I betänkandet behandlas åtta motioner, som samtliga rör museifrågor. Några av
motionerna innehåller yrkanden om insatser som syftar till att museer --
befintliga eller planerade -- skall bli centralmuseer med statligt
kostnadsansvar, i motionerna kallade "riksmuseer". I några motionsyrkanden
hemställs om insatser som syftar till att nya museer skall inrättas. I en
motion yrkas att riksdagen skall göra ett uttalande som syftar till att medel
tillförs länsmuseerna för informationsinsatser och kunskapsuppbyggnad.
Utskottet avstyrker enhälligt samtliga motionsyrkanden. Detta sker med
hänvisning till bl.a. vissa principiella ställningstaganden till ansvar och
uppgifter på museiområdet som utskottet intog år 1987. Utskottet redovisar i
sammanhanget även riksdagens beslut under våren 1990 om ett nytt statligt stöd
till ny- och ombyggnad av icke-statliga kulturlokaler, däribland museilokaler,
samt riksdagens beslut om ett ökat stöd till länsmuseerna budgetåret 1990/91.
Motionerna
1989/90:Kr202 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av ett glasmuseum
till Nybro kommun.
1989/90:Kr209 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inrättande av ett glasmuseum med lokalisering till östra Småland.
1989/90:Kr234 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett glasmuseum i
Nybro kommun.
1989/90:Kr240 av Lennart Brunander och Lars Sundin (c, fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att förlägga ett riksmuseum som belyser
folkrörelsernas framväxt och biblioteksverksamhetens historia till Borås,
2. att riksdagen beslutar att göra tekomuseet i Borås till riksmuseum, med
statligt kostnadsansvar.
1989/90:Kr270 av Lennart Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens medverkan
för tillkomsten av ett invandrarmuseum i Botkyrka.
1989/90:Kr310 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om etnografiska museet i Göteborg.
1989/90:Kr313 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att skapa
ett invandrarmuseum placerat i Norrköping.
1989/90:Kr368 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat stöd till länsmuseerna för informations- och
kunskapsuppbyggnadsinsatser.
Statsbidrag till museilokaler m.m.
Tidigare bestämmelser om statsbidrag till vissa teaterlokaler m.m.
Sedan år 1953 har regeringen medgett att Svenska penninglotteriet får anordna
ett lotteri till förmån för kulturella ändamål (kulturlotteriet). Regeringen
har använt medel ur behållningen av dessa lotterier till investeringsändamål av
engångsnatur på kulturområdet, t.ex. byggnadsändamål, anskaffande av utrustning
m.m. vid bl.a. ny- och ombyggnader av regionala teater-, konserthus- och
museibyggnader. I 1981 års budgetproposition (1980/81:100 bil. 12 s. 9)
uttalades med hänvisning bl.a. till det ekonomiska läget att stödet borde
avvecklas. Vid avgivandet av 1984 års budgetproposition fanns statliga
åtaganden som innebar att ca 40 milj.kr. återstod att betala. Behållningen från
lotteriet uppgick vid samma tidpunkt som regel till 5--6 milj.kr. per år. För
att snabbare kunna fullgöra de åtaganden som gjorts beräknades i
budgetpropositionen 1984 ett engångsbelopp om 32 milj.kr. (prop. 1983/84:100
bil. 10 s. 292). På förslag av kulturutskottet bifölls förslaget (bet. KrU
1983/84:18, rskr. 268).
Vidare biföll riksdagen år 1984 förslag i budgetpropositionen (prop.
1983/84:100 bil. 13 s. 66 och 69) -- under bostadshuvudtiteln -- att stöd till
ny- och ombyggnad av icke-statliga teater-, konsert- och museilokaler skulle
kunna ges av statliga medel (bet. BoU 1983/84:20, rskr. 194). Det framhölls att
behovet av stöd i vissa fall fortfarande var kulturpolitiskt angeläget.
Projekten kunde också vara angelägna för sysselsättningen på
byggarbetsmarknaden. Bestämmelserna på området togs in i förordningen
(1984:703) om statsbidrag till vissa teaterlokaler m.m. Denna förordning
upphörde att gälla den 1 augusti 1990, då den i det följande redovisade
förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler trädde i
kraft.
Rapport år 1989 om statens stöd till det regionala kulturlivet
I en rapport (Ds 1989:36) om statens stöd till det regionala kulturlivet,
benämnd Kultur i hela landet, behandlades bl.a. frågan om investeringsbidrag
till kulturbyggnader.
Utredaren redovisade de olika bidragsformer som funnits under senare år och
konstaterade att situationen beträffande investeringsbidrag på kulturområdet
inte var tillfredsställande. I rapporten uppmärksammades det faktum att
statligt stöd till byggande av kulturbyggnader enligt förordningen från år 1984
förutsatte en betydande arbetslöshet och att stöd inte hade lämnats sedan
konjunkturerna förbättrats. Utredaren ansåg att det finns byggprojekt som med
nödvändighet måste komma till stånd för att en utveckling av den regionala
kulturverksamheten skall kunna ske och där en statlig insats är en
förutsättning för lokal, politisk uppslutning kring projektet. Utredaren
förordade att 25 milj.kr. årligen skulle få nyttjas för de regionala
kulturinstitutionernas byggen. Inom denna grupp finns en lång rad aktuella
projekt. I den hårda prioriteringen mellan projekten borde enligt utredarens
mening bristfälliga länsmuseer få förtur.
Riksdagsbehandlingen under senare år av frågan om statligt stöd till
byggnadsinvesteringar på kultursektorn
Redan vid riksmötet 1988/89 konstaterade kulturutskottet (bet. 1988/89:KrU1)
att möjligheterna att i större eller mindre utsträckning tillgodose behovet av
statligt stöd till byggnadsinvesteringar på kultursektorn genom bidrag enligt
de tidigare nämnda bestämmelserna i 1984 års förordning i hög grad var beroende
av efterfrågan på stöd till allmänna samlingslokaler och av
sysselsättningsläget. Utskottet konstaterade också att det till följd av dessa
omständigheter fanns en rad från kulturpolitisk synvinkel angelägna projekt
till vilka statligt stöd ändå inte kunde utgå. Frågan om huruvida denna
situation borde leda till ett statligt stödsystem borde enligt utskottets
mening övervägas i budgetsammanhang då en avvägning gentemot andra angelägna
behov som finns på sektorn också måste göras.
Hösten 1989 avslog riksdagen (bet. 1989/90:KrU4) motionsyrkanden om införande
av ett nytt investeringsstöd med hänvisning till den då pågående beredningen av
förslagen i rapporten Kultur i hela landet. Utskottet ansåg det värdefullt att
frågan om ett särskilt stödsystem hade aktualiserats genom förslagen i
rapporten.
I budgetpropositionen (prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 60) angav
utbildningsministern att förslaget i rapporten Kultur i hela landet inte kunde
genomföras i detta sammanhang med hänsyn till de kulturpolitiska resursramar
som stod till buds.
I en motion väckt under allmänna motionstiden 1990, nämligen 1989/90:Bo240
(yrkande 3), hemställdes om en särskild ram om 25 milj.kr. för budgetåret
1990/91 för investeringsbidrag under elfte huvudtiteln till vissa icke-statliga
kulturlokaler. Länsmuseerna borde enligt motionen prioriteras vid fördelning av
tillgängliga medel inom en sådan ram.
I sitt yttrande (1989/90:KrU3y) till bostadsutskottet över motionen vidhöll
kulturutskottet den uppfattning utskottet tidigare gett uttryck åt, nämligen
att ett särskilt investeringsstöd för icke-statliga kulturbyggnader är
motiverat, bl.a. för att underlätta möjligheterna till nyinvesteringar för
regionala kulturinstitutioner.
Bostadsutskottet (bet. 1989/90:BoU14) avstyrkte motionsyrkandet, men i en
reservation (nr 8) till utskottets betänkande anförde reservanterna att man
delade kulturutskottets mening att ett särskilt investeringsstöd är motiverat.
Därför föreslogs i reservationen att ett särskilt stöd till vissa icke-statliga
kulturlokaler skulle införas i enlighet med förslaget i motion 1989/90:Bo240
yrkande 3. För budgetåret 1990/91 borde således en ram om 25 milj.kr.
fastställas för ändamålet. Riksdagen biföll reservationen (prot. 1989/90:96 och
97, rskr. 168).
Förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler
I förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler, som
trädde i kraft den l augusti 1990, har regeringen föreskrivit bestämmelser om
investeringsstöd i enlighet med riksdagens -- i det föregående redovisade --
beslut under våren 1990.
Bidrag enligt förordningen kan lämnas för ny- eller ombyggnad av musei-,
teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan än staten. Vidare kan bidrag
lämnas till standardhöjande reparationer och handikappanpassning av sådana
lokaler samt till utbyte eller komplettering av inventarier.
Frågor om stöd i enlighet med förordningen prövas av plan- och boverket genom
dess samlingslokaldelegation.
För bidrag krävs det att projektet är angeläget från kulturpolitisk synpunkt
och att det inte försvårar förverkligandet av projekt som avser allmänna
samlingslokaler och inte heller försämrar förutsättningarna för att driva
sådana lokaler. I första hand skall bidrag lämnas till projekt som avser
lokaler för länsmuseer.
Yttrande skall inhämtas från statens kulturråd innan fråga om bidrag prövas.
Bidrag lämnas med 30 % av bidragsunderlaget för nybyggnad och med 50 % av
bidragsunderlaget för övriga projekt.
Principiella ställningstaganden våren 1987 om de centrala museerna
Riksdagen tog våren 1987 principiell ställning till av regeringen förordade
riktlinjer för de centrala museernas uppgifter och ansvar för landets
museiväsende (prop. 1986/87:97, bet. KrU 21, rskr. 342). Utskottet redovisade
vid riksmötena 1988/89 och 1989/90 (bet. 1988/89:KrU1 s. 24 och 1989/90:KrU4 s.
3--4) innebörden av dessa ställningstaganden. I korthet innebär de att
centralmuseerna bör överblicka samlingar av samma slag i landet, tillhandahålla
och förmedla expertkunskaper, bedriva utvecklingsarbete och företräda
ämnesområdet inom och utom museiväsendet. Av de centrala museerna har fem s.k.
ansvarsmuseer ett sammanhållande ansvar för museiväsendets olika delar.
Ansvarsmuseer är enligt beslutet följande museer, nämligen bland de
kulturhistoriska museerna historiska museet, Nordiska museet och etnografiska
museet (numera benämnt folkens museum -- etnografiska), inom området konst
statens konstmuseer och inom området naturhistoria naturhistoriska riksmuseet.
Övriga fem centrala museer är Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska
museet (LSH), statens sjöhistoriska museum, arkitekturmuseet, statens
musiksamlingar samt Tekniska museet.
I betänkandet KrU 1986/87:21 behandlades också ett antal motioner om bl.a.
inrättande av nya museer. Utskottet ansåg att det i princip för närvarande inte
bör inrättas fler centrala museer, dvs. statliga museer eller med dem
jämställda museer. Det bör anmärkas att många gånger, bl.a. i
motionssammanhang, torde begreppen riksmuseum och nationellt museum användas
som synonymer till centralt museum. Utskottet framhöll i betänkandet att det
inte är motiverat att riksdag -- eller regering -- gör någon form av
klassificering av museerna. Det ansågs därför i allmänhet inte finnas skäl för
riksdagen att göra någon bedömning av om ett museum har större eller mindre
riksintresse. I sammanhanget erinrade utskottet om att 1965 års musei- och
utställningssakkunniga framhållit att man bör räkna med att länsmuseerna i viss
utsträckning kan avlasta statsmuseerna dokumentationsuppgifter genom att inom
speciella ämnesområden ta ansvar för en hela riket omfattande insamling (SOU
1973:5 s. 212).
I den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde som inte i
tillräcklig grad uppmärksammats eller helt förbisetts ansågs detta i första
hand få ske inom den nuvarande museiorganisationens ram, exempelvis genom
riktade insatser. Enligt utskottets mening borde emellertid det sagda inte få
leda till att den statliga museistrukturen helt låses i sin nuvarande form.
Utvecklingsprojekt inom museiområdet
Vid riksmötet 1986/87 anvisade riksdagen 5,1 milj.kr. till
utvecklingsverksamhet inom museiområdet (prop. 1986/87:97, bet. KrU 21, rskr.
342). Medlen har använts till fyra projekt, nämligen Ekologisk
kunskapsspridning, Sverige och tredje världen, Invandrar-Sverige samt Den
svenska historien/Historia i Sverige.
I projektet Invandrar-Sverige har ett femtontal museer och även arkiv och
bibliotek involverats. Det lokala arbete som växer fram på olika håll i form av
utställningar, dokumentation och viss föremålsinsamling kommer att föras samman
till en gemensam utställning och manifestation i Nordiska museet under
budgetåret 1991/92. Av kulturrådets utvecklingsmedel avsattes ca 600 000 kr.
under tre år. Dessa medel har fördubblats genom bidrag från kommuner och från
invandrarverkets ansvarsområden.
Vid riksmötet 1989/90 anvisade riksdagen 10 milj.kr. för utveckling av
centralmuseernas verksamhet (prop. 1989/90:100, bet. KrU21, rskr. 224).
Folkrörelse- och biblioteksmuseum i Borås (mot. 1989/90:Kr240 yrk. 1)
Allmänna uppgifter
I mitten av 1970-talet aktualiserades inom högskolan i Borås frågan om
inrättande av ett folkbiblioteksmuseum i Borås. Vid överläggningar år 1982 med
representanter för bl.a. länsstyrelsen, landstinget i Älvsborgs län, Borås
kommun, statens kulturråd, Folkbildningsförbundet, Sveriges allmänna
biblioteksförening och Svenska folkbibliotekarieförbundet kom man bl.a. fram
till att ett museum för folkbibliotekens och folkbildningens historia motiveras
dels av det kulturpolitiska bevarandemålet, dels av forskningens och
utbildningens behov.
På initiativ av representanter för länsbiblioteket i Älvsborgs län,
folkrörelsearkivet i Borås och bibliotekshögskolan inom högskolan i Borås
bildades under år 1989 en förening med namnet Biblioteksmuseiföreningen.
Föreningens ändamål är att insamla, vårda, bevara och visa material om
folkbiblioteken och studiecirkelbiblioteken i Sverige och vad denna
bildningsverksamhet betytt för den enskilda människan och samhällsutvecklingen.
Materialet skall ordnas, förtecknas och förvaras enligt de normer som gäller
för museiväsendet samt stå till förfogande för forskning och studier. Det är
också föreningens målsättning att försöka hålla samlingarna tillgängliga för
allmänheten. Under år 1989 erhöll föreningen 2 000 kr. i startbidrag från Borås
kommun. Vidare har Älvsborgs läns landsting beviljat länsbiblioteket 50 000 kr.
för inventering av bibliotekshistoriskt material i länet för föreningens
räkning. Inventeringsarbetet påbörjades i oktober 1989.
I en arbetsplan för åren 1990 och 1991 tar föreningen upp följande frågor,
nämligen arbete med en lösning av lokalfrågan, fullföljande av
inventeringsarbete i Älvsborgs län, utarbetande av en förteckning över
bibliotekshistoriskt material i länet, insamling av bibliotekshistoriskt
material, intervjuer med "biblioteksveteraner" inom länet, information om
föreningens verksamhet, igångsättning av inventering i flera län samt
användning av insamlat bibliotekshistoriskt material för högskolestuderandes
specialarbeten och uppsatser.
Tidigare riksdagsbehandling
Frågan om att inrätta ett "riksmuseum" inom området folkrörelse- och
bibliotekshistoria har behandlats med anledning av motionsyrkanden likartade
det nu aktuella i utskottets av riksdagen godkända betänkanden KrU 1986/87:21
s. 9, 1988/89:KrU1 s. 16--17 och 1989/90:KrU4 s. 15--16. Utskottet har i dessa
betänkanden avstyrkt motionsyrkandena och anfört att det i princip för
närvarande inte finns skäl att inrätta fler centrala museer.
Tekomuseum i Borås (mot. 1989/90:Kr240 yrk. 2)
Allmänna uppgifter
Tekomuseum är ett museum för textil och konfektion som hittills haft sina
lokaler i en textilfabrik där arbetsmiljön lämnats orörd sedan 1920-talet.
Museet är kommunalt. Det är sedan år 1984 fristående från Borås museum.
Vid riksmötet 1988/89 gav utskottet i sitt betänkande 1988/89:KrU1 s. 10--11
en ingående redovisning för museets verksamhet.
Vid nämnda tillfälle redovisade utskottet att principbeslut fattats om att
museet skall få disponera nya och större lokaler i ett f.d. bomullsspinneri.
Enligt inhämtade uppgifter beräknas dessa lokaler stå färdiga under hösten
1990. Det nya museet beräknas öppna under år 1992.
Tidigare riksdagsbehandling
Frågan om att göra Tekomuseum till ett "riksmuseum" har behandlats med
anledning av motionsyrkanden likartade det nu aktuella i utskottets av
riksdagen godkända betänkanden KrU 1986/87:21 s. 9, 1988/89:KrU1 s. 16--17 och
1989/90:KrU4 s. 15--16. Utskottet har i dessa betänkanden avstyrkt
motionsyrkandena och anfört att det i princip för närvarande inte finns skäl
att inrätta fler centrala museer.
Etnografiska museet i Göteborg (mot. 1989/90:Kr310 yrk. 1)
Allmänna uppgifter
Etnografiska museet i Göteborg är ett kommunalt museum som ingår i Göteborgs
museer, vilka erhåller statsbidrag enligt förordningen (1977:547) om
statsbidrag till regionala museer. Innevarande budgetår har statens kulturråd
tilldelat Göteborgs museer 92 grundbelopp, dvs. en ökning med 10 grundbelopp
jämfört med föregående budgetår. Ökningen gäller fr.o.m. den 1 januari 1991.
Tidigare riksdagsbehandling
Vid riksmötena 1986/87, 1987/88 och 1988/89 avslog riksdagen på utskottets
förslag motionsyrkanden om att Etnografiska museet i Göteborg skulle betraktas
som riksmuseum (bet. KrU 1986/87:21 s. 14--15, KrU 1987/88:13 s. 8 och
1988/89:KrU19 s. 15). I det föregående har utskottet redovisat riksdagens
principiella ställningstagande vid riksmötet 1986/87 att ytterligare centrala
museer inte borde inrättas och att det inte är motiverat att riksdagen eller
regeringen gör någon form av klassificering av museerna utöver vad som redan
gjorts beträffande de befintliga centrala museerna och ansvarsmuseerna bland
dem. Utskottet konstaterade vid riksmötena 1986/87 och 1987/88 att de
etnografiska museernas samlingar i Stockholm och Göteborg kompletterar varandra
genom att deras material i väsentlig utsträckning kommer från olika
världsdelar. Utskottet fann anledning understryka vikten av ett nära samarbete
mellan de båda museerna.
Vid riksmötet 1989/90 beslöt riksdagen om en avsevärd förstärkning av
bidraget till de regionala museerna (prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 408, bet.
KrU21, rskr. 224). Utöver medel till 50 nya grundbidrag fr.o.m. den 1 juli
1990, som föreslagits i budgetpropositionen, anvisade riksdagen på
kulturutskottets förslag medel till ytterligare 50 nya grundbidrag fr.o.m. den
1 januari 1991. Kulturutskottet erinrade i sitt betänkande (s. 23) om att
statsbidrag till regional kulturverksamhet syftar till att stimulera och stödja
huvudmännens egna satsningar på uppbyggnaden av det regionala kulturlivet.
Ökade bidrag från statens sida förutsätter därför en motsvarande satsning från
huvudmannen. Enligt utskottets mening borde vid fördelningen av nytillkommande
statliga medel dock även bl.a. tidigare gjorda stora satsningar från
huvudmännens sida beaktas.
Glasmuseum i Nybro (mot. 1989/90:Kr202, 1989/90:Kr209 och 1989/90:Kr234)
Allmänna uppgifter
Frågan om ett glasmuseum i Nybro kommun aktualiserades genom en motion i
kommunfullmäktige våren 1989. Kommunen gav länsmuseet i Kalmar i uppdrag att
kostnadsberäkna ett sådant museum. Länsstyrelsen har enligt uppgift avsatt
60 000 kr. till en förprojektering. Inriktningen vid det diskuterade glasmuseet
i Nybro anges bli arbetsmiljön, hantverket och arbetarens roll i
glasframställningen. Man har diskuterat möjligheten att ha ett
informationscentrum i Nybro i form av ett museum -- eventuellt i anslutning
till ett kulturhus och bibliotek -- kompletterat med en form av EKO-museum som
skulle inkludera de olika glasbruken. Från kommunens sida anges att kontakt med
länsmuseet är en förutsättning för utveckling av dessa museiplaner.
Invandrarmuseum i Botkyrka (mot. 1989/90:Kr270) resp. i Norrköping (mot.
1989/90:Kr313)
Allmänna uppgifter
Efter ett förslag i en motion i Botkyrka kommun år 1984 om ett
dokumentations- och forskningscentrum med inriktning på invandringen bildades
år 1987 Stiftelsen Sveriges Invandrarinstitut och Museum för fred och
internationellt samförstånd till Klas Pontus Arnoldssons minne. Stiftelsen
kallas vanligen Sveriges invandrarinstitut och museum. Till stiftelsens
styrelse, som består av representanter för Botkyrka kommun, har adjungerats
representanter för institutet för folklivsforskning vid universitetet i
Stockholm, Nordiska museet och landstinget i Stockholms län.
Stiftelsen angavs vid grundandet ha fyra syften. Den skall genom etnologisk
forskning och dokumentation ge människor ökade kunskaper om invandrarnas
bakgrund och villkor och därmed bidra till en bättre förståelse av olika
nationaliteter. Den skall vidare arbeta för att förbättra och ta till vara
kunskapen om invandringen samt vara samarbetspartner för olika initiativtagare
på området. Stiftelsen skall också verka för att ett invandrarmuseum inrättas
som skall belysa invandringens betydelse för det moderna Sveriges uppbyggnad.
Slutligen skall stiftelsen hedra minnet av Klas Pontus Arnoldsson (1844--1916)
som år 1908 erhöll Nobels fredspris.
Stiftelsens hittillsvarande verksamhet har finansierats med bidrag från
Botkyrka kommun samt med projektmedel från landstinget resp. länsstyrelsen i
Stockholms län, statens kulturråd, forskningsrådsnämnden, Folksams
vetenskapliga råd, Rädda barnen, Kommissionen mot rasism och
främlingsfientlighet, Gustav VI Adolfs fond för svensk kultur, Allmänna
arvsfonden m.fl. bidragsgivare.
Verksamheten har omfattat planering, utredning, forskning, dokumentation,
utbildning och utställningar.
I ett handlingsprogram år 1990 anges att den fortsatta verksamheten i ett
första skede skall byggas ut både lokalt i Botkyrka kommun och regionalt i
Stockholms län med inriktning på att institutet och det planerade museet skall
"bli en nationell angelägenhet som mångkulturellt kunskapscentrum". I
handlingsprogrammet redovisas att stiftelsen hittills producerat tre
utställningar och att ytterligare en planeras till år 1991 samt att
dramapedagogisk verksamhet för barn börjar planeras under år 1990. Vidare avser
stiftelsen att under år 1991 öppna ett "faktarum" med insamlat material som
därmed görs tillgängligt för t.ex. allmänheten och skolan.
Enligt vad utskottet inhämtat har förslag om inrättande av ett
invandrarmuseum i Norrköping behandlats i kommunen under år 1989. En motion
i ärendet avstyrktes i kommunstyrelsen men bifölls i kommunfullmäktige. I
motionsförslaget förutsattes att ett invandrarmuseum i Norrköping inte skall
vara enbart en kommunal angelägenhet, utan att statligt stöd skall utgå och att
arbetsgivarorganisationer och löntagarorganisationer skall engageras.
Tidigare riksdagsbehandling
Vid riksmötet 1988/89 avslog riksdagen på utskottets förslag motioner om
inrättande av invandrarmuseer i Norrköping resp. Botkyrka (bet. 1988/89:KrU1
s. 16 och 1988/89:KrU15 s. 23). Utskottet hänvisade i sammanhanget till det
utvecklingsprojekt rörande invandrarnas kulturer (benämnt Invandrar-Sverige)
som redovisats tidigare i detta betänkande och ansåg att riksdagen inte borde
ta något initiativ av det slag som föreslagits i motionerna. Utskottet uttalade
i sammanhanget att det initiativ som tagits av Botkyrka kommun var av värde.
Länsmuseernas kunskaps- och informationsuppbyggnad (mot. 1989/90:Kr368 yrk.
1)
Allmänna uppgifter
Enligt förordningen (1977:547) om statsbidrag till regionala museer skall
sådant museum bedriva vetenskaplig insamling och dokumentation samt
utställningsverksamhet, informationsverksamhet och annan utåtriktad verksamhet.
I den utåtriktade verksamheten skall museet eftersträva att verksamheten blir
tillgänglig inom olika delar av regionen och att den når olika
publikkategorier. Museet skall biträda riksantikvarieämbetet och statens
historiska museer, länsstyrelsen samt kommunerna inom sitt verksamhetsområde
med kulturminnesvårdande uppgifter.
Tidigare riksdagsbehandling
Under avsnittet om Etnografiska museet i Göteborg har redovisats att
riksdagen under förra riksmötet anvisat medel till en avsevärd förstärkning av
bidraget till de regionala museerna.
Utskottet
Frågan om inrättande av ytterligare centrala museer
I motion Kr240 (c, fp) yrkas att riksdagen skall besluta om förläggning till
Borås av ett "riksmuseum" som belyser folkrörelsernas framväxt och
biblioteksverksamhetens historia (yrkande 1). Eftersom utvecklingen på dessa
områden går så snabbt anser motionärerna att det är hög tid att samla in
material som kan åskådliggöra hur folkbiblioteken och folkrörelserna vuxit
fram, utvecklats och arbetat. Ett folkrörelse- och biblioteksmuseum skulle
vara till stor glädje och nytta för bibliotekshögskolan i Borås. Den kunskap
som finns vid högskolan borde också kunna tas till vara vid uppbyggandet av ett
sådant museum.
I ett föregående avsnitt i detta betänkande har redovisats att en
biblioteksmuseiförening bildades år 1989 och att denna arbetar för inrättande
av ett biblioteksmuseum i Borås samt att föreningen har påbörjat arbete med
bl.a inventering och insamlande av bibliotekshistoriskt material.
I samma motion hemställs även om att Tekomuseum i Borås skall bli
"riksmuseum" (yrkande 2). I motionen anförs att museet har stora lokalbehov och
att det krävs en ny museibyggnad. Det är enligt motionärernas mening angeläget
och brådskande att göra museet till "riksmuseum" med statligt ekonomiskt
medansvar. Motionärerna anser att riksdagen bör ändra sitt tidigare
ställningstagande i fråga om att flera centrala museer för närvarande inte bör
inrättas.
Som närmare redovisats i det föregående pågår ett arbete med att färdigställa
nya lokaler för Tekomuseum i Borås.
Enligt motion Kr310 (fp) bör såväl Etnografiska museet i Göteborg som
dess motsvarighet i Stockholm betraktas som "riksmuseer". De båda museerna
kompletterar varandra och utgör enligt motionen ett riksintresse. Därför
föreslår motionärerna att kulturrådet får i uppdrag att se över möjligheterna
att omvandla Etnografiska museet i Göteborg från kommunalt museum till
"riksmuseum". I motionen redovisas storleken på museets samlingar och från
vilka delar av världen samlingarna härstammar.
Etnografiska museet i Göteborg ingår i Göteborgs museer, vilka erhåller
statsbidrag för utställningsverksamheten. De etnografiska museernas samlingar i
Stockholm och Göteborg kompletterar varandra, och utskottet har tidigare funnit
anledning understryka vikten av ett nära samarbete mellan de båda museerna.
Utskottet vill först erinra om att centrala museer är åtta statliga museer
samt Nordiska museet och Sveriges Tekniska museum, vilka båda sistnämnda får
statligt driftbidrag och har av staten fastställda instruktioner eller stadgar.
Medel för dessa tio centrala museer beräknas under två särskilda anslag på
statsbudgeten. Motionärerna torde med begreppet "riksmuseum" avse ett centralt
museum där staten har kostnadsansvaret. Statligt bidrag lämnas vidare till
verksamheten vid de regionala museerna enligt en särskild förordning
(1977:547). Dessa medel fördelas av statens kulturråd. Statligt bidrag till
viss del av verksamheten lämnas även till ett antal andra museer, såsom
Skansen, Arbetets museum i Norrköping, Dansmuseet i Stockholm, Drottningholms
teatermuseum, Millesgården, Strindbergsmuseet samt Thielska galleriet.
Slutligen kan statligt bidrag lämnas till olika slag av museer i form av
projektbidrag och bidrag till utveckling av museiverksamheten. Sådana medel
disponeras av statens kulturråd.
Vid riksmötet 1986/87 -- liksom vid följande riksmöten -- har kulturutskottet
i av riksdagen godkända betänkanden uttalat att det i princip för närvarande
inte bör inrättas flera centrala museer. Utskottet har i ifrågavarande
sammanhang anfört att om det finns insamlingsområden som inte i tillräcklig
grad uppmärksammats eller som helt förbisetts, får behoven tillgodoses inom den
nuvarande museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade insatser.
I motioner talas ibland om museer av riksintresse. Utskottet har vid tidigare
riksmöten inte ansett att riksdagen -- eller regeringen -- bör göra någon
bedömning av om ett museum har större eller mindre riksintresse. Vid riksmötet
1986/87 anslöt sig utskottet till en uppfattning som 1965 års musei- och
utställningssakkunniga (SOU 1973:5, s. 212) givit uttryck åt, nämligen att man
bör räkna med att de regionala museerna i viss utsträckning genom att avlasta
statsmuseerna dokumentationsuppgifter tar ansvar för en hela riket omfattande
insamling. Det faktum att såväl museer på det centrala och regionala planet som
museer på det lokala planet kan ha ett stort intresse för hela landet bör
enligt utskottets mening inte automatiskt leda till att staten åtar sig ett
ekonomiskt ansvar för museerna.
Utskottet intar samma ståndpunkt som vid tidigare riksmöten -- senast i
betänkandet 1989/90:KrU4 -- beträffande frågan om inrättande av ytterligare
centrala museer med statligt kostnadsansvar. Utskottet föreslår med hänvisning
härtill att riksdagen avslår motionerna Kr240 och Kr310 yrkande 1.
Stöd till vissa lokala museiverksamheter
I fem motionsyrkanden begärs åtgärder från riksdagen för att stödja
inrättande av vissa lokala museer eller viss lokal museiverksamhet.
I motionerna Kr202 (s), Kr209 (c) och Kr234 (fp) behandlas frågan om
inrättande av ett glasmuseum i Nybro. Motionärerna hänvisar till att
regionalpolitiska utredningen i betänkandet (SOU 1989:55, s. 199) Fungerande
regioner i samspel framhållit de möjligheter till kulturturism som
glasindustrin i östra Småland erbjuder och ansett att inrättande av ett
glasmuseum i östra Småland borde ges hög prioritet vid fördelning av nya
resurser på kulturområdet. Motionärerna anser att ett sådant museum bör
lokaliseras till Nybro kommun och få "rikskaraktär". Med detta begrepp menar
motionärerna att ett nytt glasmuseum skall ha statligt stöd i någon form. De
betonar också vikten av en rättvis regional fördelning av tillgängliga medel
för statligt stöd till kulturlivet. I motionerna poängteras betydelsen av
samverkan i frågan med länsmuseet i Kalmar. I motion Kr202 framhålls också att
länsmuseet i Kalmar anser att ett nytt glasmuseum i Nybro bör få en inriktning
mot arbetslivs- och kulturhistoria i syfte att komplettera den befintliga
glasmuseiverksamheten inom Smålands museum i Växjö.
Nybro kommun har tagit initiativ till vissa förberedelser för utveckling av
tanken på ett glasmuseum där arbetet med glaset och arbetsmiljön avses komma i
förgrunden.
I motion Kr270 (s) anförs att de statliga myndigheternas inställning till
frågan om inrättande av ett invandrarmuseum hittills har varit att de museer
som redan finns bör ha ansvar för att invandrarnas kulturer och livsmönster
dokumenteras. Motionärerna anser dock att det finns starka argument för att
etablera ett särskilt invandrarmuseum i landet. Behovet av ökad kunskap om
invandringen och dess konsekvenser är stort. Ett invandrarmuseums uppgift bör
enligt motionen vara att stärka den allmänna ideologiska beredskapen och att
bemöta främlingsfientliga och rasistiska föreställningar. Motionärerna anser
att Stiftelsen Sveriges invandrarinstitut och museum i Botkyrka kommun är en
realistisk grund för ett kommande invandrarmuseum i Botkyrka och att
kommunen -- med en befolkning där omkring 35 % har invandrarbakgrund -- är en
väl vald plats för ett sådant museum. Till detta kommer att den regionala
obalansen i Stockholmsområdet i vad gäller lokaliseringen av museer bör
motverkas. Tillkomsten av ett invandrarmuseum i Botkyrka bör enligt motionen
stödjas genom ett statligt bidrag som komplement till bidrag från kommun,
landsting m.fl.
I ett föregående avsnitt i detta betänkande har utskottet redovisat syftet
med och verksamheten inom Sveriges invandrarinstitut och museum samt innehållet
i den handlingsplan som antagits för de närmaste årens verksamhet.
I motion Kr313 (fp) begärs ett uttalande från riksdagen om vikten av att ett
invandrarmuseum skapas och om lokalisering av detta till Norrköping. Ett sådant
museum är enligt motionärens mening inte enbart en kommunal angelägenhet utan
snarare en nationell sådan. I motionen redovisas att kommunfullmäktige i
Norrköping ställt sig bakom ett sådant förslag.
Statligt driftbidrag utgår dels till tio centrala museer, dels till den
regionala museiorganisationen. Sådant statligt driftbidrag utgår inte till
lokala museer. I den regionala museiverksamheten förekommer det att lokala
museer till viss del ingår som en avdelning eller motsvarande i den regionala
museiorganisationen och därmed kan få del av det statliga driftbidraget.
Riksdagen eller regeringen bestämmer emellertid inte hur den regionala
museiverksamheten skall organiseras. Inte heller är frågan om inrättande av
lokala museer en fråga för riksdag och regering. Detta är frågor för den
regionala museiorganisationen resp. huvudmän för lokala museer.
Riksdagen har vid riksmötet 1989/90 (bet. 1989/90:BoU14 reservation 8, rskr.
168) beslutat om en ram om 25 milj.kr. för budgetåret 1990/91 för stöd till
vissa icke-statliga kulturlokaler, bl.a. museilokaler. Frågor om sådant stöd
handläggs av plan- och bostadsverkets samlingslokaldelegation.
Utskottet konstaterar sammanfattningsvis -- liksom vid föregående riksmöte i
betänkandet 1989/90:KrU4 s. 19--20 -- att inrättandet av lokala museer måste
ske efter lokala initiativ. Det ankommer inte och bör inte ankomma på riksdag
eller regering att ta initiativ på området. Som utskottet tidigare redovisat
har initiativ av olika slag tagits lokalt när det gäller de i motionerna
aktualiserade förslagen till nya museer. I två av fallen har frågorna
aktualiserats nyligen, nämligen beträffande ett glasmuseum i Nybro och ett
invandrarmuseum i Norrköping. Då det gäller förslaget om ett invandrarmuseum i
Botkyrka har planerna nu hunnit bearbetas under några år och värdefullt arbete
i form av dokumentation, forskning, utbildning m.m. redan genomförts inom
Stiftelsen Sveriges invandrarinstitut och museum. Det fortsatta arbetet med de
i motionerna aktualiserade museifrågorna får ankomma på lokala och regionala
intressenter. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna Kr202, Kr209,
Kr234, Kr270 och Kr313.
Länsmuseernas informationsinsatser och kunskapsuppbyggnad
I motion Kr368 (m) hemställs om ett uttalande från riksdagens sida om behovet
av ökat stöd till länsmuseernas informations- och kunskapsuppbyggnadsinsatser
(yrkande 1). Genom kraftfulla, riktade informationsinsatser från länsmuseerna
vill motionärerna att allmänhet, företag och myndigheter skall uppmärksammas på
värdet av att förstörelse av kulturarvet motverkas. En kraftig förstärkning av
länsmuseernas resurser i enlighet med vad som skisserats i budgetpropositionen
1990 är enligt motionärernas mening av avgörande betydelse för att länsmuseerna
skall kunna göra sådana informationsinsatser och för att de skall kunna bygga
upp sin kompetens.
Utskottet vill först erinra om att de regionala museerna enligt förordningen
(1977:547) om statsbidrag till dessa museer bl.a. skall bedriva
informationsverksamhet och annan utåtriktad verksamhet. Museerna skall sträva
efter att denna verksamhet skall bli tillgänglig inom olika delar av regionen
och att den når olika publikkategorier. Utskottet erinrar också om att det
statliga stödet till de regionala museerna utgår i form av bidrag till
grundbelopp. Det är således ett schabloniserat bidrag som inte styrs till någon
särskild verksamhet vid museerna. I sitt betänkande 1989/90:KrU21 (s. 22) har
utskottet instämt i utbildningsministerns uttalande att statens uppgift skall
vara att stimulera kulturverksamheten i landet men inte att styra den.
Utskottet har vidare strukit under att de riktlinjer som dras upp i
budgetpropositionen och i utskottsbetänkandet beträffande inriktningen av de
kommande årens satsningar inte får innebära att museerna fortsättningsvis skall
styras mot en verksamhet av mera enhetlig utformning. Museerna skall således ha
frihet att utforma verksamheten utifrån skiftande förutsättningar och behov.
Mot denna bakgrund och mot bakgrund av att riksdagen under våren 1990 beslutade
om en kraftig ökning -- utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen -- av
statsbidraget till de regionala museerna för budgetåret 1990/91 anser utskottet
att det inte är erforderligt med något sådant uttalande som begärs i motion
Kr368. Motionen avstyrks i motsvarande del (yrkande 1).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inrättande av ytterligare centrala museer
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr240 och 1989/90:Kr310 yrkande 1,
2. beträffande stöd till vissa lokala museiverksamheter
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr202, 1989/90:Kr209, 1989/90:Kr234,
1989/90:Kr270 och 1989/90:Kr313,
3. beträffande länsmuseernas informationsinsatser och kunskapsuppbyggnad
att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr368 yrkande 1.
Stockholm den 4 oktober 1990
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s),
Berit Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s),
Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Leo Persson (s), Stina Gustavsson (c),
Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg
(s), Göran Åstrand (m) och Lola Björkquist (fp).