Motioner väckta under allmänna motionstiden 1988/89
1988/89:T222 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts beträffande kemiska och andra
bekämpningsmedel vid flygplatser och vid nyanläggningar av
flygplatser.
1988/89:N432 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
5. att riksdagen beslutar att svavelhalten i tung
eldningsolja sänks till 0,5 % och i villaolja till 0,15 %.
1988/89:Jo511 av Carl Frick (mp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
regeringen i övrigt skall föra en aktiv antiförsurningspolitik
enligt de riktlinjer som anges i miljöpartiet de grönas
partimotioner om trafik, jordbruk och energi.
1988/89:Jo717 av Göran Ericsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en halvering av svavelhalten i
eldningsolja,
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr211.
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att skärpta gränsvärden för utsläpp från
energianläggningar skall införas, för utsläpp av svavel vid
olje- och kolanläggningar och för kväveoxidutsläpp från
kolförbränning,
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr211.
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kunskaper om avgasreningens betydelse, om
att underlätta och stimulera till återkommande kontroll av
avgasreningssystem, samt om att införa gränsvärden för
avgasutsläpp för bensin och dieseldrivna fordon.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr211.
1988/89:Jo719 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
vad i motionen anförts om åtgärder för att begränsa
luftföroreningarna beaktas vid olika myndigheters arbete.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A408.
1988/89:Jo739 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att tankmuffar skall utgöra obligatorisk
utrustning på alla bensinpumpar senast 1990.
1988/89:Jo748 av Margareta Fogelberg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en skärpning av gränsen för utsläpp av
kväveoxider,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skärpta miljökrav för fartyg.
1988/89:Jo749 av Britta Bjelle och Hugo Bergdahl (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det angelägna i att Sverige upptar
förhandlingar med Sovjetunionen för att få till stånd en
minskning av utsläppen från framför allt nickel.
1988/89:Jo771 av Kerstin Ekman m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om uppdrag till naturvårdsverket om återvinning
av bensinångor.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T219.
1988/89:Jo778 av Barbro Sandberg och Charlotte Branting (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts angående kontroll av rökgasrening
från krematorier.
1988/89:Jo795 av Bo Finnkvist och Lisbeth Staaf-Igelström (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om anordning för att ta till vara
bensinångor.
1988/89:Jo796 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en analys av
konsekvenserna av växthuseffekten för Sveriges del i enlighet
med vad som i motionen anförs,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförs om initiativ för att sammankalla
världsklimatkonferens,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförs om analys av åtgärder för att bibehålla och på
sikt minska utsläppen av koldioxid i enlighet med vad som i
motionen anförs,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförs om tidpunkt och målsättning för
granskningskonferens om freonutsläpp,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
kväveutsläppen i Sverige skall kunna minska till under en nivå
naturen tål.
1988/89:Jo797 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts om internationella åtgärder mot försurningen,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att begränsa
koldioxidutsläppen,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om målsättningen för att begränsa
försurande luftföroreningar,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att minska utsläppen från
trafiken,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att påskynda avvecklingen
av freonanvändningen.
1988/89:Jo799 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skärpt mål för minskningen av utsläppen av
kväveoxider,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skärpt gränsvärde för svavelutsläpp från
oljeeldade anläggningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sänkt svavelhalt i tung eldningsolja till
0,5 procent under 1990,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sänkt svavelhalt i bunkerolja till 1
procent fr.o.m. 1990,
5. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket
får i uppdrag att redovisa hur ytterligare begränsningar av
kolväte- och kväveoxidutsläppen skall kunna genomföras,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om samarbete med Danmark för att minska
luftföroreningarna i södra Sverige,
8. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket
tillsammans med skogsstyrelsen får i uppdrag att utarbeta ett
förslag om hur lövskogsandelen i särskilt drabbade områden skall
kunna ökas,
9. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning
tillsätts med uppgift att lägga fram förslag till handlingsplan
mot koldioxidutsläppen och andra hot mot atmosfären i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1988/89:Jo800 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket
får i uppdrag att lägga fram förslag till skärpta avgasnormer
för personbilar fr.o.m. 1995 års modeller.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T222.
1988/89:Jo804 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att obligatorisk avgasdeklaration
för motorfordon i annonser och försäljningsbroschyrer skall
införas enligt vad som angivits i motionen,
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T223.
4. att riksdagen om sin mening ger regeringen till känna att
återvinning av bensinångor skyndsamt bör införas.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T223.
1988/89:Jo809 av Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att miljökonsekvensutredningar
skall verkställas vid alla befintliga och planerade flygplatser,
2. att riksdagen beslutar att också själva flygningens
miljöpåverkan görs till koncessionsärende.
1988/89:Jo814 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regereringen begär att gränsvärden för
utomhusluft upprättas,
2. att riksdagen hos regeringen begär att gränsvärden i
inomhusluften för formaldehyd och mögelsporer sätts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att naturvårdsverkets luftkontrollprogram
utvidgas med flera mätstationer och fler ämnen som mäts,
4. att riksdagen hos regeringen begär att epidemiologiska
undersökningar utförs på befolkningen i starkt förorenade
områden för att upptäcka hälsorisker,
5. att riksdagen hos regeringen begär att ett nationellt
luftvårdsprogram upprättas och att kommuner och/eller län
upprättar egna luftvårdsplaner.
1988/89:Jo831 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att hindra spridning av
bensinångor vid tankning.
1988/89:Jo864 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen utarbetar ett underlag för
beslut om införande av de s.k. Kalifornienkraven för
avgasutsläpp från personbilar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att införa ett
kolväteåterföringssystem i hela bensinhanteringskedjan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att införa rökgasrening på
fartyg samt elanslutning av fartyg i hamn.
1988/89:Jo869 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om internationella överenskommelser på
luftvårdsområdet.
1988/89:Jo899 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för förbättrad miljö vid och
omkring Arlanda flygplats.
1988/89:Jo954 av Kent Carlsson och Anneli Hulthén (s) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i miljöskyddslagen eller lagen om kemiska produkter, att
återvinning av kolväten, i enlighet med vad i motionen anförts,
blir obligatorisk.
1988/89:Jo955 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen begär hos regeringen att den verkar för att
miljöavgifter införs även på utrikesflyget,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts om krav på utsläppsbegränsningar vid anskaffning av
nya flygplan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts om krav på kompletterande reningsutrustning på
befintliga flygplan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts angående omhändertagande av glykol,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts om insamling och utvecklande av alternativ till urea
som avisningsmedel på landningsbanor,
1988/89:Jo962 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
14. att riksdagen beslutar att skärpa kontrollen av
katalysatorbilar.
1988/89:Jo964 av Annika Åhnberg (vpk) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om problemen med svavelhalten i båtars drivmedel.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Fö729.
1988/89:Jo965 bilaga av Marianne Samuelsson och Birger Schlaug
(mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
koldioxidutsläppen inte bör få överskrida dagens nivå.
1988/89:Jo967 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
målsättningen bör vara att halvera utsläppen av svaveldioxid
fram till år 1995,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
målsättningen bör vara att minska utsläppen av kväveoxider med
70 % fram till år 1995,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
målsättningen bör vara att minska utsläppen av kolväten med 75 %
fram till 1995,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
målsättningen bör vara att minska ozonbildningen vid markytan
med 75 % fram till år 1995,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att högsta tillåtna svavelhalt i tyngre
eldningsoljor (E03-5) bör sänkas till 0,5 % senast den 1/1 1990,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att högsta tillåtna svavelhalt i tyngre
eldningsoljor (EO3-5) bör sänkas till 0,3 % senast den 1/1 1991,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige bör skaffa
avsvavlingskapacitet för tyngre eldningsoljor,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att högsta tillåtna svavelhalt i lättare
eldningsoljor bör sänkas till 0,1 % senast den 1/1 1990,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en övre gräns för svavelutsläppen från
energianläggningar bör sättas till 0,05 g/MJ senast den 1/1
1991,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en övre gräns för
kväveoxidutsläppen bör sättas till 0,06 g/MJ för äldre
anläggningar och till 0,03 g/MJ för nya anläggningar senast den
1/1 1991,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att lövskogsinslaget inom
försurningskänsliga delar av landet bör öka,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ändrad markanvändning från
jordbruksmark och lövskogsdominerad mark till barrskogsdominerad
mark förbjuds inom försurningskänsliga områden,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om gränsvärden för ozon, svaveldioxid,
kväveoxid, koloxid och kolväten i utomhusluften,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att användningen av s.k. freoner och
haloner bör förbjudas fr.o.m. den 1/1 1991,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den planerade avvecklingen av
användningen av fullständigt halogenerade freoner bör utökas
till att gälla även de freoner som inte är fullständigt
halogenerade,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett internationellt forskningsprogram
om dikväveoxid (lustgas).
1988/89:Jo969 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att minimera bilismens
negativa miljöpåverkan,
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T447.
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om uppmuntring av alternativa
avgasreningsmetoder.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T447.
1988/89:Jo971 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
behovet av en skärpning och kontroll av kolväteutsläpp från
framför allt raffinaderierna,
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T716.
3. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt
naturvårdsverket att kartlägga hur bensinhanteringen vid landets
tappstationer är ordnad och att riksdagen därefter ges tillfälle
ta ställning till de åtgärder redovisningen kan ge anledning
till.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:T716.
1988/89:Jo972 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skärpta krav på utsläppen från trafiken.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1989/90
1989/90:Jo425 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att sand- och grustäkter skall förbjudas på ekologiskt känsliga
områden.
1989/90:Jo714 av Elving Andersson och Rune Thorén (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående svenskt initiativ för bildande av en
Nordsjökommission,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående stängning av
upparbetningsanläggningen Sellafield i England,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående planerna på oljeutvinning i
Skagerrak,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett svenskt initiativ till ett gemensamt
nordiskt program för miljöförbättringar i Skagerrak--Kattegatt
och att för detta ändamål utnyttja den speciella låneordningen i
Nordiska Investeringsbanken,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående naturvårdsverkets aktionsplan mot
havsföroreningar.
1989/90:Jo717 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ett samlat åtgärdsprogram för
Mälaren och Hjälmaren.
1989/90:Jo724 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
kantzoner (skyddszoner) som miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket.
1989/90:Jo730 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om internationellt samarbete för att stoppa
dioxinutsläpp,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om hårda restriktioner mot kvicksilver och
dess föreningar,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om internationellt förbud mot kvicksilver och
dess föreningar.
1989/90:Jo734 av Carl Frick (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen har anförts om att industrier och offentlig
verksamhet som förbrukar processvatten i lag skall åläggas att
återföra detta till det egna vattenintaget,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen har anförts om att de reningsmassor som uppkommer
vid den interna reningen för att göra cirkulation möjlig skall
lagras av industrin så att miljöskadande ämnen inte kan läcka ut
till omgivningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen har anförts om att det utfärdas direktiv för
återförande av processvatten som leder till att detta har
genomförts i landet inom en femårsperiod,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen har anförts om att kommunerna skall bli befriade
från tvånget att ta hand om industriers vatten för rening såvida
det inte rör sig om vatten från kök och sanitetsanläggningar.
1989/90:Jo741 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket
får i uppdrag att lägga fram förslag till skärpta avgasnormer
för personbilar fr.o.m. 1995 års modeller,
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T212.
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om uppdrag till naturvårdsverket om att lägga
fram förslag till skärpta miljökrav för sjöfarten.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T212.
1989/90:Jo742 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär att den tar initiativ
till förnyade överläggningar med de länder som inte följer de
åtaganden de undertecknat i Nordsjökonventionen om förbud mot
dumpning av avfall.
1989/90:Jo743 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att utländska fartyg på besök
informeras om svenska bestämmelser på det sanitära området,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skyldighet för oljebolagen att snarast
förse bensinstationerna med ett återvinningssystem,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
i handeln må finnas ökad tillgång på fosforfria tvättmedel,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att via information till markägare markera
betydelsen av att vattendrag får kväveskydd i form av lämplig
vegetation,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att följa planerna inom den
norska regeringen på oljeutvinning i Skagerrak,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den marina forskningen skall ges resurser att bedriva
verksamheten under så goda betingelser som situationen i
Västerhavet uppfordrar till.
1989/90:Jo746 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder mot luftföroreningar och
försurning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utökad lövskogsandel,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om återskapande av våtmarker,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skärpta
krav på en kvävereduktion vid reningsverken,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förklarande av Kattegatt som
miljöskyddsområde,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att målet skall vara att massaindustrins
utsläpp av klorföreningar är avvecklade vid sekelskiftet.
1989/90:Jo749 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skilda reningsverk för hushållsavlopp och
industriavlopp,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att målsättningen skall vara att
klorutsläppen är avvecklade till 1995,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en plan för kvävereduktion i reningsverk,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om mottagningsstationer i svenska hamnar för
olje- och kemikaliespill.
1989/90:Jo751 av Lars Svensson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att starta försök med
restaurering och nyskapande av våtmarker och randzoner.
1989/90:Jo753 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utökad försöksverksamhet med tillsats av selen vid kalkning av
våra sjöar och vattendrag.
1989/90:Jo754 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder mot skogsskadesituationen i
regionen Lilla Edet--Trollhättan--Vänersborg.
1989/90:Jo759 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder mot havsföroreningarna i
Bottenhavet.
1989/90:Jo765 av Ingegerd Wärnersson och Anita Jönsson (s)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om krav på rökgasrening från krematorierna.
1989/90:Jo770 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att kraftigt skärpa
målsättningarna vad gäller att minska utsläppen av miljöfarliga
ämnen från bl.a. vägtrafiken,
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T220.
2. att riksdagen beslutar att fr.o.m. 1992, i enlighet med
vad som anförts i motionen, skärpa avgaskraven för personbilar
vad gäller kväveoxider resp. kolväten till 0,16 g/km och vad
gäller hållbarhetskravet till tio år eller 16 000 mil,
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T220.
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
återvinning av bensinångor m.m. skyndsamt skall införas i
enlighet med vad som anförts i motionen,
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T220.
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om mindre miljöskadliga drivmedel för tunga
fordon,
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T220.
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avgaskrav
på arbetsfordon m.m. som skall vara riksdagen till handa före
1990 års utgång.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T220.
1989/90:Jo771 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till avgaskrav och krav
på bränslekvalitet för sjöfarten att införas senast den 1
januari 1991 och att kraven därefter trappas upp för att bli
minst motsvarande dem som gäller för den tunga vägtrafiken.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T619.
1989/90:Jo773 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
7. att riksdagen begär att regeringen skall återkomma till
riksdagen med förslag till åtgärder som begränsar utsläppen av
skilda växthusgaser,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fortsatta insatser för att skydda
ozonlagret,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om begränsningar av utsläppen av försurande
ämnen,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till väl
definierade normer för luft- och vattenkvalitet, i enlighet med
det system som EG håller på att utarbeta.
1989/90:Jo774 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statligt stöd till åtgärdsprogram för
Vättern.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Bo506.
1989/90:Jo775 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om alternativa reningssystem för bensindrivna fordon, exempelvis
Lemi-systemet.
1989/90:Jo781 av Anita Stenberg m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning med syfte att lösa
problemen med krematoriernas kvicksilverutsläpp.
1989/90:Jo794 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ett åtgärdsprogram mot
försurningen i skogen.
1989/90:Jo795 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att uppmärksamt följa planerna på
oljeutvinning i Skagerrak.
1989/90:Jo804 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om restriktioner vid spridning av
naturgödsel.
1989/90:Jo814 av Lola Björkquist och Karl-Göran Biörsmark (fp)
vari yrkas att riksdagen beslutar att en större andel av
avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel från
Östergötlands jordbrukare tilldelas länsstyrelsen i Östergötland
för den samordnade regionala miljökontrollen av sjöar,
vattendrag och kustvatten.
1989/90:Jo818 av Anders Castberger m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Vänersjöfartens betydelse från säkerhets-
och miljösynpunkt och statens eget ansvar att föregå med gott
exempel vid transportval,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Västervattnens betydelse som
dricksvattentäkt för en betydande del av Västsveriges
befolkning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts beträffande allvaret och omfattningen av
utsläpp, även som resultat av olyckor och tillbud,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett program
för Västervattnen där i motionen redovisade förslag bör ingå.
1989/90:Jo822 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om målsättningen för att begränsa försurande
luftföroreningar,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att begränsa
koldioxidutsläppen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att avveckla
klorutsläppen till 1995,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att den bör vidta åtgärder för att klorutsläppen från
kärnkraftverken skall upphöra,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en plan för avveckling av
kvävetillförseln från avloppsreningsverk.
1989/90:Jo824 av Per Stenmarck m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om hastighetens betydelse för avgasutsläppen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående betydelsen för miljön av
kringfartsleder och andra väginvesteringar.
1989/90:Jo827 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag på åtgärder
för att förse krematorier och sjukhus med godtagbar
reningsutrustning.
1989/90:Jo829 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om resurser för havsmiljösamarbete i
Bottenviken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
inom naturvårdsverket upprätta fonder där länsstyrelserna kan
söka medel för miljöprojekt.
1989/90:Jo830 av Ivar Virgin och Sten Svensson (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet att utarbeta en handlingsplan mot
föroreningar i våra insjöar och vattendrag.
1989/90:Jo833 av Ivar Franzén (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att av regeringen begära ett forsknings- och
åtgärdsprogram som syftar till att minska näringsläckaget från
våra skogsmarker.
1989/90:Jo834 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att boverket och naturvårdsverket
får i uppdrag att analysera, utvärdera och redovisa hur och i
vilken takt ekologiska toalettsystem skall kunna ersätta den
vanliga vattentoaletten.
1989/90:Jo840 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att
utreda frågan om att ange precisa miljökrav på det bränsle som
används på i första hand våra fartyg och på sikt alla fartyg.
1989/90:Jo843 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att hushållsavlopp och industriavlopp
inte får blandas.
1989/90:Jo847 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om de kommunala avloppsreningsverken och
problemet med rötslammet.
1989/90:Jo856 av Håkan Hansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av insatser på miljöområdet i
Skåne för att förbättra naturmiljön i regionen,
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N347.
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
handlingsplan för miljöförbättrande åtgärder i enlighet med vad
som anförts i motionen.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N347.
1989/90:Jo857 av Carl Frick och Lars Norberg (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att det skall göras en handlingsplan för
att snabbt komma bort från alla de utsläpp som äventyrar Vättern
som dricksvattentäkt och som uppskattat fiskevatten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att planen måste innehålla restriktioner
för utsläpparnas verksamheter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att planen skall börja få verkan senast
inom ett år från beslut och att den skall vara genomförd senast
tre år efter ikraftträdande,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att kostnaderna för planens genomförande i
allt väsentligt skall belasta förorenarna.
1989/90:Jo858 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om utökat skydd av skog,
2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om ökad kalkning m.m. mot försurning i Västernorrland,
3. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att göra Sundsvall--Timrå-området till särskilt
miljöskyddsområde.
1989/90:Jo859 av Bo Hammar m.fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en
delegation med uppgift att initiera och samordna åtgärder för
att göra miljön i Stockholmsregionen väsentligt bättre,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder
för en säkrare och mer miljövänlig sjöfart, i enlighet med vad
som i motionen anförs,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om flygtrafiken i Stockholmsområdet,
4. att riksdagen hos regeringen begär att kommunala
myndigheter i Stockholms län enligt lagen om kemiska produkter
ges befogenhet att vidta generella åtgärder.
1989/90:Jo860 av Lars Norberg och Carl Frick (mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förläggandet av ett sötvattenslaboratorium
till Vättern vid Ödeshög.
1989/90:Jo861 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skärpta krav på bensin- och dieseldrivna
fordon,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ändrad lagstiftning för trafik i
storstäderna.
1989/90:Jo862 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om begränsningar av möjligheten att utöva
verksamhet med äldre bilar.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T248.
1989/90:Jo863 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts beträffande kontinuerlig uppföljning av
skogsskadesituationen i Skåne och Sydsverige i övrigt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts beträffande ett åtgärdsprogram mot
skogsskador,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om internationella överenskommelser på
luftvårdsområdet.
1989/90:Jo865 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nya utsläppskrav senast fr.o.m. 2000 års
modeller för nya fordon och senast fr.o.m. år 2010 för alla
fordon,
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T250.
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om högsta föroreningsvärden till högst
WHO-nivå,
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T250.
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av utsläppskrav på färjor i
trafik på svenska hamnar,
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T250.
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om begränsningen av glykol- och
ureaanvändningen på flygplatserna.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T250.
1989/90:Jo867 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
kommunala avloppsreningsverk vid Västerhavet och Östersjön skall
ha infört kvävereduktion motsvarande minst 60 % senast den 1
juli 1992,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
kommunala avloppsreningsverk vid Västerhavet och Östersjön skall
ha infört kvävereduktion motsvarande minst 75 % senast den 1
juli 1995,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
kommunala avloppsreningsverk vid Bottenhavet och Bottenviken och
i inlandet skall ha infört en kvävereduktion motsvarande minst
50 % senast den 1 juli 1992,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
målsättningen skall vara att utsläppen av fosfor skall ha
halverats senast den 1 juli 1993,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
varje enskilt avloppsreningsverk skall ha en fosfatreningsgrad
på minst 95 % senast den 1 juli 1993,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
utsläppen av klorhaltiga ämnen från massaindustrin skall ha
upphört senast 1995,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
klorblekt papper inte skall få säljas i Sverige efter den 1 juli
199l,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
samtliga industriutsläpp av giftiga metaller och halogenerade
organiska föreningar skall kartläggas i syfte att ompröva
koncessioner och därmed kraftigt reducera utsläppen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att kartläggningen enligt hemställan 9 används som grund för
införande av utsläppsskatter,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att alla hamnar som tar emot miljöfarliga laster skall ha en
effektiv mottagning av spill och bra service för rengöring,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att jordbruksföretag med djurhållning bör ha en
lagringskapacitet för stallgödsel för minst 12 månader fr.o.m.
1993,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att jordbruksföretag i områden med stora problem med
vattenförorening bör vara koncessionspliktiga i enlighet med vad
som anförts i motionen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att användningen av handelsgödselkväve bör minskas med 30 % inom
tre år och med 50 % inom fem år.
1989/90:Jo871 av Karin Starrin och Gunnar Björk (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att sanera Rolfstaån och att
nya pengar därför behöver tillföras det anslag för
återställningsåtgärder som finns inom SNV,
2. att riksdagen hos regeringen begär att projekten med
kalkning skall fortsätta och utvecklas,
5. att riksdagen hos regeringen begär en uppföljning av de
dioxinundersökningar i Bottenhavet som genomfördes 1989,
7. att riksdagen hos regeringen begär att medel tillförs så
att intensifierade analyser kan ske av skogsskadorna i
Gävleborg.
1989/90:Jo878 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att miljöskyddsförordningen ändras så att
större järnvägar, vägar och trafikleder blir tillståndspliktiga
enligt miljöskyddslagen,
1989/90:Jo879 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
17. att riksdagen beslutar att år 2010 skall förbränning av
fossila bränslen i fordon upphöra,
18. att riksdagen beslutar att fr.o.m år 2000 skall inte nya
bilar med fossila bränslen som drivmedel tillåtas,
20. att riksdagen hos regeringen begär en konsekvensanalys av
besluten om reduktion av kväveutsläpp och oförändrade
koldioxidutsläpp.
1989/90:Jo880 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om rening av avgaser från dieselfordon,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
skyddet av Mälaren skall förstärkas genom att restriktioner
införs för kemikalieanvändning på tillrinningsområden av
särskild betydelse.
1989/90:Jo881 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kväverening vid reningsverken.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Bo250.
1989/90:Jo882 av Åsa Domeij och Roy Ottosson (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att åtgärder bör vidtas för att minska
utsläppen av svaveldioxid med 75 % inom fem år, eller med 90 %
räknat på perioden 1980--95,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att åtgärder bör vidtas för att minska
utsläppen av kväveoxider med 70 % inom fem år,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att åtgärder bör vidtas för att minska
utsläppen av kolväten med 75 % inom fem år,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att åtgärder bör vidtas för att minska
ozonbildningen vid markytan med 75 % inom fem år,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att högsta tillåtna svavelhalt i tyngre
eldningsoljor (E03-5) skall sänkas till 0,5 % senast den 1
januari 1991,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att högsta tillåtna halt i lättare
eldningsoljor skall sänkas till 0,1 % senast den 1 januari 1991,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en övre gräns för svavelutsläppen
skall sättas till 0,05 g/MJ senast den 1 januari 1992,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en övre gräns för kväveoxidutsläppen
skall sättas till 0,06 g/MJ för äldre anläggningar och till 0,03
g/MJ för nya anläggningar senast den 1 januari 1992,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
lövskogsinslaget inom försurningskänsliga delar av landet bör
öka i enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om pH-justering av vatten från kommunala
reningsverk,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om gränsvärden för ozon, svaveldioxid,
kväveoxid, koloxid, ozon och kolväten i utomhusluft,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att minska metanutsläppen.
1989/90:Jo883 av Sven Eric Lorentzon m.fl (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att naturvårdsverket bör kartlägga hur
utsläppen förhåller sig i förhållande till de kritiska
belastningsgränserna och föreslå åtgärder då dessa gränser hotas
att överskridas,
14. att riksdagen hos regeringen begär kartläggning av
miljötillståndet i våra inre vatten och förslag om
åtgärdsprogram med anledning av denna.
Utskottet
På grund av en ständigt ökande arbetsbelastning har utskottet
beslutat att fristående motioner i princip skall sakbehandlas
högst en gång under varje valperiod. Det innebär att vissa
motionsgrupper och ämnesområden skall kunna behandlas på ett
förenklat sätt inom ramen för t.ex. en treårsperiod. Samtidigt
innebär beslutet att varje ämnesområde skall kunna bli föremål
för en fördjupad hantering inom en treårsperiod.
De frågor om vatten- och luftvård som tas upp i de nu aktuella
motionerna har behandlats utförligt vid flera tidigare
tillfällen under innevarande mandatperiod (se bl.a.
1989/90:JoU6). Under våren 1991 räknar utskottet med att dessa
frågor återkommer i samband med beredningen av en större
miljöpolitisk proposition. Mot angivna bakgrund har utskottet
beslutat föreslå att samtliga motionsyrkanden om vatten- och
luftvård nu lämnas utan någon vidare åtgärd från riksdagens
sida.
Närvarande: Grethe Lundblad (s), Håkan Strömberg (s), Sven
Eric Lorentzon (m), Martin Segerstedt (s), Bengt Rosén (fp),
Jens Eriksson (m), Margareta Winberg (s), Åke Selberg (s), Inge
Carlsson (s), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Annika
Åhnberg (v), Marianne Samuelsson (mp), Kaj Larsson (s), Karin
Starrin (c), Anders Castberger (fp) och Dag Ericson (s).
Särskilda yttranden
1. Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson
(alla m) anför:
Jordbruksutskottet har beslutat att vatten- och
luftvårdsfrågor, som tas upp i en rad motioner från 1988/89 och
1989/90 års riksmöte, i avvaktan på den miljöpolitiska
propositionen som väntas våren 1991, nu behandlas summariskt. Vi
har på grund av utskottets arbetsbelastning tvingats acceptera
detta otillfredsställande förhållande. Det är olyckligt att
riksdagen inte får ta ställning till de förslag som vi lagt --
förslag som avsevärt skulle förbättra svensk miljöpolitik. I
detta särskilda yttrande kommer vi ändå att framföra våra
alternativ till regeringens politik på ett par viktiga
miljöområden.
Minska utsläppen av växthusgaser
Allt sedan Världskommissionen för miljö och utveckling angav
växthuseffekten som det största globala miljöhotet har vi i
riksdagen fört fram en rad förslag för att begränsa utsläppen av
växthusgaser i Sverige. Riksdagen har beträffande den viktigaste
växthusgasen, koldioxid, på moderat initiativ beslutat att
utsläppen skall vara oförändrade från år 1988.
Socialdemokraterna motsatte sig detta beslut och har aktivt sökt
påverka andra partier att överge riksdagens beslut.
Naturvårdsverket använder år 1987 som basår för riksdagsbeslutet
om oförändrade utsläpp. Såväl år 1988 som år 1989 kunde
koldioxidutsläppen minskas enligt nu tillgänglig statistik.
Detta har kunnat ske trots att bilismen har ökat. Moderata
samlingspartiet har, för att ytterligare minska
koldioxidutsläppen, i motion 1989/90:Sk108 föreslagit en
koldioxidavgift på 46 öre per kg emitterad koldioxid. Den skall
gälla alla fossila bränslen, även när de används för
elproduktion. Den koldioxidavgift som riksdagens majoritet
beslutat på 25 öre per kg gäller ej elproduktion. Den avgift vi
föreslagit skulle ge en kraftig stimulans till en övergång från
fossila bränslen till andra alternativ, t.ex. biobränslen, som
inte ger några nettoutsläpp av koldioxid. Även våra förslag att
inte momsbelägga fjärrvärmen kan pressa ned koldioxidutsläppen.
Inför FN-konferensen om miljö och utveckling år 1992 i
Brasilien bör Sverige verka för en internationell
överenskommelse om en långsiktig sänkning av koldioxidutsläppen
och kortsiktigt för en oförändrad utsläppsnivå i i-länderna.
Även för övriga växthusgaser bör internationella
överenskommelser träffas.
Minska luftföroreningarna och försurningen
Moderata samlingspartiet har givit många förslag till
riksdagen för att förbättra luftkvaliteten. Ett exempel är det
av riksdagen antagna förslaget att minska Sveriges svavelutsläpp
med 80% från år 1980 till år 2000. Runt om i världen pågår
intensiva ansträngningar för att minska luftföroreningarna. De
mest långtgående luftvårdsplanerna har tagits fram i södra
Kalifornien i USA, som på grund av klimatförhållandena är
särskilt känsligt för luftföroreningar. Det är viktigt att
Sverige noggrant följer utvecklingen i Kalifornien och drar
nytta av deras erfarenheter. När det gäller flera
luftföroreningar är Sverige starkt utsatt för utsläpp från
omvärlden. År 1986 föll det ned 330000 ton svavel i Sverige.
Endast 40000 ton härrörde från inhemska källor. Närmare 40%
av svavelnedfallet kommer från Västeuropa. Den svenska
försurningssituationen kan endast i ringa omfattning förbättras
genom åtgärder i Sverige. Därför är det angeläget att Sverige
internationellt fortsätter att verka för åtgärder som begränsar
utsläppen.
Inte heller en långtgående minskning av de svenska
svavelutsläppen enligt riksdagens beslut ger tillräcklig effekt
på nedfallet av svavel för att det skall understiga de kritiska
belastningsgränserna. Enda undantaget är Norrlands inland.
Tabell 1
50>Svavel, 70>Kväve,
50>kg/ha år 70>kg/ha år
Det är alltså nödvändigt att driva på det internationella
förhandlingsarbetet för att år 1993, när nuvarande
överenskommelse om svavelminskningar på 30 % mellan år 1980 till
år 1993 upphör, kräva sådana svavelutsläppsminskningar att
belastningen på sikt kommer under den kritiska gränsen.
Under perioden 1980--1988 har de flesta länder i Västeuropa
minskat svavelutsläppen med 20--60 % medan utsläppen i Östeuropa
i stort har varit oförändrade. Demokratiseringsprocessen i
Östeuropa öppnar nu möjligheten till en radikal förbättring av
miljösituationen, inte minst på luftföroreningsområdet. Sverige
bör aktivt delta i EGs aktioner för att stödja denna utveckling.
Största delen av luftföroreningarna härrör från förbränning.
Förbränning av kol, olja, torv och andra bränslen leder till att
en rad föroreningar bildas. Även trafiken ger upphov till
betydande luftföroreningar. Dessa kan påverka såväl hälsa som
miljö. De sura föroreningarna som bildas vid förbränning kan
försura sjöar, mark, skog och grundvatten. Knappt 20% av
Sveriges sjöar är försurade. Närmare 10% av den beskogade ytan
i Europa bedöms vara påverkad av skogsskador. År 2010 kan
energiproduktionen ge merparten av kväveoxidutsläppen. Om
kärnkraftsavvecklingen leder till att elvärme ersätts med
småskalig förbränning, kommer luftkvaliteten i tätorterna att
avsevärt försämras i förhållande till nuläget. Om cirka hälften
av kärnkraften ersätts med sådan förbränning kommer det att ge
ungefär lika stora kväveoxidutsläpp som vägtrafiken beräknas ha
år 2010. Ansträngningarna för att få ned skadliga
luftföroreningar riskerar att spolieras vid en
kärnkraftsavveckling. En av de mest effektiva
luftvårdsåtgärderna är att behålla kärnkraften. Enligt vår
mening skall kärnkraften avvecklas först då det finns andra --
miljömässigt och ekonomiskt -- godtagbara alternativ.
Följande åtgärder är nödvändiga för att minska
luftföroreningarna och därigenom motverka växthuseffekten,
försurningen och ozonlagrets uttunning:
Minskad svavelhalt i eldningsoljor och andra bränslen
Minskad förbränning av fossila bränslen
Bättre energihushållning
Fortsatt kärnkraftsanvändning
Rökgasavsvavling vid stora koleldade värmeverk och
kraftvärmeverk
Minskade utsläpp från trafiksektorn
Minskad användning av freon
Renare trafik
Trafiken svarar för en stor mängd luftföroreningar. Av
kväveutsläppen svarar trafiken för ungefär två tredjedelar och
av kolväte för ungefär hälften av de totala utsläppen. Under de
senaste åren har avgaskraven skärpts i såväl Sverige som andra
länder. Detta är ett steg i rätt riktning. Den skatterabatt som
infördes på moderat initiativ påskyndade övergången till
katalytiskt avgasrenade bilar. Den socialdemokratiska
politiken har inneburit att en rad pålagor lagts på bilismen.
Detta kan leda till att miljöförbättrande åtgärder, i form av
eftermontering av katalysatorer och nyanskaffande av bilar,
försenas. Det vore olyckligt eftersom nya bilar är utrustade med
katalytisk avgasrening och dessutom bränslesnåla vilket
därigenom ger upphov till mindre avgaser. Förnyelsen av
bilparken bör stimuleras. Därför anser vi att en temporär
höjning av bilskrotningspremien till 1500 kr. skall ske under
år 1991. I dag utgår ett stimulansbidrag om 1000 kr. till dem
som eftermonterar katalysatorer på sina bilar. Om det visar sig
att bidraget inte får önskat resultat bör en höjning till 3000
kr. övervägas. Med en fortsatt teknisk utveckling och successivt
skärpta utsläppskrav bör vi år 2010 kunna räkna med minskningar
på mellan 70 och 80 % för kväveoxider och minst 80 % för
kolväten. Motsvarande utveckling är att förutse i Västeuropa. EG
har nu antagit avgasreningskrav för personbilar som motsvarar de
svenska.
Vår politik för att främja minskade utsläpp från trafiken
innehåller bl.a. följande delar:
Åtgärder för att föryngra bilparken, dvs. få en större andel
nya fordon med effektiv avgasrening.
Ny teknik uppmuntras och stimuleras.
Trafiksystemet effektiviseras så att transportsträckorna
minskas och en jämnare hastighet uppnås. Detta skulle kunna
uppnås genom höjda väganslag, byggande av kringfartsleder och
realistisk trafikplanering i städerna m.m.
Bättre kund- och marknadsanpassning av tåg- och
kollektivtrafiken där nya transportlösningar utvecklas samt
punktlighet och komfort prioriteras.
Moderata samlingspartiet är främmande för att införa direkta
förbud på områden där stimulanser principiellt är att föredra.
Ett exempel på förbud vi motsätter oss är regeringens beslut att
i praktiken förbjuda import av fordon fr.o.m. 1976 års modell
som inte uppfyller 1989 års avgasreningskrav. Vi har därför i
motion Jo862 krävt att beslutet skall omprövas. Beslutet ger
knappt påvisbara miljöeffekter utan slår endast undan benen för
de motorintresserade. Regeringen har mandat att upphäva beslutet
om importrestriktionerna, och vi förutsätter att så sker. I
annat fall återkommer vi med kravet om ett upphävande av
beslutet under vårriksdagen.
Övrigt
I vår motion 1989/90:Jo773 har vi begärt att regeringen skall
fastställa väl definierade kvalitetsnormer för luft och vatten.
Inom EG pågår ett motsvarande arbete. Sådana normer kommer att
ge möjlighet att bedöma de miljökonsekvensbeskrivningar som vi
tillsammans med övriga borgerliga partier lyckats få riksdagen
att ställa sig bakom. Det kommer också att ge ökad stadga i
tillståndsgivningen för verksamhet som ger miljöpåverkan. Trots
att riksdagen formellt avslår denna begäran utgår vi från att
dess kvalitetsnormer ändå kommer till stånd. Vi konstaterar
också att regeringen i praktiken bifallit våra motionskrav på en
handlingsplan mot föroreningar i våra insjöar och vattendrag och
att en första rapport nu avgivits. Vi utgår ifrån att detta
arbete fortsätter och ytterligare konkretiseras.
2. Bengt Rosén och Anders Castberger (båda fp) anför:
Den förenklade hanteringsordning som folkpartiet i
jordbruksutskottet ställt sig bakom motiverar en närmare
redovisning av några av folkpartiets utgångspunkter för den del
av miljöpolitiken som berör vatten- och luftvård.
Luftföroreningarna har mer än något annat lärt oss att
problemen är gränslösa. Utsläpp från bl.a. polska och engelska
industrier försurar den skånska jorden och bidrar till att döda
livet i många av sjöarna i västra Sverige. På samma sätt regnar
också utsläppen från svenska industrier och
förbränningsanläggningar ner hundratals kilometer österut.
Vattnet och luften hänger ihop med varandra. I sitt kretslopp
mellan himmel och hav sköljer vattnet med sig många av de
föroreningar som vi försöker bli av med. Under det senaste
decenniet har hotet från luftföroreningarna ändrat karaktär.
Från att ha varit lokalt och regionalt framstår det som ett
alltmer ödesmättat globalt hot mot mänsklighetens överlevnad.
Världens länder är alltså beroende av varandra. Kraven på
åtgärder för att rädda miljön ökar.
Ett marknadsekonomiskt synsätt i miljöfrågor är viktigt. Att
sätta ett pris på miljön blir allt viktigare som instrument för
att kunna få till stånd kraftfulla åtgärder. Regeringen har
alltför länge intagit en ljum hållning, vilket kan belysas med
exempel från transportpolitiken. Satsningar på järnvägen som ett
attraktivt transportalternativ bör kombineras med stimulanser
för införande av eftermonterad katalytisk avgasrening,
utskrotning av de äldsta bilarna, ökade krav på rening av nyare
bensin- och dieseldrivna vägfordon samt ansträngningar för att
forskningen om alternativa motorer och bränslen skall kunna slå
igenom i praktisk tillämpning. Regeringens inställning har
beträffande dessa åtgärder präglats av ovisshet, oklarhet,
senfärdighet och otillräcklighet.
Andra viktiga åtgärder i vatten- och luftvården är en utökad
lövskogsandel, återskapande av våtmarker, skärpta krav på
kvävereduktion i reningsverken, en förklaring om Kattegatt som
ett miljöskyddsområde och att som målsättning ha en avveckling
av massaindustrins utsläpp av klorföreningar vid sekelskiftet.
Detta framhålls i motion 1989/90:Jo749 av Lars Ernestam m.fl.
(fp).
Ett exempel på vattnens och luftens betydelse utgör
västervattnen. Vänern med tillflöden och Göta Älv med biflöden
utgör vattentäkt för 700000 människor. Vänern är även en
betydande faktor ur klimatologisk synpunkt och utgör grund för
många djurarters liv och fortbestånd. Dessa vattens förbindelse
med Västerhavet bildar ett sammanhållet system. Inkommande
luftföroreningar faller ned i vattenområdet, transporteras
tillbaka till Västerhavet och gör att gifter kan spridas över
stora områden. Västerhavet utsätts dessutom för en kraftig
miljöpåverkan genom andra länders utsläpp, dumpning och
nedskräpning. Vårt eget land bidrar med kvävenedfall, läckage,
urlakning av jordar och avloppsutsläpp.
Staten måste ta ansvar genom att föregå med gott exempel vid
bl.a. transportval. Vänersjöfartens betydelse från säkerhets-
och miljösynpunkt, västervattnens betydelse som dricksvattentäkt
för en stor del av Västsveriges befolkning, allvaret och
omfattningen av utsläppen samt resultatet av tidigare olyckor
och tillbud utgör utgångspunkter i en ansvarsfull politik. I
motion 1989/90:Jo818 av Anders Castberger m.fl. (fp) begärs
dessutom ett regeringsprogram för västervattnen, där i motionen
redovisade förslag bör ingå. Under flera år har även statliga
myndigheter hos regeringen hemställt om ett samlat grepp. Vi i
folkpartiet har påtalat detta och efterlyst åtgärder. Regeringen
har ännu inte visat något större intresse för västervattnen och
deras betydelse.
Mälaren och Hjälmaren är Sveriges tredje och fjärde insjöar i
storlek. Stora likheter föreligger med västervattnen då områdena
runt sjöarna hör till Sverigs mest tättbefolkade. I likhet med
västervattnen är miljöbelastningen kring sjöarna ovanligt stor.
Folkpartiet anser att en rad åtgärder snarast behöver vidtas för
att rädda Mälaren och Hjälmaren undan miljöförstörelse. Raden av
hot mot sjöarna är lång, bl.a. genom olje- och kemikalieutsläpp
till följd av godstransporter via farleden
Landsort--Södertälje--Västerås. Säkerheten vid fartygshaverier
måste garanteras. Ökad tillförsel av närsalterna kväve och
fosfor leder till övergödning och syrebrist. Giftutsläpp
tillförs sjöarna från industrier, dagvatten, avlopp och
jordbruk. Fara föreligger för att naturen utarmas och förstörs.
Mälarens lummiga insjöskärgårdar och strandområden och
Hjälmarens annorlunda karaktär med stora öppna vattenytor
hotas av expansiv bebyggelse och exploatering i form av
båthamnar m.m. Vad som behövs är ett samlat åtgärdsprogram för
Mälaren och Hjälmaren.
Såsom närmare beskrivs i motion 1989/90:Jo717 innefattar detta
insatser på områden såsom trafik -- med åtgärder för t.ex.
förbättrade farledsanordningar och miljösäkrade fartyg --,
jordbruk -- där prisstödet delvis ersätts av en arealersättning
med åtgärder t.ex. för att uppmuntra alternativ odling,
stimulans av naturvårdande insatser, stöd till lantbrukare som
hävdar äldre odlingslandskap, stimulans av extensiv
kreatursskötsel --, skogsbruk -- med åtgärder som t.ex.
avsättning av särskilt värdefulla skogsområden som
naturreservat, stimulansbidrag för markägare för frivilliga
insatser för bevarande av lövskog --, industrin -- med åtgärder
som t.ex. miljöavgifter på vissa industriutsläpp, större
resurser för länsstyrelsens arbete med miljötillsyn, inrättande
av system med miljörevisorer --, fiske -- med t.ex. utredning av
behov av förbättringar för det betydelsefulla insjöfisket-- och
kommunala avloppsreningsverk -- med åtgärder mot t.ex. läckande
vattenledningar och inventering av industriutsläpp i
avloppsnäten.
Trots åtskilliga utredningars klarläggande av miljösituation
och miljörisker samt vilka åtgärder som kan vidtas, och trots
konstruktiva förslag i riksdagen, saknas konkreta mål och
handlingskraft från regeringens sida. I avbidan på något
regeringens initiativ vill vi hänvisa till de, förutom härovan
berörda, ytterligare konkreta förslag från folkpartiet
beträffande luft- och vattenvård som återfinns i motionerna
1988/89:Jo799 av Bengt Westerberg m.fl., 1988/89:Jo800 av Bengt
Westerberg m.fl., 1988/89:Jo719 av Ylva Annerstedt m.fl.,
1988/89:Jo748 av Margareta Fogelberg m.fl., 1988/89:Jo749 av
Britta Bjelle och Hugo Bergdahl, 1988/89:Jo771 av Kerstin Ekman
m.fl., 1988/89:Jo778 av Barbro Sandberg och Charlotte Branting,
1988/89:Jo971 av Leif Olsson och Kenth Skårvik, 1989/90:Jo717 av
Lars Ernestam m.fl., 1989/90:Jo724 av Siw Persson, 1989/90:Jo730
av Lars Ernestam m.fl., 1989/90:Jo741 av Kenth Skårvik m.fl.,
1989/90:Jo742 av Erling Bager m.fl., 1989/90:Jo743 av Leif
Olsson och Kenth Skårvik, 1989/90:Jo753 av Siw Persson,
1989/90:Jo775 av Margitta Edgren, 1989/90:Jo795 av Leif Olsson
och Kenth Skårvik, 1989/90:Jo814 av Lola Björkquist och
Karl-Göran Biörsmark och 1989/90:Jo880 av Ylva Annerstedt m.fl.,
vilka i detta betänkande endast summariskt noterats.
3. Lennart Brunander och Karin Starrin (båda c) anför:
De förslag som centerpartiet lagt om åtgärder för att
förbättra vatten- och luftvården behandlas i detta betänkande
enligt s.k. förenklad behandling. Vi vill därför utveckla våra
förslag i ett särskilt yttrande. Vi återkommer med förslag till
åtgärder om förbättrad vatten- och luftvård när dessa frågor
ånyo kommer att behandlas under vårriksdagen 1991.
Luftföroreningar
Mycket av luftföroreningarna kommer från andra länder. Sverige
måste aktivt medverka till att också andra stater investerar i
reningsteknik, övergår till miljövänliga energislag och gör
energieffektiviseringar. Centern har tidigare fått riksdagens
stöd för sitt krav på en internationell luftvårdsfond.
Regeringen måste med kraft driva detta krav. Nya internationella
överenskommelser om begränsning av svavel- och kväveoxider måste
initieras och utgå ifrån de kritiska belastningsgränserna.
Den svenska energipolitiken måste förändras så att den leder
till effektivisering och ökad användning av förnybara energislag
som biobränslen. Detta är en av de viktigaste insatserna, jämte
att begränsa föroreningarna från trafiken, som kan göras för att
begränsa koldioxidutsläppen. Sverige måste verka för att det
skapas en internationell miljöfond som bl.a. skall stimulera
till en ny miljövänlig energistrategi.
Trafiken står för en stor andel av luftföroreningarna.
Miljöskadliga transporter måste ersättas med ekologiskt riktiga
transportsystem. Vi anser att detta måste ha högsta prioritet i
miljöarbetet och har därför lagt fram en rad förslag till
åtgärder.
Flygtrafiken måste ta sitt miljöansvar. För att minska
utsläppen från flygtrafiken måste regeringen verka för att
miljöavgifter kan införas även på utrikesflyget.
Vi anser att Sverige inte skall tillåta import av produkter
som innehåller freon. Det svenska miljöarbetet måste drivas på
ett mer offensivt och engagerat sätt.
Havsföroreningar
Föroreningssituationen i haven är allvarlig. Utsläppen av
klorföreningar och tungmetaller måste upphöra och kväveutsläppen
kraftigt begränsas. Kraven på transporter av farligt gods på
haven måste skärpas. Klorutsläppen från pappersmasseindustrin
måste avvecklas till 1995. Havet är en resurs och dess många
möjligheter skall tas till vara, inte förödas. Det är därför
angeläget att ordentliga resurser avsätts till arbetet med att
förbättra havsmiljön.
Avfallsfrågor
Dagens stora mängder avfall visar på hur felaktigt samhället
fungerar. Det är därför nödvändigt att Sverige och andra
industriländer förändrar sin livsföring så att man får ett mera
resurseffektivt samhälle.
Vår uppfattning är att samhället har en viktig uppgift att
skapa förutsättningar för att minska mängden avfall.
Centerpartiet har under lång tid ställt krav på en ny
avfallspolitik som innebär:
minskade avfallsmängder
minskad miljöfarlighet hos avfallet
ökad materialåtervinning, genom bl.a. sortering
prioritering av biologiska behandlingsmetoder, som
kompostering, rötning occh metanjäsning.
4. Annika Åhnberg (v) anför:
Under den allmänna motionstiden 1989 och 1990 har
vänsterpartiet lämnat en rad angelägna förslag som, om de
bifölls av riksdagen, skulle leda till väsentliga förbättringar
av miljön. Vi har särskilt tagit upp miljön i Stockholmsområdet.
Vi har föreslagit åtgärder som leder bort från fossilbränslen i
transportsystemet. Självfallet står vi i vänsterpartiet bakom de
krav som förs fram i våra motioner, men jordbruksutskottet har
inte kunnat sakbehandla dessa frågor. Den höga
arbetsbelastningen gör att detta oerhört viktiga område kommer
att ges en djupare behandling först under våren 1991 i samband
med att riksdagens miljöpolitiska beslut förnyas. Vi kommer då
att återkomma med ett samlat förslag till åtgärder för att få en
bättre luft- och vattenvård.
5. Marianne Samuelsson (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna anser att rätten till frisk luft och
rent vatten borde vara en självklarhet. Vi anser inte att
regeringens nuvarande åtgärder på detta område är tillräckliga.
Vi har i ett flertal motioner krävt åtgärder för att klara de
ofantliga problem vi står inför. Om inte regeringen kommer med
förslag som motsvarar våra krav kommer vi naturligtvis att
återkomma med våra motionsförslag.
Problemen med luftföroreningar är omfattande och sträcker sig
alltifrån lokala hälsoproblem i städerna till globala problem
som drivhuseffekten och omfattande försurning av mark och
vatten. Orsakerna till luftföroreningarna berör en mängd olika
samhällssektorer. För att lösa problemen med utsläppen i luften
måste politiken ändras på en rad områden. Vi har i vår finans-
och skattemotion redogjort för hur vi vill använda oss av
ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.
Försurning och skogsdöd
Skogsdöden orsakas både av förändringar i marken och direkt av
luftföroreningar. Utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider
orsakar både sänkta pH-värden, som leder till att aluminium
fälls ut, och förändrad näringsstatus i marken. Träden angrips
också direkt av fotokemiska oxidanter som t.ex. ozon. Utsläppen
av kolväten och kväveoxider gör att ozon bildas. För att
reducera ozonbildningen måste utsläppen av dessa ämnen minskas.
Ozon skadar inte bara skogen utan verkar också skördesänkande på
jordbruksgrödor. Försurningen av mark och vatten skadar inte
bara växtligheten utan löser också ut giftiga metaller som t.ex.
kvicksilver. Människans hälsa kan drabbas av höjda metallhalter
i dricksvatten och mat. Utsläppen av försurande ämnen måste
minska kraftigt för att nå ner till de nivåer som naturen kan
bära.
Utsläpp till vatten
I stort sett all verksamhet som påverkar den yttre miljön
påverkar också havet. Miljösituationen i haven är till stora
delar akut. Det beror både på utsläpp av miljöfarliga ämnen --
som giftiga metaller och halogenerade organiska ämnen -- och på
övergödning av kväve och fosfor.
De viktigaste orsakerna till övergödningen är kväve från
trafiken och jordbruket. Markberedning och dikning inom
skogsbruket har betydelse för urlakningen av kväve. Det är
därför viktigt att återskapa våtmarker i våra kustnära områden
då dessa binder kväve.
Reningsverk
De kommunala reningsverken tillför havet kväve och fosfor. Vi
anser att de kommunala reningsverken vid Västerhavet och
Östersjön skall införa en kvävereduktion motsvarande 75% till
år 1995. För övriga reningsverk skall reningen vara 50%. En
särskild miljöskatt på tvättmedel som innehåller fosfor skall
införas.
I framtidens reningsverk måste det som går att återföra till
jorden som jordförbättring tas till vara utan risk för att det
innehåller miljöförstörande ämnen. Toalettavfall bör separeras
och inte blandas med miljöskadliga ämnen, vilket vi tagit upp i
motionen om utveckling av ekologiskt toalettsystem.
I våra motioner föreslår vi kraftiga minskningar på
utsläppssidan, vilket är nödvändigt för ett ekologiskt hållbart
samhälle. Naturligtvis kommer vi att återkomma med våra krav, om
de inte ingår i kommande regeringsförslag.