I betänkandet behandlas 18 motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 1990 och fem motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 1991 om djurförsökm.m. De flesta yrkanden från
innevarande riksmöte utgör en upprepning av tidigare väckta
motioner. Samtliga motionsyrkanden avstyrks med hänvisning till
bl.a. utskottets tidigare ställningstaganden i frågan.
Till betänkandet har fogats åtta reservationer och ett
särskilt yttrande.
Motioner
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1990
1989/90:Jo509 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utvärdering av djurförsök,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utvärdering av vetenskapliga krav,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utvärdering av alternativa metoder och
utvidgning av MEIC-projektet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om användning av alternativa metoder som
redan i dag finns tillgängliga, men som inte tas i bruk på grund
av att de anses för dyra.
1989/90:Jo511 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att reglerna för burmått, miljöförhållanden
m.m. för försöksdjur ses över och anpassas efter djurens behov
och ej understiger motsvarande regler för djur i djurparker,
sällskapsdjur och djur inom husdjursskötseln.
1989/90:Jo514 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av den
djurförsöksverksamhet som förekommer i Sverige, med hänsyn dels
till metodernas relevans, dels till försökens syfte,
2. att riksdagen hos regeringen begär ett program för
utvärdering av för närvarande tillgängliga alternativ till
djurförsök,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
behovsprövning av nya kemiska preparat i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1989/90:Jo515 av Ingrid Andersson och Lisbet Calner (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en vetenskaplig utvärdering av
djurförsökens värde,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av utökat stöd till och erkännande
av de till djurförsök alternativa metoderna.
1989/90:Jo520 av Ingela Mårtensson och Margareta
Fogelberg(fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en
utvärdering av djurförsöken i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1989/90:Jo522 av Elving Andersson och Ingbritt Irhammar (c)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en avvecklingsplan för djurförsöken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inventering av alternativa metoder till
djurförsök.
1989/90:Jo527 av Kaj Nilsson och Ragnhild Pohanka (mp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en avvecklingsplan för djurförsöken
bör upprättas med en stark begränsning av djurförsöken som mål.
1989/90:Jo533 av Annika Åhnberg och Viola Claesson (v) vari
yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
verksamheten vid de djuretiska nämnderna,
2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
verksamheten vid centrala försöksdjursnämnden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
antalet djurförsök skall begränsas med målet att djurförsök helt
skall upphöra,
4. att riksdagen beslutar att djurförsök endast skall
tillåtas när syftet är att främja människors hälsa.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1991
1990/91:Jo505 av Elving Andersson och Ingbritt Irhammar (c)
vari yrkas
2. att riksdagen beslutar ändra 2§ djurskyddslagen på så
sätt som anförts i motionen.
1990/91:Jo523 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av den
djurförsöksverksamhet som förekommer i Sverige, dels med hänsyn
till metodernas relevans, dels med hänsyn till försökens syfte,
2. att riksdagen hos regeringen begär ett program för
utvärdering av för närvarande tillgängliga alternativ till
djurförsök,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
behovsprövning av nya kemiska preparat i enlighet med vad som
anförts i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat kraftfullt
program för forskning kring alternativa metoder.
Utskottet
Utvärdering och avveckling av djurförsökm.m.
Motionerna
I ett flertal motioner efterlyses en utvärdering av
djurförsöken. Miljöpartiet begär i motion Jo509 en genomgripande
översyn och förändring av djurförsökens uppläggning (yrkande1)
och en utvärdering huruvida djurförsöken uppfyller vetenskapliga
krav (yrkande2). Även i motion Jo514 (c) yrkande1 framförs
krav på en utvärdering av den djurförsöksverksamhet som
förekommer i Sverige med hänsyn dels till metodernas relevans,
dels till försökens syfte. Ett identiskt yrkande återfinns i
motion 1990/91:Jo523 yrkande1 med samma partibeteckning. En
allsidigt sammansatt utredning eller expertgrupp bör enligt
motion Jo515 (s) yrkande1 göra en vetenskaplig utvärdering av
djurförsökens värde. I motion Jo520(fp) framhålls som
angeläget att samhället utvärderar djurförsökens verkliga
betydelse som modell för att behandla olika sjukdomar och som
testmetod för kemikalier etc. Utvärderingen bör innehålla en
inventering av befintliga alternativa metoder, stöd till
valideringsprojekt av alternativa metoder samt en beskrivning av
de förhållanden under vilka försöken pågår.
Krav på en systematisk avvecklingsplan för djurförsöken
framförs i motion Jo522(c) yrkande1. En avvecklingsplan för
djurförsöken bör enligt motion Jo527 (mp) upprättas med en stark
begränsning av försöken som mål. Motionärerna i motion Jo533 (v)
anser att antalet djurförsök skall begränsas med målet att
försöken helt skall upphöra (yrkande3) och att djurförsök
skall tillåtas endast när syftet är att främja människors hälsa
(yrkande4).
Utskottets överväganden
Med anledning av de motionsyrkanden som begär en utvärdering
av djurförsökens relevans vill utskottet inledningsvis hänvisa
till två tidigare uttalanden i frågan.
Vid sin behandling av regeringens förslag om djurskyddslag,
m.m. (prop. 1987/88:93, JoU:22 s. 42) anförde utskottet bl.a.
följande.
Det faktum att forskningsresultaten inte är direkt överförbara
på människor leder inte utan vidare till slutsatsen att
djurförsöken är onödiga eller ger missvisande resultat. Viktig
information erhålls i djurförsöken om bl.a. centrala biologiska
verknings- och funktionsprinciper hos levande varelser. Denna
information är väsentlig i t.ex. den kritiska fasen av
toxicitetstester rörande läkemedelm.m., i utvecklingen av nya
operationsmetoder och över huvud taget i sökandet efter nya
kunskaper inom den biomedicinska forskningen. Emellertid delar
utskottet motionärernas synpunkter så till vida att det är
angeläget att alternativa och kompletterande metoder utvecklas
och kommer till användning när sådana metoder kan ge likvärdiga
kunskaper. Det bör därvid framhållas att sökandet efter
alternativa metoder bör omfatta metoder som dels är baserade på
icke-djurförsök, dels går ut på att minska
försöksdjursanvändningen genom bl.a. förfinad teknik och
förhöjning av djurens egenskaper i olika avseenden.
Jordbruksministern har i detta sammanhang anfört att
djurförsök inte bör förekomma om likvärdig kunskap kan vinnas
genom alternativa metoder (propositionen s.35). Sådana metoder
finns delvis i dag, och enligt propositionen kan en snabb
utveckling av nya metoder förväntas. Liksom jordbruksministern
utgår utskottet från att de myndigheter som föreskriver
djurförsök följer denna utveckling och fortlöpande ser över sina
krav. Den centrala försöksdjursnämnden (CFN) skall verka för att
användningen av försöksdjur begränsas genom att främja
utvecklingen av alternativa metoder.
Det bör också ankomma på de djurförsöksetiska nämnderna att i
sin prövningsverksamhet verka i samma riktning. Enligt
utskottets mening får ingen möda lämnas ospard när det gäller
utnyttjandet av alternativa och kompletterande metoder.
Det bör tilläggas att propositionen också innehåller förslag
om fortsatta resurser till CFN för att främja utvecklingen av
alternativa och kompletterande metoder till djurförsök.
Våren 1989 gjorde utskottet följande uttalande (1988/89:JoU17
s.5):
Utskottet får inledningsvis erinra om att varje enskilt
djurförsök underkastas i dag en prövning som skall avse bl.a.
försökets betydelse, dess angelägenhet från allmän synpunkt samt
möjligheten att genom alternativa metoder erhålla likvärdig
kunskap. En sådan inventering av samtliga djurförsök som
flertalet motioner syftar till skulle således i stor
utsträckning innebära en dubblering av den prövning som görs i
de etiska nämnderna och av den information som kan erhållas på
grundval av ingivna ansökningar om etisk prövning. En grundlig
inventering av försöksdjursanvändningen gjordes för övrigt av
försöksdjursutredningen i dess år 1986 framlagda betänkande
(DsJo1986:3). Sedan dess har centrala försöksdjursnämnden
(CFN) och lantbruksstyrelsen fortsatt att publicera utförliga
statistiska uppgifter om verksamheten, innefattande bl.a.
uppgifter om antalet djur, fördelning på djurarter och för vilka
ändamål djuren används. Härav framgår bl.a. att förbrukningen
sjunkit betydligt under de senaste åren. CFN kommer även
framgent att följa verksamheten och att publicera fortlöpande
statistiska uppgifter om densamma.
När det gäller frågan om djurförsökens relevans från olika
synpunkter hänvisar utskottet till sina uttalanden i betänkandet
JoU1987/88:22 (s.40f.). Som utskottet anförde i detta
sammanhang måste man utgå från att de flesta forskare är
medvetna om så grundläggande problem som frågeställningarna
kring djurförsökens relevans för humanbiologiska
förhållandenm.m. En centraliserad utredning eller inventering
av det slag som motionärerna synes avse skulle knappast kunna ge
något entydligt svar på frågan huruvida djurförsöken generellt
eller i varje enskilt fall ger rättvisande eller mer eller
mindre missvisande resultat. Utskottet vill dessutom framhålla
de betydande praktiska svårigheter som skulle föreligga att i en
särskild utredning detaljgranska samtliga pågående djurförsök,
till antalet uppskattningsvis minst 2000. Tillsättandet av en
utredning skulle för övrigt ge uttryck för ett alltför statiskt
synsätt i dessa frågor. Enligt utskottets mening måste dessa
frågor bedömas och fortlöpande omprövas i ljuset av de nya
kunskaper och erfarenheter som erhålls i grundforskning och
tillämpad forskning. Frågan huruvuda varje enskilt djurförsök
uppfyller de vetenskapliga kravenm.m. måste således bedömas i
den etiska prövningen och, i förekommande fall, av de
anslagsbeviljande forskningsorganen med utgångspunkt i det
kunskapsläge som råder vid prövningstillfället. -- -- --
Som utskottet nyss anfört gör den etiska nämnden i sin
prövning en avvägning mellan försökets betydelse och djurets
lidande. Försöket skall avstyrkas om det inte är angeläget från
allmän synpunkt. Enligt CFN:s tillämpningsföreskrifter skall de
etiska nämnderna tillse att ärendena om etisk prövning är
utredda och allsidigt granskade från djurskyddssynpunkt.
Nämnderna har dessutom att till CFN anmäla beslut av betydelse
från etisk synpunkt. Härigenom bereds CFN möjlighet att följa de
etiska nämndernas bedömningar av bl.a. använda tekniker och
rutiner vid djurförsöken. De nu redovisade förutsättningarna för
prövningen innebär enligt utskottets mening att behovet av
utvecklandet av rutiner och tekniker som uppfyller de från
djurskyddssynpunkt förstärkta kraven kan tillgodoses.
Som framgår av ovanstående referat har utskottet vid flera
tillfällen ingående diskuterat frågor om djurförsökens relevans
från olika synpunkter. Vad utskottet anfört i denna fråga
innebär bl.a. att svaret på frågan om djurförsökens relevans för
humanbiologiska förhållanden eller från andra synpunkter i en
viss mening är givet på förhand; nämligen att det å ena sidan
finns grundläggande likheter mellan många levande organismer och
å andra sidan att resultaten av vissa försök trots enhetliga
förutsättningar kan skifta mellan olika arter och t.o.m. mellan
olika individer av samma art. I en annan mening, nämligen det
enskilda försökets relevans i förhållande till det uppgivna
syftet med försöket, måste ansvaret för bedömningen främst
läggas på vederbörande forskare och på den djurförsöksetiska
nämnden. Utskottet vill än en gång understryka att dessa frågor
måste bedömas och fortlöpande omprövas i ljuset av de nya
kunskaper och erfarenheter som erhålls i grundforskning och
tillämpad forskning. Att tillsätta en utredning i en sådan
utpräglad forskningsfråga skulle, som utskottet tidigare anfört,
inte vara meningsfullt och skulle dessutom ge uttryck för ett
alltför statiskt synsätt på en fråga där bedömningar och
slutsatser kontinuerligt påverkas av nyvunna kunskaper.
Det anförda innebär att utskottet avstyrker motionerna Jo509
yrkandena1 och2, Jo514 yrkande1, Jo515 yrkande1, Jo520
och 1990/91:Jo523 yrkande1.
Med vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrks
motionerna Jo522 yrkande1 och Jo527.
På samma grund avstyrks även motion Jo533 yrkandena3 och4.
Alternativ till djurförsök
Motionerna
I motion Jo509 (mp) begärs en utvärdering av alternativa
metoder och en utvidgning av det s.k. MEIC-projektet, som är ett
projekt inom Skandinaviska celltoxikologiska sällskapet (SCS)
för utvärdering av djurförsöksfria metoder att mäta akut
toxicitet (yrkande3). Ett liknande yrkande framförs i motion
Jo514 (c) yrkande2. Samma yrkande återkommer i motion
1990/91:Jo523 (c) yrkande2. Eftersom samlad kunskap om möjliga
alternativ till djurförsök saknas, bör enligt motionärerna i
motion Jo522 (c) yrkande3 en inventering göras av dels
existerande alternativa metoder, dels de rutiner och tekniker
som kan lindra djurens lidande under pågående försök.
Medel bör enligt yrkande4 i motion Jo509 (mp) avsättas för
användning av de alternativa metoder som redan i dag finns
tillgängliga, men som inte tas i bruk därför att de anses för
dyra. Motionärerna i motion Jo515 (s) konstaterar att de till
djurförsök alternativa testmetoder som utvecklats har svårt att
finna erkännande och att bli utnyttjade. Metoderna behöver
därför utökat ekonomiskt stöd och erkännande från tillsyns- och
kontrollmyndigheterna (yrkande2).
Ett samlat kraftfullt program för forskning om alternativa
metoder till djurförsök bör enligt motion 1990/91:Jo523 (c)
yrkande4 föreläggas riksdagen.
Utskottets överväganden
Utskottet, som delar motionärernas syn på behovet av
alternativa och kompletterande metoder och att dessa bör komma
till användning när de ger likvärdiga kunskaper, hänvisar
inledningsvis till sitt uttalande i frågan våren 1989
(JoU1988/89:17 s.8):
Den önskvärda utvecklingen innebär enligt utskottets mening
att metoder baserade på icke-djurförsök tas i anspråk lika väl
som att den existerande försöksdjursanvändningen förfinas och
effektiviseras i olika avseenden. I sammanhanget bör även
påpekas att CFN, som har ansvaret för den långsiktiga
planeringen av försöksdjursverksamheten i landet, särskilt skall
verka för att användningen av försöksdjur begränsas genom att
främja utvecklingen av alternativa metoder. Ett viktigt inslag i
detta arbete utgör den information som sprids genom den sedan
år1985 av CFN utgivna skriftserien. Även de etiska nämnderna
har att verka i samma riktning. Utöver redovisade synpunkter
finner utskottet inte anledning att förespråka en särskild
inventering eller utvärdering av alternativa metoder till
djurförsök.
Utskottet vidhåller sin tidigare uttalade uppfattning i frågan
och hänvisar härutöver till regeringens proposition om forskning
(1989/90:90 avsnitt18, s.359, JoU17, rskr.336) där det
framhölls som angeläget att insatser görs för att utveckla
metoder till djurförsök som är effektiva och tillförlitliga. Mot
den bakgrunden räknades anslaget till CFN upp med 500000kr.
för budgetåret 1990/91 och nämnden tillfördes för perioden
ytterligare 400000kr. för att täcka ökade kostnader för de
djurförsöksetiska nämnderna.
Utskottet har erfarit att -- under förutsättning av
regeringens godkännande -- avtal i dagarna kommer att tecknas
mellan å ena sidan staten och å andra sidan AB Astra och Kabi
Pharmacia AB om gemensam finansiering av viss verksamhet
beträffande forskning och utvärdering för att främja utveckling
och användning av alternativa och kompletterande metoder till
djurförsök. Avtalet innebär i princip fullföljande av tidigare
avtal mellan staten och läkemedelsindustriföreningen (LIF) utom
vad avser partsställning och belopp, vilket innebär dels att LIF
ersätts av de båda företagen, dels att kostnadsramen ökas från
båda parter för den kommande treårsperioden. Regeringen har för
avsikt att under våren 1991 återkomma till riksdagen med begäran
om bemyndigande för staten att ta på sig ansvaret för de
ekonomiska förpliktelser som följer av avtalet.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo509
yrkande3 i denna del, Jo514 yrkande2, Jo522 yrkande3 och
1990/91:Jo523 yrkande2.
På samma grund avstyrker utskottet även motionerna Jo509
yrkandena 3 i denna del och4 och Jo515 yrkande2.
Med vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrks
även motion 1990/91:Jo523 yrkande4.
Anledning att från riksdagens sida tillmötesgå motion Jo509
yrkande3 i den del yrkandet avser utvidgning av det s.k.
MEIC-projektet inom Skandinaviska celltoxikologiska sällskapet
saknas enligt utskottets mening. Motionsyrkandet avstyrks.
Övriga frågor
Motionerna
Reglerna för burmått, miljöförhållanden m.m. för försöksdjur
bör enligt motion Jo511 (c) ses över, anpassas efter djurens
behov och inte vara mindre stränga än motsvarande regler för
djur i djurparker, sällskapsdjur och djur inom husdjursskötseln.
I motion Jo514 (c) yrkande3 begärs förslag om behovsprövning
av nya kemiska preparat. Yrkandet upprepas i motion
1990/91:Jo523(c) yrkande3.
En översyn bör enligt motionärerna i motion Jo533 (v) göras av
verksamheten vid de djuretiska nämnderna (yrkande1) och vid
centrala försöksdjursnämnden (yrkande2).
2§ djurskyddslagen bör enligt motion 1990/91:Jo505 (c)
yrkande2 ändras i enlighet med sin tidigare lydelse så att
miljö- och hälsoskyddsnämnden åter blir tillsynsmyndighet vad
gäller djurförsök.
Utskottets överväganden
Med anledning av motion Jo511 om översyn av reglerna för
burmått, miljöförhållandenm.m. för försöksdjur vill utskottet
inledningsvis erinra om att de grundläggande reglerna om hur
djur i allmänhet skall hållas och skötas även omfattar
försöksdjuren. I samband med riksdagens behandling av
regeringens proposition om djurskyddslagm.m. underströk
utskottet det angelägna i att grundtankarna bakom lagens 4§,
dvs. kraven på god djurmiljö, främjande av djurens hälsa och
möjlighet för djuren att bete sig naturligt, i största möjliga
utsträckning skulle beaktas i djurhållningen över huvud taget
(JoU1987/88:22, s.26). Det ankommer på regeringen och
berörda myndigheter att utforma de tillämpningsföreskrifter som
kan anses erforderliga. Enligt vad utskottet erfarit kommer
lantbruksstyrelsen att under våren 1991 utfärda föreskrifter om
burmått för försöksdjuren. Utskottet vill vidare erinra om att
den etiska prövningen av djurförsök även omfattar frågor om
försöksdjurens vård och förvaring under samt omedelbart före och
efter försöket. Slutligen vill utskottet erinra om att
Europarådskonventionen om försöksdjursanvändning innehåller
tämligen utförliga och detaljerade anvisningar rörande vård och
förvaring m.m. av försöksdjuren. Det torde kunna konstateras att
de svenska reglerna står väl i överensstämmelse med -- och i
vissa fall t.o.m. är mer långtgående än -- konventionens
anvisningar. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo511 i
den mån motionen inte kan anses tillgodosedd.
Enligt yrkande 3 i motion Jo514 och yrkande3 i motion
1990/91:Jo523 bör införas någon form av behovsprövning av nya
kemiska produkter som introduceras på den svenska marknaden.
Denna prövning skulle enligt motionerna bl.a. äga rum innan
tillstånd ges till att utföra djurförsök för att testa sådana
produkter i den mån de ej "fyller några nya behov utan bara är
duplikat av produkter som redan finns". I övrigt ger motionerna
ingen vägledning för en bedömning av vilka kriterier som skulle
styra den föreslagna behovsprövningen. Utskottet erinrar om att
det finns bestämmelser om kemiska produkter i bl.a. följande
författningar, nämligen lagen (1985:426) om kemiska produkter,
livsmedelslagen (1971:511), läkemedelsförordningen (1962:701)
och foderlagen (1985:295). Det bör framhållas att utskottet
tidigare uttalat att djurförsök inte skall få förekomma vid
framställning och testning av kosmetika (JoU1987/88:22). I
betänkandet 1989/90:JoU3 har utskottet dock avvisat tanken på en
allmän behovsprövning av kemiska produkter främst av det skälet
att det skulle vara mycket svårt -- på gränsen till omöjligt --
att fastställa objektiva och entydigt formulerade kriterier för
en sådan prövning.
I anslutning till de nu aktuella motionerna vill utskottet
framhålla att en allmän behovsprövning av kemiska produkter
förutsätter att det införs ett system för en offentligrättslig
kontroll och detaljreglering av produktion och marknadsföring
inom stora delar av svenskt näringsliv. Om syftet är att
förhindra djurförsök för vissa ändamål måste kontrollen dessutom
ske innan produkten är klar att registreras eller marknadsföras;
dvs. det måste finnas myndigheter som till skillnad från de
etiska nämnderna -- vilkas prövning är av rådgivande karaktär --
har befogenhet att redan på forsknings- och försöksstadiet
förbjuda vissa projekt i den mån dessa projekt syftar till att
framställa produkter som är i någon mening "obehövliga".
Utskottet anser det visserligen eftersträvansvärt att samhället
vidtar åtgärder för att begränsa förekomsten av kemiska
produkter för att förebygga skador på människors hälsa eller
miljön. Dessa åtgärder bör dock av flera skäl ej begränsas till
utvecklingen av nya produkter. Sedan länge pågår på olika håll i
samhället -- bl.a. hos kemikalieinspektionen -- ett omfattande
arbete för att avveckla äldre, hälso- och miljöfarliga produkter
och ersätta dem med nya, mindre farliga produkter. En icke
oväsentlig del av arbetet på det medicinska området går ut på
att framställa nya läkemedel som visserligen har samma
användningsområde som redan befintliga läkemedel men som har
större effektivitet och/eller färre biverkningar. Det nu anförda
utgör endast några få exempel bland många på svårigheterna att
bedöma huruvida en ny produkt i någon mening är "obehövlig" och
belyser därmed det enligt utskottets mening ytterst svårlösta
problemet med att fastställa objektiva och entydiga kriterier
för en behovsprövning av nya produkter. Utskottet vidhåller sin
tidigare redovisade inställning i denna fråga och avstyrker
därför motionerna Jo514 yrkande 3 och 1990/91:Jo523 yrkande3.
I enlighet med tidigare principiella uttalanden i frågan anser
utskottet att riksdagen saknar anledning att i detalj reglera de
etiska nämnderna och deras funktion (JoU1987/88:22 s.48f.
och JoU1988/89:17 s.9). Som utskottet anförde våren 1989
(JoU1988/89:17 s.9) innebär den förstärkning av
lekmannainflytandet i de etiska nämnderna, med majoritet för
allmänintresset, som genomfördes i samband med den nya
djurskyddslagen att de etiska problemen i samband med och
nödvändigheten av djurförsöken garanteras en allsidig belysning.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo533 yrkandena1
och2 om en översyn av nämndernas verksamhet.
2§ djurskyddslagen (1988:534) var senast föremål för
utskottets behandling våren 1990 (prop. 1989/90:118, JoU23,
rskr.342). I likhet med jordbruksministern ansåg utskottet att
den etiska prövningen bl.a. tillgodoser kravet på att djur inte
onödigtvis utsätts för lidande och sjukdom. Utskottet uttalade
också att miljö- och hälsoskyddsnämnderna har att se till att
försöket utförs i enlighet med den tillstyrkta ansökningen och
att djurens vård och förvaring i samband med försöksverksamheten
är tillfredsställande från djurskyddssynpunkt. Av den
anledningen borde det klarare framgå av djurskyddslagen att om
ett djurförsök har tillstyrkts vid den etiska prövningen skall
djuret, såvitt avser försöket, inte anses vara utsatt för
onödigt lidande eller sjukdom. Med det anförda tillstyrkte
utskottet regeringens förslag om ändring i lagrummet, varigenom
lagen i detta avseende förtydligades. Utskottet saknar anledning
att tillmötesgå kravet i motion 1990/91:Jo505 yrkande2 om
ändring av bestämmelsen. Motionsyrkandet avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utvärdering av djurförsökm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo509 yrkandena1
och2, 1989/90:Jo514 yrkande1, 1989/90:Jo515 yrkande1,
1989/90:Jo520 och 1990/91:Jo523 yrkande1,
res. 1 (v, mp)
2. beträffande avvecklingsplan för djurförsökm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo522 yrkande1,
1989/90:Jo527 och 1989/90:Jo533 yrkandena3 och4,
res. 2 (v)
3. beträffande alternativ till djurförsökm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo509 yrkande3 i
denna del, 1989/90:Jo514 yrkande2, 1989/90:Jo522 yrkande3
och 1990/91:Jo523 yrkande2,
res. 3 (c, v)
res. 4 (mp)
4. beträffande ekonomiskt stöd till alternativa metoder till
djurförsök
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo509 yrkandena 3 i
denna del och4 och 1989/90:Jo515 yrkande2,
res. 5 (mp)
5. beträffande forskningsprogram för alternativa metoder
till djurförsök
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo523 yrkande4,
res. 6 (c, v, mp)
6. beträffande översyn av vissa regler om förvaringm.m. av
försöksdjur
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo511,
7. beträffande behovsprövning av nya kemiska preparat
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo514 yrkande3 och
1990/91:Jo523 yrkande3,
8. beträffande översyn av verksamheten vid de djuretiska
nämndernam.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo533 yrkandena1 och2,
res. 7 (v, mp)
9. beträffande ändring i 2§ djurskyddslagen (1988:534)
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo505 yrkande2.
res. 8 (c, v, mp)
Stockholm den 19 februari 1991
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson
Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Jan Fransson (s), Grethe
Lundblad (s), Sven Eric Lorentzon (m), Martin Segerstedt (s),
Bengt Rosén (fp), Jens Eriksson (m), Margareta Winberg (s), Inge
Carlsson (s), Ingvar Eriksson (m), Sören Norrby (fp), Lennart
Brunander (c), Annika Åhnberg (v), Marianne Samuelsson (mp), Ove
Karlsson (s), Berndt Ekholm (s) och Dag Ericson (s).
Reservationer
1. Utvärdering av djurförsökm.m. (mom.1)
Annika Åhnberg (v) och Marianne Samuelsson(mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.3
börjar med "Med anledning" och på s.5 slutar med "yrkande1"
bort ha följande lydelse:
Forskningen inom medicin och biologi går mycket snabbt framåt.
Enligt utskottets mening är därför en genomgripande översyn och
förändring av testernas uppläggning för teratogena studier
absolut nödvändig. Resultatet av översynen bör därefter läggas
till grund för en revision av OECD Guideline for Testing of
Chemicals "Teratogenicity", 414, antagen i maj 1981.
Utskottet vill erinra om den undersökning, utförd vid statens
veterinärmedicinska anstalt, som presenterades hösten 1988.
Undersökningen visade att försöksdjur led av virussjukdomar som
påverkade försöksresultaten på ett mycket allvarligt sätt.
Virussjukdomar är bara en av flera faktorer som kan ge
missvisande försöksresultat. Utskottet ansluter sig därför till
motion Jo509 med yrkande om en utvärdering i syfte att utröna om
gjorda djurförsök uppfyller uppställda vetenskapliga krav. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo509 yrkandena1
och2 bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner
utskottet syftet med motionerna Jo514 yrkande1, Jo515
yrkande1, Jo520 och 1990/91:Jo523 yrkande1 i allt väsentligt
tillgodosett. Motionsyrkandena bör inte medföra någon riksdagens
vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande utvärdering av djurförsökm.m.
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo509
yrkandena1 och2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna
1989/90:Jo514 yrkande1, 1989/90:Jo515 yrkande1,
1989/90:Jo520 och 1990/91:Jo523 yrkande1,
2. Avvecklingsplan för djurförsökm.m. (mom.2)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.5
börjar med "På samma" och slutar med "och 4" bort ha följande
lydelse:
Som anförs i motion Jo533 måste kraven skärpas för att ett
djurförsök skall tillåtas och målet vara att djurförsöken
avvecklas. Ett delmål är härvid att djurförsök skall tillåtas
endast när syftet är att bevara eller höja människors
hälsotillstånd. Vad utskottet anfört med anledning av motionens
yrkanden3 och4 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande avvecklingsplan för djurförsökm.m.
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo533
yrkandena3 och4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna
1989/90:Jo522 yrkande1 och 1989/90:Jo527,
3. Alternativ till djurförsökm.m. (mom.3)
Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander(c) och Annika
Åhnberg(v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.6
börjar med "Utskottet, som" och på s.7 slutar med
"1990/91:Jo523 yrkande2" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motionerna Jo514 och 1990/91:Jo523 läggs --
trots knappa ekonomiska resurser -- ett betydelsefullt arbete
ned på att utveckla metoder som kan utgöra alternativ till
djurförsök. Det är enligt utskottets mening av vikt att de
alternativa metodernas relevans t.ex. när det gäller att mäta
akut toxicitet blir föremål för utvärdering. Utskottet har
erfarit att ett sådant arbete för närvarande genomförs av
Skandinaviska celltoxikologiska sällskapet, en frivillig
sammanslutning av forskare som arbetar med alternativa metoder
till djurförsök inom toxikologin. De ekonomiska resurserna är
emellertid mycket knappa. Det finns därför enligt utskottets
mening anledning att stödja denna utvärderingsverksamhet med
statliga medel. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna
Jo514 yrkande2 och 1990/91:Jo523 yrkande2 bör ges regeringen
till känna. Med det anförda finner utskottet syftet med
motionerna Jo509 yrkande3 i motsvarande del och Jo522
yrkande3 tillgodosett. Motionsyrkandena bör således inte
medföra någon riksdagens vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande alternativ till djurförsökm.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo514
yrkande2 och 1990/91:Jo523 yrkande2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan
vidare åtgärd motionerna 1989/90:Jo509 yrkande3 i denna del
och 1989/90:Jo522 yrkande3,
4. Alternativ till djurförsökm.m. (mom.3)
Marianne Samuelsson(mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.6
börjar med "Utskottet, som" och på s.7 slutar med
"1990/91:Jo523 yrkande2" bort ha följande lydelse:
För att de alternativa metoderna skall kunna ersätta
djurtester måste enligt utskottets mening -- vilket även
framhålls i motion Jo509 -- dessa metoder bli föremål för
utvärdering. I detta syfte inleddes vid Skandinaviska
celltoxikologiska sällskapet ett projekt kallat MEIC-projektet.
Projektet utvärderar djurförsöksfria metoder att mäta akut
toxicitet, dvs. vad som mäts genom bl.a. metoden LD50. Enligt
vad utskottet erfarit har hittills goda resultat uppnåtts och
fungerande alternativa metoder för akuta toxicitetstester
införts. Projektet bör utvidgas och stödjas med resurser för
utveckling av alternativa metoder till dels teratogena tester,
dvs. tester som utförs för att spåra fosterskadande kemikalier,
dels cancertester. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo509 yrkande3 i denna del bör ges regeringen till känna. Med
det anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo514
yrkande2, Jo522 yrkande3 och 1990/91:Jo523 yrkande2 i allt
väsentligt tillgodosett. Motionerna bör inte medföra någon
ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande alternativ till djurförsökm.m.
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo509 yrkande3
i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna
1989/90:Jo514 yrkande2, 1989/90:Jo522 yrkande3 och
1990/91:Jo523 yrkande2,
5. Ekonomiskt stöd till alternativa metoder till djurförsök
(mom.4)
Marianne Samuelsson(mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.7
börjar med "På samma" och slutar med "yrkande2" bort ha
följande lydelse:
I enlighet med det ovan anförda och med den officiella
politiken vad gäller djurförsök, en politik som syftar till att
antalet försök skall minskas och på sikt ersättas av alternativa
metoder, bör riksdagen garantera att MEIC-projektet tillförs
erforderliga ekonomiska resurser. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo509 yrkandena3 i denna del och4 bör
ges regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet
syftet med motion Jo515 yrkande2 i allt väsentligt
tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte medföra någon ytterligare
riksdagens åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande ekonomiskt stöd till alternativa metoder till
djurförsök
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo509
yrkandena3 i denna del och4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd
motion 1989/90:Jo515 yrkande2,
6. Forskningsprogram för alternativa metoder till djurförsök
(mom.5)
Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander(c), Annika
Åhnberg(v) och Marianne Samuelsson(mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.7
börjar med "Med vad" och slutar med "yrkande4" bort ha
följande lydelse:
För att djurförsök skall kunna avvecklas utan att skapa
onödiga risker för människors hälsa är det viktigt att
alternativa metoder utvecklas. De statliga satsningarna på en
sådan utveckling har enligt utskottets mening hittills varit
mycket blygsamma. För att ett verkligt genombrott skall kunna
åstadkommas på området krävs forskningsinsatser av en helt annan
storleksordning än den hittillsvarande. Utskottet, som ansluter
sig till motion 1990/91:Jo523 yrkande4, anser att regeringen
bör återkomma till riksdagen med ett samlat forskningsprogram
för utveckling av alternativ till djurförsök. Vad utskottet
anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande forskningsprogram för alternativa metoder
till djurförsök
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo523 yrkande4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Översyn av verksamheten vid de djuretiska nämndernam.m.
(mom.8)
Annika Åhnberg (v) och Marianne Samuelsson(mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.9
börjar med "I enlighet" och slutar med "nämndernas verksamhet"
bort ha följande lydelse:
Sedan de djurförsöksetiska nämnderna inrättades år 1979 har --
enligt vad utskottet erfarit -- endast caenpromille av
ansökningarna till nämnderna avstyrkts. I likhet med
motionärerna i motion Jo533 anser utskottet detta vara en siffra
som inger oro eftersom det knappast är troligt att 99,99% av
samtliga djurförsök är etiskt godtagbara. Nämndernas beslut är
dessutom endast rådgivande, och någon uppföljning av besluten
sker i stort sett inte. Det är visserligen utskottets
förhoppning att nämnderna har haft en preventiv inverkan men
utskottet finner ändå anledning att ansluta sig till motionens
yrkande1 om en översyn av verksamheten vid de djuretiska
nämnderna.
Statliga medel för utveckling av alternativa metoder till
djurförsök utgår sedan år1979 via CFN. En utvärdering visar
emellertid att effekten av nämndens verksamhet har varit liten
och att brister förekommer när det gäller samordning och
genomförande av nya metoder och tekniker. En ändring härvidlag
måste komma till stånd och nya metoder på området följas upp och
samordnas. Med det anförda ansluter sig utskottet till motion
Jo533 yrkande2 om en översyn av verksamheten vid CFN. Vad
utskottet anfört med anledning av motionens yrkanden1 och2
bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande översyn av verksamheten vid de djuretiska
nämndernam.m.
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo533
yrkandena1 och2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
8. Ändring i 2§ djurskyddslagen (1988:534) (mom.9)
Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander(c), Annika
Åhnberg(v) och Marianne Samuelsson(mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.9
börjar med "2§" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort
ha följande lydelse:
Under förutvarande riksmöte beslutades om ändring i bl.a.
2§djurskyddslagen (1988:534, ändrad 1990:628). Denna ändring
gäller tillsynen av försöksdjur och innebär att om en
djurförsöksetisk nämnd har tillstyrkt ett djurförsök skall
djuret inte anses vara utsatt för onödigt lidande eller sjukdom
vid användningen. Ändringen innebär även att miljö- och
hälsoskyddsnämnden inte längre har möjlighet att pröva frågan
enligt djurskyddslagen. Detta förhållande medför enligt
utskottets mening ett försämrat skydd för försöksdjuren vid
olika typer av experiment eftersom de djurförsöksetiska
nämnderna fattar majoritetsbeslut utan hänsyn till avgivna
reservationer som dels kan avse avstyrkan av ansökan, dels
tillstyrkan under förutsättning av olika inskränkningar i
försöken. Eftersom miljö- och hälsoskyddsnämnderna har
fråntagits sin möjlighet att pröva verksamheten enligt
djurskyddslagens bestämmelser, innebär den nya ordningen att
tillräcklig hänsyn inte alltid tas till försöksdjurens bästa.
Som anförs i motion 1990/91:Jo505 yrkande2 bör 2§
djurskyddslagen ändras i enlighet med sin tidigare lydelse. Vad
utskottet anfört med anledning av motionsyrkandet bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande ändring i 2§ djurskyddslagen (1988:534)
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo505 yrkande2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.