I detta betänkande behandlas 34 motionsyrkanden från den
allmänna motionstiden 1990. Bl.a. följande frågor behandlas:
Kemikalieinspektionen
Lagstiftningsarbetet
Förbud mot miljögifter
Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet med hänvisning
till bl.a. kemikalieinspektionens verksamhet och pågående arbete
i övrigt på området.
Till betänkandet har fogats 18 reservationer och 6 särskilda
yttranden.
Motioner
1989/90:Jo723 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
införande av gränsvärden för formaldehyd i kläder och textilier.
1989/90:Jo730 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om märkning av miljöfarliga kemikalier,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om materialbalanser,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förhandsgranskning av nya kemiska ämnen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om biologiska bekämpningsmedel,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om internationellt samarbete på
kemikalieområdet.
1989/90:Jo770 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
4. att riksdagen beslutar att förbjuda tillsatser av giftiga
eller miljöfarliga ämnen i drivmedel fr.o.m. den 1 januari 1991,
i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T220.
1989/90:Jo773 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om begränsning av användningen av vissa
miljögifter, exempelvis klorerade kolväten och tungmetaller.
1989/90:Jo822 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbud mot import av freonprodukter
och produkter tillverkade med hjälp av freon.
1989/90:Jo843 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma med
förslag om skärpt lagstiftning för kemiska produkter.
1989/90:Jo847 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (mp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att lagen om kemiska produkter skrivs om
så att den blir mer lätttillgänglig för tillämpare,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att kemikalieinspektionen årligen
redovisar de kemikalier som är utbytbara,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att kommuner får ökade möjligheter att
begränsa användningen av kemiska produkter i enlighet med vad
som anförts i motionen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att de kemiska produkter som i dag är
utbytbara omedelbart skall förbjudas,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kemikalieinspektionens register
görs offentligt och lättillgängligt,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att import, export och inrikes
användning av miljöfarliga kemikalier årligen offentliggörs,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kommunerna skall upprätta en
åtgärdsplan för att minska användningen av kemiska produkter,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att konkreta åtgärder bör vidtas för
att minska kemikalieanvändningen inom jordbruket med 80 % fram
till år 1995,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kemiska bekämpningsmedel förbjuds
i hemträdgårdar, kommunala parker och grönområden.
1989/90:Jo867 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (mp) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att användningen av kvicksilver inom kloralkaliindustrin upphör
senast den 1 januari 1991.
1989/90:Jo870 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ansvariga myndigheter som
kemikalieinspektionen, konsumentverket och livsmedelsverket
skall få i uppdrag att göra en revision av vilka kemikalier som
skall vara tillåtna i Sverige med utgångspunkt från vad som är
förbjudet i andra länder,
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:L721.
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att myndigheter som sätter gränsvärden som
skall kunna accepteras måste redovisa hur de har satts och hur
olika gifter i våra livsmedel samverkar samt att det måste göras
en översyn av nu tillämpade gränsvärden.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:L721.
1989/90:Jo879 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
9. att riksdagen hos regeringen begär att principen om den
omvända bevisbördan förs in i nuvarande kemikalielagstiftning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av ett öppet och
tillgängligt produktregister hos kemikalieinspektionen,
12. att riksdagen beslutar om generellt förbud för
produktion, import och användande av kemikalier i enlighet med
vad som i motionen anförts,
13. att riksdagen beslutar om avveckling av klorerade
organiska lösningsmedel i enlighet med vad som i motionen
anförts,
14. att riksdagen beslutar att klorutsläpp från
massaindustrin skall upphöra senast 1995,
15. att riksdagen beslutar att tillverkning av klorblekt
toalett- och hushållspapper skall upphöra,
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
miljömärkning i enlighet med vad som i motionen anförts.
1989/90:Jo882 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (mp) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att användningen av s.k. freoner och
haloner skall förbjudas fr.o.m. den 1 januari 1992,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den planerade avvecklingen av
användningen av fullständigt halogenerade freoner skall utökas
till att gälla även de freoner som inte är fullständigt
halogenerade.
1989/90:Jo883 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att naturvårdsverket bör intensifiera
forskningen kring olika klorföreningars skadeverkningar,
10. att riksdagen beslutar att klorerade kolväten och
tungmetaller endast får användas då inga rimliga
ersättningsämnen eller metoder finns tillgängliga,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om svårnedbrytbara föreningar.
Utskottet
Kemikalieinspektionen
Motionerna
Krav på märkning av miljöfarliga ämnen framförs i motion Jo730
(fp) yrkande 7. Märkningen bör snarast komma till stånd och de
vetenskapliga kriterierna för miljöfarligheten bör samordnas med
dem inom EG. Enligt motionärerna i motion Jo879 (v) är det
viktigt ur konsumentsynpunkt att ett system med miljömärkning av
miljö- och hälsofarliga produkter införs. Systemet bör baseras
på de strängaste krav som råder inom något av de nordiska
länderna (yrkande 16).
Det arbete som pågår inom statens naturvårdsverk och
kemikalieinspektionen med att upprätta materialbalanser för de
mest farliga och använda ämnena måste enligt motion Jo730 (fp)
yrkande 8 påskyndas och ges nödvändiga resurser. I motionen
betonas även nödvändigheten av att kemikalieinspektionens
förhandsgranskning av bekämpningsmedel påskyndas och dessutom
utökas till att omfatta även andra kemikalier. Regeringen bör
därför i enlighet med motionens yrkande 9 snarast framlägga
förslag om förhandsgranskning av kemikalier liknande den som
förekommer i USA och inom EG. Med målsättningen att samtliga
högfrekventa ämnen skall vara tillfredsställande undersökta inom
en tioårsperiod bör Sverige enligt motionens yrkande 12 ta
ansvar för utforskning av några ämnens och produkters farlighet
och i internationella sammanhang ställa krav på andra länder att
göra detsamma. Det framhålls i motionen som självklart att
Sverige skall delta aktivt och pådrivande i OECD:s projekt på
området.
Kemikalieinspektionen skall enligt motion Jo847 (mp) yrkande 6
årligen redovisa utbytbara kemikalier liksom uppgifter om
produktion, import, export och inrikes användning av
miljöfarliga kemikalier (yrkande 11). Ansvariga myndigheter --
livsmedelsverket, konsumentverket och kemikalieinspektionen --
bör enligt motion Jo870 yrkande 1 från samma parti ges i uppdrag
att göra en revision av vilka kemikalier som skall vara tillåtna
i Sverige. Utgångspunkt bör vara vad som är förbjudet i andra
länder. De myndigheter som fastställer gränsvärden måste
redovisa hur dessa har fastställts och hur olika gifter i
livsmedlen samverkar samt göra en översyn av gällande
gränsvärden (yrkande 3).
Miljöpartiet framför i motion Jo847 yrkande 10 krav på ett
offentligt och lättillgängligt produktregister. Ett fullständigt
och offentligt produktregister är enligt vänsterpartiets motion
Jo879 yrkande 10 en nödvändig del i en fungerande
kemikaliekontroll. Registret måste utformas så att det är
användbart även för den som saknar specialkunskaper.
Utskottets överväganden
Utskottet vill inledningsvis erinra om att enligt 8 § lagen
(1985:426) om kemiska produkter (LKP) skall den som tillverkar,
importerar eller överlåter en kemisk produkt genom märkning
eller på annat sätt lämna uppgifter av betydelse från hälso-
eller miljöskyddssynpunkt (produktinformation). Vidare skall den
som yrkesmässigt hanterar en kemisk produkt lämna de uppgifter
som är av betydelse för en bedömning av hälso- och miljörisker.
Det ankommer på kemikalieinspektionen att se till att företagen
tar det ansvar som lagen förutsätter och att systemet av
åtgärder efterlevs och fungerar. Som utskottet tidigare anfört
(1989/90:JoU16) bör en vidareutveckling av uppgiftsskyldigheten
ske inom ramen för de regler som gäller enligt LKP.
Vid sin behandling av vissa avfallsfrågor (1989/90:JoU16,
rskr. 241) konstaterade utskottet att det nordiska arbetet med
vetenskapliga kriterier för miljöfarlighet samt regler för
klassificering och märkning torde komma att resultera i
väsentligt förbättrade förutsättningar för en utökad
konsumentinformation på kemikalieområdet. Utskottet erinrade i
sammanhanget om att riksdagen hösten 1989 tillstyrkte införande
av frivillig miljömärkning (1989/90:LU13, rskr. 81). Märkningen
organiseras inom ramen för Standardiseringskommissionens i
Sverige (SIS) certifieringsverksamhet och kommer att bli föremål
för en utvärdering som skall redovisas senast den 31 augusti
1994. Enligt vad utskottet erfarit har en arbetsgrupp inom
Nordiska rådet nyligen slutfört en rapport om regler för
märkning av kemikaliers miljöfarlighet. Utskottet har vidare
erfarit att kemikalieinspektionen kommer att inleda arbete med
ett svenskt regelsystem baserat på rapporten. Med det anförda
finner utskottet syftet med motionerna Jo730 yrkande 7 och Jo879
yrkande 16 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandena bör
således inte föranleda någon ytterligare åtgärd från riksdagens
sida.
Det krav på införande av materialbalanser som framförs i
motion Jo730 ingår som en viktig del i de ovan redovisade
ansträngningarna för ett förbättrat uppgiftslämnande. Syftet är
att få fram bättre kunskaper om hur och var man skall kunna
påverka och minimera produkternas och varornas innehåll av
miljöstörande ämnen. Som utskottet anförde våren 1990
(1989/90:JoU16) kan -- vid sidan av nuvarande uppgiftslämnande
till kemikalieinspektionen -- bl.a. materialbalanser utformas
och erforderlig information lämnas t.ex. genom
miljöfarlighetsmärkning. Enligt vad utskottet erfarit bereds
frågan om utformningen av materialbalanser i regeringskansliet.
Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo730
yrkande 8 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör
således inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.
Enligt vad utskottet erfarit kommer ett system med
förhandsanmälan av nya kemiska produkter att införas. Ett
förslag härom, som i stort överensstämmer med det regelsystem
som råder inom EG, har framlagts för regeringen och bereds i
regeringskansliet. Förhandlingar med Gemenskaperna förestår i
frågan. Beträffande gamla kemiska ämnen har utskottet erfarit
att -- i syfte att ta fram dokumentation och vidta erforderliga
åtgärder -- inom ramen för OECD har inletts ett omfattande
internationellt arbete beträffande de ca 1 000 s.k.
högvolymkemikalier som svarar för nästan 99 % av
kemikalieanvändningen. Kemikalieinspektionen tar mycket aktiv
del i detta arbete. Med det anförda finner utskottet syftet med
motion Jo730 yrkande 9 i allt väsenligt tillgodosett.
Motionsyrkandet bör således inte medföra någon riksdagens
ytterligare åtgärd.
Vid sin behandling av kemikaliefrågor hösten 1989 kunde
utskottet bl.a. konstatera att Sverige spelar en framträdande
och pådrivande roll i det internationella arbetet på
kemikaliekontrollens område och att kemikalieinspektionen aktivt
deltar i olika internationella sammanhang (1989/90:JoU3). För
bl.a. internationell samverkan erhöll kemikalieinspektionen vid
behandlingen av årets budgetproposition en viss förstärkning av
medel. I propositionen betonades även vikten av arbetet med
miljöfarliga kemikalier och EG/EFTA-samarbetet i
kemikaliekontrollfrågor (prop. 1989/90:100 bil. 16, JoU15,
rskr. 196). Utskottet har därefter erfarit att i mars 1990 hölls
på svenskt initiativ och inom OECD:s kemikaliearbete ett möte i
Stockholm om etablering av en samsyn på vilka kemikalier som bör
avvecklas. Mötet resulterade i ett av OECD initierat projekt
"Riskbegränsning" med målsättningen att till hösten 1990
åstadkomma en sammanställning av planerade eller vidtagna
åtgärder och att i november 1990 presentera förslag till ett
riskbegränsningsscenario som flera OECD-länder kan ansluta sig
till. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo730
yrkande 12 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör
inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.
Vad utskottet ovan anfört om pågående arbete såväl inom landet
som internationellt är enligt utskottets mening ägnat att på
sikt bidra till en utveckling av kemikaliearbetet i den riktning
som anges i motion Jo847 yrkandena 6 och 11. Motionen avstyrks i
berörda delar.
På samma grund avstyrker utskottet motion Jo870 yrkandena 1
och 3.
Utskottet betonade hösten 1989 värdet av att
kemikalieinspektionens produktregister till utformning och
innehåll syftar till en så bred kunskapsspridning som möjligt om
kemiska ämnen (1989/90:JoU3). Utskottet kunde emellertid även
konstatera att allmänheten hittills utnyttjat registret endast i
begränsad utsträckning, vilket till stor del torde bero på dels
att möjligheterna till information är otillräckligt kända, dels
att det -- med hänsyn till ämnets natur -- erfordras vissa
kunskaper för erhållande av adekvat och begriplig information.
Enligt vad utskottet erfarit lämnade kemikalieinspektionen våren
1990 förslag till regeringen om fortsatt utbyggnad av registret.
Eftersom godtagbara kriterier för produkternas miljöfarlighet
hittills har saknats har registrets klassificeringssystem endast
omfattat produkternas hälsofarlighet. Kemikalieinspektionens
ovan nämnda förslag omfattar bl.a. en utvidgning av registret
till att avse även miljöfarliga ämnen samt dessutom bl.a.
noggrannare mängduppgifter, uppgifter om huvudkomponenter --
dvs. ämnen som utgör mer än 5 % av innehållet oberoende av
farlighet -- samt skyldighet att redovisa vissa miljöfarliga
ämnen enligt den s.k. 40-listan och kända allergi- och
cancerframkallande ämnen. Förslaget bereds i regeringskansliet.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om den databas -- Riskline
-- som arbetats fram i samarbete mellan kemikalieinspektionen
och medicinska informationscentralen vid Karolinska institutet.
Riskline är uppbyggt efter tre huvudprinciper: ämnesområdet
toxikologi, kemiskt ämne (ämnesgrupp) som viktigaste ingång samt
renodlat utvärderat material, dvs. rapporter som tillkommit
genom samförstånd (consensus) av en grupp forskare och
specialister, såväl utländska som inhemska. Riskline innehöll i
oktober 1989 ca 1 700 referenser och beräknas växa med 300--500
referenser per år. I stort sett samtliga referenser är till
engelskspråkiga rapporter. Uppdatering sker varje kvartal.
Vad utskottet ovan anfört tillgodoser enligt utskottets mening
i allt väsentligt syftet med motionerna Jo847 yrkande 10 och
Jo879 yrkande 10. Motionsyrkandena bör således inte medföra
någon ytterligare riksdagens åtgärd.
Lagstiftningsarbetet
Motionerna
Som ett led i samordnandet av miljölagstiftningen bör
regeringen enligt folkpartiets motion Jo730 yrkande 11 lägga
fram förslag om en lag om bekämpningsmedel som reglerar både
kemiska och biologiska medel.
Krav på skärpt lagstiftning för kemiska produkter framförs i
motion Jo843 (c) yrkande 2, och enligt miljöpartiets motion
Jo847 yrkande 5 bör lagen om kemiska produkter skrivas om så att
den blir mer lättillgänglig för tillämpare. Vänsterpartiet anser
att principen om den omvända bevisbördan bör införas i
kemikalielagstiftningen (motion Jo879 yrkande 9).
Utskottets överväganden
Kemikaliekontrollutredningen föreslår i sitt betänkande
Kontroll av kemiska produkter och varor (SOU 1988:44) en
särskild lag för både kemiska och biologiska bekämpningsmedel.
Förslaget bereds för närvarande i regeringskansliet. I avvaktan
på arbetets slutförande avstyrker utskottet motion Jo730
yrkande 11.
Med anledning av två motionsyrkanden om skärpt lagstiftning på
kemikalieområdet resp. en mer lättillgänglig lagtext vill
utskottet erinra om den parlamentariska kommitté som regeringen
tillsatte våren 1989 (dir. 1989:32). Kommittén har till uppgift
att utreda hur de olika lagarna på miljövårdens område skall
kunna samordnas och bli lättare att överblicka och skall
presentera förslag till skärpta miljökrav i lagstiftningen. Även
samordningen mellan myndigheterna berörs i översynen. Kommittén
skall redovisa ett principbetänkande före den 1 februari 1991. I
avvaktan härpå avstyrker utskottet motionerna Jo843 yrkande 2
och Jo847 yrkande 5 i den mån motionsyrkandena inte kan anses
tillgodosedda.
Kemikaliekontrollutredningen föreslår i sitt betänkande
(SOU 1988:44) att principen om den omvända bevisbördan förs in i
lagen (1985:426) om kemiska produkter. Med hänvisning till att
utredningens betänkande är föremål för beredning i
regeringskansliet avstyrker utskottet motion Jo879 yrkande 9.
Förbud mot miljögifter m.m.
Motionerna
Formaldehyd i kläder och textilier bör enligt motion Jo723
(fp) åsättas gränsvärden efter japansk förebild, dvs.
totalförbud beträffande kläder och textilier avsedda för barn
under två år och differentierade gränsvärden för kläder och
textilier avsedda för vuxna.
Miljöpartiet kräver i motion Jo770 yrkande 4 förbud mot
tillsatser av giftiga eller miljöfarliga ämnen i drivmedel
fr.o.m. den 1 januari 1991 och i motion Jo847 yrkande 9
omedelbart förbud mot utbytbara kemiska produkter.
Användningen av vissa miljögifter, t.ex. klorerade kolväten
och tungmetaller, bör enligt motionerna Jo773 yrkande 11 och
Jo883 yrkande 10 (båda m) i princip tillåtas endast då
realistiska ersättningsämnen eller alternativa
produktionsmetoder saknas. Samma princip bör gälla beträffande
svårnedbrytbara föreningar (Jo883 yrkande 13).
Centerpartiet begär i motion Jo822 yrkande 16 förbud mot
import av freonprodukter och produkter tillverkade med hjälp av
freon. Enligt motion Jo882 (mp) yrkande 14 skall användningen av
freoner och haloner förbjudas fr.o.m. den 1 januari 1992 och den
planerade avvecklingen av användningen av fullständigt
halogenerade freoner utökas till att gälla även icke
fullständigt halogenerade freoner (yrkande 16).
Åtgärder för att minska kemikalieanvändningen inom jordbruket
med 80 % fram till år 1995 efterlyses i motion Jo847 (mp)
yrkande 13, och i motionens yrkande 14 krävs förbud mot kemiska
bekämpningsmedel i hemträdgårdar, kommunala parker och
grönområden.
Användningen av kvicksilver inom kloralkaliindustrin bör
enligt motion Jo867 (mp) yrkande 11 upphöra senast den 1 januari
1991.
Vänsterpartiet begär i motion Jo879 yrkande 12 generellt
förbud mot produktion, import och användning av vissa kemikalier
-- 1,1,1-trikloretan, alkylfenoletoxylater, kadmium,
paradiklorbensen, kvicksilver, kvicksilverföreningar och
organiska tennföreningar. Avvecklingen av övriga klorerade
organiska lösningsmedel bör vara slutförd senast år 1995
(yrkande 13). Klorutsläppen från massaindustrin bör enligt
motionens yrkande 14 upphöra senast år 1995, och förbud mot
tillverkning av klorblekt toalett- och hushållspapper bör
förbjudas omedelbart (yrkande 15).
Utskottets överväganden
Med anledning av motion Jo723 med krav på gränsvärden för
formaldehyd i kläder och textilier vill utskottet inledningsvis
erinra om att kemikalieinspektionen i sin rapport nr 2/87 har
publicerat en kartläggning av produkter och varor som innehåller
formaldehyd. Enligt vad utskottet erfarit pågår inom
kemikalieinspektionen arbete med åtgärder beträffande
formaldehyd i kläder. I sitt slutbetänkande (SOU 1989:76)
föreslår allergiutredningen bl.a. införande av gränsvärden för
formaldehydavgivning från kläder och andra textilier.
Betänkandet är för närvarande föremål för beredning i
regeringskansliet. Med det anförda och med hänvisning till de
möjligheter till förbud mot hantering och import av kemiska
produkter som ges enligt 12 § lagen om kemiska produkter anser
utskottet syftet med motionen i allt väsentligt tillgodosett.
Motionen avstyrks.
Genom naturvårdsverkets föreskrifter om motorbensin sker redan
i dag en viss reglering av bensininnehållet, och i sin rapport
nr 3751 föreslår verket sådan utvidgning av förordningen
(1985:838) om motorbensin att verket får möjlighet att utge
föreskrifter på området. Förslaget bereds i regeringskansliet. I
avvaktan på arbetets slutförande avstyrker utskottet motion
Jo770 yrkande 4.
I samband med förra årets behandling av ett antal
motionsyrkanden om kemikaliekontroll föreslog utskottet
tillkännagivande om substitutionsprincipens införande i lagen om
kemiska produkter (1989/90:JoU3, rskr. 8). Principen genomfördes
genom ändring i 5 § första stycket och 20 § första stycket samma
lag (SFS 1990:239). Med hänvisning härtill finner utskottet
syftet med motionerna Jo773 yrkande 11, Jo883 yrkandena 10 och
13 i väsentliga delar tillgodosett. Motionsyrkandena bör således
inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo847 yrkande 9.
Med anledning av några motionsyrkanden om CFC-produkter m.m.
vill utskottet inledningsvis erinra om -- vilket även framfördes
vid utskottets behandling av liknande motionsyrkanden under
riksmötet 1989/90 (JoU3) -- att målet för avvecklingsprogrammet
för CFC är en total avveckling av användningen av
ozonnedbrytande ämnen inom alla användningsområden.
Avvecklingsplanen är tvingande och straffsanktionerad och bygger
på dagens förutsättningar, kunskaper och teknik samt på
tillgången till alternativa produkter m.m. Utskottet kan ånyo
konstatera att det svenska avvecklingsprogrammet internationellt
sett är mycket långtgående. Enligt vad utskottet erfarit följer
regeringen frågan med uppmärksamhet och erhåller fortlöpande
information om utvecklingen av alternativa produkter och
processer som kan påskynda avvecklingen av samtliga
ozonnedbrytande ämnen. I juli 1989 framlade naturvårdsverket
förslag om förbud mot import av sådana freonprodukter och
produkter tillverkade med hjälp av freon som avses omfattas av
det förbud som skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1991. I sin
rapport nr 3716 redovisar naturvårdsverket åtgärder till skydd
för ozonskiktet och lämnar förslag om förbud mot
nyinstallationer och portabla halonbrandsläckare. Enligt vad
utskottet erfarit bereds frågan i regeringskansliet. Den
20 september 1990 fattade regeringen beslut om förbud mot import
fr.o.m. den 1 januari 1991 av vissa skumplastprodukter
tillverkade med hjälp av CFC. Naturvårdsverket har i uppdrag att
senast vid årsskiftet 1990-1991 avge förslag om vilka
ytterligare varugrupper som skall omfattas av ett eventuellt
importförbud fr.o.m. den 1 januari 1995. Som utskottet tidigare
(1989/90:JoU16) framhållit är det angeläget att detta arbete
snarast slutförs. I avvaktan på resultatet av nämnda beredning
anser utskottet emellertid inte att motion Jo822 yrkande 16 nu
påkallar någon riksdagens vidare åtgärd.
Med samma motivering anser utskottet motion Jo882 yrkande 14
inte påkalla någon riksdagens ytterligare åtgärd.
Med anledning av motion Jo882 yrkande 16 vill utskottet
framhålla att naturvårdsverkets ovan nämnda uppdrag även
omfattar möjliga åtgärder för avvecklingen av icke fullständigt
halogenerade freoner (HCFC). Undantag har emellertid gjorts för
vissa speciella områden där alternativ saknas och där dessutom
en avveckling av CFC skulle försenas, t.ex. köldmedium,
isolergas i skumplast och produkter för vissa medicinska
ändamål. I sammanhanget bör erinras om att
miljöavgiftsutredningen i sitt slutbetänkande (SOU 1990:59) har
framlagt förslag om miljöavgift på inhemsk tillverkning och
import av HCFC och på HCFC i importerade varor. Med hänvisning
till pågående beredning av förslaget och till vad utskottet
anfört ovan finner utskottet syftet med motion Jo882 yrkande 16
i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör således inte
föranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd.
Beträffande yrkande 13 i motion Jo847 vill utskottet erinra om
det särskilda handlingsprogram som har utarbetats för att minska
hälso- och miljöriskerna vid användningen av bekämpningsmedel i
jordbruket och som innebär att en halvering av användningen
skall ha åstadkommits på fem år efter år 1985. Enligt vad
utskottet erfarit har användningen av s.k. aktiv substans
hittills minskat med 45 %, varav en tredjedel utgörs av
lågdospreparat. Utskottet vill även erinra om det uppdrag som
har lämnats berörda myndigheter om en ytterligare halvering. Med
det anförda finner utskottet syftet med motionsyrkandet i allt
väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör således inte
medföra någon ytterligare riksdagens åtgärd.
Yrkande 14 i motion Jo847 ger utskottet anledning att --
utöver vad som anförts ovan -- erinra om det ansvar som
tillkommer miljö- och hälsoskyddsnämnderna när det gäller
tillsynen av kemikalieanvändningen inom kommunen. Utskottet vill
även erinra om att ca 200 bekämpningsmedel har undandragits s.k.
allmänt bruk och således endast får användas i yrkesmässig
verksamhet. Enligt vad utskottet erfarit har naturvårdsverket
och kemikalieinspektionen i samarbete utarbetat en vägledning
för miljö- och hälsoskyddsnämnderna vad gäller tillsynen enligt
lagen om kemiska produkter. Med det anförda avstyrker utskottet
motionsyrkandet.
Naturvårdsverket och kemikalieinspektionen har nyligen i sin
rapport Begränsningsuppdraget redovisat ett regeringsuppdrag om
förslag till åtgärder för att begränsa användningen av sådana
ämnen som kan ha särskilt skadlig inverkan på miljön. I en
första omgång har myndigheterna koncentrerat sitt arbete på
ämnen där aktiviteter redan pågått eller planerats.
Myndigheterna avser att i sin löpande verksamhet fortsätta
arbetet och att på ett mer systematiskt sätt identifiera nya
ämnen för begränsning av användningen. I rapporten föreslås
begränsningar av användningen genom föreskrifter beträffande
klorerade lösningsmedel, blyhagel och viss användning av
kvicksilver och kvicksilverhaltiga produkter. Med det anförda
avstyrker utskottet motion Jo867 yrkande 11 i den mån
motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo879 yrkandena 12,
13, 14 och 15 i den mån motionsyrkandena inte kan anses
tillgodosedda.
Övrigt
Motionerna
Enligt motion Jo847 (mp) bör kommunerna dels ges ökade
möjligheter att begränsa användningen av kemiska produkter
(yrkande 8), dels åläggas att upprätta åtgärdsplaner för minskad
användning av sådana produkter (yrkande 12).
Naturvårdsverket bör enligt motion Jo883 (m) yrkande 2
intensifiera forskningen om olika klorföreningars
skadeverkningar.
Utskottets överväganden
Enligt lagen om kemiska produkter (LKP) och enligt 26 §
förordningen (1985:426) till lagen kan och skall kommunerna
bedriva tillsyn på området. Kemiska produkter skall vara väl
utredda och leverantören är skyldig att lämna information om
produktens innehåll och eventuella aktsamhetsregler. En
grundtanke är även att farliga produkter skall ersättas med
mindre farliga om ändamålet ändå kan uppnås. Detta gäller även
ur såväl miljö- som hälsosynpunkt. Som ovan anförts (s. 9) har
den s.k. substitutionsprincipen nyligen genom ändring i 5 §
första stycket och 20 § första stycket LKP införts i lagtexten.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo847 yrkandena 8 och
12.
Med anledning av motion Jo883 yrkande 2 om intensifierad
forskning vid naturvårdsverket om olika klorföreningars
skadeverkningar vill utskottet anföra följande. Enligt vad
utskottet erfarit bedrivs forskning inom tre av motionsyrkandet
berörda forskningsområden: Persistenta toxiska organiska
substanser (dioxinliknande föreningar) med ett anslag om
4 milj.kr. för budgetåret 1990/91, Säl- och sälskydd,
halogenerade föreningars påverkan på sälstammen med 1,9 milj.kr.
i anslag för samma tid samt Miljö/cellulosa med ett anslag om
3,5 milj.kr. för budgetåret 1990/91. Dessutom pågår ett
pilotprojekt om okänt halogenerade material. För ändamålet har
avdelats 1 milj.kr. för budgetåret 1990/91. Medlen har fördelats
genom beslut av naturvårdsverkets forskningsnämnd. Utskottet
vill i sammanhanget erinra om den särskilda vikt som enligt
regeringens proposition om forskning bör läggas vid bl.a.
forskningen om den marina miljön (prop. 1989/90:90, JoU17,
rskr. 336). Vad utskottet anfört tillgodoser enligt utskottets
mening i allt väsentligt syftet med motionsyrkandet. Motion
Jo883 yrkande 2 bör således inte medföra någon riksdagens
ytterligare åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande märkning av miljöfarliga kemikalier m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo730 yrkande 7 och
1989/90:Jo879 yrkande 16,
res. 1 (v)
2. beträffande s.k. materialbalanser
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo730 yrkande 8,
3. beträffande förhandsgranskning av nya kemiska ämnen
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo730 yrkande 9,
res. 2 (fp)
4. beträffande internationellt samarbete inom
kemikaliekontrollen
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo730 yrkande 12,
5. beträffande årlig redovisning av vissa kemikalier m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo847 yrkandena 6 och 11,
res. 3 (mp)
6. beträffande revision av i Sverige tillåtna kemikalier
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo870 yrkande 1,
res. 4 (mp)
7. beträffande översyn av gällande gränsvärden m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo870 yrkande 3,
res. 4 (mp)
8. beträffande produktregistret
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo847 yrkande 10 och
1989/90:Jo879 yrkande 10,
res. 5 (v, mp)
9. beträffande lag om bekämpningsmedel
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo730 yrkande 11,
res. 6 (fp, v)
10. beträffande skärpt lagstiftning för kemiska produkter
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo843 yrkande 2 och
1989/90:Jo847 yrkande 5,
11. beträffande den s.k. omvända bevisbördan
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo879 yrkande 9,
res. 7 (v, mp)
12. beträffande gränsvärden för formaldehyd
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo723,
res. 8 (fp, v, mp)
13. beträffande förbud mot vissa tillsatser i drivmedel
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo770 yrkande 4,
14. beträffande användningen av vissa miljögifter
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo773 yrkande 11 och
1989/90:Jo883 yrkandena 10 och 13,
res. 9 (m, mp)
15. beträffande förbud mot utbytbara kemiska produkter
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo847 yrkande 9,
res. 10 (mp)
16. beträffande förbud mot import av freonprodukter m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo822 yrkande 16,
res. 11 (c, v)
17. beträffande avveckling av freoner och haloner m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo882 yrkandena 14 och 16,
res. 12 (c, mp)
18. beträffande minskad kemikalieanvändning inom
jordbruket
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo847 yrkande 13,
res. 13 (mp)
19. beträffande förbud i vissa fall mot kemiska
bekämpningsmedel
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo847 yrkande 14,
res. 14 (mp)
20. beträffande användningen av kvicksilver inom
kloralkaliindustrin
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo867 yrkande 11,
res. 15 (mp)
21. beträffande förbud mot produktion, import och användning
av vissa kemikalier m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo879 yrkandena 12 och 13,
res. 16 (v)
22. beträffande klorutsläppen från massaindustrin m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo879 yrkandena 14 och 15,
res. 16 (v)
23. beträffande kommunernas användning av kemiska
produkter
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo847 yrkandena 8 och 12,
res. 17 (v, mp)
24. beträffande forskning om klorföreningars
skadeverkningar
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo883 yrkande 2.
res. 18 (m)
Stockholm den 26 september 1990
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson
Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Hans Gustafsson (s),
Håkan Strömberg (s), Sven Eric Lorentzon (m), Grethe Lundblad
(s), Martin Segerstedt (s), Jan Fransson (s), Åke Selberg (s),
Ingvar Eriksson (m), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c),
Annika Åhnberg (v), Åsa Domeij (mp), Inge Carlsson (s), Kaj
Larsson (s), Carl G Nilsson (m) och Anders Castberger (fp).
Reservationer
1. Märkning av miljöfarliga kemikalier m.m. (mom.1)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Utskottet vill" och slutar med "riksdagens sida" bort ha
följande lydelse:
Enligt vad utskottet erfarit har en arbetsgrupp inom Nordiska
rådet nyligen slutfört en rapport om regler för märkning av
kemikaliers miljöfarlighet. Utskottet har vidare erfarit att
kemikalieinspektionen kommer att inleda arbete med ett svenskt
regelsystem baserat på rapporten. I likhet med vänsterpartiet
anser utskottet det viktigt ur konsumentsynpunkt att ett sådant
system snarast kommer till stånd och förutsätter att systemet
baseras på de strängaste krav som råder inom något av de
nordiska länderna. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av
motion Jo879 yrkande 16 bör ges regeringen till känna. Med det
anförda finner utskottet syftet med motion Jo730 yrkande 7 i
allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör således inte
medföra någon riksdagens vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande märkning av miljöfarliga kemikalier m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo879 yrkande 16
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt lämnar utan vidare åtgärd motion 1989/90:Jo730 yrkande 7,
2. Förhandsgranskning av nya kemiska ämnen (mom.3)
Bengt Rosén och Anders Castberger (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Enligt vad" och på s. 6 slutar med "ytterligare åtgärd"
bort ha följande lydelse:
För att få kontroll över utvecklingen på kemikalieområdet är
det enligt utskottets mening -- vilket även framförs i motion
Jo730 -- nödvändigt att kemikalier undersöks och testas innan de
släpps ut på marknaden. Utskottet har erfarit att
kemikalieinspektionen förelagt regeringen ett förslag om
förhandsgranskning av nya kemikalier. Utskottet ansluter sig
till motion Jo730 yrkande 9 och anser att regeringen snarast bör
framlägga förslag om förhandsgranskning av nya kemiska ämnen,
liknande den granskning som redan förekommer i USA och inom EG.
Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande förhandsgranskning av nya kemiska ämnen
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo730 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Årlig redovisning av vissa kemikalier m.m. (mom.5)
Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Vad utskottet" och slutar med "berörda delar" bort ha
följande lydelse:
I likhet med miljöpartiet anser utskottet att
kemikalieinspektionen årligen skall redovisa de miljöfarliga
kemikalier som den anser vara utbytbara och därmed möjliga att
förbjuda. Även uppgifter om produktion, import, export och
inrikes användning av miljöfarliga kemikalier bör offentliggöras
årligen. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo847
yrkandena 6 och 11 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande årlig redovisning av vissa kemikalier m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo847 yrkandena
6 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
4. Revision av i Sverige tillåtna kemikalier m.m. (mom. 6
och 7)
Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "På samma" och slutar med "och 3" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo870 bör aktsamhetsprincipen alltid vara
vägledande inom kemikaliekontrollen. Om det i ett annat land
råder förbud mot en viss kemikalie bör aktsamhetsprincipen gälla
även i vårt land. Det som är farligt i ett land är ju rimligen
farligt också i Sverige, varför vi skall avstå från att använda
i andra länder icke tillåtna kemikalier. Följaktligen bör
ansvariga myndigheter -- livsmedelsverket, konsumentverket och
kemikalieinspektionen -- ges i uppdrag att göra en revision av
vilka kemikalier som skall vara tillåtna i Sverige med
utgångspunkt i vad som av hälso- eller miljöskäl är förbjudet i
andra länder. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo870
yrkande 1 bör ges regeringen till känna.
För att gränsvärden skall kunna accepteras anser utskottet,
som därmed ansluter sig till motion Jo870 yrkande 3, att de
myndigheter som fastställer gränsvärden skall redovisa hur dessa
har fastställts och hur olika gifter i livsmedlen samverkar samt
göra en översyn av gällande gränsvärden. Vad utskottet anfört
med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 och 7 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande revision av i Sverige tillåtna kemikalier
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo870 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. beträffande översyn av gällande gränsvärden m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo870 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Produktregistret (mom. 8)
Annika Åhnberg (v) och Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet betonade" och på s. 7 slutar med "riksdagens
åtgärd" bort ha följande lydelse:
För att problem orsakade av miljöfarliga kemikalier skall
kunna lösas måste -- som anförs i motionerna Jo847 och Jo879 --
information ges till allmänheten om ämnenas skadlighet och
utbytbarhet. Företag har i dag skyldighet att anmäla sina
produkter till kemikalieinspektionens produktregister. De skall
emellertid inte kunna kräva sekretess med hänvisning till
"handelshinder" eller "affärshemligheter". För att en
inventering av de olika ämnena skall kunna göras anser utskottet
att uppgifter om industrins kemikalieanvändning måste vara
offentliga och lättillgängliga. Koncentreras informationen till
ett ställe blir uppgifterna lättare att sprida. Informationen
bör därför samlas i ett databassystem. Vad utskottet anfört med
anledning av motionerna Jo847 yrkande 10 och Jo879 yrkande 10
bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande produktregistret
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo847
yrkande 10 och 1989/90:Jo879 yrkande 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Lag om bekämpningsmedel (mom. 9)
Bengt Rosén (fp), Annika Åhnberg (v) och Anders
Castberger (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Kemikaliekontrollutredningen föreslår" och slutar med
"yrkande 11" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att biologiska bekämpningsmedel, vars
effekter och risker kan jämföras med de kemiska
bekämpningsmedlen, inte omfattas av förordningen om kemiska
bekämpningsmedel. Som anförs i motion Jo730 bör regeringen --
som ett led i samordningen av miljölagstiftningen -- återkomma
till riksdagen med ett förslag till lag om bekämpningsmedel som
reglerar både kemiska och biologiska bekämpningsmedel. Utskottet
ansluter sig härvid till förslaget som framlagts av utredningen
Kontroll av kemiska produkter och varor att reglerna i lagen
(1983:428) om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark kan
inarbetas i en lag som omfattar både kemiska och biologiska
bekämpningsmedel. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av
motion Jo730 yrkande 11 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande lag om bekämpningsmedel
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo730 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Den s.k. omvända bevisbördan (mom. 11)
Annika Åhnberg (v) och Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Kemikaliekontrollutredningen föreslår" och på s. 8 slutar
med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Principen om den omvända bevisbördan, vilket innebär att den
som tillverkar eller importerar en kemisk produkt skall kunna
visa att produkten är ofarlig för hälsa och miljö, fanns införd
i lagen om hälso- och miljöfarliga varor från år 1973, som
föregick den nuvarande lagen om kemiska produkter. Utskottet
ansluter sig till motion Jo879 yrkande 9 och anser att principen
bör föras in även i nu gällande lagstiftning. Vad utskottet
anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande den s.k. omvända bevisbördan
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo879 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Gränsvärden för formaldehyd (mom. 12)
Bengt Rosén (fp), Annika Åhnberg (v), Åsa Domeij (mp) och
Anders Castberger (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Med anledning" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Utskottet kan -- i likhet med motionären i motion Jo723 --
konstatera att formaldehyd ökar riskerna för både allergier och
cancer. Enligt vad utskottet erfarit har i Japan och Finland
införts gränsvärden för ämnet i kläder och andra textilier. I
båda länderna använder man ett system med differentierade
gränsvärden med hänsyn till om plagget i fråga är avsett för
barn eller för vuxna. Ett system liknande det i Japan bör enligt
utskottets mening införas även i Sverige. Vad utskottet anfört
med anledning av motionen bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:
12. beträffande gränsvärden för formaldehyd
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo723 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Användningen av vissa miljögifter (mom. 14)
Sven Eric Lorentzon (m), Ingvar Eriksson (m), Åsa Domeij (mp)
och Carl G Nilsson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "I samband" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande
lydelse:
Som anförs i motion Jo773 krävs dels omfattande
forskningsinsatser för att miljöproblemen skall kunna upptäckas
på ett tidigt stadium, dels ytterligare åtgärder för att olika
miljögifter skall kunna minimeras. Utskottet anser att strängare
regler är motiverade då det gäller användning av t.ex. klorerade
kolväten och tungmetaller. Kvicksilver i febertermometrar och
klorerade kolväten i hushållskemikalier är exempel på ämnen som
kan ersättas av andra ämnen med mindre miljöpåverkan.
Sammanfattningsvis anser utskottet att användningen av klorerade
kolväten och tungmetaller i princip bör tillåtas endast då
realistiska ersättningsämnen eller alternativa
produktionsmetoder saknas. Vad utskottet anfört med anledning av
motionerna Jo773 yrkande 11 och Jo883 yrkandena 10 och 13 bör
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande
lydelse:
14. beträffande användningen av vissa miljögifter
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo773
yrkande 11 och 1989/90:Jo883 yrkandena 10 och 13 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Förbud mot utbytbara kemiska produkter (mom.15)
Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Med det" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande
lydelse:
För att underlätta miljö- och hälsoskyddsmyndigheternas
tillsynsarbete måste enligt utskottets mening de centrala
tillsynsmyndigheterna omedelbart ställa krav på substitution hos
tillverkare och importörer av kemiska produkter. Utskottet
ansluter sig med detta uttalande till motion Jo847 yrkande 9 om
absolut förbud mot sådana kemiska produkter som i dag är
utbytbara. Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet
bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande
lydelse:
15. beträffande förbud mot utbytbara kemiska produkter
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo847 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Förbud mot import av freonprodukter m.m. (mom. 16)
Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Annika
Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Med anledning av några" och på s. 10 slutar med "vidare
åtgärd" bort ha följande lydelse:
Trots riksdagens beslut om avveckling av användningen av
freonprodukter nödgas utskottet konstatera att importen av
produkter tillverkade med hjälp av freon fortsätter. I likhet
med centerpartiet anser utskottet att Sverige bör ta till vara
den tekniska utveckling som sker i landet och påverka
internationella fora för att en global minskning av
freonanvändningen skall kunna åstadkommas. Utskottet ansluter
sig till motion Jo822 yrkande 16 om förbud mot import av freon
och av produkter som tillverkats med hjälp av freon. Vad
utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande
lydelse:
16. beträffande förbud mot import av freonprodukter m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo822 yrkande 16
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Avveckling av freoner och haloner m.m. (mom.17)
Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Åsa Domeij
(mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Med samma" och slutar med "ytterligare åtgärd" bort
ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo882 anses det allvarligaste hotet mot
ozonskiktet komma från s.k. freoner. Utskottet anser att
användningen av freoner och haloner bör förbjudas fr.o.m.
den 1 januari 1992 och ansluter sig därmed till motionens
yrkande 14. I enlighet med motionens yrkande 16 bör den
planerade avvecklingen av användningen av fullständigt
halogenerade freoner utökas till att gälla även icke
fullständigt halogenerade freoner. Vad utskottet anfört med
anledning av motionsyrkandena bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande
lydelse:
17. beträffande avveckling av freoner och haloner m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo882 yrkandena
14 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
13. Minskad kemikalieanvändning inom jordbruket (mom. 18)
Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Beträffande yrkande" och slutar med "riksdagens
åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att användningen av kemiska bekämpningsmedel
inom jordbruket skall minska med 80 % fram till år 1995 och
ansluter sig därmed till motion Jo847 yrkande 13. Vid
bedömningen skall hänsyn tas inte bara till antalet kilo aktiv
substans utan även till den areal preparaten täcker och till
preparatens giftighet. Vad utskottet anfört med anledning av
motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande
lydelse:
18. beträffande minskad kemikalieanvändning inom
jordbruket
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo847 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Förbud i vissa fall mot kemiska bekämpningsmedel (mom. 19)
Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Yrkande 14" och slutar med "utskottet
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
I likhet med miljöpartiet kan utskottet konstatera att stora
mängder bekämpningsmedel används i hemträdgårdar och parker.
Denna kemikalieanvändning är onödig och bör enligt utskottets
mening förbjudas omedelbart. Vad utskottet anfört med anledning
av motion Jo847 yrkande 14 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande
lydelse:
19. beträffande förbud i vissa fall mot kemiska
bekämpningsmedel
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo847 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Användningen av kvicksilver inom kloralkaliindustrin
(mom. 20)
Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Naturvårdsverket och" och slutar med "anses
tillgodosett" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna i motion Jo867 anser utskottet att
användningen av kvicksilver inom kloralkaliindustrin bör upphöra
senast den 1 januari 1991. Vad utskottet anfört med anledning av
motionens yrkande 11 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande
lydelse:
20. beträffande användningen av kvicksilver inom
kloralkaliindustrin
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo867 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Förbud mot produktion, import och användning av vissa
kemikalier m.m. (mom. 21 och 22)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Med det" och slutar med "anses tillgodosedda" bort
ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till motion Jo879 yrkande 12 om
generellt förbud mot produktion, import och användning av vissa
kemikalier -- 1,1,1-trikloretan, alkylfenoletoxylater, kadmium,
paradiklorbensen, kvicksilver, kvicksilverföreningar och
organiska tennföreningar. Avvecklingen av övriga klorerade
organiska lösningsmedel bör i enlighet med motionens yrkande 13
vara slutförd senast år 1995. Vad utskottet anfört med anledning
av motionsyrkandena bör ges regeringen till känna.
Klorutsläppen från den svenska massaindustrin måste enligt
utskottets mening upphöra. De senaste årens snabba utveckling av
teknik för rening och den minskade användningen av klorblekta
pappersprodukter gör det -- vilket även anförs i motion Jo879 --
fullt möjligt för massaindustrin att senast år 1995 helt upphöra
med utsläpp av klorerade organiska föreningar. Tillverkning av
klorblekt toalett- och hushållspapper bör förbjudas omedelbart.
Vad utskottet anfört med anledning av motionens yrkanden 14 och
15 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 21 och 22 bort ha
följande lydelse:
21. beträffande förbud mot produktion, import och användning
av vissa kemikalier m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo879 yrkandena
12 och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
22. beträffande klorutsläppen från massaindustrin m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo879 yrkandena
14 och 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
17. Kommunernas användning av kemiska produkter (mom. 23)
Annika Åhnberg (v) och Åsa Domeij (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Enligt lagen" och slutar med "och 12" bort ha
följande lydelse:
I likhet med miljöpartiet anser utskottet att kommunernas
befogenheter på kemikaliekontrollområdet måste utvidgas.
Kommunerna bör ges bemyndigande att med direkt lagstöd meddela
generella föreskrifter om förbud mot användning av vissa kemiska
produkter. Varje kommun bör även upprätta en åtgärdsplan för
kraftigt minskad användning av miljöfarliga kemikalier. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo847 yrkandena 8 och
12 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande
lydelse:
23. beträffande kommunernas användning av kemiska
produkter
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo847
yrkandena 8 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
18. Forskning om klorföreningars skadeverkningar (mom. 24)
Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Med anledning" och på s. 12 slutar med "ytterligare
åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till motion Jo883 yrkande 2 och anser
att naturvårdsverket bör intensifiera forskningen om olika
klorföreningars skadeverkningar. Vad utskottet anfört med
anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande
lydelse:
24. beträffande forskning om klorföreningars
skadeverkningar
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo883 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Märkning av miljöfarliga kemikalier m.m. (mom.1)
Åsa Domeij (mp) anför:
Enligt 8 § lagen (1985:426) om kemiska produkter (LKP) skall
den som tillverkar, importerar eller överlåter en kemisk produkt
märka produkten med information om uppgifter av betydelse från
miljö- eller hälsosynpunkt. För vissa kemiska produkter finns
det ersättningsprodukter som inte är lika skadliga, medan sådana
substitut saknas för andra produkter. Miljöpartiet anser att
information om detta måste framgå av produktens märkning.
Kopplas kravet på produktinformation till
substitutionsprincipen i 5§ LKP blir resultatet krav på
information om för vilka ändamål produkten inte får användas.
Denna skyldighet föreligger alltså redan i lagen men den framgår
enligt vår mening inte tillräckligt tydligt! Vi anser att lagen
om kemiska produkter måste skrivas om på ett sådant sätt att den
som hanterar, importerar, tillverkar eller utövar tillsyn enligt
lagen klart kan se vilka krav lagen ställer.
Våra förslag när det gäller miljöfarliga kemikalier
presenteras framför allt i motion 1989/90:Jo847.
2. S.k. materialbalanser m.m. (mom. 2 och 3)
Annika Åhnberg (v) anför:
Många av de största miljökatastroferna är effekter av
kemikaliehantering: Minamata på 1950-talet, Seveso år 1976,
Bhopal år 1984, Sandoz år 1986 m.fl. Detsamma gäller även för
många "kontinuerliga" långsiktiga miljöproblem som orsakas av
t.ex. PCB, DDT och CFC.
Varje år släpps nya kemiska produkter ut på marknaderna i
Sverige och i andra länder. Myndigheterna har inte kontroll över
förloppet, och effekterna av vare sig produkterna var för sig
eller i samverkan med varandra är inte kända. Självfallet behövs
det förhandsgranskning från samhällets sida, med åtföljande rätt
att förbjuda olämpliga eller onödiga produkter. Detta är
emellertid inte tillräckligt. För att komma till rätta med
problemen behövs ett nytt system, en helt ny kedja av styrmedel,
vilket vänsterpartiet också har krävt. Det behövs enligt vår
mening miljökonsekvensanalyser, materialbalanser och
produktanalyser innehållande s.k. kvittblivningsspecifikation.
Därmed förläggs en stor del av ansvaret till producenten,
importören eller försäljaren av en produkt. Redskapen kommer att
fungera som styrmedel i kombination med myndigheters kontroll,
miljöavgifter, avfallsavgifter, information m.m. Dessa krav från
vår sida behandlas i annat sammanhang.
Jag har inte reserverat mig till förmån för folkpartiets
yrkanden 8 och 9 i motion Jo730 då yrkandena endast behandlar en
liten del av problematiken. Kontrollnivån i USA och inom EG är
enligt motionen tillräckligt hög, en uppfattning jag emellertid
inte delar.
3. Förhandsgranskning av nya kemiska ämnen (mom.3)
Åsa Domeij (mp) anför:
Någon förhandsgranskning av nya kemiska ämnen görs inte
förutom då det gäller införandet av ett nytt bekämpningsmedel.
Det åligger den som introducerar en kemisk produkt på marknaden
att själv kontrollera att bestämmelserna i lagen (1985:426) om
kemiska produkter (LKP) efterföljs. Den som tillverkar eller
importerar en kemisk produkt är enligt lagen skyldig att utreda
vilka hälso- eller miljöskador som produkten kan orsaka.
Beträffande utredningsskyldigheten är bevisbördan omvänd.
Miljöpartiet anser att en bestämmelse om förprövningsplikt för
en kemisk produkt måste införas i LKP. Dessutom anser vi att
lagen tydligt skall visa att principen om den omvända
bevisbördan gäller även vid tillämpningen av
substitutionsprincipen. Detta innebär t.ex. att en tillverkare
har bevisbördan för att hans produkt är mindre skadlig än andra
motsvarande produkter.
Ett sätt att på ett tidigt stadium få uppgift om vilka kemiska
produkter som tillverkas eller hanteraras vid miljöfarlig
verksamhet är att redan vid prövningen enligt miljöskyddslagen
(1969:387) ställa krav på att tillståndsansökan skall innehålla
uppgifter om de kemiska produkter som skall tillverkas eller
hanteras inom den miljöfarliga verksamheten.
Vi anser att 13 § miljöskyddslagen bör ändras så att
tillståndsansökan även skall omfatta uppgifter om vilka kemiska
produkter som skall tillverkas eller hanteras inom den
miljöfarliga verksamheten.
Våra förslag när det gäller miljöfarliga kemikalier
presenteras framför allt i motion Jo847.
4. Minskad kemikalieanvändning inom jordbruket (mom. 18)
Annika Åhnberg (v) anför:
Så till vida delar jag uppfattningen i motion Jo847 att det är
angeläget att användningen av bekämpningsmedel minskar inom
jordbruket. I likhet med motionärerna anser jag också att
beräkningen av bekämpningsmedelsanvändningens omfattning skall
grundas på bekämpad arealstorlek och inte på mängden substans,
eftersom nyare bekämpningsmedel är så grundläggande annorlunda
till sin uppbyggnad att en jämförelse med traditionella
bekämpningsmedel annars blir omöjlig. Denna åsikt har vid
åtskilliga tillfällen framförts i motioner från vänsterpartiet
och behandlats i andra sammanhang.
Användningen av bekämpningsmedel är en orsak både till
utarmning av flora och fauna och till förorening av vattendrag
och grundvatten -- och därmed också av vattentäkter. Dessutom
medför hanteringen av kemikalier arbetsmiljöproblem. Det bästa
sättet att minska användningen av bekämpningsmedel är en
planerad och genomtänkt övergång till ett jordbruk med bättre
ekologisk anpassning, vad som ibland kallas "alternativ odling"
och ibland "ekologiskt lantbruk".
Ett beslut om reduktion av bekämpningsmedelsanvändningen med
80 % till år 1995 -- det är oklart vilket utgångsår som avses --
som saknar förslag om hur minskningen skall åstadkommas kan
enligt min mening knappast anses vara ett meningsfullt
riksdagsbeslut. Det är snarare ytterligare en i raden av
innehållslösa deklarationer. Därför har jag i detta sammanhang
avstått från att reservera mig till förmån för yrkande 13 i
motion Jo847.
5. Klorutsläppen från massaindustrin m.m. (mom. 22)
Åsa Domeij (mp) anför:
I stort sett all verksamhet i samhället som påverkar den yttre
miljön påverkar också havet. Även kommunerna måste ta sin del av
ansvaret eftersom kommunala avloppsreningsverk tillför havet
kväve. Vi föreslår därför att alla kommunala reningsverk vid
Västerhavet och Östersjön skall införa kvävereduktion
motsvarande 60 % senast år 1992 och 75 % senast år 1995. För
övriga reningsverk skall krävas en reduktionsgrad på minst 50 %.
Utsläppen av fosfor leder även till övergödning och behöver
minskas. Vi anser att utsläppen av fosfor från reningsverken
skall halveras fram till år 1993. Vi föreslår också att varje
enskilt avloppsreningsverk skall ha en fosfatreningsgrad på
minst 95 %. En stor del av det fosfor som släpps ut kommer från
tvättmedel. Vi vill därför införa en speciell miljöskatt på
fosfor i tvättmedel.
Massaindustrin släpper ut stora mängder klorhaltiga
föreningar. Utsläppen består av många olika ämnen av varierande
farlighet. Ett av de giftigaste ämnena som släpps ut är dioxin.
Utsläppen av klorhaltiga ämnen är så allvarliga att mycket
stränga krav måste ställas på industrin. Vi anser att
klorhaltiga utsläpp från massaindustrin skall upphöra senast
år 1995. För att stimulera en övergång till icke klorblekt
papper föreslår vi att försäljningen av klorblekt papper i
Sverige förbjuds fr.o.m. den 1 juli 1991.
Miljöpartiet har i motion Jo867 yrkat att varje
reningsverk skall ha en fosfatreningsgrad på minst 95 % senast
den 1 juli 1993, att utsläppen av klorhaltiga ämnen från
massaindustrin skall ha upphört senast år 1995 samt att
klorblekt papper inte skall få säljas i Sverige efter den 1 juli
1991. Dessa motionsyrkanden har inte behandlats i detta
betänkande utan kommer att behandlas i annat sammanhang.
6. Forskning om klorföreningars skadeverkningar (mom. 24)
Åsa Domeij (mp) anför:
Moderata samlingspartiet har i motion Jo883 yrkande 2 tagit
upp behovet av forskning om klorföreningars skadeverkningar. I
samband med den forskningspolitiska propositionen föreslog
miljöpartiet att medel skulle avsättas för forskning om
halogenerade, persistenta substanser, deras förekomst och
skadeverkningar. Förslaget avslogs av riksdagen.