Justitieutskottets betänkande
1990/91:JUU33

Vapenlagen


Innehåll

1990/91
JuU33

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett regeringsförslag om
ändringar i vapenlagen och sekretesslagen samt motioner som
anknyter till det. Utskottet tillstyrker i huvudsak bifall till
förslaget som bl.a. innebär en ny princip för rätten att inneha
och förvärva ammunition och skärpta krav på förvaring av vapen
och ammunition. Förslaget innebär också att sekretess blir
huvudregel i fråga om uppgifter i vapenregister. När det gäller
ansvar för ammunitionsinnehav som är ringa föreslår utskottet
med anledning av en motion en klargörande komplettering. Övriga
motionsyrkanden avstyrks. Nio reservationer och ett särskilt
yttrande har fogats till betänkandet.

Propositionen

I proposition 1990/91:130 har regeringen
(justitiedepartementet) föreslagit riksdagen att anta genom
propositionen framlagda förslag till
1. lag om ändring i vapenlagen (1973:1176),
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Propositionens huvudsakliga innehåll redovisas på s. 25.
De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.

Motioner

Motioner väckta med anledning av propositionen
1990/91:Ju37 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sådan förändring i vapenlagen att endast
en person kan ha tillstånd för ett och samma vapen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förvärv och innehav av ammunition,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillägg till 23 § vapenlagen,
4. att riksdagen avslår förslaget om ändring i 29 § vapenlagen
angående återkallelse av vapentillstånd.
1990/91:Ju38 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar om sådan ändring i vapenlagen att innehav av enstaka
ammunitionsdetaljer inte föranleder onödigt arbete i
rättsmaskineriet.
1990/91:Ju39 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
beträffande nordiskt samarbete på vapenlagstiftningens område.
1990/91:Ju40 av Kjell Ericsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen avslår förslag till lag om ändring i
vapenlagen (1973:1176),
2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en
parlamentarisk utredning med uppgift att föreslå sådana
lagändringar att hantering av skjutvapen och ammunition i
brottslig verksamhet förhindras samt att hanteringen av
vapenärenden förenklas och effektiviseras,
3. att riksdagen -- om yrkandena 1 och 2 inte bifalls -- antar
följande förslag till ändring i lydelsen av 12 § första stycket
vapenlagen: Den som har tillstånd att inneha vapen för skjutning
får även inneha ammunition till skjutvapen,
4. att riksdagen antar följande förslag till ändring i 13 §
tredje stycket vapenlagen: Ammunition får även överlåtas genom
ombud till den som är berättigad att inneha vapen för skjutning
under förutsättning att ombudet har vapentillstånd,
5. att riksdagen beslutar om sådana övergångsbestämmelser
rörande ammunitionsinnehav som i motionen förordas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om restriktivitet rörande återkallelse av
vapentillstånd,
7. att riksdagen beslutar att av regeringen begära förslag
till en lag om vapenamnesti så som vapenutredningen förordat.
1990/91:Ju41 av Stina Eliasson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att regleringen i vapenlagen
utformas så att vapenlicensinnehavare får inköpa och förvara
ammunition,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skärpta regler för vapenförvaring i
militära förråd,
3. att riksdagen beslutar införa s.k. vapenamnesti så som i
motionen förordas,
4. att riksdagen -- om yrkande 1 inte bifalls -- beslutar om
sådana övergångsbestämmelser rörande ammunitionsinnehav att
sådant innehav som förelåg före de nya reglernas ikraftträdande
skall vara tillåtet.
1990/91:Ju42 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari
yrkas att riksdagen avslår proposition 1990/91:130 om ändringar
i vapenlagen.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden
1990/91:Ju801 av Ingbritt Irhammar och Kjell Ericsson (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan
ändring av 5 kap. 5 § sekretesslagen, som förordas i motionen.
1990/91:Ju812 av Göran Ericsson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om inrättandet av ett centralt vapenregister.

Utskottet

Inledning
I vapenlagen (1973:1176) finns regler för förvärv och innehav
m.m. av vapen och ammunition. Närmare föreskrifter finns i
vapenkungörelsen (1974:123). Regelsystemet innebär
sammanfattningsvis att polisens tillstånd normalt krävs för
innehav av och handel med skjutvapen m.m. och att endast den som
har vapentillstånd får förvärva tillståndspliktiga vapen. I
fråga om förvärv och innehav av ammunition finns motsvarande
regler. Från huvudregeln om tillstånd har dock beträffande
ammunition gjorts undantag som innebär att s.k. jaktammunition i
praktiken är tillståndsfri. Vapenlagen innehåller också
bestämmelser om bl.a. förvaring, transport och utlåning av
vapen.
Regeringen tillkallade år 1987 en särskild utredare med
uppdrag att göra en översyn av vapenlagstiftningen m.m.
Utredningen antog namnet 1987 års vapenutredning. Utredningen
lade i oktober 1987 fram delbetänkandet (SOU 1987:61)
Knivförbud. På grundval av utredningens förslag infördes lagen
(1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga
föremål (knivlagen), som trädde i kraft den 1 juni 1988 (prop.
1987/88:98, JuU40, rskr. 254).
I mars 1988 överlämnade utredningen en promemoria om nya
övergångsbestämmelser för start- och signalvapen till
regeringen, och i juni 1989 överlämnade den sitt slutbetänkande
(SOU 1989:44) Översyn av vapenlagstiftningen. Slutbetänkandet
innehåller en översyn såväl av vapenlagen som av knivlagen.
Riksdagen behandlade förra våren en proposition om utvidgat
knivförbud m.m. (prop. 1989/90:129, JuU35, rskr. 287) som
grundades på förslag i slutbetänkandet.
I den nu aktuella propositionen lägger regeringen fram förslag
om skärpningar i vapenlagen m.m. som grundar sig på
vapenutredningens slutbetänkande och den tidigare omnämnda
promemorian samt remissbehandlingen av dem. Lagförslagen har
granskats av lagrådet.
I ärendet har inkommit en skrift från Västerbottens läns
jaktvårdsförening.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa ändringar i vapenlagen och en
ändring i sekretesslagen (1980:100). Syftet med förslagen är att
motverka användning av vapen i brottsliga sammanhang.
Sålunda föreslås skärpta förvaringsbestämmelser. De innebär
att skjutvapen, ammunition och en del av vapnet som är möjlig
att ta loss skall, om vapnet inte förvaras i säkerhetsskåp,
förvaras på olika ställen under säkert lås eller på annat
lika betryggande sätt.
Vidare föreslås att kravet på särskilt tillstånd för att få
köpa eller inneha ammunition ersätts med ett krav på att
vapentillstånd skall kunna företes vid inköp av ammunition.
Undantaget från kravet på tillstånd i fråga om jaktammunition
tas alltså bort.
Reglerna om återkallelse av vapentillstånd föreslås
förtydligade och i viss mån skärpta, och möjligheterna för en
polismyndighet att omhänderta ett vapen föreslås något
utvidgade.
Enligt förslaget skall den som åtar sig att transportera vapen
ansvara för att det sker under betryggande former, och
långtidsförvaring av vapen hos annan än tillståndshavaren skall
kunna tillåtas i perioder om tre år.
Särskilda krav på kunskaper och omfattning av en rörelse
föreslås som förutsättning för att en ansökan om tillstånd till
handel med vapen skall beviljas.
Uppgifter ur vapenregister skall inte få lämnas ut, om det
inte står klart att registeruppgiften kan röjas utan fara för
att vapen kommer till brottslig användning eller på något annat
sätt föranleder brott.
Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.
Överväganden
Bakgrund
Skjutvapen och ammunition har i Sverige sedan länge varit
underkastade kontroll från det allmännas sida. Huvudsyftet med
denna kontroll, som handhas av polisen, är att motverka missbruk
och olyckor med skjutvapen och ammunition. Kontrollen har också
en brottsförebyggande betydelse.
Lagstiftningen bygger på principen att endast vuxna
ansvarskännande personer som har tillräckliga kunskaper att
hantera vapen på ett för sig själva och omgivningen fullt
betryggande sätt skall kunna betros med vapen.
Angelägenheten av en effektiv vapenkontroll måste emellertid
vägas mot intresset av att inte mer än nödvändigt försvåra
legitimt innehav och bruk av vapen. Den avvägning mellan olika
intressen som gör sig gällande beträffande vapenkontrollen har
kommit till uttryck i vapenlagen och vapenkungörelsen. Här bör
också nämnas att rikspolisstyrelsen utfärdat föreskrifter och
allmänna råd till vapenlagstiftningen (FAP 551:3).
Med anledning av den utveckling som fortlöpande pågår inom
vapenområdet aktualiseras ofta frågor om vapenlagens
tillämpningområde, och ändringar i vapenlagen vidtas från tid
till annan. Under senare år har riksdagen behandlat frågor med
anknytning till vapenlagstiftningen år 1986 (elpistoler, prop.
1985/86:176, JuU 1986/87:1, rskr. 17), år 1987 (start- och
signalvapen, prop. 1986/87:154, JuU 1987/88:1, rskr. 7), år 1988
(knivlagen, prop. 1987/88:98, JuU40, rskr. 254) och år 1990
(dels utvidgning av knivlagen, prop. 1989/90:129, JuU35, rskr.
287, dels vissa frågor med anknytning till vapenutredningens
slutbetänkande, JuU29 s. 33 f).
Allmänt
Utskottet vill till en början ansluta sig till syftet bakom
ambitionen att ytterligare begränsa tillgången till vapen och
ammunition i samhället. Samtidigt måste dock sägas att inte ens
det mest långtgående kontrollsystem helt kan undanröja risken
för att vapen kommer i orätta händer eller olyckor sker.
I fråga om den nödvändiga avvägningen mellan intresset att
begränsa vapentillgången och intresset att inte i onödan
försvåra för legitima vapeninnehavare noterar utskottet att
regeringen i propositionen beaktat utskottets uttalande förra
året (1989/90:JuU29) av innebörden att vissa av
vapenutredningens förslag var alltför långtgående och knappast
borde genomföras.
Enligt utskottets mening är regeringsförslaget sålunda i
huvudsak väl avvägt och föranleder inte från den här aktuella
utgångspunkten några principiella erinringar från utskottets
sida. Till olika enskildheter i förslaget återkommer utskottet i
det följande.
Utskottet kan således inte ställa sig bakom kraven i
motionerna Ju40 och Ju42 om avslag på propositionen, och
utskottet avstyrker bifall till dem.
Vapentillstånd
I propositionen (9 §) föreslås att vapen som innehas för
prydnads- och samlarändamål, liksom vapen för vilka tillstånd
getts på grund av affektionsvärde, inte skall få användas för
skjutning.
Vidare föreslås (9 §) att tillstånd att inneha skjutvapen inte
i något fall skall ges om det finns skäl att anta att vapnet
kommer att missbrukas eller användas för annat ändamål än det
som tillståndet avser.
I nu nämnda delar innebär regeringsförslaget förtydliganden av
gällande regler.
Härutöver föreslås (5 §) att kolsyrevapen skall jämställas med
luft- och fjädervapen och (9 § första stycket) att endast en
person skall kunna ha tillstånd för ett och samma vapen.
I sistnämnda hänseende föreslås övergångsbestämmelser (punkten
4) av innebörd att ett för flera personer gemensamt tillstånd
för ett vapen i princip fortfarande skall gälla. Att tillståndet
är gemensamt får alltså inte i sig ligga till grund för en
återkallelse.
I motion Ju37 görs invändningar mot avskaffande av möjligheten
till gemensamt tillstånd. Motionärerna befarar att den
föreslagna regeln skulle stimulera till ökat vapeninnehav.
Utskottet kan i och för sig ha förståelse för den synpunkten.
Den måste emellertid ställas mot de synpunkter som ligger bakom
förslaget och som går ut på att det inte i något fall får råda
tveksamhet om vem som har ansvaret för ett visst vapen. Vid den
avvägning som måste göras finner utskottet att frågan om
ansvaret för vapnet har större tyngd. Utskottet avstyrker alltså
bifall till motion Ju37 i denna del och hänvisar samtidigt till
att det genom övergångsbestämmelsen, som utskottet ansluter sig
till, blir klart att redan beviljade gemensamma tillstånd
alltjämt kommer att vara giltiga.
Vissa vapen, bl.a. luft- och fjädervapen, omfattas inte av
tillståndsplikten (5 § andra stycket). Enligt ett i
propositionen föreslaget tillägg till lagrummet får regeringen
eller den myndighet regeringen bestämmer meddela närmare
föreskrifter om vilka vapen som inte kräver tillstånd.
Utskottet konstaterar att lagrummet genom det föreslagna
tillägget blir svårläst. Med hänsyn härtill och då utfärdandet
av tillämpningsföreskrifter ligger inom regeringens
kompetensområde (se 8 kap. 13 § första stycket 1
regeringsformen) förordar utskottet att tillägget utgår.
Återkallelse av vapentillstånd
Enligt regeringsförslaget (29 §) skall tillstånd att inneha
eller införa skjutvapen till Sverige få återkallas, om
tillståndsinnehavaren har missbrukat vapnet, visat oaktsamhet
med vapnet eller på annat sätt visat att han är olämplig att
inneha vapen. Möjlighet ges också att återkalla ett tillstånd om
förutsättningar för tillstånd inte längre föreligger eller om
det annars finns någon skälig anledning till det.
Härutöver föreslås (32 §) bestämmelser om bl.a.
omhändertagande av vapen när det finns risk för missbruk av
vapnet.
Regeln om återkallelse när förutsättningar för tillstånd inte
längre föreligger innebär en nyreglering på en punkt där det
tidigare, som framgår av propositionen (s. 46), rått oklarhet. I
övrigt innebär regeringsförslaget i denna del en omredigering av
gällande regler.
I motion Ju37 görs invändningar mot förslaget såvitt avser
återkallelse om förutsättningar för tillstånd inte längre
föreligger eller om det annars finns skälig anledning till det.
Motionärerna anser att reglerna lämnar utrymme för polisiärt
godtycke.
I motion Ju40 förespråkas ett uttalande om att de nu aktuella
reglerna bör tillämpas restriktivt.
I fråga om avslagsyrkandet i motion Ju37 vill utskottet peka
på att det finns möjlighet att överklaga polismyndighetens
beslut till länsstyrelse och förvaltningsdomstol (se 42 §).
Härutöver finns den sedvanliga övervakningen, bl.a. av
justitieombudsmannen, av myndigheternas agerande. Utskottet kan
inte heller undgå att nämna rikspolisstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd som har stor betydelse för en enhetlig tillämpning
av vapenlagen.
Utskottet vill också gentemot resonemanget i motionen peka på
att återkallelse då "skälig anledning" föreligger kan ske redan
enligt gällande rätt samt framhålla att det närmast är en
självklarhet att återkallelse bör kunna ske om förutsättningarna
för tillståndet inte längre föreligger.
Utskottet kan inte dela motionärens farhågor om en godtycklig
tillämpning av reglerna. Utskottet avstyrker bifall till motion
Ju37 i denna del.
Utskottet anser det för sin del alltså positivt att det nu
blir klarlagt att återkallelse kan ske i här aktuella fall.
Utskottet vill också understryka -- i likhet med vad som uttalas
i propositionen -- att reglerna måste tillämpas med
försiktighet. Det finns sålunda, anser utskottet, anledning att
vara restriktiv när det gäller att återkalla sådana tillstånd
som här avses om en återkallelse framstår som mycket ingripande
mot tillståndshavaren. Särskilt bör, enligt utskottets mening,
beaktas om vapnet har stort affektionsvärde för innehavaren. Där
tillstånd funnits som innefattat rätt att skjuta med vapnet bör
i stället tillståndet kunna begränsas till t.ex.
prydnadsändamål.
Med vad som nu anförts anser utskottet motion Ju40
tillgodosedd.
Ammunitionstillstånd
I propositionen föreslås (12 §) att det gällande kravet på
särskilt tillstånd för att förvärva vissa typer av ammunition
ersätts med föreskrifter om att ammunition till
tillståndspliktiga vapen bara får innehas av den som har
tillstånd för ett sådant vapen som ammunitionen är avsedd för. I
visst fall blir det också möjligt att få ett särskilt
ammunitionstillstånd, bl.a. för samlarändamål.
Enligt förslaget gäller vidare (13 §) att ammunition i princip
endast får överlåtas till den som har rätt eller tillstånd att
inneha den. Möjlighet ges att handla ammunition genom ombud. En
förutsättning är att ombudet har eget vapentillstånd.
I motionerna Ju37, Ju40 och Ju41 framförs krav på en annan
ordning.
I motion Ju37 yrkas avslag på förslaget. Motionärerna vill
behålla nuvarande regler som i princip innebär att
jaktammunition är tillståndsfri.
I motionerna Ju40 och Ju41 accepteras förslaget om att
ammunitionstillståndet kopplas till vapentillståndet men
motionärerna anser att det med ett vapentillstånd för skjutning
skall följa en generell rätt att inneha och förvärva ammunition.
Motionärerna tar alltså avstånd från den begränsning som ligger
i regeringsförslaget och som innebär att ammunition bara får
innehas till det vapen som vapentillståndet avser. Motsvarande
bör enligt vad som anförs i motion Ju41 gälla vid köp genom
ombud.
Utskottet börjar med att konstatera att den nuvarande
ordningen innebär att krav på ammunitionstillstånd i praktiken
saknas i väsentliga fall. Den ordningen strider mot själva
grunden för vapenlagstiftningen som ju bygger på principen att
allt vapen- och ammunitionsinnehav är tillståndspliktigt. Enligt
utskottets mening är det utomordentligt angeläget att effektivt
förhindra oberättigade ammunitionsförvärv. Den nuvarande
ordningen bör alltså inte längre accepteras, och utskottet
avstyrker bifall till motion Ju37 i denna del.
När det sedan gäller utformningen av ammunitionstillståndet
framstår det, anser utskottet, som en ändamålsenlig och lämplig
lösning att det till vapentillståndet knyts en rätt att inneha
och förvärva ammunition till det vapen tillståndet avser.
Utskottet vill i sammanhanget anmärka att den som lånar ett
vapen, t.ex. i samband med jakt, naturligtvis också kan låna
ammunition till det vapnet (se 6, 13 och 22 §§). Några betydande
olägenheter skulle enligt utskottets mening mot den bakgrunden
knappast uppstå om regeringsförslaget genomförs, och samtidigt
tillgodoses ambitionen att så mycket som möjligt begränsa
tillgången till ammunition i samhället. Utskottet tillstyrker
alltså bifall till regeringsförslaget. Utskottets
ställningstagande innebär att utskottet avstyrker bifall till
motionerna Ju40 och Ju41 i här aktuella delar.
Enligt förslaget i propositionen (38 § 4) blir allt innehav av
ammunition utan motsvarande tillstånd straffbart när de nya
reglerna träder i kraft den 1 januari 1992 (jfr
övergångsbestämmelserna).
Utskottet anser för sin del att tillräckligt lång tid kommer
att förflyta från de nya reglernas antagande till
ikraftträdandet för att det skall vara möjligt för personer som
skulle komma att inneha ammunition utan tillstånd att lämna den
ifrån sig dessförinnan. Några särskilda övergångsbestämmelser
som begärs i motionerna Ju40 och Ju41 behövs alltså inte, och
utskottet avstyrker bifall till motionerna i denna del.
Däremot anser utskottet att en justering krävs i själva
straffbestämmelsen. Som nyss framgått förbjuds allt innehav av
ammunition utan tillstånd. Påföljden föreslås bli böter eller
fängelse i högst sex månader. Något undantag för ringa fall
föreslås inte. Däremot anför justitieministern i
specialmotiveringen att vissa bagatellartade innehav normalt
inte torde behöva bli föremål för straffrättsliga ingripanden.
Utskottet, som här också anknyter till vad som anförs i motion
Ju38 om vikten av att inte betunga rättsapparaten med onödiga
ingripanden, anser för sin del att det bör krävas att det
straffbara området klarare framgår av lagen. Och från detta bör
enligt utskottets mening undantas innehav av enstaka patroner
eller ett helt obetydligt souvenirinnehav och liknande
bagatellartade innehav, om inte särskilda omständigheter
motiverar något annat. I sistnämnda hänseende tänker utskottet
på ammunition som påträffas t.ex. i s.k. knarkarkvartar eller
under liknande omständigheter.
Utskottet förordar således med anledning av motion Ju38 att
det från straffbestämmelsen i 38 § görs undantag för ringa fall
av innehav av ammunition.
I detta sammanhang noterar utskottet en bristande
överensstämmelse mellan 26 § sista stycket och
specialmotiveringen (s. 62) till det där upptagna bemyndigandet
för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att
meddela föreskrifter om bl.a. förvaring av ammunition. Utskottet
konstaterar att lagtexten givetvis har företräde framför
motivuttalandet.
Utlåning av vapen
Vapenlagens bestämmelser om utlåning av vapen innehåller dels
en reglering av när vapen får lånas ut (22 §), dels förbud mot
utlåning av vapen i vissa fall (23 §).
I sistnämnda fall handlar det bl.a. om förbud som normalt
hindrar att vapen lånas ut till personer som fått ett vapen
förklarat förverkat eller som visat sig olämpliga att ha
vapentillstånd och därför fått tillståndet återkallat. Undantag
från förbudet kan medges av polismyndigheten för vapen som lånas
ut för övning eller tävling som sker under kontroll av t.ex. en
skytteförening.
I motion Ju37 begärs en ordning som innebär att polistillstånd
inte skulle krävas i dessa fall.
Utskottet anser för sin del den gällande ordningen lämplig och
avstyrker bifall till motionen.
Vapenregister
Vapenregister förs hos varje lokal polismyndighet. Det handlar
alltså om 118 lokala register.
I motion Ju812 förordas en ordning som innebär att ett
centralt vapenregister skapas.
I propositionen (s. 50) anför justitieministern att hon delar
vapenutredningens bedömning att lokala databaserade register
är att föredra framför ett centralt register. Hon aviserar
vidare att hon avser att i ett annat ärende senare återkomma
till frågan om att använda vapenregister för brottsspaning.
Utskottet känner för sin del stor tvekan inför tanken på ett
centralt register. Det kan i och för sig inte uteslutas att ett
sådant register skulle kunna innebära fördelar vid brottsspaning
men nackdelarna framstår också som mycket stora. Om nämligen en
obehörig person bereder sig tillgång till ett centralt register
skulle skadeverkningarna kunna bli mångdubbelt större än om det
handlade om ett lokalt register. Utskottet vill också anmärka
att vapenutredningen tar avstånd från ett förslag från
rikspolisstyrelsen om ett centralt register, och utskottet
konstaterar att säkerhets- och sårbarhetsfrågorna fått allt
större betydelse sedan rikspolisstyrelsens förslag lades fram år
1978. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att nu
tillstyrka tillskapandet av ett centralt register. Om det senare
framstår som erforderligt får frågan övervägas på nytt, t.ex. i
det av justitieministern aviserade ärendet. Utskottet avstyrker
bifall till motion Ju812.
I propositionen föreslås en omreglering när det gäller
sekretess för vapenregister. Ett s.k. omvänt skaderekvisit
införs i sekretesslagen (5 kap. 5 §) som innebär att uppgift ur
vapenregister inte får lämnas ut om det inte står klart att
registeruppgiften kan röjas utan fara för att vapen kommer till
brottslig användning. Detsamma föreslås gälla uppgift om vapen i
folkbokföringsregister.
Förslaget innebär att det inte längre blir möjligt för envar
att ur vapen- och folkbokföringsregister få fram uppgifter om
olika personers vapeninnehav. På så sätt kommer väsentliga
säkerhetsintressen att skyddas bättre än för närvarande.
Utskottet tillstyrker bifall till regeringsförslaget.
Härigenom har yrkandet i motion Ju801 tillgodosetts.
Vapenamnesti
I motionerna Ju40 och Ju41 läggs fram förslag om en allmän
vapenamnesti. Motionärernas tanke är att vapen som innehas
utan tillstånd skulle kunna lämnas till polisen utan risk för
påföljd under en viss angiven tidsperiod.
Vapenutredningen lade fram ett förslag om vapenamnesti i sitt
slutbetänkande.
Utskottet behandlade som nämnts liknande yrkanden förra året
(1989/90:Ju29) och hänvisade då till att beredningen av
vapenutredningens betänkande inte borde föregripas.
I propositionen (s. 53) konstaterar justitieministern att
amnesti till sin natur är främmande för svensk rättstradition
och att det måste föreligga mycket starka skäl för att införa en
sådan här i landet. Sådana skäl anser hon inte föreligga. Hon
hänvisar även till att Danmark, där vapenamnesti framgångsrikt
prövades år 1989, till skillnad från Sverige varit inblandat i
krig i modern tid. Motsvarande resultat som i Danmark skulle
inte kunna förväntas här, och dessutom skulle det finnas risk
att den fullständiga anonymiteten kunde hindra utredningen av
allvarliga brott. Något förslag om vapenamnesti läggs inte fram
i propositionen.
Utskottet delar bedömningen i propositionen och avstyrker
alltså bifall till motionerna Ju40 och Ju41 i här behandlade
delar.
Övriga motionsspörsmål
I motion Ju39 föreslås att regeringen skall ta initiativ till
ett arbete som skall syfta till en samordning av den nordiska
vapenlagstiftningen.
Som framgår av propositionen (s. 28) är de nordiska länderna
överens om att en harmonisering av den nordiska
vapenlagstiftningen bör ske på grundval av Europarådets
konvention om kontroll av enskildas förvärv och innehav av
skjutvapen samt den framtida EG-regleringen på området. Inom EG
pågår arbete med att utarbeta slutliga direktiv på området.
Något sådant initiativ som efterlyses i motionen erfordras
alltså inte, och utskottet avstyrker bifall till den.
I motion Ju41 understryks vikten av en hög säkerhetsnivå när
det gäller förvaring av vapen i militära förråd.
Allmänt sett delar utskottet motionärernas uppfattning, och
utskottet utgår från att vederbörande myndigheter har sin
uppmärksamhet på saken. Emellertid ligger frågan utanför
utskottets beredningsområde, och det är alltså inte aktuellt för
utskottet att föreslå riksdagen något uttalande med anledning av
motionen i denna del.
Övrigt
Under ärendets beredning har utskottet funnit att vissa
ändringar av huvudsakligen redaktionell karaktär bör vidtas i
regeringsförslaget.
I 5 § andra stycket bör som redan sagts den mening som börjar
"Regeringen eller" och slutar "första stycket" utgå.
I 12 § bör tredje och fjärde styckena slås ihop och bilda ett
stycke på det sätt som framgår av utskottets hemställan.
I 21 § 2 bör ordet "avlämnas" ändras till "överlämnas".
I 28 § sista meningen bör uttrycket "överlämna egendomen"
bytas ut mot "överlämna vapnet" och uttrycket "förvara
egendomen" bytas ut mot "förvara det".
37 § andra stycket bör omredigeras på det sätt som framgår av
utskottets hemställan.
Från straffbestämmelsen i 38 § 4 bör som redan nämnts ringa
fall undantas på det sätt som framgår av utskottets hemställan.
I 45 § tredje stycket bör orden "från staten" utgå.
I detta sammanhang vill utskottet anföra att utskottet delar
den av justitieministern i propositionen (s. 29) framförda
uppfattningen att den stora grupp människor som vapenlagen
riktar sig till har berättigade anspråk på att reglerna är
överskådliga och lättillgängliga. Enligt utskottets uppfattning
kan det knappast sägas att vapenlagen uppfyller dessa krav.
Lagen bör därför enligt utskottets mening i lämpligt sammanhang
-- t.ex. i samband med en anpassning till en framtida
EG-reglering -- ses över och anpassas till de krav som bör
ställas på modern lagstiftning. Utskottet tar här sikte på en
mera ingående systematisk och språklig översyn av regelsystemet
än som varit möjlig inom ramen för utskottets beredningsarbete.
Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.
Mot bakgrund av att det till grund för detta
lagstiftningsärende ligger en omfattande översyn av bl.a.
vapenlagens materiella innehåll kan utskottet däremot inte
ställa sig bakom kravet i motion Ju40 på en parlamentarisk
utredning om vapenkontrollen. Utskottet avstyrker bifall till
motionen i denna del.
I övrigt har utskottet ingenting att anföra med anledning av
propositionen eller motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på proposition 1990/91:130
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju40 yrkande 1 och
1990/91:Ju42,
res. 1 (m, c)
2. beträffande gemensamt vapentillstånd
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ju37 yrkande 1
antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i vapenlagen (1973:1176) såvitt avser 9 §,
res. 2 (m)
3. beträffande återkallelse av vapentillstånd
att riksdagen med anledning av propositionen och motion
1990/91:Ju40 yrkande 6 och med avslag på motion 1990/91:Ju37
yrkande 4 antar det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt avser
29§,
res. 3 (m)
4. beträffande ammunitionstillstånd m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ju37 yrkande 2,
1990/91:Ju40 yrkandena 3 och 4 samt 1990/91:Ju41 yrkande 1 antar
det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt avser 12 och 13§§,
dock med den ändringen att 12 § erhåller följande som Utskottets
förslag betecknade lydelse,
Regeringens förslag                     Utskottets förslag
                                12 §
Den som har tillstånd att inneha visst vapen för skjutning får
även inneha ammunition till vapnet.
Tillstånd att inneha ammunition i annat fall än som sägs i
första stycket får meddelas enskilda personer samt
sammanslutningar och huvudmän för museer.
Tillstånd som avses i andra             Tillstånd som avses i andra
stycket får meddelas endast             stycket får meddelas endast
om det skäligen kan antas               om det skäligen kan antas
att ammunitionen inte kommer            att ammunitionen inte kommer
att missbrukas.                         att missbrukas. Sådant
                                        tillstånd gäller endast
Tillstånd att inneha                    under förutsättning att
ammunition gäller endast                förvärv sker inom ett
under förutsättning att                 år eller den längre tid
förvärv sker inom ett                   som tillståndsmyndigheten
år eller den längre tid                 bestämmer i det enskilda
som tillståndsmyndigheten               fallet.
bestämmer i det enskilda
fallet.
res. 4 (m)
res. 5 (c)
5. beträffande övergångsbestämmelser om ammunitionsinnehav
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju40 yrkande 5 och
1990/91:Ju41 yrkande 4,
6. beträffande ammunitionsinnehav som är ringa
att riksdagen med anledning av propositionen och motion
1990/91:Ju38 antar det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt
avser 38 § med den ändringen att lagrummet erhåller följande som
Utskottets förslag betecknade lydelse
Regeringens förslag                     Utskottets förslag
                                38 §
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som
uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. missbrukar rätten att inneha skjutvapen genom att använda
det för något annat ändamål än han är berättigad till,
2. bryter mot 26 § fjärde stycket eller 28 a § eller mot
föreskrift om förvaring av vapen som meddelats enligt 10, 14, 19
eller 27 §,
3.  bryter mot förvaringsbestämmelserna i 26 § i fråga om
skjutvapen och ammunition, vilka innehas av sammanslutning,
huvudman för museum eller bevakningsföretag som avses i 8 §,
eller i fråga om skjutvapen, som innehas av vapenhandlare,
4. innehar ammunition utan att vara berättigad till det eller
inte följer anmaning enligt 35 § att överlämna ammunition,
5. överlåter ammunition till den som inte är berättigad att
inneha ammunitionen,
6. driver handel med skjutvapen utan tillstånd.
                                        Ansvar för innehav av
                                        ammunition enligt första
                                        stycket 4 skall inte
                                        ådömas i ringa fall.
7. beträffande utlåning av vapen
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ju37 yrkande 3
antar det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt avser 23 §,
res. 6 (m)
8. beträffande  brott enligt 37 § vapenlagen
att riksdagen med anledning av propositionen antar det i
moment 2 nämnda lagförslaget såvitt avser 37 §, dock med den
ändringen att lagrummet erhåller följande som Utskottets förslag
betecknade lydelse,
Regeringens förslag                     Utskottets förslag
                                37 §
Till fängelse i högst två år döms den som uppsåtligen
1. innehar skjutvapen utan att vara berättigad till det,
2. överlåter eller upplåter skjutvapen till den som inte är
berättigad att inneha vapnet.
Om gärningen har begåtts                Om gärningen har begåtts
av oaktsamhet eller är                  av oaktsamhet eller om brottet
brottet ringa, döms till                är ringa, döms till
böter eller fängelse i                  böter eller fängelse i
högst sex månader.                      högst sex månader.
9. beträffande förslaget till ändringar i vapenlagen i
övrigt
att riksdagen antar det i moment 2 nämnda lagförslaget såvitt
det inte omfattas av utskottets hemställan ovan, dock med den
ändringen att
a) i 5 § andra stycket den mening som börjar med "Regeringen
eller" och slutar med "första stycket" utgår,
b) i 21 § 2 ordet "avlämnas" byts ut mot ordet "överlämnas",
c) i 28 § sista meningen uttrycket "överlämna egendomen" byts
ut mot "överlämna vapnet" och uttrycket "förvara egendomen" byts
ut mot "förvara det",
d) i 45 § tredje stycket orden "från staten" utgår,
10. beträffande centralt vapenregister
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju812,
res. 7 (m)
11. beträffande sekretess för vapenregister m.m.
att riksdagen med bifall till propositionen och med anledning
av motion 1990/91:Ju801 antar det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
12. beträffande vapenamnesti
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju40 yrkande 7 och
1990/91:Ju41 yrkande 3,
res. 8 (c)
13. beträffande nordiskt samarbete
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju39,
res. 9 (v)
14. beträffande förvaring i militära förråd
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju41 yrkande 2,
15. beträffande en systematisk och språklig översyn av
vapenlagen
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
16. beträffande en parlamentarisk utredning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju40 yrkande 2.
res. 10 (c)
Stockholm den 7 maj 1991
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s),
Ulla-Britt Åbark (s), Jerry Martinger (m), Birthe Sörestedt (s),
Ingbritt Irhammar (c), Bengt-Ola Ryttar (s), Göthe Knutson (m),
Eva Johansson (s), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c), Berith
Eriksson (v), Krister Skånberg (mp), Sigrid Bolkéus (s), Nils
Nordh (s), Yvonne Sandberg-Fries (s) och Birgit Henriksson (m).

Reservationer

1. Avslag på proposition 1990/91:130 (mom. 1)
Jerry Martinger (m), Ingbritt Irhammar (c), Göthe Knutson (m),
Anders Svärd (c) och Birgit Henriksson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som
börjar med "Enligt utskottets" och som slutar med "till dem"
bort ha följande lydelse:
Detta ser utskottet naturligtvis som positivt. Frågan om
åtgärder med anledning av vapenutredningens betänkande var då
uppe i endast begränsad omfattning; det handlade om några
motioner som väcktes under den allmänna motionstiden förra året.
När frågan nu behandlas kan utskottet konstatera dels att syftet
med vapenutredningen inte uppfyllts, dels att propositionen inte
kan tjäna som underlag för lagstiftning. Det nu framlagda
förslaget kan inte godtas. Förslagen i propositionen kommer
inte, såvitt utskottet kan bedöma, att leda till en nämnvärd
minskning av tillgången på vapen som kan användas i brottslig
verksamhet. Däremot blir själva regelsystemet ännu mer
tillkrånglat och svåröverblickbart för enskilda med ett legitimt
vapenbehov. Därtill kommer att oberättigade begränsningar
föreslås i fråga om vapen och ammunition.
Riksdagen bör med bifall till här aktuella yrkanden i
motionerna 40 och 42 avslå propositionen.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande avslag på proposition 1990/91:130
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ju40 yrkande
1 och 1990/91:Ju42 avslår de genom proposition 1990/91:130
framlagda förslagen till lag om ändring i vapenlagen (1973:1176)
och lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
2. Gemensamt vapentillstånd (mom. 2)
Jerry Martinger, Göthe Knutson och Birgit Henriksson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som
börjar med "Utskottet kan" och som slutar med "vara giltiga"
bort ha följande lydelse:
Utskottet har förståelse för denna synpunkt och vill för sin
del framhålla att vapentillstånd endast får ges till allmänt
sett omdömesgilla och pålitliga personer. Regeringens argument
om att det alltid måste vara tydligt vem som har ansvaret för
vapnet saknar mot denna bakgrund tyngd. En ändring i
regeringsförslaget bör göras som innebär antingen att den
nuvarande regeln behålls eller att undantag från den föreslagna
regeln görs för enhandsvapen för jakt. Regeringen bör få i
uppdrag att överväga frågan och återkomma till riksdagen med ett
förslag i sådan tid att lagändringarna ändå kan träda i kraft
som planerat.
Vad utskottet nu med anledning av motion 37 anfört bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande gemensamt vapentillstånd
att riksdagen med avslag på det genom propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1973:1176) såvitt
avser 9 § och med anledning av motion 1990/91:Ju37 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Återkallelse av vapentillstånd (mom. 3)
Jerry Martinger, Göthe Knutson och Birgit Henriksson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som
börjar med "I fråga" och som slutar med "Ju40 tillgodosedd" bort
ha följande lydelse:
Även utskottet anser att förslaget om återkallelse av
vapentillstånd innebär risk för godtycklig behandling. Utskottet
anser att det inte är tillräckligt med de
övervakningsmöjligheter m.m. som finns rörande myndigheternas
agerande. Förslaget uppfyller helt enkelt inte rimliga krav på
tydlighet i denna del. Utskottet anser för sin del att det bör
vara möjligt för den enskilde att med ledning av lagtexten
bedöma om en återkallelse är berättigad eller ej. Regeringen bör
få i uppdrag att lägga fram ett förslag till preciserad lagtext
för riksdagen i sådan tid att lagändringarna kan träda i kraft
den 1 januari 1992. Detta bör med anledning av motion Ju37 ges
regeringen till känna.
Frågan om tillämpningen av regeringsförslaget har därmed
förfallit, och utskottet avstyrker bifall till motion Ju40 i
denna del.
dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande återkallelse av vapentillstånd
att riksdagen med avslag på det i moment 2 nämnda lagförslaget
såvitt avser 29 § samt motion 1990/91:Ju40 yrkande 6 och med
anledning av motion 1990/91:Ju37 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Ammunitionstillstånd m.m. (mom. 4)
Jerry Martinger, Göthe Knutson och Birgit Henriksson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som
börjar med "Utskottet börjar" och som slutar med "aktuella
delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill för sin del ifrågasätta det rimliga i
antagandet att kravet på tillstånd för ammunition har någon
praktisk betydelse när det gäller brottslig användning av vapen.
Sannolikheten talar enligt utskottets uppfattning för att den
som kan skaffa sig ett illegalt vapen också på samma sätt kan
skaffa sig illegal ammunition till vapnet. Förslaget torde
alltså inte få någon brottsavhållande effekt. Däremot kommer
det, om det genomförs, att åstadkomma mycket krångel och problem
för legala vapeninnehavare. Utskottet anser att
regeringsförslaget i denna del inte bör genomföras. Utskottets
ställningstagande måste, med hänsyn till att förslaget bygger på
en ny princip för tillstånd, leda till en översyn av förslaget i
aktuella delar. Detta bör ske i sådan tid att lagändringarna kan
träda i kraft som planerat. Vad utskottet nu anfört bör med
anledning av motion Ju37 ges regeringen till känna.
Med utskottets ställningstagande har de i motionerna Ju40 och
Ju41 aktualiserade frågorna förfallit, och utskottet avstyrker
bifall till dem.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande ammunitionstillstånd m.m.
att riksdagen med avslag på det i moment 2 nämnda lagförslaget
såvitt avser 12 och 13 §§ samt på motionerna 1990/91:Ju40
yrkandena 3 och 4 samt 1990/91:Ju41 yrkande 1 och med anledning
av motion 1990/91:Ju37 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
5. Ammunitionstillstånd m.m. (mom. 4)
Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som
börjar med "När det" och som slutar med "aktuella delar" bort ha
följande lydelse:
När det sedan gäller utformningen av ammunitionstillståndet
anser utskottet emellertid att regeringsförslaget går alltför
långt. Enligt utskottets uppfattning är det tillräckligt om det
för rätt att inneha och förvärva ammunition krävs
vapentillstånd; något krav på att ammunitionen passar till det
vapen tillståndet avser bör inte ställas. Utskottet vill i
sammanhanget anmärka att det är vanligt att t.ex. jaktkamrater
lånar vapen av varandra och att de då själva tillhandahåller
ammunition. Några berättigade invändningar mot en sådan ordning
kan knappast göras, särskilt som det här handlar om personer som
i vart fall har betrotts med vapentillstånd. Motsvarande bör
naturligtvis gälla vid köp genom ombud.
Med hänsyn till att regeringsförslaget bygger på en ny princip
för tillstånd bör regeringen få i uppdrag att se över aktuella
regler och återkomma till riksdagen med ett förslag i sådan tid
att lagändringarna kan träda i kraft som planerat.
Vad utskottet nu anfört bör med anledning av motionerna Ju40
och Ju41 ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande ammunitionstillstånd m.m.
att riksdagen med avslag på det i moment 2 nämnda lagförslaget
såvitt avser 12 och 13 §§ och på motion 1990/91:Ju37 yrkande 2
samt med anledning av motionerna 1990/91:Ju40 yrkandena 3 och 4
samt 1990/91:Ju41 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
6. Utlåning av vapen (mom. 7)
Jerry Martinger, Göthe Knutson och Birgit Henriksson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som
börjar med "Utskottet anser" och som slutar med "till motionen"
bort ha följande lydelse:
Utskottet finner för sin del, i linje med vad som anförs i
motionen, att det framstår som onödigt byråkratiskt att kräva
polistillstånd i dessa fall, och utskottet vill erinra om att
ansvaret för  sådana skyttearrangemang som det här är fråga om
vilar på av staten kontrollerade föreningar (jfr 8 §). Utskottet
tillstyrker alltså förslaget i motion Ju37 och avstyrker bifall
till propositionen i denna del.
dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande utlåning av vapen
att riksdagen med anledning av propositionen och motion
1990/91:Ju37 yrkande 3 antar det i moment 2 nämnda lagförslaget
såvitt avser 23 §, dock med den ändringen att i första stycket
orden "efter särskilt tillstånd av polismyndigheten" utgår.
7. Centralt vapenregister (mom. 10)
Jerry Martinger, Göthe Knutson och Birgit Henriksson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30
börjar med "Utskottet känner" och på s. 31 slutar med "motion
Ju812" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det vore stora fördelar förenade med ett
centralt vapenregister. Arbetet med brottsutredningar och
utredningar där herrelösa vapen påträffats skulle därigenom
bedrivas mer rationellt än vad som är möjligt i dag. Det är
givet att det också med ett centralt vapenregister finns vissa
problem. Stor vikt måste läggas vid sekretessfrågorna, och den
ökade sårbarhet som kan bli följden av en centralisering måste
motverkas. Sådana svårigheter kan dock bemästras, och utskottet
anser att regeringen bör få i uppdrag att under nästa riksmöte
presentera ett förslag för riksdagen om ett centralt
vapenregister.
Vad utskottet nu med anledning av motion Ju812 anfört bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha
följande lydelse:
10. beträffande centralt vapenregister
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ju812 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Vapenamnesti (mom. 12)
Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som
börjar med "Utskottet delar" och som slutar med "behandlade
delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan inte dela regeringens synsätt. Utskottet har
svårt att se att den anonymitet som krävs för en amnesti skulle
lägga hinder i vägen när det gäller utredningen av allvarliga
brott. Det framstår för utskottet helt enkelt som osannolikt att
ett vapen som använts vid ett sådant brott skulle lämnas in. --
Det finns i sådana fall enklare och säkrare sätt att bli av med
vapnet, t.ex. genom att kasta det i sjön. -- Utskottet anser att
alla sätt att minska vapentillgången i samhället bör tas till
vara, och utskottet ställer sig bakom vapenutredningens förslag
om vapenamnesti. Regeringen bör få i uppdrag att under nästa
riksmöte lägga fram ett förslag i saken för riksdagen.
Vad utskottet nu med anledning av motionerna Ju40 och Ju41
anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 12 bort ha
följande lydelse:
12. beträffande vapenamnesti
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ju40 yrkande 7
och med anledning av motion 1990/91:Ju41 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Nordiskt samarbete (mom. 13)
Berith Eriksson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som
börjar med "Något sådant" och som slutar med "till den" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att det är angeläget med en harmonisering av
de nordiska ländernas vapenlagstiftning, och utskottet ställer
sig tveksamt till tanken att avvakta en EG-reglering på området.
Enligt utskottets mening bör regeringen snarast ta initiativ för
att påskynda det nordiska arbetet. Det bör övervägas om inte det
nordiska arbetet kan drivas parallellt med arbetet inom EG.
Vad utskottet nu med anledning av motion Ju39 anfört bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 13 bort ha
följande lydelse:
13. beträffande nordiskt samarbete
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ju39 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
10. En parlamentarisk utredning (mom. 16)
Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som
börjar med "Mot bakgrund" och som slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning har underlaget för det här
aktuella lagstiftningsärendet stora brister, och vissa frågor
har över huvud taget inte tagits upp. I vapenutredningens
betänkande har intresset således koncentrerats på sådana
vapeninnehav som erfarenhetsmässigt endast i begränsad
omfattning tillgrips och används i brottslig verksamhet. Detta
har medfört förslag i det här aktuella ärendet som leder till
ökad byråkrati och allmänt krångel för legitima vapeninnehavare
utan någon motsvarande nytta när det gäller att förhindra
brottslig vapenanvändning.
Utskottet anser att en parlamentarisk utredning omedelbart bör
tillsättas med uppdrag att förenkla och avbyråkratisera
vapenlagstiftningen. I uppdraget skall självfallet ingå den
språkliga och redaktionella översyn som utskottet nyss nämnt,
och utskottet håller inte för osannolikt att enbart den
begränsade delen av uppdraget kommer att leda till en helt ny
vapenlag. En annan uppgift för utredningen bör vara att närmare
granska tillgängligheten beträffande vapen och ammunition i
andra sammanhang. Utskottet tänker här t.ex. på vapen och
ammunition hos polisen och försvaret.
Vad utskottet nu med anledning av motion Ju40 anfört bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 16 bort ha
följande lydelse:
16. beträffande en parlamentarisk utredning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ju40 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Ammunitionstillstånd m.m. (mom. 4)
Krister Skånberg (mp) anför:
Enligt min mening är det tveksamt om regeringens förslag om
ammunitionstillstånd är tillräckligt långtgående för att komma
till rätta med den i praktiken fria tillgången till ammunition
som för närvarande råder. Om de nya reglerna visar sig
otillräckliga har jag för avsikt att återkomma i ärendet.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 1
Lagförslagen 2
Motioner 23
Utskottet 24
Inledning 24
Propositionens huvudsakliga innehåll 25
Överväganden 25
Bakgrund 25
Allmänt 26
Vapentillstånd 27
Återkallelse av vapentillstånd 27
Ammunitionstillstånd 28
Utlåning av vapen 30
Vapenregister 30
Vapenamnesti 31
Övriga motionsspörsmål 32
Övrigt 32
Hemställan 33
Reservationer 36
Särskilt yttrande 41
[Rättelser i lagtexten]
s. 8
15 §
Tillstånd till införsel av skjutvapen eller ammunition medför
rätt att under tid och för ändamål som särskilt anges i
tillståndet här i riket inneha den egendom som införts hit
med stöd av tillståndet. Tillstånd till införsel, som ej
utnyttjats inom sex månader från dagen för tillståndets
meddelande eller den längre tid tillståndsmyndigheten
i särskilt fall föreskriver, är ogiltigt.
s.22
2 Förslag till
Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 5 § sekretesslagen
(1980:100)1 skall ha följande lydelse
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 kap.
5 §