I proposition 1990/91:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) har
regeringen föreslagit att riksdagen till Utredningar m.m. (A 3,
s. 42) för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
30 287 000 kr.
Motionerna
1990/91:Ju609 av Allan Ekström (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar om sådan ändring av 20 kap. 1 § brottsbalken att
begränsningen av tjänstefel till begreppet myndighetsutövning
slopas.
1990/91:Ju628 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om straffskärpning vad gäller hets mot folkgrupp.
1990/91:Ju634 av Jerry Martinger (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att höja straffsatsen för olovlig körning i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ju705 av Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c)
vari yrkas att riksdagen begär att regeringen skyndsamt lägger
förslag till lagstiftning om ersättning för rättegångskostnader
i förvaltningsprocessen (utom skattemål) i enlighet med vad som
anförts i motionen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sk804.
1990/91:Ju803 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om begränsning av strafflagstiftningen.
1990/91:Ju810 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
lagstiftning att enskilda får rätt till ersättning för
rättegångskostnader i andra mål än skattemål som handläggs
enligt förvaltningsprocesslagen i enlighet med vad i motionen
anförts.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sk636.
1990/91:Ju820 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att stödja organisationer som
vill göra informationsinsatser.
1990/91:Ju821 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
52. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av översyn av de regler som skall
gälla på häkten samt om häktenas utformning,
1990/91:Ju828 av Britta Bjelle m.fl. (fp) vari yrkas
9. att riksdagen hos regeringen begär att domstolsutredningen
får tilläggsdirektiv att utreda möjligheterna till en ändrad
karriärgång i enlighet med vad som i motionen anförts,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förändringsarbete inom åklagarväsendet.
Utskottet
Utredningar m.m.
Medelstilldelningen
Regeringen föreslår att riksdagen till Utredningar m.m.
anvisar 30287000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Avkriminalisering m.m.
I motion Ju803 förordas en begränsning av det kriminaliserade
området. Enligt motionärerna torde respekten för
strafflagstiftningen öka om endast de handlingar som är verkligt
förkastliga är kriminaliserade. I motionen förespråkas också en
ökad användning av institutet straffföreläggande.
Alternativ till kriminalisering har övervägts i skilda
sammanhang. Under 1980-talet studerades frågan av bl.a.
fängelsestraffkommittén. I juni 1983 uppdrog regeringen till
riksåklagaren (RÅ) att lämna förslag till begränsningar i
straffrättens tillämpningsområde. Syftet var att göra det
möjligt att i större utsträckning använda de rättsvårdande
organens resurser för lagföring av allvarligare brottslighet.
RÅs uppdrag har år 1984 redovisats i två rapporter. I viss del
har förslagen i rapporterna lett till avkriminalisering (jfr
prop. 1986/87:34, TU9, rskr. 75).
Den i april förra året av justitieministern tillkallade
åklagarutredningen (dir. 1990:27) skall enligt sina direktiv
pröva förutsättningarna för alternativ till kriminalisering med
utgångspunkt från bl.a. de överväganden i ämnet som
fängelsestraffkommittén och RÅ gjort. Andra viktiga frågor för
utredningen rör, enligt direktiven, en utvidgad användning av
bl.a. strafföreläggande.
Utskottet har förståelse för motionärernas synsätt och delar
bedömningen att kriminalisering inte är det enda och inte alltid
det mest effektiva medel som samhället har för att motverka
oönskade beteenden. Emellertid är de av motionärerna
aktualiserade frågorna föremål för överväganden av
åklagarutredningen. Något uttalande i ämnet från riksdagens sida
anser utskottet inte påkallat. Motionsyrkandet avstyrks.
Förändringsarbete inom åklagarväsendet
I syfte att förbättra rekryteringsläget inom åklagarväsendet
föreslås i motion Ju828 olika åtgärder.
Utskottet kan konstatera att flera av de frågor som
motionärerna tar upp redan varit föremål för överväganden i
olika sammanhang. Detta gäller bl.a. notarietjänstgöringen hos
åklagarmyndighet (se prop. 1989/90:100 bil. 4, s. 66 f) och
sammanslagning av åklagardistrikt (se JuU 1987/88:28 s. 4 f).
När det gäller notarietjänstgöringen finns anledning att påpeka
att en utvärdering skall ske efter försöksperiodens slut.
Som framgår av budgetpropositionen (s. 8) har RÅ gjort
betydande ansträngningar för att förbättra rekryteringsläget.
Nyligen har en tjänst för arbete med enbart rekryteringfrågor
inrättats på riksåklagarens kansli. Det under året ingångna
löneavtalet för åklagarnas del ger också anledning att räkna med
att rekryteringsläget förbättras ytterligare.
Enligt vad utskottet erfarit är rekryteringsläget för
närvarande gott. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet det
inte erforderligt med några sådana uttalanden från riksdagens
sida som efterfrågas i motionerna.
Moderniserad domarkarriär
I motion Ju828 förordas att hela domarutbildningen skall
förläggas till en hovrätt eller en större tingsrätt och att
domstolsutredningen genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att
utreda förutsättningarna härför.
Domarkarriären har nyligen varit föremål för en översyn. En
tillkallad särskild utredare överlämnade i december 1988 sitt
betänkande (SOU 1988:53) Domarbanan -- Utbildning och
meritvärdering. Betänkandet och remissbehandlingen av det låg
till grund för en proposition som behandlades av utskottet under
förra riksmötet. I propositionen presenterades riktlinjer för en
avkortad och sammanhållen domarutbildning. Riksdagen godkände
dessa riktlinjer (prop. 1989/90:79, JuU25, rskr. 193). Enligt
vad utskottet erfarit pågår överväganden inom regeringskansliet
på en utvärdering av den nya domarutbildningen.
I samband med behandlingen av den nämnda propositionen tog
utskottet ställning till ett liknande motionsyrkande som det nu
aktuella. Utskottet (1989/90:JuU25 s. 10 f) hade i och för sig
en viss förståelse för tankarna i motionen men ansåg bl.a. att
erfarenhet av domargöromål i både underrätt och överrätt är
nödvändig i domarutbildningen.
Utskottet saknar anledning att nu göra annan bedömning, och
någon ytterligare utredning i frågan är uppenbarligen inte
erforderlig. Yrkandet avstyrks.
Stöd till informationsinsatser om åtgärder mot ekonomisk
brottslighet
Vid budgetberedningen år 1986 av anslaget A 5 Information om
lagstiftning m.m. behandlade utskottet ett motionsyrkande om
stöd åt organisationer för information om ekonomisk och
organiserad brottslighet. Utskottet (JuU 1985/86:29 s. 1 f,
rskr. 214) uttalade att regeringen borde verka för att
informationsåtgärder i ökad utsträckning vidtas vad gäller
lagstiftning och andra åtgärder från det allmännas sida mot
ekonomisk brottslighet. Enligt utskottet borde det i
sammanhanget uppmärksammas det värde som ligger i att även låta
insatser på området komma till stånd genom enskilda organ (t.ex.
fackliga organisationer och branschsammanslutningar). För att
främja sådana insatser borde dessa organ kunna erhålla
ekonomiskt stöd, och det borde övervägas att även för sådant
ändamål ta medel i anspråk från det ovannämnda anslaget. Vad
utskottet anfört gav riksdagen som sin mening regeringen till
känna.
Under budgetåret 1987/88 behandlade utskottet en liknande
motion. Utskottet vidhöll då sin tidigare uttalade ståndpunkt
och tillade att det på lämpligt sätt borde ges upplysning om
möjligheterna till ekonomiskt stöd. Vad utskottet uttalat gav
riksdagen som sin mening regeringen till känna (JuU 1987/88:39
s. 8, rskr. 319).
I motion Ju820 begärs ett riksdagsuttalande om ökat stöd av nu
behandlat slag till organisationer m.m.
Enligt vad utskottet erfarit utbetalades under förra året
100 000 kr. i bidrag till en facklig organisation för
informationsinsatser mot den ekonomiska brottsligheten.
Ytterligare sex sådana ansökningar bereds för närvarande inom
regeringskansliet.
Av budgetpropositionen (s. 42) framgår att det särskilda
anslaget information om lagstiftning m.m. skall avvecklas
fr.o.m. nästa budgetår. Justitieministern har föreslagit att de
för informationsanslaget avsedda medlen överförs till
utredningsanslaget för att disponeras för samma ändamål som
tidigare.
Utskottet, som under innevarande riksmöte anordnat en
utskottsutfrågning om den ekonomiska brottsligheten, anser som
tidigare det vara angeläget att informationsåtgärder vidtas vad
gäller lagstiftning och andra åtgärder från det allmännas sida
mot ekonomisk brottslighet. Stöd till enskilda organ för
åtgärder på området är här av stort värde. Som framgått ovan har
sådant bidrag utbetalats under det gångna året, och flera
ansökningar om ytterligare stöd bereds för närvarande i
regeringskansliet. Utskottet anser inte att det påkallas några
åtgärder i saken från riksdagens sida. Motionsyrkandet avstyrks.
Häktesfrågor
I motion Ju821 förespråkas en översyn av de bestämmelser som
gäller vid behandlingen av intagna på häkte och vidare en
översyn av häktenas utformning.
Regler om behandlingen av häktade finns i lagen (1976:371) om
behandlingen av häktade och anhållna m.fl.
Justitieministern tillkallade förra året en särskild utredare
med uppdrag att göra en översyn av förhållandena för häktade och
anhållna m.fl. Flera av de frågor som motionärerna tar upp
kommer att beröras i översynsarbetet. Översynen beräknas vara
avslutad i september 1991.
Utskottet anser att motionsönskemålet får anses tillgodosett
genom den nu redovisade översynen.
Ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsmål
I motionerna Ju705 och Ju810 begärs förslag till lagstiftning
om rätt för enskilda att erhålla ersättning för sina
rättegångskostnader i förvaltningsprocessen (utom såvitt gäller
skattemål).
Frågan om ersättning för rättegångskostnader i mål inom
förvaltningsprocessen har vid flera tillfällen varit föremål för
behandling av riksdagen. År 1985 gav riksdagen regeringen till
känna att frågan borde utredas och att det fick ankomma på
regeringen att föranstalta om utredningsarbetet (JuU 1984/85:15,
rskr. 161). Frågan har därefter återkommande behandlats av
riksdagen.
Senast förra året kunde utskottet (1989/90:JuU29 s. 35 f)
konstatera att regeringen föranstaltat om den av riksdagen under
lång tid efterlysta utredningen. Domstolsutredningen skall
nämligen enligt sina direktiv (dir. 1989:56) göra en översyn av
reglerna om ersättning för rättegångskostnader inom
förvaltningsprocessen.
Enligt utskottets mening bör resultatet av den inledda
översynen avvaktas innan riksdagen gör något särskilt uttalande
i ämnet. Utskottet avstyrker bifall till motionsyrkandena.
Hets mot folkgrupp
Straffet för hets mot folkgrupp är fängelse i högst två år
eller, om brottet är ringa, böter (16 kap. 8 § brottsbalken;
BrB).
I motion Ju628 föreslås en straffskärpning. Ett grovt brott
bör enligt motionärerna införas av allmänpreventiva skäl, och
maximistraffet för det grova brottet bör uppgå till fängelse
fyra år.
Fängelsestraffkommittén har i sin straffskaleöversyn (SOU
1986:14 s.311f) anfört bl.a. att brotten hets mot folkgrupp
och olaga diskriminering strider mot viktiga grundtankar i vårt
demokratiska system, och kommittén anser att brotten bör ges ett
högre straffvärde än för närvarande.
Enligt utskottets uppfattning bör de överväganden som pågår
inom regeringskansliet i anledning av fängelsestraffkommitténs
straffskaleöversyn inte föregripas. I sammanhanget vill
utskottet emellertid, med tanke på att motionsönskemålet har sin
grund bl.a. i att möjligheterna till ingripande mot rasism i
närradio framstår som otillräckliga, erinra om att utredningen
om vissa frågor om närradio nyligen föreslagit att förbudstiden
i fall av bl.a. hets mot folkgrupp skall kunna utsträckas från
nuvarande ett till fem år (SOU 1990:70). Betänkandet har
remissbehandlats och frågan övervägs för närvarande inom
utbildningsdepartementet. Motion Ju628 avstyrks.
Tjänstefel
I motion Ju609 begärs att riksdagen beslutar om sådan ändring
av reglerna om tjänstefel att också fel som begåtts utan samband
med myndighetsutövning skall omfattas av straffansvaret.
I samband med att riksdagen under riksmötet 1988/89 tog
ställning till en proposition om utvidgning av det
straffrättsliga tjänsteansvaret för offentligt anställda
behandlades liknande motionsönskemål. Utskottet (1988/89:JuU24
s. 9) ansåg för sin del att anknytningen till myndighetsutövning
ligger väl i linje med grundmotivet för det särskilda
straffansvaret för offentliga funktionärer, nämligen intresset
att skydda samhällsmedborgarna mot fel vid utövandet av den
offentliga makten. Någon sådan utvidgning av straffansvaret som
förespråkades i de då aktuella motionerna kunde utskottet inte
ställa sig bakom. Samtidigt uteslöt utskottet inte att det kan
finnas anledning att se över omfattningen av straffansvaret, och
utskottet förordade en samlad sådan översyn. Vad utskottet
anfört gav riksdagen regeringen till känna (rskr. 312).
Utskottet saknar anledning att frångå sitt nyligen gjorda
ställningstagande. Yrkandet avstyrks.
Olovlig körning
I motion Ju634 föreslås en höjning av straffmaximum för grov
olovlig körning till fängelse ett år.
Enligt 3 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott
skall den som för körkortspliktigt fordon utan att vara
berättigad därtill dömas för olovlig körning till böter. Om
brottet är att anse som grovt må dömas till fängelse i högst sex
månader.
Utskottet har under innevarande riksmöte behandlat en liknande
motion. Utskottet (1990/91:JuU3 s. 13) avstyrkte bifall till
motionen under hänvisning till de överväganden som pågår inom
justitiedepartementet i anledning av fängelsestraffkommitténs
straffskaleöversyn. Detta arbete borde inte, enligt utskottets
uppfattning, föregripas. Riksdagen följde utskottet (rskr. 15).
Det saknas anledning för riksdagen att nu ompröva sitt nyligen
gjorda ställningstagande i frågan. Motionsyrkandet avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till utredningar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 30287000 kr.,
Närvarande: Lars-Erik Lövdén (s), Ulla-Britt Åbark (s),
Birthe Sörestedt (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Göthe Knutson (m),
Eva Johansson (s), Björn Ericson (s), Göran Ericsson (m), Lars
Sundin (fp), Anders Svärd (c), Berith Eriksson (v), Krister
Skånberg (mp), Sigrid Bolkéus (s), Barbro Andersson (s),
Kjell-Arne Welin (fp), Kjell Ericsson (c) och Birgit Henriksson
(m).
Reservationer
1. Avkriminalisering m.m. (mom. 2)
Lars Sundin och Kjell-Arne Welin (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar
med "Utskottet har" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar helt motionärernas uppfattning och anser att
det kriminaliserade området bör minska. Som påpekas i motionen
torde respekten för strafflagstiftningen komma att öka om endast
de handlingar som är verkligt förkastliga är kriminaliserade.
Mot denna bakgrund välkomnar utskottet det arbete med hithörande
frågor som åklagarutredningen nu bedriver. Emellertid finns
redan i dag i RÅs ovannämnda rapporter förslag till
avkriminalisering, vilka inte behöver bli föremål för
ytterligare utredning utan direkt kan ligga till grund för
lagändringar. Det bör ankomma på regeringen att genast utarbeta
sådana förslag och snarast återkomma till riksdagen härmed.
Utskottet delar också den uppfattning som kommer till uttryck
i motion Ju803 när det gäller exempel på andra gärningar som
borde kunna avkriminaliseras eller beivras i annan ordning.
Genom tilläggsdirektiv bör åklagarutredningen få i uppdrag att
utreda de förslag som framförs i motionen, och det bör ankomma
på regeringen att utfärda sådana direktiv.
Vad utskottet nu med anledning av motion Ju803 uttalat bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande avkriminalisering m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju803 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Förändringsarbete inom åklagarväsendet (mom. 3)
Lars Sundin och Kjell-Arne Welin (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar
med "Utskottet kan" och slutar med "i motionerna" bort ha
följande lydelse:
Som anges i budgetpropositionen (1990/91:100 bil. 4, s. 8) har
arbetsbördan ökat inom åklagarväsendet de senaste åren, och det
har varit svårt att rekrytera och behålla främst yngre jurister.
Ett förändringsarbete inom åklagarväsendet är således
nödvändigt, och de konkreta förslag till tänkbara hjälpmedel som
framförs i motion Ju828 för att snabbt förbättra situationen är
enligt utskottets uppfattning väl värda att pröva. Det får
ankomma på regeringen att snarast föranstalta om dessa åtgärder,
som bl.a. innefattar nya rekryteringsprinciper, utökad
notariemeritering vid åklagarmyndigheterna, större
åklagardistrikt och förändrat lönesystem. Vad utskottet nu med
anledning av motion Ju828 anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande förändringsarbete inom åklagarväsendet
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju828 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Moderniserad domarkarriär (mom. 4)
Lars Sundin och Kjell-Arne Welin (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar
med "Utskottet saknar" och slutar "Yrkandet avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Den rådande domarutbildningen innebär bl.a. att en
domaraspirant fram till adjunktionen i överrätt tvingas föra en
ambulerande tillvaro t.ex. mellan olika tingsrätter och
hovrätten. Svårigheterna att leva ett ordnat familjeliv är
uppenbara, och kringflyttandet är en av de faktorer som i många
fall kan antas vara avgörande vid ett yrkesval till domarbanan
och visat sig vara avgörande vid avhopp från denna yrkeskarriär.
Enligt utskottets uppfattning måste en ändring i nu aktuellt
hänseende komma till stånd. Som framförs i motion Ju828 kan
problemet avhjälpas genom en reformering av fiskalsutbildningen
på så sätt att hela utbildningen förläggs till en hovrätt eller
en större tingsrätt. Regeringen bör låta utreda denna fråga, och
lämpligen bör domstolsutredningen ges tilläggsdirektiv härom.
Vad utskottet nu med anledning av motion Ju828 uttalat bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande moderniserad domarkarriär
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju828 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Häktesfrågor (mom. 6)
Anders Svärd och Kjell Ericsson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar
med "Utskottet anser" och slutar med "redovisade översynen" bort
ha följande lydelse:
Utskottet välkomnar detta översynsarbete. Emellertid bör, som
framförs i motion Ju821, vissa speciella frågor uppmärksammas
under utredningsarbetet. Ingående bör behovet av häkteslokaler
för häktade med särskilda behov penetreras, exempelvis häktade
med vårdbehov, häktade vårdnadshavare med små barn samt behovet
av särskilda kvinnoplatser. Det får ankomma på regeringen att
snarast utfärda direktiv till den särskilde utredaren med det
innehåll som utskottet nu skisserat. Detta bör ges regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande häktesfrågor
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju821 yrkande 52
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Rättegångskostnader i förvaltningsprocessen (mom.7)
Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c), Kjell-Arne Welin (fp) och
Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar
med "Enligt utskottets mening" och slutar med "till
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Som förra året kan utskottet konstatera att regeringen
föranstaltat om en av riksdagen under lång tid efterlyst översyn
när det gäller ersättning för rättegångskostnader i
förvaltningsprocessen. Utredningsarbetet, som bedrivs av
domstolsutredningen, har nu pågått under mer än ett år, och ännu
har inget förslag i denna del lagts fram trots att saken
brådskar. Utredningsarbetet i denna del bör, enligt utskottets
mening, bedrivas med största skyndsamhet och med förtur så att
regeringen därefter snarast kan lägga fram förslag till
lagstiftning om sådan ersättning. Detta bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande rättegångskostnader i förvaltningsprocessen
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju705 och
1990/91:Ju810 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
6. Tjänstefel (mom. 9)
Göthe Knutson, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar
med "Utskottet saknar" och slutar med "Yrkandet avstyrks" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser nu i likhet med vad som framförs i motion
Ju609 att det straffbara området för tjänstefel i 20 kap. 1 §
BrB bör utvidgas till att omfatta också fel som begås utan
samband med myndighetsutövning. Det får ankomma på regeringen
att snarast upprätta ett sådant lagförslag och återkomma till
riksdagen härmed. I lagstiftningsarbetet bör vad som framförs i
motion Ju609 vara vägledande. Vad utskottet nu anfört bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 9 bort ha
följande lydelse:
9. beträffande tjänstefel
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju609 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Olovlig körning (mom. 10)
Göthe Knutson, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar
med "Det saknas" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser emellertid nu att frågan måste få en snabb
lösning, eftersom det varje år begås ett stort antal olovliga
körningar i landet. Som framförs i motion Ju634 bör åtgärder
vidtas för att komma till rätta härmed. En väg kan vara, vilket
motionären föreslår, att höja maximistraffet för grov olovlig
körning till fängelse ett år och på så sätt öka respekten för
förbudet att köra bil utan körkort. En sådan åtgärd skulle också
möjliggöra straffprocessuella ingripanden i vissa mycket grova
fall. Regeringen bör sålunda få i uppdrag att lägga fram ett
förslag för riksdagen om straffskärpning vid olovlig körning.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha
följande lydelse:
10. beträffande olovlig körning
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju634 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.