I betänkandet behandlas proposition 1990/91:87 om
näringspolitik för tillväxt såvitt avser avvecklingen av vissa
branschstöd, myndigheterna på fiskets område samt vissa
anslagsfrågor under nionde huvudtiteln. I anslutning härtill
behandlas dels 49 motionsyrkanden från allmänna motionstiden,
dels följdmotioner med 79 yrkanden.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om avveckling av
stödet till sockerbruken på Öland och Gotland. Beträffande
sockerbruket i Roma anser utskottet att regeringen bör återkomma
till riksdagen i det fall problem skulle uppstå att få fram
alternativ sysselsättning till den föreslagna tidpunkten för
upphörande av stödet.
Med anledning av en motion (s) gör utskottet ett uttalande om
överföring av resurser från den centrala till den regionala
fiskeadministrationen.
Utskottets ställningstagande innebär vidare att de statliga
fiskerilånen bör bibehållas. För ändamålet föreslås att
40milj.kr. anvisas för budgetåret 1991/92. Utskottet förordar
att högsta tillåtna lånebelopp utgör 2,5milj.kr. Med dessa
ställningstaganden tillgodoses ett flertal motionsyrkanden
(m,fp,c,v,mp).
I övrigt ansluter sig utskottet till regeringens förslag.
Övriga motioner avstyrks. Härvid har utskottet funnit att ett
antal motionsyrkanden utgör en upprepning av tidigare väckta
motioner, varför de avstyrks med hänvisning till bl.a.
utskottets tidigare ställningstaganden i frågan.
Till betänkandet har fogats 36 reservationer och tre särskilda
yttranden.
Propositionen
Regeringen (jordbruksdepartementet) har i proposition
1990/91:87 föreslagit
dels att riksdagen antar förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske,
2. lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden,
3. lag om ändring i vattenlagen (1983:291),
4. lag om ändring i lagen (1985:139) om ersättning för intrång
i enskild fiskerätt,
dels att riksdagen godkänner
49. förslaget till avveckling av stödet till sockerbruken på
Öland och Gotland (avsnitt 7.5).
Under rubriken Anslagfrågor för budgetåret 1991/92m.m. har
regeringen under nionde huvudtiteln föreslagit
(B 15) att riksdagen till Stöd till sockerbruken på Öland och
Gotland m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag
på 24500000kr.
(D1) att riksdagen till Fiskeriverket för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 41092000kr.
(D 2) att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
7865000kr.
(D 3) att riksdagen till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.
(D 4) 1. att riksdagen medger att statsbidrag till fiskets
rationalisering beviljas med sammanlagt högst 9388000kr.
under budgetåret 1991/92,
(D4)2. att riksdagen till Bidrag till fiskets
rationalisering m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 9388000kr.
(D 5) att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig
kreditgaranti till fiske för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1000kr.
(D 6) 1. att riksdagen medger att för tiden den 1 juli 1991 --
den 30 juni 1992 reglering av priserna på fisk m.m. jämte vad
därmed hänger samman samt användningen av medel får ske enligt
de grunder som regeringen har förordat,
(D6)2. att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på
fiskets område för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag
på 1000kr.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen (jordbruksdepartementetm.fl.) föreslår i
propositionen att näringspolitiken inriktas på att inom ett
stort antal områden främja den strukturomvandling som krävs för
att möta bl.a. ändrade efterfrågemönster, ökad internationell
integration och nya konkurrentländer. I denna omställning spelar
ekonomins funktionssätt en viktig roll liksom tillgångar på väl
utbildad arbetskraft, en god forsknings- och utvecklingsmiljö,
en ändamålsenlig infrastruktur och väl fungerande marknader. Mot
denna bakgrund presenterar regeringen i propositionen i huvudsak
följande förslag.
Satsningar och vidareutveckling av kommunikationer och övrig
infrastruktur
Utbyggnad av den högre utbildningen inom det tekniska området
samt insatser för att främja teknisk utveckling och forskning
Regeländringar för att tillgodose behovet av väl fungerande
marknader och effektivare konkurrens
Åtgärder för en förnyelse av näringslivet
Utveckling och effektivisering av affärsverken och av
myndigheter inom näringspolitikens område.
Lagförslagen, som föreslås träda i kraft den1juli1991,
fogas som bilagorna1 och 2 till detta betänkande.
Motioner
Motioner väckta med anledning av propositionen
1990/91:Jo39 av Bertil Danielsson och Nils Fredrik
Aurelius(m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att staten genom sitt delägande i
Sockerbolaget medverkar till att andra lösningar och andra
ägarformer inte blockeras om Sockerbolaget lägger ned driften
vid Mörbylånga Sockerbruk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att, om nedläggning av Mörbylånga
sockerbruk inte kan förhindras, omställningstiden fastställs
till fem år.
1990/91:Jo40 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att bevara och utveckla sockernäringen på
Öland och Gotland.
1990/91:Jo41 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att målet för fiskeripolitiken skall vara
ett bevarat och utvecklat svenskt fiske,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om samordning av fiskefrågorna för de stora
sjöarna under fiskeristyrelsen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att lån för fiskets rationalisering skall
finnas kvar,
4. att riksdagen till lån till fiskerinäringen för budgetåret
1991/92 anvisar 20 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit
eller således 60000000 kr.,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om högsta tillåtna lånebelopp för fiskerilån,
6. att riksdagen till upprustning och drift av
undersökningsfartyget Argos för budgetåret 1991/92 anvisar
8000000 kr.,
7. att riksdagen till Laxfond Vänern för budgetåret 1991/92
anslår 3750000 kr. på nytt anslag,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till framtida
finansiering av Laxfond Vänerns verksamhet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om takten i den internationella anpassningen.
1990/91:Jo42 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en fördjupad analys av fortsatt
eller alternativ produktion vid sockerbruket i Roma,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en plan för utvecklingsarbetet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillräcklig omställningstid för stöd till
Roma sockerbruk,
1990/91:Jo43 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en minskning av föreslagna besparingar på regional nivå.
1990/91:Jo44 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en omfördelning mellan den centrala och
regionala fiskeadministrationen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om organisationen av den statliga
fiskeadministrationen i de stora sjöarna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om översyn och inventering av antalet
förestående vattendomar.
1990/91:Jo45 av Anders Castberger m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om torskfisket i Östersjön,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om laxfisket och dess förutsättningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett samlat handlingsprogram för
insjöfiskets utveckling,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökade krav på kraftproducenters fiskevård,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om system med laxfiskeavgift för Laxfond
Vänern,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om reciprocitet vid en kommande avveckling av
fiskerilånen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att lånedelen av fiskerilånen ej skall
belasta statsbudgeten,
8. att riksdagen för subvention av fiskerilån till
Fiskeriverket för budgetåret 1991/92 anslår 2,9 milj.kr.,
9. att riksdagen för fiskarnas yrkesutbildning till
Fiskeriverket för budgetåret 1991/92 anslår 300 000 kr. mer än
vad regeringen föreslagit.
1990/91:Jo46 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sockernäringen på Öland och Gotland,
2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om export av socker samt odlingsarealens omfattning.
1990/91:Jo47 av Jens Eriksson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen till lån till fiskerinäringen för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 40000000 kr.,
2. att riksdagen beslutar höja lånetaket för fiskerilånen till
2,5milj.kr. i enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fraktbidrag för foderfisk från Östersjön,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om undersökningsfartyget Argos fortsatta
verksamhet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fiskprisregleringen.
1990/91:Jo48 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari
yrkas att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:87 i
motsvarande del beslutar att anvisa 40 milj.kr. till fiskerilån
för budgetåret 1990/91.
1990/91:Jo49 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av stöd för att bibehålla och
utveckla den svenska fiskeflottan och det svenska yrkesfisket.
1990/91:Jo50 av Lars Bäckström (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
lån för fiskets rationalisering skall finnas kvar,
2. att riksdagen till lån till fiskerinäringen för budgetåret
1991/92 anvisar 20 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit
eller således 60000000 kr.,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om högsta tillåtna lånebelopp för fiskerilån.
1990/91:Jo51 av Karl-Gösta Svenson och Jerry Martinger (m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av fortsatt sockerproduktion vid
Roma sockerbruk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att andra ägarintressen ges möjlighet att
bedriva sockerproduktion vid Roma sockerbruk.
1990/91:Jo52 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:87 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av bibehållet stöd till sockerbruken på Öland
och Gotland,
2. att riksdagen till Fiskerilån för budgetåret 1991/92
anvisar 40000000 kr.,
3. att riksdagen till Katastrofskydd för fiskenäringen för
budgetåret 1991/92 anvisar 5 000 000 kr.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N32.
1990/91:Jo53 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att de statliga fiskerilånen behålls
och för budgetåret 1991/92 anslår 40 000 000 kr. till detta,
2. att riksdagen beslutar att stödet till de s.k. öbruken
skall finnas kvar även fortsättningsvis,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen i övrigt anförts om den svenska sockernäringen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N35.
1990/91:Jo54 av Hans Leghammar m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att avslå av regeringen föreslagen
nedskärning av anslaget till fiskenämnderna med 3 000 000 kr.,
2. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att
avskaffa fiskerilånen,
3. att riksdagen beslutar att under anslag D7
(tidigareD6) anvisa 40 000 000 kr. för lån till
fiskerinäringen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
en total fredning av lax skall genomföras i de till Sverige
hörande uppväxtområdena i södra Östersjön samt att riksdagen
verkar för en internationell överenskommelse om fredning av
laxens uppväxtområden i hela Östersjöområdet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
det behövs begränsningar av mängdfångande redskap längs
Norrlandskusten samt i och utanför älvarna,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den snarast bör inleda förhandlingar med yrkesfiskets
organisationer angående de kompensationsåtgärder som togs fram i
laxutredningen (Ds Jo 1984:5) för att möjliggöra ett yrkesfiske
som inte äventyrar den naturreproducerade laxen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att svenska fiskeriintressen inte får
bytas ut emot andra handelsintressen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ge fiskeristyrelsen i uppgift att
sänka fiskekvoterna med hänsyn till biologiska förutsättningar,
och att införa biologiska trålningsgränser bl.a. i Bottenviken,
Bottenhavet och Vänern,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
s.k. bomtrålfiske och andra trålfiskemetoder som starkt skadar
havsbottnen inte får användas,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
trålningsgränsen skall flyttas till minst 20 m djup utanför
kusten och på känsliga grund/fiskebankar,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utredning av fiskerilånen så att de
uppmuntrar en utveckling till ekologiskt anpassade fiskemetoder
bl.a. innanför den ovan föreslagna nya trålningsgränsen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
maskvidden för torsktrålar inte får understiga 10 cm och att
vittlingtrålar helt förbjuds,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att inrätta stöd till fiskare som drabbas
ekonomiskt av miljöförstöring,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att bara inhemska arter, raser och stammar
av fisk skall användas vid utplanteringar,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skärpning av förbudet mot
rotenonbehandling av sjöar,
17. att riksdagen beslutar att huvudregeln skall vara att
fiskeförbud skall råda i tre års tid efter varje utplantering av
fisk i insjöar såsom i motionen har anförts,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kravet på att det sker en översyn av
gränsvärden för gifter i konsumtionsfisk,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillståndsgivning till kassodling av fisk,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förbud att använda malakitgrönt inom
fiskodlingen.
1990/91:Jo55 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljökonsekvensanalyser och
miljökonsekvensbeskrivningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om jordförvärvslagen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N45.
1990/91:Jo56 av Carl Frick m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om konsekvensanalyser för natur- och
kulturmiljö för ett eventuellt beslut om nedläggning av
sockerbruket i Mörbylånga,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att en arbetsgrupp med statligt
stöd för Mörbylånga sockerbruk och alternativ odling tillsätts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av förlängd respittid för
Mörbylånga sockerbruk,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet att slopa monopolet för
Sockerbolaget.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N46.
1990/91:Jo57 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att motion
1990/91:Jo252 bör ligga till grund för den förändrade
jordförvärvslagen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N42.
1990/91:Jo58 av Carl Frick m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om konsekvensanalyser av natur- och
kulturmiljö för ett eventuellt beslut om nedläggning av
sockerbruket i Roma,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att en arbetsgrupp med statligt
stöd för Roma Sockerbruk och alternativ odling tillsätts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av förlängd respittid för Roma
Sockerbruk,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att slopa monopolet för
Sockerbolaget.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N47.
1990/91:Jo59 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ett bibehållande av det regionalpolitiska stödet till Roma
sockerbruk på Gotland även efter den av regeringen föreslagna
övergångsperioden.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1991
1990/91:Jo228 av Stig Alemyr m.fl. (s, m, fp, c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av fortsatt sockerbetsodling i Kalmar
län och fortsatt drift av Mörbylånga sockerbruk.
1990/91:Jo232 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den gotländska sockerbetsodlingens
framtid.
1990/91:Jo253 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nivån och inriktningen av den svenska
sockerproduktionen,
1990/91:Jo266 av Håkan Hansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att i avvaktan på resultatet av de
fortsatta GATT-förhandlingarna bibehålla systemet med rörliga
införselavgifter för socker,
2. att riksdagen beslutar att avveckla de regler som i dag
hindrar svensk sockerbetsodling att på lika villkor få
konkurrera på såväl den svenska som den internationella
marknaden.
1990/91:Jo275 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om självförsörjningsgraden av socker,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om export av svenskt socker,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om betydelsen av svensk sockerbetsodling,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om betydelsen av sockerbetsodling i sydöstra
Sverige och fortsatt drift vid sockerbruket i Mörbylånga.
1990/91:Jo277 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en inriktning på nya förslag kring
sockerbetsodling och sockerbruk på Gotland och Öland.
1990/91:Jo401 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett handlingsprogram för att få laxen
tillbaka till Norrlandsälvarna.
1990/91:Jo402 av Åke Wictorsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inrättande av en speciell enhet för
sportfiskets olika frågor inom fiskeristyrelsen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att fiskerilagstiftningen bör ses över i
syfte att åstadkomma en särskild sportfiskestadga gällande för
hela landet.
1990/91:Jo403 av Åke Wictorsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av åtgärder för att skydda den
naturreproducerade laxen i enlighet med vad som redovisats i
motionen.
1990/91:Jo404 av Christer Skoog (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en utvärdering av ålljustring som fiskemetod.
1990/91:Jo405 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen begär att regeringen i aktuella
internationella fora driver kravet på förbud mot drivnätsfiske.
1990/91:Jo408 av Karl Erik Olsson och Ingbritt Irhammar (c)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att
fiskeristyrelsen får i uppdrag att undersöka möjligheterna att
till Simrishamn lokalisera ett "branschinstitut" för sill,
strömming och skarpsill, i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Jo409 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ändring av lagen om fiskevårdsområden.
1990/91:Jo410 av Nils-Olof Gustafsson och Rune Berglund (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fortsatt verksamhet på
fiskeriförsöksstationen i Kälarne.
1990/91:Jo411 av Jens Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att skydda havsbottnarna i Skagerrak och Östersjön.
1990/91:Jo413 av Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om konkurrensneutralitet mellan EFTAs
fiskenationer.
1990/91:Jo415 av Sven-Olof Petersson och Elving Andersson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av bibehållande av de
statliga fiskerilånen.
1990/91:Jo420 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om åtgärder för att rädda den naturreproducerade laxen.
1990/91:Jo422 av Eivor Husing och Lena Boström (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder till skydd för Östersjöns
naturreproducerade laxstammar.
1990/91:Jo423 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av nu gällande regler för rätten
till fiske på vissa fastigheter i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1990/91:Jo425 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om betydelsen av ett aktivt miljövårdsarbete
för fiskets vidareutveckling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om villkoren för upplåtelse av
fiskerättigheter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tredje lands fiskerättigheter i den f.d.
vita zonen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den svenska fiskerinäringens rätt att
konkurrera på lika villkor med omvärlden,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om beståndsvård,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fiskeövervakning.
1990/91:Jo427 av Lars Norberg och Carl Frick (mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fiskodling i kassar.
1990/91:Jo428 av Bengt Rosén m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skydd för Östersjölaxen,
3. att riksdagen hos regeringen begär att fiskeristyrelsen
uppdras att utarbeta ett handlingsprogram för restaurering av
naturliga havsörings- och laxbestånd i outbyggda älvsträckor.
1990/91:Jo430 av Jan Hyttring m.fl. (c, m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett anslag på 10 milj.kr. för utbyggnaden
av Laxfond Vänern under budgetåret 1991/92,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om anslag till Laxfond Vänern för ytterligare
två år.
1990/91:Jo432 av Yvonne Sandberg-Fries m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
produktionsförutsättningarna, finansieringsvillkoren och
omständigheterna i övrigt för svenskt vattenbruk skyndsamt måtte
prövas av regeringen.
1990/91:Jo435 av Björn Samuelson (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om statliga medel till Laxfond Vänern.
1990/91:Jo436 av Eivor Husing (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
stöd till Projekt Västerbotten.
1990/91:Jo439 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om fredning av laxen samt stöd till Projekt Västerbottenslax.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T246.
1990/91:Jo440 av Lola Björkquist m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
åtgärdsprogram för Norrlandslaxen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr519.
1990/91:Jo447 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förslag om åtgärder för den
naturreproducerade laxen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om hoten mot bl.a. torskstammen i Östersjön.
1990/91:Jo447 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av bibehållande av de statliga
fiskerilånen.
1990/91:Jo451 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om de negativa följderna av trålfiske i
Vänern och angelägenheten av att verksamheten avvecklas.
1990/91:Jo452 av Isa Halvarsson m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Laxfond Vänern.
1990/91:Jo504 av Charlotte Branting och Ingrid Hasselström
Nyvall (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om yrkesfiskares rätt att få fullgod
ersättning för skador på fångst och redskap orsakade av säl.
1990/91:Jo793 av Anders Castberger och Elver Jonsson (fp) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av åtgärder för att säkerställa
fiskevårdande åtgärder och Laxfond Vänern.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A474.
1990/91:Jo815 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om de bofasta skärgårdsbornas rätt till såväl
fiske med handredskap som till nätfiske i egna och allmänna
fiskevatten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det "fria fiskets" skador på flora och
fauna i naturreservat och andra ömtåliga utskärgårdar och härav
nödvändiga åtgärder.
Uppvaktningarm.m.
Uppvaktningar har gjorts av representanter för
fiskeristyrelsen, länsstyrelserna i Kalmar och Gotlands län,
Mörbylånga och Gotlands kommuner, LRF, betodlarna och den
tvärfackliga gruppen vid Roma sockerbruk samt för Laxfond
Vänern.
Skrivelser har inkommit från bl.a. fiskeristyrelsen,
länsstyrelserna i Kalmar och Gotlands län, Gotlands kommun,
Nordiska ministerrådets arbetsgrupp för genbankssamarbete för
fisk, LRF och Lantbrukarnas länsförbund i Blekinge och på
Gotland.
Utskottet
Ändringar i jordförvärvslagen
Propositionen
Inom jordbruksdepartementet pågår en omfattande översyn av
jordförvärvslagen. Som regeringen framförde i sin skrivelse till
riksdagen (skr.1990/91:50) bör betydande förenklingar
genomföras. Även jordförvärvslagen måste anpassas till de nya
riktlinjerna för livsmedelspolitiken. Med en ändrad
livsmedelspolitik ställs större krav på lantbrukarna att agera
som företagare på en marknad. Enligt regeringens mening måste de
då ges en ökad handlingsfrihet vid överlåtelse av mark.
Utgångspunkten i arbetet med förslagen är att en avreglering
skall ske med beaktande av regionalpolitiska aspekter och att
juridiska personers möjlighet till förvärv inte ändras. I vissa
områden med mycket svåra arronderingsförhållanden kan dock även
fortsättningsvis prövning behövas.
Regeringen återkommer senare i vår till riksdagen med förslag
till ändringar i jordförvärvslagen enligt de riktlinjer som nyss
har redovisats.
Motionerna
Vänsterpartiet framhåller i motion Jo55yrkande 2 att en
förändring av jordförvärvslagen är nödvändig men att vissa
särskilt attraktiva områden måste undantas från
liberaliseringen. Enligt motion Jo57 (mp) bör motion Jo252 från
samma parti ligga till grund för den förändrade
jordförvärvslagen (bo- och brukarplikt).
Utskottets överväganden
I proposition 1990/91:155 som nu har förelagts riksdagen
föreslår regeringen vissa ändringar i jordförvärvslagen
(1979:230). Förslagen kommer att i annat sammanhang behandlas av
utskottet (1990/91:JoU26). Utskottet avstyrker därför
motionerna Jo55 yrkande2 och Jo57.
Avveckling av vissa branschstöd
Anpassning av prisregleringen på fisk
Propositionen
Huvuddelen av prisregleringen på fisk avskaffas fram till den
1 januari 1994.
EFTA-överenskommelsen om frihandel med fisk och fiskprodukter
som trädde i kraft den 1 juli 1990 innebär bl.a. att generella
statliga stöd till fisket skall avskaffas under en
övergångsperiod fram till den 1januari 1994. Efter nämnda
datum är följande stöd till fisket tillåtna:
stödsystem med lägsta tillåtna priser och inköp av
överskott,
regionalt motiverade stöd utifrån speciella kriterier,
stöd till strukturanpassade åtgärder inom fisket.
Huvuddelen av stödet till svenskt fiske lämnas inom
prisregleringssystemet och är pristillägg av generell natur,
varav 97% går till sill/strömmingsfisket. Detta stöd kan inte
bedömas vara förenligt med EFTA-överenskommelsen och bör därför
avskaffas fram till den 1januari 1994. System med pristillägg
på fisk tillämpas inte heller inom ramen för EGs gemensamma
fiskeripolitik. Hela anpassningsperioden fram till nämnda datum
bör utnyttjas för att göra den nödvändiga omställningen inom
framför allt sill/strömmingsfisket så smidig som möjligt. Under
innevarande regleringsår har en första anpassning av
prisregleringen inletts genom att utgiftsramen har behållits på
en oförändrad nivå jämfört med föregående regleringsår.
Anpassningen bör fortsätta under regleringsåret 1991/92.
Strukturanpassade åtgärder behövs främst på ostkusten. Mot denna
bakgrund föreslås i det följande att det inom ramen för nästa
års prisreglering avsätts medel för strukturella åtgärder inom
fiskeflottan på ostkusten.
Utvecklingen av fisket och anpassningen av det statliga stödet
till fisket i de övriga EFTA-länderna följs noggrant bl.a. genom
den svenska EFTA-delegationen i Genève och genom ett nordiskt
samarbetsprojekt omkring statligt stöd till fisket i de nordiska
länderna.
Jordbruksnämndens och fiskeristyrelsens förslag till principer
för anpassningen av prisregleringen fram t.o.m. den 31 december
1993 och riktlinjer för de framtida fiskeripolitiska medlen
innehåller bl.a. ett regionalpolitiskt stöd och ett system med
lägsta tillåtna priser och inköp av överskott. Uppdraget är
emellertid inte avslutat, och dess karaktär i form av
återkommande redovisningar skall ses mot bakgrund av den
osäkerhet som i dag råder beträffande resultatet av de pågående
förhandlingarna mellan EFTA och EG. Mot denna bakgrund är
regeringen inte beredd att nu ta ställning till förslagen om
riktlinjer för de framtida fiskeripolitiska medlen.
Motionerna
Vänsterpartiet framhåller i motion Jo41 yrkande1 att målet
för fiskeripolitiken skall vara ett bevarat och utvecklat
svenskt fiske. Det måste finnas en självständig ambition för det
svenska fisket, och fiskeripolitiken skall inte i efterhand
anpassas uteslutande till resultaten av internationella
förhandlingar. I motion Jo54 yrkande8 begär miljöpartiet att
fiskekvoterna sänks med hänsyn till biologiska förutsättningar
och att biologiska trålningsgränser införs i bl.a. Bottenviken,
Bottenhavet och Vänern.
Utskottets överväganden
I likhet med regeringen anser utskottet att målet för
fiskeripolitiken innebär utnyttjande av landets vatten- och
fisktillgångar på sådant sätt att de långsiktigt kan medverka
till livsmedelsförsörjningen och till vårt välstånd i övrigt.
Förutsättningarna för den svenska fiskerinäringen har emellertid
förändrats väsentligt de senaste åren framför allt genom en ökad
internationalisering. Riksdagen beslöt förra året att det
övergripande målet för fiskepolitiken bör ligga fast men att det
finns anledning att avvakta innan delmålen preciseras närmare
(prop. 1989/90:123, JoU22, rskr.341). Som anförs i
propositionen är regeringens uppdrag till jordbruksnämnden och
fiskeristyrelsen att utreda vissa frågor rörande fisket inte
avslutat. Uppdragets karaktär av återkommande redovisningar
skall ses mot bakgrund av den osäkerhet som i dag råder om
resultatet av de pågående förhandlingarna mellan EFTA och EG.
Utskottet anser det därför inte meningsfullt att i förevarande
sammanhang ta ställning till något förslag om riktlinjer för de
framtida fiskeripolitiska medlen. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Jo41 yrkande1.
Utskottet avstyrker även motion Jo54 yrkande8.
Stöd till sockerbruken på Öland och Gotlandm.m.
Propositionen
Sockernäringen bör ges möjlighet att utvecklas och göra
nödvändiga strukturrationaliseringar. Sockerbolaget avser att
som ett led i en sådan strukturrationalisering lägga ned
sockerbruken på Öland och Gotland efter en övergångsperiod. Det
särskilda stödet på 24,5 milj.kr. till sockerbruken på Öland och
Gotland skall upphöra efter övergångsperioden. Eftersom
sockerproduktionen på Öland och Gotland spelar en viktig roll
för sysselsättningen bör stödet utgå under en övergångsperiod,
då åtgärder vidtas för att underlätta omställningen.
Stöd till Mörbylånga sockerbruk skall lämnas längst t.o.m.
1992 års sockerkampanj och till Roma sockerbruk längst
t.o.m. 1995 års kampanj. För att underlätta anpassningen och
finna alternativ sysselsättning för berörd personal skall de
3,5milj.kr. som för närvarande utbetalas i form av arealbidrag
användas för att förstärka länsanslaget i respektive län fr.o.m.
budgetåret 1991/92. Sockerbolaget skall i samma utsträckning som
hittills ersättas för merkostnaderna för att driva bruken under
övergångsperioden. Frigjorda medel efter nedläggningen av
respektive bruk skall användas för regional utveckling.
Motionerna
I motion Jo46 (m) yrkande2 betonas vikten av att möjligheter
skapas för export av överskottslagret av socker och att
odlingsarealen hålls på en nivå vid produktionsbalans.
Motionären i motion Jo53(c) efterlyser i yrkande3
produktutveckling inom sockernäringen och vill ge näringen
möjlighet att exportera ett svenskt överskott. Den nuvarande
självförsörjningsgraden på 85% för socker måste avskaffas.
Näringen måste själv få avgöra produktionens storlek, en
synpunkt som återkommer i motionerna Jo253 yrkande11 och Jo275
yrkandena1 och2 (bådac). Monopolet för sockerbolaget bör
slopas enligt motionerna Jo56 yrkande4 och Jo58 yrkande4
(bådamp). Den svenska sockerbetsodlingens betydelse vad gäller
sysselsättning, transport och miljöaspekter framhålls i motion
Jo275 yrkande3.
Enligt centerpartiets motion Jo266 bör -- i avvaktan på
resultatet av de fortsatta GATT-förhandlingarna -- systemet med
rörliga införselavgifter för socker bibehållas (yrkande1) och
de regler avvecklas som i dag hindrar svensk sockerbetsodling
att på lika villkor få konkurrera på såväl den svenska som den
internationella marknaden (yrkande2).
Vänsterpartiet anser i motion Jo40 att sockernäringen på Öland
och Gotland bör bevaras och utvecklas genom inriktning på nya
produkter. För detta talar såväl miljömässiga som
sysselsättningspolitiska skäl. Enligt yrkande1 i motion
Jo46(m) bör situationen för sockernäringen på Gotland
utvärderas efter betkampanjen år 1993. Realistiska
produktionsalternativ för sockernäringen på Öland måste stå till
buds innan beslut fattas om definitiv nedläggning av
sockerbruket i Mörbylånga. Stödet till sockerbruken på Öland och
Gotland bör bibehållas även fortsättningsvis enligt motionerna
Jo53 yrkande2 och Jo52 yrkande1 (bådac).
Enligt motion Jo39 (m) bör staten genom sitt delägande i
Sockerbolaget medverka till att andra lösningar och andra
ägarformer inte blockeras om Sockerbolaget lägger ned driften
vid Mörbylånga sockerbruk (yrkande1) och -- om nedläggning
inte kan förhindras -- bör omställningstiden fastställas till
fem år (yrkande2). Konsekvensanalyser för natur- och
kulturmiljö för ett eventuellt beslut om nedläggning av
sockerbruket i Mörbylånga bör utarbetas enligt motion Jo56 (mp)
yrkande1 och en arbetsgrupp tillsättas för Mörbylånga
sockerbruk där möjligheterna till alternativ odling utreds
(yrkande2). Respittiden för sockerbruket bör förlängas
(yrkande3). I motionerna Jo228 (s,m, fp, c) och Jo275 (c)
yrkande4 betonas vikten av fortsatt sockerbetsodling i Kalmar
län och fortsatt drift vid Mörbylånga sockerbruk.
En fördjupad analys av fortsatt eller alternativ produktion
vid sockerbruket i Roma är enligt motionären i motion Jo42 (s)
nödvändig. Analysen bör omfatta marknaden inom och utom landet
och alternativa användningsområden. I arbetsgrupperna bör ingå
även utomstående expertis och möjligheterna till fortsatt drift
bör utredas (yrkande1). En plan för utvecklingsarbetet bör
kunna utarbetas under innevarande år (yrkande2) och
omställningstiden för stöd till sockerbruket bör vara
tillräckligt lång -- först när planen har framlagts bör den
direkta omställningstiden börja löpa, vilket innebär stöd t.o.m.
kampanjen år 1996 (yrkande3). Enligt motion Jo51 (m) bör
sockerproduktionen vid Roma sockerbruk fortsätta (yrkande1)
och andra ägarintressen ges möjlighet att bedriva
sockerproduktion vid bruket (yrkande2). Konsekvensanalyser för
natur- och kulturmiljö för ett eventuellt beslut om nedläggning
av sockerbruket i Roma bör utarbetas enligt motion Jo58 (mp)
yrkande1 och en arbetsgrupp tillsättas för Roma sockerbruk där
möjligheterna till alternativ odling utreds (yrkande2).
Respittiden för bruket bör förlängas (yrkande3). Centerpartiet
anser i motion Jo59att det regionalpolitiska stödet till Roma
sockerbruk bör bibehållas även efter den föreslagna
övergångsperioden. Vänsterpartiet framhåller i två motioner --
Jo232 yrkande3 och Jo277 -- att det regionalpolitiska stödet
måste kvarstå och användas för utveckling av betodlingen och nya
avsättningsmarknader.
Utskottets överväganden
I sitt beslut om avskaffande av sockerregleringen uttalade
utskottet våren 1990 bl.a. att prisbildningen och produktionens
storlek i och med avregleringen blev en fråga för marknaden att
lösa och att sockernäringen bör ges möjlighet att utvecklas och
göra nödvändiga strukturrationaliseringar (prop. 1989/90:146,
JoU25, rskr.327). Utskottet framhöll även vikten av att
forskning och utveckling av produkter med sockerbetor som bas
kan fortsätta och uttalade som sin uppfattning att en
avreglering med bibehållet gränsskydd inte behöver innebära
någon minskning av produktionen. Utskottet förutsatte dock att
den internationella situationen och utvecklingen på export- och
importområdet följs med uppmärksamhet med hänsyn bl.a. till de
skillnader i fråga om gränsskydd m.m. som föreligger mellan
Sverige och EG. Det anförda innebär att syftet med motionerna
Jo53 yrkande3, Jo253 yrkande11 och Jo275 yrkandena 1 och2
i huvudsak är tillgodosett. Motionsyrkandena avstyrks.
Något särskilt uttalande med anledning av motionerna Jo275
yrkande3 och Jo266 finner utskottet inte påkallat.
Motionsyrkandena avstyrks således.
Med anledning av motion Jo46 yrkande2 vill utskottet utöver
det ovan anförda erinra om jordbruksministerns bedömning i
propositionen om livsmedelspolitiken (1989/90:146) att en
avreglering inte bör innebära någon nämnvärd minskning av
betodlingen. Utskottet avstyrker motionsyrkandet i den mån det
inte kan anses tillgodosett.
När det gäller Sockerbolagets monopolställning har tidigare
anförts att situationen i större utsträckning än på andra
områden kräver en ordentlig pris- och konkurrensövervakning. Det
kan dock inte anses vara en uppgift för riksdagen att avskaffa
Sockerbolagets monopolställning enligt motionerna Jo56
yrkande4 och Jo58 yrkande4. Motionsyrkandena avstyrks.
Arbetsmarknadsutskottet har på jordbruksutskottets begäran
avgett yttrande över propositionen i denna del jämte motioner.
Yttrandet, som avser regeringsförslagets effekter från
sysselsättningssynpunkt, fogas till detta betänkande som
bilaga3. I yttrandet anför arbetsmarknadsutskottet
sammanfattningsvis följande.
Vad först angår arbetsmarknadssituationen på södra Öland
konstaterar utskottet att sysselsättningsläget där under hela
1980-talet har varit bättre än i övriga delar av Kalmar län.
Arbetslösheten har varit väsentligt lägre än den för riket
genomsnittliga. Utskottet vill peka på att det inom länet finns
sex lokala arbetsmarknader. Genom broförbindelse finns tillgång
till den lokala arbetsmarknaden i Kalmartrakten och därmed på
pendlingsavstånd från Mörbylånga. Konsekvenserna för
sysselsättningen av en nedläggning av Mörbylånga sockerbruk kan
begränsas genom insatser med regionalpolitiska och
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Arbetsmarknadsutskottet erinrar därefter om att Kalmar län med
anledning av riksdagens beslut om regionalpolitiken för 90-talet
(1989/90:AU13) tilldelats ett länsanslag på 15milj.kr. och att
länsstyrelserna i ökad utsträckning fritt kan använda anslaget
till glesbygdsinsatser, regional projektverksamhet och i
förekommande fall lokaliserings- och utvecklingsbidrag.
Arbetsmarknadsutskottet anser vidare att dessa resurser
tillsammans med de resurser som ställs i utsikt från
Sockerbolagets sida skall medverka till att eliminera de
negativa verkningarna av nedläggningen av sockerbruket. Med de
resurser som ställs till förfogande borde även den aviserade
arbetsgruppen kunna ta fram förslag till åtgärder som kan
underlätta omställningen. Såvitt nu kan bedömas torde den
föreslagna omställningstiden mot denna bakgrund anses rimlig.
Arbetsmarknadsutskottet biträder den föreslagna övergångstiden
för avveckling av stödet till sockerbruket i Mörbylånga.
Vad gäller arbetsmarknadssituationen på Gotland anför
arbetsmarknadsutskottet följande.
Utskottet har erfarit att -- vad gäller ersättningsproduktion
-- det krävs stora insatser i form av bl.a. forskning och
försöksverksamhet för att få fram nya arbetstillfällen inom
industrin. Tiden är för kort för att alternativ produktion och
därmed alternativ sysselsättning för så många människor skall
kunna skapas. Arbetsmarknaden är dessutom redan nu begränsad och
de arbetstillfällen som kan tillkomma genom andra satsningar
förhållandevis marginella.
Gotland utgör en enda lokal arbetsmarknad. I sitt nyssnämnda
betänkande uttalade utskottet att "Gotlands geografiska läge är
speciellt och att dess näringsliv förutses genomgå
strukturförändringar. Mot bakgrund av dessa speciella
förhållanden är det enligt utskottets mening angeläget att länet
blir väl tillgodosett med medel för regionala utvecklings- och
glesbygdsinsatser." Gotland har för regionala
utvecklingsinsatser under innevarande budgetår tilldelats
17milj.kr.
Konsekvenserna av att stödet till sockerbruket i Roma upphör
blir att sockerbruket läggs ner. Beslutet om att avveckla stödet
kräver därför noggranna överväganden och kraftfulla insatser för
att begränsa de negativa verkningarna för sysselsättningen på
denna arbetsmarknad.
Mot denna bakgrund anser arbetsmarknadsutskottet att det finns
anledning att gå ytterst varsamt till väga. Vad utskottet ovan
sagt om verkningarna av en nedläggning av sockerbruket i
Mörbylånga gäller i än högre grad sockerbruket i Roma.
Målsättningen bör givetvis vara att försöka få fram alternativ
sysselsättning till den av regeringen föreslagna tidpunkten för
upphörande av stödet. Skulle det emellertid bli problem att
hinna få fram alternativ får regeringen återkomma i ärendet till
riksdagen.
Slutligen tillstyrker arbetsmarknadsutskottet att de
3,5milj.kr. som för närvarande utbetalas i form av arealbidrag
används till att förstärka länsanslaget i resp. län fr.o.m. den
1juli1991.
Jordbruksutskottet gör för egen del följande bedömning. Som
utskottet anfört ovan innebär riksdagens beslut våren 1990 att
avskaffa såväl den administrativa prissättningen på sockerbetor
som regleringen av betarealen fr.o.m. den 1juli1990
(1989/90:JoU25) bl.a. att prisbildningen på både sockerbetor och
socker blir en fråga för marknaden att lösa. I praktiken blir
det i första hand betodlarna och Sockerbolaget som avgör priser
och produktion. I sitt betänkande betonade utskottet vikten av
att sockernäringen ges möjlighet att utvecklas och göra
nödvändiga strukturrationaliseringar. Utskottet gjorde den
bedömningen att uteblivna rationaliseringar på sikt kan äventyra
hela sockerproduktionen, bl.a. som en följd av ökad
internationell konkurrens. När det gäller behovet av regional-
och arbetsmarknadspolitiska insatser hänvisade utskottet i
beslutet till vad som anfördes i propositionen om åtgärder för
att underlätta anpassningen och finna alternativ sysselsättning
för de människor som friställs från sockerbruken. Utskottet
underströk också att Sockerbolaget, som har en monopolställning
på marknaden, bör ta sin del av ansvaret för att skapa
alternativa sysselsättningsmöjligheter och därmed bidra till en
socialt acceptabel strukturomvandling.
Som ett led i denna strukturomvandling har Sockerbolaget gjort
den bedömningen att vissa sockerbruk, och då i första hand de
små enheterna, måste läggas ned. I första hand gäller detta
sockerbruken i Mörbylånga och Roma. Som regeringen anför krävs
särskilda regionalpolitiska insatser vid en nedläggning av dessa
båda sockerbruk med hänsyn till den betydelse bruken har för
sysselsättningen på Öland och Gotland.
Utskottet konstaterar att det efter avregleringen är
Sockerbolaget som ansvarar för de företagsekonomiska bedömningar
som krävs i fråga om möjligheterna till fortsatt drift av
sockerbruken. Det statliga ansvaret innefattar främst behovet av
statligt stöd under övergångsperioden och de nödvändiga
arbetsmarknadspolitiska insatserna för att motverka negativa
effekter från sysselsättningssynpunkt.
Utskottet, som inte har något att anföra mot
arbetsmarknadsutskottets syn på sysselsättningsläget i regionen,
gör följande bedömning vad gäller sockerbruket i Mörbylånga.
De resurser som står till länsstyrelsens förfogande bör
tillsammans med det belopp som i dag utgår till Sockerbolaget
och som efter nedläggningen enligt regeringens förslag skall
utgå till regional utveckling och tillsammans med de medel som
Sockerbolaget avser att ställa till förfogande kunna medverka
till att de negativa verkningarna av en nedläggning av
sockerbruket skall kunna minskas. Utskottet förutsätter härvid
att Sockerbolaget tar sin del av ansvaret såväl vad gäller att
utveckla alternativ till dagens sockerproduktion som att skapa
alternativa sysselsättningsmöjligheter. Den arbetsgrupp som
Sockerbolaget har för avsikt att bilda för olika
omställningsåtgärder i samband med nedläggningen bör därför ha
förutsättningar att kunna lägga fram förslag till åtgärder som
kan underlätta omställningen. Mot denna bakgrund finner
utskottet den föreslagna övergångsperioden för avveckling av
stödet till sockerbruket rimlig. Det anförda innebär att
utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del och
avstyrker motionerna Jo39, Jo40 delvis, Jo46 yrkande1 delvis,
Jo52 yrkande1 delvis, Jo53 yrkande2 delvis, Jo56 yrkande3,
Jo228 och Jo275 yrkande4.
Det anförda innebär även att utskottet avstyrker motion Jo56
yrkandena1 och 2.
Vad gäller konsekvenserna av en nedläggning av sockerbruket
i Roma anser utskottet -- i likhet med arbetsmarknadsutskottet
-- att med hänsyn till de speciella omständigheter som råder för
Gotlands del än större ansträngningar måste göras för att under
den angivna övergångstiden försöka få fram alternativ
sysselsättning för dem som kommer att drabbas av nedläggningen.
Som arbetsmarknadsutskottet anför kräver ett beslut om
avveckling av stödet noggranna överväganden och kraftfulla
insatser för att begränsa de negativa verkningarna för
sysselsättningen på ön. Sockerbolagets ansvar för tillskapandet
av alternativ produktion, möjligheter till alternativ
sysselsättning och andra åtgärder som kan underlätta en
omställning framstår därför inte som mindre när det gäller
sockerbruket i Roma. De samlade resurserna bör givetvis inriktas
mot tillskapande av alternativ sysselsättning till den
föreslagna tidpunkten för upphörande av stödet. Det anförda
innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag vad avser
övergångsperiodens längd. Med hänsyn till vad
arbetsmarknadsutskottet har anfört om de svårigheter som torde
föreligga härvidlag anser utskottet -- som därmed ansluter sig
till arbetsmarknadsutskottets yttrande även i denna del -- att
regeringen bör återkomma till riksdagen i det fall problem
skulle uppstå att få fram alternativ sysselsättning. Detta bör
ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna Jo40 delvis, Jo42, Jo46 yrkande1 delvis, Jo51, Jo52
yrkande1 delvis, Jo53 yrkande2 delvis, Jo58 yrkande3,
Jo232 yrkande3 och Jo277.
Med vad utskottet anfört ovan om sockerbruken i Mörbylånga
avstyrks motionerna Jo56 yrkandena1 och2 och Jo58 yrkandena
1 och 2.
Slutligen tillstyrker utskottet för sin del att de
3,5milj.kr. som för närvarande utbetalas i form av arealbidrag
används till att förstärka länsanslaget i resp. län fr.o.m. den
1juli1991. Detta anslag behandlas av
arbetsmarknadsutskottet, som tillstyrkt förslaget i denna del
(1990/91:AU13). Motion Jo59 avstyrks.
Myndigheterna på fiskets område
Propositionen
Fiskeristyrelsens och jordbruksnämndens uppgifter på fiskets
område samlas i samma myndighet. Fiskeristyrelsens organisation
anpassas bl.a. härtill och till att fiskenämnderna upphör som
fristående regionala myndigheter. Namnet på myndigheten ändras
till fiskeriverket.
Den centrala myndigheten kommer fortfarande att vara en
fristående myndighet med funktioner dels i Göteborg, dels i
regionalt placerade utredningskontor, laboratorier och
försöksstationer. Till myndigheten förs de uppgifter på fiskets
område som rör prisreglering och marknadsfrågor och som hittills
handlagts inom statens jordbruksnämnd. Vidare blir den centrala
myndigheten tillsynsmyndighet för regleringsföreningen Svensk
fisk. Myndigheten bör bestå av tre huvudenheter, nämligen en
för fiskefrågor, en för utredningsverksamhet och en för
administrativa frågor.
Formerna för arbetet med biståndsfrågor kommer att närmare
övervägas i samband med ett uppdrag till riksrevisionsverket som
berör bl.a. frågor om bolagsbildning för bedrivande av
tjänsteexport. Tills vidare kommer arbetet att som hittills
organiseras inom en särskild enhet.
Ytterligare rationaliseringar bör kunna göras genom
modernisering och förenkling av fiskerättslagstiftningen inkl.
de regionala regleringarna av fisket. Ett arbete med detta pågår
inom regeringskansliet. I avvaktan på detta får regleringen av
fisket i bl.a. de stora sjöarna ske enligt nuvarande rutiner,
dvs. i fråga om vandringsfisk av fiskeristyrelsen och i övrigt
av länsstyrelserna.
Motionerna
I motion Jo45 (fp) yrkande1 framhålls att fiskeristyrelsen
noga bör följa torskbeståndets utveckling i Östersjön. En
speciell enhet för sportfiskefrågor bör enligt motion Jo402(s)
yrkande1 inrättas inom fiskeristyrelsen. Vänsterpartiet vill i
motion Jo41 yrkande2 åstadkomma samordning av fiskefrågorna
för de stora sjöarna under fiskeristyrelsen medan motionärerna i
motion Jo44 (s) yrkande2 anser att en länsstyrelse vid var och
en av sjöarna bör ha särskilt ansvar för samordningen. I motion
Jo45 (fp) betonas att fiskeristyrelsens arbete med ett samlat
handlingsprogram för insjöfiskets utveckling bör prioriteras
(yrkande3) och att styrelsen i sina samråd med
kraftproducenterna bör skärpa kraven på biologiskt inriktad
fiskodling och fiskutsättning (yrkande4).
Utskottets överväganden
Havsmiljöns tillstånd är av avgörande betydelse för
fiskbeståndens fortlevnad och kvalitet. I många sammanhang har
utskottet understrukit vikten av att havsföroreningarna minskar.
Utskottet har även framhållit betydelsen av att miljöarbetet och
fiskevården internationaliseras och att Sverige med hänsyn till
vårt stora vattenområde för en aktiv politik i dessa avseenden.
Vad gäller beståndsvården över huvud taget är man hänvisad till
internationella system och internationella avtal. Vården av
samtliga fiskarter är föremål för internationella förhandlingar,
och fiskeristyrelsen följer noga fiskbeståndets utveckling i
haven runt våra kuster. Syftet med motion Jo45 yrkande1 är
således enligt utskottets mening i allt väsentligt tillgodosett.
Motionsyrkandet bör inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag om
ny organisation för fiskeristyrelsen och avstyrker på den
grunden motion Jo402 yrkande1.
Utskottet har tidigare uttalat sig om det angelägna i att en
samordning sker av de fiskeadministrativa åtgärderna i de stora
sjöarna men har framfört den synpunkten att den närmare
regleringen av organisationen bör ankomma på regeringen och
vederbörande myndigheter (1989/90:JoU22). Som anförs i
propositionen bibehålls nuvarande rutiner för regleringen av
fisket i bl.a. de stora sjöarna i avvaktan på det arbete som
pågår inom regeringskansliet med modernisering och förenkling av
fiskerättslagstiftningen. Mot denna bakgrund är utskottet inte
berett att tillmötesgå motionerna Jo41 yrkande2 och Jo44
yrkande2 om ändrad fiskeadministration för de stora sjöarna.
Motionsyrkandena avstyrks.
I tidigare uttalanden har utskottet framhållit insjöfiskets
stora betydelse för såväl livsmedelskonsumtionen som
sysselsättningen i glesbygder (1989/90:JoU2 och JoU22). Enligt
vad utskottet inhämtat kommer fiskeristyrelsens aviserade
handlingsprogram för insjöfisket att läggas fram under
innevarande budgetår. I avvaktan härpå är utskottet inte berett
att förorda någon riksdagens vidare åtgärd med anledning av
motion Jo45 yrkandena3 och4. Motionsyrkandena avstyrks.
Anslagsfrågor
Stöd till sockerbruken på Öland och Gotlandm.m. (B15)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under B15
(s.247--248).
Fiskeriverket (D1)
Propositionen
Anslaget till fiskeriverket bör anpassas i förhållande till
fiskeristyrelsens nuvarande anslag dels med hänsyn till de
rationaliseringar som är möjliga att göra, dels med anledning av
de överföringar av resurser som bör ske från andra myndigheter.
Överföringarna är en förutsättning för att vissa besparingar
skall kunna göras.
Av jordbruksverkets resurser bör 770043kr. tillföras
fiskeriverket. Regeringen är inte nu beredd att ta ställning
till förslaget om en överföring från statens naturvårdsverk utan
avser att återkomma när den särskilde utredaren rörande
naturvårdsverkets organisation har presenterat sitt förslag.
Besparingarna som rör forskningsfartyget Argos verksamhet är
beroende dels av överföringen till fiskeriverksamhet av resurser
från naturvårdsverket, dels en förändring av reglerna som rör
bemanningen av Argos. Enligt fiskeristyrelsen kan viss
neddragning av drifttiden behöva göras. Vad gäller
försöksstationen i Kälarne gör regeringen den bedömningen att
den inte kan läggas ned. Verksamheten är till stor del inriktad
på att bevara de genetiska resurserna hos flera lax- och
öringstammar, bl.a. den viktiga Gullspångslaxen. Dessutom är
anläggningen till stor nytta för vattenbruksforskningen i
Norrland. Alternativanvändningen för anläggningen kan
bedömas som mycket osäker. Verksamheten vid anläggningen bör
därför fortsätta tills vidare.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län har hos regeringen anhållit om
ett avskrivningslån till en fiskevårdsanläggning i Gullspång.
Fiskeristyrelsen har föreslagit att ett nytt anslag inrättas för
bidrag till laxfond Vänern finansierat genom en laxfiskeavgift.
Fiskevårdsanläggningen omfattar tre delar, nämligen ett
avelsfiske, en fiskodling och en servicebyggnad inkl. ett
akvarium. För att möjliggöra ett fortsatt bevarande av
de hotade lax- och öringstammarna i Gullspång bedömer regeringen
att det är angeläget att i första hand avelsfisket kommer till
stånd. För detta ändamål bör fiskeristyrelsen kunna disponera de
medel som Gullspångs kraft AB ställt till förfogande. Om
intressenterna i laxfond Vänern i stället prioriterar en ny
anläggning får den finansieras av intressenterna. För statens
del är det närmast en fråga för berörda länsstyrelser att bedöma
i förhållande till andra regionala insatser. Laxfond Vänern
erhöll 2milj.kr. av regionalpolitiska medel våren 1990.
Motionerna
Enligt motionärerna i motion Jo44 (s) finns starka skäl att
anta att både ärendehandläggningen och behovet av
utvecklingsinsatser för yrkesfisket, sportfisket och fiskevården
kommer att öka på länsnivå. En omfördelning bör därför ske
mellan den centrala och den regionala fiskeadministrationen till
förmån för ett bibehållande av den nuvarande regionala
kompetensen (yrkande1). Enligt motion Jo43 (c) bör i första
hand regeringens förslag om nedskärningar i fiskenämndernas
förvaltningsanslag om 3milj.kr. avvisas, i andra hand
omfördelning ske från den centrala till den regionala
fiskeriadministrationen. Miljöpartiet anser i motion Jo54
yrkande1 att förslaget om besparing för fiskenämnderna med
3milj.kr. bör avvisas. Ytterligare 300000kr. bör enligt
motion Jo45 (fp) yrkande9 anslås för fiskarenas
yrkesutbildning. 5milj.kr. bör enligt motion Jo52 (c)
yrkande3 anvisas till katastrofskydd för fiskenäringen och
miljöpartiet vill inrätta stöd till fiskare som drabbas
ekonomiskt av miljöförstöring (Jo54 yrkande13). I motion Jo44
(s) yrkande3 begärs översyn och inventering av äldre
vattendomar och att åtgärder vidtas för att bevaka och
tillgodose att allmänintresset inte kommer i bakgrunden p.g.a.
otillräckliga regionala resurser.
För upprustning och drift av undersökningsfartyget Argos
begärs 8milj.kr. i motion Jo41 (v) yrkande6, och
motionärerna i motion Jo47 (m) yrkande4 anser att
undersökningsfartyget Argos verksamhet bör utökas. I motion
Jo410 (s) uttrycks farhågor för verksamheten vid
fiskeriförsöksstationen i Kälarne, och motionärerna betonar
vikten av att verksamheten kan fortsätta.
Enligt motion Jo45 (fp) yrkande2 bör laxfisket och dess
förutsättningar kunna förbättras genom skydd och återställande
av leklokaler, stopp för ytterligare utbyggnad av vattenkraften
samt överväganden om ändring av fredningstiden. Miljöpartiet
begär i motion Jo54 yrkande4 total fredning av lax i de till
Sverige hörande uppväxtområdena i södra Östersjön. Regeringen
bör verka för en internationell överenskommelse om fredning av
laxens uppväxtområden i hela Östersjöområdet. Begränsningar för
mängdfångande redskap längs Norrlandskusten samt i och utanför
älvarna bör införas (yrkande5) och förhandlingar bör snarast
inledas med yrkesfiskets organisationer om de
kompensationsåtgärder som togs fram i laxutredningen
(DsJo1984:5) för att möjliggöra ett yrkesfiske som inte
äventyrar den naturreproducerade laxen (yrkande6).
Laxfond Vänern är föremål för flera motioner. Vänsterpartiet
anser i motion Jo41 yrkande7 att 3 750 000 kr. bör anslås till
Laxfond Vänern på nytt anslag och i motionens yrkande8 begärs
förslag om framtida finansiering av fondens verksamhet. 10
milj.kr. för utbyggnad av Laxfond Vänern under budgetåret
1991/92 och anslag till fonden under ytterligare två år begärs i
motion Jo430(c,m) yrkandena 1 resp.2. Statliga medel bör
enligt motion Jo435 (v) tillföras fonden. Ett system med
laxfiskeavgift för Laxfond Vänern bör införas enligt
motionärerna i motion Jo45(fp) yrkande5. Yrkandet återkommer
i motion Jo452 (delvis) från samma parti. I motion Jo793 (fp)
begärs i yrkande3 åtgärder för att säkerställa fiskevården och
Laxfond Vänern, och motionärerna i motion Jo452(delvis) från
samma parti vill få till stånd en översyn av fiskebestämmelserna
för Vänern så att talrika och storvuxna Vänerlaxar finns
tillgängliga för sportfiske och yrkesfiske.
I detta sammanhang behandlar utskottet även ett antal motioner
om laxfisket från den allmänna motionstiden 1991. Ett
handlingsprogram för att få laxen tillbaka till Norrlandsälvarna
efterlyses i motionerna Jo401 och Jo440 yrkande1 (bådafp).
Enligt motion Jo420 (v) bör åtgärder vidtas för att rädda den
naturreproducerade laxen i Norrlandsälvarna. Projekt
Västerbottenslax bör enligt motionären i motion Jo436 (s)
erhålla samma stöd som Laxfond Vänern. Även i motion Jo439 (c)
begärs finansiellt stöd till projektet. Dessutom måste laxen i
uppväxtområdena i södra Östersjön fredas. Åtgärder till skydd
för Östersjölaxen måste vidtas enligt motionerna Jo403 (s),
Jo422 (s), Jo428 (fp) yrkande2 och Jo447 (c) yrkande3. Ett
handlingsprogram för restaurering av naturliga havsörings- och
laxbestånd i outbyggda älvsträckor bör enligt motion Jo428(fp)
yrkande3 utarbetas av fiskeristyrelsen. Enligt motionärerna i
motion Jo425 (m) yrkande7 bör det ske en noggrann bevakning av
utvecklingen av Östersjöns lax- och torskbestånd och fortsatta
åtgärder vidtas för att underlätta den naturreproducerade laxens
uppgång i älvarna.
Utskottets överväganden
Fiskenämnderna har i dag ansvar för flertalet regionala frågor
som rör myndighetsutövning, utveckling och information avseende
yrkesfiske, fisk- och kräftodling, sportfiske och fiskevård.
Arbetsinsatserna varierar länen emellan beroende på tillgängliga
resurser och regionala förutsättningar och behov. Fisket som
näring spelar stor roll i glesbygder och kustområden och på
olika håll drivs många projekt i syfte att skapa sysselsättning
på landsbygden genom satsningar på regional utveckling av
yrkesmässigt fiske, matfiskodling och fisketurism. Fisket är
även en viktig fritidssysselsättning. Det kan konstateras att
fiskenämnderna med sin regionalt anknutna kompetens på fiskets
område är av stor betydelse för bibehållande och förbättring av
möjligheterna till ett ökat sportfiske. Fiskenämnderna verkar
även för att tillgodose både yrkesfiskets och sportfiskets
behov av hög avkastning av eftertraktade fiskarter. Pågående
fiskevårdsåtgärder ingår i flera fall som ett led i det
långsiktiga miljövårdsarbete som syftar till att både bevara
utrotningshotade arter och anpassa fiskproduktionen så att
fisken som naturresurs skall kunna utnyttjas i så hög grad som
möjligt av olika kategorier fiskande. Utskottet har tidigare
anslutit sig till regeringens förslag att inordna fiskenämnderna
i länsstyrelserna (prop.1989/90:123, JoU22, rskr.341). I det
sammanhanget framhöll utskottet vikten av att fiskenämndernas
kompetens och lokalkännedom tillvaratas på länsnivå. Den
förestående regionala omorganisationen torde snarare komma att
medföra en ökning än en minskning av de länsanknutna uppgifterna
på fiskets område. I syfte att säkerställa nuvarande regionala
kompetens bör i största möjliga mån en omfördelning av
resurserna ske från den centrala till den regionala
fiskeadministrationen. Dessutom bör länsstyrelserna särskilt
uppmärksamma fiskefrågorna vid fördelning av anslagen för sina
områden. Det anförda innebär att fiskeriverkets ansvar för bl.a.
regionala fiskefrågor och sportfiskefrågor i motsvarande del kan
minska. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo44
yrkande1 bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner
utskottet syftet med motionerna Jo43 och Jo54 yrkande1
tillgodosett. Motionerna bör inte medföra någon ytterligare
åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet har inte något att anföra mot de synpunkter på
yrkesfiskarnas utbildning som framförs i motion Jo45
yrkande9 men ser ingen anledning att tillmötesgå kravet på
ytterligare medel för verksamheten. Motionsyrkandet avstyrks.
Vid flera tidigare tillfällen och senast våren 1989 har
utskottet avstyrkt förslag om inrättande av en fond för att
hålla yrkesfiskare skadeslösa vid miljöförstöring
(1989/90:JoU22). Utskottet hänvisar till sina tidigare
ställningstaganden och avstyrker motion Jo52 yrkande3.
På samma grund avstyrks även motion Jo54 yrkande13.
Något uttalande med anledning av motion Jo44 yrkande3 om
beaktande av allmänintresset vid omprövning av äldre vattendomar
anser utskottet inte påkallat. Motionsyrkandet avstyrks.
Som anförs i propositionen är de besparingar som rör
forskningsfartyget Argos verksamhet beroende av dels
överföringen till fiskeriverksamhet av resurser från
naturvårdsverket, dels en förändring av reglerna som rör
bemanningen av Argos. Enligt fiskeristyrelsen kan besparingarna
komma att innebära viss neddragning av drifttiden. Havsmiljöns
tillstånd har en avgörande inverkan på fiskbeståndens fortlevnad
och kvalitet. Härvidlag vill utskottet framhålla den betydelse
forskningsfartyget har för resurs- och miljöövervakningen till
havs, inte minst vad gäller fullgörande av Sveriges
internationella åtaganden på havsforskningsområdet. Utskottet,
som har kunnat konstatera de behov som föreligger av renovering
och modernisering av fartyget, är emellertid inte berett att i
detta sammanhang frångå regeringens förslag om
medelstilldelning. Utskottet avstyrker således motionerna Jo41
yrkande6 och Jo47 yrkande4.
Av propositionen framgår att verksamheten vid försöksstationen
i Kälarne kommer att fortsätta tills vidare. Utskottet finner
därför inte anledning att tillmötesgå motion Jo410. Motionen
avstyrks.
Vid sin behandling hösten 1989 av ett antal motioner om
laxfisket hänvisade utskottet till fiskeristyrelsens
principprogram om åtgärder för att bevara det genetiska
materialet och stärka laxstammarna i hela Östersjön. Enligt det
då nyligen antagna programmet skulle styrelsen begära hos
regeringen att inom ramen för det internationella samarbetet på
fiskets område verka för en reduktion av havsfisket, bl.a. genom
minskat totalt uttag (TAC) och restriktioner för
drivlinefisketm.m. Vidare föreslog fiskeristyrelsen införande
av obligatorisk laxfiskelicens för yrkesfiskare samt att den
sedan några år bedrivna försöksverksamheten med fördröjd
utsättning av lax institutionaliseras. Enligt programmet bör
fiskeristyrelsens kungörelser ändras så att fiske med fasta
redskap förbjuds i Ålands hav och Bottniska viken under vissa
vår- och höstmånader medan drivnäts- och drivlinefisket förbjuds
i hela den svenska fiskezonen under 40dagar kring årsskiftet.
Med anledning härav gjorde utskottet följande uttalande
(1989/90:JoU2):
Utskottet finner för egen del angeläget att åtgärder vidtas
för att bevara den vilda laxens fortlevnad. Förekomsten av
självreproducerande laxstammar anses, som utskottet vid
upprepade tillfällen framhållit, utgöra förutsättningen för ett
uthålligt laxfiske i Östersjön. Som framgår av den lämnade
redogörelsen följer den ansvariga myndigheten noga situationen
och har även framlagt förslag till åtgärder. Genomförande av
dessa kräver till viss del överenskommelser med andra nationer.
Utskottet utgår från att ansträngningarna att stärka ett
uthålligt laxfiske fortsätter och att de åtgärder vidtas som är
möjliga.
Våren 1990 gjorde utskottet följande uttalande om laxfisket
och vården av laxens reproduktionsområden (1989/90:JoU22):
Som jordbruksministern anför bör laxfisket utformas så att det
inte hotar de naturreproducerade laxstammarna och så att deras
genetiska mångfald bevaras. Alla fiskande har ett gemensamt
ansvar för att medverka till att rädda den naturreproducerade
laxen. Det är nödvändigt att vidta ytterligare effektiva
åtgärder för att skydda den. Åtgärderna måste beröra såväl älv-
och kustfisket som det traditionella havsfisket.
Ansträngningarna att få till stånd internationell reglering av
havsfisket efter lax bör fortsätta. Sedan överenskommelse
träffats med Sovjetunionen om uppdelning av den s.k. vita zonen
har vi fått bättre förutsättningar att driva denna fråga i de
internationella förhandlingarna. I förhandlingarna år 1989
visades enligt jordbruksministern väsentligt större förståelse
för Sveriges inställning. Vi bör därför kunna vänta oss
framgångar.
Sedan fiskeristyrelsen antog sitt ovan nämnda principprogram
har -- enligt vad utskottet erfarit -- Sverige hösten 1990 i
Östersjökommissionen med framgång drivit frågan om ett tak för
uttaget av lax (TAC). Fiskeristyrelsen har härutöver begärt hos
regeringen att i internationella fora verka för en fördröjd
utsättning av lax. Med hänvisning härtill och till utskottets
tidigare uttalanden i frågan finner utskottet syftet med motion
Jo45 yrkande2 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet
bör inte medföra någon riksdagens vidare åtgärd.
Utskottet avstyrker motion Jo54 yrkandena4, 5 och6 i den
mån motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda med vad
utskottet anfört.
Vad utskottet anfört ovan tillgodoser i allt väsentligt syftet
även med motionerna Jo403, Jo422, Jo425 yrkande 7, Jo428
yrkande2, Jo439 delvis och Jo447 yrkande3. Motionsyrkandena
avstyrks.
Projekt Västerbottenslax inleddes år1988 och har som
målsättning att öka uppgången av lax och havsöring i länets
laxälvar. Projektet finansieras till lika delar av staten,
länets kommuner samt näringslivet och innebär bl.a. avelsarbete
med älvtypiska laxarter, åtgärder för att skydda och restaurera
biotoper och begränsning av mynningsfisket. Motionerna Jo436 och
Jo439 delvis avstyrks i den mån de ej tillgodoses med det
anförda.
Vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan tillgodoser
syftet även med motionerna Jo401, Jo420 och Jo440 yrkande1.
Motionsyrkandena avstyrks.
I likhet med motionärerna i motion Jo428 finner utskottet det
angeläget att berörda myndigheter fortsätter sitt arbete för att
ge naturliga havsörings- och laxbestånd ett tillfredsställande
skydd. Något särskilt uttalande om ett handlingsprogram med
anledning av motionens yrkande3 anser utskottet emellertid
inte påkallat. Motionsyrkandet avstyrks i den mån det inte kan
anses tillgodosett med vad utskottet anfört.
Med anledning av ett antal motioner om stöd till projektet
Laxfond Vänern uttalade riksdagen vid sin budgetbehandling våren
1990 att regeringen bör lägga fram förslag om lämpliga åtgärder
för att stödja fonden (1989/90:JoU14, rskr.194). I den nu
aktuella propositionen gör jordbruksministern den bedömningen
att för ett fortsatt bevarande av de hotade lax- och
öringstammarna i Gullspång det är angeläget att avelsfisket
prioriteras. För ändamålet bör fiskeristyrelsen kunna disponera
de medel som Gullspångs kraft AB har ställt till förfogande.
Finansieringen av en eventuell ny anläggning är enligt
jordbruksministern i första hand intressenternas ansvar och
närmast en fråga för berörda länsstyrelser att avgöra. Utskottet
gör samma bedömning som jordbruksministern och vill erinra om
att Laxfond Vänern våren 1990 erhöll 2milj.kr. av
regionalpolitiska medel. Riksdagen har nyligen beslutat uppdra
åt regeringen att närmare utreda frågan om införande av en
allmän fiskevårdsavgift (prop. 1990/91:100, bil.11, JoU22,
rskr. 202). En sådan metod för finansiering av angelägna
fiskevårdsåtgärder bör även kunna komma Laxfond Vänern till del.
I avvaktan på regeringens förslag i frågan avstyrker utskottet
motionerna Jo41 yrkande8, Jo430 och Jo435.
Med vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrker
utskottet motionerna Jo45 yrkande5 och Jo452 delvis om
införande av laxfiskeavgift för Laxfond Vänern.
Utskottet avstyrker även motionerna Jo452 delvis och Jo793
yrkande3 i den mån motionsyrkandena inte kan anses
tillgodosedda med vad utskottet anfört ovan.
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag om
medelstilldelning och finner -- i likhet med regeringen -- inte
anledning att inrätta ett nytt anslag för bidrag till Laxfond
Vänern. Motion Jo41 yrkande7 avstyrks således.
Främjande av fiskerinäringen och Isbrytarhjälp åt
fiskarbefolkningen (D2--D3)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under D2--D3
(s.250--251).
Bidrag till fiskets rationaliseringm.m.
Propositionen
Någon fördelning på olika ändamål under detta anslag bör inte
längre göras av statsmakterna. Medlen bör emellertid i ökad
utsträckning disponeras så att de främjar en strukturanpassning
av den svenska fiskeflottan.
Motionen
De betydande försämringar för det svenska sillfisket som
regeringens förslag enligt motionärerna i motion Jo47 (m)
innebär, kommer att få till följd att större delen av den
svenska fiskeflottan övergår till annat fiske. Det enda tänkbara
alternativet är torskfiske i Östersjön, där tyvärr kvoterna är
otillräckliga. Mot denna bakgrund bör 300000kr. ställas till
disposition för fraktstöd till foderfisk från Östersjön
(yrkande3).
Utskottets överväganden
Utskottet delar jordbruksministerns bedömning av anslagsbehov
och disponering av medlen. I enlighet härmed och med hänvisning
till vad utskottet anför om konkurrensläget för den svenska
fiskenäringen nedan under punkten D6 (s. 48) avstyrker
utskottet motion Jo47 yrkande3.
Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till
fiske(D5)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under D5
(s.252).
Prisreglerande åtgärder på fiskets område (D6)
Propositionen
I regeringens proposition 1989/90:123 om fisket sades bl.a.
att en successiv anpassning skall ske av prisregleringen och
övrigt statsstöd mot bakgrund av EFTA-överenskommelsen och att
EFTA-ländernas ojämlika konkurrensvillkor inom fisket till följd
av naturliga förutsättningar inte får förstärkas genom
handelssnedvridande stödåtgärder. Riksdagen uttalade i
anslutning härtill bl.a. att den svenska avregleringen bör hålla
jämna steg med motsvarande process i övriga EFTA-länder. Dessa
uttalanden och den osäkerhet som för närvarande råder
beträffande de övriga EFTA-ländernas anpassningsåtgärder och de
pågående EES-förhandlingarna motiverar att prisregleringen på
fisk under budgetåret 1991/92 anpassas i något långsammare takt
än vad som föreslagits av jordbruksnämnden och fiskeristyrelsen.
Den totala utgiftsramen för prisregleringen under regleringsåret
1991/92 bör minskas med 9milj.kr. till 111milj.kr. Inom
utgiftsramen bör 5milj.kr. avsättas för strukturella åtgärder
inom fiskeflottan på ostkusten. Jordbruksnämnden och
fiskeristyrelsen bör inom ramen för sitt nuvarande uppdrag att
utreda vissa frågor rörande fisket lämna närmare förslag till
hur medlen skall användas. Regeringen har tidigare under hösten
1990 i en skrivelse till riksdagen (skr.1990/91:50) förordat
att subventionen i fiskerilånen bör upphöra, vilket innebär att
lånen slopas. Subventionen uppgår till knappt 3milj.kr.
Fiskerilånen bör sålunda slopas fr.o.m. nästa budgetår.
Förslaget ingår som en del i regeringens ambitioner att
generellt minska det statliga branschstödet. Den föreslagna
sänkningen av normpriserna för sill/strömming bör inte
genomföras nu. Normpriserna bör fastställas till samma nivå som
under innevarande budgetår, dvs. för stor sill/strömming till
3,55 kr./kg och för liten sill/strömming till 2,75kr./kg.
Normpriser för övriggrupperna bör inte fastställas i
fortsättningen eftersom de har haft en mycket snabb
prisökningstakt. Vad gäller torsk bör samma system och nivåer
fastställas som gäller för innevarande regleringsår.
Normkvantiteten för sill bör fastställas till 40000ton mot
bakgrund av att normpriserna för sill/strömming är oförändrade.
Det bör ankomma på regeringen att besluta om ökning av
normkvantiteten vid samtidig minskning av rambeloppen för stöd
till foderfisk och statshandelsexport.
Procentsatserna för rörliga pristillägg och procentsatsen för
överskottspris bör fastställas på det sätt som föreslagits.
Svensk fisk bör få besluta om avsättning av överskotten i samma
utsträckning som för närvarande.
De regionala pristilläggen och de fasta pristilläggen bör
fastställas på det sätt som föreslagits. Förslaget om att sänka
rambeloppet för stöd till statshandelsexport bör genomföras.
Exportstöd för sill från Nordsjön bör inte ges i fortsättningen.
Vidare bör rambeloppet för stöd till foderfisk minskas enligt
förslaget. Inom ramen 6,5 milj.kr. bör kunna lämnas ett särskilt
fraktstöd om högst 17 öre/kg för foderfisk som utgör bifångst
vid konsumtionsfiske i Östersjön och som levereras till
fiskmjölsfabrik på västkusten. Det bör ankomma på regeringen
att besluta om eventuell omfördelning av medel mellan
foderfiskstöd och statshandelsexportstöd. Den centrala
fiskemyndigheten bör av regeringen kunna bemyndigas att betala
ut 70milj.kr. till Svensk fisk för kostnaderna för
pristillägg, överskottshantering och Svensk fisks administration
m.m. För utsättning av fisk inkl. fördröjd utsättning av lax bör
anvisas 6,8 milj.kr.
Som framgår av det föregående är regeringen inte nu beredd att
ta ställning till förslagen rörande de framtida fiskeripolitiska
medlen. Mot bakgrund härav är regeringen inte heller beredd att
ta ställning till förslaget om användning av medlen till
konsumentfrämjande åtgärder.
Motionerna
Vänsterpartiet anser att den internationella anpassningen på
fiskets område skall från svensk synpunkt ske ömsesidigt och i
samma takt i de olika länderna (Jo41 yrkande9). De svenska
fiskeriintressena bör enligt miljöpartiet inte bytas ut mot
andra handelsintressen (Jo54 yrkande7). Som villkor för
upplåtelse av fiskerättigheter bör enligt motion Jo425 (m)
yrkande2 gälla att upplåtelse får ske endast mot erhållande av
andra fiskerättigheter. Beträffande tredje lands
fiskerättigheter i den f.d. vita zonen måste i träffade avtal
alltid finnas ekonomisk balans (yrkande3), och den svenska
fiskerinäringen skall ha rätt att konkurrera på lika villkor med
omvärlden (yrkande4). Konkurrensneutralitet bör enligt
motionärerna i motion Jo413 (m) råda mellan EFTAs fiskenationer.
I motion Jo47 (m) yrkande5 begärs förlängning av nuvarande
prisregleringsavtal att gälla även budgetåret 1991/92.
Motionärerna i motion Jo49 (s) framhåller behovet av stöd för
att bibehålla och utveckla den svenska fiskeflottan och det
svenska yrkesfisket. Eftersom konkurrensvillkoren enligt
motionärerna i motion Jo432 (s) skiljer sig från grannländernas
måste produktionsförutsättningarna, finansieringsvillkoren och
omständigheterna i övrigt för svenskt vattenbruk skyndsamt
prövas av regeringen.
Enligt motionerna Jo41 (v) yrkande3, Jo45 (fp) yrkande6,
Jo47 (m) yrkande1 (delvis), Jo48 (c) (delvis), Jo50 (v)
yrkande1, Jo53(c) yrkande1 (delvis), Jo54 (mp) yrkande 2,
Jo415 (c) och Jo447 (c) yrkande1 bör de statliga fiskerilånen
bibehållas. För ändamålet bör enligt motionerna Jo47 (m)
yrkande1 (delvis), Jo48 (c) (delvis), Jo52 (c) yrkande2,
Jo53 (c) yrkande1 (delvis) och Jo54 (mp) yrkande3 anvisas
40milj.kr. Vänsterpartiet begär i motionerna Jo41 yrkande4
och Jo50 yrkande2 att 60milj.kr. anvisas för ändamålet.
Lånebeloppet bör fastställas till 2,5milj.kr. -- motionerna
Jo41 (v) yrkande5, Jo47 (m) yrkande 2 och Jo50 (v) yrkande3.
Enligt motion Jo45 (fp) bör lånedelen av fiskerilånen inte
belasta statskassan (yrkande7) och 2,9milj.kr. bör anslås
för budgetåret 1991/92 på ett särskilt anslag "Subvention av
fiskerilån" (yrkande8). Miljöpartiet anser i motion Jo54
yrkande11 att fiskerilånen bör utredas så att de uppmuntrar en
utveckling mot ekologiskt anpassade fiskemetoder.
Utskottets överväganden
I proposition 1989/90:123 om fisket sade regeringen bl.a. att
en successiv anpassning skall ske av prisregleringen och övrigt
statsstöd mot bakgrund av EFTA-överenskommelsen och att
EFTA-ländernas ojämlika konkurrensvillkor inom fisket till följd
av naturliga förutsättningar inte får förstärkas genom
handelssnedvridande stödåtgärder. I anslutning härtill uttalade
riksdagen bl.a. att den svenska avregleringen bör hålla jämna
steg med motsvarande process i övriga EFTA-länder
(1989/90:JoU22, rskr.341). Som anförs i den nu aktuella
propositionen råder för närvarande osäkerhet beträffande de
övriga EFTA-ländernas anpassningsåtgärder på fiskets område. Det
är mot denna bakgrund och med hänvisning till pågående
EES-förhandlingar som regeringen anser att prisregleringen på
fisk under budgetåret 1991/92 bör anpassas i något långsammare
takt än vad som föreslagits av jordbruksnämnden och
fiskeristyrelsen. Utskottet gör samma bedömning som regeringen
men anser inte att situationen är sådan att den motiverar en
förlängning av nuvarande avtal att gälla även nästa budgetår.
Utskottet avstyrker därmed motion Jo47 yrkande5.
Utskottet har tidigare uttalat sig om nödvändigheten av att
förändringarna i Sveriges politik håller jämna steg med andra
länders (prop. 1989/90:123, JoU22, rskr.341). För fiskets del
innebär detta att den svenska avregleringen bör ske i takt med
motsvarande process i övriga EFTA-länder. Utskottet förutsätter
emellertid att regeringen och berörda organ noga följer
utvecklingen på området när det gäller att anpassa systemet till
den förändrade EFTA-konventionen och att handelssnedvridande
åtgärder inte tillåts förstärka EFTA-ländernas ojämlika
konkurrensvillkor. Utskottet delar således de synpunkter på
handelssnedvridande åtgärder som förs fram i motion Jo413
men anser inte att motionen bör föranleda något särskilt
uttalande från riksdagens sida.
Med hänvisning till vad utskottet anfört ovan anser utskottet
syftet med motion Jo41 yrkande9 i allt väsentligt
tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.
Med det anförda avstyrker utskottet även motionerna Jo54
yrkande7 och Jo425 yrkandena2, 3 och4 i den mån
motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda.
Vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan är ägnat att
tillgodose syftet även med motionerna Jo49 och Jo432. Motionerna
avstyrks.
Utskottet tillstyrker även i övrigt regeringens förslag om
prisregleringen. Det innebär bl.a. att 5milj.kr. bör avsättas
inom utgiftsramen för strukturella åtgärder inom fiskeflottan på
ostkusten.
En effektiv fiskeflotta utgör en av flera förutsättningar för
svensk fiskerinärings möjlighet att hävda sig inför en alltmer
hårdnande konkurrenssituation. Ett tillmötesgående av
regeringens förslag om slopande av de statliga fiskerilånen
skulle enligt utskottet få menliga följder för fiskenäringen och
rimma illa med ambitionen om en avveckling av stödet till fisket
i samklang med motsvarande process i övriga fiskenationer inom
EFTA. Utskottet ansluter sig således till de motioner som har
förordat ett bibehållande av lånen. För ändamålet bör anvisas
40milj.kr. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna
Jo41 yrkande3, Jo45 yrkande6, Jo47 yrkande1, Jo48, Jo50
yrkande1, Jo52 yrkande2, Jo53 yrkande1, Jo54 yrkandena2
och 3, Jo415 och Jo447 yrkande1 bör ges regeringen till känna.
Motionerna Jo41 yrkande4 och Jo50 yrkande2 avstyrks.
Det ovan anförda innebär att utskottet även avstyrker motion
Jo45 yrkande7.
I likhet med motionärerna i motionerna Jo41 yrkande5, Jo47
yrkande2 och Jo50 yrkande3 anser utskottet att högsta
tillåtna lånebelopp för fiskerilånen bör fastställas till
2,5milj.kr. Vad utskottet anfört med anledning av
motionsyrkandena bör ges regeringen till känna. Med det anförda
avstyrker utskottet motion Jo45 yrkande8 i den mån
motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.
Utskottet är inte berett att tillmötesgå yrkande11 i motion
Jo54 om en utredning om fiskerilånen. Motionsyrkandet avstyrks.
Övriga frågor
Motionerna
Krav på miljökonsekvensanalyser och
miljökonsekvensbeskrivningar av de varor som skall produceras
framförs i motion Jo55 (v) yrkande1. Miljöpartiet kräver i
motion Jo54 skärpning av vattenlagen så att vid omprövning skall
prövas om återskapande kan ske av möjliga reproduktionsplatser
för vandrande laxfisk (yrkande19).
En översyn av fiskerilagstiftningen i syfte att utfärda en
särskild sportfiskestadga gällande för hela landet efterlyses i
motion Jo402 (s) yrkande3. För att åstadkomma samordning och
utveckling av fiskevården bör enligt motion Jo409 (fp) ändring
ske i lagen om fiskevårdsområden så att området bl.a. omfattar
hela sjön. En översyn bör göras av gällande regler för rätten
till fiske på vissa fastigheter så att samtliga ägare till
fastigheter med tillhörande vatten och sjöbotten får rätt till
fiske på eget vatten -- motion Jo423 (c). Möjligheterna att till
Simrishamn lokalisera ett branschinstitut för sill, strömming
och skarpsill bör enligt motionärerna i motion Jo408 (c)
undersökas. Övervakningen till havs bör utökas och
fisketillsynen i skärgården och insjöarna förbättras -- motion
Jo425 (m) yrkande8. Nuvarande regler bör enligt motion
Jo815(m) yrkande1 omprövas med hänsyn till de bofasta
skärgårdsbornas rätt till såväl fiske med handredskap som till
nätfiske i egna och allmänna fiskevatten. Enligt motionens
yrkande2 bör det "fria fiskets" skador på flora och fauna i
naturreservat och andra ömtåliga utskärgårdar uppmärksammas och
nödvändiga åtgärder vidtas. Yrkesfiskare bör enligt motion
Jo504(fp) få rätt till ersättning för skadegörelse på fångst
och redskap. Sverige bör i internationella fora verka för ett
förbud mot drivnätsfiske -- motion Jo405 (v) yrkande2. För att
skydda havsbottnarna i Skagerrak och Östersjön bör enligt motion
Jo411(m) inga fler licenser för bomtrålfiske utfärdas,
trilaterala förhandlingar inledas och förbud införas mot
bomtrålning i den svenska fiskezonen i Östersjön. De negativa
följderna av trålfiske i Vänern bör uppmärksammas, och det är
angeläget att verksamheten avvecklas -- motion Jo451 (m). I
motion Jo425(m) yrkande1 framhålls betydelsen av aktivt
miljövårdsarbete för fiskets vidareutveckling. Åtgärder bör
enligt motion Jo447 yrkande4 vidtas för bevarande av
torskstammen i Östersjön.
I motion Jo54 (mp) framställs krav på ett flertal åtgärder på
fiskets område. S.k. bom och andra trålfiskemetoder som starkt
skadar havsbottnen bör inte få användas (yrkande9),
trålningsgränsen skall flyttas till minst 20m djup utanför
kusten och på känsliga grund/fiskebankar (yrkande10),
maskvidden för torsktrålar bör inte få understiga 10cm och
vitlingtrålar bör förbjudas helt (yrkande12), bara inhemska
arter, raser och stammar av fisk skall användas vid
utplanteringar (yrkande15), förbudet mot rotenonbehandling av
sjöar måste skärpas (yrkande16), huvudregeln skall vara att
fiskeförbud skall råda i tre års tid efter varje utplantering av
fisk i insjöar (yrkande17), översyn bör ske av gränsvärden för
gifter i konsumtionsfisk (yrkande18), tillståndsgivningen för
kassodling av fisk bör skärpas (yrkande20) och användningen av
malakitgrönt inom fiskodlingen bör förbjudas (yrkande21). Från
samma parti kommer motion Jo427 med krav på att nya tillstånd
för fiskodling i kassar inte bör beviljas och att givna
tillstånd bör omprövas inom en tioårsperiod. Enligt motionären i
motion Jo404 (s) bör utvärdering ske av ålljustringen som
fiskemetod.
Utskottets överväganden
Regeringens proposition 1990/91:90 om miljöpolitiken som
nyligen framlagts för riksdagen behandlar bl.a. frågor om
miljökonsekvensbeskrivningar och den framtida
miljölagstiftningen. I avvaktan på utskottets beredning av
propositionen avstyrker utskottet motion Jo55 yrkande1.
Under förra riksmötet behandlade utskottet motionsyrkanden om
olika fiskefrågor som i huvudsak överensstämmer med ett stort
antal motioner som utskottet har att i detta sammanhang ånyo ta
ställning till (1989/90:JoU2 och JoU22). Övriga motionsyrkanden
avser i princip frågor som det i första hand ankommer på
regeringen eller vederbörande myndighet att besluta om (se
1990/91:JoU5y). Mot denna bakgrund finner utskottet inte
anledning att här inleda någon sakbehandling av de aktuella
yrkandena. Utskottet avstyrker således motionerna Jo54
yrkandena9, 10, 12, 15, 16, 17, 18, 20 och 21, Jo402
yrkande3, Jo404, Jo405 yrkande2, Jo408, Jo409, Jo411, Jo423,
Jo425 yrkandena 1 och8, Jo427, Jo447 yrkande4, Jo451, Jo504
yrkande3 och Jo815.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ändringar i jordförvärvslagen (1979:239)
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo55 yrkande2 och
1990/91:Jo57,
2. beträffande målet för fiskeripolitiken
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo41 yrkande1,
res. 1 (v)
3. beträffande sänkning av fiskekvoternam.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo54 yrkande8,
res. 2 (mp)
4. beträffande den svenska sockernäringenm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo53 yrkande3,
1990/91:Jo253 yrkande11, 1990/91:Jo266 och 1990/91:Jo275
yrkandena1, 2 och3,
res. 3 (c)
5. beträffande överskottslagret av sockerm.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo46 yrkande2,
res. 4 (m, c)
6. beträffande Sockerbolagets monopolsituation
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo56 yrkande4 och
1990/91:Jo58 yrkande4,
res. 5 (v, mp)
7. beträffande Mörbylånga sockerbruk
att riksdagen godkänner regeringens förslag och avslår
motionerna 1990/91:Jo39, 1990/91:Jo40 delvis, 1990/91:Jo46
yrkande1 delvis, 1990/91:Jo52 yrkande1 delvis, 1990/91:Jo53
yrkande2 delvis, 1990/91:Jo56 yrkande3, 1990/91:Jo228 och
1990/91:Jo275 yrkande4,
res. 6 (m)
res. 7 (c)
res. 8 (v)
res. 9 (mp)
8. beträffande Roma sockerbruk
att riksdagen godkänner regeringens förslag, avslår motionerna
1990/91:Jo40 delvis, 1990/91:Jo42, 1990/91:Jo46 yrkande1
delvis, 1990/91:Jo51, 1990/91:Jo52 yrkande1 delvis,
1990/91:Jo53 yrkande2 delvis, 1990/91:Jo58 yrkande3,
1990/91:Jo232 yrkande3 och 1990/91:Jo277 samt som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 10 (c)
res. 11 (v)
res. 12 (mp)
9. att riksdagen godkänner förslaget till avveckling av stödet
till sockerbruken på Öland och Gotland i de delar som ej
omfattas av utskottets hemställan ovan,
10. beträffande konsekvensanalyserm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo56 yrkandena1
och2 och 1990/91Jo58 yrkandena1 och2,
res. 13 (mp)
11. beträffande bibehållet regionalpolitiskt stöd efter
övergångsperioden
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo59,
12. beträffande torskbeståndets utveckling i Östersjön
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo45 yrkande1,
13. beträffande vissa administrativa frågor
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo41 yrkande2,
1990/91:Jo44 yrkande2 och 1990/91:Jo402 yrkande1,
res. 14 (v)
14. beträffande handlingsprogram för insjöfisketm.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo45 yrkandena3 och4,
res. 15 (fp)
15. att riksdagen antar regeringens i bilaga1 intagna
förslag till lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till
fiske med den ändringen att ingressen till lagförslaget erhåller
den som utskottets förslag betecknade lydelsen,
Regeringens förslag dels att i 39 och 41 §§
Utskottets förslag ordet "fiskeristyrelsen" i
olika böjningsformer skall
dels att i 39 och 41 §§ bytas ut mot "fiskeriverket" i
ordet "fiskeristyrelsen" i motsvarande form,
olika böjningsformer skall
bytas ut mot "fiskeriverket",
dels att i 41 § ordet dels att i 41 § ordet
"fiskenämnden" skall bytas "fiskenämnden" i olika
ut mot "länsstyrelsen", böjningsformer skall bytas
ut mot "länsstyrelsen" i
motsvarande form,
16. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1981:533) om fiskevårdsområden,
17. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i
vattenlagen (1983:291),
18. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt,
19. beträffande anslag till sockerbruken på Öland och
Gotlandm.m.
att riksdagen till Stöd till sockerbruken på Öland och
Gotlandm.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 24500000kr.,
20. beträffande anslag till fiskeriverket
att riksdagen till Fiskeriverket för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 41092000kr.,
21. beträffande den regionala fiskeadministrationen
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo44 yrkande1
och med avslag på motionerna 1990/91:Jo43 och 1990/91:Jo54
yrkande1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
res. 16 (m, fp, v)
res. 17 (c)
22. beträffande fiskarenas yrkesutbildning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo45 yrkande9,
res. 18 (fp)
23. beträffande fond för yrkesfiskare
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo52 yrkande3 och
1990/91:Jo54 yrkande13,
res. 19 (c)
res. 20 (mp)
24. beträffande omprövning av vattendomar
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo44 yrkande3,
25. beträffande undersökningsfartyget Argos
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo41 yrkande6 och
1990/91:Jo47 yrkande4,
res. 21 (v)
26. beträffande fiskeriförsöksstationen i Kälarne
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo410,
27. beträffande laxfisket
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo45 yrkande2 och
1990/91:Jo54 yrkandena4, 5 och6,
res. 22 (fp)
res. 23 (mp)
28. beträffande skydd av den naturreproducerade laxen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo403, 1990/91:Jo422,
1990/91:Jo425 yrkande7, 1990/91:Jo428 yrkande2,
1990/91:Jo439 delvis och 1990/91:Jo447 yrkande3,
res. 24 (fp)
res. 25 (mp)
29. beträffande Projekt Västerbottenslaxm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo401, 1990/91:Jo420,
1990/91:Jo436, 1990/91:Jo439 delvis och 1990/91:Jo440
yrkande1,
30. beträffande handlingsprogram för havsörings- och
laxbestånd
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo428 yrkande3,
31. beträffande statligt stöd till Laxfond Vänernm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo41 yrkande8,
1990/91:Jo430 och 1990/91:Jo435,
res. 26 (v)
32. beträffande laxfiskeavgift
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo45 yrkande5 och
1990/91:Jo452 delvis,
res. 27 (fp)
33. beträffande fiskevårdande åtgärderm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo452 delvis och
1990/91:Jo793 yrkande3,
34. beträffande Anslag för Laxfond Vänern
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo41 yrkande7,
res. 28 (v) - villk. 26
35. beträffande anslag till främjande av fiskerinäringen
att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
7865000kr.,
36. beträffande anslag till isbrytarhjälp åt
fiskarbefolkningen
att riksdagen till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslaganslag på 1000kr.,
37. beträffande bidragsram till fiskets rationalisering
att riksdagen medger att statsbidrag till fiskets
rationalisering beviljas med sammanlagt högst 9388000kr.
under budgetåret 1991/92,
38. beträffande bidrag till fiskets rationaliseringm.m.
att riksdagen till Bidrag till fiskets
rationaliseringm.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 9388000kr.,
39. beträffande fraktstöd till foderfisk
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo47 yrkande3,
res. 29 (m)
40. beträffande anslag till täckande av förluster vid
statlig kreditgaranti till fiske
att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig
kreditgaranti till fiske för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1000kr.,
41. beträffande anslag till prisreglerande åtgärder på
fiskets område
att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på fiskets
område för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
1000kr.,
42. beträffande förlängning av nuvarande avtal
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo47 yrkande5,
res. 30 (m)
43. beträffande konkurrensneutralitet mellan EFTAs
fiskenationerm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo41 yrkande9 och
1990/91:Jo413,
res. 31 (m)
res. 32 (v)
44. beträffande villkoren för upplåtelse av
fiskerättigheterm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo54 yrkande7 och
1990/91:Jo425 yrkandena2, 3 och4,
res. 33 (m)
res. 34 (mp)
45. beträffande förutsättningar för svenskt
vattenbrukm.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo49 och
1990/91:Jo432,
46. beträffande lån till fiskerinäringen
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motionerna 1990/91:Jo41 yrkande3, 1990/91:Jo45 yrkande6,
1990/91:Jo47 yrkande1, 1990/91:Jo48, 1990/91:Jo50 yrkande1,
1990/91:Jo52 yrkande2, 1990/91:Jo53 yrkande1, 1990/91:Jo54
yrkandena2 och3, 1990/91:Jo415 och 1990/91:Jo447 yrkande1
och med avslag på motionerna 1990/91:Jo41 yrkande4,
1990/91:Jo45 yrkande7 och 1990/91:Jo50 yrkande2 till Lån
till fiskerinäringen för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 40000000kr. och som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 35 (s)
47. beträffande högsta tillåtna lånebelopp
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo41
yrkande5, 1990/91:Jo47 yrkande2, 1990/91:Jo50 yrkande3
samt med avslag på motion 1990/91:Jo45 yrkande8 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
48. beträffande utredning om fiskerilånen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo54 yrkande11,
res. 36 (mp)
49. beträffande prisregleringen på fisk
att riksdagen medger att för tiden
den1juli1991--den30juni1992 reglering av priserna
på fiskm.m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen
av medel i de delar som inte omfattas av utskottets hemställan
ovan får ske enligt de grunder som förordats i propositionen,
50. beträffande vissa lagstiftningsfrågorm.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo55 yrkande1,
Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Jan Fransson (s), Håkan
Strömberg (s), Grethe Lundblad (s), Martin Segerstedt (s), Bengt
Rosén (fp), Jens Eriksson (m), Åke Selberg (s), Inge Carlsson
(s), Ingvar Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg
(v), Marianne Samuelsson (mp), Kaj Larsson (s), Ove
Karlsson(s), Carl G Nilsson (m) och Anders Castberger(fp).
Reservationer
1. Målet för fiskeripolitiken (mom.2)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.14
börjar med "I likhet" och på s.15 slutar med "yrkande1" bort
ha följande lydelse:
Som framhålls i motion Jo41 måste fiskeripolitiken ha som mål
att bevara och utveckla det svenska fisket. Det måste finnas en
självständig ambition härvidlag så att fiskeripolitiken inte i
efterhand anpassas uteslutande till resultaten av
internationella förhandlingar. För landet i dess helhet är
näringen liten men i vissa regioner har den stor betydelse. Även
i förädlingsledet skapas sysselsättning. I en modern
industrination måste det dessutom vara av värde att ursprungliga
sysselsättningar kan leva vidare om förutsättningar finns.
Utskottet kan konstatera att endast en tredjedel av landets
fiskförsörjning baseras på det svenska fisket. En näringspolitik
för fisket bör enligt utskottets mening syfta till att -- under
internationellt acceptabla former -- öka den svenska andelen av
fiskförsörjningen. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo41 yrkande1 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande målet för fiskeripolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo41 yrkande1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Sänkning av fiskekvoternam.m. (mom.3)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.15
börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "yrkande8"
bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening uppenbart att fiskekvoterna
och fiskemetoderna måste ändras så att reproduktionen av fisk
inte störs. Både på nationell och internationell nivå måste
kvoterna utan undantag begränsas i avtal och licenser så att de
står i relation till det resursuttag som är möjligt även på lång
sikt. Härvid måste även behovet av zoner, trålningsgränser och
utökad fredning av olika fiskarter kartläggas i högre grad än
som sker i dag. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo54 yrkande8 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande sänkning av fiskekvoternam.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo54 yrkande8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Den svenska sockernäringenm.m. (mom.4)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (bådac) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.16
börjar med "I sitt" och på s.17 slutar med "avstyrks således"
bort ha följande lydelse:
Den svenska sockerproduktionen hanteras i dag av ett enda
företag och odlarna av sockerbetor är välorganiserade. Det kan
konstateras att sockernäringen är den del av jordbruket som har
minst problem i samband med en avreglering inom ramen för ett
bevarat gränsskydd. Satsningar måste emellertid göras för att
sockerbetan skall kunna användas i olika industriella processer
och inom vissa tekniska områden. I en situation med intern
avreglering kan samhället inte ha synpunkter på
självförsörjningsgraden av socker. Nuvarande
självförsörjningsgrad på 85% bör avskaffas eftersom den inte
längre fyller någon funktion. Det måste vara en fråga för
näringen att avgöra om man vill och kan producera och försörja
landet med en högre andel av konsumtionen. Möjligheter måste
skapas för svensk sockernäring att exportera ett eventuellt
överskott till världsmarknaden. Denna fråga avgörs enligt
utskottets mening smidigast genom överenskommelser inom
näringen. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo53
yrkande3, Jo253 yrkande11, Jo266 och Jo275 yrkandena 1, 2
och 3 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande den svenska sockernäringenm.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo53
yrkande3, 1990/91:Jo253 yrkande11, 1990/91:Jo266 och
1990/91:Jo275 yrkandena 1, 2 och 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Överskottslagret av sockerm.m. (mom.5)
Karl Erik Olsson (c), Jens Eriksson (m), Ingvar Eriksson (m),
Lennart Brunander (c) och Carl G Nilsson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.17
börjar med "Med anledning" och slutar med "anses tillgodosett"
bort ha följande lydelse:
Med anledning av motion Jo46 yrkande 2 vill utskottet utöver
det ovan anförda erinra om jordbruksministerns bedömning i
propositionen om livsmedelspolitiken (1989/90:146) att en
avreglering inte bör innebära någon nämnvärd minskning av
betodlingen.
Utskottet finner att då regleringen upphör öppnas också
möjligheter för export av socker t.ex. av det överskott som f.n.
pressar ned odlingsarealen under den nivå som normalt motsvarar
det inhemska behovet. Därvid får sockernäringens parter --
odlare och industri -- själva bära kostnadsansvaret. Med detta
uttalande tillgodoses vad i motionen anförts angående vikten av
att odlingsarealen hålls uppe vid produktionsbalans, inte minst
för att möjliggöra ett bibehållande av svensk sockernäring även
efter ett eventuellt EG-medlemskap. Vad utskottet anfört med
anledning av motion Jo46 yrkande2 bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande överskottslagret av sockerm.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo46 yrkande2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Sockerbolagets monopolsituation (mom.6)
Annika Åhnberg (v) och Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.17
börjar med "När det" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks"
bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna i motionerna Jo56 och Jo58 anser
utskottet att regeringen måste ta initiativ till åtgärder som
kan bidra till att häva Sockerbolagets monopol. Det finns enligt
utskottets mening all anledning att befara att monopolet har
inneburit att alternativ till sockerbetsodlingen inte har
utvecklats. Detta gäller även verksamheter som är knutna till
förädlingen av sockerbetor. Vad utskottet anfört med anledning
av motionerna Jo56 yrkande4 och Jo58 yrkande4 bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande Sockerbolagets monopolsituation
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo56
yrkande4 och 1990/91:Jo58 yrkande4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Mörbylånga sockerbruk (mom.7)
Jens Eriksson, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (allam)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkande4" bort ha
följande lydelse:
Mot bakgrund av bl.a. arbetsmarknadsutskottets bedömning av
sysselsättningsläget på södra Öland vill utskottet anföra
följande. De resurser som står till länsstyrelsens förfogande,
tillsammans med det belopp som i dag utgår till Sockerbolaget --
och som efter en eventuell nedläggning enligt regeringens
förslag avses användas för regional utveckling -- samt de medel
som Sockerbolaget avser att avsätta kan med fördel användas för
en alternativ lösning vad gäller Mörbylånga sockerbruk. En sådan
lösning bör innebära att en bestämd tidpunkt för nedläggningen
inte fastställs.
Det bör enligt utskottet lämpligen ankomma på ansvariga
länsmyndigheter, som är med problemen väl förtrogna, att i
samverkan med Sockerbolaget komma fram till den bästa lösningen.
Det bör vara det aktuella läget på arbetsmarknaden som avgör
omställningsperiodens längd. Dessa bedömningar bör givetvis
göras inom ramen för såväl de av staten anvisade som av
Sockerbolaget aviserade medlen. I sammanhanget bör hänsyn tas
även till den i övrigt aktuella omställningen inom jordbruket.
Utskottet förutsätter härvid att Sockerbolaget, inte minst med
hänsyn till företagets monopolställning på marknaden, tar sin
del av ansvaret för kommande förändringar. Det gäller såväl
utveckling av alternativ till dagens sockerproduktion som
tillskapande av alternativ sysselsättning. Vad utskottet anfört
med anledning av motion Jo46 yrkande1 delvis bör ges
regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet syftet
med motionerna Jo39, Jo40 delvis, Jo52 yrkande 1 delvis, Jo53
yrkande 2 delvis, Jo56 yrkande 3, Jo228 och Jo275 yrkande4 i
allt väsentligt tillgodosett. Motionerna bör inte medföra någon
riksdagens vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande Mörbylånga sockerbruk
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1990/91:Jo46 yrkande 1 delvis som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd
motionerna 1990/91:Jo39, 1990/91:Jo40 delvis, 1990/91:Jo52
yrkande 1 delvis, 1990/91:Jo53 yrkande 2 delvis, 1990/91:Jo56
yrkande 3, 1990/91:Jo228 och 1990/91:Jo275 yrkande4,
7. Mörbylånga sockerbruk (mom.7)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (bådac) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkande4" bort ha
följande lydelse:
Sockerbruket i Mörbylånga har en mycket stor betydelse för
sysselsättningen och jordbruket på Öland. Därmed spelar bruket
en avgörande roll för den regionalpolitiska utvecklingen på ön.
En ytterligare neddragning och omfördelning av
sockerbetsodlingen skulle enligt utskottets mening få svåra
följder för jordbruket och olika till denna näring kopplade
näringar i hela sydösta Sverige. Sockerbetan är en naturlig del
av växtföljden, genom sockerbetsodlingen hålls landskapet öppet
och den långa vegetationsperioden orsakar minimalt
kväveläckage från den odlade arealen. Sockerbruket bör enligt
utskottets mening börja arbeta med alternativ utveckling av
sockerbetan som industri- och energiråvara, vilket är en viktig
framtidssatsning. Det anförda innebär att utskottet anser att
stödet till sockerbruket i Mörbylånga skall utgå även efter den
av regeringen föreslagna tidpunkten för stödets upphörande. Vad
utskottet anfört med anledning av motionerna Jo52 yrkande1
delvis, Jo53 yrkande2 delvis och Jo275 yrkande4 bör ges
regeringen till känna. Med det anförda finner utskottet syftet
med motionerna Jo39, Jo40 delvis, Jo46 yrkande1 delvis, Jo56
yrkande3 och Jo228 tillgodosett. Motionerna bör inte medföra
någon riksdagens vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande Mörbylånga sockerbruk
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo52
yrkande1 delvis, 1990/91:Jo53 yrkande2 delvis och
1990/91:Jo275 yrkande4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd
motionerna 1990/91:Jo39, 1990/91:Jo40 delvis, 1990/91:Jo46
yrkande1 delvis, 1990/91:Jo56 yrkande3 och 1990/91:Jo228,
8. Mörbylånga sockerbruk (mom.7)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkande4" bort ha
följande lydelse:
Som anförs i motion Jo40 måste en större del av vår produktion
baseras på de areella näringarna. Sockerbetan är en råvara som,
förutom för sockerproduktion, också kan användas som
industriråvara och för framställning av energi. Genom sin långa
vegetationsperiod har sockerbetan även miljömässiga fördelar,
eftersom näringsämnesläckaget hålls nere. Ett uttalat och av
alla accepterat mål för den nya livsmedelspolitiken är ett
jordbruk som tar stor naturvårdshänsyn och där naturliga
betesmarker bevaras. En nedläggning av sockerbruket i Mörbylånga
motverkar dessa ambitioner. Det nuvarande stödet till bruket är
en jämförelsevis billig och kostnadseffektiv naturvårdsinsats.
En framsynt näringspolitik kan inte koncentreras på etablerade
företag i de "mogna" branscherna utan måste satsa på utveckling
av det nya och framtidsinriktade. En nedläggning av sockerbruket
i Mörbylånga får långtgående konsekvenser inte bara för dem som
är direkt sysselsatta med odling eller förädling av sockerbetor.
En nedläggning skulle komma att påverka hela öns näringsstruktur
i ytterst ofördelaktig riktning. Det anförda innebär att
utskottet anser att stödet till Mörbylånga sockerbruk bör utgå
även efter den av regeringen föreslagna tidpunkten för stödets
upphörande och att åtgärder bör vidtas för framtagande av nya
produkter från sockerbetan. Vad utskottet anfört med anledning
av motion Jo40 delvis bör ges regeringen till känna. Med det
anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo39, Jo46
yrkande1 delvis, Jo52 yrkande1 delvis, Jo53 yrkande2
delvis, Jo56 yrkande3, Jo228 och Jo275 yrkande4
tillgodosett. Motionsyrkandena bör inte medföra någon riksdagens
vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande Mörbylånga sockerbruk
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo40 delvis som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt
lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1990/91:Jo39, 1990/91:Jo46
yrkande1 delvis, 1990/91:Jo52 yrkande1 delvis, 1990/91:Jo53
yrkande2 delvis, 1990/91:Jo56 yrkande3, 1990/91:Jo228 och
1990/91:Jo275 yrkande4,
9. Mörbylånga sockerbruk (mom.7)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkande4" bort ha
följande lydelse:
Regeringens förslag att stödet till sockerbruket i Mörbylånga
skall upphöra inom två år är enligt utskottets mening
oacceptabelt. Orsaken till det akuta hotet mot sockerbruket är
den livsmedelspolitik som fastställdes i juni 1990 och som
kommer att leda till nedläggning av mindre jordbruk och till
sammanslagningar som skapar industrijordbruk, där all modern
teknik med bl.a. kemikalier kommer att användas i stor skala.
Sockerbruket är av stor vikt för det öländska näringslivet och
betodlingen är betydelsefull för relativt många djurhållande
gårdar. Om betodlingen upphör betyder detta att ytterligare
arealer av bl.a. betesmarker inte kommer att hävdas, en
utveckling som skulle vara mycket menlig för naturvården. En
fortsatt odling av sockerbetor måste på sikt inriktas så att
odlingen blir ekologiskt acceptabel, dvs. att användningen av
konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel minskar för att på sikt
upphöra helt. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo56
yrkande3 bör ges regeringen till känna. Med det anförda finner
utskottet syftet med motionerna Jo39, Jo40 delvis, Jo46
yrkande1 delvis, Jo52 yrkande1 delvis, Jo53 yrkande2
delvis, Jo228 och Jo275 yrkande4 tillgodosett. Någon vidare
riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandena är inte
påkallad.
dels att utskottets hemställan under7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande Mörbylånga sockerbruk
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo56 yrkande3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1990/91:Jo39,
1990/91:Jo40 delvis, 1990/91:Jo46 yrkande1 delvis,
1990/91:Jo52 yrkande1 delvis, 1990/91:Jo53 yrkande2 delvis,
1990/91:Jo228 och 1990/91:Jo275 yrkande4,
10. Roma sockerbruk (mom.8)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (bådac) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19
börjar med "Vad gäller" och på s.20 slutar med "och Jo277"
bort ha följande lydelse:
Frågan om en framtida sockerbetsodling på Gotland innebär
enligt utskottets mening ett principellt ställningstagande vad
beträffar samhällets ansvar för det gotländska jordbrukets
möjligheter att kunna leva vidare och bidra till
sysselsättningen på ön och till en av allmänheten uppskattad
miljö. En mycket stor andel av öns yrkesverksamma befolkning har
sin utkomst från jordbruksnäringen, vilket medför att pågående
strukturomvandling inom svenskt jordbruk får mycket negativa
konsekvenser för länet. Jordbruksnäringen på Gotland kräver en
viss omfattning för att kunna drivas så konkurrenskraftigt som
möjligt. Med hänsyn till den kombinationseffekt som blir följden
av sockerbetsodling och animalieproduktion utgör
sockernäringen härvidlag en mycket viktig faktor. Dessutom vill
utskottet framhålla odlingens miljöaspekter och då framför allt
sockerbetans gynnsamma påverkan på växtnäringsläckaget,
växtföljden och det öppna landskapet. Roma sockerbruk har en god
standard och är landets enda sockerbruk med ett slutet
produktionssystem. Bruket ger därför inte upphov till några
miljöstörande utsläpp i närmiljön. Det anförda innebär
sammantaget att utskottet anser att stödet till sockerbruket bör
utgå även efter den av regeringen aviserade tidpunkten för dess
avveckling. Härutöver bör Sockerbruket enligt utskottets mening
inleda projekt med alternativ utveckling av sockerbetan som
industri- och energiråvara. Vad utskottet anfört med anledning
av motionerna Jo52 yrkande1 delvis, Jo53 yrkande2 delvis och
Jo59 bör ges regeringen till känna. Med detta uttalande
tillgodoses syftet med motionerna Jo40 delvis, Jo42, Jo46
yrkande1 delvis, Jo58 yrkande3, Jo232 yrkande3 och Jo277.
Motionsyrkandena påkallar inte någon riksdagens vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande Roma sockerbruk
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo52
yrkande1 delvis, 1990/91:Jo53 yrkande 2 delvis, 1990/91:Jo59
och 1990/91:Jo277 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna
1990/91:Jo40 delvis, 1990/91:Jo42, 1990/91:Jo46 yrkande1
delvis, 1990/91:Jo51, 1990/91:Jo58 yrkande3 och 1990/91:Jo232
yrkande3,
11. Roma sockerbruk (mom.8)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19
börjar med "Vad gäller" och på s.20 slutar med "och Jo277"
bort ha följande lydelse:
Samhällets produktion måste i framtiden i mycket högre grad än
i dag baseras på de förnyelsebara resurserna. Detta betyder att
jordbruket måste få ökad, inte minskad, betydelse inom det
svenska näringslivet. I det traditionella gotländska jordbruket
finns inslag som bör kunna utgöra en viktig grund för ett
framtidsinriktat jordbruk. Sockerbetan, en för öns jordbruk
mycket betydelsefull gröda, kan -- förutom för
sockerframställning -- med fördel användas för etanolproduktion
eller som bas för plasttillverkning, vilket kan bli ett
komplement till sockerproduktionen eller ersätta denna. Genom
politiska beslut, men även genom sitt delägande i Sockerbolaget,
har staten ett dubbelt ansvar för det särskilda stödet till
sockerbetsodlingen. En avveckling av stödet i enlighet med
regeringens förslag skulle innebära ett mycket allvarligt hot
mot hela det gotländska jordbruket. Som framhålls i motionerna
Jo40, Jo232 och Jo277 bör stödet till Roma sockerbruk kvarstå
och användas för framtidsinriktade satsninger för att -- i
enlighet med utskottets uttalande ovan -- utveckla den
gotländska betodlingen. Vad utskottet anfört med anledning av
motionerna Jo40 delvis, Jo232 yrkande3 och Jo277 bör ges
regeringen till känna. Det anförda tillgodoser enligt utskottets
mening syftet med motionerna Jo42, Jo46 yrkande1 delvis, Jo51,
Jo52 yrkande1 delvis, Jo53 yrkande2 delvis och Jo58
yrkande3. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av
motionsyrkandena anses inte påkallad.
dels att utskottets hemställan under8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande Roma sockerbruk
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo40 delvis,
1990/91:Jo232 yrkande3 och 1990/91:Jo277 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar utan
vidare åtgärd motionerna 1990/91:Jo42, 1990/91:Jo46 yrkande1
delvis, 1990/91:Jo51, 1990/91:Jo52 yrkande1 delvis,
1990/91:Jo53 yrkande2 delvis och 1990/91:Jo58 yrkande3,
12. Roma sockerbruk (mom.8)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19
börjar med "Vad gäller" och på s.20 slutar med "och Jo277"
bort ha följande lydelse:
Den omdaning av det svenska jordbruket som statsmakterna
beslutade om våren 1990 kommer att drabba det gotländska
jordbruket mycket hårt. Roma sockerbruk har stor betydelse för
såväl den gotländska jordbruksnäringen som näringslivet i övrigt
på ön. Bruket sysselsätter 100 årsanställda och 732 odlare. Av
omsättningen går 53% tillbaka till odlarna, vilket är en
förhållandevis mycket hög andel. Sockerbruket svarar för drygt
7% av landets sockerförbrukning och med produktionen
sammanhängande frakter utgör viktiga intäkter för Gotlandslinjen
och öns åkerier. Den föreslagna respittiden på fem år måste
enligt utskottets mening användas för en översyn av
sockernäringen på Gotland. Om godtagbara lösningar eller
gynnsamma framtidsalternativ inte kan utarbetas inom tre år, bör
övergångsperioden förlängas. Vad utskottet anfört med anledning
av motion Jo58 yrkande3 bör ges regeringen till känna. Det
anförda innebär att syftet med motionerna Jo40 delvis, Jo42,
Jo46 yrkande1 delvis, Jo51, Jo52 yrkande1 delvis, Jo53
yrkande2 delvis, Jo232 yrkande3 och Jo277 tillgodoses.
Motionsyrkandena bör inte medför någon riksdagens vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande Roma sockerbruk
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo58 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1990/91:Jo40 delvis,
1990/91:Jo42, 1990/91:Jo46 yrkande 1, 1990/91:Jo51, 1990/91:Jo52
yrkande 1 delvis, 1990/91:Jo53 yrkande 2 delvis, 1990/91:Jo232
yrkande 3 och 1990/91:Jo277,
13. Konsekvensanalyserm.m. (mom.10)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.20
börjar med "Med vad" och slutar med "och 2" bort ha följande
lydelse:
En nedläggning av sockerbruken kommer att få negativa
konsekvenser för odlingslandskapets natur- och
kulturmiljövärden. Ytterligare arealer betesmark kommer att
undantas från hävd, vilket får allvarliga verkningar för
naturvården. Det är därför enligt utskottets mening nödvändigt
att grundliga miljökonsekvensbeskrivningar upprättas innan
slutligt beslut fattas om avveckling av stödet till sockerbruken
på Öland och Gotland. Kompetenta arbetsgrupper måste tillsättas
med uppdrag att utarbeta förslag antingen om fortsatt drift av
bruken eller alternativ till sockerbetsodlingen. För detta
ändamål bör medel utgå ur det anslag om 3,5milj.kr. som
föreslås disponeras av resp. länsstyrelse. Vad utskottet anfört
med anledning av motionerna Jo56 yrkandena 1 och 2 och Jo58
yrkandena 1 och 2 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande konsekvensanalyserm.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo56
yrkandena1 och2 och 1990/91:Jo58 yrkandena1 och2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Vissa administrativa frågor (mom.13)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.21
börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med
"Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
I likhet med vänsterpartiet beklagar utskottet att regeringen
i förevarande sammanhang inte lämnade förslag om en samlad
handläggning av fiskefrågorna för de stora sjöarna. Risken är nu
uppenbar att fiskefrågorna för en sjö splittras på flera
länsstyrelser i stället för att få en samlad hantering. Detta
kan enligt utskottets mening få negativa konsekvenser för såväl
beståndsvård som näringsutövning. Regeringen bör därför få i
uppdrag att samordna fiskefrågorna för de stora sjöarna under
fiskeristyrelsen. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo41 yrkande 2 bör ges regeringen till känna. Med det anförda
avstyrker utskottet motion Jo44 yrkande2.
dels att utskottets hemställan under13 bort ha följande
lydelse:
13. beträffande vissa administrativa frågor
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo41 yrkande2
och med avslag på motionerna 1990/91:Jo44 yrkande2 och
1990/91:Jo402 yrkande1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
15. Handlingsprogram för insjöfisketm.m. (mom.14)
Bengt Rosén och Anders Castberger (bådafp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.21
börjar med "I tidigare" och på s.22 slutar med
"Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening angeläget att insjöfiskets
framtid ägnas större intresse från statsmakternas sida. Detta
gäller såväl laxfisket i älvarna som fisket efter bl.a. gädda,
gös, ål och sik i andra vatten. Vad beträffar kräftfisket krävs
en översyn av möjligheterna att bevara och utveckla bestånden av
flodkräfta. Fiskeristyrelsens arbete med ett samlat
handlingsprogram för insjöfisket bör prioriteras. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo45 yrkande3 bör ges
regeringen till känna.
Vattenregleringar, försurning och kvicksilver utgör hot mot
insjöfisket. I vissa delar av landet hämmas dessutom fisket av
höga halter radioaktivt cesium i fisken. I detta sammanhang vill
utskottet betona att större vikt måste läggas vid den fiskevård
som kraftproducenterna åläggs enligt vattendomar. Enligt
utskottets mening bör fiskeristyrelsen i samråd med
producenterna skärpa kraven på biologiskt riktad odling och
utsättning av fisk. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Jo45 yrkande4 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under14 bort ha följande
lydelse:
14. beträffande handlingsprogram för insjöfisketm.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo45 yrkandena 3
och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
16. Den regionala fiskeadministrationen (mom.21)
Bengt Rosén(fp), Jens Eriksson(m), Ingvar Eriksson(m),
Annika Åhnberg (v), CarlG Nilsson(m) och Anders
Castberger(fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.24
börjar med "Fiskenämnderna har" och på s.25 slutar med
"riksdagens sida" bort ha följande lydelse:
Fiskenämnderna har -- -- -- (=utskottet) -- -- -- på länsnivå.
Utskottet vidhåller denna uppfattning men anser att den
regionala kompetensen på området bör kunna bibehållas genom
utnyttjande av de effektivitetsvinster som beräknas uppkomma
till följd av den förändrade länsorganisationen på fiskets
område. Enligt utskottets mening kan syftet med motionerna Jo43,
Jo44 yrkande1 och Jo54 yrkande1 således uppnås utan någon
omfördelning av resurser från den centrala till den regionala
fiskeadministrationen. Utskottet avstyrker därför
motionsyrkandena i den mån de inte kan anses tillgodosedda med
det anförda.
dels att utskottets hemställan under21 bort ha följande
lydelse:
21. beträffande den regionala fiskeadministrationen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo43, 1990/91:Jo44
yrkande1 och 1990/91:Jo54 yrkande1,
17. Den regionala fiskeadministrationen(mom.21)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander(bådac) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.24
börjar med "Fiskenämnderna har" och på s.25 slutar med
"riksdagens sida" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att fiskenämnderna i dag utgör en
viktig regional kompetens på fiskets område. I våra glesbygds-
och kustområden pågår i nämndernas regi ett stort antal
utvecklingsprojekt i sysselsättningsskapande syfte och
nämndernas insatser på miljöområdet vad gäller vattenkvaliteten
i sjöarna, skyddet av utrotningshotade fiskarter och motverkande
av spridning av fisksjukdomar är mycket viktiga. Mot bakgrund
härav och av riksdagens uttalanden med anledning av förra årets
beslut om en samlad länsförvaltning finner utskottet det
angeläget att slå fast länsstyrelsernas ansvar för att den
regionala kompetensen på området bibehålls inom den nya
förvaltningen. De rationaliseringsvinster man hänvisade till när
beslutet om en samlad länsförvaltning togs, skall enligt
utskottet användas för att behålla fiskekompetensen vid
länsstyrelserna. Det anförda innebär att utskottet inte är
berett att tillmötesgå förslaget i motion Jo44 yrkande1 om
överföring för ändamålet av resurser från den centrala till den
regionala fiskeadministrationen. Motionsyrkandet avstyrks. Det
anförda innebär även att utskottet motsätter sig regeringens
förslag om besparing såvitt avser de 3milj.kr. som hänför sig
till anslagen till fiskenämnderna. Utskottet anser således att
regeringen för budgetåret 1991/92 bör återkomma med förslag om
motsvarande höjning av anslaget till länsstyrelserna. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo43 bör ges regeringen
till känna. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo54
yrkande1 i den mån motionsyrkandet inte kan anses
tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under21 bort ha följande
lydelse:
21. beträffande den regionala fiskeadministrationen
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo43 och med
avslag på motionerna 1990/91:Jo44 yrkande1 och 1990/91:Jo54
yrkande1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
18. Fiskarenas yrkesutbildning (mom.22)
Bengt Rosén och Anders Castberger (bådafp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.25
börjar med "Utskottet har" och slutar med "verksamheten.
Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
På grund av fiskeristyrelsens otillräckliga resurser har den
mycket viktiga utbildningsform som yrkesutbildningen för
yrkesfiskarena utgör under en lång följd av år inte kunnat
motsvara behovet. Samtidigt som myndigheterna ställer större
krav på skeppare och maskinister framstår också behovet av
räddningskurser och kurser i ekonomi som mycket stort för denna
grupp småföretagare. Yrkesfiskarna har inte samma möjligheter
som de flesta andra yrkeskategorier att följa den undervisning
som anordnas av kommuner och studieförbund. Fiskeristyrelsen
utbildning däremot är anpassad såväl till fiskarenas arbetstider
som till behovet av räddnings- och ekonomikurser. Utskottet, som
därvid ansluter sig till motion Jo45 yrkande9, anser att
anslaget för detta ändamål för budgetåret 1991/92 bör höjas med
300000kr. utöver regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan under22 bort ha följande
lydelse:
22. beträffande fiskarenas yrkesutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Jo45 yrkande9
till Fiskarenas yrkesutbildning för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 300000kr.,
19. Fond för yrkesfiskare (mom.23)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (bådac) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.25
börjar med "Vid flera" och slutar med "yrkande3" bort ha
följande lydelse:
Havsföroreningarna har nu blivit så allvarliga att stora
havsområden saknar fisk, vilket medför ekonomiska förluster för
de yrkesverksamma fiskarena. Det är därför enligt utskottets
mening nödvändigt att ett ekonomiskt skydd införs för dem som
drabbas av allvarliga ekonomiska förluster orsakade av
miljöförstöring. Efter modell från den kompensation som utgick i
samband med Tjernobylkatastrofen bör ett katastrofskydd för
fiskerinäringen inrättas. Med det anförda tillstyrker utskottet
motion Jo52 yrkande3. För ändamålet bör således anslås
5milj.kr. för budgetåret 1991/92.
dels att utskottets hemställan under23 bort ha följande
lydelse:
23. beträffande fond för yrkesfiskare
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Jo52 yrkande3
och med avslag på motion 1990/91:Jo54 yrkande13 till Fond
för yrkesfiskare för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 5000000kr.,
20. Fond för yrkesfiskare (mom.23)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.25
börjar med "På samma" och slutar med "yrkande13" bort ha
följande lydelse:
För fiskare som drabbas av korta eller långvariga störningar
av fisket på grund av miljöbelastningar bör enligt utskottets
mening samhället ha ett kollektivt ansvar. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag om hur dessa fiskare skall
kompenseras ekonomiskt. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Jo54 yrkande13 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under23 bort ha följande
lydelse:
23. beträffande fond för yrkesfiskare
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo54 yrkande13
och med avslag på motion 1990/91:Jo52 yrkande3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Undersökningsfartyget Argos (mom.25)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.25
börjar med "Som anförs" och slutar med "yrkande4" bort ha
följande lydelse:
För att övervakningen av den marina miljön och Sveriges
internationella åtaganden på detta område skall kunna fullgöras
på ett tillfredsställande sätt krävs nu en upprustning av
undersökningsfartyget Argos. Kostnaden, som beräknas till
12milj.kr., kan fördelas på två år. I enlighet med motion Jo41
yrkande6 bör för budgetåret 1991/92 6milj.kr. anslås för
ändamålet. Härutöver behövs ytterligare 2milj.kr. för driften
av fartyget. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo47
yrkande4 i den mån motionsyrkandet inte kan anses
tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under25 bort ha följande
lydelse:
25. beträffande undersökningsfartyget Argos
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Jo41 yrkande6
och med avslag på motion 1990/91:Jo47 yrkande4 till
Undersökningsfartyget Argos för budgetåret 1991/92 anvisar
ett förslagsanslag på 8000000kr.,
22. Laxfisket (mom.27)
Bengt Rosén och Anders Castberger (bådafp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.25
börjar med "Vid sin" och på s.26 slutar med "vidare åtgärd"
bort ha följande lydelse:
Bestånden av vildlekande lax i Östersjön är allvarligt hotade,
och den kraftiga nedgången beror på en omfattande
vattenkraftutbyggnad som hindrat laxens vandringsmöjligheter och
ödelagt dess leklokaler. Den vildlekande laxen utgör en
synnerligen viktig biologisk resurs och det är inte möjligt att
på helt konstlad väg upprätthålla en laxstam i Östersjön. Som
anförs i motion Jo45 bör principerna för det fortsatta arbetet
på området därför vara att skydda och återställa leklokaler och
tillse att tillräckligt många lekmogna laxar når dessa lokaler.
Någon ytterligare utbyggnad av vattenkraft kan inte komma i
fråga. Det bör härutöver övervägas om inte fredningstiden för
lax bör förlängas sommartid och förkortas vintertid. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo45 yrkande2 bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under27 bort ha följande
lydelse:
27. beträffande laxfisket
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo45 yrkande2
och med avslag på motion 1990/91:Jo54 yrkandena 4, 5 och6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Laxfisket (mom.27)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.26
börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "utskottet
anfört" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att läget för den naturreproducerade
laxen i Östersjön i dag är akut. Som anförs i motion Jo54 bör en
total fredning av laxen genomföras i de till Sverige hörande
uppväxtområdena i södra Östersjön. Härutöver bör Sverige verka
för en internationell överenskommelse om fredning av laxens
uppväxtområden i hela Östersjön. Begränsningar för mängdfångande
redskap bör införas längs Norrlandskusten samt i och utanför
älvarna. Slutligen bör förhandlingar snarast inledas med
yrkesfiskets organisationer om de kompensationsåtgärder som
föreslogs av laxutredningen (DsJo1984:5) för att möjliggöra
ett yrkesfiske som inte äventyrar den naturreproducerade laxen.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo54
yrkandena4,5 och6 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under27 bort ha följande
lydelse:
27. beträffande laxfisket
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo54
yrkandena4,5 och6 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört samt lämnar motion 1990/91:Jo45
yrkande2 utan vidare åtgärd,
24. Skydd av den naturreproducerade laxen (mom.28)
Bengt Rosén och Anders Castberger (bådafp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.26
börjar med "Vad utskottet anfört" och slutar med
"Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
Bestånden av vildlekande lax i Östersjön är allvarligt hotade.
Allt färre laxar har möjlighet att reproducera sig i naturen.
Den vildlekande laxen utgör en synnerligen viktig biologisk
resurs och en naturlig genbank och avelsbas utan vilken odling
av lax skulle bli omöjlig. Det går inte att på konstlad väg
upprätthålla en laxstam i Östersjön. Sverige svarar för den
övervägande delen av laxyngelproduktionen i Östersjövattnen. Som
anförs i motion Jo428 bör Sverige efter avskaffandet av den s.k.
vita zonen i Östersjön och efter överenskommelsen om totalt
uttag (TAC) med framgång kunna driva en konsekvent laxvårdande
linje. Nästa steg bör enligt utskottet vara att eftersträva en
sänkning av TAC. Fiskeribiologerna hävdar att uttaget av lax
fortfarande är för stort. Nästa avtal bör därför begränsa fisket
till vad laxstammen naturligt tål, och resp. lands bidrag till
laxproduktionen bör avspeglas i kvoteringen. Det krävs enligt
utskottets mening åtgärder minst i nivå med fiskeristyrelsens
principprogram för att den naturreproducerade laxen
skall kunna skyddas. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Jo428 yrkande2 bör ges regeringen till känna. Med det
anförda finner utskottet syftet med motionerna Jo403, Jo422,
Jo425 yrkande7, Jo439 delvis och Jo447 yrkande3 i allt
väsentligt tillgodosett. Någon riksdagens vidare åtgärd med
anledning av motionsyrkandena anses inte påkallad.
dels att utskottets hemställan under28 bort ha följande
lydelse:
28. beträffande skydd av den naturreproducerade laxen
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo428 yrkande2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1990/91:Jo403,
1990/91:Jo422, 1990/91:Jo425 yrkande7, 1990/91:Jo439 delvis
och 1990/91:Jo447 yrkande3,
25. Skydd av den naturreproducerade laxen (mom.28)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.26
börjar med "Vad utskottet anfört" och slutar med
"Motionsyrkandena avstyrks." bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att utsättningarna av laxungar har
mer än fördubblats under den senaste femtonårsperioden samtidigt
som utvandringen av naturreproducerade laxungar från de
"naturliga" älvarna successivt minskar. Under samma period har
laxfångsterna i Östersjöområdet ökat. Sverige bör därför i
internationella förhandlingar hävda behovet av en bibehållen
laxstam i Östersjön. Härutöver bör laxens
reproduktionsmöjligheter uppmärksammas. Om inte konkreta
åtgärder omgående vidtas till skydd för Östersjöns
naturreproducerade laxstammar finns det risk för att dessa inom
en snar framtid slås ut. Vad utskottet anfört med anledning av
motionerna Jo403 och Jo447 yrkande3 bör ges regeringen till
känna. Med det anförda finner utskottet syftet med motionerna
Jo422, Jo425 yrkande7, Jo428 yrkande2 och Jo439 delvis i
allt väsentligt tillgodosett. Motionerna bör inte medföra någon
riksdagens vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under28 bort ha följande
lydelse:
28. beträffande skydd av den naturreproducerade laxen
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo403 och
1990/91:Jo447 yrkande3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd
motionerna 1990/91:Jo422, 1990/91:Jo425 yrkande7,
1990/91:Jo428 yrkande3 och 1990/91:Jo439 delvis,
26. Statligt stöd till Laxfond Vänernm.m. (mom.31)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.27
börjar med "Med anledning" och slutar med "och Jo435" bort ha
följande lydelse:
Projektet Laxfond Vänern syftar till att bevara de vilda lax-
och öringstammarna och att skapa utrymme för ökat fiske efter
dessa arter i Vänern. Enligt vad utskottet erfarit måste
utsättningen av smolt ökas från nuvarande 350000 per år till
ca500000per år och Laxfondens utsättning behöver
fördubblas. Förutom en statlig finansiering för nästa budgetår
erfordas att statliga medel även i fortsättningen ställs till
projektets förfogande. Ett förslag om mer långsiktig
finansiering av projektet bör därför utarbetas. Vad utskottet
anfört med anledning av motionerna Jo41 yrkande8 och Jo435 bör
ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrker utskottet
motion Jo430 i den mån motionen inte kan anses tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under31 bort ha följande
lydelse:
31. beträffande statligt stöd till Laxfond Vänernm.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo41
yrkande8 och 1990/91:Jo435 och med avslag på motion
1990/91:Jo430 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
27. Laxfiskeavgift (mom.32)
Bengt Rosén och Anders Castberger (bådafp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.27
börjar med "Med vad" och slutar med "Laxfond Vänern" bort ha
följande lydelse:
Regeringen aviserar i propositionen att fiskeristyrelsen för
avelsfiske skall få disponera de medel som Gullspångs kraft AB
ställt till förfogande. Detta strider enligt utskottets mening
inte mot fiskeristyrelsens förslag om införande av
laxfiskeavgift för Laxfond Vänern. Systemet med en avgift är en
långsiktig lösning för att på sikt trygga fondens fortsatta
verksamhet och bör därför genomföras på det sätt som
fiskeristyrelsen har föreslagit. Vad utskottet anfört med
anledning av motionerna Jo45 yrkande 5 och Jo452 delvis bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under32 bort ha följande
lydelse:
32. beträffande laxfiskeavgift
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo45
yrkande5 och 1990/91:Jo452 delvis som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. Anslag för Laxfond Vänern (mom.34)
Under förutsättning av bifall till reservation26
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.27
börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "avstyrks
således" bort ha följande lydelse:
Med anledning av vad utskottet ovan anfört om behovet av
statliga medel till Laxfond Vänern tillstyrker utskottet motion
Jo41 även i den del motionen avser inrättande av ett nytt anslag
för fonden (yrkande7). För budgetåret 1991/92 bör riksdagen
således anvisa 3750000kr. på nytt anslag för Laxfond
Vänern.
dels att utskottets hemställan under34 bort ha följande
lydelse:
34. beträffande anslag för Laxfond Vänern
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Jo41 yrkande7
till Laxfond Vänern för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 3750000kr.,
29. Fraktstöd till foderfisk (mom.39)
Jens Eriksson, Ingvar Eriksson och CarlG Nilsson(allam)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.28
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande3" bort ha
följande lydelse:
Som anförs i motion Jo47 har de låga priserna på foderfisk för
tillverkning av fiskmjöl och fiskolja tillsammans med de dyra
frakterna medfört att bifångsterna dumpas. Förutom att
förfarandet är lagstridigt, eftersom det råder dumpningsförbud i
Östersjön, skadas miljön genom den förruttnelseprocess den
dumpade sillen orsakar. Tidigare har fraktstöd utgått för
foderfisk från Östersjön till fabriken på Ängholmen, men detta
stöd slopades för några år sedan. Utskottet ansluter sig därför
till motionens yrkande3, vilket innebär att -- inom ramen för
bidraget till fiskets rationalisering (D4) -- 300000kr.
bör vara disponibla för fraktstöd i enlighet med vad som anförts
ovan. Vad utskottet uttalat med anledning av motionsyrkandet bör
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under39 bort ha följande
lydelse:
39. beträffande fraktstöd till foderfisk
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo47 yrkande3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. Förlängning av nuvarande avtal (mom.42)
Jens Eriksson, Ingvar Eriksson och CarlG Nilsson(allam)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.30
börjar med "I proposition" och slutar med "yrkande5" bort ha
följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att normpriserna på fisk har varit
oförändrade de senaste åren och att en viss försämring med bl.a.
lägre normkvantiteter har förekommit. Härigenom har fisket inte
kunnat kompenseras för ökade kostnader. För att vårt land skall
kunna behålla ett differentierat fiske med utnyttjande av
svenska kvoter och den begränsade fiskeflotta Sverige i dag
förfogar över (500skepp) är det enligt utskottets mening inte
rimligt att förändra prisregleringen på det sätt som föreslås i
propositionen. Utskottet ansluter sig därför till motion Jo47
yrkande5 att innevarande års avtal förlängs att gälla även
under budgetåret 1991/92. Vad utskottet anfört med anledning av
motionsyrkandet bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under42 bort ha följande
lydelse:
42. beträffande förlängning av nuvarande avtal
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo47 yrkande5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
31. Konkurrensneutralitet mellan EFTAs fiskenationerm.m.
(mom.43)
Jens Eriksson, Ingvar Eriksson och CarlG Nilsson(allam)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.30
börjar med "Utskottet har" och på s.31 slutar med "riksdagens
sida" bort ha följande lydelse:
Sverige har vid flera tillfällen bestämt hävdat att en
förutsättning för fri handel med fisk är att likartade
konkurrensförhållanden råder mellan de olika ländernas
fiskerinäringar. Konkurrensneutraliteten har emellertid fått en
dålig start för Sveriges del. Redan det första året togs rätten
att förhandla om fiskpriserna bort, och med skatteuppgörelsen
upphörde eller försämrades vissa möjligheter till avdrag för
fördyrade levnadskostnader för yrkesfiskarna. Utskottet kan
konstatera att andra EFTA-länder -- till skillnad från Sverige
-- väljer att skydda sitt fiske genom att förändra stöden i
stället för att avskaffa dem. Detta medför konkurrensfördelar
för dessa länders fiskerinäring framför den svenska. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo413 bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under43 bort ha följande
lydelse:
43. beträffande konkurrensneutralitet mellan EFTAs
fiskenationerm.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo413 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt
lämnar utan vidare åtgärd motion 1990/91:Jo41 yrkande9,
32. Konkurrensneutralitet mellan EFTAs fiskenationerm.m.
(mom.43)
Annika Åhnberg(v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.31
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "Motionsyrkandet
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Den av uppgivenhet präglade underordnande attityd i
förhållande till omvärlden -- och då särskilt till EG -- som i
dag utmärker svensk politik är enligt utskottets mening
förödande. Vårt land behöver mångfalden, och många olika
näringar måste ges goda livsvillkor. Den biologiska produktionen
är den yttersta grunden för människans existens. Sverige behöver
för framtiden ett svenskt fiske och den internationella
anpassningen måste ske ömsesidigt och i samma takt i olika
länder. Vårt land skall inte gå före andra länder och därmed
utlämna det svenska fisket. Vad utskottet anfört med anledning
av motion Jo41 yrkande9 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställanunder 43 bort ha följande
lydelse:
43. beträffande konkurrensneutralitet mellan EFTAs
fiskenationerm.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo41 yrkande9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt lämnar utan vidare åtgärd motion 1990/91:Jo413,
33. Villkoren för upplåtelse av fiskerättigheterm.m.
(mom.44)
Jens Eriksson, Ingvar Eriksson och CarlG Nilsson(allam)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.31
börjar med "Med det" och slutar med "anses tillgodosedda" bort
ha följande lydelse:
Regeringen har förklarat att Sverige inte skall avveckla
stödet till den svenska fiskenäringen i snabbare takt än andra
länder och att konkurrensneutralitet skall råda. Trots dessa
försäkringar kan utskottet konstatera att den förda politiken
har gått i motsatt riktning. Även diskussionerna mellan EFTA och
EG om det s.k. EES-avtalet inger oro, eftersom EG -- för att ge
EFTA tillträde till den s.k. inre marknaden -- ställer krav på
tillgång till EFTAs fiskevatten. Enligt utskottets mening får
upplåtelse av svenska fiskerättigheter inte ske mot annat än
erhållande av andra fiskerättigheter. I träffade avtal om
fiskeutbyte måste vidare alltid råda ekonomisk balans. EGs
fiskerättigheter i den f.d. vita zonen skall -- i enlighet med
riksdagens beslut -- minskas till förmån för svenskt fiske och
för att skydda fiskbestånden i Östersjön och då främst torsk och
lax.
Enligt EFTA-överenskommelsen skall avregleringen av det
svenska fisket vara genomförd i och med utgången av år 1993. Det
är utskottets uppfattning att Sverige noggrant måste följa
utvecklingen i övriga EFTA-länder så att vårt land inte drabbas
ensidigt.
Förutom ömsesidig fri tillgång till medlemsländernas marknader
för fisk och fiskprodukter och avskaffande av tullhinder måste
ett svenskt medlemskap i EG även innebära att fiskevattnen blir
gemensamma och att Sverige får tillgång till EGs vatten i
Nordsjön. Det är enligt utskottets mening angeläget att Sverige
erhåller kvoter med hänsyn till vatteninnehav och fiskbestånd.
De svenska fisktillgångarna bör inte bytas mot annat än
fiskerättigheter. Denna princip bör gälla även för det EES-avtal
som diskuteras mellan EG och EFTA, och där EG begär tillgång
till EFTAs fiskevatten i utbyte mot annat än fiskerättigheter.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo425
yrkandena2,3 och4 bör ges regeringen till känna. Med det
anförda finner utskottet syftet med motion Jo54 yrkande7 i
allt väsentligt tillgodosett. Någon särskild riksdagens åtgärd
med anledning av motionsyrkandet anses inte påkallad.
dels att utskottets hemställan under44 bort ha följande
lydelse:
44. beträffande villkoren för upplåtelse av
fiskerättigheterm.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo425
yrkandena2,3 och4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört samt lämnar utan vidare åtgärd motion
1990/91:Jo54 yrkande7,
34. Villkoren för upplåtelse av fiskerättigheterm.m.
(mom.44)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.31
börjar med "Med det" och slutar med "anses tillgodosedda" bort
ha följande lydelse:
Med anledning av den debatt som pågår om Sveriges förhållande
till EG, EFTA och enskilda stater bör understrykas, att dagens
svenska fiskerättigheter inte får förhandlas bort i utbyte mot
andra handelspolitiska intressen. Detta skall enligt utskottets
mening gälla såväl fiskekvoter, fiskegränser, tullfrågor och
andra frågor som kan påverka det svenska fisket. Utskottet har
emellertid inte något att invända mot förhandlingar om ett
utvidgat framtida samarbete på fiskets område som kan garantera
ett framtida fiske och ge likvärdiga konkurrensförhållanden
gentemot andra länder. Vad utskottet anfört med anledning av
motion Jo54 yrkande7 bör ges regeringen till känna. Med det
anförda finner utskottet syftet med motion Jo425
yrkandena2,3 och 4 i allt väsentligt tillgodosett.
Motionsyrkandena bör inte medföra någon riksdagens vidare
åtgärd.
dels att utskottets hemställan under44 bort ha följande
lydelse:
44. beträffande villkoren för upplåtelse av
fiskerättigheterm.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo54 yrkande7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt lämnar utan vidare åtgärd motion 1990/91:Jo425
yrkandena2,3 och4,
35. Lån till fiskerinäringen (mom.46)
Jan Fransson, Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Martin
Segerstedt, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson och Ove
Karlsson(allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.31
börjar med "En effektiv" och slutar med "2avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Som ett led i regeringens ambitioner att minska det statliga
branschstödet över huvud taget, föreslås i propositionen att
subventionen i fiskerilånen på knappt 3milj.kr. upphör, vilket
innebär att lånen slopas fr.o.m. nästa budgetår. Med anledning
av förslaget vill utskottet erinra om sitt uttalande våren 1990,
då utskottet bl.a. konstaterade att den mest genomgripande av de
stora förändringar som svensk fiskerinäring genomgått under
senare år är utvecklingen mot ett starkt internationellt
beroende. En väsentlig fråga i detta sammanhang är de pågående
förändringarna av handelsregleringarna, vilka berör oss globalt
genom de pågående överläggningarna inom GATT. Minst lika
betydelsefullt är emellertid vad som sker inom EFTA och mellan
EFTA och EG. En huvudlinje i samtliga dessa fall är att skapa en
friare handel även för fisk och fiskprodukter. Inom EFTA har en
överenskommelse träffats om full liberalisering av handeln med
fisk och marina produkter. Eftersom regleringar av olika slag
och generella subventioner i princip inte är förenliga med en
fri handel kräver överenskommelser på detta område förändringar
av de fiskeripolitiska medlen (prop. 1989/90:123, JoU22,
rskr.341). Utskottet vill i förevarande sammanhang upprepa sin
tidigare uttalade inställning att det är angeläget att den
strukturomvandling som den svenska fiskerinäringen står inför
inte fördröjs. Hänsyn måste tas till det behov samtliga berörda
har av att förutsättningarna för framtiden klarläggs så snart
som möjligt. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker
regeringens förslag att subventionen skall upphöra. Därmed
avstyrker utskottet motionerna Jo41 yrkandena3 och4, Jo45
yrkandena6 och7, Jo47 yrkande1, Jo48, Jo50 yrkandena1
och2, Jo52 yrkande2, Jo53 yrkande1, Jo54 yrkandena2
och3, Jo415 och Jo447 yrkande1.
dels att utskottets hemställan under46 bort ha följande
lydelse:
46. beträffande lån till fiskerinäringen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo41 yrkandena3
och4, 1990/91:Jo45 yrkandena6 och7, 1990/91:Jo47
yrkande1, 1990/91:Jo48, 1990/91:Jo50 yrkandena1 och2,
1990/91:Jo52 yrkande2, 1990/91:Jo53 yrkande1, 1990/91:Jo54
yrkandena2 och3, 1990/91:Jo415 och 1990/91:Jo447 yrkande1,
36. Utredning om fiskerilånen (mom.48)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.31
börjar med "Utskottet är" och slutar med "Motionsyrkandet
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att mindre fiskefartyg under senare
år har tvingats att i allt högre grad upphöra med sitt selektiva
fiske. Orsakerna härtill är försämrade förutsättningar beroende
på såväl utfiskning som miljöförstöringen längs våra kuster.
Genom utflyttad trålningsgräns och bättre lånebestämmelser för
modernisering bör långsiktiga förutsättningar kunna skapas för
att stärka detta fiske. En utredning bör därför tillsättas med
uppgift att utarbeta förslag om utformningen av ett sådant stöd.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo54 yrkande11
bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under48 bort ha följande
lydelse:
48. beträffande utredning om fiskerilånen
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo54 yrkande11
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Den regionala fiskeadministrationen(mom.21)
Marianne Samuelsson(mp) anför:
Som framhålls i motion Jo54 krävs stora insatser på det
regionala området för att värna om det framtida fisket, och
arbetet med fiskevård och miljöfrågor måste intensifieras. Det
är därför snarast fråga om en ökning än en minskning av
resurserna till de regionala fiskenämnderna. Frågor om
länsstyrelsernas anslag har emellertid nyligen behandlats av
bostadsutskottet (1990/91:BoU14), varvid utskottet tillstyrkte
regeringens förslag om medelstilldelning som innebar en
besparing för fiskenämnderna på 3milj.kr. för nästa budgetår.
I det sammanhanget reserverade sig miljöpartiet till förmån för
motion Bo26 (mp) där motionärerna bl.a. motsatte sig besparingen
(res.5). Mot denna bakgrund avstår jag från att i detta
sammanhang reservera mig till förmån för motion Jo54 yrkande1.
I detta sammanhang har jag dock valt att stödja en skrivning som
garanterar att den regionala kompetensen bevaras inom
länsstyrelserna.
2. Lån till fiskerinäringen (mom.46)
Annika Åhnberg (v) anför:
I betänkandet föreslås att fiskerilånen skall vara kvar,
vilket också vänsterpartiet har föreslagit. Vi har även fått
gehör för vårt krav att höja lånebeloppet. Däremot fick vårt
yrkande om höjning av anslaget med 20milj.kr. inte majoritet.
Jag vill därför markera att vi från vänsterpartiets sida anser
att en höjning i enlighet med vårt förslag hade varit att
föredra.
3. Vissa fiskefrågor i övrigtm.m. (mom.51)
Annika Åhnberg(v) anför:
Frågan om miljökonsekvensanalyser behandlas mer ingående i
samband med utskottets hantering av den miljöpolitiska
propositionen 1990/91:90 En god livsmiljö. I detta sammanhang
återfinns yrkanden härom från vänsterpartiet. Jag har därför
avstått från att till detta betänkande avge en reservation till
förmån för yrkandet om miljökonsekvensanalyser, men givetvis
står vi från vänsterpartiets sida fast vid det krav som här
framförs.
Utskottet avstyrker utan ingående behandling vidare en rad
motionsyrkanden om fisket, som tidigare under mandatperioden har
behandlats av riksdagen. Flera av dessa yrkanden bör lämpligen
hanteras på myndighetsnivå, men jag vill med detta yttrande
markera att vänsterpartiet inte har ändrat uppfattning i
sakfrågorna. Varsamma fiskemetoder bör således gynnas,
maskstorleken på näten bör inte understiga 10 cm och
bottentrålning och andra metoder som ödelägger havsbotten bör
inte tillåtas. Trålgränserna bör flyttas längre ut och upprättas
utifrån ett långsiktigt ekologiskt perspektiv och -- som
tidigare framhållits -- måste fiskekvoterna balanseras så att
överfiskning undviks.
På det internationella planet bör Sverige kraftfullt agera för
att drivnätsfiske förbjuds.
Bilaga 1
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1990/91:AU4y
Bilaga 2
Sockernäringen
Till jordbruksutskottet
Jordbruksutskottet har genom beslut den 14 mars 1991 berett
arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition
1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt i den del som avser
sockernäringen (avsnitt 7.5.2 Stöd till sockerbruken på Öland
och Gotland) samt följande motioner väckta med anledning av
propositionen, nämligen Jo39 (m), Jo40 (v), Jo42 (s), Jo46 (m),
Jo51 (m), Jo 52 yrkande 1 (c), Jo53 (c) yrkandena 2 och 3, Jo56
(mp), Jo58 (mp) och Jo59 (c) samt följande motioner väckta under
den allmänna motionstiden i år, nämligen Jo228 (s, m, fp, c),
Jo232 (v) yrkande 3, Jo253 (c) yrkande 11, Jo266 (c), Jo275 (c)
yrkandena 1--4 och Jo277 (v).
Arbetsmarknadsutskottet begränsar sitt yttrande till de delar
av avsnittet i propositionen och berörda delar i motionerna som
hör till utskottets beredningsområde.
I propositionen föreslås att det särskilda stödet till
sockerbruken på Öland och Gotland skall upphöra efter en
övergångsperiod.
Bakgrund
Riksdagen beslutade våren 1990 på anförda skäl att avskaffa
såväl den administrativa prissättningen på sockerbetor som
regleringen av betarealen fr.o.m. den 1 juli 1991. Härigenom
blev prisbildningen och produktionens storlek en fråga för
marknaden att lösa. Merkostnaderna för driften av sockerbruken
på Öland och Gotland samt arealbidragen till odlare som
levererar till dessa sockerbruk skulle finansieras över
statsbudgeten. Medel anvisades under ett särskilt anslag, Stöd
till sockerbruken på Öland och Gotland. Under innevarande år är
anslaget 28 milj.kr.
I beslutet konstaterades att sockerproduktionen på Öland och
Gotland spelar en regional- och sysselsättningspolitisk roll.
Den fortsatta betodlingen och driften vid de båda ö-bruken borde
därför bli föremål för regional- och sysselsättningspolitiska
överväganden. Statens industriverk (SIND) fick i uppdrag att
göra en utvärdering av det särskilda stödet till odlarna och
sockerbruken i dessa områden.
SIND konstaterar i sin utredning, som färdigställdes i
november 1990, att sammanlagt 600 personer är direkt berörda av
sockernäringen på Öland. Sockerbruket har därför stor betydelse
för sysselsättningen i området. Utredningen anser emellertid att
det nuvarande stödet har en konserverande effekt och att medlen
kan ge bättre resultat med en annan inriktning. Enligt
industriverkets mening bör därför Sockerbolaget inte få stöd för
fortsatt drift vid bruket. Ett nedläggningsbeslut kommer att
medföra stora omställningsproblem och svårigheter att finna
alternativ sysselsättning på orten. Utredningen pekar dock på
att det finns möjlighet att pendla till arbetsmarknaden i
Kalmartrakten. Broförbindelsen gör det också möjligt att frakta
betor till Skånebruken för tillverkning. Skulle det inte vara
möjligt att organisera transportfrågan betyder detta att
betodlingen måste upphöra samtidigt med en eventuell nedläggning
av bruket. I det läget anser utredningen att stödet bör utgå
under ytterligare ett år.
Beträffande sockerbruket på Gotland konstaterar utredningen
att en nedläggning av driften skulle innebära att ungefär 1 000
personer helt eller delvis blir av med sin utkomst.
Nedläggningen skulle därmed få mycket stora konsekvenser för
Gotland. Utredningen fortsätter: "I nuvarande ekonomiska läge
skulle det sannolikt innebära oöverstigliga problem att
åstadkomma nya sysselsättningstillfällen för att ersätta de som
försvinner. Även med mycket stora insatser för att stärka
näringslivsstrukturen ser industriverket inga konstruktiva
förslag som skulle leda till att intresserade företag i
tillräcklig utsträckning etablerar sig på Gotland i en period
med lågkonjunktur. Mot den bakgrunden anser SIND den enda
möjligheten för närvarande vara att fortsätta driften vid
sockerbruket i Roma. Detta bör gälla ett beslut för en begränsad
period om fem till tio år." Utredningen konstaterar också att
det samtidigt med ett beslut om fortsatt drift krävs beslut om
insatser för att utveckla näringslivet på Gotland. Om så inte
sker kommer länet aldrig att ha en chans till utveckling som ger
befolkningen en rimlig möjlighet att försörja sig genom arbete
på ön.
Flertalet remissinstanser delar i princip SINDs förslag om
avveckling av stödet till de båda sockerbruken. Sockerbolaget AB
vill emellertid lägga ned Roma sockerbruk redan om 2--3 år. En
del remissinstanser motsätter sig en omedelbar nedläggning av
Mörbylånga sockerbruk. De båda länsstyrelserna avvisar
nedläggning, länsstyrelsen på Gotland under motivering att SINDs
utredning inte kan ligga till grund för beslut.
I sitt yttrande till AMS över utredningen uppger
länsarbetsnämnden i Kalmar län bl.a. följande. Den begynnande
lågkonjunkturen har snabbt förändrat sysselsättningssituationen
i länet i sådan omfattning att den föreslagna tiden för
avvecklingen av sockerbruket är för kort. Skulle en hastigt
genomförd avveckling av sockerproduktionen i området genomföras
kan mycket hög kostnad inom den arbetsmarknadspolitiska sektorn
förutses. Länsarbetsnämnden menar att det krävs en övergångstid
om minst fem år efter beslut om nedläggning av sockerbruket och
att det ekonomiska stödet för utveckling av det öländska
näringslivet måste vara väsentligt högre än det utredningen
föreslagit.
I sitt yttrande till AMS över utredningen gjorde
länsarbetsnämnden på Gotland följande bedömning beträffande
sysselsättningseffekten av nuvarande verksamhet. Mer än
1 000 personer sysselsätts inom sockernäringen. Enbart inom
jordbrukarledet är mer än 700 jordbruksföretag direkt beroende
av inkomster från sockerbetsodlingen. Vidare är ett mycket stort
antal animalieproducerande jordbruksföretag beroende av det
kraftfoder som sockerbetsproduktionen genererar. Om
sysselsättningen i länet minskar påverkas också befolkningen
totalt. Länets ö-läge utesluter dagpendling till angränsande
arbetsmarknader.
Regeringens bedömning och förslag
Sockernäringen bör ges möjlighet att utvecklas och göra
erforderliga rationaliseringar. Om så inte sker kan hela
sockerproduktionen på sikt hotas, bl.a. som ett resultat av ökad
internationell konkurrens. Det särskilda regionalpolitiska
stödet till sockerbruken på Öland och Gotland bör upphöra efter
en övergångsperiod.
Enligt Sockerbolaget innebär en rationalisering att vissa
sockerbruk måste läggas ned. Sockerbruken på Öland och Gotland
är i dag de minsta sockerbruken. Sockerbolaget har ansett att
det i första hand är dessa två bruk som bör läggas ned.
Med hänsyn till den betydelse som sockerbruken har för
sysselsättningen på Öland och Gotland krävs särskilda
regionalpolitiska insatser vid nedläggningar där. Regeringen
bedömer att det inte är rimligt med en omedelbar nedläggning av
bruken utan anser att stödet till driften av bruken bör
fortsätta under en övergångsperiod. Denna period föreslås för
Roma sockerbruk vara högst fem år och för Mörbylånga sockerbruk
högst två år, dvs. som längst sträcka sig t.o.m. 1995 års resp.
1992 års sockerkampanj.
Som ett led i de arbetsmarknads- och regionalpolitiska
insatser som måste göras föreslår regeringen att de medel som i
dag betalas ut som arealbidrag redan från och med den 1 juli i
år skall användas för att förstärka länsanslagen i resp. län.
Dessutom kommer regeringen vid fördelningen av medel för
regionalpolitiska utvecklingsinsatser att beakta behovet av
insatser med anledning av kommande nedläggningar av sockerbruken
på öarna. AMS kan inom ramen för sin verksamhet vidta de
åtgärder som är befogade i samband med en nedläggning av
ö-bruken.
Sockerbolaget, som har en monopolställning på marknaden, tar
enligt uppgift i propositionen sin del av ansvaret för att skapa
alternativa sysselsättningsmöjligheter genom att för vart och
ett av sockerbruken dels ställa 10 milj.kr. till förfogande för
olika omställningsåtgärder, dels bilda en arbetsgrupp med
uppgift att arbeta fram åtgärder som skall underlätta
omställningen.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en
redovisning av åtgärderna när resp. arbetsgrupp har slutfört
sitt arbete.
Motionerna
Innehållet i motionerna vad avser de sysselsättnings- och
regionalpolitiska aspekterna vid en nedläggning av de båda
ö-bruken kan mycket kort sammanfattas på följande sätt. I såväl
partimotion och kommittémotion som i enskilda motioner från
centern framhålls vikten av fortsatt drift av sockerbruken
på Öland och Gotland. Samma uppfattning förs fram av
vänsterpartiet i kommittémotioner. I en fyrpartimotion (s,
m, fp, c,) betonas nödvändigheten av fortsatt drift av
Mörbylånga sockerbruk. I enskilda motioner från moderata
samlingspartiet anser motionärerna att det inte är möjligt att
skapa alternativ under så kort övergångstid som föreslagits.
Samma uppfattning förs fram i motioner från miljöpartiet de
gröna och -- beträffande sockerbruket i Roma -- i en enskild
motion från (s).
Utskottet
Vad först angår arbetsmarknadssituationen på södra Öland
konstaterar utskottet att sysselsättningsläget där under hela
1980-talet har varit bättre än i övriga delar av Kalmar län.
Arbetslösheten har varit väsentligt lägre än den för riket
genomsnittliga. Utskottet vill peka på att det inom länet finns
sex lokala arbetsmarknader. Genom broförbindelsen finns tillgång
till den lokala arbetsmarknaden i Kalmartrakten och därmed på
pendlingsavstånd från Mörbylånga. Konsekvenserna för
sysselsättningen av en nedläggning av Mörbylånga sockerbruk kan
begränsas genom insatser med regional- och
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Utskottet föreslog i betänkandet 1989/90:AU13 i samband med
behandlingen av regionalpolitik för 90-talet att riksdagen
skulle anvisa ett anslag på 1 050 milj.kr. till regionala
utvecklingsinsatser, dvs. 78 milj.kr. utöver vad regeringen hade
föreslagit. Utskottet uttalade därvid att det belopp som sålunda
förordats utöver regeringens förslag enligt utskottets mening i
första hand borde användas för en ökad medelstilldelning till
länen i bl.a. sydöstra Sverige. För innevarande år har härefter
Kalmar län tilldelats ett länsanslag på 15 milj.kr. Dessutom kan
länsstyrelserna i ökad utsträckning fritt använda anslaget till
glesbygdsinsatser, regional projektverksamhet och i förekommande
fall lokaliserings- och utvecklingsbidrag. Enligt regeringens
förslag skall det belopp som i dag utgår till Sockerbolaget
efter nedläggningen användas för regional utveckling.
Arbetsmarknadsutskottet anser att dessa resurser tillsammans
med de resurser som ställs i utsikt från Sockerbolagets sida
skall medverka till att eliminera de negativa verkningarna av
nedläggningen av sockerbruket. Med de resurser som ställs till
förfogande borde även den aviserade arbetsgruppen kunna ta fram
förslag till åtgärder som kan underlätta omställningen. Såvitt
nu kan bedömas torde den föreslagna omställningstiden mot denna
bakgrund få anses rimlig.
Arbetsmarknadsutskottet kan därför -- utifrån de förhållanden
utskottet har att beakta -- biträda den föreslagna
övergångstiden för avveckling av stödet till sockerbruket i
Mörbylånga.
Vad härefter angår arbetsmarknadssituationen på Gotland vill
utskottet anföra följande.
Vid en underhandskontakt med länsarbetsnämnden på Gotland har
vad gäller ersättningsproduktion uppgetts att det krävs stora
insatser i form av bl.a. forskning och försöksverksamhet för att
få fram nya arbetstillfällen inom industrin. Det är inte möjligt
att under en så kort tid som fem år få fram alternativ
produktion och därmed alternativ sysselsättning för så många
människor. Till detta kommer att arbetsmarknaden redan nu är
begränsad och att de arbetstillfällen som under den angivna
tiden kan tillkomma genom satsningar på de befintliga
småföretagen är förhållandevis marginella.
Gotland utgör en enda lokal arbetsmarknad. I sitt nyssnämnda
betänkande uttalade utskottet att "Gotlands geografiska läge är
speciellt och att dess näringsliv förutses genomgå
strukturförändringar. Mot bakgrund av dessa speciella
förutsättningar är det enligt utskottets mening angeläget att
länet blir väl tillgodosett med medel för regionala utvecklings-
och glesbygdsinsatser." Gotland har för regionala
utvecklingsinsatser under innevarande budgetår tilldelats
17 milj.kr.
Konsekvenserna av att stödet till sockerbruket i Roma upphör
blir att sockerbruket läggs ner. Beslutet om att avveckla stödet
kräver därför noggranna överväganden och kraftfulla insatser för
att begränsa de negativa verkningarna för sysselsättningen på
denna arbetsmarknad.
Mot bakgrund av de uppgifter som framkommit om svårigheterna
att under den angivna övergångstiden finna alternativa
verksamheter för de människor som kommer att drabbas i samband
med en nedläggning anser arbetsmarknadsutskottet att det finns
anledning att gå ytterst varsamt till väga. Vad ovan sagts om
möjligheterna att begränsa de negativa verkningarna av en
nedläggning av sockerbruket i Mörbylånga gäller därför i än
högre grad sockerbruket i Roma. Målsättningen bör givetvis vara
att försöka få fram alternativ sysselsättning till den av
regeringen föreslagna tidpunkten för upphörande av stödet.
Skulle det emellertid bli problem att hinna få fram alternativ
får regeringen återkomma i ärendet till riksdagen.
Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker slutligen att de 3,5
milj.kr. som för närvarande utbetalas i form av arealbidrag
används till att förstärka länsanslaget i resp. län från och med
den 1 juli 1991.
Stockholm den 10 april 1991
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Lars Ulander
Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Kjell
Nilsson (s), Lahja Exner (s), Gustav Persson (s), Anders G
Högmark (m), Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s), Monica Öhman (s),
Mona Saint Cyr (m), Kersti Johansson (c), Karl-Erik Persson (v),
Anna Horn af Rantzien (mp), Eivor Husing (s), Erik Holmkvist (m)
och Kjell Ericsson (c).
Avvikande meningar
1. Kersti Johansson (c), Karl-Erik Persson (v) och Kjell
Ericsson (c) anser att den del av arbetsmarknadsutskottets
yttrande som börjar med "Vad först" och slutar med "juli 1991"
bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag att avveckla stödet till sockerbruken på
Öland och Gotland kan inte accepteras. Beslutet kommer att få
katastrofala följder för sysselsättningen på de berörda orterna.
En nedläggning av bruken får långtgående konsekvenser inte bara
för dem som är direkt sysselsatta med odlingen eller
förädlingen. Hela näringsstrukturen på öarna påverkas ytterst
ofördelaktigt.
Bruken är den utan jämförelse största arbetsplatsen på resp.
ort och har därför en mycket stor betydelse för sysselsättningen
på de båda öarna. De spelar därmed en avgörande roll för den
regionalpolitiska utvecklingen. Regeringens förslag visar därför
på en bristande regionalpolitisk ambition.
Statens industriverk (SIND) konstaterade i sin utredning att
sysselsättningsstrukturen på öarna markant avviker från
genomsnittet i Sverige genom sin dominans av jord- och skogsbruk
och sin låga tjänsteandel. Båda öarna har fortfarande en jämfört
med övriga Sverige mycket stark inriktning på jordbruk och
livsmedelsindustri. Det betyder att näringslivet är mycket
sårbart. En nedläggning av ett sockerbruk får därför
utomordentligt stora konsekvenser för resp. ort.
Vad först angår en eventuell nedläggning av sockerbruket i
Mörbylånga vill utskottet anföra följande.
Industrin i hela Kalmar län präglas av att en mycket hög andel
av sysselsättningen finns i rena produktionsenheter tillhörande
storföretag med huvudkontor utom länet. Mycket stor del av den
totala sysselsättningen ligger inom branscher som hotas av
betydande strukturomvandling, exempelvis bilindustrin som ofta
är utan egen produktutveckling. Det finns mycket få företag inom
industrin på Öland som för närvarande skulle kunna utvecklas
genom regionalpolitiska insatser. Att i ett läge då allt talar
för att den närmaste perioden kommer att innebära stora
svårigheter för vårt land kunna lokalisera en ny
industrisysselsättning är mycket tveksamt. De negativa
ekonomiska konsekvenserna för hela södra Öland -- för odlare,
anställda vid bruket, transportörer, maskinhandeln samt privat
och offentlig service -- kan innebära att samhället totalt
kommer att åsamkas ökade kostnader i stället för att besparingar
görs. Till detta kommer att en nedläggning får svåra
konsekvenser för lantbruket och andra näringar inte bara på
Öland och i södra Kalmar län, utan också starkt negativt
påverkar omställningen och utvecklingen av jordbruket i östra
Blekinge.
Vad härefter angår nedläggning av sockerbruket på Gotland gör
utskottet den bedömningen att situationen om möjligt kan bli
ännu allvarligare än på Öland. Det geografiska läget gör att
förädlings- och förnödenhetsanläggningarna är helt hänvisade
till att drivas med det råvaruintag som finns på ön.
Gotland har en av de högsta arbetslöshetssiffrorna för länen i
landet. Om bruket läggs ned kommer det att innebära
sysselsättningssvårigheter för ca 1 000 människor. Inte minst i
den rådande arbetsmarknadssituationen har sockerbetsodlingen
mycket stor regional- och sysselsättningspolitisk betydelse. Det
är dessutom inte troligt att man inom överskådlig tid kan finna
alternativ sysselsättning för alla de människor som kan komma
att beröras av nedläggningen. De medel som i årets statsbudget
har anvisats för det särskilda stödet till sockerbruken på
Gotland och Öland måste ur statens synpunkt få anses vara
förhållandevis marginella arbetsmarknadspolitiska pengar, men
har för Gotland oerhört stor regionalpolitisk betydelse.
Den strukturomvandling som under flera år pågått inom svenskt
lantbruk har slagit hårt mot Gotland framför allt därför att en
stor andel av den yrkesverksamma befolkningen har sin
försörjning från jordbruksnäringen.
I detta sammanhang vill utskottet påtala att 1990 års
jordbrukspolitiska beslut inneburit att ca 4 000 ha åkermark på
Gotland anmälts till omställning under en femårsperiod. Skulle
därtill de 4 200 ha som i dag används till sockernäringen
ifrågasättas efter ytterligare fem år läggs en dubbel
omställningsbörda på de gotländska betodlarna.
Sammanfattningsvis anser utskottet att starka skäl talar emot
en nedläggning av de båda ö-bruken. De bör därför av såväl
regional- som sysselsättningspolitiska skäl vara kvar.
Utskottet tillstyrker motionerna Jo40 (v), Jo52 (c) i aktuell
del, Jo53 (c) i aktuell del, Jo59 (c), Jo228 (s, m, fp, c),
Jo232 (v) i aktuell del, Jo253 (c) i aktuell del, Jo266 (c) i
aktuell del, Jo275 (c) i aktuell del och Jo277 (v). Övriga i
sammanhanget upptagna motioner avstyrks.
2. Anna Horn af Rantzien (mp) anser att den del av
utskottets yttrande som börjar med "Vad först" och slutar med
"till riksdagen" bort ha följande lydelse:
Sockerbruken på Öland och Gotland är av stor betydelse för
näringslivet på resp. ort.
Utskottet anser att det är oacceptabelt att lägga ner
sockerbruket i Mörbylånga inom två år. En förändring av detta
slag måste föregås av konsekvensbeskrivningar och sådana saknas
i detta fall. Det måste ta betydligt längre tid så att
alternativ kan utvecklas. Det måste tillsättas arbetsgrupper som
kan ta fram förslag till alternativa sysselsättningar, om
sockerbruket skall läggas ned.
Sockerbruket i Roma sysselsätter ca 1 000 personer. Av
omsättningen går 53 % tillbaka till odlarna. 30 000 ton socker
framställs i Roma och fraktas med 1 300 långtradare till
fastlandet. Det utgör mellan 7 och 8 % av hela landets
förbrukning. Frakten står för 2,1 milj.kr. av Gotlandslinjens
intäkter. Åkerier på Gotland får in närmare 4 milj.kr. per år
för sockertransporter förutom frakterna till fastlandet. Att
regeringen trots detta nu ger sockerbruket en respittid på fem
år måste utnyttjas för att se över sockernäringen på Gotland.
Även här bör arbetsgrupper tillsättas för att finna alternativ
till sockerbetsodlingen.
Det finns anledning anta att Sockerbolagets monopol har
inneburit att alternativ till sockerbetsodlingen har bromsats.
Monopolet bör därför hävas. Man bör därvid undersöka om
verksamheten kan bedrivas i andra ägarformer.
Utskottet tillstyrker mot bakgrund av det anförda motionerna
Jo56 (mp) i aktuell del och Jo58 (mp) i aktuell del ävensom
motionerna Jo39 (m), Jo42 (s), Jo46 (m) och Jo51 (m), i
förekommande fall i aktuella delar. Övriga i sammanhanget
upptagna motioner avstyrks.