Utskottet behandlar i detta betänkande förslagen under
jordbruksdepartementets huvudtitel med undantag av bl.a.
prisstödet till jordbruket i norra Sverige och miljöförbättrande
åtgärder på jordbrukets område. Av fiskeanslagen behandlas här i
huvudsak endast anslagen Ersättning för intrång i enskild
fiskerätt och bidrag till fiskevård. Under anslaget B 13
Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. föreslår utskottet en
ökning med sammanlagt 32 milj.kr., varav 10 milj.kr. till
vallväxtfröodling, 10 milj.kr. till exportstöd för konservärter,
10 milj.kr. för marknadsföringsinsatser av får- och lammkött
m.m. samt 2 milj.kr. till odlingen av bruna bönor. Vidare
föreslår utskottet ett temporärt och selektivt stöd till vissa
valltorkföretag. I fråga om anläggningsstödet förordar utskottet
att bidrag skall kunna utgå för anläggning av s.k. blandbestånd
av barrträd och ädellövskog.
För att fullfölja statens åtaganden i fråga om
fiskevårdsområden m.m. föreslår utskottet ett anslag till bidrag
till fiskevård för budgetåret 1991/92 med 8 324 000 kr. I
anslutning härtill föreslår utskottet utredningar om dels
konsekvenserna av det fria handredskapsfisket, dels införande av
en allmän fiskevårdsavgift. Under anslaget E 2 Prisstöd till
rennäringen föreslår utskottet en höjning av prisstödet samt en
uppräkning av anslaget med 3 milj.kr. i förhållande till
regeringens förslag.
Regeringens förslag i övrigt tillstyrks. De gäller bl.a.
inrättande av en ny myndighet, statens jordbruksverk, och ändrad
disposition av anslagen till bidrag till skogsvård m.m.
Övriga anslagsfrågor under nionde huvudtiteln behandlas främst
i utskottets betänkanden 1990/91:JoU25, 27 och 30.
Till betänkandet fogas 47 reservationer och 5 särskilda
yttranden.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1990/91:100 bilaga 11 föreslagit
A. Jordbruksdepartementet m.m.
(A 1) att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 25771000 kr.
(A 2) att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 5435000 kr.
(A 3) att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 9349000 kr.
(A 4) att riksdagen till Bidrag till vissa internationella
organisationer m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 32880000 kr.
B. Jordbruk och trädgårdsnäring
(B 1) 1. att riksdagen godkänner att en ny central
jordbruksmyndighet inrättas den 1 juli 1991,
(B 1) 2. att riksdagen godkänner att den huvudsakliga
inriktningen för verksamheten inom statens jordbruksverks
ansvarsområde skall vara i enlighet med vad som tidigare
förordats i avsnittet Förslag,
(B 1) 3. att riksdagen till Statens jordbruksverk för
budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 115576000 kr.
(B 2) att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
(B 3) att riksdagen till Statens jordbruksnämnd för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
(B 4) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1991/92
statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med
sammanlagt högst 5000000 kr.
(B 4) 2. att riksdagen till Bidrag till jordbrukets
rationalisering, m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 15000000 kr.
(B 5) att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets
rationalisering för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 1000 kr.
(B 6) att riksdagen till Täckande av förluster på grund av
statlig kreditgaranti för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 15000000 kr.
(B 7) att riksdagen till Stöd till skuldsatta jordbrukare för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 10000000
kr.
(B 8) att riksdagen till Startstöd till jordbrukare för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 30000000
kr.
(B 9) att riksdagen till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 445000000
kr.
(B 11) att riksdagen till Särskilda åtgärder för jordbruket i
norra Sverige för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 50000000 kr.
(B 12) att riksdagen till Stöd till innehavare av
fjällägenheter m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 1700000 kr.
(B 13) 1. att riksdagen medger att statens jordbruksverk för
inlösen av oljeväxter och spannmål under budgetåret 1991/92 får
disponera en rörlig kredit på 1600000000 kr. i
riksgäldskontoret,
(B 13) 2. att riksdagen medger att statens jordbruksverk för
finansiering av underskott i spannmålsregleringen budgetåret
1990/91 under budgetåret 1991/92 får disponera en rörlig kredit
på 400000000 kr. i riksgäldskontoret,
(B 13) 3. att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov
höja de rörliga krediter som statens jordbruksverk disponerar
för inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av
underskott i spannmålsregleringen.
(B 14) att riksdagen till Rådgivning och utbildning för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
40000000 kr.
(B 16) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1991/92
statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering,
m.m. med sammanlagt högst 5000000 kr.,
(B 16) 2. att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens
rationalisering, m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 5000000 kr.
C. Skogsbruk
(C 1) 1. att riksdagen medger att skogsstyrelsen under
budgetåret 1991/92 får disponera en rörlig kredit av
65000000 kr. i riksgäldskontoret,
(C 1) 2. att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
(C 2) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen:
Myndighetsuppgifter för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag
på 281118000 kr.
(C 3) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Frö- och
plantverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.
(C 4) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen:
Investeringar för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 20885000 kr.
(C 5) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1991/92
statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 150000000 kr. till
skogsvård m.m.,
(C 5) 2. att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 153300000
kr.
(C 6) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1991/92
statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 40000000 kr. till
byggande av skogsvägar,
(C 6) 2. att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
40000000 kr.
(C 7) att riksdagen till Främjande av skogsvård m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
14900000 kr.
(C 8) att riksdagen till Bidrag till trygghetsförsäkring för
skogsbrukare för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 20000000 kr.
D. Fiske
(D 9) att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild
fiskerätt m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag
på 1000000 kr.
E. Rennäring m.m.
(E 1) att riksdagen till Främjande av rennäringen för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
10593000 kr.
(E 2) att riksdagen till Prisstöd till rennäringen för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 30000000
kr.
(E 3) att riksdagen till Ersättningar för viltskador m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 12320000
kr.
F. Djurskydd och djurhälsovård
(F 1) att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.
(F 2) att riksdagen till Bidrag till statens
veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 61198000 kr.
(F 3) att riksdagen till Distriktsveterinärorganisationen:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.
(F 4) att riksdagen till Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1991/92 anvisar
ett reservationsanslag på 84984000 kr.
(F 5) att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare
för veterinärvård för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 2217000 kr.
(F 6) att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag
på 29300000 kr.
(F 7) att riksdagen till Centrala försöksdjursnämnden för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 5112000
kr.
(F 8) att riksdagen till Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 39750000 kr.
G. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor
(G 1) att riksdagen till Statens utsädeskontroll:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.
(G 2) att riksdagen till Bidrag till statens utsädeskontroll
för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
2748000 kr.
(G 3) 1. att riksdagen godkänner att den huvudsakliga
inriktningen för verksamheten inom statens växtsortnämnds
ansvarsområde skall vara i enlighet med vad som tidigare
förordats i avsnittet Förslag,
(G 3) 2. att riksdagen till Statens växtsortnämnd för
budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 592000 kr.
(G 5) 1. att riksdagen godkänner att den huvudsakliga
inriktningen för verksamheten inom statens maskinprovningars
ansvarsområde skall vara i enlighet med vad som förordats i
avsnittet Förslag,
(G 5) 2. att riksdagen till Statens maskinprovningar:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.,
(G 5) 3. att riksdagen till Bidrag till statens
maskinprovningar för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 7020000 kr.
(G 7) att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2500000 kr.
H. Livsmedel
(H 1) 1. att riksdagen godkänner att den huvudsakliga
inriktningen för verksamheten på statens livsmedelsverk skall
vara i enlighet med vad som tidigare förordats i avsnittet
Förslag,
(H 1) 2. att riksdagen till Statens livsmedelsverk för
budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 89959000 kr.,
(H 2) 3. att riksdagen till Täckande av vissa kostnader för
köttbesiktning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.
(H 3) att riksdagen till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3482000
kr.
(H 6) 1. att riksdagen medger att statens jordbruksverk för
råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1991/92 får disponera
en rörlig kredit på högst 20000000 kr. i riksgäldskontoret,
(H 6) 2. att riksdagen till Industrins
råvarukostnadsutjämning, m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 183000000 kr.
(H 7) att riksdagen till Ersättningar på grund av radioaktivt
nedfall för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
1000 kr.
(H 8) att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 13627000 kr.
I. Utbildning och forskning
(I 1) att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
616512000 kr.
(I 2) att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid Sveriges
lantbruksuniversitet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 265704000 kr.
(I 3) 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om
anskaffning av inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m.m. inom de kostnadsramar som förordats i
det föregående,
(I 3) 2. att riksdagen till Inredning och utrustning av
lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 55450000 kr.
(I 4) att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd
för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
156725000 kr.
(I 5) att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
99800000 kr.
(I 6) att riksdagen till Bidrag till Skogs- och
lantbruksakademien för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 742000 kr.
Motioner
1990/91:Jo203 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som stöd till den svenska pälsdjursnäringen
för budgetåret 1991/92 anslår 60 milj.kr. i enlighet med vad i
motionen anförts,
2. att riksdagen, i det fall yrkande 1 avslås, hos regeringen
begär förslag om stöd till svensk pälsdjursnäring.
1990/91:Jo204 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av stöd till den svenska
pälsdjursnäringen.
1990/91:Jo205 av Martin Olsson och Karin Israelsson (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar om uppräkning av prisstödet till
rennäringen för budgetåret 1991/92 motsvarande uppräkningarna av
prisstödet till jordbruket i norra Sverige.
1990/91:Jo209 av Maja Bäckström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheterna till fortsatt rapsodling i
Sverige.
1990/91:Jo211 av Rune Berglund och Nils-Olof Gustafsson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förslag till ändring i
rennäringslagen med syfte att införa bestämmelser om kontroll av
renräkning och vitesföreläggande.
1990/91:Jo213 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om reducering av statens jordbruksverk.
1990/91:Jo214 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen till Prisstödet till rennäringen för
budgetåret 1991/92 anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 3 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag på 33 000 000
kr.,
2. att riksdagen till Främjande av rennäringen för budgetåret
1991/92 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
900 000 kr. förhöjt reservationsanslag på 11 493 000 kr.
1990/91:Jo216 av Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om vallfröodlingen.
1990/91:Jo217 av Mats Lindberg och Leif Marklund (s) vari
yrkas
1. att riksdagen beslutar att 71 § rennäringslagen skall ges
följande ändrade lydelse: Uppehåller sig renar utanför
renskötselområde eller på mark inom detta område under tid då
renskötsel inte får bedrivas där, skall länsstyrelsen vid vite
förelägga samebyn att föra bort renarna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ändring av texten i 3 § rennäringslagen.
1990/91:Jo218 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
kompletterande omställningsstöd till vissa arealer.
1990/91:Jo219 av Gunhild Bolander och Stina Eliasson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bibehållande av pristillägget.
1990/91:Jo220 av Gunhild Bolander och Karin Starrin (c) vari
yrkas att riksdagen till projektmedel för Svenska
fåravelsförbundet som ett engångsanslag anvisar 10 milj.kr.
1990/91:Jo221 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stöd till
fårnäringen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ambulerande gårdsslakterier bör
stimuleras,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om marknadsföring av lamm- och fårkött,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ullproduktionen.
1990/91:Jo222 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att inom ramen för beslutade anslag
till Lantbruksstyrelsen anslå medel till en heltids
konsulenttjänst i biodynamisk odling,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utformning
av stöd till lagerhållning och distribution i enlighet med vad
som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att viss del av medlen till
forskning i biodynamisk odling skall fördelas via Nordisk
Forskningsring respektive Biodynamisk förening i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1990/91:Jo226 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att en ersättning omfattande i genomsnitt 1 800 kr. per ha under
budgetåret 1991/92 betalas ut för den areal som lantbrukarna
upphör att producera jordbruksprisreglerade grödor på,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att bidrag till skogsplantering endast skall ges till
lövskogsplantering i slättbygd i södra och mellersta Sverige,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att plantering av ädellövskog bör stimuleras speciellt och att
anläggningsstödet bör vara betydligt högre än anläggningsstödet
till annan lövskogsplantering.
1990/91:Jo227 av Lena Öhrsvik m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen vid fördelningen av inomramsmedlen anvisar särskilda
medel till lagrings- och utvecklingsstöd för bruna bönor.
1990/91:Jo230 av Sigge Godin och Anders Castberger (fp) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om pälsdjursnäringens behov av
regionalpolitiskt stöd under 1991.
1990/91:Jo233 av Karl-Gösta Svenson och Hans Dau (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om villkorslån.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Fi216.
1990/91:Jo237 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nedtrappningen av pristillägget för
lammkött,
2. att riksdagen beslutar att anslå 10 milj.kr. ur det
samlade anslaget för jordbrukets omställning till
marknadsföringsinsatser för fårnäringen.
1990/91:Jo239 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas
1. att riksdagen till kontroll av alternativ odling för
budgetåret 1991/92 anvisar 1 000 000 kr. eller således 670 000
kr. utöver vad regeringen föreslår,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om auktorisation av kontrollverksamhet
beträffande alternativ odling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om långsiktigt stöd till kontroll av
alternativ odling.
1990/91:Jo240 av Bengt Rosén och Elver Jonsson (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arealstöd till odlarna av konservärtor.
1990/91:Jo241 av Bengt Rosén och Gudrun Norberg (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett engångsbidrag om 10 milj.kr. till
Svenska fåravelsförbundet.
1990/91:Jo244 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om sammansättningen av styrelsen för statens jordbruksverk.
1990/91:Jo245 av Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om fåravelns behov av ett engångsanslag på 10 000 000 kr. inom
ramen för omställningsstödet.
1990/91:Jo246 av Gudrun Norberg och Bengt Rosén (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fortsatt stöd till vallfröodlingen.
1990/91:Jo248 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari
yrkas
1. att riksdagen beslutar om bibehållet stöd till
vallfröodlingen i enlighet med intentionerna i det
livsmedelpolitiska beslutet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vallfrönämndens fortsatta verksamhet.
1990/91:Jo249 av Carl Frick och Eva Goës (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fårskötseln och dess framtid.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T262.
1990/91:Jo251 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avreglering i skogsbruket genom revidering
av skogsvårdslagen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sk436.
1990/91:Jo253 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om återbetalningsskyldighet av
omställningsstödet,
10. att riksdagen till B 1. Statens jordbruksverk för
budgetåret 1991/92 anvisar 300 000 kr. utöver vad regeringen har
föreslagit eller således 115 876 000 kr.,
16. att riksdagen beslutar att till ett nytt anslag B 17.
Särskilda insatser m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa 44 000 000
kr. att fördelas i enlighet med vad i motionen anförts,
17. att riksdagen till I 1. Sveriges lantbruksuniversitet för
budgetåret 1991/92 anvisar 7 000 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit, eller således 623 512 000 kr.
1990/91:Jo254 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om reglerna för omställningsersättningen,
7. att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret
1991/92 anslår 2 436 000 kr. mindre än vad regeringen har
föreslagit eller således 23 335 000 kr.,
8. att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92
anslår ett reservationsanslag på 8 000 000 kr.,
9. att riksdagen till Statens jordbruksverk för budgetåret
1991/92 anvisar ett ramanslag på 100 000 000 kr.,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bidrag till jordbrukets
rationalisering,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om försäljning
av jordfondens markinnehav i enlighet med vad som anförts i
motionen,
12. att riksdagen till Startstöd till lantbrukare för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 15 000 000 kr.,
13. att riksdagen avslår regeringens förslag om
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1991/92,
15. att riksdagen till Särskilda kompensationsåtgärder för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 44 000 000
kr.
1990/91:Jo257 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av tre nya tjänster för arbete med
information kring och marknadsföring av det ekologiska
lantbrukets (s.k. alternativodlade) produkter,
2. att riksdagen till marknadsföringsåtgärder för ekologiskt
lantbruk för budgetåret 1991/92 anvisar 6 000 000 kr.,
1990/91:Jo258 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen till utvecklingsinsatser för getnäringen
budgetåret 1991/92 inom ramen för omställningsåtgärder i
jordbruket anslår 2000000 kr.
1990/91:Jo259 av Ingvar Eriksson och Mona Saint Cyr (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den framtida matpotatiskontrollen.
1990/91:Jo260 av Ingvar Eriksson och Bertil Danielsson (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om stöd till odlingen av bruna
bönor i enlighet med det livsmedelspolitiska beslutet.
1990/91:Jo262 av Karl Erik Olsson m.fl. (c, m, fp, v, mp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till valltorkföretag vars odlare ej
erhållit omställningsbidrag och inkomststöd.
1990/91:Jo263 av Karl Erik Olsson och Stina Gustavsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att hushållningssällskapens stadgar även fortsättningsvis
efter begäran bör få fastställas av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer.
1990/91:Jo265 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om organisationen av den nya centrala jordbruksmyndigheten.
1990/91:Jo267 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen till B 16. Bidrag till trädgårdsnäringens
rationalisering m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 2 milj.kr.
utöver vad regeringen har föreslagit eller således 7 milj.kr.
1990/91:Jo268 av Bengt Rosén m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avskaffande av kravet på återbetalning av
omställningsersättning.
1990/91:Jo269 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen till jordbruksdepartementet för budgetåret
1991/92 anvisar 23 271 000 kr. eller 2 500 000 kr. mindre än vad
regeringen föreslår,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stationeringen av lantbruksråden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av två tjänster vid statens
jordbruksverk för arbete med avancerad bioteknik,
4. att riksdagen till marknadsföring av ekologiskt odlade
produkter för budgetåret 1991/92 anvisar 6 000 000 kr. i
enlighet med vad i motionen anförts,
5. att riksdagen till statens jordbruksverk för budgetåret
1991/92 anvisar 116 576 000 kr. eller 1 000 000 kr. mer än vad
regeringen föreslår,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om slopande av tullar för s.k. konservärtor,
som svenskt krav i EFTA-EG-förhandlingarna,
7. att riksdagen till omställningsåtgärder i jordbruket för
budgetåret 1991/92 anvisar 10 000 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit, för exportfinansiering av konservärtor, eller
således 5 085 752 000 kr.,
8. att riksdagen till trädgårdsnäringens rationalisering m.m.
för budgetåret 1991/92 anvisar ett statsbidrag med sammanlagt
högst 7,9 milj.kr. eller 2 900 000 kr. utöver vad regeringen
föreslår,
9. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till bidrag till
trädgårdsnäringens rationalisering m.m. anvisar ett
förslagsanslag på 6 700 000 kr. eller 1 700 000 kr. utöver vad
regeringen föreslår,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om delanslaget för åtgärder inom det
skogliga stödområdet,
11. att riksdagen till bidrag till skogsvård för budgetåret
1991/92 anvisar 55 000 000 kr. utöver vad regeringen har
föreslagit eller således 208 300 000 kr.
12. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anslår 8 324 000 kr.
till bidrag till fiskevård m.m.,
13. att riksdagen till prisstöd till rennäringen anvisar ett
förslagsanslag på 40 000 000 kr.,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om höjning av prisstödsnivån per slaktad
ren.
1990/91:Jo270 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till program
för utveckling av den svenska fårnäringen,
2. att riksdagen till utveckling av den svenska fårnäringen
för budgetåret 1991/92 inom ramen för omställningsåtgärder i
jordbruket och regionalpolitiska anslag anvisar 4 000 000 kr.,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om gränsskydd och prisstöd för får och
lammkött.
1990/91:Jo271 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen till B 13. Omställningsåtgärder i jordbruket
m.m., i propositionen 1990/91:100, bil. 11, anslår
1535000000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit, dvs. 3
540 752 000 kr., 2. att riksdagen beslutar att under anslaget
B 13. Rådgivning och utbildning, i propositionen 1990/91:100,
bil. 11, avsätta 5 000 000 kr. till marknadsföringsåtgärder för
ekologiskt odlade produkter,
3. att riksdagen beslutar att under anslaget B 13. Rådgivning
och utbildning, i proposition 1990/91:100, bil. 11, avsätta
1000000 kr. till KRAV,
4. att riksdagen inte anslår några pengar till C 6. Stöd till
byggande av skogsvägar, i proposition 1990/91:100, bil. 11, dvs.
40 000 000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit.
1990/91:Jo273 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
köttexportanslaget alternativt kan användas i Sverige enligt vad
som anförts i motionen,
6. att riksdagen anslår 150 000 000 kr. utöver regeringens
förslag till landsbygdsutvecklingen enligt vad som anförts i
motionen,
7. att riksdagen anslår 10 000 000 kr. till stöd för
vallväxtfröodlingen,
8. att riksdagen anslår 60 000 000 kr. till djurmiljön enligt
vad som anförts i motionen.
1990/91:Jo274 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas att riksdagen
beslutar om ett oförändrat stöd till trädgårdsnäringen.
1990/91:Jo301 av Ragnhild Pohanka och Elisabet Franzén (mp)
vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att gran inte får planteras på
jordbruksmark,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
där skog skall planteras i Götaland och Svealand skall
ädellövskogsplanteringar uppmuntras.
1990/91:Jo302 av Bengt Kindbom och Gunilla André (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om anslaget till skogsbilvägar.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T316.
1990/91:Jo303 av Ingegerd Sahlström och Lars Svensson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om begränsning av granplantering.
1990/91:Jo304 av Ragnhild Pohanka och Paul Ciszuk (mp) vari
yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning
snarast tillsätts som undersöker omfattningen av "rotsnurr" i
Sverige samt att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att utredningen skall föregås av omfattande
fältundersökningar,
2. att riksdagen hos regeringen begär att SLU ges i uppdrag
att se över plantskolornas material,
3. att riksdagen hos regeringen begär att en analys görs om
hur rotsnurr har kunnat förekomma så länge utan att någon
ansvarig reagerat.
1990/91:Jo305 av Rune Rydén och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av registrering, mätning och
uppföljning av skogsskadorna samt en omfördelning av anslagen
till förändrade behov,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en ökad satsning på
ädellövskogen och omfördelning av anslag härtill,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av utbildning i lövskogsbruk,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillgången på lövskogsplantor.
1990/91:Jo306 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen -- vid bifall till yrkande 1 i motion
1990/91:Sk349 -- beslutar att bidragsformen 5. Översiktlig
skogsinventering under C 5. Bidrag till skogsvård m.m.,
avvecklas från den 1 juli 1991,
4. att riksdagen -- vid bifall till yrkande 1 i motion
1990/91:Sk349 -- till C 4. Skogsvårdsorganisationen:
Investeringar (prop. 1990/91:100, bil. 11) för budgetåret
1991/92 anvisar 15 385 000 kr. mindre än regeringen har
föreslagit eller således 5 500 000 kr.,
5. att riksdagen -- vid bifall till yrkande 1 i motion
1990/91:Sk349 -- till C 5. Bidrag till skogsvård m.m. (prop.
1990/91:100, bil. 11) för budgetåret 1991/92 anvisar 61 000 000
kr. mindre än regeringen har föreslagit eller således 92 300 000
kr.,
6. att riksdagen -- vid bifall till yrkande 1 i motion
1990/91:Sk349 -- beslutar att ej anslå medel till C 6. Stöd till
byggande av skogsvägar (prop. 1990/91:100, bil. 11) för
budgetåret 1991/92,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om betydelsen av naturvårdshänsyn i
skogsbruket,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stimulering av omarrondering,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om dispositionen av anslaget B 4.
Bidraget till jordbrukets rationalisering m.m.
1990/91:Jo307 av Göran Engström och Kjell Ericsson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av anslag till jord- och
skogsbrukets yttre rationalisering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om oförändrad ram för bidraget till
skogsbilvägar.
1990/91:Jo308 av Karl-Gösta Svenson och Anders G Högmark (m)
vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att statsbidraget för
ädellövskogsbruk får utnyttjas för att i befintlig blandskog
genom olika skötselåtgärder förändra produktionen till en
renodlad ädellövskogsproduktion,
2. att riksdagen beslutar att statsbidraget och det
tillfälliga anläggningsstödet för ädellövskogsbruk får utnyttjas
vid nyanläggning av ädellövskog i kombination med gran eller
andra trädslag,
1990/91:Jo309 av Nils-Olof Gustafsson och Rune Berglund (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skogsbruksstöd till Norrlands
inland.
1990/91:Jo310 av Bengt Rosén m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen för budgetåret 1991/92 beslutar att till
Skogsvårdsorganisationen: Investeringar anvisa ett
reservationsanslag på 15 385 000 kr. i enlighet med vad i
motionen anförts,
2. att riksdagen för budgetåret 1991/92 med ändring i
regeringens förslag anslår 41 000 000 kr. för översiktliga
skogsinvesteringar.
1990/91:Jo311 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att målet för det årliga
virkesuttaget av vedråvara skall sänkas till 65 milj. m3sk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att 1 % av den produktiva skogsarealen
nedanför den gamla skogsodlingsgränsen skall skyddas före 1995
års utgång,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att skogsvårdslagen bör ses över,
4. att riksdagen beslutar att 5 § tredje stycket
skogsvårdslagen utgår,
5. att riksdagen beslutar att 21 § skogsvårdslagen skall
skärpas i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en naturvårdsgräns för skogsbruk i den
fjällnära skogen skall införas,
10. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket
får i uppdrag att lägga fram ett förslag till skydd för de
fjällnära skogarna i enlighet med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att hyggesstorleken bör begränsas i enlighet med vad som anförts
i motionen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om helträdsutnyttjande och
hyggesplöjning,
14. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag så att
användandet av främmande trädslag inom skogsbruket upphör,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljöprövning av skogsbilvägar,
16. att riksdagen avslår proposition 1990/91:100, bil. 11,
anslag C6. Stöd till byggande av skogsbilvägar,
1990/91:Jo312 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m)
vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna att den pågående skogsutredningen får i uppdrag att
analysera förutsättningarna för ett uthålligt enskilt skogsbruk,
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sk388.
1990/91:Jo313 av Per Stenmarck och Rune Rydén (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utvecklingen av skogsodling på åkermark och
förädling av ädla lövträd.
1990/91:Jo314 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om syftet med skogsvårdslagstiftningen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av
skogsvårdslagen och ädellövskogslagen i enlighet med vad som i
motionen anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om anläggande av skogsbilvägar i de fjällnära
skogarna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om naturanpassat skogsbruk,
7. att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 92 300 000 kr.,
8. att riksdagen avslår regeringens förslag att till
Skogsvårdsorganisationen: Investeringar för budgetåret 1991/92
anvisa ett reservationsanslag på 20 885 000 kr.,
9. att riksdagen avslår regeringens förslag om stöd till
byggande av skogsvägar för budgetåret 1991/92.
1990/91:Jo315 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att anläggningsstöd även skall utgå vid
plantering av blandbestånd ädellöv--barr, inom ramen för
jordbrukets omställningsprogram.
1990/91:Jo316 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
sittande skogsutredningen bör få tilläggsdirektivet att även
beakta samtliga finansiella styrmedel.
1990/91:Jo318 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att en naturvårdsgräns skall utgöra
en övre gräns för storskaligt skogsbruk,
2. att riksdagen beslutar att naturvårdsgränsen inte skall
påverka markägandet för småskaligt skogsbruk för
fjällskogsbonden,
3. att riksdagen beslutar att full kostnadskompensation skall
utgå från staten till fjällskogsbonden för eventuellt
inkomstbortfall,
4. att riksdagen beslutar att begreppet pågående
markanvändning får en bättre verklighetsanpassning.
1990/91:Jo319 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen,
därest motion 1990/91:Sk425 ej vinner riksdagens bifall, till
C6. Stöd till byggande av skogsvägar, proposition 1990/91:100
bil. 11 anslår 20 milj.kr. utöver regeringens förslag eller
således 60 milj.kr.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sk425.
1990/91:Jo402 av Åke Wictorsson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökade resurser till fiskevård genom en
allmän fiskevårdsavgift,
1990/91:Jo406 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av medelstilldelning till
fiskevårdsområden,
2. att riksdagen begär att regeringen i
kompletteringspropositionen återkommer med förslag om
medelsanvisning för bidrag till fiskevårdsområden i enlighet med
vad i motionen anförts.
1990/91:Jo407 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att bidrag för bildande av
fiskevårdsområden skall utgå till dem som ansökt om detta bidrag
före den 1 september 1990,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
finansieringen av dessa bidrag.
1990/91:Jo412 av Sten Östlund m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av stöd till fiskevårdsåtgärder.
1990/91:Jo414 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av införande av en allmän
fiskevårdsavgift.
1990/91:Jo416 av Sven-Åke Nygårds m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införandet av en allmän fiskevårdsavgift.
1990/91:Jo417 av Birger Rosqvist (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om anslag till fiskevård.
1990/91:Jo418 av Ulla-Britt Åbark och Owe Andréasson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av stöd till fiskevårdsåtgärder.
1990/91:Jo419 av Bo Forslund m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av en allmän fiskevårdsavgift som
finansiering av fiskevårdande åtgärder.
1990/91:Jo421 av Nils T Svensson och Lennart Nilsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fiskevård och fiskevårdsavgift.
1990/91:Jo424 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att statsbidrag till förrättningskostnader för bildande av
fiskevårdsområden skall utgå enligt tidigare beslut.
1990/91:Jo425 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas
6. att riksdagen till Bidrag till fiskevård m.m. (nytt
anslag) för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
8 324 000 kr.
9. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av
konsekvenserna av det fria handredskapsfisket,
1990/91:Jo426 av Torsten Karlsson och Sture Thun (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av allmän fiskevårdsavgift.
1990/91:Jo428 av Bengt Rosén m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur givna
utfästelser om fiskevården skall kunna hållas,
1990/91:Jo429 av Hugo Andersson (c) vari yrkas att riksdagen
till fiskeristyrelsen för budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag
om 8,324 milj.kr. för fiskevård m.m.
1990/91:Jo431 av Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att även för budgetåret 1991/92 behålla anslagstiteln
Bidrag till fiskevård och under denna titel anvisar medel till
förrättningskostnader för ansökningar om bildande av
fiskevårdsområden som inlämnats före den 1 september 1990 och
därmed uppfyller riksdagens tidigare beslut.
1990/91:Jo433 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen
under ett anslag till fiskevård m.m. i enlighet med
fiskeristyrelsens budgetäskande för budgetåret 1991/92 anvisar
8324000 kr.
1990/91:Jo434 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur givna
utfästelser om fiskevården skall kunna hållas.
1990/91:Jo437 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av medelstilldelning till bildande
av fiskevårdsområden.
1990/91:Jo438 av Lisbet Calner och Karl-Erik Svartberg (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om stöd till fiskevårdande
åtgärder.
1990/91:Jo441 av Hugo Andersson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till en särskild fond för
att ersätta personer som bedriver yrkesmässigt fiske för skador
och förluster som uppkommit i samband med införandet av fritt
handredskapsfiske på ostkusten och i vissa sjöar,
1990/91:Jo442 av Pär Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar räkna upp anslaget för statligt bidrag till fiskevård
m.m. så att det under nästkommande budgetår uppgår till 8,324
milj.kr.
1990/91:Jo444 av Karin Starrin och Gunnar Björk (c) vari yrkas
att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts anslår
8324000 kr. till fiskevård m.m.
1990/91:Jo446 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar om oförändrat stöd till fiskevårdsområden.
1990/91:Jo447 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen till anslaget Bidrag till fiskevård m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar 8 300 000 kr.,
1990/91:Jo448 av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att för statligt stöd till fiskevård
anvisa 8000000 kr.,
2. att riksdagen hos regeringen begär att regeringen
skyndsamt låter utreda lämpligheten och möjligheterna att införa
fiskevårdsavgifter och därefter återkommer till riksdagen med
konkret förslag.
1990/91:Jo449 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att anvisa ett anslag på 8 324 000 kr. till
fiskevård m.m.
1990/91:Jo450 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen anslår 8 324 000 kr. till Bidrag till
fiskevård m.m.,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en allmän
fiskevårdsavgift i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Jo508 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om veterinärernas arbetssituation i inlandet.
1990/91:Jo517 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
leukosbekämpningen.
1990/91:Jo522 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om fortsatt behörighet för frökontrollanstalterna i Örebro och
Linköping att analysera och statsplombera utsäde.
1990/91:Jo523 av Pär Granstedt m.fl. (c, s) vari yrkas
5. att riksdagen till anslaget F 7. Centrala
försöksdjursnämnden anslår ett med 1 000 000 kr. förhöjt belopp
om 6 112 000 kr. för att möjliggöra motsvarande ökade anslag
till forskning om alternativ till djurförsök.
1990/91:Jo525 av Ingvar Eriksson och Mona Saint Cyr (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om leukosprogrammets genomförande.
1990/91:Jo529 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en framtida fristående djurskyddsmyndighet.
1990/91:Jo611 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar höja driftsbidraget för
Gammelkroppa skogsskola till den nivå per årsstudieplats som
Garpenberg erhåller för budgetåret 1991/92.
1990/91:Jo621 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att lantbruksuniversitetet, STU, SJFR
m.fl. skall upprätta forsknings- och utvecklingsprogram,
2. att riksdagen till dessa utvecklingsprogram anslår
30000000 kr. för budgetåret 1991.
1990/91:Jo628 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen anslår 1 000 000 kr. budgetåret 1991/92 till
verksamheten vid ALA-enheten vid SLU,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om SLUs bidrag från SIDA,
3. att riksdagen anslår 2 000 000 kr. för budgetåret 1991/92
till omvandling av utbildningsbidrag till forskartjänster vid
SLU.
1990/91:Jo705 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skydd för de fjällnära skogarna,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skärpt övervakning av efterlevnaden av
skogsvårdslagens hänsynsregler.
1990/91:Jo731 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avreglering av skogslagstiftningen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forcerade naturvärdesinventeringar i
fjällskogsområdet,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skyddsklassning av fjällskogsområdet.
1990/91:Jo732 av Eva Goës (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utökat skydd av skog och totalt skydd av
den fjällnära skogen.
1990/91:Jo913 av Jan Hyttring och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c) vari yrkas att riksdagen beslutar att statens
naturvårdsverks anslag till skadeförebyggande åtgärder skall
räknas upp så att kostnaderna för effektiva stängsel till skydd
för tamboskap mot varg helt kan bäras av detta anslag för
budgetåret 1991/92.
Utfrågningar, uppvaktningar m.m.
I anslutning till vissa punkter i budgetförslaget har
utskottet anordnat utfrågningar med företrädare för
jordbruksdepartementet, lantbruksstyrelsen, Lantbrukarnas
riksförbund, Hushållningssällskapens förbund och
lantbruksnämnden i Jämtlands län samt uppvaktats av företrädare
för Svenska fåravelsförbundet, Svensk husdjursskötsel och
Svenska samernas riksförbund.
Utskottet
1. Jordbruksdepartementet (A 1)
Vid bedömningen av jordbruksdepartementets medelsbehov har
jordbruksministern räknat med att rationaliseringar motsvarande
1,5 % av anslaget skall genomföras. Anslaget beräknas till
25771000 kr.
I två motioner föreslås en minskning av anslaget. Enligt
motion Jo254 yrkande 7 (m) bör anslaget minska med 2436000
kr. I motion Jo269 yrkande 1 (v) yrkas en minskning med
2500000 kr.
Utskottet vill framhålla att anslaget till övervägande del
består av lönekostnader. Som riksdagen i olika sammanhang
påpekat (se bl.a. NU 1984/85:36) måste möjligheten att minska
lönekostnadsanslagen bedömas mot bakgrund av de trygghetsregler
för statsanställda som gäller enligt lagen (1982:80) om
anställningsskydd och vissa lagar och avtal i övrigt. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag och avstyrker båda
motionsyrkandena.
2. Lantbruksråd (A 2)
Lantbruksråden är för närvarande placerade i Bonn, Bryssel,
Moskva, Rom och Washington. Regeringen föreslår ett
förslagsanslag på 5435000 kr.
Enligt motion Jo269 yrkande 2 (v) är det inte nödvändigt med
lantbruksråd i både Bonn och Bryssel. Med hänsyn till den
allvarliga situationen när det gäller den globala
livsmedelsförsörjningen bör ett lantbruksråd placeras i Harare,
Zimbabwe. Därmed förbättras möjligheterna att följa utvecklingen
på den afrikanska kontinenten vad gäller
livsmedelsförsörjningen.
Även utskottet anser att det kan finnas anledning att ompröva
lantbruksrådens placering när det är motiverat av hänsyn t.ex.
till den internationella utvecklingen på jordbrukets och
livsmedelsförsörjningens områden. Bevakningen av de globala
livsmedelsförsörjningsfrågorna och u-landsproblemen sker till
stor del genom FAO i Rom, där ett lantbruksråd är placerat. Den
utveckling som nu sker i Europa med ett intensifierat
integrationsarbete och stora politiska förändringar inom Öst-
och Centraleuropa gör det enligt utskottets mening motiverat att
behålla en noggrann bevakning av bl.a. de europeiska
jordbruksfrågorna. Utskottet är därför inte berett att
tillstyrka motionen.
3. Utredningar m.m. (A 3)
Utöver utgifterna för departementets kommittéer och
arbetsgrupper betalas från anslaget kostnaderna för beredningen
för livsmedels- och näringsfrågor samt den jordbruksekonomiska
undersökningen. Under anslaget bör även täckas kostnaderna för
den nya konsumentberedningen som kommer att tillkallas. Med
hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten
samt kostnader för den jordbruksekonomiska undersökningen
föreslår jordbruksministern ett reservationsanslag på 9 349000
kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motion
Jo254 yrkande 8 (m), vari yrkas en minskning av anslaget till
8000000 kr.
4. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. (A 4)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A 4 (s.
18).
5. Statens jordbruksverk (B 1)
Propositionen
Utredningen om översyn av den centrala
myndighetsorganisationen på jordbrukets område m.m. avlämnade i
oktober 1990 sitt slutbetänkande (SOU 1990:87) Den nya centrala
jordbruksmyndigheten. Regeringen föreslår att en ny statlig
myndighet, statens jordbruksverk, inrättas den 1 juli 1991.
Samtidigt upphör lantbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd
som myndigheter. Statens jordbruksverk skall verka för en
positiv utveckling av de areella näringarna i enlighet med den
nya livsmedelspolitiken. Verkets storlek beräknas till 175
årsarbetskrafter. Verket skall anvisas resurser på ett
ramanslag. Fr.o.m. budgetåret 1991/92 skall verket gå in i en
treårsbudgetperiod. Vidare anvisas ett engångsbelopp på 1,5
milj.kr. för särskilda personalinsatser i samband med bildandet
av jordbruksverket. En nettoöverföring på 9063000 kr. från
nuvarande anslaget Lantbruksnämnderna skall göras till anslaget
för den nya myndigheten. För miljöinriktad växtodlingsrådgivning
m.m. avsätts resurser motsvarande 27560000 kr. Bl.a.
förstärks marknadsföringsstödet till alternativ odling.
Riktlinjerna för den nya myndighetens verksamhet m.m. redovisas
närmare på s. 21--25. Ett ramanslag på 115576000 kr.
föreslås.
Motionerna
Enligt motion Jo213 (fp) bör de 175 tjänsterna vid
jordbruksverket reduceras till 150. Liknande synpunkter framförs
i motion Jo254 yrkande 9 (m), som utmynnar i ett förslag om
minskning av anslaget till 100 milj.kr.
I flera motioner från vänsterpartiet yrkas
resursförstärkningar för olika ändamål. I motion Jo269
understryks behovet av två tjänster för bioteknikfrågor och
yrkas att 6 milj.kr. anvisas för marknadsföring av
alternativodlade produkter (yrkandena 3 och 4). Enligt yrkande 5
bör anslaget till jordbruksverket öka med 1 milj.kr. som
resultat av olika höjnings- och minskningsyrkanden. Yrkandet om
6 milj.kr. till marknadsföringsinsatser framförs även i motion
Jo257 yrkande 2. I yrkande 1 understryks behovet av tre nya
tjänster för arbete med information och marknadsföring av det
ekologiska jordbrukets produkter. I motion Jo239 yrkas en
höjning till 1 milj.kr. av delposten avseende kontroll av
alternativodlade produkter (yrkande 1). I yrkandena 2 och 3
framförs yrkanden om ökat samhälleligt engagemang i form av
t.ex. auktorisation av nyss angivna kontrollverksamhet. Vidare
yrkas ett riksdagsuttalande om mer långsiktigt statligt stöd
till den alternativa odlingen. I motion Jo273 yrkande 8 yrkas
att riksdagen anslår 60 milj.kr. till jordbruksverket för arbete
med djurmiljön.
I centermotionen Jo253 yrkande 10 yrkas att delposten kontroll
av alternativodlade produkter ökas till 1 milj.kr.
Enligt motion Jo244 (m) bör nuvarande partssammansatta
styrelseform som förekommer t.ex. hos statens jordbruksnämnd
behållas i jordbruksverket.
I motion Jo263 (c) yrkas att hushållningssällskapens stadgar
även framgent skall fastställas av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer, i första hand jordbruksverket.
Enligt motion Jo265 (c) bör riksdagen göra ett uttalande om
organisationen av jordbruksverket. I motiveringen framhålls
bl.a. att de berörda fackliga organisationernas synpunkter på
organisationsfrågorna bör beaktas så att alla som är beroende av
den nya myndighetens tjänster blir väl betjänta och att
skattemedel används på ett klokt och resultatgivande sätt.
Innebörden av motion Jo529 (c) är att man på något längre sikt
bör pröva frågan om en fristående djurskyddsmyndighet när någon
erfarenhet vunnits av jordbruksverkets arbete med
djurskyddsfrågorna.
Några motioner yrkar statligt/regionalpolitiskt stöd till
pälsdjursnäringen. Dessa är Jo203 (c), Jo204 (s), Jo230 yrkande
2 (fp) och Jo233 (m).
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att en ny myndighet,
statens jordbruksverk, inrättas den 1 juli 1991. Samtidigt bör
lantbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd upphöra som
myndigheter. Jordbruksverket bör verka för en positiv utveckling
av de areella näringarna i enlighet med den nya
livsmedelspolitiken.
Utskottet tillstyrker även att den huvudsakliga inriktningen
för verksamheten inom statens jordbruksverks ansvarsområde skall
vara i enlighet med vad som föreslås i propositionen.
I anslutning till motionerna Jo213 och Jo254 vill utskottet
framhålla att förslaget om inrättande av statens jordbruksverk
ger en betydande rationaliseringseffekt i fråga om den statliga
administrationen. En minskning av anslaget med 15 milj.kr. i
enlighet med Jo254 kan knappast genomföras utan att riksdagen
samtidigt i sak omprövar jordbruksverkets uppgifter enligt
regeringsförslaget och anger vilka arbetsuppgifter som bör
nedprioriteras. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
Jo213 och Jo254 yrkande 9.
Som framgår av propositionen (s. 25) innebär förslaget under
denna punkt att den alternativa odlingen även i fortsättningen
erhåller särskilda resp. förstärkta resurser. En förstärkning av
stödet för marknadsfrämjande åtgärder av alternativt producerade
livsmedel föreslås med 1 milj.kr. Ett belopp om 330000 kr.
föreslås anvisas för uppbyggnad av kontrollen av alternativt
producerade livsmedel. När EG slutligen beslutat om reglerna för
sin kontroll av alternativt producerade livsmedel avser
jordbruksministern återkomma till frågan om kontrollverksamheten
på detta område.
Utskottet är för närvarande inte berett att tillstyrka
ytterligare resurser till ovan angivna ändamål. Utskottet
avstyrker därför motionerna Jo239, Jo257, Jo269 yrkandena 4 och
5 och Jo253 yrkande 10.
När det gäller behovet av särskilda tjänster för
bioteknik/genteknik delar utskottet regeringens bedömning att
det är fråga om viktiga verksamheter som dock bör rymmas inom
ramen för den föreslagna myndigheten. Utskottet avstyrker
således motion Jo269 yrkande 3.
I likhet med vad som anförs i propositionen anser utskottet
det viktigt att djurskyddsfrågorna kan drivas med kraft under
1990-talet så att djurskyddslagen får avsett genomslag. Enligt
regeringens förslag kommer den nya myndigheten att inrymma en
djuravdelning.
I motion Jo273 yrkande 8 föreslås att 60 milj.kr. anvisas till
den nya myndigheten för arbete med djurmiljön. Enligt motionen
bör dessa medel användas bl.a. för investeringsbidrag avseende
anpassningen till en bättre djurmiljö samt forsknings- och
utvecklingsarbete för nya system för äggproduktion.
Utskottet anser det angeläget att djurmiljön i
animalieproduktionen förbättras och anpassas till kraven i den
nya djurskyddslagen. Det bör framhållas att de krav som
riksdagen i samband med antagandet av lagen ställt på
animalieproduktionen får genomslag successivt under en
övergångstid fram till utgången av år 1998. Som framgår av
utskottets betänkande 1990/91:JoU18 är frågan om kompensation
till jordbruket för kostnader med anledning av djurskyddslagen
m.m. föremål för överväganden i regeringskansliet. Utskottet är
av bl.a. dessa skäl inte berett att nu förorda ett särskilt
investeringsbidrag för de ändamål som anges i motionen. Motionen
avstyrks i denna del.
Utskottet är heller inte berett att i detta läge föreslå något
uttalande om behovet av en särskild myndighet för
djurskyddsfrågor. Motion Jo529 avstyrks således.
Utskottet tillstyrker förslaget att den nya myndigheten får en
lekmannastyrelse och att ett antal rådgivande organ bör kunna
inrättas. I enlighet härmed avstyrks motion Jo244.
I motion Jo265 anförs att jordbruksverket bör organiseras så
att alla som är beroende av dess tjänster blir väl betjänta och
skattemedel används på ett klokt och resultatgivande sätt.
Med utgångspunkt i propositionens uttalanden om att
jordbruksverket skall verka för en positiv utveckling av de
areella näringarna förutsätter utskottet att det nya verket
byggs upp så att det motsvarar de krav som kan ställas i berörda
avseenden. Motionskravet bör därmed vara tillgodosett utan att
riksdagen gör något särskilt uttalande för att tillgodose
motionärens önskemål.
I likhet med jordbruksministern anser utskottet att den nya
myndigheten inte bör besluta om hushållningssällskapens stadgar
eller i övrigt engagera sig i deras sätt att bedriva sin
verksamhet. Utskottet avstyrker därför motion Jo263.
Utskottet har flera gånger tidigare behandlat och avstyrkt
motioner om olika former av stöd till pälsdjursnäringen (se
t.ex. 1989/90:JoU25 s. 77). I rådande statsfinansiella läge är
utskottet inte berett att föreslå att en viss näring erhåller
statligt stöd. Utskottet avstyrker därför motionerna Jo203,
Jo204, Jo230 yrkande 2 och Jo233.
6. Lantbruksstyrelsen (B 2)
I föregående punkt redovisas förslag om inrättande av statens
jordbruksverk och lantbruksstyrelsens upphörande den 1 juli
1991. Under budgetåret 1991/92 beräknas dock vissa
övergångskostnader belasta anslaget till lantbruksstyrelsen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett förslagsanslag
om 1 000 kr. till lantbruksstyrelsen.
I motion Jo222 (fp) yrkas att medel avsätts inom
lantbruksstyrelsens anslag för en konsulenttjänst i biodynamisk
odling. Vidare framförs önskemål om stöd till lagerhållning och
distribution av biodynamiskt odlade produkter. Forskningsmedel
till den alternativa odlingen bör enligt motionen fördelas i
samråd med Nordisk forskningsring resp. Biodynamiska föreningen.
Eftersom lantbruksstyrelsen i princip upphör den 1 juli 1991
anser utskottet det olämpligt att anvisa medel till denna
myndighet för sådana ändamål som skall tillgodoses inom ramen
för den nya myndigheten statens jordbruksverk. Vidare bör
erinras om att utskottet i olika sammanhang har avstyrkt
motioner om stöd till en viss inriktning av den alternativa
odlingen. Anledning saknas att frångå denna ståndpunkt. Motionen
avstyrks således.
7. Statens jordbruksnämnd (B 3)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under B 3 (s. 26).
8. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. (B 4)
Propositionen
Från anslaget betalas bidrag till yttre och inre
rationalisering enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd
till jordbrukets rationalisering (omtryckt 1988:999). Bidrag
lämnas också enligt förordningen (1987:606) om statligt
regionalt stöd till jordbruks- och trädgårdsföretag. Därutöver
används anslaget för vissa speciella ändamål. Anslaget får
disponeras för att utjämna överskott och underskott i
jordfondsverksamheten.
Med hänsyn till behovet av besparingsåtgärder inom
jordbruksdepartementets område föreslås att huvuddelen av
bidragen till jordbrukets rationalisering avvecklas. Anslaget
Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige bör kunna
utnyttjas för den utveckling av ny teknik vid lantbruksföretag
som enligt lantbruksstyrelsens anslagsframställning anses
angelägen. Vidare erinras om den förstärkning av anslaget för
regionalpolitiska insatser som gjordes i samband med beslutet om
livsmedelspolitiken. En del av ramen för yttre rationalisering
bör behållas för att möjliggöra angelägna omarronderingsprojekt
i bl.a. Kopparbergs län. Ramen för detta ändamål bör vara 5
milj.kr. Anslaget beräknas till 15 milj.kr.
Motionerna
I motion Jo254 yrkande 10 (m) föreslås ett tillkännagivande om
hur anslaget fortsättningsvis skall användas.
I motion Jo304 yrkande 11 (c) anförs att
omarronderingsprojektet i Kopparbergs län är mycket angeläget
och att den föreslagna bidragsramen är för låg. Inom
totalanslaget 15 milj.kr. bör medel omdisponeras enligt de behov
som finns. Därvid bör angivna projekt prioriteras.
Enligt motion Jo307 yrkande 1 (c) bör anslaget för yttre
rationalisering höjas till 11 milj.kr. Motionen innehåller ej
något yrkande om höjning av bidragsram eller anslag utan
föreslår ett tillkännagivande om anslagsbehovet.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker
motionerna Jo306 yrkande 11 och Jo307 yrkande 1.
Motion Jo254 yrkande 10 innebär enligt motiveringen ingen
förändring i förhållande till regeringens förslag och bör
således ej föranleda någon särskild åtgärd.
9. Markförvärv för jordbrukets rationalisering (B 5)
I enlighet med beslutet om livsmedelspolitiken våren 1990
skall jordfonden även disponeras för inlösen av fastigheter i
samband med åtgärder för skuldtyngda jordbrukare. Anslaget förs
upp med oförändrat belopp, 1 000 kr.
Enligt motion Jo254 yrkande 11 (m) bör riksdagen uttala att en
del av jordfondens fastighetsinnehav bör avvecklas. Härigenom
kan uppskattningsvis 70 milj.kr. tillföras statskassan.
Utskottet har vid flera tillfällen i samband med
budgetbehandlingen tidigare år understrukit jordfondens värde
som hjälpmedel för att förbättra såväl företagsstrukturen som
arronderingsförhållandena i jord- och skogsbruket. Liksom
tidigare är utskottet ej berett att förorda någon utförsäljning
av jordfondsfastigheter utöver den försäljning som ingår som ett
naturligt led i verksamheten. Motionen avstyrks således i nu
berörd del.
10. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
m.m. (B 6 och B 7).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 6
och B 7 (s. 29--30).
11. Startstöd till jordbrukare (B 8)
I avvaktan på erfarenheter av stödet bedömer
lantbruksstyrelsen medelsbehovet till 30 milj.kr.
Jordbruksministern föreslår i enlighet härmed ett förslagsanslag
på 30 milj.kr.
Utskottet delar lantbruksstyrelsens och jordbruksministerns
bedömning av anslagsbehovet och avstyrker motion Jo254 yrkande
12 (m), vari yrkas en minskning med 15 milj.kr.
12. Stöd till avbytarverksamhet m.m. (B 9)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 9 (s.
32).
13. Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige (B 11)
Propositionen
Från anslaget betalas investeringsstöd till jordbruksföretag
-- både jordbruksinvesteringar och investeringar i
kompletterande verksamhet -- samt stöd till utvecklingsprojekt,
utbildning, rådgivning och stöd till forsknings- och
försöksverksamhet. I enlighet med riksdagens beslut om
livsmedelspolitiken föreslås ett reservationsanslag på 50
milj.kr. För egen del betonar jordbruksministern kopplingen till
jordbrukets omställning och vikten av att med jordbruket
kombinerad verksamhet utvecklas. Även utvecklingen av
alternativa odlingsformer och ny användning av åkermarken eller
av jordbruksråvarorna bör fullföljas. I detta sammanhang har
forskning om och utveckling av alternativ som lämpar sig för
norra Sverige ett särskilt intresse. Som tidigare nämnts kan
medlen användas för utveckling och initiering av ny teknik.
Motionen
I motion Jo273 yrkande 6 (v) föreslås att det särskilda stödet
till norra Sverige utvidgas till södra och mellersta Sverige.
Motionärerna understryker bl.a. värdet av en levande landsbygd
och stödet till kombinationsnäringar m.m. på landsbygden. Det
finns således enligt motionen starka skäl för att
lantbruksstyrelsens utvecklingsprogram för landsbygden i norra
Sverige utvidgas till hela landet. I enlighet härmed bör
anslaget höjas till 200 milj.kr. Tonvikten bör ligga på
verksamhet som utgör ett komplement till jord- och skogsbruket.
Utskottets överväganden
Utskottet delar motionärernas synpunkter så till vida att det
även utanför stödområdet finns ett behov att främja
landsbygdsutvecklingen och stödja bl.a. kombinationsföretag i
glesbygden. I olika sammanhang har utskottet understrukit
jordbrukets regionalpolitiska betydelse för såväl norra Sverige
som landet i övrigt. Ungefär samtidigt med vårens
livsmedelspolitiska beslut beslutade riksdagen under tionde
huvudtiteln (arbetsmarknadsdepartementet) väsentliga
anslagsförstärkningar till regionala utvecklingsinsatser. Ett
belopp om 100 milj.kr. (varav 28 milj.kr. till sockerbruken på
Öland och Gotland) skulle särskilt avse stöd till
jordbruksföretag med kombinationsverksamheter (1989/90:AU13).
Härigenom har möjligheterna ökat att stödja jordbruksföretag med
kombinationsverksamheter i hela landet. Motionen avstyrks i
denna del i den mån den ej kan anses tillgodosedd.
14. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. (B 12)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 12 (s.
35).
15. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. (B 13)
Propositionen
För de olika omställningsåtgärder som vidtas under
omställningsperioden för jordbruket bör ett särskilt
förslagsanslag inrättas. Anslaget bör benämnas
Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. Det tidigare anslaget
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område avskaffas fr.o.m.
budgetåret 1991/92. Under detta anslag anvisas under innevarande
budgetår bl.a. medel till livsmedelssubventioner, provisoriska
åtgärder inom prisregleringen samt till stöd till
konsumentorganisationer.
Enligt riksdagens beslut om en skattereform skall
livsmedelssubventionerna avskaffas den 1 januari 1991. För
budgetåret 1991/92 utgår således inga livsmedelssubventioner.
Hur ersättning till provisoriska åtgärder inom regleringen
skall lämnas fr.o.m. budgetåret 1991/92 skall enligt det
livsmedelspolitiska beslutet avgöras med hänsyn till resultatet
av GATT-förhandlingarna. Jordbruksministern avser att föreslå
regeringen att i annat sammanhang återkomma till riksdagen i
denna fråga.
Posten Stöd till konsumentorganisationer flyttas fr.o.m.
budgetåret 1991/92 till trettonde huvudtitelns anslag Stöd till
konsumentorganisationer.
För budgetåret 1991/92 bör under detta anslag beräknas 1,4
miljarder kronor för inkomststöd. Vidare bör 2,7 miljarder
kronor beräknas för omställningsstöd och 100 milj.kr. för
anläggningsstöd. Beloppen är beräknade med antagandet att ca
300 000 ha ansluts till omställningsstödet och att en fjärdedel
av anläggningsstödet lämnas under första året detta stöd
utbetalas. Villkor m.m. för stöden återfinns i förordningen
(1990:941) om inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd till
jordbrukare.
Enligt beslutet om en ny livsmedelspolitik skall
inlösensystemet för spannmål behållas övergångsvis men med
successivt sänkt inlösenpris. I den utsträckning det uppstår
spannmålsöverskott under denna period och dessa inte kan
finansieras av de interna avgifter som också behålls
övergångsvis skall kostnaderna enligt riksdagsbeslutet belasta
statsbudgeten. Kostnaderna för de objektiva
skördeuppskattningarna bör också belasta denna anslagspost. Då
det i dag är omöjligt att beräkna eventuella kostnader på
budgeten för detta ändamål bör en förslagsvis anslagspost på
1000 kr. tas upp.
Enligt det livsmedelspolitiska beslutet skall samhället ta på
sig kostnaderna för en bibehållen oljeväxtodling på
oförändrad nivå under en övergångstid av fyra år räknat fr.o.m.
budgetåret 1991/92. En del av kostnaderna skall finansieras med
fettvaruavgifter på inhemsk olja. Resterande del av kostnaderna,
som skall belasta statsbudgeten, kan för budgetåret 1991/92
beräknas till 600 milj.kr.
Det livsmedelspolitiska beslutet innebär vidare att 360
milj.kr. skall användas för ett omställningsprogram för
mjölkproduktion under budgetåren 1990/91--1992/93. Programmet
har trätt i kraft (SFS 1990:958). Hur kostnaderna fördelar sig
mellan de tre åren går inte att beräkna för närvarande, varför
en förslagsvis post bör föras upp med 1000 kr. för budgetåret
1991/92.
Det tillfälliga köttexportåtagandet som riksdagen beslutat
om innebär att 200 milj.kr. för detta ändamål skall anvisas för
budgetåret 1991/92.
Möjligheten för äldre mjölkproducenter att erhålla
avvecklingsersättning enligt förordningen (1982:1283) om
avvecklingsersättning till vissa mjölkproducenter har i enlighet
med riksdagens beslut förlängts så att en anslutning till
systemet är möjlig t.o.m. år 1996. För budgetåret 1991/92 bör 50
milj.kr. beräknas för detta ändamål.
Den 1 juli 1991 avskaffas den särskilda regleringsekonomin på
jordbrukets område. Vissa verksamheter som tidigare finansierats
inom regleringsekonomin bör övergångsvis finansieras över detta
anslag.
Pristillägget för får- och lammkött skall enligt riksdagens
beslut successivt avvecklas under en treårsperiod, samtidigt som
gränsskyddet skall höjas med ett belopp motsvarande
nedtrappningen. För detta ändamål bör 23 milj.kr. beräknas för
budgetåret 1991/92.
Stödet till Sveriges potatisodlares riksförbund och till
Stiftelsen Vår Näring bör successivt avvecklas. För budgetåret
1991/92 bör 1,5 resp. 1 milj.kr. anvisas. Efter budgetåret
1991/92 bör inga medel utgå för dessa ändamål.
Stöd till Stiftelsen för ackordhästarnas bevarande bör
budgetåret 1991/92 lämnas med 250 000 kr., vilket är samma
belopp som under innevarande regleringsår.
Jordbruksnämnden disponerar innevarande budgetår flera rörliga
krediter i riksgäldskontoret. Således disponeras 50 milj.kr. för
lagring av smör och köttvaror, 460 milj.kr. för ändamål inom
jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen samt
för att finansiera innevarande års underskott inom
spannmålsregleringen. Därutöver disponeras 20 milj.kr. för
industrins råvarukostnadsutjämning. Jordbruksnämnden har
föreslagit oförändrade krediter vad avser
råvarukostnadsutjämningen och för lagring av kött och smör.
Dessutom har nämnden föreslagit att en kredit på 1 800 milj.kr.
ställs till förfogande för inlösen av oljeväxter och spannmål.
Jordbruksministern återkommer i det följande till frågan om en
rörlig kredit för industrins råvarukostnadsutjämning.
Jordbruksministern anser det inte motiverat med en rörlig kredit
för lagring av kött och smör under budgetåret 1991/92.
Avregleringen innebär nämligen bl.a. att den kollektiva
exportfinansieringen upphör för dessa produkter. Däremot bör en
rörlig kredit ställas till förfogande för inlösen av oljeväxter
och spannmål under budgetåret 1991/92. Osäkerhet föreligger
emellertid hur stor denna kredit bör vara med hänsyn till den
omställning som nu pågår inom jordbruket. Överskottskostnaderna
kommer med hänsyn till de olika åtgärderna som vidtas att
minska. Jordbruksministern anser att en rörlig kredit av 1 600
milj.kr. tills vidare bör ställas till jordbruksverkets
förfogande. Möjlighet bör dock finnas för regeringen att höja
krediten om så krävs.
Vidare bör den höjning av den rörliga krediten för ändamål
inom jordbruksprisregleringen m.m. som finansierar innevarande
års underskott inom spannmålsregleringen behållas även under
budgetåret 1991/92. Inflytande medel till följd av höjningen av
prisregleringsavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel
skall disponeras för att betala av utnyttjandet av denna kredit.
Motionerna
I mp-motionerna Jo226 yrkande 15 och Jo271 yrkande 1 föreslås
viss omdisposition av de olika stödformerna så att ett högre
inkomststöd utgår under flera år medan omställningsstödet i
princip slopas. Inkomststödet bör utgå med 1 300 kr. per ha
under budgetåret 1991/92 och därefter med successivt lägre
belopp t.o.m. budgetåret 1995/96. För att förhindra ett prisras
som ett överskott skulle orsaka föreslås ett tillfälligt
omställningsstöd om i genomsnitt 1 800 kr. per ha för mark som
ej används för produktion av prisreglerade grödor. Totalt
innebär förslagen att anslaget kan minskas med 1 535 000 000 kr.
I ett flertal motioner yrkas att statligt stöd utgår till
olika produktområden, antingen inom den föreslagna anslagsramen
eller i form av anslagshöjningar.
Stöd till vallfröodlingen yrkas i motionerna Jo216 (s), Jo246
(fp), Jo273 yrkande 10 (v) och Jo248 (m). I den sistnämnda
motionen yrkas dessutom att vallfrönämndens funktioner bibehålls
på ett eller annat sätt. I motion Jo262 (c, m, fp, v, mp) yrkas
att ett selektivt och temporärt stöd utgår för skördeåren
1990--1992 till vissa valltorkföretag. I motiveringen anförs
bl.a. att många etablerade vallodlare med långvarig erfarenhet
och hög effektivitet drabbas av konkurrenssnedvridande
effekter genom att inkomststöd eller omställningsstöd endast
utgår till vallproduktion som startades eller utvidgades inom
ramen för omställningsprogrammet 1988--1990. I motion Jo218 (m)
yrkas att en arealersättning om förslagsvis 1 000 kr. per ha
till skogsplantering utgår ur omställningsstödet för viss
vallodling som friställs i samband med neddragningen av
mjölkproduktionen.
I motion Jo209 (s) yrkas att åtgärder vidtas för att
möjliggöra fortsatt rapsodling i Sverige.
Krav på stöd till odlingen av bruna bönor framförs i
motionerna Jo227 (s) och Jo260 (m).
Enligt motion Jo259 (m) är det viktigt att regeringens och
riksdagens utfästelser om övergångsvis stöd till Svensk
Matpotatiskontroll (SMAK) fullföljs.
Stöd till odlare av konservärter yrkas i motionerna Jo240 (fp)
och Jo269 (v). Enligt den förstnämnda motionen bör ett arealstöd
utgå. Enligt v-motionen bör regeringen i
EFTA--EG-förhandlingarna agera för att tullarna slopas för
konservärter och den svenska exportfinansieringen fortsätta i
avvaktan på att tullarna avskaffas.
I motion Jo258 yrkande 3 (v) yrkas att 2 milj.kr. inom
anslaget avsätts för utvecklingsinsatser inom getnäringen.
Fårnäringen behandlas i motionerna Jo219 (c) med krav på
bibehållet pristillägg för får- och lammkött, Jo220 (c) och
Jo241 (fp) -- anvisa 10 milj.kr. till Svenska Fåravelsförbundet,
Jo221 (mp -- förslag om stöd till fårnäringen, stimulans av
ambulerande gårdsslakterier och stöd till marknadsföring av får-
och lammkött samt uttalande om vikten av en bibehållen
ullproduktion), Jo270 (v -- ett utvecklingsprogram för
fårnäringen som bekostas med 4 milj.kr. inom anslagsramen samt
uttalande om bibehållet gränsskydd och pristillägg), Jo245 (m --
10 milj.kr. till fåraveln), Jo237 (m -- långsammare nedtrappning
av pristillägget, anvisa 10 milj.kr. till marknadsföring) samt
Jo249 (mp -- uttalande om fårskötseln och dess framtid).
I motion Jo273 yrkande 3 (v) föreslås att regeringen får i
uppdrag att lämna förslag om alternativ användning av anslaget
till finansiering av köttexporten så att köttet kommer
konsumenterna i Sverige till del.
Reglerna om återbetalning av omställningsstöd m.m. berörs i
motionerna Jo254 yrkande 3 (m), Jo253 yrkande 9 (c) och Jo268
yrkande 1 (fp). I c-motionen framhålls att reglerna för
återbetalningsskyldighet måste utformas så att samhället tar
ansvaret om avsättningssvårigheter för vissa produkter uppstår.
Enligt m-motionen måste klara och entydiga besked ges från
statsmakterna om återbetalningsskyldigheten. Riksdagsbeslutet om
en femårig avskrivningstid bör innebära att den som begärt och
erhållit omställningsstöd skall ha påbörjat omställningen inom
femårsperioden. En viss, relativt kort tid efter
omställningsperiodens slut måste brukaren ha rätt att återgå
till tidigare produktion, utan återbetalningsskyldighet.
Enligt fp-motionen bör kravet på återbetalning avskaffas.
Lantbruket bör ges det entydiga beskedet att det är under
omställningsperioden som staten tar sitt ekonomiska ansvar genom
nu fastlagda åtgärder. Efter omställningstiden är lantbrukaren
likställd med andra småföretagare. Han får själv avgöra
produktionsinriktning -- även om det innebär att spannmålsodling
återupptas på omställningsarealen -- och ta det fulla ekonomiska
ansvaret härför.
I motion Jo226 yrkandena 16 och 17 (mp) yrkas att bidrag till
skogsplantering endast skall utgå till lövskogsplantering i
slättbygd i södra och mellersta Sverige och att ädellövskog bör
stimuleras med högre anläggningsstöd.
Enligt motion Jo315 (m) bör anläggningsstöd utgå även till
blandbestånd med löv- och barrskog. Liknande synpunkter anförs i
motion Jo308 yrkande 2 (m).
I motionerna Jo253 yrkande 16 (c) och Jo254 yrkande 15 (m)
yrkas att riksdagen under rubriken särskilda
kompensationsåtgärder för jordbruket anvisar 44 milj.kr., varav
10 milj.kr. till vallväxtfrö, 10 milj.kr. till exportstöd för
konservärter, 20 milj.kr. till omhändertagande av självdöda
djur, 2 milj.kr. till odlingen av bruna bönor och 2 milj.kr.
till hästsporten.
Utskottets överväganden
Utskottet har anordnat en utfrågning med representanter för
jordbruksdepartementet i anslutning till de motioner som avser
vallfröodling, valltorkföretagen, ärter, bruna bönor och lamm-
och fårkött m.m. Vidare har utskottet uppvaktats av
representanter för vissa intresseorganisationer som närmare
framgår av inledningen till detta betänkande.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen i samband
med 1990 års livsmedelspolitiska beslut tillstyrkte regeringens
förslag om grunddragen i en ny livsmedelspolitik
(1989/90:JoU25). Förslagen syftade bl.a. till en avreglering och
marknadsanpassning av jordbruket. Under en övergångstid skulle
särskilda medel avsättas för att underlätta omställningen resp.
bibehålla eller stödja produktionen av vissa produkter inom en
total kostnadsram av 13,6 miljarder kronor. Samtidigt underströk
utskottet emellertid att det var av största vikt att den
livsmedelspolitiska reformens effekter kunde följas noggrant och
kontinuerligt. I enlighet härmed har utskottet vid behandlingen
av denna anslagspunkt ägnat särskild uppmärksamhet åt reformens
effekter för bl.a. odlingen av vallfrö, ärter, bruna bönor samt
fårnäringen. När det gäller vallfrö och bruna bönor förutsatte
utskottet i sitt betänkande 1989/90:JoU25 att dessa skulle
omfattas av de aviserade överläggningarna om fördelningen av
medel som motsvarar inomramsmedlen (s. 58). Beträffande får- och
lammkött underströk utskottet fårnäringens stora betydelse från
olika synpunkter (s. 63 f.). I anslutning till de nu aktuella
motionerna har utskottet i samband med utfrågning och
uppvaktningar fått information om de särskilda problem som
drabbat vissa produktionsgrenar efter det livsmedelspolitiska
beslutet. Dessa problem sammanhänger bl.a. med att vissa
produkter saknar gränsskydd resp. beläggs med tullar vid export
till EG-länderna.
Som anförs i några motioner (s, m, c, fp, v) saknar
vallväxtfrö ett gränsskydd, varför odlingen kan påverkas
negativt om det hittills lämnade stödet av inomramsmedel
bortfaller. Odlingen är viktig med hänsyn till förutsättningarna
för den svenska växtförädlingen och för tillgången på frösorter
som är lämpade för det svenska klimatet. Enligt utskottets
mening bör budgetmedel anvisas för att möjliggöra en fortsatt
vallfröodling under övergångsperioden. För budgetåret 1991/92
bör ett belopp om 10 milj.kr. avsättas för ändamålet. Utskottet
tillstyrker således i allt väsentligt motionerna Jo216, Jo246,
Jo253 yrkande 16 i denna del, Jo254 yrkande 15 i denna del,
Jo273 yrkande 7 och Jo248 yrkande 1.
Utskottet delar de synpunkter som framförs i motion Jo262 om
behovet av ett temporärt och selektivt stöd till vissa
valltorkföretag. En konsekvens av tidigare omställnings- och
trädesprogram är att vallodlingen har olika ekonomiska
förutsättningar beroende på när odlingen startade.
Vallproduktion som startades eller utvidgades inom ramen för
omställningsprogrammet åren 1988--1990 har en konkurrensfördel
jämfört med tidigare etablerad vallodling som ej utgör
stödberättigad areal enligt förordningen om inkomststöd,
omställningsstöd och anläggningsstöd till jordbrukare (se SFS
1990:941, 4 §). De olika torkanläggningarna har haft varierande
möjligheter att utnyttja vallproduktion som är berättigad till
omställnings- och inkomststöd. Möjligheterna till utbyte av
råvaruleverantörer är vanligtvis små, eftersom flera
anläggningar drivs som ekonomiska föreningar med en etablerad
odlarkår. Den snabba produktionsökning som skett av grönpellets
har inneburit en prispress som hotar att slå ut de tidigt
etablerade torkanläggningarna vilka har små möjligheter att
utnyttja stödberättigad råvaruproduktion. För att skapa
konkurrensneutralitet mellan torkanläggningarna bör ett
selektivt och temporärt stöd utbetalas för skördeåren
1990--1992. Stödet bör utformas i huvudsak enligt synpunkterna i
motion Jo262. För skördeåret 1990 bör stödet motsvara bidragen
inom Omställning 90, och för skördeåret 1991 bör stödet motsvara
inkomststödet enligt 1990 års livsmedelspolitiska beslut.
Regeringen bör snarast utforma ett sådant stöd. Utskottet har
för närvarande ej tillräckligt underlag för att beräkna
medelsbehovet. Utbetalningen för skördeåren 1990 och 1991 bör
emellertid kunna ske utan ytterligare beslut från riksdagens
sida genom överskridande av dels anslaget Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område som gäller för innevarande
budgetår, dels det nu behandlade anslaget Omställningsåtgärder i
jordbruket m.m., såvitt avser skördeåren 1990 resp. 1991. En
redovisning bör göras av regeringen i samband med
budgetpropositionen för budgetåret 1992/93. Vad utskottet anfört
med anledning av motion Jo262 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Vidare bör odlingen av bruna bönor stödjas under
övergångsperioden. Denna odling är nödvändig bl.a. av
beredskapsskäl. Utskottet anser att 2 milj.kr. bör avsättas för
budgetåret 1991/92. Det innebär att utskottet ställer sig bakom
motionerna Jo227, Jo260, Jo253 yrkande 16 i motsvarande del och
Jo254 yrkande 15 i motsvarande del.
I enlighet med vad som anförs i motionerna Jo253, Jo254 och
Jo269 (yrkande 7) bör exporten av konservärter stödjas i
avvaktan på resultatet av de pågående EES-förhandlingarna.
Utskottet föreslår för detta ändamål ett belopp om 10 milj.kr.
Härigenom tillgodoses i viss utsträckning även motion Jo240. I
anslutning till yrkande 6 i motion Jo269 har utskottet erfarit
att regeringen ämnar verka för att existerande handelshinder när
det gäller konservärter avskaffas. Motionen bör därför i denna
del inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet har tidigare anfört att det finns flera skäl som
talar för att konsumtionen av lammkött och fårkött bör öka. I
samband med den omställning av jordbruket som inletts har
fårnäringen stor betydelse från regionalpolitisk synpunkt och
från landskapsvårdssynpunkt. Fårnäringen är också ett gott
exempel på en produktionsform som tillgodoser även högt ställda
etiska krav på animalieproduktionen. Ullproduktionen kan ge
värdefulla effekter bl.a. i områden där arbetsmarknaden ger ett
begränsat utbud av arbetstillfällen. Det finns visserligen
möjlighet att stödja fårnäringen inom ramen för några statliga
anslag, t.ex. landskapsvårdsstödet, glesbygdsstödet och stödet
till rådgivning och utbildning. Enligt utskottets mening bör
dessutom särskilda medel anvisas till stöd för
marknadsföringsinsatser som kan öka både utbud och konsumtion av
svenskproducerat lamm- och fårkött och om möjligt även påverka
konsumtionsmönstret genom ett jämnare utbud av dessa produkter
under hela året. Utskottet föreslår att ett belopp om 10
milj.kr. anvisas för detta ändamål. Medlen bör tilldelas Svenska
fåravelsförbundet och fördelas av förbundet enligt närmare
bestämmelser som bör meddelas av regeringen.
Med utskottets ställningstagande tillgodoses i första hand
motionerna Jo220, Jo221 yrkande 3, Jo270 yrkande 2, Jo245, Jo237
yrkande 2 och Jo241.
Enligt motion Jo248 yrkande 2 bör vallfrönämndens funktioner
bibehållas som tidigare eller på annat lämpligt sätt.
Utskottet erinrar om att det livsmedelspolitiska beslutet
innebär att regleringsföreningarnas myndighetsuppgifter upphör
den 1 juli 1991 och att vissa uppgifter övergångsvis överförs
till jordbruksnämnden. När statens jordbruksverk träder i
funktion blir det en uppgift för verket att administrera dessa
uppgifter. Utskottet utgår från att jordbruksverket kommer att
administrera det stöd till vallfröodlingen som utskottet nyss
förordat. Härigenom får motionen anses tillgodosedd såvitt avser
yrkande 2.
I anslutning till motion Jo209 om bibehållen rapsodling får
utskottet påminna om att riksdagen på utskottets förslag
beslutat att samhället skall åta sig kostnaden för att bibehålla
oljeväxtodlingen på en oförändrad nivå under fyra år, räknat
fr.o.m. regleringsåret 1991/92. För budgetåret 1991/92 beräknas
ett medelsbehov om 600 milj.kr. under förevarande anslag för
detta ändamål. Motionen avstyrks.
Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen frångår
tidigare beslut om nedtrappning av pristillägget till får- och
lammkött. I enlighet härmed avstyrks motionerna Jo219, Jo270
yrkande 3 och Jo237 yrkande 1.
När det gäller småskalig slakteriverksamhet enligt motion
Jo221 yrkande 2 hänvisar utskottet till vad som anförs i
betänkandet 1990/91:JoU18 (s. 24) om livsmedelsverkets, STUs och
ALA-gruppens verksamhet på detta område. Utskottets beslut i
fråga om stöd till marknadsföringsåtgärder bör också få
betydelse i de avseenden som anges i motionen. Motionen är
delvis tillgodosedd i denna del och bör ej föranleda någon
vidare åtgärd.
I anslutning till övriga motionsyrkanden om fårnäringen vill
utskottet framhålla att mer långsiktiga frågor om fårnäringens
utveckling m.m. bättre kan bedömas när ytterligare erfarenheter
vunnits av befintliga stödmöjligheter och det av utskottet
förordade marknadsföringsstödet. Motionerna Jo221 yrkandena 1
och 4, Jo270 yrkande 1 och Jo249 avstyrks därför, i den mån de
ej tillgodoses genom utskottets uttalanden.
I anslutning till motion Jo258 yrkande 3 om
utvecklingsinsatser för getnäringen vill utskottet erinra om att
stödet till getnäringen inom ramen för prisstödet till
jordbruket i norra Sverige kraftigt ökat. Prisstöd lämnas sedan
den 1 december 1990 med 700 kr. om året för varje
mjölkproducerande get till företag inom Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs,
Kopparbergs och Värmlands län (SFS 1990:981). Utskottet är
inte berett att biträda motionsyrkandet att 2 milj.kr. av
anslaget används för utvecklingsinsatser för getnäringen.
Utskottet konstaterar att motion Jo259 om riksdagens
utfästelser rörande Svensk matpotatiskontroll torde bli
tillgodosedd genom de förslag som framlagts i proposition
1990/91:99 (JoU27). I propositionen föreslås att den nybildade
organisationen för kontroll av kvaliteten på matpotatis bör som
ett startkapital tillföras ett engångsbelopp på 15 milj.kr.
under budgetåret 1991/92. Motionen påkallar således ingen
ytterligare åtgärd.
Det tillfälliga köttexportåtagandet som riksdagen beslutat om
innebär att 200 milj.kr. för ändamålet anvisas för nästa
budgetår. Utskottet har ej funnit anledning att frångå eller
modifiera sina uttalanden i samband med behandlingen av denna
fråga (1989/90:JoU25 s. 63) och avstyrker därför motion Jo273
yrkande 3.
Återstående delar av motionerna Jo253 yrkande 16 och Jo254
yrkande 15 avser stöd till omhändertagande av självdöda djur (20
milj.kr.) och stöd till hästsporten (2 milj.kr.). Utskottet har
inte funnit anledning att tillmötesgå dessa yrkanden.
Utskottet övergår härefter till att behandla de motioner som
gäller belopp och villkor för de år 1990 beslutade inkomst-,
omställnings- och anläggningsstöden till jordbruket.
I motion Jo226 yrkande 15 förs fram förslag om en annan
konstruktion av omställningsstödet så till vida att stödet bör
användas för ett arealbaserat inkomststöd med högre belopp än
det inkomststöd som riksdagen beslutat om. I enlighet härmed
yrkas i motion Jo271 yrkande 1 att anslaget minskas med 1 535
000 kr.
Utskottet anser det av flera skäl orealistiskt att nu göra
genomgripande förändringar i det system för omställningsstöd
m.m. som riksdagen beslutade i juni 1990. På grund härav
avstyrker utskottet motionerna Jo226 yrkande 15 och Jo271
yrkande 1.
Motionerna Jo253 yrkande 9, Jo254 yrkande 3 och Jo268 yrkande
1 berör alla i huvudsak omställningsstödet och reglerna för
återbetalning av detta stöd.
I 6 § förordningen (1990:941) om inkomst-, omställnings- och
anläggningsstöd till jordbrukare föreskrivs att omställningsstöd
får lämnas för åkermark som genom särskilda åtgärder under
omställningsperioden överförs till bl.a. annan varaktig
användning än livsmedelsproduktion. Om en åtgärd inte vidtagits
vid omställningsperiodens slut skall stödet betalas tillbaka. Om
det finns särskilda skäl kan stödmyndigheten i undantagsfall
medge att en åtgärd vidtas efter den 30 juni 1996. För
omställningsstödet gäller också föreskrifterna om lån och bidrag
i den allmänna förordningen (1988:764) om statligt stöd till
näringslivet. Det innebär bl.a. att lånet får krävas tillbaka om
den som mottagit stödet lämnat felaktiga eller ofullständiga
uppgifter eller på ett allvarligt sätt brutit mot villkoren för
stödet.
I ett frågesvar den 20 november 1990 har jordbruksministern
anfört bl.a. följande:
Regeringens förordning utgår från riksdagens beslut om en ny
livsmedelspolitik. Riksdagen förordade att satsningen på
biobränslen under en femårsperiod skall betraktas som ett led i
omställningsprogrammet för jordbruket. Riksdagen ansåg det vara
angeläget att det kommande energipolitiska beslutet utformas så
att bl.a. detta önskemål tillgodoses. Dessa uttalanden av
riksdagen har ingått i de förutsättningar utifrån vilka
regeringen utformat förordningen. Regeringen har alltså utgått
från att satsningen på biobränslen kommer till stånd -- -- --
Utifrån dessa utgångspunkter är det givet att stödet skall
betalas tillbaka om huvudvillkoret inte uppfylls, dvs. om marken
inte ställs om varaktigt. Det är ju just för denna omställning
som stöd lämnas. Med anledning av de frågor som ställts om den
av riksdagen förutskickade bioenergisatsningen har följande
uttalande gjorts. Regeringens förordning utgår från
riksdagsbeslutet och inte från vad som kan hända om beslutet
inte fullföljs. I en sådan hypotetisk situation förändras
naturligtvis läget för omställningen avsevärt. Men det är då en
fråga för riksdagen att ta ställning till, inte nu för
regeringen i en förordning. Huvudvillkoret för
omställningsstödet är att marken ställs om till annan varaktig
användning än livsmedelsproduktion. Om så inte görs är det en
självklarhet att återbetalningsskyldighet föreligger. Regeringen
utgår givetvis från att den av riksdagen förutskickade
bioenergisatsningen kommer till stånd och har utformat
förordningen utifrån denna. Om riksdagen skulle ändra sitt
ställningstagande anser jag det självklart att
återbetalningsskyldighet inte skall krävas.
Utskottet vill för sin del anföra följande. Syftet med
omställningsstödet är att stimulera till en snabb och varaktig
omställning av åkermarken från livsmedelsproduktion till annan
produktion än livsmedel. Omställningsstödet bör därför lämnas
till stödberättigade företag för åkermark som genom särskilda
åtgärder under omställningsperioden förs över till annan
varaktig användning än livsmedelsproduktion. För att ytterligare
underlätta omställningsprocessen och ge jordbrukaren fler
alternativ att välja mellan har riksdagen dessutom medgivit att
övergång till två speciella typer av livsmedelsproduktion också
kan godtas som omställningsåtgärd. Det gäller dels
livsmedelsgrödor som inte konkurrerar med befintlig produktion,
dels extensivt betesutnyttjande.
För att omställningsstöd skall kunna utgå krävs för alla
alternativen att en aktiv omställningsåtgärd genomförs i syfte
att åstadkomma sådan varaktig användning som anges i 6 § första
stycket stödförordningen. Det är framför allt av omtanke om
jordbruket som näring och om de enskilda lantbrukarna som det är
angeläget att det blir en varaktig omställning och inte en
avställning eller s.k. jordbank.
Utskottet anser det naturligt att det för ett villkorslån av
det slag som nu diskuteras uppställs regler om
återbetalningsskyldighet för bl.a. bristande
villkorsuppfyllelse. Enligt den ovan angivna paragrafen kan
stödmyndigheten i sådana fall medge att en åtgärd vidtas efter
den 30 juni 1996. Om villkoret ändå inte uppfylls kan det bero
på att brukaren underlåter att aktivt vidta åtgärder för att
åstadkomma någon varaktig omställning av produktionen. I det
fallet bör det inte råda delade meningar om skyldigheten att
återbetala eventuella stödmedel. Genom det livsmedelspolitiska
beslutet och en satsning på biobränsle i enlighet med den
nyligen framlagda energipolitiska propositionen (prop.
1990/91:88) skapas enligt utskottets mening goda förutsättningar
för en omställning av åkermarken till annan produktion än
livsmedel, särskilt olika former av bioenergi. Om riksdagen
ändrar sitt ställningstagande anser utskottet -- i likhet med
vad jordbruksministern anfört -- att det föreligger en förändrad
situation som bör innebära att återbetalning inte skall krävas.
För närvarande bör motionerna i denna del anses tillgodosedda
med vad utskottet anfört.
När det gäller möjligheten att återgå till annan produktion
efter omställningsperioden bör följande framhållas. En åtgärd
som berättigar till omställningsstöd skall vara godkänd under
omställningsperioden (eller senare, med stöd av undantagsregeln
i 6 § fjärde stycket). Om dessutom åtgärden fullföljts på ett
sätt som kan godtas av stödmyndigheten utan krav på
återbetalning finns inget hinder mot att brukaren efter
omställningsperiodens slut återgår till en annan
produktionsinriktning än den som berättigat till stöd.
Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo253
yrkande 9, Jo254 yrkande 3 och Jo268 yrkande 1 lämnas utan någon
vidare åtgärd från riksdagens sida.
Med hänvisning till tidigare ställningstaganden i samband med
det livsmedelspolitiska beslutet avstyrker utskottet motion
Jo226 yrkande 16 om att bidrag till skogsplantering endast skall
ges till lövskogsplantering i slättbygd i södra och mellersta
Sverige.
I anslutning till yrkande 17 om speciell stimulans till
ädellövskog får utskottet erinra om att anläggningsstöd för
anläggning av lövskog får lämnas med 10 000 kr. per ha och för
anläggning av ädellövskog med 14 000 kr. per ha. Motionen är
således i denna del tillgodosedd.
Syftet med anläggningsstödet är delvis att åstadkomma en
variation i landskapsbilden, företrädesvis i form av lövträd.
Utskottet vill emellertid framhålla att anläggning av
ädellövskogsbestånd har större förutsättningar att ge ett
fullgott resultat om beståndet innehåller en viss andel
barrträdsplantor. I enlighet med vad som anförs i motionerna
Jo308 yrkande 2 och Jo315 bör därför reglerna om anläggningsstöd
anpassas efter de bidragsregler som avser anläggning av
ädellövskog enligt ädellövskogslagen. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Det anförda innebär ej
någon ändring av inriktningen av riksdagens tidigare beslut om
anläggningsstöd.
Utskottet har ej heller funnit anledning att tillstyrka motion
Jo218 om en särskild arealersättning till vallodling.
16. Rådgivning och utbildning (B 14)
Riksdagen har i olika sammanhang beslutat att såväl
rådgivningen som lantbruksutbildningen bör ses över. Riksdagen
har därvid betonat behovet av samordning och anpassning till den
nya situation som jordbrukets avreglering innebär.
Jordbruksministern har för avsikt att återkomma med förslag till
direktiv för en översyn av rådgivningen. När det gäller
utbildningen avser statsrådet Persson att återkomma med förslag
våren 1991.
För verksamheten med rådgivning och utbildning bör, i enlighet
med riksdagens beslut om den nya livsmedelspolitiken, anvisas
ett reservationsanslag på 40 milj.kr. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till medelsanvisning.
I motion Jo271 yrkandena 2 och 3 (mp) yrkas att 5 milj.kr. av
anslaget används för marknadsföring av ekologiskt odlade
produkter och 1 milj.kr. för stöd av KRAVs verksamhet.
Utskottet har i det föregående under anslagspunkten statens
jordbruksverk behandlat regeringens förslag samt motionsyrkanden
om olika former av stöd till den alternativa odlingen och
tillhörande kontrollverksamhet. Såvitt utskottet kan bedöma
finns det inget som hindrar att det nu aktuella anslaget används
för information, rådgivning, utbildning och utvecklingsarbete
med anknytning bl.a. till alternativ odling. Lantbruksstyrelsen
har i sin anslagsframställning beskrivit de viktigaste
målgrupperna bland jordbrukarna för olika insatser. Bl.a. nämns
jordbrukare som behöver eller efterfrågar produktionsteknisk
rådgivning eller rådgivning om omläggning av sin verksamhet. Ett
ganska brett spektrum av olika önskemål och behov av
utbildningar kan förväntas uppstå inom denna heterogena grupp.
Utskottet är dock inte berett att förorda att preciserade belopp
av anslaget avsätts för nu angivna ändamål. Motionen avstyrks i
nu angivna delar.
17. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m.
(B16)
Propositionen
Från anslaget utbetalas bidrag till trädgårdsnäringens
rationalisering och till energibesparande åtgärder inom
trädgårdsföretag enligt förordningen (1979:427) om statligt stöd
till trädgårdsnäringens rationalisering (omtryckt 1988:998).
Vidare används anslaget för bidrag till Svenska fruktfrämjandet,
Svenska grönsaksfrämjandet, Svenska blomsterfrämjandet och
Svampfrämjandet.
Som ett led i det allmänna besparingsarbetet föreslår
regeringen att anslaget minskas med 2,9 milj.kr. Ramen för
bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. föreslås
uppgå till 4,3 milj.kr. och ramen för främjande av
trädgårdsnäringen till 0,7 milj.kr. Regeringen bör kunna jämka
fördelningen mellan ändamålen. Anslaget till utbetalningar
beräknas till 5 milj.kr.
Motionerna
Enligt motion Jo267 bör bidragsramen uppgå till 5,8 milj.kr.
varav oförändrat 1,2 milj.kr. till främjande av
trädgårdsnäringen. I motionens yrkande 5 hemställs att riksdagen
anvisar 2 milj.kr. utöver regeringens förslag. Däremot
framställs inget yrkande om bidragsramen.
I motion Jo269 (v) yrkande 8 yrkas att anslaget höjs till 7,9
milj.kr. Enligt motiveringen till yrkande 9 bör bidragsramen
uppgå till 6,9 milj.kr. Även detta yrkande är utformat som ett
förslag om höjning av anslaget.
I motion Jo274 (v) yrkas, med hänvisning till
trädgårdsnäringens betydelse och möjligheter i Västerbottens
län, att riksdagen beslutar om ett oförändrat stöd till
trädgårdsnäringen.
Utskottets överväganden
Utskottet har tidigare utförligt redovisat förhållandet mellan
bidragsram och medelsanvisning (anslag) i anslagspunkter med
denna utformning (se bl.a. JoU1987/88:17 s. 5). Det som utmärker
dessa anslagspunkter är att regeringen i moment 1 begär ett
medgivande från riksdagen att bidrag beviljas för angivet
ändamål upp till ett visst belopp ("bidragsramen"). I detta fall
föreslår regeringen att riksdagen medger att statsbidrag
beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. med högst
5 milj.kr. (prop. s. 41). Detta moment inrymmer således ej något
yrkande om medelsanvisning. I moment 2 yrkas att riksdagen
anvisar medel för bl.a. utbetalningar av beviljade
bidragsansökningar. Anslaget, som är ett förslagsanslag, är en
funktion av bidragsramen. Det kan avse dels tidigare beviljade
bidragsansökningar som ännu ej utbetalats, dels
bidragsansökningar som beviljas under budgetåret 1991/92 och
utbetalas under samma budgetår. Ett beslut om höjning eller
minskning enbart av själva anslaget har således i sig ingen
effekt på den verksamhet som styrs av bidragsramen. En utökning
eller minskning av bidragsverksamheten förutsätter ett beslut om
ökning eller minskning av bidragsramen.
I enlighet med det anförda behandlar utskottet de aktuella
motionsyrkandena såsom avseende bidragsramen. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag om bidragsram för bidrag till
trädgårdsnäringens rationalisering och avstyrker motionerna
Jo267 yrkande 5, Jo269 yrkandena 8 och 9 samt Jo274.
Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om
medelsanvisning under detta anslag.
18. Skogsvårdsorganisationen och Skogsvårdsorganisationen:
Myndighetsuppgifter (C1--C2)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under C 1--C 2
(s.44--45)
19. Skogsvårdsorganisationen: Frö- och plantverksamhet (C3)
Propositionen
Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1000kr. till
skogsvårdsorganisationens frö- och plantverksamhet.
Motionen
I motion Jo304 (mp) begärs utredning av omfattningen m.m. av
rotdeformationer som orsakar instabilitet, s.k. rotsnurr.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under C 3 (s. 46).
Jordbruksministern har nyligen som svar på en fråga i
riksdagens kammare framhållit att frågan om rotdeformation hos
skogsplantor, eller rotsnurr, är ett sedan länge känt problem.
Det har uppmärksammats av såväl forskarna vid Sveriges
lantbruksuniversitet som skogsstyrelsen och skogsägarna själva.
I svaret redovisades relativt utförligt en del av det arbete som
redan pågår för att klarlägga denna fråga. Omfattningen av
problemet är relativt väl känd. Däremot kan det vara motiverat
att öka kunskapen om konsekvenserna, och sådant arbete pågår
också, framhöll jordbruksministern.
Utskottet finner att motionen kan besvaras med hänvisning till
det refererade frågesvaret.
20. Skogsvårdsorganisationen: Investeringar (C 4)
Propositionen
Över anslaget anvisas medel främst för nyinvesteringar i
skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet och i frö- och
plantverksamheten.
För budgetåret 1991/92 beräknar jordbruksministern i likhet
med skogsstyrelsen 15 385 000 kr. för investeringar i frö- och
plantverksamheten och i den övriga uppdragsverksamheten. Vidare
beräknas 5,5 milj.kr. för bidrag till anläggning av
skogsfröplantager. Sammanlagt föreslås ett anslag på
20885000kr.
Motionerna
Enligt motion Jo306 (c) yrkande 4 bör anslaget, under
förutsättning av att riksdagen bifaller yrkande 1 i motion
Sk349, utgå med 5500000 kr. vilket innebär en minskning med
15385 000 kr. jämfört med regeringens förslag. Enligt motion
Jo310 (fp) yrkande 1 bör anslaget utgå med 15 385 000 kr. vilket
innebär en minskning med 5,5 milj.kr. I motion Jo314 (m) yrkande
8 yrkas avslag på regeringens förslag att anslå medel under
detta anslag.
Utskottets överväganden
Utskottet finner regeringens förslag väl avvägt. Riksdagen bör
således besluta i enlighet därmed. Motionerna avstyrks i berörda
delar.
21. Bidrag till skogsvård m.m. (C 5)
Propositionen
Från anslaget bekostas bidrag till särskilda
skogsvårdsåtgärder inom det skogliga stödområdet, skogsodling
efter avverkning av lågproducerande bestånd, vissa natur- och
kulturvårdsåtgärder, dikning, ädellövskogsbruk och åtgärder mot
skadegörelse av skogsinsekter. Vidare bekostas översiktliga
skogsinventeringar från anslaget. Bidragsbestämmelserna finns i
förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket
(omtryckt 1988:1000) och i ädellövskogsförordningen (1984:120).
Jordbruksministern föreslår i propositionen att den nu
pågående treåriga försöksverksamheten med en annorlunda
utformning av verksamheten avslutas och utvärderas. Han erinrar
om att eventuella ersättningar avseende fjällnära skogar enligt
riksdagens beslut skall finansieras från detta anslag. Vidare
föreslås att bidragen till skogsodling för avveckling av
lågproducerande bestånd (bidragsram 2) avvecklas helt vilket
innebär en besparing med 73 milj.kr. Förra året anvisades 14,7
milj.kr. till naturvårdande åtgärder m.m. under bidragsram 2.
Dessa finansieras nu under en ny bidragsram 4 som utökas med 2
milj.kr. för biotopinventeringen. Sammanlagt bör detta rambelopp
uppgå till 16 milj.kr. under nästa budgetår. Vissa belopp bör
vidare tillföras skogsvårdsorganisationens utbildningskampanj i
naturvård om ekologi samt den tillämpade miljörelaterade
skogsforskningen.
I propositionen framhålls att kostnaden för bidrag till
anläggning av ädellövskog har ökat. Ramen bör därför höjas med
1milj.kr.
Skogsstyrelsen beslutar själv hur stor del andel av medlen för
översiktliga skogsinventeringar (ÖSI) som skall användas för
naturvårdsinriktade skogsbruksplaner (NISP).
Sammanlagt föreslår jordbruksministern att en ram av 150
milj.kr. tas upp för bidrag till skogsvård m.m. För utbetalning
under anslaget beräknas 153,3 milj.kr.
Motionerna
Enligt motion Jo269 (v) yrkande 10 bör en stor del av det
tidigare 5§3-anslaget utnyttjas inom delanslaget för åtgärder
inom det skogliga stödområdet. Motionärerna yrkar därför att
bidragsramen utökas med 55 milj.kr. till 208 300 000 kr.
(yrkande 11). I motion Jo306 (c) yrkande 3 yrkas, under
förutsättning av bifall till motion Sk349, att bidragsformen 5.
Översiktlig skogsinventering (ÖSI) avvecklas. Motionärerna yrkar
med hänvisning därtill att anslaget (eg. bidragsramen) minskas
med 61milj.kr. till 192 300 000 kr. (yrkande 5). I motion
Jo310 (fp) yrkande 2 yrkas en ram om 41 milj.kr. (-20 milj.kr.)
för översiktliga skogsinventeringar. I motion Jo314 (m) yrkande
7 yrkas att de översiktliga skogsinventeringarna avbryts.
Anslaget bör utgå med 92 300 000 kr. I motion Jo309 yrkas att
skogsbruksstöd bör utgå till Norrlands inland med användande av
medel som hittills används för 5§3-bidrag i enlighet med vad
skogsstyrelsen föreslagit.
I motion Jo308 (m) yrkande 1 yrkas att statsbidraget för
ädellövskogsbruk får utnyttjas i befintlig blandskog för att
genom olika skötselåtgärder förändra produktionen till en
renodlad ädellövskogsproduktion.
Utskottets överväganden
Regeringen har beslutat att en utvärdering och översyn skall
göras av skogspolitiken. 1990 års skogspolitiska kommitté har
sålunda i uppdrag att till den 1 juli 1992 utvärdera
skogspolitikens mål och medel och föreslå de förändringar som
utvärderingen och bedömningar om den framtida utvecklingen kan
föranleda. I uppdraget ingår även att granska
skogsvårdsorganisationen.
Den neddragning av ramen för bidrag till skogsvård som
redovisas i propositionen får delvis ses som ett led i det
statliga besparingsprogrammet. Utskottet är icke berett att som
yrkas i motion Jo269 yrkande 11 föreslå en vidare bidragsram än
regeringen föreslagit. Förslagen i yrkande 10 av motionen och i
motion Jo309 avstyrks i konsekvens härmed.
Utskottet har i sitt yttrande JoU6y till skatteutskottet
avstyrkt bl.a. motion Sk349 om avskaffande av
skogsvårdsavgiften. I konsekvens härmed avstyrker utskottet
motion Jo306 yrkandena 3 och 5.
Utskottet finner regeringens förslag till bidragsram för de
översiktliga skogsinventeringarna väl avvägt. Motionerna Jo310
yrkande 2 och Jo314 yrkande 7 avstyrks.
Föreskrifter om stöd enligt ädellövskogslagen lämnas i
ädellövskogsförordningen (1984:120) och i skogsstyrelsens
författningssamling (SKSFS 1989:2). Av bestämmelserna framgår
att bidrag kan lämnas för fullständiga återväxtåtgärder, för
röjning av plantskog eller ungskog, för viss utsyning av
ädellövskog, för viss skogsbruksplan och för viss rådgivning.
Däremot torde möjlighet icke finnas att lämna bidrag till
befintlig blandskog enligt det förslag som läggs fram i motion
Jo308. Utskottet är icke berett förorda någon ändring av
reglerna i detta avseende och avstyrker således motion Jo308
yrkande 1.
22. Stöd till byggande av skogsvägar (C 6)
Propositionen
Den sammanlagda bidragsramen för skogsvägbyggnad bör tas upp
med 40 milj.kr. Det innebär en minskning med 20 milj.kr. som bör
hållas inne som ett led i de inledningsvis nämnda
besparingsåtgärderna. Detta anslag finansieras med
skogsvårdsavgiftsmedel.
Motionerna
Avslag på regeringens förslag om anslag till skogsvägsstödet
yrkas i motionerna Jo271 (mp) yrkande 4, Jo311 (mp) yrkande 16
och Jo314 (m) yrkande 9. I motion Jo306 (c) yrkande 6 yrkas,
under förutsättning av bifall till motion Sk349 om avskaffande
av skogsvårdsavgiften, att riksdagen ej anslår medel till stöd
till byggande av skogsvägar. Enligt motion Jo307 (c) yrkande 2
bör ramen för bidraget vara oförändrad, och i motion Jo302 (c)
yrkas på tillkännagivande om ökat anslag till skogsbilvägar i
Skaraborgs län. Slutligen yrkas, i motion Jo319 (c), att
anslaget utgår oförändrat med 60 milj.kr.
Utskottets överväganden
När det gäller anslagets konstruktion och sambandet mellan
bidragsram och medelsanvisning hänvisar utskottet till vad som
anförs i det föregående under punkt 17.
Utskottet delar regeringens uppfattning att ramen för byggande
av skogsvägar, liksom utbetalningarna under anslaget, lämpligen
bör bestämmas till 40 milj.kr. Detta innebär en sänkning med 20
milj.kr. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag och
avstyrker samtliga motioner under denna punkt.
23. Främjande av skogsvård m.m. och Bidrag till
trygghetsförsäkring för skogsbrukare (C 7--C 8)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under C 7 och C 8
(s. 50).
24. Övrigt
Motionerna
Utskottet har funnit lämpligt att i detta sammanhang ta upp
ett antal fristående motioner som rör olika frågor om
skogsbruket. På grund av en ständigt ökande arbetsbelastning har
utskottet beslutat att fristående motioner i princip skall
sakbehandlas högst en gång under varje valperiod. Det innebär
att vissa motionsgrupper och ämnesområden skall kunna behandlas
på ett förenklat sätt inom ramen för t.ex. en treårsperiod.
Samtidigt innebär beslutet att varje ämnesområde skall kunna bli
föremål för en fördjupad hantering inom en treårsperiod. Så har
riksdagen t.ex. så sent som i december 1990 fattat beslut om
skogsbruket i de fjällnära skogarna.
Utskottet erinrar vidare om att den skogspolitiska kommittén
har i uppdrag att utvärdera skogspolitikens mål och medel och
föreslå de förändringar som utvärderingen och bedömningar om den
framtida utvecklingen kan föranleda (dir. 1990:47). Kommittén
bör redovisa sina förslag senast den 1 juli 1992.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet följande
motioner av vilka flertalet är av den karaktär att de faller
inom ramen för den skogspolitiska kommitténs uppdrag och i
övrigt tillhör ämnesområden som behandlats mera utförligt under
innevarande valperiod:
25. Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. (D9)
Propositionen
Från anslaget betalas kostnader för bl.a. ersättningar enligt
lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt
och för bidrag enligt förordningen (1985:145) om statsbidrag
till fritidsfisket inom vissa områden. Jordbruksministern
föreslår att anslaget, som är ett förslagsanslag, förs upp med
oförändrat belopp, 1000000kr.
Motionerna
Enligt motion Jo425 (m) innebar riksdagsbeslutet om fritt
handredskapsfiske på södra ostkusten att stora intrång gjordes
på vattenägarnas rätt till fiske. De som utnyttjade sin rätt
till yrkesmässigt fiske har fått vidkännas förluster genom att
redskapen skadats och förflyttats. Naturen har utsatts för ett
ökat slitage, och störningar av fågel- och djurlivet har inte
kunnat undvikas. Vilka skador som uppstått och hur stora
förluster som åsamkats den enskilde är oklart. En utvärdering
som belyser konsekvenserna av riksdagens beslut bör komma till
stånd (yrkande 9). I motion Jo441 (c) erinras om att
ersättningsmöjlighet enligt beslutet öppnades endast för vissa,
påvisbara inkomstbortfall såsom för sålda fiskekort och
fiskearrenden. Däremot har yrkesfiskare som använt sina
fiskevatten för sitt livsuppehälle inte fått ersättning. I
motionen framförs förslag om en särskild fond för att ersätta
personer som bedriver yrkesmässigt fiske för skador och
förluster som uppkommit i samband med införandet av fritt
handredskapsfiske på ostkusten och i vissa sjöar.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till
anslag för ersättning för intrång i enskild fiskerätt, m.m.
Riksdagen bör således besluta i enlighet med förslaget.
Med anledning av motionerna får utskottet anföra följande.
Riksdagen beslöt våren 1985 att släppa handredskapsfisket
fritt vid södra ostkusten, längs Gotlands och Blekinges kuster
samt i de stora sjöarna (prop.1984/85:107, JoU26). En ny
paragraf, 20 a §, infördes i detta syfte i lagen (1950:596) om
rätt till fiske. Genom ovanciterade lag om ersättning för
intrång i enskild fiskerätt tillerkändes den som är innehavare
av enskild fiskerätt rätt till ersättning av staten, om de nya
bestämmelserna om fritt handredskapsfiske medför ett
inkomstbortfall. Föredragande departementschefen framhöll i den
av riksdagen godkända propositionen bl.a. att fiskerättshavarnas
möjligheter att förfoga över sina fiskevatten ändras endast i
ett enda avseende när handredskapsfisket släpps fritt, nämligen
följande: Genom att också andra än fiskerättshavaren får rätt
att fiska med handredskap blev det inte längre möjligt för
fiskerättshavaren att genom arrende eller fiskekort upplåta
vattnet för handredskapsfiske.
Enligt beslutet skall ersättning till en fiskerättshavare
bestämmas i pengar att betalas på en gång. Om det är lämpligt
skall dock ersättningen utgå antingen i form av ett bidrag till
den ersättningsberättigade för fiskevård eller andra åtgärder
som främjar fritidsfisket eller genom att fiskeristyrelsen låter
vidta sådana åtgärder. En tidsfrist sattes ut för dem som gjorde
anspråk på ersättning. Sådana anspråk skulle framställas hos
fiskeristyrelsen före utgången av år 1989. Annars gick rätten
till ersättning förlorad. Samtidigt beslöts att åtgärder skulle
kunna vidtas för att fiskevården i de områden som omfattades av
det fria handredskapsfisket inte skulle försämras. I det syftet
utfärdade regeringen ovan citerade förordning om statsbidrag
till fritidsfisket inom vissa områden. För att tillgodose bl.a.
yrkesfiskets intressen beslöts samtidigt att föreskrifter får
meddelas för att förebygga att fiske med fasta redskap och nät
som utövas med stöd av enskild fiskerätt hindras eller skadas.
Som framgår av det anförda gick tiden ut vid årsskiftet
1989-90 för ansökan om ersättning för förluster till följd av
införandet av fritt handredskapsfiske vid södra ostkusten m.fl.
kustavsnitt och i de stora sjöarna. I sin anslagsframställning
för budgetåret 1991/92 ger fiskeristyrelsen följande
sammanfattning av läget.
De sammanlagda årliga kostnaderna beräknas i prop. 1984/85:107
(sid. 168-169) till 5,0 Mkr under en tioårsperiod. Under det
första året (1985/86) beräknades kostnaderna dock komma att
begränsas till 3,0 Mkr. Från 1989/90 har anslaget skurits ner
till 1,0 Mkr. Eftersom ersättningsrätten är lagreglerad kommer
utbetalningarna inte att vara beroende av anslagets storlek.
Till en början genomfördes en omfattande
informationsverksamhet rörande ersättningsbestämmelserna. Det
kom in en mängd förfrågningar om möjlighet till ersättning.
Sedan har det fortsatt med formella ansökningar i en jämn ström,
men fram mot årsskiftet 1989/90 -- sista tidpunkten för
ansökan-- blev det en markant ökning. Över 200 ansökningar kom
under slutet av december. De flesta var ofullständiga och måste
kompletteras innan förhandlingar kan påbörjas. Dessa kommer att
bli tidskrävande. Totala antalet ersättningsansökningar är
ungefär 450.
Samtliga inkomna ärenden är under handläggning. För att få
klarhet i tolkningen av lagstiftningen har det visat sig
nödvändigt att få några principiella frågor prövade i domstol.
Två pilotfall har behandlats i första och andra instans, men de
har förts vidare till högsta domstolen. I avvaktan på utslag där
träffas delöverenskommelser med sådan innebörd att det bör vara
möjligt att efter det slutliga domstolsutslaget enkelt avsluta
förhandlingen. Det är svårt att bedöma när högsta domstolen är
klar, förmodligen först om något år. Detta innebär att
förhandlingsarbetet inte kan avslutas under budgetåret 1991/92.
Med hänsyn till den väsentligt ökade mängden
ersättningsansökningar kommer medelsbehovet att öka, allrahelst
som kraven också ökat. Det är emellertid omöjligt att på
nuvarande stadium i förhandlingsarbetet bedöma hur stor ökningen
kan bli. Av betydelse är också högsta domstolens avgörande i
pilotärendena.
Fram till den 30 juni 1990 har totalt ca 9,0 Mkr. utbetalats i
ersättning och ca 2,4 Mkr som bidrag till fiskevård. Under
budgetåret 1989/90 har drygt 2,9 Mkr utbetalats.
Utskottet har erfarit att så gott som samtliga
fiskerättshavare som bedömts ersättningsberättigade numera
erhållit ersättning för beräknade förluster under den första
tioårsperioden efter det fria handredskapsfiskets införande.
1985 års beslut innebar att ersättning skulle utgå för allt
personligt inkomstbortfall på grund av uteblivna förtjänster
från fiskekortsförsäljning, arrenden m.m. som vattenägarna kom
att vidkännas till följd av införandet av fritt
handredskapsfiske. Däremot har, som framhålls i motionerna,
eventuella skador på fiskerättshavarnas eget fiske icke kunnat
ersättas enligt de nya bestämmelserna. Detta fiske bedrivs i
många fall yrkesmässigt. Utskottet delar den mening som framförs
i motion Jo425 att det är oklart vilka skador som uppstått och
hur stora förluster som åsamkats den enskilde i detta avseende.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att regeringen bör
låta utvärdera dessa konsekvenser av riksdagens beslut.
Naturvårdsverket gjorde något år efter reformens genomförande
en utvärdering av slitaget på naturen i berörda områden och av
störningar av fågellivet till följd av införandet av det fria
handredskapsfisket. Någon märkbar inverkan kunde då inte
iakttas. Utskottet finner det naturligt att även denna aspekt
belyses vid utvärderingen av konsekvenserna av det fria
handredskapsfiskets införande. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo425 yrkande 9 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
Innan utvärderingen redovisats saknas anledning att ta
ställning till yrkandet i motion Jo441 om en fond för
yrkesfisket vid berörda kust- och strandavsnitt. Motionen
avstyrks på den grunden.
26. Bidrag till fiskevård m.m.
Propositionen
Jordbruksministern tar under punkt D 9. i propositionen (s.
52) även upp frågan om statens bidrag till fiskevård. Sådana
anvisas för närvarande över anslaget Bidrag till fiskevård m.m.
på denna huvudtitel. Bidrag kan lämnas bl.a. till
fiskevårdsåtgärder och till förrättningskostnaderna för
bildande av fiskevårdsområden. Mot bakgrund av behovet av att
kraftigt reducera statsutgifterna föreslås att dessa bidrag
skall slopas. Kostnaderna för de aktuella åtgärderna får i
stället täckas av de fiskekortinkomster eller arrendeavgifter
som vattenägarna erhåller.
Motionerna
I motion Jo269 (v) yrkande 12 yrkas att riksdagen för
budgetåret 1991/92 anslår 8324000kr. till Bidrag till
fiskevård. I motionen erinras om att fiskevårdsbidraget har
bidragit till en utökad och förbättrad fiskevård. Av hittills
beviljade fiskevårdsbidrag har ca 35 % använts till utsättning
av fisk, ca 19 % till biotopvårdande åtgärder, ca 19 % till
byggande av fiskvägar och ca 8 % till övrig fiskevård. Bidragen
har inneburit att en rad vatten i hela landet blivit föremål för
fiskevårdsinsatser, anför motionärerna. Samtidigt har
ansökningarna om bidrag till bildande av fiskevårdsområden ökat
starkt. Riksdagen har beslutat att statsbidrag skall utgå till
bildande av fiskevårdsområden där ansökningarna inkommit till
länsstyrelsen före den 1 september 1990. Regeringen föreslår att
dessa bidrag skall slopas omedelbart. Motionärerna anser att de
utfästelser staten har gjort skall hållas.
I sak överensstämmande men till utformningen något varierande
yrkanden framförs i motionerna Jo425 (m) yrkande 6, Jo429 (c),
Jo433 (c), Jo442 (c), Jo444 (c), Jo447 (c) yrkande 2, Jo448 (c)
yrkande 1, Jo449 (c) och Jo450 (mp) yrkande 1.
I motionerna Jo428 (fp) yrkande 1 och Jo434 (fp) begärs
förslag om hur givna utfästelser om fiskevården skall kunna
hållas. I motionerna Jo406 (c), Jo407 (c), Jo424 (fp), Jo431
(c), Jo437 (c) och Jo446 (c) yrkas, med varierande
formuleringar, att statsbidrag till förrättningskostnader för
bildande av fiskevårdsområden skall utgå enligt tidigare beslut.
I motionerna Jo417 (s) och Jo438 (s) yrkas på tillkännagivande
om anslag till fiskevård. Enligt motion Jo417 skulle ett
uteblivet anslag medföra att redan förberedda projekt inte kan
effektueras och att arbetet med bildande av fiskevårdsområden
avbryts.
I motion Jo402 (s) yrkas att riksdagen gör ett uttalande till
regeringen om ökade resurser till fiskevård genom en allmän
fiskevårdsavgift. Motionärerna framhåller att bidraget till
fiskevård på intet sätt har motsvarat behovet (yrkande 2). Trots
detta har bidraget betytt mycket för en förbättrad fiskevård och
utveckling av sportfisket. En allmän fiskevårdsavgift bör nu
införas i enlighet med de principer som Sportfiskarna
formulerat. Likartade yrkanden framförs i motionerna Jo412 (s),
Jo414 (s), Jo416 (s), Jo418 (s), Jo419 (s), Jo421 (s),
Jo426(s) och Jo450 (mp). Enligt motion Jo448 (c) yrkande 2 bör
regeringen utreda lämpligheten och möjligheterna att införa
fiskevårdsavgifter och därefter återkomma till riksdagen med
konkret förslag.
Utskottets överväganden
Anslag: Bidrag till fiskevård
Från anslaget E 10. Bidrag till fiskevård ges innevarande
budgetår bidrag till bl.a. fiskevård och kostnader för bildande
av fiskevårdsområden enligt förordningen (1985:440) om
statsbidrag till fritidsfisket. Riksdagen beslöt våren 1990 att
statsbidrag inte längre bör lämnas till kostnader för bildande
av fiskevårdsområden. Dock bör de som ansökt om ombildning av
fiskevårdsförening till fiskevårdsområdesförening före den 1
september 1990 medges statsbidrag även om förrättningen inte är
avslutad vid utgången av år 1990. Utskottet anförde i
sammanhanget att det är angeläget att fiskevårdsområdesbildandet
fortsätter. Samtidigt erinrade utskottet om att någon tidsgräns
för bildande av sådana områden inte finns i lagen
(prop.1989/90:100 bil. 11, JoU14 s. 35 ff).
Fiskeristyrelsen har i anslagsframställningen för budgetåret
1991/92 framhållit att ansökningarna om bidrag till bildande av
fiskevårdsområden har ökat starkt. För att kunna täcka
underskottet för budgetåret 1990/91 och det ökade behovet för
1991/92 föreslår fiskeristyrelsen att extra medel temporärt
anslås för ändamålet. Styrelsen föreslår att anslaget höjs med
3,0 milj.kr. till 8,324 milj.kr.
Som framgår av referatet av propositionen bör slopandet av
fiskevårdsbidragen ses mot bakgrund av behovet att kraftigt
reducera statsutgifterna. Regeringens förslag synes innebära
att riksdagens beslut för ett år sedan om ersättning till
bildande av fiskevårdsområden inte kan fullföljas.
Jordbruksministern har dock sedermera i en frågedebatt i
kammaren förklarat sig beredd att ta initiativ till en genomgång
så att de nyanmälda fiskevårdsområdena skall kunna finansieras.
Utskottet utgår från att detta innebär att regeringen är beredd
fullfölja finansieringen även om bidragsfrågorna icke är
slutligt avgjorda vid nästa budgetårs utgång.
Utskottet finner rimligt att anslaget Bidrag till fiskevård
upptas i statsbudgeten även under det kommande budgetåret. Som
framhålls i motionerna har dessa bidrag varit av betydelse för
en utökad och förbättrad fiskevård. I likhet med motionärerna
tillstyrker utskottet fiskeristyrelsens äskande härvidlag.
Riksdagen bör således med bifall till motionerna Jo269 yrkande
12, Jo425 yrkande 6, Jo429, Jo433, Jo442, Jo444, Jo449 och Jo450
(mp) yrkande 1 samt med anledning av propositionen och
motionerna Jo406, Jo407, Jo417, Jo424, Jo428 yrkande 1, Jo431,
Jo434, Jo437, Jo438, Jo446 och Jo447 yrkande 2, Jo448 yrkande 1,
till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa
ett reservationsanslag på 8324000kr.
Allmän fiskevårdsavgift
1973 års fiskevattensutredning föreslog enhälligt i sitt
betänkande Fiska på fritid (SOU 1978:75) att en fiskevårdsavgift
skulle införas för att täcka kostnaderna för fiskevård, service
och information samt viss fisketillsyn i enskilt vatten.
Utredningens förslag behandlades i prop. 1980/81:153, JoU29 om
åtgärder för att främja fritidsfisket. Departementschefen
framhöll då att utredningens förslag, att en stor del av det
statliga stödet till fiskevården och fritidsfisket skulle
finansieras med en särskild avgift, inte borde genomföras vid
det tillfället. Bl.a. vore kostnaderna för administration,
kontroll och tillsyn svåra att beräkna. Han föreslog därför att
det statliga stöd till fritidsfisket som förordades i
propositionen skulle finansieras över statsbudgeten utan att
någon särskild avgift tas ut. Utskottet och riksdagen följde
regeringen. -- Under det decennium som gått därefter har
motioner om införande av allmän fiskevårdsavgift upprepade
gånger avslagits av riksdagen (senast 1989/90:JoU2).
Utskottet finner för egen del att de skäl som tidigare anförts
för införande av en allmän fiskevårdsavgift fortfarande gäller.
Det synes rimligt att de som har fiske som hobby eller fiskar
för sitt husbehov skall vara beredda att erlägga en mindre
avgift för att få ökat utbyte av sitt fiske. Enligt en
undersökning som nyligen utförts av fiskeristyrelsen och
statistiska centralbyrån är hela 2,8 miljoner personer i
åldersgruppen 18--74 år intresserade av fiske. Av dessa var 70 %
sportfiskare som fiskade enbart med handredskap. Redan en
tämligen ringa avgift för de fiskande skulle teoretiskt inbringa
betydande summor för användning till fiskevårdande åtgärder.
Härtill kommer att de statliga bidragen till fiskevård, vilka
redan bedöms otillräckliga, knappast kan uppehållas på sikt.
De skäl som för tio år sedan anfördes mot genomförandet av
fiskevattensutredningens förslag gällde bl.a. svårigheten att
beräkna kostnaderna för administration, kontroll och tillsyn.
Enligt utskottets mening bör kostnaderna för administration och
uppbörd kunna hållas på rimlig nivå om, som motionärerna
föreslår, samma system tillämpas som det som gäller för
jaktvårdsavgiften. Det finns anledning att i sammanhanget
hänvisa till de olika förslag som framlagts av
fiskevattensutredningen och senare av bl.a. Sveriges fiskevårds-
och sportfiskeförbund. Frågan om kontroll och tillsyn är mera
komplicerad. Genom ökad information och samverkan mellan alla
intresserade bör den enligt utskottets mening dock kunna lösas
på ett tillfredsställande sätt.
Med hänvisning till det anförda förordar utskottet att
regeringen låter närmare utreda frågan om införande av allmän
fiskevårdsavgift med sikte på att förslag bör kunna framläggas i
samband med nästa års budgetproposition. Vad utskottet anfört
med anledning av motionerna Jo402 yrkande 2, Jo412, Jo414,
Jo416, Jo418, Jo419, Jo421, Jo426, Jo448 yrkande 2 och Jo450
yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
27. Främjande av rennäringen (E 1)
Propositionen
Huvuddelen av anslaget har hittills fördelats på olika
användningsområden, bl.a. trygghetspaketet för renskötare m.fl.,
genom beslut av lantbruksstyrelsen efter årliga överläggningar
mellan staten och företrädare för rennäringsutövarna. För nästa
budgetår föreslår regeringen ett reservationsanslag på
10593000 kr.
Motionen
I motion Jo214 (m) föreslås att anslaget räknas upp med
900000 kr. för att kompensera de renskötande samerna för
införandet av premieskatt på trygghetsförsäkringarna.
Utskottets överväganden
Utskottet är icke berett att som motionärerna föreslår ge
kompensation budgetvägen för skattereformens effekter. Riksdagen
bör besluta i enlighet med regeringens förslag och avslå
motionen i berörd del (yrkande 2).
28. Prisstöd till rennäringen (E 2)
Propositionen
Anslaget används för pristillägg på renkött. Enligt riksdagens
beslut skall reella överläggningar föras mellan staten och
företrädare för rennäringen om nivån på prisstödet
(1989/90:JoU14, rskr.194).
Vid överläggningarna med rennäringsutövarna om nivån på
prisstödet till rennäringen har enligt lantbruksstyrelsen
enighet inte nåtts om takten i återhämtandet av nivåskillnaden
till Norrlandsstödet. Styrelsen har föreslagit en återhämtning
av nivåskillnaden till Norrlandsstödet under en treårsperiod
räknad fr.o.m. budgetåret 1990/91. Svenska samernas riksförbund
har ansett att hela återhämtningen skulle ske budgetåret
1990/91.
Jordbruksministern föreslår i propositionen att prisstödet
nästa år utgår med 305 kr. per slaktad ren. Tillsammans med den
höjning av pristillägget för budgetåret 1990/91 som regeringen
redan beslutat om med anledning av lantbruksstyrelsens förslag
till nivåjustering, innebär detta en ökning med ca 39 %. Mot
bakgrund härav beräknas utbetalningarna under anslaget till 30
milj.kr.
Motionerna
I motion Jo205(c) yrkas att prisstödet till rennäringen för
budgetåret 1991/92 räknas upp motsvarande uppräkningarna av
prisstödet till jordbruket i norra Sverige. Även enligt motion
Jo214 (m) är det angeläget att riksdagens beslut följs och att
regeringens förslag därför korrigeras. Motionärerna konstaterar
att den sista tredjedelen av eftersläpningen innebär att
beloppet skall vara 340 kr. per slaktad ren plus den ökning som
kan bli följden av ett förhöjt stöd till jordbruket i norra
Sverige. Mot den bakgrunden yrkar de en uppräkning av anslaget
med 3 milj.kr. (yrkande 1). Även i motion Jo269 (v) yrkas en
uppräkning till 340 kr. per slaktad ren plus den ökning som kan
bli följden av ett förhöjt stöd till jordbruket i norra Sverige
(yrkande14). Enligt motionen skulle detta innebära en
anslagshöjning med 10 milj.kr. (yrkande 13).
Utskottets överväganden
Vid 1990 års budgetbehandling erinrade utskottet om att viss
eftersläpning skett i fråga om prisstödet till rennäringen
jämfört med vissa andra stödformer. Riksdagen hade redan
tidigare uttalat att prisstödet till rennäringen borde justeras
årligen i enlighet med de principer som fastställts för stödet
till jordbruket i norra Sverige (JoU 1985/86:13, rskr.165).
Utskottet finner i likhet med motionärerna att det är rimligt
att prisstödet till rennäringen räknas upp redan nästa budgetår
så att det kommer i nivå med Norrlandsstödet. Stödet bör utgå
med 340 kr. per slaktad ren plus den ökning som kan bli följden
av ett förhöjt stöd till jordbruket i norra Sverige.
Regeringen har numera lagt fram en proposition (1990/91:99) om
stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige,
m.m. Däri föreslås en höjning av stödnivån för
jordbruksprodukter med i genomsnitt 12 % varav 5 procentenheter
utgör kompensation för avskaffandet av tvåprissystemet. Den
höjning som föranleds av tvåprissystemets avskaffande bör i sin
helhet tillfalla mjölkproducenterna. Utskottet anser, med
reservation för vad som kan ytterligare beslutas under
behandlingen av nämnda proposition, att den del av
Norrlandsstödet som avser kompensation till mjölkproducenterna
givetvis icke bör inverka på prisstödet till rennäringen.
Riksdagen bör, med hänvisning till det anförda och med bifall
till motion Jo214 yrkande 1, anvisa ett anslag på 33 milj.kr.
Därmed tillgodoses även motionerna Jo205 och Jo269 yrkandena 13
och 14.
29. Ersättningar för viltskador m.m. (E 3)
Propositionen
Från anslaget utbetalas ersättning för förluster som uppkommer
till följd av angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra
tamdjur. Bestämmelser om ersättning finns i förordningen
(1976:430) om ersättning vid vissa skador av rovdjur. Från
anslaget utgår vidare viss ersättning enligt förordningen
(1980:400) om ersättning vid vissa viltskador, m.m. Dessutom
bekostas från anslaget vissa åtgärder för att förebygga skador
av vilt m.m.
Regeringen föreslår att anslaget förs upp med oförändrat
belopp, sammanlagt 12,32 milj.kr.
Motionen
Enligt motion Jo913 (c) har det under några år gjorts försök
med elstängsel i Värmland, Dalsland och Hälsingland för att
skydda tamboskapen mot rovdjur. Framför allt är det vargen som
har vållat skador och lidande för tamboskapen. Försöken att
skydda husdjuren med elstängsel har visat positiva resultat,
anför motionärerna. De begär därför att riksdagen beslutar att
statens naturvårdsverks anslag till skadeförebyggande åtgärder
skall räknas upp så att kostnaderna för effektiva stängsel till
skydd för tamboskap mot varg helt kan bäras av detta anslag för
budgetåret 1991/92.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om anslag.
Riksdagen bör således besluta i enlighet med förslaget.
Enligt statsliggaren för innevarande budgetår har av det
samlade anslaget 200000kr. anvisats till åtgärder för att
förebygga skador av vilt m.m. Utskottet har inget underlag för
en närmare bedömning av bidragsbehovet såvitt avser
vargstängsel. Den detaljstyrning av medelsfördelningen som
motionen avser bör i första hand ankomma på regeringen eller
naturvårdsverket. Motionen avstyrks.
30. Vissa frågor om rennäringslagen
Motionerna
Utskottet har funnit lämpligt att i detta sammanhang ta upp
ett par motioner om rennäringslagen.
Enligt motion Jo211 har det främst i Härjedalen uppstått
problem med renar som i stort antal uppehåller sig året om på
marker som får utnyttjas för bete endast vintertid. Motionärerna
erinrar om att ansvaret för förhållandena inom rennäringen vilar
lokalt på ledningarna för samebyarna och regionalt på
vederbörande lantbruksnämnds rennäringsdelegation, där tre av
sju ledamöter representerar samerna. I Jämtlands län har
rennäringsdelegationen enhälligt beslutat om minskning av
antalet renar i berörda byar. Motionärerna påpekar att samernas
representanter här tagit ansvar på ett föredömligt sätt.
Emellertid saknas sanktionsmöjlighet för att verkställa
beslutet. Motionärerna yrkar därför att riksdagen begär förslag
till ändring i rennäringslagen i syfte att införa bestämmelser
om kontroll av renräkning och vitesföreläggande.
I motion Jo217 yrkas att 71 § rennäringslagen ändras så att
länsstyrelsen skall kunna vid vite förelägga en sameby att föra
bort renar som uppehåller sig utanför renskötselområdet eller
inom detta under tid då renskötsel inte får bedrivas där
(yrkande 1). Motionärerna yrkar även att 3 § rennäringslagen
ändras så att osäkerhet om tolkningen ej kan uppstå (yrkande 2).
Enligt motionen har tolkningsproblem uppstått som förvärrat
strövrensproblemen under sommarmånaderna. Bl.a. har paragrafen
understundom tolkats så att renskötsel får bedrivas hela året på
all kronomark nedanför odlingsgränsen i Västerbottens läns
lappmark. Motionärerna hemställer att texten i 3 §
rennäringslagen ändras så att osäkerhet om tolkningen ej kan
uppstå.
Utskottets överväganden
Regeringen lade den 21 juni 1990 fram en proposition om
ändring i rennäringslagen (1971:437). Riksdagen avslog
propositionen den 28 november 1990 (JoU12, rskr. 46) i avvaktan
på ett sammanhållet förslag angående samernas ställning.
Utskottet erinrar om att propositionen bl.a. innehöll förslag
till ändring av 15 och 66 §§ samt införande av en ny 66 a§
rennäringslagen. Dessa förslag går i samma riktning som
förslaget i motion Jo211. Vid behandlingen av propositionen
underströk utskottet det angelägna i att regeringen så snart det
är möjligt återkommer till riksdagen med ett sammanhållet
förslag angående samefrågorna. Enligt utskottets mening finns
det anledning att åter erinra om ärendets brådskande karaktär.
Utskottet är dock icke berett att nu behandla frågor om
rennäringslagen utbrutna ur nämnda sammanhang och avstyrker
alltså motionen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet även
motion Jo217 yrkande 1 om 71 § rennäringslagen.
Med anledning av motion Jo217 yrkande 2 om 3 § rennäringslagen
får utskottet anföra följande.
Enligt 3 § första stycket punkt 1 rennäringslagen får
renskötsel bedrivas hela året i Norrbottens och Västerbottens
läns lappmarker dels ovanför odlingsgränsen, dels nedanför denna
gräns på mark som tillhör staten (kronomark) och renbetesland
där skogsrenskötsel av ålder bedrives under våren, sommaren och
hösten, -- -- -- I paragrafens andra stycke lämnas vissa
definitioner. Med renbetesland förstås enligt lagen mark som vid
avvittringen förklarats utgöra renbetesland eller av ålder
använts som sådant land.
I den renbeteslag (1928:309 RBL) som föregick nuvarande lag
gjordes skillnad mellan fjällappars och skogslappars rätt till
betesområden. Skogsrenskötsel fick enligt 3 § 1 mom. RBL
bedrivas året om inom lappmarkerna ovan odlingsgränsen samt
nedom denna gräns på mark som antingen tillhör kronan eller
utgör renbetesland, "dock att de må uppehålla sig endast å
trakter där skogsrenskötsel av ålder förekommer under våren,
sommaren eller hösten".
1964 års Rennäringssakkunniga föreslog i betänkandet
Rennäringen i Sverige (SOU 1968:16) att rådande skillnad i
rättsställning mellan fjäll- och skogsrenskötsel avskaffas. De
föreslog i huvudsak en kombination av bestämmelserna för resp.
kategorier. "Någon väsentlig vare sig inskränkning eller
utvidgning av de nuvarande rättigheterna, vilka lagfästs efter
ingående överväganden och numera får betraktas som hävdvunna,
har inte ansetts böra vidtagas," anförde de sakkunniga.
Rennäringssakkunnigas förslag om renskötselområdets omfattning
antogs i det väsentliga av riksdagen (prop. 1971:51, JoU37).
Ingen diskussion om ändring av områdesbestämningen förekom, vare
sig i propositionen eller i utskottets betänkande. De ändringar
som vidtogs i lagtexten jämfört med utredningsförslaget är
redaktionella.
Med hänvisning till vad som anförts i förarbetena bör det inte
råda någon tvekan om stadgandets rättsliga innebörd. Motion
Jo217 påkallar således i denna del (yrkande 2) icke någon
särskild åtgärd från riksdagens sida.
31. Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet (F
1) och Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt (F 2)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 1
och F 2 (s. 57--58).
Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. till
uppdragsverksamhet vid lantbruksstyrelsen för djurens hälso- och
sjukvård. Jordbruksministern anmäler att han har för avsikt att
senare föreslå regeringen att bl.a.
distriktsveterinärorganisationen ses över i samband med en
översyn av veterinärväsendet.
Motionen
I motion Jo508 (v) framhålls vikten av att
distriktsveterinärernas situation i inlandet uppmärksammas i den
aviserade översynen av organisationen. Enligt motionären kan
inga besparingar göras vad gäller antalet veterinärer i
Västerbottens inland. Snarare behövs förstärkningar.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Riksdagen
bör således besluta i enlighet med förslaget.
Utskottet utgår från att den aviserade översynen kommer att
omfatta den veterinära situationen i hela landet. Någon särskild
åtgärd från riksdagens sida synes inte påkallad med anledning av
motionen.
33. Bidrag till distriktsveterinärorganisationen m.fl. anslag
(F4--F6)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
F4--F6 (s. 60--61).
34. Centrala försöksdjursnämnden (F7)
Propositionen
Anslaget används för centrala försöksdjursnämndens (CFN) och
de djurförsöksetiska nämndernas verksamhet. Anslaget finansierar
vidare forskning rörande alternativa och kompletterande metoder
till djurförsök och viss annan verksamhet inom
försöksdjursområdet. Regeringen föreslår ett anslag på
5112000kr.
Motionen
I motion Jo523 (c) yrkas att anslaget höjs med 1 milj.kr. för
att möjliggöra motsvarande ökade anslag till forskning om
alternativ till djurförsök (yrkande 5).
Utskottets överväganden
Utskottet finner regeringens förslag väl avvägt. Riksdagen bör
alltså besluta i enlighet därmed och avslå motionen.
35. Bekämpande av smittosamma husdjurssjukdomar (F 8)
Propositionen
Anslaget är avsett för kostnader och ersättningar i samband
med bekämpande av eller beredskap mot smittsamma
husdjurssjukdomar, m.m. Jordbruksministern beräknar kostnaderna
för sådana sjukdomar till 4,75 milj.kr. Härutöver bör under
detta anslag anvisas medel för bekämpande av leukos och Aujezsky
sjukdom som tidigare bekostats inom ramen för
regleringsekonomin.
Motionerna
I motionerna Jo517 (m) och Jo525 (m) yrkas på
tillkännagivanden om det pågående programmet för
leukosbekämpningen i Sverige. Enligt den förstnämnda motionen
har EG-kommissionen antagit direktiv vari krävs leukosfrihet i
medlemsländerna 1993. Regeringen bör enligt motionen återkomma
med förslag som medger bekämpning anpassad till EGs direktiv. I
sistnämnda motion förordas att utslaktningen av
leukosinfekterade djur påskyndas i stället för slakt inom ramen
för omställningsprogrammet.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Riksdagen
bör alltså besluta i enlighet med förslaget.
Utskottet har inhämtat bl.a. följande om leukosprogrammet.
Enzootisk bovin leukos är en smittosam virussjukdom som endast
drabbar nötkreatur. Leukos har observerats i Sverige under minst
100 år. Sjukdomen är internationellt vanligt förekommande. Vid
jämförelser med andra västeuropeiska länder har Sverige en hög
förekomst av leukos. Som en följd av ökad internationell handel
har EG infört krav på leukosfrihet eller fungerande
bekämpningsprogram för sina medlemsländer.
Lantbruksstyrelsen godkände år 1989 ett frivilligt
leukosbekämpningsprogram, och Svensk Husdjursskötsel ek.för.
(SHS) utsågs som huvudman. Arbetet påbörjades omedelbart och en
inledande tankmjölksundersökning omfattande hela landet
genomfördes. Resultaten anger att cirka 25 % av landets
mjölkkobesättningar är leukossmittade och att cirka 10 % av
individerna är smittade. Geografiskt är fördelningen ojämn med
flest smittade djur och besättningar i sydöstra Sverige.
Leukosprogrammets syfte är att genom förebyggande åtgärder,
kontroll och utslaktning av leukossmittade djur minska
spridningen av sjukdomen samt att genom dessa åtgärder på sikt
utrota sjukdomen i landet.
I den ursprungliga planeringen beräknades leukosprogrammets
genomförande ta upp till 10 år. Det bidrag till programmet som
för innevarande år anslagits inom ramen för regleringsekonomin
och som i fortsättningen föreslås utgå av budgetmedel, är till
sin storlek anpassat efter den planeringen. Intresset för
anslutning har emellertid varit livligare än beräknat, och med
nuvarande takt kommer flertalet av landets besättningar att vara
friförklarade eller anslutna inom fem år. Kostnaderna under det
inledande skedet blir därmed större än beräknat. Från näringens
sida har det anförts att det föreslagna anslaget är
otillräckligt för genomförande av programmet. En fördröjning av
den takt som för närvarande hålls vore olycklig.
Utskottet vill för sin del framhålla betydelsen av att
leukosprogrammet kan genomföras snabbt och effektivt. Sjukdomen
vållar djuren lidande. Sjukdomar hos livsmedelsproducerande djur
bör bekämpas. Under den tid programmet pågår utsätts
livdjurshandeln för störningar. Det finns anledning att samordna
programmet tidsmässigt med motsvarande kampanjer i EG-länderna.
Utskottet finner mot bakgrund av det anförda värdefullt att
djurägarna visat stort intresse för anslutning till
leukosprogrammet. Som anförts i det föregående föreslås i
propositionen att bidrag som under innevarande år utgår av
regleringsmedel betalas ut som statsbidrag i fortsättningen.
Enligt utskottets mening kan det finnas anledning överväga de
förslag till lösningar som förs fram i motionerna Jo517 och
Jo525 för att påskynda genomförandet av leukosprogrammet.
Motionernas syfte bör kunna tillgodoses utan någon särskild
åtgärd från riksdagens sida.
Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000kr. till
uppdragsverksamhet vid statens utsädeskontroll (SUK). SUK
omfattas av budgetförordningen och har redovisat en fördjupad
anslagsframställning för budgetperioden 1991/92--1993/94.
Verksamheten vid myndigheten präglas enligt jordbruksministern
av en nedgång i efterfrågan på statsplomberat utsäde och den
överkapacitet på officiell kontroll av lantbruksutsäde som finns
i landet. Den av riksdagen nyligen beslutade reformeringen av
livsmedelspolitiken innebär att denna överkapacitet ytterligare
ökar. Jordbruksministern anmäler sin avsikt att i annat
sammanhang återkomma till bl.a. frågorna om omstrukturering av
svensk utsädeskontroll och kontrollsystem för köksväxtutsäde.
Han är inte beredd att nu föreslå någon budgetram för SUK för
budgetperioden.
Motionen
I motion Jo522 (fp) yrkas ett tillkännagivande om fortsatt
behörighet för frökontrollverksamheten i Örebro och Linköping
att analysera och statsplombera utsäde.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under G 1.
Utskottet utgår från att den aviserade omstruktureringen av
utsädeskontrollen kommer att inbegripa även
frökontrollverksamheten i Linköping och Örebro. Motionen
påkallar inte någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
37. Bidrag till statens utsädeskontroll m.fl. anslag
(G2--G5, G 7)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
G2--G5,G7 (s. 66--72).
38. Statens livsmedelsverk m.fl. anslag (H 1 och H 2)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 1
(statens livsmedelsverk) och H 2 (täckande av vissa kostnader
för köttbesiktning m.m. (s. 73--76). I fråga om verksamhetens
inriktning vid livsmedelsverket innebär förslaget bl.a. att den
påbörjade förändringen av verksamheten skall fortsätta för den
kommande treårsperioden så att verket stärker sin tillsynsroll
samtidigt som livsmedelskontrollen i högre grad bygger på
företagens egentillsyn. Livsmedelsverket bör ge ökad tyngd åt
arbetet med att utveckla nya metoder för analysverksamhet samt
vara återhållsamt med normer och endast fastställa nya
föreskrifter om det finns tungt vägande konsumentskäl eller om
det krävs med hänsyn till Sveriges internationella
förpliktelser. Informationsinsatserna gentemot lokal och
regional livsmedelskontroll, livsmedelsbranschen, konsumenter
etc. bör förstärkas. För budgetåret 1991/92 bör ett ramanslag på
89959000 kr. anvisas till livsmedelsverket.
39. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (H 3)
Mot bakgrund av bl.a. det livsmedelspolitiska beslutet har
lantbruksekonomiska samarbetsnämnden getts vidgade
arbetsuppgifter och skall enligt propositionen arbeta med hela
livsmedelskedjan. Med hänsyn härtill har nämndens namn ändrats
till livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden. Dess sammansättning
framgår av förordningen (1988:862) med instruktion för
livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden. För att samarbetsnämnden
skall kunna möta de vidgade arbetsuppgifterna föreslår
regeringen att anslaget räknas upp med 282000 kr. till totalt
3482000 kr.
Enligt motion Jo254 yrkande 13 (m) bör livsmedelsekonomiska
samarbetsnämnden upphöra. Verksamheten bör -- i den mån den
behövs -- inrymmas under kontot för livsmedelsstatistik, som SCB
bör ansvara för. Motionen utmynnar i ett yrkande om avslag på
regeringens förslag.
Utskottet delar regeringens bedömning att det mot bakgrund av
riksdagens livsmedelspolitiska beslut är motiverat att ge
livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden vidgade arbetsuppgifter. I
riksdagsbeslutet underströks bl.a. behovet av att reformens
effekter på olika områden och utifrån olika aspekter noga följs
upp. Som anförs i propositionen har samarbetsnämnden en viktig
roll i detta sammanhang. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag och avstyrker motion Jo254 yrkande 13. Beträffande de
formella möjligheterna att minska eller -- som i detta fall --
helt avskaffa ett anslag som innefattar lönekostnader hänvisar
utskottet till vad som anförs ovan under punkt 1.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H
6--H 8 (s. 78--81).
41. Sveriges lantbruksuniversitet (I 1)
Propositionen
Den övergripande översyn som pågår av SLU kommer att redovisas
nästa år. Den skall utgöra ett underlag för nästa
forskningspolitiska proposition år 1993. Anslaget bör förutom
för pris- och löneomräkning tillföras 4 milj.kr. för
förstärkning av forskningen i enlighet med vad som förordades i
forskningspropositionen år 1990.
Den föreslagna planeringsramen för statlig högskoleutbildning
vid jordbruks- och skogsbrukssektorn redovisas på s. 83 i
propositionen. Vidare redovisas beslut om ändrat ämnesinnehåll
för vissa tjänster som professor.
Statens lantbrukskemiska laboratorium skall inordnas i SLU
fr.o.m. den 1 juli 1991. I samband härmed tillförs SLU
8026000 kr.
Jordbruksministern har räknat med att SLU skall bidra till de
samlade besparingarna inom den offentliga sektorn med 6,6
milj.kr. Sammanlagt föreslås ett reservationsanslag på
616512000 kr.
Motionerna
I motion Jo253 yrkande 17 (c) yrkas en höjning av anslaget med
7 milj.kr., varav 2 milj.kr. för livsmedelsinriktad utbildning
och 5 milj.kr. till omvandling av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster.
I motion Jo628 (v) yrkas att anslaget höjs med 3 milj.kr.,
varav 1 milj.kr. till ALA-enheten och 2 milj.kr. för omvandling
av utbildningsbidrag till forskartjänster. Vidare yrkas att 10
milj.kr. av SIDAs biståndsanslag överförs till SLUs anslag för
finansiering av u-landsinriktad utbildning, forskning m.m.
I motion Jo611 (c) yrkas att driftsbidraget till Gammelkroppa
skogsskola höjs så att det motsvarar Garpenbergs bidrag per
årsstudieplats för skogstekniker.
I motion Jo621 (mp) förordas att SLU, SJFR och STU upprättar
forsknings- och utvecklingsprogram för småskaliga och
miljövänliga produktionsmetoder m.m. För ändamålet föreslås ett
anslag om 30 milj.kr.
Utskottets överväganden
Utskottet erinrar om att SLUs anslag för utbildning och
forskning m.m. är så utformat att statsmakterna inte binder
anslagsbeloppet till något av de angivna ändamålen eller till
centralförvaltningen eller fakulteterna. Detta ger SLU stora
möjligheter att göra omfördelningar mellan olika ändamål. Som
utskottet tidigare anfört i samband med behandlingen av 1990 års
forskningsproposition är det viktigt att ta till vara den
flexibilitet som anslagskonstruktionen medger (1989/90:JoU17).
I samband med angivna beslut anslogs medel till ombildning av
utbildningsbidrag till doktorandtjänster. När det gäller
ALA-enheten bör framhållas att enhetens anslag ingår i SLUs
anslag och fördelas av SLU. Verksamheten erhåller även vissa
externa medel.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo253 yrkande
17 och Jo628 yrkandena 1 och 3.
I likhet med vad som anförs i propositionen (s. 83) anser
utskottet att någon överföring av biståndsmedel inte för
närvarande bör göras till detta anslag. Motion Jo628 yrkande 2
avstyrks således.
I anslutning till motion Jo611 bör påpekas att det inte
bedrivs någon skogsteknikerutbildning vid Garpenberg. Den
jämförelse som görs i motionen mellan bidragen till Gammelkroppa
skogsskola och utbildningsbidrag för skogsteknikerutbildning är
således inte relevant i detta sammanhang. För innevarande
budgetår utgår bidrag till Gammelkroppa skogsskola med högst
338000 kr. Bidraget kostnadsuppräknas på sedvanligt sätt för
varje budgetår. Med det anförda avstyrker utskottet motion
Jo611.
Forskning och utveckling inom området småskaliga och
miljövänliga produktionsmetoder bedrivs med stöd av medel från
flera olika anslag, bl.a. regionalpolitiska medel och
forskningsmedel hos SJFR. Det bör understrykas att beslut om
forskningens inriktning, omfattning och resurser fattas vart
tredje år. Nu gällande riksdagsbeslut om resurser och
prioriteringar gäller för perioden 1990/91--1992/93. Bland de
forskningsområden som prioriterades i 1990 års beslut finns
ämnesområden som helt eller delvis sammanfaller med önskemålen i
motion Jo621. I avbidan på den samlade bedömning av
forskningsbehoven som kan göras i samband med nästa
forskningsproposition bör riksdagen ej fatta några beslut som
innebär att nya resurser anvisas till vissa forskningsområden.
Motion Jo621 avstyrks således.
42. Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet
m.fl. anslag (I 2--I 6)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna I
2--I 6 (s. 84--89).
Hemställan
Jordbruksdepartementet m.m. (Litt. A)
1. beträffande anslag till jordbruksdepartementet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1990/91:Jo254 yrkande 7 och 1990/91:Jo269
yrkande 1 till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 25771000 kr.,
res. 1 (m)
res. 2 (v)
2. beträffande anslag till lantbruksråd
att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 5435000 kr.,
4. beträffande anslag till utredningar m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1990/91:Jo254 yrkande 8 till Utredningar
m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
9349000 kr.,
res. 4 (m)
5. beträffande anslag till vissa internationella
organisationer m.m.
att riksdagen till Bidrag till vissa internationella
organisationer m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 32880000 kr.,
Jordbruk och trädgårdsnäring (Litt. B)
6. beträffande en ny central jordbruksmyndighet
att riksdagen godkänner att en ny central jordbruksmyndighet
inrättas den 1 juli 1991,
7. beträffande verksamhetsinriktning m.m. för statens
jordbruksverk
att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen för
verksamheten inom statens jordbruksverks ansvarsområde skall
vara i enlighet med vad som förordas i propositionen i avsnittet
Förslag,
8. beträffande anslag till statens jordbruksverk m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1990/91:Jo213, 1990/91:Jo239, 1990/91:Jo253
yrkande 10, 1990/91:Jo254 yrkande 9, 1990/91:Jo257 yrkandena 1
och 2, 1990/91:Jo269 yrkandena 3--5 och 1990/91:Jo273 yrkande 8
till Statens jordbruksverk för budgetåret 1991/92 anvisar
ett ramanslag på 115576000 kr.,
res. 5 (m, fp)
res. 6 (c)
res. 7 (v)
9. beträffande partssammansatt styrelse
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo244,
10. beträffande fastställande av hushållningssällskaps
stadgar
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo263,
res. 8 (m, fp, c)
11. beträffande uttalande om viss inriktning av
organisationen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo265,
12. beträffande en fristående djurskyddsmyndighet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo529,
13. beträffande stöd till pälsdjursnäringen m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo203, 1990/91:Jo204,
1990/91:Jo230 yrkande 2 och 1990/91:Jo233,
14. beträffande anslag till lantbruksstyrelsen
att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
15. beträffande disposition av anslaget till
lantbruksstyrelsen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo222,
16. beträffande anslag till statens jordbruksnämnd
att riksdagen till Statens jordbruksnämnd för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
17. beträffande bidragsram för jordbrukets rationalisering
att riksdagen medger att under budgetåret 1991/92 statsbidrag
beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst
5000000 kr.,
18. beträffande medelsanvisning till jordbrukets
rationalisering, m.m.
att riksdagen till Bidrag till jordbrukets rationalisering,
m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
15000000 kr.,
19. beträffande disposition av anslaget m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo254 yrkande 10,
1990/91:Jo306 yrkande 11 och 1990/91:Jo307 yrkande 1,
20. beträffande anslag till markförvärv
att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets
rationalisering för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 1000 kr.,
21. beträffande försäljning av jordfondsfastigheter
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo254 yrkande 11,
res. 9 (m)
22. beträffande statlig kreditgaranti
att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig
kreditgaranti för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 15000000 kr.,
23. beträffande stöd till skuldsatta jordbrukare
att riksdagen till Stöd till skuldsatta jordbrukare för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 10000000
kr.,
24. beträffande startstöd till jordbrukare
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1990/91:Jo254 yrkande 12 till Startstöd till
jordbrukare för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag
på 30000000 kr.,
res. 10 (m)
25. beträffande stöd till avbytarverksamhet
att riksdagen till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 445000000
kr.,
26. beträffande särskilda åtgärder för jordbruket i norra
Sverige
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1990/91:Jo273 yrkande 6 till Särskilda
åtgärder för jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 50000 000 kr.,
res. 11 (v)
27. beträffande innehavare av fjällägenheter
att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter
för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
1700000 kr.,
28. beträffande stöd till vallfröodlingen
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo216,
1990/91:Jo246, 1990/91:Jo248 yrkande 1, 1990/91:Jo253 yrkande
16, 1990/91:Jo254 yrkande 15 och 1990/91:Jo273 yrkande 7,
samtliga i denna del, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om stöd till vallfröodlingen,
res. 12 (s)
29. beträffande stöd till vissa valltorkföretag
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo262 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om stöd
till vissa valltorkföretag och överskridande av anslag,
res. 12 (s)
30. beträffande stöd till bruna bönor
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo227,
1990/91:Jo253 yrkande 16, 1990/91:Jo254 yrkande 15 och
1990/91:Jo260, samtliga i denna del, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om stöd till bruna
bönor,
res. 12 (s)
31. beträffande exportstöd till konservärter m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo253
yrkande 16, 1990/91:Jo254 yrkande 15 och 1990/91:Jo269 yrkande
7, samtliga i denna del, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om exportstöd till konservärter
samt avslår motionerna 1990/91:Jo240 och 1990/91:Jo269 yrkande
6,
res. 12 (s)
32. beträffande stöd till marknadsföring av lamm- och
fårkött m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo220,
1990/91:Jo221 yrkande 3, 1990/91:Jo237 yrkande 2,
1990/91:Jo241, 1990/91:Jo245 och 1990/91:Jo270 yrkande 2,
samtliga i denna del, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om stöd till marknadsföring av lamm- och
fårkött m.m.,
res. 12 (s)
33. beträffande vallfrönämnden
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo248 yrkande 2,
res. 13 (m)
34. beträffande pristillägget till får- och lammkött m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo219, 1990/91:Jo237
yrkande 1 och 1990/91:Jo270 yrkande 3,
36. beträffande åtgärder för fårnäringen i övrigt
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo221 yrkandena 1 och
4, 1990/91:Jo249 och 1990/91:Jo270 yrkande 1,
res. 14 (mp)
37. beträffande utvecklingsinsatser för getnäringen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo258 yrkande 3,
res. 15 (v)
38. beträffande stöd till rapsodlingen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo209,
39. beträffande Svensk matpotatiskontroll
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo259,
40. beträffande köttexport
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo273 yrkande 3,
res. 16 (v)
41. beträffande stöd till omhändertagande av självdöda djur
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo253 yrkande 16 och
1990/91:Jo254 yrkande 15, båda i denna del,
43. beträffande återbetalning av omställningsstöd
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo253 yrkande 9,
1990/91:Jo254 yrkande 3 och 1990/91:Jo268 yrkande 1,
res. 19 (m)
44. beträffande inskränkning av stödet till
lövskogsplantering
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo226 yrkande 16,
45. beträffande högre stöd till ädellövskogsplantering
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo226 yrkande 17,
46. beträffande stöd till blandbestånd
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo308
yrkande 2 och 1990/91:Jo315 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
47. beträffande stöd till vallodling
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo218,
48. beträffande inlösen av oljeväxter
att riksdagen medger att statens jordbruksverk för inlösen av
oljeväxter och spannmål under budgetåret 1991/92 får disponera
en rörlig kredit på 1600000 000 kr. i riksgäldskontoret,
49. beträffande underskott i spannmålsregleringen
att riksdagen medger att statens jordbruksverk för
finansiering av underskott i spannmålsregleringen budgetåret
1990/91 under budgetåret 1991/92 får disponera en rörlig kredit
på 400000000 kr. i riksgäldskontoret,
50. beträffande höjning av rörlig kredit
att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov höja de
rörliga krediter som statens jordbruksverk disponerar för
inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av
underskott i spannmålsregleringen,
51. beträffande anslag till omställningsåtgärder
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motionerna 1990/91:Jo216, 1990/91:Jo220, 1990/91:Jo221 yrkande
3, 1990/91:Jo227, 1990/91:Jo237 yrkande 2, 1990/91:Jo241,
1990/91:Jo246, 1990/91:Jo248 yrkande 1, 1990/91:Jo253 yrkande
16, 1990/91:Jo254 yrkande 15, 1990/91:Jo260, 1990/91:Jo269
yrkande 7, 1990/91:Jo270 yrkande 2 och 1990/91:Jo273 yrkande 7,
samtliga i återstående del, samt med avslag på motion
1990/91:Jo271 yrkande 1 till Omställningsåtgärder i jordbruket
m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
5107752000 kr.,
52. beträffande rådgivning och utbildning
att riksdagen till Rådgivning och utbildning för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 40000 000
kr.,
53. beträffande disposition av anslaget till rådgivning och
utbildning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo271 yrkandena 2 och 3,
res. 23 (mp)
54. beträffande bidragsram för trädgårdsnäringens
rationalisering
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1990/91:Jo267 yrkande 5, 1990/91:Jo269
yrkandena 8 och 9 och 1990/91:Jo274 medger att under budgetåret
1991/92 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens
rationalisering. m.m. med sammanlagt högst 5000000 kr.,
res. 24 (c)
res. 25 (v)
55. beträffande medelsanvisning till trädgårdsnäringens
rationalisering
att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens
rationalisering, m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 5000000 kr.,
Skogsbruk (Litt. C)
56. beträffande kredit
att riksdagen medger att skogsstyrelsen under budgetåret
1991/92 får disponera en rörlig kredit av 65000000kr. i
riksgäldskontoret,
57. beträffande skogsvårdsorganisationen
att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.,
58. beträffande skogsvårdsorganisationen:
myndighetsuppgifter
att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen:
Myndighetsuppgifter för budgetåret 1991/92 anvisar ett
ramanslag på 281118000kr.,
59. beträffande frö- och plantverksamhet
att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Frö- och
plantverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1000kr.,
60. beträffande s.k. rotsnurr
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo304,
61. beträffande investeringar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1990/91:Jo306 yrkande 4, 1990/91:Jo310
yrkande 1 och 1990/91:Jo314 yrkande 8 till
Skogsvårdsorganisationen: Investeringar för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 20885000kr.,
res. 26 (m)
res. 27 (fp)
res. 28 (c)
62. beträffande skogsvård m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1990/91:Jo269 yrkandena 10 och 11,
1990/91:Jo306 yrkandena 3 och 5, 1990/91:Jo309, 1990/91:Jo310
yrkande 2 och 1990/91:Jo314 yrkande 7 medger att under
budgetåret 1991/92 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst
150000000kr. till skogsvård m.m.,
res. 29 (m)
res. 30 (fp)
res. 31 (c)
res. 32 (v)
63. beträffande bidrag till skogsvård
att riksdagen till Bidrag till skogsvård för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 153300000kr.,
64. beträffande bidrag till anläggning av ädellövskog
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo308 yrkande 1,
65. beträffande byggande av skogsvägar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1990/91:Jo271 yrkande 4, 1990/91:Jo302,
1990/91:Jo306 yrkande 6, 1990/91:Jo307 yrkande 2,
1990/91:Jo311 yrkande 16, 1990/91:Jo314 yrkande 9 och
1990/91:Jo319 medger att under budgetåret 1991/92 statsbidrag
beviljas med sammanlagt högst 40000000kr. till byggande av
skogsvägar,
res. 33 (m, mp)
res. 34 (c)
66. beträffande stöd till byggande av skogsvägar
att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
40000000kr.,
67. beträffande främjande av skogsvård m.m.
att riksdagen till Främjande av skogsvård m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
14900000kr.,
68. beträffande bidrag till trygghetsförsäkring för
skogsbrukare
att riksdagen till Bidrag till trygghetsförsäkring för
skogsbrukare för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 20000000kr.,
69. beträffande fristående motioner om skogsbruk m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo251 yrkande 2,
1990/91:Jo301, 1990/91:Jo303, 1990/91:Jo305, 1990/91:Jo306
yrkandena 7 och 10, 1990/91:Jo311 yrkandena 1--5, 9--10 och
12--15, 1990/91:Jo312 yrkande 1, 1990/91:Jo313, 1990/91:Jo314
yrkandena 1--4, 1990/91:Jo316, 1990/91:Jo318, 1990/91:Jo705
yrkandena 6 och 12, 1990/91:Jo731 yrkandena 16--18 och
1990/91:Jo732 yrkande1.
Fiske (Litt. D)
70. beträffande intrångsersättning
att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild
fiskerätt för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
1000000kr.,
71. beträffande utvärdering av konsekvenserna av det fria
handredskapsfisket
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo425 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 35 (s)
72. beträffande fond för yrkesfisket
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo441,
73. beträffande anslag till bidrag till fiskevård
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Jo269 yrkande
12, 1990/91:Jo425 yrkande 6, 1990/91:Jo429, 1990/91:Jo433,
1990/91:Jo442, 1990/91:Jo444, 1990/91:Jo449 och 1990/91:Jo450
yrkande 1 samt med anledning av propositionen och motionerna
1990/91:Jo406, 1990/91:Jo407, 1990/91:Jo417, 1990/91:Jo424,
1990/91:Jo428 yrkande 1, 1990/91:Jo431, 1990/91:Jo434,
1990/91:Jo437, 1990/91:Jo438, 1990/91:Jo446, 1990/91:Jo447
yrkande 2 och 1990/91:Jo448 yrkande 1 till Bidrag till
fiskevård m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 8324000kr.,
res. 36 (s)
74. beträffande allmän fiskevårdsavgift
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo402
yrkande 2, 1990/91:Jo412, 1990/91:Jo414, 1990/91:Jo416,
1990/91:Jo418, 1990/91:Jo419, 1990/91:Jo421, 1990/91:Jo426,
1990/91:Jo448 yrkande 2 och 1990/91:Jo450 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 37 (m, fp)
res. 38 (c)
Rennäring m.m. (Litt. E)
75. beträffande främjande av rennäringen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1990/91:Jo214 yrkande 2 till Främjande av
rennäringen för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 10593000kr.,
res. 39 (m, c)
76. beträffande Prisstöd till rennäringen
att riksdagen med anledning av propositionen, med bifall till
motion 1990/91:Jo214 yrkande 1 samt med anledning av motionerna
1990/91:Jo205 och 1990/91:Jo269 yrkandena 13 och 14 till
Prisstöd till rennäringen för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 33000000kr.,
res. 40 (s)
77. beträffande ersättningar för viltskador
att riksdagen till Ersättningar för viltskador m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
12320000kr.,
78. beträffande vargstängsel
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo913,
79. beträffande kontroll av renräkning m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo211,
82. beträffande statens veterinärmedicinska anstalt:
uppdragsverksamhet
att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1000kr.,
83. beträffande bidrag till statens veterinärmedicinska
anstalt
att riksdagen till Bidrag till statens veterinärmedicinska
anstalt för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag
på 61198000kr.,
84. beträffande distriktsveterinärorganisationen:
uppdragsverksamhet
att riksdagen till Distriktsveterinärorganisationen:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1000kr.,
85. beträffande veterinärerna i inlandet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo508,
res. 42 (v)
86. beträffande bidrag till
distriktsveterinärorganisationen
att riksdagen till Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 84984000kr.,
87. beträffande bidrag till avlägset boende djurägare för
veterinärvård
att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för
veterinärvård för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 2217000kr.,
88. beträffande djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder
att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 29300000kr.,
89. beträffande centrala försöksdjursnämnden
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1990/91:Jo523 yrkande 5 till Centrala
försöksdjursnämnden för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 5112000kr.,
res. 43 (v, mp)
90. beträffande bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar
att riksdagen till Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 39750000kr.,
91. beträffande leukosprogrammet
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo517 och
1990/91:Jo525,
res. 44 (m, c)
Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor (Litt.G)
92. beträffande statens utsädeskontroll:
uppdragsverksamhet
att riksdagen till Statens utsädeskontroll:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1000kr.,
93. beträffande frökontrollverksamheten i Örebro och
Linköping
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo522,
94. beträffande bidrag till statens utsädeskontroll
att riksdagen till Bidrag till statens utsädeskontroll för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
2748000kr.,
95. beträffande statens växtsortnämnds ansvarsområde
att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen för
verksamheten inom statens växtsortnämnds ansvarsområde skall
vara i enlighet med vad som förordats i propositionen i
avsnittet Förslag,
96. beträffande statens växtsortnämnd
att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret
1991/92 anvisar ett ramanslag på 592000kr.,
97. beträffande statens maskinprovningars ansvarsområde
att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen för
verksamheten inom statens maskinprovningars ansvarsområde skall
vara i enlighet med vad som förordats i propositionen i
avsnittet Förslag,
98. beträffande statens maskinprovningar:
uppdragsverksamhet
att riksdagen till Statens maskinprovningar:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1000kr.,
99. beträffande bidrag till statens maskinprovningar
att riksdagen till Bidrag till statens maskinprovningar
för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
7020000kr.,
100. beträffande bekämpande av växtsjukdomar
att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
2500000kr.,
Livsmedel (Litt. H)
101. beträffande verksamheten vid statens livsmedelsverk
att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen för
verksamheten på statens livsmedelsverk skall vara i enlighet med
vad som förordas i propositionen i avsnittet Förslag,
102. beträffande anslag till livsmedelsverket
att riksdagen till Statens livsmedelsverk för budgetåret
1991/92 anvisar ett ramanslag på 89959000 kr.,
103. beträffande köttbesiktning
att riksdagen till Täckande av vissa kostnader för
köttbesiktning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.,
104. beträffande Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1990/91:Jo254 yrkande 13 till
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 3482000 kr.,
res. 45 (m)
105. beträffande råvarukostnadsutjämning
att riksdagen medger att statens jordbruksverk för
råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1991/92 får disponera
en rörlig kredit på högst 20000000 kr. i riksgäldskontoret,
106. beträffande industrins råvarukostnadsutjämning
att riksdagen till Industrins råvarukostnadsutjämning för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 183000000
kr.,
107. beträffande radioaktivt nedfall
att riksdagen till Ersättningar på grund av radioaktivt
nedfall för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
1000 kr.,
108. beträffande livsmedelsstatistik
att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 13627000 kr.,
Utbildning och forskning (Litt. I)
109. beträffande Sveriges lantbruksuniversitet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1990/91:Jo253 yrkande 17 och 1990/91:Jo628
till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 616512000 kr.,
res. 46 (c)
res. 47 (v)
110. beträffande Gammelkroppa skogsskola
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo611,
111. beträffande forsknings- och utvecklingsprogram
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo621,
112. beträffande lokalkostnader
att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid Sveriges
lantbruksuniversitet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 265704000 kr.,
113. beträffande inredning och utrustning
att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning
av inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m.m. inom de kostnadsramar som förordats i
propositionen,
114. beträffande anslag till inredning och utrustning
att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid
Sveriges lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 55450000 kr.,
115. beträffande Skogs- och jordbrukets forskningsråd
att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd
för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
156725000 kr.,
116. beträffande kollektiv forskning
att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
99800000 kr.,
117. beträffande Skogs- och lantbruksakademien
att riksdagen till Bidrag till Skogs- och
lantbruksakademien för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 742000 kr.
Stockholm den 12 mars 1991
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson
Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Jan Fransson (s), Håkan
Strömberg (s), Grethe Lundblad (s), Sven Eric Lorentzon (m),
Martin Segerstedt (s), Bengt Rosén (fp), Jens Eriksson (m),
Margareta Winberg (s), Åke Selberg (s), Inge Carlsson (s),
Ingvar Eriksson (m), Sören Norrby (fp), Lennart Brunander (c),
Annika Åhnberg (v), Marianne Samuelsson (mp), Kaj Larsson (s).
dock att vid punkterna 1--14, 16 och 17 Sverre Palm (s)
deltagit i stället för Grethe Lundblad (s), Dag Ericson (s) i
stället för Margareta Winberg (s) och Owe Andréasson (s) i
stället för Åke Selberg (s), vid punkterna 18--25 och 31--37
Anders Castberger (fp) i stället för Bengt Rosén (fp) samt vid
punkterna 26 och 38--42 Carl G Nilsson (m) i stället för Ingvar
Eriksson (m), Sverre Palm (s) i stället för Grethe Lundblad (s),
Dag Ericson (s) i stället för Margareta Winberg (s) och Owe
Andréasson (s) i stället för Åke Selberg (s).
Reservationer
1. Anslag till jordbruksdepartementet (mom. 1)
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Utskottet vill" och på s. 21 slutar med "båda
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att anslaget till
jordbruksdepartementet bör kunna reduceras i förhållande till
regeringens förslag. Som anförs i motion Jo254 bör anslaget vara
oförändrat i förhållande till budgetåret 1990/91.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande anslag till jordbruksdepartementet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1990/91:Jo269 yrkande 1 och med bifall till motion
1990/91:Jo254 yrkande 7 till Jordbruksdepartementet för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 23335000
kr.,
2. Anslag till jordbruksdepartementet (mom. 1)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Utskottet vill" och på s. 21 slutar med "båda
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Den avreglering av jordbruket som nu genomförs måste leda till
en minskad byråkrati. Därmed bör även resursbehovet på
departementsnivå minska. Utskottet tillstyrker förslaget i
motion Jo269 att anslaget reduceras med 2,5 milj.kr.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande anslag till jordbruksdepartementet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1990/91:Jo254 yrkande 7 och med bifall till motion 1990/91:Jo269
yrkande 1 till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 23221000 kr.,
3. Lantbruksrådens placering (mom. 3)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Även utskottet" och slutar med "tillstyrka motionen"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Jo269 att det inte är
nödvändigt att ha lantbruksråd placerade i både Bonn och
Bryssel. Om ett lantbruksråd placeras på den afrikanska
kontinenten ökas möjligheterna att bevaka utvecklingen när det
gäller t.ex. livsmedelsförsörjningen i Afrika. Denna fråga är i
sin tur av stor betydelse för livsmedelsförsörjningen både
globalt och i tredje världen. I enlighet med motionen bör därför
ett av lantbruksråden placeras i Harare, Zimbabwe. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande lantbruksrådens placering
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo269 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Anslag till utredningar m.m. (mom. 4)
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "8 000 000
kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker motion Jo254 yrkande 8 att anslaget bör
reduceras till 8 milj.kr.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande anslag till utredningar m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1990/91:Jo254 yrkande 8 till Utredningar
m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
8000000 kr.,
5. Anslag till statens jordbruksverk m.m. (mom. 8)
Sven Eric Lorentzon (m), Bengt Rosén (fp), Jens Eriksson (m),
Ingvar Eriksson (m) och Sören Norrby (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "I anslutning" och slutar med "yrkande 9" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser det angeläget att den statliga verksamheten
effektiviseras och rationaliseras i största möjliga
utsträckning. På jordbrukets område är förutsättningarna nu
särskilt goda för att genomföra rationaliseringar och minska
byråkratin. Detta sammanhänger dels med riksdagens beslut om en
avreglering av jordbruket, dels med att lantbruksstyrelsen och
statens jordbruksnämnd nu enligt regeringens förslag sammanförs
i en enda myndighet. Som anförs i motion Jo213 bör antalet
tjänster i den nya myndigheten kunna reduceras ytterligare.
Utskottet tillstyrker motionerna Jo213 och Jo254 så till vida
att anslaget bör bestämmas till 100 milj.kr.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande anslag till statens jordbruksverk m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1990/91:Jo213, med bifall till motion 1990/91:Jo254 yrkande 9
och med avslag på motionerna 1990/91:Jo239, 1990/91:Jo253
yrkande 10, 1990/91:Jo257 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Jo269
yrkandena 3--5 och 1990/91:Jo273 yrkande 8 till Statens
jordbruksverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på
100000000 kr.,
6. Anslag till statens jordbruksverk m.m. (mom. 8)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Som framgår" och slutar med "yrkande 10" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i centerns kommittémotion Jo253
att regeringens förslag om resurser till kontrollen av den
alternativa odlingen är otillräckligt. Som anförs i motionen är
det viktigt att staten stödjer denna verksamhet i
inledningsskedet. Ytterligare 300 000 kr. bör anvisas för detta
ändamål. Härigenom tillgodoses i viss mån även motion Jo239
yrkande 1. Övriga motioner om höjning av olika delposter under
anslaget m.m. avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande anslag till statens jordbruksverk m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1990/91:Jo239 yrkande 1, med bifall till motion 1990/91:Jo253
yrkande 10 och med avslag på motionerna 1990/91:Jo213,
1990/91:Jo239 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Jo254 yrkande 9,
1990/91:Jo257 yrkandena 1 och 2,
1990/91:Jo269 yrkandena 3--5 och 1990/91:Jo273 yrkande 8 till
Statens jordbruksverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett
ramanslag på 115876000 kr.,
7. Anslag till statens jordbruksverk m.m. (mom. 8)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Som framgår" och på s. 24 slutar med "denna del"
bort ha följande lydelse:
Den alternativa odlingen har en förhållandevis stark ställning
i Sverige jämfört med många andra länder. I relation till detta
satsar samhället alltför lite resurser på att bygga upp
kontrollverksamheten. När det gäller verksamheten i det nya
jordbruksverket är det viktigt att bl.a. djurskyddsfrågorna och
bioteknikfrågorna beaktas. Utskottet ansluter sig därför till
synpunkterna i v-motionerna Jo239, Jo257 och Jo269 om behoven av
anslagshöjningar och andra insatser för vissa ändamål. För
arbetet med bioteknikfrågorna bör två tjänster inrättas vid
jordbruksverket. När det gäller alternativodlingen bör 6
milj.kr. anvisas till marknadsföringsinsatser och 1 milj.kr.
till kontrollverksamheten. Den nya myndigheten bör inrymma tre
tjänster för frågor om alternativ odling. Som anförs i motion
Jo239 bör det samhälleliga engagemanget öka genom en statlig
auktorisation och utökade ekonomiska resurser. I enlighet med
motionen bör riksdagen göra ett uttalande om behovet av
långsiktigt statligt stöd till denna odlingsform.
Som anförs i motion Jo273 bör den nya myndigheten tillföras 60
milj.kr. som kan anvisas som investeringsbidrag för anpassningen
till en bättre djurmiljö samt FoU-insatser för nya system för
äggproduktion.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande anslag till statens jordbruksverk m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motionerna 1990/91:Jo239, 1990/91:Jo257 yrkandena 1 och 2,
1990/91:Jo269 yrkandena 3--5 och 1990/91:Jo273 yrkande 8
samt med avslag på motionerna 1990/91:Jo213, 1990/91:Jo253
yrkande 10 och 1990/91:Jo254 yrkande 9 till Statens
jordbruksverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på
176576000 kr. samt som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
8. Fastställande av hushållningssällskaps stadgar (mom. 10)
Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Bengt Rosén
(fp), Jens Eriksson (m), Ingvar Eriksson (m), Sören Norrby (fp)
och Lennart Brunander (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "I likhet med jordbruksministern" och slutar med
"motion Jo263" bort ha följande lydelse:
Som framgår av motion Jo263 är hushållningssällskapen landets
äldsta organisation på jordbruksområdet. De har under hela sin
existens genom sin offentligrättsliga ställning ansetts -- och
anses fortfarande -- som en organisation utan särintresse, vars
objektivitet och obundenhet inte satts i fråga. Utskottet anser
det, i likhet med vad som anförs i motionen, angeläget att
hushållningssällskapen får behålla sin offentligrättsliga
ställning och att regeringen även i fortsättningen ger någon
statlig myndighet uppgiften att fastställa sällskapens stadgar.
Denna uppgift bör i första hand åvila jordbruksverket men kan
eventuellt också delegeras till exempelvis länsstyrelserna. Vad
utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande fastställande av hushållningssällskaps
stadgar
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo263 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Försäljning av jordfondsfastigheter (mom. 21)
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Utskottet har" och slutar med "berörd del" bort ha
följande lydelse:
Som anförs i motion Jo254 är lantbruksnämndernas
fastighetsinnehav betydande. Den del av innehavet som inte är
nödvändig för strukturrationaliseringen bör avyttras. Härigenom
beräknar utskottet att ett belopp om ca 70 milj.kr. kan
tillföras statskassan. Vad utskottet anfört med anledning av
yrkande 11 i motionen bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande
lydelse:
21. beträffande försäljning av jordfondsfastigheter
ratt riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo254 yrkande
11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
10. Startstöd till jordbrukare (mom. 24)
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Utskottet delar lantbruksstyrelsens" och slutar med
"milj.kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Jo254 att anslaget bör
minska med 15 milj.kr.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande
lydelse:
24. beträffande startstöd till jordbrukare
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1990/91:Jo254 yrkande 12 till Startstöd
till jordbrukare för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 15000000 kr.,
11. Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige (mom.
26)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Utskottet delar motionärernas" och på s. 28 slutar
med "anses tillgodosedd" bort ha följande lydelse:
Lantbruksstyrelsen arbetar sedan några år med ett särskilt
stöd för landsbygdsutveckling i norra Sverige. Stödet har
inneburit en kraftig stimulans för uppbyggnad och utveckling av
med jord och skog kombinerade företag. Det har också visat sig
att kombinationsnäringarna speciellt gynnat kvinnorna på
landsbygden. Med hänsyn till de goda erfarenheterna av den
angivna verksamheten delar utskottet motionärernas uppfattning
att programmet bör utvidgas till södra och mellersta Sverige. I
enlighet med yrkande 6 i motion Jo273 bör ytterligare 150
milj.kr. anvisas under anslaget.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande
lydelse:
26. beträffande särskilda åtgärder för jordbruket i norra
Sverige
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1990/91:Jo273 yrkande 6 till Särskilda
åtgärder för jordbruket för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 200000000 kr.,
12. Stöd till vallfröodlingen m.m. (mom. 28--32)
Jan Fransson, Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Martin
Segerstedt, Margareta Winberg, Åke Selberg, Inge Carlsson och
Kaj Larsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32
börjar med "Utskottet vill" och på s. 34 slutar med "och Jo241"
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen i samband
med 1990 års livsmedelspolitiska beslut tillstyrkte regeringens
förslag om grunddragen i en ny livsmedelspolitik
(1989/90:JoU25). Förslagen syftade bl.a. till en avreglering och
marknadsanpassning av jordbruket. Under en övergångstid skulle
särskilda medel avsättas för att underlätta omställningen resp.
bibehålla eller stödja produktionen av vissa produkter inom en
total kostnadsram av 13,6 miljarder kr. Riksdagens beslut om
livsmedelspolitiken utgjorde ett första steg på väg mot en mer
konsumentinriktad politik med ett mer varierat utbud till lägre
priser. Det innebar bl.a. att den interna marknadsregleringen
avskaffas med början den 1 juli 1991. Därmed avvecklas även de
interna avgifter som finansierar regleringen. I samband med att
regleringsekonomin nu löses ut har jordbruksministern beräknat
att jordbruket som ersättning för tidigare inomramsmedel skall
tillföras budgetmedel med 450 milj.kr. för olika ändamål. Vissa
belopp av tillfällig karaktär bör emellertid ej inräknas i denna
ram. Kostnaderna för de åtgärder som jordbruket tidigare har
finansierat kollektivt och som i propositionen tas upp under
olika anslag uppgår därför totalt till 492,4 milj.kr., inkl.
kostnaden för de åtgärder för vilka staten tar över näringens
finansiering enligt riksdagens beslut om livsmedelspolitiken. De
produktionsgrenar som avses i de aktuella motionerna om bruna
bönor, konservärter och vallväxtfrö omfattas av bestämmelserna
om inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd. För bruna bönor
finns dessutom ett gränsskydd. När det gäller fårnäringen finns
möjligheter till statligt stöd inom ramen för bl.a. anslagen
till landskapsvård, rådgivning och utbildning och de
regionalpolitiska anslagen under arbetsmarknadsdepartementets
huvudtitel. Utskottet avstyrker samtliga här behandlade motioner
på bl.a. den grunden att de går utöver de åtaganden som gjordes
i samband med riksdagens livsmedelspolitiska beslut. Vad
särskilt beträffar valltorkföretagen anser utskottet det
principiellt felaktigt och i strid med riksdagens
livsmedelspolitiska beslut att ett selektivt företagsstöd
utbetalas från ett anslag som är avsett för i första hand
primärproduktionen.
dels att utskottets hemställan under 28--32 bort ha
följande lydelse:
28. beträffande stöd till vallfröodlingen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo216, 1990/91:Jo246,
1990/91:Jo248 yrkande 1, 1990/91:Jo253 yrkande 16, 1990/91:Jo254
yrkande 15 och 1990/91:Jo273 yrkande 7, samtliga i denna del,
29. beträffande stöd till vissa valltorkföretag
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo262,
30. beträffande stöd till bruna bönor
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo227, 1990/91:Jo253
yrkande 16, 1990/91:Jo254 yrkande 15 och 1990/91:Jo260, samtliga
i denna del,
31. beträffande exportstöd till konservärter m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo240, 1990/91:Jo253
yrkande 16, 1990/91:Jo254 yrkande 15 och 1990/91:Jo269 yrkandena
6 och 7, samtliga i denna del,
32. beträffande stöd till marknadsföring av lamm- och
fårkött m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo220, 1990/91:Jo221
yrkande 3, 1990/91:Jo237 yrkande 2, 1990/91:Jo241, 1990/91:Jo245
och 1990/91:Jo270 yrkande 2, samtliga i denna del,
13. Vallfrönämnden (mom. 33)
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 2" bort
ha följande lydelse:
Om produktionen av vallväxtfrö skall kunna bibehållas utan
gränsskydd och på ett kostnadseffektivt sätt krävs att
vallfrönämndens funktioner bibehålls på lämpligt sätt. Detta bör
riksdagen, med anledning av motion Jo248 yrkande 2, som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande
lydelse:
33. beträffande vallfrönämnden
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo248 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Ambulerande slakterier m.m. (mom. 35 och 36)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35
börjar med "När det" och slutar med "utskottets uttalanden" bort
ha följande lydelse:
Som anförs i motionerna Jo221, Jo249 och Jo270 är fårnäringen
av mycket stor betydelse för jordbruket och landskapsvården. Det
stöd till marknadsföringsåtgärder som utskottet förordat ovan
kan få en viss betydelse för näringens utvecklingsmöjligheter.
Det krävs emellertid enligt utskottets mening ett mer samlat
grepp kring denna näring och ett utvecklingsprogram som kan
främja näringen på både kort och lång sikt. I samband härmed bör
såväl ullproduktionens möjligheter som behovet av ambulerande
gårdsslakterier ägnas uppmärksamhet. Riksdagen bör således hos
regeringen begära ett förslag till utvecklingsprogram för den
svenska fårnäringen där samtliga aspekter på denna näring
beaktas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 35 och 36 bort ha
följande lydelse:
35. beträffande ambulerande slakterier
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo221 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
36. beträffande åtgärder för fårnäringen i övrigt
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo221
yrkandena 1 och 4, 1990/91:Jo249 och 1990/91:Jo270 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Utvecklingsinsatser för getnäringen (mom. 37)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35
börjar med "I anslutning till motion" och slutar med "för
getnäringen" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo258 har getnäringen många fördelar.
Eftersom getbonden själv förädlar råvaran hemma på gården är man
inte beroende av intransporter av mjölken flera gånger i veckan.
Det gör getnäringen till en utmärkt kompletterande
sysselsättning i glesbygd. Kulturtraditioner förs vidare och
hålls levande. Detta är viktigt att värna om i en tid när vi går
mot ett allt mer utslätat och likriktat sortiment av livsmedel.
Utskottet delar motionärernas synpunkt att 2 milj.kr. bör
avsättas för utvecklingsinsatser för getnäringen. Vad utskottet
anfört med anledning av yrkande 3 i motionen bör ges regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande
lydelse:
37. beträffande utvecklingsinsatser för getnäringen
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo258 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Köttexport (mom. 40)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35
börjar med "Det tillfälliga" och slutar med "yrkande 3" bort ha
följande lydelse:
Det är viktigt att även konsumenterna kan få del av de
satsningar som görs för att bli av med ett pristryckande
köttöverskott. Under anslaget föreslås 200 milj.kr. anvisade för
att finansiera köttexporten. Utskottet föreslår att regeringen
får i uppdrag att lämna förslag om en alternativ användning av
dessa medel så att köttet kommer konsumenterna i Sverige till
del. Det kan ske genom prisnedsättningar, utförsäljning på
förmånliga villkor till storkök inom den offentliga sektorn m.m.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo273 yrkande 3 bör
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande
lydelse:
40. beträffande köttexport
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo273 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Stöd till omhändertagande av självdöda djur m.m. (mom. 41)
Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson
(m), Ingvar Eriksson (m) och Lennart Brunander (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35
börjar med "Återstående delar" och slutar med "dessa yrkanden"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motionerna
Jo253 och Jo254, att hästsporten bör tillföras ett belopp av 2
milj.kr., motsvarande tidigare inomramsmedel. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet
biträder däremot inte yrkandet om budgetmedel till
omhändertagande av självdöda djur.
dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande
lydelse:
41. beträffande stöd till omhändertagande av självdöda djur
m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo253
yrkande 16 och 1990/91:Jo254 yrkande 15, båda i denna del, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Arealbaserat inkomststöd (mom. 42)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 1" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Jo226 att ett
arealbaserat inkomststöd ger lantbrukarna större möjligheter att
välja hur de vill göra förändringar i sin produktion i samband
med avregleringen. Ett sådant stöd kan t.ex. användas för
övergång till ekologiskt jordbruk. Utskottet föreslår att ett
arealbaserat inkomststöd i enlighet med motion Jo226 införs och
att det ersätter omställningsstödet. Inkomststödet bör utgå
under en femårsperiod från och med budgetåret 1991/92 med 1 300,
900, 700, 500 och 500 kr. per ha. För att undvika kraftig
överproduktion bör emellertid ett belopp motsvarande en femtedel
av omställningsstödet, dvs. 1 800 kr. per ha i genomsnitt, utgå
under budgetåret 1991/92 för mark som ej används för produktion
av prisreglerade grödor. Detta innebär att en s.k. jordbank om
300 000 ha kan skapas under år 1991. Genom dessa förslag kan
anslaget reduceras med sammanlagt 1 535 000 000 kr. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo226 yrkande 15 bör
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande
lydelse:
42. beträffande arealbaserat inkomststöd
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo226 yrkande 15
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Återbetalning av omställningsstöd (mom. 43)
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36
börjar med "I ett frågesvar" och på s. 37 slutar med "riksdagens
sida" bort ha följande lydelse:
Som framgår av utskottets betänkande om livsmedelspolitiken
var syftet med omställningsstödet att åstadkomma en snabb och
varaktig omställning av produktionen, bl.a. för att minska
spannmålsöverskottet, som var kostsamt både för samhället och
jordbruksnäringen.
En sådan omläggning ansågs därför angelägen av såväl
samhällsekonomiska som företagsekonomiska skäl. Utskottet kan i
dag konstatera att farhågorna för ett mycket omfattande och
kostsamt spannmålsöverskott har besannats. Det är i detta läge
utomordentligt viktigt att omställningsarbetet blir
framgångsrikt och att statsmakterna agerar på ett sätt som inte
motverkar syftet med det livsmedelspolitiska beslutet.
Enligt utskottets mening har regering och myndigheter genom
olika uttalanden och genom utfärdade detaljföreskrifter om
återbetalningsskyldighet skapat en oklarhet som allvarligt
riskerar att begränsa anslutningen till omställningen. Som
anförts i motion Jo268 gör landet en samhällsekonomisk vinst om
jordbrukarna avstår från att producera spannmål som måste
exporteras till världsmarknadspriser.
Utskottet delar därför den uppfattning som framförts i
motionerna Jo268 och Jo254 om att det efter omställningsperioden
slut inte kan bli fråga om att kräva återbetalning av utbetalade
stödmedel.
Det är under omställningsperioden som staten tar sitt
ekonomiska ansvar genom omställningsstödet. Lantbrukarna skall
ta sitt ansvar genom att nedbringa spannmålsöverskottet och
ställa om produktionen till andra alternativ. Om dessa villkor
inte uppfylls äventyras hela marknadsanpassningen av
jordbruksnäringen.
När omställningsperioden är över skall brukaren vara likställd
med andra företagare. Om han då inte har funnit ekonomiskt
gångbara alternativ till sin nuvarande produktion måste han
själv få välja produktionsinriktning -- även om det då kan komma
att innebära att spannmålsodling återupptas.
Efter omställningsperioden skall inga krav på återbetalning av
omställningsstödet riktas mot jordbrukarna. Någon offentlig
subventionering av det spannmålsöverskott som skulle kunna
uppstå till följd av detta skall då självfallet inte förekomma.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo268 yrkande
1 och Jo254 yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Motion Jo253 yrkande 9 avstyrks i den mån den ej
tillgodoses genom utskottets uttalanden.
dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande
lydelse:
43. beträffande återbetalning av omställningsstöd
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo254
yrkande 3 och 1990/91:Jo268 yrkande 1 och med avslag på motion
1990/91:Jo253 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
20. Anslag till omställningsåtgärder (mom. 51)
Under förutsättning av bifall till reservation 12
Reservanterna under reservation 12 anser att riksdagen i
moment 51 bör bifalla regeringens förslag om ett förslagsanslag
på 5075752000 kr. under budgetåret 1991/92 till
Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
21. Anslag till omställningsåtgärder (mom. 51)
Under förutsättning av bifall till reservation 17
Reservanterna under reservation 17 anser att riksdagen i
moment 51 till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för
budgetåret 1991/92 bör anvisa ett förslagsanslag på
5109752000 kr.
22. Anslag till omställningsåtgärder (mom. 51)
Under förutsättning av bifall till reservation 18
Reservanten under reservation 18 anser att riksdagen i moment
51 till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret
1991/92 bör anvisa ett förslagsanslag på 3572752000 kr.
23. Disposition av anslaget till rådgivning och utbildning
(mom. 53)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38
börjar med "Utskottet har" och på s. 39 slutar med "angivna
delar" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo271 finns ett stort behov av
marknadsföringsinsatser för ekologiskt odlade produkter och även
av stöd till kontrollverksamheten. Utskottet tillstyrker därför
förslagen att 5 milj.kr. av anslaget avsätts för
marknadsföringsinsatser och 1 milj.kr. av anslaget avsätts för
stöd till KRAV. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 53 bort ha följande
lydelse:
53. beträffande disposition av anslaget till rådgivning och
utbildning
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo271 yrkandena
2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
24. Bidragsram för trädgårdsnäringens rationalisering (mom.
54)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40
börjar med "I enlighet" och slutar med "samt Jo274" bort ha
följande lydelse:
Behovet av bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering
kommer även framgent att vara stort. Det framgår bl.a. av
lantbruksstyrelsens anslagsframställning. Utskottet ansluter sig
därför till synpunkterna i motion Jo267 och förordar att
bidragsramen höjs till 7 milj.kr., varav 1,2 milj.kr. skall avse
främjande av trädgårdsnäringen. Härigenom tillgodoses även
motionerna Jo274 och Jo269 yrkandena 8 och 9.
dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande
lydelse:
54. beträffande bidragsram för trädgårdsnäringens
rationalisering
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motionerna 1990/91:Jo267 yrkande 5, 1990/91:Jo269 yrkandena 8
och 9 och 1990/91:Jo274 medger att under budgetåret 1991/92
statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering,
m.m. med sammanlagt högst 7000000 kr.,
25. Bidragsram för trädgårdsnäringens rationalisering (mom.
54)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40
börjar med "I enlighet " och slutar med "samt Jo274" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar de synpunkter som anförs i motion Jo274 om
behovet av fortsatt stöd till den svenska trädgårdsnäringen.
Detta är viktigt bl.a. för att främja investeringar som leder
till bättre energihushållning och hushållning med färskvatten. I
enlighet med motionen och lantbruksstyrelsens
anslagsframställning bör bidragsramen bestämmas till 6,7
milj.kr. Härigenom tillgodoses till stor del även motionerna
Jo267 yrkande 5 och Jo274.
dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande
lydelse:
54. beträffande bidragsram för trädgårdsnäringens
rationalisering
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motionerna 1990/91:Jo267 yrkande 5, 1990/91:Jo269 yrkandena 8
och 9 och 1990/91:Jo284 medger att under budgetåret 1991/92
statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering,
m.m. med sammanlagt högst 6700000 kr.,
26. Investeringar (mom. 61)
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "berörda delar"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den mening som framställs i motion Jo314, att
de statliga investeringarna i frö- och plantverksamhet helt kan
utgå. Riksdagen bör alltså med bifall till yrkande 8 i motionen
avslå regeringens förslag om anslag.
Det anförda innebär att motionerna Jo306 yrkande 4 och Jo310
yrkande 1 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande
lydelse:
61. beträffande investeringar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Jo314 yrkande 8
avslår regeringens förslag under C 4 samt avslår motionerna
1990/91:Jo306 yrkande 4 och 1990/91:Jo310 yrkande 1,
27. Investeringar (mom. 61)
Sören Norrby och Anders Castberger (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "berörda delar"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo310 att det
inte finns tillräckliga skäl att staten skall subventionera
sådana investeringar som bidrag till skogsfröplantager. Bidraget
bör alltså slopas. Riksdagen bör bifalla motionen i denna del
och anvisa 15,385 milj.kr. till investeringar.
Därmed avstyrks motionerna Jo306 yrkande 4 och Jo310
yrkande8.
dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande
lydelse:
61. beträffande investeringar
att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall
till motion 1990/91:Jo310 yrkande 1 samt med avslag på
motionerna 1990/91:Jo306 yrkande 4 och 1990/91:Jo314 yrkande 8
till Skogsvårdsorganisationen: Investeringar för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 15385000kr.,
28. Investeringar (mom. 61)
Under förutsättning av riksdagens bifall till motion
1990/91:Sk349 om skogsvårdsavgiftens avskaffande
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "berörda delar"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo306 att
bidragen till investeringar i uppdrags-, frö- och
plantverksamhet kan avvecklas. Bidrag till skogsfröplantager bör
dock bibehållas. Riksdagen bör således med bifall till yrkande 3
i motionen anvisa 5,5 milj.kr. under anslaget.
Motionerna Jo310 och 314 avstyrks i denna del.
dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande
lydelse:
61. beträffande investeringar
att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall
till motion 1990/91:Jo306 yrkande 4 samt med avslag på
motionerna 1990/91:Jo310 yrkande 1 och 1990/91:Jo314 yrkande 8
till Skogsvårdsorganisationen: Investeringar för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 5500000kr.,
29. Skogsvård (mom. 62)
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42
börjar med "Utskottet har" och slutar med "7 avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo314 att de
översiktliga skogsinventeringarna (ÖSI) kan avbrytas omedelbart.
Behovet av underlag för långsiktig planering tillgodoses bäst
genom ökade resurser till riksskogstaxeringen. Riksdagen bör
därför med bifall till yrkande 7 i motionen besluta om en
sammanlagd bidragsram om 92,3 milj.kr. under anslaget.
Utbetalningen under anslaget bör korrigeras i enlighet med
detta. Motionerna Jo306 yrkandena 3 och 5 och Jo310 avstyrks i
denna del.
dels att utskottets hemställan under 62 bort ha följande
lydelse:
62. beträffande skogsvård m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med
anledning av motion 1990/91:Jo314 yrkande 7 och med avslag på
motionerna 1990/91:Jo269 yrkandena 10 och 11, 1990/91:Jo306
yrkandena 3 och 5, 1990/91:Jo309 och 1990/91:Jo310 yrkande 2
medger att under budgetåret 1991/92 statsbidrag beviljas med
sammanlagt högst 92300000kr. till skogsvård m.m.,
30. Skogsvård (mom. 62)
Sören Norrby och Anders Castberger (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "7 avstyrks" bort
ha följande lydelse:
Utskottet delar den tveksamhet som uttrycks i motion Jo310 om
en fortsättning av de översiktliga skogsinventeringarna är
motiverad sedan ÖSI snart har genomförts i hela landet. En lägre
detaljeringsgrad i det kommande årets inventeringar bör som
motionärerna anför ge utrymme för en besparing med 20 milj.kr.
Riksdagen bör således med anledning av yrkande 2 i motionen
besluta om en sammanlagd bidragsram om 130milj.kr. under
anslaget. Utbetalningen under anslaget bör korrigeras i enlighet
med detta. Motion Jo314 avstyrks i denna del.
dels att utskottets hemställan under 62 bort ha följande
lydelse:
62. beträffande skogsvård m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med
anledning av motion 1990/91:Jo310 yrkande 2 och med avslag på
motionerna 1990/91:Jo269 yrkandena 10 och 11, 1990/91:Jo306
yrkandena 3 och 5, 1990/91:Jo309 samt 1990/91:Jo314 yrkande 7
medger att under budgetåret 1991/92 statsbidrag beviljas med
sammanlagt högst 130000000kr. till skogsvård m.m.,
31. Skogsvård (mom. 62)
Under förutsättning av riksdagens bifall till motion
1990/91:Sk349 angående skogsvårdsavgiftens avskaffande
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42
börjar med "Utskottet har" och slutar med "7 avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Anslaget för översiktliga skogsinventeringar används, vilket
även framhålls i motion Jo306, egentligen för att finansiera
planläggning på fastigheter där skogsägaren inte vill eller
behöver lösa ut skogsbruksplaner. Anslagsramen bör helt
avskaffas. Riksdagen bör således med anledning av yrkandena 3
och 5 i motionen, liksom motion Jo314 yrkande 7 medge en
sammanlagd bidragsram av 92300000kr. Utbetalningen under
anslaget bör korrigeras i enlighet därmed.
dels att utskottets hemställan under 62 bort ha följande
lydelse:
62. beträffande skogsvård m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med
anledning av motionerna 1990/91:Jo306 yrkandena 3 och 5 samt
1990/91:Jo314 yrkande 7 och med avslag på motionerna
1990/91:Jo269 yrkandena 10 och 11, 1990/91:Jo309 samt
1990/91:Jo310 yrkande 2 medger att under budgetåret 1991/92
statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 92300000kr. till
skogsvård m.m.,
32. Skogsvård (mom. 62)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42
börjar med "Den neddragning" och slutar med "konsekvens härmed"
bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att riksdagen för ett år sedan beslöt
avveckla bidragen till skogsodling efter avverkning av
lågproducerande bestånd, de s.k. 5§3-bidragen. Enligt förra
årets beslut fördes en stor del av anslaget över till åtgärder
inom det skogliga stödområdet. En höjning av anslaget för det
skogliga stödområdet möjliggör en fortsatt inriktning på
åtgärder som bidrar till att upprätthålla sysselsättningen inom
stödområdet. Utskottet delar den mening som framförs i motion
Jo269 att denna inriktning bör ges fortsatt hög prioritet när vi
nu går in i en lågkonjunktur. Den av regeringen föreslagna
budgetramen bör därför ökas med 55 milj.kr. Riksdagen bör med
anledning av motionen i denna del (yrkande 10 och 11) medge att
budgetramen ökas med 55 milj.kr. Anslaget bör justeras i
enlighet härmed. Därmed tillgodoses även motion Jo309.
dels att utskottets hemställan under 62 bort ha följande
lydelse:
62. beträffande skogsvård m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med
anledning av motionerna 1990/91:Jo269 yrkandena 10 och 11 och
1990/91:Jo309 samt med avslag på motionerna 1990/91:Jo306
yrkandena 3 och 5, 1990/91:Jo310 yrkande 2 och 1990/91:Jo314
yrkande 7 medger att under budgetåret 1991/92 statsbidrag
beviljas med sammanlagt högst 205000000kr. till skogsvård
m.m.,
33. Byggande av skogsvägar (mom. 65)
Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Ingvar
Eriksson(m) och Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "denna punkt" bort
ha följande lydelse:
Utskottet delar moderata samlingspartiets och miljöpartiets
bedömning att bidragen till skogsvägbyggnad bör avskaffas.
Riksdagen bör således med avslag på regeringens förslag bifalla
motionerna Jo271 yrkande 4, Jo311 yrkande 16 och Jo314
yrkande9 samt, under viss förutsättning även motion Jo306
yrkande 6. Det anförda innebär att utskottet avstyrker de
motioner vari yrkas att statsbidrag skall beviljas även under
det kommande budgetåret.
dels att utskottets hemställan under 65 bort ha följande
lydelse:
65. beträffande byggande av skogsvägar
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Jo271 yrkande
4, 1990/91:Jo311 yrkande 16, 1990/91:Jo314 yrkande9 samt
1990/91:Jo306 yrkande 6 avslår regeringens förslag om
statsbidrag och avslår motionerna 1990/91:Jo302, 1990/91:Jo307
yrkande 2 och 1990/91:Jo319,
34. Byggande av skogsvägar (mom. 65)
Under förutsättning av riksdagens bifall till motion
1990/91:Sk349 angående skogsvårdsavgiftens avskaffande
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "denna punkt" bort
ha följande lydelse:
Utskottet biträder förslaget i motionerna Jo306 yrkande 6,
Jo271 yrkande 4, Jo311 yrkande 16 och Jo314 yrkande9 om
avskaffande av statsbidragen till skogsvägbyggnad. Riksdagen bör
således bifalla motionerna i denna del och avslå regeringens
förslag till bidrag. Det anförda innebär att utskottet avstyrker
de motioner vari yrkas att statsbidrag skall beviljas även under
det kommande budgetåret.
dels att utskottets hemställan under 65 bort ha följande
lydelse:
65. beträffande byggande av skogsvägar
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Jo271 yrkande
4, 1990/91:Jo306 yrkande 6, 1990/91:Jo311 yrkande 16 och
1990/91:Jo314 yrkande9 avslår regeringens förslag om
statsbidrag och avslår motionerna 1990/91:Jo302, 1990/91:Jo307
yrkande 2 och 1990/91:Jo319,
35. Utvärdering av konsekvenserna av det fria
handredskapsfisket (mom. 71)
Jan Fransson, Håkan Strömberg, Martin Segerstedt, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Sverre Palm, Dag Ericson och Owe
Andréasson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46
börjar med "1985 års" och på s. 47 slutar med "till känna" bort
ha följande lydelse:
1985 års beslut innebar att ersättning skulle utgå för allt
personligt inkomstbortfall på grund av uteblivna förtjänster
från fiskekortsförsäljning, arrenden m.m. som vattenägarna kom
att vidkännas till följd av införandet av fritt
handredskapsfiske. Som framgår av den lämnade redogörelsen har
ersättning i enlighet med beslutet utgått till de
bidragsberättigade för den första tioårsperioden. Vissa
ersättningsfrågor kvarstår. Utskottet finner icke anledning att,
såsom motionärerna föreslår, föranstalta om ytterligare
utredning av det fria handredskapsfiskets inverkan på
yrkesfisket eller flora och fauna i de berörda områdena. Vad
gäller yrkesfiskets intressen får utskottet hänvisa till att
dessa närmast torde falla under fiskenämndernas kompetens.
Riksdagen bör alltså avslå motionerna Jo425 yrkande 9 och
Jo441.
dels att utskottets hemställan under 71 bort ha följande
lydelse:
71. beträffande utvärdering av konsekvenserna av det fria
handredskapsfisket
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo425 yrkande 9,
36. Anslag till bidrag till fiskevård (mom. 73)
Jan Fransson, Håkan Strömberg, Martin Segerstedt, Inge
Carlsson, Kaj Larsson, Sverre Palm, Dag Ericson och Owe
Andréasson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48
börjar med "Utskottet finner" och på s. 49 slutar med "8
324000kr" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo417, att
det naturligtvis kan vara motiverat att även insatser på fiskets
områden blir föremål för prutningar i ett ansträngt
statsfinansiellt läge. Men en bantning här måste ske på ett sätt
som paras med insikt om vad bl.a. naturvården står för.
Uteblivet anslag skulle som motionären anför medföra att redan
förberedda projekt inte kan effektueras och att arbetet med
bildande av fiskevårdsområden avbryts. Mot den bakgrunden finner
utskottet det värdefullt att jordbruksministern förklarat sig
beredd att ta initiativ så att även de nyanmälda
fiskevårdsområdesbildningarna skall kunna finansieras. Utskottet
finner det rimligt att anslaget Bidrag till fiskevård upptas i
statsbudgeten även under nästa budgetår. Från anslaget bör
finansieras förrättningskostnaderna för bildande av
fiskevårdsområden för vilka ansökningar om ombildning skett före
den 1 september 1990. Enligt utskottets bedömning bör
7,1milj.kr. anvisas för detta ändamål. Däremot finner
utskottet det motiverat att biträda regeringens förslag att som
ett led i besparingsansträngningarna slopa statsbidragen från
det nu aktuella anslaget till andra åtgärder för fiskevård.
Utskottet anvisar i det följande en ny möjlighet att finansiera
fiskevården genom att tillstyrka motioner om införande av en
allmän fiskevårdsavgift. En neddragning av
statsbidragsmöjligheterna under något år bör enligt utskottets
mening vara tolerabel, särskilt som intäkterna av
fiskevårdsavgiften kan beräknas väsentligen överstiga de
utgifter staten för närvarande har för fiskevården.
Utskottet förordar med hänvisning till det anförda och med
anledning av motion Jo417, att riksdagen anvisar 7,1milj.kr.
under ett särskilt anslag kallat Bidrag till fiskevård.
Därigenom tillgodoses även motionerna Jo406, Jo407, Jo424, Jo428
yrkande 1, Jo431, Jo434, Jo437, Jo438 och Jo446. Däremot
avstyrks motionerna Jo269 yrkande 12, Jo425 yrkande 6, Jo429,
Jo433, Jo442, Jo444, Jo447 yrkande 2, Jo448 yrkande 1, Jo449 och
Jo450 yrkande 1, vari yrkas på högre anslagsbelopp.
dels att utskottets hemställan under 73 bort ha följande
lydelse:
73. beträffande anslag till bidrag till fiskevård
att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna
1990/91:Jo417, 1990/91:Jo406, 1990/91:Jo407, 1990/91:Jo424,
1990/91:Jo428 yrkande 1, 1990/91:Jo431, 1990/91:Jo434,
1990/91:Jo437, 1990/91:Jo438 och 1990/91:Jo446 samt med avslag
på motionerna 1990/91:Jo269 yrkande 12, 1990/91:Jo425 yrkande 6,
1990/91:Jo429, 1990/91:Jo433, 1990/91:Jo442, 1990/91:Jo444,
1990/91:Jo447 yrkande 2, 1990/91:Jo448 yrkande 1,
1990/91:Jo449 och 1990/91:Jo450 yrkande 1 till Bidrag till
fiskevård m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 7100000kr.,
37. Allmän fiskevårdsavgift (mom. 74)
Sven Erik Lorentzon (m), Bengt Rosén (fp), Jens Eriksson (m),
Sören Norrby (fp) och Carl G Nilsson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49
börjar med "Utskottet finner" och på s. 50 slutar med "till
känna" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner för egen del att de skäl som för tio år sedan
anfördes mot fiskevattensutredningens förslag om en allmän
fiskevårdsavgift fortfarande i huvudsak gäller. Som dåvarande
departementschefen framhöll var bl. a. kostnaderna för
administration, kontroll och tillsyn svåra att beräkna. Enligt
en undersökning som nyligen utförts av fiskeristyrelsen och
statistiska centralbyrån är ca 2,8 miljoner personer i
åldersgruppen 18-74 år intresserade av fiske. Det motiverar
enligt utskottets mening att stöd till fiskevård och
fritidsfiske även i fortsättningen finansieras över
statsbudgeten. Särskilt angelägna är fiskevårdsåtgärderna i
allmänna vatten och enskilda vatten där handredskapsfisket är
fritt.
Utskottet vill erinra om att betydande resurser disponeras för
fiskevård av fiskeristyrelsen, bl. a. av medel från
vattenkraftsutbyggnad. Det är angeläget att ytterligare krav
ställs på finansiering av fiskevård vid omprövning av tillstånd
till vattenkraftsutbyggnad. I kortfiskevatten används vidare
intäkter av avgifter för bl. a. fiskevård. Avgifter bör inte
uteslutas för särskilda ändamål som t. ex. visst laxfiske.
Frågan om införande av en allmän fiskevårdsavgift bör därför
inte utredas på nytt. Riksdagen bör alltså avslå motionerna.
dels att utskottets hemställan under 74 bort ha följande
lydelse:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49
börjar med "Utskottet finner" och på s. 50 slutar med "till
känna" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner för egen del att samhället i princip har ett
ansvar för att medel avsätts för fiskevården. Utskottet förordar
därför, som framgår av vad som anförts ovan, att riksdagen
beslutar om ett anslag härtill även under nästa budgetår. Om så
inte kan ske under kommande år måste andra sätt att finansiera
fiskevården aktualiseras. Utskottet är dock inte berett att på
grundval av nu föreliggande motioner föreslå något uttalande av
riksdagen om införande av allmän fiskevårdsavgift. Det finns
anledning erinra om att erfarenheterna från Norge, där man
infört ett system med fiskevårdsavgifter, inte är odelat
positiva. Tillsynsproblemen har uppenbarligen varit svåra att
lösa, och inbetalningarna av avgifter tenderar enligt uppgift
att minska. Utskottet finner vidare, till skillnad från
motionärerna, att ett system med fiskevårdsavgift som
administreras av en enskild organisation inte är
invändningsfritt. Riksdagen bör alltså avslå motionerna.
dels att utskottets hemställan under 74 bort ha följande
lydelse:
Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson
(m), Ingvar Eriksson (m) och Lennart Brunander (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50
börjar med "Utskottet är" och slutar med "(yrkande 2)" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo214 att
anslaget bör räknas upp för att kompensera de renskötande
samerna för den nya premieskatt som kommer att läggas på
trygghetsförsäkringarna. Riksdagen bör således bifalla yrkande 2
i motionen och anvisa 11493000 kr.
dels att utskottets hemställan under 75 bort ha följande
lydelse:
75. beträffande främjande av rennäringen
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1990/91:Jo214 yrkande 2 till Främjande av
rennäringen för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 11493000kr.,
40. Prisstöd till rennäringen (mom. 76)
Jan Fransson, Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Martin
Segerstedt, Margareta Winberg, Åke Selberg, Inge Carlsson och
Kaj Larsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51
börjar med "Vid 1990" och slutar med "och 14" bort ha följande
lydelse:
Utskottet biträder regeringens förslag. Som jordbruksministern
anför innebär förslaget en ökning av stödet med ca 39 %.
Utskottet anser det inte rimligt att ytterligare öka stödet.
Riksdagen bör alltså avslå motionerna.
dels att utskottets hemställan under 76 bort ha följande
lydelse:
76. beträffande Prisstöd till rennäringen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1990/91:Jo205, 1990/91:Jo214 yrkande 1 och
1990/91:Jo269 yrkandena 13 och 14 till Prisstöd till
rennäringen för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag
på 30000000kr.,
41. Kontroll av renräkning m.m. (mom. 79)
Jan Fransson, Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Martin
Segerstedt, Margareta Winberg, Åke Selberg, Inge Carlsson och
Kaj Larsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "alltså motionen"
bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att dess socialdemokratiska ledamöter i
reservation till betänkandet 1990/91:JoU12 bl.a. starkt
underströk att det behövs skyndsamma åtgärder för att lösa olika
problem som har anknytning till rennäringen och andra näringar,
t.ex. skogsbruket, som bedrivs inom renskötselområdet. De
förslag som framlagts i propositionen om åtgärder vid för högt
renantal m.m. fyllde således ett angeläget behov. Häri ingick
bl.a. möjlighet till vitesföreläggande samt skärpta bestämmelser
om renräkning och kontroll av renräkningen. Reservanterna
anförde vidare att ett avslag på propositionen med koppling till
vissa konstitutionella frågor m.m. kunde innebära att den
angelägna reformeringen av rennäringslagen sköts på framtiden.
Vid den hearing som utskottet med anledning av motion Jo211
haft med representanter för lantbruksnämnden i Jämtlands län har
ytterligare belägg framkommit för att en ändring av vissa
stadganden i rennäringslagen fyller en ytterst angelägen
uppgift.
Utskottet finner mot bakgrund av det anförda att det förslag
som framförs i motion Jo211 har en sådan angelägenhetsgrad att
det bör föranleda en ändring av rennäringslagens bestämmelser
snarast möjligt och redan innan ett sammanhållet förslag
angående samernas ställning kan framläggas. Riksdagen bör
således bifalla motionen och hemställa hos regeringen om förslag
om ändring av rennäringslagen med syfte att införa bestämmelser
om kontroll av renräkning och vitesföreläggande.
dels att utskottets hemställan under 79 bort ha följande
lydelse:
79. beträffande kontroll av renräkning m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo211 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
42. Veterinärerna i inlandet (mom. 85)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55
börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "av motionen" bort
ha följande lydelse:
Förutsättningen för att en organisation skall fungera i hela
landet är, som motionären anför, att staten fortsatt har
inflytande över djurskyddet, smittskyddet och
livsmedelskontrollen. Dessutom måste det finnas en dygnstäckande
organisation. Det innebär att förstärkningar behövs bl.a. i
Västerbottens inland, så att veterinärerna kan få drägliga
arbetsförhållanden. Särskilda insatser måste också till för att
underlätta rekryteringen av veterinärer till inlandet. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo508 bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 85 bort ha följande
lydelse:
85. beträffande veterinärerna i inlandet
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo508 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
43. Centrala försöksdjursnämnden (mom. 89)
Annika Åhnberg (v) och Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "avslå motionen"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser motionärens yrkande om ökning av anslaget för
forskning med alternativa metoder väl motiverat. Anslaget bör
räknas upp med 1 milj.kr. som ställs till centrala
försöksdjursnämndens förfogande. Motionen tillstyrks i denna
del.
dels att utskottets hemställan under 89 bort ha följande
lydelse:
89. beträffande centrala försöksdjursnämnden
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1990/91:Jo523 yrkande 5 till Centrala
försöksdjursnämnden för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 6112000kr.,
44. Leukosprogrammet (mom. 91)
Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson
(m), Ingvar Eriksson (m) och Lennart Brunander (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56
börjar med "Utskottet vill" och på s. 57 slutar med "riksdagens
sida" bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att det i ett förarbete till det
jordbrukspolitiska beslutet 1990 uttalades att staten
fortsättningsvis ämnar ta ansvar för bl.a.
sjukdomsbekämpningsprogram. Det har medfört att planeringen har
gjorts utifrån effektivast möjliga programgenomförande, men utan
att man räknat med dramatiska ekonomiska begränsningar. Genom
att regeringen i budgetpropositionen avsatt en post om endast 20
milj.kr. för leukosprogrammet riskerar dettas genomförande att
fördröjas. En fördröjning av friförklaringstidpunkten skulle för
jordbruket komplicera en EG-anslutning och kan icke accepteras.
Utskottet erinrar vidare om att uppåt 100 000 mjölkkor i
landet måste försvinna under en relativt kort tidsperiod på
grund av omställningen av jordbruket. I det läget vore det
synnerligen välbetänkt att i stället påskynda utslaktningen av
leukosinfekterade djur. Regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag som är anpassat till en svensk anslutning tilll EG.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo517 och Jo525
bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 91 bort ha följande
lydelse:
91. beträffande leukosprogrammet
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo517 och
1990/91:Jo525 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "punkt 1" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion Jo254 att
livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden bör upphöra. Nämndens
verksamhet bör inrymmas under verksamheten för
livsmedelsstatistik, som bör utföras av statistiska
centralbyrån. Eftersom anslaget innefattar lönekostnader bör
emellertid ett formellt belopp om 1 000 kr. anvisas för
eventuella övergångsåtgärder.
dels att utskottets hemställan under 104 bort ha följande
lydelse:
104. beträffande livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1990/91:Jo254 yrkande 13 till Livsmedelsekonomiska
samarbetsnämnden för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1000 kr.,
46. Sveriges lantbruksuniversitet (mom. 109)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 59
börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 60 slutar med "och 3"
bort ha följande lydelse:
I motion Jo253 anförs att det inom agronom- och
hortonomutbildningen nu inrättas nya utbildningsinriktningar
avseende livsmedel. Igångsättningen av denna utbildningen kräver
stora resurser. Det är, som motionärerna anför, viktigt att
utbildningen erhåller tillräckliga resurser i inledningsskedet.
Utskottet tillstyrker därför yrkandet att SLU tillförs 2
milj.kr. för angivna ändamål. Vidare ansluter sig utskottet till
yrkandet att ytterligare 5 milj.kr. anvisas för omvandling av
utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Härigenom underlättas
en angelägen rekrytering av unga forskare. Motion Jo628 yrkande
3 tillgodoses genom utskottets beslut. I övrigt avstyrks
motionen.
dels att utskottets hemställan under 109 bort ha följande
lydelse:
109. beträffande Sveriges lantbruksuniversitet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motionerna 1990/91:Jo253 yrkande 17 och 1990/91:Jo628
yrkande 3 samt med avslag på motion 1990/91:Jo628 yrkandena 1
och 2 till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 623512000 kr.,
47. Sveriges lantbruksuniversitet (mom. 109)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 59
börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 60 slutar med "avstyrks
således" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo628 arbetar den s.k. ALA-gruppen med
utvecklingsprojekt som är av stor betydelse för
jordbruksnäringen och andra näringar på landsbygden. Utskottet
tillstyrker motionärernas förslag att anslaget höjs med 1
milj.kr. för stöd till ALA-gruppen. Vidare ansluter sig
utskottet till yrkande 2 i motionen att bidraget från SIDA för
u-landsinriktad forskning och utbildning permanent överförs till
SLU-anslaget. I enlighet med yrkande 3 i motionen bör vidare
anslaget höjas med 2 milj.kr. för omvandling av
utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Härigenom tillgodoses
även motion Jo253 yrkande 17 till viss del.
dels att utskottets hemställan under 109 bort ha följande
lydelse:
109. beträffande Sveriges lantbruksuniversitet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1990/91:Jo253 yrkande 17 samt med bifall till motion
1990/91:Jo628 till Sveriges lantbruksuniversitet för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
619512000 kr. samt som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om överföring av anslag.
Särskilda yttranden
1. Återbetalning av omställningsstöd (mom. 43)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anför:
Signalerna från regering och myndigheter om kraven på
återbetalning av omställningsstödet har inte varit klara och har
därför skrämt en del jordbrukare från att anmäla sig till
omställning till exempelvis en energiproduktion där former och
köpare fortfarande inte framstår som helt klara. I detta
sammanhang vill vi understryka -- vilket även framgår av
utskottets betänkande -- att en satsning på bioenergi i enlighet
med den nu framlagda energipolitiska propositionen, som
överenstämmer med överenskommelsen mellan c--fp--s, skapar goda
förutsättningar för omställning till olika former av bioenergi.
Riksdagsbesluten om livsmedelspolitiken och energipolitiken
innebär således ett kraftfullt ställningstagande för ökad
bioenergianvändning och därmed följande bioenergiproduktion.
Skulle detta ställningstagande frångås eller den beslutade
utvecklingen ej fullföljas kan naturligtvis inte bönderna
straffas med återbetalning och utskottet framhåller följdriktigt
att i en sådan förändrad situation skall återbetalning ej
krävas.
Då det livsmedelspolitiska beslutet fattades i riksdagen 1990
förelåg fullständig enighet om att införa ett omställningsstöd i
form av villkorslån. Det är, som utskottet anför, rimligt att
det för ett villkorslån uppställs regler om återbetalning om
villkoren ej uppfylls.
Att, som framförs i vissa motioner, nu helt avskaffa varje
återbetalningsskyldighet strider mot den breda uppgörelsen i
jordbruksutskottet om livsmedelspolitiken. Detta skulle innebära
att ambitionerna att ställa om användningen av åker från
förlustbringande överskottsproduktion till produktion av
värdefulla råvaror för energi- och industriproduktion övergavs
till förmån för ett passivt jordbanksprogram.
Efter omställningsperiodens slut skall jordbruket fungera på
en avreglerad marknad. Då ställs, som även utskottet framför,
inga villkor för markanvändningen. Däremot är det av omtanke om
jordbruket som näring och om den enskilde jordbrukaren angeläget
att utforma reglerna under omställningsperioden så att det blir
en varaktig omställning. I annat fall kan jordbruket vid slutet
av omställningsperioden vara i samma situation som i dag --
utan tillgång till omfattande alternativ och därmed risk för
besvärande överskott.
Att i detta sammanhang starta en ny debatt om ett avskaffande
av återbetalningsskyldigheten som princip är endast ägnat att
öka jordbrukarnas osäkerhet inför omställningen. Avvisandet av
sådana motionskrav ligger helt i linje med fempartiuppgörelsen
om livsmedelspolitiken.
Med vad utskottet anfört är det sålunda klarlagt att ingen
jordbrukare behöver avstå från omställning till
bioenergiproduktion av rädsla för återbetalning.
2. Disposition av anslaget till rådgivning och utbildning
(mom. 53)
Annika Åhnberg (v) anför:
Det finns ett stort behov av samhälleligt stöd till
kontrollåtgärder när det gäller ekologiskt odlade produkter och
marknadsföringsinsatser. Vänsterpartiet har framfört krav på
detta i en motion som behandlas i avsnittet om anslag till
statens jordbruksverk (moment 8). Inte heller i det sammanhanget
vann kraven gehör hos utskottets majoritet. Jag har därför
reserverat mig mot utskottets hemställan i moment 8. Vi delar
alltså, från vänsterpartiets sida, de uppfattningar som kommer
till uttryck i mp-motionen 271.
3. Fristående motioner om skogsbruket m.m. (mom.69)
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla
m) anför:
Motionerna i detta ärende har blivit föremål för s.k.
förenklad hantering. Vi har med anledning härav ej reserverat
oss till förmån för moderata samlingspartiets motioner. Vi
vidhåller emellertid den uppfattning som framförs i partiets
motioner och återkommer med preciserade yrkanden så snart
utskottet behandlar ämnesområdet på ett mer utförligt sätt.
4. Fristående motioner om skogsbruket m.m. (mom.69)
Sören Norrby och Anders Castberger (fp) anför:
Motionerna i detta ärende har blivit föremål för s.k.
förenklad hantering. Vi har med anledning härav ej reserverat
oss till förmån för folkpartiet liberalernas motioner. Vi
vidhåller emellertid den uppfattning som framförs i partiets
motioner och återkommer med preciserade yrkanden så snart
utskottet behandlar ämnesområdet på ett mer utförligt sätt.
5. Fristående motioner om skogsbruket m.m. (mom.69)
Marianne Samuelsson (mp) anför:
Motionerna i detta ärende har blivit föremål för s.k.
förenklad hantering. Jag har med anledning härav ej reserverat
mig till förmån för miljöpartiets motioner. Jag vidhåller
emellertid den uppfattning som framförs i partiets motioner och
återkommer med preciserade yrkanden så snart utskottet behandlar
ämnesområdet på ett mer utförligt sätt.