I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 1990/91:6 vari
regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av de
åtgärdsförslag som lämnats av delegationen för Miljöprojekt
Göteborg och uppföljningen av dessa förslag. Utskottet har ingen
erinran mot denna redovisning. De motioner som väckts med
anledning av skrivelsen gäller till största delen sådana frågor
som riksdagen kommer att behandla mer ingående inom en nära
framtid. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
Till betänkandet fogas 14 reservationer och två särskilda
yttranden.
Skrivelsen
Regeringen (miljödepartementet) föreslår i skrivelsen att
riksdagen tar del av vad som anförts om åtgärdsförslagen från
delegationen för Miljöprojekt Göteborg och om uppföljningen av
dessa förslag m.m.
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen redovisar regeringen för riksdagens kännedom de
åtgärdsförslag som delegationen för Miljöprojekt Göteborg har
presenterat i sin rapport Miljöprojekt Göteborg -- För ett
renare Hisingen (SOU 1989:32) och uppföljningen av förslagen.
Delegationen hade till uppgift att föreslå och initiera åtgärder
för att göra Hisingen väsentligt renare på tio år.
Delegationen har haft ett praktiskt inriktat arbetssätt för
att utarbeta åtgärdsprogram som väsentligt kan minska
miljöbelastningen inom den avsedda tidsperioden. Merparten av de
förslag som lämnats berör lokalt och regionalt miljöarbete.
Förslagen har haft betydelse i det pågående åtgärdsarbetet.
Delegationens arbetssätt innebär bl.a. att befintliga resurser
bland miljömyndigheterna kan utnyttjas effektivare.
Möjligheterna till förbättring av miljöhänsynen inom olika
områden har påtalats, och de myndigheter eller företag som är
ansvariga för genomförandet har angivits. Delegationen har
tillsammans med de ansvariga påbörjat flera av åtgärderna redan
under den tid delegationen arbetade.
Beträffande de av delegationen föreslagna åtgärderna som
direkt berör regering och riksdag har flertalet av dessa på
olika sätt redan tagits om hand av regeringen och berörda
myndigheter. Flertalet av de problem som delegationen pekar på
kommer också att behandlas i den miljöpolitiska propositionen
våren 1991.
Som resultat av delegationens arbete kan nämnas att en
omprövning av utsläppsvillkoren för stora punktkällor pågår.
Tillsynsmyndigheterna fortsätter, tillsammans med berörda
myndigheter och företag, det utrednings- och åtgärdsarbete som
delegationen initierat. Regeringen har, som ett resultat av
delegationens betänkande, storstadstrafikkommittéernas
betänkanden och utredningen om storstädernas livsmiljö vilka har
bedrivits parallellt, tillsatt tre förhandlare -- en för
Stockholmsregionen, en för Göteborgsregionen och en för
Malmöregionen -- med uppdrag att medverka till att långsiktiga
överenskommelser om åtgärder och finansiering av miljöanpassade
transportsystem för Göteborg och de andra storstäderna kan
träffas.
Regeringen avser att i den miljöpolitiska propositionen
redovisa en plan för hur avveckling av särskilt miljöstörande
ämnen skall ske. Genom årets budgetproposition har kommunerna
tilldelats ett ansvar för att upprätthålla en heltäckande
avfallsplanering. Principen om byte från användning av farliga
ämnen till mindre farliga, den s.k. substitutionsprincipen, har
förts in i lagtexten enligt delegationens förslag. Delegationen
pekar på behovet av en reformerad lagstiftning inom
miljöskyddsområdet. Regeringen har härefter överlämnat rapporten
till kommittén för översyn av miljöskyddslagstiftningen. Ett
första betänkande väntas redan vid årsskiftet 1990-1991.
Beträffande frågan om miljöskyddsområde anser regeringen att
Göteborg, Mölndal och Partille inte bör förklaras som ett sådant
särskilt miljöskyddsområde. Regeringen instämmer dock i
delegationens förslag att det krävs en rationalisering av
miljövårdsarbetet så att mer tid kan ägnas åt särskilt angelägna
arbetsuppgifter. Naturvårdsverket kommer därför att få i uppdrag
att utarbeta allmänna råd och översikter.
Den utvecklingsprocess som inletts kommer att vara till nytta
inte bara för Göteborgsregionen utan även för andra delar av
landet. Regeringen utgår från att det arbetssätt som prövats i
Göteborg kan vara till stor nytta för andra kommuner i deras
miljöarbete.
Beträffande metoden att tillsätta särskilda delegationer för
att åstadkomma miljöåtgärder avser regeringen att återkomma till
detta i ett annat sammanhang.
Motioner
1990/91:Jo23 av Rune Thorén m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om fortsatta insatser inom områdena stora punktkällor, trafik
och avfall.
1990/91:Jo24 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en aktiv samhällsplanering och
ökade statliga anslag i syfte att befrämja miljövänlig
kollektivtrafik och även att minska vägtrafiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Göteborgs kommun med omnejd bör ges rätt att sänka den maximalt
tillåtna hastigheten på vägar av såväl hälso-, säkerhets- som
miljöskäl,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
kommuner och landsting, i enlighet med vad som anförts i
motionen, skall kunna ta ut särskilda miljöavgifter på bensin-
och dieselbränslen avsedda för fordonsdrift,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
det bör göras möjligt för kommuner att införa områdesavgifter
för motorfordon,
5. att riksdagen beslutar att Göteborg med omnejd blir
miljöskyddsområde i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
en storsatsning på ur miljösynpunkt bättre drivmedel i
Göteborgsområdet skyndsamt bör genomföras,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
miljökvalitetsnormer och krav på genomförandeplaner skall
införas i miljölagstiftningen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
kommunerna bör få rätt att utfärda föreskrifter inom
miljöskyddsområden,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
den s.k. omvända bevisbördan skall föras in i
kemikalielagstiftningen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att tillräckliga resurser bör anvisas för att snabbt få i gång
en effektiv tillämpning av substitutionsprincipen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att lagen om kemiska produkter bör tillämpas i samband med
koncessionsprövning,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att även transporter till transportintensiv och
tillståndspliktig verksamhet bör prövas enligt miljöskyddslagen.
1990/91:Jo25 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att inrätta ett anslag för
miljöprojektverksamheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
myndighet som regeringen finner lämplig bör ges i uppdrag att
via kurser och seminarier sprida erfarenheterna från
Miljöprojekt Göteborg,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av skärpta krav vid
prövning av koncessionstillstånd enligt miljöskyddslagen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen sägs om åtgärder i trafiksystemen, för att förbättra
miljön, som bygger på en väsentlig andel statlig finansiering,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
miljölagstiftningsutredningen bör få i uppdrag att lämna förslag
till system för materialbalanser, miljökonsekvensanalyser,
produktanalyser inbegripande avfallshanteringsspecifikation,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Göteborgsregionen bör förklaras som miljöskyddsområde,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
motionens krav om faktisk mätning som grund för tillstånd och
tillsyn bör överlämnas till miljölagstiftningsutredningen.
Utskottet
Inledning
I propositionen anförs inledningsvis att miljösituationen i
södra och västra Sverige är allvarlig och att ön Hisingen i
Göteborg är ett av de mest utsatta områdena i Sverige när det
gäller utsläpp av luftföroreningar. Tung industri och stora
trafikleder med en intensiv genomfartstrafik ligger intill
bostäder. Raffinaderier, personbils- och lastvagnsfabriker,
oljehamnar, upplag för miljöfarligt och annat avfall samt en
omfattande tillverkningsindustri släpper varje år ut stora
mängder av bl.a. kolväten, svavel och kväveoxider. De stora
punktkällorna är lokaliserade till ett begränsat område på
västra och södra delarna av ön. Utsläppen från Hisingen påverkar
hela Göteborgsregionen. Både den regionala och lokala
miljöbelastningen är hög. Den inre, tätt befolkade delen av
Göteborg är kraftigt påverkad. Vägtrafiken är ett stort problem.
Den omfattande industrin på Hisingen medför många tunga och ofta
miljöfarliga transporter. Pendlingen med personbil till och från
arbetsplatserna på Hisingen är omfattande. Stora diffusa utsläpp
av föroreningar till luft och vatten sker också vid hanteringen
av miljöfarliga produkter och kemikalier i området.
Genom beslut den 17 december 1987 tillkallade regeringen en
delegation med uppgift att initiera och samordna åtgärder för
att göra Hisingen i Göteborgs kommun väsentligt renare inom en
tioårsperiod. Delegationen presenterade i juni 1989 sitt
betänkande (SOU 1989:39) Miljöprojekt Göteborg -- För ett renare
Hisingen.
För att göra Hisingen väsentligt renare under en tioårsperiod
krävs enligt delegationen åtgärder inriktade mot såväl de stora,
enskilda anläggningarna, dvs. industrierna och hamnarna, som
åtgärder på trafiksidan. När det gäller trafiken och kemikalie-
och avfallshanteringen bör åtgärderna emellertid inte begränsas
till enbart Hisingen utan omfatta hela Göteborgsregionen, för
att ge så stor effekt som möjligt.
Utskottet redovisar i det följande sina synpunkter på de olika
avsnitten i skrivelsen. Som en allmän synpunkt bör redan nu
framhållas att skrivelsen är avsedd att informera riksdagen om
de åtgärdsförslag som delegationen för Miljöprojekt Göteborg
presenterat och om regeringens överväganden i anslutning till
dessa förslag. Skrivelsen innehåller inga förslag som kräver
riksdagens ställningstagande. De motioner som väckts med
anledning av skrivelsen tar i stor utsträckning upp mer
övergripande frågor om miljöpolitik, trafikpolitik och
kemikaliekontroll m.m. som ej har direkt anknytning till
Miljöprojekt Göteborg. Som närmare framgår av utskottets
redovisning i det följande kommer bl.a. viktiga trafik- och
miljöpolitiska frågor att behandlas av riksdagen inom en nära
framtid. Åtskilliga av de frågor som nu ånyo tas upp i
motionerna har dessutom nyligen behandlats i riksdagen.
Motionerna är i övrigt i stor utsträckning tillgodosedda genom
den verksamhet och de uttalanden som närmare redovisas i det
följande. Utskottet har mot angivna bakgrund inte ansett det
meningsfullt att i detta sammanhang göra någon mer ingående
sakbehandling av motionerna.
Stora punktkällor m.m.
Miljöministern anför att i samband med prövning enligt
miljöskyddslagen av miljöstörande anläggningar bör
utsläppsvillkoren skärpas kraftigt i takt med att ny teknik
finns tillgänglig. Hon erinrar om de möjligheter som
naturvårdsverket och länsstyrelsen har till omprövning av
villkoren för tidigare prövade verksamheter. Det fortsatta
åtgärdsarbetet bl.a. genom omprövning av befintlig verksamhet
bör kunna ge mycket stora utsläppsreduktioner inom en
tioårsperiod.
I motion Jo23 (c) understryks vikten av att
tillsynsmyndigheterna driver på miljöarbetet så att ny
reningsteknik, råvarusnålare metoder och miljövänligare
kemikalier utnyttjas i produktionen. Synsättet ren produktion
bör eftersträvas. Det är viktigt att miljöprojektets
kartläggning leder till skärpta utsläppskrav. En omprövning av
villkoren för de stora punktkällorna bör ske. Regeringen har ett
ansvar att se till att naturvårdsverket och länsstyrelsen har
resurser för att så snart som möjligt ompröva tillstånden för de
stora punktkällorna.
Enligt motion Jo25 (v) bör riksdagen ge regeringen till känna
nödvändigheten av högt ställda krav i de koncessionsärenden som
avses i detta avsnitt av skrivelsen. Det är synnerligen viktigt
att myndigheterna och regeringen sätter kraven utifrån det
underlag som Miljöprojekt Göteborg redovisat.
Utskottet kan för sin del inte se någon motsättning mellan
miljöministerns uttalanden och motionärernas synpunkter i detta
avseende. Som framgår av skrivelsen har miljöministern
understrukit det angelägna i att utsläppsvillkoren för de
företag som påverkar miljön i området kan skärpas kraftigt i
samband med omprövning av villkoren enligt miljöskyddslagen.
Vidare har redovisats hur regeringen i några koncessionsärenden
fastställt strängare krav för att minska användningen och
utsläppen av lösningsmedel från vissa anläggningar. Motionerna
innehåller önskemål om vissa ytterligare insatser på detta
område. Utskottet har givetvis ingen annan uppfattning än den
som framförs i motion Jo23, nämligen att miljöarbetet bör drivas
intensivt och att ny reningsteknik, råvarusnålare metoder och
miljövänligare kemikalier bör utnyttjas i produktionen. Detta
ligger väl i linje med utskottets uttalanden i betänkandet
1989/90:JoU16 om vissa avfallsfrågor (närmare härom i avsnittet
om produkter, kemikalier och avfall). Som motionärerna anför har
regeringen ett ansvar för att tillsynsmyndigheterna har
tillräckliga resurser för miljöarbetet. Detta gäller dock i ännu
högre grad riksdagen, som anvisar medel för dessa ändamål.
Utskottet anser att motionen i denna del är tillgodosedd med
dessa uttalanden.
Vad utskottet nu anfört gäller i huvudsak även motion Jo25
yrkande 3. Det bör tilläggas att frågan om strängare
utsläppskrav i ett koncessionsärende kan bli föremål för
regeringens prövning efter överklagande av statens
naturvårdsverk eller av sakägare i ärendet. Möjligheten att
skärpa kraven bedöms därvid med utgångspunkt bl.a. i gällande
miljölagstiftning. Ett uttalande om rättstillämpningen ändrar
inte det grundläggande förhållandet att prövningsmyndigheterna
gör sin prövning från fall till fall med beaktande av samtliga
omständigheter i varje enskilt ärende. Utskottet anser det
givetvis önskvärt att regeringen noga prövar möjligheten att i
angivna ärenden fastställa stränga krav för att minska
belastningen på miljön. Mot bakgrund av miljöministerns
uttalanden utgår utskottet från att syftet med motionerna Jo23 i
denna del och Jo25 yrkande 3 kan tillgodoses utan något särskilt
uttalande från riksdagens sida.
Hamnarna
Miljöministerns bedömning innebär sammanfattningsvis följande:
Tillsynsmyndigheterna bör, tillsammans med berörda myndigheter
och företag i olika arbetsgrupper, fortsätta det utrednings- och
åtgärdsarbete som delegationen initierat. Arbetet bör redan på
kort sikt kunna ge mycket stora utsläppsreduktioner.
Utskottet har ingen erinran mot dessa överväganden.
Trafiken
Med hänsyn till att trafikens utsläpp är ett av storstädernas
stora miljöproblem behöver dessa utsläpp enligt miljöministern
minska kraftigt. För att uppnå detta krävs bl.a. en utbyggd och
konkurrenskraftig kollektivtrafik. Regeringen har, som ett
resultat av delegationens betänkande,
storstadstrafikkommittéernas betänkanden och utredningen om
storstädernas livsmiljö vilka har bedrivits parallellt, tillsatt
tre förhandlare -- en för Stockholmsregionen, en för
Göteborgsregionen och en för Malmöregionen -- med uppdrag att
med berörda parter utarbeta överenskommelser som skall syfta
till att genom åtgärder i det samlade trafiksystemet förbättra
regionens miljösituation, öka tillgängligheten samt skapa bättre
förutsättningar för regionens utveckling. Regeringen följer
arbetet och avser återkomma i dessa frågor senare under detta
riksmöte.
I motion Jo23 framförs specificerade önskemål rörande bl.a.
järnvägsnätet i västra Sverige och kollektivtrafiken i
Göteborgsregionen.
I motion Jo24 (mp) framförs yrkanden om en aktiv
samhällsplanering och ökade statliga anslag för att befrämja en
miljövänlig kollektivtrafik och minska vägtrafiken (yrkande 1).
Göteborgs kommun med omnejd bör ges rätt att sänka
max-hastigheten av hälso-, säkerhets- och miljöskäl. Kommuner
och landsting bör få rätt att ta ut särskilda miljöavgifter på
bensin- och dieselbränslen. Kommuner bör få rätt att ta ut
områdesavgifter för fordon (yrkandena 2--4). En storsatsning på
bättre drivmedel bör göras i Göteborgsområdet (yrkande 6).
Enligt motion Jo25 bör olika åtgärder vidtas i trafiksystemet
för att förbättra miljön. Det framhålls att enskilda kommuner
inte kan bära de kostnader som det här är fråga om. Statsmedel
måste tillföras. Också näringslivet bör betala sin del av
kostnaderna för en förbättrad infrastruktur. Regeringen bör med
det snaraste återkomma med förslag till förbättrad
kollektivtrafik som bygger på en väsentlig andel statlig
finansiering (yrkande 4).
Utskottet anser i likhet med miljöministern att trafiken är
ett av storstädernas stora miljöproblem och att utsläppen från
trafiken behöver minska kraftigt. För att uppnå detta krävs
bl.a. en utbyggd och konkurrenskraftig kollektivtrafik. Det bör
framhållas att skrivelsen innehåller en utförlig redovisning av
de åtgärder som vidtagits resp. planeras för att lösa trafik-
och miljöproblemen främst i storstäderna. Enligt miljöministern
kommer frågorna att på ett samlat sätt redovisas för riksdagen
senare under detta riksmöte. När det gäller de mer specificerade
önskemålen om trafiksystemet i Göteborg med omnejd hänvisar
utskottet till vad som anförs i skrivelsen om behovet av
regional samverkan och planering och om att politisk enighet
uppnåtts i Göteborgsregionens kommunalförbund om att snabbt ta
fram en trafikplan som omfattar hela regionen. En ökad regional
samverkan underlättas också genom den nu påbörjade upprustningen
av bannätet i västra Sverige. Det bör tilläggas att riksdagen så
sent som den 17 oktober 1990 debatterade sådana trafikpolitiska
frågor som tas upp i motionerna Jo24 yrkande 1 och Jo25 yrkande
4 (1990/91:TU3). När det gäller befogenheten att föreskriva
hastighetsbegränsningar får utskottet erinra om att kommunerna
enligt gällande regler kan besluta om lokala hastighetsgränser
för vissa vägar om det är motiverat av hänsyn till
trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön (147 §
vägtrafikkungörelsen, ändrad senast genom SFS 1988:1086).
Utskottet hänvisar i detta avseende även till trafikutskottets
betänkande 1990/91:TU5, varav framgår bl.a. att
trafiksäkerhetsverket i början av juni 1990 presenterat
rapporten Kriterier för bestämmande av hastighet på
landsbygdsvägar m.m. (betänkandet s. 15 f.). Rapporten bereds
för närvarande i regeringskansliet.
Ett viktigt medel i arbetet på att minska trafikens
miljöeffekter utgör den lag som nyligen antagits av riksdagen
och som ger kommun möjlighet att tillfälligt förbjuda
personbils- och lastbilstrafik i vissa situationer då
luftföroreningarna utgör ett akut hot mot människors hälsa
(1990/91:TU4).
Det bör tilläggas att utskottet förutsätter att mer
övergripande frågor om trafik och miljö m.m. i huvudsak kommer
att behandlas i samband med den miljöpolitiska propositionen som
aviserats till början av år 1991. Det reformarbete rörande
miljöpolitiken som nu pågår är långt framskridet. Ett
riksdagsbeslut i enlighet med motionerna skulle i detta sena
stadium av förberedelseprocessen riskera att försena det
angelägna reformarbetet. Enligt utskottets mening är det av
flera skäl lämpligare att behandla frågor av det slag som tas
upp i motionerna i samband med den miljöpolitiska propositionen,
då tillräckligt faktaunderlag kan förväntas föreligga för en mer
ingående sakbehandling. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att motionerna Jo23 i motsvarande del, Jo24 yrkande 1
och Jo25 yrkande 4 lämnas utan vidare åtgärd.
Med samma motivering avstyrks motion Jo24 yrkande 2.
Vidare avstyrks motion Jo24 yrkandena 3, 4 och 6.
Produkter, kemikalier och avfall
En grundläggande princip rörande synen på avfall innebär att
producenten ansvarar för det avfall som uppkommer till följd av
hans verksamhet. Detta är emellertid inte tillräckligt. I
skrivelsen framhålls att producenten också bör ta sitt ansvar
för de produkter som tillverkas och den inverkan dessa får på
hälsa och miljö. En avveckling av särskilt miljöstörande ämnen
är angelägen. Regeringen avser att redovisa en plan för
avveckling i den miljöpolitiska propositionen våren 1991. I
samband med tillsyn enligt lagen om kemiska produkter bör vidare
berörda myndigheter utnyttja möjligheterna att pröva om det
finns miljövänligare alternativ, den s.k.
substitutionsprincipen. Kommunerna bör också i samband med att
lokala avfallsplaner upprättas ta upp överläggningar med företag
i syfte att minska avfallets farlighet och mängd. Genom årets
budgetproposition har kommunerna getts möjlighet att ställa krav
på källsortering från januari 1991. Regeringens målsättning är
att all förbränning och deponering av osorterat avfall skall ha
upphört till år 1994.
I motion Jo23 anförs att avfallsmängderna växer
industrisamhället över huvudet. Detta utgör ett av de största
hoten mot vår välfärd. Motionärerna anser att regeringen snarast
måste lägga fram förslag till ekonomiska styrmedel som leder
till minskade avfallsmängder.
I motion Jo24 yrkas att den omvända bevisbördan införs i
kemikalielagstiftningen och att mera resurser tilldelas
kemikalieinspektionen för att tillämpa substitutionsprincipen
(yrkandena 9 och 10).
Utskottet delar den bedömning som görs av miljöministern och
av motionärerna i motion Jo23 att avfallet utgör en allt större
belastning för miljön. I samband med behandlingen våren 1990 av
regeringens förslag om vissa avfallsfrågor anförde utskottet att
avfallets volym och farlighet måste minskas samtidigt som
behandlingen av det avfall som ändå uppkommer förbättras
(1989/90:JoU16). Utgångspunkterna för det fortsatta arbetet med
att minska mängden avfall och avfallets farlighet skall enligt
riksdagsbeslutet vara följande: Produktionsmetoderna måste
utvecklas med utgångspunkt i sparsamhet med råvaror och
återvinning av använt material. Sparsamhet, hushållning och
återanvändning bör vara grundläggande principer för vårt
utnyttjande av naturresurser och inriktningen av vår
varuproduktion. Återanvändning måste därför vara en ledande
princip. Varorna måste vara anpassade till miljöns krav redan
från början. Det är producenten som skall ansvara för att
varorna får en miljöanpassad utformning och att den restprodukt
varan lämnar i form av avfall kan tas om hand på ett från miljö-
och resurssynpunkt riktigt sätt.
Efter det att delegationen för Miljöprojekt Göteborg
presenterade sina förslag har kemikalieinspektionen och statens
naturvårdsverk av regeringen fått i uppdrag att ta fram förslag
till lämpliga åtgärder för att begränsa användningen av hälso-
och miljöskadliga ämnen. Detta uppdrag har nyligen
avrapporterats till regeringen. Efter remissbehandling av
förslaget avser miljöministern återkomma i denna fråga. I
anslutning till motion Jo23 bör vidare nämnas att
miljöavgiftsutredningen avgett förslag om ekonomiska styrmedel
på avfallsområdet (SOU 1990:59). Denna fråga kommer att
behandlas i den miljöpolitiska propositionen våren 1991. Enligt
utskottets mening är syftet med motion Jo23 i denna del till
stor del tillgodosett genom riksdagens beslut om
avfallshanteringen och vad i övrigt anförts i detta avsnitt.
Utskottet är inte berett att i detta sammanhang gå närmare in
på frågan om ytterligare resurser till kemikalieinspektionen.
För innevarande budgetår har kemikalieinspektionen erhållit en
resursförstärkning motsvarande fyra tjänster samt 500 000 kr.
för vissa konsultinsatser. Behovet av ytterligare resurser bör
liksom hittills prövas i samband med budgetberedningen. Motion
Jo24 yrkande 10 avstyrks.
När det gäller den omvända bevisbördan har utskottet helt
nyligen i betänkandet 1990/91:JoU3 om kemikaliekontrollen
avstyrkt ett motionsyrkande identiskt med motion Jo24 yrkande 9.
Som framgår av betänkandet har kemikaliekontrollutredningen
föreslagit att principen om den omvända bevisbördan förs in i
lagen om kemiska produkter. Förslaget bereds i
regeringskansliet. Utskottets betänkande godkändes av riksdagen
den 24 oktober 1990. Utskottet har ej funnit anledning att nu
föreslå något ändrat ställningstagande från riksdagens sida i
denna fråga. Motion Jo24 yrkande 9 avstyrks således på den
grunden att frågan övervägs i regeringskansliet och torde bli
föremål för närmare prövning i samband med den miljöpolitiska
propositionen.
Göteborgsregionen som miljöskyddsområde
Miljöministern har inte för avsikt att förklara
Göteborgsregionen som miljöskyddsområde. Hon ämnar senare
föreslå regeringen att ge statens naturvårdsverk i uppdrag att
intensifiera utarbetandet av översikter och förslag till
allmänna villkor för att begränsa utsläppen till miljön från
sådana verksamheter som påverkar Göteborgsregionen och andra
större tätorter. Detta bör underlätta för en rationellare
ärendehantering så att mer tid kan ägnas åt särskilt angelägna
arbetsuppgifter.
I miljöpartiets och vänsterpartiets motioner yrkas att
Göteborgsregionen förklaras som miljöskyddsområde i enlighet med
delegationens förslag. Enligt miljöpartiets motion bör dessutom
kommunen få möjlighet att utfärda generella föreskrifter inom
miljöskyddsområdet.
De överväganden som redovisas i skrivelsen är enligt
utskottets mening ägnade att underlätta och rationalisera
miljöarbetet hos lokala och regionala myndigheter.
Miljöministern anför bl.a. att hon ämnar ge naturvårdsverket i
uppdrag att utarbeta branschöversikter och allmänna råd för
vissa branscher så att arbetet underlättas för myndigheterna i
de större tätorterna. Som framgår av skrivelsen skall vidare
miljöskyddskommittén belysa möjligheten att ändra
miljöskyddslagen så att regeringen får möjlighet att utfärda
generella normföreskrifter för vissa specificerade verksamheter.
Mot denna bakgrund ansluter sig utskottet till miljöministerns
överväganden och avstyrker motionerna Jo24 yrkande 5 och Jo25
yrkande 6.
I enlighet härmed avstyrks även yrkande 8 i motion Jo24.
Lagstiftningsfrågor, tillsyn och kontroll
Enligt miljöministern behöver miljöskyddslagstiftningen i
väsentlig utsträckning reformeras. Förutsättningar för att göra
omfattande förbättringar har skapats genom översynen av
miljöskyddslagstiftningen. Ett första betänkande avses lämnas
senast den 1 januari 1991. Delegationens förslag bör behandlas i
denna översyn. Möjlighet att miljöskyddspröva godstransporter
till och från tillståndspliktig verksamhet finns redan i dag,
men bör kunna förtydligas i lagtexten. Lagen om kemiska
produkter har förtydligats med att den s.k.
substitutionsprincipen införts i lagtexten.
I motion Jo24 yrkas att miljökvalitetsnormer och krav på
genomförandeplaner införs i miljöskyddslagen samt att lagen om
kemiska produkter skall tillämpas i samband med
koncessionsprövning. Vidare yrkas att även transporter till
transportintensiv och tillståndspliktig verksamhet prövas fullt
ut enligt miljöskyddslagen (yrkandena 7, 11 och 12).
Enligt motion Jo25 bör tillstånd och kontroll baseras på
faktiska mätningar och inte på teoretiska beräkningar. I
villkoren måste läggas fast tydliga krav på mätning av
utsläppen. Detta krav bör överlämnas till miljöskyddskommittén.
Vidare yrkas att kommittén får i uppdrag att lämna förslag om
materialbalanser, miljökonsekvensanalyser och produktanalyser,
inbegripet avfallshanteringsspecifikation (yrkandena 5 och 7).
Utskottet får anföra följande. Som framgår av skrivelsen har
delegationens förslag om ändringar i miljöskyddslagstiftningen
m.m. överlämnats till miljöskyddskommittén. Kommittén avger inom
kort sitt första betänkande. Enligt vad utskottet erfarit har
kommittén ägnat särskild uppmärksamhet åt många av de frågor som
tas upp i motionerna. Det gäller bl.a. samordningen mellan
miljöskyddslagen och annan närliggande lagstiftning, liksom
frågor om miljökvalitetsnormer och anknytningen till fast resp.
lös egendom. Av direktiven framgår vidare att kommittén skall
överväga möjligheterna att ställa större krav på utredningar och
andra uppgifter från den tillståndssökande. När det gäller
materialbalanser och produktanalyser m.m. hänvisar utskottet
till miljöministerns uttalanden i bilaga 16 till
budgetpropositionen 1990 (s. 45). Därav framgår att
miljöministern avser återkomma till regeringen med förslag om
uppdrag att utreda utformningen av materialbalanser och
miljövarudeklarationer. Vad beträffar miljöstörningar från
godstransporter har miljöministern, som nyss nämnts, anfört
att sådan verksamhet kan prövas med stöd av 4 § miljöskyddslagen
och att hon återkommer med förtydliganden av lagen senast i
samband med den miljöpolitiska propositionen.
I anslutning till motion Jo25 yrkande 7 får utskottet påpeka
att det enligt nu gällande miljöskyddslag är fullt möjligt att
vid tillståndsprövning uppställa villkor om kontrollåtgärder,
t.ex. i form av mätningar av faktiska utsläpp. Det finns
dessutom möjlighet att ompröva miljöfarlig verksamhet på den
grunden att användandet av ny teknik för mätning eller
uppskattning av förorening m.m. skulle medföra väsentligt bättre
förutsättningar att kontrollera verksamheten (24 § 7. ML).
Motionen är således i denna del redan tillgodosedd.
Som framgår av det anförda behövs ingen ytterligare åtgärd
från riksdagens sida för att syftet med berörda motionsyrkanden
skall tillgodoses. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna Jo24 yrkandena 7, 11 och 12.
Vidare avstyrks motion Jo25 yrkandena 5 och 7.
Övriga frågor
I motion Jo25 understryks behovet av ett särskilt anslag för
miljöprojektverksamhet. Vidare yrkas att regeringen via kurser
och seminarier låter sprida erfarenheterna från Miljöprojekt
Göteborg (yrkandena 1 och 2).
Utskottet erinrar om att riksdagen under fjortonde huvudtiteln
(anslaget A 2) anslagit ett reservationsanslag om 19 milj.kr.
till utredningar m.m. för budgetåret 1990/91. Anslaget är avsett
bl.a. för kostnader för vissa råd och delegationer och
disponeras av miljödepartementet. Med hänvisning härtill
avstyrks motion Jo25 yrkande 1.
När det gäller information om Miljöprojekt Göteborg hänvisar
utskottet till miljöministerns uttalanden att den
utvecklingsprocess som inletts kommer att vara till nytta inte
bara för Göteborgsregionen utan även för andra delar av landet
(s. 2). Regeringen utgår från att det arbetssätt som prövats i
Göteborg kan vara till stor nytta för andra kommuner i deras
miljöarbete. Utskottet vill framhålla att det anförda torde
förutsätta att regeringen vidtar åtgärder för att på lämpligt
sätt sprida erfarenheterna av miljöprojektet. Om detta skall ske
genom kurser och seminarier eller genom andra
informationsinsatser bör kunna överlämnas åt regeringens
bedömning. Motionen bör i denna del kunna tillgodoses utan något
särskilt uttalande från riksdagens sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande stora punktkällor
att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran i denna del samt
avslår motionerna 1990/91:Jo23 i denna del och 1990/91:Jo25
yrkande 3,
res. 1 (c, v)
2. beträffande utbyggnad av kollektivtrafiken m.m.
att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran i denna del samt
avslår motionerna 1990/91:Jo23 i denna del, 1990/91:Jo24 yrkande
1 och 1990/91:Jo25 yrkande 4,
res. 2 (c)
res. 3 (v)
res. 4 (mp)
3. beträffande befogenhet att besluta om hastighetsgränser
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo24 yrkande 2,
res. 5 (mp)
4. beträffande områdesavgifter och miljöavgifter m.m.
att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran i denna del samt
avslår motion 1990/91:Jo24 yrkandena 3, 4 och 6,
res. 6 (mp)
5. beträffande minskade avfallsmängder
att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran i denna del samt
avslår motion 1990/91:Jo23 i återstående del,
res. 7 (c)
6. beträffande resurser till kemikalieinspektionen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo24 yrkande 10,
res. 8 (mp)
7. beträffande den omvända bevisbördan
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo24 yrkande 9,
res. 9 (mp)
8. beträffande Göteborgsregionen som miljöskyddsområde
att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran i denna del samt
avslår motionerna 1990/91:Jo24 yrkande 5 och 1990/91:Jo25
yrkande 6,
res. 10 (v, mp)
9. beträffande föreskrifter inom miljöskyddsområde
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo24 yrkande 8,
res. 11 (mp)
10. beträffande vissa ändringar i
miljöskyddslagstiftningen
att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran i denna del samt
avslår motion 1990/91:Jo24 yrkandena 7, 11 och 12,
res. 12 (mp)
11. beträffande uppdrag till miljöskyddskommittén
att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran i denna del samt
avslår motion 1990/91:Jo25 yrkandena 5 och 7,
res. 13 (v, mp)
12. beträffande anslag för miljöprojektverksamhet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo25 yrkande 1,
13. beträffande information om Miljöprojekt Göteborg
att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo25 yrkande 2,
res. 14 (v)
14. beträffande redovisningen i övrigt av Miljöprojekt
Göteborg
att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran i de delar som ej
omfattas av utskottets hemställan ovan.
Stockholm den 27 november 1990
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson
Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Jan Fransson (s), Håkan
Strömberg (s), Sven Eric Lorentzon (m), Martin Segerstedt (s),
Bengt Rosén (fp), Jens Eriksson (m), Margareta Winberg (s), Åke
Selberg (s), Inge Carlsson (s), Lennart Brunander (c), Annika
Åhnberg (v), Marianne Samuelsson (mp), Kaj Larsson (s), Ivar
Virgin (m), Anders Castberger (fp) och Dag Ericson (s).
Reservationer
1. Stora punktkällor (mom. 1)
Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Annika Åhnberg
(v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Utskottet kan" och på s. 6 slutar med "riksdagens sida"
bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motionerna Jo23
och Jo25 om det angelägna i att utsläppen från de stora
punktkällorna kan reduceras. Som anförs i motion Jo23 bör
tillsynsmyndigheterna driva på miljöarbetet så att ny
reningsteknik, råvarusnålare metoder och miljövänligare
kemikalier utnyttjas i produktionen. Det är viktigt att
eftersträva synsättet ren produktion, vilket innebär bl.a. att i
alla faser i en process eller i en produkts livscykel riskerna
kan minimeras för människan och miljön. Det är också viktigt att
Miljöprojekt Göteborg och dess kartläggning av föroreningskällor
kan leda till en omprövning och skärpta utsläppskrav för framför
allt de stora punktkällorna. Härvidlag instämmer utskottet även
i synpunkterna i motion Jo25 om det angelägna i att kraven kan
ställas högt i dessa koncessionsärenden. Det bör också
understrykas att regeringen har ett ansvar att se till att
tillsyns- och prövningsmyndigheter har tillräckliga resurser för
miljöarbetet, vari inbegrips arbetet med att ompröva villkoren
för miljöfarlig verksamhet. Vad utskottet anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande stora punktkällor
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo23 i denna
del och 1990/91:Jo25 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
2. Utbyggnad av kollektivtrafiken m.m. (mom. 2)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7
börjar med "Utskottet anser" och på s. 8 slutar med "vidare
åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion Jo23 om
att kollektivtrafiken i västra Sverige bör byggas ut. Det är
t.ex. nödvändigt att samtliga fem järnvägslinjer i Västsverige
förses med dubbelspår. En fortsatt utbyggnad av hela
Västkustbanan måste ske. Om man går igenom Hallandsåsen
förkortas restiden kraftigt mellan Göteborg och Malmö. Trafiken
mellan Göteborg och Oslo är tät och det är viktigt att
Bohusbanan byggs om med dubbelspår hela vägen samt att den
återgår till stomlinjenätet. Bergslagsbanan måste få dubbelspår
upp till Mellerud. Den utgör, utöver en viktig förbindelse
mellan Göteborg och Oslo, också en viktig förbindelse mellan
Göteborg och Karlstad samt för SJs godstrafik från södra och
västra Sverige till Norrland. Götalandsbanan som börjar i
Göteborg och går via Borås och Jönköping/Tranås till Stockholm
har stor betydelse för Västsverige som avlastning av riksväg 40.
Den kommer samtidigt att vara en bra snabbförbindelse till
Landvetters flygplats. En utbyggnad av det västsvenska
järnvägsnätet ger dels möjligheter till en bättre godstrafik på
spår som kommer att avlasta vägnätet, dels möjligheter till en
utbyggd snabbtågstrafik från Göteborg till orter såsom
Stockholm, Oslo, Malmö, Karlstad, Jönköping, Linköping etc. Till
vissa av dessa orter åker man bil i dag, till andra flyger man.
I båda fallen kommer det att ha miljömässigt stor betydelse med
en stark satsning på utbyggd spårtrafik. I Göteborg måste
pendeltågstrafiken byggas ihop och göras genomgående genom att
en tunnel anläggs från Centralstationen via Järntorget, Valand,
Korsvägen och ut till Västkustbanan. För Göteborgsregionen är
det av stor betydelse att järnvägsnätet byggs ut snarast möjligt
och sammanbinds på det sätt som ovan angivits. Därigenom ges
möjligheter till bl.a. snabba pendelresor till och från
Göteborg, en stor avlastning av vägnätet kan ske samt en del av
luftföroreningarna försvinner. Det av Miljöprojekt Göteborg
framtagna förslaget till en spårburen ringlinje i Göteborg bör
prövas och kan utgöra en stor förbättring av kollektivtrafiken.
Att bygga ut den spårburna trafiken går inte överallt eller är
kanske inte ekonomiskt möjligt. Då är det viktigt att ändå
prioritera kollektivtrafiken genom exempelvis speciella
bussgator så att den blir snabb och därmed lockar till sig
trafik. Från miljösynpunkt är det också viktigt att satsa på
alternativa drivmedel så att man därigenom får mindre
luftföroreningar i Göteborg. Som i andra sammanhang anförts bör
regeringen skyndsamt vidta åtgärder för att stimulera det
inhemska drivmedlet etanol.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo23 i denna del
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Motionerna Jo24 yrkande 1 och Jo25 yrkande 4 avstyrks i den mån
de ej tillgodoses med det anförda.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande utbyggnad av kollektivtrafiken m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo23 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt avslår motionerna 1990/91:Jo24 yrkande 1 och 1990/91:Jo25
yrkande 4,
3. Utbyggnad av kollektivtrafiken m.m. (mom. 2)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7
börjar med "Utskottet anser" och på s. 8 slutar med "vidare
åtgärd" bort ha följande lydelse:
Miljöprojekt Göteborg drar i sitt betänkande slutsatsen att
enbart avgasrening inte räcker för att uppnå de nödvändiga
minskningarna av utsläpp från trafiken. Fordonsflödet måste
minska. För att möjliggöra detta krävs ett alternativ till bilen
i form av ett snabbt och bekvämt kollektivtrafiksystem. I dag
sker bara 25 % av persontransporterna i Göteborg med
kollektivtrafiken. Man har därför tagit fram en principskiss för
en automatisk snabbspårväg. Dessutom behövs en ökad satsning på
pendeltågen, upprustning av Bohusbanan, utbyggnad av
Kungsbackapendeln, Bergslagsbanan och Boråsbanan, men dessa
projekt har inte närmare analyserats. Sammanlagt beräknas
förslaget till utbyggd kollektivtrafik kosta 17--18 miljarder
kr. När det gäller godstrafiken redovisas i betänkandet att 70
% av den tunga trafiken är lokal. Förutom en bättre
trafikplanering föreslås satsningar på gasdrivna lastbilar och
bussar. I förlängningen kan en övergång till vätgasdrift ske.
Det är synnerligen angeläget att ta itu med godstrafiken. Den
står för en växande andel av trafikens miljöproblem.
Den hänvisning som görs i regeringens skrivelse till pågående
utredningar m.m. innebär enligt utskottets mening att regeringen
inte tar sitt ansvar för dessa viktiga åtgärder för att få en
bättre miljö.
Enskilda kommuner kan inte bära de kostnader som det här är
fråga om. Statsmedel måste tillföras, men också näringslivet bör
betala sin del av kostnaderna för en förbättrad infrastruktur.
Lägesavgifter i enlighet med storstadsutredningens förslag kan
vara en framkomlig väg. Dessutom måste kommunerna ges bättre
möjligheter att utveckla miljöanpassade trafiksystem. Åtgärder
för att minska miljöproblemen i trafiksystemen är ytterst
angelägna. Vi kommer inte att kunna lösa vare sig de lokala
eller de övergripande miljöproblemen om vi inte lyckas begränsa
biltrafikens utsläpp av miljöstörande ämnen. Riksdagen bör
därför, med anledning av motion Jo25 yrkande 4, begära att
regeringen snarast återkommer med förslag till förbättrad
kollektivtrafik som bygger på en väsentlig andel statlig
finansiering. Övriga motioner avstyrks i den mån de ej
tillgodoses genom utskottets ställningstagande.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande utbyggnad av kollektivtrafiken m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo25 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt avslår motionerna 1990/91:Jo23 i denna del och 1990/91:Jo24
yrkande 1,
4. Utbyggnad av kollektivtrafiken m.m. (mom. 2)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Utskottet anser" och på s. 8 slutar med "vidare åtgärd"
bort ha följande lydelse:
Som anförs i miljöpartiet de grönas motion Jo24 kan de av
regeringen föreslagna åtgärderna på trafikområdet inte anses
tillräckliga för att göra Hisingen väsentligt mycket renare på
10 år. För detta krävs ett batteri av mer långtgående och delvis
helt andra åtgärder som inkluderar både samhällsplanering och
kraftiga ekonomiska styrmedel som kan ge effekt på kort sikt,
t.ex. kommunala miljöavgifter.
För att förbättra den mycket dåliga luftsituationen i
Göteborg krävs både regionala och lokala åtgärder. I syfte att
minska trafiken i allmänhet och biltrafiken i synnerhet bör
arbetsplatser, affärer, nöjesutbud etc. i större utsträckning
samlas till den eldrivna kollektivtrafikens upptagningsområden
samt vara någorlunda i balans med antalet boende i kommundelen.
Mycket stora insatser krävs både för spårvägen och den
regionala tågtrafiken. Dess värre har kollektivtrafiken
systematiskt missgynnats när statens anslag fördelats trots
Miljöprojekt Göteborg. Staten måste ta ett större ansvar än
hittills.
Biltrafiktillväxten är störst mellan Göteborg och
kranskommunerna. Därför är det oerhört viktigt att
kollektivtrafiken förstärks in till Göteborg. För att få till
stånd en effektiv pendeltågstrafik krävs att Bohusbanan och
Boråsbanan rustas upp samt att utbyggnaden till dubbelspår
fortsätter utan avbrott på Västkustbanan. Dessutom krävs ökade
anslag till länstrafiken. Järnvägen längs norra Älvstranden bör
få en annan sträckning så att miljöfarliga transporter inte går
nära tättbebyggda områden.
Statsbidrag bör utgå till en större del av investeringarna i
spårvägar och trådbussar än vad som sker i dag. Under en
10-årsperiod bör staten satsa 15 miljarder kr. utöver andra
anslag till järnvägsinvesteringar m.m. Det första året bör 500
milj.kr. kunna anslås.
Även anslagen till investeringar i järnvägsnätet bör
flerdubblas. I motioner (mp) har tidigare föreslagits att 65
miljarder kr. anslås för ändamålet under 1990-talet. Första året
bör nivån vara 2,5 miljarder kr. Dessa investeringar,
tillsammans med väsentligt ökade anslag till köp av persontrafik
på järnväg, skulle förbättra miljösituationen i Göteborg.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo24 yrkande 1
bör ges regeringen till känna. Övriga motioner avstyrks i den
mån de ej tillgodoses med dessa uttalanden.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande utbyggnad av kollektivtrafiken m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo24 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt avslår motionerna 1990/91:Jo23 i denna del och 1990/91:Jo25
yrkande 4,
5. Befogenhet att besluta om hastighetsgränser (mom.3)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Med samma" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande
lydelse:
I likhet med vad som yrkas i motion Jo24 anser utskottet att
kommunerna i Göteborgsregionen bör ges rätt att sänka den
maximalt tillåtna hastigheten på vägar av såväl hälsoskäl som
säkerhets- och miljöskäl. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande befogenhet att besluta om hastighetsgränser
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo24 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Områdesavgifter och miljöavgifter m.m. (mom. 4)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Vidare avstyrks" och slutar med "och 6" bort ha följande
lydelse:
Som anförs i motion Jo24 bör storstadskommunerna och staten
dela på kostnaderna för en utbyggd kollektivtrafik i
storstäderna. Motivet till att staten bör täcka en del av
kostnaderna är att nästan hela den minskning av bilismen som är
nödvändig av miljöskäl måste ske i storstäderna. Det innebär att
restriktionerna på bilismen, t.ex. i form av regionala
drivmedelsavgifter och områdesavgifter, måste vara betydligt
kraftigare i storstäderna än i glesbygden. Exempel på nya
finansieringsmöjligheter för kommunerna är bilavgifter i
centrala stadsdelar, lokal och regional miljöavgift på bensin
och dieselolja samt lägesskatt för kommersiella fastigheter. För
detta krävs en utökad beskattningsrätt för kommuner och
landsting. Dessa inkomster bör sedan användas för att bygga ut
kollektivtrafiken. I miljöskyddsområdet Göteborg (se res. 10)
bör diesel- och bensindrivna fordon utan effektiv avgasrening
snarast möjligt avvecklas. En storsatsning på alternativ som är
bättre från miljösynpunkt bör omgående initieras med statligt
stöd. Senast 1995 bör miljöskyddsområdet Göteborg vara stängt
för diesel- och bensindrivna fordon utan effektiv rening. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo24 yrkandena 3, 4 och
6 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande områdesavgifter och miljöavgifter m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo24 yrkandena
3, 4 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
7. Minskade avfallsmängder (mom. 5)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Utskottet delar" och slutar med "detta avsnitt" bort ha
följande lydelse:
Som anförs i motion Jo23 växer avfallsmängderna
industrisamhället över huvudet. Detta utgör ett av de största
hoten mot vår välfärd. Volymmässigt utgör papperet en stor andel
av avfallet. Samtidigt finns ett stort intresse bland människor
för källsortering och inte minst pappersinsamling. En
återvinning av papperet innebär också möjligheter till stora
energibesparingar. För varje kilogram returpapper som används
för att göra tidningspapper sparar man 1,5 kWh el. Returpapper
som råvara är 4--5 gånger energisnålare än motsvarande mängd
papper från ved. Men åter igen står vi inför situationen att
pappersbruken inte tar emot allt returpapper som samlas in.
Papperet läggs åter på soptippen. Ett sådant förfarande gör att
människor tappar tilltron till nyttan med miljöinsatser.
Renhållningsverket i Göteborg skriver i sin senaste
verksamhetsberättelse att "vi lägger ner stora ekonomiska
resurser på att dela upp avfallsströmmarna men kan inte kalla
detta miljövård i egentlig mening förrän återvinningsbart
material också är försålt." Utskottet anser givetvis att
källsortering är bra och att man bör fortsätta att sortera
avfallet vid renhållningsverken. Men trovärdigheten kräver att
marknader för återvinningsbart material tryggas. Regeringen har
ett ansvar för att utnyttja ekonomiska styrmedel så att
återvinningsmaterial prioriteras framför jungfruliga råvaror.
Miljöavgiftsutredningen har i sitt slutbetänkande lagt fram
förslag om sådana styrmedel. Enligt utskottets mening bör
regeringen snarast lägga fram förslag till ekonomiska styrmedel
som leder till minskade avfallsmängder. Utskottet vill också
understryka vikten av att de operativa projektgrupper som
bildats som en följd av miljöprojektet inom bl.a. området
avfallssnål teknik ges ekonomiska möjligheter att fullfölja sin
verksamhet.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo23 i denna del
bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande minskade avfallsmängder
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo23 i
återstående del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
8. Resurser till kemikalieinspektionen (mom. 6)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Utskottet är" och slutar med "10 avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Som anförs i motion Jo24 bör regeringen i budgetpropositionen
återkomma med förslag om ytterligare resurser till
kemikalieinspektionen för tillämpning av substitutionsprincipen.
Vad utskottet anfört med anledning av yrkande 10 i motionen bör
ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande resurser till kemikalieinspektionen
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo24 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Den omvända bevisbördan (mom. 7)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9
börjar med "När det" och slutar med "miljöpolitiska
propositionen" bort ha följande lydelse:
Kemikaliekontrollutredningen har föreslagit att principen om
den omvända bevisbördan förs in i lagen om kemiska produkter.
Förslaget bereds i regeringskansliet. Riksdagen bör med
anledning av motion Jo24 yrkande 9 uttala att beredningsarbetet
bör leda fram till ett förslag att principen om den omvända
bevisbördan förs in i lagen.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande den omvända bevisbördan
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo24 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Göteborgsregionen som miljöskyddsområde (mom. 8)
Annika Åhnberg (v) och Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "De överväganden" och slutar med "yrkande 6" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar vänsterpartiets och miljöpartiet de grönas
uppfattning att Göteborgsregionen bör förklaras som
miljöskyddsområde. Härigenom skulle skapas bättre möjligheter
att bedriva ett effektivt miljöarbete i regionen. Vidare skulle
den enskilda tillståndsprövningen kunna kompletteras med vissa
generella föreskrifter om hänsynstagande till miljön. Vad
utskottet anfört med anledning av motionerna Jo24 yrkande 5 och
Jo25 yrkande 6 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande Göteborgsregionen som miljöskyddsområde
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo24 yrkande
5 och 1990/91:Jo25 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
11. Föreskrifter inom miljöskyddsområde (mom. 9)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "I enlighet" och slutar med "motion Jo24" bort ha
följande lydelse:
Som anförs i motion Jo24 bör kommunerna få möjlighet att
utfärda generella föreskrifter inom miljöskyddsområden. Det bör
också klargöras i miljöskyddslagen att det inom sådant område
skall kunna utfärdas föreskrifter som ställer högre krav än vad
som normalt är möjligt enligt miljöskyddslagens
tillåtlighetsregler. En självklar åtgärd bör vidare vara att
förbjuda fordon utan effektiv rening inom miljöskyddsområdet om
det är påkallat av hälsoskäl. Detta bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande föreskrifter inom miljöskyddsområde
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo24 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Vissa ändringar i miljöskyddslagstiftningen (mom.10)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Som framgår" och slutar med "och 12" bort ha
följande lydelse:
Som anförs i motion Jo24 är det viktigt att miljöskyddslagen
ändras så att det blir möjligt att begränsa den totala
belastningen på miljön i ett visst område. Krav på
miljökvalitetsnormer och genomförandeplaner bör därför införas i
lagen. Vidare bör en lagändring göras så att lagen om kemiska
produkter tillämpas även i koncessionsärendet och att
transporter till och från miljöfarlig verksamhet prövas fullt ut
enligt både 4 och 5 §§ i miljöskyddslagen. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande vissa ändringar i
miljöskyddslagstiftningen
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo24 yrkandena
7, 11 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
13. Uppdrag till miljöskyddskommittén (mom. 11)
Annika Åhnberg (v) och Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Vidare avstyrks" och slutar med "och 7" bort ha
följande lydelse:
Som anförs i motion Jo25 är det viktigt att tillstånd och
kontroll enligt ML baseras på faktiska mätningar och inte på
teoretiska beräkningar. Miljöprojekt Göteborg har visat att de
faktiska utsläppen kan ligga avsevärt över de teoretiska
beräkningarna. Det bör ankomma på miljöskyddskommittén att lägga
fram förslag om ändring i ML så att tillståndsprövning och
kontroll regelmässigt baseras på faktiska mätningar. Vidare bör
utredningen få i uppdrag att lämna förslag till ett system för
materialbalanser, miljökonsekvensanalyser och produktanalyser
inbegripet avfallshanteringsspecifikation enligt synpunkterna i
motion Jo25. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo25
yrkandena 5 och 7 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande uppdrag till miljöskyddskommittén
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo25 yrkandena 5
och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
14. Information om miljöprojekt Göteborg (mom. 13)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "När det" och på s. 12 slutar med "riksdagens sida"
bort ha följande lydelse:
Det är viktigt att erfarenheterna från Miljöprojekt Göteborg
sprids till olika intressenter runt om i landet. Det gäller både
arbetsmetoderna och de faktiska resultaten av arbetet.
Informationen bör föras ut genom kurser och seminarier. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo25 yrkande 2 bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande
lydelse:
13. beträffande information om Miljöprojektet Göteborg
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo25 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Marianne Samuelsson (mp) anför:
Stora punktkällor (mom. 1)
Omprövningen av stora punktkällor bör intensifieras och
automatiskt skall senaste och bästa teknik alltid införas, även
under befintlig tillståndsperiod. Regeringen bör omedelbart
begära omprövning och samtidigt agera så att målsättningen blir
den som skisserats i miljöprojektet.
2. Annika Åhnberg (v) anför:
Befogenhet att besluta om hastighetsgränser m.m. (mom.3
och4)
Jag delar uppfattningen att det behövs ökade möjligheter
lokalt att besluta om hastighetsgränser och restriktioner för
trafiken i syfte att förbättra miljön. Vi har i vänsterpartiet
inte till detta ärende lagt fram sådana yrkanden eftersom vi
menar att det är frågeställningar som kräver en mer gedigen
genomarbetning än vad som varit möjligt i detta sammanhang. Det
är t.ex. inte alldeles enkelt att sätta ramarna för det lokala
inflytandet och att förlägga det till rätt nivå. I en
storstadsregion är många kommuner inblandade, och samarbete
kring regionala åtgärder behövs.
Jag har därför avstått från att nu yrka bifall till kraven på
ökade lokala möjligheter att styra hastighetsgränser,
områdesavgifter och regionala miljöavgifter.
Beträffande bättre drivmedel så är det en fråga som riksdagen
bör behandla övergripande för hela landet och inte enbart med
tanke på Göteborgsregionen, vilket yrkas i en motion.
Självfallet delar jag uppfattningen att det behövs drivmedel som
minimerar den negativa påverkan på miljön.
Resurser till kemikalieinspektionen (mom. 6)
Jag anser att kemikalieinspektionen behöver förstärkta
ekonomiska resurser. I partimotioner från vänsterpartiet
har detta krav rests många gånger. Jag har inte yrkat bifall
till begäran om ökade anslag i detta sammanhang, eftersom det är
en budgetfråga, som bör hanteras tillsammans med andra
budgetfrågor vid den årliga behandlingen av statsbudgeten.
Den omvända bevisbördan (mom. 7)
Regeln om omvänd bevisbörda bör införas i
kemikalielagstiftningen. Det bör ankomma på den som vill
tillverka, importera eller tillhandahålla en kemisk produkt att
bevisa dess ofarlighet, i stället för på samhället att bevisa
dess eventuella farlighet. Detta krav står vänsterpartiet bakom.
Att jag avstått från att reservera mig till förmån för ett
sådant yrkande i det här betänkandet beror på att det bör tas
upp i sitt rätta sammanhang, dvs. mer övergripande
lagstiftningsfrågor på miljöområdet.
Föreskrifter inom miljöskyddsområde (mom. 9)
Kommuner bör ges ökade befogenheter att utfärda föreskrifter
när det gäller miljön inom ett område som avgränsats som
miljöskyddsområde. Jag delar denna principiella uppfattning. Ett
sådant beslut måste dock gälla generellt. Det är därför inte
lämpligt att besluta om detta i det begränsade sammanhang som
denna skrivelse avser. Dessutom förutsätter ett sådant beslut en
mer noggrann behandling av gränsdragningsproblem och
samarbetsformer emellan berörda parter.
Vissa ändringar i miljöskyddslagstiftningen (mom. 10)
Miljökvalitetsnormer bör införas i miljöskyddslagstiftningen.
Lagen om kemiska produkter bör tillämpas i samband med
koncessionsprövning. Även transporter bör kunna prövas enligt
miljöskyddslagen. Jag delar dessa uppfattningar men har avstått
från att reservera mig till förmån för dem, eftersom jag anser
att de lämpligen bör behandlas tillsammans med andra krav som
gäller förändringar av miljöskyddslagstiftningen. Arbete pågår i
en utredning och riksdagen kommer att i ett sammanhang få ta
ställning till den samlade lagstiftningen.
Anslag för miljöprojektverksamhet (mom. 12)
I en motion från vänsterpartiet har yrkats att den typ av
projekt, som Miljöprojekt Göteborg är ett exempel på, får en
fortsättning på andra håll i landet, där man behöver arbeta med
miljöproblemen över kommun- och sektorsgränser. Vi återkommer i
budgetsammanhang med begäran om ökade anslag för sådan
verksamhet.