Utskottet behandlar i detta betänkande 12 motionsyrkanden från
den allmänna motionstiden 1990 om strålskydd m.m. Motionerna
gäller bl.a. gränsvärden för radioaktivitet i livsmedel, fasta
mätstationer för radioaktiv strålning och lågdosstrålningens
effekter. Samtliga motioner avstyrks.
Till betänkandet har fogats fem reservationer.
Motioner
1989/90:Jo703 av Gunilla André och Bengt Kindbom (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en fast mätstation för radioaktiv
strålning i Skaraborgs län.
1989/90:Jo718 av Eva Goës och Lars Norberg (mp) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen utarbetar förslag till
lagstiftning om att gränsvärdet för radioaktivitet i alla
livsmedel sänks,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
lågdosstrålningens effekter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om officiell redovisning av mätresultat
gällande strontium och plutonium,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att återuppta flygkartering för att mäta
markstrålningen.
1989/90:Jo732 av Marianne Andersson i Vårgårda och Ingvar
Karlsson i Bengtsfors (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
fast mätstation för radioaktiv strålning i Älvsborgs län.
1989/90:Jo758 av Olle Östrand m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om resurser för forskning och praktiska försök
kring cesium i Gävleborgs och Västernorrlands län.
1989/90:Jo780 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder så att ett nät
av mätstationer för kontinuerlig mätning av radioaktiv strålning
byggs ut i landet med länen som bas.
1989/90:Jo790 av Karin Starrin och Gunnar Björk (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Gävleborgs län måste ha en fast
mätstation för radioaktiv strålning.
1989/90:Jo811 av Hugo Andersson och Roland Larsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en fast mätstation för radioaktiva ämnen i
Östergötland.
1989/90:Jo835 av Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om samordning av mätstationer.
1989/90:Jo879 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär att lagstiftningen
rörande joniserande strålning och radioaktiva ämnen behandlas i
den pågående utredningen om miljölagstiftningen.
Hearing
Utskottet har anordnat en utfrågning med generaldirektör
Gunnar Bengtsson, statens strålskyddsinstitut (SSI), i syfte att
erhålla information om olika strålskyddsfrågor m.m.
Utskottet
Strålskydd m.m.
Motionerna
Frågan om lågdosstrålningens effekter är föremål för ett antal
yrkanden i motion Jo718 (mp). Enligt motionärerna har Tjernobyl
lärt oss att räkna med nya nedfall. Folks oro och ångest är
stor. Lågdosstrålningens risker har inte tagits på allvar. Dess
effekter i Sverige för människors hälsa -- både den fysiska och
psykiska -- måste utredas och belysas. Regeringen bör utarbeta
ett förslag till lagstiftning om sänkt gränsvärde för
radioaktivitet i alla livsmedel (yrkande 1). Vidare bör
regeringen tillsätta en utredning om lågdosstrålningens effekter
(yrkande 2). Enligt motionärerna saknas en officiell redovisning
av mätresultat gällande strontium och plutonium efter
Tjernobylolyckan (yrkande 3). Vidare yrkas att flygkartering för
att mäta markstrålning återupptas (yrkande 4). Skadeverkningarna
från Tjernobyl har enligt motionärerna i motion Jo758 (s)
drabbat Gävleborgs och Västernorrlands län särskilt hårt. Den
omedelbara faran har avklingat, men omfattande och långsiktiga
problem kvarstår. Det är angeläget att särskilda insatser görs
beträffande forskning och praktiska försök i syfte att snabbt få
ned cesiumhalterna i framför allt fisk. Enligt motion Jo879 (v)
yrkande 3 gäller miljöskyddslagen inte joniserande strålning och
radioaktiva ämnen. Sådana frågor behandlas i
atomansvarighetslagen, lagen om kärnteknisk verksamhet och
strålskyddslagen. Detta innebär enligt motionärerna att dessa
oerhört viktiga miljöfrågor bedöms enligt en svagare
lagstiftning än annan miljöfarlig verksamhet. Dessa områden
skall beröras av miljöskyddslagen och bör därför hänskjutas till
den pågående utredningen om miljölagstiftningen.
Utskottets överväganden
Statens strålskyddsinstitut (SSI) utfärdar dosföreskrifter
beträffande radioaktiva ämnen. Föreskrifterna grundas på
internationella rekommendationer. Enligt gällande
livsmedelslagstiftning meddelar statens livsmedelsverk (SLV)
föreskrifter om bl.a. livmedlens beskaffenhet. Med hänsyn till
SSIs dosföreskrifter fastställer SLV de gränsvärden som skall
gälla för olika livsmedel.
Vid utskottets utfrågning av generaldirektören för SSI framkom
bl.a. följande. Frågan om gränsvärden för radioaktivitet i
livsmedel som ett strålskyddsproblem måste relateras till vad
medborgaren i allmänhet utsätts för i form av bl.a.
radonstrålning. Vid en sådan jämförelse framstår radioaktivitet
i livsmedel inte som ett strålskyddsproblem av betydelse. Vissa
befolkningsgrupper utsätts dock för betydligt större stråldoser
än andra. Enligt SSI bör resurserna koncentreras till dessa
grupper. Så sker också i dag, och ifrågavarande
befolkningsgrupper följs noga av berörda myndigheter. De av SLV
fastställda gränsvärdena skall i första hand tillämpas av
handeln och kommer därför inte att minska riskerna för de mer
utsatta befolkningsgrupperna. Den årliga stråldos som dessa
grupper utsätts för beror till mycket stor del på det totala
intaget. För att minska riskerna måste bl.a. arbetet med
information om lämpligt kosthåll förstärkas. Vid utfrågningen
framkom vidare att SSI under tiden efter Tjernobyl utförde
mätningar av strontiumhalten i mejerimjölk. Resultaten
överlämnades till SLV som i särskilda PM redovisade dessa till
samtliga kommuner. Inga större tillskott av strontium kunde
påvisas. Vidare har vissa studier gjorts beträffande bröstmjölk
hos ammande kvinnor. Plutoniumstudier har genomförts vid
universitetet i Lund. Resultatet av dessa studier visade ett
litet tillskott av plutonium efter Tjernobyl. Enligt SSI är
största faran med plutonium i dessa sammanhang om kroppen
utsätts för strålning genom inandning av plutoniumförorenade
dammpartiklar. När de förorenade partiklarna väl hamnat på
marken är de från strålskyddssynpunkt av mindre intresse.
Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte anledning att
föreslå riksdagen någon åtgärd i anledning av motion Jo718
yrkandena 1 och 3. Motionen avstyrks i berörda delar.
För att kunna bedöma lågdosstrålningens eventuella effekter
utgår man enligt SSI från en viss skadeförekomst i förhållande
till viss stråldos (direkt proportionalitet mellan skada och
dos). Problematiken kring lågdosstrålning och skadeförekomst
studeras fortlöpande av SSI. SSI deltar bl.a. i ett av SLV
anordnat projekt om fortplantning hos fisk. Ett omfattande
arbete bedrivs även internationellt. Forskning på detta område
bedrivs sålunda bl.a. av FNs vetenskapliga kommitté rörande
atomstrålningens verkningar (UNSCEAR ) och Internationella
strålskyddskommissionen (ICRB). Enligt SSI skulle en utredning i
enlighet med vad som föreslås i miljöpartiets motion Jo718 inte
tillföra frågan om lågdosstrålningens effekter några nya
vetenskapliga slutsatser. En utredning skulle eventuellt kunna
ge allmänheten en beskrivning av den aktuella vetenskapliga
kunskapsnivån beträffande lågdosstrålningens effekter. SSI har
anordnat flera offentliga diskussioner om lågdosstrålningens
eventuella risker, senast i maj 1990. Utskottet är mot bakgrund
av det anförda inte berett att tillmötesgå det krav på en
utredning om lågdosstrålningens effekter som förs fram i motion
Jo718 yrkande 2. Motionen avstyrks i berörd del.
SSI har tidigare låtit genomföra omfattande flygkartering i
forskningssyfte. Ett av huvudskälen för denna verksamhet har
varit att säkerställa kompetensen på området. Enligt SSI är
behovet av flygkartering störst direkt efter ett eventuellt
radioaktivt nedfall. Flygkartering tillfredsställer behovet av
en omedelbar och samlad överblick. I ett senare skede finns mer
tillförlitliga metoder att tillgå för kontroll av ett
radioaktivt nedfalls eventuella effekter. Med det anförda
avstyrker utskottet motion Jo718 yrkande 4.
Enligt SSI pågår viss forskning och praktiska försök kring
cesium. En rad projekt har genomförts för att kartlägga den
aktuella situationen i olika sjöar. Beträffande mer
åtgärdsinriktad forskning kan bl.a. nämnas SSIs stöd till
naturvårdsverkets cesium/kvicksilver-projekt. SSI deltar även i
EGs forskningsprogram om strålskydd. Programmet omfattar bl.a.
cesiumforskning. Resultatet av den cesiumforskning som pågår kan
enligt utskottets mening förväntas ge ökade möjligheter att
tillgodose syftet med motion Jo758. Motionen avstyrks.
I lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen)
regleras all sådan verksamhet med däri ingående
avfallshantering. Införsel till riket av kärnämnen eller
kärnavfall är definitionsmässigt kärnteknisk verksamhet enligt
nämnda lag. Strålskyddslagens syfte är att utöver människor
skydda djur och miljö mot skadlig verkan av både joniserande och
icke-joniserande strålning. Strålskyddslagen (1988:220) är i
förhållande till kärntekniklagen subsidiär när det gäller
villkor och föreskrifter rörande radioaktivt avfall. Det
väsentliga vid all hantering inom kärnenergiområdet är att uppnå
största möjliga säkerhet. Detta sker bl.a. genom ett
sammanhållet lagsystem vari omfattningen av sådan verksamhet som
är tillståndspliktig anges. Uppdelningen av kontrollen över
kärnenergiverksamheten mellan kärntekniklag och tidigare
strålskyddslag var föremål för regeringens och riksdagens
överväganden i samband med kärntekniklagens tillkomst (prop.
1983/84:60, NU17, rskr.135). Vid behandlingen av förslaget till
nu gällande strålskyddslag konstaterade riksdagen att gällande
ordning i detta avseende skulle bibehållas (prop. 1987/88:88,
JoU19, rskr. 234). Med det anförda föreslår utskottet att motion
Jo879 yrkande 3 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Mätstationer för radioaktiv strålning
Motionerna
I ett antal centerpartimotioner framförs krav på inrättandet
av fasta mätstationer för radioaktiv strålning. I motion Jo703
framhålls att en mätstation i varje län är den minsta
säkerhetsåtgärd människorna bör ha tillgång till. En fast
mätstation för radioaktiv strålning saknas i Skaraborgs län, och
enligt motionärerna har skaraborgarna rätt att kräva en sådan
fast mätstation. Enligt motion Jo732 måste allt göras för att
minimera skadorna när en olycka eller ett tillbud inträffar.
Första åtgärden är att omedelbart varna för utsläpp som
inträffat så att människor kan förflytta sig inomhus och
därigenom undgå det direkta radioaktiva nedfallet. För detta
krävs speciella mätinstrument. Varje län bör ha tillgång till en
fast mätstation för detta ändamål. Enligt motionärerna bör bl.a.
Älvsborgs län ha tillgång till en sådan mätstation. I motion
Jo780 yrkas att riksdagen hos regeringen begär att ett nät av
mätstationer för kontinuerlig mätning av radioaktiv strålning
byggs ut i landet med länen som bas. Enligt motionärerna finns i
Sverige inte mätstationer och kontinuerlig observans av
radioaktiv strålning mer än på två platser. En uppbyggnad av
mätstationer skulle mildra allmänhetens oro i någon mån, även om
den inte kan stillas förrän kärnkraften helt har avvecklats.
Detta är inte minst viktigt i Kalmar län dit tre kärnkraftverk
har lokaliserats. Gävleborgs län måste enligt motion Jo790 ha en
fast mätstation för radioaktiv strålning. Radioaktiviteten
känner inga gränser och kan spridas mycket långa sträckor.
Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl fick stora negativa konsekvenser
för invånarna i Gävleborg. Framför allt drabbades de östra
delarna av länet och kusten norrut. Länet gränsar dessutom till
kärnkraftsanläggningen i Forsmark. Det anförda understryker
behovet av en mätstation i Gävleborgs län. Centerpartiet är
enligt motionärerna i motion Jo811 det parti som längst har
agerat mot kärnkraften. Även om man tappat tron på att
kärnkraften skall lösa den framtida energiförsörjningen kommer
reaktorerna att finnas kvar ett antal år. Allt måste göras för
att minimera riskerna. Ett sätt är att så tidigt som möjligt
varna för radioaktiva utsläpp. Härför krävs speciella
mätinstrument. Sådana finns utplacerade på ett antal platser men
saknas i Östergötland. En fast mätstation som har
direktförbindelse med befintliga larmanläggningar är det minsta
som östgötarna kräver. Enligt motion Jo835 har utredningen om
kärnkraftsberedskap visat på behovet av ett utökat antal
mätstationer för att åstadkomma större beredskap i landet vid
kärnkraftsolyckor. Enligt motionärerna har vägverket ett mycket
väl utbyggt system av mätstationer som ger information till
väderrapporter m.m. Dessa mätstationer kan med mycket små
investeringar mäta radioaktivt nedfall, gasutsläpp från
industrier m.m. En samordning med vägverkets mätstationer skulle
hålla nere kostnaderna för en utbyggnad av mätstationerna för
radioaktiv strålning.
Utskottets överväganden
Effektiv beredskap mot utsläpp av radioaktiva ämnen
förutsätter ett heltäckande varningssystem. Efter Tjernobyl har
SSIs mätstationer utrustats med automatisk rapportering och
alarmering. Vidare har SSI beslutat öka antalet mätstationer
från 26 till 31. De nya stationerna placeras i södra Sverige med
hänsyn till närheten av utländska kärnkraftverk. SSI anser det
önskvärt att ifrågavarande mätstationer bemannas, och man
eftersträvar därför en samlokalisering med Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Enligt SSI är
vägverkets automatiserade mätstationer mindre lämpliga.
Utredningen om kärnkraftsberedskap (SOU 1989:86) föreslår att
antalet mätstationer ökas med ytterligare 10 för placering i
norra Sverige. Utredningens förslag är för närvarande föremål
för beredning inom regeringskansliet. I avvaktan på resultatet
härav anser utskottet det inte meningsfullt att nu föreslå något
riksdagsuttalande med anledning av motionerna Jo703, Jo732,
Jo780, Jo790, Jo811 och Jo835. Motionsyrkandena avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande gränsvärden för radioaktivitet i livsmedel
m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo718 yrkandena 1 och 3,
res. 1 (mp)
2. beträffande lågdosstrålningens effekter
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo718 yrkande 2,
res. 2 (v, mp)
3. beträffande flygkartering
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo718 yrkande 4,
res. 3 (mp)
4. beträffande forskning om cesium
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo758,
5. beträffande miljöskyddslagstiftning och joniserande
strålning
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo879 yrkande 3,
res. 4 (v, mp)
6. beträffande mätstationer för radioaktiv strålning
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo703, 1989/90:Jo732,
1989/90:Jo780, 1989/90:Jo790, 1989/90:Jo811 och 1989/90:Jo835.
res. 5 (c, v, mp)
Stockholm den 6 november 1990
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson
Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Jan Fransson (s), Håkan
Strömberg (s), Grethe Lundblad (s), Sven Eric Lorentzon (m),
Martin Segerstedt (s), Jens Eriksson (m), Åke Selberg (s), Inge
Carlsson (s), Sören Norrby (fp), Annika Åhnberg (v), Marianne
Samuelsson (mp), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Karin
Starrin (c), Dag Ericson (s) och Lars Ernestam (fp).
Reservationer
1. Gränsvärden för radioaktivitet i livsmedel m.m. (mom. 1)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar
med "Statens strålskyddsinstitut" och slutar med "berörda
delar." bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförts i motion Jo718 anser utskottet
att regeringen bör utarbeta ett förslag till lagstiftning om
sänkt gränsvärde för radioaktivitet i alla livsmedel. Vidare
anser utskottet att det saknas en godtagbar officiell
redovisning av mätresultat beträffande strontium och plutonium
efter Tjernobylolyckan. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Jo718 yrkandena 1 och 3 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande gränsvärden för radioaktivitet i livsmedel
m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo718 yrkandena
1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
2. Lågdosstrålningens effekter (mom. 2)
Annika Åhnberg (v) och Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "För att" och slutar med "berörd del." bort ha följande
lydelse:
För att -- -- -- (=utskottet) -- -- -- strålskyddskommissionen
(ICRB). Tjernobyl har dock lärt oss att räkna med fortsatta
nedfall. Folks oro och ångest är stor. Lågdosstrålningens risker
har tidigare inte tagits på allvar. Mot bakgrund härav bör
regeringen tillsätta en utredning om lågdosstrålningens
effekter. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo718
yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande lågdosstrålningens effekter
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo718 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Flygkartering (mom. 3)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "SSI har" och slutar med "yrkande 4." bort ha följande
lydelse:
I likhet med vad som anförts i motion Jo718 yrkande 4 anser
utskottet att flygkartering för att mäta markstrålning måste
återupptas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande flygkartering
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo718 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Miljöskyddslagstiftning och joniserande strålning (mom. 5)
Annika Åhnberg (v) och Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "I lagen" och på s. 5 slutar med "vidare åtgärd." bort ha
följande lydelse:
Miljöskyddslagen gäller inte beträffande joniserande strålning
och radioaktiva ämnen. Sådana frågor behandlas i
atomansvarighetslagen, lagen om kärnteknisk verksamhet och
strålskyddslagen. Detta innebär enligt utskottets mening att
viktiga miljöfrågor bedöms enligt en svagare lagstiftning än
annan miljöfarlig verksamhet. Joniserande strålning och
hanteringen av radioaktiva ämnen borde omfattas av
miljöskyddslagstiftningen. Frågan bör därför hänskjutas till
den pågående utredningen om miljölagstiftningen. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo879 yrkande 3 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande miljöskyddslagstiftning och joniserande
strålning
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo879 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Mätstationer för radioaktiv strålning (mom. 6)
Karl Erik Olsson (c), Annika Åhnberg (v), Marianne Samuelsson
(mp) och Karin Starrin (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Effektiv beredskap" och slutar med "Motionsyrkandena
avstyrks." bort ha följande lydelse:
I motion Jo780 yrkas att riksdagen hos regeringen begär
åtgärder så att ett nät av mätstationer för kontinuerlig mätning
av radioaktiv strålning byggs ut i landet med länen som bas.
Enligt motionärerna finns i Sverige inte mätstationer och
kontinuerlig observans av radioaktiv strålning mer än på två
platser. Ett ökat antal mätstationer skulle i någon mån mildra
allmänhetens oro, även om den inte helt kan stillas förrän
kärnkraften har avvecklats. Detta är inte minst viktigt i de län
där kärnkraftverken är lokaliserade. En utbyggnad i enlighet med
vad som nu förordats innebär att flera län måste tillföras
mätstationer för radioaktiv strålning. Utskottet förutsätter att
de krav på stationernas lokalisering som framförs i motionerna
Jo703, Jo732, Jo790, Jo811 och Jo835 därvid kommer att
tillgodoses. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna
Jo703, Jo732, Jo780, Jo790, Jo811 och Jo835 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande mätstationer för radioaktiv strålning
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo703,
1989/90:Jo732, 1989/90:Jo780, 1989/90:Jo790, 1989/90:Jo811 och
1989/90:Jo835 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.