I proposition 1990/91:86 har regeringen
(justitiedepartementet) efter hörande av lagrådet föreslagit
riksdagen att anta de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i polislagen (1984:387),
2. lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda
bestämmelser om unga lagöverträdare.
Propositionens huvudsakliga innehåll redovisas på s. 8.
I samband med propositionen behandlar utskottet en med
anledning av propositionen väckt motion samt ett antal yrkanden
i motioner som väckts under den allmänna motionstiden i år.
Lagförslagen har följande lydelse.
Motioner
Motion väckt med anledning av propositionen
1990/91:Ju25 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1990/91:86 om
polisens åtgärder i samband med ingripanden mot ungdomar,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en översyn görs av
de lagrum som i dag tillåter att barn och ungdomar sätts i
polisarrester och allmänna häkten,
3. att riksdagen hos regeringen begär att den svenska
lagstiftningen i detta avseende samordnas med internationella
åtaganden på området.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden år 1991
1990/91:Ju207 av Anita Jönsson och Jarl Lander (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utarbetande av generella föreskrifter vid
gripande av minderåriga.
1990/91:Ju223 av Hans Leghammar (mp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att
skapa förutsättningar för ett effektivt förebyggande av
ungdomars brottsutveckling.
1990/91:Ju713 av Marianne Andersson i Vårgårda och Birger
Andersson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om en sådan
lagändring att polisen blir skyldig att underrätta föräldrarna
när deras barn begått ett brott.
1990/91:Ju719 av Gunilla André och Marianne Andersson i
Vårgårda (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag om att förundersökningstiderna i ungdomsmål i
normalfallet begränsas till en månad.
1990/91:Ju802 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om familjens betydelse i det
brottsförebyggande arbetet,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att minska
ungdomsbrottsligheten.
1990/91:Ju815 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samhällets behandling av unga
lagöverträdare.
1990/91:Ju821 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om föräldrarnas/vårdnadshavarnas roll i det
brottsförebyggande arbetet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om samordnat agerande från polis och
socialtjänst för gängbearbetning,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om föräldranärvaro när barn/ungdomar blir
föremål för förundersökning, domstolsförhandling m.m.,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ungdomsrotlar inom polisen och om
åklagarväsendets handläggning av brott begångna av ungdomar,
34. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av
jourdomstolar främst för unga lagöverträdare,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att lagen om skadelindrande
arbete blir mer effektiv,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om konfrontation och medling med möjlighet
till gottgörelse,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om påföljden ungdomskontrakt,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om domstols möjlighet att döma unga
lagöverträdare till vård under en minsta tid,
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjligheter att ingripa för att stävja
ungdomars alkoholmissbruk.
1990/91:Ju823 av Britta Bjelle m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lagstiftning om jourdomstolar för unga i enlighet med vad som
anförts i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till regler om
närvaroskyldighet för vårdnadshavare när deras barn står inför
rätta, i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade
förutsättningar för anhållande och häktning av 15--17-åringar så
att endast särskilda skäl skall behöva föreligga,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lagstiftning avseende registrering av brott begångna av barn
under 15 år.
1990/91:Ju827 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lagstiftning som innebär att polisen ges befogenhet att
informera föräldrarna om missförhållanden som polisen känner
till beträffande ungdomar under 18 år på sätt som anges i
motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lagstiftning om särskilda institutioner under
kriminalvårdsstyrelsens huvudmannaskap på sätt som anges i
motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lagstiftning om snabbare utredning av brott begångna av unga
personer på sätt som anges i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lagstiftning om registrering av personer under 15 år som gjort
sig skyldiga till brott på sätt som anges i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statistik över brott begångna av personer
under 15 år,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lagstiftning om jourdomstolar på sätt som anges i motionen,
7. att riksdagen beslutar att upphäva 30 kap. 5 § andra
stycket brottsbalken.
1990/91:Ju828 av Britta Bjelle m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lagstiftning om jourdomstolar i enlighet med vad som i motionen
anförts.
1990/91:Ju835 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
8. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
lagstiftningen om frihetsberövande av barn enligt vad i motionen
anförts om att ta bort möjligheten att döma barn till fängelse
m.m.
1990/91:Ju836 av Krister Skånberg m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att förbjuda fängelse som påföljd
för personer under 18 år,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring
så att möjligheterna att döma personer mellan 18 och 21 år till
fängelse begränsas ytterligare.
Utskottet
Inledning
En parlamentarisk kommitté (dir. 1990:53) har nyligen
tillkallats för att utreda hur reaktionssystemet bör vara
utformat när det gäller unga som begår brott. Kommittén har
antagit namnet ungdomsbrottskommittén.
Justitieministern anför i propositionen att det i samband med
de överväganden som ledde fram till beslutet att tillkalla
kommittén framstod som nödvändigt att på ett snabbare sätt än
genom kommitténs arbete kunna genomföra vissa begränsade
ändringar när det gäller polisens möjligheter att omhänderta och
hålla kvar ungdomar under 18 år för att se till att de
överlämnas till vårdnadshavare, tjänsteman inom socialtjänsten
eller någon annan lämplig vuxen person. Bakgrunden var att det
från såväl polis som socialtjänst påtalats att det saknas
författningsstöd för sådana åtgärder.
I propositionen läggs i enlighet härmed fram förslag till
ändringar i polislagen (1984:387) och i lagen (1964:167) med
särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL). Förslagen
grundar sig på en promemoria upprättad inom
justitiedepartementet och remissbehandlingen av den.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Förslagen i propositionen innebär att polisen i samband med
ingripanden mot ungdomar under 18 år får befogenhet att vidta
särskilda åtgärder för att ungdomarna skall kunna komma under
tillsyn av någon vuxen.
När det gäller unga som anträffas i särskilt riskfyllda
miljöer föreslås att den övre åldersgränsen för att ta hand om
dem höjs från 15 till 18 år.
Ungdomar som omhändertagits av polis för att brott skall kunna
avvärjas eller för att ordningen skall kunna upprätthållas får
inom den gällande sextimmarsfristen hållas kvar för att
skyndsamt överlämnas till någon vuxen.
Ungdomar som är skäligen misstänkta för brott men som
åklagaren inte anhåller och ungdomar som tagits med för förhör
får hållas kvar i högst tre timmar för att kunna komma under
tillsyn av någon vuxen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 30 april 1991.
Utskottets ställningstaganden i anledning av propositionen
m.m.
Den utvidgning av polisens befogenheter som behandlas i
propositionen gäller tre situationer, vilka behandlas i det
följande.
Den första situation som tas upp i propositionen gäller
när en ung person anträffas under förhållanden som uppenbarligen
innebär överhängande och allvarlig risk för hans hälsa eller
utveckling. Regeringsförslaget innebär att den övre
åldersgränsen höjs från 15 år till 18 år för ett omhändertagande
i dessa fall (12 § polislagen).
Den andra situationen gäller när någon omhändertagits av
polisen med stöd av 13 § andra stycket polislagen efter
ordningsstörande uppträdande eller när det behövs för att
avvärja en straffbelagd handling. Den som omhändertagits enligt
denna bestämmelse skall enligt 16 § polislagen förhöras så snart
som möjligt och friges snarast möjligt efter förhöret, dock
senast sex timmar efter omhändertagandet.
Förslaget i denna del innebär att en omhändertagen, som är
under 18 år, efter avslutat förhör men inom den nu längsta
föreskrivna tiden på sex timmar, får hållas kvar hos polisen för
att genom en polismans försorg skyndsamt överlämnas till sina
föräldrar, annan vårdnadshavare, tjänsteman inom socialtjänsten
eller annan lämplig vuxen person (16 § andra stycket
polislagen).
Den tredje situation som tas upp i propositionen gäller
kvarhållande efter ingripande på grund av misstanke om brott och
en reglering härom föreslås upptagen i en ny 6 d § i LUL.
Om åklagaren beslutar att inte anhålla någon som är under 18
år och som polisen har gripit, får polisen, enligt
regeringsförslaget, hålla honom kvar i högst tre timmar för att
han skall kunna överlämnas till sina föräldrar, någon annan
vårdnadshavare, företrädare för socialtjänsten eller någon annan
lämplig vuxen person. Kvarhållandet får avse bara den som
åklagaren fortfarande anser vara skäligen misstänkt för brott.
För samma syfte föreslås att polisen i högst tre timmar skall
kunna hålla kvar någon under 18 år som medtagits till polisen
för förhör och som är skäligen misstänkt för brott.
Den föreskrivna tidsfristen på tre timmar i gripandefallen
räknas från den tidpunkt då åklagaren beslutat att inte anhålla
den unge, och i förhörsfallen räknas den från det att förhöret
är avslutat.
I motion Ju25 begärs avslag på propositionen. Motionärerna
anser att det redan i dag finns tillräckligt med bestämmelser
som medger att barn och ungdomar får tas i förvar i
polisarrester och allmänna häkten.
Utskottet anser för sin del att det finns miljöer och
situationer som polisen kommer i kontakt med i sitt arbete och
som för alla måste framstå som uppenbart olämpliga och skadliga
även för dem mellan 15 och 18 år och tillstyrker därför att
polisen skall ha möjlighet att ingripa i sådana fall.
Utskottet anser vidare i likhet med justitieministern att den
föreslagna regleringen är nödvändig för att nå syftet att den
unge överlämnas till lämplig vuxen person även efter ett
tillfälligt omhändertagande.
Utskottet delar också justitieministerns bedömning att det
många gånger kan framstå som motiverat att polisen skall kunna
hålla kvar även brottsmisstänkta unga för att ordna deras
tillsyn. Olika omständigheter kan visa att någon som är under 18
år är i omedelbart behov av tillsyn efter det att han gripits
som skäligen misstänkt för brott, även om åklagaren inte finner
skäl att anhålla honom. Detsamma kan gälla någon under 18 år som
har medtagits för förhör och som är skäligen misstänkt för
brott.
När det gäller förvaringen av de unga anförs i propositionen
att ungdomarna normalt skall förvaras i förhörsrum eller
liknande utrymmen under bevakning av en polisman, annan lämplig
tjänsteman inom myndigheten eller någon som sköter
arrestantbevakning eller liknande. Endast om det är absolut
nödvändigt i det enskilda fallet får den unge låsas in och i så
fall för en mycket kort tid. Barn under 15 år får jämlikt
polisens föreskrifter (FAP) inte förvaras i arrest.
Utskottet, som finner att den föreslagna regleringen länder de
unga till nytta, kan inte ansluta sig till motionärernas synsätt
och avstyrker bifall till motion Ju25 i nu behandlad del.
Under ärendets beredning i riksdagen har uppmärksammats att en
jämkning bör ske i den föreslagna lydelsen av förslaget till
6 d § LUL för att möjliggöra en reglering av beslutnivån inom
polismyndigheten av nu aktuella beslut. Ändringen framgår av
utskottets hemställan i ärendet. Utskottet utgår från att
regeringen vidtar vederbörliga förordningsändringar.
I motion Ju827 begärs att det införs en bestämmelse i
polislagen enligt vilken polisen får befogenhet att informera
föräldrar om missförhållanden som polisen känner till
beträffande ungdomar under 18 år. Motionskravet grundar sig på
ett förslag, som våldskommissionen lagt fram i sitt betänkande
(SOU 1990:92) Våld och brottsoffer.
Vid remissomgången i det nu aktuella ärendet har
våldskommissionen föreslagit att det införs en särskild
underrättelseskyldighet om sådant som iakttagits i
polisverksamheten men som inte föranlett något ingripande av
polisen mot den unge.
Justitieministern (prop. s. 11) anför att hon inte vill
utesluta att sådana underrättelser i många fall skulle kunna
vara av stort värde. Hon noterar samtidigt att det redan enligt
gällande rätt normalt inte finns något hinder för polisen att
underrätta föräldrar om gjorda iakttagelser. Någon särskild
lagreglering är därför, enligt hennes uppfattning, inte
nödvändig. Skulle en sådan ändå böra införas, kräver det enligt
hennes bedömning närmare överväganden som inte varit möjliga
inom ramen för det nu aktuella lagstiftningsärendet.
Utskottet delar justitieministerns bedömning och avstyrker
bifall till motionsyrkandet. Utskottet vill dock inte utesluta
att det kan finnas anledning att återkomma till frågan i annat
sammanhang.
Utskottets ställningstaganden i anledning av vissa
motionsyrkanden om unga lagöverträdare
Inledning
Sedan länge tas vid lagföringen särskild hänsyn till unga
lagöverträdare under 18 år. Deras brottslighet skall i betydligt
mer begränsad utsträckning än de äldres bli föremål för
domstolsprövning och föranleda åtgärder inom kriminalvårdens
ram. Principen är i stället att de unga skall uppmärksammas av
de sociala myndigheterna och att dessa på olika sätt skall ge
råd och stöd eller ingripa med andra åtgärder enligt
sociallagstiftningen, i första hand socialtjänstlagen (SOL;
1980:620) och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård
av unga (LVU). Tanken är att åtal skall kunna underlåtas, om
lika goda eller bättre behandlingsmöjligheter för en ung
lagöverträdare kan åstadkommas utan att åtal väcks.
Särskilda regler om barn och ungdomar som begår brott finns
bl.a. i LUL. Lagen blev senast föremål för ändringar i ett
lagstiftningsärende år 1988 (prop. 1987/88:135, JuU36, rskr.
403) varvid bl.a. infördes bestämmelser som syftade till att öka
snabbheten i mål om brott av unga. Genom en särskild förordning
(1988:217) tog regeringen samtidigt initiativ till en
försöksverksamhet med snabbare utredningar rörande unga
lagöverträdare. Både försöksverksamheten och den nya
lagstiftningen har utvärderats av brottsförebyggande rådet
(BRÅ). BRÅs utvärdering har överlämnats till den inledningsvis
nämnda ungdomsbrottskommittén.
Brottsförebyggande åtgärder m.m.
I motionerna Ju802 och Ju821 begärs uttalanden om
familjens betydelse i det brottsförebyggande arbetet.
Senast förra året behandlade utskottet ett liknande
motionsönskemål (1989/90:JuU29 s. 20). Utskottet delade då,
liksom tidigare, motionärernas uppfattning att familjens
betydelse knappast kan överskattas när det gäller att ge barn
och ungdom en trygg uppväxt och konstaterade att det inte torde
råda någon oenighet om att goda uppväxtförhållanden är en
brottsförebyggande faktor av mycket stor betydelse. Utskottet
ansåg det dock inte finnas behov av något särskilt uttalande i
saken från riksdagens sida.
Utskottet saknar anledning att nu göra annan bedömning.
Motionsyrkandena avstyrks.
Motionen Ju223 tar upp frågan om tillsättandet av en
utredning om förebyggande verksamhet när det gäller
ungdomars brottslighet. Framför allt anser motionären att
gränsdragningen mellan olika ansvariga myndigheter bör utredas.
Ungdomsbrottskommittén har som huvuduppgift att undersöka om
den nuvarande fördelningen av uppgifter mellan socialtjänsten
och rättsväsendet är väl avvägd när det gäller unga
lagöverträdare och om samordningen mellan myndigheterna kan
förbättras. Kommittén är enligt direktiven fri att, mot bakgrund
av den kriminologiska kunskap som finns, mer allmänt belysa det
förebyggande arbetets roll och betydelse för att komma till
rätta med ungdomsbrottsligheten.
Utskottet anser för sin del att det i den rådande situationen
inte finns anledning för riksdagen att initiera ytterligare en
utredning på området. Motionsyrkandet avstyrks.
I motion Ju821 begärs ett tillkännagivande om ett utvidgat
samarbete mellan polis och socialtjänst för gängbearbetning.
Enligt vad utskottet erfarit förekommer samarbete mellan polis
och socialtjänst lokalt på många platser och med mångskiftande
innehåll runt om i landet. Utskottet ser positivt på sådana
samarbeten, men anser att dessa bör utformas enligt de lokala
förutsättningarna på platsen. Utskottet anser det inte
nödvändigt att riksdagen vidtar några åtgärder i anledning av
motionsönskemålen. I sammanhanget kan nämnas att
ungdomsbrottskommittén i sitt arbete skall utreda om
förutsättningarna för lokalt samarbete mellan polis och
socialtjänst kan förbättras och då särskilt överväga om gällande
föreskrifter för uppgiftsutbyte och annat samarbete mellan de
berörda myndigheterna är ändamålsenligt utformade. Yrkandet
avstyrks.
Motionen Ju821 tar upp spörsmålet om åtgärder för att
ingripa mot ungas alkoholmissbruk som en viktig
brottsförebyggande faktor.
I en interpellationsdebatt i november förra året angående
frågor om unga lagöverträdare (riksdagens protokoll 1990/91:21
s. 77 f) har justitieministern när det gäller frågan om
alkoholens betydelse för våldsbrottslighet bland ungdomar
hänvisat till att våldskommissionens promemoria om alkohol och
gatuvåld bereds inom departementet. Våldskommissionen har
föreslagit dels att restaurangägare m.fl., som har tillstånd att
servera alkohol, skall svara för ordningen utanför
serveringslokalen, dels att berusade personer som uppträder
störande skall bötfällas. Hon hänvisar vidare till att
regeringen i samband med den alkoholpolitiska proposition som
skall lämnas till riksdagen under innevarande riksmöte också
skall överväga alkoholpolitikens betydelse för gatuvåld och
annan kriminalitet bland ungdomar. I dessa sammanhang finns det,
enligt hennes mening, anledning att föreslå de ytterligare
åtgärder som framstår som påkallade och möjliga.
I rådande beredningsläge saknas det enligt utskottets mening
anledning för riksdagen att göra några särskilda uttalanden i
anledning av motionsförslagen (jfr också 1990/91:SoU7, rskr.
51). Yrkandet avstyrks.
I motionerna Ju823 och Ju827 förordas att
registrering av brott av barn under femton år skall ske och
att statistik skall föras när det gäller sådan brottslighet. I
den sistnämnda motionen förespråkas också registrering av unga
under 15 år som begår brott.
Nämnda spörsmål har senast behandlats av utskottet under förra
riksmötet (1989/90:JuU29 s. 20 f). Utskottet avstyrkte då bifall
till liknande motionsönskemål. I sin motivering hänvisade
utskottet till att frågorna var aktuella inom regeringskansliet
och att det saknades anledning för riksdagen att i rådande
beredningsläge göra något uttalande.
Frågan om registrering av brott av barn är nu föremål för
överväganden av ungdomsbrottskommittén. Det arbetet bör inte
föregripas. Utskottet avstyrker bifall till nu behandlade
yrkanden i motionerna Ju823 och Ju827.
Detsamma gäller frågan om registrering av barn som begått
brott. Även detta motionsyrkande avstyrks.
Föräldramedverkan
I motionerna Ju207 och Ju713 efterlyses bestämmelser
av innebörd att föräldrar skall underrättas när deras barn är
misstänkta för brott.
Vid behandling av liknande motionsönskemål förra året ansåg
utskottet att dessa fick anses tillgodosedda genom den
uttryckliga regel om underrättelse till vårdnadshavare som
åligger polis eller åklagare jämlikt 6 c § LUL när någon som är
under 18 år är skäligen misstänkt för brott. Sådan underättelse
skall meddelas om det inte finns särskilda skäl däremot.
Utskottet saknar anledning att nu inta annan ståndpunkt.
Utskottet vill emellertid påpeka att den proposition som
behandlas i detta betänkande innehåller förslag till
bestämmelser om kontakt med föräldrar även i andra situationer
än vid misstanke om brott. Motionsyrkandena avstyrks.
Regler om närvaro av föräldrar vid förundersökning förordas i
motion Ju821.
Förra året behandlade utskottet ett liknande motionsönskemål
innebärande att myndigheterna skulle verka aktivt för föräldrars
medverkan vid förundersökning (1989/90:JuU29 s. 21 f). Utskottet
avstyrkte bifall till motionen. Utskottet hänvisade till att det
finns ett flertal bestämmelser beträffande förundersökningen som
syftar till att väcka vårdnadshavares uppmärksamhet och få dessa
att engagera sig i den unges situation. Utskottet utgick från
att vederbörande myndigheter agerar i enlighet med detta och
ansåg att något uttalande i saken inte krävdes från riksdagens
sida.
BRÅ anför i sin ovannämnda utvärdering att åtgärder bör
övervägas för att öka föräldranärvaron vid förhör med
underåriga.
Utskottet utgår från att ungdomsbrottskommittén i sitt arbete
behandlar hithörande frågor. Detta arbete bör inte föregripas av
något initiativ i ärendet från riksdagens sida. Motionsyrkandet
avstyrks.
Införandet av regler om närvaroplikt för föräldrar vid
huvudförhandling beträffande unga lagöverträdare förordas i
motion Ju823. I motion Ju821 begärs ett
riksdagsuttalande i ämnet.
Utskottet behandlade förra året liknande motionsönskemål
(1989/90:JuU29 s. 21 f). Utskottet lämnade då en redogörelse för
de bestämmelser som gäller beträffande domstols möjlighet att på
olika sätt kontakta den unges vårdnadshavare om rättegången, och
till vilka här hänvisas. Utskottet konstaterade att dessa
bestämmelser i praktiken innebär att vårdnadshavaren som regel
kallas till huvudförhandlingen.
Under år 1988 behandlade utskottet också ett liknande yrkande
(JuU 1987/88:36 s. 20). Utskottet erinrade då om vad som gäller
om underrättelse till vårdnadshavare vid brottsmisstanke. Sådan
underrättelse får, som framgått ovan, underlåtas om det finns
särskilda skäl. Undantaget är avsett bl.a. för fall när
underrättelse skulle vara till större skada än nytta för den
unge. Utskottet ansåg i sitt av riksdagen godkända betänkande
att ett motsvarande synsätt kunde anläggas på frågan om
vårdnadshavare skall åläggas närvaroskyldighet vid
huvudförhandling. Övervägande skäl talade, ansåg utskottet, för
den gällande ordningen där vårdnadshavare i regel kallas till
hvudförhandlingen men själv avgör om han vill inställa sig.
Utskottet hade samma inställning förra året.
I sammanhanget vill utskottet nu endast tillägga att
våldskommissionen i sitt slutbetänkande föreslagit att det
införs en regel av innebörd att föräldrarna alltid skall
underrättas rörande rättegång mot ungdomar under 18 år.
Utskottet är nu inte berett att ändra sitt tidigare
ställningstagande. Frågan kommer att bli vidare belyst i
ungdomsbrottskommitténs arbete. Motionsyrkandena avstyrks.
Kortare utredningstider m.m.
I motionerna Ju719, Ju802 och Ju827 förespråkas en
tidsgräns inom vilken en förundersökning mot en ung
lagöverträdare bör vara färdig. I motion Ju821 begärs att
det inrättas särskilda ungdomsrotlar hos polis och åklagare i
syfte att effektivisera brottsutredningarna.
Några särskilda frister för brottsutredningar mot unga finns
inte. Av 2 § förundersökningskungörelsen (1947:948) följer
emellertid att åklagarna och polisen regelbundet skall samråda
för att motverka dröjsmål i förundersökningar mot dem som inte
fyllt 18 år.
BRÅ har i sin ovannämnda utvärdering funnit att de
lagändringar som vidtogs i LUL år 1988 knappast, generellt sett,
lett till kortare handläggningstider. Däremot har
handläggningstiden varit kortare i de distrikt som tillämpat den
särskilda förordningen (SFS 1988:217) om snabbare utredningar
rörande unga lagöverträdare. Detta beror dock enligt BRÅ inte på
själva förordningsföreskrifterna utan på det faktum att
försöksverksamheten bidragit till att frågor rörande
handläggning av ungdomsärenden uppmärksammats särskilt i dessa
distrikt. BRÅ noterar att polisens genomsnittliga
handläggningstider är påtagligt längre i de polisdistrikt som
har ungdomsrotlar/ungdomsenheter än där sådana rotlar inte
finns. Förklaringen härtill kan bl.a. vara, säger BRÅ, att
noggrannheten är större i de distrikt där sådana enheter finns.
När utskottet nu åter har att ta ställning till frågor om
tidsfrister m.m. för att göra utredningstiderna i ungdomsmålen
kortare, kan utskottet konstatera att dessa varit föremål för
försöksverksamhet och utvärdering och att ungdomsbrottskommittén
också kommer att behandla liknande frågor.
I detta beredningsläge saknas det, enligt utskottets
uppfattning, anledning för riksdagen att ta något initiativ i
frågan om de förslag till organisatoriska förändringar som
föreslås i motion Ju821.
Inte heller är utskottet berett att förorda en sådan tidsgräns
för förundersökning som förespråkas i motionerna Ju719, Ju802
och Ju827.
I syfte att korta ned handläggningstiderna framförs i
motionerna Ju802, Ju821, Ju823, Ju827 och
Ju828 yrkanden om att det skall inrättas jourdomstolar,
främst för unga lagöverträdare.
Förra våren tog utskottet senast ställning till liknande
motionsönskemål (se 1989/90:JuU29 s. 23). Utskottet avstyrkte
bifall till motionerna med hänvisning till att unga
lagöverträdare i princip inte skall bli föremål för
domstolsbehandling utan att andra vägar i huvudsak bör väljas
för att få till stånd en snabbare behandling.
Frågan kommer att bli föremål för överväganden inom
ungdomsbrottskommittén.
Mot bakgrund av rådande beredningsläge bör riksdagen inte
vidta några åtgärder enligt utskottets uppfattning.
Motionsyrkandena avstyrks.
Häktning av unga m.m.
Enligt 17 § LUL får barn under 15 år inte häktas eller
anhållas. Enligt 7 § samma lag krävs synnerliga skäl för
häktning av misstänkt som är under 18 år.
I motion Ju823 begärs ändrade förutsättningar för
anhållande och häktning av 15--17-åringar. Motionärerna anser
att det bör räcka med särskilda skäl för att sådan häktning
skall komma till stånd. Syftet är dels att få en kontroll över
ungdomar som begått brott, dels att påskynda handläggningen i
dessa mål.
Utskottet tog förra året (1989/90:JuU29 s. 23 f) avstånd från
en sådan tanke. Ungdomsbrottskommittén har enligt sina direktiv
att överväga behovet av ändring av bl.a. dessa regler. Utskottet
är inte berett att förorda att riksdagen tar några initiativ i
denna fråga. Motionsyrkandet avstyrks.
I motion Ju25 begärs en översyn av de bestämmelser som
tillåter att barn och ungdomar sätts i polisarrest eller häkte
och en samordning av dem med Sveriges konventionsåtaganden på
området.
Inledningsvis vill utskottet dels anmärka att barn under 15 år
enligt rikspolisens föreskrifter inte får låsas in i arrest (FAP
102-1), dels erinra om de särregler som ovan beskrivits när det
gäller anhållande och häktning av unga. Vidare vill utskottet i
denna del hänvisa till att det vid riksdagens godkännande av
FN-konventionen om barnets rättigheter gjordes en genomgång av i
vilka sammanhang en ung person kan sättas i polisarrest eller
häkte. De svenska reglerna ansågs inte kränka konventionen i
aktuella delar (prop. 1989/90:107, SoU28, rskr. 350). Riksdagen
uttalade sig dock för en viss översyn vid sidan härav, och en
interdepartemental arbetsgrupp har tillsatts för att utföra
detta arbete. Utskottet vill här också hänvisa till vad som
anförs om internationella utblickar i ungdomsbrottskommitténs
direktiv. Något behov av en sådan översyn som förordas i
motionen föreligger enligt utskottets mening för närvarande
inte.
När det gäller de föreslagna ändringarna i den aktuella
propositionen har frågan om förslagens konventionsförenlighet
övervägts under förarbetena. Utskottet ansluter sig till de
överväganden härvidlag som justitieministern redovisar (prop. s.
19--21).
Några åtgärder med anledning av motion Ju25 i nu behandlade
delar påkallas inte.
Skadelindrande arbete m.m.
Motion Ju821 tar upp regeln i 6 b § LUL om polismans rätt
att i vissa fall få anmoda en ung lagöverträdare (15--17 år) att
utföra skadelindrande arbete. Enligt motionärerna fungerar
föreskriften inte på ett tillfredsställande sätt, och
motionärerna vill ha en effektivare utformning av reglerna.
Den nämnda föreskriften trädde i kraft den 1 juli 1988. BRÅ
har utvärderat lagstiftningen. I utvärderingen anförs att det är
viktigt att en rutin för uppföljning av polisanmodan införs.
I motionen begärs också att konfrontation mellan främst unga
lagöverträdare och målsägande bör prövas i större omfattning än
vad nu är fallet.
Viss försöksverksamhet med konfrontation har bedrivits på
vissa orter i landet, och BRÅ har för avsikt att, så snart
verksamheten fått viss omfattning, utvärdera den.
Vid tidigare behandling av motionsönskemål liknande de nu
aktuella har utskottet uttalat stor förståelse för motionärernas
syfte med yrkandena om konfrontation och skadelindrande arbete.
Utskottet har understrukit både vikten av att den unge får klart
för sig att hans brottslighet inte accepteras och av att han
kommer till insikt om vad brottsligheten betyder för den som
drabbats. Tanken på ett medlingsförfarande fann utskottet i
detta sammanhang värd att överväga närmare. Utskottet har dock
avstyrkt bifall till motionsönskemålen (se senast 1989/90:JuU29
s. 24 f) med tanke på det beredningsläge som rått.
Båda de aktuella motionsspörsmålen kan bli föremål för
överväganden inom ungdomsbrottskommittén.
Utskottets tidigare ställningstagande har alltjämt bärighet
och något sådant riksdagsuttalande om effektivisering av
bestämmelserna om skadelindrande arbete som begärs i motion
Ju821 påkallas inte. Motionsyrkandet avstyrks.
Utskottets tidigare ståndpunkt har också alltjämt bärighet när
det gäller frågan om konfrontation. Utskottet avstyrker bifall
till berört yrkande i motion Ju821.
Motion Ju821 tar också upp frågan om s.k. ungdomskontrakt
enligt dansk modell. Motionärerna förordar att ett liknande
förfarande skall prövas i Sverige. Det föreslås att sådana
kontrakt skall kunna kombineras med föreskrifter av olika slag,
t.ex. föreskrift om skadelindrande arbete.
Den försöksverksamhet med ungdomskontrakt, som inletts i
Danmark, innebär att ett kontrakt skrivs under av den unge, hans
föräldrar samt polisen och de sociala myndigheterna. Kontraktet
innebär att den unge skall avhålla sig från brott och förplikta
sig att delta i olika aktiviteter. Om den unge sluter ett sådant
kontrakt, väcks inte åtal och brottet registreras inte i
kriminalregistret.
Enligt sina direktiv skall ungdomsbrottskommittén bl.a. kunna
överväga om det är lämpligt att kunna tillämpa en reaktionsform
som ett ungdomskontrakt enligt dansk modell.
Socialutskottet har under innevarande riksmöte (1990/91:SoU7
s. 28 ff) avstyrkt bifall till motionsvägen framförda förslag
rörande s.k. ungdomskontrakt under motivering att frågan var
föremål för överväganden inom ungdomsbrottskommittén.
Justitieutskottet saknar anledning att inta annan ståndpunkt.
Vård inom socialtjänsten m.m.
Grundprincipen när det gäller unga lagöverträdare är, som
framgått ovan, att de i första hand skall bli föremål för
socialtjänstens uppmärksamhet, och då enligt bestämmelserna i
SOL och LVU.
Vissa av de unga som omhändertas för vård med stöd av LVU
behöver särskilt kvalificerad vård och behandling. I 12 § LVU
anges att för vård av unga, som på någon grund som anges i 3 §
(missbruk, brottslig verksamhet eller annat social nedbrytande
beteende), behöver stå under särskilt noggrann tillsyn, skall
det finnas särskilda ungdomshem. En intagen i sådan institution
får underkastas vissa begränsningar i rörelsefriheten, och den
unge kan under vissa förutsättningar tas in på en enhet som är
låsbar eller på annat sätt inrättad för särskilt noggrann
tillsyn. Vård på sådan låsbar enhet får pågå högst två månader i
följd eller undantagsvis för längre tid, om den unge samtidigt
bereds tillfälle till vistelse i öppnare former eller utanför
hemmet.
Den 1 januari 1983 övergick huvudmannaskapet för dessa
institutioner (förutvarande ungdomsvårdsskolor) från staten till
landstingskommuner och primärkommuner.
Socialutskottet behandlade under förra riksmötet, i samband
med att utskottet tog ställning till propositionen om en ny LVU,
ett stort antal motioner om problem och brister när det gäller
vården vid de särskilda ungdomshemmen (1989/90:SoU15). Förutom
att det råder platsbrist på dessa hem, konstaterade
socialutskottet att det finns ett uttalat behov av en mer
differentierad vård än den som då kunde erbjudas vid hemmen. Det
påpekades bl.a. att det krävs en samverkan på riksnivå och
vidare att statsbidragen borde kunna utnyttjas som
styrinstrument, när det gäller att stimulera uppbyggnaden av en
mer differentierad vård vid hemmen. Vad socialutskottet anförde
då gav riksdagen regeringen till känna (rskr. 1989/90:112).
I höstas vidhöll socialutskottet sin tidigare uttalade
inställning. Detta gavs regeringen till känna (1990/91:SoU7,
rskr. 51).
Våldskommissionen har i sin promemoria Ungdomar och brott (SOU
1990:92, bilaga 2) föreslagit att det inrättas ett eller flera
särskilda ungdomshem med staten som huvudman och hela landet som
upptagningsområde. Intagning skall ske efter förordnande av
allmän domstol i brottmålsprocess. Som en påföljd för brott
skall domstolen, i samband med att den unge överlämnas för vård
inom socialtjänsten, kunna förordna att den unge skall tas in på
ett statligt särskilt ungdomshem under viss tid, normalt sex
månader och högst ett år. Vården av den unge skall i övrigt
följa bestämmelserna i LVU. Kommissionens förslag har
överlämnats till ungdomsbrottskommittén för övervägande.
I motionerna Ju802, Ju821, och Ju827 framförs
liknande förslag. Motion Ju815 innehåller begäran om att
ungdomsbrottskommittén skall utreda förutsättningarna för
införande av en sådan ordning som våldskommissionen föreslår.
Utskottet utgår från att ungdomsbrottskommittén i sitt arbete
kommer att utreda hithörande frågor. Motion Ju815 får därmed
anses tillgodosedd i denna del.
I detta läge bör övriga motionsyrkanden inte heller föranleda
några särskilda uttalanden från riksdagens sida. Utskottet vill
i sammanhanget tillägga att förutsättningarna för att öka
antalet erforderliga platser vid de särskilda ungdomshemmen kan
komma att förbättras genom förslag som regeringen nyligen
presenterat riksdagen om statsbidrag till missbrukarvård och
ungdomsvård m.m. (se prop. 1990/91:96).
I ett flertal motioner tas upp frågan om fängelse som påföljd
för unga lagöverträdare. I motionen Ju836 begärs att det
införs ett förbud att döma ungdomar under 18 år till fängelse,
och i motionerna Ju815 och Ju835 begärs en utredning om
detta. I den förstnämnda motionen begärs vidare att
möjligheterna att döma unga i åldern 18--21 år till fängelse
begränsas ytterligare. I motion Ju827 begärs å andra sidan
att nuvarande begränsningar när det gäller att döma personer ur
sistnämnda åldersgrupp till fängelse avskaffas.
Förutsättningarna för att döma ungdomar till fängelse anges i
30 kap. 5 § brottsbalken (BrB). När det gäller brott av ungdomar
under 18 år krävs synnerliga skäl. För brott som ungdomar i
åldersgruppen 18 till 21 år begått får dömas till fängelse
endast om det med hänsyn till gärningens straffvärde eller
annars finns särskilda skäl för det.
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat och
avstyrkt bifall till liknande motionsyrkanden (1989/90:JuU29 s.
25 f). I dessa sammanhang har utskottet understrukit att
fängelsestraff när det gäller 15--17-åringar bör ses som en
absolut sista utväg när socialtjänstens möjligheter till hjälp
och stöd är uttömda eller när brottslighetens art kräver ett
fängelsestraff. När det gäller de äldre ungdomarna har utskottet
uttalat att nödvändigheten av att undvika fängelsestraff inte
gör sig gällande med samma styrka. Utskottet har här pekat på
strafflindringsbestämmelsen i 29 kap. 7 § BrB och vidare
hänvisat till försöksverksamheten med samhällstjänst.
Förra året hänvisade utskottet till att frågorna var föremål
för överväganden inom utredningsväsendet och ansåg att några
åtgärder i saken inte var påkallade från riksdagens sida.
Utskottet tänkte då på påföljdsutredningen, som enligt sina
direktiv skall se över om föreskrifterna i 30 kap. 5 § BrB är
väl avvägda, och vidare på ungdomsbrottskommittén, som skall
överväga samhällets insatser i stort när det gäller de unga
lagöverträdarna.
Utskottet är alltjämt av samma uppfattning och avstyrker
bifall till berörda motionsyrkanden såvitt gäller förbud att
döma ungdomar under 18 år till fängelse.
Detsamma gäller motionsyrkandena om ändringar i reglerna om
fängelsestraff för 18--21-åringar.
I övrigt föranleder propositionen eller motionerna inget
särskilt uttalande från riksdagens sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lagförslagen
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ju25 yrkande 1
antar de i proposition 1990/91:86 framlagda förslagen till lag
om ändring i polislagen (1984:387) och lag om ändring i lagen
(1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,
dock med den ändringen såvitt gäller sistnämnda lagförslag att i
6 d § första och andra styckena ordet "polisen" byts ut mot
"polismyndigheten",
res. 1 (v)
2. beträffande information från polis
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju827 yrkande 1,
res. 2 (m)
3. beträffande familjens brottsförebyggande betydelse
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju802 yrkande 4 och
1990/91:Ju821 yrkande 2,
res. 3 (m, c)
4. beträffande utredning om brottsförebyggande verksamhet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju223,
res. 4 (mp)
7. beträffande statistik över brott av unga
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju823 yrkande 8 och
1990/91:Ju827 yrkande 5,
res. 7 (m, c)
8. beträffande registrering av unga som begått brott
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju827 yrkande 4,
res. 8 (m, fp)
9. beträffande information om brottsmisstankar
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju207 och
1990/91:Ju713,
10. beträffande föräldranärvaro vid förundersökning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 32 i denna
del,
res. 9 (c)
11. beträffande föräldranärvaro vid domstolsförhandling
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 32 i denna
del och 1990/91:Ju823 yrkande 4,
res. 10 (fp, c)
12. beträffande ungdomsrotlar hos polis m.fl.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 33,
res. 11 (fp, c)
13. beträffande tidsgräns för förundersökning
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju719, 1990/91:Ju802
yrkande 20 i denna del och 1990/91:Ju827 yrkande 3,
res. 12 (m, c)
14. beträffande jourdomstolar
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju802 yrkande 20 i
denna del, 1990/91:Ju821 yrkande 34, 1990/91:Ju823 yrkande 3,
1990/91:Ju827 yrkande 6 och 1990/91:Ju828 yrkande 4,
res. 13 (m, fp, c)
15. beträffande häktning av unga
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju823 yrkande 6,
16. beträffande översyn av bestämmelser om unga i arrest
m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju25 yrkandena 2 och 3,
res. 14 (v)
17. beträffande skadelindrande arbete
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 35,
res. 15 (fp, c)
18. beträffande konfrontation m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 36,
res. 16 (fp, c)
19. beträffande ungdomskontrakt
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju821 yrkande 37,
res. 17 (fp, c)
20. beträffande utredning om särskilda ungdomshem m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju815 i denna del,
21. beträffande särskilda ungdomshem m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju802 yrkande 20 i
denna del, 1990/91:Ju821 yrkande 38 och 1990/91:Ju827 yrkande 2,
res. 18 (m, fp, c)
22. beträffande utredning om förbud mot fängelse för unga
under 18 år
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju815 i denna del och
1990/91:Ju835 yrkande 8,
23. beträffande fängelsestraff för unga under 18 år
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju836 yrkande 2,
res. 19 (v, mp)
24. beträffande fängelsestraff för 18--21-åringar
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju827 yrkande 7 och
1990/91:Ju836 yrkande 3.
res. 20 (m)
res. 21 (mp)
Stockholm den 26 mars 1991
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s),
Ulla-Britt Åbark (s), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar
(c), Göthe Knutson (m), Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s),
Björn Ericson (s), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Berith
Eriksson (v), Krister Skånberg (mp), Sigrid Bolkéus (s), Barbro
Andersson (s), Kjell Ericsson (c) och Birgit Henriksson (m).
Reservationer
1. Lagförslagen (mom. 1)
Berith Eriksson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar
med "Utskottet anser för" och slutar med "vederbörliga
förordningsändringar" bort ha följande lydelse:
Som framförs i motion Ju25 har ungdomsbrottsligheten inte ökat
i den takt som framställts i massmedia. Tvärtom visar
forskningen att ökningen av ungdomars brottslighet är liten och
att den aldrig varit så låg som nu. Bl.a. mot denna bakgrund
finns det, som framförs i motionen, anledning att ifrågasätta om
det är åtgärder i form av ny tvångslagstiftning som behövs.
Redan enligt gällande rätt finns ett stort antal bestämmelser
som möjliggör att unga kan förvaras i polisarrest eller häkte.
Detta är enligt utskottets uppfattning inte tillfredsställande
och några nya regler om frihetsberövande av unga bör nu inte
införas. Som framförs i motion Ju25 bör propositionen därför
avslås.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande lagförslagen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ju25 yrkande 1
avslår de i proposition 1990/91:86 framlagda förslagen till lag
om ändring i polislagen (1984:387) och lag om ändring i lagen
(1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.
2. Information från polis (mom. 2)
Göthe Knutson, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "annat sammanhang"
bort ha följande lydelse:
Utskottet är här av annan mening och anser i likhet med vad
som framförs i motion Ju827 att våldskommissionens förslag i
denna del bör genomföras snarast. Till grund härför bör ligga
motionärernas tankar att det i polislagen införs en bestämmelse
av innebörd att polis alltid skall meddela föräldrar till
ungdomar under 18 år om sådana missförhållanden som polisen ser
men som inte är av den karaktären att ett ingripande är
motiverat. Det får ankomma på regeringen att snarast utarbeta
ett lagförslag med denna innebörd och återkomma till riksdagen
därmed. Vad utskottet nu med anledning av motion Ju827 anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande information från polis
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju827 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Familjens brottsförebyggande betydelse (mom. 3)
Ingbritt Irhammar (c), Göthe Knutson (m), Göran Ericsson (m),
Kjell Ericsson (c) och Birgit Henriksson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som
börjar med "Utskottet saknar" och slutar med "Motionsyrkandena
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Som motionärerna anför har familjen en avgörande betydelse då
det gäller att förhindra att unga människor begår brott.
Föräldrarna måste alltid ha huvudansvaret för att barn och
ungdomar lär sig att känna respekt för andra människor. Att
barnen får handlingsmönster och uppfostras till att ta ansvar
för sig själva och sina medmänniskor är bästa vägen att
förebygga brottslighet. Familjens ställning måste således
stärkas och föräldrarna ges vidgade möjligheter att själva
bestämma över sina villkor. Möjligheterna att välja om en eller
om båda föräldrarna skall yrkesarbeta är därvid av mycket stor
betydelse. I detta hänseende bör observeras bl.a. de möjligheter
som införandet av vårdnadsbidrag innebär. Minst lika viktig är
möjligheten att välja skola och boendeform, och skattesystemets
utformning är också av betydelse. Även härvidlag måste sålunda
förändringar företas i det rådande systemet i syfte att öka
familjens valfrihet. Föräldrarna måste, i större utsträckning än
vad som i dag sker, betraktas som en resurs i det
brottsförebyggande arbetet. Kraftfulla insatser måste göras i nu
berörda hänseenden, och regeringen bör snarast lägga fram
förslag för riksdagen i enlighet med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande familjens brottsförebyggande betydelse
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju802 yrkande 4
och 1990/91:Ju821 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
4. Utredning om brottsförebyggande verksamhet (mom. 4)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som
börjar med "Utskottet anser för" och slutar med "Motionsyrkandet
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar emellertid också att det i direktiven för
ungdomsbrottskommittén anges att det inte bör ankomma på
kommittén att ta upp frågan om det allmännas åtgärder för att
förebygga brott av ungdomar i hela dess vidd eftersom denna
fråga är omfattande och komplicerad. Utskottet är här av motsatt
uppfattning och anser i linje med vad som framförs i motion
Ju223 att denna fråga bör utredas ur ett brett perspektiv.
Tilläggsdirektiv för ungdomsbrottskommittén bör utarbetas i
enlighet med de riktlinjer som framförs i motionen. Vad
utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande utredning om brottsförebyggande verksamhet
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju223 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Gängbearbetning (mom. 5)
Ingbritt Irhammar och Kjell Ericsson (båda c) anser
dels att den del av utskottet yttrande på s. 11 som börjar
med "Enligt vad" och slutar med "Yrkandet avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i
motion Ju821 och anser att polisen och socialtjänsten i större
utsträckning än för närvarande bör samordna sitt
brottsförebyggande arbete genom t.ex. gängbearbetning. Det får
ankomma på regeringen att undersöka möjligheterna att åstadkomma
ett ökat sådant samarbete mellan polis och socialtjänst. Här bör
vad som framförs i motion Ju821 vara vägledande. Vad utskottet
nu med anledning av motion Ju821 uttalat bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande gängbearbetning
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju821 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Ungdomars alkoholmissbruk (mom. 6)
Ingbritt Irhammar och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som
börjar med "I rådande" och slutar med "Yrkandet avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Utskottet välkomnar detta och vill här endast tillägga att
dessa ytterligare åtgärder bör utformas under beaktande av de
förslag om möjligheter att ingripa mot ungdomars alkoholmissbruk
som framförs i motion Ju821, nämligen ökade möjligheter för
polis att dels omhänderta berusade, dels utröna och utreda
varifrån ungdomar under 20 år fått alkohol. Vad utskottet nu med
anledning av motion Ju821 uttalat bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande ungdomars alkoholmissbruk
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju821 yrkande 39
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Statistik över brott av unga (mom. 7)
Ingbritt Irhammar (c), Göthe Knutson (m), Göran Ericsson (m),
Kjell Ericsson (c) och Birgit Henriksson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som
börjar med "Frågan om" och slutar med "och Ju827" bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill såsom tidigare skett betona att det skulle vara
av stort värde att ha tillgång till tillförlitlig information om
brott av unga under 15 år. Frågan kommer att behandlas av
ungdomsbrottskommittén. Då en majoritet i utskottet tidigare i
olika sammanhang ställt sig avvisande till tanken på införande
av statistik av aktuellt slag, finns det anledning för utskottet
att här understryka att utskottet numera är berett att ställa
sig bakom att det upprättas statistik över brott begångna av
unga under 15 år. Frågan, som enligt utskottets mening är
kriminalpolitiskt mycket betydelsefull för att möjliggöra
nödvändiga förebyggande insatser, bör behandlas med förtur av
ungdomsbrottskommittén. Vad utskottet nu anfört bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande statistik över brott av unga
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju823
yrkande 8 och 1990/91:Ju827 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Registrering av unga som begått brott (mom. 8)
Britta Bjelle (fp), Göthe Knutson (m), Göran Ericsson (m),
Lars Sundin (fp) och Birgit Henriksson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som
börjar med "Detsamma gäller" och slutar med "motionsyrkande
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill betona att det skulle vara av stort värde att
ha tillgång till tillförlitlig information om unga under 15 år
som begår brott. Detsamma gäller naturligtvis statistik om
sådana brott. Frågorna kommer att behandlas av
ungdomsbrottskommittén. Då en majoritet i utskottet tidigare i
olika sammanhang ställt sig avvisande till tanken på införande
av registrering av aktuellt slag, finns det anledning för
utskottet att här understryka att utskottet numera är berett att
ställa sig bakom inhämtande och registrering av sådana uppgifter
som efterfrågas i motion Ju827. Frågorna, som enligt utskottets
mening är kriminalpolitiskt mycket betydelsefulla, bör behandlas
med största skyndsamhet. Vad utskottet nu anfört bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 8 bort ha
följande lydelse:
8. beträffande registrering av unga som begått brott
att utskottet med anledning av motion 1990/91:Ju827 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Föräldranärvaro vid förundersökning (mom. 10)
Ingbritt Irhammar och Kjell Ericsson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som
börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "Motionsyrkandet
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Ju821 bör en uttrycklig regel införas om
att föräldrar skall kallas tillsammans med den unge till förhör
m.m. under förundersökningen.
Denna fråga är så enkel att något utredande av saken inom
ungdomsbrottskommittén inte erfordras. Regeringen bör snarast
föranstalta om erforderlig författningsreglering. Undantag bör
givetvis föreligga då en närvaro skulle vara till större skada
än nytta för den unge. Vad utskottet nu med anledning av motion
Ju821 uttalat bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha
följande lydelse:
10. beträffande föräldranärvaro vid förundersökning
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju821 yrkande 32
i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
10. Föräldranärvaro vid domstolsförhandling
(mom. 11)
Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Lars Sundin (fp)
och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som
börjar med "Utskottet är" och slutar med "Motionsyrkandena
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser emellertid nu att det är viktigt att
föräldrarna är närvarande när en ung lagöverträdare ställs inför
domstol. Föräldrarnas uppgift är inte endast att ge den unge
stöd utan även att informera sig om den eventuella påföljd som
den unge får. I likhet med vad som framförs i motion Ju823 anser
utskottet att föräldrar eller andra vårdnadshavare till unga
under 18 år bör åläggas närvaroplikt vid huvudförhandling mot
deras barn. Skyldigheten att närvara skall jämställas med den
som gäller för t.ex. vittnen. Undantag bör dock kunna gälla om
det är uppenbart att barnet kan ta skada om vårdnadshavaren
kallas. Saken behöver inte bli föremål för utredning, utan
regeringen bör snarast lägga fram ett förslag i enlighet med vad
som nu anförts. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 11 bort ha
följande lydelse:
11. beträffande föräldranärvaro vid domstolsförhandling
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju821
yrkande 32 i denna del och 1990/91:Ju823 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
11. Ungdomsrotlar hos polis m.fl. (mom. 12)
Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Lars Sundin (fp)
och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som
börjar med "I detta" och slutar med "motion Ju821" bort ha
följande lydelse:
I sitt arbete bör ungdomsbrottskommittén särskilt beakta de
förslag till organisatoriska lösningar med ungdomsrotlar hos
polis och åklagare som framförs i motion Ju821. Dessa förslag
är, enligt utskottets mening, väl ägnade att få till stånd
effektivare och snabbare förundersökningar i ungdomsmålen
samtidigt som de poliser och åklagare som har ett särskilt
intresse för att arbeta med ungdomar söker sig till dessa
funktioner. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 12 bort ha
följande lydelse:
12. beträffande ungdomsrotlar hos polis m.fl.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju821 yrkande 33
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
12. Tidsgräns för förundersökning (mom. 13)
Ingbritt Irhammar (c), Göthe Knutson (m), Göran Ericsson (m),
Kjell Ericsson (c) och Birgit Henriksson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som
börjar med "Inte heller" och slutar med "och Ju827" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser det synnerligen angeläget att det snarast
genomförs förändringar för att korta ned utrednings- och
handläggningstiderna. Tankarna att införa en tidsgräns för
förundersökningarna i ungdomsmålen i linje med vad som framförs
i motionerna Ju719, Ju802 och Ju827 bör i detta sammanhang vara
värda att närmare överväga, och denna fråga bör
ungdomsbrottskommittén behandla med förtur. Målet bör vara att
ett av regeringen utarbetat lagförslag sedan presenteras
riksdagen med sikte på att nya bestämmelser skall kunna träda i
kraft senast vid nästa årsskifte. Vad utskottet nu anfört med
anledning av motionerna Ju719, Ju802 och Ju827 bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 13 bort ha
följande lydelse:
13. beträffande tidsgräns för förundersökning
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju719,
1990/91:Ju802 yrkande 20 i denna del och 1990/91:Ju827 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
13. Jourdomstolar (mom. 14)
Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Göthe Knutson (m),
Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Kjell Ericsson (c) och
Birgit Henriksson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som
börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "Motionsyrkandena
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motionerna ligger det ett värde i att
samhället snabbt visar sin reaktion när en ung person begår
brott. Mot denna bakgrund bör, som framförs i motionerna,
jourdomstolar för unga inrättas på försök. Härigenom skulle
också själva domstolsförfarandet påskyndas, och den unge skulle
i omedelbar anslutning till brottet möta en reaktion på sin
brottslighet. Utskottet vill i sammanhanget peka på att det
finns möjlighet att utveckla jourdomstolar ur den
basorganisation som tillskapats i syfte att under jourtid
handlägga häktningsfrågor. Saken behöver inte bli föremål för
utredning, utan regeringen bör snarast lägga fram ett förslag
för riksdagen i linje med vad utskottet nu anfört. Detta bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 14 bort ha
följande lydelse:
14. beträffande jourdomstolar
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju802
yrkande 20 i denna del, 1990/91:Ju821 yrkande 34, 1990/91:Ju823
yrkande 3, 1990/91:Ju827 yrkande 6 och 1990/91:Ju828 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
14. Översyn av bestämmelser om unga i arrest m.m. (mom. 16)
Berith Eriksson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som
börjar med "Inledningsvis vill" och slutar med "påkallas inte"
bort ha följande lydelse:
Som framförs i motionen är ett omhändertagande en allvarlig
och ofta traumatisk händelse för den som drabbas. Detta gäller
naturligtvis särskilt unga människor. Det är därför
otillfredsställande att det finns så många möjligheter att
tämligen osorterat ta ungdomar i fängsligt förvar på sätt som
utvecklas i motionen. Mot bakgrund härav bör enligt utskottets
uppfattning en omfattande utredning äga rum där samtliga
bestämmelser som innebär att ungdomar kan frihetsberövas ses
över i syfte att begränsa möjligheterna till frihetsberövande.
Samtidigt måste en granskning ske av bestämmelsernas förenlighet
med Sveriges åtaganden enligt internationella överenskommelser.
Denna översyn bör lämpligen anförtros åt ungdomsbrottskommittén,
och tilläggsdirektiv enligt de riktlinjer som finns i motion
Ju25 bör utarbetas av regeringen. Vad utskottet nu anfört bör
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 16 bort ha
följande lydelse:
16. beträffande översyn av bestämmelser om unga i arrest
m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju25 yrkandena 2
och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
15. Skadelindrande arbete (mom. 17)
Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Lars Sundin (fp)
och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottets tidigare ställningstagande" och slutar
med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att syftet med bestämmelserna om
skadelindrande arbete är lovvärt. Som motionärerna påpekar visar
erfarenheterna emellertid att bestämmelserna inte fungerar i
praktiken. Av BRÅs utvärdering framgår att bestämmelserna bara
delvis slagit igenom, att kännedom om dem saknas på flera håll
och att tillämpningen är begränsad. Här behövs åtgärder som kan
åstadkomma en effektivisering av regleringen, och bl.a. bör, som
BRÅ föreslagit, en reglering eller rutin om uppföljning införas.
Ungdomsbrottskommittén bör genom tilläggsdirektiv ges i uppdrag
att i sitt arbete beakta vad utskottet nu anfört. Detta bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 17 bort ha
följande lydelse:
17. beträffande skadelindrande arbete
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju821 yrkande 35
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
16. Konfrontation m.m. (mom. 18)
Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Lars Sundin (fp)
och Kjell ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som
börjar med "Utskottets tidigare ståndpunkt" och slutar med
"motion Ju821" bort ha följande lydelse:
Många brott av ungdomar begås av oförstånd eller förhastande,
och ungdomar får ofta inte klart för sig vilka konsekvenser
brottet får för den som drabbas. Utskottet tänker här inte
endast på de ekonomiska konsekvenserna av ett brott utan även
t.ex. på den känsla av otrygghet som under lång tid kan följa en
drabbad person. Det måste därför vara ett starkt önskemål att på
olika sätt tydliggöra effekterna av brott, särskilt för unga
lagöverträdare. Ett sådant sätt är, som motionärerna framhåller,
konfrontation mellan den unge och målsäganden i syfte att hos
den unge skapa en medvetenhet om och förståelse för vad
brottsligheten innebär för den som drabbas. Konfrontation i
detta syfte måste förväntas ha en stark brottsavhållande effekt
på många unga lagöverträdare. Med konfrontationen bör även --
där så är lämpligt -- följa någon form av gottgörelse eller
annan reparerande eller återställande åtgärd från brottslingens
sida. Självfallet skall konfrontationen inte få äga rum mot
brottsoffrets vilja. Försöksverksamhet med konfrontation bör
snarast utökas och ges en sådan omfattning att BRÅ kan utvärdera
verksamheten. Sammanträffandet kan, på sätt som föreslås i
motion Ju821, ske i s.k. konfliktråd efter norsk modell. Det får
ankomma på regeringen att vidta åtgärder härför. Detta bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 18 bort ha
följande lydelse:
18. beträffande konfrontation m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju821 yrkande 36
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
17. Ungdomskontrakt (mom. 19)
Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Lars Sundin (fp)
och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottet yttrande som på s. 16 börjar
"Justitieutskottet saknar" och slutar med "annan ståndpunkt"
bort ha följande lydelse:
Utskottet ser med tillfredsställelse på att frågan om
ungdomskontrakt blir föremål för utredning och överväganden.
Enligt utskottets uppfattning bör emellertid utgångspunkten för
ungdomsbrottskommitténs arbete vara att en ordning med
ungdomskontrakt nu införs i vårt land. Den modell för ändamålet
som skisseras i motion Ju821 bör vara vägledande i detta arbete.
Vad utskottet nu med anledning av motion Ju821 anfört bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 19 bort ha
följande lydelse:
19. beträffande ungdomskontrakt
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju821 yrkande 37
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
18. Särskilda ungdomshem m.m. (mom. 21)
Britta Bjelle (fp), Ingbritt Irhammar (c), Göthe Knutson (m),
Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Kjell Ericsson (c) och
Birgit Henriksson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som
börjar med "I detta" och slutar med "prop. 1990/91:96)" bort ha
följande lydelse:
Utgångspunkten för ungdomsbrottskommitténs arbete bör, enligt
utskottets uppfattning, vara att den ordning med särskilda
ungdomshem som våldskommissionen föreslagit skall komma till
stånd. Kommittén bör vid sina överväganden ta hänsyn till,
förutom kommissionens förslag, även vad som anförs i motionerna
Ju802 yrkande 20 i denna del, 1990/91:Ju821 yrkande 38 och
1990/91:Ju827 yrkande 2 i nu berört hänseende. Det bör utfärdas
tilläggsdirektiv härom. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 21 bort ha
följande lydelse:
21. beträffande särskilda ungdomshem m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju802
yrkande 20 i denna del, 1990/91:Ju821 yrkande 38 och
1990/91:Ju827 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
19. Fängelsestraff för unga under 18 år (mom. 23)
Berith Eriksson (v) och Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som
börjar med "Utskottet är" och slutar med "till fängelse" bort ha
följande lydelse:
Som framgått ovan konstaterade utskottet förra året, när det
gäller fängelse för ungdomar under 18 år, att det inte i alla
situationer är möjligt att undvika fängelsestraff.
Utskottet anser nu att tiden är mogen att ompröva denna
inställning. Enligt utskottets uppfattning har fängelsestraff
visat sig vara en alltigenom olämplig påföljd för de unga
lagöverträdare varom här är fråga, och ett förbud att ådöma dem
fängelsestraff bör, som framförs i motion Ju836, införas. Dessa
unga bör i stället bli föremål för vård inom socialtjänsten.
Saken behöver inte utredas. Det bör ankomma på regeringen att
upprätta ett lagförslag med den innebörd som utskottet nu
förordat. Förslaget bör snarast föreläggas riksdagen. Vad
utskottet nu uttalat bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 23 bort ha
följande lydelse:
23. beträffande fängelsestraff för unga under 18 år
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju836 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
20. Fängelsestraff för 18--21-åringar (mom. 24)
Göthe Knutson, Göran Ericsson och Birgit Henriksson (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som
börjar med "Detsamma gäller" och slutar med "18--21-åringar"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser således att gällande begränsningar när det
gäller att döma unga lagöverträdare under 18 år till fängelse
alltjämt bör råda. Däremot har utskottet uppfattningen att det
är kriminalpolitiskt förfelat att behålla en sådan inskränkning
när det gäller unga i åldersgruppen 18--21 år. Dessa personer
är, som framhålls i motion Ju827, myndiga och bör fullt ut svara
för sina handlingar. Någon särreglering när det gäller att döma
till fängelse i dessa fall bör alltså inte finnas. Erforderlig
hänsyn till den dömdes ungdom kan i stället beaktas vid
straffmätningen jämlikt 29 kap. 7 § BrB, där den allmänna
strafflindringsbestämmelsen för unga under 21 år finns. Det bör
ankomma på regeringen att upprätta förslag till lagstiftning med
den innebörd som utskottet nu förordat. Förslaget bör snarast
föreläggas riksdagen. Vad utskottet nu uttalat bör ges
regeringen till känna.
Av utskottets ställningstagande framgår att utskottet inte kan
ställa sig bakom kraven i motion Ju836 på att ytterligare
begränsa möjligheterna att döma personer i den aktuella
ålderskategorien till fängelse.
dels att utskottets hemställan under moment 24 bort ha
följande lydelse:
24. beträffande fängelsestraff för 18--21-åringar
att riksdagen dels avslår motion 1990/91:Ju836 yrkande 3,
dels med anledning av motion 1990/91:Ju827 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
21. Fängelsestraff för 18--21-åringar (mom. 24)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som
börjar med "Detsamma gäller" och slutar med "18--21-åringar"
bort ha följande lydelse:
Utskottet är nu av den inställningen att möjligheterna att
döma ungdomar mellan 18 och 21 år till fängelse måste
ytterligare begränsas. Utskottet vill därför förorda att det i
forsättningen skall krävas synnerliga skäl för fängelse i dessa
fall. Detta innebär att den praxis som tidigare gällt i fråga om
fängelse för ungdomar under 18 år i princip blir tillämplig när
det gäller ungdomar mellan 18 och 21 år. Ett fängelsestraff bör
alltså ses som en sista utväg som kan ifrågakomma först när
socialtjänstens möjligheter uttömts och samhällstjänst prövats
eller när gärningen är sådan att ett fängelsestraff är
oundvikligt. Naturligtvis bör strafflindringsbestämmelsen i 29
kap. 7 § BrB tillämpas i de få fall det blir aktuellt med en dom
på fängelse. Det bör ankomma på regeringen att upprätta ett
lagförslag med den innebörd som utskottet nu förordat. Förslaget
bör snarast föreläggas riksdagen. Vad utskottet nu uttalat bör
ges regeringen till känna.
Av utskottets ställningstagande framgår att utskottet inte kan
ställa sig bakom kravet i motion Ju827 på vidgade möjligheter
att döma personer i den aktuella åldersgruppen till fängelse.
dels att utskottets hemställan under moment 24 bort ha
följande lydelse:
24. beträffande fängelsestraff för 18--21-åringar
att riksdagen dels avslår motion 1990/91:Ju827 yrkande 7,
dels med anledning av motion 1990/91:Ju836 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Konfrontation m.m. (mom. 18)
Krister Skånberg (mp) anför:
I likhet med vad utskottsmajoriteten tidigare uttalat anser
jag att ett medlingsförfarande är värt att närmare överväga.
Ungdomsbrottskommittén skall emellertid enligt sina direktiv
inventera olika tänkbara reaktioner avpassade för ungdomar,
bl.a. medling. Jag har utgått från att så kommer att ske och
avstår i nuvarande situation från att reservera mig. Skulle
saken inte tas under övervägande av kommittén har jag för avsikt
att återkomma.
2. Ungdomskontrakt (mom. 19)
Krister Skånberg (mp) anför:
Jag anser att ett förfarande med ungdomskontrakt enligt dansk
modell bör igångsättas på försök så snart det är möjligt med
hänsyn till ungdomsbrottskommitténs pågående utredning.
Innehållsförteckning
Propositionen 1
Lagförslagen 2
Motioner 5
Utskottet 7
Inledning 7
Propositionens huvudsakliga innehåll 8
Utskottets ställningstaganden i anledning av propositionen
m.m. 8
Utskottets ställningstaganden i anledning av vissa
motionsyrkanden om unga lagöverträdare 10
Inledning 10
Brottsförebyggande åtgärder m.m. 10
Föräldramedverkan 12
Kortare utredningstider m.m.13
Häktning av unga m.m. 14
Skadelindrande arbete m.m. 15
Vård inom socialtjänsten m.m. 16
Hemställan 18
Reservationer 20
Särskilda yttranden 31