Justitieutskottets betänkande
1990/91:JUU07

Fastighetsdomstolar, m.m.


Innehåll

1990/91
JuU7

Propositionen m.m.

I proposition 1990/91:32 har regeringen
(justitiedepartementet) föreslagit att riksdagen antar de i
propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i jordabalken,
2. lag om ändring i rättegångsbalken,
3. lag om ändring i lagen (1946:808) om lagsökning och
betalningsföreläggande (lagsökningslagen),
4. lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i
fastighetsmål,
5. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar,
6. lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479),
7. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),
8. lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för
utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader,
9. lag om ändring i handräckningslagen (1981:847).
Lagförslagen har, med visst undantag, granskats av lagrådet.
Propositionens huvudsakliga innehåll redovisas på s. 13.
I samband med propositionen behandlar utskottet två med
anledning av propositionen väckta motioner. Motionsyrkandena
redovisas på s. 13.
De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.






Motioner
1990/91:Ju11 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö och Rune
Backlund (båda c) vari yrkas att riksdagen beslutar, med avslag
på proposition 1990/91:32 i denna del, hos regeringen begära att
utredningen om domstolarnas uppgifter, arbetssätt och
organisation ges tilläggsdirektiv rörande fastighetsdomstolarnas
målområde i enlighet med vad i motionen anförs.
1990/91:Ju12 av Britta Bjelle m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att kommittén för översyn av
domstolarnas uppgifter, arbetssätt och organisation (dir.
1989:56) får tilläggsdirektiv med uppdrag att även se över
fastighetsdomstolarnas verksamhet i det vidare perspektiv som
rättegångsutredningen aktualiserade.

Utskottet

Inledning
Rättegångsutredningen föreslog i sitt delbetänkande (SOU
1987:13) Översyn av rättegångsbalken 3 Expertmedverkan och
specialisering bl.a. att fastighetsdomstolarna skulle avskaffas
och att deras mål skulle handläggas av de vanliga tingsrätterna.
Förslaget ledde inte till lagstiftning. I stället utarbetades
inom justitiedepartementet ett reviderat förlag, som
presenterades i promemorian (Ds 1989:40) Fastighetsdomstolarna
-- Överprövningen av arrendenämndernas avgöranden. Promemorian
och remissbehandlingen av den ligger till grund för
ställningstagandena i propositionen.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att de mål angående hyra och
bostadsrätt som enligt gällande ordning handläggs av
fastighetsdomstolarna som första instans skall handläggas av
tingsrätterna och prövas i den sammansättning som gäller för
vanliga tvistemål. Övriga typer av mål som fastighetsdomstolarna
nu handlägger, bl.a. fastighetsbildningsmål och
expropriationsmål, skall även i fortsättningen prövas där.
Vissa smärre ändringar föreslås i andra lagar, bl.a. lagen
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1991.
Utskottets överväganden
Fastighetsdomstolarna har till uppgift att handlägga vissa mål
med fastighetsrättslig anknytning enligt vad som föreskrivs i
olika lagar och andra författningar. Sådana domstolar finns vid
27 av landets 97 tingsrätter och kan sägas utgöra en till
tingsrätten knuten särskild domstol. Förfarande- och
sammansättningsregler för fastighetsdomstolarna finns i lagen
(1969:246) om domstolar i fastighetsmål. Fastighetsdomstolarnas
avgöranden överklagas till hovrätt.
Den kompetensfördelning som i dag råder mellan
fastighetsdomstol och tingsrätt har vållat problem främst av
processuell art. Problemen gäller framför allt tolkningen av
begreppet hyrestvist, vilket resulterat i att tvister med
anknytning till ett hyresförhållande ibland har bedömts som
fastighetsmål och ibland som allmänna tvistemål.
Kompetensfördelningen mellan fastighetsdomstol och allmän
domstol begränsar också möjligheterna att gemensamt handlägga
skilda mål mellan samma eller olika parter, vilket kan vara
motiverat ur bl.a. kostnadsbesparande synpunkt.
För att råda bot på dessa problem föreslås i propositionen att
handläggningen av de enklare fastighetsmålen, i första hand mål
om hyra och bostadsrätt, flyttas över från fastighetsdomstolarna
till de vanliga tingsrätterna för att handläggas där i den för
tvistemål stadgade ordningen. Dessa mål utgör också, anförs det
i propositionen, numerärt sett den största andelen av
fastighetsdomstolarnas arbetsbörda, och det är i dessa fall som
problemen med kompetenskonflikter och bristande möjlighet till
kumulation i praktiken uppstår. När det gäller andra typer av
fastighetsmål, främst fastighetsbildningsmål och
expropriationsmål, uttalar justitieministern att den särskilda
kompetens som finns företrädd i fastighetsdomstolarna är av
stort värde för rättskipningen, och mot den bakgrunden är hon
inte beredd att förorda att man -- som rättegångsutredningen
föreslog år 1987 -- helt avskaffar fastighetsdomstolarna.
Motionerna Ju11 och Ju12 vänder sig mot detta
ställningstagande av justitieministern, och där görs uttalanden
i linje med rättegångsutredningens förslag. I motionerna begärs,
med sikte på att fastighetsdomstolarna skall avskaffas, att
domstolsutredningen (dir. 1989:56) genom tilläggsdirektiv får i
uppdrag att se över fastighetsdomstolarnas arbetsuppgifter.
Utskottet har inget att erinra mot de i propositionen
framlagda lagförslagen.
När det sedan gäller den motionsvägen väckta frågan om
fastighetsdomstolarnas framtida uppgifter och ställning noterar
utskottet att det här allmänt sett handlar om tekniskt mer
komplicerade mål, t.ex. fastighetsbildningsmål och
expropriationsmål, som påkallar ett särskilt kvalificerat
prövningsförfarande. Som utskottet tidigare konstaterat
(1989/90:JuU32 s. 6) uppfyller fastighetsdomstolarna de krav som
kan ställas i detta hänseende, och starka skäl talar för att den
specialistkompetens som finns där bör bevaras. Utskottet
ansluter sig därför till justitieministerns synsätt och
avstyrker bifall till motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande lagförslagen
att riksdagen antar de i proposition 1990/91:32 framlagda
förslagen till
a) lag om ändring i jordabalken,
b) lag om ändring i rättegångsbalken,
c) lag om ändring i lagen (1946:808) om lagsökning och
betalningsföreläggande (lagsökningslagen),
d) lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i
fastighetsmål,
e) lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar,
f) lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479),
g) lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),
h) lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för
utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader
samt
i) lag om ändring i handräckningslagen (1981:847),
2. beträffande fastighetsdomstolarnas framtid
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju11 och 1990/91:Ju12.
res. (m, fp, c)
Stockholm den 20 november 1990
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s),
Jerry Martinger (m), Ingbritt Irhammar (c), Göran Magnusson (s),
Eva Johansson (s), Björn Ericson (s), Göran Ericsson (m), Lars
Sundin (fp), Anders Svärd (c), Berith Eriksson (v), Krister
Skånberg (mp), Sigrid Bolkéus (s), Barbro Andersson (s),
Christina Pettersson (s), Birgit Henriksson (m) och Alf Eriksson
(s).

Reservation

Fastighetsdomstolarnas framtid (mom. 2)
Britta Bjelle (fp), Jerry Martinger (m), Ingbritt Irhammar
(c), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c) och
Birgit Henriksson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som
börjar med "När det" och slutar med "till motionerna" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser för sin del i likhet med motionärerna att
fastighetsdomstolarna inte tillhör de specialdomstolar som på
sikt bör finnas kvar. Enligt utskottets mening talar starka skäl
för att handläggningen av samtliga mål som i dag sker i
fastighetsdomstolarna bör överflyttas till de vanliga
tingsrätterna. Frågan om en sådan överflyttning bör övervägas
och förberedas, lämpligen av domstolsutredningen, som bör
erhålla tilläggsdirektiv i detta hänseende. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande fastighetsdomstolarnas framtid
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju11 och
1990/91:Ju12 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.