 till riksdagen redovisar revisorerna sina
överväganden på följande sätt.
Den nu genomförda granskningen visar att Turistrådets
verksamhet inte varit särskilt inriktad på att bidra till de
sociala målen för turism och rekreation. Rådet hade till en
början en stark inriktning mot marknadsföring och genomförande
av enskilda åtgärder. Med tiden har dock produktutveckling,
uppbyggnad och spridning av kunskaper, turism för alla samt
infrastrukturåtgärder betonats starkare.
I rapporten konstateras att regeringen inte har redovisat
någon utvärdering av Turistrådets arbete med de sociala frågorna
för riksdagen.
Granskningen har vidare visat ett behov av att såväl
resultatanalysen som budgetprocessen i sin helhet beträffande
rådets arbete med sociala frågor förändras så, att det för
riksdagen blir möjligt att ta ställning till frågorna rörande de
sociala målen. Till det som härvid behöver belysas hör om det är
positivt eller negativt från social synpunkt med en ökad
Sverigeturism, vilka hinder som finns för turism för olika
grupper och vilka de sociala konsekvenserna är av
markutnyttjande för turism.
I rapporten redovisas att de sociala aspekterna på turism och
rekreation till stor del har hanterats i rådets delegation.
Detta har fått till följd att rådet inte helt har tagit det
samlade ansvaret för verksamheten. Det är emellertid enligt vår
bedömning väsentligt att rådet är en organisation som samlat
fullgör och ansvarar för samtliga uppgifter, särskilt då de
sociala aspekterna.
Turistrådets uppgifter är i dag dåligt definierade i stadgarna
varför de behöver preciseras. En del styrningsproblem synes vara
förknippade med att Sveriges turistråd är en stiftelse.
I vår rapport har vi närmare utvecklat en modell för hur rådet
kan vara organiserat för att bättre fullgöra sina uppgifter. Med
hänsyn till att en översyn av Turistrådet har förutskickats av
regeringen (skr. 1990/91:50), har vi dock inte tagit närmare
ställning till den organisationsform under vilken rådet
framdeles bör arbeta. De nu anförda synpunkterna på rådets
hantering av de sociala frågorna och rådets organisation för
övrigt bör delges regeringen genom riksdagens försorg.
Vissa motionsmotiveringar
De frågor som riksdagens revisorer behandlat tas upp, dels i
de två motioner som väckts i anledning av förslaget, dels i
motioner som väckts under den allmänna motionstiden.
I motion Kr8 (mp) framhålls vikten av att Turistrådet ges mera
precisa arbetsuppgifter med avseende på de sociala aspekterna på
turism och rekreation. Motionärerna begär att riksdagen
fastställer ett nytt socialt mål för dessa verksamheter.
Motionärerna i motion Kr9 (s) är kritiska till den inriktning
som RRVs granskning av Turistrådet erhållit. De anför att det
aldrig har varit riksdagens eller regeringens mening att
Turistrådet ensamt skulle klara det arbete och de insatser som
krävs för att nå de sociala målen i turist- och
rekreationspolitiken. Enligt dem bör det klargöras att ordinarie
sektorsmyndigheter skall ha ett huvudansvar inom respektive
område för dessa uppgifter. Turistrådet däremot skall ha ett
bevaknings- och samordningsansvar för helheten samt uppgiften
att initiera åtgärder med hjälp av de huvudansvariga
myndigheterna, organisationerna och kommunerna. Motionärerna
anser vidare att Turistrådets ansvar för marknadsförings- och
marknadsutvecklingsfrågor organisatoriskt bör skiljas från
Turistrådet vilket möjliggör ett ökat ekonomiskt och
organisatoriskt ansvarstagande från näringen/industrins sida,
men med ett ekonomiskt stöd från staten. Övriga delar av
Turistrådet bör bilda en myndighet för planering, samordning och
genomförande av åtgärder för att främja turism och rekreation i
Sverige. Därmed torde denna myndighet i stort sett överta
delegationens nuvarande ansvar och få den roll och de resurser
dessa viktiga frågor kräver.
I motion Kr527 (c) begärs att riksdagen skall uttala att de
mål för turistpolitiken som fastställdes år 1984 ligger fast.
Även i motion Kr519 (fp) tar motionärerna upp 1984 års
turistpolitiska mål. De framhåller behovet av ytterligare
utredning av Turistrådets organisation och verksamhet samt
framför att det är angeläget att regeringen snarast återkommer
till riksdagen med förslag i dessa frågor. Vad gäller insatserna
för att tillgodose de handikappades behov av rekreation
framhåller de att information om prisvärda turistobjekt måste
bli tillgänglig för alla konsumentgrupper. Enligt dem bör även
t.ex. kulturarrangemang anpassas efter synskadades möjligheter
att ta del av utbudet. Motionärerna behandlar semester- och
sportlovstidernas betydelse för turismen. De anför att den
koncentrerade förläggningen av sportlov och semestrar ofta har
framhållits som ett stort hinder för ett bättre
kapacitetsutnyttjande inom turistnäringen. Framför allt skulle
bygder med en mindre andel affärsresor få glädje av en ändring.
Även i övrigt skulle en spridning av semester- och
sportlovstiderna ha positiva effekter, bl.a. på
samhällsekonomin. Enligt motionärerna bör regeringen
intensifiera sina ansträngningar att få med sig arbetsmarknadens
parter på en förändring.
Motion Kr508 (s) behandlar möjligheterna för handikappade till
rekreation i en för dem särskilt anpassad miljö. Motionärerna
lämnar förslag till hur staten fortsättningsvis skall lämna stöd
till sådana anläggningar och anför att Turistrådets verksamhet i
större omfattning bör innefatta insatser som riktar sig till
människor med funktionsnedsättningar.
Motionärerna i motion Kr511 (s) menar bl.a. att ett samhällets
"handlingsprogram" för att komma till rätta med orättvisorna
inom turist- och rekreationspolitiken bör upprättas. I
programmet skall de sociala målen klart framgå.
I tre motioner behandlas Turistrådets framtida roll från andra
aspekter än dem som tagits upp i de i det föregående redovisade
motionerna.
Turistrådets betydelse som främjare av svensk turism utomlands
behandlas i motion Kr506 (m,fp,c). Motionärerna anser att
riksdagen hos regeringen bör anhålla om förslag i enlighet med
vad i motionen anförts om stödet till internationell
marknadsföring av Sverige som turistland. Motionärerna anför
följande. Turistrådets internationellt inriktade verksamhet bör
byggas ut så att satsningar utomlands ges en mer framträdande
roll. Turismen måste ses som en betydelsefull del av
näringspolitiken och präglas av samma professionalism som vår
export av varor och tjänster. Satsningar bör i ökad utsträckning
kunna göras hos utländska flygbolag och större resurser satsas
på bilturismen som i dag står för 80 % av alla turister som
reser i Europa. Regeringen bör enligt motionärerna snabbutreda
frågan om hur stödet till internationell marknadsföring av
Sverige som turistland kan effektiviseras.
Även i motion Kr503 (m) behandlas frågor om Turistrådets
framtida verksamhet. Enligt motionärerna måste Turistrådets
verksamhet i högre grad samordnas med såväl näringsliv som
Svenska institutet och Exportrådet. Turistrådet bör, i avvaktan
på de förslag som den särskilde utredaren kan komma med, redan
nu koncentrera sin verksamhet till uppgiften som
sektorsansvarigt organ. Delegationen med dess myndighetsfunktion
bör därvid upphöra och styrelsen kompletteras med nödvändig
sakkunskap. Turistrådets huvuduppgift bör, som RRV anfört, vara
att, utifrån ett nationellt perspektiv, såsom sektorsorgan
främja en ökning av turismen i Sverige. Rådet bör således inte
åläggas regionalpolitiska eller sociala uppgifter. Den särskilde
utredaren, som skall vara färdig med sitt arbete i juni 1991,
förutsätts föreslå en mera klart avgränsad verksamhet för
Turistrådet.
I motion Kr501 (s) yrkas att riksdagen uttalar sig för en
utflyttning av Turistrådet eller dess efterföljare till
Norrbottens inland. Motionären menar att när Turistrådets
uppgifter m.m. utreds bör även den nya myndighetens lokalisering
prövas. Han anför att den nya myndigheten även med utökade
arbetsuppgifter kommer att bli en liten myndighet som med
lätthet kan utlokaliseras. Några lämpliga orter är främst
Arvidsjaurs, Arjeplogs och Jokkmokks kommuner. Samtliga dessa
kommuner har en god tradition inom turistområdet och en gynnsam
miljö för den nya myndighetens verksamhet.
Utskottet
Målen för turistpolitiken och Turistrådets uppgifter m.m.
I det föregående har redovisats en rapport av RRV över en
förvaltningsrevision av Sveriges turistråd som verkställts av
myndigheten, direktiven till en av regeringen tillsatt utredning
om Turistrådet m.m., som skall göras av en särskild utredare,
och ett förslag angående Turistrådet som riksdagens revisorer
förelagt riksdagen. I sistnämnda förslag redovisas en granskning
av hur Turistrådet genom sin verksamhet bidrar till att
genomföra det sociala målet för turism och rekreation och hur
redovisningen därför sker till riksdagen. Utskottet vill här
nämna att det i budgetpropositionen lämnas en utförlig
redovisning för bl.a. RRVs rapport och för remissyttranden över
rapporten.
De motioner som väckts beträffande Turistrådets framtida
verksamhet och därmed sammanhängande spörsmål kan sägas avse två
huvudfrågor, nämligen dels innehållet i målen för turist- och
rekreationspolitiken och framför allt förverkligandet av det
sociala målet för turism och rekreation, dels marknadsföringen
av Sverige som turistland.
Som en bakgrund till den följande framställningen finns det
här skäl att hänvisa till vad som i propositionen anförs om att
det ankommer på regeringen att ta ställning till hur
verksamheten i Turistrådet skall bedrivas med utgångspunkt i de
mål som riksdagen beslutat om och att den ovan angivna
utredningen tillkommit för att ge underlag för ställningstagande
i fråga om Turistrådets framtida verksamhet.
Vad utskottet nu har att ta ställning till är förslaget av
riksdagens revisorer och motionsyrkandena.
Enligt utskottets mening finns det inte anledning att i detta
sammanhang ompröva målen för turist- och rekreationspolitiken
eller att göra någon komplettering av dem. Utskottet avstyrker
därför motion Kr8 (mp) yrkande 2.
Utskottet anser att -- utöver vad som innefattas i det sagda
-- det inte behövs något särskilt uttalande om att angivna mål
skall stå fast. Motionerna Kr519 (fp) yrkande 1 och Kr527 (c)
avstyrks därför.
Även motion Kr8 (mp) yrkande l om att Sveriges turistråd skall
ges mera precisa arbetsuppgifter bl.a. beträffande de sociala
aspekterna på turism och rekreation avstyrks. Som anges i
propositionen är utgångspunkten för fortsatta bedömningar i
fråga om Turistrådets roll och uppgifter att målen i
verksamheten behöver formuleras som operationella delmål för
Turistrådet inom den övergripande samhällspolitik som regering
och riksdag formulerat. Det ankommer således på regeringen att
bedöma bl.a. den av motionärerna upptagna frågan. Utskottet
återkommer i det följande till vissa frågor om förverkligandet
av det sociala målet.
Med hänvisning till vad som anförts ovan om regeringens och,
indirekt, riksdagens roll beträffande Turistrådets verksamhet
avstyrks motion Kr519 (fp) yrkande 4, vari föreslås att
riksdagen skall begära att regeringen snarast lägger fram
förslag för riksdagen om Turistrådets organisation och
verksamhet.
Som revisorerna synes ha förutsatt bör enligt utskottets
mening de synpunkter som revisorerna anfört i fråga om
Turistrådets hantering av de sociala frågorna med utgångspunkt i
motsvarande turistpolitiska mål tas upp till närmare
överväganden av den av regeringen tillsatte utredaren. Detsamma
gäller revisorernas synpunkter på Turistrådets organisation.
Kulturutskottet erinrar i sammanhanget om att utskottet vid
upprepade tillfällen i av riksdagen godkända betänkanden
understrukit angelägenheten av att Turistrådet i sin verksamhet
beaktar det sociala målet för turist- och rekreationspolitiken.
Riksdagens revisorer har gjort sin utredning med utgångspunkt i
utskottets ställningstagande till och vidhållande av angivna
mål.
Samtidigt som utskottet med bestämdhet vidhåller sin
uppfattning i fråga om angelägenheten av att det i turist- och
rekreationspolitiken även i fortsättningen ingår ett socialt
mål, kan utskottet medge att den analys som gjorts av RRV i
fråga om Turistrådets roll och uppgifter förtjänar beaktande.
Det utredningsarbete som regeringen initierat är därför av stor
betydelse i vad avser verksamhetsmålen. Tilläggas bör att
utskottet med det sagda inte ansluter sig till RRVs slutsatser,
nämligen att Turistrådet skall ha som huvuduppgift att med
producenternas intressen som utgångspunkt och utifrån ett
nationellt perspektiv främja en ökning av turismen i Sverige.
Den pågående utredningen bör inte föregripas. Det kan i
anslutning härtill konstateras att utredningsdirektiven inte
innebär ett ställningstagande från regeringens sida i här
aktuellt avseende.
I utredningsdirektiven anges att en konsekvens av utredarens
bedömningar av verksamhetsmålen bör bli en prövning av
resursbehov och organisation för att fullgöra det sektorsansvar
som Turistrådet har i dag. RRV har som sin uppfattning redovisat
behovet av att stärka rådets roll som sektorsorgan för turism.
Utredaren bör redovisa för- och nackdelar med olika
organisatoriska lösningar och därvid lämna förslag till
resursbehov och ändrade organisationsformer.
I motion Kr9 (s) framförs en rad synpunkter av intresse för
utredarens överväganden särskilt då det gäller Turistrådets
sektorsansvar. Motionärerna framhåller bl.a. att myndigheter som
har ett huvudansvar inom sitt område, exempelvis för sociala
frågor, utbildningsfrågor, arbetsmarknadsfrågor, stöd till
småföretagarverksamhet, glesbygdsfrågor m.m. inte får undandra
sig ansvaret för insatserna på turistområdet därför att
Turistrådet har ett visst samordningsansvar. Motionärerna
framhåller också bl.a. att, oavsett hur den framtida
organisationen av Turistrådet blir, det är viktigt att den
kompetens och det kunnande som finns inom Turistrådets
delegation tas till vara. Även i fråga om den framtida
organisationen av Turistrådet uttalar sig motionärerna.
Synpunkterna innebär ett direkt ställningstagande för att
Turistrådets nuvarande uppgifter då det gäller marknadsföring
och marknadsutveckling organisatoriskt bör skiljas från det
nuvarande Turistrådet -- något som möjliggör ett ökat ekonomiskt
och organisatoriskt ansvarstagande från näringen/industrins sida
-- samt att övriga delar av Turistrådet bör bilda en myndighet
för planering, samordning och genomförande av åtgärder för att
främja turism och rekreation i Sverige. Vad som anförs i
motionen -- och som i en rad avseenden ligger i linje med det
uppdrag utredaren nu har -- bör enligt utskottets mening beaktas
under utredningsarbetet.
De frågor som tas upp i motion Kr503 (m) och motion Kr506
(m,fp,c) -- främst om samordning av Turistrådets verksamhet med
näringsliv, Svenska institutet och Exportrådet samt om andra
åtgärder för internationell marknadsföring av Sverige som
turistland -- har i allt väsentligt uppmärksammats i direktiven
till utredaren av Turistrådets verksamhet. Utskottet vill också
hänvisa till att föredragande statsrådet i propositionen
framhållit att åtgärder bör vidtas för att samordna den svenska
informationsverksamheten utomlands och att det ankommer på
regeringen att besluta i dessa frågor. Utskottet, som instämmer
i vad motionärerna anfört om det angelägna i en effektiv
marknadsföring av Sverige som turistland, anser att någon
särskild åtgärd i här aktuellt avseende inte är erforderlig med
anledning av motionerna (Kr503 yrkande 1 delvis och Kr506).
I motion Kr503 uttalas också att Turistrådet redan nu bör
koncentrera sin verksamhet till att svara för uppgiften som
sektorsansvarigt organ med huvuduppgift att främja en ökning av
turismen i Sverige och inte åläggas regionalpolitiska eller
sociala uppgifter (yrkande 1 delvis). Delegationen bör upphöra
och styrelsen kompletteras med nödvändig sakkunskap.
Motionärerna förutsätter att den särskilde utredaren föreslår en
mera klart avgränsad verksamhet för Turistrådet. Utskottet anser
att utredningsarbetet inte bör föregripas.
Med hänvisning till det anförda anser kulturutskottet att
riksdagen dels med anledning av revisorernas förslag samt motion
Kr9 som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet
anfört, dels bör avslå motionerna Kr503 yrkande l och Kr506.
Utskottet tar här slutligen upp tre motionsyrkanden som
sammanfattningsvis kan sägas ha till syfte att vissa konkreta
åtgärder -- såväl i form av särskilda insatser som i form av
handlingsprogram -- skall vidtas för att förverkliga det sociala
målet inom turist- och rekreationspolitiken. Såväl insatser för
handikappade som för andra grupper uppmärksammas i motionerna.
En närmare redovisning för motionerna -- Kr508 (s), Kr511 (s)
och Kr519 (fp) yrkande 3 -- har lämnats i det föregående.
Med hänsyn till att i motionerna således tas upp såväl frågan
om åtgärder för en särskild grupp, där insatser i stor
utsträckning ankommer på den sociala samhällssektorn, som
samordningsfrågor, finns det skäl att notera att frågorna har
nära samband med resultatet av det utredningsarbete som pågår om
bl.a. Turistrådets verksamhet. Utskottet har i fråga om detta i
det föregående intagit en ståndpunkt som innebär att utredaren
särskilt skall uppmärksamma vad som anförs i motion Kr509, i
vilken ingående tas upp frågan om sektorsansvaret. Det blir
således en angelägen uppgift för utredaren att pröva hur
bevaknings- och samordningsansvaret för turistsektorn skall
fullgöras, bl.a. i fråga om det sociala målet. När
utredningsresultatet föreligger ankommer det i första hand på
regeringen att pröva bl.a. vilka organisatoriska förändringar
som bör vidtas för att genomföra målet. I enlighet med det
synsätt i fråga om sektorsansvaret som kommer till uttryck i
regeringens utredningsdirektiv och i den nyss nämnda motionen
kan ansvaret inte åläggas endast visst organ, för närvarande
Turistrådet, utan det är nödvändigt att närmare analysera vilka
delmål som skall ställas upp på verkställighetsnivån.
Utskottet anser att de här aktuella motionsyrkandena får anses
besvarade med det anförda. De behöver därför inte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Vad avser det ovan redovisade yrkandet i motion Kr519 om
förändring i tiderna för semestrar och sportlov gör utskottet
följande bedömning. Utskottet har tidigare flera gånger, senast
i betänkande 1988/89:KrU14, avstyrkt förslag med samma syfte som
det här aktuella. Utskottet har då hänvisat till att
semesterspridningen i första hand är en fråga för
arbetsmarknadens parter och att frågan om sportlovens
förläggning, som behandlats i Turistrådets strukturplaner, måste
förutsättas redan vara uppmärksammad av regeringen.
Enligt utskottets mening har det inte inträffat någon
omständighet som motiverar ett ändrat ställningstagande från
riksdagens sida till frågorna. Motion Kr519 yrkande 2 avstyrks.
Motionskrav om utlokalisering av Turistrådet har på hemställan
av utskottet avslagits av riksdagen flera gånger -- senast år
1990 (bet. 1989/90:KrU16) -- med hänvisning till att
Turistrådets uppgifter kräver en bred kontaktyta. Utskottet
finner ingen anledning att frångå sin tidigare bedömning och
avstyrker därför motion Kr501 (s).
Budgetfrågor
I propositionen föreslås att Turistrådet ges ett oförändrat
anslag om 123 milj.kr.
Enligt tidigare regeringsbeslut skulle Turistrådet fr.o.m.
budgetåret 1991/92 övergå till treårig budgetering av sin
verksamhet. Turistrådets anslagsframställning har upprättats
under denna förutsättning. Föredraganden anför i propositionen
att han, mot bakgrund av den beslutade utredningen om
Turistrådets mål och organisation, förordar att
ställningstagande till Turistrådets fördjupade
anslagsframställning skjuts upp tills utredningsarbetet
genomförts.
Frågan om storleken av anslaget till Turistrådet tas upp i tre
motioner.
I motion Kr512 (c) yrkas att anslaget bestäms till 133
milj.kr. Enligt motionärerna bör det höjda anslaget främst ge
möjlighet till ökade insatser inom Turistrådets
verksamhetsområden Marknad, Information och Service.
I motion Kr503 (m) yrkas att anslaget sätts ned till 115
milj.kr. Motionärerna motiverar yrkandet med att Turistrådet, i
avvaktan på de förslag som utredaren kan komma med, redan nu bör
koncentrera sin verksamhet till uppgiften som sektorsansvarigt
organ.
Motionärerna i motion Kr518 (mp) yrkar att anslaget minskas
med 60 milj.kr. Motionärerna anser att sådan näringspolitisk
verksamhet som bedrivs av Turistrådet bör ersättas med åtgärder
av mera generell natur.
Utskottet, som anser att det pågående utredningsarbetet inte
bör föregripas, tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning till Turistrådet för nästa budgetår och
avstyrker motionerna Kr512 yrkande 1, Kr503 yrkande 2 och Kr518.
Motionärerna bakom motion Kr516 (s) anför att de ideella
organisationer som erhåller statsbidrag över anslaget utför ett
betydelsefullt arbete för att stimulera till semester,
rekreation och motion i Sverige. De arbetar under pressade
ekonomiska förhållanden, med stor andel ideellt arbete, besitter
en unik kunskap inom sina områden och har en stor förmåga att nå
ut till de grupper som de arbetar för. Motionärerna anser att
ett ökat stöd till organisationerna skulle ge ett gott utbyte
med snabba resultat och att det är angeläget att Turistrådet
inom ramen för sitt anslag verkar för förbättrade
förutsättningar för organisationerna.
De organisationer som avses i motionen är Svenska
Turistföreningen, Svenska Förbundet för Koloniträdgårdar och
Fritidsbyar, Skidsäkerhetsrådet, Svenska Cykelsällskapet,
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Svenska Båtunionen,
Friluftsfrämjandet och Cykelfrämjandet.
Utskottet har inhämtat att organisationerna, med ett undantag,
erhåller statsbidrag till sin verksamhet. Bidragen utgår även
över andra myndigheters anslag än Turistrådets.
I likhet med motionärerna anser utskottet att det ideella
arbete som föreningarna utför har ett betydande värde för
samhället. De ideella insatserna och organisationernas goda
förankring bland sina medlemmar medför att organisationerna i
relation till den ekonomiska insatsen från statens sida når
mycket goda resultat. Med hänsyn till vad som är upplyst bl.a.
om det statsstöd som föreningarna för närvarande erhåller -- och
då det kan förutsättas att en uppräkning av stödet kommer att
ske efter hand som tillgängliga resurser medger det -- anser
utskottet att någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen
inte är erforderlig.
Stöd till regionala turistprojekt m.m.
I två motioner behandlas frågor om direkt stöd till satsningar
på regionala turistprojekt.
Förslaget i motion Kr517 (m) syftar till att utveckla den
värmländska kulturturismen. Motionären redovisar de planer som
finns i Karlstad på att bygga upp en besöksanläggning i
Mariebergsskogen. Han anser att såväl naturvårdsverket som
riksantikvarieämbetet bör stödja projektet genom att disponera
medel som de erhållit för informationsinsatser. Motionären anser
också att kompetensen inom turistnäringen i landskapet måste
breddas genom en förbättrad utbildning vid högskolan i Karlstad
med inriktning på kultur och turism. Skattereformen måste rivas
upp vad avser breddningen av momsen inom turistnäringen.
Skattereglerna måste också ge möjlighet för jord- och
skogsbrukare att hålla landskapet öppet.
Vid behandlingen år 1989 av motionsförslag om stöd till olika
turistprojekt på regional nivå uttalade utskottet (bet.
1988/89:KrU14) bl.a. att det primära ansvaret för att främja och
utveckla turismen ligger hos de olika producenterna på det
lokala och regionala planet. Turistrådets uppgift är att på
olika sätt stödja lokala och regionala initiativ med
utgångspunkt i ett riksperspektiv och i rådets sektoriella
ansvar för turism och rekreation i Sverige. Försöks- och
utvecklingsarbeten inom turismen stöds genom särskilda medel som
fördelas av Turistrådet.
Med hänvisning till detta uttalande om
ansvarsfördelningen mellan staten å ena sidan och landsting och
kommuner å den andra sidan när det gäller utveckling av
turistprojekt har utskottet såväl 1989 som senare (bet.
1990/91:KrU2) avstyrkt motioner om stöd till regionala
turistsatsningar. Utskottets uttalande är alltjämt giltigt.
Vad avser frågan om turistutbildning vid högskolan i Karlstad
har utskottet inhämtat att någon begäran om att en turistlinje
inrättas vid högskolan inte har framställts från den närmast
ansvariga myndigheten, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).
Motioner om ändring i skattereglerna, dels för moms på
turisttjänster, dels för att ge möjlighet att bevara det
traditionella odlingslandskapet, handläggs i skatteutskottet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
Kr517.
I motion Kr328 (v) föreslås statliga stödåtgärder åt turismen
på Gotland. Motionärerna framhåller att Gotland är ett av
Sveriges största turistmål men att turismen inte kan bli någon
basnäring där med hänsyn till den korta säsongen och till
branschens konjunkturkänslighet. Enligt motionärerna kan ett
riktat stöd till kultur- och naturturismen ges genom att stödet
till bevarande av fornlämningar ökas. Vidare bör möjligheten att
förlänga turistsäsongen undersökas. Även förutsättningarna att
utveckla en enklare typ av turism bör utredas. Staten bör bidra
med medel till dessa verksamheter.
Med hänvisning till vad utskottet anfört ovan om
ansvarsfördelningen mellan staten, å ena sidan, och regionala
och lokala samhällsorgan, å andra sidan, avstyrker utskottet
motion Kr328 yrkande 1.
Motion Kr512 (c) behandlar vikten av olika turistfrämjande
åtgärder. I motionen anförs bl.a. följande.
En levande landsbygd är av yttersta vikt för turismen.
Turistnäringen är till stor del en småföretagarverksamhet som
kan kombineras med annat arbete. Samhället bör underlätta sådana
kombinationssysselsättningar, t.ex. kan service som utförs i
offentlig regi uppdras åt någon annan som behöver ett
inkomsttillskott för egen verksamhet. Goda allmänna
kommunikationer underlättar för turistnäringen. Spridning av
semestern underlättar att god service lämnas.
Utskottet har tidigare, senast i betänkande 1990/91:KrU2,
behandlat motionsförslag med väsentligen samma syfte som det
aktuella. Utskottet har avstyrkt förslagen under anförande att
utskottet utgått från att regeringen uppmärksammar de av
motionärerna aktualiserade problemen.
Utskottet finner inte skäl att ändra sin uppfattning i frågan
och avstyrker därför motion Kr512 i aktuell del (yrkande 3).
Vissa informationsfrågor
I motion Kr512 (c) yrkas att en brett upplagd
informationskampanj om gällande bestämmelser för svensk
allemansrätt skall genomföras utomlands. Motionärerna hävdar att
utländska turister alltför ofta saknar upplysningar om vad som
är tillåtet inom ramen för allemansrätten. De anser att det är
angeläget att utländska besökare redan i sitt hemland informeras
om de svenska allemansrättsreglerna.
Som utskottet tidigare har anfört (bet. 1990/91:KrU2) bedriver
Turistrådet i samarbete med naturvårdsverket en
informationsverksamhet om allemansrätten. Informationen är
riktad både till svenska och till utländska turister. I den
information som lämnas framhålls att allemansrätten medför vissa
skyldigheter, bl.a. att ta hänsyn till miljö och natur. Även i
information som riktas till utländska turister lämnas liknande
uppgifter, bl.a. i turistbroschyrer med allmänna fakta om
Sverige samt i annat material om Sverige som distribueras till
turistbyråer utomlands, till Turistrådets olika kontor och till
ambassaderna.
Till saken hör också att Turistrådets organisation och
uppgifter är under utredning. Även frågan om samordning av den
svenska informationstjänsten utomlands övervägs för närvarande i
regeringskansliet.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om det angelägna i
att information om allemansrätten får en vid spridning. Med
hänsyn till vad som är upplyst om Turistrådets
informationsverksamhet och till vad som i övrigt anförts i det
föregående anser utskottet att någon riksdagens åtgärd med
anledning av motion Kr512 (yrkande 2) inte är påkallad.
I motion Kr502 (s) behandlas turismens inverkan på miljön.
Motionärerna anser att svenska researrangörer måste beakta att
miljön är en begränsad resurs. Deras förslag motiveras på
följande sätt.
Svenska reseföretag lämnar i sin marknadsföring ingen
information om miljöproblem i turistländerna utom i de fall då
akuta problem har uppstått. Detta förhållande måste betecknas
som djupt otillfredsställande. Sverige, som i många avseenden
varit ett föregångsland på miljöområdet, måste ta ett betydligt
större ansvar för de påfrestningar vi själva utsätter miljön för
vid turistresor i andra länder. Vår miljömedvetenhet måste ta
sig praktiska uttryck även då vi befinner oss på rekreations-
och semesterresor i länder, där miljöbelastningarna redan nått
smärtgränsen. Ett sådant större ansvar bör med fördel kunna
läggas på de svenska företag som arrangerar turistresor
utomlands. Dessa bör uttryckligen åläggas att lämna sina kunder
en fyllig och tydlig information om miljösituationen i
respektive turistland samt även mana turisterna till varsamhet
med natur och miljö i dessa länder.
En motion av samma innehåll behandlades av utskottet i
betänkande 1990/91:KrU2. Utskottet, som avstyrkte motionen,
anförde då följande.
Även internationellt finns numera en ökande medvetenhet om att
turismen kan medföra svåra påfrestningar på miljön. Enligt vad
utskottet inhämtat har bl.a. OECDs turistkommitté tagit upp
frågor om miljöproblem i samband med turismen. Det kan i
sammanhanget nämnas att inom Turistrådet diskuteras
genomförandet av ett försöksprojekt om turismen och miljön.
Enligt utskottets mening skulle formella förpliktelser av det
slag som motionärerna åsyftar gå utöver vad som rimligen kan
åläggas en researrangör. Utskottet vill också framhålla att en
informationsverksamhet av det slag som motionärerna åsyftar är
en grannlaga uppgift som kräver stor sakkunskap.
Vad utskottet i enlighet med det anförda uttalat i ärendet är
alltjämt giltigt. Utskottet avstyrker därför motion Kr502.
Skattereformens effekter för turismen
Motion Kr509 (s) behandlar den utredning av
skatteomläggningens effekter för turistnäringen som regeringen
har gett statens industriverk (SIND) i uppdrag att utföra.
Motionärerna anför att SIND har tolkat uppdraget så att de
förslag till åtgärder som utredningen kan föranleda inte skall
lämnas förrän i SINDs slutrapport den 15 mars 1993. De menar att
sådana förslag måste läggas fram betydligt tidigare än i
slutrapporten.
Enligt uppdraget skall SIND lämna delrapporter i mars 1991 och
1992. Genom denna delrapportering ges en möjlighet att tidigt
utnyttja utredningsresultaten om hur skatteomläggningen kan ha
påverkat turismen. Med hänsyn bl.a. härtill kan utskottet inte
finna att SINDs uppdrag givits en alltför vid tidsram. Utskottet
avstyrker därför motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande omprövning av målen för turistpolitiken
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr8 yrkande 2,
2. beträffande tillkännagivande att målen för
turistpolitiken ligger fast
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr519 yrkande 1 och
1990/91:Kr527,
res. 1 (fp, c)
3. beträffande precisering av Sveriges turistråds
uppgifter
5. beträffande Sveriges turistråds befattning med det
sociala målet för turist- och rekreationspolitiken och med
marknadsföring av Sverige som turistland m.m.
att riksdagen med anledning av riksdagens revisorers förslag
1990/91:13 och motion 1990/91:Kr9 samt med avslag på motionerna
1990/91:Kr503 yrkande 1 och 1990/91:Kr506 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om Sveriges
turistråds befattning med det sociala målet för turist- och
rekreationspolitiken,
res. 4 (m)
res. 5 (fp)
6. beträffande förverkligandet av det sociala målet för
turist- och rekreationspolitiken
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Kr508, 1990/91:Kr511
och 1990/91:Kr519 yrkande 3,
res. 6 (m) - motiv.
res. 7 (fp) - motiv.
7. beträffande spridning av semestrar och sportlov
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr519 yrkande 2,
res. 8 (fp)
8. beträffande lokaliseringen av den statliga
turistmyndigheten
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr501,
9. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med
avslag på motionerna 1990/91:Kr503 yrkande 2, 1990/91:Kr512
yrkande 1 och 1990/91:Kr518 till Stöd till turism och
rekreation för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 123 000 000 kr.,
res. 9 (m)
res. 10 (c)
res. 11 (mp)
10. beträffande stödet till vissa organisationer inom
turistområdet
12. beträffande stöd till den värmländska kulturturismen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr517,
13. beträffande turistfrämjande åtgärder
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr512 yrkande 3,
res. 13 (c)
14. beträffande information om allemansrätten
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr512 yrkande 2,
res. 14 (c)
15. beträffande information om turismens inverkan på
miljön
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr502,
16. beträffande skattereformens effekter för turismen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Kr509.
Stockholm den 7 mars 1991
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja
Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Jan
Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Erkki
Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Stina Gustavsson (c), Alexander
Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla
Berg (s), Göran Åstrand (m) och Lola Björkquist (fp).
Reservationer
1. Tillkännagivande att målen för turistpolitiken ligger fast
(mom. 2)
Lars Ernestam (fp), Jan Hyttring (c), Stina Gustavsson (c) och
Lola Björkquist (fp) anser
dels att det stycke som på s. 11 börjar med "Utskottet
anser" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande
lydelse:
Av vad utskottet anfört i det föregående framgår att
verksamheten hos de organ, som ansvarar för att den svenska
turistpolitikens mål förverkligas, i olika avseenden står under
utredning. En helt annan sak är målen som sådana. Dessa har inte
ifrågasatts under någon fas i det utredningsarbete som utskottet
refererat ovan. Inte heller enligt utskottets mening finns det
anledning att ompröva de gällande målformuleringarna. För att
undanröja de tveksamheter som kan ha uppkommit i frågan, bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att målen för
turistpolitiken ligger fast.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande tillkännagivande att målen för
turistpolitiken ligger fast
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Kr519 yrkande
1 och 1990/91:Kr527 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om att målen för turist- och
rekreationspolitiken ligger fast,
2. Precisering av Sveriges turistråds uppgifter
(mom. 3)
Alexander Chrisopoulos (v) och Kaj Nilsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Även motion" och slutar med "sociala målet" bort ha
följande lydelse:
I motion Kr8 yrkande 1 hemställs att Turistrådet ges mer
precisa arbetsuppgifter bl.a. beträffande de sociala aspekterna
på turism och rekreation. Utskottet ansluter sig till
motionärernas bedömning i frågan om det önskvärda i att rådets
verksamhetsmål utformas så att de sociala aspekterna på
turistpolitiken tillgodoses. Som utskottet anför nedan bör också
den särskilde utredaren beakta dessa frågor i sitt fortsatta
arbete. Utskottet anser dock att Turistrådets uppdrag redan nu
bör förändras i den riktning som motionärerna anvisat.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande precisering av Sveriges turistråds
uppgifter
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr8 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
precisering av Sveriges turistråds uppgifter,
3. Begäran om förslag till Sveriges turistråds framtida
organisation och verksamhet (mom. 4)
Lars Ernestam (fp), Jan Hyttring (c), Stina Gustavsson (c),
Kaj Nilsson (mp) och Lola Björkquist (fp) anser
dels att det stycke som på s. 11 börjar med "Med
hänvisning" och slutar med "och verksamhet" bort ha följande
lydelse:
Utskottet har ovan redovisat att en särskild utredare
tillsatts för att granska målen och finansieringen av
Turistrådets fortsatta verksamhet. Utskottet anser detta vara
väl motiverat. Det är angeläget att regeringen snarast
återkommer till riksdagen med förslag rörande Turistrådets
organisation och verksamhet. Detta bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande begäran om förslag till Sveriges turistråds
framtida organisation och verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr519 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
det angelägna i att regeringen snarast återkommer till riksdagen
med förslag rörande Sveriges turistråds framtida organisation
och verksamhet,
4. Sveriges turistråds befattning med det sociala målet för
turist- och rekreationspolitiken och med marknadsföring av
Sverige som turistland m.m. (mom. 5)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Göran Åstrand (alla m) anser
dels att det stycke som på s. 10 börjar med "Som en" och
slutar med "framtida verksamhet" bort utgå,
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Som revisorerna" och på s. 12 slutar med "och Kr506"
bort ha följande lydelse:
RRV är i sin rapport kritiskt till formuleringen av det
uppdrag som har lämnats till Turistrådet. Det alltför breda och
splittrade uppdraget har varit ett hinder för en effektiv
verksamhet vid Turistrådet. Mot bakgrund av detta föreslår RRV
att Turistrådet i framtiden skall ha som huvuduppgift att med
producenternas intressen som utgångspunkt och utifrån ett
nationellt perspektiv främja en ökning av turismen i Sverige.
Rådet bör inte samtidigt ha till uppgift att skapa regional
balans och sysselsättning. RRV anser vidare att förverkligandet
av det sociala målet för turistpolitiken primärt bör vara en
fråga för andra organisationer än Turistrådet.
Utskottet ansluter sig till denna analys och delar RRVs
uppfattning om hur Turistrådets framtida roll bör utformas. Det
är angeläget att åtgärder kommer till stånd för att ge en
klarare inriktning av den turistfrämjande verksamheten.
Den särskilde utredaren har till uppgift bl.a. att lämna
förslag i de frågor som utskottet behandlar här. Utskottet
förutsätter att utredaren kommer att föreslå en mera klart
avgränsad verksamhet för Turistrådet. Det finns dock inte
anledning att avvakta utredarens förslag där det underlag som
redan föreligger är tillräckligt för ett ställningstagande.
Utskottet anser att skälen för att Turistrådet koncentrerar sin
verksamhet till uppgiften som sektorsansvarigt organ är så
starka att denna förändring bör ske redan nu. Turistrådet bör
inte ha några uppgifter som avser det sociala målet eller de mål
för turistpolitiken som avser regional balans eller
sysselsättning. Som en konsekvens av detta bör delegationen med
dess myndighetsfunktion upphöra. Turistrådets styrelse bör också
kompletteras med sådan sakkunskap som erfordras för att
organisationen effektivt skall kunna fullgöra sin förändrade
uppgift.
En närliggande fråga som uppmärksammats både i RRVs rapport
och i budgetpropositionen är behovet av en samordning av den
svenska utlandsinformationen. Utskottet vill i överensstämmelse
med vad som anförs i motionerna understryka det angelägna i att
alla möjligheter tas till vara att marknadsföra Sverige som
turistland. Ansträngningarna för att förbättra marknadsföringen
måste inkludera en bättre samordning såväl mellan Turistrådet,
Svenska institutet och Exportrådet inbördes som mellan dessa
organisationer och näringslivet. Det måste förutsättas att de
förändringar av Turistrådets roll som blir följden av pågående
utredningsarbete kommer att underlätta en sådan samordning.
Redan de ändringar av Turistrådets verksamhet som utskottet
således anser bör komma till stånd omedelbart medför att rådets
uppmärksamhet i högre grad riktas mot sådana marknadsförings-
och samordningsfrågor.
Av det anförda följer att utskottet delar de uppfattningar som
framförts i motionerna Kr503 (m) yrkande 1 och Kr506 (m, fp, c).
När det gäller de organisatoriska formerna för en förbättrad
marknadsföring internationellt av svensk turism anser utskottet
-- mot bakgrund av vad utskottet anfört om sambandet mellan
dessa frågor och frågan om Turistrådets omorganisation -- att
någon ytterligare utredningsåtgärd inte nu är erforderlig; när
utredningsförslaget föreligger bör ställning tas till behovet av
ytterligare överväganden i frågan.
Riksdagens revisorer har anfört att Turistrådet bör ta ett
mera samlat ansvar för förverkligandet av det sociala målet för
turistpolitiken. I anslutning härtill begär motionärerna i
motion Kr9 att den särskilde utredaren skall ges
tilläggsdirektiv för att närmare överväga Turistrådets uppgifter
och organisation med särskild inriktning på det sociala målet.
Utskottet har ovan redogjort för sin syn på Turistrådets
framtida uppgifter. Med hänvisning till denna redogörelse
avstyrker utskottet revisorernas förslag och motion Kr9.
Med hänvisning till det anförda anser kulturutskottet att
riksdagen dels med anledning av motionerna Kr503 yrkande 1 och
Kr506 som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet
anfört, dels bör avslå riksdagens revisorers förslag och motion
Kr9.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande Sveriges turistråds befattning med det
sociala målet för turist- och rekreationspolitiken och med
marknadsföring av Sverige som turistland m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr503
yrkande 1 och 1990/91:Kr506 samt med avslag på riksdagens
revisorers förslag 1990/91:13 och motion 1990/91:Kr9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
koncentration av Sveriges turistråds uppgifter och samordningen
av den svenska utlandsinformationen,
5. Sveriges turistråds befattning med det sociala målet för
turist- och rekreationspolitiken och med marknadsföring av
Sverige som turistland m.m. (mom. 5)
Lars Ernestam och Lola Björkquist (båda fp) anser
dels att det stycke som på s. 10 börjar med "Som en" och
slutar med "framtida verksamhet" bort utgå,
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Som revisorerna" och på s. 12 slutar med "och Kr506"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör resultatet av den särskilde
utredarens arbete inte föregripas genom att riksdagen nu gör
några uttalanden om den framtida verksamheten vid Turistrådet
eller om ansvarsfördelningen mellan de myndigheter och
organisationer som har till uppgift att förverkliga målen för
turistpolitiken. Utskottet, som ansluter sig till vad som
anförts om marknadsföring i motionerna Kr503 (m) yrkande 1 och
Kr506 (m,fp,c), vill dock framhålla vikten av att frågan om en
effektiv marknadsföring av Sverige som turistland får en
tillfredsställande belysning. En framgångsrik marknadsföring --
särskilt internationellt -- är i själva verket en förutsättning
för att turistpolitikens mål alls skall kunna uppfyllas.
I riksdagens revisorers förslag behandlas Turistrådets
befattning med det sociala målet för turistpolitiken. Denna
fråga har ett sådant samband med de övriga frågor som omfattas
av den särskilde utredarens uppdrag att utredaren bör ges
direktiv att vid sina överväganden ta ställning även till vad
revisorerna har föreslagit.
Utskottet har i det föregående anfört att utredarens förslag
inte bör föregripas. Med hänsyn härtill avstyrks motion Kr9 (s).
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande Sveriges turistråds befattning med det
sociala målet för turist- och rekreationspolitiken och med
marknadsföring av Sverige som turistland m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Kr503
yrkande 1 och 1990/91:Kr506 samt riksdagens revisorers förslag
1990/91:13 och med avslag på motion 1990/91:Kr9 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om den framtida
turist- och rekreationspolitikens inriktning,
6. Förverkligandet av det sociala målet för turist- och
rekreationspolitiken (mom. 6, motiveringen)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser
att det stycke som på s.13 börjar med "Med hänsyn" och slutar
med "på verkställighetsnivån" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till att i motionerna således tas upp såväl frågan
om åtgärder för en särskild grupp, där insatser i stor
utsträckning ankommer på den sociala samhällssektorn, som
samordningsfrågor, finns det skäl att notera att frågorna har
nära samband med resultatet av det utredningsarbete som pågår om
bl.a. Turistrådets verksamhet. Utskottet har i fråga om detta i
det föregående intagit en ståndpunkt som innebär att ansvaret
för att breda folkgrupper ges tillfredsställande möjligheter
till turism och rekreation på fritiden inte skall åvila
Turistrådet. Dessa frågor får i stället behandlas av de
myndigheter och organisationer som har till uppgift att
tillvarata de olika aktuella gruppernas intressen. Med
utskottets synsätt får det ankomma på regeringen att åstadkomma
den samordning mellan berörda sektorsmyndigheter som kan
behövas.
7. Förverkligandet av det sociala målet för turist- och
rekreationspolitiken (mom. 6, motiveringen)
Lars Ernestam och Lola Björkquist (båda fp) anser att den del
av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Med hänsyn" och
slutar med "på verkställighetsnivån" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till att i motionerna således tas upp såväl frågan
om åtgärder för en särskild grupp, där insatser i stor
utsträckning ankommer på den sociala samhällssektorn, som
samordningsfrågor, finns det skäl att notera att frågorna har
nära samband med resultatet av det utredningsarbete som pågår om
bl.a. Turistrådets verksamhet. Utskottet har i det föregående
intagit den ståndpunkten att utredarens överväganden inte i
något avseende bör föregripas.
8. Spridning av semestrar och sportlov (mom. 7)
Lars Ernestam och Lola Björkquist (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Vad avser" och slutar med "yrkande 2 avstyrks" bort
ha följande lydelse:
I motion Kr519 behandlas de problem för turistnäringen som den
koncentrerade förläggningen av semestrar och sportlov för med
sig. Utskottet delar motionärernas bedömning att en större
spridning av dessa ledigheter på olika sätt skulle vara
värdefull för turistbranschen och samhällsekonomin i allmänhet.
Det är angeläget att de möjligheter som finns att nå sådana
effekter inte lämnas oprövade. Regeringen bör intensifiera sina
ansträngningar att få med sig arbetsmarknadens parter på en
förändring.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande spridning av semestrar och sportlov
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Kr519 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
åtgärder för en mera spridd förläggning av semestrar och
sportlov,
9. Medelsanvisningen (mom. 9)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Göran Åstrand (alla m) anser
dels att det stycke som på s. 14 börjar med "Utskottet,
som" och slutar med "och Kr518" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör Turistrådets uppgift
koncentreras till att i former som utskottet tidigare angivit
främja en ökning av turismen i Sverige. Med hänsyn till denna
begränsning i Turistrådets ansvarsområde kan anslaget till rådet
minskas med 8 milj.kr.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr503 yrkande 2,
med anledning av proposition 1990/91:100 och motion
1990/91:Kr518 samt med avslag på motion 1990/91:Kr512 yrkande 1
till Stöd till turism och rekreation för budgetåret 1991/92
under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 115
000000 kr.,
10. Medelsanvisningen (mom. 9)
Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser
dels att det stycke som på s. 14 börjar med "Utskottet,
som" och slutar med "och Kr518" bort ha följande lydelse:
I budgetpropositionen föreslås ett i förhållande till
innevarande budgetår oförändrat anslag för budgetåret 1991/92.
Detta innebär realt minskat anslag för Turistrådet. Mot bakgrund
av vad utskottet inledningsvis har anmärkt om turismens
betydelse för landets näringsliv anser utskottet att det tvärtom
är angeläget att Turistrådet tillförs ökade resurser. Utskottet
delar därför den uppfattning som framförts i motion Kr512 att
Turistrådets anslag för budgetåret 1991/92 bör bestämmas till
133 milj.kr.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr512 yrkande 1
samt med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på
motionerna 1990/91:Kr503 yrkande 2 och 1990/91:Kr518 till Stöd
till turism och rekreation för budgetåret 1991/92 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 133 000 000
kr.,
11. Medelsanvisningen (mom. 9)
Kaj Nilsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "och Kr518" bort ha
följande lydelse:
Med hänsyn till de ändringar i inriktningen av den statliga
turistpolitiken som föreslagits i motion Kr518 anser utskottet,
som delar motionärernas uppfattning därom, att anslaget till
Turistrådet kan sättas ner med 30 milj. kr.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr518 samt med
anledning av proposition 1990/91:100 och motion 1990/91:Kr503
yrkande 2 och med avslag på motion 1990/91:Kr512 yrkande 1 till
Stöd till turism och rekreation för budgetåret 1991/92 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 93 000 000
kr.,
12. Stöd till turismen på Gotland (mom. 11)
Alexander Chrisopoulos (v) och Kaj Nilsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkande 1" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget
att samhället medverkar till att skapa möjligheter för turism
och rekreation i de enkla och billiga former som nämns i
motionen. De förslag som läggs fram i motionen om åtgärder för
att utveckla den gotländska turismen bör snarast genomföras i
samarbete mellan Turistrådet och Gotlands kommun.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande stöd till turismen på Gotland
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Kr328 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
utveckling av turismen på Gotland,
13. Turistfrämjande åtgärder (mom. 13)
Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottet har" och slutar med "del (yrkande 3)" bort
ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om sambandet mellan
turistnäringen och en utvecklad småföretagsamhet. Det bör
snarast övervägas hur deras förslag kan komma till utförande.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande
lydelse:
13. beträffande turistfrämjande åtgärder
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om turistfrämjande åtgärder,
14. Information om allemansrätten (mom. 14)
Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottet delar" och på s. 17 slutar med "är
påkallad" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om det angelägna i
att information om allemansrätten får en vid spridning.
Erfarenheten har dessvärre visat att den information som
utländska besökare får om våra allemansrättsliga regler inte är
tillräcklig. Turistrådet och de svenska ambassaderna bör därför
förstärka sina informationsinsatser på detta område.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
14. beträffande information om allemansrätten
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om förstärkta informationsinsatser om
allemansrätten,
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionen1
Riksdagens revisorers förslag 1990/91:13 angående Sveriges
turistråd2
Motioner2
Motioner väckta under allmänna motionstiden 19912
Motioner väckta med anledning av förslag 1990/91:134
Inledning4
Turistpolitikens mål4
Sveriges turistråd5 Allmänt5
Turistrådet och det sociala målet för turism och
rekreation5
Utredningar6
Riksrevisionsverket6
Fortsatt utredningsarbete7
Riksdagens revisorer7
Vissa motionsmotiveringar8
Utskottet10
Målen för turistpolitiken och Turistrådets uppgifter
m.m. Budgetfrågor14
Stöd till regionala turistprojekt m.m.15
Vissa informationsfrågor16
Skattereformens effekter för turismen17
Hemställan18
Reservationer19
1. Tillkännagivande att målen för turistpolitiken
ligger fast (fp, c)19
2. Precisering av Sveriges turistråds uppgifter (v,
mp)20
3. Begäran om förslag till Sveriges turistråds framtida
organisation och verksamhet (fp, c, mp)20
4. Sveriges turistråds befattning med det sociala målet
för turist- och rekreationspolitiken och med marknadsföring av
Sverige som turistland m.m. (m)21
5. Sveriges turistråds befattning med det sociala målet
för turist- och rekreationspolitiken och med marknadsföring av
Sverige som turistland m.m. (fp)23
6. Förverkligandet av det sociala målet för turist- och
rekreationspolitiken (m)23
7. Förverkligandet av det sociala målet för turist- och
rekreationspolitiken (fp)24
8. Spridning av semestrar och sportlov (fp)24
9. Medelsanvisningen (m)25
10. Medelsanvisningen (c)25
11. Medelsanvisningen (mp)25
12. Stöd till turismen på Gotland (v, mp)26
13. Turistfrämjande åtgärder (c)26
14. Information om allemansrätten (c)26