I proposition 1990/91:100, bilaga 4 (justitiedepartementet),
har regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1991/92
till Riksåklagaren anvisa ett ramanslag på 22 378 000 kr.
(punkt C 1, s. 49--51),
till Åklagarmyndigheterna anvisa ett ramanslag på 475 863 000
kr. (punkt C 2, s. 51--53).
Motioner
1990/91:Ju209 av Sylvia Pettersson och Ines Uusmann (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förbättrad utbildning resp. fortbildning
av poliser och åklagare.
1990/91:Ju301 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ökad miljökompetens inom riksåklagarämbetet.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo733.
1990/91:Ju403 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
domarutbildning i miljöfrågor.
1990/91:Ju806 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av att vidta åtgärder för
att skapa ändamålsenliga lokaler för åklagarmyndigheterna i
Stockholms län,
1990/91:Ju807 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utbildningsplan för att stärka
barnkompetensen inom rättsväsendet.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So222.
1990/91:Ju816 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen till åklagarmyndigheterna för budgetåret
1991/92 anslår 5 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.
1990/91:Ju820 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åklagarnas behov av utbildning,
1990/91:Ju830 av Ingbritt Irhammar och Karin Starrin (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utbildning i miljörätt för polis, åklagare
och domare,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av
en särskild statsåklagare för miljömål,
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo792.
1990/91:Ju834 av Görel Thurdin och Karin Söder (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildning för andra kategorier än
socialtjänstens personal.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So311.
1990/91:Ju842 av Krister Skånberg m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att till Åklagarmyndigheterna,
anslag C 2 under andra huvudtiteln, anvisa ett
reservationsanslag på 2 000 000 kr. för personalförstärkning och
utbildningsinsatser för att bredda och höja kompetensen hos dem
som utreder och för talan i miljöskyddsmål,
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo816.
Utskottet
Riksåklagaren
Medelsanvisningen
Regeringen har föreslagit att riksdagen anvisar 22 378 000 kr.
till riksåklagaren.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.
Åklagarmyndigheterna
Medelsanvisningen
Regeringen har föreslagit att riksdagen anvisar 475 863 000
kr. till åklagarmyndigheterna.
I tre motioner begärs att ytterligare medel skall anslås till
åklagarmyndigheterna utöver vad regeringen föreslagit. Motion
Ju816 innehåller yrkande om 5 milj. kr. för särskilda satsningar
på utredning av den ekonomiska brottsligheten, och i motion
Ju842 begärs 2 milj. kr. för kompetenshöjande åtgärder hos dem
som utreder och för talan i miljömål. I motion Ju820 begärs att
särskilda medel skall anvisas till åklagarna för utbildning om
ekonomisk brottslighet.
I budgetpropositionen (s. 52 f.) uttalar departementschefen
att något allmänt besparingsförslag inte kan komma i fråga under
budgetperioden (1991/92--1993/94); i stället bör en förstärkning
ske av anslaget med drygt 7,6 milj. kr. för ett förbättrat
ADB-stöd, ett visst personaltillskott och ökade
utbildningsinsatser. Under trettonde huvudtitelns anslag B 3.
Anskaffning av ADB-utrustning har 16 milj. kr. beräknats för
utbyggnad av ADB-stöd inom åklagarväsendet. Mot bakgrund av det
ansträngda arbetsläget vid åklagarmyndigheterna och med hänsyn
till att arbetsbördan inte kan förväntas lätta under överskådlig
tid uttalar departementschefen att hon kommer att hålla sig noga
underrättad om utvecklingen och vid behov kommer att ompröva
resurstilldelningen under treårsperioden.
Som framgår av det anförda tillförs åklagarmyndigheterna
ytterligare anslag bl.a. för ökade utbildningsinsatser, och om
behov skulle uppstå kommer resurstilldelningen att omprövas. Med
hänsyn härtill saknas anledning för utskottet att göra någon
annan bedömning av behovet av medelstilldelning än
departementschefen gjort. Utskottet avstyrker bifall till
motionerna och tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.
Miljöfrågor
Önskemål om ökade utbildningsinsatser i miljörätt för poliser,
åklagare och domare framförs i motionerna Ju301, Ju403 och
Ju830. I motion Ju830 begär motionärerna dessutom att en
särskild statsåklagare i miljömål skall utses.
Som utskottet tidigare anfört, senast förra året
(1989/90:JuU23 s. 4), är det en förutsättning för ett effektivt
beivrande av miljöbrottsligheten att poliser, åklagare och
domare besitter goda kunskaper i miljörätt. Utskottet har
inhämtat att utbildning i miljörätt fortlöpande sker eller
planeras för de berörda yrkeskategorierna. Med hänsyn härtill
saknas anledning till något uttalande från riksdagens sida
beträffande utbildning i miljörätt. Utskottet avstyrker med
hänvisning till det anförda bifall till motionerna Ju301, Ju403
och Ju830 i här behandlade delar.
Motionsönskemål om en särskild statsåklagare i miljömål har
utskottet tidigare behandlat vid flera tillfällen (se
1989/90:JuU23 s. 4 f och där angivna betänkanden). Utskottet
uttalade förra året att utskottet, lika lite som tidigare, kunde
förorda att miljökunskaper koncentrerades till en särskild
miljöåklagare utan ansåg det i stället lämpligare att, såsom
redan hade skett, förstärka den kompetens som finns hos
regionåklagarmyndigheterna. Utskottet vidhåller denna
inställning och avstyrker bifall till motion Ju830 i denna del.
Utbildning beträffande sexualbrott
I motionerna Ju209, Ju807 och Ju834 framförs krav på ökad
utbildning inom rättsväsendet för att förstärka kompetensen när
det gäller utredning av sexuella övergrepp mot barn.
Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om sexuella
övergrepp, särskilt sådana som riktar sig mot barn (se bl.a.
1989/90:JuU23 s. 5). I utskottets betänkande 1988/89:JuU6 lämnas
en fyllig redogörelse för bl.a. brottsbalkens straffbestämmelser
beträffande sexualbrott, vartill här hänvisas.
År 1985 gav regeringen (justitiedepartementet) ut en rapport,
Misshandel och sexuella övergrepp mot kvinnor och barn.
Denna hade på regeringens uppdrag sammanställts av
representanter från bl.a. rikspolisstyrelsen, riksåklagaren och
domstolsverket. Rapporten är en sammanfattande handledning för
alla som i sitt arbete kommer i kontakt med offer för misshandel
och sexualbrott. Enligt budgetpropositionen (prop. 1990/91:100,
bilaga 4, s. 38) är rapporten föremål för översyn; arbetet
kommer att slutföras under våren.
Sedan 1985 pågår vid brottsförebyggande rådet (BRÅ) ett
forskningsprojekt om sexuella övergrepp mot barn. Ett flertal
rapporter har presenterats. En arbetsgrupp inom projektet
presenterade år 1990 en rapport, När man misstänker
sexualbrott mot barn (BRÅ-rapport 1990:8). Rapporten är avsedd
att fungera som en kunskapskälla och vägledning för dem, som
kommer i kontakt med barn som har utsatts för sexuella
övergrepp.
Frågor om sexuella övergrepp mot barn har övervägts av
våldskommissionen. Kommissionen har i sitt betänkande Våld och
brottsoffer (SOU 1990:92) lämnat förslag på vissa åtgärder för
att förebygga sexualbrott mot barn.
Inom justitiedepartementet sker för närvarande en översyn av
kriterierna för gradindelningen av sexualbrott mot barn.
Översynen sker på grundval av departementspromemorian (Ds
1989:6) Sexuella övergrepp mot barn m.m. I promemorian
lämnas förslag till vissa ändringar av bestämmelserna om
sexualbrott i 6 kap. brottsbalken. Ändringarna syftar till att
på ett tydligare sätt markera det allvar med vilket sexuella
övergrepp mot barn måste ses. När det gäller våldtäkt och
sexuellt utnyttjande av underårig markeras att offrets låga
ålder är en faktor som normalt bör medföra att brottet skall
anses som grovt.
Socialstyrelsen kommer under våren 1991 att publicera allmänna
råd med förslag till handläggningsrutiner vid medicinska,
barnpsykiatriska och sociala utredningar av sexualbrott mot
barn. Råden är avsedda för socialtjänsten samt hälso- och
sjukvården. Även andra frågor, t.ex. samarbete mellan
myndigheter, kommer att behandlas.
Inom flera åklagardistrikt finns särskilda projekt med
samordning mellan olika myndigheter vid utredning av sexualbrott
mot barn. Inom polisen pågår omfattande utbildningsinsatser inom
området. Även inom åklagarväsendet och domstolsväsendet har
sådan utbildning förekommit, och viss planering av ytterligare
utbildningsinsatser pågår.
Som ovan anförts pågår ett omfattande arbete med sådana frågor
som aktualiserats genom motionerna. Detta är enligt utskottets
mening viktigt och angeläget. Vid ställningstagande till
motionsönskemålen bör emellertid noteras att sexualbrott mot
barn och arbetet med utredning och lagföring av dessa brott är
av sådan natur att det är särskilt påkallat att de yrkesutövare
inom rättsväsendet som tar befattning därmed besitter och
vidmakthåller goda kunskaper inom ämnesområdet. Det är därför
särskilt angeläget att erforderliga utbildningsinsatser äger rum
kontinuerligt. Regeringen bör ta initiativ till att så sker. Vad
utskottet nu har uttalat bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Lokalfrågor
I motion Ju806 framförs önskemål om större lokalutrymmen för
åklagarmyndigheten i Handen, om nya lokaler för
åklagarmyndigheten i Nacka samt om åtgärder för att förbättra
den inre säkerheten vid regionåklagarmyndighetens i Stockholm
kansli.
Av uppgifter som utskottet inhämtat under ärendets
handläggning framgår, såvitt avser Handen och Nacka, att
åtgärder vidtagits för att förbättra lokalsituationen inom dessa
åklagardistrikt samt, såvitt avser regionåklagarmyndigheten i
Stockholm, att de säkerhetsproblem som förelegat har åtgärdats
och att förhållandena nu är godtagbara.
Något särskilt uttalande från riksdagens sida är med anledning
av motionen alltså inte erforderligt.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till riksåklagaren
att riksdagen till Riksåklagaren för budgetåret 1991/92
anvisar ett ramanslag på 22 378 000 kr.,
2. beträffande anslag till åklagarmyndigheterna
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ju816 yrkande
3, 1990/91:Ju820 yrkande 3 och 1990/91:Ju842 yrkande 2 till
Åklagarmyndigheterna för budgetåret 1991/92 anvisar ett
ramanslag på 475 863 000 kr.,
res. 1 (v)
res. 2 (mp)
3. beträffande utbildning i miljöfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ju301, 1990/91:Ju403
och 1990/91:Ju830 yrkande 1,
res. 3 (m, c, mp)
4. beträffande en särskild statsåklagare för miljömål
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju830 yrkande 2,
res. 4 (c)
5. beträffande utbildning beträffande sexualbrott mot barn
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju209,
1990/91:Ju807 och 1990/91:Ju834 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
6. beträffande lokalfrågor
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ju806 yrkande 2.
Stockholm den 12 mars 1991
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s),
Jerry Martinger (m), Birthe Sörestedt (s), Ingbritt Irhammar
(c), Bengt-Ola Ryttar (s), Göran Magnusson (s), Eva Johansson
(s), Björn Ericson (s), Göran Ericsson (m), Lars Sundin (fp),
Anders Svärd (c), Berith Eriksson (v), Krister Skånberg (mp),
Sigrid Bolkéus (s), Jan Andersson (s) och Birgit Henriksson (m).
Reservationer
1. Anslag till åklagarmyndigheterna (mom. 2)
Berith Eriksson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar
med "Som framgår" och slutar med "till medelsanvisning" bort ha
följande lydelse:
Som framgår av det anförda tillförs åklagarmyndigheterna
ytterligare anslag bl.a. för ökade utbildningsinsatser. Denna
satsning är emellertid enligt utskottets mening inte
tillräcklig. Om inte snabba och kraftfulla åtgärder vidtas för
att komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten kommer
medborgarnas moral- och rättsuppfattning vad gäller skattebrott
och annan ekonomisk brottslighet att bli alltmer uppluckrad.
Till sist kommer de grundvärderingar om solidaritet på vilka ett
demokratiskt samhälle bygger att undermineras. Snabba insatser
är nödvändiga. För att möjliggöra att kraftfulla åtgärder vidtas
mot den ökande ekonomiska brottsligheten fordras att åklagarna
tillförs resurser för särskilda satsningar på utredning av sådan
brottslighet. Åklagarmyndigheterna bör därför för budgetåret
1991/92 tillföras 5 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.
Utskottet tillstyrker bifall till motion Ju816. Önskemålet i
motion Ju820 om särskilda medel för utbildning om ekonomisk
brottslighet får härigenom anses tillgodosett. Däremot kan
utskottet inte nu ställa sig bakom önskemålet i motion Ju842 om
ytterligare medel för utredning av miljöbrottslighet.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande anslag till åklagarmyndigheterna
att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall
till motion 1990/91:Ju816 yrkande 3, med anledning av motion
1990/91:Ju820 yrkande 3 samt med avslag på motion 1990/91:Ju842
yrkande 2 till Åklagarmyndigheterna för budgetåret 1991/92
anvisar ett ramanslag på 480 863 000 kr.
2. Anslag till åklagarmyndigheterna (mom. 2)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar
med "Som framgår" och slutar med "till medelsanvisning" bort ha
följande lydelse:
Som framgår av det anförda tillförs åklagarmyndigheterna
ytterligare anslag bl.a. för ökade utbildningsinsatser. Denna
satsning är emellertid enligt utskottets uppfattning inte
tillräcklig. Eftersom det enligt utskottets uppfattning behövs
intensifierade åtgärder för att komma till rätta med
brottsligheten på miljöområdet behövs, utöver vad regeringen
föreslagit, 2 milj.kr. för personalförstärkning och
utbildningsinsatser för att bredda och höja kompetensen hos de
åklagare som utreder och för talan i miljömål. Utskottet
tillstyrker alltså bifall till motion Ju842. Däremot kan
utskottet i dagsläget inte ställa sig bakom önskemålen i
motionerna Ju816 och Ju820 om ytterligare medel för utredning av
den ekonomiska brottsligheten även om utskottet i och för sig
starkt sympatiserar med sådana åtgärder. En prioritering får i
stället ske inom anslaget.
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande anslag till åklagarmyndigheterna
att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall
till motion 1990/91:Ju842 yrkande 2 samt med avslag på
motionerna 1990/91:Ju816 yrkande 3 och 1990/91:Ju820 yrkande 3
till Åklagarmyndigheterna för budgetåret 1991/92 anvisar ett
ramanslag på 477 863 000 kr.
3. Utbildning i miljörätt (mom. 3)
Jerry Martinger (m), Ingbritt Irhammar (c), Göran Eriksson
(m), Anders Svärd (c), Krister Skånberg (mp) och Birgit
Henriksson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar
med "Som utskottet" och slutar med "behandlade delar" bort ha
följande lydelse:
När det gäller motionsönskemålen om miljöutbildning vill
utskottet anföra följande.
En förutsättning för ett effektivt beivrande av
miljöbrottsligheten är att polis och åklagare har goda kunskaper
såväl om lagstiftningen som om de särskilda problem, t.ex.
beträffande metodfrågor i fråga om utredningsförfarandet, som
gäller denna brottslighet. Det är givetvis av största vikt att
även domare besitter goda kunskaper i miljörätt. Vidare krävs
att kunskapen är allmänt spridd bland befattningshavare som kan
komma i kontakt med miljöbrott. Härtill kommer dels att
utvecklingen är snabb inom miljöområdet, dels att lagstiftningen
befinner sig i ett skede av utveckling och förändring.
Utbildningsbehovet kan därför inte anses tillfredsställt genom
de åtgärder som har vidtagits. Tvärtom är det nödvändigt att en
fortsatt kraftfull satsning på miljöutbildning sker
kontinuerligt. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna
Ju301, Ju403 och Ju830 i här behandlade delar ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande utbildning i miljöfrågor
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ju301,
1990/91:Ju403 och 1990/91:Ju830 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. En särskild statsåklagare för miljömål (mom. 4)
Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som
börjar med "Motionsönskemål med" och slutar med "denna del" bort
ha följande lydelse:
I fråga om en särskild statsåklagare för miljömål måste
utskottet först konstatera att antalet miljömål är litet.
Erfarenheterna av miljömål är därför små på de regionala
åklagarmyndigheterna. Samtidigt är miljömålen ofta komplicerade
och kräver djupa kunskaper i tekniska och andra frågor av
icke-juridisk natur. Det finns därför enligt utskottets mening
starka skäl som talar för att handläggningen av miljömål i vart
fall under en övergångstid koncentreras till en särskild
statsåklagare för miljömål. När tillräcklig erfarenhet av
miljöbrottsligheten vunnits bör den organisatoriska frågan tas
upp på nytt. Därvid bör särskilt prövas om sambandet mellan
ekonomisk brottslighet och miljöbrott är så starkt att detta i
fortsättningen kan motivera en sådan organisatorisk lösning för
miljöbrottens del som gäller för den ekonomiska brottsligheten.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion Ju830 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande en särskild statsåklagare för miljömål
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ju830 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.